BRACKE FRITIDSOMRÅDE - Fjällbacka
Transcription
BRACKE FRITIDSOMRÅDE - Fjällbacka
-.. a Pris 15 kr. - -- ~~ - - - -::; - _:=:» I' Juni 1978 J Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka Nunanaer44 Vackra stugor och hus i sluttningen mot väster med utsikt över älven. I tredje raden nerifrån ses fyra av de fem hus, vilka uppförts a\l Mark- och Husprodukter. Den ändamålsenliga båthamnen ligger blott ett fåtal meter fråri vägen och ger plats för många båtar. •• BRACKE FRITIDSOMRÅDE Bräcke fritidsområde har under de se naste åren varit mycket eftersökt för sina vackra tomtområden . Då markområdena ej är outtömliga kan man inom en snar framtid börja skönja slutet av denna idylliska till gång. Den sista etappen av Bräcke fri tidsområde håller nu på att färdigstäl las. Fem stycken exklusiva hus byggs av Mark-och Husprodukter, Skövde och beräknas vara helt färdiga till vå ren 1979. Att områdena börjar bli fullbyggda är en direkt följd av att så många män niskor har upptä kt denna underbara plats inom Fjällbackas omgivnin gar. Man vill ju njuta av allt som naturen bjuder på här. Genom området sträcker sig en vacker perman entad väg vilken skiljer bostadsområdet i österfrån den i väs ter befintliga Anråsälven med strand området. Inom älvområdet har uppmuddring ägt rum och långa båtbryggor sträcker sig ut till älvfåran , vilken leder båttra fiken västerut ned till sjön. Fjällbacka ett nytt lV-program från Långedrag? Fjällbacka sid 9. sid 4. Samhällsföreningen FIK mot serieseger? sid 3. sid 21 . Årsmöte Fö reningen för Fj ällbac ka h Iler sitt årsmöte i församlingshemmet fredagen den 21 juli kl. 19.30. All a medlemmar häl sas välkomna. FFF-festen Föreningen för Fjäilbacka anordnar som vanligt sommarfesten på restaurant Fjällbacka Havsbad ell er som den numera har döpts till efter ombyggnaden «Nya Badis», lördagen den 22 juli kl. 19.30. Många har till redaktione n redan frågat om denna fest, när den kommer att hållas och om bordsbestäilningar. Vi vet sedan gammalt, att denna fest är mycket populär och vi vill här påminna om, att om Ni tänker vara med på den na fest, så snälla Ni, boka bord i mycket god tid . Det är problem varje år med att borden inte räcker till och Ni vet att den som kommer först till kvarn .. .... . Tag med Er bekanta och slå Er lös denna lördag till trevlig musik, utsökt mat och vidunderlig utsikt. Ring till hovmästaren omgående och beställ bord, tel. 312 08. Vi ses på «Nya Badis» lördagen den 22 juli kl. 19.30. Det skall bli en helkväll, det har vi bestämt. F.F.F. P.S. Nya medlemmar i Föreningen för Fjällbacka hälsar vi varmt välkomna. Om Ni känner någon som har någon som helst anknytning till samhället, så ta kontakt med någon ur styrelsen . Kassören kommer att återfinnas på festen och han tar mer än gärna emot nya medlemmar. Vi är just nu en bra bit över 400 och det skulle smaka om vi i år kunde passera SOO-talet. Gör vad Ni kan - så gör vi , vad vi kan. D.5. 2 Fjällbacka-Bladet Små, små ord Föreningen för Fjällbacka P ostgifo 4103 18- 0 Bankgiro 514 - 7228 Ordförande AU Edvardsson Augustigatan 6 B 41515 Göteborg N Tel. 031/46 50 71 V. ordfö rande Algot Torewi 450 71 Fjällbac.ka Tel. 0525 / 31071 Sekrelerare Fr u Anna- Greta Krook Sköldvägen 27 182 64 Dj ursholm V. sekreterare Claes Kj ellberg Hå legårdsvägen 19 433 00 P artilie Kassör John l . J oh ansson Tel. 0525 / 31250 <ISO 71 Fjäll backa Redaktionskommitte för Fjällbac.ka-Blad et Alf Edvard sson John L J ohansson Algot Torewi Medlemsavgift inkl. avg ift för tidskriften FjälIbacka -Bladet 35: - kron or per år. Annonspris: 1/1 sida 1/2 1/4 1/ 8 1/12 1/16 sida sida sida sida sida 500: 250: 125: 65: 50: 35: Nya levnadsvanor och nya attityder v inner insteg. Kommer bohuslänska landskapet att bevara sin egenart? Det beror mest på oss själ va. Det beror på om vi v ill leda denn a omformnings process så att den kommer att bevara vad som är säreget för t.ex. Fjällbacka. Då måste vi först söka bevara kusten levande så långt det någonsin är möj ligt. Jag sitter en söndagseftermiddag och slår i gamla skildringar med illust ra tioner om Fjällbacka . Där träffar man ofta på fotogra fier och reprod uk tioner av kända tav lor. Det är en gi vande sysselsätt ning att fördjupa sig i denna återbl ick från flydda dagar. Många fotografier, av vilka fle ra får betecknas som un ika, röjer för den vakne iakttaga ren bl.a. djurens liv, in te minst fåglarnas. På den första svenska kartan över Bohuslän, tecknad år 1658 var Ved holmarna upptagen som hamnp lats. I beskrivn ingen över Fjällbacka och dess skärgård anses platsen som en av de mest intressanta i Bohuslän, med fl era fornminnen och utsi ktsplatser. Som jag berörde i föregående num mer av Fjällbacka-Bladet torde Fjäll backa ha uppkommit mellan åren 1600 och 1620. Med utgångspunkt från 1810 års mantalslängd lämnar Johan Mjölner en intressant redogörelse om vilka och hur många som bodde i Fjäll backa för 170 år sedan. Därom kan man ej få besked genom gamla kyrk böcker, då dessa brann upp vid Kvi Ile prästgårds brand den 20 febr. 1904. Den enda uppgiftskälla som finns är ur gamla m ntalslängder. Dessa är dock från sä långt till baka i tiden, bri stfälligt förda och uppgifterna är mycket kortfattade och dunkla . Det torde vid denna tid 1810 endast fu n ni ts 38 hus på Fjällbacka Strand med 149 personer. M ed all san no li khet fanns det flera hus, men dessa var tro ligen tomma efter si llfiskets slut 1808. 3-4 hus synes ha stått på Oxnäs, 8-9 i Backen och resten p Framstranden . Hällesporten var ännu ej bebyggd. I M örhu lt torde fu nn its 5 hus samt även här något obebott. Detta var lite histo ri k från svunnen tid. De senaste åren har byggnationen ökat och många permanen ta bostäder har växt upp. Det är gl äd jande att se hur ungdomen återvän der ti ll sam hället. Med lemsantalet inom Föreningen för Fj ällbacka har varit i stigande och är nu det högsta i dess tillvaro. Detta är glädjande för oss som arbetar med denna ideella verksamhet. Men frå gan vi ställer oss ;i r, hur skall vi kun na göra mer för sam hället. En del förbätt ringar och uppslag har vi under åren kunnat tillföra Fjällbacka. Men vår ambition sträcker sig längre och syftet är ju att erka för Fjällbackas utveck ling fra mförallt på näringsli vets om råde. I nuvarande tidsläge är detta mål S gott som overkl igt. Vi fortsätter med denna tidnings ut givande för att i någon mån ge våra läsare en information från bygden. Dessutom arbetar vi med olika pro jekt som i sinom tid kan ge resultat för Fjällbacka. Med dessa ord önskar jag medlem mar och läsare en trivsam sommar. Alf Edvardsson Järnboden Fjällbacka Tel. 0525-31780 45071 FJÄLLBACKA Fiskredskap Gasol - Dieselolja - fotogen vid f.d. FjölIbacka fiskarnas brygga Planering och byggnation fortsätter Det är med glädje som man nu kan meddela Fjällbackabladets läsare, att komm unen förvärva t bostadsområdet "Falkeliden ». Byggnadsplanen antogs av kom munalfullmäktige den 2 juni. Projek teri ng för vatten och av lopp samt ga tor pågår. Dessa arbeten avses påbör jas i höst. Byggnationen skulle då kunna påbörjas av de 27 tomtpla tser na våren 79. Ett gott och efterlängtat till skott. Kommunerna har i vår haft över läggn ingar med landstinget om lands tingets- och kommuner.nas finans och budgetprob lem. För vår del kun de v i med största ti llfredställel se kons tatera, att landstinget i sin plan för Större investeringsprojekt 1979-1 983 bl.a. inrymde byggande av vårdcen t ral i Fjällbacka för budgeterad kost nad av 5 milj kronor och med bygg start 1982. Vidare finns budgeterad byggande av sjukhem för en kostnad av 15,5 milj. kronor med byggstart 1983. Dessa anläggningar är välkomna, inte minst ur den synpunkten att de tillsammans skapar ett mycket gott tillskott på arbetsp latser för främst den kvinnliga befolkningen i kommunens södra delar. I anslutning till denna satsning får kommunen - som jag i tidigare artikel angett - planera för förskola- och daghem samt därefter för I g- och mellanstadieskola . Oavsett att en del arbetskraft till land stingets inrättningar kommer att hämtas från områden utanför samhäl let, kommer det ett ökat byggande och därmed ökade anspråk och det gäller därför att vara med frän början . I skrivande stund kom mer oss till del befolkningsräkni ngen för första kvartalet 1978. Denna i n neh ~lle r den glädjande upplysningen att kommu nen ökat sin I,efo lkning med 36 per soner. Vi lägger dessa till de 166 personer som ökn ingen 1977 avser och tycker det är oerhört roligt att våra önsk ningar pAvi ssa områden lyckas. Med dessa korta rader slutar jag för denna gång och önskar alla läsare en riktigt härlig FJ ÄLLBACKASOMMAR. Raymond Hansson SYFTE: F öreningen för Fjällbacka har till syfte att verka för Fj ällbackas utveck ling fr am förallt på n äringslivets om råde. F öreningen v ill därför stärka intresse t för Fj äll backa i förs ta hand bland före detta Fjällbackabor och bland sommargäster i sam hället och den närmaste bygden. NISSE CARLSSONS Besök Herrfriseringen i Fjällbacka! (j)amluJailUj Allt i modern hårvård Årets nra permanent BENGT AXELSSON Te lefon 0525-31526 Allt i modern harvcbd Tel. 0525/31125 F]allbacka-Bladet 3 Fjällbacka får landets första handikapp anpassade brygga? Här om någonstans torde det vara berättigat med en brygga! Skall Fjällbacka bli den första platsen i landet, där man kommer att ha en handikappvänlig brygga? Mycket ta larför att så kommer att bli fallet, men ännu så länge ligger hela projektet på det s.k. utredningsstadiet. DHR, De Handikappades Riksför bund, har med oro sett på förhållan det, att det inte någonstans längs våra kuster finns en enda handikappvänlig hamn, och man har f.n . en utredning på gång där man söker att få fram lämp lig utrustning för att kunna hjäl pa de handikappade att ta sig i och ur båtar. Fjällbacka samhäll sförening har se dan en tid tillbaka haft denna fråga under utredning, och en kommitte be stående av Bengt Richardsson, Ingela l undberg, Lars Lundberg, John johansson och Lars-Erik Granqvist, har nu arbetat fram ett förslag, som nu skall gå vidare till kommunala instan ser. Man vill i detta förslag anlägga en brygga längs med Hamngatan, mitt för Konsum och att denna brygga skall få sådan utformning att den är förbe redd även för eventuell komplettering med de hjälpmedel som DHR kan få fram vid sin utredning. Bryggan kom mer att få en längd av 70 meter och en bredd av 2 meter. På bryggans inner sta del, den som vetter mot Hamnga tan, skall monteras ett handleds räcke, och en rullstolsramp skall anläggas. Nu är det så att Fjällbacka har ont om båtplatser och denna brygga skul le bli ett bra tillskott, men om även bryggan är fullbelagd med båtar och det kommer en båt som har handi kappade, måste andra båtar flyttas så att handikappbåten kommer till. Det vill med andra ord säga att båt med handikappade har företräde till bryg gan. Tvä man ur bryggkommitten, John Johan sson och l sse Lundberg, har bland annat uppvaktat Naturvård s verket i frågan, och där mötts av den största välvilja och förståelse. Man blev mycket glad över det förslag som fjällbackadelegationen lade fram och avdelningschefen Gerhard Eriksson, ställde i uts ikt att man skulle kunna få 70 procents i bidrag till anläggningen . Naturvårdsverket frmhöll också att om detta blir den första bryggan i lan det som planeras för handikappade, så kommer nyttjandefrekvensen att utvärderas av verket, för att kunna ha detta material som grund för liknande projekt på andra håll. De delegerade vid uppvaktningen omtalar också, att avd.chef Eriksson ansåg det mycket angeläget att verket stödjer detta projekt. Den kostnadsberäkning som gjorts i samband med utförandet av skisser på bryggan, ligger på 85 .000 kr. och med ett 70-proc. bidrag skulle kostna den för kommunen bli mycket ringa och de pengar man då skulle behöva satsa kan man lugnt utgå ifrån, att de kommer tillbaka i hamnavgifter inom ganska kort tid. Samhällsföreningen har här gjort ett verkligt bra arbete och på detta sätt betydligt underlättat det utrednings arbete som annars måst göras av bland andra Hamnstyrelsen och and ra kommunala organ. En annan sak som också motiverar att en brygga anlägges på denna plats, är det rent utseendemässiga. Som det nu är, är det bara ett enda stenrös där allsköns skräp samlas. Dessutom är gatan ganska smal och ett möte mel lan två bilar gör tillvaron för en gånga re mycket riskabel , men med en bryg ga utanfö r blir gatan strax trafikvän ligare. . Fjällbacka Samhällsförening vIsar stort intresse för bygden! Samhällsföreningen höll sitt vårmöte i Försam lingshemmet den 17 april och lokalen var fylld till sista plats. Ordföranden Evert W aldner hälsa de deltagarna välkommen och utsågs till att leda förhand lingama. Sedan styrelsens och revisorernas berått lse fÖredragits, redogjordes för avgående skrivelser till olika myndigheter, samt ankommande svar på desamma. Hamnstyrelsens ordförande före drog hamnstyrelsens beslut i frågan om samhällets begäran om fartbeg ränsning inom hamnområdet för bå tar. Kontakt har ta its med Sjöfartsver ket för att få detta ti II stånd. Föregående mötets beslut att söka få förbättring av landfästet ti II bad bryggan vi d Badberget togs åter upp, då detta inte åtgärdats. Beslöts att kontakta Fritidsnämnden i frågan . Då Badhuset kommer att vara stängt i sommar, beslöts att upptaga frågan till diskuss ion, vid mötet med styrelsen och kommunstyrelsen. Det stora problemet inom samhäl let är toa!ettfrågan . Hamnstyrelsens ståndpunkt i frågan är, att toaletter bör vara placerade i närheten av Torget, men var den slutligen skall placeras, var ännu inte beslutat. Fastighets nämnden hade diskuterat frågan om att placera toaletterna i gamla tele grafhusel. Det ansågs att samhälls föreningen 5kulle utreda äganderätts förhållandena av marken intill tele grafhuset. Till sist framkom ett bra förslag, nämligen att kommunen bor de inköpa Konsums fastighet och i källaren inreda toaletter. Beträffande platsen efter fiskarföre ningens gamla fastighet, föreslog par keringskommitten att denna får dispo neras av de affärer, vilka finns i när heten . Styrelsens ståndpunkt i frågan om campingplatsen i Sälvik var, att denna bör fi nnas kvar och styrelsen fi ck i uppdrag att framföra denna stånd punkt vid kommande förhandlingar med kommunen . Meddelandet från Apoteket att de hade för avsikt att hålla lördagsstängt och ville ha Samhällsföreningens ut låtande i frågan. Mötet ansåg att om det var praktiskt möjl igt att få ha lör dagsöppet kvar så vore det önskvärt. Mötet infomlerades om det fö rslag ti ll statsplaneändring som gjorts vid bussta tionen, varv id sj älva huset och parkeringen skulle bort och ersättas av ett grö nområde. Styrelsen hade re dan