Karlberg - Karlskoga kommun

Transcription

PROGRAM
Karlberg
Inventering och underlag för detaljplanering
www.karlskoga.se
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
4.
Inledning
Styrdokument och arbetsunderlag
Karlbergs historia
Nulägesbeskrivning
2
5
7
10
5.
5.1
Fördjupad kvartersinventering
5.1.1
Lötgårdarna
5.1.2
Lötgärdet
5.1.3
5.1.4
Bigatan – Lötenplan
Solvargsvägen – Kvarteret Ekorren, Hermelinen,
15
16
16
17
19
Nulägesbeskrivning, utmaningar och utvecklingsmöjligheter
Lämmeln och Vesslan
5.1.5
Täppan – Kvarteret Lammet, Killingen och Katten 9-14
5.1.6
Kvarteret Katten 1-8, Hunden, Tjuren, Kon, Hästen och Kalven
5.1.7
Malmhagen och Malmgårdarna m.fl.
5.1.8
Malmhagen 1
5.1.9
Kvarteret Kultivatorn
5.2.0
Kvarteret Värmen
5.2.1
Kvarteret Slungan och Spettet
5.2.2
Kvarteret Traktorn, Slagan och Skäran
5.2.3
Kvarteret Grepen, Spaden, Välten, Harven, Lien och Plogen
5.2.4
5.2.5
Karlbergsskolan – Plogen 17
Kvarteret Skrindan, Släden, Vagnen, Trillan, Självbindaren,
20
21
22
23
25
26
27
28
29
30
32
5.2.6
Karlbergs gård - Slåttermaskinen 1 och 2
33
35
6.
6.1
6.2
Generella utvecklingsmöjligheter
Kvarters- och bebyggelsestruktur
Grönstruktur
36
36
37
7.
7.1
7.2
7.3
Utvecklingsområden
39
39
41
42
8.
9.
9.1
10.
Ställningstaganden
Giggen, Hästhackan och Skördetröskan
Karlbergsparken
Del av Solvargshagen – Spelgatan
Bigatan, Lötenskolan 6 samt Bregården 2:8
Förslag till fortsatt arbete och etappindelning för detaljplaner
Förslag till planområden
Slutsatser och avslutning
43
44
45
47
www.karlskoga.se
Sammanfattning
Stadsdelen Karlberg tar form på början av 1900-talet med småskalig villabebyggelse. Markområden
började styckas upp till tomter och fastigheter under 1930-talet. En mängd hus i området, främst i
de södra kvarteren, är av äldre karaktär, ca 1930- och 40-tal. Bebyggelsen i de norra delarna är
generellt från 1940-, 50- och 60 talet. Villabebyggelse dominerar men andra hustyper förekommer,
såsom flerbostadshusen i norr, som präglas av 1960- och 70-talets modernistiska arkitektur.
Grönska präglar genomgående stadsdelen.
I Karlberg finns begränsad mängd service och handel, vilket bidrar till låga trafikflöden. Gatunätet
är av mindre skala och leder ofta bara till separata kvarter. Cykel- och gångtrafik är vanligt i
stadsdelen, och många gånger mest effektivt då vägnätet mellan vissa delområden är begränsat och
bostadskvarteren endast förbinds med gång- och cykelvägar.
De olika kvarteren varierar i utformning och ålder. Den ursprungliga bebyggelsen varierar mellan
flerbostadshus, radhus, villor eller kedjehus. En del hus byggdes som arbetarbostäder till de större
industrierna som fanns i kommunen på början av 1900-talet. En del kvarter utgörs av nyare
bebyggelse. En trend ses år 2014-2015 där boende behåller det äldre huset, ofta på ca 100 m2 och i
2 plans höjd med källare, men bygger nytt och stort garage/förråd. Att boende i området vill bygga
stora garage är problematiskt vid bygglovsprövningen sedan i princip hela Karlberg regleras med
äldre plandokument som sällan medger större bostadshus än 140 m2 och garage på 40 m2.
De södra och centrala villakvarteren är sådana som bör
regleras med ny detaljplan och ges sådan byggrätt som
motsvarar nybyggnadsstandard i Karlskoga. Behovet av ny
detaljplan ses i flerbostadshuskvarter för att kunna bygga
komplementbyggnader, garage, sopsorteringshus, förråd eller
uteplatser. De äldre och mer enhetliga områdena såsom
Täppan, Lötgärdet, Malmhagen och Malmgårdarna är i
behov av skyddsbestämmelser. Syftet är vid planläggning då
snarare att begränsa tillbyggnader och bevara husens karaktär
och arkitektoniska värden.
Framtida planarbete kommer i huvudsak innebära att anpassa
stadsdelens byggrätter till dagens boende- och
nybyggnadsstandard. Vid detaljplaneläggning studeras
marken mer detaljerat och det kan vid sådant arbete ses
möjligheter att utvidga befintliga fastigheter eller bilda nya.
Programmet pekar ut två markområden som kan vara
lämpliga för byggnation. Det första är sydvästra delen av
Solvargshagen. Markområdet är ca 2200 m2 och kan rymma
två villor, alternativt ett eller två radhus.
Söder om flerbostadshusen och Lötgårdarna finns
markområden som tidigare var bebyggt med flerbostadshus. Husen har rivits och området saknar i dagsläget
detaljplan. Det är ca 30 meter mellan markområdet och
Drottningvägen, där buller bör beaktas. Marken föreslås i
att bli planlagd för radhus, punkthus eller liknande som
motsvarar efterfrågan, i upp till 5 vånings höjd.
Byggnation i området skulle utgöra en förtätning mellan
flerbostadshusen åt norr och söder. Samtidigt skulle
byggnaderna avskärma grönområdet åt väster från den
hårt trafikerade Drottningvägen öster om markområdet.
Planprogrammet sammanställer den utredning som pågått
parallellt angående lämpligheten att exploatera Karlbergsparken med bostäder. Utredningen inleddes i samband
med att parken belysts i kommunens översiktsplan som ett
område som bör utredas för nybyggnation. Utredningen
har visat området som tekniskt möjligt att planlägga och
exploatera, dock med risk för påverkan av trafikbuller från
Västerleden. Nybyggnation skulle utgöra en naturlig
fortsättning på bebyggelsen i kvarteren åt norr, söder och
öst. Samtidigt fungerar parken som ett avbrott och
andningshål i en annars tät bebyggd stadsstruktur.
Karlbergsparken har slutligen visat sig vara olämplig för exploatering, och bör bevaras och skötas
såsom görs i dagsläget. Medborgardialogen har varit en viktig och stor del av utredningen.
Enkätundersökning och intervjuer har stött slutsatsen om att parken ska bevaras. Arbetsgruppen har
fört utredningen opartiskt, men delar i slutskedet allmänhetens bedömning. En exploatering av
parken – stadsdelens enda större grönområde, skulle ta bort en mängd värden och kvaliteter från
området. Parken används av boende och verksamma av alla åldrar. Barn och ungdomar använder
den för lek, vuxna och äldre för motion och rekreation. Förskolor i stadsdelen använder parken för
bland annat utbildningssyfte och vid friluftsdagar. Karlberg är ett populärt boende- och
inflyttningsområde och den höga andelen grönyta tros vara en av de primära anledningarna. Att ta
bort parkområdet vore riskabelt då det finns risk att området görs mindre attraktivt.
Utvecklingen av Karlberg bör innebära att se över befintliga bostadskvarters byggrätter, skydda och
bevara kvarter med värdefull kulturmiljö och arbeta vidare med stadsdelens gröna rum – för att
kontinuerligt öka attraktiviteten i området.
Disposition
Programmet är en nulägesbeskrivning av stadsdelen Karlberg, en analys för dess framtida
utveckling och vägledande för detaljplanering av stadsdelens olika kvarter.
I det första kapitlet förklaras vad ett detaljplaneprogram är och varför det tas fram. Det förklaras hur
programmet har avgränsats och tagits fram.
Kapitel 3 ger en summering av Karlbergs historia, hur stadsdelen tagit form från ca 1930-talet och
utvecklats till den boendeort som ses idag. Den historiska redogörelsen syftar även ge en bild av
varför en del kvarter, i programmets senare kapitel, utpekas som värda att bevara. I det 4.e kapitlet
följer en nulägesbeskrivning av stadsdelen, gällande befolkningsmängd, bostadssituation,
tillgänglighet till och inom Karlberg samt en beskrivning av vilka byggnadstyper och grönområden
som utgör stadsdelen.
Den mest detaljerade och omfattande delen av programmet är det 5.e kapitlet, där stadsdelen
beskrivs områdes- eller kvartersvis. Kapitlet är en sammanställning av platsinventering och studie
av detaljplanen som reglerar respektive kvarter. Beskrivning görs utefter hur bostadskvarteren
karaktäriseras och regleras med detaljplan. Det anges även utmaningar och potentialer för
respektive delområde inför framtida detaljplanerabete. Stadsdelen har schematiskt delats in i
samband med inventeringen för att göra beskrivningen hanterbar och sammanhängande.
Generella utvecklingsmöjligheter för stadsdelens bebyggelse och grönstruktur diskuteras i kapitel 6.
Det 7.e kapitlet diskuterar utvecklingsmöjligheterna för specifika områden. Utvecklingsmöjligheterna leder till ställningstaganden, i kapitel 8, som kräver ytterligare beslut inför framtida
detaljplanering i områdena. I samband med att programmet politiskt antas, tas ställning till det som
anges i kapitel 8. Kapitel 9 ger förslag till fortsatt arbete och planområdesindelning för framtida
detaljplaner. Kapitel 5 och 9 kan användas parallellt och bli underlaget för framtida detaljplaner.
1. Inledning
I nordvästra delen av Karlskoga ligger stadsdelen Karlberg som till största del utgörs av olika typer
av bostadsbebyggelse uppdelade i kvarter. Stadsdelen avgränsas mot öster av Drottningvägen, mot
söder och Ekeby av Flygfältsvägen samt mot väst och norr av Västerleden och Norrleden. Gatunätet
i stadsdelen är generellt av mindre skala och leder till och runt de enskilda kvarteren. Inom kvarter
eller mellan delområden råder ofta trafikseparering och endast gång- och cykeltrafik är möjlig.
Kvarteren innehåller generellt mycket grönska, och skiljs också från varandra med olika typer av
grönområden. Bostadsbebyggelsen varierar mellan friliggande villor, parhus och flerbostadshus i
varierande ålder vilket skapar en naturlig variation i Karlbergs stadsmönster. I en del kvarter skiljer
det nära 100 år mellan intilliggande hus. Stadsdelen är en populär boendeort, men då många
delområden styrs av äldre detaljplaner med små byggrätter, är området inte anpassat till dagens
nybyggnads- och boendestandard. Samtidigt som det finns anledning att anpassa kvarter till dagens
standard finns det andra kvarter som är värda att bevara på grund av deras värde för kulturmiljön.
1.1 Detaljplaneprogram
Ett program tas fram med stöd av Plan- och bygglagen för att ange utgångspunkter och mål inför
kommande detaljplaner (SFS 2010:900 5 kap. 10 §). Detaljplaneprogrammet går djupare in på
analyser och problemställningar än vad översiktsplanen gör men lägger inte juridiskt fast markens
användning som en detaljplan gör.
Innan ett planprogram godkänns, eller antas, ska programmet samrådas. Det innebär att programmet
sänds ut till sakägare, länsstyrelsen, lantmäteriet och andra berörda, såsom boende i området.
Samråd kan ske genom att programmet publiceras på kommunens hemsida under viss tid och
välkomna synpunkter och kommentarer, som i sin tur kan leda till revideringar av programmet.
1.1.1 Syfte
Stadsdelen har utpekats i Karlskoga kommuns översiktsplan (ÖP) som ett prioriterat utvecklingsområde för bostadsbebyggelse. Programmet syftar mer noggrant redogöra för utvecklingspotentialerna. Översiktsplanen pekar särskilt ut Karlbergsparken som ett eventuellt exploateringsområde, där möjligheten att bygga flerfamiljshus/radhus bör prövas (s. 49).
I maj år 2013 föreslogs att ett program för Karlberg skulle tas fram och ligga till grund för framtida
detaljplaner i området (SBN 2013.0106). Detta program är en fördjupning av översiktsplanens
riktning och ställningstaganden. Detaljplaneprogrammet syftar redovisa Karlberg i sin helhet,
utefter sitt befintliga läge samt utifrån de förutsättningar som finns för framtida utveckling. Målet är
att programmet ska bli ett beslutsunderlag och vägledning för framtida detaljplanering i Karlberg.
2
1.1.2 Avgränsning
Programmet omfattar stadsdelen
Karlberg som fysiskt avgränsas med
Västerleden, Flygfältsvägen och
Drottningvägen (väg 205).
Textmässigt avgränsas programmet
till att presentera slutsatser och de
resonemang och analyser som lett till
sådana slutsatser. Programmet har
tagits fram under ungefär 2 års tid av
en arbetsgrupp, i huvudsak utgjord av
tjänstemän på Samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlskoga kommun.
För att göra stadsdelen till ytan hanterbar i inventering och analys har området delats in delområden
utefter hur de upplevs vara avgränsade samt fysisk relaterar till varandra, hur grönområden binder
samman olika kvarter och vilka likheter som finns mellan de olika kvarteren (Kapitel 5). Karlberg
har även delats in i föreslagna planområden där stadsdelen mer systematiskt kategoriserat utefter
behov som ses i olika kvarter (Kapitel 9).
