Text till högre seminariet 150223

 I MÖTE MED EN PRAK TIK
Skriftseriens namn och nummer
Ev partneruniversitets namn och nummer
© Copyright (Vem som har upphovsrätten) + årtal Fotografs/illustratörs namn ISBN (Malmö) ISSN (Malmö) ISBN (Ev Partneruniversitet) ISSN (Ev Partneruniversitet) Holmbergs, Malmö 20XX ANNA BERGENFELDT FABRI
I MÖTE MED EN PRAKTIK
Malmö högskola, 2015
Lärande och samhälle
Dedikation INNEHÅLL
INNEHÅLL ......................................................................... 7 Förord ....................................................................................... 11 1. INLEDNING ................................................................. 12 1.1 Projektet MILSA 3 ................................................................. 13 1.2 Projektmålen ........................................................................ 14 1.3 Forskningsstudien ................................................................. 15 1.4 Studiens syfte och mål .......................................................... 15 2. TIDIGARE FORSKNING .................................................. 17 3.
METODOLOGISKA
OCH
TEORETISKA
UTGÅNGSPUNKTER .......................................................... 18 3.1 Val av forskningsansats i relation till de olika
vetenskapsparadigmen ............................................................... 18 3.2 Aktionsforskning som forskningsfält ....................................... 21 3.2 Nordisk aktionsforskning ................................................. 22 3.3 Lärande genom aktionsforskning ........................................... 25 3.4 Teoretiska utgångspunkter .................................................... 26 3.4 Verktyg ............................................................................... 30 3.4 Etiska utmaningar ................................................................ 32 4. ARBETSPROCESSEN ..................................................... 35 4.1 Arbetsgruppen ..................................................................... 35 4.2 Min roll ............................................................................... 36 4.3 Den praktiska arbetsprocessen .............................................. 38 4.3.1 Startpunkten och planeringsarbete ................................. 39 4.3.2 Genomförande ............................................................ 41 4.3.3. Reflektion och bearbetning ........................................... 43 5. ANALYSARBETE ........................................................... 44 5.1 Kategori: Förförståelse ......................................................... 44 5.2 Kategori: Handlingsutrymme för SHK .................................... 46 5.3 Kategori: diskrepans ............................................................ 47 5.4 Kategori: Delaktighet ............................................................ 48 5.5 Kategori: transformation ....................................................... 51 6. REFLEKTION ................................................................ 55 Work in progress- några tankar om det fortsatta arbetet ............... 58 Referenser ................................................................................. 60 Förord
Denna studie tar sin utgångspunkt i ett utvecklingsprojekt som en grupp samhälls-­‐ och hälsokommunikatörer vid länsstyrelsen i Malmö genomfört under en treårsperiod. Projektet innebar att ut-­‐
veckla och pröva olika former av fysisk aktivitet med grupper av nyanlända flyktingar för att åstadkomma ett tydligare hälsofräm-­‐
jande mottagande. Studien knyter väl an till såväl Malmö högskolas samverkansstrategier1 som den idrottsvetenskapliga forskningspro-­‐
filen Idrott i förändring2. Forskningsstudien har en aktionsforsk-­‐
ningsansats vilket innebär en deltagarorienterad forskning där man som forskare både fungerar som stöd i utvecklingsarbetet och sam-­‐
tidigt studerar pågående arbetsprocess. 1 Se http://www.mah.se/Forskning/Samarbetamedforskare/ http: http://www.mah.se/Forskning/omforskning/Organisation/Profiler/Idrott-­‐i-­‐
forandring/Forskning1/Forskningsprofil/ 2
11 1. INLEDNING
För att förbättra och samordna flyktingmottagandet i Skåne initie-­‐
rade Länsstyrelsen3 i Skåne 2007 ett samarbetsprojekt som fick ar-­‐
betsnamnet Partnerskap Skåne. Syftet var att föra samman olika kommunala och regionala aktörer för att i gemensam sak utveckla flyktingmottagande på såväl operativ som strategisk nivå. Genom att få till stånd en samverkan var förhoppningen att åstadkomma ett tydligare inkluderingsperspektiv i flyktingmottagande och därmed förbättra möjligheterna för den enskildes integration och egenför-­‐
sörjning i Skåne (Carlzén, 2012). Samarbetet inom Partnerskap Skåne är nu väl etablerad och under arbetets gång identifierades flera möjliga utvecklingsområden inom ramen för flyktingmotta-­‐
gandet. Detta resulterade i en ansökan till Europeiska flyktingfon-­‐
den 2012 om finansiering av ett omfattande utvecklingsprojekt. Av-­‐
sikten var att koncentrera det gemensamma arbetet mot ett tydli-­‐
gare fokus på ett hälsofrämjande flyktingmottagande. Att hälsa val-­‐
des som fokusområde var att just ohälsa uppfattats som ett avgö-­‐
rande hinder för nyanlända flyktingars integrationsmöjligheter. Denna grupps hälsa föreföll därtill närmast påverkas till det sämre under den första tiden i Sverige (Povrzanovi Frykman & Skaffari-­‐
Multala, 2011; Socialstyrelsen, 2005; Socialstyrelsen, 2009). Projektet fick arbetsnamnet stödplattform för Migration och Hälsa (MILSA) och består i dagsläget av fyra delprojekt där samtliga in-­‐
volverar forskare från Malmö högskola och Lunds universitet. Pro-­‐
Länsstyrelsen ansvar på regional nivå för att underlätta mottagandet av flyktingar (och deras anhöriga). 3
12 jektet har haft för avsikt att skapa ”nya roller i möten mellan fors-­‐
kare och verksamma inom etableringens praktikområden” (Läns-­‐
styrelsen, 2012 s.2). De olika delprojekten (1-­‐4) fokuserar på nedanstående frågeställ-­‐
ningar: • Hur ser hälsotillståndet ut bland nyanlända flyktingar och hur kan etableringsplaner utarbetas baserad på denna kun-­‐
skap (MILSA 1)? • Hur kan samverkan kring prestations-­‐ och arbetsförmåge-­‐
bedömningar utvecklas och förbättras med utgångspunkt i individens förutsättningar (MILSA 2)? • Hur kan nyanländas möjligheter till fysisk aktivitet stimule-­‐
ras och på praktisk nivå möjliggöras inom ramen för etable-­‐
ringen (MILSA3)? • Hur kan rollen som samhälls-­‐ och hälsokommunikatör pro-­‐
fessionaliseras och ett hälsoperspektiv i relation till nyan-­‐
ländas etableringsprocess lyftas nationellt samt relateras till asylsökande och flyktingar inom gemenskapen (MILSA 4)? (Länsstyrelsen, 2012) 1.1 Projektet MILSA 3
Då denna studie enbart omfattar delprojekt 3 (MILSA 3) hur nyan-­‐
lända flyktingars möjligheter till fysisk aktivitet kan stimuleras och på praktisk nivå möjliggöras inom ramen för etableringen kommer del-­‐
projektet fortsättningsvis i denna text att växelvis benämnas MILSA 3 eller enbart ”projektet”. Målgruppen för projektet är avgränsad till grupper av flyktingar som deltar i det etableringsprogram4 som 4
Arbetsförmedlingen har i uppdrag att tillsammans med den nyanlända upprätta en eta-­‐
bleringsplan inom det som beskriver de insatser som ska göras under etableringspro-­‐
grammet, som omfattar högst 24 månader. Planen ska upprättas inom ett år från det att en nyanländ blivit folkbokförd i en kommun och den ska minst innehålla 1)utbildning i 13 vissa5 nyanlända flyktingar genomgår (Länsstyrelsen, 2012). Den målgrupp som projektet således riktar sig mot namnges fortsätt-­‐
ningsvis som målgrupp alternativt deltagare i denna text. Förutsättningarna för MILSA 3 är den samverkan mellan under-­‐
tecknad som doktorand vid Malmö högskola och en grupp av åtta samhälls-­‐ och hälsokommunikatörer (SHK), anställda vid Länssty-­‐
relsen i Skåne. Förhoppningen är att SHK vid projekttidens slut har utvecklat och tillämpar delvis nya arbetsformer i sin vardagspraktik och att deltagarna därmed kan erbjudas individanpassad fysisk ak-­‐
tivitet som en naturlig del i etableringsprogrammet (ibid). 1.2 Projektmålen
MILSA 3 startade januari 2013 och pågår fram till och med juni 2015 då projektet avslutas. Under denna tid ska SHK, inom sitt or-­‐
dinarie arbete med hälsoinformation, utveckla och pröva att erbjuda målgruppen möjligheter till fysisk aktivitet som en del i ett hälso-­‐
främjande mottagande. Målen för projektet formulerades i samband med att ansökan om finansiering till Europeiska flyktingfonden gjordes och vid projekttidens slut ska följande mål vara uppfyllda: • Att tre specificerade fysiska aktiviteter har identifierats som meningsfulla och positiva i förhållande till målgruppen samt provats ut metodologiskt. • Att SHK använder sig av nyförvärvad kompetens i sin verk-­‐
samhet • Antalet tillfällen för arrangemang av aktiviteter uppskattas vara 5. Vid vart arrangemang uppskattas 15 deltagare. (Länsstyrelsen, 2012 svenska för invandrare(SFI), 2) samhällsorientering och 3) insatser som påskyndar eta-­‐
bleringen på arbetsmarknaden (Lag 2010:858). 5 omfattar en nyanländ som har fyllt 20 men inte 65 år och som har beviljats ett uppe-­‐
hållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring, om uppehållstillståndet har bevil-­‐
jats. 14 1.3 Forskningsstudien
Den aktuella studien har en aktionsforskningsansats vilket kommer att beskrivas mer ingående i kapitel 3 i denna avhandling. Kortfattat kännetecknas metodologin av att studiens utgångspunkt tas i de konkreta frågor och utvecklingsområden som vanligen identifierats av berörda praktiker inom en verksamhet. Karin Rönnerman (2012) beskriver detta som ett ”bottom-­‐up”-­‐perspektiv till skillnad mot när utvecklingsbehov identifieras och styrs av andra än de närmast in-­‐
volverade, det vill säga utifrån ett så kallat ”top-­‐down”-­‐perspektiv. Aktionsforskningen startar i en önskan att vilja förändra eller driva ett utvecklingsprojekt tillsammans med andra och i det här fallet har förändringsarbetet tagit form utifrån idéer som SHK initierat och som succesivt utvecklats och prövats med deltagare. Detta, me-­‐
nar Bridget Somekh (2006) möjliggör en djupare förståelse av de faktorer som påverkar förändringsprocesser jämfört med andra forskningsansatser. Man kan, resonerar Somekh, genom denna me-­‐
todologi få tillgång till praktikernas (SHKs) unika kunskaper samti-­‐
digt som deras egen vardagsförståelse utvecklas under pågående arbetsprocess. I projektet prövas och utvecklas olika former av fy-­‐
sisk aktivitet i syfte att möjliggöra för hälsofrämjande strategier inom befintliga mottagningsstrukturer. Forskningsstudien har löpt parallellt med detta utvecklingsarbete. 1.4 Studiens syfte och mål
Syftet med studien är att identifiera och analysera olika faktorer som möjliggör respektive hindrar implementering av fysisk aktivitet inom ramen för etableringsprogrammet. Intresset i studien riktas således mot den mötespraktik som SHK ingår i under projekttiden och det är deras uppfattningar om villkoren för förändringsproces-­‐
sen som är i fokus. De forskningsfrågor som denna studie ämnar besvara är följande • Hur beskriver SHK arbetet med att utveckla former för fy-­‐
sisk aktivitet i relation till deltagarna? 15 •
Vilka faktorer ger SHK uttryck åt främjar respektive hindrar möjligheter att erbjuda fysisk aktivitet för deltagarna? •
Hur relaterar SHK projektet till möjligheter att påverka be-­‐
hovet av ett mer hälsofrämjande mottagande? 16 2. TIDIGARE FORSKNING
-­‐Detta avsnitt är inte påbörjat ännu och jag tar tacksamt emot syn-­‐
punkter och förslag på sådant som kan vara relevant för studien som bör ingå i detta kapitel. Några punkter som jag själv funderat kring är -­‐Definition Vad är fysisk aktivitet? -­‐Skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. -­‐Andra studier kring flyktingar och fysisk aktivitet med aktions-­‐
forskningsansats. Motiv för varför AR är en lämplig metodologi -­‐FaR FYSS? -­‐Motiv till varför det är önskvärt att dessa grupper är fysiskt aktiva -­‐ Varför ska man stimulera till fysisk aktivitet. Det finns ju andra sätt också KASAM? Kultur på recept? Exempel på studier av implementering av fysisk aktivitet för nämnda målgrupp vad som synliggjorts 17 3. METODOLOGISKA OCH TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
