Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-13

Transcription

KOMMUNSTYRELSENS
ARBETSUTSKOTT
Kallelse/underrättelse
Tid
Tisdag 13 oktober 2015 kl. 09:00
Plats
Sammanträdesrummet, kommunhuset Torsby
Val av justerare
Tid för justering
Ärendelista
Nr
Inte offentliga ärenden
Diarienr
Föredragande
Verksamhetsredovisning-kost-och
städavdelningen
KST 2015/51
Ninni Boss
2
Friskvården i Värmland - ansökan om
anslag för verksamhetsåret 2016
KST 2015/459
Kicki Velander
3
Taxor och avgifter 2016 for
kulturavdelningen
KST 2015/731
Annika Wredenberg
4
4
Yttrande inför Fortums arbete med en
kommande miljöstrategi
KST 2015/730
Per-Arne Persson
Erica Björndotter
5
5
Månadsuppföljning for kommunstyrelsen
(handlingar finns på sammanträdet)
KST 2015/46
Angela Birnstein
6
Upphandlingspolicy för Torsby kommun
KST 2015/708
Mats Ågren
15
7
Riktlinjer för Torsby kommuns
upphandlingsverksamhet
KST 2015/709
Mats Ågren
18
8
Budget 2016 for bidrag till enskilda vägar
KST 2015/421
Mikael Löfvenholm
Jan Esping
32
9
Ansökan om säkerhetstillstånd för
infrastrukturförvaltare, sidospåromprövning
KST 2015/699
Mikael Löfvenholm
34
10
Svar på motion om vägbelysning på rv 62,
Sundhultsmon
KST 2014/97
Sune Eriksson
35
11
Svar på medborgarförslag om ljuddämpare
på gräsklippare och oklippta gräsytor
KST 2015/517
Sune Eriksson
37
12
Fråga angående återremiss av motion om
crossbana för de yngsta crossåkarna i
Torsby kommun
KST 2014/510
Anders Björck
Torbjörn Almroth
39
Kommunstyrelsens arbetsutskott Torsby kommun
Besöksadress
Nya Torget 8
685 80 Torsby
0560-160 66 sekr
[email protected]
www.torsby.se
Sid
TORSBY KOMMUN
sid 2
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Kallelse/underrättelse
Sid
Nr
Inte offentliga ärenden
Diarienr
Föredragande
13
Föiiydligande av arvodesreglemente och
arvoden
KST 2015/311
Anders Björck
41
(sammanstäilning av remissvar presenteras
på sammanträdet)
14
Projekt, Lokal destinationsutveckling
KST 2015/609
AlfLarsson
56
15
Meddelanden
KST 2015/11
AlfLarsson
59
16
Övrig information och frågor
KST 2015/47
AlfLarsson
Åsa Bugasdotter
sekreterare
AlfLarsson
vice ordförande
Kontaktuppgifter tjänstemän
Namn
Titel
E-post
Telefon
Anders Björck
bitr. kommunchef/
HR-chef
ekonomichef
kulturchef
miljö-o
hälsoskyddsinsp.
teknisk chef
fritidschef
inköpschef
GVA-chef
kost- o städchef
1:e miljö- o
hälsoskyddsinsp.
renhåiiningsingenjör
kommunchef
stadsarkitekt/milj öoch byggchef
[email protected]
0560-160 86
ange la. birnstein@tors by. se
annika. wredenberg@torsby .se
[email protected]
0560-160 28
0560-161 04
0560-160 48
[email protected]
kicki. velander@tors by. se
[email protected]
[email protected]
ninni. [email protected]
perarne. persson@tors by. se
0560-160
0560-166
0560-160
0560-160
0560-161
0560-160
[email protected]
[email protected]
torbj orn.almroth@tors by.se
0560-160 32
0560-160 01
0560-160 20
Angela Birnstein
Annika Wredenberg
Erica Björndotter
Jan Esping
Kicki Velander
MatsÅgren
Mikael Löfvenholm
Ninni Boss
Per-Arne Persson
Sune Eriksson
Thomas Stjerndorff
Torbjörn Almroth
69
90
67
53
19
06
Datum
2015-09-30
Ksau
Ansökan om anslag för verksamhetsåret 2016
Friskvården i Värmland
Friskvården i Värmland är en ideelllänsövergripande organisation som arbetar för att
förbättra vännlänningarnas hälsa inom områdena mat, motion och motivation.
I Torsby kommun leds arbetet av hälsokonsulent Anna Larsson som har sitt kontor vid
TorsbyBadet vilket gör att hälsokonsulenten kan bedriva ett nära samarbete med
kommunens förvaltningar, vårdcentralen, försäl<ringskassan, företagshälsovården och
föreningslivet på orten.
Friskvården i Värmland ansöker om ett anslag för verksamheten 2016 med 194 500 kr.
Anslaget motsvarar halva lönekostnaden för en tjänst motsvarande 75 procent.
Anslaget 194 500 kr inrymmer fritidsavdelningens budgetram för verksamhetåret 2016.
Förslag till beslut
Friskvården i Värmland beviljas anslag om 194 500 kr för verksamhetsåret 2016.
Kicki Velander
Fritidschef
Kicki Velander
fritidschef
Besöksadress
Fabriksgatan 7, Torsby
Torsby kommun
6. Fritidsavdelningen
685 80 Torsby
0560-166 90 direkt
070-313 60 09 mobil
0560-160 00 växel
[email protected]
fritid@torsby .se
[email protected]
0560-166 95 fax
www.torsby.se
Sida
1 (1)
Torsby kommun
Friskvården
i Värmland
(
Ansökan om anslag för verksamhetsåret 2016
(
Friskvården i Värmland är en ideelllänsövergripande organisation som arbetar
får att fårbättra värmlänningarnas hälsa inom områdena mat, motion och
motivation. Friskvården i Värmland eftersträvar ett nära samarbete med
kommunen. Ett samverkansavtal har tecknats mellan Torsby kommun och
Friskvården i Värmland.
I Torsby kommun leds arbetet av hälsokonsulent Anna Larsson. Genom sin
lokala placering på Torsby Badet har hälsokonsulenten möjlighet att bedriva ett
nära samarbete med kommunens förvaltningar, vårdcentralen,
försäkringskassan, fåretagshälsovården och fåreningslivet på orten.
Vi vänder oss till Torsby kommun och ansöker om ett anslag får verksamheten
får 2016 med 194 500 kr. Anslaget motsvarar halva lönekostnaden får en tjänst
motsvarande 75 procent. Anslag från Landstinget i Värmland, intäkter från
gruppverksamheten och sålda tjänster täcker de övriga kostnaderna.
(
Karlstad den 6 maj 2015
{
\
Gert Ohlsson
ordfårande
Birgitta Sjökvist
friskvårdschef
VART UPPDRAG
HÄLSOSAMTAL OCH HÄLSOKURSER
Friskvården i Värmland arbetar på uppdrag av Landstinget
i Värmland och av länets kommuner. Sedan flera år tillbaka
har Friskvården i Värmland ingått ett- eller fleråriga samverkansavtal med kommunerna. I avtalen ingår att vi tillhandahåller tjänst som hälsokonsulent som erbjuder motionsgrupper för kommunens innevånare, kan hålla föreläsningar
och samverkar med andra verksamheter för att förbättra
folkhälsan i kommunen. Vissa kommuner har haft specifika
önskemål om innehållet i uppdragen och då fårsöker vi tillgodose dessa. Vi har kurser för deltagare i några kommuners
arbetsmarknadsenheter inom ramen för samverkansavtalet
När vi gör friskvårdsaktiviteter får kommunens personal köper kommunerna den tjänsten separat.
Friskvården i Värmland arbetar med att stödja personer som
vill fårändra och förbättra sina mat- och motionsvanor. Det
gör vi genom att erbjuda hälsosamtal och olika hälsokurser.
Alla våra hälsokonsulenter är utbildade i motiverande samtal, MI. Samtalet utgår från personens situation i dag och
vad hen vill och kan göra för att förbättra sin hälsa. I hälsosamtalet ingår även ett konditionstest som är en bra och
spännande start i ett förändringsarbete. Vi erbjuder även två
olika kurser- när man behöver stöd, kunskap och inspiration
att komma igång med en förändring. Mer information om
Hälsokursen och Hälsokursen - vikt finns på vår hems ida.
MOTIONsGRUPPER
ETT FRISKARE VÄRMLAND
En aktivitet i avtalet är att Friskvården i Värmlands hälsokonsulent är sammankallande i Ett friskare Värmland. Ett
friskare Värmland lyfter goda matvanor och ökad fysisk aktivitet och genomförs i oktober varje år. Här har kommunen
möjlighet att visa mycket av det som görs inom folkhälsoområdet men man kan också arrangera särskilda aktiviteter.
Allt startade som en nationell satsning, då som Ett friskare
Sverige och i Värmland har vi fortsatt. Det är intressant att
se vilket engagemang det blivit i flera kommuner där flera
olika aktörer samverkar med både plane1ing och genomfårande. Aktiviteterna brukar uppmärksammas av media och
ge kommunernas folkhälsoarbete bra publicitet.
PA WEBBEN OCH PA FACEBOOK!