1.1.3 Metod
1.1.3.1 Generell metod
Karlberg har under år 2014 och 2015 inventerats med platsbesök och kartstudier. Platsbesök har
varit en viktig del av inventeringen för att bilda en form av ”från-gatan-perspektiv” samt kunna
analysera sådana faktorer som inte är synbara i kartmaterial. Besöken har gett en klar bild av hur
olika kvarter är uppbyggda, hänger samman och relaterar till varandra. Aspekter som särskilt
studerats är byggnaders utformning, gestaltning, skala och karaktär. Inventeringen har
dokumenterats med anteckningar och fotografier. Kart- och litteraturstudier har förtydligat den
historiska omvandlingsprocessen som Karlberg genomgått sedan ca 1930-talet. Det har studerats
hur områdets struktur har förändrats, hur nya vägar dragits, hur fastigheterna ändrat form samt hur
bebyggelse rivits och tillkommit. Studiematerialet har bestått av detaljplaner, avstyckningsplaner
samt information kring byggnaders ålder från fastighetsregistret.
3
1.1.3.2 Utredning av lämpligheten för exploatering av Karlbergsparken
I översiktsplanen utpekades Karlbergsparken som ett område där möjligheten att bygga
flerfamiljshus/radhus bör prövas. Utredningen har pågått sedan början av år 2014 och har utgjorts
av geotekniska undersökningar, natur- och kulturvärdesinventeringar samt enkätundersökningar och
intervjuer med människor som bor eller är verksamma i Karlberg. Enkäten gick att besvara via
internet, vilket gjorde att människor även utanför Karlberg var med i statistiken. En del frågor har
varit riktade mot en generell målgrupp som omfattar alla boende och verksamma i kommunen,
medan andra har varit riktade till människor som rör sig i Karlbergs offentliga rum.
I början av maj år 2014 publicerades en artikel i en av kommunens tidningar gällande
Karlbergsparken. Anledningen var att väcka frågan inför utredningen om huruvida grönområdet är
lämpligt för exploatering. I samma artikel förklaras att stadsdelen i sin helhet ofta omfattas av äldre
detaljplaner som ger små byggrätter, och att kommunen därför tvingas lämna negativt besked när
invånare vill bygga bland annat större garage. Artikeln blev en form av förberedelse inför den enkät
som skickades ut någon månad senare, där det frågades bland annat vilka offentliga rum som
används i Karlberg samt hur ofta de besöks. Resultat från enkätundersökning har sammanställts i
kapitel 7, där utredningen av Karlbergsparken summeras.
4
2. Styrdokument och arbetsunderlag
Ett program kan tas fram utifrån redan befintligt underlag, såsom andra program, kommunens
översiktsplan eller redan antagna detaljplaner inom programområdet.
2.1 Översiktsplanen
Översiktsplanen för Karlskoga kommun antogs av kommunfullmäktige 1 mars år 2011.
Dokumentet är vägledande för hela kommunens utveckling, samt ett arbetsunderlag för tjänstemän
och ett politiskt strategi- och beslutsunderlag. Översiktsplanen visar bland annat hur mark- och
vattenområden i kommunen bör användas, och därmed vilken ambition kommunen har för den
fysiska planeringen.
I översiktsplanen nämns Karlberg i kapitel 5, Boende – Boendeutveckling, som ett område där
förtätning bör prioriteras, i befintliga bostadsmiljöer samt med bildande av nya villaområden.
Karlbergsparken nämns särskilt som ett område där möjligheten att bygga flerfamiljshus-/radhus
bör utredas.
2.2 Plan- och bygglagen (PBL)
Plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900) innehåller bestämmelser om planläggning av mark- och
vattenområden samt om byggande. Plan- och bygglagen beskriver rättigheter och skyldigheter inom
planläggning och byggande för både privatpersoner och myndigheter.
Det kommunala planmonopolet innebär att det är en kommunal angelägenhet att reglera mark- och
vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk med detaljplaner och områdesbestämmelser. Det är endast kommunen som har rätt att planlägga användningen av mark- och
vattenområden. Planläggningen kan inledas som svar på antingen enskilda, privata eller allmänna
intressen. Allmänna och enskilda intressen ska vägas mot varandra i arbetet med att ta fram en ny
detaljplan. Det görs genom den demokratiska planprocessen, som syftar leda till att mark- och
vattenområden används för det ändamål det ur allmän synpunkt är bäst lämpat för.
2.3 Miljöbalken (MB)
Miljöbalkens (MB, SFS 1998:808) övergripande syfte är att främja en hållbar utveckling så att
nuvarande och framtida generationer garanteras en hälsosam och god miljö. För att främja sådan
utveckling ger miljöbalken skyldigheter och rättigheter för både privatpersoner och myndigheter.
Miljöbalken tillämpas parallellt med Plan- och bygglagen inom planläggning och lagarna ska följa
varandra och säkerställa att Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för
vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov
(MB 3 kap. 1 §). Lagstiftningarna tillämpas parallellt i olika syften och skeden. Miljöbalken
upprätthåller bland annat strandskyddet, medan Plan- och bygglagen genom detaljplaneinstrumentet
ger verktyg för att bland annat upphäva strandskyddet – om särskilda skäl i Miljöbalken uppfylls.
5
2.4 Tidigare detaljplaner
2.4.1 Karlbergsskolan – Kv. Plogen m.fl.
Under sommaren år 2015 var detaljplanen för Karlbergsskolan och kringliggande bostadskvarter i
samrådsskedet. 60 % av Karlbergshallen rivs och detaljplanen syftar delvis ge ny markanvändning
för den resterande delen av lokalerna. Byggrätter, hur mycket som får byggas på en plats, justeras
för de kringliggande bostadskvarteren till nybyggnadsstandard i Karlskoga. Detaljplanen föreslår
byggrätt för bostäder på den yta som tidigare upptogs av Karlbergsskolans västra hälft. Den
resterande hälften planläggs för flexibel användning, bland annat kontorsverksamhet. Detaljplanen
blir vägledande för framtida detaljplaner inom kvarter av samma karaktär. Husen varierar idag
mellan ca 60 och 160 m2 i byggnadsarea och fastigheterna kan variera mellan 600 och 2000 m2.
Rivning av Karlbergsskolan, juli 2015
2.4.2 Solvargsvägen – Kv. Hermelinen m.fl.
Detaljplanen (nr. 517) från år 2006 reglerar villakvarteret väster om Solvargshagen. Villaområdet
söderut, kvarteret Katten, Tjuren, Hunden, Kon m.fl. är av samma karaktär och ålder. Fastigheterna
som regleras av plan nr. 517 är generellt av den standard som ses i övriga villakvarter i Karlberg, ca
1000 m2, bebyggt med ett ca 120 m2 stort bostadshus. Detaljplanen bör ses som vägledande för
byggrätter vid detaljplaneläggning i områden av samma eller liknande karaktär. Varje fastighet får
enligt detaljplanen bebyggas till 240 m2 byggnadsarea, där garage högst får utgöra 60 m2.
Taklutningar får vara lägst 17 och högst 27 grader. Bostäderna får ha sådan höjd att två fulla
våningsplan och vindsvåning inryms.
6
3. Karlbergs historia
3.1 Stadsdelen tar form
Det går att utläsa olika tiders ideal i den byggda miljön i Karlberg, som successivt byggts ut sedan
början av 1900-talet. De äldsta delarna är kvarteren runt nuvarande Karlbergsvägen och Kilstavägen
i söder. Bland annat kvarteren Skrindan, Släden och Vagnen. Även kvarteren Hunden, Katten,
Tjuren m.fl. söder om Spelgatan tillhör den äldre bebyggelsen som i stort sett endast utgörs av
friliggande villor i varierande storlekar.
Ungefärliga byggnadsår för bostäder och kvarter
Det finns registrerade byggnationer och fastighetsavstyckningar registrerade från 1920- och 40talet. Under de årtiondena började Karlberg byggas ut längs de större vägsträckningarna och fick
successivt den kvartersstruktur som ses idag. Stadsdelen kan ha byggts inåt. Vilket innebär att
utkanterna av området först bebyggdes, med direkt anslutning till jordbruksmark eller grönområden.
Området bestod på 1920-talet av större stadsägor som sedan delades upp i mindre tomter för
egnahemsbebyggelse. Egnahemsrörelsen var ett projekt som pågick från slutet av 1800-talet och in
på 1900-talet i syfte att uppmuntra arbetarklassen och personer som var mindre bemedlade att
skaffa egen eller förbättrad bostad. Byggnation utgjorde till en början blygsamma villaområden.
Senare indelningar av marken skapade förutsättningar för att tomter kunde köpas eller säljas och
bebyggas på nytt. Karlberg som så kallad trädgårdsstad började ta form. Trädgårdsstaden
karaktäriseras av blandad bebyggelse, i huvudsak småskaliga villor. Samhället ligger i regel en bit
utanför stadens centrum och karaktäriseras av måttligt täthet där bostadsbebyggelse varieras med
grönytor.
7
För den södra delen av Karlberg med bland annat Karlbergsskolan gjordes en avstyckningsplan år
1930, där tidigare jordbruksmark planerades bli bostadstomter omgivet av nya vägdragningar.
Tomtstorlekar runt 1500 m2 ansågs vid tiden vara rimliga. I samband med avstyckningsplanen
diskuterades byggandet av Karlbergsskolan på 1930-talet. Ritningar togs fram under 1940-talet och
Kungl. Maj:t, motsvarande dagens regering, meddelade den 3 februari år 1950 om beslut som
innebar att statsbidrag och byggnadstillstånd beviljats för byggandet av skolan. Byggnation påbörjas
i september år 1950 och skolan invigs den 19 april år 1952. Flera skolor fanns med i tidigare planer
och visioner, men Karlbergsskolan var den enda som blev verklighet.
Illustrationsplan från stadsplan nr. 34 från år 1950. Planen omfattar nordvästra och centrala Karlberg.
Planen avsåg bland annat styra kvarters- och vägstrukturen samt utvidga stadsdelen.
3.2 Stadsdelen expanderar
Karlberg som helhet planläggs år 1946 (södra delen) samt år 1950 (norra delen). Större delar av
villabebyggelsen var då redan uppförd och nuvarande vägnät var fastlagt. Ambitioner fanns för att
skapa en självförsörjande stadsdel. Ett stadsdelscentrum med torg finns med i byggnadsplanen från
år 1939 och omfattar korsningen av Drottningvägen/Floravägen/Spelgatan/Lötgatan och Bigatan.
Stadsdelscentrumet syftade ge service åt Karlberg och nordvästra delar av Karlskoga.
8
Utöver de villaområdena som utgör grundstrukturen för Karlberg präglas miljön av Karlskogas
generella expansion som pågick mellan åren 1940 och 1975. Under perioden gick industrin på
högvarv och det fanns ett högtryck på bostäder och övrig samhällsservice. Som en del av
utvecklingen var modernisering av stadens transportleder prioriterat. De tidigare slingriga vägarna
genom stadens centrum skulle ersättas med större trafikleder för effektivare transporter av gods till
och från industrierna. Ambitionerna kan utläsas i generalplan från år 1939-1949 där stora trafikleder
ritats i. De senare Flygfältsvägen och Drottningvägen gavs stora markutrymmen, vilket bidrar till att
Karlberg i dessa riktningar kan upplevas som avskärmat från övriga Karlskoga. I generalplanen är
trafikseparering mellan olika trafikslag i fokus då det ansågs bidra till effektivare trafikflöden när
motortrafiken enkelt kunde ta sig fram.
Bostadsbehovet var stort på 1950-talet, vilket inledde utbyggnaden av Frödingsplan, söder om
Karlbergsskolan. Den viktigaste aktören i utbygganden av flerbostadshusen i Karlberg var HSB
som uppfört stora delar av bostadsbebyggelsen kring Frödingsplan i söder och Lötgårdarna i norr.
Både Frödingsplan och Lötgårdarna i norra Karlberg präglas av 1960-talets ideal med
grannskapsplanering med flytande gränser mellan de privata och det offentliga rummen.
Det två radhusområdena Malmhagen och Malmgårdarna har koppling till stadens tidigare industrier.
Områdena byggdes som arbetarbostäder år 1949 för Bofors AB och år 1955 av bostadsrättsföreningen Nobo (tros tillhöra Nobelindustrierna). Områdena ligger i centrala samt i sydöstra
Karlberg, norr om Kilstavägen. Enligt byggnadsplan från år 1939 var nuvarande flerbostadshus på
Bigatan även de tänkta som radhus eller motsvarande men ändrades till större skala vid 1950 års
planläggning. I Karlskoga är generellt spåren av industriernas påverkan tydligt synliga i
arkitekturen och stadens form som resultat av en nära relation mellan staden och industrin.
3.2 Expansionen avtar
Lötgärdet söder om Lötgårdsvägen, ingick i en av de första planläggningarna. Först gjordes en
större markavstyckning i norra delen av Karlberg. De tidigare avstyckade tomtstorlekarna ansågs då
vara onödigt stora och rekommendationerna löd att minska ytorna till ca 800 m2 vilket naturligt gav
mer utrymme för fler fastigheter och bostäder. Området omfattas idag av detaljplan från år 1976. I
den västra delen av Lötenområdet, Lötgårdarna, uppfördes knappt 200 bostäder och en förskola,
jämfört med de planerade 400 bostäderna och en större skola. Orsaken ligger i en minskad
efterfråga på flerbostadshus och skolplatser - i samband med att staden i stort stagnerade mot mitten
av 1970-talet. Sedan dess har endast ett fåtal nya bostäder byggts i Karlberg, av dessa uteslutande
villor. Flerbostadshus har även senare rivits som svar på befolkningsminskningen som rådde i
Karlskoga. Flerbostadshus revs bland annat längs med Bigatan i nordöstra Karlberg i början av
2000-talet. Då industrierna succesivt avvecklades eller reducerade sin verksamhet försvann en av de
primära drivkrafterna för Karlskogas hittills pågående utveckling. Kring 1970-talet var
befolkningen 37 000 personer, vilken år 2010 sedan minskat med 10 000 personer.