I Detta kapitel redogörs redogörelse och motiveras val av metodo-­‐
logisk utgångspunkt i relation till de frågeställningar som studien ämnar besvara. Teorin, praktikarkitektur som används för analys av det empiriska materialet beskrivs och sätts i relation till den stude-­‐
rade arbetsprocessen. Först kan det dock finnas skäl att utveckla tankegångarna kring hur aktionsforskning funnit sin plats inom de olika vetenskapstraditionerna och hur vald forskningsdesign kan förklaras och motiveras utifrån de ramar som omgärdar MILSA 3. 3.1 Val av forskningsansats i relation till de olika vetenskapsparadigmen
Traditionellt sett skiljer man huvudsakligen mellan två olika veten-­‐
skapsparadigm; naturvetenskapligt kontra human – och samhälls-­‐
vetenskapligt utifrån synen på hur kunskap produceras (Gilje & Grimen, 2007). Inom naturvetenskapen ansåg man tidigt att genom att ställa upp empiriskt prövbara hypoteser kunde objektiva san-­‐
ningar erhållas som stod utan påverkan från den enskilde forska-­‐
rens åsikter eller erfarenheter. Alla skeenden anses rationella och kunde förklaras eller förkastas genom experimentella hypotespröv-­‐
ningar det vill säga genom orsaksförklaringar (Carr & Kemmis, 1986). Om man vill studera området fysisk aktivitet och nyanlända flyktingar utifrån en naturvetenskapligt inriktad forskning får det konsekvenser för vilka forskningsfrågor som kan eller bör ställas 18 (Kalleberg, 1993). Exempel på frågor om hälsoeffekter (mätbara) fysisk aktivitet för ovan nämnda målgrupp kunde vara intressant utifrån detta perspektiv. Genom att göra mätningar både på nyan-­‐
lända flyktingar och en oberoende kontrollgrupp kunde eventuellt förändrade hälsoeffekter påvisas. Det som framförallt skiljer naturvetenskap från samhälls-­‐ och humanvetenskap är de olika sätt genom vilka man förstår och för-­‐
klara hur kunskap genereras. Gränsen mellan de båda paradigmen är inte helt tydlig men generellt sett kan man uttrycka det som att man intresserar sig för olika objekt. Inom humanvetenskaperna studeras människans egenart som social varelse medan man genom samhällsvetenskaperna försöker förklara människors handlande i relation till olika sociala fenomen och påverkansprocesser i sam-­‐
hället (Giljen & Grimen, 2007). Hermeneutiken är en tolkningslära med ursprung inom humanvetenskapen (teologin) som användes då man under 1700-­‐talet försökte tyda bibliska texter. Idag är det ett vedertaget sätt för att generera kunskap om varför människor age-­‐
rar som de gör (ändamålsförklaringar) (ibid). Eftersom man inom hermeneutiken anser att det inte finns några generella sanningar och generell lagbundenhet som inom naturvetenskapen krävs andra sätt än de traditionellt naturvetenskapliga, för att utveckla kunskap. En enskild mänsklig handling som för stunden kan, för individen, verka ändamålsenligt måste förstås utifrån individens eget me-­‐
ningsskapande (Carr & Kemmis, 1986). Den hermeneutiska cirkeln är ett användbart begrepp inom hermeneutiken. Det innebär att finns ett cirkulärt samband mellan förförståelse, studieobjektet och den kontext som vi befinner oss i. Som forskaren bör man ha insikt i de olika delarna för att kunna motivera sina tolkningar. Forskarens egen förförståelse och erfarenhet är av betydelse för förståelsen av det som observeras. (Gilje & Grimen, 2007) Om man skulle utgå från en hermeneutisk ansats i den aktuella studien och försöka förstå in-­‐
dividers ageranden skulle grupper av nyanlända kunna observeras och intervjuas om sina motionsvanor. Frågeställningarna kunde problematisera utifrån erfarenheter man har med sig från sitt hem-­‐
land och hur dessa föreställningar utmanas i Sverige i ett projekt som MILSA 3. Utifrån de två beskrivna paradigmen och hur de 19 skulle påverka uppläggningen av denna studie kan konstateras att forskaren i dessa ansatser placerat som en ”objektiv” forskare och studerar forskningsobjektet från en distanserad och så neutral po-­‐
sition som möjligt. I början av 70-­‐talet höjdes det många kritiska röster inom samhälls-­‐
forskningen som ansåg att teorier, utan direkt koppling till prakti-­‐
ken inte bidrog till att skapa förändringar. Förändring bör starta i den praktiska diskursen, menade man och av de som är involverade Den form av aktionsforskningsansats som växte fram under denna tid hade ideologiska och politiska förtecken i det att man ville ut-­‐
veckla nya arbetsformer och forskningsmetoder som syftade till att bidra med kunskapsutveckling för resurssvaga och förtryckta grup-­‐
per (Gustavsen, 2001). Det är inom detta vetenskapsparadigm man återfinner den forskningsinriktning som är vald för denna studie. Syftet med MILSA 3 är “att vara ett forskningsbaserat operativt stöd i utvecklings-­‐ och implementeringsarbetet med en hälsofrämjande eta-­‐
bleringsprocess” (Länsstyrelsen, 2012 s.4). Detta är av betydelse för valet av forskningsansats. Genom en aktionsforskningsansats ges möjligheter till dubbla intressen det vill säga att både delta i pro-­‐
jektet (praktiken) och samtidigt studera utvecklingsprocessen. Begreppet aktionsforskning användas i många olika sammanhang inom deltagarorienterad forskning. Det ömsesidiga inom all aktions-­‐
forskning utmärks av ett nära samspel mellan handling och forsk-­‐
ning, mellan praktik och teori där förändringsprocessen är i fokus (Hansson, 2003). Anmärkningen mot aktionsforskning ligger just inom detta förfaringssätt, där kritikerna menar att det krävs mer än att arbeta tillsammans i en förändringsprocess för att det ska kunna kallas aktionsforskning. Det krävs distans hos den professionella forskaren där oberoende kritisk reflektion, litteraturstudier och publicering av resultat är några av komponenterna (Kalleberg, 1993; Hansson, 2003). Trots det har det har aktionsforskningsfältet fått ett starkare fäste under 2000-­‐talet och blivit en allmänt godtagen forskningsansats 20 framförallt inom arbetslivsforskning och skolutvecklingsområdet. Denna framgång beror enligt Noffke (2009) på att det numera finns en ansenlig mängd aktionsforskningslitteratur publicerad och att det utvecklats forskarutbildningar inom området. Samtidigt har det även upparbetats kanaler för spridning av aktionsforskning, inte minst genom de etablerade aktionsforskningstidskrifter som star-­‐
tats. Idag finns det dessutom flera internationella nätverk för akt-­‐
ionsforskare och erkännandet som forskningsdisciplin har dessu-­‐
tom inneburit bättre möjligheter att erhålla forskningsanslag för aktionsforskningsprojekt. Slarvigt uttryckt kan man säga att akt-­‐
ionsforskningen därmed blivit ”blivit rumsren” (ibid). 3.2 Aktionsforskning som forskningsfält
Aktionsforskning förekommer inom skiftande verksamheter i en mångfald av deltagarorienterad forskning (jmf Hansson, 2003; Noffke, 2005; Reason & Bradbury, 2013; Zeichner, 2001) Agneta Hansson (2003) anser att aktionsforskning inte ska ses som en me-­‐
tod utan bör förstås som ett förhållningssätt; en ”strategi för sam-­‐
hällsforskning” (s.54) vilken utgår från ett hermeneutiskt kunskaps-­‐
ideal. Flera forskare placerar aktionsforskning inom den konstruk-­‐
tiva samhällsvetenskapen (Kalleberg, 1993; Tiller, 2009) och Tom Tiller (2009) betecknar användandet av aktionsforskning som ett ”tredje forskningsparadigm”(s12) det han uttrycker som ”det fors-­‐
kande partnerskapet” (s12). Bridget Somekh (2006) framhäver att det handlar om att förena forskning med praktikers egna frågeställ-­‐
ningar i syfte att fördjupa förståelsen av en verksamhet. Genom ett kollaborativt arbetssätt främjas ett jämlikt förhållande mellan fors-­‐
kare och praktiker som bidrar till att det blir praktikerna själva som har initiativet över förändringsprocessen. Peter Reason och Hilary Bradbury (2013) uttrycker det på följande vis: Action research does not start from a desire of chan-­‐
ging others ”out there” rather it starts from an orientation of change with others” (s.1) 21 Aktionsforskning har sina rötter i USA och socialpsykologen Kurt Lewin (1890-­‐1947) anses vara upphovsman till begreppet redan på 1940-­‐talet. Genom egna studier av organisationsutveckling insåg Lewin hur avgörande deltagarnas engagemang var för förändrings-­‐
arbetets framgång (Rönnerman, 2004). Han förhöll sig kritisk till den rådande positivistiska synen på forskning som han menade inte tillvaratog praktikernas kunskaper vid förändringsarbete. Lewin, flykting från Tyskland, hade egna erfarenheter av förtryck och auk-­‐
toritära system och ansåg att vetenskapen borde medverka till en demokratisering av samhället. Genom forskningsprocesser som stärker gemenskap utvecklas ansvarstagande hos individen (Aagaard Nielsen, 2004). Det kända Hawthorne-­‐experimentet6 kan ses som ett exempel på hur kommunikation och mänskliga relationer kan få effekter på ar-­‐
betsmiljön. Experimentet har också använts för att visa att kontrol-­‐
lerade (objektiva) försök inte säkerställer att man mäter (objektiva) förhållanden i verkligheten. ”Hawthorne-­‐effekten” fick som konse-­‐
kvens ett ökat intresse och kommunikation med medarbetarna som ett medel för produktivitetshöjning (ibid). Det var också denna typ av erfarenheter som fick forskare som Lewin att reflektera över sin respektive deltagarnas roller i forskningsprojekten. 3.2 Nordisk aktionsforskning
I Norden är det norska samhällsvetare som har varit pionjärer inom aktionsforskning. I början av 1960-­‐talet startades olika samarbets-­‐
projekt med aktionsforskningsansats i syfte att utveckla organisat-­‐
ioner och demokratisera arbetslivet (Holmer & Starrin, 1993). In-­‐
Forskare undersökte om förändrade ljusförhållanden påverkade produktionen vid ett företag (Western Electric Hawthorne Works) i USA på 1920-­‐talet. Resultatet visade en ökning av produktiviteten. Man kunde dessutom se att produktiviteten också steg när forskarna ändrade tillbaka ljusförhållandena till ursprunglig nivå. Slutsatsen av experi-­‐
menten sammanfattades som ”Hawthorne-­‐effekten” vilken definieras som den påverkan som själva forskningsaktiviteten har på de medverkande (Aagardh Nielsen, 2004). 6
22 fluenserna kom från Tavistockinstitutet i England och forskarkolle-­‐
gor från de båda länderna samverkade med norska fackförbund inom olika innovationsprojekt. De iscensatte sociotekniska experi-­‐
ment där aktionerna var det viktigaste och själva forskningsproces-­‐
sen kom i andra hand (Hansson, 2003). Samtidigt med detta utveck-­‐
lades en annan inriktning av mer kritiskt orienterad aktionsforsk-­‐
ning research (PAR)7 som byggde på Habermas idéer om samhälls-­‐
förändring för att stärka svaga grupper och göra vanliga människors röster hörda. Habermas ansåg att samhällsforskning måste stå för kunskaper som är frigörande det vill säga som kan åskådliggöra orättvisor där forskaren tar ställning till hur dessa missförhållanden kan undanröjas (Carr & Kemmis, 1986; Åsberg, 2001). Denna form av aktionsforskning hade sin hemvist inom sociologin (Rönnerman et al., 2008). I början på 1970-­‐talet introduceras aktionsforskning i Sverige via samarbete med norska aktionsforskare. Även här utvecklades det i början i form av interaktiva processer mellan forskare och praktiker inom organisationsutveckling. Sverige har en lång tradition av folk-­‐
bildning bland annat genom folkhögskolor, studiecirklar och bild-­‐
ningsförbund vilket bidrog till hur aktionsforskningen kom att ut-­‐
vecklas i Sverige. Begreppet bildning, som kan härledas till det tyska ordet Bildung, byggde på idealbilden om solidaritet och alla männi-­‐
skors lika värde. Genom att delta i gruppaktiviteter som hade de-­‐
mokratiska processer som grund erbjöds bildning åt befolkningen. Genom utbildning gavs individen möjlighet att både påverka men samtidigt också följa med i den tekniska utvecklingen då arbetslivet förändrades (Rönnerman et al., 2008). Ett exempel är de studiecirk-­‐
lar som startades i Göteborg under varvskrisen på 1970-­‐talet för att stödja drabbade människor att förstå grunderna till den struktur-­‐
omvandling som skedde samtidigt som man därigenom erbjöd möj-­‐
lighet att utveckla ny handlingskompetens (Holmer & Starrin, 1993). 7