Aktuell information om Friskvården i Värmland och vårt
utbud finns på www.friskvarden.org. Följ oss gärna även
på Facebook Vi lägger in aktuella artiklar och information
om vår verksamhet inom våra verksamhetsområden mat,
motion och motivation - www.facebook.com/friskvardenivarmland
Varje år deltar flera tusen personer i våra motionsgrupper
runt om i hela länet. Samtliga motionsprogram är utarbetade
av legitimerad sjukgymnast, vilket innebär en kvalitetssäkring i form av skonsam och säker träning. Alla motionspass
leds av utbildade motionsledare. Till de flesta av våra motionsgrupper krävs ingen föranmälan och vi har löpande
intag under hela terminen. På vår hemsida finns mer information om utbud och aktuellt motionsschema för terminen
får alla våra friskvårdscentral er. Du är varmt välkommen att
prova på våra motionsprogram!
VISSTE DU ATT UNDER 2014:
• Har vi genomfört 2 274 hälsosamtal
• Har över hälften minskat sin stillasittande tid och ökat
sin fysiska aktivitet vid hälsosamtalets uppföljning.
• Upplever 71 procent sin hälsa bättre vid hälsosamtalets
uppföljning.
• Deltog 4 060 personer i våra motionsgrupper
runt om i länets alla
kommuner
Taxor och avgifter inom kulturavdelningen
Förseningsavgifter
Bok/vecka
(även tidskrifter)
Maxbeiopp/bok
Maxbelopp/lånetillfälle
Räkningsavgift
5kr
20kr
150kr
25kr
Inga avgifter för barn och ungdom under 16 år och skolungdom.
Ersättning för skadade eller borttappade böcker/media
Vuxenbok/ljudbok
200kr
Barnbok
lOOkr
Tidskrift
25kr
Dvd
200kr
Om värdet på det skadade eller borttappade skiljer sig mycket ifrån avgifterna görs en
bedömning från fall till fall.
Övriga avgifter
Kopia/Utskrift/Scanning
4 kr/sida
~1pJ;~~E~~[W,~jit~~~!IrlmiD~mmrmm~!!~JI~919t]f~l!iJ!il[L\IlJ&:~~~
~1~~~~~~1~!il!!~~~~~:~~~P,~).mlgf~~~ltlml~l
~~~l~~~~1&i~~§J~]~-I~Iti~*;1!~1!9*l~~
Nytt lånekort (vuxna)
Plastkasse
15kr
2kr
Uthyrning av lokal på huvudbiblioteket Sammanträdesrum 400kr/halvdag, 600kr/heldag:
/r::J r oZo /.J/?- J o, /;o
-ljre/l~te__ .!j
Asa Hugosdotter
Per-Arne Persson
den 6 oktober 2015 13:41
Asa Hugosdotter
Miljöstrategi
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
From: Dahlberg Olle
Sent: den 11 juni 2015 14:42
To: '[email protected]'
Subject: miljöstrategi
Hej!
Vi på Fortum utvecklar en ny miljöstrategi för att samordna och prioritera våra miljöåtgärder.
Tanken är att strategin till stor del ska baseras på objektiva data: förekomst av rödlistade arter, lekområden för
vandrande fisk etc. men för att få in lokal kunskap och ett helhetsgrepp om området vill vi också få in åsikter och
prioriteringar från kommuner och länsstyrelser där vi har verksamhet.
Från andra kommuner har jag fått ganska olika svar, allt från ett mer eller mindre kort svar om att fria fiskvägar är
viktigast till längre, väl genomarbetade texter om stränder, vikten av flöden, turism etc. Frågor ni gärna får svara på
är om ni inom kommunen har någon prioritering vad gäller vattenmiljön? Finns speciellt höga naturvärden
någonstans som jag borde ta med i strategin? Finns det sociala faktorer som är väldigt överhängande i något
område? Typ intensivt friluftsliv/fiske eller liknande? Finns det något vi kan göra bättre ur ert perspektiv?
Ring eller mail a gärna! Jag ska gå på mötet om Norsälven nästa vecka i Sunne (anordnat av länsstyrelsen, i Hotel
Fryken strand), så vill ni hellre ta det i ett möte skulle vi ev. kunna försöka koordinera det på något sätt.
MVH
Olle Dahlberg
Environmental specialist
Fortum
Mobile:+46 (0)725 071365
www.fortum.com
~ Please consider the environment before printing this email .
. ~ {:·..
.}
1
.5.
Datum
2015-10-05
Yttrande inför Fortums arbete med en
kommande miljöstrategi
KST 2015/730
Bakgrund
Torsby kommun har getts möjlighet att lämna synpunkter inför Forh1ms framtagande
av en miljöstrategi. Strategin ska till stora delar baseras på objektiva data; förekomst av
rödlistade arter, lekområden för vandrande fisk etc. För att få in lokal kunskap och ett
helhetsgrepp om området vill Fortum också få in synpunkter och förslag till
prioriteringar från kommuner och länsstyrelser där Fortum har verksamhet.
Fortum önskar information t ex om ev prioriteringar vad gäller vattenmiljön, om det
finns speciellt höga naturvärden, sociala faktorer som intensivt friluftsliv eller fiske.
Detta förslag till yttrande innehåller generella synpunkter från Torsby kommun. Det
förutsätts att Fortum själva samlar in fakta om kommunens naturvärden, t ex
förekomst av rödlistade arter, från tillgängliga källor. Torsby kommun har 2010
antagit en naturvårdsplan som beskriver kommunens natur och särskilda naturvärden.
Fortums förfrågan har sänts till länsstyrelsen, övriga kommuner i länet samt
Klarälvens och Norsälvens vattenråd. Vad gäller övriga intressenter har det förutsatts
att Torsby kommun ska ta in synpunkter från dessa.
Rena säkerhetsfrågor vad gäller översvämningsrisker ska inte ingå i miljöstrategin.
Vattenflöden: Torsby kommun förespråkar en reglering av rinnande vatten som ger
ett mer naturligt vattenflöde med en tidig vårflod följd av ett sommarflöde med ett lågt
vattenstånd som följs av en höstflod med högre vattenstånd i älvarna.
Ä ven reglering av nivåerna i sjöar bör hållas nära naturliga förhållanden. Varierande
nivåer under kort tid fördärvar strandzonen och grundområden, ökar erosionen och
försämrar siktdjupet vilket påverkar artrikedomen negativt. Perioderna av lågvatten
orsakar, förutom förfulningen, även andra störningar som t ex luktolägenheter.
En mer naturlig vattenföring ger bättre förutsättningar för allt biologiskt liv i
strandzonerna för växter, insekter, fiskföryngring mm. Hotade arter som t ex
flodpärlmusslan är beroende av vandrande öringar och är känslig för föroreningar och
låga vattenflöden. Viktiga bestånd av flodpärlmussla förekommer i flera vattendrag i
vår kommun.
Per-Arne Persson
Torsby kommun
1:e miljö- och hälsoskyddsinspektör1. Kommunkansliet
Besöksadress
685 80 Torsby
Nya Torget 8, Torsby
0560-160 06 direkt
070-318 60 06 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
[email protected]
[email protected]
www.torsby.se
Sida
1 (3)
En sådan anpassning, till en mer naturlig vattenföring, skulle innebära minskad risk
för erodering och ras, bättre förhållanden för djur och växtliv inklusive vissa
rödlistade arter som t.ex. sandstrandjagaren som är beroende av öppna sanddyner
längs Klarälven. Förekomst av rasbranter pga naturlig erosion är också viktigt för vissa
fågelarter t.ex. kungsfiskaren och backsvalan. Risken för massutveckling av
översvämningsmygg skulle också minska. Ökad förekomst av översvämningsmygg
har konstaterats i Torsby kommun i anslutning till Klarälven.
Turism och fritidsliv: Dagens regleringar, med varierande nivåer under kort tid,
försämrar förutsättningarna för det rörliga friluftslivet då t ex badstränder ödeläggs,
bryggor, båtar och isättningsramper förstörs. Klarälven nytijas för flottfärder och
kanoting av några av kommunens mest betydelsefulla aktivitetsföretag. De påverkas i
hög grad av kraftiga förändringar i vattenföringen. Ett önskemål är en regelbunden
information/dialog med entreprenörerna för att på så sätt optimera förutsättningarna
för verksamheterna.
Vatten och avloppsförsörjning: Tekniska avdelningen efterfrågar bättre information
från Fortum 'vid större tappningar i Höljes för att kunna undvika störningar för de
vatten- och avloppsverk som ligger nära Klarälven. Detta gäller vid vårflod samt vid
kraftiga regn. Det är bra om informationen kan ges i ett tidigt skede så att åtgärder som
stödklorering av dricksvatten eller invallning av anläggningarna kan förberedas.
Fiskvandring: Förutsättningarna för fiskvandring mellan sjöar och vattendrag bör
förbättras. Vattendragen, även biflöden, bör vara vattenförande under hela året och
därmed ge förutsättningar för både fiskvandring och föryngring. Nolltappning bör inte
förkomma. Även kompletterande biotopvårdsåtgärder och stödutsättning av fisk
behövs för att säkerhetsställa de lokala öringbeståndens framtida fortlevnad. Se
bilagda yttranden från Övre Fryksdalens, Östmarks fvof m fl.
Fisket: Vattenregleringen bör vara sådan att hänsyn tas till förekommande fiskarters
olika lektider så att inga lekområden torrläggs. Varierande vattennivåer under kort tid
fördärvar strandzonen och grundområdena som bl a utgör lek- och uppväxtområden
för fisken. Ett bra fiske är en fritidsaktivitet som är en växande reseanledning till vår
kommun och det är ett tema som kommunen kommer att satsa särskilt hårt på i
framtiden. Se bilagda yttranden från Övre Fryksdalens, Östmarks fvof m fl.
