Veckobrev v47, 2015

VECKOBREV
Rapport från Kommuninvest
Marknadsrapport från Kommuninvest
v.47 – 2015
v.27 – 2011
Löneökningarna räcker sannolikt inte för att nå inflationsmålet.
Räkna med nyanlända i arbetsmarknadsstatistiken. Japan åter i
recession.
VECKOBREV
Nyheter under veckan
1. Årlig procentuell förändring i
nominallön (röd) och reallön (blå)
Löneökningarna bedöms av flera att stiga för 2016. Nedan kommenteras Swedbank,
Handelsbanken och Nordeas riktlinjer för löneökningarna. Den generella bilden är densamma för alla
tre. Starkare arbetsmarknad, löneavtalsrörelsen kommer in på samma nivå eller bättre än den 2013
Källa: Riksbanken
och att högre löneglidning 1 leder till ökade löner.
Knut Hallberg, senior ekonom vid Swedbank, räknar med löneökningar på 3,2 procent både för 2016
och 2017. En av anledningarna är bättre villkor för inhemska sektorer och en annan är ökad
löneglidning. Den stora invandringen leder till brist på vissa yrken där lönerna med stor sannolikhet
kommer stiga.
Pierre Carlsson, valutastrateg vid Handelsbanken, är inne på samma spår. Han säger att den ökade
migrationen ökar efterfrågan på arbetskraft, vilket sätter en press på lönerna framförallt inom
kommunerna. Det kan antas att löneglidningen går mot mer historiskt normala nivåer, vilket skulle ge
löneökningar uppåt 3,5 procent nästa år, bedömer Pierre.
2. Årlig procentuell förändring i KPI
Källa: Riksbanken
Nordea tror att lönebildningen för 2016 ger samma resultat som den vid 2013. Industrin tecknar ett
något lägre avtal, men det vägs upp av andra fackförbund främst inom offentlig sektor. Torbjörn
Isaksson, chefsanalytiker vid Nordea, skruvar dock upp prognosen för 2016 med 3 procent tack vare
högre löneglidning.
Alla bedömare pekar också på löneökningarnas betydelse för Riksbankens chans att nå
inflationsmålet.
En löneökning på 3 procent skulle dock förmodligen inte räcka för att Riksbanken ska nå
inflationsmålet, påpekar Torbjörn. Han konstaterar att under 2000-talet, då löneökningarna legat kring
3,5 procent så har KPIF-inflationen exklusive energi snittat på 1,4 procent. De gånger inflationen varit
över 2 procent har löneökningarna legat på 4-4,5 procent eller upp mot 5 procent (se bild 1 och bild
2). Samtidigt som Riksbanken räknar med en kronförstärkning som motverkar inflationen.
Inflationen kommer öka men snarare lägga sig lite under målet än över, säger Pierre Carlsson.
Knut Hallberg anser att med hjälp av flyktingströmmen kan Riksbanken nu nå upp till målet, men att
det fortfarande är troligast att målet inte riktigt nås. Läs mer.
Sammanfattningsvis ger de tre bedömarna en bild av att löneökningarna kommer ligga på ett intervall
mellan 3-3,5 procent. Det är en samlad bild där ingen sticker ut.
Vice riksbankschef Cecilia Skingsley har i veckan hållit en presentation på Swedish Society of
Business Economists (SIMRA). Varvid hon framhåller att ekonomin följer Riksbankens prognoser där
inflationsmätningen ingår. Skingsley understryker att ändra målet för inflation inte skulle medföra
större förtroende för inflationsmålet. Läs mer.