9
4. Nulägesbeskrivning
4.1 Befolkning
Karlberg är befolkningsmässigt varierat med unga, unga och äldre par, småbarnsfamiljer och
pensionärer. Den varierade bostadsbebyggelsen erbjuder bostadstyp och prisklass för alla.
Åldersfördelningen i Karlberg följer i stora drag den generella åldersfördelningen i kommunen. År
2014 bodde ungefär en tiondel av Karlskogas befolkning i Karlberg, ca 2500 personer. Upp till
ungefär 50 års ålder finns det generellt fler män än kvinnor i Karlberg, för att sedan vända till att bli
fler kvinnor än män. Majoriteten utlandsfödda personer kommer från Finland och är över 40 år
gamla. Det stämmer överens med den arbetskraftsinvandring från Finland som rådde vid mitten av
1900-talet.
Barnfamiljer (där det bor barn 0-17 år) är jämt fördelade över stadsdelen och de olika
bostadskvarteren. Personer som förväntas bli pensionärer inom 10 år (personer 55-64 år) bor i stor
utsträckning i flerbostadshus, i Lötgärdet eller i något av radhusområdena. I områden som utgörs av
villabebyggelse bor enligt statistiken antingen barnfamiljer eller minst en person över 65 år. Att det
bor en relativt hög andel äldre människor i villakvarteren innebär att ett befolkningsskifte kan
väntas, möjligtvis med ännu fler barnfamiljer.
4.2 Tillgänglighet
Karlberg utgörs i huvudsak av bostadsbebyggelse i olika former fördelade över olika kvarter.
Gatunätet inom stadsdelen är generellt av mindre karaktär medan större huvudgator löper runtom
stadsdelen. I vissa fall avslutas lokalgatan som säckgata eller återvändsgata utanför bostäderna.
Lötgårdsvägen är ett sådant exempel på gata, som avslutas vid kvarteren och inte leder till varje
bostadshus. Trafik till stadsdelen går primärt via Drottningvägen, Västerleden och Flygvältsvägen. I
rondellen söder om Flygfältsvägen går det via Degerforsvägen att ta sig vidare söderut, eller österut
via Örebrovägen (E18). Från Karlbergsområdet till Karlskoga centrum tar man sig antingen via
Örebrovägen eller någon av lokalgatorna söder om Rävåsen. Norr om Karlberg övergår
Drottningvägen till Filipstadsvägen (väg 205). I västra delen av området, söder om Karlbergsparken
kopplar lokalgatorna an till Stenbäcksvägen via Kilstavägen, vilket ansluter Karlberg till de mindre
orterna i västra delarna av kommunen.
Huvudgatorna som löper runtom stadsdelen utgör ur annat perspektiv barriärer för cyklister och
gående. Friliggande cykelbanor, övergångsställen och överfarter finns endast på ett fåtal ställen över
Drottningvägen, vilket försämrar tillgängligheten för den andel invånare som inte kör bil. Väl inne i
bostadsområdet är gång- och cykeltrafik mer vanligt förekommande än motortrafik. Hur gatunätet
löper och ansluter sig i Karlberg bör beaktas parallellt där delområden utreds för att eventuellt
kunna utvecklas med nybyggnation. Gator och bebyggelsestrukturen har historiskt sett fastlagts
parallellt som bostadskvarteren, vilket innebär att det inte finns någon beredskap för att koppla på
nya stråk i samband med att området eventuellt byggs ut.
10
4.3 Byggnadstyper
4.3.1 Villor
Den dominerande bostadstypen är den friliggande villan,
där de flesta är från 1900-talets första hälft. Bebyggelsen
varierar kraftigt i utförande då den uppförts och förändrats
genom åren. Husen är oftast i två våningar med källare.
De nyare villorna är oftast enplanshus. I vissa områden
finns spår av samtida byggnation då villorna delar karaktär såsom takvinklar, material, höjd och
area. Branta sadeltak och flacka mansardtak dominerer bland den äldre bebyggelsen medan den
senare ofta har sadeltak med ca 25 graders lutning. Till följd av de äldre placeringsbestämmelserna
och detaljplanerna står villan ofta placerad i centrum av fastigheten.
4.3.2 Parhus
Mellan villakvarteren finns enstaka parhus, vilket är ett mer
avlångt hus med två spegelvända lägenheter och varsin
entré. Vanligtvis är husen kluvna så att varje lägenhet har
egen fastighet. Parhusen är generellt yngre jämfört med
stora delar av enbostadsbebyggelsen och har byggts på så kallande lucktomter, tomter som var
planlagda för villor som aldrig kom att bebyggas. Parhusen som utfyllnadslösning finns i Lötgärdet,
längs med Floravägen och i några av de äldre kvarteren, såsom kvarteret Kon.
4.3.3 Kedjehus
Kedjehus är mindre enbostadshus som byggs samman med garage, pergola, carport, skärmtak eller
liknande. Det som skiljer ett kedjehus från ett parhus är att en komplementbyggnad, exempelvis
garage, bildar en länk mellan bostadshusen. I längre rader bildar strukturen en kedja av sådana
länkar. Vanligtvis placeras kedjehus med entréer på långsidan och gavel mot gata. I Karlberg finns
flest kedjehus i Lötgärdet i olika utformningar och är byggda i slutet av 1970-talet. Även i kvarteret
Kultivatorn, längs med Kilstavägen intill Karlbergsparken, finns kedjehus från ungefär samma tid.
11
4.3.4 Radhus
Karlberg har två större radhusområden, Malmhagen i centrala Karlberg samt Malmgårdarna i östra
delen av området mot Drottningvägen. Områdena binds samman med grönområdet
Malmhagsparken, och har byggts under mitten av 1900-talet som arbetarbostäder. Radhusen är
antingen uppbyggda i linjära längor, eller sammansatta med så kallad saxning där husen successivt
förskjuts från varandra. Radhuslängorna är friliggande men alltid placerade så att de bildar för- eller
bakgårdar. Entréer är ofta, bland annat i Malmgårdarna, linjärt placerat mot en gata. Byggnadstypen
varierar mellan en eller två våningars höjd. Längorna är ca 30-40 meter långa och 10 meter djupa.
4.3.5 Flerbostadshus
Flerbostadshus finns i huvudsak i norra
Karlberg längs med Norrleden samt i södra
delen norr om Flygfältsvägen. Tre våningars
höjd dominerar och byggnaderna har oftast
antingen gult eller rött fasadtegel, röda
plåttak med flack sluttning, ca 15 grader. Det större flerbostadshusområdet i norra delen,
Lötgårdarna, utgörs av längre och något djupare byggnader än i söder. Lamellhusen har utformats
för att släppa in ljus och luft i stadsrummet och är därför i en formation så att de bildar gårdsmiljöer.
4.4 Upplåtelseformer
Generellt är villorna privatägda. Bland den mer varierade bebyggelsen, radhusen och
flerbostadshusen kan upplåtelseformen variera mellan hyresrätter och bostadsrätter. Radhusområdet
Malmhagen är hyresrätter. Flerbostadshusen är till stor del bostadsrätter och i de flesta fall
bostadsföreningar genom HSB. Det största flerbostadshusområdet (fastigheterna Löten 1 och 2)
består av totalt ca 200 lägenheter. Totalt finns 153 hyresrätter i kommunal förvaltning, genom
Karlskogahem AB, längs Bigatan (kv Lötenskolan), vid Traktorsparken (Slagan 7 och Skäran 2)
samt vid Karlbergsvägen/Malmgårdarna (Malmgårdaran 3). Ungefär hälften av lägenheterna är 2.or
medan ca 25 % utgör 3.or. I området finns även privata hyresrätter, sex stycken vid Lötenplan
(Lötenskolan 13) och fyra lägenheter på Vallhagsvägen i fastigheten Släden 4.
12
4.5 Verksamheter
Vid Frödingsplan (utanför programområdet), kring södra Karlberg, finns en mindre varubutik, frisör
och andra verksamheter. Utbudet av verksamheter kan vid en första studie anses vara bristande. Det
bor ca 2500 människor i stadsdelen, samtidigt som det i princip endast finns en matbutik i området.
Stadsdelen är inte självförsörjande vilket var en av grundidéerna när stadsdelen planerades på 1930talet. Att inte ha sådan service inom stadsdelen har dock resulterat i att det inte finns någon noterbar
genomfarts- och besökstrafik, vilket bidrar till ett tysta och lugna områden.
I anslutning till Solvargshagen i centrala Karlberg ligger Lötenskolan och vidare österut Lötängens
vårdboende. Norr om Lötenskolan finns förskolan Lärkan, vilka skiljs åt av grönområdet
Solvargshagen. Karlbergsskolan är den äldsta och största verksamhetsbebyggelsen. Skolan är
uppdelad i två byggnader, den östra delen är den äldsta och används i dag av årskurs F-6.
4.6 Naturområden och grönstruktur
Andelen grönyta är sammanlagt hög i Karlberg, där Karlbergsparken och Solvargshagen utgör de
största sammanhängande grönområdena. Utöver de stora allmänna grönytorna finns grönytor i
anslutning till i princip varje bostadsbyggnad i området. Bostadsfastigheterna är i snitt 1000 m2
stora, medan villor, kedjehus och liknande generellt är ca 100 m2. Resterande andel mark utgörs av
trädgård, vilket bidrar till att Karlberg upplevs som luftigt och grönt. Naturområden används av
allmänheten som rekreationsområden, men även av förskolorna i utbildningssyfte.
Direkt norr om Haren-rondellen, som binder samman Västerleden och Norrleden, finns den så
kallade Harens grusgrop, som används av Karlskoga kommun som upplag av olika typer av
stadsbyggnadsmaterial, såsom kant- och gatsten. Ett glesare skogsparti finns runtom grusgropen
som används för cykling (mountainbike). Karlskoga kommun äger marken, men mountainbikebanan förvaltas av cykelföreningen Karlskogacyklisterna. Slingan används både för träning och
tävling under hela året. Öster om Karlberg ligger Rävåsens naturreservat.
13
4.6.1 Karlbergsparken
Karlbergsparken är det största sammanhängande grönområdet och det, enligt enkätundersökning,
mest uppskattade grönområdet av boende och verksamma i området. Parkområdet är ca 50 000 m2
stort och tätt bevuxet med träd och buskage. På kartor heter området Karlbergsparken medan det i
folkmun kan kallas Täppanskogen, kanske på grund av den direkta kopplingen till grönområdet
Täppan norr om skogsområdet. I detaljplan nr. 34 (år 1951) finns en illustrationsplan över hela
norra Karlberg. Parken är detaljerat ritad i planen, med tjocka trädpartier varvat med öppna
gräspartier (se nedan). Cykel- och gångbanor löper genom parken och vidare ut i bostadskvarteren. I
illustrationsplanen som är ritad år 1950 är vägsträckan Kilstavägen – Stenbäcksvägen åt väster
antydd direkt söder om Karlbergsparken. Vägen är utbyggd idag, i övrigt att grönområdets
närområde bilfritt.
Träden som utgör skogsområdet är i varierande ålder och trädslag, med tonvikt åt, björk, asp, sälg,
ek och bok. I området finns flertalet upptrampade stigar och spår av aktiviteter. De tydliga
gångstigar som finns ritade i illustrationsplanen kom aldrig att bildas. Skogsområdet är i själva
verket av tätare slag, och flöden sker i huvudsak runtom parkområdet snarare än igenom. Vanligt
förekommande aktiviteter är lek, hundrastning och motion.
14
5. Fördjupad kvartersinventering
Nedan följer en beskrivning med text och foto av Karlbergs olika kvarter. Först anges viss fakta om
området, därefter ett analytiskt stycke med rekommendationer inför framtida detaljplaneläggning.
Rubriknummer och titel har angetts i kartan nedan, som blir vägledande för kapitlet som följer. För
enkel överskådlighet rekommenderas att läsaren pendlar mellan text och karta.
För att göra stadsdelen hanterbar vid en fördjupad kvartersinventering har området schematiskt
delats in, baserat på kvarterens struktur samt bebyggelsens ålder, utformning och typ. Indelningen
skiljer sig något från den som presenteras i kapitel 9, i samband med förslag inför detaljplanering.
En del kvarter är lämpliga att beskriva tillsammans, medan andra kan vara tekniskt lämpliga att
planläggas tillsammans.
15
5.1 Nulägesbeskrivning, utmaningar och utvecklingsmöjligheter
5.1.1 Lötgårdarna
Generell karaktär och bebyggelse
Lötgårdarna, eller kvarteret Löten, är ett flerbostadshusområde i norra Karlberg som utgörs av sju
huslängor, som är tre våningar höga, varierar mellan 40 och 100 meter i längd och har placerats
med 45 graders vinkel mot varandra. Totalt finns nästan 200 bostäder i området, vilka ägs av HSB
bostadsrättsförening Löten. Kvartersstrukturen, från 1960-talet, bildar på så sätt egna kvartersgårdar
mellan huslängorna. Gårdarna är ordnade likt mindre parker, med gräs, buskage och större barrträd.