Förkortning för Participatory Action Research 23 Även andra forskarstödda utvecklingsprojekt startades där alla per-­‐
sonalkategorier erbjöds deltagande i kunskapsutvecklingsproces-­‐
ser. Den demokratiska dialogen var i fokus genom den så kallade di-­‐
alogmodellen som blev ett viktigt verktyg. Den innebar bland annat att sociala kontakter skapades som erbjöd såväl spridning av inno-­‐
vationer som verksamhetsutveckling (Gustavsen, 2001). Dialogkon-­‐
ferens är idag en vanligt förekommande metod för att utveckla verksamheter med forskarstöd8. Nordisk aktionsforskning inom utbildningsvetenskapen tog fart på allvar under 1990-­‐talet. Tidigare exempel finns men det var först under detta decennium som aktionsforskningen fick ett tydligt fäste som forskningsansats inom detta område. De nordiska ländernas skolsystem gick under denna tid igenom omfattande och motsva-­‐
rande omdaningar. En effekt som förändringarna bland annat förde med sig var att skolans olika yrkesroller förändrades. För att möta de nya utmaningarna uppstod ett behov av ökad fortbildning. Detta anses som några av de bidragande orsakerna till att just aktions-­‐
forskning blivit en särskilt efterfrågad forskningsansats inom ut-­‐
bildningsvetenskapen (Rönnerman et al., 2008). Den form av aktionsforskning som utvecklades inom utbildnings-­‐
sektorn har annat ursprung än den tidigaste formen av aktions-­‐
forskning i Norden. Den bygger på en aktionsforskningsinriktning som utvecklades i de anglosaxiska länderna med Wilfred Carr och Stephen Kemmis som förgrundsgestalter. Ett av särdragen är det tydliga samarbetet mellan universitet och skolor med bland annat syftet att höja lärarprofessionens status och stärka lärarna i deras yrkesroll. Genom forskningscirklar utvecklades olika samarbets-­‐
former där lärarna med stöd av forskare förbättrade sin förmåga att reflektera över den egna kunskapsproduktionen (Noffke & Somekh, 2009) Universitets uttalade krav på samverkan med de omgivande samhället, den så kallade tredje uppgiften, och skolornas behov av forskningsbaserad skolutveckling och fortbildningsinsatser har un-­‐
8 http://ips.gu.se/samverkan/natverk/pffp/dialogkonferens 24 derlättat att hitta former för att utveckla olika partnerskap och samarbetsformer (Rönnerman et al., 2008). 3.3 Lärande genom aktionsforskning
Aktionsforskning brukar härledas till pragmatismen och social forskning i USA. Även om didaktikern och psykologen John Dewey (1859-­‐1952), en av pragmatismens frontalfigurer, själv inte an-­‐
vände begreppet aktionsforskning anses han vara en av de tidigaste förespråkarna för att förena teori och praktik i kunskapsprocesser. Dewey (1999) menade att kunskap utvecklas genom handlingar och att erfarenhetsbaserad kunskap, där kropp och sinnen deltar utgör en viktig del av lärandet. Han ansåg att verklighetsanknutna pro-­‐
blem var utgångspunkt för kunskapssökandet och där handling och reflektion var nära förbundna för att utveckla förståelse som bidrog till ändamålsenliga kunskaper. Många av Deweys idéer kring kun-­‐
skapsutveckling är aktuella än idag. ett gram erfarenheter är bättre än ett ton teorier (Dewey, 1999 s.188) MILSA 3 innebär att jag som doktorand är engagerad i hur SHK (praktikerna) tillsammans utvecklar kunskaper och förståelse un-­‐
der arbetsprocessen gång Genom gemensam reflektion kan gjorda erfarenheter frigöras och mogna vilket bidrar till att öka den ömse-­‐
sidiga förståelsen av sammanhanget. Detta menar Somekh (2006) inte erbjuds vid traditionell forskning. Nya insikter under föränd-­‐
ringsprocessens gång kan också medföra att nya handlingsalterna-­‐
tiv och utmaningar blir synliga (Rönnerman, 2004). Syftet med akt-­‐
ionsforskning är således inte att dra några allmängiltiga slutsatser utan att undersöka en fråga eller ett ämne i en småskalig kontext. Det innebär en professionsutveckling för deltagarna då man fördju-­‐
par sig i ett utvecklingsarbete. Kurt Aagaard Nielsen (2004) menar att det senmoderna samhället blivit så komplext att möjligheterna till att utveckla generaliserbar kunskap försvårats och att det krävs 25 nya former av forskningsdesign utvecklas för viktig kunskapsgene-­‐
rering. I den aktionsforskningsmodell, som utvecklades i början 1990-­‐talet, där forskare arbetar i småskaliga lokala utvecklingspro-­‐
jekt tillsammans med praktiker erbjuder just detta menar författa-­‐
ren (ibid). Det är den demokratiska dialogen, som skapar förutsätt-­‐
ning för förändringsprocessen (Gustavsen, 2001; Starrin,1993; So-­‐
mekh, 2006). Genom detta arbetssätt kan praktikerna själva ha ini-­‐
tiativet över de områden inom den egna arbetet som upplevs viktiga att utveckla. Somekh (2006) använde begrepp som emancipatorisk och empowerment för att illustrera hur aktionsforskning kan fri-­‐
göra deltagarna i arbetsprocessen genom att traditionella makt-­‐
strukturer motverkas då alla inblandade har möjlighet att bidra oavsett social position. Aktionsforskningsprocesser genomsyras av en hög grad av reflexivi-­‐
tet såväl tillsammans med andra som över den personliga rollen i det egna arbetet. Lauvås (2001) anser att det individuella lärandet genom yrkeserfarande som utvecklas till en personlig praxisteori vanligtvis sker tämligen omedvetet och symboliserar därmed en sorts ”tyst kunskap” som var och en förfogar över. Handlingar utförs inte så sällan av gamma vana menar Lauvås. Genom egen reflektion och i samtal med andra kan denna tysta kunskap aktiveras och bli tillgänglig vilket kan bidra till att både öka den egna självförståelsen och samtidigt synliggöra nya handlingsalternativ (Altrichter, Feld-­‐
man, Posch, & Somekh, 2005; 2006). ‹ Aktionsforskning kan i detta sammanhang förstås som en metapraktik som syftar till att förändra andra praktiker (Kemmis, 2009). Action research aims at changing Three things: practitioners’ practice, their understandings of their practices and the conditions in which dey practice (Kemmis, 2009 s.463) 3.4 Teoretiska utgångspunkter
I följande avsnitt beskrivs de teoretiska utgångspunkter som an-­‐
vänds för analys av insamlad data i denna studie. 26 För att förstå vilka strukturer som påverkar en praktik används Stephen Kemmis och Peter Grootenboers (2008) koncept praktikar-­‐
kitekturer, vilket representerar en relativt ny modell inom praktik-­‐
teori. Teorin har bland annat nyttjats för att analysera olika profess-­‐
ionella praktiker inom exempelvis organisationer och undervisning (Aspfors, 2012; Hardy, 2010; Kemmis, 2010; Langelotz, 2013; Tyrén, 2013). Begreppet arkitektur kan enligt Jessica Aspfors (2012) vara problematiskt då det lätt för tankarna till någonting sta-­‐
tiskt eller stillastående som till exempel ett byggnadsverk, medan en praktik bör ses som något som är under ständig omdaning (ibid). I detta sammanhang bör begreppet följaktligen ses utifrån ett meta-­‐
foriskt perspektiv i betydelsen de strukturer som verkar befräm-­‐
jande och stödjande respektive nedbrytande för en process. En praktik kan beskrivas utifrån många olika synsätt och utgångs-­‐
punkten för praktikbegreppet i denna teori bygger på Theodore Schatzkis (2002) uppfattning att en praktik består av organiserade sociala relationer mellan människor. De handlingar som utgör en praktik styrs utifrån de verksammas förståelse av praktikens struk-­‐
turella regler och mål. Roger Säljö (2005) använder begreppet situ-­‐
erat lärande för hur handlingar och praktiker konstituerar varandra. Genom kunskaper om och erfarenheter av ett samman-­‐
hang realiseras å ena sidan handlingar som tolkas som möjliga eller eftersträvansvärda inom en praktik och å andra sidan är en verk-­‐
samhet ett resultat av de handlingar som den utgörs av. Schatzki (2002) har genom att beskriva relationer inom en praktik utifrån metaforer av olika rum (space); det semantiska rummet, det fysiska rummet och det sociala rummet, skapat en tydligare förståelse av dessa relationer. Kemmis och Grootenboer (2008), som ligger bakom begreppet praktikarkitekturer (practice architectures) har influerats av Schatzki och förstår en praktik som ett dialektiskt samspel mellan individen och dennes sammanhang. Kemmis och Grootenboer (2008) använder praktikarkitekturer för att beskriva olika ”medie-­‐
rade förutsättningar” som möjliggör eller fungerar som hinder i en verksamhet. Associationer görs till Aristoteles föreställningar om 27 kunskap som antingen av teoretisk (Epistéme) eller av praktisk (Téchne) natur och fastlår begreppet praktik som själva handlandet (Téchne) som utförs medvetet och föregås av tänkande (Epistéme). Handlandet bygger på kloka och moraliskt riktiga överväganden (Phronesis). En praktik formas genom sin historia och förändras kontinuerligt genom de handlingar som prövas och omprövas då nya erfarenheter görs (ibid). Författarna koncentrerar de medie-­‐
rade förutsättningarna till att omfatta följande strukturer: • Kultur-­‐diskursiva strukturer som innebär det språkliga re-­‐
lationerna mellan människor som ingår i en praktik (”say-­‐
ings”). Det semantiska rummet • Material-­‐ekonomiska strukturer vilket innebär de fysiska och ekonomiska förutsättningarna (ramarna) som styr det praktiska arbetet inom en verksamhet (”doings”). Det fy-­‐
siska rummet • Social-­‐politiska strukturer syftar till den administrativa re-­‐
gleringen, hierarkiska och politiska relationer då olika po-­‐
sitioner som makt och solidaritet blir synliga i en verksam-­‐
het(”relatings”). Det sociala rummet. Dessa strukturer och relationer, menar Kemmis och Grootenboer (2008) lagras in som mer eller mindre institutionaliserade villkor för en praktik och följden blir att det råder en förutbestämd prak-­‐
tikarkitektur, inom en verksamhet som avgör handlingsutrymmet inom ”sayings”, ”doings” och ”relatings”. Praxis emerges in”sayings”,”doings” and ”relay-­‐
tings”that are more or less coherently ”boundled to-­‐
gether (Kemmis, 2008 s.19) Även personerna som är verksamma inom en praktik formas av dessa ”sayings, doings and ”realtings” vilket bidrar till konstruktion av den egna självförståelsen och identiteten och bestämmer vad som anses möjligt (eller inte) inom det sammanhang man verkar inom. Om man vill förstå och förändra en verksamhet krävs således, 28 menar Kemmis, (2009) förändringar på alla nivåer av ”sayings, do-­‐
ings och relatings” Kemmis (2008) har bland annat använt praktikarkitekturteorin för att granska matematikutbildning i Australien och konstaterar slut-­‐
satsen att alltför toppstyrda direktiv och standardiserade modeller, i det här fallet, för matematikundervisning, som lärare tvingas in-­‐
rätta sin undervisning utifrån kan ta fokus från eleverna och deras behov av en individualiserad undervisning. Genom att bygga upp strukturer som cementerar handlingsmönster riskeras att dessa strukturer snarare är kontraproduktiva och verkar hämmade för utveckling. Ett annat exempel där praktikarkitektur använts är Ian Hardys (2010) studie av en grupp lärare i Australien. Han konstate-­‐
rar komplexiteten i den undersökta undervisningspraktik inom högre utbildning genom att visa hur kulturdiskursiva, socialpoli-­‐
tiska och materialekonomiska faktorerna möjliggör respektive ver-­‐
kar hindrade för undervisningen. I föreliggande studie är det SHK mötespraktik och de sammanhang som de ingår i som studien riktar intresse mot. Det är genom grup-­‐
pens planerings-­‐ och reflektionsmöten som aktiviteter tar form för att prövas i handling med deltagare. Praktikarkitektur används för att belysa hur arbetsprocessen möjliggörs respektive hindras inom rådande strukturer. Teorin är även användbart för att analysera om förändringsprocessen genererar nya mönster av ”sayings och do-­‐
ings och relatings” inom rådande praktik. Det är SHKs samtal (sayings) vid planerings-­‐ och reflektionsmöte under arbetsprocessens gång som analyseras liksom hur fysiska och materiella förutsättningarna påverkar möjligheterna att genomföra det som planeras i arbetsgruppen (doings). Det fysiska rummet blir synligt genom iscensättandet med deltagarna men även i samtalen vid reflektionsmöten. Det sociala rummet avser de sociala relation-­‐
erna (relatings) mellan personerna i och runt utvecklingsprojektet. SHKs arbete påverkas och styrs genom sociala kontakter dels på 29 Länsstyrelsen och dels genom andra myndigheters och kommuners intressen i den verksamhet som SHK bedriver. Även ramverket i form av den etableringslagstiftning som tillkom 2010 (SFS 2010:197), som reglerar flyktingmottagandet och den samhällsin-­‐