protesterat mol detta förslag och mötet instämde enhäll igt i protesten. Inom detta område är en skolplan be lägen, vi lken numera användes för bilparkering - den enda som fin ns i närheten av affärscentrum här. Dess utom avser man att använda busslo kalen här för nödvändiga uppgifter bl.a. som Taxistat ion. S.S.N orderv iken har sedan nera år utveck lat sin ve rksa mhet och under förra året anlagt en jullehamn i Sälvik, där småbåtama fått en bra upplags pi ats. Segelsällskapet avser nu att uppföra ett klubbhus, för att genom detta kun na känna sig samlade för si na olika uppgifter. S.S.Nordervikens ordförande redo gjorde för delas mål och samhälls· föreningen hade intet at! erinra mot detta . Kommitten för bryggor vid Torget rapporterade om sitt arbete. Man höll just på med underhandlingar med Naturvårdsverket och Handikapp rörelsen om anslag. Komm itten kom mer senare att framlägga sina planer för kommunstyrelsen och hamnsty relsen . Sammanträdet godkände styrel sens förslag att kommunen inköper gam la busstationen och där inreder toalet ter, turistin formation och kontor för tax i. Förslag framkom om att samhälls fören i ngen snarast bör träda i kontakt med kommunstyrelsen så att plane ring av tomtmark och skolbygge på allvar kommer igå ng och att detta ej fördröjs ytterligare. Behovet av skolan rycker alltmer närmare. Styrelsen fick i uppdrag att ta upp dessa frågor med kommunstyrelsen. Beslöts att lamna sitt stöd till Kville Samhällsförening i deras aktion om att få en ambulans placerad i Fjäll backa. Beslöts att arrangera en allmän städdag inom samhället samt att till skriva hälsovårdsnämnden och begä ra att de åtgärdar så, att alla skrotbi lar inom samhället bortforslas. Tobak - Cigareller - Tidningar - Konfektyrer - Frukt Läskedrycker - CB-glass - Mjukglass - Varm koru Souuenirer m. m. ~lJa och t3eHgI r<'ichardssoH Telefon 05 25 - 313 27 F jällbacka-Blatkt Kommunen har inköpt ett vackert tomto"',råde i Fjällbacka Det nya tomtområdet vilketär beläget på en högre sluttning, blir inramat av den nedanför belägna bebyggelsen. Genom kommunens inköp av mark området Falckeliden, vilket ligger nordost om samhället och i närheten av hyreshusfa~igheterna, har samhäl let fått ett vackert tomtom råde. O mrådet är beläget i söderslutt ningen och omfattar 29 tomter, vilka torde bli begärliga på grund av sitt vackra läge. Såväl ur kommunal som Fjällbacka samhälles synpunkt är det angeläget att förhandlingarna om denna mark nu är slutförda. Nu gäller det att kom munen följer upp och drager fram vat ten och avloppsledningar, så att inte dessa problem lägger hinder i vägen för den vidare utvecklingen inom den närmaste framtiden. Sten-Åke Cederhök och Kjell Krage värdar i TV program från Fjällbacka Efter sommarens fröjder vid badorten Fjällbacka kommer man under som maren att i TV få njula aven fortsatt underhållning från denna plats. I urvalet av många platser på den bohuslänska kusten har TV-organisa törema för inspeln ing av några prog ram valt Fjällbacka. Det är framförallt den idylliska Bad holmen som avgjort läget ur inspel ningssynpunkL Man kan här ostört ut föra sitt arbete om platsen avstänges för någon större allmån uppvaktning. Med denna underhållning får vi ju nära kontakt med vår egen trubadur i Norra Bohuslän, den numera välkän de Kjell Kraghe. Inte mindre känd här i Fjällbacka, ärden i hela landet sedan flera år tillbaka välkända revymJ karen, historieberättaren, skadespe laren m.m. Sten-Ake Cederhök. Vi minns den joval iske aktören från inspelningen i Fjällbacka, av fi lmen «Ett köpmanshus i skärgården • . Det var samling i Fjällbacka i bör jan av maj för TV-gänget med produ ce nt Kåge Sigurth i spetsen. Svensk TV haretablerat ett samarbete med norsk TV berättades det och även norrmän nen kommer att spela in ett program i Fjäl lbacka. I detta program kommer den även i Sverige välkände skåde spelaren Rol f Wesenlu nd, att bl i hu vudfigure n och inspelningarn a kom mer att pågå omkring månadsski ftet juli-augusti. Fjällbackaborna blir ut/rå gade om turistlivet i kustsamhället Temat i min dokumentation om Fjällbacka är att ortsbefolkningens uppfattning om turismen skall komma fram, säger Bertil Ouirin, som under stor del av mars och under april inter vjuade, analyserade och fotografera de i kustsamhället, det vill säga under lågsäsong. I juli blir det turisternas uppfattning som Bengt Ouirin på ort och ställe skall dokumentera. Det skall sedan resultera i en utställning i text och bilder. Såväl Tanums kom muns kulturnämnd som landstingets kulturnämnd har lärnnat bidrag till dokumentationen . Den fysiska riksplaneringen har diskuterats i ett flertal instanser, men ingen har gått ut och frågat ortsbefolk ningen och turisterna, säger Bengt Ouirin, som under undersöknings arbete i Fjällbacka har mötts med väl vilja och stort intresse. En historisk ti Ilbakabl ick ligger ock så till grund för dokumentationen. Ti digare var fiske, fraktfart och stenin dustri basnäringar. Efter att dessa rner eller mindre försvunnit har det skett en samhällsomvandling som närmare bör analyseras på gräsrotsnivå och därmed ge vissa ledtrådar vid politis ka beslut. DE BOFASTA N" r det gäller undersökn ingen nu under lågsä songen uppsöker Bertil Ouirin den bofasta befolkningen i Fjällbacka - och skärgården - gör band inspelade intervjuer och komp letterar det med olika bildmotiv. Turismen bör ske på ortsbefolk ningens v il lkor. De fast boende skall inte drabbas av turismens negativa si dor, menar Bertil Ouirln, som i sitt un dersökningsarbete möter många Int ressanta synpunkter fr n ortsbefolk ningens sida . RedOVisn ingen inriktar sig pä at! skildra bofasta fam il jeroch turistande fami ljer och från deras uppialln tng och upplevelser beskriva samhället Fjällbacka, mi ljön , arbete och fritid. vad det fin ns för de unga och gam la och hur skil lnaden mellan vinter och sommar upplevs, det v ill säga ett pro jekt där en polarisering mell3n ortsbe fo lkningens syn p.1 problemet och tu risternas uppfattning om sitt semester Iiv. Att Fjäll backa va ldes för dokumen -tationen beror på att det fi nns en le va nde övärld och att inte Fjällbacka utveckl ats i den riktning som exem pelv is Marstrand . FOLKETS RÖST -Befolkningens uppfattning-lik som turisternas - skall komma fram i min dokumentation, säger Berti I Ouirin, så det är klart för utställning fram till hösten. Ännu så länge är det för tidigt att ge någon samlad bild av de hitiiis gjorda intervjuerna under lågsäsongen. Klart står dock att det finns problem för Fjällbacka samhälle och då i första hand brist på bostäder och arbete. Kommunikationerna är bristfälliga, folk tvingas pendal och ungdomarna ser fram mot körkortsåldern. Oaktat samhällsstrukturen i Fjäll backa, så har samhället dragnings kraft - utöver turisterna - att många «utvandrare» vill flytta tillbaka om det fanns jobb och bostäc 'er. DET VIKTIGASTE Dokumentationen avser belysa vad som är viktigast, de bofastas trivsel el ler trivsel för turisterna, där de båda sidorn a får säga sitt. Nu kommer Bengt Ouirin - bosatt i Göteborg - att beröra det rörliga fri luftslivet liksom det fasta, de som äger hus eller har inbokat i någon form år efterår. Den allt mer tilltagande båt turismen kommer givetvis att bli ut rymme för i dokumentationen . -Turismen som sådan kan ej gene raliseras, säger Bengt O uirin . Det är så oerhört många kategorier av turister och intervjuern a med ortsbefol k n ingen har gett mångil mycket intres santa detaljer. TURISTPENGARNA Den kommersi ell a delen av en tu ristkommun kommer också att berö ras i dokumentationen om Fjällbilcka . Exempelv is: hur kommer turist pengarna kommunens invånare till godoll sammanhanget kan ti lläggas a flera kustkommuner fått över dimen ionera sina serv icean lägg ningar för att sommarturismen skall tillgodoses, n got som krävt stora be lopp_ SkärgårdssamhälleLs situation har på senare tid al lt mer aktualtserats och såväl lä nsstyrelse som landsting, silmarbeLskomm itten, skärgårdsut redningen och naturvårdverket försö ker fi nna lösn ingar på problemen. Nu kommer alltså materialet berikas yt terligare, när Bengt Ouirin i höst efter över två månaders punktinsats i Fj" 11 backa i den nya biblioteksfilialen vid hamnen presen terar sin material. Det ka n til lfogas att Bengt O uirin deltog i elevarbetet om Uddevallas entrumplanering som visades i en ut stä llning. Fjällbacka-Bladet Lagfarter i Nordbohuslän B~andkatastrofen ett dystert minne i Fjällbacka historia Dagen efter brand natten gav en dyster vy d V platsen där al!t . kövl Is bort. Det fanns knappast några ruiner kva r, blott askhögar och skrot efter fast ighet "mas murverk. Efter den vackra försommardagen den 12 maj 1928 följde fasornas natt. Den gamla pittoreska byggn a tionen i sam hällets södra del, lades då i ruiner och aska. Inom d tia område fanns ett flerta l av samhällets affär r b l.a . bageri, skrädderi, trävaruhandel, konservi ndustri, te legraf, ekiperings och speceri affärer m .m. I denna hemska brand vilken bör jade i en magasinbyggnad kl 5.45 em, inneslöts allt inom området. Det var 22 hus, 14 sjöbodar och magasin samt befintliga bryggor, allt raderades ut. Kvar stod endast rester av brygg pålar. Elden spred sig hastigt och snart va r hela området övertänt, vilket gjorde det omöj lig! för människoma att räd da något av sitt bohag, då lägenheter na i hast måste utrymmas. Den enda genomfartsgatan var belägen mitt i området och spärrades snart av elden och nedrasande skorstenspipor och murverk. Då befintliga teleledningar m.fl. snart smälte ned var förbindel sen ut ur samhället bl ockerad. Man fick färdas till Kville växelstation, vari från brandkårema i Uddevalla, Strömstad och Grebbestad larmades. En lig! dätida kommunikationer gick det ändä fort och Uddevalla brand kår, var framme efter 1 ti mma och 15 minuter. Grebbestads brandkår fick motorstopp ute i fjorden, vilket fram ka llade några dramatiska minuter in nan de kunde stiga iland och deltaga i släcknin gsarbetet. Brandsprutoma placerades i den södra delen av telegrafhuset och i den norra i närheten av Hällesporten. Med hjälp av under kvällen uppkom na vindkantringen kunde brandkårer na hålla branden inna nför dessa grän ser tills den började bedarra. Kvällens helgsmålsringning i kyr kan fick fortsätta att kalla folk till den na mänskliga tragedi, mo t vilkens verkningar man dock kämpade för gäves. Eldslägoma svepte upp mot Vettebergets topp och den intensiva hettan föranledde att stenblock loss nade och fö ll ned i brand härden och förorsakade ett intensivt gnistregn . Den sharlakansröda natthimlen syn tes långt i fj ärran , vilket förorsakade folk invasion från hel a Bohuslän, och samhäll t fylldes av bilar. När elden under natten avtagi t och endast ruinerna stod kvar gavs ett hemskt perspektiv av den -döda sta den» . Inget hade räddats med unda n tag av enstaka möbler, vil ka vid kata strofens början, hade placerats i ut ka nterna av om rådeL bland dessa va r tt piano vid Hällesporten, vi lket sam hä llets po lisman passade ti llfället att provspela, under det att hemlösa per soner började söka i askan efter nägot som ka nske för dem vari ten hjärt ak. U r en raserad husgrund kom en liten katt fram krypande och jamade än gs. likt, också han kanske sökte si tt hem ? U nder söndagen var Fj äll backa all män val lfartsort för hela norra Bohus län. Ryktet hade spritt sig vida om kring och folk kom i hundratal och åter hundratal. På landsvägarn a kom c yklister i långa köer, bil arna jagade i ett och på Fjällbackas gator kunde man knappast ta sig fram för folk. Brandarbetet var inte slut med lör dagens strapatser. Hela söndagen på gick eftersläckningen i de rykande ruinerna och vakter gick hela natten. Den genom branden hemlösa befolk ningen uppgick till c:a 90 st och för lusterna uppskattades till omkring en halv miljon kronor. Det var många som inte hade några försäkringar och de som hade det, så var de i många fall mycket låga, delvi st beroende på per sonernas ekonomiska ställning. Av de boningshus som försvann, -------- ---------- var sex tvåvåningshus, tv, av vilka det ena inrymde material- och diverse handel, ägare handlanden Christian Dorthe. De fyra övriga var handlan den Carl Johansson med en manufak turaffär, fru Matiida Aronsson med en diverseha ndel, gamla Johanssonska huset med en hattaffär och "fiskaren A lfred Lyckholms hus. Ägar ti ll nedbrunna envåningshus var följande :b gare Elis l arsson, herr Ragnar O lsson, Göt borg, kokerskan Augusta Karlsson, sni kare Robert Åkerström, sjömannen Axel Polsson, fröken J sefina Hansson, fröken Ama lia Dorthe, stenarbetare Henman Pers son, Fiskare Johan Hansson, fru Davi del Setterl ind, handlande Ragnar Wa hlström, fru An na Ahlzen, fru Ingeborg Ågren, fröken Lov isa Sand mark och f. d. soldaten Kä mpe. Orsaken till brandkatastrofe n fick aldrig in lösnin g trots ett fl ertal teo rier om vad som åstadkom brand n . Musikkonsert Fjällbacka • , 15 dragspelare som ingick i Studie främjandets kultura rra ngemang i Bohusmusik har ett konsert på ÅI demo i Fjällbacka där det bjöds ett bl andat program som mycket tydligt gick hem hos publiken. Ledare för gruppen var Gustav Braun och samtliga i konserten ar frän St ngenäs, musiken bestod av gam la polkor och valser som lockade publiken til l att sjunga med i de väl kända gam la melodierna . Föruto m Åldersro, besöktes Gerles borg, Kalkå sliden och ålderdoms hemmet i Svarte borg, varefter säll ska pet fo rtsatte till Sotenäset och hemmen där. Handelsbolaget Sverbo, Lakegatan l , Västra Frölunda, på Bräcke Nedre 2:45, Tanum, som de för 75.000 kr köpt av AB Bräcke Fritidsby Handelsbolaget Sverbo, Lakegatan I, Västra Frölunda, på Bräcke Nedre 2:46, Tanum, som de för 75.000 kr köpt av AB Bräcke Fritidsby. Handelsbolaget Sverbo, Lakegatan 1, Västra Frölunda , på Bräcke Nedre 2:47, Tan um, som de för 75.000 kr köpt av AB Bräcke Fritidsby. Handelsbolaget Sverl:>o, lakegatan 1, Västra Fröl unda, pä Bräcke Nedre 2:48, Tan um, som de för 75.000 kr köpt av AB Bräcke Fritidsby. M arianne Mellström, Apelvägen 133 C, Örebro, på lore 7:60, Kville, som hon för 60.000 kr köpt av Ernst Helgesson AB . Ha ndelsbolaget Sverbo, Lakegat.Jn I, Västra Frölunda, på Brä ke Nedre 2: 44 , Tanum, som de för 75.000 kr köpt av AB Bräcke Friti dsby. Gösta Arneklev, på Bräcke Nedre 2:68, Kv ille, om han för 60.0 O kr köpt av Kjell N ilsson . Birgitta Persson, Silleskärsgatan 87, Västra Fröl unda, på Jore 7:75, Kv ille, som hon för 45.000 ke köpt av Birgit Wiklander. Erikssons & Jonssons Fastighets AB, D rottn inggatan 52, Göteborg, pä Brä ke Nedre 2:49,2: 50,2 :51,2:62, 2:64, 2:65 och 2:66, Kville, som de för 483 .000 kr köpt av AB Bräcke Fri tidsby. Birger Lindmark, G lam man 111 A, Örebro, p Lersten Uppeg rden 2:75 Kville, Ekan 10, Tan um, som han för 600.000 kr köpt av Sven och Gulli Ericsson. Inger och Stig Rudberg, Persikovä gen 81, Lund,pä Torp Sörgården 3:7, Kville, Tanum, om de för 11 0.000 kr köpt v Ru ne O lausson. Fritidsvärden AB, Norra Hamnga tan 36, Göteborg, på Jore 7:46, 7: 95, 7:97, Kville, Tanu m, s m de för 100.000 kr köpt av Fritidslands AB. 2j~ eIJA 8ahIt Kville Sparbank .