Jag har valt att plocka fram en bild från Skingsleys presentation (se bild 3) för att återkoppla till
Veckobrevet v46 om hur negativa räntorna kan bli (se Veckobrev v46, 2015). Bilden visar att
Riksbankens penningpolitik har fått genomslag ut till företag och hushåll. I takt med att reporäntan
1
Löneglidning, löneökningar utöver vad som fastställs i centrala eller förbundsvisa kollektivavtal. Källa: www.ne.se
1
veckobrev
veckobrev
veckobrev
veckobrev
3. Utlåningsräntor för företag och
hushåll
Källa: Riksbanken
v.27 – 2011
har sänkts har utlåningsräntorna till företag och hushåll följt med ned. Min uppfattning är dock att
utlåningen till hushållen faktiskt håller på att plana ut. Efter att de verkliga genomsnittsräntorna har
blivit mer standard så förhandlar svenskar på sina räntor därefter. Detta har fått konsekvenserna att
bankernas räntenetto har försvagats. Storbankers rapporter för tredje kvartalet visar detta. Om jag
har rätt så betyder det även att en sänkning av reporäntan inte skulle få samma slagkraft som innan.
(Egna kommentarer).
Arbetsmarknadsstatistik från Svenska Statistiska centralbyrån (SCB) visar på ökad sysselsättning,
minskad arbetslöshet och fler lediga tjänster.
Sysselsättningen i åldern 15-74 år var 4 853 000 i oktober 2015, vilket är en ökning med 81 000
jämfört med samma månad föregående år. Arbetslösheten inom samma grupp uppgick till 349 000,
vilket är minskning med 40 000 jämfört med i oktober 2014. Arbetslösheten ligger efter detta på 6,7
procent. Säsongsrensad och utjämnad data visar en arbetslöshet på 7,2 procent. Läs mer.
SCB publicerade också kvartalsvis statistik på antalet lediga tjänster. Antalet lediga jobb ökade under
tredje kvartalet 2015 med 20,9 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Totalt fanns det
71 000 lediga jobb på arbetsmarknaden, motsvarande kvartal 2014 var det 58 700, skriver SCB. Läs
mer.
I statistiken från SCB räknas dock inte nyanlända flyktingar med. Det är först när nyanlända kommer
in i en etableringsform och kan skrivas in hos Arbetsförmedlingen som de räknas som arbetslösa.
Detta sker dock först efter att man fått uppehållstillstånd. För de som kommer under 2015 kan detta
dröja flera år innan de registreras som arbetslösa, trots att de oftast är uppenbart arbetslösa i dag,
skriver Carl B Hamilton i en debattartikel I Svenska Dagbladet.
Alla är eniga om att det är viktigt att så snabbt som möjligt se till att nyanlända kommer ut på
arbetsmarknaden för en bra integration. Däremot blir det fel att inte räkna in dem som arbetslösa. Det
målar upp en bild som inte speglar verkligheten. Att inkludera nyanlända blir dessutom viktigare ju
större gruppen växer sig. Läs mer.
Utrikes
Centralbankernas kommande möten under december är i fokus. Om Europeiska centralbanken
(ECB) ska utöka stimulanserna och om Federal Reserve (FED) höjer styrräntan är de två stora
frågorna.
Enligt ECBs protokoll från det penningpolitiska mötet i oktober diskuterades mer penningpolitiska
stimulanser. Ledamöterna ansåg att mer analys kring huruvida man ska justera obligationsköpen eller
sänka inlåningsräntan behövdes. Läs mer.
Pär Magnusson, ränteanalytiker vid Swedbank, konstaterar att det varit tre duvaktiga kommentarer
under veckan som alla väger tungt. ECBs medlemmar Peter Praet, Benoit Coeure och Edwlad
Nowotny indikerade alla tre att en mer aggressiv politik behövs.
ECBs centralbankschef Mario Draghi tal under fredag morgonen ligger i linje med de ovan nämnda.
ECB ska göra vad som krävs för att snabbt höja inflationen i euroområdet. Nedåtriskerna i ekonomin
har ökat de senaste månaderna och räcker inte nuvarande stimulanser kommer ECB upprätthålla
4. Förväntningarna på en räntehöjning
i december.
prisstabilitet genom ytterligare penningpolitiska åtgärder. Den 3 december håller ECB sitt
penningpolitiska möte. Läs mer.