På innergårdarna finns cykelskjul och någon enstaka komplementbyggnad. De gröna innergårdarna
har en tydlig koppling till parkområdet söder om bebyggelsen.
Området är bilfritt och genomskärs av cykel- och gångvägar som leder vidare söderut eller österut
mot Rävåsen via passage under Drottningvägen. Motortrafik når området från Västerleden/
Norrleden i norr samt Drottningvägen från öst. Markparkering finns längs med bebyggelsen åt
öster. Bostadsområdet avskärmas mot norr av en stor mängd garagebyggnader i olika former.
Garagen varierar i form, utformning och ålder samt varierar mellan 200 och 500 m2. I planen för
området var ambitionen att hålla låga byggnadshöjder för att bevara en lägre skala. Garagen fick
inte vara högre än första bostadsvåningens fönsterhöjd i syfte att säkerställa fri sikt från bostäderna.
16
Gällande reglering
För området gäller detaljplan nr. 418, Kvarteret Löten, akt 1883-P97/2 (år 1997). Planen medger
byggnation till högst 20000 m2 i bruttoarea, med fri placering av byggnader. Komplementbyggnader får högst ha 3 meters byggnadshöjd och får uppföras utan bygglov. Huvudbyggnaderna
får vara 3 våningar höga med 9,7 meters byggnadshöjd.
Föreslagen reglering
Området är fullt utbyggt och den byggrätt som finns bör behållas. Bruttoarea är vanligt att använda
för byggnader i flera våningsplan. Enheten omfattar både utrymmen och byggnadsdelar. Förenklat
sett kan ett tvåvåningshus med 200 m2 byggnadsarea vara 400 m2 i bruttoarea. Vid
detaljplaneläggning kan det finnas fördelar med att även ange en högsta total byggnadsarea för
området, då bruttoarea möjliggör utbredd bebyggelse. Det finns inglasade balkonger som byggts ut
i markplan och det finns ingen gräns för hur långt ut sådana byggnader får sträcka sig. Sådana
utbyggnader bör medges men vara reglerade i detaljplan då det påverkar innergårdarna.
Det kan även finnas fördelar med att skilja olika typer av bebyggelse från varandra, exempelvis ge
enskild byggrätt för komplementbyggnader. Bostäder omfattar idag ca 6178 m2 i byggnadsarea.
Vilket sannolik innebär över 19 000 m2 i bruttoarea då bostäderna är 3 våningar höga, har källare
och ibland vind. Komplementbyggnader utgör i nuläget ca 3800 m2 i byggnadsarea. Cykelskjul
utgör 340 m2 i byggnadsarea och ligger på innergårdarna. Byggrätt för komplementbyggnader bör
även regleras gällande placering. Ambitionen bör vara att bevara den luftiga gårdskaraktären mellan
husen samt bevara den tydliga kontakten mellan innergårdarna och parken i söder.
5.1.2 Lötgärdet
Lötgårdarna utgör endast hälften av den mängd flerbostadshus som planerades. Marken som
avsattes för andra hälften kom i själva verket att bebyggas på 1970-talet med villor, parhus, radhus,
kedjehus och andra typer av enbostadshus. Bostadstyperna var en mer efterfrågad typ vid tiden.
Området kallas Lötgärdet och utgörs av ungefär 100 enbostadshus som placerats i två halvcirklar,
kallat Inre och Yttre Lötsvängen. Yttre Lötsvängen utgörs av i huvudsak villor i två våningar och ca
100 m2 i byggnadsarea. Villorna är sammanbyggda med carport, och bildar huskedjor i olika färger.
Tomterna är generellt små i området och tätheten är mycket påtaglig. Tätheten bryts av med ett
grönområde mellan Inre och Yttre Lötsvängen. Området avsattes för gemensamt bruk då en del
bostäder fick små trädgårdsyta som resultat av kvartersstrukturen. Utöver grönytan mellan de två
vägarna finns gemensamhetslokaler och små lekplatser inne i kvarteren. Inre Lötsvängen utgörs av
villor medan utkanterna av området blir mer varierat. Här finns par- och radhus i olika storlekar.
Utöver olika typer av bostadsbyggnader finns garagelängor i områdets sydvästra ände, längs med
Lötgårdsvägen. Lötgårdsvägen avslutas i sydväst som vändplats i anslutning till garagen. Vägar väl
inne i området, Inre och Yttre Lötsvängen är smala, bilfria och förgrenade med gång- och
cykelvägarna utanför Lötgärdet åt öster.
17
Gällande reglering
För området gäller detaljplan nr. 256, Lötenområdet, akt 1883K-5508 (år 1977), där bebyggelsen
ges fri placering inom nuvarande fastigheter. Områden har avsatts för gemensamhetslokaler och
garagebyggnader. Bostadsfastigheterna får bebyggas med 150 m2 byggnadsarea fördelat mellan
komplement- och huvudbyggnad. Grönytan mellan halvcirklarna ska bevaras, och grönområdet
öster om bebyggelsen har avsatts för kolonilotter. Lötgärdet är ett av de områden där invånare vill
bygga uterum, komplementbyggnader eller verandor men begränsas av gällande detaljplan.
Området bör ses som fullt utbyggt. Tätheten är genomgående mycket hög. Det är generellt ca tre
meter mellan villornas fasader. Gällande reglering för området bör behållas. Det kan finnas fördelar
med att tillåta större komplementbyggnader på en del fastigheter. Det kan även finnas fördelar med
att skilja bebyggelsetyperna huvud-/komplementbyggnad åt med byggrätt. En del fastighetsägare
har fått beviljat bygglov, med avvikelse eller liknande. Det bör utredas huruvida området ska tillåtas
följa det utbyggnadsmönster som därmed inletts. Tätheten i området är utförd med omsorg och det
finns en symmetri i kvarteren som riskerar att gå förlorad om fastigheterna skulle upplevas
överbebyggda. Bland annat fastigheterna Lötgärdet 13, -15, -17, -18, -22, -30, -41 och -55 kan vara
lämpade för enskild byggrätt för komplementbyggnad på grund av fastigheternas storlek och
huvudbyggnadernas placering. Det kan vara möjligt för fastigheten Lötgärder 55 att köpa till mark
åt väster. Kedjehusen på fastigheterna Lötgärdet 56, -57, -58, -59 samt Lötgärdet 68, -69, -70 och
71 är exempel på sådana fastigheter som snarare bör bevaras än ges ny byggrätt, på grund av deras
symmetriska struktur och storlekar.
18
5.1.3 Bigatan - Lötenplan
Längs Bigatan söder om Lötgårdarna ligger flerbostadshus i öppen kvartersstruktur med gröna
innergårdar. Området planerades ursprungligen som ett stadsdelscentrum för nordvästra Karlskoga,
med bebyggelse på båda sidor av Drottningvägen. Bebyggelsen längs Bigatan, väster om
Drottningvägen, planlades år 1939 för radhus, men kom att bebyggas med flerbostadshus av gult
tegel och i tre våningars höjd. Huskropparna skiljs åt med mindre innergårdar, bevuxna med träd
och buskage, samt mindre garagelängor på ca 100 m2. Garagen matchar flerbostadshusens fasader
samt med flacka plåttak. Bostäderna nås från norr via blygsamma entréer, försedda med mindre
skärmtak. I söderläge har husen balkonger på de två övre våningsplanen. På bottenplan har
bostäderna i söderläge träverandor med nedtrappning till gatunivå. Garagen rymmer endast ett 20tal bilar, resterande parkeringsbehov löses längs med gata eller på ytan i områdets södra ände.
Området skiljs åt öster från Drottningvägen med Bigatan samt ett ca 30 meter brett gräsfält. Åt väst
gränsar området till Solvargshagen. Norr om bebyggelsen finns ett större markområde, ca 4000 m2,
på fastigheten Lötenskolan 6 som tidigare var bebyggd med flerbostadshus. Husen har rivits som
svar på en historisk befolkningsminskning i kommunen och området saknar idag detaljplan.
Gällande reglering
För området gäller detaljplan nr. 376, Solvargsvägen och Lötplan (år 1992), samt nr. 492, Bigatan –
Kvarteret Lötenskolan (år 2004). Detaljplanen för fastigheten Lötenskolan 6, där det tidigare stod
flerbostadhus har upphävts. Gällande detaljplaner medger den bostadsbebyggelse samt bostad och
handel (för Lötenskolan 13) som är fullt utbyggd. Utöver det finns endast möjligheter att bygga
komplementbyggnader på Lötenskolan 13. Längs Spelgatan och Bigatan finns möjligheter att bygga
uterum till flerbostadshusen.
19
Den del av området som saknar detaljplan bör planläggas för bostadshus. Möjligtvis kan det vara
lämpligt att kunna inreda bottenplan för verksamhetslokaler. Byggrätter bör i övrigt ses över för
komplementbyggnader i det befintliga flerbostadshusområdet. Det kan behövas garage, förråd,
sopsorteringshus eller liknande. Den parkmark som utgör del av Solvargshagen åt söder, mellan
fastigheterna Vesslan 12 och Lötenskolan 12 (gruppboendet) har potential att kunna utgöra
bostadstomter utan att grönområdet påverkas noterbart negativt.
5.1.4 Solvargsvägen – Kvarteret Ekorren, Hermelinen, Lämmeln och Vesslan
Runt Solvargsvägen utgör kvarteren Hermelinen, Ekorren, Lämmeln och Vesslan en trekantsform i
anslutning till grönområdet Solvargshagen. Kvarteren byggdes under slutet av 1930-talet som
egnahemsområde med friliggande villabostäder. Fastighetsstorlekar slogs fast med byggnadsplanen
från år 1939, och varierar mellan ca 700 och 900 m2. Villorna är i snitt ca 110 m2 i byggnadsarea
medan komplementbyggnader varierar både i storlek och i antal mellan fastigheterna. Bebyggelsens
utseende och utformning varierar relativt kraftigt som resultat av ombyggnationer, renoveringar och
tillbyggnader. En rad olika fasadmaterial, färger och fönstersättning finns i samma kvarter. Det är
tydligt att gatan i området är äldre och samtidigt smalare än kringliggande gatunät.
Gällande reglering
Kvarteret Vesslan omfattas av detaljplan nr. 517, Solvargsvägen – kvarteret Hermelinen, m.fl. (år
2006). Byggrätten utökades kraftigt i detaljplanen år 2006, från 100 m2 huvudbyggnad och 20 m2
komplementbyggnad – till 240 m2 huvudbyggnader samt 60 m2 stora komplementbyggnader.
Taklutning får vara minst 17 och högst 27 grader, i syfte att till viss del styra byggnaders nockhöjd.
Ingen förändring bör ske. Detaljplanen anses ge god reglering åt villaområdet.
20
5.1.5 Täppan – Kvarteret Lammet, Killingen och Katten 9-14
Strax norr om Karlbergsparken ligger Täppan-området som utgörs av småskaliga villabostäder i
enhetlig utformning. Området nås via Malmhagsvägen från östra Karlberg eller Spelgatan direkt
norr om kvarteren. Den så kallade Täppan är en trekantsformad park i mitten av bostadsområdet.
Kvarteren planlades och byggdes på 1950-talet. Områdesstrukturen delar karaktär med kvarteren
längs med Solvargsvägen, som ingick i samma plan på 1950-talet. Kvartersstrukturen ses även i
övriga Karlskoga, bland annat i kvarteret Näckrosen i stadens södra centrumdelar vid Möckeln.
Bebyggelsen är till största del bevarad i sin ursprungliga form. Fasader och skorstenar är av rött
tegel, medan källarplan och byggnadsgrund är målade i grått. Husen har vita fönster och ofta mörka
ytterdörrar av trä. Fasaden och de småskaliga garagen har enhetlig detaljeringsgrad och volym.
Gällande reglering
Detaljplan nr. 34, Område norr om Karlbergsvägen samt del av Löten, akt 1883K-1587 (år 1951)
gäller. Området får enligt planen bebyggas med bostäder i en vånings höjd. Huvudbyggnaderna ska
vara sammanbyggda med garage eller pergola, vilka i sin tur får förskjutas och placeras direkt mot
gatan. Huvudbyggnad får ha en byggnadsarea om 90 m2.
Den enhetliga karaktären och speciella stadsbyggnadsmiljön i Täppan-området bör bevaras och
skyddas. Området är välbehållet och enhetligt just på grund av att det fortfarande omfattas av en
äldre detaljplan, som inte tillåter mer bebyggelse än den befintliga. Bevarandevärdet ligger just i
enhetligheten och kulturarvet från 1950-talsarkitekturen. Skyddsbestämmelser i detaljplan bör
omfatta fasad- och takmaterial, samt begränsa tillbyggnader. Byggnadsarea, takvinkel och nockhöjd
bör anges för komplementbyggnaderna som sitter ihop med huvudbyggnaden. Det är störst risk att
sådana mindre trästrukturer byggs om eller av någon anledning behöver upprättas på nytt.
21
5.1.6 Kvarteret Katten 1-8, Hunden, Tjuren, Kon, Hästen och Kalven
Kvarteren Katten, Hunden, Tjuren, Kon, Hästen och Kalven utgörs av friliggande villabostäder i
varierade utföranden. Fastighetsindelning slogs fast vid avstyckning av tidigare jordbruksmark år
1936. Byggnationen pågick under ca 10 års tid, inledningsvis som egnahemsområde på 1930-talet.
Generellt är fastigheterna ca 1000 m2 stora, men bebyggda i varierade mängd. Branta sadeltak eller
flacka mansardtak är dominerade bland den äldre bebyggelsen, medan den nyare ofta har flackare
sadeltak. Trä är det dominerande materialet. Våningsantalet varierar mellan en, två eller i enstaka
fall tre. I Kvarteret Kon och Tjuren, som byggdes mellan år 1937-1945 dominerar två våningar.