~ ~~ I alla bankären()en vänj ti[{ Sparbanken E()er FJÄLLBACKA Tel. 0525 - 3 10 18, 31380 Filialer i Hamburgsund, Gerlesborg, Rabbalshede och Kville. F ;ällbacka-Bladet 6 Semestertid och tidsfördriv Semestertid - vi går åter mot den ti den med raska steg, en tid, som i så hög grad sätter sin prägel på Fjäll backa på både gott och ont. För det är ju ändå s , som den vise Syrak fram håller: «Fåfäng gå lärer mycket ont» , och som katekesen, den alltjämt så aktuella 100-åriga grund boken, på pekar: «Arbetsamhet befordrar hälsa och välstånd, hindrar många tillfällen till synd, hjälper oss att emotstå onda begärelser, bidrager till tröst och sin nesstyrka under motgångan> . Semes tertid varockså något okänt i gamla ti der. Man levde efter ska pelseord ningen med en arbetsfri dag i veckan och den ledighet som de stora helger ria förde med sig. Och det tycktes va ra nog för den tidens människor, fas tän de hade både längre och hårdare arbetsdagar än dagens arbetande människor. Men så använde man också vilodagen som vi lodag för både kropp och själ med kyrkogång och husandakt. Man fick den vila, som är möjlig att få, när både kroppen och själen får vederkvickelse och vi la och tillsammans åstadkommer hela män niskans återhämtning. Annorlunda är det i dag. Skapelseordningen med vi lodagen är det inte många, som bryr sig om. Och följden är, att man är helt utarbetad, när semestern bryter in. Man klamrar sig fast vid de fyra veckornas ledighet, som det enda, som gör det möjligt för en att härda ut. Men när så äntligen tiden är inne för den efterlängtade ledigheten, så är det som man inte kunde slå av på sin takt, varva ned sig och verkligen vila till kropp och själ. Semestern måste ock så fyllas av aktiviteter. Man mödar sig med att tänka och giva sig hän åt alle handa så kallade tidsfördriv- detta förfärliga ord! Man är rädd att få det långsamt och tråkigt på semestern. Man letar efter något att fördriva tiden med, slå ihjäl tiden med, få en efter middag eller stund att gå, då man inte riktigt vet, vad man skall göra. Men vad är det för tid man då för driver på det sättet, vad är det för mi nuter man I r ihjäl? Inte bara semestertid , utan oersätt lig och dyrbar nådetid, tid som var gi ven till beredelse för evigheten, tid som inte blivit längre tilltagen än en människa behöver för att bli frälst till en salig evighet, tid som snart är ute för alltid. Det är visst inget fel i att vi får se mester. Ingen må missunnas denna välbehövliga arbetspaus i ett för många hårt och påfrestande arbete. Det är något att vara mycket tacksam över, atrdet är möjligt att ha det så i vårt samhälle. Men det är både farligt ocj fel att tänka på att fördriva tiden och att glömma att taga tillvara tiden till det viktigaste av allt: att bli rätt be redd för evigheten. Ingen mäktar väl att sitta vid bibeln och psalmboken eller i bön all tid, som inte måste ägnas åt dagens nöd· vändiga och nyttiga sysslor. Men vi måste noga se uppmed, hur vi använ der vår tid, att det inte bara blir ett för drivande av tiden. Och nog är det för vänt, när vi inte ens på semestern har tid till eftertanke över livets allvar, tid till kyrkobesök, enskild andakt och bön. Då är semester till och med säm re än arbete. «Tempus fugit» står det på många av våra gamla tidmätare, tiden flyr. Ja, din livstid flyr mot sitt obevekliga slut. Och världens tid är också snart ute. En gång, ganska snart skall du avlägga re dogörelse för, hur du använt varenda sekund, minut och timma av din nå detid. Försumma inte din semestertid och dess viktiga nådetillfällen' Tiden flyr och dess flykt påminner att den tröge ej målet hinner drag oss, Herre, så löpa vi Och snart till dig då komma vi . Hans G Halmerius Ny högtalar Konfirmation anläggning i Kville och Fjällbacka kyrkor Konfirmati on iör de 1j konfirmander som under" i,,)t, elV Kyrkoadjunkt Hans G unnJr HJlmerius ägde rum lördagen den 20 mal i F j ~illbacka kyr ka . Na llvdfd ;g~ ng e n höll s vid hög mJssan i Fjill lhJcka kvr kJ söndagen den 2 1 maj Ny högtalaranläggning har under mars 1978 install ra ts i Kville och Fjällbacka kyrkor, av firma Ljus- & Ljudteknik, Trollhättan . De gamla anläggningarna var hårt slitna och i ga nska dåligt skick. Ge nom de nya anläggningarn a får för samlingen mycket goda möjligheter att höra hela gudstjänsten. Kostnaderna utgör för Fjällbacka kyrka kr. 9.380 :50, som har utbetalats ur Wahlbergs fond . och för Kville kyr ka kr. 14.843:50. som har betalats med kr . 5.000: - ur Paulssons fond . kr. 900:- som g · va av Kville Kyrkliga Sy fören ing och kr. 8.943 :50 ur insamla de medel till Kville kyrkas prydande. Ett varmt tack till alla som på olika sätt har bidragit ti II att på detta sätt be ri ka våra gudstjänster. Kontirm,lIion tör de 25 konfirmander som und >rvisats av Kyrkoherde Rag· nar Bl ock ägde rum lördagen den J juni i Kville kyrka. Ndllvardsgängen hö lls vid högmä ssa n i Kville kyrka söndagen den 4 juni . WI CKE WIDELlUS CYKEL- & REP.-VERKSTAD Båtmotorer emottag es för vinterförvaring FJÄLLBACKA STUVBODEN Tel. 0525/31033 FJÄLLBACKA Där ~an Ni (lära verHi(la h)nJ! Ett TEL. besök lönar sifJ O~2~-313 ~O ING-BRITT ENGBERG När Jet refJnar När solen skiner BÖCKEK SJÖKORT TIDNINGAR SJÖKORTSFODRAL SPEL LOGGBÖCKER KORTLEKAR GRAMMOFONSKIVOR Samt m~c ~et annat i FJ Ä LL BAC KA PAPPERSHANDEL A tt läsa för prästen Det har varit en tradition sedan många år att barn till ortsbor och som margäster kunnat intensivläsa på sommaren för att konfirmeras i början av augusti. Åtskilliga är de som ge nom åren har fått ett bestående minne aven värdig konfirmation i Fjällbacka kyrka. Det är därför ledsamt att konstatera att intresset för detta slag av konfir mationsläsning denna sommar varit så svagt att läsning inte har kunnat ar rangeras. Vår dotter gick och läste en sommar för några år sedan. Gruppen hade en mycket trevlig tid tillsammans och träffas nu på olika sätt. Nästa sommar skulle vi gärna se att vår son kunde konfirmeras i Fjäll backa. För att ett tillräckligt antal kommer att anmäla sig, vill jag upp mana de föräldrar som har barn som skall konfirmera sig nästa år: anmäl Era barn för sommarkonfirmation till prästen innan december månad. R.K. TEL. °5-25-31544 Vä{~om men in t f:A ROGERS EKIPERING Herr CJ)am och Earn Bad och Fritidskläder i stor sortering. FJÄLLBACKA TEL. 0525 31007 FiälJbacka-Bladet 7 ((Ryssebukten JJ ett 65-årigt historiskt namn i Fjällbacka skärgård En numera förbleknad sjöfartstragedi , vilken hände i november månad 191J har nu 3t r kommit i dagen . Det va r under den svåra november stormen som d t tremastade ryska skonertskeppet Martinsson, pol resa från Spanien med salt, kom av tjocka och ström ur kurs och strandade vid Ola-skär i Södra Väderöama. Besättningen räddades av lotsama på Väderöarna och fördes vä lbehåll na in till Fjällbacka Allteftersom saltet smälte, lättade fartyget, blev fl ott och drev över Vä deröijorden och in mot Ulngeskär, där den sjönk I den vik vilken seder mera kom att få namnet Ry sebukten . Där låg fartyget omkring ett år. Det har berättats att år 19 14 låg far tyget på Sidan några meter under vat· tenytan . Dåv rande ägaren, försäk ringsbolaget, lät bärga en del av rig gen : r~r, segel , block och tågvirke, som Infördes till Fjä llbacka och såldes på auktion. Själva fartygsskrovet för värvades av sjökapten Wilhelm An dersson, Fjällbacka _ Förberedelser för att bärja vraket upptogs, och så väl båt som dykare hyrdes. Men när man kom ti ll olycks platsen var _ryssen. försvunnen! Far tyget hade gl idit av och ut på djupare vatten. Och så var fartygets saga slut, ansåg man i varje fa ll. Tankar om det ta vrak sattes i spel när fiskare då och då fick sina redskap fast eller fördär vade under åren . Det kan ju även nämnas att detta fartyg två år tidigare i en storm i den bohuslänska skärg rden var nära att förli sa . Det blev segelsliten ute i Ska gerack, och helt prisgiven åt vind och våg d rev den in mot grunden utanför Gullholrnen . Den gAngen blev den bärgad och infördes till Lysekil av bärgnangsångare från Göteborg. Mysteriet med att iartyget hade svenskt namn får väl sin farklaring ge nom att det hörde hemma I Riga, som ju en gång vari t stad i det svenska östersjöväldet, och att svenska namn ännu lever kvar därute. Under senare år har det vuxit fram ett enorm t intresse från folk vil ka vill se något även inom havets regioner. Dessa dykare har ju löst många out forskade problem . VlJr skärglJrdsintresserade studie man, Stig.Tore Berg, Fjällbcka, visste väl lite om att det sku lle finnas en vrak i «Ryssebukten" , Med d n v \Skap Berg hade om platsen (ör vraket, kun d han sätta in några portdykare irån Säflle, direkt pil plats. Vraket ligger på 48 m lers djup i Långskärsrän nan . Dykare gick ner ti ll vraket och plockad upp lite material av trä samt en 2 meter lång jämskena. Dessutom kunde de vid den första nedstigningen lossgöra en vatten pump av mässing, i gott skick trols de 65 åren under vattnet. Trärnaterialet utgör liksom en kärna i det fossila yttermateria leI. Fynden har överlämnats till Fjäll ba ka Hembygdsmuseum . A.Torewi . HANDELSFIRMA Ja, så ser den ut i dag, d nnil mässingpump som trolig n ulllt la)t i bå tdä kel. Kanske ha r det var it e n iärskvat1enpurnpl Pumpkolv o h lädermJns( h!'tlen Inu ti p umpen var i f dlgott ~ k fck . FJÄLLBACKA VÄRME & SANITET STIQ och CONNY UNDft Allt inom VVS branschen OMBUD FOR ESSO ELDNINGSOLJA Fjällbacka Seglarskola Tel. 0525-31270 TELEFON 0525 - 31560. 31040 Nybörjarkurser "ladies Week" Fortsättningskurser Båtuthyrning Båtshop SNITTBLOMMOR DEKORATIONER KR UKVÄXTER BORDS· BLOMST ERARR ANGEMANG KRANSBINDERI UTFÖRES ../fledll'l11. alJ-- 73LMUle.r./,iJ'tmedlin fj.R.lt KARRAEY HA NDELSTR A DGARD HAMBURGS N O Telefon 0523 - 53 ! 55 8 F jällbacka-Bladet Historik över Stiftelsen Fjällbacka Pensionärshem Åldersro Stiftelsen Fjällbacka Pensionärshems nuvarande styrelse : från vänster, Evert Hemmets personal , från vänster: fruarna Aina Johansson, Lillemor Ödling, Maj Waldner, Inga Strömberg, Ester Järund, Clary Hakeröd, Syster Kahlman , Torsten ken Noren och Astrid Ohlsson samt sittande, hemmets förest åndarinna fru Gun Olsson. Hakeröd och sittande Arne Fredlund, Stiftelsens mAngårige ordförande. Wicke Widelius, tillhör också styrelsen, men var inte närvarande. Kammarkollegiets tillstånd till arvingar, hade tid igare skänkt en tomt överlåtelsen saknas fortfarande, men - Fjällbacka Pensionärshem - ut till Stiftelsen. Det överenskoms nu att I början av 1950-talet bildades Stiftel man hoppas att ett bifall kommer i si gjorde en belastning. Lagen skiljde ål byta denna tomt, som var belägen i sen Fjällbacka Pensionärshem. nom tid! Redan från början var det me derdomshem och pensionärshem och Källvik, mot den tomt där hemmet nu motståndarna till et ålderdomshem i är beläget. Denna senare tomt skulle ningen att bygga och driva ett ålder Utdrag ur sammanträdesprotokoll Fjällbacka red länge på denna namn göras så stor att man skulle kunna vid domshem i Fjällbacka. fråga . med sociala centralnämnden den 6 Pengar samlades in genom att till behov, utöka antalet vårdplatser med Slutligen beslöt Kville kommunal ytterl igare 10 st. oktober 1977. verka och försälja handarbeten, ge Scn§314. nom lotterier m.m. Målmedvetet gick fullmäktige, att dels bygga ett ålder Ar 1960 fick Stiftelsen en stor do ett flertal av samhällets damer in för domshem i Kville kyrkoby och i sam nation, vilken möjliggjorde att genast Angående övertagande av Aldersro. band med detta beslut, lova att lämna påbörja byggnaden. Ett år senare, i Styrelsen för Stiftelsen Fjällbacka att förverkliga sitt mål, ett ålderdoms hem för befolkningen i Fjällbacka och driftsbidrag till ett mindre hem i Fjäll december 1961, kunde de första Pensionärshem beslut att föreslå att sociala centralnämnden övertager dess omnejd. I särskilt hög grad gällde backa. Driftsbidraget till Stiftelsen vårdtagarna flytta in i Aldersro. Detta driften av ålderdomshemmet Alders det befolkningen på öarna utanför Fjällbacka Pensionärshem skulle utgå namn fick hemmet genom en omröst ro från och med 1 oktober 1977. med samma belopp per vårdtagare, ning bland medlemmarna. samhället. som det kostade kommunen på de öv Kammarkollegiet har ännu ej fattat Det visade sig så småningom att gå Byggnadskostnaderna uppgick till riga två ålderdomshemmen . beslut om tillstånd till överlåtelsen av vor och testamentariska förordnan c:a 350.000:- och inventarierna kos Aldersro till Tanums kommun . Ar 1959 beslöt Stiftelsen att välja en tade c:a 75.000: den på ett betydelsefullt sätt ökade Stiftelsens tillgångar. Snart skulle man byggnadskommitte bestående av tre Under de första verksamhetsåren Sociala centralnämnden beslutar fick Stiftelsen arbeta med ständiga kunna sätta planerna om ett ålder dameroch tre herrar, vilka tillsam domshem i verket. Man förstod mans med stadsarkitekten i Halmstad, penningbekymmer. Nya donationer att till vidare och i avvaktan på Kam markollegiets beslut övertaga och ad emellertid, att man genom att uppföra Svante Paulsson, skulle göra upp ett under aren 1968 och 1969 medver ministrera ålderdomshemmet Alders en byggnad, ej skulle lösa åldrings förslag till ålderdomshem i Fjälf kade till att Stiftelsen blev skuldfri. ros drift . vården på orten . Ett löfte om drifts backa. Hemmet skulle ha 10-12 vård I oktober 1977 kunde Stiftelsen till Tanums kommun överlämna Alders bidrag från Kville kommun var ound platser. Fortlöpande samråd skall ske med Det gällde nu att finna en lämplig ro skuldfritt och därutöver c:a Stiftelsen Fjällbacka Pensionärshem. gängligen nödvändigt. Nu visade sig att stiftelsens namn plats för hemmet. Kapten Olof Falcks 160.000:- i förskotterade driftsbidrag. Slral1dreslauYal1gel1 Jiä/lbacka Haosbad När det skall dukas upp till fest för s6 väl sm6 som stora sällskap (upp till 200 gäster) tala med hovmästaren AB BROR JANSSO N BATVARV Sira ndresla LA ra ngen FJÄLLBACKA TEL. 015215/310157 0jällbacka Haosbad TELEFON 0525/10008 och Grebbeslads Gäslgivaregllrd DANS VINTERUPPLiXGGNING OCH REPARATIONER = TILLHANDAHÅLLER MATERIAL =-- Fjällbacka-BlaJet 9 Skall Väderöarnas Båtsäll skap göra Fjällbacka till ett nytt Långedrag? ej kunde motstå. Planeringen tvingades därför att fortgå under yttersta tidspress, men årets utställning - 5 och 6 maj samlade ändå ett lO-tal utställare, som uppger sig ha tri vts utomordent ligt väl i Fjällbacka och med be sökarna . På PR-sidan kan vi i år också tacka Rad io Trestad för separat inslag i ny hetsutsändning. Med det fina stöd Väderöa mas Båt sällskap fått av publik, utställare, nä ringsidkare i området, Tanums kom mun och massmedia, vill jag inte hål la för helt osannolikt, att vi PRATAR BAT I FJÄLLBACKA kommande år också. Ro lf Lövgren Ordf. i Väderöarnas Båtsällskap. Vid den långa pontonbron ligger det vackra «ilytetyg" . På en sida de stora (ar· tygen och på den andra sidan de små segelb tama, bl. a. äderöjullen. Allt vackert att vila ögonen p< för intresserade. Skall f jäll backa bli ett nytt Långe drag? Kanske har man i Fjällbacka ställ t sig frågan efter VäderÖ3mas Båtsäll skaps båtutställningar. Kanske denna undran också är för knippad med blandade känslor - allt ifrån positiva med publikti llströmni ng och allt vad det innebär, till de skräck blandade, med trafikkaos, vild cam ping och nedbusning som Illustration . Nät Fjällbacka-Bladets redaktion så vänligt kommit med erbjudande om plats (ör Väderöamas Båtsällskap i spalterna, tar vi ti llfället i akt att be skriva bakgrunden och intentionerna till initiativet med flytande båtutstäl l ning. 1977 var jubileumsår för Vädernar nas Båtsällskap. 