skogens effekt. kandidatuppsats

va
Skogens effekt på personer med arbetsrelaterad stress och utmattningssyndrom
En litteraturstudie
Emmelie Nordling och Evelina Sjöberg
Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering
Arbetsterapi Examensarbete, 15 hp
Vt 2014
Handledare: Johanna Morin
Kontakt: [email protected] & [email protected]
Skogens effekt på personer med arbetsrelaterad stress och utmattningssyndrom
UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering
Arbetsterapi
Examensarbete, 15 hp
Emmelie Nordling och Evelina Sjöberg
Abstrakt
Samhällets utveckling går ständigt framåt vilket har lett till ökade
valmöjligheter och ständig anpassning för människor. Att leva
upp till kraven som ställs orsakar en viss utsatthet och ökar risken
för stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att belysa tidigare forskning om skogens betydelse i samband med arbetsrelaterad
stress och utmattningssyndrom, samt belysa vikten av naturen
som en del utav rehabiliteringen. För att uppnå syftet gjordes en
litteraturstudie. Sökningar gjordes i åtta databaser för att finna artiklar efter samtliga kriterier. Efter urval inkluderades tio vetenskapliga artiklar som sedan analyserades. Resultatet av studien visade att skogen kan ha restorativ effekt på personer som lider av
arbetsrelaterad stress och utmattningssyndrom. Lägre nivåer av
stress uppvisades och pulsen var lägre i skogen än i stadsmiljö.
Att delta i naturbaserad rehabilitering kan underlätta för personer
att återgå till arbete och finna balans i dagliga rutiner med skogen
som en del av vardagen. För att kunna utföra fler evidensbaserade
förebyggande åtgärder med skogen som verktyg rekommenderas
dock vidare forskning inom detta område.
Sökord: Skogsrehabilitering, återhämtning, sjukskrivning, psykisk ohälsa,
arbete
The restorative effect of nature on people who suffer from workrelated stress and exhaustion disorder
UMEÅ UNIVERSITET
Institution for community and medicine
Occupational therapy
Examination paper, 15 hp
Emmelie Nordling and Evelina Sjöberg
Abstract
The society is constantly growing. This puts people in front of an
infinite number of choices and requires them to be adaptable.
Stress is a risk factor in the community and also at workplaces.
The strained condition affects negatively people’s health, wellbeing and achievement. The aim of the study was to illuminate previous researches about nature’s roll in relation to work-related
stress and exhaustion disorders, and also to elucidate the importance of nature as part of a rehabilitation program. The work in
this paper is presented as a literature review. Eight different databases have been used to identify scholarly articles that corresponded to specific criteria. The assortment included ten scholarly
articles that were analyzed. The results showed that the forest has
a restorative effect on most people who suffer from work-related
stress and burnout. Lower levels of stress and lower heart rate
were showed in the forest compared to urban areas. To participate
in nature-based rehabilitation can make it easier for people to return to work when they possibly have found balancing/restorative
activities within daily occupations. In order to establish evidence
based practice, involving the forest as part of rehabilitation for
people with stress related disorders, more research are recommended.
Keywords: Forest rehabilitation, recovery, sick leave, mental illness, work
Innan urbaniseringen bodde de flesta människor på landsbygden och det var vanligt att ha
sina arbeten utomhus. Den industriella revolutionen ledde till att många människor flyttade
in till städerna för att finna arbete (Norfolk, 2003; Theorell, 2012). Detta kan ha påverkat
det fysiska välbefinnandet med konsekvenser för människors hälsa, då de flesta idag arbetar inomhus till exempel på kontor där det kan råda brist på frisk luft och solljus (Norfolk,
2003). Samhället består till stor del av högteknologi, där utvecklingen går snabbt framåt
och uppkoppling under dygnets alla timmar ställer höga krav på människan som att vara
kontaktbar och välfungerande. I vardagen kan det finnas oändliga valmöjligheter, ständig
anpassning och krav som ställs, exempelvis långa arbetsdagar, ett samhälle med många
intryck och människor. Denna utveckling har orsakat att vissa människor känner sig ensamma och utsatta på grund av de påfrestningar arbetet ger och att de inte får tillräckligt
med uppmuntran för det arbete de utför (Theorell, 2012).
Arbetsförhållanden på arbetsplatsen är av betydelse för utvecklingen av psykisk ohälsa och
stressyndrom (Socialstyrelsen, 2003). Stress som är negativ är en risk på arbetsplatser som
påverkar och försämrar de anställdas hälsa, välbefinnande och prestation. Tillståndet har
negativ påverkan, inte bara på enskilda personer utan även på organisationer och är en av
de största orsakerna till frånvaro på arbetet. Det har även visat sig vara en stor kostnad för
samhället (Childs & Stoeber, 2012). Personer som arbetar med människor är en grupp som
löper ökad risk för utbrändhet (Bassett & Lloyd, 2001).
Mellan år 1997 och 2002 steg antalet långtidssjukskrivna i Sverige och har sedan dess fortsatt att öka (Försäkringskassan, 2004). Sedan 2005 är depression, utbrändhet, utmattningsstillstånd och stress den största anledningen till sjukskrivning inom området psykisk ohälsa
(Glise, 2013). Av 430 000 personer som var sjukskrivna längre än 14 dagar var cirka 33
000 personer sjukskrivna enligt kriterierna för psykiska diagnoser (Försäkringskassan,
2014). Enligt Världshälsoorganisationens klassifikation ICD-10, står kriterierna för neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom. Utmattningssyndrom står under kriteriet
F43.8 (Socialstyrelsen, 2011).
1
Risken att insjukna i någon av dessa stressrelaterade sjukdomar kan variera beroende på
kön, ålder, yrke, inkomst, civilstånd och socioekonomiska faktorer (Försäkringskassan,
2014). I en studie gjord bland 497 kvinnor och 503 män, i Norrbotten och Västerbotten, led
16 respektive 10 procent av utmattningssyndrom. De största faktorerna som inverkade på
sjukskrivningar på grund av utmattningssyndrom var arbetsförhållanden och socioekonomisk status (Norlund et al., 2010).
Sjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa kan bero på arbetsrelaterade förhållanden
(Währborg, 2009). Det kan vara både den fysiska arbetsmiljön och den psykosociala arbetsmiljön som påverkar de anställda (Niedhammer, Chastang, Sultan-taïeb, Vermeylen,
Parent-Thirion, 2012). De ökade sjukskrivningarna på grund av arbetsförhållanden kräver
enligt Währborg, Petersson & Grahn (2014) effektivare rehabiliteringsprogram.
För en person som under en längre period utsätts för stress och där kroppen till slut säger
stopp, kan uppleva en drastisk förändring av hela sin livssituation. Den drabbade personen
kan behöva sluta sitt arbete och även minska sitt engagemang i sina dagliga aktiviteter och
sitt aktivitetsmönster. Detta kan även medföra förlust av identitet och roller (Währborg,
2009). Argentzell och Leufstadius (2010) beskriver aktivitetsbalans som ett viktigt begrepp
inom arbetsterapi. Aktivitetsbalans menas med att en individ har jämvikt mellan aktivitet
och vila, vilket är av betydelse i vardagen (Kielhofner, 2008; Hagedorn, 1995). Med jämnvikt menas då en person spenderar tid inom olika aktivitetsområden under ett dygn exempelvis vila, personlig vård och lekt, vilket kan bidra till god hälsa. Miljön är en viktig komponent för att kunna underlätta utförandet av aktiviteter exempelvis arbete, vardagsaktiviteter och intressen (Kielhofner, 2008).
Dagens samhälle kräver större uppmärksamhet av oss människor än vad många är utvecklade för att klara av. I detta avseende är det viktigt för oss människor att under vissa perioder kunna dra oss undan kraven vi ställs inför. Naturen har visat sig vara en miljö för återhämtning och rekreation (Lundell & Dolling, 2010). I en studie av Griffith och Corr (2007)
visades det att arbetsterapeuter hjälper till med kreativa aktiviteter som intervention för
människor med psykisk ohälsa. Trädgårdsterapi är ett exempel på en kreativ aktivitet och
är en rehabiliteringsmetod som vuxit fram från arbetsterapi, miljöpsykologi och landskapsarkitektur.
