Barn, skola och uppväxtvillkor, Jobb och övergripande kommunala
Transcription
Barn, skola och uppväxtvillkor, Jobb och övergripande kommunala
Motioner och utlåtanden Grupp B Barn, skola och uppväxtvillkor Jobb och över gripande övergripande kommunala frågor Stockholms arbetarekommuns årsmöte 18-19 april 2015 2 Innehåll Motion B1 Fri skolfrukost i årskurs F till nio ................................................. 5 Motion B2 Inför kostnadsfri skolfrukost i grundskolan ................................ 6 Utlåtande B1 och B2 ...................................................................................... 6 Motion B3 Angående mäns utsatthet för våld i nära relationer.................. 7 Utlåtande B3 ................................................................................................10 Motion B4 Bättre lagskydd för visselblåsare ..............................................11 Utlåtande B4 ................................................................................................12 Motion B5 Fritids och annan verksamhet för unga i de lägre tonåren .....12 Utlåtande B5 ................................................................................................13 Motion B6 Främja företagande för kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden .......................................................................15 Utlåtande B6 ................................................................................................15 Motion B7 Grön harmoni - Stockholm bilfri ................................................16 Utlåtande B7 ................................................................................................17 Motion B8 Internet - en del av ett modernt försörjningsstöd ...................17 Utlåtande B8 ................................................................................................18 Motion B9 Jämställdhetsanalys av resursfördelning inom idrottsområdet i Stockholms stad ...............................................................19 Utlåtande B9 ................................................................................................20 Motion B10 Kan du tänka dig en sommar helt utan bad? .........................21 Utlåtande B10 ..............................................................................................21 Motion B11 Klart vi har råd med kultur! .....................................................22 Utlåtande B11 ..............................................................................................25 Motion B12 Krafttag för ekonomisk demokrati! .........................................25 Utlåtande B12 ..............................................................................................26 Motion B13 Mera resurser till utsatta områden vilket leder till en bättre stadsmiljö ................................................................................27 Utlåtande B13 ..............................................................................................27 3 Motion B14 Riktade insatser på skolområdet ............................................28 Utlåtande B14 ..............................................................................................29 Motion B15 Skapa ett bibliotek vid Gullmarsplan .....................................30 Utlåtande B15 ..............................................................................................30 Motion B16 Skapa ett SkidCenter vid Stora Skuggan/Fiskartorpet .........31 Utlåtande B16 ..............................................................................................32 Motion B17 Skolmuseum i Akalla by ..........................................................32 Utlåtande B17 ..............................................................................................33 Motion B18 Skyddsvärda träd ....................................................................33 Utlåtande B18 ..............................................................................................34 Motion B19 Socialtjänstens arbete med barn och unga ...........................34 Utlåtande B19 ..............................................................................................36 Motion B20 Stoppa förslagen om upphandling av kvinnojourernas verksamhet .......................................................................37 Utlåtande B20 ..............................................................................................38 Motion B21 Säkerhetshot ............................................................................39 Utlåtande B21 ..............................................................................................39 Motion B22 Tydliga riktlinjer för romska EU-migranter .............................40 Utlåtande B22 ..............................................................................................41 Motion B23 Ungdomens hus i Norra Djurgårdsstaden..............................42 Utlåtande B23 ..............................................................................................43 Motion B24 Översyn av ränteavdrag m m .................................................44 Utlåtande B24 ..............................................................................................44 4 Motion B1 Fri skolfrukost i årskurs F till nio Ängby socialdemokratiska förening Många vittnar om att tillvaron har blivit tuffare för barn och föräldrar i Sverige. Enligt Rädda barnens årsrapport 2013 är mer än var tionde barn fattigt i Sverige. I en undersökning från 2011 följde Anna Harju, forskare vid Malmö högskola, under ett år sju barnfamiljer som länge levt med dålig ekonomi. Detta fick sociala konsekvenser för barnen, bland annat berättas om en flicka som tog egna sparade pengar för att köpa frukt när de skulle ta med det till skolan. I Aftonbladet den 20 november 2014 skriver Stefan Löfven och Åsa Regnér på debattsidan under rubriken Barnen kommer först - i Sverige och i världen: ”Frågan om barns rättigheter står högt på den nya samarbetsregeringens agenda. Vi tänker värna våra barns rättigheter på det lokala, nationella och globala planet. Eftersom barn inte kan välja sina föräldrar har vi ett gemensamt ansvar för alla barn. Det ger frågor som rör barns rättigheter en moralisk dimension som är långt mycket starkare jämfört med många andra frågor. I regeringens budgetproposition investerar vi därför för att förbättra situationen för de mest utsatta barnen.” Troligen finns det många barn som går utan frukost till skolan, men det uppmärksammas sällan, eftersom det både för barn och föräldrar är skamligt att berätta hur det ligger till. Barn är också väldigt lojala mot sina föräldrar. Därför vore det bra om samhället står för den kostnad det innebär att erbjuda barn en näringsriktig frukost. Det säger sig självt att det är svårt att koncentrera sig och ta in nödvändiga kunskaper om man sitter med tom mage. De flesta föräldrar vill sina barns bästa och det är ytterst deras ansvar att sörja för att barnens behov tillgodoses. Men i verkligheten klarar inte alla detta, på grund av fysisk eller psykisk ohälsa, missbruk, en för stressig tillvaro eller för att pengarna helt enkelt inte räcker till. Det blir en merkostnad för samhället med en sådan reform, men vi får omfördela pengar eller stå för att vi höjer skatten. Troligtvis är detta något som de allra flesta skulle ställa sig bakom. Utbildning är en investering för framtiden; om fler barn kan tillgodogöra sig sin utbildning bättre när de serveras skolfrukost, tjänar man in det i längden. Vi föreslår att 1. representantskapet uppmanar fullmäktigegruppen att verka för fri skolfrukost i årskurs F till nio. Ängby socialdemokratiska förening Birgit Stenberg Motionen antagen av Ängby Socialdemokratiska förening vid styrelsemöte 2014-11-24. 5 Motion B2 Inför kostnadsfri skolfrukost i grundskolan SSU Stockholm Frukost sägs vara dagens viktigaste måltid men möjligheten för våra unga att få en nyttig och mättande sådan blir alltmer en klassfråga i Sverige där barnfattigdomen ökar och många familjer har små ekonomiska marginaler. Barn som lever i en stressig hemmiljö eller har lång pendeltid till skolan kan också ha svårt för att äta ordentligt på morgonen. Till följd av detta samt andra faktorer är det många barn som idag inte äter frukost regelbundet. Forskning på området visar att frukostkonsumtion ökar koncentrationsförmågan hos elever och att regelbundna frukostvanor är associerat med bättre studieresultat. Serverandet av skolfrukost ökar skolnärvaron och förbättrar dessutom studieresultaten specifikt hos elever från familjer med låg socioekonomisk status, vilket bör vara ett prioriterat mål för den socialdemokratiska rörelsen. Att införa kostnadsfri skolfrukost innebär att ge alla elever, oavsett livssituation, möjligheten till en bra start på dagen och en förbättrad chans att klara av studierna. Vi yrkar därför att 1. Stockholms arbetarkommun ska verka för införandet av kostnadsfri skolfrukost i grundskolan. Behandlad och antagen på SSU Stockholms årskonferens 15-16 Mars 2014 Utlåtande B1 och B2 Motionärerna pekar i sina motioner på vikten av en ordentlig och näringsriktig frukost innan skoldagen för att förbättra elevernas skolresultat och undvika det sociala stigma som kan uppstå för elever som av olika skäl inte får frukost hemma. Såsom påpekas av motionärerna har det i forskning påvisats att dåliga frukostvanor hos ungdomar är kopplat till sämre skolprestationer. Det är centralt för socialdemokratin att skolan fungerar kompensatoriskt för att utjämna resultatskillnader mellan skolor och elever. Svenska skolan ska vara avgiftsfri och likvärdig. Vi menar därför att frukost i skolan kan vara en bra modell för fler skolor i staden att pröva. Samtidigt är det viktigt att se att olika skolor har olika utmaningar och att det är viktigt att besluten fattas så lokalt som möjligt med utrymme att göra olika prioriteringar bland vilka åtgärder som är mest angelägna just där. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. bifalla motion B1 2. bifalla motion B2 Beslut: __________________________________________________________________________ 6 Motion B3 Angående mäns utsatthet för våld i nära relationer Skärholmen/Vårbergs s-förening Sätra/Bredäng s-förening Skärholmens s-kvinnoklubb Motivering Våld i nära relationer utgår oftast från att det är mannen som utför detta våld. Kvinnor som genomför våld i nära relationer betraktas oftast som offer fastän de kan vara de själva som utför våldet. En undersökning genomförd vid Sahlgrenska akademien och publicerats i tidskriften BMC Public Health, bygger på två olika enkäter om våld i nära relationer. Män och kvinnor har svarat på samma frågor vid samma tillfälle men de två enkäterna ställde frågor om våld på olika sätt. Undersökningen visar att en lika stor andel män som utsätts för psykologiskt våld går omkring med självmordstankar som kvinnor. I studien förekommer också en mindre grupp män som inte själva använder våld men som är rejält utsatt för fysiskt eller psykiskt våld. Det är en ny kunskap för forskarna. Forskare tror att gruppen kanske upplever det som skamfyllt och svårt att tala om våldet eftersom det stämmer dåligt överens med samhällets maskulinitetsbild. Detta är män som forskningen ofta missar i dessa studier. Denna kategori av män som framkommit i fler studier är alltså de som utsätts för våld utan att de utsätter sin partner för detsamma. Och det är en grupp mår väldigt dåligt psykiskt. Därför krävs det mer forskning i ämnet. Detta måste undersökas närmare. Den bild vi har över kvinnors utsatthet stämmer väl med bilden vi redan har medan vi måste få ny information om männen som vi inte har. Eftersom vi bör arbeta utifrån ett folkhälsoperspektiv måste vi få veta vad hela folket är utsatta för, och kan inte begränsa dessa studier till bara kvinnor. Den undersökning som genomfördes vid Sahlgrenska akademin och som publicerades i BMC Public Health visade just på detta faktum och förvåningen var ganska stor vilket är helt naturligt om man levt i en falsk föreställningsvärld som dessutom upprätthålls dagligen via medier och olika typer av feministiska individer och organisationer. 