Området påminner många gånger om kvarteret Skrindan, Släden, Vagnen Trillan m.fl. (se 5.2.5.
nedan). Kvarten skiljs åt av småskaliga vägar, vilka upplevs som luftiga gaturum då byggnader ofta
är placerade i mitten på egna tomten.
Gällande reglering
Området omfattas av två detaljplaner. För den västra delen, kvarteret Katten, Hunden, Kon och
Tjuren gäller detaljplan nr. 34, Område norr om Karlbergsvägen samt del av Löten, akt 1883K1587 (år 1951). I västra delen, kring Sångarvägen, är byggrätterna begränsade till ca 4,5 meter från
fastighetsgräns. Övrig mark får inte bebyggas. Huvudbyggnaderna får uppföras i en vånings höjd
och 90m2 byggnadsarea. Komplementbyggnader får vara 20m2 stora. För kvarteren Tjuren, Hästen
och Kon gäller specifikt byggrätt 120m2 för huvudbyggnad och 20m2 för komplementbyggnad.
För Kvarteren Kalven och Fölet i östra delen av området gäller detaljplan nr. 85, Delar av Karlberg
och Västra Rävåsen, akt 1883K-2546 (år 1957). Planen medger friliggande bostäder i två våningars
höjd, vilket motsvarar 7,6 meters byggnadshöjd. Huvudbyggnad får vara högst 120 m2 och
komplementbyggnad högst 60 m2.
Det går generellt att anpassa området utefter nybyggnadsstandard, med upp till 240 m2
byggnadsarea för huvudbyggnad, och upp till 80 m2 för komplementbyggnad. Fastigheterna är
generellt stora (ca 1100 – 1200 m2) och till sin andel lågt bebyggda.
22
5.1.7 Malmhagen och Malmgårdarna m.fl.
Malmhagen
Malmhagen och Malmgårdarna utgörs av radhusbebyggelse i enhetlig stil förenade av
Malmhagsparken. Radhusen byggdes på 1950-talet, troligtvis av en bostadsrättsförening med
kopplingar till Nobelindustrierna. Stadsbyggnadsstilen är genomgående småskalig med mycket
grönska, där huskropparna placerats så att gemensamma bostadsgårdar bildas. Husen har ofta egen
bakgård och mindre förgård. I vissa delar av kvarteret breddas den intima gårdsgatan, vilket
möjliggör parkering intill bostaden på förgården.
Hustypen är successivt förskjuten från den intilliggande, i så kallad saxning. Radhuslängorna är 40
eller 50 meter långa och ca 10 meter djupa och finns med antingen en eller två våningars höjd. De
byggnader som är i två våningars höjd har även källarplan. Oavsett höjd är husen enhetliga gällande
utformning och gestaltning, med röda tegelfasader och svarta, flacka plåttak. Husen har vita
fönsterpartier och mörka ytterdörrar av trä, skyddad av mindre skärmtak. Arkitekturen påminner om
stadsradhus, eller den engelska arketypen townhouse.
23
Malmgårdarna
Malmgårdarna ligger sydöst om Malmhagen, längs med Malmgårdsvägen. Bostadsområdet utgörs
av en eller två våningar höga radhus i linjära, ca 30 meter långa rader. Varje radhuslänga utgörs av
fyra bostadshus som omfattas av egen fastighet. Samtliga byggnader har gula, beigea och ljusa
putsfasader med vita knutar. Taken är av röd plåt med ca 20 graders lutning. Totalt finns 47
lägenheter som uppfördes år 1947 av Bofors AB som arbetarbostäder. Där radhusen möts i uformation, bildas gröna gårdar i anslutning till bostädernas privata trädgårdar. Flera av lägenheterna
har byggt till uteplatser på baksidan, ibland med inglasning eller skärmtak. Färg på fönster och
ytterdörr samt typ av trappa till entrén kan variera.
Direkt söder om Malmgårdarna, på fastigheterna Malmgårdarna 2 och 3, finns ett flerbostadshus i
tre våningar. Flerbostadshuset tillhör arkitektoniskt inte Malmgårdarna men regleras i samma
detaljplan (nr. 389). Platsen har tidigare varit planlagd för garage för Malmgårdarna och tillhörde då
Stiftelsen Boforsgårdarna, som även byggde flerbostadshuset år 1961.
Gällande reglering
För Malmhagen gäller detaljplan nr. 34, Område norr om Karlbergsvägen samt del av Löten, akt
1883K-1587 (år 1951). Det får endast uppföras byggnader på den yta som idag är bebyggd.
Bostadsbebyggelse gäller, antingen friliggande eller sammanbyggda i en eller två våningar.
För Malmgårdarna gäller detaljplan nr. 389, Malmgårdarna, akt 1883-P93/10, där byggrätten
fastlagt befintliga byggnaders utbredning. Garage får uppföras i områdets södra och norra del, vilket
inte gjorts. Fällning av träd kräver marklov.
24
Både Malmhagen och Malmgårdarna bör förses med skyddsbestämmelser för att bevara områdets
enhetliga och säregna karaktär. Mer specifikt bör skydd omfatta fasadmaterial och utformning,
takens vinklar och eventuellt förbud mot utbyggnader i vissa delar av området. Viktigast är att
bevara bebyggelsens karaktär mot de offentliga rummen. Fasader bör även kontinuerligt underhållas
med traditionella material, då enstaka förändringar kan förvanska områdets helhet. Utbyggnader vid
radhuslängornas entréer eller takkupor bör inte tillåtas. Färg på fönster, fönsterluckor och dörrar har
redan ändrats och bör fortsättningsvis hålla en kulör per lägenhet. Om skärmtak byggs över uteplats
eller entré bör sådana ha en gemensam vinkel i hela området, och vara begränsade i sin area.
Byggrätt för garage som ännu inte byggts bör tas ur plan.
5.1.8 Malmhagen 1
Direkt öster om radhusområdet Malmhagen, på fastigheten Malmhagen 1, ligger ett
flerbostadsområde bestående av två flerbostadshus och en garagelänga sedan år 1952. Husen
byggdes av stiftelsen Boforsbostäder och har troligtvis utgjort arbetarbostäder. Framsidorna vetter
parallellt mot Floravägen medan baksidan utgörs av gemensamma grönytor. Bostäderna delar den
karaktär som finns i Malmgårdarna, med gult eller beigea putsfasader och vita knutar.
Gällande reglering
För området gäller detaljplan nr. 34, Område norr om Karlbergsvägen samt del av Löten, akt
1883K-1587 (år 1951). Byggnader får endast uppföras på den yta som idag är bebyggd och som
bostäder, friliggande eller sammanbyggda i två våningar. Övrig mark får inte bebyggas.
Om området planläggs bör det säkerställas att bebyggelsen utformnings- och utseendemässigt
bevaras på samma sätt, likt Malmgårdarna. Bostadsområdet är av kulturellt värde för Karlskoga
kommun och bör inte förvanskas. Eventuellt bör ytterligare tillbyggnader på fastigheten förbjudas,
såsom garage, förrådsbyggnader eller annat som kan påverka den säregna karaktären negativt.
25
5.1.9 Kvarteret Kultivatorn
Kvarteret Kultivatorn ligger på östra sidan av Kilstavägen och väster om Malmhagsparken.
Området planlades ursprungligen för en förskola, men utgörs idag av sju kedjehus med gaveln mot
gatan. Husen är en våning höga, där garage och skärmtak binder samman bebyggelsen i jämna
rader. Fasaderna är i mexitegel nertill och mörka träfasader upptill. Byggnaderna delar generellt
färg och utformning i området. En del husen har senare byggts till med uteplats eller uterum mot
gatan.
Gällande reglering
För området gäller detaljplan nr. 225, Kvarteret Kultivatorn m.m., akt 1883K-5277 (år 1974).
Planen medger bostäder, specifikt kedjehus i en vånings höjd, vilket motsvarar 5,6 meters
byggnadshöjd. Husens placering har fastlagts genom att planlägga resterande delar av marken med
prickmark, mark där byggnad inte får uppföras. Fastigheten får sammanlagt bebyggas till högst 190
m2, varav komplementbyggnad högst får utgöra 40 m2.
Om området står inför detaljplaneläggning bör utbyggnadsmöjligheterna i riktning mot gatan vara
strikt begränsade. Endast uterum och uteplats bör tillåtas. Den area som vanligtvis har beviljats, ca
20 m2, bör vara vägledande. Skyddsbestämmelser bör tillämpas för att bevara enhetligheten,
färslagsvis med takvinkel, val av färg, takbeläggning och fasadmaterial.
26
5.2.0 Kvarteret Värmen
Kvarteret Värmen omfattar två fastigheter med nyare enbostadsbebyggelse. Tidigare har
fastigheterna rymt panncentral, garage, maskinhall och ett mindre kontor. Troligtvis var
anläggningen tidigare panncentral åt radhusen i Malmgårdarna. Bostäderna byggdes år 2009 i
enlighet med detaljplan från år 1992, som egentligen syftade möjliggöra flerbostadshusbebyggelse.
Byggnaderna skiljer sig kraftigt visuellt och storleksmässigt från den kringliggande 1950-tals
bebyggelsen. Husen är av en mer modern karaktär. Huvudbyggnaderna är ca 170 m2 medan
komplementbyggnader utgör ca 70 m2 i byggnadsarea.
Gällande reglering
För kvarteret gäller detaljplan nr. 383, Värmen, akt 1883-P93/3 (år 1992). Planen medger
bebyggelse till 1000 m2 bruttoarea ovan mark. Byggnader får vara högst två våningar höga och
placeras fritt inom området.
Gällande detaljplan är utformad för att möjliggöra större flerbostadshus, såsom lägre punkthus med
stor byggnadsarea. Området kan i samband med planläggning anpassas till den befintliga karaktären
och enbostadsbebyggelsen, med byggrätt för 240 m2 i byggnadsarea för huvudbyggnad och 80 m2
för komplementbyggnad.
27
5.2.1 Kvarteret Slungan och Spettet
Väster om Slåttervägen i sydvästra Karlberg ligger kvarteren Spettet och Slungan. Bostadsområdet
planlades år 1951 och uppfördes kring år 1959. Kvarteren ansågs som en förlängning av den
tidigare uppförda bostadsbebyggelsen åt öster. Marken var ursprungligen planlagd att ingå till
idrottsområdet Kilsta IP, som kom att förläggas längre väster. Kvarteren utgörs av småskaliga
villabostäder, placerade i ca 20 graders vinkel mot gatan. Åt väster har fastigheterna stora
trädgårdar som avskärmas med ett avlångt trädparti. Tegelfasader dominerar men även träpanel
förekommer. Huvudbyggnad och garage är sammanbyggda men inte länkade med intilliggande hus.
Successivt har husen renoverats, byggts om och till, vilket gör att variationer finns, även om
bebyggelsen är enhetlig gällande placering.
Gällande reglering
För kvarteren gäller detaljplan nr. 217, Kvarteret Plogen m.m., akt 1883K-5208 (år 1973). Planen
medger bostadsbebyggelse, där byggnaden ska uppföras i fastighetsgräns (sammanbyggda hus), i en
vånings höjd, motsvarande 5,6 meters byggnadshöjd. Huvudbyggnad och garage får utgöras av
högst 130 m2 byggnadsarea.
Området är så gott som fullt utbyggt utifrån gällande reglering. Åtgärder över tiden, främst
utbyggnader, medför att det är svårt att se eventuella bevarandevärden i området. Kvarteren
omfattas av detaljplanen som tas från under sommaren och hösten år 2015 för södra Karlberg i
samband med rivningen av halva Karlbergshallen. De rymliga baksidorna åt väster bedöms tåla
utbyggnader av både villan och med komplementbyggnader. Vissa möjligheter ge av detaljplanen
för att kunna köpa till mark åt väster (grönområdet mot Kilsta IP).
28
5.2.2 Kvarteret Traktorn, Slagan och Skäran
Kvarteren ligger i södra delen av Karlberg, avskärmat av Flygfältsvägen. Området är varierat men
utgörs i huvudsak av flerbostadshus omgivet av grönområden. Bostadsområdet kring Traktorparken
utgörs av 15 flerbostadshus i 3 våningars höjd och med byggnadsarea kring 500 m2. Området
planlades år 1946 av stadsträdgårdsmästare Carl Fredby. De halvprivata bostadsgårdarna mellan
flerbostadshusen avsågs smälta samman med den offentliga Traktorparken och bilda en sekundär
uteplats för befolkningen. De många gröna och öppna ytorna är karaktäristiskt för området, liksom
det tidiga 1950-talets stadsplanering. Den tydliga kopplingen mellan bostad och park finns bevarad.
I kvarteren Skäran och Slagan har delar av bostadsgårdarna successivt tagits i anspråk till parkering.
Kvarteret Skäran planlades som en del av flerbostadshusen vid Traktorparken, men kom att
bebyggas med radhus på fastigheten Skäran 5. Området bebyggdes år 1983 och 1989. Radhusen på
fastighet Skäran 7-9 skiljer sig stilmässigt från flerbostadshusen vid Traktorsparken genom att vara
av trä, i två våningars höjd samt byggda utifrån senare ideal.