2
Enligt miljöpsykologiska teorier har människan bättre förutsättningar att återhämta sig i
naturen. Trädgårdsterapi har visat sig vara en god behandlingsform för personer med utmattningssyndrom. Trädgårdsterapi handlar om att skapa och arbeta med bland annat växter för att förbättra den fysiska och psykiska hälsan. Trädgårdsmiljön innehåller gröna och
färggranna växter men också insekter och ljud som är stimulerande och avslappnande för
människan. (Nilsson, 2009).
Arbetsterapins grundläggande värderingar framhåller rätten till att vara delaktig i vardagen
samt att ha en meningsfull plats i samhället (Förbundets Sveriges Arbetsterapeuter, 2014;
Townsend et al., 2010). Om miljön ställer för höga krav på människan kan drivkraften till
att utföra aktiviteter minska och begränsa handlingen till att utföra aktiviteten.
Det är viktigt att miljöns och aktivitetens krav stämmer överens med personens förmåga
och möjligheter eftersom det är genom aktivitet och delaktighet människan kan uppnå god
hälsa. Arbetsterapi grundar sig på att ha en förståelse och se sammanhanget mellan miljön,
klienten och aktiviteten. Inom psykiatrin arbetar arbetsterapeuter mot att främja psykisk
ohälsa utifrån evidensbaserad praktik genom olika arbetsterapeutiska rehabiliteringsmetoder (Townsend & Polatajko, 2013). På senare år har omstruktureringar inom vården utförts
och influerat olika arbetsroller. Under de senaste åren har arbetsterapi vuxit och dess specialitet ökat generellt. Arbetsterapeuter finns inom olika arbetsområden, däribland är de
verksamma i arbetet med människor som drabbats av mental- och psykisk ohälsa. Inom
detta område har arbetsterapeuter olika roller bland annat ge information om exempelvis
hjälpmedel, göra arbetsprogram och vara en del utav rehabiliterings processen (Bassett &
Lloyd, 2001).
Naturen har en potentiell positiv effekt på människans hälsa. Enligt biophilla hypotensen
finns en medfödd känslomässig tillhörighet med naturen och andra levande organismer.
Naturen kan även hjälpa till att bygga upp och upprätthålla god hälsa för personer som
lider av stress (Annerstedt & Währborg, 2011). Om skog finns nära urbaniserade städer
ökar välbefinnandet för människan. Lika viktigt är det att tillgängligheten till naturen är bra
(Kaplan & Kaplan, 2011; Brännare & Hedén, 2013; Ottosson & Ottosson, 2006). Personer
som lider av stress kan ha svårigheter att hantera stimuli (Adevi, 2011).
3
Skogsmiljöer som personer känner till och ger trygghet sänker stressnivåerna om dessa
platser besöks ofta och under några timmar. Att ta promenader i skogsliknande miljöer
föredras framför urbaniserad stadsmiljö (Adevi, 2011; Hartig & Staats, 2006).
Naturen kan fungera som en terapeutisk miljö som kan ge utrymme för reflektion. Den kan
anpassas för rehabilitering och har en positiv förmåga att återställa hälsa från en stressig
tillvaro (Jernberg, 2001). Forskning (Stigsdotter, 2004) har visat att naturen har en positiv
påverkan på människan och kan vara till fördel på arbetet. Att ha växter och gröna
områden både utanför fönstret men också i lokalerna på arbetsplatsen gör att de anställda
kan bli mindre stressade och mer tillfredsställda med sina arbeten. De känner sig också mer
kreativa än tidigare (Stigsdotter, 2004).
I Kaplan och Kaplans (1989) teori, Attention Restoration Theory (ART) beskrivs det hur
människor har två olika uppmärksamheter, riktad och spontan uppmärksamhet. Den spontana uppmärksamheten används till exempel vid syn på en lampa som blinkar, buller som
uppkommer hastigt eller kvitter från en fågel. Denna spontana uppmärksamhet kräver ingen stor ansträngning av oss människor (Kaplan & Kaplan, 1989). I skogen finns det stimuli
som människan upplevs som fascinerande och fängslande. I denna typ av natur kan den
spontana uppmärksamheten hållas på exempelvis solnedgången, flygande löv och fåglar på
ett stillsamt sätt (Kaplan, 1995). Denna typ av uppmärksamhet är verksam under vistelse i
naturen. Den riktade uppmärksamheten brukas i urbana samhällen, exempelvis vid koncentration på arbetet eller under bilkörning i en stad som inte är bekant. Denna uppmärksamhet är anknuten till en starkare medvetenhet som kräver mycket energi för att sortera
och prioritera all information. Dessa resurser har en gräns då trötthet och utmattning initieras. För att undvika dessa tillstånd beskriver Kaplan och Kaplan (1989) att besök bör göras
i miljöer där den spontana uppmärksamheten sätts igång. De hävdar att naturen är en plats
där människan kan få tillbaka och återhämta den riktade uppmärksamheten samt få mer
psykisk energi (Kaplan & Kaplan, 1989).
4
Utmattningssyndrom används i denna litteraturstudie då ordet har ersatt begreppen utbrändhet och utmattningsdepression i svensk sjukvårdsterminologi. Utmattningssyndrom
utmärks av trötthet som upplevs som total utmattning. Återhämtningen är långsam efter att
ansträngning både psykiskt och fysiskt utförts, detta förenat med trötthet gör att personerna
får en märkbar brist på energi, engagemang och prestation. Neuropsykologiska problem så
som minnes- och koncentrationssvårigheter är vanligt samt att de exekutiva funktionerna
påverkas negativt (Währborg, 2009).
Ordet skog i denna litteraturstudie omfattas av den vilda naturen och skogsliknande miljöer, oavsett om den är konstruerad av människan eller inte. Det har tidigare bevisats att naturen kan vara en plats för återhämtning för personer med stressrelaterade tillstånd. Det
finns få sammanställda studier som specifikt beskriver skogen som en restorativ plats för
personer med arbetsrelaterad stress och utmattningssyndrom.
Naturskolan i Umeå har som uppdrag att erbjuda kompetensutveckling inom området lärande för hållbar utveckling, ofta i form av utomhuspedagogik. Naturskolan har därför efterfrågat forskningsresultat som belyser betydelsen av att vistas i naturen för personer med
arbetsrelaterad stress och utmattningssyndrom. Med anledning av detta behöver tidigare
forskning beaktas.
Syftet med studien var att belysa tidigare forskning om skogens betydelse för personer med
arbetsrelaterad stress och utmattningssyndrom samt belysa vikten av naturen som en del
utav rehabiliteringen.
Frågeställningar:
Vad har skogen betydelse för personer med utmattningssyndrom och arbetsrelaterad stress?
Kan skogen underlätta för personer med utmattningssyndrom och arbetsrelaterad stress att
återgå till arbetet?
5
Metod
För att uppnå syftet och besvara författarnas frågeställningar användes en litteraturstudie
som metod. En litteraturstudie ger en överblick över forskning som finns inom det valda
ämnesområdet (Forsberg & Wengström, 2003).
Litteratursökning
För att finna lämpliga sökord gjordes en pilotsökning utan några begränsningar för att få en
uppfattning om det fanns vetenskapliga studier inom ämnet för litteraturstudien (Axelsson,
2008). Sökord som burnout och rehabilitation användes genom samsök i EBSCO som
Umeå Universitet tillhandahåller. Antalet träffar blev 1270. Ett sökord lades till, nature, för
att begränsa antalet artiklar. Det nya träffantalet var 27 artiklar. Av dessa var endast en
artikel relevant för studien. Denna artikel granskades och författarna undersökte vilka
nyckelord (subject terms) som studien hade. Utifrån den relevanta artikeln samlades fler
sökord. Dessa ord kontrollerades i databaser som CINAHL, PsycINFO, Pubmed, SocINDEX, AMED, Academic Search Elite och Web of Sience. Thesaurus termer synades i respektive databas. Utifrån thesaurustermerna framkom sökord som användes vid litteratursökningen (se tabell 1). Sökning i Scopus gjordes dock utan thesaurustermer då databasen inte innehar dessa.