1 400 personer omfattades av undersökningen och antalet män och kvinnor som uppgav att de utsatts av våld av sin partner var lika stor. Med tanke på att just en sådan information väcker vrede, att det är så förbjudet att tala om att även män faktiskt får stryk av sina flickvänner och fruar så leds man ju även till tanken att det kan bli svårare för dessa män att få hjälp. Svårare att bli trodda. Det kan även leda till att män inte säger något överhuvudtaget utan fortsätter att låta sig bli misshandlade i tystnad. Vilket i sin tur leder till tanken att den dolda misshandeln av män är högre än man tror. 7 Det finns män som misshandlar kvinnor men idag är det är hög tid att vi använder oss av sant jämställt tänkande istället för falskt och börja ta kvinnors våld mot män på allvar. Att sopa det under mattan och lägga all skuld på män är fördomsfullt, diskriminerande och trångsynt. Rättsväsendets syn på våld i nära relationer präglas av ett ensidigt, feministiskt perspektiv där kvinnor alltid är offer och män alltid förövare. Men enligt BRÅ uppger lika många män som kvinnor att de blivit utsatta för våld av sin partner. Lagboken måste ta sin utgångspunkt i våldet mellan människor – inte mellan könen. Att vara utsatt för våld av en närstående är otvivelaktigt förödande. Det ödelägger människors liv, splittrar familjer och trasar sönder människor både inuti och utanpå. Den partner som slår den andre tar sig rätten att med hot och våld styra en annan person och kränka människans inneboende värde. Idag finns det många kvinnojourer som tar emot utsatta kvinnor och deras barn. Det är bra, och vi ska fortsätta bygga fler och bättre sådana. Kvinnojourer är ovärderliga resurser och ska även framgent få offentligt stöd. Men samtidigt är det tid att våga prata om den andra sidan av myntet och ställa oss frågan – finns det någon som hjälper de utsatta männen? Många män lever idag – precis som många kvinnor – i destruktiva förhållanden där de blir misshandlade av sina respektive. Enligt Brottsförebyggande rådets rapport Våld mot kvinnor och män i nära relationer (2009:12) uppger lika många män som kvinnor att de blivit utsatta för någon form av partnervåld (Haaland m fl 2005, Helweg-Larsen och Frederiksen 2008b, Nieminen m fl 2008). Samtidigt konstaterar forskningen om relationsvåld (Straus 1999) att vilka skattningar man får är direkt beroende av vilket sammanhang frågorna ställs i. Trots detta är kvinnors våld mot män inte något som hittills fått uppmärksamhet, eller något som tagits på allvar. Från vissa håll förnekas och ibland till och med rättfärdigas det. I tider då jämställdhet har blivit en av de viktigaste samhällsfrågorna för många, tenderar debatten att präglas av ett ensidigt, feministiskt perspektiv där kvinnor alltid är offer och män alltid är förövare. Men diskussionen får inte stanna där. 2014 har vi kommit så pass långt i jämställdhetsarbetet i Sverige att det är dags att börja våga prata om våldet som det är. Vi måste ta vår utgångspunkt i våldet mellan människor, och inte mellan kön. Allt annat är att blunda för verkligheten. Det nuvarande feministiska perspektivet återspeglas tydligt i lagboken, och tar sig uttryck i olika former av lagstiftning. Idag finns exempelvis en brottsrubricering för mäns våld mot kvinnor, grov kvinnofridskränkning – trots att det redan finns en lag om grov fridskränkning. Varför finns det en lag riktad mot män men inte vice versa, när forskningen så tydligt visar att partnervåld är ett utbrett problem som drabbar båda könen? Genom att lyfta fram mäns rätt till hjälp och stöd från samhället innebär det inte att kvinnors rätt till detsamma förringas. Lagar och utgångspunkter i debatten som understryker att kvinnan är det svagare könet och mannen det starkare, har bidragit till en föreställning om att kvinnan är offret och mannen förövaren. Detta måste motarbetas. 8 Vi är alla människor och kan välja mellan rätt och fel. Därför måste vi också stå till svars för våra handlingar. Vi måste prata om våldet i nära relationer som det är. Kvinnovåld och allt våld är fruktansvärt på alla sätt, men det är inte enbart våld mot kvinnor som är det enda våldet som förekommer i relationer. -Regering, socialtjänstlagen, Sveriges domstolar – alla reglerar hur kvinnovåldet ska bekämpas. I stället för en kvinnofridslag borde det finnas en könlös fridslag. All lagstiftning ska vara könsneutral. Det är ett viktigaste krav som jämställdheten borde ställa När mäns våld mot kvinnor diskuteras i Sverige nämns ofta orsaken vara bristande jämställdhet mellan könen. Trots att jämställdhet diskuteras nämns inte kvinnors våld mot män. Det är tyst och varför är det tyst i Sverige när det gäller relationsvåld där kvinnan är den som slår mannen och i vissa fall även barnen? Det finns inte plats för någon annan förövare, med ett litet undantag då man öppnat för det våld som kan förekomma i samkönade förhållanden. Men det våld kvinnor brukar mot sina män och även sina barn är ignorerat och nedtystat då det inte passar in i den gemensamma bild som politiken och andra tagit fasta på för att samhället ska bekämpa våld i nära relationer. I en femtedel av allt -relationsvåld i Sverige är mannen den utsatta och för många av dem är det här vardag, visar ny forskning. De Mansjourer som finns i landet och som får bidrag från staten och kommunen kan endast få bidrag för den verksamhet som riktar sig mot att mannen ska sluta slå. Kvinnojourerna kan söka bidrag för större delen av sin verksamhet utan allt för strikta regler rörande vad pengarna ska användas till. Denna snedvridna fördelning av pengar gör att Mansjourerna inte kan hjälpa våldsutsatta män med skyddat boende och annat som kvinnojourerna kan för de kvinnor som utsätts för våld av sin man. Det är inte en jämlik och jämställd samhällsbild man får av hur det är att vara av fel kön i en relation fylld av våld. Vi yrkar att 1. Stockholms Arbetarekommun bifaller motionen och skickar den till socialdemokraterna i Riksdagen, Landstings- och Kommunfullmäktigegruppen. 2. lagstiftningen angående våld i nära relationer ska vara könsneutral 3. medel avsätts så att även våldsutsatta män får lika hjälp som kvinnor vid misshandel, (såsom skyddat boende och rättshjälp) 4. det avsätts pengar för mer forskning på området, kvinnors våld mot män 5. socialförvaltningarna utbildas angående kvinnors våld mot män Motionen behandlad och antagen på medlemsmöte den 23 november 2014 Skärholmen/Vårbergs socialdemokratiska förening Motionen även antagen på medlemsmöten i Sätra/Bredängs socialdemokratiska förening och Skärholmens socialdemokratiska kvinnoklubb den 23 november 2014 9 Utlåtande B3 Motionären tar upp den viktiga frågan om våld i nära relationer och anlägger ett perspektiv som avser sätta mer fokus på kvinnors våld mot män. Motionären menar att uppmärksamheten inom rättsväsendet och i den samhälleliga debatten i för stor utsträckning utgår från att mannen är förövare och kvinnan offer. Att män utsätter kvinnor för våld är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. Mäns våld mot kvinnor är ett symptom på den maktbalans som finns mellan könen i samhället. Flera universitet forskar kring våld i nära relationer. Nyare forskning visar att även män utsätts för våld i hemmet. Det är naturligtvis något som måste tas på stort allvar. Som motionären skriver måste detta problem kunna belysas utan att förringa det våld som kvinnor utsätts för. Men det finns också skäl till varför det talas mer om mäns våld mot kvinnor än det omvända. Nedanstående bild visar statistik över vilka platser misshandelsbrott sker, uppdelat efter förövare och brottsoffer. Det går att konstatera att män oftare är inblandade, både som offer och förövare, oavsett vilket plats misshandeln sker på. När en misshandel sker i en bostad är kvinnor förövare och män offer i 9 procent av fallen. Det är inte en obetydlig siffra. Män som utsätts för våld i hemmet har rätt till stöd och hjälp från samhället. Vidare visar statistiken män är förövare och kvinnor offer i 59 procent av fallen då misshandel sker i en bostad. Häri hittas förklaringen till det som motionären beskriver som en överfokusering på kvinnor som offer. När statistiken talar sitt tydliga språk är det lättare att se var samhället ska prioritera sina resurser. Precis som motionären skriver ska det ena inte förta det andra, men det måste också finnas förståelse för varför fokus ligger på mäns våld mot kvinnor. I Stockholms stad pågår ett kontinuerligt arbete för att stävja våld i nära relationer. Ett exempel på en verksamhet som riktar sig till både män och kvinnor är relationscentrum Sydost. Mansjouren i Stockholms län har verksamhet som även riktar sig till män som offer. 10 Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse första att-satsen besvarad 2. anse andra att-satsen besvarad 3. anse tredje att-satsen besvarad 4. anse fjärde att-satsen besvarad 5. anse femte att-satsen besvarad Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B4 Bättre lagskydd för visselblåsare Husby s-förening Svenska tjänstemän omfattas förutom av yttrandefrihet också av offentlighetsprincipen och kan åberopa meddelarskydd. Men vad kan en tjänsteman göra om ex. en med högre befattning eller den egna/ överordnade chefen/chefer beslutar vad som ska gälla i ett ärende och detta står i strid med tjänstemannens egna eller kända expertkunskaper och övertygelse i ärendet. Hur kan samhället och rättsstaten ställa sig bakom enskilda som tar en stor personlig risk när de slår larm om oegentligheter? Vilka krav har en kommun rätt att ställa på sina tjänstemän? Vilka friheter har den anställde i praktiken? I synnerhet måste kommuner och myndigheter lämna marginaler för yttrandefrihet. Problem gäller likaledes för anställda i privat sektor, där det t.o.m. kan skrivas i anställningsavtalet att yttrande om förhållanden/villkor på arbetsplatsen direkt leder till avsked. Visselblåsare kastar ljus över missförhållanden och bidrar till diskussion om takhöjd på arbetsplatser och särskilt i offentlig verksamhet. Hur lite kritik tål en politiskt styrd organisation och hur löst sitter yttrandefriheten i det kommunala Sverige? Några fall som ligger något tillbaka i tiden är Fången på fyren och konsulten, som avslöjade Göteborgshärvan. Nu senast har Kronofogdemyndighetens resor kommit i dagsljuset förutom en skolutvecklare vid kommunens skolor i Upplands Väsby som avskedades nyligen. Lagstiftningen måste respekteras. Det måste vara en lag som hindrar arbetsgivare från att med olika medel bestraffa anställda som slår larm. Framförallt måste detta gälla offentlig förvaltning med demokratisk insyn. Visselblåsare behöver bättre skydd mot repressalier och trakasserier. Lagstiftningen behöver förtydligas och konsekvenser vid brott mot den utdömas. 11 Jag föreslår arbetarkommunens årsmöte ställa sig bakom att 1. en översyn av gällande lagstiftning för visselblåsare sker 2. motionen överlämnas till den socialdemokratiska riksdagsgruppen Kyllikki Iroegbu Motionen behandlades och antogs på Husby s-föreningsmöte den 23 nov 2014. Utlåtande B4 Motionen tar upp den mycket viktiga frågan om skydd för anställda som slår larm om oegentligheter, missförhållanden eller felaktigheter på sin arbetsplats eller i samband med sitt tjänsteutövande. Styrelsen delar uppfattningen att skyddet för visselblåsare bör stärkas. Det är inte tillåtet för arbetsgivare att bestraffa anställda som slår larm om missförhållanden, men ändå sker det. Därför bör det införas någon form av sanktion som drabbar arbetsgivare som ändå gör det. Styrelsen delar alltså uppfattningen att det bör göras en översyn av gällande lagstiftning för visselblåsare. En sådan översyn har nyligen gjorts av en statlig utredning och presenterats i betänkandet SOU2014:31 Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Förslagen har remissbehandlats och bereds just nu i regeringskansliet. Vår s-mp-regering har för avsikt att lägga förslag fram förslag till riksdagen om stärkt lagstiftning i detta avseende. Styrelsen ser fram emot att regeringen ska lägga fram förslag om ny och skärpt lagstiftning i motionens anda och att motionens förslag om översyn redan genomfört. Motionen bör därmed anses besvarad. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse första att-satsen besvarad 2. anse andra att-satsen besvarad Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B5 Fritids och annan verksamhet för unga i de lägre tonåren Husby s-förening Grupperna på Stockholms fritids har ökat. Grupperna idag är ca 50 elever/avdelning till skillnad från 35 elever 2006. Antalet elever har utökats med ytterligare 15 elever inom loppet av åtta år d.v.s. lika länge som alliansen suttit vid makten. Lägg därtill att antalet anställda med pedagogisk utbildning samtidigt minskat med 8 % under samma period. Antal barn, bemanning och kompetens har stor betydelse för vilken verksamhet som kan bedrivas både på fritids som på ungdomsgårdar. De föräldrar, som har små om några ekonomiska möjligheter till att skjutsa runt barnen till olika fritidsaktiviteter, ska kunna få en bra fritidssysselsättning för sina barn på ”sitt” fritids i närmiljön. Barn 12 i våra förorter påtalar själva bristen på ställen att vistas i och säger med egna ord att de har ingenstans att ta vägen. Därtill finns det väldigt lite verksamhet för tjejer eller så tar killarnas aktiviteter överhand. För de som lämnat åldern, då de fortfarande kan gå på fritids, finns likaledes ingenstans heller att ta vägen. Visserligen finns det ungdomsgårdar, men idag riktar sig verksamheten till ett alltför brett åldersintervall. De yngres möjlighet till aktiviteter inskränks när äldre ungdomar med egenmakt tar sig friheten att inkräkta på de yngres verksamhet. Det finns inte tillräckligt med personal, som skulle kunna dela upp eller styra upp verksamhet i grupper med yngre respektive äldre ungdomar och inte heller för riktade insatser för tjejer. Det finns alldeles för få ställen för att umgås med kompisar utanför hemmet och hemma kan barnen inte heller vara, då många familjer är trångbodda. Det leder till att barn och ungdomar ”hänger i centrum”. Det är ytterst angeläget att det finns en god fritidsverksamhet för alla barn. En väl utformad fritids- och ungdomsverksamhet i ett socioekonomiskt utsatt område har en avgörande betydelse för hur barn och ungdomars uppväxtvillkor kan påverkas positivt. Det finns ett akut behov av att se över verksamhet med fritidsaktiviteter för de yngre tonåringarna och särskilt för tjejer Jag föreslår arbetarkommuns årsmöte besluta att 1. se över fritidsverksamhetens situation beträffande bemanning som kompetens 2. särskilt beakta behovet av ökad personaltäthet och utbildning/kompetens i socioekonomiskt utsatta områden 3. tillgodose behov av verksamhet för de i yngre tonåren samt skapa särskild tjejverksamhet 4. inrätta kvartersgårdar med en början i de socioekonomiskt mest utsatta förorterna Kyllikki Iroegbu Motionen behandlades och antogs på Husby s-föreningsmöte den 23 nov 2014. Utlåtande B5 Motionären pekar i sin motion på att gruppstorleken på Stockholms fritids har ökat under de senaste åtta åren. Fritids är viktigt framförallt för de barn vars familjer inte har ekonomiska resurser att delta i det ökande antalet fritidsaktiviteter som erbjuds barn och ungdomar idag. Arbetarkommunens styrelse delar uppfattningen att det är centralt att Stockholm erbjuder en god fritids- och ungdomsverksamhet. Fritids ska enligt skollagen komplettera utbildningen i grundskolan och fungera som ett stöd för att uppnå skolans mål. Fritids ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. För att säkerställa en väl fungerande verksamhet kommer Stockholms stad under 2015 bland att ta fram rutiner och stöd för att möjliggöra relevant och tillförlitlig uppföljning av gruppstorlek på stadens fritids. Verksamheten ska stärkas och elevgrupperna minskas genom att öka antalet lärare med inriktning mot fritids och barnskötare. Därtill kommer fritids, som andra kommunala 13 verksamheter, få ökade möjligheter att visstidsanställa extra personal och öka antalet sommarjobb. Tillsammans ger alla dessa åtgärder möjlighet att förbättra personaltätheten. Utbildningsnämnden i Stockholm stad har av kommunfullmäktige getts i uppdrag att göra en kartläggning av fritidshemmens lokaler i syfte att minska barngrupperna och säkra det långsiktiga lokalbehovet. Utgångspunkt för verksamheten är att den i möjligaste mån ska integreras i grundskolans övriga lokaler. Det vill säga skolans alla lokaler ska användas under hela dagen och förekomst av unika fritidslokaler ska undvikas. Enligt Stockholms stads budget för 2015 ska stadens alla barn och ungdomar erbjudas ett utbud av fritidsgårdar med olika inriktningar. Verksamheten ska präglas av en miljö utan krav på prestation där ungdomar själva har möjlighet att tillsammans med personal planera och genomföra olika aktiviteter för att tilltala unga med olika intressen. Utbudet av fritidsgårdar och dess öppettider ska svara mot behoven bland unga inom stadens olika områden. Alla unga oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsförmåga, könsidentitet och könsuttryck ska ges samma möjligheter till aktiviteter. För att det ska vara möjligt att skapa en trygg miljö för alla ska fritidsledare får kompetenshöjning i genus- och antirasistiska perspektiv samt normkritik. Dessa initiativ är viktiga för att tillgodose behoven av verksamhet för de i yngre tonåren och tjejer men arbetarkommunens styrelse tror inte att särskild tjejverksamhet ska beslutas på central nivå utan att den exakta utformningen av verksamheten ska avgöras av personalen inom verksamheten. Arbetarkommunen styrelse är inte helt på det klara på vilket sätt de av motionären föreslagna kvartersgårdarna skiljer sig från de existerande fritidsgårdarna men menar att behov av att utöka verksamheten bör ske inom verksamhetsformen fritidsgårdar. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. bifalla första att-satsen 2. bifalla andra att-satsen 3. anse tredje att-satsen bifall 4. avslå fjärde att-satsen Beslut: __________________________________________________________________________ 14 Motion B6 Främja företagande för kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden Unga S-kvinnor Rebella En stor del av den pågående debatten kring jämställdhet och kvinnligt företagande har behandlat kvinnors representation i bolagsstyrelser: en mycket viktig del för en jämställd maktfördelning i näringslivet. Dock slutar knappast arbetet för ett främjande av kvinnligt företagande där. När det gäller kvinnors rätt till att starta och driva eget företag på gräsrotsnivå är möjligheterna ofta mycket begränsade. En stor grupp av de kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden är nyanlända kvinnor. Nyanlända kvinnor tar sig inte in på arbetsmarknaden i samma takt som nyanlända män. I många fall erhåller de därför ingen avlönad arbetslivserfarenhet. Kvinnornas etablering på arbetsmarknaden begränsas således av att livssituationerna inte är jämställda. Problematiken försvåras också av att många nyanlända kvinnor saknar tillräckliga resurser, nätverk och kunskap om det stödfunktioner som finns i samhället för att realisera sina visioner. Därtill ligger en stor del av svårigheten att hitta det kapital som krävs för att driva ett eget företag. Det behövs således politiska insatser för att nyanlända kvinnor ska våga bli företagare och nå framgång. Det kan vi göra genom att skapa möjliga mötesplatser, bättre villkor och stöd till de kvinnor som vill starta företag. Det är en stor utmaning att synliggöra och ändra de strukturer som leder till att kvinnor och mäns livserfarenheter och bidrag till samhället värderas olika och att de ges olika möjligheter. Genom ett aktivt arbete för främjande av kvinnligt företagande på gräsrotsnivå kan kvinnors ekonomiska självständighet och rättigheter främjas. Så kan vi tillvarata den mångfald av kunskaper och kompetenser som utrikesfödda kvinnor besitter och låta dem förverkliga sin fulla potential. Jag yrkar att 1. Stockholms stad utökar stödet för kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden att starta egna företag 2. Stockholms stad startar företagarcentrum i ytterstaden Motionär: Katarina Hajdu, Rebella Unga S-kvinnor Motionen antagen av Rebella Unga S-kvinnor på medlemsmöte 2014-11-26 Utlåtande B6 Motionärerna lyfter i sin motion fram en viktig utmaning i Stockholm. Möjligheten att starta och driva ett eget företag är ett bra sätt att förverkliga sina idéer och drömmar, samt ger möjlighet till en egen försörjning. I Stockholm i dag finns det en stor underrepresentation i företagandet i ytterstaden och i synnerhet bland utrikesfödda kvinnor. Med anledning av detta har socialdemokraterna i skrivningar i budget som syftar till att öka stödet för kvinnors entreprenörskap och företagande i ytterstaden. I budget för 2015 uppdrar vi åt näringslivsbolaget SBR att främja kvinnors och personer med utländsk bakgrunds 15 företagande, samt att ta fram en strategi för företagande i ytterstaden i samarbete med stadens stadsdelsnämnder. Företagarcentrum skulle kunna bidra på ett positivt sätt i en sådan strategi. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse första att-satsen besvarad 2. bifalla andra att-satsen Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B7 Grön harmoni - Stockholm bilfri SSU Stockholm Stora delar av det Stockholm vi lever i idag byggdes under en period då framtidsvisionen var att varje familj skulle äga minst en bil. Vi ser idag en stad med många breda vägar för bilarnas framfart och än idag planerar kommunpolitiker i Stockholm för ett nytt Slussen med en åttafilig väg tvärsöver. Att förbereda för privatbilism är att främja privatbilism, och ökad privatbilism är det sista vi vill se. Den dåliga luftkvalitén i Stockholm har flera gånger uppmärksammats i europeiska mätningar och politikernas försök till lösning har varit att göra ett fåtal gator i innerstaden dubbfria. Men vi gröna socialdemokrater vet att detta inte är tillräckligt, vi vet att det inte räcker att bara åtgärda en liten del av problemet, en liten åtgärd som görs endast i syfte att inte sticka ut i de europeiska mätningarna. Vi gröna socialdemokrater ser hur privatbilismen inte bara bidrar till ett förändrat klimat, utan även till försämrad närmiljö och hälsa och vår vision är därför ett grönt. Stockholm, ett Stockholm utan privatbilism. Vi nöjer oss inte förrän Stockholm har den bästa luftkvalitén av alla europeiska huvudstäder. Samtidigt är vi inte blinda för verkligheten, ett Stockholm helt utan privatbilism är på kort sikt oerhört svårgenomförbart och därför föreslår vi istället ett införande av fler bilfria zoner samt minst en bilfri dag per månad. Om vi kunde göra det för Obama, så kan vi nog göra det för vår skull också. Vi yrkar att 1. Stockholm inför fler bilfria zoner. 2. lokaltrafiken i Stockholm ska vara avgiftsfri i samband med de bilfria dagarna. 3. Stockholms arbetarekommun antar motionen som sin egen. Behandlad och antagen på SSU Stockholms årskonferens 15-16 Mars 2014 16 Utlåtande B7 Motionären föreslår att Stockholm inför fler bilfria zoner och att man inför en bilfri dag i månaden då kollektivtrafiken vara avgiftsfri. Arbetarekommunen delar ambitionen att minska privatbilismen. Samtidigt noterar styrelsen att inte heller motionärerna tror att det är realistiskt att helt avskaffa privatbilismen i storstaden Stockholm. Framkomliga vägar för att minska bilismen är att bygga ut kollektivtrafiken och att underlätta för cyklister och gående. Fler bilfria zoner och gågator är lämpliga verktyg i detta arbete. Styrelsen menar emellertid att en bilfri dag i månaden är att gå för långt. Vi ser inte att detta skulle accepteras av stockholmarna innan kollektivtrafiken är utbyggd och välfungerande. Det är inte heller rimligt att införa gratis kollektivtrafik i en situation där SL saknar en halv miljard kronor och där den styrande alliansminoriteten för närvarande genomför drastiska neddragningar av kollektivtrafiken. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. bifalla första att-satsen 2. avslå andra att-satsen 3. avslå tredje att-satsen Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B8 Internet - en del av ett modernt försörjningsstöd Högalid-Hornstulls s-förening Rebella, Unga s-kvinnor För att kunna vara delaktig i samhället, och för att göra det lättare att gå från bidrag till arbete bör försörjningsstödet inkludera kostnaden för internetuppkoppling. I den första rödgrönrosa budgeten, som lagts i Stockholms stadshus, ingår kostnaden för SL-kort i den kommunala delen av försörjningsstödet. Det är positivt och det ger en signal om att vi Socialdemokrater inte anser att personer som uppbär försörjningsstöd ska isoleras och begränsas till att vistas enbart där de bor. Samma syn behövs i förhållande till tillgång till internetuppkoppling. Att ha tillgång till internet är att få tillgång till ändlöst med kunskap, upplysning och möjligheter. Det är även ofta en förutsättning för att kunna söka arbete. En generell tillgång till internet skulle kunna bryta den isolering som riskerar drabba dem som uppbär försörjningsstöd. 17 Vi yrkar att: 1. Socialdemokraterna i Stockholm verkar för att summorna i riksnormen för försörjningsstöd åter specificeras. 2. Socialdemokraterna i Stockholm verkar för att riksnormen för försörjningsstöd även inkluderar kostnaden för internetuppkoppling. 