Handlingar i ärendet
Yttranden från Övre Fryksdalens, Östmarks fvof m fl.
2
1. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lämna detta yttrande som
kommunens yttrande inför Fortums arbete med miljöstrategi.
2. Torsby kommun vill också understryka att det är viktigt att en dialog skapas med
alla berörda parter i Fortums fortsatta rniljöarbete.
Beslutet expedieras till
Olle Dahlberg, Environmental specialist, Fortum
Per-Arne Persson
Erica Björndotter
1:e miljö och hälsoskyddsinspektör
miljö och hälsoskyddsinspektör
3
Olov Henriksson, kommunens representant i
Klarälvens och Norsälvens vattenråd
Synpunkter remissvar
Fisken
Finns det lokala öringstammar som behöver komma till kännedom? Beakta unika lokala
genetiska stammar vid utsättning av fisk
Anordningar för fiskens vandringsvägar, bygga bort vandringshind er.
Viktigt för smolten och kelpen att kunna vandra tillbaka. De blir nu "fiskfärs" i turbinerna. Även
om dessa kraftverk inte ligger inom Torsby kommuns gränser så påverkar det fisket här.
Kommunen bör yrka på en smoltfälla i Edebäck!
Hur är det med torrfåror och låga vattenmängder i bl. a. olika biflöden? Det har tidvis varit lite
vatten i övre Röjdälven och Röj den. Lennart Persson, Lämbacken är mer insatt i detta.
Dammar
Fortum kommer att riva en hel del dammar som inte längre producerar el. Positivt för fria
vandringsvägar men kan skapa andra problem då sjöar kan försvinna. Viktigt att kommunen och
boende informeras och deltar i samråd.
Energisystemet
Vartenkraften är ju också viktigt i diskussionen om vår energiförsörjning och klimatpåverkan.
Frågan kanske ska lyftas om vattenkraftens andel av en energibalans inom kommunen?
Korttidsreglering-höga och varierande vattenflöden
'Då den naturliga årsvariationen vanligen är en period av höga vattenflöden under våren och ett
lägre, jämnare vattenstånd sommartid, innebär förändringar av detta vissa effekter. Den
korttidsreglering som förekommer ställer till vissa problem.
Klarälvsdalen har en rik insektfauna, med många sällsynta arter, anpassade till strandmiljön och
dess förutsättning. Speciellt viktig är blottade sanddyner som inte dränks under kläckningstid.
En insekt som däremot gynnas av många höga vattenflöden är myggen, till irritation för de
boende och turister.
Även viss flora är anpassad till dessa förutsättningar. De naturliga störningar och vattenflöden i
Klarälvdalen gynnar bl. a. Daggvidet, en nästan unik art för dalgången, men som är känslig för
igenväxning från andra salixarter.
Viktiga inslag för mångfalden i Klarälvdalen är de betande strandängarna och dess hävd. Ett
varierat vattenflöde försvårar rejält stängslingen gentemot strandlinjen. Elektrifierade
rovdjurstängsel är viktiga för djurens säkerhet, men problematiska då vattennivån varierar
mycket.
Turismen och besöksnäringen är mycket viktig för dalgången. Många anläggningar ligger nära
vattnet och översvämningsrisker är ett stort problem under högsäsong.
Klarälven har en naturlig cykel av erosion och meandring, stundtals problematisk men även
mycket viktig för skapandet av branta strandbrinkar. Strandbrinkar som i sin tur vissa fågel och
insektsarter är beroende av. Hur påverkas denna cykel? Erfarenheter tyder på att
korttidsregleringen skapar en annan typ av erosion som också tar bort de viktiga
sedimentbankarna som byggts upp.
Brunnsdalen
Beakta den viktiga naturmiljön och det för orten ovanliga trädbeståndet vid åtgärder!
Övre Fryksdalens FVOF
Fensbol45 ,685 93 Torsby
0703192036
[email protected]
2015-10-01
Till Torsby kommun,
Remissvar angående Norsälvens vattensystem:
ÖFFVOF omfattas till största del av älvarna Ljusna n och Mangslidsälven med biflöden.Äivarna och
dess biflöden är till största del reglerade av kraftverksdammar och vattenmagasin.
ÖF.FVOF .vill ha fria fiskvägar förbi kraftverksdammarna med minimitappning eller att kraftverken
helt tas bort och att forsarna återställs.
Det finns en spillra kvar av Frykenlax/öring som är vårstigande. Det är en mycket storväxt fisk med
fångster på uppemot 20 kg. De ursprungliga lekområdena för denna fisk är längst upp i Ljusna n
och Mangslidsälvens biflöden. Nu sker en spillra av lek i området mellan Fryken och Rödbjörkeby
kraftstation.
Hela Ljusnans.och Mangslidsälven huvudfåror med undantag av 1 km nedströms Skansen,Fensbol
är återställt efter flottningsrensning för att få tillbaka den biologiska mångfalden. Arbetet har
bekostats av ÖFFVOF och genom stadsbidrag.
De kraftstationer som finns i Ljusna n och Mangslidsälven är förhållandevis små och bidrar mycket
litetill elförsörjningen. Mot detta kan ställas de mycket stora naturvärden och
turism/arbetstillfällen som en fri vandring och återuppbyggnad av stammen av Frykenlax/öring
skulle bidra med.
ÖFFVOF vill att arbetet i vart fall startas med att bygga fiskvägar med minimitappning förbi
kraftstationerna och att arbetet påbörjas i Rödbjörkeby för att få större lekområden för
Frykenlaxen/öringen
Vänliga hälsningar, Övre Fryksdalens FVOF Christer Hedlund
Övre Mangslidälvens FVOF
Kontaktperson, Rolf Johnsson
Bortsjön (tre km söder om Bjurberget). Bortsjöälven med sin inhemska öringstam
torrläggs helt under vissa perioder. Önskan om minimumtappning och att älven inte
ska torrläggas.
Sjöarna Letten, Kindsjön och Holm*rnet blir tappade allt för mycket, speciellt i
samband med lite nederbörd skapar detta stort obehag med bland annat lukt för de
boende och de som vistas i området.
3
Datum
2015-10-06
Östmark FVOF
Kontaktperson, Lennart Persson
Röjdälven har varit en av södra Sveriges finaste öringälv ar. Till och med blanklax gick
upp innan kraftverksutbyggnationerna tog fart. Ä ven idag, trots regleringen tas årligen
öring på ca 2 kg. Öringen kommer dock inte längre än till utloppstunnelns mynning.
Den största dokumenterade öringen togs i ett biflöde till sjön Rögden och vägde drygt
8 kg. Fiskeföreningen har gjort stora utsättningar under perioden 2000-2011.
Fiskeföreningen har ett eget fiskekläckeri där man kläckt rom av inhemska stammar av
både öring och röding. Utan dessa insatser så hade älvens öringstam varit utdöda.
Kommande åtgärder måste kombineras med ett ökat vattenflöde i såväl älven som
biflödena Tvärån och Lillån som båda varit fina lekbäckar för en 7-8 öringsjöar, dessa
leds numera in i kraftverkstunneln. Tvärån och Lillån utsätts för nolltappning under
hela året. Önskemål, "släpp ån fri".
Flodpärlmusslan fanns innan regleringen i massor, i forsarna förekom hela
musselbankar som idag är helt spolierade p.g.a. nolltappningens förödande påverkan
av allt vattenlevande. Nolltappningen orsakar torrläggning i drygt 1,5 mil ca sju
månader om året. Grusbäddarna blir torrlaggda och omöjliggör de naturliga
förutsättningarna för biologiskt liv. Numera återfinns musslan endast i mellersta delen
av den reglerade sträckan då det finns ett område med djupare vattenstånd som gör att
livsmöjligheter finns kvar. I övre delen, de första 3-5 km återfinns endast döda
musselskal, ingen föryngring har konstaterats sen regleringen började för ca 60 år sen.
Läget börjar bli akut om en räddningsinsats ska genomföras.
Viggälven och Röjdälven rinner ihop i Östmark och ut i sjönKläggen som är en del av
Älvsystemet Kläggen är den näringsrikaste sjön i bygden och innehåller många arter
såsom mört, braxen, abborre, gädda, gös, siklöja och öring.
Statusen för viggälven ser ljusare ut då älven restaurerats och en fisketrappa byggts.
Resultatet är mycket gott, älven är full av småöringar men de tar sig inte upp i sjöarna
för att växa till sig p.g.a. olika vandringshinder/dammar efter älvens sträckning.
Det räcker inte med att anlägga/öppna fiskvägarna för att få en ökad produktion av
öringen, utan det måste till en stödutsättning samt en minitappning hela året.
Östmarks fiskevårdsområdesförening har nästan all utrustning som krävs men saknar
ekonomi för driften.
Se även den norska undersökningen (Slutrappport: R0gdensjöarna -fiskeribiologiska
undersökningar) vi berörs av utloppet från Rögden.
Intressanta kap är 3.5.3 och 5.3 samt 6.
Övrigt
Ä ven Backsjön och Gransjön är fina sjöar men påverkas väldigt negativt av
regleringen.
2
Datum
2015-09-29
Förslag till policy för T ors by kommuns
Sammanfattning
Nuvarande upphandlingspolicy är antagen av kommunfullmäktige 2004-05-27 § 46.