För att utöka antalet artiklar genomfördes manuella sökningar i referenslistor ifrån vetenskapliga artiklar och litteratur som motsvarade inklusionskriterierna till denna studie
(Willman, Stoltz & Bahtzevani, 2011). Databaser som användes presenteras i tabell ett.
Booleska sökoperatörer som AND och OR användes för att fokusera sökningen på det relevanta ämnet (Willman, Stoltz & Bahtzevani, 2011).
6
Tabell. 1. Sökresultat
Databas
Datum
Sökord
Träffar/dubbletter
Urval 1
Urval 2
CINHAL
19/ 5-14
(occupational stress OR chronic fatigue syndrom OR burnout) AND (natural environment OR
nature OR forest*) AND (rehabilitation OR restoration OR restorative)
6
3
2
PsychINFO
19/ 5-14
(burnout OR occupational stress OR mental fatigue) AND (rehabilitation OR restorative) AND
(nature OR forest* OR natural environment)
10
5
2
Pubmed
19/ 5-14
(occupational stress OR burnout) AND (natural environment OR nature OR forest*) AND (rehabili- 38/1
tation OR restoration OR restorative)
0
0
Scopus
19/ 5-14
burnout OR occupational stress AND rehabilitation OR restorative AND nature OR forest* OR
natural environment
16/3
5
0
Scopus
19/ 5-14
burnout AND rehabilitation OR restorative AND nature OR forest OR natural environment
4/1
2
2
SocINDEX
19/ 5-14
(burnout OR job stress) AND (rehabilitation OR treatment program) AND (nature or forest*)
9
1
0
AMED
19/ 5-14
burnout AND (rehabilitation OR relaxation) AND environment
5
1
0
Academic
Search Elite
19/ 5-14
(burnout OR job stress ) AND (rehabilitation OR stress relaxation) AND nature
24/2
6
1
Web of
Sience
20/ 5-14
(burnout OR occupational stress) AND (rehabilitation OR restorative) AND (nature OR forest* OR
natural environment)
34/ 3
7
1
Manuell
sökning
2014-05
2
7
Urval
Efter litteratursökningen gjordes ett första urval. Trettio artiklar valdes för granskning av
abstrakt. Dessa valdes ut då titeln innehöll sökorden eller liknande ord. Av dessa 30 valdes
tio artiklar till urval två för att läsas i fulltext.
Inklusionskriterierna var att studierna skulle innehålla hur personer med utmattningssyndrom, stress eller arbetsrelaterad stress upplevde naturen samt naturens fysiska och psykiska effekter på människan. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderas för att ge en
bredare kunskapsbild för att kunna besvara syftet. Studierna skulle vara fackgranskade
(peer-rewied) och skrivna på engelska.
Exklusionskriterier var vetenskapliga artiklar som endast innehöll gröna parkområdens
lugnande effekt och personer som endast visuellt närvarade i skogen exempelvis titta på
fotografier. Fler exklusionskriterier var trädgårdsterapi, arbetets negativa effekter på individer samt forskning på endast en specifik arbetskategori och diagnosgrupp.
Av de utvalda artiklarna gjordes kvalitetsgranskning med hjälp av kriterier ur ett bedömningsprotokoll i Willman et al., (2011). Ett poängsystem valdes att inte användas då det
kan ge falska värden i kvalitetsgranskningen (Willman et al., 2011). Artiklarna lästes noggrant tre gånger och enskilda anteckningar gjordes för att underlätta användningen av protokollet som mall vid granskning. Därefter lästes artiklarna ytterligare en gång för att försäkra att kvalitén och innehållet stämde överens med studien. Författarna läste artiklarna
separat samt granskade dem därefter genom diskussion kunde artiklarnas bevisvärde fastlås
och ett resultat sammanställas, se tabell 2.
En manuell sökning gjordes och två artiklar hittades. Då dessa inte fanns tillgängliga i fulltext i Umeås Universitets databaser skapades en användare i researchgate.net. Där fanns
studierna tillgänglig i fulltext. Efter analys och granskning inkluderas även dessa i resultatet.
8
Analys
Artiklarna som inkluderades i studien översattes till svenska och granskades enskilt av båda
författarna för att få en bild av materialet samt säkerställa kvalitet och innehåll. Innehållet
diskuterades sedan tillsammans för att få en bättre överblick och förståelse. Fokus lades på
resultat och diskussion men också metoden för att se om dessa överensstämde med studiens
syfte och frågeställningar samt ifall det fanns gemensamma nämnare mellan artiklarna
(Friberg, 2012; Axelsson, 2008). Därefter skapades rubriker som presenteras i resultatet,
dessa är detsamma som författarnas frågeställningar. En artikel innehöll tester om att titta
på ett bildspel och dess effekt men även om flera tester om den naturliga skogmiljön, därför
inkluderades den också.
Etiska överväganden
Vid en litteraturstudie är det väsentligt att etiska överväganden görs (Forsberg & Wengström, 2003). De valda vetenskapliga artiklarna var granskade och godkända av etiska kommittéer. Deltagarna i studierna hade fått muntlig och skriftlig information om projekten de
skulle delta i och de medverkade även frivilligt och anonymt. Författarna läste artiklarna
flera gånger (Polit & Beck, 2008) samt översatte de till svenska för att vara säker på att
ingen information missuppfattades eller missades.
Resultat
Resultatet inleds med en sammanfattande tabell (tabell 2) av de artiklar som ingår i studien.
Därefter följer en löpande text där studiens resultat presenteras utifrån författarnas frågeställningar. Under varje rubrik inleds resultatet med ett sammanfattande stycke.
9
Tabell 2. Sammanfattning av artiklar som ingick i litteraturstudien
Författarnamn,
år, land
Titel
Syfte
Metod
Resultat
Vetenskaplig
kvalitet
Korpela, K., & Kinnunen, U. (2011).
Finland
How is leisure
time interacting
with nature related
to the need for
recovery from
work demands?
Testing multiple
mediators
Att jämföra värdet av att
spendera tid i naturen och
andra fritidsaktiviteter samt
undersöka behovet till återhämtning.
Kvantitativ, tvärsnittstudie. 527 personer valdes utifrån fem olika organisationer (företag, telekommunikation och informationsteknik, hotell och restaurang,
resetjänster och utbildning). Ett 12 sidigt frågeformulär användes med fyra olika sektioner.
Resultatet visar att motion och
utomhusaktivitet var den som
visades vara mest effektiv för
återhämtning i från stress på
arbetet. På andra plats nämndes samverkan med naturen.
Hög
Korpela, K. M., Ylén,
M., Tyrväinen, L., &
Silvennoninen, H.
(2010). Finland
Favorite green,
waterside and
urban environments, restorative
experiences and
perceived health in
Finland
Att undersöka restorativa
upplevelser i relation till deltagarnas favoritplatser i vardagen och självskattad hälsa.
Kvantitativ. En postenkät skickades ut
till 1 273 personer. De skulle ranka 16 urbana - och
natur miljöer. Den mest värdefulla platsen skulle
rankas först, därefter valdes en favorit plats ut samt
vilken plats som var mest återhämtande.
Resultatet visade en förbindelse mellan behov av återhämtning och sina favoritplatser.
Hade personerna mycket bekymmer om pengar och arbete, skapades stress och brist på
energi vilket gjorde att färre
besök på favoritplatser gjordes. Detta bidrog till mindre
återhämtning.
Hög
Cole, D. N., & Hall,
T. E. (2010). USA
Experiencing the
restorative components of wilderness environments: does congestion interfere
and does length of
exposure matter?
Att undersöka hur vildmarken
ger möjlighet till minskning
samt återställande av stress
och mentaltrötthet.
Kvantitativ. Besökare i olika vildmarksområden
tillfrågades om att svara på en fyrasidig enkät om hur
de upplevde sin tur i vildmarken. 531 enkäter erhölls.
De ombads att göra en självutvärdering av minskad
stress och mental föryngring och hur de upplevt de
olika komponenterna i miljön som återhämtande.