5 år hade förfl utit se dan ti llblivelsen och styrelsen började redan under hÖ5ten 1976 att fu ndera över, hur man på ett värdigt sätt skulle markera detta för de c :a 250 medlem marn a och deras familjer. Tanken på en nytande båtutställning kom tidigt och växte sig allt starkare. De stora in ternationella båtutställni ngarna har nått sådana dimensioner, att många upplever konta kten med säljaren som ouppnåelig - eller näst intill. Sedan är det ju allti d trevligt att få se en båt där den hör hemma - nämligen i vattnet. Kombinerat med en trevlig pratstund med alla «känningar. i en bekant och trivsam miljö trodde vi, att denna form av utställning sku lle vara något för Väderöamas Båtsällska p. Och något nytt Långedragskulle Fjäll backa inte bli, så tillvida, att området från vilket utställare skulle rekryteras, begränsades till Tanums kommuns norra gräns och söderut till Kungs hamn. Inbjudan sändes till båttillver .kare/ säljare inom detta område och vi kunde glädja oss åt ett fint intresse rrån inbjudna. Intresset kan också i lIu streras med, att utställare långt utanför området spontant hörde av sig och ville vara med i Fjä llbacka. Genom fint samarbete med Tanums kommun och ansvarig r·r FjäJlbacka hamn, kunde Badholmen och ponton bryg gan där helt disponeras - en utomor dentlig mil jö, som väl uppfyfler önskemålen om en autentisk men opretentiös mötesplats för båtfolk. Väderöamas BåtsäIIskap håller ut stä llningen helt utanför egna ekono m iska intressen, varlör vare sig ut ställaravgifter eller entre tas ut PR-sid n har på ett utomordentl igt värdeful lt sätt ombesörjts av Björklö vet och Bohusläningen, vil ka båda publi kationer försetts med separata annonsbi lagor och artiklar om Väder öarnas BåtsäIIskaps verksamhet jubi leumsutstä ll ni ngen 1977 rym de ett 15-tal utstä llare och publiktill strömningen var ovanligt god. Fjäll backa fylldes utav något, som kan lik nas vid feststämning och samhällets rörelseidkare bidrog rikligt genom ak tiviteter kring dagens tema. På så sätt ku nde vi notera po~itivt utslag på må e let att ge Fjällbacka- och Tanums kommun - ett extra underhållnings inslag. Många, såväl utstä ll are som publik, önskade en fortsättning. Således pla nerades en Ii knande utstä II n i ng för 1978 redan tidigt. P.g.a. liknande pla nering på annat håll I grannskapet, av bröts emellertid våra förberedelser, eftersom utsikterna för två utställ ningars genomförande var små enligt vår bedömning. När sedan den planerade grannut ställningen ej skulle genomföras, väd jade utställare till Väderöarnas Båt sällskap att återkomma med Fjäll backautställningen . En vädjan som vi Järund Inven ting bygger nytt lager Fjällbacka Seglarskola Genom det intresse Americas Cup skapade för segling i Sverige, har vi på skolan gått ut hårdare för att få flerele ver från övri ga landet att komma hit, spec iellt på för- och eftersä song, för att lära sig segla . Att det i ~r är ett större intresse för sporten än an dra år t rt helt klart, om m an studerar intresset genom alla de föranmälni ngar vi få r. Detta är givet· vi s roligt, men allra ro ligast är givetvi s arbetet med er alla som bor här p or t n. Vi il ppas att ni skall känna er välkomna till oss i Sälvik, där Asa och hennes instruktörer kommer att göra vad dom ka n för att ge er en så fin vecka som möjligt. Programmet ser ut 50m fö ljer: 5eglarhä lsning Lasse Kurser i sommar järund Inventing AB i Fjällbacka har påbörj at schaktning för en lager byggnad på totalt 1200 kvm. Den nya byggnaden kommer att ligga intill de nuvarande fastigheter na, och man kommer att under en 9 10 månaders period uppföra lager lokalen. - Vi bygger för att längre fram ku n na va ra beredda för att xpa ndera, framhåller Eri k Järund. Genom detta tillskott av lokaler fri ställer vi utrym men i den nu varande fabriksbygg naden. Vi kan på så vis få större ytor att röra oss på och möta en väntad uppgång på orderlron ten. Parkeringsnej Trafik nämnden i Tanum har sagt nej ti II en begäran om parkeringsför bud på väg 918 i Fjällbacka, mellan f.d. telestationen och Sälviks cam ping. Nämnden fann inte behov av par på den aktuella keringsförbud sträckan och lämnade ansökan utan bifall. Begäran om p-förbud på vägen ha de kommit från Fjällbacka samhälls förening och trafiksäkerhetskommit ten i kommunen hade tillstyrkt, men trafiknämnden sade alltså nej. Samtli ga kurser börjar måndagar kl. 09 .00 och påga r dagligen till kl 15.00. Kurs nr 2 börjar dock söndagen den 18 juni och avsl utas torsdagen den 22 juni. På fredag efter kursens slut, hålls avslu tning för resp. veckokur5. För nybörj arkursern och «Ladies week", krävs inga som helst fö rku n kape r. Varje elev skall dock va ra simkun ni g sam t inneh a flytväst. Flytvä tar uthy res genom seglarskolan .. Veck 1. 12/6-- 16/ 6 Nybörjarkurs Vecka 2. 18/ 6--22/6 Nybörj arkurs Vecka 3.26/6--30/ 6 Nybörjarkurs + fortsättn i ngsku rs. Vecka 4. 3/ 7-7/ 7 Nybörjarkurs + forts. kurs + Ladi es Week Vecka s. 10/7-14/7 N ybörjarkurs + fortsättn ingskurs Vecka 6. 17/7-21 /7 Nybörjarkurs + fortsättningskurs Vecka 7. 24/ 7- 28/ 7 Nybörjarkurs + fortsättn i ngskurs Veck 8. 31 / 7-4 18 Nybö';'lrkurs + fo rtsä tt n ingskurs Eleverna bör varje dag till seglarsko lan medbringa fullt ombyte kläder, och vid regn nöd iga regnkläder. Kursavgiften är 370 :-, vilket ink!. kursmaterial. Vid anmälan skall an· mälningsavgift 120:- insändas medan restavgiften 250 :- betalas vid kursstar ten. Fjällbacka Seglarskola Box 28, 450 71 Fj ällbacka Tel. 0525-31040, 315 60 Båtex. Seglarskolor Postgiro 87 27 60-4, Bankgiro 195-9006 VÄLKOMMEN! ~ - -- -- - - - - - - - - 10 ______________________________________________________________ Fjällbacka historier Utdrag ur Bohusläns Tidning den 5 oktober 1875 Orkanen som rasade natten till sist lidne tisdag, har anställt stora härj ningar wid wåra kuster. Strax efter se dan ti sclagsnumret af denna tidning war tryckt fick redaktionen mottaga nera bref, innehA Ilande underrättelser om timade sJöolyckor.Så skrifwer vår korrespondent :r n Fjell backa: Stormen som rasade sistlid n mån dag och tisdag, har lemnal sorgliga spAr efter sig I skärgArden . Öfwerallt ser man indritna fartyg. I Fjellbacka inre hamn ligg< tjugo sådana, alla på wäg (rån Östersjon, dels till England och dels till Frankrike med trälaster. Af dessa 10 hafwa fyra gjort sjöprotes ter och komma aU göra hafweri, näm ligen Briggen Helena, Gundersen. hemma i Fredri ksha II , på resa från Hernösand ti ll Boulogne; skonerten 5chnell post, Muller, hemma i Anclam pA resa frän Memel till W est Hartle pool med ekstaf; skonerten Rubin, Rabe, hemma i Tönsberg, på resa (rän Kotka til l Löwen; skonerten Marie l uise, Fredriksen, hemma i Fredriks hall, på resa från Kotka ti ll S:l Wol lin. Dessutom finnas mänga, som lidi t sto ra skador. Af hvad som är känd t ma anföras: ett barkskepp frän Wasa, las tadt med bomull tota lt (örolyckat och af besättningen 4 man förlorade; sko nerten Lydia, kapten Wi lhelmsson från Lysekil, öfwerseglad wi d Wäder öarn e, som det tros af briggen Este meyne från Kymrnenö, hwa refter sko nerten, ehuru total t w rak, lyckades sättas il and wid W äderöbod, der be sättn ingen räddades al fyrbetjeningen en brigg utan fock har strandat på Wä deröarne. I ett privatbref trån viSlrum skril wes den 29 sept. Bland den lora mängd förolyckade fartyg, som under den swåra stormen i går natt slunga des mot wåra kuster, war äfwen irans ka briggen Marie Berthe, hemort S. Mala i Bretagne, kapten Belgaud. Hon warpA resa frAn Skel lefteA till BI nie (Bretagne) med plank; hon slungade af den höga sjön öfwer et! skär, som i lugnt wader står 3 alnar ÖI wer wat1net, miste kölen o h fick bol ten sonderslagen men blef Oytande på lasten och inbogserades den 29/9 till Bovallstrand; kaptenen och 5 man af besättningen, som nästan nakna kas tat sig i sjön, räddades al fiskare frå n Hunnebostrand och landsattes i 80 v3 l1 strand; en man hade drunknat och af de räddade hade en matros fätt sitl ena lårben afslaget, en annan hade sluppi t undan med mindre skador på fin grar oc h tAr. I transumerade delar rätt avsl-rivet, betygar ÖSten Sandel I Här föl jer ytterl igare ett bidrag, som belyser vilka vedermödor sj ömänn n fi ck utst fö rr. Det är avskrivet fr n Ström stad Tidning den 2011 0 1875 och gäller den svåra stormen som om talas ovan. " Underba r räddni ng. Fyra män fra n Skagen, lotsen O le Eriksensamt Sören Pedersen, Jens Nielsen och Hans F;ällbacka-Bladet Christoffersen gingo den 27 sistl. september ombord på slupen Ragn hi ld för att föra densamma ti ll Fred rikshamn. Det ar hård storm, wågor na sköljde öfwer det lilla fartyget. som af stormen drels öfwer mot Sveri ges kust, och då skutan war läck mås te man alltjeml pumpa. Af de (lm bordvarande war lens Nielsen sjuk och uppehöll sig därföre i kajulan; mellan kl 11 och 12 pii natten beslöto Ole Eriksen och Sören Pedersen all gå ned i kajutan för att länd3 lJU S. Knap past hade de hunn it dit ned, förrän en swAr brottSjÖ sköljde den pii däcket qwarwarande Hans ChriSloffersen öf werbord och wände upp och ned p<1 f3 rtyget. De tre männen i kajuta n ha de i detta fruktanswärda ögonblick själsnärwaro nog att öppna n lucka i kajutans gol f. genom hwi lken de krä po upp i köl rummel. Här tillbrakte de omkring 32 ti mmar till hälften i wat ten och uta n mat eller dryck. luft fingo de dels genom en springa i fartygets botten dels genom den nämnda luckan, när wågoma kastade fartyget på sidan ~ att luft kunde in tränga på denna w äg. Slutligen kasta des fa rtyget upp på en kl ippa och blev fastsittande. genom den va ttenfyllda kaj utan lyckades de alla tre komma ut i det fri a. Det wa r i närheten af Fjeli backa fartyget drifwit il and. Därifr n begåwo sig d räddade ti ll Göteborg och återwände i red a g~ 8-dagar med ångb t till Fred rikshamn». Du har väl hört den häri Brink Henri k, hade kommit til l Lon dons hamn, och besättningen fick gA i land . Det var pA segelfartygens tid_ Brinken beslöt sig för att klä sig fin och gå i land. «London dä ä m in sta, siru o. Det varen d immig eftermiddag och Brinken gick ensam längst kajen . Då hörde han en röst ur dimman och lik som från ovan . -Brinken, e de du»? IrrAn masttoppen på ett nyligen an länt fartyg hördes rösten och Brinken kande igen den. .Hö gär du däröppe, Bern Adel? Si a kom dä ner, st! gAr ve öpp I stan •. la, världen kan ibland vara liten . De bodde båda grannar i -Backen. i Fjällbacka och händelsen torde ha ut spelat sig i början av seklet. Välkomna med Edra bidrag om gamla historier. Det kan bli tt värde fu llt bidrag för bevarande av gammal ku llur. §ET"rJlE_lR ",])5 . E·~ '7R, :!Ii Egen tillverkning av BAGER I och KON DITO R IVAROR TE L 0 525 - 310 29 har välfyllda lager inför sommaren med kameror i alla prislägen, film, blixtar m.m. {JUl som g;;,. en !,.a. SOlnma,. ~iiU,.e Välkomna! ANNA=MAJAS T.t. 0525 / 31371 FJÄLLBACKA JJlanujaklm. Percy och Lotta Kli pp ann onsen! Om TV: n krånglar ring FJÄLLBACKA FÄRG· TV SERVICE SERVICEOMRÅDE : Tanums Kommun Träffas säkrast före kl 11.00 och efter kl 18.00 VA LSORTERAD M ANU FAKTUR MOD E- OCH SYBE HORS A FFAR TELEFON 0525-31980 3 månaders GARANTI på utförda arbeten I F;ällbacka-Bladet ________________________________________________________________ 11 Lantb,."lcardag samlade många deltagare vid Lerstens Kvarn den den 6 april Bageriplaner inte skrinlagda Seglare var inte så säker på Fjällbacka-fjorden Vi fortsätter v r artikel där vi sl uta de i vinter. Med gamla sägner och vitt nesbörd som präglar Fjällbacka och farvattn n utanför samhället, den s.k. Fjäll backafjorden. I föregående nummer hade vi be hand lat sägnen om den förolyckade prästen Gudmund och hur det lilla skäret i Fjällbackafjorden fl k sitt namn efter denna präst. Vi hade gått igenom «Gastars rop och de dödas ben " och . Vita fruns gra v» på getryg gen några sjöm il sydväst Fjällbacka. Vi hade pratat om ko lerakyrkogårdar på Eneskär, krigskyrkogård på Stens holmen och Altaret på Vedholmen. Nu har vi det återstående som vi ut lovade i föregående nummer, näml i gen «Sotens flygande holländare" el ler som den också kallas «Dödsseg laren •. Ända in i Fr llbacka hamn seglar den stundom, «Dödsseglaren . eller ,, $o tens flygande holländare» . Det är en vacker bygd fullriggare med fyllda bergsplat.