formation som nyanlända flykting har rätt till, får konsekvenser för utvecklingsarbetet. För att ge ett exempel så kom det under hösten 2014 osedvanligt stora flyktingströmmar till Sverige, framför allt beroende på oroligheter i Syrien och Eritrea9. Den stora tillström-­‐
ningen fick konsekvenser för SHKs arbetssituation och därmed på-­‐
verkades projektgruppens möjligheter att träffas under hösten. SHKs arbetet berörs av en rad olika faktorer och beslut på såväl på lokal, regional som på nationell nivå vilket enligt Kemmis och Grootenboer (2008) formar den egna identiteten och självförståel-­‐
sen. 3.4 Verktyg
Rönnerman (2013) använder begreppet ”aktionsforskningens verk-­‐
tyg” (s.93) för att uttrycka de olika sätt genom vilka man systema-­‐
tiskt och kontinuerligt kan samla information (data) om en verk-­‐
samhet under en aktionsforskningsprocess. I denna studie har flera olika verktyg använts för datainsamling. Under arbetsgruppens olika möten har jag fungerat som vad Cato Björndal (2005) benämner en andra ordningens observatör, vilket i det här fallet inneburit att jag observerat och samtidigt tagit aktivt del i diskussioner av förändringsarbete. Detta förfaringssätt medför naturligtvis begränsningar i möjligheterna att uppfatta detaljer i samtal där risken är stor att man går miste om värdefull informat-­‐
ion. För att komplettera mina observationer gjordes ljudinspelning av samtliga möten i arbetsgruppen. Det blev därmed möjligt att i ef-­‐
terhand lyssna igenom inspelat material och återuppleva vad som sagts. Upprepade genomlyssningar av ljudfiler erbjuder dessutom Migrationsverkets analys för första halvåret 2014 var totalt 70% fler asylsökande än föregående å. http://www.migrationsverket.se/OMigrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-­‐
2014/2014-­‐07-­‐24-­‐Migrationsverket-­‐hojer-­‐asylprognosen-­‐till-­‐80-­‐000.html 9
30 fler tillfällen att fånga upp nya detaljer som kan vara svåra att få syn på under pågående observationer (Altrichter et al., 2005). Genom att använda inspelning kunde jag dessutom lägga mer fokus på ak-­‐
tuellt samtal än vad som annars varit möjligt. Ljudfilerna har efter hand transkriberats med hjälp av ett transkriberingsprogram, Transana genom vilket det blivit möjligt att systematisera bearbet-­‐
ningen av texterna på spanande efter mönster och kategorier. Under gruppens arbetsmöten gjorde jag även korta minnesanteckningar som sedan sammanfattades i en enkel loggbok i efterhand. Att sätta ord på upplevelser och tankar kan vara ett viktigt hjälpmedel för självreflektion och genom ett aktivt formulerande kan man medve-­‐
tandegöras om det egna lärandet (Altrichter et al., 2005; Rönner-­‐
man, 1998). Samtliga i gruppen uppmanades att kontinuerligt föra egen loggbok för tankar och idéer som kunde uppenbara sig under arbetets gång. För att underlätta skrivandet presenterades en mo-­‐
dell för loggboksskrivande G-­‐L-­‐L metoden10 (Tiller, 2009) vilket Björndal (2005) benämner syntesdagbok. Denna modell innebär att man först tecknar en kort redogörelse för händelseförlopp, därefter preciserar vilka konkreta lärdomar som synliggjorts, för att slutlig-­‐
en reflektera över vilka erfarenheter man tar med sig att utveckla vidare. Huruvida denna modell tillämpats eller ej av gruppmed-­‐
lemmarna låter jag för tillfället vara osagt då det varit var och ens eget material. Inför våra reflektionsmöten har gruppmedlemmarna uppmanats att ta med sina loggböcker som stöd för minnet i dis-­‐
kussionerna. Jag har vid dessa tillfällen noterat att de flesta tagit med sig de små färgstarka anteckningsblock som jag delade ut till var och en i början av vår arbetsprocess. 10
G-­‐L-­‐L är en förkortning av gjort, lärt och listat ut 31 Efter slutförda aktiviteter med målgruppen utförde jag även ostruk-­‐
turerade intervjuer (Bjørndal, 2005) i form av samtal med de kom-­‐
munikatörer som varit delaktiga i själva genomförandefasen med deltagare. Syftet var att få kännedom om SHKs uppfattningar om valt arbetssätt i så nära anslutning till iscensättandet som möjligt. Även SHKs syn på deltagarnas uppfattningar var intressanta att få ta del av. Genom detta kunde värdefulla synpunkter även komma res-­‐
ten av gruppen till godo vid de efterföljande reflektionsmötena med hela gruppen. Likaledes genomförde jag vid några tillfällen parvisa och enskilda intervjuer för att mer i detalj fånga de enskildas SHKs åsikter om hur de ser på möjligheterna att implementera fysisk ak-­‐
tivitet i den egna vardagspraktiken. 3.4 Etiska utmaningar
Det finns en rad etiska utmaningar för en aktionsforskare och några av de problematiker som är återkommande i diskussionerna kring aktionsforskning är kraven på vetenskaplighet. Kritiker har betonat att det krävs mer än att samarbeta i förändringsprocesser för att det ska kunna kallas aktionsforskning. Forskningsprocessen kräver di-­‐
stans hos forskaren där oberoende kritisk reflektion, litteraturstu-­‐
dier och teoretiskt arbete är några av komponenterna. Tiller (2009) hävdar att man gärna blandar ihop begreppen aktionslärande och aktionsforskning. Aktionslärande menar författaren är ”aktions-­‐
forskningens lillebror” (s.50) och ger som exempel hur lärare i ge-­‐
menskap forskar inom det egna arbetet för att förbättra undervis-­‐
ningskvalitén. Det finns en hel del gemensamt med aktionsforskning i det sätt man systematisera utvecklingsarbetet på men aktions-­‐
forskning kräver samarbete med forskare och ställer andra krav på dokumentation och spridning av forskningsresultat än vad som är fallet inom aktionslärande (ibid). Sandberg (i Stounbjerg, 2005) menar att forskarens samspel mellan ”handlingspraktik och vetenskaplig praktik” (s.82) innebär att denne har ”ett ben i båda lägren” (s.82). Parallellt med deltagande i ett socialt sammanhang vilket medför en anpassning till rådande normer och värderingar ska forskaren förhålla sig till forsknings-­‐
32 samhällets krav på spridning och publicering av resultat. Hand-­‐
lingspraktiken bidrar med empiriskt material och arbetsmetoder för förändringsarbetet och den vetenskapliga praktiken innefattar en distanserad reflektion där forskaren dokumenterar förändrings-­‐
processen på ett i vetenskapliga sammanhang välgrundat sätt (ibid). Som tidigare nämnts är aktionsforskning inget enhetligt begrepp utan kännetecknas av en komplexitet och spretighet. Aktionsforsk-­‐
ning innebär alltid, menar Tor-­‐Vidar Eilertsen (2008) att man på-­‐
verkar det “mikropolitiska“ (s. 295) klimatet inom det sammanhang som den bedrivs i. Susan Noffke (2009) tar hjälp av tre dimensioner för att beskriva de centrala syften i aktionsforskning som författa-­‐
ren rubricerar som; personliga, professionella eller politiska syften. Den sista dimensionen menar författaren ständigt är närvarande då aktionsforskning i grunden handlar om att förbättra samhället ge-­‐
nom att arbeta mot rådande maktstrukturer. Anette Olin (2009) lyfter i sin avhandling fram vikten av tydlighet och transparens vid beskrivande av premisser och tillvägagångsätt inom aktionsforskning. Även tilliten mellan forskare och praktiker är avgörande och detta innebär, menar Olin att grupper av forskare och praktiker behöver diskutera de mål och värderingar man arbe-­‐
tar utifrån. MILSA 3 är ett småskaligt projekt med en namngiven projektgrupp vilket innebär att anonymiteten av medlemmarna i gruppen är svår att upprätthålla. Det är därmed av största vikt att alla i gruppen är informerade om det pågående forskningsprojektet och vad studien innebär. Samtliga i gruppen har informerade om att denna forsk-­‐
ningsstudie kommer att resultera i en publicerad avhandling och att deras deltagande är frivilligt. I början av varje möte har jag frågat de närvarandes om medgivande att samla data genom ljudinspelningar Trots att det är jag som forskare som är ansvarig för och som förfo-­‐
gar över den text som kommer att publiceras, blir det också viktigt att de medverkande har möjlighet att ta del av och kommentera tex-­‐
33 ter före publicering. Zeni (2001) ger flera förslag på hur man kan problematisera och låta eventuella olika uppfattningar bli transpa-­‐
ranta vid publikation. Även andra tillfällen kommer att ges för SHK att ge sin syn på utvecklingsprojektet, inte minst i slutfasen (juni 2015) då det anordnas en nationell spridningskonferens där SHK medverkar. Det är också angeläget att reflektera över vilka data man väljer att ta med respektive utelämna vid publicering. Den data som valts ut för att beskriva skeenden i syfte att besvara studiens forskningsfrågor symboliserar trots allt en liten del av den verklighet som studerats. Detta innebär, menar Altrichter et al. (2008) att data därmed alltid är teoriladdade då den används för att belysa något särskilt per-­‐
spektiv. Genom att kombinera flera olika verktyg för datainsamling, så kallad triangulering, erbjuds möjligheter att jämföra en och samma situation utifrån flera olika infallsvinklar. Detta kan bidra till att tolkningar som görs ger en mer rättvisande bild av en situation. Nackdelen med detta förfaringssätt är bland annat att den genererar en stor mängd data som är tidskrävande att hantera och analysera (ibid). Under arbetets gång har data kontinuerligt sammanfattats och återkopplats till arbetsgruppen vid våra möten. Detta för att få möjlighet att höra SHKs syn på de tolkningar och slutsatser som dragits utifrån materialet. 34 4. ARBETSPROCESSEN
I detta kapitel beskrivs processen med det utvecklingsarbete som genomförts i syfte att stimulera till fysisk aktivitet för deltagare inom målgruppen nyanlända flyktingar. Då projektets villkor pre-­‐
senterats i det inledande kapitlet fokuseras i detta kapitel mer ingå-­‐
ende att beskriva arbetsprocessen med utvecklingsprojektet. Ka-­‐
pitlet inleds dels med en presentation av gruppen samhälls-­‐ och häl-­‐
sokommunikatörer och dels synliggörs min egen roll under arbets-­‐
processen. 4.1 Arbetsgruppen
I detta projekt är det en grupp av samhälls-­‐ och hälsokommunikatö-­‐
rer (SHK) som utgör den arbetsgrupp som tillsammans med under-­‐
tecknad genomfört det förändringsarbete som projektet MILSA 3 syftar till. Arbetet har skett inom ramen för gruppens ordinarie ar-­‐
bete och samtliga SHK har varit mer eller mindre delaktiga i arbets-­‐
processen. I nuläget finns det åtta11 heltidsanställda SHK vid Länsstyrelsen i Skåne som verkar inom ramen för det etableringsprogram som ny-­‐
anlända flyktingar med uppehållstillstånd erbjuds. Arbetsuppgifter-­‐
na innebär bland annat att i dialogform informera nyanlända kring hur det svenska samhället fungerar och samtidigt berätta om livssti-­‐
lens betydelse för hälsan. Informationen sker på deltagarnas eget beroende på att flyktingmottagandet fluktuerar beroende på situationen i omvärlden kan denna siffra komma att förändras under projektets gång 11
35 språk12 och omfattar motsvarande 60 timmar samhällsinformation och 20 timmar hälsoinformation (Länsstyrelsen, 2012). SHK möter i stort sett alla flyktingar (i regionen) tidigt i etableringsfasen vilket gör att de har en viktig roll i flyktingmottagandet. Samtliga SHK har själva kommit till Sverige som flyktingar vilket innebär att de har god kännedom om migrationsprocessens svårigheter. De har stegvis genomgått olika utbildningsinsatser för att kunna verka som kom-­‐
munikatörer (Carlzén, 2012). För att SHK ska kunna nå ut till samt-­‐
liga nyanlända flyktingar är Skåne är indelat i fyra områden eller så kallade knutpunkter där i stort sett samtliga av de närliggande kommunerna ingår. Då SHK verkställer informationsuppdraget i samtliga knutpunkter innebär deras vardag en ambulerande tillvaro fyra dagar i veckan. Måndagar träffas samtliga informatörer för ge-­‐
mensam planering och möten på Länsstyrelsen kontor i Malmö. Dispositionen av den information som ges till nyanlända flyktingar ser lite olika ut i de olika knutpunkterna då anpassningar görs för att på bästa sätt motsvara de olika kommunernas behov. Informat-­‐
ionen är indelad i olika block uppbyggda kring sammanhängande teman13 och genom tydlig struktur säkerställs att samtliga nyan-­‐