3. Socialdemokraterna i Stockholm, så länge som riksnormen inte inkluderar kostnaden för internetuppkoppling, verkar för att försörjningsstödet i Stockholm inkluderar kostnaden för internetuppkoppling. Motionär: Jenni Larsson Motionen antagen av Högalid-Hornstulls s-förenings styrelse 2014-11-28 Motionen antagen av Rebella, Unga S-kvinnor på medlemsmöte 2014-11-26 Utlåtande B8 Motionärerna skriver att kostanden för internetuppkoppling bör inkluderas i försörjningsstödet i syfte att göra det lättare att komma i arbete. Vi delar motionärernas syn på internet som ett viktigt verktyg för att kunna söka och få ett arbete. Riksnormen för försörjningsstöd beslutas av riksdagen varje år och visar vad stödet ska täcka. Riksnormen är ett golv för kommunerna och varje kommun kan besluta om utökade riktlinjer. Kostnaderna för utbetalning av försörjningsstöd skiljer sig åt mellan kommuner. Liksom kostnaden att leva också varierar stort över landet. I Stockholm är exempelvis boendekostnaderna märkbart högre än i resten av landet. En specificering av summorna i riksnormen skulle inte gagna människor som bor och lever i Stockholm. Stockholms arbete med ekonomiskt bistånd ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. I stadshusmajoritetens budget ges barnfamiljer rätt till tillgång till internet inom ramen för Stockholms stads försörjningsstöd. Det handlar om att alla barn ska ha lika möjligheter att klara skolarbetet. För personer utan barn som uppbär försörjningsstöd finns större möjlighet att få tillgång till internet utanför hemmet. Datorer finns tillgängliga på biblioteken men staden ska också verka för att parker och torg förses med öppet och fritt wifi. Dessutom ska trådlöst internet i göras tillgängligt för allmänheten i stadens lokaler. 18 Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. avslå första att-satsen 2. avslå andra att-satsen 3. avslå tredje att-satsen Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B9 Jämställdhetsanalys av resursfördelning inom idrottsområdet i Stockholms stad Unga S-kvinnor Rebella Ett av målen för Stockholms stad bör vara att resurserna ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. För att uppnå målet behöver vi veta hur resursfördelningen i kommunen ser ut uppdelat på kön, till exempel inom idrottsområdet. Den allra största delen av resurserna inom idrotts- och motionsområdet tilldelas barn och unga. Det är också fastställt att flickor och pojkar i stor utsträckning föredrar olika typer av aktiviteter och organisationsformer, vilket borde innebära att oavsett vilka aktiviteter pojkar och flickor föredrar så borde de få lika mycket stöd och utrymme från de offentliga resurserna, studier visar att detta inte alltid är fallet. Kommuners stöd till idrottsrörelsen går dels genom bidrag till idrottsföreningar och dels genom anläggningsstöd. Kontantbidragen kan ofta vara relativt väl fördelade mellan flickor och pojkar, medan anläggningsstödet framför allt bekostar arenor för idrotter som pojkar och män utför. Enligt ”Pengar nu! Handbok i gender budgeting” (Sveriges Kvinnolobby, 2008) sker diskriminering av flickor och kvinnor inom idrotten på 3 nivåer · Diskriminering mellan olika typer av aktiviteter. Vissa idrotter som framför allt flickor föredrar får inte ekonomiskt stöd. · Diskriminering mellan olika aktiviteter inom idrottsrörelsen. Kommuners anläggningsstöd går i högre utsträckning till pojkars idrottande. · Diskriminering inom en enskild aktivitet. Även i de fall som flickor utför ”killidrotter” missgynnas de med sämre träningstider och lägre status. Göteborgs stad har gjort en kartläggning (Idrotts- och föreningsförvaltningen 2013) av resursfördelning som visade att pojkar stod för 64 procent och flickor för 36 procent av aktiviteterna. Låt en jämställdhetsanalys utgöra ett avstamp för arbetet med att göra idrotts- och föreningslivet mer jämställt. Fakta måste utgöra grunden för en djupare analys över hur fler flickor och unga kvinnor ska kunna organisera sig inom idrottsrörelsen. 19 Vi yrkar att 1. Stockholms stad gör en kartläggning av resursfördelningen mellan flickor och pojkar inom idrottsområdet 2. Stockholms stad gör en könskonsekvensanalys av tiden som olika idrottsföreningar spenderar i stadens idrottshallar Motionen antagen av Rebella Unga S-kvinnor på medlemsmöte 2014-11-26 Utlåtande B9 Med utgångspunkt i de skrivelser som återfinns i stadens budget har alla stadens nämnder fått i uppdrag att analysera och ta fram verktyg för att arbetet med en jämställd budget säkerställs. Detta arbete har redan inletts på idrottsförvaltningen, och de första siffrorna för resursfördelning har tagits fram. Detta uppdrag har även specificerats i ett av nämndens mål för verksamhetsåret 2015. Detta mål lyder: Idrottsnämndens verksamhet ska jämställdhetsintegreras i syfte att synliggöra effekten av nämndens beslut och resursfördelning på kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. Den socialdemokratiskt ledda majoriteten i stadshuset har alltså redan inför budgetåret 2015 get staden i uppdrag att påbörja ett arbete för att få en jämställd budget. Detta arbete genomförs nu av idrottsnämnden, både för att skapa ett systematiskt arbete för att skapa en mer jämn resursfördelning inom driftsbudgeten, men även för att göra idrottens investeringsbudget mer jämställd. I detta återfinns också arbetet med att analysera hur fördelningen av tider utförs mellan manliga och kvinnliga utövare i stadens idrottshallar. Problemet med tidfördelningen i stadens hallar är komplex. Som systemet är idag fördelas tiderna på stadens idrottshallar ut per förening, och staden själva kontrollerar således inte att fördelningen på ”bra” tider är jämn mellan könen. Vår ambition är självklart att ställa tydliga krav för att påverka mot ett mer jämställd uttag av tider, men därtill tror vi som socialdemokrater också på det fria föreningslivet. Socialdemokratin är en folkrörelse, och vi förstår därför vikten av att föreningslivet står fritt att styra sig själva. Idrottsrörelsen bidrar idag med tiotusentals arbetstimmar på frivillig basis, där de föreningsaktiva arbetar hårt för sin förening. Att detaljstyra föreningsverksamheten kan därför vara direkt kontraproduktivt. Utvecklingen av jämställdhetsarbetet måste därför genomföras i samarbete med idrottsrörelsen, och redan idag finns en konsensus från staden och idrottsrörelsens paraplyorganisationer i denna fråga. Vi socialdemokrater kommer under mandatperioden att jobba hårt med jämställdhetsarbetet. Detta innebär både att skapa lika förutsättningar för killar och tjejer att utöva sin idrottsaktivitet, samtidigt som föreningarna själva så långt det är möjligt får äga och planera sin egen verksamhet. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. bifalla första att-satsen 2. bifalla andra att-satsen Beslut: __________________________________________________________________________ 20 Motion B10 Kan du tänka dig en sommar helt utan bad? Husby s-förening ”Att någon gång under uppväxten ha badat i en sjö eller ett hav är något vi tar för givet, men är det verkligen så självklart i dagens Sverige? LO:s stora semesterundersökning som speglar de stora klasskillnaderna under sommaren missar alla de barn som vistas på förskolor och fritidshem året om.” Så skriver Maria Bergius, socialdemokrat från Huddinge i en debattartikel i Dagens Samhälle. Sommaren som gick var fantastisk. Svensk sommar när det är som bäst, solig och varm. Hur var det då för de barn som gick på förskolan hela sommaren? Eller de som gick på fritids? Antagligen inte alltför roligt. Sanningen är den att bemanningen under sommaren är dålig. Självklart ska förskole- och skolpersonal ha ledigt men visst kan vi ordna en bra bemanning när det behövs som mest. I grunden är det en fråga om att ge alla barn en chans till nya upplevelser, få uppleva vår fantastiska natur och ha något roligt att berätta om när alla är tillbaka från semestern. Det finns många olika sätt att organisera detta på. Låt studenter arbeta sommartid, ta emot feriearbetande ungdomar och samordna verksamheten med det lokala föreningslivet och jobba med t ex dagkollo. Med ovan förda resonemang vill vi att 1. Stockholms Arbetarekommun antar motionen som sin egen 2. motionen skickas vidare till kommunfullmäktigegruppen i syfte att säkerställa bemanning på förskolor/fritids under sommartid och att man utarbetar en plan för att alla barn ska få en meningsfull sommar Motionär Mia Päärni, Antagen på Husby socialdemokratiska förening 23 november 2014 Utlåtande B10 Motionären pekar i sin motion på att alla barn ska ges rätt till en meningsfull sommar bland annat genom en god bemanning i Stockholms förskolor och fritids. Många familjer har inte möjlighet att under sommaren åka på semester utan barnen är kvar i staden under hela sommaren. Då är det viktigt att det även under sommaren erbjuds meningsfulla aktiviteter till barn och ungdomar och att det erbjuds en kvalitativ förskoleverksamhet. Stadsdelsnämnderna har i Stockholms stads budget för 2015 uppdragits att arbeta för att skapa meningsfulla sysselsättningar för barn och ungdomar under sommarmånaderna, exempelvis genom att tillhandahålla feriearbeten, fritidsgårdar, öppen förskola, parklekar och dagkollo. Förskolan i Stockholm erbjuds under sommarmånaderna även om det kan innebära att de barn som utnyttjar förskolan under veckor med låg utnyttjande samlas på vissa avdelningar i stadsdelen. Förskolans organisation ska enligt Stockholms stads budget för 2015 säkerställa att alla barn blir sedda och känner sig trygga. En hög personaltäthet är ett viktigt mått för att följa detta. Vidare kommer utbildnings21 förvaltningen i Stockholm under 2015 tillsammans med stadsdelsnämnderna att utveckla arbetet med uppföljningen av personal och bemanning inom fristående och kommunala förskolor. Förskolan har som andra kommunala verksamheter fått ökade möjligheter att visstidsanställa extra personal och öka antalet sommarjobb. Tillsammans ger det möjlighet att även under sommaren förbättra personaltätheten. Sammantaget innebär politiken en höjd ambitionsnivå för verksamheter för barn och unga under sommaren. Långsiktigt bör arbetet med att utveckla stadens insatser gentemot barn och unga under sommaren kunna skärpas ytterligare. Det finns anledning för Stockholm att följa de nu föreslagna ambitionshöjningarna och utifrån det komplettera med ytterligare insatser. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. bifalla första att-satsen 2. bifalla andra att-satsen Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B11 Klart vi har råd med kultur! Kulturarbetarnas s-förening Kulturen ska nå ut till alla! KSF vill att hela Stockholm ska vara en bra stad för alla att bo, arbeta och leva i. För att nå detta mål räcker det inte med bra sjukvård, skola, äldrevård, fungerande kollektivtrafik, fler och nya bostäder. Ett mångsidigt kulturliv är omistligt i en storstad – och alla stockholmare ska kunna ta del av kulturen. Ett levande kulturliv är också viktigt för demokratin och integrationen, det kan verka som ett kitt i samhället och motverka segregation. Rätten till kultur och skapande omfattar också ”de nya svenskarna”, våra äldre och dem som bor på institutioner. Kulturupplevelser och eget skapande ger oss kunskaper och självförtroende så att vi kan utvecklas till kreativa och självständiga människor och delta aktivt i samhällslivet. Alla bör stimuleras att utveckla sina talanger och möta andras skapande. Jämlikhetsmålet är självklart. Segregering, elitism, okontrollerad privatisering måste stoppas. Det är dags för socialdemokratin att formulera 2000-talets bildningspolitik som ska bilda fundamentet för dess samtida berättelse. Rätt använd kan digitaliseringen ge möjligheter för allt fler att ta del av kunskap och bildning som kan bidra till att bryta maktstrukturer och skapa frihet och solidaritet. 