Efter resan i vildmarken uppgav de flesta främst reducering
av stress men också minskning av spänningar och mental
föryngring.
Hög
10
Annerstedt, M.,
Norman, J., Boman,
M., Mattsson, L.,
Grahn, P., & Währborg, P. (2010). Sverige
Finding stress
relief in forest
Att undersöka syftet med
besöken mellan olika skogstyper och om lövskog uppfyller
de karaktäristiska inslagen för
att uppnå en restorativ miljö
jämfört med barrskog .
Kvantitativ metod. 1 476 personer deltog i en enkätundersökning med 50 frågor kring hälsa och stress
och hur länge och ofta de besökte skogsområde
Ju längre besöken i skogen
varade och ju kortare avstånd
personerna hade ju bättre
återhämtning upplevdes. Lövskogen hade bättre restorativa
effekter än barrskogen.
Hög
Sonntag-Öström, E.
, Nordin, M., Lundell,
Y., Dolling, A., Wiklund, U., Karlsson,
M., Carlberg, B., &
Slunga Järvholm, L.
(in press). Sverige
Restorative effects of visits to
urban and forest
environments in
patients with
exhaustion disorder
Att undersöka skillnader av
upplevda restorativa effekter i
skog och stadsmiljö samt
psykologiska och fysiologiska
reaktioner hos kvinnor med
utmattningssyndrom.
Randomiserad cross- over studie.
20 deltagare besökte fem olika miljöer.
Instrument (PRS, frågeformulär om humör, NCPC,
Polar RS400 Heart Rate Moni-tor, HRR) användes för
att testa humör, uppmärksamhet, hjärtfrekvens, systoliskt och diastoliskt blodtryck och hjärtats återhämtning.
Resultatet visade att deltagarna
kände sig mer harmoniska och
avslappnade i naturen än staden. Tre skogsmiljöer jämfördes mot varandra. De fysiologiska effekterna visade positiv
påverkan av naturen.
Medel
Pálsdóttir, A. M.,
Grahn, P., & Persson,
D. (2014). Sverige
Changes in experienced value of
everyday occupations after naturebased vocational
rehabilitation
Att beskriva och bedöma
förändringar i deltagarnas
erfarenheter och värde av
vardagliga yrken/aktiviteter
efter naturbaserad yrkesinriktad rehabilitering.
Longitudinell studie med kvantitativa och kvalitativa
metoder. Data samlades genom Pre-test-post-test,
semistrukturerade intervju och olika instrument (SCI93,OSA-F, SOC, Oval-pd och Eq-vas) 21 deltagare
valdes genom klusterurval till ett 12 veckors långt
naturbaserat yrkesinriktat rehabilitering program. AT,
SG, psykoterapeut och trädgårdsarkitekt ledde grupper. Uppföljningar gjordes direkt efter avslut, tre
månader efter och 12 månader efter avslut.
Deltagarna upplevde att naturen var restorativ och lättade
sinnena och tankarna. De
valde naturen för att bromsa
takten i vardagen, ta raster och
kunna känna mentalt återhämning. Efter programmet utförde fler deltagare aktivteter
relaterade till naturen än tidigare.
Medel
Sahlin, E., Matuszczyk, J. V., Ahlborg Jr,
G., & Grahn, P.
(2012). Sverige
How Do Participants in NatureBased Therapy
Experience and
Evaluate Their
Rehabilitation?
Att undersöka om naturbaserade terapi program är effektiv
för personer som lider av
stressrelaterad ohälsa samt
utveckla metoden genom
erfarenheter från tidigare deltagare.
Kvalitativ metod. Elva deltagare valdes ut efter totalt
25 intervjuer under en tre års period. De hade avslutat
och/eller deltog fortfarande i en 28 veckor långt naturprogram uppdelat i två faser. Alla deltog inte samtidigt. 3 timmar, 4 gånger veckan. Arbetsterapeut
(AT), sjukgymnast (SG) och psykoterapeut ledde
grupper. Semistrukturerade intervjuer hölls efter
avslutat program. Sex och 12 månader senare skedde
uppföljning.
Naturen visades vara en återhämtande plats där deltagarna
lärde sig att vara i nuet, acceptera sig själv och andra samt ta
raster. Resultatet visade också
att sociala interaktionen ökade
genom vilja att träffa nya och
gamla vänner.
Medel
11
Kjellgren, A., &
Buhrkall, H. (2010).
Sverige
A comparison of
the restorative
effect of a natural
environment with
that of a simulated
natural environment
Att jämföra den restorativa
effekten av 30 minuters vila
i en naturlig utomhusmiljö
och jämföra effekterna med
att sitta inomhus och kolla
på ett bildspel av samma
miljö.
Arton deltagare. Deltagare satt enskilt i naturen i 30
minuter samtidigt som en annan satt inomhus och
tittade på ett bildspel av samma miljö i 30 minuter.
Kvalitativa mätningar gjordes genom Stress-Vas,
syllogism I-II, EMS, SE och EDN. Fysiologiska
mätningar gjordes genom OMRON- M4-I
Resultatet visar att båda miljöerna leder till minskad stress
men att den naturliga miljön
fick ett högre betyg.
Medel
Nordh, H., Grahn, P.,
& Währborg, P.
(2009). Sverige
Meaningful activities in the
forest, a way back
from exhaustion
and long-term
sick leave
Att undersöka om personer
som är långtidssjukskrivna på
grund av stressrelaterad ohälsa
kan förbättra sin hälsa och
kapacitet genom meningsfulla
aktiviteter i skogen.
Triangulering metod, kvalitativa och kvantitativa
metoder. 24 deltagare. Två grupper hösten 2006
och en grupp våren 2007. Två ledare/grupp. 10
veckor, 4 dagar i veckan. Utvärdering genom kvalitativa observationer skedde i början, under tiden
och i slutet av projektet. Individuella samtal en
gång i veckan.
sex kvantitativa frågeformulär (SMBQ, SCI-93,
ADL, OSA, PGWBQ, HAD) ifylldes i början och i
slutet av projektet. Uppföljning 5,5 månade efter
avslut.
De kvantitativa resultaten
visade att deltagarnas
stressymptom minskade då de
utförde kravlösa skogsaktiviteter. De kvalitativa resultaten
visade att deltagarna uppskattade naturen och kände sig
mindre trötta och mer positiva
till förändring.
Medel
Sonntag-Öström, E.,
Nordin, M., Slunga
Järvholm, L., Lundell, Y., Brännström,
R., & Dolling, A.
(2011). Sverige
Can the boreal
forest be used for
rehabilitation and
recovery from
stress-related
exhaustion? A
pilot study
Att undersöka om skogen i
norra Sverige har restorativa
effekter och kan användas som
rehabilitering för personer
med stressrelaterad utmattning.
Pilotstudie. Sex deltagare plus två ledare besökte sex
olika skogsområden. Två dagar per vecka under 11
veckor. Besöken varade i fyra timmar (två timmar i
grupp och två timmer individuellt.) Utvärdering
skedde efter det sjätte besöket med instrument och
intervjuer med inriktning på upplevelsen av skogen.
En slutlig utvärdering genomfördes efter alla 22
skogsbesök.
Skogen visade positiv effekt
på samtliga deltagare. I skogen kände sig deltagarna fria
samt att det upplevde denna
som en kravlös miljö.
Låg
12
Skogen ger en positiv effekt för personer med stress och utmattningssyndrom
Att vistas i skog förknippades med att vara en plats för återhämtning utan krav och en plats
för att utöva motion. Mörker, ljus och olika typer av skog har olika betydelse av upplevd
återhämtning. För att återhämtning ska uppnås och personen ska vara mottaglig för rehabiliteringen bör han eller hon kommit förbi det akuta skedet av insjuknandet.
Skogen kan ha en lugnande effekt på personer med stressrelaterad utmattning, se tabell 2.
Olika skogsmiljöer har olika betydelse för personerna. Skog vid sjö, tallskog samt skog
med berg och häll visades vara mest positiva för deltagarna. Granskog uppgavs som minst
positiv då den upplevdes mörk (Sonntag-Öström et al., 2011; Kjellgren & Buhrkall, 2010).