lända får en snarlik information. 4.2 Min roll
Aktionsforskning iscensätts genom samarbete mellan forskare och praktiker vars relationer kan beskrivas som ömsesidiga i strävan-­‐
dena att förändra och förbättra en verksamhet. Relationerna mellan forskare och praktiker kan bildas genom olika konstellationer och i detta projekt kan min roll närmast beskrivas som en Outsider (So-­‐
mekh, 2006 s 7) då jag kommer från Malmö högskola och samarbe-­‐
tar med en redan etablerad grupp av samhälls-­‐ och hälsokommuni-­‐
katörer på deras arbetsplats. Genom min erfarenhet som idrotts-­‐ SHK bedriver idag information på arabiska, pashto, somaliska och svenska. Information sker i vissa fall på engelska, kurdiska och polska och lätt svenska om det finns önskemål om detta hos kommunerna. 13 I dag består informationen av 4 block med 8 teman i varje. Hälsoinformationen motsva-­‐
rande totalt 20 timmar är utspridd inom samtliga block 12
36 och biologilärare inom såväl skolans samtliga stadier samt mitt nu-­‐
varande arbete som adjunkt vid Institutionen för Idrottsvetenskap har jag erfarenhet av att arbete med idrotts-­‐ och hälsorelaterade frågor utifrån ett idrottsvenskapligt sammanhang. Däremot var, vid projektets start, mina kunskaper om flyktingmottagandet och om vad SHKs arbete innebär begränsade. Detta har bland annat innebu-­‐
rit att SHK bidragit med att fördjupa min förståelse inom dessa om-­‐
råden. Outsiderns roll i aktionsforskning kan försvaras genom de möjligheter man har att bidra med nya impulser. Somekh (2006) be-­‐
lyser hur svårt den kan vara för praktiker att lyfta blicken utanför den egna vardagskulturen. Att vara engagerad i ett aktionsforskningsprojekt innebär alltså att vara inblandad både i aktionsdelen och i forskningsdelen. Min roll under projekttiden kan beskrivas som tudelad; dels som handle-­‐
dande medarbetare i utvecklingsprojektet och dels rollen som fors-­‐
kare med fokus på den egna forskningsstudien. Rollen som handle-­‐
dare har konkret inbegripit vägledning vid möten, organisatör för studiebesök och till fortbildningsinsatser och diverse andra prak-­‐
tiska detaljer runt de aktiviteter som utvecklingsarbetet omfattat. I rollen av doktorand har jag genomfört intervjuer av SHK, gjort ob-­‐
servationer och systematiskt samlat in data till studien. Forsknings-­‐
processen har pågått parallellt med utvecklingsprocessen och har följaktligen varit en integrerad del av mitt arbete under projektti-­‐
den. Min uppgift är vid projekttidens slut är dels att presentera pro-­‐
jektets resultat utifrån projektmålen och dels att presentera min egen studie utifrån de frågeställningar som studien ämnar besvara. Morten Levin (2013) menar är den stora utmaningen som aktions-­‐
forskare är just att förena ett djupt engagemang i en förändrings-­‐
process med ett distanserat reflekterande. Då jag själv är en del av arbetet i gruppen kan detta innebära att det är svårt att förhålla sig objektiv det vill säga belysa förhållanden som de verkligen är. Arbe-­‐
tet innebär att implementera fysisk aktivitet i en redan pågående verksamhet. Det skulle kunna finnas risker att man betonar det po-­‐
sitiva i projektet och förbiser saker om inte fungerat. Det gäller 37 alltså för mig att förhålla reflekterande och så objektiv som möjligt i den egna forskningsstudien. 4.3 Den praktiska arbetsprocessen
En aktionsforskningsprocess beskrivs gärna som en cyklisk process där de olika faserna planera-­‐agera-­‐observera-­‐reflektera leder till att nya erfarenheter och frågor uppstår som efterhand bidrar till att föra utvecklingsprocessen framåt i det Lewin liknade vid en spiral (Rönnerman, 1998 s.73). Jean McNiff (McNiff & Whitehead, 2002) har utvecklat Lewins modell vidare till att beskrivas i form av en ite-­‐
rativ spiral (se bild 1) som hon menar bättre symbolisera det spon-­‐
tana i en aktionsforskningsprocess. En tydlig utgångspunkt kan, menar McNiff, resultera i att en utvecklingsprocess hamnar i något spontant och oväntat. Bild 1. McNiffs aktionsforskningsspiral (McNiff & Whitehead, 2002 s.57) ”In action research terms it is possible to adress mul-­‐
tiple issues while still maintaining a focus on one, a realisation of Plato´s idea of holding together the one and the many” (McNiff & Whitehead, 2002 s.56) Planeringsmöten för en aktivitet kom relativt omgående att även innehålla diskussioner och konkret planering för nya kommande ak-­‐
38 tiviteter drogs upp. Dessa parallella processer har varit utmärkande för hur utvecklingsprocessen gestaltat sig. Denna struktur var nöd-­‐
vändig utifrån den tidsram som fanns till förfogande utifrån SHKs arbetssituation. Detta har inneburit att arbetsgruppen har haft ”många bollar” i luften samtidigt från det att projektet kom igång. 4.3.1 Startpunkten och planeringsarbete
För egen del kom i november 2012 en förfrågan om ett deltagande i en projektansökan avseende ”ett hälsofrämjande mottagande för flyktingar i Skåne”. Detta under förutsättning att ansökan om pro-­‐
jektfinansiering via Europeiska flyktingfonden (ERF) gick igenom, vilket skedde i februari 2013. I april samma år samlades arbets-­‐
gruppen bestående av mig som projektledare och samtliga SHK vid Länsstyrelsen i Malmö för att dra upp de första riktlinjerna kring projektet. Gruppen hade då redan mötts vid några tillfällen i början av året utan min medverkan för diskutera MILSA. Man genomförde då även en brainstorming som resulterade i identifiering av flera ak-­‐
tiviteter som samtliga ansåg vara intressanta inom ramen för pro-­‐
jektet. Då projektet utformades som ett aktionsforskningsprojekt var det viktigt att alla i gruppen var med från början och deltog i utveckl-­‐
ingsarbetets utformning. Under maj månad 2013 ägnades mötestid åt att diskutera och konkretisera det fortsatta arbetet och beslut fat-­‐
tades att gruppen skulle jobba med fyra aktiviteter; stegmätare, be-­‐
sök på träningscenter, naturmöte, och cykelskola. Denna studie omfattar endast tre av projektets aktiviteter: steg-­‐
mätare, besök på träningscenter samt naturmöte. Avgränsningen är gjord då det endast är dessa tre aktiviteter som arbetsgruppen kon-­‐
kret prövat med deltagare. Cykelskola drevs i en kommun tillsam-­‐
mans med personal från arbetsförmedling kommun och berörde inte SHKs dagliga arbete med målgruppen. Avgränsningen innebär inte att möjligheterna att följa SHKs mötespraktik försvåras däre-­‐
mot kan den rika mängd av data som projektet hitintills har genere-­‐
rat kan begränsas en del. 39 Arbetsgruppen önskade starta med att utveckla arbetet med steg-­‐
mätare som aktivitet för deltagarna då detta ansågs som något man kunde prova i den ordinarie verksamheten medan övriga aktiviteter krävde mer långsiktigt planeringsarbete. Inför nästa träff, som be-­‐
stämdes till september 2013 fick jag uppdraget att fram och inför-­‐
skaffa en lämplig stegmätare samt att konstruera en enkel tränings-­‐
dagbok för dokumentation. Då i stort sett ingen i arbetsgruppen hade egen erfarenhet av stegmätare blev det naturligt ”steget” att samtliga genomförde en stegmätaraktivitet i början av september som inledning på planeringsarbetet. Gruppens första riktiga möte i slutet på september blev gruppen egentliga ”kick off” för det kon-­‐
kreta planeringsarbetet. Under hösten 2013 fortsatte arbetsproces-­‐
sen under gemensamma måndagsträffar på Länsstyrelsens kontor i Malmö 1-­‐2 gånger per månad. Gruppen fokuserade förutom på pågående stegmätaraktivitet även på planeringsarbetet med att skapa förutsättningar för att genom-­‐
föra ett besök på ett träningscenter med deltagare. Efter att kontak-­‐
ter tagits med personal på ett träningscenter beslöts arbetsgruppen skulle göra platsbesök för att konkret ta del av verksamheten. Av-­‐
sikten vara att gruppen skulle få erfarenheter som kunde bidra i så-­‐
väl planeringsfasen som genomförandefasen. Studiebesöket innebar genomgång av verksamheten med personal, rundvandring och pla-­‐
nering mellan SHK och personalen kring det första deltagarbesöket. Studiebesök med arbetsgruppen inför deltagarbesöken har varit ett genomgående arbetssätt som tillämpats i samtliga delar av utveckl-­‐
ingsprojektet som ett sätt att få relevanta erfarenheter och kun-­‐
skaper om sammanhanget för det fortsatta planeringsarbetet. Även planeringsarbetet för naturmöte för deltagare kom igång i ja-­‐
nuari 2014. Vid ett inledande möte inbjöds en naturpedagog att medverka på ett av gruppens måndagsmöten. I början av maj gjor-­‐
des ett platsbesök på Skryllegården för att träffa naturpedagog och representant för friluftsfrämjandet. Gruppen fick då även möjlighet att på plats detaljplanera inför deltagarnas besök. 40 4.3.2 Genomförande
Här nedan beskrivs i korthet genomförandefasen av var och en av de tre aktiviteter som arbetsgruppen genomfört med deltagare och som används som utgångspunkt för den empiri som denna studie omfattar. 4.3.2.1 Stegmätare Under oktober 2013 genomfördes stegmätaraktivitet med två ut-­‐
valda grupper av deltagare. Samtliga deltagare fick vid starten be-­‐
sked om att detta var ett utvecklings-­‐ och forskningsprojekt och att deltagandet var helt frivilligt. Intresset var stort hos målgrupperna och efter genomgång av hur en stegmätare fungerade och hur dokumentation i träningsdagboken skulle utföras ville samtliga i gruppen medverka. Under aktivitetsperioden (4veckor) träffade kommunikatörerna gruppen en gång per vecka med möjlighet att motivera deltagarna genom att svara på frågor och göra muntlig uppföljning. Efter avslutad period skedde skriftlig uppföljning via ett enkelt frågeformulär med deltagarna. Efter denna inledande om-­‐
gång har flera i arbetsgruppen vid olika tillfällen genomfört steg-­‐
mätaraktivitet med olika deltagargrupper och detta arbetssätt skulle idag kunna sägas vara implementerat i SHKs vardagspraktik. Efter varje tillfälle har det förutom med deltagarna gjorts uppfölj-­‐
ning med de kommunikatörer som genomfört aktiviteterna. 4.3.2.2 besök på träningscenter I januari 2014 gjordes ett första besök på ett träningscenter med en grupp bestående av 21 deltagare. Deltagarna hade av involverad SHK fått besked att de skulle medta ombyteskläder för att kunna delta aktivt i de pass som erbjöds under dagen. Inledningsvis infor-­‐
merades deltagarna om verksamheten och en tydlig genomgång av de olika passen som erbjöds. Även här var intresset stort och frå-­‐
gorna många. En av medlemmarna på träningscentret, med samma ursprung som deltagarna var inbjuden och berättade hur hen kom-­‐
mit i kontakt med träningscentret via sjukvården Hen beskrev att hen nu tränade flera gånger i veckan. Deltagarna kunde därefter ställa frågor till personen i fråga. Trots att ingen av deltagarna hade 41 tagit med sig kläder för ändamålet ville samtliga delta i någon av de aktiviteter som erbjöds. Efter det att personalen ordnat fram låne-­‐
skor provade samtliga manliga deltagarna olika träningsmaskiner i gymmet Samtliga fick instruktioner via två instruktörer genom tol-­‐
kar. Några av kvinnorna deltog i gruppträning till musik eller följde med en kvinnlig instruktör till damgymmet. Eftermiddagen ägnades åt ordinarie informationsverksamhet i Gerdahallens konferensrum. Detta besök har åtföljts av ytterligare ett besök av en ny deltagar-­‐
grupp i december 2014. En del justeringar gjordes inför andra be-­‐
söket. SHK betonade bland annat vikten av att ha kläder med sig för ombyte. Trots det var det endast tre av deltagarna som hade ombyte och det blev en upprepning av situationen där samtliga av deltagar-­‐
na ville prova på verksamheten. Kvinnorna deltog en stund i ett gruppträningspass till musik i stora salen med ett 50-­‐tal andra del-­‐
tagare. Upplägget vid dessa pass är enligt ”följa-­‐John principen” och det var inspirerande att se deltagarnas engagemang. Samtliga delta-­‐
gare erbjöds denna gång ett gratis träningskort under Jullovet. Vid båda tillfällena som genomförts har både skriftlig och muntlig ut-­‐
värdering gjorts med såväl deltagare som med de kommunikatörer som varit delaktiga vid besöken 4.3.2.3 Naturbesök Inför detta besök informerades deltagarna vid tillfället före om de praktiska detaljerna kring besöket. Deltagargruppen fick då också själva ansvaret för hur man ville organisera sin lunch. Dagen inled-­‐