Policyn har anpassats till förändringar i LOU (lagen om offentlig upphandling), bl. a.
höjd direktupphandlingsgräns. Det har även skett en fokusering på kommunens
totalekonomi, samordning av upphandlingar för att tillvarata de ekonomiska fördelar
som samordning kan ge. Vidare så har begreppet "hållbar utveckling" getts en större
helhetssyn.
Reviderad upphandlingspolicy för Torsby kommun 2015- 09-29
Kommunfullmäktige antar upphandlingspolicy för Torsby kommun
Samtliga nämnder
MatsÅgren
inköpschef
MatsÄgren
upphandlingschef
Besöksadress
Torsby kommun
1. strategi- och näringslivsavd.
685 80 Torsby
0560-160 67 direkt
070-118 51 69 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
[email protected]
[email protected]
www.torsby.se
Sida
1 (1)
Datum
2015-09-29
Förslag till
upphandlingspolicy för T ors by kommun
Torsby kommun ska ha en effektiv, rationell och väl fungerande inköps och
upphandlingsverksamhet Alla inköp och upphandlingar ska baseras på en helhetssyn. Vid
köp av varor, tjänster och entreprenader ska målet vara en för kommunen bästa
totalekonomi, god miljö och långsiktig hållbar utveckling.
strategi
Affärsmässighet
Förvaltningar ska organisera sina inköp och upphandlingar för bästa möjliga resultat.
Företrädare för kommunen ska uppträda på ett professionellt och etiskt korrekt sätt.
Konkurrens
Förfrågningsunderlag ska utformas på ett sätt som stimulerar långsiktig bred konkurrens
och som även ger möjlighet för små och medelstora företag att delta i anbudsgivningen.
Samordning
Upphandling och inköp i kommunen ska i samverkan både intemt och extemt för att ta
tillvara de ekonomiska fördelar som samordning kan ge.
Kvalitet
Vid varje enskild upphandling ska kvalitetskraven anpassa utifrån ett helhetsperspektiv.
Hållbar utveckling
Miljö- samt social och etisk hänsyn ska så långt som möjligt beaktas vid upphandling och
inköp.
Ansvarsfördelning
Kommunfullmäktige fastställer upphandlingspolicyn for Torsby kommun.
Kommunstyrelsen ansvarar för tillämpningen av policyn, kommunövergripande uppföljning
och utvärdering samt leda och samordna inköpspolitiken. Detta görs genom att fastställa
riktlinjer för inköp och upphandling.
Torsby kommun är en upphandlande enhet.
Mats Ag ren
inköpsgschef
Besöksadress
Torsby kommun
1.Strategi- och näringslivsavd.
685 80 T ors by
0560-160 67 direkt
076-118 51 69 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
mats. [email protected]
[email protected]
www.torsby.se
Sida
1 (2)
2
Nämnder ansvarar för upphandling och inköp inom respektive verksamhetsområde.
Direktupphandlingsbeloppet följer det belopp som LOU(Lagen om Offentlig Upphandling)
beslutat, vid varje givet tillfälle.
Datum
2015-09-29
Förslag till riktlinjer för T ors by kommuns
Sammanfattning
Nuvarande riktlinjer för upphandling var antagna av kommunstyrelsen 2004-0S-10
§ lOS och på pund av ändring av Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) behöver
nya riktlinjer tas fram.
Den l juli 2014 trädde nya regler i kraft gällande direktupphandling. Förutom en höjd
direktupphandlingsgräns och krav på dokumentation av upphandlingar vars värde
överstiger 100 000 kronor ska en upphandlande myndighet eller enhet besluta om
riktlinjer för användning av direktupphandling.
Syftet med kravet på riktlinjer är bland annat att se till att upphandlande myndigheter
och enheter tillämpar ett strategiskt förhållningssätt för offentlig upphandling, inte
minst vid direktupphandling. Riktlinjerna ska också syfta till att säkerställa att
myndigheten tillvaratar konkurrensen vid direktupphandlingar.
De största förändringarna jämfört med tidigare riktlinjer är:
•
Höjning av övre gräns av direktupphandling från S basbelopp (222 SOO SEK)
till28 % av EU:s bestämda tröskelvärde 1806 427 SEK dvs. SOS 800 SEK
•
Verkställighet höjs från O,S basbelopp (22 2SO SEK) tillSOs 800 SEK (28 % av
EU:s tröskelvärde)
•
Utförligare regler för direkhtpphandling
Reviderade upphandlingsriktlinjer för Torsby kommun
Kommunstyrelsen antar nya riktlinjer för Torsby kommuns upphandlingsverksamhet
Samtliga nämnder
MatsÅgren
inköpschef
Mats Ag ren
inköpschef
Besöksadress
Torsby kommun
1. strategiavdelningen
685 80 Torsby
0560-160 67 direkt
070-118 51 69 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
[email protected]
[email protected]
www.torsby.se
Sida
1 (1)
Datum
Antal sidor
2015-09-29
13
Riktlinjer för T ors by kommuns
Förslag
Mats Ågren
inköpschef
strategiavdelningen
0560-160 67 direkt 076-118 51 69 mobil
[email protected]
,
-:s::?=z==-------------------------------------to-r-sb-y-.s-e
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................... 3
Mål vid köp av varor och tjänster ................................................................................... 3
Grundläggande principer enligt LOU ............................................................................ 3
Principen om icke diskriminering ........................................................................ 3
Principen om likabehandling ................................................................................ 3
Principen om öppenhet och förutsebarheL ........................................................ 3
Principen om proportionalitet .............................................................................. 3
Principen om ömsesidigt erkännande ................................................................. 3
Torsby kommun vill underlätta för små, lokala och nya företag............................... 3
Definitioner ......................................................................................................................... 4
Med affärsmässighet menas .................................................................................. 4
Med objektivitet menas .......................................................................................... 4
Med konkurrens menas ......................................................................................... 4
Med effektivitet menas ........................................................................................... 4
Med kompetens menas .......................................................................................... 5
Med samverkan menas .......................................................................................... 5
Med affärsetiketik menas ....................................................................................... 5
Med rättvisa menas ................................................................................................ 5
Med hållbar utveckling menas .............................................................................. 5
Upphandlingsförfaranden enligt LOU ........................................................................... 6
Beräkning av avtalets värde .................................................................................. 6
Tröskelvärdet avgör upphandlingsförfarandet .................................................. 6
Tjänster ..................................................................................................................... 6
Möjliga upphandlingsförfaranden ....................................................................... 7
Upphandling över tröskelvärdena .......................................................... 7
Upphandling över och under tröskelvärdena ....................................... 7
Upphandling under tröskelvärdena ....................................................... 8
Regler för direktupphandling .......................................................................................... 8
Direktupphandling checklista ......................................................................................... 9
Kategorier av avtal .......................................................................................................... 10
Ramavtal ........................................................................................................................... 10
Verkställighet ................................................................................................................... 1O
Ansvar och organisation ................................................................................................. 10
Inledning ................................................................................................................ 10
Ansvar och befogenheter för ramavtal och specifika köp ............................... 10
Vem har ansvaret? ................................................................................................ 11
Förklaring/termer: ................................................................................... 11
Intem och extem upphandlingssamverkan ................................................................. 12
Information ....................................................................................................................... 13
Intemt
Extemt
Utbildning ......................................................................................................................... 13
2
Inledning
Dessa riktlinjer kompletterar och förtydligar den av kommunfullmäktige antagna
upphandlingspolicyn. Riktlinjerna omfattar, liksom policyn, all upphandling oavsett
värde som görs av Torsby kommun.
Mål vid köp av varor och tjänster
Vid köp av varor och ~änster och entreprenader ska målet vara en för kommunen
bästa totalekonomi, god miljö och långsiktig hållbar utveckling.
Grundläggande principer
Vid all upphandling som sker inom Torsby kommtm ska EU:s grundläggande
principer beaktas. Dessa principer är:
Principen om icke diskriminering
Det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer på grund av
nationalitet eller annan lokaliseringsgrund (t.ex. välja ett företag just för att det är ett
lokalt sådant i kommunen).
Principen om likabehandling
Alla leverantörer måste få samma information vid samma tillfälle. Man får alltså inte
utforma nya eller ta bort några kriterier vid utvärdering av anbud.
Principen om öppenhet och förutsebarhet
Förfrågningsunderlaget måste utformas klart och tydligt så att alla krav på det som ska
upphandlas framgår. Härigenom avser man undvika den situation att en leverantör
väljer att inte lämna anbud pga. ett krav som senare i processen förändras eller kanske
rentav tas bort.
Principen om proportionalitet
Kraven i en kravspecifikation måste stå i rimlig proportion till (värdet av) av det som
upphandlas.
Principen om ömsesidigt erkännande
Intyg, kvalitetsmärken och certifikat m.m. (t. ex. Svanen märkning) måste kunna
ersättas av likvärdiga motsvarigheter i andra medlemsstater.
Torsby kommun vill underlätta för små, lokala och nya företag.
Vid all anskaffning ska det, så långt det är möjligt, beal<ta nedanstående tips för att
underlätta för små, lokala och nya företag.
Dela upphandlingen i mindre delar
Ställ erfarenhet på person istället för företag
3
Betona möjlighet att åberopa annans kapacitet och att använda underleverantör
(för underleverantör svarar leverantören såsom för sig själv)
Undvik "bra att ha" -krav som inte är fullt relevanta i upphandlingen. T.ex. krav på
kvalitetsledning-och miljöledningssystem om det inte är väldigt avgörande
Begär inte in beskrivningar och dokument som inte utvärderas.
Analysera avtalsvillkoren, t.ex. ansvar, betalningsvillkor, leveranstider.