Källa: Bloomberg
Mycket talar för att ECB kommer att agera igen, samtidigt som allt fler tror att FED höjer räntan under
sitt decembermöte 15-16 december (se bild 4). FEDs protokoll från senaste mötet gav inga klara
besked och det går inte att läsa mellan raderna i de uttalanden som ledamöterna har gjort under
veckan. Det finns en känsla av att den penningpolitiska divergensen mellan ECB kan spela in. All
ekonomisk data bäddar för att en höjning ska komma men ECB agerar först, vilket kan få effekt på
valutakursen mellan euro och US dollar. Vid senaste mötet stod kursen EUR/USD i 1,10, kursen är
nu cirka 1,07. Vid vilken nivå är FED beredda på att avvakta med en räntehöjning? Läs mer.
2
veckobrev
veckobrev
5. Japan har negativ befolkningstillväxt
Källa: Organixation for Economic Co-operation
and Devlopment
v.27 – 2011
Japan är tillbaka i recession efter att landets BNP sjönk med 0,8 procent för tredje kvartalet. Ett land
anses vara i en mild lågkonjunktur ifall BNP sjunker två kvartal i rad. Japans fall är det minskad
befolkningstillväxt (se bild 5) där allt fler blir äldre som leder till en ekonomi i stagnation. För övrigt så
går arbetsmarknaden bra. Japan har väldigt låg arbetslöshet och arbetskraftsdeltagandet är på
rekordnivå.
Diskussioner har förts gällande om Shinzo Abes expansiva penningpolitik har haft effekt eller inte.
Inflationen och nominell BNP har faktiskt stigit sedan införandet av ”Abenomics” och
arbetsmarknaden ser ut att må bra. Däremot kan ingen penningpolitik i världen göra något åt de
demografiska förhållandena som råder i landet. Läs mer.
Japan har beslutat att hålla sin penningpolitik oförändrad under det penningpolitiska mötet i veckan.
Haruhiko Kuroda, Japans centralbankschef, uppger att han följer de årliga löneförhandlingarna
mycket noga. Högre löner behövs för stigande prisökningar i landet och för att nå inflationsmålet på
två procent. Trots en stram arbetsmarknad och stark företagsintjäning ser takten i löneökningarna
långsam ut. De japanska fackförbunden rapporterar sina lönekrav i slutet av året och företagen börjar
komma in med svar kring slutet av januari, skriver SIX News. Läs mer.
London har fått se ett kraftigt fall på bostadsmarknaden i synnerhet bland de mest exklusiva
bostäderna. Priserna på bostäder värda över 5 miljoner pund (66,375 miljoner kronor) föll med mer
än 11,5 procent i tredje kvartalet jämfört med samma kvartal föregående år, enligt Richard Barber,
direktör på mäklarfirman WA Ellis LLP. Han säger:
“36 percent of all properties currently on the market across prime central London are being marketed
at a lower price than they were originally listed at, with the average reduction in price being 8.5
percent.”
6. Prisförändring (i %) på bostäder jämfört med samma månad ett år tidigare
Källa: Lonres/Land Registry Graf: Bloomberg
Orsaken till prisfallet kan förklaras med en ökad stämpelskatt för de dyraste bostäderna i december
förra året. En köpare av ett 5 miljoner pund objekt betalar idag 513 750 pund i skatt, vilket motsvarar
nästan 164 000 pund mer än innan ändringen.
Andra åtgärder som ökade krav för att ta bolån och införande av skuldkvotskrav har bidragit till de
dämpade prisökningarna på bostäder (se bild 6).
Innehållet i detta veckobrev är sammanställt av uppgifter från källor som Kommuninvest bedömer vara trovärdiga. Kommuninvest lämnar
dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. Den som tar del av veckobrevet uppmanas att fatta sina
affärsbeslut på uppgifter man själv bedömer vara tillförlitliga.