Att befinna sig i naturen ansågs som viktigare av de som besökt lövskog jämfört med besökarna i barrskog (Annerstedt et al., 2010). I studierna Sonntag-Öström et al. (2011),
Kjellgren och Buhrkall (2010) associerade deltagarna skogen med vila utan krav. Att tillbringa två timmar ensam i skogen för att rensa sina tankar uppskattades. En viktig faktor
för val av plats var ljuset. I början fanns en osäkerhet hos deltagarna, de var oroliga för att
bli rastlösa och inte kunna tillbringa dessa två timmar i ensamhet. En mörkare skog var inte
lika fördelaktig för deltagarna som en ljusare skog vid en sjö.
Att besöka olika platser i naturen är en uppskattad del i vardagen. De favoritplatser som
rankades högst för upplevd återhämtning var platser där aktiviteter och motion kunde utföras, exempelvis i skogbeklädda landskap, koloniträdgårdar, åkrar och ängar i nära relation
till vild natur samt vattennära miljöer (Korpela et al., 2010). Deltagarna kändes sig mer
avslappnad, harmonisk och lugnare i skogen vid en sjö (Sonntag-Öström et al., in press).
De hade också lägre hjärtfrekvens jämfört med skogen där terrängen innehöll mycket sten.
Vid samma miljö fick deltagarna en positiv känsla och kunde känna gemenskap med naturen. Det diastoliska blodtrycket hos deltagarna var lägre då de befann sig i granskog samt i
skogen som låg vid en sjö jämfört med staden. Det systoliska blodtrycket visade ingen påverkan (Sonntag-Öström et al., in press).
13
Kjellgren & Buhrkall (2010) visade att naturens mjuka omgivning som bland annat består
av fågelkvitter, doftande blommor och färgglada växter beskrevs av deltagarna som fridfullhet och inspiration som leder till god hälsa (Kjellgren & Buhrkall, 2010) och gott välbefinnande (Kjellgren & Buhrkall, 2010; Korpela & Kinnunen, 2011). Vidare tillät naturen,
citerat av deltagarna att ”vara här och nu” (Cole & Hall, 2010) samt rensa sina tankar. Detta
visades också genom att pulsen var lägre hos deltagarna då de satt på en bänk i skogen och
hade utsikt över vatten än inomhus i en simulerad miljö utav samma miljö (Kjellgren &
Buhrkall, 2010). Resultatet kunde visa på lägre nivåer av stress då deltagarna befann sig i
skogen (Annerstedt et al., 2010; Cole & Hall, 2010). Mentalt kände deltagarna sig yngre
(Cole & Hall, 2010) och det var ingen skillnad mellan hur länge deltagarna befann sig i
skogen (4-24 timmar) och hur de restorativa effekterna upplevdes.
Skogsbesök hjälpte till att få tillbaka positiva känslor och ökad uppmärksamhetsförmåga
samt sänka effekterna av det sympatiska nervsystemet hos personer som lider av utmattningssyndrom. Deltagare i studien, var högutbildade och på toppen av sin karriär, upplevde
sig mer avslappnade, gladare och mer harmoniska i naturen än då de befann sig i staden
(Sonntag-Öström et al., in press). Deltagarna beskrev att besöken gav också en känsla av
frihet, inre balans och lycka (Sonntag-Öström et al., 2011). I en annan studie (Sahlin et al.,
2012) uttrycker deltagarna hur viktigt det är att vara i rätt fas av sin rehabilitering, en återhämtningsperiod hemma innan rehabiliteringens start är fördelaktigt. Personer som är i den
akuta fasen av insjuknandet kan vara utmattade och omotiverade vilket gör att de inte blir
mottagliga för effekten av rehabiliteringen (Sahlin et al., 2012).
Skogen påverkar personer positivt som lider av arbetsrelaterad stress
En pressad arbetssituation kan bidra till stress och utmattningssyndrom. Naturen kan bidra
till att personer kan hantera olika vardagssituationer på ett fördelaktigt sätt exempelvis genom att ta dagen i ett lugnare tempo. Att vara i grupp under naturbaserat rehabiliteringsprogram kan vara positivt då deltagarna får utbyta erfarenheter med varandra.
Naturen kan ge individer som varit sjukskrivna på grund av sitt arbete en positiv effekt.
Nya idéer och strategier alstras för att kunna hantera svåra situationer, exempelvis en pressad arbetssituation.
14
Detta i sin tur ger också motivation och viljan att förändra sin vardag till något bättre (Sahlin et al., 2012). Att vara utomhus och motionera visade sig vara högt prioriterat av de anställda för att komma ifrån stressen de hade på arbetet. Som andra plats valdes interaktion
med naturen, exempelvis ta promenader i skogsområden eller att arbeta i trädgården (Korpela & Kinnunen, 2011).
Efter att personer deltagit i naturbaserat rehabiliteringsprogram hade de ändrat sin vardagssituation genom att ta mer pauser och tillät saker att ta sin tid, exempelvis genomförde de
dagen i ett lugnare tempo. De upplevde även mindre stress i sin vardag. Deltagarna blev
även mer medvetna om sina behov både på arbetsplatsen och i hemmet (Pálsdóttir et al.,
2013). Med hjälp av naturen kunde de komma ifrån sina dagliga rutiner och andras krav
och förväntningar (Cole & Hall, 2010). Om en individ upplever stress och är orolig över
exempelvis sin arbetssituation, innebär det att personen förlorar energi till att besöka restorativa platser (Korpela et al., 2010).
Att medverka i en grupp under rehabiliteringsprogrammet visades vara gynnsamt då deltagarna kunde bygga upp sin inre styrka, lära att acceptera sig själv och andra. Det medförde
att pressen minskades till att behöva prestera bra i aktiviteter eller på arbetet (Sahlin et al.,
2012; Nordh et al., 2009). Att samla sig i grupp runt elden under rasterna då de deltog i
naturbaserat rehabiliteringsprogram var uppskattat eftersom deltagarna kunde dela erfarenheter. Att respektera och acceptera varandra i gruppen gjorde att den höga pressen minskades, detta medförde en positivt och avslappnad gruppdynamik. De upplevde att gruppen
möjliggjorde diskussion och möjlighet till att prata om vardagliga problem med personer
som har liknande erfarenheter. Samtidigt upplevde vissa deltagare irritation i gruppen då
alla inte befann sig på samma nivå för att utföra de tilldelade aktiviteterna. Innan personerna deltog i projektet föredrog de att vara själva och inte ingå i en social gemenskap, men i
slutet av projektet beskrevs att de utvecklat sina sociala förmågor och kunde lättare kunde
interagera med andra (Nordh et al., 2009).
Tidigare erfarenheter av vistelse i skogen har en viss inverkan på hur effektiv rehabiliteringen blir. En deltagare i Sonntag-Öström et al. (2011) hade tidigare arbetat i gran- och
tallskog. Då denne befann sig i de olika skogsmiljöerna upplevdes inte någon återhämtning
som de övriga deltagarna kände. Skogen som innehöll mycket sten och hällar visades dock
vara en bra restorativ plats för den deltagaren.
15
Skogen underlättar för personer med utmattningssyndrom och arbetsrelaterad stress
att återgå till ett arbete
Naturbaserade rehabiliteringsprogram kan möjliggöra återgång till arbete eller studier samt
öka motivation till att återuppta gamla och nya aktiviteter. Planering inför arbetsåtergång
under rehabiliteringen gör att krav på att fatta egna beslut blir högre vilket kan medföra
ökad stress om personen inte känner sig tillräckligt återhämtad. Att ha god tillgänglighet till
skog samt besöka skogsliknande platser ofta bidrar till minskade nivåer av stress.
Personer i 40-årsåldern med stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom som genomgått
rehabilitering har störst chans att återgå till arbete. Om en person värdesätter en aktivitet,
hobby eller sitt arbete högt kan personen lättare återhämta sig ifrån en stressig situation
(Pálsdóttir et al, 2013). Sahlin et al. (2012) beskrev i sin studie att deltagare som sedan
tidigare var sjukrivna på grund av belastande arbete, exempelvis inom sjukvården eller
studier. Efter deltagande i rehabiliteringsprogram kunde uppföljningen tolv månader senare
visa att åtta av de totalt elva deltagarna hade kunnat återgå till tidigare arbeten eller studier.