Tänk på att det många gånger är kombinationen av krav (både kvalificeringskrav,
krav på tjänsten och rena avtalsvillkor) som gör det tufft för mindre anbudsgivare.
Definitioner
Med affärsmässighet menas
att betrakta varje inköp som en ren affärstransaktion utan hänsyn till
ovidkommande faktorer,
att tillvarata konkurrensmöjligheter,
att planera upphandlingen i tiden för att få bästa villkor,
att samverka med andra interna och externa enheter för att bäst tillgodose
kommunens intresse,
att varje upphandling ska präglas av en öppen och förutsägbar bedömning.
Med objektivitet menas
att ingen leverantör får särbehandlas,
att anbud och anbudsgivare ska behandlas sakligt och opartiskt.
Med konkurrens menas
att anbudsgivare får tävla om upphandlingen på lika villkor,
att konkurrens ska etableras där detta är möjligt,
att varje upphandlare har skyldighet att aktivt undersöka och tillvarata den
konkurrens som finns inom och utom landet.
Med effektivitet menas
att använda kommunens resurser på rätt sätt, dvs. att rutiner och hjälpmedel är
ändamålsenliga,
att ha stark fokus på de tidiga skedena i upphandlingsprocessen såsom
behovsanalys, kravspecifikation och totalkostnadsanalys,
att kraven ska vara anpassade till den aktuella branschen och för ändamålsenliga
behovet i enlighet med proportionalitetsprincipen,
att utformningen av kommersiella villkor i skilda former av avtal är optimala.
4
Med kompetens menas
att vara väl insatt i kommunens verksamheter och behov,
att ha god kunskap om aktuella branscher,
att tillämpa lagar och regler kring offentlig upphandling,
att ha förmåga att sätta optimala kommersiella villkor utifrån bransch o behov
Med samverkan menas
att på bästa sätt utnyttja den kompetens som finns,
att tillvarata de fördelar som en stor volym kan ge vid prissättning, service,
distribution osv.
samt att begränsa de upphandlingsadministrativa kostnaderna genom att undvika
dubblering i handläggning.
Med affärsetiketik menas
att avsikten med en anbudsförfrågan alltid ska leda till en affärsuppgörelse,
att anbudsgivare ska ges insikten om att lägsta pris ska offereras i första anbud och
att denne inte har rätt att revidera sitt anbud,
att samtliga anbudsgivare ges samma möjlighet till komplettering, revidering eller
förhandling om detta blir aktuellt,
att fördel inte får dras av uppenbar felräkning vid anbudsgivning,
att ovidkommande hänsyn inte i något fall bestämmer val av leverantör,
att lagen om sekretess och offentlighet gäller i alla lägen.
Med rättvisa menas
att vårt förhållande tillleverantörer ska vara vänligt och opartiskt,
att intressekonflikter mellan personliga affärer och kommunens affärer inte ska
förekomma,
att göra affärer där närstående har intressen inte ska förekomma,
att mutor och bestickning alltid ska avvisas.
Med hållbar utveckling menas
att i all anskaffning ska det, så långt det är möjligt, ställas relevanta och mätbara
miljö-, sociala-, hälsomässiga- samt etiska krav,
att samtliga krav ska utgå från gällande ED-direktiv,
att krav ska vara mätbara och vägas in och hanteras som ett krav bland flera andra
vid den affärsmässiga bedömningen av vad som är det totalekonomiskt mest
fördelaktiga,
att alla uppställda krav ska kunna kontrolleras under avtalstiden,
5
att Torsby kommuns miljöpolicy ska följas (ny under framtagning).
Till hjälp med att ställa miljö- och sociala krav hänvisas till Konkurrensverket
/rniljöstyrningsrådets råd och anvisningar.
http:Uwww.konkurrensverket.se/upphandling!hallbar-upphandling/
Upphandlingsförfaranden enligt LOU
Hela upphandlingsprocessen finns beskriven på Konkurrensverkets hemsida
http://www.konkurrensverket.se/upphandling/den-goda-affaren/inkopsprocessen/
Här kommer en kort introduktion.
Det finns flera olika upphandlingsförfaranden inom offentlig upphandling. Vilka
förfaranden som kan användas beror på avtalets värde (läs mer om tröskelvärde
nedan) samt vilken typ av tjänst som ska upphandlas. När man fasställt detta bör man
överväga vilket av de tillgängliga förfarandena som ger bästa resultat med hänsyn till
verksamhetens behov. Upphandlingsprocessen ser olika ut beroende på vilket
förfarande du väljer.
Beräkning av avtalets värde
Avtalets värde behöver beräknas för att avgöra om en upphandling hamnar över eller
under tröskelvärdena. Beräkningen av avtalets värde ska ske utifrån tidpunkten då
upphandlingen annonseras. Beräkningen ska baseras på hela avtalsperioden inklusive
eventuella optioner och förlängningar som om de utnyttjas. Moms ska inte medräknas
när värdet för avtalet beräknas. Liknande kontrakt som återkommer under en
tolvmånadersperiod eller ett räkenskapsår ska läggas samman vid beräl<ningen.
Tröskelvärdet avgör upphandlingsförfarandet
Tröskelvärdet är det beloppsvärde som avgör vilka regler en upphandling ska följade direktivstyrda eller de nationella (15 kap. LOD). Reglerna är fastställda till en nivå
där företag inom EU och EES förväntas vara intresserade av att lägga anbud över
nationsgränserna.
Tröskelvärden för offentlig upphandling är vanligtvis giltiga i tvåårsperioder. Senaste
ändringen ägde rum den 1 januari 2014. Tröskelvärdena för varor och A-tjänster är
1169 378 kronor för statliga myndigheter
1 806 427 kronor för kommuner och landsting och deras bolag m.fl.
Tröskelvärdet för byggentreprenader är 45 256 666 kronor för samtliga upphandlande
myndigheter.
Tjänster
Tjänster delas upp i två kategorier: A-tjänster och B-tjänster. B-tjänster är de tjänster
som är mindre lämpliga för handel mellan europeiska länder. Därför upphandlas de
alltid enligt de nationella reglerna (15 kap. LOD) oavsett avtalets värde. En uppräkning
av A- och B-tjänsterna återfinns i bilaga 2 och 3 till LOD.
6
I de nya ED-direktiven som antogs den 26 februari 2014 avskaffas uppdelningen i Aoch B-~änster. Dessa regler kommer sannolikt att gälla tidigast från april2016 i
Sverige.
Möjliga upphandlingsförfaranden
För den upphandlande myndigheten finns ett antal möjliga upphandlingsförfaranden
att välja mellan beroende på om upphandlingens värde hamnar över eller under
tröskelvärdena. Vissa förfaranden kan användas såväl under som över tröskelvärdena.
Upphandling över tröskelvärdena
Öppet förfarande där alla leverantörer får lämna anbud
x
anbudsinbjudan genom annons i EU:s officiella organ TED (Tenders Electronic
Daily),
x
prövning och antagande av anbud utan förhandling.
Selektivt förfarande där en upphandlande enhet inbjuder vissa leverantörer att
lämnaanbud
x
ansökningsinbjudan genom annons i EU:s databas TED,
x
urval bland anbudsgivare,
x
förfrågningsunderlag till utvalda anbudsgivare,
x
prövning och antagande av anbud utan förhandling.
Förhandlat förfarande som endast undantagsvis kan tillämpas utanför
försörjningssektorerna.(Utanför dessa kan förhandlad upphandling med
annonseringsplikt tillämpas i princip bara för upphandling av entreprenader och
~änster).
x
ansökningsinbjudan genom annons,
x
urval bland anbudssökande,
x
x
förhandling och antagande av anbud.
Upphandling över och under tröskelvärdena
Konkurrenspräglad dialog ett förfarande som varje leverantör kan begära att få
delta i och där den upphandlande myndigheten för en dialog med de
anbudssökande som bjudits in att delta i förfarandet.
Projekttävling en tävling som är öppen för alla och som anordnas av en
upphandlande myndighet i syfte att förvärva en ritning eller en projektbeskrivning
som en jury utsett till vinnande bidrag
Elektroniska auktioner en upprepad process och med hjälp av elektroniska medel,
presenterar nya lägre priser och/eller nya värden för vissa delar av anbuden.
Auktionen genomförs efter en första fullständig utvärdering av anbuden.
7
Upphandling under tröskelvärdena
Förenklat förfarande där alla leverantörer får lämna anbud
x
anbudsinbjudan genom annons i godkänd nationell databas (utom i särskilda
fall).
x
prövning och antagande av anbud eventuellt efter förhandling.
Urvalsförfarande där alla leverantörer får ansöka om att få lämna anbud.
x
ansökningsinbjudan genom annons,
x
urval bland anbudsgivare
x
x
prövning och antagande av anbud eventuellt efter förhandling.
Direktupphandling upphandling utan krav på anbud i viss form
Regler för direktupphandling
Direktupphandling får användas om avtalets värde är högst 28 procent av det
tröskelvärde som gäller för kommuner vid upphandling av varor och tjänster. Det
innebär att beloppsgränsen för direktupphandling år 2014 är 505 800 kronor.
Beloppsgränsen gäller för upphandling av såväl varor och tjänster som
byggenh·eprenader.