Veckobrevet
[email protected]
Veckobrevsredaktör: Marcus Bovellan
Registrera en prenumeration
Utlåning
[email protected]
010 – 470 88 20
3
veckobrev
veckobrev
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
Sahil Mahtani, analytiker på Deutsche Bank, anser att prisfallet beror på framtida förväntningar.
Kraftigt stigande priser och politiska åtgärder ger en begränsad uppsida på bostäder vilket i sin tur
lett till de ändrade marknadsförväntningarna. Ett stigande värde på pundet har också lett till minskad
efterfrågan från köpare från andra länder. Läs mer.
KI Finans och STIBOR3M
I tidigare veckobrev har vi tagit upp att genomsnittsräntorna successivt har sjunkit med åren. Även
7. 3-mån STIBOR, 3-års graf
Källa: KI-Finans
om det är svårt att förutspå hur räntorna kommer se ut om fem, tio eller 15 år så kan det ändå vara
av intresse att utifrån KI Finans ta fram den implicita räntekurvan för STIBOR 3M. Som det ser ut idag
toppar räntorna om dryga 15 år på en nivå strax över tre procent (se bild 8), vilket talar för teorin om
allt lägre genomsnittsräntor.
För att få en mer aktuell bild kan man se till de närmaste åren. Tar vi en 3 års graf (se bild 7) kan vi
se att STIBOR 3M håller sig under noll fram till slutet av juli 2017, vilket är i linje med Riksbankens
prognoser.
Ni kan själva följa marknadens förväntningar med hjälp av KI Finans (om ni har fullversionen). Detta
kan ses som ett hjälpmedel när det kommer till att fatta ett lånebeslut. Man ska ändå vara medveten
om att marknaden är oförutsägbar, inte minst med ett sådant ekonomiskt läge som vi har idag, när
bedömningar görs om framtida räntenivåer.
8. 3-mån STIBOR, 30 års graf,
Källa: KI-Finans
Aktuellt
Följ Kommuninvest i sociala medier
Följ Kommuninvest på Twitter och LinkedIn för att få uppdateringar om vår verksamhet och
rekryteringar. Klicka på respektive bild för att komma till Kommuninvest sida på Twitter och LinkedIn.
Kommuninvests medlemssamråd 2016
Samråden är en viktig kanal för ägarkretsen och det är här vi möts för information, inspiration och
goda samtal. Inbjudna att delta är förtroendevalda och ledande tjänstemän i våra ägarkommuner och
ägarlandsting.
12 januari – Halmstad
20 januari – Örnsköldsvik
12 januari – Kristinehamn
21 januari – Sandviken
13 januari – Göteborg
26 januari – Köping
13 januari – Ödeshög
26 januari – Karlskrona
4
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
14 januari – Strömstad
27 februari – Södertälje
14 januari – Mariestad
2 februari – Oskarshamn
19 januari – Luleå
2 februari – Stockholm
19 januari – Arlanda
3 februari – Växjö
20 januari – Jönköping
4 februari – Malmö
Anmäl dig här!
Webinar för Kommuninvest gröna lån
Har du inte haft möjlighet att närvara på Kommuninvests frukostseminarier om Gröna lån så får du
nu chansen att vara med via ett webinar (webbaserat seminarium). Anmäl dig nedan.
26 november – 09:00-10:00
Anmäl dig här!
Uppstartskurser KI Finans Ny tid!
De kommuner och landsting som är intresserade av att köpa in skuldförvaltningstjänsten till sin
koncern är välkomna att anmäla era representanter, så kallad power-users, av tjänsten till någon av
de uppstartskurser som kommer att hållas under hösten.
Kursen är kostnadsfri och förpliktigar inte till ett köp av en användarlicens.