I en liknande studie (Pálsdóttir et al., 2013) där 21 personer deltog i ett naturbaserat yrkesrehabiliteringsprogram ville forskarna vid uppföljningen också ta reda på om hur många
som hade återgått till arbetet. Dessa var jurister, läkare, barnmorskor och IT konsulter. Det
var endast 16 deltagare som svarade på ett frågeformulär varav tio av dessa hade återgått
till sitt arbete eller studier både på 100 procent alternativt 75 procent. Naturen hade blivit
en betydande del i vardagen då den upplevdes som mental återhämtning där personerna
kunde lätta sina sinnen. En deltagare beskrev att en promenad i skogen varje kväll ger
energi, stillhet och möjlighet att upptäcka nya saker. Vissa blev även motiverade till att
återta gamla aktiviteter och andra ville skaffa sig nya.
Enligt Annerstedt et al (2010) hade kvinnor högre procent sjukskrivning och högre nivåer
av stress jämfört med männen. Att vara arbetslös och samtidigt ha ansvar för ett stort hushåll ökar också stressnivåerna. Genom att under en lägre tid regelbundet besöka en skog i
närheten av hemmet innebar att stressnivåerna sänktes.
16
I Nordh et al. (2009) fick deltagarna ha individuella samtal med en arbetslivsresurs där en
individuell plan sattes upp för att se vad deltagarna skulle vilja och kunna göra efter att
projektet slutfördes. De flesta av deltagarna var högutbildade. Planen skulle skickas vidare
till arbetsförmedlingen och försäkringskassan för att kunna möjliggöra återgång till arbete.
Denna planering fick deltagarna att bli oroliga och känna press över framtida beslut då inte
förmågan och energin att hantera egna beslut fanns. Vid uppföljningen som gjordes fem
och en halv månad senare visades att många av deltagarna aldrig återgick till arbete, på
grund av otillräckligt med stöd från arbetsförmedlingen. Politiska omstruktureringar gjordes i Sverige samtidigt som studien genomfördes och deltagarna behövde därför mer stöd
för att ta sig till arbetet vid den tidsperioden. Avslutningsvis betraktades kunskap om djur
och natur tillsammans med skogspromenader som meningsfulla aktiviteter, vilka var
mycket uppskattade. Vistelsen i skogen innebar att deltagarna förbättrade sina sociala förmågor och stärkte sitt självförtroende.
17
Diskussion
Syftet med studien var att belysa tidigare forskning kring skogens effekt i samband med
arbetsrelaterad stress och utmattningssyndrom samt belysa vikten av naturen som en del
utav rehabiliteringen. Genom litteraturstudie av vetenskapliga artiklar har syftet besvarats.
Det har visat sig att skogen har en positiv effekt på människor med utmattningssyndrom
och arbetsrelaterad stress. Olika skogsmiljöer har olika påverkan på individernas återhämtning och det har visat sig kunna förändra individers sätt att se på sin egen livssituation,
exempelvis ta mer pauser i vardagen vilket kan leda till att han eller hon kan börja arbeta
igen.
Naturen har tidigare visats ha en positiv inverkan på människans välbefinnande (Kaplan &
Kaplan, 2011). Att använda sig utav vistelse i naturen för att återhämta sig ifrån den stressiga tillvaron har också tidigare visat vara en fungerande metod (Jernberg, 2001). Resultatet visar att skogen kan vara en uppskattad och restorativ miljö att befinna sig i då kvinnor
eller män vill återhämta sig ifrån sitt stresstillstånd och kunna återgå till ett arbete eller
studier. De olika skogsmiljöerna (gran, tall, sten och sjö) har olika hög potentiell effekt för
återhämtning på personer med utmattningssyndrom, där skogen vid en sjö var den som
hade högst effekt. Då deltagarna lärde känna miljöerna blev de tryggare och positivare.
Detta kan förklaras av Adevi (2011), Hartig och Staats (2006) och Korpela och Kinnunen
(2011) som beskriver att en trygg miljö kan ge bättre återhämtning.
Tidigare erfarenheter av naturen kan påverka hur effektiv återhämtningen blir. I en av de
analyserade artiklarna (Sonntag-Öström et al., 2011) beskrivs hur en av deltagarna tidigare
arbetat som skogsarbetare. Gran och tallskog visade sig inte vara restorativ för deltagaren
eftersom detta var en stor anledning till sjukskrivningen. Det är därmed av vikt att ta hänsyn till vad patienterna har för intresse och tidigare erfarenheter av skogen exempelvis om
personen har gått vilse, blivit skrämd av ett djur eller annan upplevelse, eftersom det kan
påverka rehabiliteringen negativt. En annan orsak som kan påverka rehabiliteringen är den
mörka och kalla årstiden i norra Sverige under vinterhalvåret. I två studier (Nordh et al.,
2009; Sonntag-Öström et al., 2011) påvisades att mörker hade en mindre uppskattad effekt
på deltagarna. Utomhusrehabilitering kan därmed ha varierande restorativa effekt under
den mörkare och kallare tiden jämfört med sommaren. Det kan även under denna tid krävas mer planering om exempelvis kläder och anpassad utrustning.
18
Längden av vistelsen beskrivs påverka graden av återhämtning. Definitionen av hur länge
personen bör och hur länge det krävs för att uppleva restorativa effekter i naturen kan diskuteras. I Cole och Hall (2010) visar det sig att det inte är någon skillnad på hur lång tid
personen befinner sig i naturen och upplevd återhämtning. Varaktigheten i skogen och
upplevd återhämtning kan vara individuell beroende på var och när en person vistas i skogen, eftersom studier (Adevi, 2011; Hartig & Staats, 2006) har visat att bättre återhämtning
och sänkta stressnivåer kan upplevas genom vistelse i naturen.
Resultatet i studien visar att återhämtning kan upplevas på olika sätt genom att utföra skilda
aktiviteter, exempelvis sitta på en bänk och titta på skogsmiljön runt omkring (Kejllgren &
Buhrkall, 2010) eller att skapa något av naturen (Nordh et al., 2009). Återhämtning kan
upplevas genom aktiviteter som kräver mindre påfrestning oavsett hur och när en person
besöker skogen, exempelvis promenera genom en park eller skog på väg till arbetet istället
för den korta vägen efter en trafikerad väg (Ottosson & Ottosson, 2006).
I studierna som analyserades framkom det i resultatet att de flesta deltagarna var högutbildade, på toppen av sin karriär eller arbetade med människor exempelvis läkare, jurist, lärare och barnmorskor (Pálsdóttir et al., 2013;Sahlin et al. 2012; Sonntag-Öström et al., in
press; Nordh et al., 2009; Korpela & Kinnunen, 2011). Det styrks av tidigare forskning som
visar (Bassett & Lloyd, 2001) att arbeten med personlig kontakt medför större risk att uppleva stress. Detta kan enligt författarna bero på att människan kan ha en förmåga att vilja
hjälpa och stötta andra samt att arbetstagaren ska uppfylla sin roll och status i arbetet. Vidare kan dessa arbetskategorier bli negativt påverkade av yttre stimuli. Exempelvis barnmorskor som har hand om nyfödda barn, lärare som leder en skolklass eller en jurist som
kan utsättas för hot och våld.
19
I en studie (Sonntag-Öström et al., 2011) uttrycker deltagarna att det var skönt att slippa
planera vilka kläder de skulle ha på sig samt vad som skulle tas med. I en annan studie
(Nordh et al., 2009) där deltagarna fick planera och packa själva tyckte de att det var ansträngande men i efterhand visade det sig vara viktigt med dagliga rutiner för deltagarna.
Författarna vill poängtera att det kan vara av stor vikt för ledarna att fundera kring packning och val av kläder.
Personer som lider av utmattningssyndrom kan vara orkeslösa och ha märkbar brist på
energi, vilket kanske kan göra att personer uteblir från rehabiliteringen. Därav är det viktigt
att vara lyhörd som ledare och kunna se och förstå i vilken fas i rehabiliteringen patienten
befinner sig i, för att öka chanserna för en lyckad rehabilitering (Nordh et al., 2009).