Gällande reglering
För majoriteten av området gäller detaljplan nr. 85, Delar av Karlberg och Västra Rävåsen, akt
1883K-2546 (år 1957). För kvarteret Traktorn gäller detaljplan nr. 516, Såningsvägen – Kvarteret
Traktorn m.fl. akt 1883-P06/2 (år 2006). Planen medger bostadsbebyggelse, flerbostadshus, i tre
vånings höjd. Byggnadernas placering och omfattning fastlades genom att planlägga allt utom
byggnaderna som prickmark. Den befintliga byggnadsarean varierar mellan 370 och 550 m2.
29
För området bör byggrätter regleras till att specificera placeringar av byggnader, för att bevara
kontakten mellan bostäderna och Traktorparken. Gårdarna bör skyddas så att det inte finns någon
risk för att i framtiden utvidga ytparkering mot innergårdarna. Om det finns ett behov av nya
parkeringsplatser bör det ske i utkanten av området.
5.2.3 Kvarteret Grepen, Spaden, Välten, Harven, Lien och Plogen
Kvartersstrukturen i sydvästra Karlberg, däribland kvarteret Grepen m.fl. bildades i samband med
avstyckningsplanen år 1930. Området är utbrett och bebyggelsen varierar stort i stil, utförande och
storlek. Fastigheterna håller generellt omkring 1200 m2 medan huvudbyggnader varierar mellan ca
80 och 150 m2. Majoriteten av fastigheterna är bebyggda med komplementbyggnader. Till följd av
äldre detaljplaner och placeringsbestämmelser är huvudbyggnaden ofta placerad centrerat på
tomten, vilket gör att området från gatan upplevs som luftigt och öppet. Bebyggelsen är i en, två
eller tre våningars höjd. Det är också vanligt att del av husets källarplan sticker upp ovan mark, likt
en sockel, som tillsammans med två våningsplan och inredd vind göra att huset upplevs som högt.
Taktypen varierar mellan sadeltak, valmat, mansardtak eller flacka funkistak. Mansardtak och
valmat tak dominerar och ses med olika vinklar, vilket direkt ger utslag på byggnadernas nockhöjd.
Trä, ljust tegel och puts är vanliga fasadmaterial. Kvarteren Välten, Plogen och Harven har
områdets äldsta bebyggelse där merparten byggdes kring år 1935-1940, enstakta hus är ännu äldre.
Ibland står 100 år gamla hus granne med helt nybyggda tvåvåningsvillor.
30
Gällande reglering
Större delen av området styrs av plan nr. 23, Frödingsparken samt området söder om
Karlbergsvägen, akt 1883K-1180. Planen medger friliggande bostäder, en komplementbyggnad per
fastighet. Huvudbyggnad ska ligga minst 6 meter från fastighetsgräns. Bostäder får högst ha 120 m2
byggnadsarea medan eventuella garage högst får utgöra 40 m2. Högsta tillåtna taklutning är 20
grader. Garagebyggnad får vara högst 2,5 meter hög (byggnadshöjd).
Fastigheten Harven 13 regleras i detaljplan nr. 137, Delar av kvarteret Harven och Plogen, akt
883K-3666.
Bostäderna i kvarteret Plogen regleras i detaljplan nr. 217, Kvarteret Plogen m.m., akt 1883K-5208
(år 1973). Östra delen av kvarteret Plogen, söder om kvarteret Harven och Skördevägen regleras i
detaljplan nr. 516, Såningsvägen – Kvarteret Traktorn m.fl. akt 1883-P06/2 (år 2006). För östra
delen av kvarteret Plogen medges friliggande bostadsbebyggelse med 300 m2 i bruttoarea ovan
mark per fastighet.
Kvarteret Spaden regleras med stadsplan nr. 196, Kvarteret Spaden, akt 1883K-4818. Planen
medger friliggande enbostadshus med huvudbyggnader på högst 140m2 och komplementbyggnader
på 40m2 med fri placering på fastigheten. För bland annat kvarteret Lien gäller totalt 180 m2,
fördelat mellan huvud- och komplementbyggnad.
Hela området ingår i detaljplanen som görs under våren, sommaren och hösten år 2015 för
sydvästra Karlberg. Bostadskvarteren ges generella och stora byggrätter anpassade till Karlskoga
kommuns nybyggnadsstandard. Bebyggelsestrukturen är återkommande i andra delar av Karlberg,
och detaljplanen är på så sätt vägledande för framtida arbete i sådana likartade kvarter.
31
5.2.4 Karlbergsskolan – Plogen 17
I södra Karlberg, väster om Traktorparken ligger Karlbergsskolan. Verksamheten är uppdelad i två
byggnader. Den östra byggnadskroppen är den äldsta och utgör i huvudsak klassrum för årskurs F6, medan den västra byggnaden utgjort bland annat gymnastiksal och högstadium. Den östra
byggnaden är en tegelbyggnad från år 1952, där skolgården vetter mot söder och ramas in av
strukturens u-formade byggnadskropp. Skolan ritades på 1940-talet medan den östra byggnaden,
Karlbergshallen, var en utbyggnad av verksamheten på början av 1980-talet. Karlbergshallen rivs
till ca 60 % under 2015.
Sektion av den östra byggnadskroppen, fasad åt väst
Gällande reglering
För skolområdet samt bostadskvarteren norrut gäller detaljplan nr. 217, Kvarteret Plogen m.m., akt
1883K-5208 (år 1973). Planen medger A, Allmänt ändamål för skolområdet, vilket innebär allmän
verksamhet som bedrivs av stat, kommun eller landsting. Byggnader får placeras fritt inom området.
Del av Karlbergshallen rivs under år 2015. I samband med rivningen görs en ny detaljplan för bland
annat västra skolområdet där markanvändningen för Karlbergshallen justeras till
verksamhetsområde, för i huvudsak kontor och samlingslokaler. Möjligtvis finns behov i framtiden
av att tillämpa kulturskydd för Karlbergsskolans äldre bebyggelse. Det bör säkerställas att den
ursprungliga byggnadskroppen inte byggs ut så att det påverkar helheten, men samtidigt bör
byggrätt finnas för sådana tillbyggnader och komplementbyggnader som är nödvändiga för
skolverksamhetens funktion.
32
5.2.5 Kvarteret Skrindan, Släden, Vagnen, Trillan, Självbindaren, Giggen,
Hästhackan och Skördetröskan
Liksom kvarteren Grepen, Spaden, Välten, Harven, Lien och Plogen (se ovan) är området norr ut ett
större villaområde av äldre och varierad karaktär. De första avstyckningarna gjordes år 1922 i
kvarteret Hästhackan och Trillan, därefter började åkermarken successivt övergå till bostadsområde.
Det småskaliga gatunätet delar upp kvarteren i enklaver, och förbinder området med övriga
Karlberg via Svedjevägen åt öster och Bondevägen åt söder. Området kan trafikmässigt upplevas
som avskilt, dels på grund av gatunätet, men även då det skiljs från andra bostadsområden med
naturpartierna Malmhagsparken och Karlbergsparken.
Fastigheterna är ungefär lika stora, kring 1000 m2, med bostadshusen placerat centrerat på tomten
omgivet av odlad trädgård. Bostadshusen är generellt ca 100 m2 i byggnadsarea och ofta i två
våningars höjd. Många av husen har grunda källarplan, som delvis sticker upp ovan mark, vilket gör
att husen upplevs som 2 ½ våningar. Det är generellt den yngsta bebyggelsen som är enplanshus. I
området ses en stor variation av fasadmaterial, men olika typer av trä dominerar. De flesta hus har
olika typer av sadeltak med täckning av rött eller svart tegel eller någon typ av plåt. Den äldsta
bebyggelsen karaktäriseras av mansardtak med flacka vinklar.
Gällande reglering
För området gäller totalt fem detalj-/stadsplaner. Kvarteren Skördetröskan och Skrindan, direkt
söder om Karlbergsparken styrs av detaljplan nr. 456. Slåttermaskinen – Skördetröskan m.fl., akt
1883-P02/4 (år 2001). Friliggande bostäder tillåts i högst två våningars höjd. Detaljplanen ger
byggrätt för 240 m2 i bruttoarea per fastighet, vilken ska fördelas mellan komplement- och
huvudbyggnad.
Majoriteten av området styr av detaljplan nr. 34, Område norr om Karlbergsvägen samt del av
Löten, akt 1883K-1587 (år 1951). Tillåtna byggnadsareor varierar kvartersvis, men är generellt 70
och 130 m2. Planen tillåter byggnadshöjder om antingen fem eller sju meter. Fastigheterna Trillan 6
och 7 omfattas av detaljplan nr. 65, Del av trillan, akt 1883K-1970 (år 1954). Planen är en så kallad
frimärksplan från plan nr. 34, som med medger bostadsbebyggelse med 120 m2 byggnadsarea, i två
våningars höjd och 25 graders takvinkel. Även fastigheten Vagnen 1 omfattas av sådan
33
frimärksplan, detaljplan nr. 314, Vagnen 1, akt 1883-P89/1 (år 1988). Planen medger parhus i två
våningars höjd, med högst 27 graders taklutning och 130 m2 byggnadsarea. Högsta byggnadshöjd
för komplementbyggnad är 3 meter.
Fastigheterna Vagnen 7 och 8 omfattas av detaljplan nr. 56, Del av Vagnen, akt 1883K-1805 (år
1953). Huvudbyggnader får uppföras till högst 120 m2 byggnadsarea. Högsta takvinkel är 25 grader
och byggnader ska placeras minst 6 meter från fastighetsgräns. Höjd på garage får inte överstiga 2,5
meter (byggnadshöjd).
Området är ett av de större sammanhängande villaområdena i Karlberg och det kan finnas fördelar
med att reglera området i en och samma detaljplan. Området är genomgående så pass varierat att det
inte går att peka på bevarandevärden för kvarter eller hus. Inventeringen har inte heller visat några
likheter mellan bebyggelsen, eller karaktärsdrag som går att diskutera som värdefullt för
kulturmiljön. Området bör generellt omfattas av byggrätter för Karlskogas nybyggnadsstandard för
att utöka fastigheternas utvecklingsmöjligheter. Detaljplanen Karlbergsskolan – Kv. Plogen m.fl.
(2015) bör vara vägledande för sådan reglering då området är av likartad karaktär som det som
omfattas av ovan nämnd detaljplan.
Nybyggnadsstandard kan innebära byggrätter mellan 200 eller 240 m2 för huvudbyggnad och 60 till
80 m2 för komplementbyggnad. I samband med detaljplaneläggning bör det utredas vilka fastigheter
som omfattas av högre byggrätter, då fastighetsstorlekar kan variera stort i området. Eventuellt kan
högsta respektive lägsta takvinkel ges, för att begränsa höjd till viss del, då sådana bestämmelser
tidigare funnits och gett en viss karaktär som finns kvar i delar av området.
34
5.2.6 Karlbergs gård - Slåttermaskinen 1 och 2
I östra Karlberg, söder om Kilstavägen och öster om Västerleden ligger Karlbergs gård tillsammans
med ett jordbruksfält på ca 45 000 m2. Själva gården med tillhörande komplementbyggnader är från
1800-talets första hälft, vilket gör den till den äldsta bebyggelsen i stadsdelen. Gården nämns i skrift
för första gången år 1846. I stadsplanen från år 1950 planlades ytorna för radhusbebyggelse.
Karaktären av öppen lantbruksgård har dock förlorats till stor del då omgivningen är så pass tät och
varierat bebyggd. Villabebyggelsen tar vid tätt inpå gårdsmiljön. Trädgården utgörs av gräsmatta
och stora äldre träd, som inringas av en gärdsgård.
Byggnaderna för Karlbergs gård utgörs av huvudbyggnad och en fristående flygel och dels
ekonomibyggnaderna på den intilliggande fastigheten Slåttermaskinen 2. Bebyggelsen är av trä, där
huvudbyggnaden är vit och flygeln faluröd med vita knutar. Ekonomibyggnaderna är större
träbyggnader målade i en faluröd kulör.
Gällande reglering
Området regleras i detaljplan nr. 456, Slåttermaskinen - Skördetröskan m.fl., akt 1883-P02/4 (år
2001). Planen medger jordbruk, kontor och hantverk. Verksamheten får inte vara störande för
omgivningen. För fastigheten Slåttermaskinen 1, Karlbergs gård, medges bostäder och kontor. Det
finns ingen byggrätt utöver befintlig bebyggelse, som enligt bestämmelse ska bevaras gällande
byggnadens volym, fasadmaterial och fönstersättning.
Den gällande detaljplanen möjliggör en flexibel användning av gårdsmiljön och samtidigt ett gott
skydd för området. Om detaljplaneläggning av någon anledning sker av området bör skydd utökas
till att även omfatta trädgården och den äldre gårdsmiljön. Träd bör inte få fällas om det inte är
nödvändigt ur säkerhetssynpunkt eller liknande.
35
6. Generella utvecklingsmöjligheter
Stadsdelen beskrivs i kommunens översiktsplan som ett möjligt utvecklingsområde för grupper av
villor eller nya villaområden. Programmet har med inventeringar och analyser områdesvis visat att
Karlberg generellt går att förtäta. Bland annat i befintliga kvarter, genom att ge högre byggrätter
samt ge möjligheter för att utvidga befintliga bostadsfastigheter. Stor andel fastigheter är stora i
stadsdelen och går att bebygga mer. De äldre detaljplanerna ger låg byggrätt, vilket inte korrelerar
med de stora fastigheterna. Generellt bör sådana kvarter där bevarandevärden inte finns, där äldre
detaljplaner reglerar marken och efterfrågan finns för att bygga mer vara prioriterade planområden
för att tillämpa utökade byggrätter. På så sätt anpassas Karlberg successivt till dagens standard och
behåller sin attraktivitet. Det är i stora drag de centrala och äldre delarna av Karlberg som går att
bebygga i större grad. Kvarteret Skrindan, Släden, Vagnen, Trillan, Självbindaren, Giggen,
Hästhackan och Skördetröskan samt Kvarteret Katten 1-8, kvarteret Hunden, Tjuren, Kon, Hästen
och Kalven är exempel på två sådana stora områden i Karlberg där förtätning och utveckling bör ses
som möjlig.