Direktupphandling får endast genomföras under vissa, i lagen särskilda angivna,
förutsättningar. Direktupphandling får ske vid tre tillfällen:
1. Direktupphandling pga. lågt värde- fast beloppsgräns.
Om värdet av det som ska upphandlas understiger detta belopp är det tillåtet att
direktupphandla. Värdet ska omfatta:
a
hela avtalsperioden inkl. options- och förlängningsklausuler
b
alla direktupphandlingar av samma slag som Torsby kommun har genomfört
eller kommer genomföra under räkenskapsåret.
2. Direktupphandling pga. synnerliga skäl. Bl. a. oförutsedda händelser som
upphandlande myndigheten inte själv kunnat råda över.
3. Direktupphandling pga. att det inte är lämpligt att begära in anbud genom
annonsering. Exempel, kompletterande leveranser från en tidigare leverantör,
tekniska eller konstnärliga skäl eller pga. ensamrätt endast kan tillhandahållas av
en viss leverantör och vid synnerlig brådska.
En upphandling får inte delas upp i syfte att understiga beloppsgränsen för
direktupp handling.
Direktupphandlingsgränsen gäller vid all upphandling av varor och tjänster och
byggentreprenader. Direktupphandlingar genomförs av respektive förvaltning. Det är
viktigt att direktupphandling sker på ett affärsmässigt sätt.
Inköpschefen ger stöd vid dessa upphandlingar.
8
Ytterligare information finns i av inköpschefen framtagen "vägledning vid
direktupphandling" som kan hämtas på intranätet samt hos
http://www.konkurrensverket.se/upphandling/omupphandlingsreglerna/Forfaranden/under-troskelvardet/direktupphandling/
Direktupphandling checklista
Med direktupphandling "liten" avses inköpsvärden upp tilllOG 000 kr som kan
genomföras utan någon dokumentation utöver rekvisition, kvitto eller faktura.
Med direktupphandling "stor" avses inköpsvärden mellan 100 000 och 505 800 kr där
krävs att minst följande dokumenteras: Anbudsgivarens namn och
organisationsnummer, förermålet för upphandlingen, diarienummer,
enhet/förvaltning, hur konkurrensen togs tillvara (annonsering) alt. tillfrågade företag,
inkomna offerter, beslut, skälen till beslut/beslutsmotivering, tidpunkt för kontraktets
genomförande alternativt kontraktets löptid.
För dessa ska nedanstående riktlinjer tillämpas.
'Liten'
'Stor'
Direktupphandling
Direktupphandling
(upp till- 100 000 kr) (100 000 - tröskelvärdet kr)
Aktivitet:
Form:
Förfrågan
Blanketten "förfrågan
Telefon eller köp över Skriftlig inbjudan bör
vid direktupphandling" disk får tillämpas.
användas.
kan användas och
Blankett framtagen.
skickas via e-post, fax
eller brev.
Leverantörer
Svar från
leverantör
För ökad säkerhet kan
blanketterna förfrågan
samt dokumentation
direktupphandling
användas.
Dokumentation Blanketten
av
"Dokumentation vid
upphandlingen direktupphandling"
kan användas.
Villkor:
Villkor:
Förfrågan bör om
möjligt ställas till fler
än en leverantör.
Förfrågan ska om möjligt
skickas till fler än en
leverantör.
Muntligt svar får
accepteras.
Svaren ska vara skriftliga.
Kvitto/faktura
tillräckligt.
Upphandlingen ska
tillsammans med skälen för
beslut dokumenteras och
förvaras på resp. ~änsterum.
Kopia till
upphandlingsenheten.
Blankett framtagen.
Avtal kan vid behov
diarieföras hos registrator.
9
Kategorier av avtal
Kommunens upphandlingar kan delas in i följande avtalstyper:
l. Ramavtal- avtal för viss tid för produkter eller ~änster av standars- eller
återkommande karaktär.
2. Rabattavtal-är en variant på ramavtal där ingen upphandling ligger till grund.
3. Specifikt köp - engångsköp av speciell vara eller ~änst, blir ett kontrakt, avtal eller
beställningsskrivelse.
Ramavtal
Kommun tecknar löpande ett stort antal ramavtal för att förenkla inköpen för
kommunens verksamheter. Förvaltningarna är skyldiga att använda dessa ramavtal.
Förvaltningschef och förvaltningens medarbetare på respektive förvaltning, som i
enlighet med delegationsordningen har rätt att göra inköp, är skyldig att informera sig
om vilka ramavtal som finns och att beställa från dessa.
Handlar kommunen utanför ingångna ramavtal kan kommunen bli
skadeståndsskyldig gentemot ramavtalsleverantören för dennes uteblivna vinst.
Konkurrensverket som är tillsynsmyndighet kan även anmäla kommunen till
Stockholms tingsrätt som kan bötfälla kommunen med en så kallad
upphandlingsskadeavgift. Storleken av den framgår av 17 kap. 4§ LOU och kan uppgå
tilllägst 10 tusen kr och högst 10 miljoner kr. (2014).
Alla ingångna ramavtal finns tillgängliga på kommunens webbplats och på intranätet.
Att avropa från befintliga ramavtal förutsätter ett visst ansvar. Endast upphandlat
sortiment ska avropas. Övrigt sortiment får avropas endast i undantagsfall.
Verkställighet
Avrop från ramavtal oavsett belopp ska ses som verkställighet. Ä ven specifika köp
upp till28% av det tröskelvärde som EU har bestämt tröskelvärde (2014: 1 806 427 kr,
d.v.s. årligen max 505 800 kr) är verkställighet. Övriga köp utgör beslut i
kommunallagens mening.
Ansvar och organisation
Inledning
Kommunens upphandlingsverksamhet ska vara så organiserad att
upphandlingspolicyns mål uppfylls samt att lagar, förordningar och regler följs.
Kommunfullmäktige har i sin policy gett kommunstyrelsen det övergripande ansvaret
för upphandlingsverksamheten i Torsby kommun.
Ansvar och befogenheter för ramavtal och specifika köp
Enligt upphandlingspolicyn ska kommunstyrelsen teckna samtliga ramoch
rabattavtal medan respektive nämnd ansvarar för övriga engångsköp av speciella
produkter eller ~änster (specifika köp). Kommunstyrelsens uppdrag är att reglera
ansvar och befogenheter vid upphandling.
10
Vem har ansvaret?
Typ
Ansvarig (3)
Handläggare (4)
Samråd (5)
Beslutsfattare (6)
Tecknande av
ramavtal (1)
Inköpschef {7)
Branschansvarig/
produktkunnig (9)
Inköpschef
(BESLUT)
Avropa från ramavtal
Beslutsattestant (8)
Beslutsattestant
Beslutsattestant
(VERKSTÄLLIGHET)
Specifikt köp (2A) upp
till tröskelvärdet (*)
Beslutsattestant
Specifikt köp (2B) över
tröskelvärdet
Beslutsattestant
Beslutsattestant
Beslutsattestant
och Inköpschef
(*) Specifika köp är verkställighet upp till< 28 % av EU: s
Inköpschef och
eller
branschansvarig
Beslutsattestant
Branschansvarig
Beslutsattestant
(VERKSTÄLLIGHET)
(BESLUT)
Normal stil=ska
bestämda tröskelvärde 1 806 427 kr dvs. 505 800 kr år 2014
Kursiv stil=bör
Se avsnitt Upphandlingsformer sid 6
Förklaring/termer:
1. Ramavtal- avtal för viss tid med fastställda villkor för produkt eller tjänst av
standard- eller återkommande karaktär. Finns ramavtal ska sådana följas. (se
Ramavtal och verkställighet sid 10).
(I) Inköpschefen är ansvarig för avtalens tillkomst och uppföljning. (BRA)
Branschansvarig handlägger upphandlingen. (I) fattar beslut och tecknar samtliga
· kommunens avtal oavsett vilken verksamhet som omfattas.
Avrop- beställning/avrop från ramavtal.(BA) Beslutattestanten gör avrop, men om
avropet gäller vara eller tjänst under 505 800 kan (BA) uppdra åt annan person att
genomföra avropet.
2. Specifika köp - engångsköp av vara eller tjänst
a
Specifika köp upp till505 800 (= direktupphandling)
Beslutattestanten för den verksamhet som efterfrågar varan/tjänsten ansvarar
för hela upphandlingen dessutom handlägger, samråder samt beslutar.
Specifika köp upp till505 800 kan genomföras som direktupphandling såvida
en förenklad förfarande inte bedöms ge ett förmånligare resultat.
Beslutattestanten kan samråda med (I) för professionella synpunkter om
upphandlingsprocessen och till exempel få tips om leverantörer,
samverkansmöjligheter etc. Branschansvarig kan normalt ge värdefulla
synpunkter på val av produkt, leverantör osv. Beslutsattestant (BA) kan
uppdra till annan person att genomföra upphandlingar.
b
Specifika köp över 505 800
Vid köp till ett beräknat värde över 505 800 bör (BA) tillsammans med (I)
11
handlägga ärendet. Ansvaret för initiering, kravspecifikation, utvärdering, etc.
ligger dock på (BA). Samråd ska ske med (BRA).
(BA) fattar beslut och undertecknar avtal.
3. Ansvarig - ansvarar för ärendet och att upphandlingsprocessen fullföljs.
4. Handläggare -handlägger ärendet med upphandlingsprocessen inklusive lämnar
förslag till beslut. Handläggaren genomför samråd.
5. Samråd- inhämtar professionella synpunkter från branschansvarig, branschgrupp,
närmast överordnad, respektive Inköpschef enligt ovanstående uppställning.