Att ha dagliga rutiner samt en balans i vardagen mellan aktivitet och vila är en viktig
aspekt i arbetsterapi (Argentzell, E., & Leufstadius, 2010). För att uppnå detta kan personer
med utmattningssyndrom ha behovet av att lära sig prioritera vad som är viktigt för sig
själv och att ta vara på pauser i vardagen. Utomhusrehabilitering sker i en kravlös miljö
och där personerna bör kunna skaffa sig denna förmåga, så som att ta pauser och lära känna sig själv. Arbetsterapeuter använder sig utav trädgårdsterapi vid rehabilitering av psykisk ohälsa (Griffith och Corr, 2007), på samma sätt skulle professionen också kunna bidra
som resurs i naturbaserade rehabiliteringsprogram. I naturen kan personer skingra sina tankar samt utföra kreativa aktiviteter exempelvis skapa något av skogens materia (Nordh et
al., 2009). Genom att introducera naturen som en del utav arbetsterapeutiska rehabiliteringsmetoder för personer som lider utav arbetsrelaterad stress och utmattningssyndrom kan
rehabiliteringen underlättas. Att införliva naturen som en del av vardagen skulle kunna
bidra till en bättre aktivitetsbalans. Detta styrks i Pálsdóttir et al. (2013) där deltagarna
upplevde att naturen bidrog till mindre stress samt mer energi vilket resulterade i en varierad vardag där vila i form av promenad gjordes.
Miljön är en faktor som påverkar hur en individ kan hantera sitt arbete och sin vardag
(Kielhofner, 2008). Då den fysiska eller sociala miljön ställer för höga krav kan återhämtning upplevas som mindre tillfredsställd. Om arbetsåtergång inte kan möjliggöras kan aktivitetsbalansen rubbas, vilket kan medföra att personen förlorar delar av sin identitet och
sina dagliga rutiner (Kielhofner, 2008).
20
Litteraturstudien innehåller både kvalitativa och kvantitativa studier samt studier som innehåller båda metoderna. Fördelar är som tidigare nämnts att det ger en bredare kunskapsbild
för att kunna besvara syftet. Tydliga avgränsningar gjordes under litteratursökningen för att
finna de specifika artiklarna för det valda ämnet. Begränsningarna försvårade samtidigt
litteratursökningen då det framkom att det fanns få studier inom ämnet naturbaserad rehabilitering i förhållande till arbetsrelaterad stress och utmattningssyndrom. Det upptäcktes
under sökningen att det fanns många studier om trädgård och grönområden i förhållande
till stress men då detta inte var syftet exkluderades dessa artiklar.
Ingen av artiklarna som inkluderas i studien var skrivna på svenska. Om dessa hade inkluderats hade urvalet blivit större, då de flesta studier inom ämnet har skett i Sverige. Dessa
valdes bort eftersom en vetenskaplig artikel kännetecknas av att den vanligtvis är skriven
på engelska (Willman et al., 2011). Begränsningar av årtal gjordes inte för att få fler antal
träffar. Trots denna uteslutning visades ända de valda artiklarna vara publicerade mellan år
2009-2014.
I de analyserade artiklarna fanns ett fåtal negativa upplevelser av skogen. Det framkom av
sökningen att det inte fanns några studier som innehöll endast negativa aspekter om
skogen, specifikt för stress och utmattningssyndrom orsakat av arbetet. Med andra sökord
hade kanske fler studier om negativa aspekter kunnat hittas och inkluderats. Vidare hade
detta kunna bidra till att studien fått ett bredare resultat om skogens effekt. Alla människor
behöver inte uppleva vistelse i skogen som källa till återhämtning. Vid planering av naturbaserad rehabilitering kan det vara bra att även komma ihåg negativa aspekter av vistelse i
skogen. Det kan vara mörker, närvaro av djur, väder eller skogens utbredning vilket kan
vara bra att ha i åtanke vid planering av naturbaserad rehabilitering. I många av artiklarna
var deltagarna till stor del kvinnor. Detta kan möjligen bero på att kvinnor i större utsträckning än män är sjukskrivna på grund av stress. Vilket också kan bero på att män inte söker
hjälp i samma grad som kvinnor (Annerstedt et al, 2010).
Även om det inte finns bestämmelser över hur många artiklar som ska ingå i en
litteraturstudie (Forsberg & Wengström, 2003), bör läsare beakta att de litteraturstudier
som innehåller fler artiklar i resultatet kan vara av högre evidensgrad. Samtidigt kan det
vara bra för en ovan författare att inte involvera för många studier då risken finns att texten
upplevs som svårläst (Axelsson, 2008).
21
Ett samhälle med mycket stimuli och högt tempo i vardagen leder till ett konstant ökat krav
på
människan
(Norfolk,
2003;
Theorell,
2012).
Stressiga
arbetsförhållanden
(socialstyrelsen, 2003) har gjort att fler arbetstagare utvecklat psykisk ohälsa vilket leder
till fler sjukskrivningar. Författarna tror att sjukskrivningarna beror på personalbristen och
det höga tempot på arbetet. Detta bör tas på allvar och fler rehabiliteringsåtgärder för stress
som är arbetsrelaterad och utmattningssyndrom bör införlivas. Resultatet i denna studie
tyder på att naturen är en plats för återhämtning för personer som lider av
utmattningssyndrom och arbetsrelaterad stress. Skogen har positiva effekter på människans
psykiska och fysiska funktioner. Vidare forskning kan bedrivas om hur vinter halvåret i
Norden kan påverka rehabiliteringen av utmattningssyndrom. Det behöves även forskning
som beskriver hur lång tid personer behöver vistas i skogen för att få effekt på de
fysiologiska faktorerna. Könsskillnader och likehter bör även tas i beaktande vid framtida
forskning inom ämnet . För att kunna utföra fler evidensbaserade förebyggande åtgärder
med skogen som verktyg rekommenderas vidare forskning inom detta område.
22
Referenser
* = Referenser nämnda i resultatet.
Adevi, A. (2001). Attachment to certain natural environments: A basis for choice of recreational settings, activities and restoration from stress? Environment and Natural Resources Research, 1(1). doi:10.5539/enrr.v1n1p36
*Annerstedt, M., Norman, J., Boman, M., Mattsson, L., Grahn, P., & Währborg, P. (2010).
Finding stress relief in forest. Ecological Bulletins, 53: 33–42.
Annerstedt, M., & Währborg, P. (2011). Nature-assisted therapy: Systematic review of
controlled and observational studies. Scandinavian Journal of Public Health, 39(4),
371-388. doi: 10.1177/1403494810396400
Argentzell, E., & Leufstadius, C. (2010). Teoretiska grunder inompsykosocial arbetsterapi.
I B. Eklund, M., Gunnarsson, B., & Leufstadius, C. (Red.) (2010). Aktivitet och relation: Mål och medel inom psykosocial rehabilitering. (s 45). Lund: Studentlitteratur
AB.
Axelsson, Å. (2008). Litteraturstudie. I B. Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B (red.) Tilllämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. (s 173 & 180). Lund:
Studentlitteratur AB.
Bassett, H., & Lloyd, C. (2001). Occupational therapy in mental health: Managing stress
and burnout. British Journal of Occupational Therapy, 64(8), 104-111.
Brännare, M., & Hedén, E. (2013). Naturen som intervention vid stressrelaterade tillstånd:
En litteraturstudie. (Examensarbete från Arbetsterapiprogrammet). Umeå universitet,
institution för samhällsmedicin och rehabilitering, 901 87 Umeå.
Childs, J, H., & Stoeber, J. (2012). Do you want me to be perfect? Two longitudinal studies on socially prescribed perfectionism, stress and burnout in the workplace. Work
& Stress, 26(4), 347-364. doi: 10.1080/02678373.2012.737547.