\n, är ett min ne tid d<'l man Inte bara segel. M an ser «små svarta karlar om n enbart had enn. till kraftkäll a. Bi lden represen botd med röda dukar om halsen och tera r kulturhistori a. kniva r v id sidan" , springa om varand ra och trängas vid reli ngen. Skeppet Omkri ng hundrata let lantbrukare, ligger idaR på cirka 12-15 m iljoner kr, kommer med skummande bogsva II , många med frua r, hade hörsam mat men kommer att fördubblas sedan styrande rakt emot en . Men i samma kallelsen till en s.k. lan tbrukaredag, kvarndelen blivit klar och i full drift. ögonblick som man tror att den skall arr<!ngerad av Lerstens Kvarn, Fjäll Även arbetsstyrka n kommer el , en l igt ramma en, försvinner fartyget helt och backa. di rektör Silvstra nd, att ökas från nuva genom den snå la vin den ljuder ett r tt Den utveckl ing och expansion som rande 8 till max 25 personer. hånskratt. På en direkt fråga om planerna på börj ade på våren 75 ty ks hålla i sig, Fru Anna johansson, gift med sjö ty anläggni ngen bara växer och växer. ett storbageri i Mu nkedal blivit skrin kapten OA johansson i Fjäll backa, Förde som minns den gamla kva rnen, lagda, svarar Si Ivstrand att så inte är berättade år 1906 för Si gne Benjour, hur den såg ut för något halvsekel se fället. om hur hon sAg "Död sseglaren » i sin dan, är omvandlingen enorm. Det «När vi är klara med kvarndel en, så ungdom. som en gång var en väderkvarn, dit att vi kan anse oss självförsörjande på Det var en sen augustikväll med lantbruka rna kom med sina säckar mjölsidan och när vissa ekonomiska månsken och klart väder. Anna, som dragna på en vagn med häst som dra aspekter blivit lösta, skall bageriet va då ännu blott var förlovad, stod nere gare, har nu blivit en industribetonad ra på plats". vid bryggan. anläggning där långtradarna är vanli Efter samling vid kvarnen och vis Då får jag se ett stort skepp med alla gare nu än vad hästarna var för 50 år ning av anläggningen, samlades del segel uppe, komma söderifrån och sedan . tagarna på Gröna Lid, där direktör segla över Fjäll backa-fjorden. När det Direktör Rolf Silvstrand omtalar Silvstrand hälsade välkommen . Agro kommer ti ll Gudmund-skäret, förs också att expa nsionen fortsätter. Två nom Göran Mel i n, Lantbruksnämn vann det plötsl igt och jag fick aldrig se nya silo för förvaring av spannmål, den, höll ett föredrag med titeln " Ut det mer. står man i färd med att uppföra och till fodringen - kan den påverka fetthal Ar 1872 så gs «Dödsseglaren» segla hösten skall man projektera för en helt ten i mjölken » och agronom Claes in i leden under Valön och sedan falla ny kvarndel för mjöltillverkning. Det Svensson, Valberga G rd, talade om av söderut med kurs mot Korsön: kan därför antas att denna kvarndel fodermedel, olika råvaror och prak Alla lanternor brunna, enär det var kommer att uppföras redan nästa år. tisk animalieprod uktion . De båda fö kvällningen och ståtlig varden att skå Den nuvarande tillverkningen är redragen gav säkerligen många och da med sin stora segelyta. huvudsakligen baserad på färdigt goda råd, då de var baserade på de djurfoder, samt koncentrat som lant senaste rönen man kommit fram till brukarna sed an själva får blanda med vid forskningar och försök. En stunds den mängd spannmål de själva bes disskussion följde på föredragen, in tämmer. Det mesta av råmaterialet till nan det var dags att bänka sig för foderblandningarna köpes från utlan lunch. Avdelningsdirektör Sigurd det, det gäller då i främsta hand soya, Sandlund, Lantbruksnämnden, höll kokos m.m. som i de flesta fall inkö efter lunch ;~tt föredrag om lämpliga pes från exempelvis Uganda och en gödsel och utsädessorter införvårbru rad andra länder på södra halvklotet. ket. Den fodersäd man använder i foder Som kuriosum kan nämnas att dir. blandningarna kommer dock från Silvstrand har långt framskridna pla mycket närmare trakter, nämligen ner på att anskaffa och montera på från lantbrukarna i mellersta och nor vingar på den gamla kvarnbyggna ra Bohuslän, Dalsland, Västergötland den, för att återge den det utseende m.f1. O msättningen vid anläggningen den en gång hade. Mjölnarpojken, som såg henne uppifrån sin pappas kva rn på berget. ropade till far sin att komma ut o h ti tta på den ståtl iga synen . Men i sam ma ögonblick lovade seglaren upp och vände förb i Korsö n - och sA va r han borta. M jölnaren förstod vad som var förestående och band kvarn vingarna. Men en tid dä refter blAste ändock vingarna av på den gam le mjöl narens kvarn. Fiskarn a Lars Ulj , " Äve-Lars. och en ka mrat ti ll honom, kallad «Fabbro» , s g fartyget en g ng på 18S0-talet. Hon kom d för full a segel genom den s.k_Trybergsrännan, mel lan Dyngön och Vassholmarn a. Fartyget brassade back och lät an karet gå. Äve-Lars föreslog att de skul le g ombord och sä lja fisk. När de kom fram var lejdaren redan uthängd - och uppe på däck stod några besättningsmän och tittade och pekade på Äve-Lars och F bbro och talade med varandra på ett språk, vil ket de ej förstod . Äve-Lars gjorde sig redo att gå ombord och gick således upp med ena foten på toften och med det an dra benet trampade han på led daren. Men strax plumsade han i sjön, och j detsamma kom frå n besätt ningen, ett hånskratt som han seder mera aldrig skulle glömma. Einar Olsson skriver i tidningen Kvillebygden fr n 1974, en dikt som vi här skall av sluta denna skildring med. Men innan vi «prän tar» ned den sista versen av dikten, råder vi Er ånyo: - Håll ögonen öppna p Fjäll backa-fjorden! Vi på redaktionen ber att fä tillönska Er en riktig god och behagfull semes ter och hoppas att sommaren (som ka n vara så nyckfull) skall passa alla, både semestrande stadsbor och skö r da nde bönder. -jinDet sagan är om seglaren som kryssar Satefjord. Så har jag hört den mången gäng berättad ord för ord. Väl färdas ännu så som förr sin väg på djupblå ban när dyningen mot skären slår och skvallrar om orkan. MUSIKFESTEN Årets höjdpunkt, äger rum på Fotbollsplanen den l :e juli Kom dit! l. F . SVEPET 12 __________________________________________________________________ K ville Sparbank Vid årets slut omfattade filialnätet fyra filialer, nämligen Hamburgsund, Ger lesborg, Rabbalshede och Kville .. Personal och löner M edelantalet anställda, omräknat till heltidstjänster, uppgick 1977 ti II 10, varav i sparbankstjänst 9. Motsva ran de siffror för 1976 var 10 respektive 9 . l öner och arvoden ti ll styre lse och an dra personer i ledande ställning upp gick till 116 tkr och till övriga befatt ningshavare ti ll 465 tkr . Fjällbacka-Bladet Lutherhjälpen gav bra resultat Kollekten på palmsöndagen till för mån för Lutherhjälpen gav i Kville pastorat sammanlagt 21.353: Av dessa fick man 9.864: - i Kville, 1.240:- i Hamburgsund, 3.449:- I Svenneby, 2.855 :- i Bottna och 3.945 :- i Fjällbacka . Vinsdisposition och Resen/ond Sparbankens vinst enl igt balansräk ningen utgör för 1977 50 tkr. Styrel sen föresl r att detta belopp dispone ras enligt följande: Donation Fjällbac ka kyrka har fått motta en donation på sammanlågt 40 .000 kro nor i akti er, av vilka avkastningen en ligt donationsbrevet skall användas till «Fjällbacka kyrkas förskönande och bästa i övrigt». Donatorer är makarna Oskar och Anna Löfdahl, Göteborg och fröken Elsa Falck, Fjällbacka. Kyrkorådet har med tacksamhet mottagit donationen, men det bl ir kyr kofullmäktiges sak att besluta om mottagandet. Anslag til l allmännyttiga eller väl Från vänster: bankkamrer Nils Christensson, de avgående huvudmännen Evert görande ändamål 2 tkr. Waldner, Gerhard Rosander och Algot Torewi samt bankstyrelsens ordförande Avsättning till reservfonden 48 tkr. Reservfonden uppgick den 1 januari Raymond Hansson . 1977 till 1.111 tkr. Av huvudmännen beslutad avsättning till reservfonden av 1976 års vinst Inlåning från allmänheten Kville Sparbank hade sitt ordinarie 41 tkr. årssammanträde i sparbankens loka Inlåningen från allmänheten d.v.s. Reservfonden uppgick därmed den ler. De närvarande hälsades välkom från alla andra kundgrupper än kredit 31 december 1977 till 1.152 tkr. na av bankstyrelsens ordförande Ray institut och försäkringsbolag, ökåde mond Hansson. Han redogjorde för underåret med 2.149 tkr eller 4,4% bankens ställning och årets resultat . och uppgick därmed till 51.410 tkr. En åtstramning har präglat läget och Vid årets slut gottgjordes allmänheten inlåningen har inte varit av den stor räntor med 3.723 tkr. Uttagsöverskott leksordningen som varit önskvärt. om 1.574 tkr uppstod således. Som Därigenom har inte banken kunnat jämförelse kan nämnas att inlånings serva upp till det som behövts. En av ökningen under 1976 uppgick till 4,8 orsakerna är att banksparandet inte är 4,8% och under den senaste femårs så intressant som det borde vara, och perioden till i genomsnitt 8,6% per är. andra möjligheter för sparandet finns, Sparbanken har under året tillämpat som ger mera. Styrelsens och reviso följande inlåningsräntor. Roddtävlingen Ekkuppen, populärt rernas berättelser godkändes och ba Folkmängden ökade under förra året kallad Äggkoppen, instiftad till åmin lansräkningen fastställdes. Arets vinst nelse av Sven som brändes på bål en inom Tanums kommun med 175 per fördelades enligt styrelsens förslag. Utlåning från allmänheten tidig maj, går av stapeln söndagen soner. Till revisorer återvaldes: Karin Kris Det är väl inte något stort resultat, Utlåning till allmänheten den 9 juli kl 15.00. tensson, Kville och Sven Pettersson, Sparbankens totala utlåning till, all Tävlingsregler: Två man i varje eka men ökningen omfattar samtliga plat Solhem. Ti II huvudmän återvaldes : mänheten uppgick vid 1977 års ut (även stävekor och plastbåtar tillåts). ser bortsett från tre, där den gemen Bengt Johansson, Kville, Erik Alfreds gång till 47.616 tkr mot 41.295 tkr vid Alla deltagarna måste ha fl ytväst. samma minskningen utgör 18 perso son, Branneby, Evert Gustavsson, S. 1976 års slut och ökade därigenom ner. Start vid Torget. Blåbärssoppa (ob Torp, och nyvaldes Lennart Fredlund, med 15,3%. Antalet utestående kre Differensen mel'lan födda och döda ligatorisk) på Gudmund . Målgång vid Fjällbacka. Till ledamöter i styrelsen diter uppgick vid motsvarande tid är - 49 personer, vilket är oroande ur Torget. Anmälan sker vid starten. valdes K J Wikström, Hjälpesten, och punkter till 1.484 respektive 1.515. «Gott humör är viktigare än goda nativitetssynpunkt. Vad som är gläd Sture Olsson, Bottna. Ledamöter i be Genomsnittsräntan på inlånade me jande är ju inflyttningstendensen med roddkunskaper» . redningsutskottet blev: Bertil Norder del från allmänheten utgjorde under I.F.Svepet 600 inflyttade mot 375 utflyttade. by, Nordby, Sven Christensson, Över året 7,70% och på bokslutsdagen tun, Gustav Karlsson, Grind, Nils Karl 7,74%. sson, Sol hem, och Lars-Ivar ödbrant, Antalet inlåningskonton i sparbanken Hamburgsund . ökade under året med 176 till 5.485 Översikten över Kville Sparbanks ut och antalet insättnings- och uttags Oälkol11l1a /il/ veckl i ng och ti IIväxt utgjorde under år transaktioner ökade med 14% och ut 1977 insättningar 73.951.700:22, ut gjorde för hela året 56.694. tagningar 74.741.203:88 och insättar nas behållning 54.481 .553: 13. LiJcviditet Vi har trivsamma rum - God mat· Fullständiga rättigheter På grund av åldersskäl entledigades följande personer från sina huvud Sparbankens kassa och kassareserv Sommartid DANS fem kvällar i veckan mannauppdrag: Evert Waldner, Fjäll har per tertialskiftena legat 55,8,70,7 Ny festvåning_ Nytt konferensrum för SO personer backa, Gerhard Rosander, Hamburg resp. 33,9% över kassareservkraven sund och Algot Torewi, Fjällbacka. enligt sparbankslagen. Ordföranden Raymond Hansson, Likviditetskvoten uppgick per den Modern Barservering i nygammal stil. framförde bankens tack ti II de av 30/6 till 19,1 och per den 31/12 till T.lefon 0525/31003 gående huvudmännen för deras insat 15,5%. Det av Riksbanken föreskriv ser under många år samt överläm na likviditetskravet utgjorde per 30/ 6 Varje dag vårt populära SILLBORD mellan kl13 -18 nade blommor. 23% och per den 31/12 22 %. Gudmund runt Folkmängden ökade STORA HOTELLET I FJÄLLBACI(A Fjällbacka-Bladet ______________________________________________________________ 13 Det Fjällbacka jag minns med saknad BOHUSTEATERN l TANUM HADE PREMIÄR l F JÄLLBA e KA Det var på femti-talets tid ett sommarparadis som minnet gärn a dröjer vid nostalgiskt på nåt vis. Var dag la skärgårdsbåten ti II, som kom från Göteborg. Jag hör den tuta när jag vi II vid centrums gamla torg. Där I g ett stort, rött magasin med bryggan utan för. Den var rätt sli ten, ej så fin där båten den angör. Nu är ju den epoken slut, den passar ej vårt jäkt. Man saknar den , ja absolut den gav från havet fläkt. Från vänster: jim Bohman i spionens gestalt och Karl Andersson som fiskaren . Bilden är tagen vid en repetition . Till Fjällbacka kom år från år familj er troget hit, och stugor, rum uthyrda står i många år en svite. En fiskare då tog oss med ti II nån av öars rad. Man samlades i täta led till sol och salta bad. När vitli ngen börja gå till och makrilln likaså, man agnade med räk och sill och mängder kunde få. Och lugnt och skönt om kvälIn det va r, ej rop och bråk och skrik, och dans på bryggan par om par till hemmaglad musik. Den tiden kommer aldrig mer tillbaks till Bohuslän Idyll snart ingenstans man ser vart har den flugit hän? Mycket fo lk hade mött upp när Bo husteatern i Tanum hade premiär på si n första pjäs. Den hette «När Didrik hörde rop». Premiärsalong var Håkebackens skolas gymnastiksal, vi lken tillfälligt byggts om. Kulisserna varfint förfä rdi gade och aktörern a visade att det går att spela teater utan stora yttre arran gemang, bara det finns fantasi och upp fi nningsrikedom. Pjäsen bygger på vad som hände under andra världskr iget när nazis men spred oro i kustsamhällena. I den första scenen träffas några kvinnor, vilka tolkar den oro de hemmavaran de kände från nazitrycket utifrån . Oron manifesterade i nästa scen där hemmafiskare hör rykten om rop ute ti II sjöss. I den tredje scenen får ropen sin upplösning, sedan fiskare räddat en svårt skadad norrman, vars fartyg blivit topederat. Både i text, ljud och bild samt i ak tö rernas spel får förestä llningen god känt. En pärla i pjäsen är scenen när en sommargäst med nazisympatier, spelad av Jim Bohman, konfronteras med en av de gamle nere vid sjöbo den. Vidare var två hemmafiskare, spe lade av Ku rt Börjesson och jens Wik lund, samt två kvinnor, spel ade av Ve ronica Gustavsson oc h Vivi Bjelken borg, av hög klass. Övriga aktörer i föreställningen, som bör ha sitt intresse i Bohuslän och gränsbygderna mot Norge, var: Syster Kahlman, Signe jönsson, Berthold Kahlman, Gunnar Siverhem, jan An dersson , Karl Andersson , janet Börjes son , Åsa Hellberg och Rolf Wiklund. Regissör har varit Sonny johansson, Bohusteatern i Mölndal. Med saknad minns jag hur det var få femti-talets tid . Som en relik jag minnet spar och gläds ännu därvid. Rikard Fjällbacka Trafikskola oill kUj/1demas l;äj/1sl! Elof Davidsson BAGERI ~ CHARKUTERI ~ SPECERI GLAS och PORSLIN m. m . EVA:s Välkomna! Vägen till körkortet går genom Tel 0525 - 20430 Välkomna! Tel. 0525/31014, 31252 Omdöme - Ansvar - Hänsyn 14 ______________________________________________________________ Fjällbacka municipalsamhälles vapen 30 år När Fjällbacka m unicipalsa mhälle år 1948 kunde fira sitt 50-års j ubileum beslöt man göra detta genom att an skaffa en Vapensköld symboliseran de: handel, sjöfart och fiske. V id municipalfullmäktiges sam manträde den 25 oktober 1947 fram fördes förslag därom vilket antogs. En kommitte tillsattes för att arbeta fram förslag till detta vapen och utsed da blev Östen Hedenfjell, Evert Wald ner och Hilding Edesten . Ritningen till vapenskölden upptog en båt med segel, en gammal Fjäll backatyp. vilken endast funnits