En del kvarter är av olika anledningar värda att bevara snarare än att tillåta större byggnation.
Utmaningen vid planläggning ligger i att väga allmänna intressen mot enskilda. Enskilda intressen
kan handla om att vilja kunna bygga större bostadshus eller garage, medan allmänna intressen kan
handla om bevarandevärdet i samma kvarter. Det är inte alltid värt att bryta bebyggelsestrukturen i
ett kulturhistoriskt värdefullt område i syfte att möjliggöra byggnation av större garage.
6.1 Kvarters- och bebyggelsestruktur
Allmänt bör Karlberg fortsatt utvecklas innanför de tydliga gränserna Drottningvägen, Västerleden,
Norrleden och Flygfältsvägen. Därutöver bör den befintliga kvartersstrukturen ses som i stort sett
fastslagen. Det finns mindre utvecklingsmöjligheter inom respektive kvarter. En del kvarter kan
tillåtas växa något i samband med att fastigheter planläggs och ges ny, utökad byggrätt eller
liknande. En del kvarter och markområden går att se som möjliga för nybyggnation.
Ges fastigheter möjlighet att bebyggas med exempelvis fler eller större komplementbyggnader kan
även större markområde behövas. Sådana markområden bör kunna bildas där möjligheter finns. Det
bör beaktas att äldre fastslagen kvartersstruktur och tomt-/fastighetsindelning i sådana fall bryts.
Bebyggelsestrukturen är redan i många fall utspridd och varierad, men att planlägga kvarter med
utökad byggrätt samt möjliggöra markköp bildar variationer i den byggda miljön.
36
En del områden är direkt olämpliga att förändra, både gällande bebyggelsestruktur och
fastighetsindelning. Kvarteret Kultivatorn, Malmhagen och Malmgårdarna är sådana områden där
bebyggelsen är genomgående enhetlig samt placerad på lika stora fastigheter. Strategin är i dessa
fall att tillämpa bestämmelser för bevarande och skydd vid en eventuell detaljplaneläggning.
Illustration av hur en del fastigheten i en del kvarter kan tänkas få möjligheten att utvidga sina fastigheter. Det är i
huvudsak gräsytor och liknande som gränsar till fastigheter som kan köpas – om det i fallet anses vara lämpligt.
6.2 Grönstruktur
Stadsdelens samtliga grönområden bör så långt som möjligt behållas intakta. Grönområdena är
socialt värdefulla utemiljöer och används i hög grad som offentliga rum. De gröna rummen är
särskilt viktiga i områden som i huvudsak annars utgörs av privata bostäder och halvprivata
kvartersgårdar. Offentliga mötesplatser behövs, i stadsdelen Karlberg är dessa mötesplatser
grönområden. Kring flerbostadshusen är grönområdena ofta av större karaktär. Ytorna är viktiga för
boendemiljön i helhet och används för en mängd syften.
I enskilda fall bör det utredas om oanvända och odefinierade grässlänter och liknande går att tillföra
intilliggande bostadsfastighet. När fastighetsägare vill köpa till mark och utöka sin bostadsmark är
det i de flesta fall grönområden som ligger i intresset att köpa. Desto mindre definierat grönområdet
är, desto enklare är det att motivera och bevilja försäljningen. Ett exempel på när det ansågs vara
lämpligt är i detaljplan för Karlbergsskolan – Kvarteret Plogen m.fl. (2015), där fastigheterna i
kvarteret Spettet och Slungan gavs möjlighet att köpa till mark från grönområdet åt väster. Det bör
beaktas att både andelen allmän plats och grönyta reduceras när den planläggs som bostadsmark,
samtidigt som en upp till 100 år gammal fastighetsstruktur kan brytas.
Malmhagsparken, Solvargshagen, grönområdet kring förskolan Lärkan samt grönområdet väster om
Malmgårdarna är exempel på grönområden som karaktäriseras av att vara öppna naturpartier.
Karlbergsparken och området direkt norr om Spelgatan och gruppboendet, Löten, är de enda
grönområdena som utgörs av tätare trädpartier. Områdena har olika kvaliteter och används på olika
sätt av olika personer, vid olika tider på dygnet. En del grönområden är välanvända
hundrastningsområden medan andra är mer använda för bollspel och lek.
37
6.2.1 Definiera gröna rum
Det finns grönområden i området som endast utgör tomma gräsytor, mellanrum till olika kvarter,
eller avstånd mellan gator och bebyggelse. Den typen av grönstruktur har ingen direkt kodning eller
fastslagen användning, såsom en promenadslinga genom en park eller en fotbollsplan på ett gräsfält
har. En strategi för att skapa goda rekreativa miljöer kan vara att definiera de gröna rummen, att
koda dem för någon slags användning. På så sätt kan gröna rum för vistelse, lek eller spel skiljas
från gröna rum som har syftet att utgöra just mellanrum, likt skyddszoner, mellan bebyggelse och
vägområde. Det offentliga rummet bör utgöra både vistelseyta samt vara en övergång till den
halvprivata förgården eller privata trädgården. Det blir enklare att tolka hur stadsdelens olika delar
ska användas och skötas. En gräsyta är före dess att den används endast en gräsyta. Det är viktigt att
värna om de offentliga rummen och vistelseytorna då de främjar liv och rörelse i området på olika
tider av dygnet, vilket kan främja den upplevda tryggheten. Som svar på att folk rör sig utomhus är
det enkelt att motivera anordningar såsom utökad belysning, fler bänkar, papperskorgar och annat
som stödjer ett offentligt liv.
38
7. Utvecklingsområden
Eftersom Karlbergparken enskilt utpekas i översiktsplanen som ett område där möjligheterna för
bostadsutveckling ska utredas redogörs områdets utvecklingspotentialer i eget kapitel.
7.1 Karlbergsparken
Utredningen gällande lämpligheten att bebygga parkområdet har pågått sedan början av år 2014.
Karlbergsparken har slutligen visat sig vara olämplig att exploatera och bebygga. Sett utifrån
tekniska faktorer, såsom trafikförsörjning och geoteknik är området fullt möjligt att bebygga.
Stadsbyggnadsmässigt hade en byggnation utgjort en naturlig fortsättning på bebyggelsen söderut,
kvarteret Släden, Skrindan och Vagnen. Geotekniken visar att grundförhållandena i parkområdet är
goda och byggnader hade kunnat placeras relativt fritt samt vara upp till tre våningar höga.
Sett utifrån rekreationsmöjligheter, sociala aspekter och övriga samhällsaspekter är området
däremot olämpligt att exploatera. Intervju- och enkätresultat visar att Karlbergsparken används av
både verksamma och boende i området, för rekreation, motion och undervisning. Allmänheten som
valt att uttrycka sig har i stort sett ansett att det är en dålig idé. Parken ger även visuell kontrast i
bostadsområdet bland husen samt utgör en både visuell och fysisk barriär till jordbruksmarken och
vägområdet åt väster. Parken är i stort sett det enda grönområdet som är direkt tillgängligt för
allmänheten i södra och östra Karlberg.
På längre sikt är det riskabelt att exploatera området. Karlbergs södra och östra kvarter, eller
stadsdelen som helhet, riskerar minska i attraktivitet om ett grönområde av så pass stor volym skulle
försvinna. Parkområdet tar vid ca 80 meter öster om Västerleden, som är källa till buller.
Vägområdet skulle bli direkt synligt och möjligtvis hörbart om grönområdet tas bort eller reduceras.
Ett eventuellt bostadsområde i parkens läge skulle i den aspekten bli mindre attraktivt. Utredningen
visar för många nackdelar och eventuella risker för att det ska kunna anses vara lämpligt att
exploatera parkområdet.
7.1.1 Sammanställning, enkät- och intervjuundersökning
I tidigt skedes frågades allmänhet om hur man såg på en utveckling av Karlberg. Enkäten gick ut till
riktad målgrupp, sådana som rör sig i Karlberg men inte nödvändigtvis bor i området, samt den
generella målgruppen. Den sistnämnda gruppen omfattar boende och verksamma i Karlberg.
Frågorna handlade om områdets eventuella förtätningspotential, vilka sociala och fysiska värden
som finns i området, hur närmiljön upplevs och hur den kan användas. Enkäten gick att besvara via
internet och mobiltelefon. Det skickades ut notiser och brev om var enkäten var tillgänglig, samt
hur den kan besvaras. Det framgick även att man kan få en fysisk enkät om så önskas. Totalt
besvarades 342 enkäter, varav 244 svarande bodde i Karlberg.
Av enkätsvaren framgår att cykel- och gångbanor, strövområden och service är de viktigaste
faktorerna att ha i sin boendemiljö. Därtill är det viktigt att en känsla av lugn och trygghet finns.
39
Parker och grönområdet ansågs majoriteten vara viktigt, bland annat då det bidrar till att göra
stadsdelen barnvänlig och aktiv. Ungefär hälften av de svarande använder återkommande
Karlbergsparken för någon typ av utomhusaktivitet. De utemiljöer som används mest är gång- och
cykelbanorna. Stråken används både i rekreations- och transportsyfte både för korta resor (inom
Karlberg) samt för längre resor (mot centrum etc.). 53 % av de svarande motsätter sig helt förslaget
att bebygga Karlbergsparken, medan 19 % kan tänka sig att bostäder byggs i parkens utkanter.
Utöver området kring Bigatan är det svårt att hitta tomrum i Karlberg med sådana dimensioner att
bostadsbebyggelse går att diskutera i större omfattning än enstaka villa. Stadsdelen har tagit en
utbredd form, med ytparkeringar, gröna mellanrum och utbrett gatunät, vilket kan vara en anledning
till att stadsdelen allmänt upplevs som fullt utbyggd. Förtätning är givetvis tekniskt möjligt men inte
alltid lämpligt. De uppskattade bilfria miljöerna, gröna mellanrummen och områdets luftiga
karaktär riskerar vid förtätning försvinna.
Utöver enkät fördes även intervjuer med verksamma i Karlberg, främst kretsade frågorna kring
Karlbergparken. Intervjuerna var relativt ostrukturerade och fördes likt samtal.
I intervjuer nämns särskilt att det finns mycket barn i stadsdelen, som alltid kan ses leka på
grönytor, i parkerna eller de mindre kvartersgatorna. Att barn är ett sådant synligt inslag går att
tolka som att området är barnvänligt, vilket kan locka ännu fler barnfamiljer att bosätta sig i
området. Att den offentliga miljön används i så pass hög grad av boende generellt bör tolkas som att
den är av god kvalitet. Parkytorna i området nämns inte specifikt som värdeskapande miljöer, men
de förklaras vara viktiga för att barnen ska kunna leka. Skulle grönytorna plockas bort skulle det
vara en förlust för hela området. Reaktionen från de intervjuade är mycket stark, och negativ,
angående frågan att exploatera Karlbergsparken eller att göra större förändringar i Karlberg. Man är
överlag mycket nöjd med det som finns idag och önskar att det behålls.
40
7.2 Del av Solvargshagen - Spelgatan
I Solvargshagens sydvästra ände finns ett markområde som har potential att exploateras för
bostadsbebyggelse. Markytan utgör ca 2200 m2 och kan rymma två friliggande villor, alternativt ett
eller två radhus. Markytan utgör i dagsläget endast gräsfält medan området norr om fältet där träd
och buskage tar vid är ett naturområde som används för rekreation och lek. En eventuell
bostadsfastighet skulle ligga ungefär 30 meter från naturområdet. En gångförbindels kan finnas
mellan Spelgatan och naturområdet strax väster om en eventuell framtida bostadsfastighet.
Fastighetsstorlekar skulle följa den kringliggande standarden. Då närområdet, utöver
Solvargshagen, är fullt utbyggt finns teknisk försörjning framdragen i Spelgatan. Gatan är ca 10
meter bred, vilket gör den till en av områdets bredaste. Gatan är inte trafikerad i någon noterbar
skillnad jämfört med närområdet, och bedöms inte bli påverkad negativt av ytterligare bostadstrafik.
Byggrätt kan ges ca 140 meter från Drottningvägen, vilket direkt minskar risken för störningar av
trafikbuller. Bostadsbebyggelsen kan hålla sådant avstånd att gruppboendet åt öster inte får
begränsad tillgänglighet åt grönområdet, eller uppfattar bostäderna som tätt intilliggandes.
Markområdet som föreslås för exploatering, sett åt norr från Spelgatan .
41
7.3 Bigatan, Lötenskolan 6 samt Bregården 2:8
Utmed Bigatan ligger ett ca 4000 m2 stort markområde som tidigare rymde flerbostadshus.
Fastigheten heter Lötenskolan 6 och saknar detaljplan. Parkeringsytor finns i anslutning till området
och vägnätet har inte förändrats sedan bostäder fanns på platsen. Även en mängd ledningar finns
framdragna till tomten. Att planlägga för bostäder skulle bidra till utvecklingen samt en förtätning
av Karlberg. Området bör planläggas för flerbostadshus eller radhus i upp till fem våningars höjd.