*Cole, D. N., & Hall, T. E. (2010). Experiencing the restorative components of wilderness
environments: Does congestion interfere and does length of exposure matter? Environment and Behavior, 42(6), 806-823. doi: 10.1177/0013916509347248
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
Friberg, F (red). (2012). Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2014). Fakta om arbetsterapi. Hämtad från förbundet
Sveriges arbetsterapeuters hemsida http://fsa.se/Fakta-om-arbetsterapi/
23
Försäkringskassan. (2004). Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär – Långvariga
sjukskrivningar åren 1999 till 2003. Hämtad från försäkringskassans hemsida
http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/fe9735ac-9b1b-407a-b789b9a323e507e1/redovisar_2004_08.pdf?MOD=AJPERES
Försäkringskassan. (2014). Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser: En studie av Sveriges befolkning 16-64 år. Hämtad från försäkringskassans hemsida
http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/7cba7274-a881-4d41-a1a5e5e672e6988a/socialforsakringsrapport_2014_04.pdf?MOD=AJPERES
Glise, K. (2013, maj). Utmattningssyndrom. Hämtad april 16, 2014 från
http://stressmedicin.com/upload/Regionkanslierna/ISM%20Institutet%20f%C3%B6r
%20stressmedicin/Publikationer/ISM-h%C3%A4ften/ISMh%C3%A4fte%20nr%205%20Utmattningssyndrom%20webb.pdf
Griffiths, S., & Corr, S. (2007). The use of creative activities with people with mental
health problems: A survey of occupational therapists. British Journal of Occupational Therapy, 70(3), 107-114.
Hagedorn, R. (1995). Occupational Therapy: Perspectives and Processes. New York:
Churchill Livingstone.
Hartig, T., & Staats, H. (2006). The need for psychological restoration as a determinant of
environmental preferences. Journal of Environmental Psychology, 26(3), 215–226.
doi:10.1016/j.jenvp.2006.07.007
Jernberg, A. (2001). Natur och trädgård inom vård och omsorg. Falun: Sahlanders grafiska
AB
Kaplan, R., & Kaplan, S. (2011). Well-being, reasonableness, and the natural Environment.
Health and Well-being, 3(3), 304-321. doi:10.1111/j.1758-0854.2011.01055.x
Kaplan, R & Kaplan, S. (1989). The experience of nature: a psychological perspective.
Cambrigde University Press, Cambridge.
Kaplan, S. (1995). The restorative benefits of nature: Toward an integrative framework.
Journal of Environmental Psychology, 15(3), 169-182. doi 10.1016/02724944(95)90001-2
Kielhofner, G. (2008). Model of Human Occupation: Theory and Application. (4th ed.).
Baltimore: Lippincott William & Wilkins.
* Kjellgren, A., & Buhrkall, H. (2010) A comparison of the restorative effect of a natural
environment with that of a simulated natural environment. Journal of Environmental
Psychology, 30(4), (464–472). doi:10.1016/j.jenvp.2010.01.011
*Korpela, K., & Kinnunen, U. (2011). How is leisure time interacting with nature related
to the need for recovery from work demands? Testing multiple mediators. Leisure
Sciences, 33(1), 1–14. doi: 10.1080/01490400.2011.533103
24
*Korpela, K. M., Ylén, M., Tyrväinen, L., & Silvennoninen, H. (2010). Favorite green,
waterside and urban environments, restorative experiences and perceived health in
Finland. Health Promotion International, 25(2), 200-209.
doi:10.1093/heapro/daq007
Leufstadius, E & Argentzell, C. (2010). Meningsfull aktivitet och psykiskt funktionshinder.I B. Eklund, M., Gunnarsson, B., & Leufstadius, C. (Red.) (2010). Aktivitet och
relation: Mål och medel inom psykosocial rehabilitering. (s 192-193). Lund: Studentlitteratur AB
Lundell, Y., & Dolling, A. (2010). Kan skogsmiljöer användas vid rehabilitering av människor med utmattningssyndrom? Hämtad från
http://www.slu.se/sv/institutioner/skogens-ekologi-skotsel/forskning/skog-halsa/
Ottosson, M., & Ottosson, Å. (2006). Naturen som kraftkälla. Om hur och varför naturen
påverkar människan. Hämtad från
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8252-3.pdf
Niedhammer, I., Chastang, J-F., Sultan-taïeb, H., Vermeylen, G., Parent-Thirion, A.
(2012). Psychosocial work factors and sickness absence in 31 countries in Europe.
European Journal of Public Health, 23(4), 622-628. doi:10.1093/eurpub/cks124
Nilsson, G. (2009). Trädgårdsterapi. Lund: Studentlitteratur AB.
* Nordh, H., Grahn, P., & Währborg, P. (2009). Meaningful activities in the forest, a way back
from exhaustion and long-term sick leave. Urban Forestry & Urban Greening, 8(3),
207–219. doi:10.1016/j.ufug.2009.02.005
Norfolk, D. (2003). Läkande trädgårdar. Stockholm: Natur och Kultur.
Norlund S, Reuterwall C, Hoog J, Lindahl B, Janlert U, Slunga Birgander L. (2010). Burnout, working conditions and gender - Results from the northern Sweden MONICA
Study. BMC Public Health, 10(1), 2-9. doi:10.1186/1471-2458-10-326
Ottosson, Å., & Ottosson, M. (2006). Naturkraft om naturens lugnande, stärkande och
läkande effekter. Falun: Scandbook.
*Pálsdóttir, A. M., Grahn, P., & Persson, D. (2013). Changes in experienced value of everyday occupations after nature-based vocational rehabilitation. Scandinavian journal
of occupational therapy, 21(1), 58-68. doi: 10.3109/11038128.2013.832794
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2009). Essentials of nursing research: appraising evidence for
nursing practice. (7. edition.). Philadelphia PA: Wolters Kluwer Health/Lippincott
Williams & Wilkins.
25
*Sahlin, E., Matuszczyk, J. V., Ahlborg Jr, G., & Grahn, P. (2012). How Do Participants in
Nature-Based Therapy Experience and Evaluate Their Rehabilitation? Journal of
Therapeutic Horticulture, 22(1). 9-22.
Schmidtbauer, P., Grahn, P., & Lieberg, M. (2005). Tänkvärda trädgårdar. Västerås: Edita.
Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom: Stress relaterad psykisk ohälsa. Stockholm:
Ölanders Gotab AB.
Socialstyrelsen. (2010). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Systematisk förteckning (ICD-10-SE). Hämtad Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18172/2010-11-13.pdf
* Sonntag-Öström, E., Nordin, M., Lundell, Y., Dolling, A., Wiklund, U., Karlsson, M., Carlberg, B., & Slunga Järvholm, L. (in press). Restorative effects of visits to urban and
forest environments in patients with exhaustion disorder. Urban Forestry & Urban
Greening.
* Sonntag-Öström, E., Slunga Järvholm, L., Lundell, Y., Brännström, R., & Dolling, A.
(2011). Can the boreal forest be used for rehabilitation and recovery from stressrelated exhaustion? A pilot study. Scandinavian Journal of Forest Research, 26(3),
245-256. doi:10.1080/02827581.2011.558521
Stigsdotter, U. A. (2004). A garden at your workplace may reduce stress. In A. Dilani
(Ed.), Design & Health III—Health Promotion through Environmental Design (pp.
147 – 157). Stockholm: International Academy for Design and Health.
Townsend, E. A., & Polatajko, H. J. (2013). Enabling occupation II: Advancing an occupational therapy vision for health, well-being, & justice through occupation (2nd.
ed). Ottawa: CAOT Publications ACE.
Townsend, E., Hocking, C., Kronenberg, F., Rushford, N., Sinclair, K. & Thomas, K.
(2010). Position statement on human rights- position statement with Canadian enablement model. World federation of occupational therapists (WFOT). Chile: Santiago. Theorell, T. (red.) (2012). Psykosocial miljö och stress. (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz,P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.
Währborg, P. (2009). Stress och den nya ohälsan. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10723/2003-12318_200312319.pdf
Währborg, P., Petersson, F. I., & Grahn, P. (2014). Nature -assisted rehabilitation for reactions to severe stress and/or depression in a rehabilitation garden: Long-term followup including comparisons with a matched population -based reference cohort. Journal Rehabilitation medication, 46(3),271-276. doi: 10.2340/16501977-1259
26