här, vidare en merkuriestav samt tvenne fiskar. Kommitterade var väl meritera de för sitt uppdrag och vapenskölden fick ett värdigt utseende. Ritningen överlämnades till Riksheraldikeräm betet för godkännande. Det visade sig snart att inte förslagställarna och de vilka skulle fastställa förslaget hade samma åsikter. Bl.a. fick inte det blå fältet, vilket skulle föreställa vattnet, PERS IENNER tillverkas och uppsåHes Även reparationer FIRMA ZERVA H6kan Lilja FJÄllBACKA Tel. 0525-31675 v isa några vågrörelser på ytan och bå ten sku Ile vara ski Id från vattnet, nå got som inte helhjärtat accepterades av kommitt rade. Vapenskölden blev dock en vacker skape lse och den' 3 december 1948 stadsfästes den med Konung G ustav V gi llande. Kostnaderna för Vapenskölden be talades av Fjällbackaborna med in samlade medel. Man beslöt vidare att denna vapen bild skulle komma till användn ing på olika trycksaker, såsom brevpapper för municipalsamhällets korrespon dens m.m. Under flera år försåldes ge nom skolel evernas försorg julkort med Fjällbacka-vapnet. Avkast ningen skulle samlas in för ett fram tida pensionärshem. Även andra kunde mot en avgift få använda vapen bilden. Denna helhjärtade tanke om pensionärshem, gav även en del vackra slantar om ej av större mått, så ändå välkomna. T.wi . SKOR - töt- alla åldrar Fjällbacka-Bladet K ville Hembygds och Fornminnesförening Kvill e Hembygds- och Fornminnesfö reni ng, höll i r sitt rsmöte i Kville kom munalrum under Evert Arvids sons ord förandeskap. Sammanträdet var vä lbesökt och deltagarna hälsades välkomna av ord föranden Artu r Johansson. Styrelse-o h rev isionsberä.ttelsen föredrogs och godkändes. U r be rättel sen framgick bl. a. att medlemsan tal et under året uppgå tt till 850 personel. O rdföranden, Artur johansson, Fjä ll bac ka, tervaldes, li ksom styrel seledamötern a: Hanna Johansson, Kv ille, Evert Arvid sson, Hamburg sund och Arne Weisaeth , Fjällbacka . Ti ll h mbygdsnäm nder valde: för Fj äll backa A lgot Torew i, Sonja Bro il s Eriksson, li ng, jan-Erik O lsso n, Bror Jansson, Li nnea Isaksson , Astrid O hlsson, Inga trömberg, samt nyval des Elin Karlsson och Marny Wald ner. För Hamburgsund: Fil ip Arvi dsson, Karl-Ake Hansson, Kerstin Thuresson , Signe Lindbom och Barbro Gunnars son. För Kville : Hanna joh ansson, Ni ls Nil son , Erik Tengberg och john AI bi nsso n. För Branneby: Th ure O ska rsson , Johan Johansson, Elsa Thoren och Klara johansson . För Rabbal shede : Eri c Gustavsson, John G ustavsson, Harry Karlsson, Inger Aronsson, Folke Ol sson oc h Sven Pettersson. Till ledamot av Hembygd srådet återvaldes Artu r Johansson med Eric Gustavsson som supp leant. Ti ll ombud vid Bohus läns hem bygdsförbunds årsmöte utsågs Esler Hansson, Skistad och Svea Hansson, Råstock. Ti ll va lberedning utsågs: Östen He denfjell, sammanka llande, samt Filip Arvidsson, Thu re Oskarsson, Hanna Joh ansson och Eric Gustavsson. Rev isor rna Gustav Holmark och Fil ip Arvidsson , Hamburgsu nd, åter va ldes. Arsavgi ften beslöts utgå med oförändrat belopp kr. 5:-. Arets utfärd beslöts företas til l skär gärden bl.a. till lysekil , Boken äsgam la kyrka m. fl. platser. Beslöts att med l msbladet Kvilie bygden, ska ll utges även under är 1979. Avgiften fö r Bohusläns Hem bygdsfö rbunds ärsskrift skall vara kr_ B; -. Ett intressant föredrag o m vik ingar nas färder i öster-och ästerled hölls av forskaren Rune Sven sson "V iking», vä lkänd fr n sin a fra mträdanden i TV . Till sist bjöd H embygdsfören ingen del tagarna på kaffe. Stiftelsen Fjällbacka Pensionärs hems verksamhet 1977 Den 5 april samlades ett 25 -ta l per soner till årsmöte i st iftelsens lokaler. Deltagarna hälsades välkomna av ordföranden Torsten Hakeröd. Verk samhetsberättel sen och revisorernas berättelse föredrogs och godkändes. Verksamhetsberättelsen visade klara tecken på att man var redo att över lämna pensionärshemmet Aldersro, till kommunen. Förhandlingarna om detta är sedan länge klara och man väntar på att Kammarkollegiet skulle hinna med att svara Ja! Styrelsen har under året bestått av: Torsten H akeröd, ordförande, Wicke Widelius, vice ordförande, Inga Strömberg, sekreterare samt Syster Kahlman, Ester Järund, Clary Kahl man samt Evert Waldner. Kassaför valtningen har utförts av Lantmän nens Driftsbyrå, Tanumshede. Säväl styrel sen som revisorerna Östen H e denfjell och Algot Torewi, återvaldes för innevarande år, vilket ju få r anses som avslutningsår för Stiftelsen Fjäll backa Pensionärshems verksamhet inom åldringsvården. Hemmet togs i bruk år 1961. Till sist samlades medlemmar och pensionärer samt hemmets anställda vid kaffeborden där det serverades förplägnad un der den traditionella och gemytliga stämning som alltid va rit rådande under alla år. Välkomna till PRESENTBODEN Mlm ga nyheter: PORSLIN, MALM, KORGAR, SMYCKEN M. M. LlSBETH ____________________________________________________________ 15 Fjällbacka-Bladet Sverker Stubelius död t där han kunde få svar på sina forskar objekt. 1 hembygden gav detta goda resu ltat, vilket tillsam mans med fä lt arbetet b lev grunden ti ll skrifter och böcker om bygden i gamla tider. Ett av de förnämsta forskn i ngsresul taten, var boken om Kvi lle gamla kyr ka sam t boken Kvi lle kyrka 1864 - 1964, «Kville härads första industri. , "Om trankokeriet under 1700-talet. mJI. Aven bygdens äldre segelsjöfart har fått en fra m trädande p la i d t h isto riska framförandet. Stubelius kombi nerade Iltid sitt fä ltarbete med upptagande av foto grafiska bilder såväl personliga som materiella. Han har även med sina många före drag och historiska föreläs ni ngar, be rikat de intresserades kunskaper om Kville härad i svunna tider. Ett grund· läggande arbete på bevarande av dia lekter, nedlades v id den mångfald av bandupptagningar som u tfört.~, med tal och berättelser av gamla personer, om vad dessa upplevt. Inom Fören ingen för Fjäll backa har Stubeli us va ri t verksam under ett 20 ta l år bl. a. som meda rbeta r I tidskrif ten Fjä llbacka-B ladet. H ns skriv ning r har omfattats av ett allmänt in t resse och saknaden av dessa blir stor. Från början kom berättel sern a att hand la om oli ka händelser m.m. me dan de under senare ti d kom att inra mas under rubr iken " Vår bygd i kons ten» . F.d. seminarieläraren S erker Stubelius, inskrevs år 1906 vid folk sko leseminari et i Göteborg och ut examinerades fyra år senare som lära re. Efter vikariat i Lju snarsberg och Landskrona, förordn ades han 19 11 som n-åring, till seminarielärare i Göteborg - den yngste i landet och avgic k 195 2 efter 4 1 år. A. Tw i. Seminarieläraren Sverker Stubelius, Göteborg, har avlidit I sitt 89 levnads år. Han var född oc h uppväx t i Fjäll backa, där fadern var lärare. Trots att han tidigt fick lämna sin hembygd för si n blivande utbildning, så lämnade han ald rig sin barndo m bygd, uta n var sta rkt knuten till den na. Hans stora intresse för hembyg dens historia och forskn ing gav han uttryck för bl. a. när han år 19] 8 var den d rivande kraft n för att bil da Kv il le hem bygdsarkiv . Därefter fick ha n en fast p unkt att håll a sig ti ll oc h hans forskni ng och öv ri gt arbete in om hembygdsvården b lev av stora mått. Han uttröttades aldrig, utan jämt hade han något nytt att bygga upp arkivet med, eller att lära ut ti ll de intressera de, v il ka var honom behjälplig i arbe tet. Att återge bygdens historia, var ett arbete, vi lket krävde oa nade insatser. När det gä llde arkiven där Stube li us odlade sitt kunnande, stod inte några hinder i vägen. Var arkiven fanns spe lade ingen roll, han fo r ti ll de länder, ----' ... . iI /)1. '-' ~.•c:.. \~\\ ...... ..... ,~ , ~ , ~ \\~. ., .... ....... !.:;?o",,-,,---" "~;----_'_~'_" _ _ . .................,-.., ,/ ''''''~.''' " ~ ,'~: ~~~;-'~. ~~ _ _ __ Fjällbacka - Kville - Hamburgsund Taxislationer .... •.... . ...... --.' _~~. Kämpersvik Badplatserna skall . snyggas upp Inom Tanums kommun I Fjällback a har ark it k erna tä nkt sig ,Itt del skall ku nn.l >e ul p.l cl el här "iII o ( nM renoveri ngen är klar. D et är gam la badh use t och om kljd nrngshy tternJ till k,lil badet som syns i bakgrunden Tanums komm un kom mer att göra en stor omfattande uppsnyggni ng, för bättring och nybyggnad på flera bad platser in om kommungränserna. De p laner som föreli gger i det program som HF arkitektkonto r uta rbetat har ko tnad sberäkna ts till närmare 1,8 mi ljoner kronor, men fö r att dessa ar beten ska ll komma ti ll stånd, fordra s att N aturvårdsv rket ställer upp med ett 75-procen tigt st tsbi drag. Ä rendet har varit uppe på ko m m unstyrelsen och man beslöt att före sl å full mä ktig söka statsb idrag av na turvårdsverket. Enligt de preliminära kostn adsbe räkn ingarna, har man räknat med att på de ol ik a badpl atserna göra arbeten för, i Havstenssu nd 96.700 :-, Edsvik 11 3. 200:-, G rebbestad 708.000: o h i Fjällbacka för 83 0.000:-. Vad får man då för dessa pengar? I Havsten ssu nd skall stra nden och övriga uppeh II sy tor förbättras eft r det fö rvaring av hummersumpar på denna p lats upphör.. Vid re ska ll hus fö r omklädn ing, toaletter och förråd sam t ny brygga byggas. I Edsvik skall befintl ig badpi r för bättras och färl ängas, varvid det be fin tliga, fa ll färdiga hopptornet rivs h ersät1s av tt nytt, längre ut i vatt net med bättre djupförhållande. Sam · tid igt skall det norra strandpartiet fyl las upp, gräs besås och få en lämp lig anslutni ng til l vattnet. En brygga för am pingpla tsens båtar skall dnpassas ti ll den önskade nya strandl injen. I Grebbeslad behövs en allmän upp rustn ing av badpl atsomrAdet. Uppehållsyto ma på gräs sk ilj s frå n stranden av en b il väg och parkerings plats, närheten til l väg 16] känns bes värande, befintlig badpir har för låg ka pa citet, angränsa nde stra ndpartier ser skrä piga ut o. s. v. Förutom en för bättri ng av badplatsen skulle brygga oc h klub bhus för segl arklubben BjK pl aneras. På Badholmen i Fjällbacka skall byggas en serviceanläggn ing för seg lare oc h ortsbefolkning. An lägg ningen skall inrymma bad- och ge mensamt strykrum , sepa rat bad för tångbad, utåtriktade toaletter, perso nalutrymmen, förråd och inst 1lationscentraler. I denna anl äggn ing ska ll det befintl iga badhu set ing som en del. Badhu set kräver en upprust ning och insta ll ationsen heterna be höver förn yas i sin h Ihet. En av bad- och duscha vdelningar na skall fungera vi ntertid för ortsbe folkni ngen. De befintl iga husen för om klädning måste rsättas av nya då de är i dåligt skick o ch dessutom p lanerade med ind ividuell a hytter som är svåra att hå lla i ordning. I samband med ny byggnad av omkl ädningspaviljonger na ska ll det centrala partiet av bad platsen med ti Ilgång ti II sa ndstrand för sm barn, lämnas fritt för alla oc h na kenbad förlägga" på annan plats. hor gemensam dygnet runt bevakad telefon Tel. 0525 - 12161 NY SJUKBIL MED SYRGAS BUSS FOR 5}':LLSKAPSRESOR Tel. 0525-33102 Innehavare: ERNST JOHANSSON, EILERT PALMHAGEN och MALTE JOELSSON -- ----- - - - HUGO ANDR~ASON AKTIEBOLAG FJÄLLBACKA NYBYGGNADER . REPARATIONER . VÄRME OCH SANITET TEL 0525/310 63, 31267. 3 1296 16 ________________________________________________________________ Boken: Vila Rica Sanning och Sägen Författaren fru M aj Gustafson Boken, Vila Ri ca --Ouro Preto, San ning och sägen, skr iven av författarin nan Maj Gustavson, sedan ett 25-tal år bosatt i Brasil ien. Boken utgör en historisk återbljck över gu ldstaden Ouro Preto från forntiden. Landet Bra silien upptä cktes den 22 april 1500 av en portugis Pedro Alvares Cabra l. Han var av Portugals regent, Ema nuel den Lycklige, utsänd på en expedition sjövägen till Indien, samma väg som Ouro Preto , några år tidigare upptäckts av Vasco da G ama. Ja, så börjar detta lands historia, och fortsättningen läser man i den nu på svens ka utkomna boken . Förutom att boken utgör en intressant läsning ur histori sk tappning, utgör den även en avsiktlig guide fö r turister, som be söker Brasl ilien, då den berätta r om landets och stadens historia. Boken illustreras med interiörbilder av kyr kor, kapell och offentliga byggnader samt ett flertal exteriörbi lder. Boke n kommer att sä ljas i Fjäll backa. Författarinnan M aj Gustavson är starkt knuten till denna bygd, ge nom nära släktförhållanden. I anslu tn ing ti ll boken skriver Alber to Caram, borgmästare i O uro Preto : Maj Gustav sons kärl ek till staden Ouro Preto avsl öj ar hennes fin a konstnärli ga känsl ighet och sty rker på nytt gam la Vila Ricas tjusn mg. Hon kommer frän Norden, blev en hand lande och dynamisk brasil ianska. Be vi set är denna guide över Ouro Preto där jag upptäcker inte endast egen skapern a av en uppmärksam, objektiv och intell igent observatör av vår his toria, utan även känslan frä n en som i ngäende lärt sig de största betydelser na av Ouro Pretos trad itionel la konst och vårt folks levnadssätt. Juni/esterna I Bra si lien firar man i juni inte en dast den helige johannes Döpa rens dag, som vi gör i Norden, utan också Sankt Antonius och Sankt Petrus dag. Portugiserna, Brasiliens kolonisatö rer, förde seden med sig från sitt hem land . Festligheterna inleds med Sankt Antonius-dagen den 13 juni som länge var helgdag i Brasilien . Sankt Antonius är Portugals skyddspatron. Han föddes i Lissabon av adliga fö räldrar år 1195 och dog 1231 i Pado va i Italien. Där förvaras hans jordiska kvarlevor och han är stadens skydds patron och kallas därför Sankt Anto nius av Padova. Han sägs bland annat skydda sina trogna mot pest och epe dem ier och hjälpa till att återfinna borttappade föremål. Giftaslystna kvinnor vänder sig också förhopp ningsfullt till honom i sina böner om en passande äkta man. Han lär även hålla en skyddande hand över redan i nstiftade äktenskap. En gammal sed är att vid midnatt den 13 juni sticka en nyinköpt kniv i en bananplanta. Innan solen går upp skall då, om giftermål kommer att ske inom ett år, den tillkommandes namn stå ristat i stammen. Sankt Antonius utnämndes till överste i armen under den fö rsta oro liga tiden efter Brasi liens upptäckt. Han påstods hjälpa port ugiserna på slagfälten mot deras fiender hollän dare och fransmän och hans sold gick till landets franc iskanerkloster. johannes Döpa rens dag infaller den 24 juni . Denna fest blev särskilt populär bland indianerna, som redan tidigare firat just denna dag - årets kortaste, med att dansa och tända el dar i sina byar. johannes Döparen var jesu förelö pare. Enligt katolsk uppfattning föd des han den 24 juni, precis ett halvår tidigare än jesus. Hans föräldrar var prästen Sakarias och dennes hustru Elisabet, som var kusin till jungfru Maria. De var barnlösa och redan till åren komna, då ängeln Gabriel uppenbarade sig för