25 november – Karlshamn
1 december – Tranemo
11 februari - Stockholm Ny tid!
Passar inte något av datumen eller orterna så hör av dig till din Kundansvarige. Blir det fler i samma
område kan vi sätta upp en utbildning nära dig
Anmäl dig här!
Uppföljningskurser i KI Finans
Kommuninvest erbjuder uppföljningskurser för dig som är användare av KI Finans och har gått en
uppstartskurs. Uppföljningskurserna ger dig möjligheten att fördjupa dina kunskaper i rapporter,
analys och nya affärer.
Kurserna kommer att ske över webben där du följer med från din skärm via Team Viewer. Kurserna
är kostnadsfria och du behöver inte föranmäla dig.
27 november – 09:00 – 12:00
2 december – 09:00 – 12:00
10 december – 09:00 – 12:00
Webbseminariets program hittar ni här.
Innehållet i detta veckobrev är sammanställt av uppgifter från källor som Kommuninvest bedömer vara trovärdiga. Kommuninvest lämnar
dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. Den som tar del av veckobrevet uppmanas att fatta sina
affärsbeslut på uppgifter man själv bedömer vara tillförlitliga.
Veckobrevet
[email protected]
Veckobrevsredaktör: Marcus Bovellan
Registrera en prenumeration
Utlåning
[email protected]
010 – 470 88 20
5
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
Marknadsinformation
19-nov
+/-
19-nov
+/-
STIBOR 1V
-0,351%
-0,088
STIBOR 3M
-0,392%
STIBOR 6M
-0,270%
FRA 1512-1603
Riksbanken
-0,35%
0,00
EUR/SEK
9,31
0,09%
-0,039
ECB
0,05%
0,00
EUR/USD
1,07
-0,36%
-0,041
FED
0,25%
0,00
USD/SEK
8,71
0,24%
-0,388%
-0,045
KI-ränta
1,20%
0,000
Sw ap 1 år
-0,383%
-0,041
FRA 1603-1606
-0,393%
-0,040
K1610
-0,493%
-0,005
Sw ap 2 år
-0,261%
-0,050
FRA 1606-1609
-0,378%
-0,045
K1708
-0,303%
-0,020
Sw ap 3 år
-0,061%
-0,056
FRA 1609-1612
-0,328%
-0,045
K1806
-0,068%
-0,014
Sw ap 5 år
0,440%
-0,072
FRA 1612-1703
-0,262%
-0,059
K1903
0,155%
-0,035
Sw ap 7 år
0,900%
-0,090
FRA 1703-1706
-0,168%
-0,065
K2012
0,810%
-0,040
Sw ap 10 år
1,383%
-0,104
FRA 1706-1709
-0,063%
-0,071
K2109
1,035%
-0,035
Avser priser per
2015-11-19
Förändring sedan
2015-11-12
19-nov
Swapräntor
+/-
FRA
3,50
0,20
3,00
0,10
2,50
0,00
2,00
-0,10
1,50
-0,20
1,00
-0,30
0,50
-0,40
0,00
Swap 5 år
2015-09-18
Swap 10 år
Swapkurvan
2015-10-19
2015-11-19
1703-1706
1612-1703
1609-1612
1606-1609
1603-1606
1509-1512
nov-15
maj-15
nov-14
maj-14
nov-13
maj-13
nov-12
Swap 3 år
1512-1603
-0,50
-0,50
2015-08-19
Yieldspread K-Obligationer mot Staten
1,00
1,60
1,40
0,80
1,20
1,00
0,60
0,80
0,60
0,40
0,40
0,20
0,20
0,00
-0,20
2015-09-18
2015-10-19
2015-11-19
K1610
K1708
K1903
nov-15
sep-15
jul-15
maj-15
mar-15
jan-15
10 år
9 år
8 år
7 år
6 år
5 år
4 år
3 år
2 år
1 år
2015-08-19
nov-14
0,00
-0,40
K2012
6