Norr om Lötenskolan 6 och öster om förskolan Lärkan ligger ett markområde på fastigheten
Bregården 2:8. Området är ca 5000 m2 stort, avskilt av en trädrad, söder om flerbostadshusen i
Lötgårdarna. Markområdet bedöms tåla bebyggelse av större och högre karaktär. Planläggs området
för bostäder bör vägnätet ses över då Bigatan, med kopplingar till Drottningvägen, används för att
nå både befintliga bostäder samt förskolan.
I samband med utredningen av huruvida Karlbergparken är lämplig för exploatering frågades i
enkät hur allmänheten såg på förslag om byggnation i området kring Bigatan. Vid tiden ansåg 178
av 342 svarande att nybyggnation i området är en bra idé.
Markområdet som föreslås för exploatering, sett åt norr från Spelgatan.
42
8. Ställningstaganden
Programmet drar slutsatser som kräver ytterligare ställningstaganden i samband med ett
antagande av själva programmet. Resterande slutsatser och förslag som presenterats i programmet
är sådana som avgörs vid detaljplaneläggning.
1. Karlbergsparken är inte lämplig för exploatering och byggnation av bostäder
I enlighet med översiktsplanen har möjligheten att exploatera Karlbergsparken utretts. Byggnation
har visat sig vara olämpligt. Sådan åtgärd riskerar göra området mindre attraktivt, kosta stadsdelen
sitt enda natur- och rekreationsområde. Parken är en fysisk kvalitet i området och samtidigt socialt
viktig som bland annat rekreationsområde. Slutsatsen har stöd i såväl projektgruppen för
programmet samt en medborgardialog.
2. Nybyggnation bör möjliggöras i sydvästra delen av Solvargshagen, utmed
Spelgatan
Området väster om gruppboendet bör planläggas för bostadsbebyggelse, motsvarande två
friliggande villor alternativ ett eller två radhus.
3. Nybyggnation bör möjliggöras på fastigheten Lötenskolan 6, utmed Bigatan
samt på fastigheten Bregården 2:8, norr om Bigatan
Området utgörs av en större rivningstomt, som saknar detaljplanen. Marken är bevuxen med gräs
och träd, omgivet av häck och buskage. Markområdet bör planläggas för bostäder, flerbostadshus,
radhus eller punkthus i ca fem våningars höjd. Norr om rivningstomten Lötenskolan 6 ligger ett
större markområde som bör planläggas för bostadsbebyggelse. Markområdet har potential att förtäta
Karlberg samt länka samman Lötenplan och Lötengårdarna åt norr – utan att ta värdefull naturmark
i anspråk. Marken är idag ett gräsfält, omgivet av större barrträd.
43
9. Förslag till fortsatt arbete och etappindelning för detaljplaner
Programmet syftar vara underlag för fortsatt arbete och detaljplaneläggning av Karlberg. För att
göra stadsdelen ytmässigt hanterbar vid planläggning har den schematiskt delats upp i förslag till
planområden.
Det är i många fall mer lönsamt att skapa mindre och fler detaljplaner för stora stadsdelar. Det
öppnar möjligheterna för detaljerade, omsorgsfulla, ”från-gatan-perspektiv”. Detaljplaner som
omfattar stora markområden tenderar att bli generella och odetaljerade till följt av ett ”Googleperspektivet”. I syfte att skydda värdefull kulturmiljö rekommenderas att område nr. 4,
Malmgårdarna och Malmhagen prioriteras. Även Täppan-området saknar någon form av skydd för
att bevara den enhetliga boendemiljön som kan vara intressant ur ett kulturhistoriskt perspektiv.
Område nr. 5 samt nr. 3. Är av sådan karaktär som generellt bör planläggas i syfte att utöka
nuvarande byggrätter, i likhet med detaljplan Karlbergsskolan – Kv. Plogen m.fl. (2015).
Karta med förslag tilletappindelningar av detaljplaner. Numrering motsvarar inte prioritet.
44
9.1 Förslag till planområden
9.1.1 Område 1 - Kvarteret Löten, Lötenskolan (Bigatan) och eventuellt
Solvargshagen
Planområdet väster om Drottningvägen utgörs till stora delar av flerbostadhus tillsammans med
gator och naturmark. Det kan finnas behov av att planlägga Lötgårdarna för möjligheten att bygga
komplementbyggnader, och samtidigt styra placeringen av sådan bebyggelse så att de halvprivata
gröna gårdarna bevaras öppna och kopplade till parken åt söder.
Området längs Bigatan bör planläggas för bostadsbebyggelse, förslagsvis radhus, punkthus eller
liknande. Detaljplan för tomrummet har upphävts medan närområdet styrs av detaljplan nr. 376
samt nr. 492. Naturområdet norr om den obebyggda marken ingår i detaljplan nr 182.
Kringliggande bebyggelse är i huvudsak flerbostadshus, lamellhus, i tre våningars höjd med
byggnadsarea upp mot ca 500 m2. Vid förtätning bör bebyggelsen hålla ungefär samma höjd för att
inte skapa en alltför bruten stadsbild. En byggnation skulle bilda en fortsättning på en befintlig
bebyggelsestruktur. Det är ca 30 meter mellan markområdet och Drottningvägen, som är källa till
trafikbuller och används för transporter av farligt gods, vilket bör beaktas i en eventuell detaljplan.
Eventuellt planläggs den sydvästra delen av Solvargshagen, väster om gruppboendet för
bostadsbebyggelse, motsvarande två friliggande villor alternativ en eller två radhus.
9.1.2 Område 2 - Kvarteret Hermelinen, Lämmeln, Ekorren och Vesslan samt
Lötgärdet
Området söder och väster om flerbostadshusområdet Lötgårdarna utgörs av Lötgärdet tillsammans
med kvartersstrukturen som löper runt Solvargsvägen. Planområdet omfattar olika byggnadstyper,
naturområden och gator i varierande skala. Lötgärdet bör vid planläggning behandlas med
varsamhet. Området har etappvis mindre variationer, och i vissa fall har mindre utbyggnader
tillåtits. I andra fall är strukturen i området enhetlig och har endast mindre, organiska förändringar i
arkitekturen – såsom färgval. Det finns många likheter i det intima kvarteret som skapar en enhetlig
känsla. Enhetliga strukturer är i denna grad relativt ovanligt i Karlberg och Karlskoga i helhet. I
stort sett bör området strukturmässigt bevaras. Särskilt bebyggelsen på båda sidor Yttre Lötsvängen.
9.1.3 Område 3 - Kvarteret Hunden, Tjuren, Kon, Kalven, Hästen och Fölet samt
Täppan-området (kvarteret Katten, Killingen och Lammet)
Området utgörs av i huvudsak villabebyggelse i varierade storlekar och utformningar. Området går
att planlägga med generella drag, men byggrätter bör tillämpas utifrån kvarterets individuella
karaktär och fastighetes storlekar. Täppan-området bör planläggas med skyddsbestämmelse för
byggnaders utformning och bevarande av karaktärsdrag. Det bör inte tillåtas ytterligare bebyggelse i
kvarteret, då det är ett av de få områden som bevarats enhetligt. Kvarteret Hunden utgörs av större
fastigheter än exempelvis kvarteret Tjuren, och går därmed att ge en något större byggrätt.
45
9.1.4 Område 4 - Kvarteret Malmhagen och Malmgårdarna, kvarteret Värmen,
Kultivatorn, Giggen samt Malmhagsparken och del av Svedjevägen
Bebyggelsen och strukturen som utgör Malmhagen och Malmgårdarna bör skyddas i ny detaljplan.
Troligtvis har bostäderna utgjort arbetarbostäder med direkta kopplingar till Nobelindustrierna.
Bostäderna i både Malmhagen och Malmgårdarna är utformnings- och utseendemässigt speciella till
karaktären. Byggnadstypen är ovanlig i Karlskoga och av generellt kulturvärde.
Även för flerbostadshusen öster om Malmhagen och för kvarteret Kultivatorn finns bevarandevärden. Flerbostadshusen delar karaktär med övrig bebyggelse kring Malmhagsparken, men är av
en större skala. Karaktären bör inte förvanskas. Att tillåta byggnation av komplementbyggnader till
flerbostadshusen kan påverka karaktären negativt.
Kvarteret Giggen väster om Malmgårdarna kan planläggas för större byggrätter. Det finns även
förutsättningar för att utöka fastigheterna i kvarteret, möjligtvis till en mer jämn struktur.
9.1.5 Område 5 - Kvarteret Självbindaren, Hästhackan, Trillan, Vagnen, Släden,
Skrindan och Skördetröskan
Planområdet är det mest varierade i Karlberg, trots att bebyggelsen i stort sett uteslutande är
villabebyggelse. Bebyggelsen har ett spann mellan nästan 100 år, är varierad i höjd, utbredning, färg
och material. Det går generellt att tillåta högre byggrätter i området. Det bör dock beaktas hur
avstånd till vägar och andra kvarter löses. Ytterst få fastigheter omfattas av prickmark i dagsläget,
utan endast placeringsbestämmelser. Det kan finnas fördelar med att fortsätta styra
kvartersstrutkuren på det sättet.
9.1.6 Område 6 - Traktorparken, kvarteret Traktorn, Slagan och Skäran
I sydöstra delen av Karlberg ligger flerbostadshusområdet kring Traktorparken. Generellt kan det
finnas behov av mer parkering och komplementbyggnader för garage, förråd, sophus eller liknande.
Området bör planläggas med placeringsbestämmelser, som gör att inte gårdarna förses med
byggnader och att bostäderna behåller kopplingen med parkområdet.
9.1.7 Område 7 - Kvarteret Plogen, Harven, Välten, Spaden, Gripen, Spettet och
Slungan
Planområdet ingår i detaljplanen Karlbergsskolan – Kvarteret Plogen m.fl. (2015).
46
10. Slutsatser och avslutning
Karlberg har visat sig ha en varierad historia. En del kvarter har upprättats för arbetarbostäder under
kommunens storhetstid, medan andra kvarter har rivits som svar på den senare
befolkningsminskningen som rådde. Under åren däremellan har majoriten av bostäderna byggts,
vilket gjort Karlberg till ett mer och mer populärt bostadsområde. Stadsdelen har byggts ut
successivt under många år vilket medfört en varierad bebyggelse mellan de olika kvarteren. I en del
kvarter finns bevarandevärden medan andra kvarter har potential att utvidgas med större fastigheter
och mer bebyggelse. Det finns i stort sett någon anledning att planlägga samtliga kvarter i
stadsdelen då generellt äldre detaljplaner styr markanvändning. Sådana planer saknar antingen
möjligheten att skydda viss bebyggelse eller möjligheten att bevilja om- och tillbyggnader.
Olika typer av bostäder har successivt bildat stadsdelen Karlberg. Till följd av utbyggnaden finns en
avsaknad av service och verksamheter i området. Dessutom rivs ungefär halva Karlbergshallen
under år 2015. Den resterande delen av byggnaden planläggs för nya syften, i huvudsak
kontorsverksamhet. Vid samma planläggning ges de kringliggande bostadskvarteren utökad
byggrätt. Detaljplanen blir i vissa avseenden vägledande för framtida detaljplaneläggning för
kvarter av liknande karaktär.
Karlskoga kommun pekade ut Karlbergsparken som ett område som bör utredas för eventuell
framtida exploatering och bostadsbebyggelse. Utredningen har kortfattat visat att området inte är
lämpat för bebyggelse. Det finns viss förtätningspotential inom befintliga kvarter, men inga
utvecklingsområden av större karaktär innanför planområdets gränser, med undantag för området
kring Bigatan.
Programmet syfte var att presentera utredningen av Karlbergsparken som ett eventuellt
exploateringsområde. Programmet blev en fördjupning av kommunens översiktsplan genom att
utreda möjligheten. Vidare var syftet att redovisa Karlberg i sin helhet utefter sitt befintliga läge
samt utifrån de förutsättningar som finns för framtida utveckling. Programmet analyserade
möjligheten att utveckla eller bevara stadsdelens enskilda kvarter, i huvudsak gällande
bostadsbebyggelse. Målet var att programmet ska bli ett beslutsunderlag och vägledning för
framtida detaljplanering i Karlberg. Programmet anses avslutningsvis ha uppfyllt syftet.
47
Källförteckning
Karlbergsskolan, Örebro 1952, Tryckeri-A.-B. Örebro Kuriren
Örebro läns museum: Kulturhistorisk bebyggelseinventering för Karlskoga kommun 1979
Natur o kultur i Karlskoga 1989
Ringdahl, Erik, 2011, Från arbetarlängor till punkthus - Bostadsutvecklingen i Karlskoga 19601975, C-uppsats vid fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Karlstad universitet, Karlstad
Bucht, Eivor, 1997, Public parks in Sweden 1860-1960 The planning and design discourse, Agraria
56, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
http://www2.karlskoga.se/kulturhistoria/handelser/handelse3.htm (2014-05-06)
Kartmaterial för illustrationer m.m. är hämtat ur kommunens grunddatabas samt lantmäteriets
webkarta.
Arbetsgruppen för framtagande av Karlbergprogrammet år 2014-2015 utgjordes bland annat av
Johan Mood (Programansvarig), Louise Hämäläinen, Lisa Dieckhoff, Johan Ljung och Sanda
Madjo tillsammans med tjänstemän på Samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlskoga kommun.
48

Karlberg - Karlskoga kommun

Transcription

Similar documents

Program - Hälsoekonomiskt nätverk i Västsverige

Kvartersvandring

Skrotens föregångare var soptipp och bilfirma -1961

Pinnpojksbladet - brf pinnpojken

Ann-Therese Karlberg

LAGAKRAFTBEVIS