6. Beslutsfattare - fattar samtliga beslut under upphandlingsprocessen t. ex. val av
upphandlingsform, val av leverantör samt tecknar avtal. (se Ansvar och
organisation sid 10).
7. Inköpschef- en av kommunstyrelsen utsedd person som ansvarar (i
förekommande fall) handlägger, samråder samt beslutar (tecknar därmed avtal) för
kommunens samtliga ramavtal. Detta gäller oavsett om det är en eller flera
verksamheter/förvaltningar/nämnder som berörs av ramavtalet.
(I) agerar konsult i upphandlings- och materialadministrativa frågor. Ansvarar för
information, uppföljning och utveckling av policy, samt organisation och rutiner
inom upphandlingsområdet
8. Beslutsattestant-utses av respektive nämnd genom deras
beslutattestantförteckning. Vid upphandling är det (BA) som ansvarar, handlägger,
samråder och fattar beslut om specifika köp inom sitt verksamhetsområde. (se
Ansvar och organisation sid 10).)
9. Branschansvarig/produktkunnig - ska vara en företrädare för berörd
nämnd/verksamhet inom viss bransch eller för viss varugrupp. Ska kontinuerligt
följa branschens utveckling, ta emot säljbesök samt handlägga upprättande av ramoch rabattavtal.
Intern och extern upphandlingssamverkan
Kommunen ska ha en helhetssyn på upphandlingar och ta tillvara de vinster som följer
av en samordning, när detta är affärsmässigt och tjänar kommunens syften.
Upphandlingar ska samordnas inom Torsby kommun. Samordning kan även ske med
länets övriga kommuner, Landstinget, Region Värmland samt annan extern
upphandlingsenhet, exempelvis SKL Kommentus Inköpscentral. Fullmakt lämnas i
förekommande fall av delegerad person.
12
Information
Upphandlingsorganisationen kräver ett effektivt informationssystem, där alla aktörer
ska ha tillgång till aktuella förhållanden.
Internt
Kommunens intranät utgör den samlade informationskällan internt. Här finns förutom
det som finns på kommunens webbsida även information och hjälpmedel som
kommunens personal kan ha nytta av vid upphandling. Såsom avtalsinformation,
handbok och beräkningsmall för index, anvisning för direktupphandling, blanketter
och mallar, kommunens upphandlingar (pågående, kommande och avslutade - d.v.s.
gällande avtal), vilka lagar som styr upphandlingen m.m.
Externt
Information om kommunens upphandlingar finns på intranätet. Den innehåller bl. a.
Torsby kommuns upphandlingspolicy och riktlinjer, information om att delta i
upphandling, upphandlingsprocessen, aktuella avtal och upphandlingar,
kontaktpersoner m.m.
Utbildning
All personal som involveras i Torsby kommuns upphandlingsprocess ska ha
tillräckligt goda kunskaper för att kunna fullgöra sina uppgifter på bästa sätt.
Respektive nämnd ansvarar för att den egna personalen samt förtroendevalda innehar
erforderlig kompetens.
13
Datum
2015-09-30
Ksau
Konsekvenser vid 1Oo/o bidrag Enskilda vägar i
driftbudget 2016
Konsekvenser vid 10% driftbidrag mot förslag 5%
Besparing
600 000 kr
Bidrag enskilda vägar
5%
700 000 kr
10%
1300 000 kr
Underhållsasfaltering
800 000 kr
500 000 kr
Drift gata oförutsett
400 000 kr
100 000 kr
Konsekvenser blir framskjutet underhåll av slitna asfaltytor samt betydligt sämre
möjlighet att åtgärda typ vinterskador på körytor. Snöröjning och halkbekämpning
kan eventuellt behöva nivåsänkas.
Tekniska avdelningen
Jan Esping
Jan Esping
teknisk chef
Besöksadress
Nya Torget 8, T ors by
Torsby kommun
10. Tekniska avdelningen
685 80 Torsby
0560-160 69 direkt
070-640 76 01 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 55 fax
[email protected]
[email protected]
[email protected]
www.torsby.se
Sida
1 (1)
Torsby kommun
sid 32
Kommunfullmäktige
PROTOKOLL
2015-06-23
§ 97 Budget 2016 för bidrag till enskilda vägar
Dnr KST 2015/421
Sammanfattning av ärendet
Tekniska avdelningen har lämnat förslag på budget 2016 för bidrag till enskilda vägar.
Avdelningen föreslår en sänkning från 10 % till5 % av ådigt bidrag till enskilda vägar
med statsbidrag. Komnmnstyrelsens arbetsutskott 2015-05-12 uppdrog till tekniska
avdelningen att ta fram en konsekvensbeskrivning av sänkningen.
En sänkning till 5 % årligt bidrag ger tekniska avdelningen 600 tkr mera att lägga på
underhållsasfaltering och oförutsedda driftskostnader för gator.
Kommunstyrelsen 2015-06-01 § 112.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-12 § 111.
Tjänsteskrivelse från tekniska avdelningen 2015-04-29.
Tekniska avdelningens konsekvensbeskrivning 2015-06-01.
Kommunfullmäktiges förslag till nästa instans
Ärendet återremitteras till kommunstyrelsen.
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
Teknisk~! avdelningen
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Dalum
2015-09-29
Transportstyrelsen
Väg- och järnvägsavdelningen
Box267
78123 Borlänge
Ansökan om säkerhetstillstånd för infrastrukturförvaltare, sidospåromprövning
Bakgrund
Torsby k()mmun har a niag t en omlastningsterminal för omlastning av gods från lastbil till tåg eller från tåg till
lastbil, på fastigheten Vasserud 3:3 i Torsby kommun. Anläggningen färdigställdes 2010 och säkerhetstillståndets
beteckning är TSJ 2010-1269 (säkerhets!illstånd för infrastrukturförvaltare, sidospår) och nuvarande
säkerhetstillstånd meddelades 2010-08-30.
Järnvägslagen (2004:519) säger bland aruwt att alla säkerhetstillstånd för infrastrukturförvaltning måste omprövas
vatt femte år, viket innebär att Torsby kornmun måste få sitt säkerhetstillstånd förnyat.
Ansökan
Torsby kommtm ansöker om omprövning av TSJ2010-1623, säkerhetstillstånd för infrastrukturförvaltare,
sidospår.
Med ansökan bifogas:
Blankett för sidospår-omprövning, sid 1-6
Protokoll från besiktning utförd avInfranord AB
Allmänna bestämmelser för användande av Torsby kommuns
omlastningsterminal i Skalleby, Torsby
Taxa för nyt qande av omlastningsterminalen i Skalleby, Torsby
Bilaga lägesmarkering för terminalytor
Typsektion visande spårområde, köryta och lageryta
Bilaga ansvariga funktioner od1 kontaktpersoner
Bil<!ga anläggning Sk<ll!eby industriområde, egenskaper
Meritförteckning Mikael Löfvenholm
Med Vänlig Hälsniqg
. ;p: ..
·-~;Q,"-~
· Besöksadress
Torsby kommun
. id~
1O. Tekniska avde!ning~Jh),
685 80 Torsby
,.,,,_·
.),0560-160 QOvaxel
~.,;.0560-160 55·fax
[email protected]
. [email protected]
www.torsby.se . .,
· Sidf!
1 (J)·
Datum
2015-09-24
Svar på motion Dnr KST 2014/97, ang. belysning på industriområdet,
Syssiebäck
Bakgrund:
Sture Persson har länmat en motion där han yrkar på att kommunen sätter upp
belysning, ca tre stolpar, längs "vägen som går från industriområdet mot vägen från
62:an- Sundhultsmon".
Tekniska avdelningens svar
Inom ett industriområde bör det inte vara gångtrafik vilket gör att belysning längs
utfartsvägen inte är aktuell.
Sune Eriksson
Sune Eriksson
renhållningsingenjör .
Besöksadress
Kommunförrådet, Torsby
Torsby kommun
685 80 Torsby
0560-160 32 direkt
070-640 76 04 mobil
0560-162 1 O reception!
0560-149 99 fax
[email protected]
[email protected]
[email protected]
www.torsby.se
Sida
1 (1)
Torsby kommun
Kommunstyrelsen
2014
=02~
o4
Dnr....................................
Motion till T ors by kommunfullmäktige.
Belysning.
På vägen som går från industriområdet mot vägen från 62; an- Sundhultsmon salmas
vägbelysniiJ-g. Jag yrkar att kommunen sätter upp vägbelysning på denna korta sträcka.
Det rör sig omkring ca: 3 stolpar.
Syssiebäck 2014- 02- 03
Sture Persson
Socialdemoleratema
Datum
2015-09-24
Svar på medborgarförslag Dnr KST 2015/517, ang. ljuddämpare på
gräsklippare och oklippta gräsytor
Bakgrund
Lars Jacobsson har lämnat förslag om att kommunens gräsklippare ska förses med
ljuddämpare och att en del gräsytor ska lämnas oklippta så att "insekter och fåglar,
mångfalden gynnas."
Tekniska aVdelningens svar
Ljuddämparna på gräsklipparna är godkända och dimensionerade för maskinens
motor. Ljudet på de större maskinernas klippaggregat är högre än motorljudet, men
kan inte dämpas.
Beträffande att en del gräsytor ska lämnas oldippta. Tekniska avdelningen kommer att
lämna några av de ytor som nu klipps, oklippta, bland andra en yta på
Herrgårdsområdet.
Sune Eriksson
Sune Eriksson
renhållningsingenjör
Besöksadress
Kommunförrådet, Torsby
Torsby kommun
685 80 Torsby
0560-160 32 direkt
070-640 76 04 mobil
0560-162 10 reception!