22 Nya hus för kultur i Stockholm Stockholm fortsätter att växa och nya stadsdelar planeras och byggs. Flera stora utvecklingsprojekt pågår i stan, inte minst kring Slussen. I vår stad finns sedan sekler tillbaka nationella scener för konst och kultur, som med tiden vuxit ur sina hus. Det behövs en omfattande satsning på nya hus för kultur och det är ett gemensamt ansvar för vårt samhälle. Det har uppstått en anmärkningsvärd obalans mellan satsningar på stora sportarenor och kulturhus i Stockholm. Operan i Stockholm ska enligt planerna rustas upp och moderniseras, men har egentligen vuxit ur sitt hus samtidigt som huvudstäderna i våra nordiska grannländer har byggt nya operahus. KSF vill att socialdemokraterna i Stockholm • arbetar aktivt för att stad, landsting och stat gemensamt skapar en ny nationalarena, ett allmusikhus, för opera, musikaler, dans, nycirkus med mera • på nytt utreder lokalfrågan för ett utvidgat stadsbibliotek • gör rejäla satsningar i ytterstadsområdena. Två nya kulturhus i mindre format bör skapas: ett i Vällingby, ett i Stadsteaterns filial i Skärholmen. Båda ska ge plats för såväl scenevenemang och teater som dans, musik och konst. Det fria kulturlivet Utvecklingen av Stockholms kulturliv är också beroende av fristående konstnärliga aktörer utanför de offentliga institutionerna. Dessa aktörer behöver ett starkt stöd från både Stockholms stad och Kulturrådet. Därför är det traditionella kulturstödet en grundläggande förutsättning för att det ska finnas ett starkt och fritt kulturliv i Stockholm. För att utveckla det fria kulturlivet och skapa jordmån för nya konstnärliga uttryck, krävs ökade insatser från det offentliga. Fria konstnärer och kulturarbetare som under lång tid byggt upp sin verksamhet, måste ges möjligheter att fortsätta. Stödet till de fria teatergrupperna ska återgå till sitt tidigare syfte: att stödja teatern på dess egna villkor och inte för att kontrollera och byråkratisera stödet. Det offentliga måste i större utsträckning samverka med det professionella kulturlivet och organisationer som studieförbund, fria grupper och uthyrare av samlingslokaler. Studieförbunden når hundratusentals människor med sina kurser och kulturprogram i Stockholm varav många är ungdomar, invandrare och kortutbildade. Därför bör stödet både ökas och vara ovillkorat. KSF vill att socialdemokraterna i Stockholm • ökar ett ovillkorat stöd till studieförbunden • ökar stödet till folkbildningen • ökar ateljéstödet • skapar ett nytt stöd för nyskapande kultur • utvecklar ett nytt ovillkorat kulturstöd till fria teatergrupper och andra kulturgrupper • ökar stödet till musikarrangörer och andra arrangörer av kulturevenemang • utvecklar filmstödet i stockholmsregionen 23 Kultur i hela Stockholm Kulturlivet är i dag alltför koncentrerat till Stockholms innerstad. Självklart behövs ett starkt och levande kulturliv för att staden ska utvecklas, men det finns samtidigt stora behov av att utveckla hela Storstockholm med mera kultur. Nya satsningar behövs på det lokala kulturlivet i ytterstadsområdena. KSF vill att socialdemokraterna i Stockholm • ger resurser för den lokala kulturen i ytterstadens stadsdelar • skapar fler fungerande lokaler för kulturverksamhet Kulturskolan Stockholms kulturskola är en grundförutsättning för att utjämna skillnader i tillgång till kultur och möjligheter till kulturellt skapande. Det behövs ett rejält kulturlyft för alla skolor i Stockholm, där barn och ungdomar garanteras en professionell kulturupplevelse varje månad. Detta kommer att skapa en nationell kulturell infrastruktur som tillvaratar den kunskap, det engagemang, det djup och den bredd som landets professionella kulturutövare står för. Det gäller i ord, bild, ton och scen. Det kan handla om besök på bibliotek med professionell handledning, på konsert, i konstnärsateljé, på teater, dans, skrivarverkstad med författare med mera. Det handlar om att ta tillvara resurser. Väldigt många kunniga, kreativa och begåvade kulturarbetare försörjer sig nu i helt andra yrken. På 1800-talet var våra fackföreningar kloka nog att skriva in i stadgarna att föreningen var ämnad att verka för medlemmarnas sociala, ekonomiska och kulturella utveckling. På 1960-talet formade Socialdemokraterna en kraftfull kulturpolitik. Om vi hade fortsatt i den riktningen hade det idag varit brist på kulturarbetare! KSF vill att socialdemokraterna i Stockholm verkar för att 1. alla skolbarn i Stockholm får tillgång till minst en professionell kulturell upplevelse varje månad. 2. att Stockholm får en fungerande kulturskola för alla barn i alla stadsdelar och ökar antalet platser och sänker deltagaravgifterna för att nå nya grupper 3. att kulturskolan och skolan möjligheter att samverka för att skapa en skola som genomsyras av kultur 4. att skapa garantier för att alla barn och unga får åtminstone en kulturupplevelse av något slag i månaden Till sist: Denna motion kan utgöra grunden för ett kulturpolitiskt program för Stockholms socialdemokrater. KSF tar gärna på sig uppgiften att – tillsammans med andra -under 2015 utveckla motionen till ett kulturpolitiskt program Stockholm i november 2014 Kulturarbetarnas socialdemokratiska Förening i Stockholm, KSF 24 Utlåtande B11 Arbetarekommunens styrelse delar Kulturarbetarnas s-förenings uppfattning om nödvändigheten av kultur. Kulturen formar samhället lika mycket som den speglar det. Stockholmarnas tillgång till kultur och eget kulturskapande ska öka och 2015 års budget prioriterar särskilt kultur för och av barn, unga och boende i ytterstaden. Dagens klasskillnader avser ofta socialt och kulturellt kapital. Angelägen kultur för alla skapar förutsättningar för ett Stockholm som håller samman. Detta kräver emellertid ett fritt, starkt och mångfasetterat kulturutbud. All kultur kan och ska inte vara angelägen för alla men alla ska finna något. Både utbud och förutsättningar för skapande måste se ut på många olika sätt. Många olika röster ska höras. Alla barn och ungdomar, oavsett förutsättningar och uppväxtvillkor, ska kunna ta del av ett professionellt kulturliv och själva få uttrycka sig, på egen hand och tillsammans med professionella vuxna. I linje med motionens förslag tillfördes kulturskolan i 2015 års budget 25 miljoner kronor för satsningar på fler kursplatser, ett breddat utbud samt sänkta elevavgifter i syfte att nå fler barn särskilt i ytterstaden. Vidare har utbildningsnämnden och kulturnämnden i uppdrag att tillsammans med det fria kulturlivet i Stockholm förenkla och förbättra elevers möjlighet att uppleva kultur. Målet i årets budget är minst en professionell kulturupplevelse per termin i förskolan och skolan. Föreningens förslag om minst en kulturupplevelse i månaden är på sikt en bra ambition men på kort sikt tyvärr väldigt svår att uppnå utifrån dagens nivå varför styrelsen anser att ambitionsnivån successivt behöver höjas. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse första att-satsen besvarad 2. bifalla andra att-satsen 3. bifalla tredje att-satsen 4. anse fjärde att-satsen besvarad Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B12 Krafttag för ekonomisk demokrati! SSU Stockholm Kampen för ekonomisk demokrati har en lång historia inom arbetarrörelsen och socialdemokratin. Tankarna om ekonomisk demokrati har dock i mångt och mycket lagts på is under lång tid och saken har knappt diskuterats under senare år. Som demokratiska socialister vet vi att gemensamt ägande är en demokratiserande maktomfördelning mellan kapital och arbete och ett effektivt verktyg i klasskampen. Konkreta förslag för att öka det gemensamma ägandet har länge varit obefintligt i socialdemokratisk politik. Ett försök var förslaget om löntagarfonder, vilket inte fick särskilt stort genomslag eller lång varaktighet. Idén var att de anställda, 25 genom fonderna (vilka skulle ägas av fackföreningsrörelsen), successivt skulle överta ägandet av företagen där de arbetade. Den som letar ännu längre bak i socialdemokratins historia finner ett annat initiativ för att försöka öka den ekonomiska demokratin: en statlig socialiseringsnämnd. Socialiseringsnämnden hade till uppgift att utreda hur den svenska staten skulle kunna socialisera naturtillgångar och företag. Inte heller socialiseringsnämnden kom att bli särskilt betydelsefull eller varaktig, och dess ursprungliga syfte kan diskuteras. Emellertid anser jag att idén om en socialiseringsnämnd såväl som idén om löntagarfonder båda fortfarande är aktuella och spännande förslag på hur kravet på ekonomisk demokrati skulle kunna återvitaliseras. Om de är ultimata lösningar på de samhällsproblem som kommer med en kapitalistisk marknadsekonomi vill vi inte sia om, men det behövs fler förslag om hur vi kan öka det demokratiska inflytandet över ekonomin och arbetet! Vi yrkar därför att 1. Stockholms arbetarkommun verkar för inrättandet av en statlig socialiseringsnämnd, vars syfte ska vara att utreda vilka samhällsfunktioner, naturtillgångar och företag som bör socialiseras samt planlägga hur detta ska genomföras. 2. anställda genom löntagarfonder på sikt övertar ägandet av företagen där de arbetar Behandlad och antagen på SSU Stockholms årskonferens 15-16 Mars 2014 Utlåtande B12 Den svenska socialdemokratin har under sin historia arbetat för att omfördela makt. Genom politiska, sociala och ekonomiska reformer har ojämlikhet motarbetats och fler har fått mer makt över sin egen vardag. Att ge fler människor möjlighet, genom kollektiva politiska åtgärder, att förverkliga sina bästa stämningars längtan är själva själen i den socialdemokratiska politiken. Vägen dit handlar både om att fördjupa den politiska, sociala och ekonomiska demokratin. Efter åtta år av borgerligt styre i Sverige och i Stockholm finns det idag en mängd angelägna uppgifter. Den politiska demokratin behöver stärkas genom att fler deltar i det politiska arbetet och i politiska val. Likaså behöver den politiska demokratin stärkas genom att politikens verkningsfält utökas. Resultatet av åtta års borgerligt styre är att fler verksamheter inom välfärdssektorn privatiserats och ställts utan varken politisk insyn eller kontroll. De ökande klyftorna innebär ett än större behov av åtgärder för att stärka den sociala demokratin. Välfärdsreformer som föreslagits av såväl den nya regeringen som av styret i Stockholms stad är exempel på en politik som nu försöker skapa förutsättningar för ett mer sammanhållet och jämlikt samhälle. Även den ekonomiska makten bör fördelas mer jämnt. Här finns ett behov av en mer långsiktig debatt inom socialdemokratin om vilka verktyg som både kan vinna folkligt förtroende och vara åtgärder som förenar ökat inflytande för anställda och medborgare med ekonomisk effektivitet och utrymme för individuella drivkrafter. Styrelsen menar att en sådan debatt blir viktigare än på länge i ett land med en globaliserad ekonomi och starka kapitalintressen. En sådan debatt måste dock ta sin utgångspunkt i det samhälle vi lever i nu och möta flera olika nutida krav. En sådan diskussion måste också ta i beaktande alla de styrsystem politiken har i förhållande till ekonomin. 26 Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. avslå första att-satsen 2. avslå andra att-satsen Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B13 Mera resurser till utsatta områden vilket leder till en bättre stadsmiljö Husby s-förening Att skapa trygga mötesplatser som gynnar alla invånare. Med fler offentliga rum och platser för möten och samtal. Eftersom delaktighet och inflytande i samhället är viktig vill man se ett mer öppet och jämlikt stad för alla. Man ska öka resurser till kultur och mötes platser. Att till exempel stärka familjecentraler som är en viktig mötesplats för medborgare. Det finns ingen post, bank, och landstingsdrivna vårdcentralen har för flyttat. Eftersom vi människor är kulturella varelser, behöver vi alltid det offentliga rummet och en grundläggande service i varje stadsdel, särskilt i de utsatta stadsdelarna. En offentlig miljö för tanke och debatt där alla invånare känner sig trygga. Det är en viktig del av stadens miljö. För att skapa attraktiva och lockande mötesplatser i staden. Vilket leder till möten mellan olika åldrar och mångfald. Det finns forskning som visar att i resurssvaga områden förekommer mer våld, oro, otrygghet och en sämre hälsa, än i mer resursstarka områden. Denna motion yrkar att 1. öka resurser till utsatta områden och att mer väga in de socioekonomiska faktorerna vid resursfördelning Sara Tafere Motionen behandlades och antogs på Husby s-föreningsmöte den 23 november 2014 Utlåtande B13 Under många år har klyftorna i vårt land ökat och bidragit till att vi fått en mycket segregerad stad och region. Denna utveckling har accelererat de under de senaste åtta åren med borgerligt styre. På många områden har resurser flyttats från de som har minst till dem som har starka resurser, vårdval Stockholm är ett mycket tydligt exempel på detta. Som en konsekvens av den förda politiken har även handel och annan service fått svårt att klara sig i vissa av Stockholms stadsdelar. När befolkningen fått det sämre ställt ekonomiskt samtidigt som offentliga arbetsplatser flyttat har underlaget för att bedriva handel eller restauranger urholkats. 