des med att samtliga deltagare och en SHK samlades för gemensam resa med ordinarie regiontrafikbuss den så kallade ”Naturbussen” till Skrylle rekreationsområde ca 10 km öster om Lund. Naturbuss. En naturpedagog tog emot och informerade om verksamheten och visade gruppen runt i Naturrum. Även friluftsfrämjandets verksam-­‐
het presenterades och deltagarna hade möjlighet att ställa frågor. Med vid detta tillfälle var även samordnare för flyktingmottagandet i Lunds kommun för att ta del av arbetsgruppens verksamhet. Efter fikapaus genomförde i stort sett samtliga en 3 km lång naturvand-­‐
ring som avslutades vid en av grillplatserna. Deltagarna hade själva planerat lunchen i form av en omfattande grillbuffé. Återresan skedde dels med såväl ordinarie naturbuss som annan länsbuss. 42 4.3.3. Reflektion och bearbetning
Efter varje aktivitet har uppföljning skett individuellt med de SHK som varit delaktiga då var och en har fått möjlighet att ge sin syn på hur arbetet fungerat och hur de uppfattade att deltagarna tog emot att prova fysisk aktivitet på det här sättet. Vid vissa tillfällen har in-­‐
tervjuer gjorts parvis för att spara tid men också i samband med att de genomfört parvisa diskussioner kring projektet. Vid våra upp-­‐
följningsmöten när hela gruppen varit samlad har de som genom-­‐
fört aktiviteter fått redogöra för övriga och ge sina intryck och tan-­‐
kar kring genomförandefasen. Övriga har då dels fått inblick i vad som skett men också kunnat komma med frågor och reflektion som bidragit i arbetet. Efterarbetet har också inneburit att de SHK som varit delaktiga i genomförandet delat ut ett enkelt frågeformulär till deltagarna där de ombetts att ge synpunkter om detta sätt att ar-­‐
beta och upplevelserna av själva aktiviteterna. Man har också ge-­‐
nomfört muntliga grupputvärderingar med deltagarna. Detta har bidragit med deltagarperspektivet in i arbetet 43 5. ANALYSARBETE
I detta kapitel analyseras de möten, intervjuer och observationer som genomförts. Analysarbete har varit och är en pågående process under arbetets gång. Kännetecknande för aktionsforskning och andra former av fältforskning är att datainsamling och tolkningsar-­‐
betet sker parallellt (Fejes & Thornberg, 2010). Efter bearbetning har materialet organiserats (kodats) utifrån några kategorier och här nedan presenteras ett antal kategorier för att synliggöra några av de mönster som inledningsvis varit lättast att uppfatta. Alan Bryman (2003) menar att den initiala kategoriseringen inte ska un-­‐
derskattas utan bör ses som en viktig del i processen trots att dessa kategorier med stor sannolikhet kommer att omprövas och föränd-­‐
ras efter hand som materialet bearbetas vidare. Nedan analyseras de kategorier som blivit synliga vid en första analys av data. 5.1 Kategori: Förförståelse
Denna första kategori tar sin utgångspunkt i den enskildes före-­‐
ställningar om praktiken och de begrepp som diskuterades inled-­‐
ningsvis. Enligt Per Lauvås (2001) finns det många faktorer som på-­‐
verkar de handlingsmönster som kan urskiljas. Efter hand utformar man en egen ”praxisteori” som kan sägas utgöra den enskilde med-­‐
arbetarens systematiskt uppbyggda förtrogenhetskunskap inom yr-­‐
ket som grundar sig i kunskaper, erfarenheter och egna värderingar. Man skolas in i ett sätt att förhålla sig som blir utmärkande mönster för en verksamhet och som möjliggör respektive hindrar vad som 44 sägs, görs eller vilka relationer som är möjliga inom en praktik (Kemmis, 2009). SHK A: men hur? Det är inte så att jag inte tror på dig (mig. Annas anm.) alltså att man kan dela aktiviteten i 3 olika delar men å andra har vi hört av andra att det tar lite tid att komma igång, det är uppvärmning och sedan ska det gå en viss tid ska det gå innan man kommer in på fettförbränningsprocessen. Då sätter man stopp för det när man tar 10 minuter och reste-­‐
rande på eftermiddagen? Under vårt första upptaktsmöte i gruppen diskuterar vi olika be-­‐
grepp och frågor från några i gruppen får mig att inse att det finns oklarheter kring detta. Under detta första möte är vi hela gruppen samlad och jag noterar att några av SHK inte deltar i diskussionerna. Jag funderar i efterhand på om det har med de olika individernas position i gruppen som avgör vilka som tar utrymme? Jag blir ner-­‐
vös av deras tystnad och intar rollen som lärare och undervisare, vilket jag i efterhand uppfattar bidrar till att göra gruppen än mer passiv. Under kaffepausen blir samtalet mer informellt och stäm-­‐
ningen gladare. Jag märker att det finns ett betydande intresse och engagemang för projektet. Vi kommer vid upprepade tillfällen in på diskussioner kring fysisk aktivitet i relation till kulturella skillnader vilket resulterar i att flera i gruppen engagerar sig i samtalet. Jag noterar i min loggbok att gruppens engagemang i diskussionerna är stort och det ”sprudlar av energi i gruppen”. Detta yttrar sig i att man glömmer turtagning och ibland avbryter och pratar i mun på varandra. SHK B: Vi kan motivera dom, jag till exempel har ald-­‐
rig cyklat när jag var i Irak aldrig! Jag kunde inte cykla där. Men här är det jätteannorlunda cykla och det är inga problem. Det finns nya situationer som man måste tänka på. 45 SHK C: Det tog mig årtal att upptäcka Malmös cykelvägar, som nyan-­‐
länd. När jag var ny i Sverige så visste jag inte att Malmö hade så bra cykelnät och att det går överallt! SHK har genom sina erfarenheter utifrån olika praktiker omfattande förkunskaper som de använder när de relaterar till målgruppens si-­‐
tuation. Det märkts inte minst när de drar slutsatser kring gruppers behov och hur de skulle kunna utveckla en mer hälsofrämjande livs-­‐
stil på sikt. Jag funderar också över min egen roll som outsider. Min förförståelse om målgruppens behov är begränsad och jag behöver bli bättre på att ge utrymme för att gruppen delar med sig av sin egen erfarenhet. Jag intar en mer tillbakadragen roll och flera i gruppen ger exempel på att man själv gått från att aldrig ha cyklat till att nu cykla på daglig basis. En av de aktiviteter som gruppen diskuterat att genomföra är cykelskola och jag antar att det är där-­‐
för som cyklandet används som exempel trots att vi vid detta tillfälle främst diskuterar hur vi kan utveckla arbetet med stegmätare för deltagare. Just att lära sig cykla är något som flera i gruppen tar upp som något mycket viktigt och speciellt då det inte är vanligt före-­‐
kommande i de egna hemländerna medan det i Sverige är en själv-­‐
klarhet och en del av kulturen. SHK ser också sin roll att få de nyan-­‐
lända att anta nya perspektiv, vilket de själva har gjort efter många år i Sverige (genom bland annat att bli hängivna cyklister). Att fysisk aktivitet tas som någonting självklart och viktigt genomsyrar ar-­‐
betsgruppens förståelse och är inte något som ifrågasätts. Från att ha varit en del av en flyktingpraktik har SHK genom utbildningsin-­‐
satser och genom den egna yrkesrollen utvecklat nya perspektiv vilket genomsyrar hur de samtalar och relaterar kring dessa frågor. 5.2 Kategori: Handlingsutrymme för SHK
SHK ger under diskussionerna fortlöpande förslag på konkreta åt-­‐
gärder som skulle kunna få större genomslagskraft i hälsoarbetet med målgruppen. De menar att det inte räcker med information utan det behövs någonting mer som kan få målgruppen att bli fy-­‐
siskt aktiv. Paralleller dras till skolans strukturer för obligatorisk 46 undervisning i ämnet Idrott och Hälsa och de efterlyser någonting liknade för målgruppen inom existerande strukturer. SHK B: men det är precis som andra saker till exempel med språket. Ibland har vi svårt att motivera dem att det är viktigt att få information i Sverige och lära sig språket. Så därför har staten bestämt att ge SFI-­‐bonus, så om man kan göra samma sak med träningen och satsa lite mer. Staten kan få något för det blir mindre sjukdomar osv. SHK C: men jag tycker att vi som kommunikatörer borde få dem att förstå att det är någonting dom be-­‐
höver och det är någonting som kan hjälpa Jag noterar att olika personer i gruppen intar lite olika positioner i diskussionerna. Några menar att de egna möjligheterna att påverka målgruppen är begränsade eller obefintliga då beslut fattas av andra. En SHK intar en mer empatisk hållning och uttrycker att det SHK kan påverka. Eller borde kunna, genom det egna arbetet och de egna erfarenheterna få deltagarna att förstå att fysisk aktivitet kan hjälpa mot de svårigheter som en migrationsprocess kan innebära. Det är ju viktigt att tro att det egna arbetet har betydelse och att det är till nytta för målgruppen. Jag upplever flera gånger att olika SHK undrar om jag har några kanaler som kan påverka så att det kom-­‐
mer tillstånd förändringar som kan bidra till bättre hälsa hos mål-­‐
gruppen. 5.3 Kategori: diskrepans
Under samtalens gång återkommer gruppen vid upprepade tillfällen till att de uppfattar att deltagarna inte visar så stort intresse för häl-­‐
sofrågor och man menar att det beror på att det finns andra saker som uppfattas som viktigare och därför upptar en större del av mål-­‐
47 gruppens engagemang. En av SHK beskriver uppgivet hur den in-­‐
formation man förmedlar inte riktigt tas på allvar. SHK B: Anna! Det finns jättemånga i våra grupper som, när vi informerar att det är viktigt så tar dom tar det inte på allvar. Men(!) sen när dom blir sjuka av di-­‐
abetes och högt blodtryck då börjar dom träna SHK C: Det är inte lätt för dom att inse att det är någonting som dom behöver! Därifrån jag kommer så är det ofta bland kvinnorna så är det ett förändrings-­‐
jobb, dom ser det som att det är någonting som killar-­‐
na gör. Det här konceptet finns inte på landsbygden i Afghanistan. Men också mönster och på de sätt de levt hela sina liv i Afghanistan. Där är hela världen för en kvinna hennes hus. Hon har levt hela sitt liv mellan fyra väggar alltså. Sedan hamnar dom här i Sverige så det är ingen lättmotiverad grupp Ett intressant perspektiv som återkommer vid upprepade tillfällen och av flera av kommunikatörerna är kvinnornas situation. De framhäver hur viktigt de anser det vara att satsa särskilt på kvinnor i detta arbete. Kunskapsluckorna är särskilt stora hos kvinnor me-­‐
nar man och flera uttrycker att just denna grupp behöver priorite-­‐
ras i hälsoarbetet. Att deltagarna inte känner någon större relevans för dessa frågor tillskriver SHK att det råder brist på kunskaper. Man kan här uppfatta en diskrepans mellan å ena sidan det stora behovet av information som SHK anser finns utifrån både deltagar-­‐
nas bristande kunskaper inom fältet och bristande förståelse för hur man kan omsätta informationen i handling, och å andra sidan den mening som deltagarna tillskriver denna information. 5.4 Kategori: Delaktighet
Vid ett tillfälle delade jag in gruppens medlemmar två och två med uppgiften att diskutera i vilken grad respektive SHK känt sig delakt-­‐
iga i arbetsprocessen. Efter ett walk-­‐and-­‐talk-­‐möte intervjuade jag 48 dem parvis och därefter avslutades övningen med en gemensam diskussion i plenum. En av medlemmarna i gruppen uttrycker att det är just inom den egna praktiken som behov och önskningar om nya arbetssätt vuxit fram vilket bidragit till detta projekts tillbli-­‐
vande. SHK C: Det kom ju från SHK såklart. Idéen föddes ju hos SHK. Det initiativet har vi tagit! Det kom upp ju liksom hela tiden när vi pratade om motion. Den här frågan brukade dyka upp både i gruppen (målgrupp-­‐
en) och bland personalen (SHK) på personalmöten. att det skulle vara något praktiskt initiativ. Såklart vi har påverkat och sedan kom samarbetet med er” Det är SHKS egna tankar och idéer som ligger till grund för hur pro-­‐
jektet utformats och vilka aktiviteter som genomförs med målgrup-­‐
pen hädar de flesta i gruppen. Synen på praktikerna som experterna i sin egen praktik genomsyrar aktionsforskning (Noffke, 2005) och arbetet och utvecklingsprojektet har utgått från de frågor som väckts av såväl målgruppen som SHK. Det är SHKs önskan att pröva nytt och förändra sin praktik som initierat idén kring MILSA 3 SHK A: Naturligtvis vi är ju delaktiga för vi är en del av den här processen. Det är inte så att ni kommer med färdiga produkter till oss ”så gör ni så alltså”. Vi har suttit med dig och vi har pratat och planerat. Delat ut, plockat tillbaka (stegmätare) och kommit med deras kommentarer. Det är vi som propagerar för det här i klassrummet Även under planerings-­‐ och genomförandefasen är det SHK själva som kommit med idéer och min roll har varit av handledande karak-­‐