Sakarias och förutsade att Elisabet skulle föda ho nom en son, som de skulle ge namnet johannes. Den helige johannes uppträdde i judeens öken där han predikade och döpte i floden jordan. Hans kläder var av kamelhår och han levde av gräs hoppor och vildhonung. Till honom kom också jesus,som genom dopet i jordan lät sig invigas till sitt messias värv. Enligt katol sk version halshöggs den helige johannes den 29 augusti året innan jesu korsfästelse. Eftersom han j u dog relativt ung avbildas han alltid som en vacker yngling med lå nga lockar. Festen den 24 juni är också en fruktbarhetsfest då man ber om goda skördar. Det sägs att då johannes iöd des lät hans mor resa en mast med en liten flagga i toppen, för att på detta sätt meddela jungfru Maria den Iyck Iiga nedkomsten. Än i dag ser man så dana master vid festplatsern a, och in nan man reser dem passar man på att i hålen lägga majskorn och ägg. P så sätt försäkrar man sig om en god skörd och undslipper pest bland hönsen. En gammal sägen berätta r att johannes Döpar n sover hela dagen då han fi ras under stort stoj och sti m. Och väl är det, för om han skulle vak na och se all eldar tä nda, skulle han inte kunna motstå frestelsen att stiga nerfrån himmelen för att ta del av fest ligheterna och då skulle hela jorden gå under i ett nda tort el dhav. Den som verkligen tror på johannes kan då el dama brunni t ner, barfota oskadd sakta gå över de utspridda glö den . Man brukar också bada hans bi Id i någon (lod eller bäck med tanke på, att det var detta helgon som en gång döpte jesus i noden Jordan. Natten mellan den 24 och 25 juni sägs orm bunken bl omma någon enda kort m inut, och den som då ly ka plocka b lomman kommer under det kommande året att bli mycket älskad och lycklig. M an kan också få veta om man kommer att dö under en snar framtid. En ba lja fy lls med vatten, h om man ser sin spegelbild i vattnet, då man lu tar si g över det, är allt väl. Om inte, vet man att en dagar är räknade. Den sista junifesten fi ras den 29 ju ni till Sankt Petrus åminnel se. Nam net betyder klippa och han blev också en fast kl ippa för de första kristna. Han var jesu mest älskade lärljunge, trots detta förnekade han, som bekant, i ett svagt ögonblick sin Mästare. Katolikerna påstår honom vara den förste påven . Han led martyrdöden i Rom år 67 under kejsar Neros tid. På egen begäran blev han korsfäst med huvudet neråt, då han kände sig ovär dig att dö på samma sätt som sin Mäs tare. Han lär, uppkomrrytn till himme len ha fått i uppdrag att vakta dess por tar. just som sådan känner vi väl mest till honom under n"mnet Sankte Per med den stora nyckelknippan. Fiällbacka-Bladet I Brasiliens ökenområden ber man till honom om regn och blir man bön hörd säger man, att nu har Sankt Pet rus öppnat himmelens kranar. Petrus var till yrket fis kare och Jesus föresade, att han även skulle bli «människofiskare», därför har just fiska rn a utsett honom till skyddshel gon. De ställer gärna på Sankt Petrus dagen ti ll med processioner till sjöss för att helga honom. Enligt brasi liansk folktro är han ä ven änkornas skyddspatro n. All a tre junifestema fi ras på samma sätt. På f stp latsen tän ds ett stort bå l, ofta upp ti II tre rneter högt. Små v i mp lar av Silkepapper i olika fä rger hänger i gi rl ander härs och tvärs över plat sen, som dessutom är smyckad med fri sk bambu och färgglada, hernm a gjorda ballonger av tunt papper. I stånd kan man köpa quentao - varm t sockerörsbrännvin kryddat med ka nel, can ji a - ett slags gröt eller väl ling av majs, sötpotatis, rostade jord nötter och kokos och jordnötter inba kade i råsocker, rostad majs osv. A lla deltagare är klädda i gammal modiga lappade kläder. På huvudet har pojkarna en halmhatt och om hal sen en färggrann näsduk. I rnunnen vippar ofta en hemmagjord cigarett rullad av majsblast och ibland skym tar en konstgjord guldtand fram . På fötterna har de ofta gam la urmodiga kängor eller bott iner och över ena axeln bär de ett knyte på en käpp. Flickorna, med rödmålade kinder och läppar, är klädda i lantltga färgrika klänn ingar med vida kjo lar. De bär också halm- eller str hatta r och under dessa vippa r fl ätor med grann band rosetter. Man dansar kadri lj och ringlekar, masurka och vals till fiol- och drag spelsm usik. Ibland ställer man ti ll med ett fi ngerat lantligt brÖllop och bränn r av fyrverkeripjäser och smäl lare. O fta reses en stång ingniden med talg. Unga män tävlar om vem som lyckas nå toppen och v inna pris, som ofta består av en spädgris ell r en get. Att hålla auktion på en gris, en ko eller I iknande är också vanl igt och be hållni ngen bruka r gå till någon ky rka. Många sko lor och klubbar fi rar än nu varje.ir någon av de tre junifester na, men tyvärr verkar det som om vår tids moderna nöjen håller på att ta död p.i detta enkla gam maldags sätt att roa sig, och gam la seder och bruk glöms mer och mer bort och skattas åt förgängelsen. Maj Gustafson JOHN GRANQVIST BYGGN ADSFIRMA HB FJÄLLBAC KA Tel. 0525- 31230, 31262 Fjällbacka-Bladet ________________________________________________________________ 17 Medborgarskolan har haft utställning i «Galleri Bryggan» Fjällbacka Drakmotivet återkommer ofta i nepalesiskt konsthantverk. Så även på denna handknutna mana till höger på bilden. Manor från Nepal har varit en stort nummer i utställningsföremålen. Kan hända är det den första utställningen i Sverige, vilken handlar om det lilla bergsriket i Himalaya. Det förekom även smycken och andra föremål, som väskor, flaggor m.m . Utställningen omfanade också en storslagen saml ing av vackra måla de porslinsaker. Inom medborgarsko lans studieprogram har under en läng re tid pågån kurser i porslinsmålning, vi lket nu gett synbarliga bevis för en stor aktivitet, från sJvä l kurselever som lärarens intresse för denna uppift. Lärare har sedan fem år tillbaka va- Man stannar ofta upp framför den vackra porslinsgruppen, vilken omfanar olika slag av målning. rit fru Inga Sandelin, Fjällbacka och verksam hetsområdet omsluter kusten från Smögen i söder till Resö i norr, Fru Sandelin är mycket glad över an dessa kurser omfanats av så stort int resse. I Fjällbacka är det ett femton-tal da mer som målar och många nybörjare ansluter sig till kurserna. Det är ett konstnärligt arbete och man rör sig med olika tekniker, såsom pensel, kniv, pennstift m.m. vid arbe tets utförande. mazda mazda mazda mazda mazda mazda mazda Under ju ni månad öppna r vi vå r nya butikl MAZDA I FJÄLLBACKA Kom in så får vi värdera Din bi medan Du provkör ett japans fullblod. Mazda-Service Reservdelar Bilbärgning Hjä rtligt Välkomna I KONSUM Tel 0525 31 141 Bensin Oljor Tillbehör Fjäll backa Bil & Mata Tel 0525 - 310 96 Bost. 317 96,317 86 mazda mazda mazda mazda mazda mazda mazda 16 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Fjällbacu-Bladet KONSTUTSTÄLLNING I FJÄLLBACKA •• A V KONSTNAREN 9~ Obs! Porträttmålning beställes hos konstnären i utställningslokalen. Adress: Vid minigolfbanan, Fjällbacka. Öppet/rån 3 juli dagligen kl. 18 - 22. Tel 0525-31713 Fjällbacka-Bladet _____________________________________________________________________ 19 Samhällsbilden Fjällbacka hamn Vid kajen ligger m/ s Chochlik och lossar gödning. Kajområdet är som synes strängt upptaget. Under innevarande år har det varit en livlig trafik i Fjällbacka hamn. Båtar har angjort hamnen för lossning av gödningsmedel och andra har an kommit för att intaga last av massa ved . Beträffande utlastningen av massaved går denna till Norge och båtar anlän der ett par gånger i veckan. M / s Tove av Haugesund går i reguljär trafik men även andra båtar bl.a. M / s Rytind av Koppervik har deltagit. Gödningsmedel har lossats från nors ka och portugisiska båtar för Lerstens Kvarn och Västsvenska Lantmäns räk ning. Enligt uppgift kommer utlastningen av massaved att fortgå medan säsongen för gödning torde vara avslutad. I\ke Andersson befinner sig i arbetskorgen, vilken från traktorn på gatan, manö vereras dit varje arbetsmoment skall utföras. Till städning av ett samhälle hör även att hålla efter vegetationen så att inte träden blir för höga eller risiga, så att de verkar anstöti iga mot den övriga samhällsbildningen. En vacker formation av träd verkar alltid prydligt och sätter sin prägel på samhällsbilden . Inom Fjällbacka samhälle saknar man numera dessa stora träd, då de måst avverkas för att ge sol och luft för de därunder boende människorna. Det gäller nu att sköta om de träd som numera växer upp så att de inte får bli hur stora som helst. Efter branden då denna plats ny planerades, fick man ett mindre om råde nedanför Brandgatan, mellan Södra Hamngatan och sjön. Här an lades vad som sedan kallades Brand parken, som blev ett allmänt område. Träd planterades vilka raskt växte upp, brygga uppfördes för båtar och parksoffor utsattes på gräsmattan. Bryggan blev under många år angö ringsplats för den s.k. Porsholmsbå ten, vilken förde resenärer till och från Porsholmsbadet ute i skärgården. En epok som för länge sedan är slut. Under innevarande säsong har Brandparkens träd fått en uppskattad översyn och det höga grenverket har avlägsnats. Avverkningen har här lik som i övriga delar av samhället utförts av Åke Andersson, Vidingen. Resevalutan ordnar du enklast härhemma! ~yrrnrrnrn F~ @ii~ m[jlkrn~lrnill~ ft~ mII1l illl []J rrn ~ ~ Jr ~ Jr ~ .~ÖTABANKEN 20 ______________________________________________________________ Tanumsskolans musiklärare F öreningar har f~tt kommunalt bidrag I nraml1ingar av tavlor utföres! MATERIAL I LAGER - Tanums fritidsnämnd fördelade under våren 130.000 kronor till ett 30-tal föreningar. Bland dessa fick inom Kville gamla kommun följande bidrag: Fjällbacka I.K. 11.085:-, Fjällbacka TK 530 :-, Hamburgsunds IF 11.300:-, Kville skytteförening 725:-, Kville sportklubb 4.365:-, Rabbalshede IK 10.780:-, S.S.Norderviken 1.550:samt Hamburgsunds motorklubb 815:- ALQOT TOREWI UÄUIACKA TELEFON 0525/31071 Legala notiser Från vänster: Bodil Hägg, Bo Gillberg, Margareta johansson, Sven Alfredsson och Lena Thuresson. Sven Alfredsson, Kville, har under flera år tänkt sig kunna samla in gamla visor och sedan spela in dem på skiva. Nu har tanken blivit verklighet och Sven Alfredsson har nu producerat en LP-skiva med sammanlagt 15 visor. Med på skivan är Qvi Ile Spelmanslag, sångkören Ärter & Fläsk och Martin Martinsson, Orust. Gamla låtar har alltid blivit väl företrädda medan däremot de gamla visorna har kommit i skymundan. Alfredsson har därför tagit som sin kulturuppgift att värna om de gamla visorna och låta en del av dessa komma eftervärlden till godo. Uppteckning av gamla låtar har förekommit i stor skala av såväl unga som gamla och nu gällde det att ta sin uppgift med visorna på allvar. Det har tagit Alfredsson två år att samla in uppgifterna till denna skiva och arbetsområdet har varit såväl norra som mellersta Bohuslän. Vad som varit väldigt viktigt har varit att kunna bevara visor på dialekt. Av dessa 15 visor svarar Qville Spelmanslag för sex, Ärter och Fläsk för fem och Martin Martinsson för fyra. Sångkören Ärter och Fläsk bestå av 22 sångare under Sven Alfredssons ledning och han återfinns även i Qville Spelmanslag tillsammans med Margareta johansson och Lena Thuresson, Hamburgsund, Bodil Hägg Bullaren och Bo Gillberg, Fjällbacka. Den aktive kulturfrämjaren på gamla melodier och visor, Sven Alfredsson, hoppas att detta skall bidraga till att främja den bohuslänska dialekten. T-wi. Galleri Bryggan Öppnar omkring 1 juli och har öppet hela sommaren med flera utställare bl. a. Ardy Struwer FÖDDA 1977 4/12 Lena Maria Majken. Fader: Bo Ingemar Karlsson, moder: Ylva Marianne Persson 1978 12/ 2 Lisa Evelina Margareta. Fader Kjell Erik Tomas Andersson, moder: Ingela Margaret Svenson 19/ 2 Linda Helena. Fader: Raymond Gösta Lennart Fredlund, moder: h.h. Inga-Lill Birgitta f. Olsson VIGDA 1977 31 / 12 Videlius, Carl Lennart, rep. Andersson, Sigrid AnneMarie, fabri ksarb. 2/5 Henriksson, Anders Helge Vilhelm, chauff. CaUerholm, Britt, kons. DÖDA 1977 26/12 Gustafsson, Anna Serafia f. Äsberg 1898-06-13, jakten 15, Fjällbacka 1978 11/1 Karlsson, Lars Albert Ingvar f. 1918-12-31, Ödsmållnnerg. 1: 110, Fjällbacka 1/ 2 Aronsson, Gustaf Alexius f. 1896-01-31 , Barkassen 1, Fjällbacka. 10/3 Karlden, Ester Eugenia f. johansson 1892-12-26, Ödsmål Innerg. 1: 107, Fjällbacka 9/ 4 Berggren, john Konrad f. 1911-10-05, Lersten Uppeg. 2:57, Fjällbacka 19/ 5 Andersson, Oskar Vilhelm f. 1901-05-03, Ödsmållnnerg. 1 :81, Fjällbacka 22/ 5 Werner, Nils Olof Sven f. 1912-12-07, Lersten Uppeg. 