Växter - WordPress.com

Transcription

Växter - WordPress.com
Tvekar ni på något ord eller stavning, se www.saol.se
Alfred E Neuman....Var namnet på en seriefigur i tidningen MAD (galet).
Uttalar man hans namn på engelska så låter det Alfred Inhuman....och det är
vad vi ska tala om i kommande text.
I tisdags fick ena gruppen göra en labotration som bygger på
vätskekromatografi, av grekiskans kromos - färg, och grafi – beskriva.
LGR11: Biologins metoder och arbetssätt
Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
utförande och utvärdering.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Vi brister fortfarande i utförandet av labbrapporterna. Vi måste arbeta mera
med dem. Den labben som inte fick förväntat resultat i tisdags blev inte
misslyckad. Ni antas ju inte veta vad som skulle ske. Jag har gjort den flera
gånger, men den här gången hände inte det jag trodde. Rapporten ska dock
skrivas fullständigt. Resultat? Det som skedde, naturligtvis. På tisdag, torsdag
och fredag ska vi göra riktiga rapporter.
Åter till temat. Vi ska tala om omänskliga varelser, inhumana, alltså det som
inte är mänskligt, vi ska inte ens tala om djur, utan om odjur, alltså det som
inte är djur – VÄXTER.
Vi börjar där den förra texten slutade, vid bilden av världshaven och
förekomsten av plankton. Ordet i sig kommer från grekiskan och betyder
kringdrivande. Plankton är alltså organismer i haven som inte rör sig så mycket
själva. Enligt denna tanke är även maneter plankton, dessvärre är ju även död
fisk plankton enligt denna definition (egen anm.).
Vi delar in dem i växtplankton, fytoplankton, och djurplankton, zooplankton.
Djurplankton är organismer som inte har fotosyntes. Växtplankton har
fotosyntes. Växtplankton är basen för allt liv. De är de största omhändertagarna
av koldioxid samt utgör föda för djurplankton samt för större djur. Djurplankton
är i sin tur föda för större djur som sill, sardiner och bardvalar. Se bilden nedan.
(Foto: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Humpback_stellwagen_edit.jpg,
Whit Welles Wwelles14)
(Foto: Hannes Grobe/AWI
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Cyclococcolithus-leptoporus_hg.jpg).
Ovan: ett fytoplankton. Okänd storlek.
Vi har mindre, bakteriplankton. De är dock mycket små. För att försöka få
grepp om detta så finns det 1-3 millioner i 1 ml vatten....dvs 1000000 i 1/1000l
vatten, detta betyder att det finns 1 000 000 000 i 1 liter vatten. Förutom att vi
på labben sett att protozoer dör av klorin, så har vi många bakterier i vatten,
så vi har mycket att ta bort om vi vill göra vattnet drickbart.
Bakterieplankton består av bakterier och arkeer. Här ser ni sambandet med det
vi pratade om förra gången. Dess storlek är 1µm=0,001mm. Så i denna
tusendels liter vatten, hur stor volym upptar 1 000 000 st bakterieplankton? Vi
antar att de är kubiska till formen för att göra allt lätt. 1 ml är en kub med sidan
10mm. De som är intresserade av matematik får lösa denna uppgift och visa
mig:) Volymen av en kub är längden x bredden x höjden.
Växter har ofta klorofyll. Klorofyllet finns i en organell, kloroplasten, som ligger
inne i växtcellen. Växtcellen ser lite annorlunda ut jämfört med djurcellen.
(Foto: Kristian Peters;
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Plagiomnium_affine_laminazellen.jpeg)
(Wikipedia är bra, så tillvida att det även är en bildbank för typer som jag, som
gör biologiböcker åt eleverna.)
Djurcellerna har ni ju bekantat er med när ni började lära er mikroskopen.
Växtcellen har en cellvägg samt en vakuol med vätska. Vakuolen är som en
ballong. Om det finns för lite vätska i vakuolen skrumpnar växten. Har vi att
göra med en flercellig växt så börjar den vissna. Det är vattentrycket, turgor, i
vakuolen och den hårdare cellväxten som ger växten stadga.
Växtens delar
När vi kommer till mera komplexa uppsättningar av växtceller delar vi in dem i
fröväxter och sporväxter.
Växter har rötter blad och stjälk. Rötterna fäster växten i marken OCH binder
det översta jordlagret så att det inte blåser bort med vinden. Rötterna är även
den del av växten som tar upp vatten och annan näring till växten. Vissa växter
levde tillsammans med svampar. Rötterna kan bara ta upp vätska till en viss
höjd, men i de större växterna som träden i Amazonas, där de når 40m höjd
behövs något mer. Solen värmer bladen och därifrån dunstar vattnet, då måste
det fyllas på underifrån och på så sätt uppstår ett sug. Den första biten tar sig
vattnet själv med hjälp av kapillärkraften. Denna ska vi titta på under
kommande labb; vätskekromatografi.
Stjälken gör att växten når uppåt. Om den är hård och stor kallas den stam.
Fotosyntesen sker i kloroplasterna i bladen. Molekylen, klorofyll, har vissa
strukturella likheter med hemoglobin kan man tycka. Titta på www.molview.org
och jämför. Likheten är nog mest mellan den järnbärande gruppen i
hemoglobinet och magnesiumbärande gruppen i klorofyllen.
Klorofyllet och några andra ämnen fångar energi från ljuset och tillverkar med
hjälp av detta samt koldioxid och vatten, kolhydrater och syre. Syre är en
restprodukt som växten inte behöver.
Stoma – plural stomata, klyvöppningar
är öppningar på bladen som plantan använder för att ”andas”. Genom dessa
tar växten upp koldioxid och släpper ut syre och vatten. Det är detta utsläpp av
vatten som orsakar avdunstningen och gör så att vattnet sugs ända upp till
toppen av de högsta växterna.
Även stomata har en vakuol. Det är denna som står för rörelsen, öppna –
stänga. Växter har ju inga muskler och inget nervsystem.
(Bild: Lmackay;
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Stoma_Opening_Closing.svg)
Jag lämnar bilden oförklarad i texten, eftersom jag börjar bli trött vid denna
timme på natten.
Laboration: Rödlök under mikroskop.
Laboration: Västkekromatografi.
Laboration/demonstration: Kapillärkraft.
Laboration: Kvicksilverlampa – sjögräs.
Instudering
1. Vad kallas det när växten lever tillsammans med en svamp?
2. Vad får växten ut av detta samarbete?
3. Vätskekromatografi är en arbetsmetod som använd inom biologin. Ge tre
exempel på vad man kan använda den till.
4. Vad är turgor?
5. Vad kallas de små gröna organellerna med klorofyll i växtcellen?
6. Beskriv rötternas funktion.
7. Hur når vattnet från rötterna till toppen av ett träd?
8. Vad är skillnaden på fytoplankton och zooplankton?
9. Beskriv kortfattat fotosyntesen, gärna med ”kemins språk”.