tär. Det är deras önskan om förändring och hur den bäst genomförs som ligger till grund för arbetets utformning och känslan av att ha varit delaktig är stor bland de flesta i arbetsgruppen. Det finns dock någon som menar att projektet kommer uppifrån och att man inte 49 fått vara med i den inledande planeringsfasen utan att detta har be-­‐
stämts av andra. SHK B: Delvis delaktiga. Det var redan bestämt att vi skulle göra det. Det hade varit bättre om vi deltagit i planeringen i början. Vi vet kanske lite mer än er när det gäller målgrupperna, hur dom tänker och hur man kan göra dom mer aktiva. Vilken mentalitet dom har, varifrån kommer dom och vilka situationer har dom vi upplevt Någon menar att projektets utformats av andra trots att kunskaper-­‐
na hur detta borde gå till framförallt finns hos SHK. Synen på att man är expert och borde ha fått möjlighet att vara med i utform-­‐
ningen av projektet, vilket inte möjliggjorts, lyser igenom. Andy Hargreaves (2004) har i sina studier kring lärares känslomässiga reaktioner runt pedagogiskt förändringsarbete dragit slutsatser att den avgörande faktorn för hur väl ett förändringsarbete tas emot bland de involverade är hur stor uppfattningen av delaktighet är. Att själv ta initiativ eller få vara med att utforma strategier för hur förändringsarbete ska iscensättas skapar entusiasm och motivation även om initiativet kommer från chefer eller beror på politiska be-­‐
slut. Genom att se nyttan med arbetet både för, i det här fallet mål-­‐
gruppen, men även för egen del skapas motivation till förändrings-­‐
arbete menar författaren. Även om någon upplever det som att be-­‐
slutet kommer från andra eller på en annan nivå inom den organi-­‐
sation som man är en del av så känner alla stor engagemang i pro-­‐
jektet då man kan se nyttan med projektet. SHK A: Det är vi som motiverar dom (målgruppen). Utan oss hade det inte kommit mer än till Länsstyrel-­‐
sen Det finns ett stort intresse för MILSA både på nationell men även på regional nivå. Det har vid flera tillfällen lyst igenom att gruppen känner stolthet för det arbetsmetoder som prövats hitintills och vad de åstadkommit. Man uttalar också att det är tack vara SHK och utan 50 deras förståelse och kunskaper hade projektet inte fått den utform-­‐
ning som de har idag. Bilden av den egna självförståelsen, som ex-­‐
perter inom den egna praktiken stämmer väl överens med Noffkes (2005) beskrivning av synen på praktikerna som genomsyrar och tas tillvara inom aktionsforskning. 5.5 Kategori: transformation
Avsikten med projektet har varit att utveckla nya arbetsmetoder för att tydliggöra för deltagarna vikten av fysisk aktivitet som ett sätt att främja en hälsosam livsstil. Att kunna motivera till fysisk aktivi-­‐
tet genom att prata om kost och motion har enligt SHK inte samma genomslagskraft som att faktiskt få möjlighet att konkret erfara upplevelse av vad fysisk aktivitet kan vara. SHK B: Målgrupperna har blivit mer aktiva och det har stärkt viljan att göra andra saker. Man vill göra andra aktiviteter. SHK C: Informationen har bidragit till ökad medve-­‐
tenhet om sin hälsa och motion. Dom har funderat på hur mycket dom rör på sig och hur mycket som mot-­‐
ionerar. /. Alla verkade vara intresserade och vill delta/ Nyfikenheten var där. Genom detta arbetssätt väcks även önskemål hos deltagarna att testa andra aktiviteter när man blivit varse den egna fysiska aktivi-­‐
tetsnivån. SHK upplever att arbetssättet har ökat motivationen och förståelsen hos deltagarna. När information kombineras med prak-­‐
tisk tillämpning menar SHK att känslan av relevans ökar hos delta-­‐
garna. SHK menar att stegmätare är en bra sak att börja med men att det sedan krävs det nya former för fysisk aktivitet om man ska kunna hålla motivationen uppe. SHK B: Den (stegmätaren) är mkt bra att börja med. De nyanlända har inte tänkt på att promenera och så-­‐
51 dana viktiga saker. Dom är fortfarande utomlands. Det är bättre att man påminner dom. Detta är första steget. Syftet med hela projektet är att dom blir mer aktiva. De flesta av dom har varit mkt aktiva under de två veckorna med stegräknare, men vad händer se-­‐
dan? Intresset hos målgruppen upplevs som positivt hos SHK och man upplever en att detta är ett mer effektivt sätt att arbeta med hälso-­‐
frågor med målgruppen. Att SHK känner att de är delaktiga i den konkreta planeringen och genomförandet av arbetet med målgrup-­‐
pen är tydligt och deras entusiasm för arbetet har vuxit efter hand som arbetet fortskridit. Att ökad förståelsen av hur nya arbetssätt kan (handlingar) innebära förändringar i hur målgruppen upplever hälsoaspekter är motiverande. Det blir också tydligt i samtalen (say-­‐
ings) att arbetet kring detta behöver utvecklas vidare. Man hänvisar till att deltagarna ställer fler frågor och reflekterar över sin egen ak-­‐
tivitetsnivå. ”Transforming our practices means transforming what we do; transforming our understandings means tranforming what we think and say; and transforming the conditions of pracice means tranforming the ways we relate to others and to things and circumstances around us. (Kemmis, 2009s.463) Under ett av reflektionsmötena framkommer det också att flera av SHK stolt berättar att de själva blivit mer fysiskt aktiva. En av kom-­‐
munikatörerna säger att han lånat hem en stegmätare för att an-­‐
vända på den dagliga kvällspromenaden. Genom att förändra ar-­‐
betssätten och själva prova stegmätare har även de egna motions-­‐
vanorna blivit synliga och reflekterats över och relaterar till pro-­‐
jektet vilket kan förefalla vara en intressant sidoeffekt av arbetspro-­‐
cessens påverkan på SHK. I relation till Kemmis (2009) citat ovan så kan man ju förstå det som att förändringsprocessen förändrat deras 52 sätt att prata och tänka om fysisk aktivitet vilket fått konsekvenser även för de egna motionshandlingarna det vill säga man relaterar även förändringsarbetet utanför det sammanhang som det pågår inom SHK D: Det var första gången jag provade med steg-­‐
mätare och jag har sett att jag rör mig för lite, alldeles för lite till och med. Och nu säger jag att jag måste gå en promenad. Innan var mina ben så tunga att jag knappt kunde ta trappan. Nu tar jag trappan! SHK C: Även jag när vi testade stegräknare så låg jag under 10000 – det visste jag inte. Det har påverkat mig! Personligen så kände jag ett behov att röra på mig, gymtid är svårt att hitta så jag till exempel springer. Speciellt under sommaren (i somras) så brukade jag springa Någon i gruppen berättade att hen trodde att hen rörde sig tillräck-­‐
ligt men att stegmätaren visat att så inte var fallet och att det med-­‐
fört att hen hittat nya former för att vara mer aktiv efter det. Metodutvecklingen innebär även att arbetsuppgifterna förändrats och gruppen därigenom blivit varse olika praktiska och strukturella problem förbundna med detta. Diskussioner kring olika problem i samband med nya arbetssätt har därmed blivit alltmer explicita un-­‐
der processens gång. Som kritiska aspekter nämns (materialeko-­‐
nomiska) som tid och de ekonomiska förutsättningar SHK ger också ord åt hur de ser på möjligheterna men också hinder för detta ar-­‐
betssätt i de (sociopolitiska) strukturer som de verkar inom. Till viss del uttrycks detta i frustration över bristen på samverkan mel-­‐
lan olika aktörer något man ser som helt nödvändigt om fysisk akti-­‐
vitet ska få fäste på allvar i etableringsprogrammet. SHK B: Det var krångligt för vi har inte tid med detta. Det som fungerade bra: stegmätare och Gerdahallen, 53 men eftersom vi har jättemycket att göra. Vi är ute nästan varje dag och informerar så vi har inte tid att planera och skriva kommentarer och diskutera med målgruppen. Det måste bestämmas någon tid för det Genom samtalen har erfarenheter från samtliga synliggjorts och kunnat diskuteras öppet i gruppen. Det är till exempel ofta olika personer som startar upp respektive avslutar en aktivitet med mål-­‐
gruppen vilket de upplever som otillfredsställande. Att motivera målgruppen genom användande av stegmätare fungerar men för att kunna genomföra alla delar på ett professionellt sätt är det viktigt att det avsätts tid och att strukturerna kring arbetsfördelning ses över och blir än tydliga. SHK F Vi har haft problem med överlämningen mellan kommunikatörerna. Vi har problem med strukturerna kring överlämnandet mellan kommunikatörerna. SHK D Om man hittar en bra rutin för överlämningen så blir det enklare. Det finns en önskan att genomföra arbetet på ett professionellt sätt. Man efterlyste en manual vilket blev en del i arbetet att ta fram så att överlämningen mellan kommunikatörerna så underlättar detta. Man utgår från de strukturer som finns och vill anpassa projektet utifrån detta vilket kan tolkas som att strukturerna inte går att för-­‐
ändra eller ifrågasätta. Ingen av kommunikatörerna funderar kring detta i början av arbetet. 54 6. REFLEKTION
Aktionsforskning har sin utgångspunkt i praktiken och detta akt-­‐
ionsforskningsprojekt handlar om att genomföra lokalt utvecklings-­‐
arbete tillsammans med en grupp samhälls-­‐ och hälsokommunika-­‐
törer (SHK) vid Länsstyrelsen i Skåne. Arbetet innebär att jag som doktorand arbetar tillsammans med praktikerna (SHK) för att ut-­‐
veckla och pröva olika former för fysisk aktivitet som kan leda till implementering av nya arbetsformer där fysisk aktivitet integreras i SHKs arbete med målgruppen Genom aktionsforskning erbjuds vik-­‐
tigt kunnande om en vardagskontext som inte är lättillgänglig vid traditionell forskning menar Somekh (2006), vilket blivit synligt bland annat genom att flera i arbetsgruppen efterhand kommit med idéer om det fortsatta arbetet framöver. Det egna handlingsutrym-­‐
met för att påverka deltagarna till en hälsosammare livsstil har tidi-­‐
gare uppfattats som litet hos SHK men genom nya arbetsformer upplever gruppen ett ökat intresse för fysisk aktivitet hos deltagar-­‐
na. Även de strukturer som omgärdar flyktingmottagandet och de-­‐
ras arbete på länsstyrelsen anses som begränsande för möjligheter-­‐
na att påverka och utforma det egna arbetet på ett sätt man skulle vilja. Allt eftersom olika aktiviteter genomförts har flera i arbets-­‐
gruppen efterlyst nytt material som de kan använda för tydligare information både om olika aktiviteter som är möjliga men också om en utveckling av det befintliga undervisningsmaterialet, som de inte anser tydligt motiverar till fysisk aktivitet. 55 Utvecklingsprocessen med SHK har skett i olika etapper och kring olika aktiviteter under arbetets gång. Processen kan liknas vid den så kallad Lewinspiralens utformning då arbetsgruppen planerat-­‐
genomfört, observerat och reflekterat över arbetet (Rönnerman, 1998) och drygt halvvägs in i föreliggande studie kan konstateras att de nya erfarenheterna inneburit att SHK diskuterar både hinder och möjligheter för nya arbetssätt på olika nivåer inom den kontext man är verksam inom. SHK har hanterat de nya arbetsformerna i sitt dagliga arbete med målgruppen då de har informerat, delat ut och samlat in stegmätare för att ta några exempel. Genom att för-­‐
ändra sina handlingar i mötet med målgruppen har nya erfarenhet-­‐
er erbjudit ett lärande kring det egna arbetet. Arbetsprocessen har för SHKs del handlat om perspektivförändring och ett lärande om den egna vardagspraktiken då de har reflekterat över och erfarit nya arbetssätt som en möjlighet att möta deltagarna på. Det har bli-­‐
vit synligt i hur gruppen samtalar om möjligheter och hinder under arbetsprocessen. Lauvås (2001) menar att efter många år i yrket, vilket är fallet för de flesta av SHK, har mycket av den personliga praxisteorin blivit till så kallad tyst kunskap. Denna fusion av värde-­‐
ringar, erfarenheter och kunskaper, som bildar denna praxisteori har genom diskussioner i gruppen blivit synlig för hela arbetsgrup-­‐
pen. Det har varit (och är) en utmaning som handledare att få grup-­‐