2:50, Fjällbacka Allt i BATAR och TILLBEHOR finner Du hos Lasse i BATSHOPEN ABC-Triss Väderöjullen m. fl. Kappseglingsutrustning Segel Flytvästar Våtdräkter Seglarskola m. m, Galleriinnehavare är Ingela Lundberg och Solveig Sundeqvist båtex 45071 Fjällbacka Tel. 0525-31040 Fiällbacka-Blad~t ____________________________________________________________ 21 IDROTT Fotboll Fotbollen i Fjällbacka är på starkt uppåtgående. Den saken är helt klar. Fjällbacka IK:s A-lafs som f.n . spelar i Bohusserien, leder denna på 10 poäng på 6 spelade matcher. Endast två tappade poäng (två oavgjorda) och ingen match hitiIIs förlorad. Det är starkt, med tanke på att det är i alla fall i Bohusserien dom spelar. Där återfinns mycket starka lag såsom Slätten från Lysekil, Lysekils-Kamra terna och Munkedal, för att nu nämna några. Fjällbacka har som sagt börjat bra och har på sina sex spelade matcher målskillnaden 21-3. Detta vittnar om både ett starkt försvar och en målfar lig kedja. Hoppas nu att den goda bör jan som laget har visat i serieupptak ten håller i sig och att laget kan kämpa om seriesegern till hösten. Det skulle allt smaka om gamla anrika Fjäll backa IK, till nästa år får spela i div. 4. Vi får hålla tummarna för grabbarna och hoppas att dom ger allt och har den lilla tur, som behövs för att vinna en serie. Alla som har något begrepp om fot boll, vet ju att denna är mycket nyck full och plötsligt stämmer inte något en match och två mycket värdefulla poäng kan hur lätt som helst gå förlo rade . De KAN vara de poängen som skulle gett serieseger. Det är bäst att som Jagkaptenen Lars Engberg säger: - Vi ligger lågt, men det serone~li- gen trevligt ut. Han tänker då på att Fjällbacka befinner sig i topp på serien och med den underbart fina målkvoten. Fjäilbacka placerade sig som 3 :a i fjolårets Bohusserie. På samma poäng som Kode IF men med 3 mål sämre målkvot. Henån var det klart bästa la get och vann serien överlägset. Kan det vara Fjällbackas tur i år? Osvuret är bäst, men lika överlägset som He nån blir inget lag i Bohusserien i år. Det hela började med tränings matcherna på en hård oc h frusen plan. Första matchen spelades den 27 februari mot Färgelanda som Fjäll backa vann med 2-0. En bra början således. Nästa match den 6 mars mot IFK Strömstad, slöt med en 3-1 vinst för IFK. Största överraskningen var i matchen mot Stenungsund som spe lar i div. 4. Denn vann Fjällbacka med 5-3 i Stenungsund på Kritinedals ut märkta underlag. Bullaren kom på be sök den 25 mars och fick se sig slagna med hela 7-D. Hunnebostrand och FIK spelade 1-1 och Eds FF fick sig en tankeställare lydande på 4-2. Smögen kom på besök (även de div.4) och fick resa hem med en förlust på hela 6-1 . Var Fjällbacka så bra eller var detta med träningsmatcher inget att ta på allvar. Nåväl, serien skulle börja och då skulle grabbarna få visa att detta med klara segrar i träningsmatcherna, inte var någon tillfällighet. Första matchen var mot Hogstorp borta, vinst med klara 4-0 och man förstod lite till mans att laget VAR bra . Hogstorp är inget dåligt lag och att vinna med 4-0 är definitivt starkt. Nästa match _hemma mot farliga Slätten (en av huvudfavoriterna till se riesegern) vanns även den, men nu med knappa 2-1, sedan Fjällbacka haft ledningen i halvlek med 2-D. I match nummer tre skulle FIK få det mycket svårt. Starka Morlanda från Orust, är inte att leka med. Detta gjor de i varje fall Fjällbacka oc h det efter tryckligt. Vinst på bortaplan med hela 9-l. Nu hade Fjällbacka ledningen i se rieh och med den fina målskillnaden 15-2. Hedekas hemma vållade inga stör re besvär, utan grabbarna kunde ånyo skörda tvenne poäng och målkvoten 6-1. Nu var det slut på vinsterna. Ef ter fyra raka segrar och 21-3 i mål skillnad spelade Fjällbacka två oav gjorda matcher. Den ena hemma mot stoarka HäJlevadsholm O-D och den andra mot lika starka Myckleby, ock så denO-D. Sammanfattar vi detta så leder Fjäll bac ka serien på 10 poäng före Myck leby, Slätten och Lysekil på 9. Munke dal , Hällevadsholm och Gilleby har när detta skrives 7 «pinnar » och si st ligger Stångenäs och Hogstorp på yar sin poäng. Det är inte mycket mer att «sia. om A-Iageis bedrifter i detta skede. Vi ber att få återkomma ti II jul och då berätta om hur det gic k till när Fjällbacka 108 steget... ... Nej, förresten - osvuret är bäst. En sak är klar. Sporten önskar er alla en riktig god och avstressande semes ter. Ta det nu lugnt i sommar och koppla av och njut av allt vad Fjäll backa och dess skärgård i första hand har att ge. De är mycket de. På återhörande -JinB-LAGET Fjällbacka IK:s reserver, det s.k. B-laget spelar i år i Norra reservlags serienoch har när 6 matcher är spela d~ en hedersam tredjeplats. Leder gör Tanum på 11 poäng före Hedekas med 9. Fjällbacka har spelat 6 matc her. Fyra av dessa är · vunna, medan två förlorats. Målskillnaden är 2B-16. Största siffrorna kom i matchen mot Tanum. Slutresultat 9 6. Hela 1S mål tillverkades i denna match. Det Ni! Största segern hitiIIs mot Skee 8-0. POJKFOTBOLLEN Pojkfotbollen ber vi att få återkom ma till i nästa nummer. Vi skall då grundligt redovisa resultat och berätta om matcherna som 12, 14 och 16 års lagen har utkämpat. Fjällbackaflickor o .• • • pa vag In l skrinnarelilen Syskonen Ang la och Monicka Hans son tävlar i hastighetsåkning på skrid sko för U.I.S. i Uddevalla. Monicka är 8 ar och har som bästa tider presterat: 300 m på 42,4 sek., 500 m på 67,6 sek. och 1000 m på 2.22,2 sek. Angela som är 9 är är denna sä songs stora överraskning i skridsko sporten . Hon har svenskt rekord på 1000 m med 2.07,0 som 9-åring, och näst bästa tid någonsin pa 500 m med 59,2 sek. Hennes tid på 300 m är 35,8 sek. Denna ti d finns inget underlag för i statesti ken eftersom den är gansk ny som sträcka. I den sista tävlingen för säsongen, blev det guld och silver i 70-iadens dislriktsfinal och de vandrar vidare till regionsfinal den 14 januari 1979. Dessutom tog Angela hem vand ringspriset som bästa poängplockare mellan Uddevall -Tro ll hättan. Träningen är i full gång för nästa sä song 78/ 79. En gång i veckan är del teknikträ ning i ddevalla och för öv rigt pågår kondition träning i ter rängen vid Fjäll backa. Fli korna är numera uppmärk sammade inom denn sportgren och är spådda en stor fram tid inom denna sport. Lycka till! Vi presenterar Fjällbackas skrinnaltTio, krögaren Berlll Hansson, med sina fl ickor Monika ti ll vänster och Angela ti ll höger, vilka samtliga har ett passione rat in tresse för skridskoåkning. 22 __________________________________________________________________ s.s. Nordervikens ~ä~~~~S;~'ti~~1. 0525-317 27 och sommararrangemang MÄTN INGSMÄN- KVINNOR I SSN fi nns några av Sven ska Seglar förbun det godkänd a mätn ingsmän. Dessa kan Du anl ita när Du behöver SCAN ICAP-mätbrev . Eva och Olle KlU BBMÄSTERS KA P Pau lsson, Vallh.g. 80, V. rölunda, tel. 26---2 7 juli seglas klubbmästers kap 03 1-286916, 0525-313 14, Astrid på Fjäi lbacka Jorden . Det blir två seg och l ars-Eri k Granqvist, Fj äll backa, li ngar varje dag med start kl 16.00 tel. 0525 -31 2 30, Gunn r Seden, bägge daga rna. Friggagatan 2( Göteborg, te1.031 194 190,0525- 121 50, Stig Torstens TRÄNINGSSEGLINGAR son, Sand liden, Fjällbacka, te1.0525 U nder sommaren kommer det att bli 3 1 19. en del m ndags- och torsd agsseg lingar där ni får ti ll fälle ti ll tränin g. A RSMÖTE Hå ll ett öga på SSN : anslagstavla, så SS Norderv ikens årsmöte kommer att hål las fredagen den 4 augusti i FIK:s får D u mer info rm ation . klubbhus. Kom och vädra D ina åsikSSf'! :s STYRELSE t r! O rdf. Karl-Erik Uttgren, telefon 0525 314 8 7, vice ordf. Lasse Lundberg, M EDLEMSAVGIFTER 0525-310 40 (båtshopen), sekr. Gun 1977 hade SSN 31 0 medlemmar. För nar Seden, 031-194190, 0525-12150 1978 ko mmer medlemsavgifterna att kassör Stefan Strömberg, 03/ vara oförändrade, d.v.s. 15 kronor per 163938, 0525 -317 01. Övriga leda person, Itern ativt 45 kr per fa milj möter Leif-Rune Torstensson, 0525 (samma hemadress). Medlemsavgif 31680, Sture Kahlman , 0531-11790, ten insättes på SSN :s postgirokonto nr 0525 -31148 . Seglingsnämndens ordf 4656 65-8 med hjäl p av bif. inbetal Bengt Kahlman , 05 25-312 39. ningskort . Glöm inte att ange fullstän digt födelsenummer! Har Ni löst fa SEKTIO NER miljemedlemsavgift skall alla familje Juniorsektion: Lasse Lundberg, Len medlemmars namn och personnum nart Benettsson, Ingemar Kahlman , mer anges. Vill Du dessutom registre Asa Hammarström, Roy Carlsson och ra Din båt i SSN (villkor för att kunna Jan HelIgren. använda Båtorganisationernas eget Kölbåtssektionen: Gunnar Seden, försäkringsbolag) anger Du klass (typ) Bengt Sundberg och Stig Torstensson. nummer och namn på båten och sam Kappseglingssektionen : Sture Kahl tidigt insända en registreringsavgift på man och Anders Malmström. 2 kr. Även motorbåtar kan registreras. Info.utskott: Gunnar Seden, Birgitta Registreringen är giltlig ett år och Sundberg, Bengt Sundberg, Jan Hell måste alltså förnya s varje år. gren och Berit Strömberg. Klubbmästeri: Lasse Lundberg, jan HAMNMÄSTARE pA JOLLESLIPEN Till hamnmästare för jolleslipen har HelIgren och Ragnar Lundblad. Seglingsnämnd: Bengt Kahlman , Be utsetts Lennart «Julle » juliu~on. Vänd rit Strömberg, Peter Egnell, Alf Gus Dig till honom när det gäller upplägg tavsson och Barbro Hugosson. ningsplatser och slipen. Jolleupplägg Matr.och hamnsektion: Leif-Rune ningsplatser kommer till sommaren Torstensson och Lennart Juliusson. att hyras ut för 25 kronor/säsongen . Avgiften skall betalas till hamnm ästa UTLANING AV OPTIMISTJOLLAR : ren före den 1 juli. Vill Du pröva på hur det känns att seg la optimist jolle, men inte har tillgång till någon båt. Då har Du tillfälle till detta genom att SSN har några opti mist jollar till utlåning. Vänd Dig till Lasse i Båtshopen så hjälper han till . fråga något om 70-jaden, vänd Dig till Lasse i Båtshopen eller till någon an nan i juniorse.ktionen. HÖGSOMMARREG ATIAN Söndagen den 16 JU Ii seglas SSN :s högsommarregatta . Sam ling vi d Bad ho lmen. NYHET! För att få li te stäm ning runt Badho lmen och fö r alt göra segl ingarna publikvänligare, ko mmer i år al la sta rter i högsommarregattan an ske fr n 6adholmen. Som vanligt kommer solen att skina. A nmäler D ig gör Du senast 12 juli till Berit Strömberg, Norr Edsten, 450 71 Fj äl lbacka, tel. 052 5-31701. AU GUSTIREGATTAN Seglas i år den 5 augusti . För jollarna blir det olympi ska banor p Musöfjor den och vid Sälvik. För kölbåtarna blir det distansbana. Anmälan till Berit Strömberg, tel. 0525-31 7 01 , senast den 1 augusti . VÄDERÖARNA RUNT Väderöarna runt, den härliga seg lingen som är öppen för alla däckade kölbåtar, seglas lördagen den 12 augusti. Segl ingen genomförs etter handicapregel SCANDICAP, vilket medför att startande mdste kunna uppvisa Scandicapmätbrev på sina båtar. Mätbrevet utfärdas aven god känd mätningsman, som mot ersätt ning utför erforderlig skrov och segel mätning. SSN har i klubben tillgdng till några godkända mätningsmän (se längre fram i artikeln). Anmälan skall göras före 7 augusti till Berit Ström berg, tel. 0525-317 01. DM FÖR MIRROR,TRISS OCH LASER 2-3 september arrangerar SSN dist riktsmästerskap för Mirror, Triss och Laser . Det blir fyra seglingar på olym piska banor. Anmälan senast den 30 augusti till Karl-Erik Uttgren, telefon 0525-31487 . BIDRAG TILL KAPPSEGLARE Är Du ute och seglar för SSN i större HUMMER-RACE FÖR LASER Den 30 september, när hösten är som tävlingar, DM och högre? I så fall har finast och när hummern är lovlig blir Du chans till ekonomiskt bidrag ge det Hummer-Race för Laser. Vilka pri nom att SSN eventuellt betalar start· ser som delas ut kan ni nog gissa l An avgiften . Ansökan om bidrag skall sk~ mälan senast 26 september till Karl skriftligen och lämnas till kassören Stefan Strömberg, senast 14 dagar in Erik Uttgren , tel. 0525- 314 87 . nan tävl ingens börj an. Obs! p . kvällen blir det stor seglarfest FÖLJEBATAR på Strandrestaurangen. Våra regattor kräver följebåtar för att säkerheten skall uppfyllas! Kan Du på 70--IADEN DISTRIKTSFINAL 29---30 juli arrangerar SSN distriktsfi något sätt ställa upp med båt så hör nai för optimister i 70-jaden. Vill Du gärna av Dig till säkerhetschefen Alf Vi ÖrSälj.r ~ installerar reparerar ALLT ELEKTR IS KT Fritidsaktiviteter Upplysningar, Fritidsnämnden, tel. 0525/205 27, 204 60. Simskola i Fjällbacka Badhus, Tel. 0525 / 310 4 7. Seglarskola, te l. 0525/3 15 60. Golfbana, Am'ås, te l. 0525/311 50. Fotboll splaner. Sommarmotion i Fjäll backa Gymnas tiklokal. Ledare gymnastiklärare Claes Möllberg. Min igoltbana. Tenn isbana. Naturreservat, Väddö, en halvö norr om Fjäll backa . Goda bad - och fi skemöjl igheter. Intressant kalkflora. Fiskaffären i Fjällbacka tillha nda håller agn, råräka . Tel. 0525/31222. Vindsurfingskola i Sälvik. Tel. 0525 / 31515. @röna L.ids Restaurang Ba rservering t ill kl 18 Därefter betjäning ti ll 01.00 Matsalen öppen 18.00 - 24.00 Dans onsdag f redag o. lördag Fullständiga räHigheter Nytt modernt kök Välkomna! FJÄLLBACKA ELEKTRISKA TEL. 0525/31068 Sivon o. Berndt Tel. 0525-31041 F.;mbtIClea-Blad~t ________________________________________________________________ 23 CAMPI NGPLATS Säl vik. Gill is Sahlberg, te l. 05 25/ 31490. BADHOLMEN Varmbad och Bastu stängt i awak tan på statsbid rag för renovering. Ka llbadet öppet all a dagar. BADKONTOR Badkontoret hålles öppet kl. 9.00--10.30, 17.30-19.00. Söndag stängt. Tel. 0525 / 310 60. BIBLIOTE K Lokal Församlingshemmet (källarvå ningen) måndag och onsdag kl. 17-19, fredag 18.30-19.30 . POSTEXPEDITION Öppen vardagar måndag-fredag kl. 9.00--11.30,14.30-1 7.00, lördag 9.00--13 .00. APOTE K Vardagar kl. 9-13,14--18. Lördag 9-13. FJÄLLBACKA KYR KA Gudstj änsttider - se sommar program met. Pastorsexpeditionen hålles öppen för folkbokföringsärenden to rsdag kl.lo-I2. Kyrkoadjunkt Halmerius äranträff bar utan tidsbegränsning i person liga angelägenheter. Tel. 0525/310 34. LÄKARE Läkarmottagningen i Fjällbacka öppen varje dag kl. 8.00-16.00 utom fredagar endast kl. 8.00--10.00 FOTOATELJE Percy s Foto. Tel. 0525 / 31690. DANS G röna Lid onsdag, fredag och lördag kI.21 .0G-01.00. M åndag: Räkafton, dans och under hållning under juli månad. Tel. 0525 / 31041. Strandrestaurangen Fjällbacka Havsbad: onsdag, torsdag, fredag och lördag. Tel. 0525 / 312 08. M INIGOLF Öppen från den 9/6--7/8 kl. 11.00-22.00. Spel till kl. 22.45. BANKER Kville Sparbank. Tel. 0525/310 18. Ö ppen vardagar utom lördagar 9.30-15.00. Torsdagar kvällsöppet kl.16.30-17.30. Götabanken. Tel. kamrer och utlå ning 05 25/310 27, kassa och inlå ning 314 27. Exp. tid vardagar utom lördagar kl. 9.30-15.00. HEMBYGDSARKiv ET hålles öppet den 9/9 och 16/9 kl. 13.00-16.00. H EMBYGDSMUSEET hålles öppet den 8/ 7, 5/ 8, 9/ 9, 16/ 9 all a dagarna kl. 13.00-16.00. .. Y FJ~~j~~;~KA BLOMSTERAFFAR TEL. 0)2) - 31049 TANDVARD Tandläkare, Sti ftelsehus E. Tel. 317 00. Mo:tagning dagligen. FRILU FTSBAD Sälvik och Mörhult SIMSKOLA Sim skolan börjar den 26 juni och slutar den 22 juli. Simlärare vid Sälviksbadet: Christine. Olausson, Göteborg och Maria Link, Lund. TENNISBANA Öppen hela dagen från kl. 07 .00. Tel. 0525131 7 13. Ten nistävlingar 8/7-15/7. AnmII ningstiden ti ll tävlingen utaAr den 2/7. TANUMS KOMMUN: Telefon vx 0525/204 60. Telefon växel n öppen följ ande tider: måndag kl. 8.00- 12.00, 13.00--18.00. ti sdag-torsdag kl. 8.00--12.00, 13.00--16.00. Expedition : måndag k l. 9. 00-12.00, 16.00--18.00 tisdag-torsdag kl. 9.00--13 .00, fredag kl. 9.00--13.00. Byggnad snämndens ordf. kl. 9.00--12.00, 13.00--18.00. Kanslichef Allan Hagberg Kommunstyrelsens ordf. Raymond Hansson D rätselkamrer Berti l Joelsson Socialchef Leif Svegås Socialnämndens ordf. Erling Andersson Kommunalingenjör Bo Mossberg Va-skötare Fjällbacka, Christer Imming Hälsovårdskonsulent Bengt Samzelius Hälsovårdsnämndens ordf. Erik Hakeröd fritidskon sulent Sten Larsson Byggnadsingenjör H enry Berntsson Byggnadsnämndens ordf. Karl August Jonvik JAJRUND r NVE NII NG AKTiEBOLAG FJALL BACKA Telefo n 0525-31435 Ring 0524/10077 När Ni behöver någon trycksak SCHEWENIUS' TRYCKERI AB MUNKEDAL 24 / 6 M idsommard agen Högm. 9.30 Halmenus 25 / 6 .l. sä nd. e. r rel. H ägm . 9.30 rl almerius 1/ 7 H elgmå l bö n 2/7 Mi ss ion ~dage n kl. 19 Ha lmerius Högm. 9.30 Block 8/7 Helgmålsoo n kl. 19 Halmeri us 9/ 7 Kristi förklari ngs d.ag Högm . 9.30 Ha lmeriu s 15/7 HelgmJ lsbön kl. 19 Halmeriu s 16/ 7 8. sÖnd. e. Tref. HÖgm. 9. 30 Halmerius 22 / 7 Helgnl Isbön kl. 19 Halmerius 23 /7 9 . sönd. e. Tref. Högm ., HHN, 11 GustJi"on 29/7 Helgmålsbön kl.19 H Jlmeriu s 30 /7 10. sönd. e. Tref. Högm. 9.3 0 Halmerius 5/ 8 Helgmål sbön kl. 19 Halmerius 6/8 11. sönd. e. Tref. Högm . 9.30 Halmerius 13/8 12 . sÖnd. e. Tref. HÖgm.11 Bogren 20/ 8 13. sönd. e. Tref. Högm. 11 Bogren 27/8 14. sönd. e. Tref. Högm ., HHN, Il Bogren SCHEWENIUS' TABMUNKEDAL 1978