27 Styrelsen delar motionärens uppfattning om att alla delar av Stockholm ska vara öppna och trygga. Därför är vårt mål att bygga en jämlik stad. Ett medel för att åstadkomma detta är att omfördela resurser inom staden. I kommunen har den nya majoriteten beslutat att höja den socioekonomiska fördelningen i skolan och alla resurser som fördelas till stadsdelsnämnderna fördelas med starkt omfördelande nycklar. I Stockholms Läns landsting driver den socialdemokratiska gruppen att en omfördelning ska ske även där. T.ex. genom att avskaffa det orättvisa vårdval Stockholm, öppna upp familjecentraler och se till att vårdresurser styrs efter behov. Den socialdemokratiska gruppen driver också att vi ska öppna upp en vårdcentral med forskaruppdrag kring folkhälsa i Husby för att förbättra hälsan, det skulle också skapa arbetstillfällen i stadsdelen. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse motionen besvarad Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B14 Riktade insatser på skolområdet Socialdemokrater för tro och solidaritet Södermalm STS Stockholm Ett stort problem i Stockholm är att vi lever i en segregerad stad, där en del stadsdelar har en mycket svårare situation än andra. Det gäller i hög grad skolan. Allt fler uppmärksammar detta. Det behövs riktade åtgärder för att på olika sätt kompensera bristerna och ojämlikheterna. Många nior saknar behörighet till gymnasiet och till att läsa vidare. De bästa lärarna behöver vara de som undervisar i stadens mest utsatta områden. Skolorna i dessa områden dräneras på elever genom det fria skolvalet. Därför måste skolorna bli bättre på att behålla sina elever. Bättre lärare, mer stödundervisning, mindre elevgrupper är några vägar att åstadkomma detta, liksom en bra skolledning. Det behövs en bättre skolmiljö(fysisk, psykisk, social, pedagogisk) och tillgång till kuratorer, skolpsykologer och skolhälsovård, fritidsledare, bibliotekarier. ALLA ELEVER BEHÖVER HJÄLP TILL KUNSKAP OCH PERSONLIUG UTVECKLING Till detta behövs stora riktade resurser. 28 För barn och ungdomar behövs också ett tryggt samhälle att växa upp i med olika aktiviteter på fritidsoch kulturområdet. Närpolis, fältassistenter, fritidsledare föreningar har stor betydelse för att de unga ska må bra och kunna gå vidare i sina liv, studier och mognad. För framtiden gäller också att nya områden inte blir segregerade utan får en blandad befolkning. Vi yrkar att 1. Stockholms arbetarekommun med kraft genom våra representanter arbetar för riktade insatser till skolorna i segregerade områden. Socialdemokrater för tro och solidaritet Södermalm (antagen på föreningsmöte 141105) Antagen av STS Stockholm på möte 27 november Utlåtande B14 Motionärerna pekar i sin motion på att eleverna i Stockholms skolor har olika förutsättningar på grund av skiftande socioekonomiska förhållanden och en ökad segregation. Forskning visar att den ökande segregationen i skolan inte enbart beror på bostadssegregationen utan att en i och för sig ökande bostadssegregation också förstärks av skolsystemet. Utvecklingen står alltså i strid med skollagens strävan om att skolan ska uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen samt målsättningen att alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet. Arbetarekommunens styrelse är enig med motionärerna om att resursfördelningssystem för skolan måste fungera kompensatoriskt för att utjämna resultatskillnader mellan skolor och elever. Skolan är en av de viktigaste medel som står oss socialdemokrater till buds för att åstadkomma ett rättvist och jämlikt samhälle där alla har samma livschanser. Arbetet bör därför intensifieras i syfte att öka likvärdighet och minska segregationen mellan skolor och elever. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. bifalla motionen Beslut: __________________________________________________________________________ 29 Motion B15 Skapa ett bibliotek vid Gullmarsplan Årsta-Johanneshov s-förening Gullmarsplan har en mycket stor betydelse som knytpunkt och mötesplats för Årsta-Johanneshov och södra Stockholm. Vid Gullmarsplan finns det ingen plats som fyller en social, bildande och kulturell funktion för dess invånare. Gullmarsplan är med andra ord en kulturell öken, vilket skapar en torftig, tråkig och avhumaniserad miljö. Gullmarsplan är en av Stockholms största och viktigaste knutpunkter för kollektivresenärer som kommer från Årsta, från söderförort och från andra orter i Södertörn. Avsaknaden av en biblioteksverksamhet har uppmärksamts och diskuterats tidigare. Ett förslag om att skapa ett bibliotek vid Gullmarsplan finns i planer för utveckling och utbyggnad av Stockholm stads bibliotek. Dock händer inget. Det är nu tid att se till att idén blir förverkligade. Därför yrkas följande att 1. Socialdemokraterna i Stockholm verkar för att det skapas ett bibliotek eller en biblioteksfilial vid Gullmarsplan 2. motionen skickas vidare till den socialdemokratiska gruppen i Stadshuset Antagen vid Årsta-Johanneshov S-förenings medlemsmöte 26 november 2014 Utlåtande B15 Årsta-Johanneshov s-förening pekar på behovet av bibliotek vid Gullmarsplan. Arbetarekommunens styrelse delar föreningens bedömning angående vikten av bibliotek. Stockholms stads budget för 2015 poängterar att biblioteken är öppna institutioner som gynnar demokrati och gemenskap. Stadens bibliotek ska ligga där stockholmarna finns och vara öppna när de har tid att besöka dem. Var stadens bibliotekslokaler ska finnas ska anpassas efter stadens utvecklingsplaner och vision. I ambitionen att möta nya behov i ett växande Stockholm ingår att kontinuerligt se över den totala biblioteksstrukturen för att Stockholms stadsbibliotek på bästa sätt ska tillgodose alla stockholmares tillgång till biblioteksservice. Kulturnämnden har under 2015 ett särskilt ansvar för framtagandet av en ny strukturplan vilken bland annat ska analysera och peka ut förslag på nyetablering av bibliotek. Styrelsen inväntar denna helhetsbild och vill i detta läge inte peka ut ett specifikt bibliotek. 30 Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. avslå första att-satsen 2. avslå andra att-satsen Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B16 Skapa ett SkidCenter vid Stora Skuggan/Fiskartorpet Engelbrekts socialdemokratiska förening Stora skuggan är ett fantastiskt naturområde i Nationalstadsparken som borde kunna användas och göras åtkomligt i betydligt större utsträckning än vad som är fallet idag. Detta gäller både för skidåkning och annat friluftsliv. Att göra det mer tillgängligt kräver en fungerande kollektivtrafik. I en tidigare debattartikel i DN påtalas brister i skidanläggningar som visar att de flesta av länets anläggningar för längdskidåkning har allvarliga brister. I artikeln framgick vidare att det saknas pistmaskiner, konstsnöanläggningar och mycket annat. Det är hög tid för en rejäl satsning på skidåkningen i Stockholm och frågan måste upp på den politiska dagordningen, skriver företrädare för skidsport och friluftsfrämjandet. Vidare står att läsa i artikeln att behovet av förnyelse är stort eftersom väldigt lite har gjorts åt anläggningarna de senaste 40 åren. Så sent som i mitten av 1960-talet var det vanligt att backarna vid Fiskartorpet var fulla av skidåkare, både på helger och vardagskvällar genom att de tidigt ordnade med kvällsbelysning. Fiskartorpet blev det mest populära skidcentrat för stockholmare. En tävling i dåtidens slalom hölls vid Fiskartorpet 1900. Slalombacken var öppen så sent som in på 1980-talet. I Fiskartorpet byggdes också en av Sveriges första hoppbackar på 1890-talet. Detta visar att Stora Skuggan och Fiskartorpet har en genuin historia inom idrotten. Med stöd av ovanstående föreslår jag att 1. Stockholms arbetarekommuns års årsmöte antar ovanstående motion 2. göra skidåkning tillgänglig i Stora Skuggan/Fiskartorpet med omnejd 3. motionen skickas till fullmäktigegruppen Birgit Marklund Beijer Motionen antagen av Engelbrekts S-förenings medlemsmöte 2014-11-17 31 Utlåtande B16 Stockholms längdåkningsspår organiseras och sköts idag av både idrottsnämnden och de olika stadsdelsnämnderna. Östermalms stadsdelsnämndsområde har flera välutnyttjade skidspår idag, exempelvis på Gärdet och i Stora skuggan. Idrottsnämnden har även i år börjat spåra på Stadion, något som varit mycket lyckat med god respons från stadens invånare. Den politiska ledningen i staden diskuterar nu flera alternativ för att förbättra verksamheten, exempelvis hur ansvaret för skidspåren ska organiseras. Något som förhoppningsvis ska ge än bättre förutsättningar för längdåkningen i staden. Stockholm har idag en större utförsåkningsanläggning i Hammarbybacken. Staden ska under de närmaste åren lägga stora summor på att investera i denna befintliga anläggning. Att i framtiden investera i ytterligare en ny backe är inte omöjligt, men en satsning på detta skulle kosta stora summor, pengar som staden idag måste lägga på andra mer skyndsamma projekt. Stockholm har redan idag stora anläggningsproblem. Staden kommer behöva göra stora nyinvesteringar och reinvesteringar i befintliga idrotts- och simhallar samt friluftsanläggningar. Att i dagsläget lägga stora resurser på en större utförsåkningsanläggning vore därför oklokt. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. avslå första att-satsen 2. avslå andra att-satsen 3. avslå tredje att-satsen Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B17 Skolmuseum i Akalla by Kista s-förening Den gamla skolbyggnaden i Akalla by finns kvar. Den används idag till förråd. Det tycker jag är slöseri med vår kulturhistoria. Akalla by, stadsdelen och Stockholms Stadsmuseum skulle kunna rekonstruera skolan till ett intressant skolmuseum. Skolbyggnaden är ett gammalt båtsmanstorp men när inreddes skolan och på vems initiativ? Var den tillgänglig för både flickor och pojkar från granngårdarna? Var de första lärarna präster? Vi yrkar att 1. man rekonstruerar skolan i Akalla by till ett intressant skolmuseum. Monica Nordeman Gustafsson Kista S-förening Motionen antagen av Kista s-förenings medlemsmöte 2014-11-25 32 Utlåtande B17 Kista s-förening föreslår att den gamla skolbyggnaden i Akalla by omvandlas till skolmuseum. Föreningens påpekar också värdet av att ta tillvara vår kulturhistoria. Arbetarkommunens styrelse instämmer i vikten av kulturhistoria och Stockholms stadsmuseum har här ett stort och viktigt ansvar. Utöver att kontinuerligt se över stadens bebyggelse har stadsmuseet numera införlivat det skolmuseum som tidigare funnits i Stockholm. Sammanlagt består skolmuseets samling av över 20000 föremål från tidigt 1800-tal och framåt. Styrelsen uppfattar att stadsmuseet genom detta tar ett gott ansvar för stadens skolhistoria. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. avslå motionen Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B18 Skyddsvärda träd Värtans s-förening Engelbrekts s-förening Det har skett några mycket uppmärksammade trädfällningar i vår stad. Den s.k. TV-eken och nu senast ”Ryttareken”. Det utmärkande för dessa fällningar är att träden är många hundra år, att de fällts nattetid utan avisering och att beslutet om fällningen inte finns officiellt eftersom ingen nämnd eller styrelse haft detta beslut på sina dagordningar. Dessutom har hävdats att träden är för sjuka så att de innebär fara samt att arboristers uttalanden och undersökningar lämnats utan avseende. Efter fällningen har det konstaterats att träden haft en lång livstid kvar. Våra förfäder har under lång tid visat bättre omdöme. Ryttareken har skyddats trots byggen av väg, bro, järnväg och till och med hus i sin omedelbara närhet. Husets form fick anpassa sig efter trädet. Vägen drogs med ett antal graders skillnad för att göra en liten sväng förbi trädet. Inte ens Norralänkenbygget innebar fara för Ryttareken. TV-eken stod som ett äremärke mitt i gatan när nya stadsdelen byggdes. Bussar o bilar fick maka sig undan en liten bit. TV-eken var ett mycket mer känt träd. Och tanken svindlar vid perspektiv som överstiger 500 år i landskap i förändring genom tiderna. Vi har ett begrepp som heter skyddsvärda träd. En del av dem är märkta. De ingår säkert i miljökonsekvensbeskrivningar av projekt. Det är svårt att tro att dagens teknik och kunskap ska innebära större svårigheter att leva upp till skyddet. Problemet tycks vara att enbart tidsbesparande och ekonomiska intressen får avgöra. Vi menar att det behövs starkare formalisering av beslut i dessa frågor och att det ska vara spårbara beslut fattade av en politisk nämnd eller styrelse. 