pen att artikulera och reflektera över vardagsarbetet i relation till utvecklingsprojektet. Gruppen besitter en ansenlig professionell kompetens där en av deras största tillgångar är kunskaper att möta och besvara deltagarnas frågor. SHK har genom åren varit med om ett antal projekt som kommit och gått och menar att för att detta ar-­‐
betssätt verkligen ska få fäste inom etableringsprogrammet krävs både avsatt tid inom det egna arbetet men också en mer ingående samverkan mellan olika aktörer inom etableringsprogrammet. De är med andra ord mycket erfarna inom området och vet vad som krävs för att få tillstånd hållbara förändringar men att de i dagsläget inte har något reellt inflytandet över detta. Det vore kanske rent av re-­‐
spektlöst att kalla SHKs arbete som ett lärande för SHK? För egen del har detta projekt inneburit ett omfattande lärande. Ge-­‐
nom att få arbeta med SHK inom ett fält som ligger långt från mitt 56 dagliga arbete som universitetsadjunkt vid Malmö högskola har det erbjudits många nya erfarenheter. Jag har genom att analysera materialet även blivit medveten om min egen roll under våra möten vilket också inneburit ett nyttigt lärande. Efter många år i läraryrket är det (alltför) lätt att falla in i en styrande lärarroll istället för den mer handledande roll som efterfrågas inom aktionsforskning (Rön-­‐
nerman, 2012). Aktionsforskning är enligt Noffke och Somekh (2009) alltid politisk då syftet är att förändra och påverka. Man kan genom aktionsforsk-­‐
ningsprocess främja social rättvisa och skapa möjligheter för grup-­‐
per att komma till tals och få kontroll över sin egen situation. Samt-­‐
liga SHK har känt sig delaktiga i denna utvecklingsprocess, det råder det nog ingen tvekan om. De flesta uttrycker också att det är de själva som initierat till detta projekts tillblivande. Samtidigt har för-­‐
ändrade arbetsformer ställt nya krav i den praktiska vardagen vilket man upplever att det inte riktigt finns utrymme för att operational-­‐
isera på ett önskvärt sätt. Uppföljning med målgruppen och sam-­‐
manställning av upplevelser har varit arbetsuppgifter som krävt mer utrymme än vad som är möjligt i en pressad vardagssituation. Reflektionen över de strukturer som påverkar deras arbetsförhål-­‐
landen och möjligheterna för att implementera nya och hälsofräm-­‐
jande arbetsmetoder med fysisk aktivitet blir tydligare ju längre projektet fortgår. För att detta arbetssätt ska få fäste inom etable-­‐
ringsprogrammet så är det, menar man nödvändigt att få tillstånd ett utökat samarbete på praktisk nivå med fler aktörer involverade i flyktingmottagandet. Man efterlyser också en mer pragmatiskt in-­‐
ställning i samarbeten för att kunna nå en svårmotiverad målgrupp. En stor andel av målgruppen lider av migrationsstress efter att ha blivit utsatta för olika trauman och saknar dessutom den syn på ar-­‐
bete, fritid och hälsa som är en självklar del av svensk kultur. Kun-­‐
skaperna kring hälsofrågor är också, enligt SHK begränsade, särskilt bland kvinnorna i dessa grupper. Genom detta aktionsforskningsprojekt har praktikernas unika kun-­‐
skaper fått inflytandet över och utformat arbetet. Förutom att de flesta i arbetsgruppen har lång erfarenhet i arbetet som samhälls-­‐ 57 och hälsokommunikatörer besitter de språkkunskaper och insikter om det sammanhang varifrån deltagarna kommer. De inne har där-­‐
med en central och viktig roll i flyktingmottagandet i regionen. De-­‐
ras egna erfarenheter av migrationsprocessens svårigheter och av att ha etablerat sig i Sverige är också värdefulla kompetenser som genom denna forskningsansats blivit synligt på ett sätt som inte är brukligt i gängse forskningsmetoder. Förhoppningen är att detta projekt kan bidra med att visa på möjliga tillvägagångssätt för ett tydligare hälsofrämjande fokus i flyktingmottagandet. Studien har fokuserat på den mötespraktik som SHK ingår i under utvecklings-­‐
projektet för att belysa vad som möjliggör respektive begränsar im-­‐
plementeringen av nya arbetsmetoder kring fysisk aktivitet som hälsokommunikatör arbetat med. Förhoppningsvis kan detta bidra med kunskaper om hur man kan tillvara ta praktikernas erfarenhet-­‐
er vid utformningen av ett hälsofrämjande mottagande. Work in progress- några tankar om det fortsatta arbetet
Den analys som är gjord utgår än så länge bara från några enstaka samtal som jag haft med gruppen vilket innebär att det är en be-­‐
gränsad del av empirin som jag arbetat med i denna text. Jag har be-­‐
skrivit resan med utvecklingsprojektet så långt vi kommit men kommer att försöka vara mer grundlig längre fram när jag fördjupat mig mer i materialet. Inom aktionsforskning utgår man från en cyklisk process av att pla-­‐
nera-­‐ genomföra aktioner-­‐ observera-­‐ och reflektera. I den här stu-­‐
dien motsvaras aktionerna av de möten som jag har med SHK. Jag försöker fånga den förståelsekurva som utkristalliserar sig hos SHK utifrån de gjorda erfarenheterna under arbetsprocessen. De beskri-­‐
ver och delvis förklarar gjorda erfarenheterna och nästa steg är att fånga deras förståelse av konsekvenserna av detta arbete både för sin egen del och för målgruppen. Man brukar prata om att aktions-­‐
forskningen har 3 syften 1)Förändra en praktik, 2)förändra praktikernas förståelse av det egna arbetet 3) förändra villkoren för en praktik 58 En utmaning jag har framför mig är att försöka analysera hur de tre delare hänger ihop i denna studie, något jag ännu inte riktigt fått syn på men är på jakt efter. Just nu är det är mest lösa fragment… Olika positioner och strukturer runt arbetsgruppen åter-­‐
står också att beskriva och analysera utifrån vald teori (SHK har kapacitet att ta ansvar för hur man skulle kunna ut-­‐
veckla arbetet vidare för att implementera fysisk aktivitet i det egna arbetet, vidare men hur ser deras befogenheter ut? Det är något jag funderar kring och behöver ta reda på mer om för att förstå vilka positioner de intar. 59 Referenser
Aagaard Nielsen, K. (. (2004). Aktionsforskningens videnskabsteori. Forskning som forandring. In Fuglsang, L. & Olsen, P.B. (red) (Ed.), Videnskabsteori i samfundsvidenskaberne. På tværs af fagkulturer og paradigmer. Roskilde universitetsforlag: Frederiksberg. (pp. 517-­‐546) Roskilde Universitetsforlag: Frederiksberg (25s). Altrichter, H., Feldman, A., Posch, P., & Somekh, B. (2005). Teachers investigate their work: An introduction to action research across the professions Rout-­‐
ledge. Aspfors, J. (2012). Induction practices: Experiences of newly qualified teachers. Vasa: Åbo Akademi University. Retrieved from http://bibbild.abo.fi/ediss/2012/aspfors_jessica.pdf Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning [Det vurderende øjet.] (1 uppl ed.). Stockholm: Liber. Bryman, A. (2003). Samhällsvetenskapliga metoder [Social research methods.]. Enskede: Tpb. Carlzén, K. (2012). Partnerskap skåne: Slutrapport 2008-­‐2011. Malmö: Länsty-­‐
relsen i Skåne län. Dewey, J. (1999). Demokrati och utbildning Daidalos. Eilertsen, T., Gustafson, N., & Salo, P. (2008). Action research and the micropo-­‐
litics in schools. Educational Action Research, 16(3), 295-­‐308. Retrieved from http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ81122
8&site=ehost-­‐live; http://www.informaworld.com/openurl?genre=article&id=doi:10.1080/09
650790802260208 Fejes, A., & Thornberg, R. (2010). Handbok i kvalitativ analys. Johanneshov: Tpb. Folkhälsorapport: (2005). . Stockholm: Socialstyrelsen. Hansson, A. (2003). <br /> Praktiskt taget: Aktionsforskning som teori och praktik i spåren efter LOM. <br /> <br /> Hardy, I. (2010). Academic architectures: Academic perceptions of teaching conditions in an australian university. Studies in Higher Education, 35(4), 391-­‐404. Hargreaves, A. (2004). Inclusive and exclusive educational change: Emotional responses of teachers and implications for leadership. School Leadership & Management, 24(3), 287-­‐309. Kalleberg, R. (1993). Konstruktiv samhällsvetenskap. In J. Holmer, & B. Starrin (Eds.), Deltagarorienterad forskning (pp. 185). Lund: Studentlitteratur. 60 Kemmis, S. (2008). Praxis and practice architectures in mathematics education. Paper presented at the Proceedings of the 31st Annual Conference of the Mathematics Research Group of Australasia (MERGA), , 1 17-­‐30. Kemmis, S. (2009). Action research as a practice‐based practice. Educational Action Research, 17(3), 463-­‐474. Kemmis, S. (2010). Research for praxis: Knowing doing. Pedagogy, Culture & Society, 18(1), 9-­‐27. Kemmis, S., & Grootenboer, P. J. (2008). Situating praxis in practice https://www. sensepublishers. com/. Langelotz, L. (2013). Vad gör en skicklig lärare?: En studie om kollegial hand-­‐
ledning som utvecklingspraktik. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgen-­‐
sis. Retrieved from http://hdl.handle.net/2077/34853 Länsstyrelsen. (2012). Projektplan, europeiska flyktingfonden, europeiska återvändarfonden. Retrieved from http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/nyheter/
2013/MILSA%20ny%20skrivning%20-­‐%202%20dec.pdf Lauvås, P. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlittera-­‐
tur. Levin, M. (2013). The praxis of educating action researchers. In P. Reason, & H. Bradbury (Eds.), The SAGE handbook of action research: Participative in-­‐
quiry and practice (pp. 669-­‐681) Sage. McNiff, J., & Whitehead, J. (2002). Action research in organisations Routledge. Noffke, S. E. (2005). Themes and tensions in US action research: Towards histroical analysis. In S. Hollingsworth (Ed.), International action research: Educational reform (pp. 2-­‐16) Routledge. Noffke, S. E., & Somekh, B. (2009). The SAGE handbook of educational action research. Los Angeles, [Calif.]; London: SAGE. Olin, A. (2009). Skolans mötespraktik-­‐en studie om skolutveckling genom yr-­‐
kesverksammas förståelse Department of Education; Institutionen för peda-­‐
gogik och didaktik. Povrzanovi Frykman, M., & Skaffari-­‐Multala, M. (2011). Retrieved from http://www.mah.se/upload/Forskningscentrum/MIM/MIM/MIM%20Acade
mic%20rec%20FINAL%20January%20webb.pdf Reason, P., & Bradbury, H. (2013). SAGE handbook of action research: Participa-­‐
tive inquiry and practice Rönnerman, K., Moksnes Furu, E., & Salo, P. (2008). Nurturing praxis: Action research in partnerships between school and university in a nordic light. Rotterdam: Sense Publications. 61 Rönnerman, K. (Ed.). (2004). Aktionsforskning i praktiken: Erfarenheter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur. Rönnerman, K. (Ed.). (2012). Aktionsforskning i praktiken: Förskola och skola på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur. Rönnerman, K. (2013). Aktionsforskning i praktiken. In K. Rönnerman (Ed.), (). Johanneshov: Mtm. Rönnerman, K. (1998). Utvecklingsarbete: En grund för lärares lärande. Lund: Studentlitteratur. Säljö, R. (2005). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv Norstedts Akademiska Förlag,. Schatzki, T. R. (2002). The site of the social: A philosophical account of the con-­‐
stitution of social life and change. University Park, Pa.: Pennsylvania State University Press. SFS 2010:197. (2010). <br />Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända <br />invandrare Retrieved from http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20100197.pdf Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Retrieved from http://www.refworks.com/refworks2/default.aspx?r=references|MainLayo
ut:init Somekh, B. (2006). Action research: A methodology for change and develop-­‐
ment. Maidenhead: Open University Press. Starrin, B. (1993). Participatory research -­‐ att skapa kunskap tillsammans. In J. Holmer, & B. Starrin (Eds.), Deltagarorienterad forskning (pp. 119-­‐135). Lund: Studentlitteratur. Stounbjerg, P. (2005). Uro og urenhed Aarhus University Press. Tiller, T. (2009). Aktionslärande: Forskande partnerskap i skolan. Stockholm: Liber. Tyrén, L. (2013). "Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill": En studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis. Retrie-­‐
ved from http://hdl.handle.net/2077/32755 Zeichner, K. (2001). Educational action research. In P. Reason, & H. Bradbury (Eds.), Handbook of action research: Participative inquiry and practice (pp. 273-­‐283). London: Sage. Zeni, J. (2001). A guide to ethical decision making for insider research., 153-­‐
165. 62 63