33 Vi yrkar därför att 1. årsmötet godkänner motionen och överlämnar den till socialdemokratiska gruppen i kommunfullmäktige för granskning och eventuell omformning av regler och hantering Berit Nyberg Motionen antagen av Värtans s-förenings medlemmar 2014-11-25 Motionen stöds av Engelbrekts s-förenings medlemmar 2014-11-17 Utlåtande B18 Motionären lyfter de uppmärksammade trädfällningar som har skett i Stockholm på senare år, bland annat den kända TV-eken på Östermalm. Motionären anser att beslut om trädfällningar och skyddsvärda träd bör fattas av en politisk nämnd eller styrelse för att göras spårbara. Begreppet skyddsvärda träd är instiftat av SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och används vid undersökningar, plantering och forskning. Begreppet är dock flytande och vad som bedöms som skyddsvärt avgörs beroende på syfte och sammanhang. SLU arbetar med att sprida information om de skyddsvärda träden till berörda parter såsom markägare, skogsbolag, myndigheter med mera. Trafikkontoret i Stockholm ansvarar för stadens träd och gör bedömningar om trädfällning, utbyten av träd och nyplantering. De gör riskbedömningar när träd riskerar att vara en fara för människor eller trafiken. Samarbete sker med forskarvärlden när det gäller exempelvis nya metoder för att få träden att må bättre i storstaden. De gör således noggranna bedömningar och utvärderingar när det gäller trädbeståndet i staden. Vissa beslut är bättre att lämna till expertisen. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. avslå motionen Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B19 Socialtjänstens arbete med barn och unga Husby s-förening Enligt en artikel i DN i oktober 2014 av Pia Tham, fil dr och forskare vid Högskolan i Gävle refererar hon till en enkätundersökning bland 349 socialsekreterare i Stockholm. Av undersökningen framkommer att 1/3 del av de som arbetar inom socialtjänsten med utredningar av barn och unga är mellan 20-30 år och av dessa har vart femte arbetat kortare än ett år i yrket och en tredjedel i högst 3 år! Nästan hälften hade planer på att söka nytt arbete och mer än hälften av socialsekreterarna hade övervägt att byta yrke. 34 De arbetsuppgifter som socialsekreterare med ansvar för att utreda barn och ungas situation har brukat beskrivas som de allra svåraste inom socialtjänsten. Beslut måste fattas med stora konsekvenser för barnet eller ungdomen. Hela deras livssituation kan förändras. Arbetsvillkoren för socialsekreterare har enligt samma undersökning försämrats med ökade krav och ofta förekommande övertid. Därtill har arbetet blivit mer akutstyrt. Tiden för klientarbetet har minskat. Dokumentationskraven har ökat och beskrivs som absurda. Mot denna bakgrund där det ofta är de nyexaminerade, unga och utan specialistutbildning inom området som ansvarar för dessa utredningar och där personalomsättning och vakanser är alltför vanliga, finns ett behov av åtgärder för att se till att situationen förändras med riktning att se till att dessa arbetsuppgifter utförs av de mest rutinerade och yrkeserfarna. I våra förorter med många kulturer finns dessutom ett behov av ytterligare specialistkunskaper i mötet med klienter för att öka förutsättningarna för att få till stånd ett förhållningssätt som kan bli metoder för att överbrygga de kulturella skillnader som kan vara ett hinder för ett gott arbete. Enligt undersökningen tycks det finnas en liknande situation som den som påtalats av lärare även i socialsekreterarnas situation beträffande alltför omfattande dokumentations- och administrationskrav som inkräktar på det sociala arbetet. En vilja att göra ett gott arbete och en insats för barn och ungdomar ska inte försvåras genom prioriteringar av dokumentation och administration, som eventuellt kan lösas på alternativa sätt än att läggas på i socialsekreterarens redan tunga arbetssituation. Bättre möjligheter måste ges för att nå rädda och oroliga barn/ungdomar och deras föräldrar i den utsatta situation som är anledningen till mötet inom socialtjänstens ram. Tid måste ges. Kunskap och kompetens måste finnas för att underlätta och minska risken för misstag inom ett av välfärdens svåra och viktiga arbeten. Därför yrkar jag att arbetarkommun verkar för att 1. socialtjänstens utredningsarbete när det gäller barn och unga blir föremål för en översyn som leder till en åtgärdsplan 2. specialisttjänster inrättas 3. specialisttjänster med kulturell kompetens inrättas 4. öka andelen socialsekreterare med gedigen erfarenhet och särskilt i de 5. delar av staden där ärendetalen ökat väsentligt 6. trainee-program startas 7. nivå för dokumentationskrav utreds 8. administrativa uppgifter handläggs av administratörer 9. resurser ges för punkter 1- 6. Kyllikki Iroegbu Motionen behandlades och antogs på Husby s-föreningsmöte den 23 nov 2014. 35 Utlåtande B19 I motionen lyfts frågan om socialsekreterarnas villkor och de problem som hög arbetsbelastning och personalomsättning inom socialtjänsten för med sig. Vi delar motionärens uppfattning om att arbetsvillkoren inom socialtjänsten behöver förbättras. De anställdas förutsättningar att utföra sitt arbete är avgörande för kvaliteten på socialtjänsten. Anställda inom socialtjänsten ska ges goda förutsättningar att utöva sitt arbete i enlighet med professionellt kunnande, yrkesetik och lagstiftningens intentioner Ett barnperspektiv ska genomsyra socialtjänstens arbete. För att det ska bli verklighet måste socialsekreterarna kunna arbeta både förebyggande och uppsökande samt kunna sätta in tillräckliga åtgärder där det behövs. I stadshusmajoritetens budget har socialnämnden fått i uppdrag att upprätta en stadsövergripande handlingsplan för att förbättra arbetsvillkoren inom socialtjänsten. Det behövs en sådan samordnad strategi för hur personalomsättningen kan stoppas, administrationen minskas och antalet ärenden per handläggare kan sänkas. Ett introduktionsprogram för socialsekreterare och biståndsbedömare ska tas fram tillsammans med förslag på hur handledning/mentorskap för medarbetare med kort erfarenhet kan genomföras. Till detta ska ett stadövergripande ledarutvecklingsprogram inom socialtjänsten tas fram. Arbetsvillkoren ska förbättras inte bara genom fortbildning och metodutveckling utan också genom ökade personalresurser och fler socialsekreterare. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse första att-satsen besvarad 2. anse andra att-satsen besvarad 3.. anse tredje att-satsen besvarad 4. anse fjärde att-satsen besvarad 5.. anse femte att-satsen besvarad 6. anse sjätte att-satsen besvarad 7. anse sjunde att-satsen besvarad 8. anse åttonde att-satsen besvarad 9. anse nionde att-satsen besvarad Beslut: __________________________________________________________________________ 36 Motion B20 Stoppa förslagen om upphandling av kvinnojourernas verksamhet Traneberg-Ålsten-Bromma s-kvinnoklubb Det finns en stor politisk enighet om hur viktig kvinnojourernas verksamhet är för att minska och lindra våld i nära relationer, för kvinnor med och utan barn. Samhällets sätt att stödja verksamheten ser olika ut: statligt stöd ges dels till riksorganisationerna SKR, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, och ROKS, Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige, för deras verksamhet mestadels i olika projekt samt från kommunerna där stödet är av olika slag, såsom bidrag till verksamheten, hyresbidrag och/eller olika projekt. Huddinge kommun bekostar en fastighet där både boende och stödverksamhet bedrivs, i Solna bekostas en stor lägenhet för boende och samtalsstöd. Stockholms kommun betalar för boende per dygn men inte för löpande verksamhet eller hyra, vilket gör arbetet i jourerna inom Stockholm tungt och osäkert.. Verksamheten bedrivs av ideella föreningar där volontärarbetet utgör huvudsaklig grund. Utbildning sker dels i egen regi dels av respektive huvudorganisation. S-kvinnor har kraftfullt drivit på för att öka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn vilket kan konstateras när man ser på engagemang i de olika jourerna, ett typexempel är Alla Kvinnors Hus i Stockholm, det största i landet. Nu har i den borgerliga regeringens iver att privatisera välfärden tiden kommit till kvinnojourernas verksamhet, I upphandlingsutredningen 2010 med det belysande namnet: Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling, finns förslag som skulle kunna medföra ett upphandlingsförfarande även av kvinnojourernas verksamhet. Det finns i och för sig många intressanta överväganden i utredningens förslag men det är uppenbart att för idéburna organisationer med stor andel ideella arbetsinsatser kommer verksamheten att drastiskt förändras, kanske säljas ut till stora vinstdrivande företag. Traneberg-Ålsten-Bromma s-kvinnor anser att stödet till kvinnojourernas verksamhet bör stärkas, främjas och förbättras men att detta ej kan ske genom upphandling enligt förslagen. Vi föreslår därför Stockholms Arbetarekommun att 1. uttala att kvinnojourernas verksamhet ej ska upphandlas enligt förslagen 2. ge kommunfullmäktigegruppen i uppdrag att arbeta för att kvinnojourerna får dels ett verksamhetsanslag dels ett hyresbidrag 3. ge riksdagsgruppen ett uppdrag att arbeta för att jourernas verksamhet utreds med inriktning på ett samhälleligt stöd för jourernas verksamhet mot våld i nära relationer utan föreslaget upphandlingsförfarande Motionen antagen på klubbmöte 1 december 2013 37 Utlåtande B20 Motionären påtalar vikten av kvinnojourers verksamhet för att minska våld i nära relationer och uttrycker oro för att kvinnojourer utsätts för upphandlingsförfaranden. Motionären hänvisar till den förra borgerliga regeringens upphandlingsutredning från 2010 där förslag finns på att kvinnojourer kan vara föremål för upphandling. Idag har flera kommuner infört ett upphandlingsförfarande för kvinnojourer. Risken finns att de ideella organisationerna konkurreras ut i krångliga upphandlingsprocesser, eller av stora koncerner som kan pressa priserna. Lägsta pris bör aldrig vara det enda kriteriet i upphandling av kvinnojourer. Sedan kommunerna 2007 fick utökat ansvar för kvinnojourerna har flera förändringar skett. Det är bra att kommunerna har ansvar att säkerhetsställa stöd och skydd, men i flera kommuner kämpar kvinnojourerna med kortsiktig finansiering och osäkerhet kring utbetalning av pengar. Att applicera lagen om offentlig upphandling på kvinnojourer är inte alltid lyckat. Men goda exempel finns också. I Sigtuna har kommunen ingått ett idéburet offentligt partnerskap som inkluderar en förutsägbar och långsiktig finansiering av kvinnojourens verksamhet. På så sätt lyfts jouren in i det kommunala välfärdssystemet utan att inskränka dess roll som självständig civilsamhällesorganisation. Stockholm bör verka för en fördjupad relation med de ideella kvinnojourerna utan att i detalj styra deras verksamhet. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. bifalla första att-satsen 2. bifalla andra att-satsen 3. bifalla tredje att-satsen Beslut: __________________________________________________________________________ 38 Motion B21 Säkerhetshot Socialdemokrater för tro och solidaritet Södermalm STS Stockholm Det finns många hot mot vårt samhälle. Vi har blivit alltmer beroende av it-, el- och telesystem och en rad samhällsfunktioner är inte tillräckligt skyddade. Kriminella, terrorister och främmande makt kan påverka, skada och slå ut livsviktiga funktioner. Det går också att utan större svårigheter och på kort tid att komma åt information om personer och verksamheter. Inloggning är lösenordskyddad men säkerheten är mycket svag. Bristerna är så allvarliga att det går att hacka in sig. Det här är allvarliga hot mot samhället. Det kan gå att ändra värme, ventilation, belysning, öppna dörrar. Genom desinformation kan det gå att skapa osäkerhet och bidra till svårigheter att försvara oss. Om en angripare skulle genomföra en systematisk attack mot ett stort antal objekt skulle det skapa stora problem. Brottsligheten inom internet-och cyberkrigföring ökar och vi måste ha bra skydd för att försvara oss. Vi yrkar att 1. Stockholms arbetarekommun genom våra representanter på olika sätt arbetar för att skydda oss och vårt samhälle mot internet- och cyberkrigföring. Socialdemokrater för tro och solidaritet Södermalm (Antagen på föreningsmöte 141105) Antagen av STS Stockholm på möte 27 november Utlåtande B21 Motionären pekar i sin motion på den sårbarhet som uppträder i vårt samhälle när allt fler viktiga samhällsfunktioner är beroende av modern informations- och kommunikationsteknologi. Vårt samhälles krav på att snabbt kunna utbyta information har mycket riktigt skapat ett mer sårbart, men också mycket effektivare, samhälle. Sårbarheten finns alltifrån den typen av driftstörningar som kan uppträda ”naturligt”, när exempelvis väder och vind slår ut el- och telenät. Den typen av störningar är de som till vardags påverkar de allra flesta. Sedan många år pågår ett omställningsarbete för att säkra vår infrastruktur och göra den mer tålig. Omställningsarbetet innebär exempelvis att ledningar grävs ner och görs mindre sårbara. Denna omställning är kostsam och kommer pågå under lång tid. 39 Motionären riktar i sin motion in sig på de hot mot vår säkerhet och vår infrastruktur som härrör från fientliga intressen. Samhällets beroende av informationsteknologin gör, som motionären påpekar, det möjligt för intressen som vill skada samhället att åstadkomma stor skada genom att slå ut livsviktiga funktioner, men också komma åt kunskap som inte är ämnat för spridning, eller genom att ta över en trovärdig avsändare sprida desinformation. Arbetarekommunens styrelse delar motionärens bedömning att detta utgör stora potentiella hot mot samhället och att skyddet mot detta har högsta prioritet. Svenska myndigheter arbetar idag mycket framgångsrikt med att minimera hoten, men de kommer aldrig vara möjliga att helt utesluta utan brutala ingrepp i vår integritet. En viktig försvarslinje är därför att bibehålla ett öppet samhälle med vilka många sympatiserar och att upprätthålla goda kunskaper hos befolkningen i hur man skyddar data och funktioner i vardagen. Mång av oss gör nog klokt i att se över hur vår personliga säkerhet ser ut när vi kommunicerar med varandra över internet. Såväl i kommunen, landstinget och riket pågår ett löpande säkerhetsarbete för att i möjligaste mån hålla samhällsfunktionerna säkra för yttre hot. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse motionen besvarad Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B22 Tyd omska EU-migranter ydlliga rikt riktllinjer för rromska Unga S-kvinnor Rebella Alltfler EU-migranter kommer till Sverige för att söka tillflykt och för att hitta möjligheter till försörjning. Tillströmningen har varit tydlig i de flesta delarna av landet, men har naturligt nog varit störst i de tre storstäderna. Beroende på politisk prioritet och frivilligkrafters goda vilja har behoven hos EU-migranterna tillgodosetts olika mycket. I Stockholm har det förra styret inte gjort särskilt mycket för att göra livet drägligt för dessa människor. Avhysningar från plats till plats, en retorik om att problemet måste lösas där de kommer ifrån, liksom avsaknad av hälsovård, hygien och säkerhet för EU-migranterna har gjort att vi hamnat i en ohållbar situation. Våldet mot EU-migranter har tilltagit, avhysningar har varit onödigt brutala, och flera bränder har inträffat. För att veta hur behoven ser ut, både nu men också för framtiden, behöver en grundlig utredning göras. Hur många är EU-migranterna, var kommer de ifrån, vilka är de? Hur ser deras liv ut, varför är de här, vilka förväntningar har de? Och kanske framförallt, vad behöver de hjälp och stöd med? Det är i stor utsträckning en kvinnofråga. Många EU-migranter är kvinnor, flertalet har barn i sina hemländer och det är inte heller ovanligt att de är gravida under sin vistelse här. Säkerhetsläget för EUmigranter är allvarligt, flera bränder har inträffat, och många trakasseras. Detta drabbar i allra störst utsträckning kvinnor som är särskilt utsatta. Därför behöver kvinnliga EU-migranter speciellt uppmärksammas i ovanstående behovsutredning, liksom i handlingsplanen. Hälsoproblematik, kvinnors hygien och hälsa kring mens och graviditeter liksom säkerhet behöver särskilt ses över för dessa kvinnor. 40 Det är alldeles för sent för att enbart stoppa huvudet i sanden och låtsas som att dessa människor inte finns här. Vi är en del av EU precis som de länder där de här personerna kommer ifrån. Det räcker inte med att köra tillbaka dem eller hålla storstilade tal om hemländernas ansvar (självklart ska Sverige göra allt i internationella samtal om hur vi löser detta, men det är en annan fråga). Stockholm har chansen att bli ett föredöme i hur vi gör livet drägligt för EU-migranter. Vi vill därför att S i Stockholm utreder behoven, och säkerställer att det finns tydliga politiska riktlinjer för stadens stadsdelsnämnder att tillgodose EU-migranternas basala behov av hygien, hälsovård, säkerhet och boende. Och vi vill att stadsdelsnämnderna ges i uppdrag att utreda situationen för de romska EU-migranterna, och särskilt se till deras möjlighet till boende, bra hälsa, säkerhet och hygien. I den bemärkelsen se särskilt till kvinnor, kvinnors hälsa, mödravård, säkerhet och hygien. Därför yrkar jag att 1. Stockholms stad utreder behoven hos EU-migranterna och tar fram tydliga riktlinjer för hur EUmigranter ska behandlas 2. Stockholms stad tillgodoser grundläggande mänskliga rättigheter för EU-migranterna som till exempel säkerhet, en god hygien, boende och kostnadsfri sjukvård 3. Stadsdelsnämnderna får i uppdrag att ha anpassad uppsökande verksamhet för EU-migranter som är kvinnor Motionär: Lina Stenberg, Rebella Unga S-kvinnor Motionen antagen av Rebella Unga S-kvinnor på medlemsmöte 2014-11-26 Utlåtande B22 Motionärerna lyfter frågan om de fattiga EU-medborgarna som vistas i Stockholm. De bekymras specifikt över kvinnors utsatta situation och efterfrågar tydliga riktlinjer. Vi delar motionärernas oro för denna växande grupp människor som lever under mycket svåra förhållanden. Många, men inte alla, kommer från Rumänien och många, men inte alla, är romer. Grundproblemet är de mycket svåra villkor som många tvingas leva under i sina hemländer. Romer från Rumänien och Bulgarien hör till en av de mest diskriminerade grupperna i EU. Kvinnor är särskilt utsatta. De fattiga EU-medborgarna är en heterogen grupp som möter olika problem i samhället utifrån sina förutsättningar. Regeringen arbetar med att på olika sätt försöka påverka och förbättra romernas livsvillkor i t ex Rumänien. Styrelsen delar uppfattningen att det är viktigt att livsvillkoren och bemötandet av de människor som befinner sig här måste förbättras. På kommunal nivå finns en mängd lagar och regler som styr de insatser som kan göras mot gruppen fattiga EU-medborgare. Inom EU råder fri rörlighet vilket innebär att alla EU-medborgare har rätt att vistas i ett annat EU-land i tre månader. De flesta fattiga EU-medborgare i Sverige uppfyller inte kraven för uppehållsrätt. 41 Enligt socialtjänstlagen har de personer som inte bedöms ha sin hemvist i en kommun bara rätt till akut bistånd, så kallad nöd. Kommunallagen reglerar att kommuner och landsting inte får särbehandla vissa kommunmedlemmar eller grupper som vistas i kommunen. Kompetensregeln inom kommunallagen innebär att en kommun inte kan göra mer än vad som är stadgat i olika lagar, hur vällovligt syftet än är. I stadshusmajoritetens budget framgår att en strategi för arbetet med fattiga EU-medborgare ska tas fram under 2015. De akuta insatserna som staden gör omfattar bland annat akuthärbärgen, dagverksamheter och uppsökande arbete. Satsningar görs för att nå ut till den här gruppen. Kvinnors särskilt utsatta situation bör belysas men det är en övergripande fråga för hela staden och inte ett specifikt uppdrag för stadsdelsnämnderna. För att Stockholm och andra kommuner ska kunna förbättra sina insatser har s-mp-regeringen nyligen tillsatt en nationell samordnare som har till uppdrag att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och organisationer som möter utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige, det vill säga högst 3 månader, och som inte har uppehållsrätt. Syftet är att ge aktörerna stöd i deras arbete med att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för samverkan och förbättra situationen för social utsatta personer från EES länderna. Genom en förbättrad samverkan kan det tillfälliga stödet till dessa personer utformas på ett ändamålsenligt sätt. Med detta anser styrelsen att de åtgärder som motionen efterlyser redan är initierade av regeringen och stadshusledningen. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse första att-satsen besvarad 2. anse andra att-satsen besvarad 3. avslå tredje att-satsen Beslut: __________________________________________________________________________ Motion B23 Ungdomens hus i Norra Djurgårdsstaden Engelbrekts socialdemokratiska förening Värtans s-förening I föregående års revisionsrapport från stadens revisionskontor för 2013 framgick bland annat ”att Östermalm erbjuder ett begränsat utbud av fritidsaktiviteter för barn och ungdomar under kvällar, helger och lov. Detta gäller även fritidsaktiviteter för ungdomar med funktionsnedsättning”. Våren 2010 lanserade socialdemokraterna på Östermalm idén till ett ungdomens hus i Humlegården numera Humlanhuset. Detta har nu förverkligas! Däremot har ungdomscaféer stängt i Engelbrektsskolan respektive Gärdesskolan I Norra Djurgårdsstaden planeras en skola för 900 elever och då blir givetvis frågan om barns och ungdomars möjligheter till en aktiv fritid synnerligen viktig. Något förslag till sådan verksamhet i föreliggande detaljplanen för Gasverket västra finnas emellertid inte. 42 Vi yrkar att 1. Stockholms arbetarekommuns årsmöte antar ovanstående motion 2. arbetarekommunen verkar för att ett Ungdomens hus typ Fryshus/Humlanhus etableras i någon av de gamla tegelbyggnaderna i Norra Djurgårdsstaden. 3. motionen skickas till kommunfullmäktigegruppen Birgit Marklund Beijer Motionen antagen av Engelbrekts S-förenings medlemsmöte 2014-11-17 Motionen antagen av Värtans S-förenings möte 2014-12-01 Utlåtande B23 Det är av yttersta vikt att tillgången på fritidsgårdar och andra anläggningar för fritidssysselsättning för unga matchar det behov som finns i stadens olika stadsdelar. När nya stadsdelar skapas måste också utbyggnaden av dessa anläggningar säkerställas. Ansvaret för fritidsgårdsverksamheten ligger dock idag på stadsdelsnämndsnivå. En eventuell utbyggnad av en liknande anläggning i Norra djurgårdsstaden är alltså en fråga för den lokala stadsdelsnämnden. Eftersom kostnaden för ett sådant projekt tas ur stadsdelsnämndens budget och nämnden svarar för verksamheten bör inte arbetarekommun centralt avgöra på vilket sätt fritidsgårdsverksamheten på Östermalm ska organiseras. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. avslå första att-satsen 2. avslå andra att-satsen 3. avslå tredje att-satsen Beslut: __________________________________________________________________________ 43 Motion B24 Översyn av ränteavdrag m m Husby s-förening Under många år har de som äger sin bostad gynnats på olika sätt med rot och ränteavdrag på bekostnad av de som inte äger. Undersök möjligheterna till att se över ränteavdragen, men på ett sådant sätt att den inte slår av benen för familjer, som med små medel satt sig i skuld för att ge sig och barnen en god boendemiljö och där låneutrymmet därmed är begränsat. På vilket sätt kan ränteavdraget trappas av framförallt för de grupper, som gynnas av höga ränteavdrag d.v.s. de som kan låna mycket och därmed också drar av mycket t.ex. för dem där ett ränteavdrag på 50 000 kr efter 10 år har gett ett ränteavdrag på en halv miljon. Sätt till en utredning för att hitta lämpliga vägar att se över avdragsmöjligheten men där ekonomers farhågor att skjuta ekonomin i sank genom minskad köpkraft eller rädsla för att bidra till att utlösa en bostadsbubbla vägs mot att uppnå ett jämlikare boende där skattereduktion inte som idag gynnar de med kapital och/ eller goda lånemöjligheter. Jag föreslår arbetarkommunens årsmöte besluta att 1. ställa sig bakom förslaget av en översyn av ränteavdraget 2. motionen överlämnas till den socialdemokratiska riksdagsgruppen Kyllikki Iroegbu Motionen behandlades och antogs på Husby s-föreningsmöte den 23 nov 2014. Utlåtande B24 Ränteavdragen bidrar idag till en hög skuldsättning och höga bostadspriser. Det är inte bra. Styrelsen delar därför motionens uppfattning att det finns goda skäl att göra en översyn av ränteavdragen. Det kan handla om att begränsa avdragen genom en sänkt procentsats, ett sänkt tak eller på andra sätt. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. bifalla första att-satsen 2. bifalla andra att-satsen Beslut: __________________________________________________________________________ 44 45 46