0560-149 99 fax
[email protected]
[email protected]
[email protected]
www.torsby.se
Sida
1 (1)
Christina Lech
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Lars Jacobsson <[email protected]>
den 1 juni 2015 10:33
Torsby Kommun
medborgarförslag
Medborgarförslag till Torsby kommun den l:a juni 2015.
T~y-/.<omrnun
Kommunstyrelsen
Dnr........... .
························
Föreslår att kommunens gräsldippare förses med ljuddämpare.
I sammanhang med detta föreslår jag också att en del utvalda gräsytor på försök lämnas oklippta, så att
insekter och fåglar, mångfalden gynnas.
1
Torsby kommun
sid 31
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2015-09-07
§ 139 Svar på motion om crossbana för de
yngsta crossåkarna i Torsby kommun
Dn r KST
-a cilf/510
Hans Lindberg, Vänsterpartiet i Torsby, har lämnat in en motion om crossbana för de
yngsta crossåkarna i Torsby kommun som lyder:
"Torsby kommun har lanserat sig som en motorsportsommun. Kommunen saknar och
har alltid saknat en laglig motoro:ossbana. En icke godkänd plats har utnyttjats av de
som brukar denna sport (en för ändamålet icke godkänd gmstakt i området Väls och
som är privatägd).
Vänsterpartiet föreslår att:
denna bana ska enbart vara till för de yngre crossåkarna och förslagsvis kan den läggas
i stenbrottet i Valbergsområdet. Att göra i ordning i stenbrottet skulle inte vara någon
stor kostnad, samt att de som ska använda banan har den på ett rimligt avstånd. Att ha
banan i detta område skulle inte medföra några som helst störningar i närområdet.
Detta ser vi som en ren utveckling av Valbergsområdet."
Hantering av motionen
Arisvarig handläggare: stadsarkitekt/miljö- och byggchef Torbjörn Ahrtroth, 0560-160
20, [email protected]
Utredningsmetod: Jämfört hur andra kommuner och myndigheter hanterar frågan.
Svar på motionen
Vänsterpartiet föreslår i en motion att Torsby kommun ska anlägga en motorcrossbana
avsedd för de yngre motorcrossåkarna och man pekar ut kommunens bergtäl<t i
Valberget som lämplig plats för banan. Området ligger inom detaljplan för Torsby
flygplats, dpl nr 126, med laga kraft 2003-03-27. Syftet med planen är att möjliggöra
utbyggnad och förbättring av Torsby flygplats genom förlängning av tullbanan,
utökad hinderfrihet och ny lokalisering av terminalområdet. Området betecknas med
bokstaven "F", flygtrafik, på planl(artan. Anläggarrdet av en motocrossbana är en
bygglovpliktig åtgärd. Jv1iljö-, bygg- och räddningsnämnden äger inte enligt plan- och
bygglagen rätt att ge bygglov för en verksamhet som inte uppfyller syftet med en
detaljplan. Bygglov kommer alltså inte att kunna beviljas.
15
8&
Utdragsbestyrkande
Torsby kommun
sid 32
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2015-09-07
forts.§ 139, Svar på motion om crossbana för de yngsta crossåkarna i
Torsby kommun
Korrununstyrelsens arbetsutskott 2015-06-09 § 124.
Kommunstyrelsens beslut
Ärendet återremitteras för utredning om annan placering av en crossbana än
stenbrottet i Valbergsområdet är möjlig.
Torbjörn Alnrroth
Utdragsbestyrkande
Datum
2015-09-21
De politiska partierna i kommunfullmäktige.
Remiss, arvodesreglemente och arvoden
Kommunstyrelsens arbetsutskott gav 2015-04-14 undertecknad i uppdrag att, genom
en omvärldsanalys, göra en översyn av arvodesreglementet och ta fram förslag på
förtydliganden i reglementet.
Förslaget behandlades av kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-09-15, som beslutade
att förslaget tillsammans med kompletteringar (se bilagor) ska lämnas på remiss till
samtliga politiska partier i kommunfullmäktige.
Vi vill nu gärna få era synpunkter på förslaget. Skicka era synpunkter senast
2015-10-08, antingen via e-mail [email protected] eller med post till Torsby kommun, 1.
Kommunkansliet 680 60 Torsby.
Vid frågor om förslaget kan ni kontakta mig.
Ahde.rs Björck
bitr. kommunchef/HR-chef
. 0560-160 86
anders.bjorck®torsby.se
Bilaga 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-09-15.
Bilaga 2. Förslag till nytt arvodesreglemente från och med 2016.
Bilaga 3. Arvoden, diskussionspunkter.
Bilaga 4. Nuvarande arvodesmodell.
Besöksadress
Torsby kommun
Kommunstyrelsen
685 80 Tors by
Sida
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
[email protected]
www.torsby.se
1 (1)
Torsby kommun
PROTOKOLL
2015-09-15
§ 183 Förtydligande av arvodesreglemente och
arvoden
Dnr KST 2015/311
Kommunstyrelsens arbetsutskott gav 2015-04-14 bitr. kommunchef/}ill.-chef Anders
Björck i uppdrag att, genom en omvärldsanalys, göra en översyn av
arvodesreglementet och ta fram förslag på förtydliganden i reglementet.
Anders Björcks förslag till nytt arvodesreglemente från och med 2016, bilaga 1.
Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut
1. Förslaget till nytt arvodesreglemente lämnas på remiss till samtliga partier i
kommunfullmäktige.
2. Anders Björck får i uppdrag att komplettera reri~sen med punkter att
diskutera i partierna kring reglementets och arvodenas utformning.
3. Remisstiden anpassas så att kommunstyrelsens arbetsutskott kan ta ställning i
ärendet på nästa sammanträde 2015-10-13.
Gruppledarna i kommunfullmäktige
Anders Björck
Utdragsbestyrkande
Datum
20150825
Förslag till nytt arvodesreglemente från och
med 2016.
Allmänna bestämmelser
§ 1. Bakgrund
Ersätl:rdngar till förtroendevalda i kommunala organ utgår enligt bestärrunelser i detta
dokument. Bestämmelserna gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 §
Kommunallagen (SFS 1991:900) samt för politiskt valda ledamöter och ersättare i
intresse- och partsammansatta organ. Ersättning kan även utgå för andra av
uppdragen föranledda kostnader. Ersättningsberättigade sammanträden eller andra
former av aktiviteter skall vara beslutade av det organ den förtroendevalde tillhör eller
representerar. Ordföranden har möjlighet att besluta i dessa ärenden i de fall som
nämnden/styrelsen delegerat uppgifterna till denne.
§ 2. Regler för ordförande och vice ordförande
För förtroendevalda som har uppdrag som ordförande1 eller vice ordförande i
nämnder och styrelser utgår ersätl:rdng enligt§§ 3-10 samt ett fast årligt arvode enligt
bilaga. I det fasta arvodet för ordförande och vice ordförande ingår
•
kontakter/möten med allmänheten i frågor som rör den egna nämndens
verksamhet även kontakter/möten med myndigheter1 organisationer}
föreningar1 telefonsamtall representation, massmedia med mera
För den som är ordförande ingår även;
•
regelbundna förvaltningskontakter
•
deltagande i den egna nämndens protokolljustering
•
beslutsfattande i delegerade ärenden och undertecknande av handlingar
•
beredning inför sammanträden
•
budgetberedning
Anders Björck
biträdande kommunchef
Besöksadress
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560 - 160 86 direkt
070 - 600 94 97 mobil
0560 - 160 00 växel
0560 - 160 25 fax
anders. [email protected]
[email protected]
www.torsby.se
Sida
1 (9)
•
ordförandeträffar
•
ekonaurigrupper
•
konferenser
•
föräldra-/ anhöriginformation
§ 3. Ersättningsberättigade sammanträden
Tjänstgörande ledamöter och tjänstgörande ersättare har rätt till ersättning, då de
fullgör nedanstående uppdrag, enligt vad som anges under§§ 5-10 och 12-15.
Ej tjänstgörande ersättare har inte rätt till ersätt:rUng.
Vid särslåida fall kan förtroendevalda som medgetts närvarorätt enligt särskilt beslut i
nämnd, vt~'k91t::~ti.~~~l?l\4.~i.ig~tf.91f.'~V.::Bi.~tb.I~~l.$'~'frKt.f.Wi'~i$.~~g, då de fullgör
nedanstående uppdrag, enligt vad som anges i§§ 5-8 och§§ 12-15.
Ersättning utgår för förlorad arbetsinkomst, semester, pension och arvode .
§ 4 . Ersättning utgår för följande aktiviteter om inget att anges i§ 2 (ordförande samt
vice ordförande med fast årsarvode);
l. Arbetsgrupper som har beslutats av nämnd eller styrelse.
2. Besiktning, inspektion eller annan överläggning med utomstående myndighet
eller organisation. Särskilt beslut krävs för att ersättning skall utgå.
3. Fullmäktigeberedningar.
4. Förhandling och förberedelse inför förhandling med personalorganisation eller
annan motpart till kommunen.
5. Konferenser, studiebesök, studieresor, kurser, infmmationsmöten eller
liknande och som är en kommunal angelägenhet och som har ett direkt
samband med det kommunala förtroendeuppdraget. I de fall den enskilde själv
ansöker att få delta i något av ovanstående skall det godkännas av ordförande
eller utskott. Ersättning samt arvode utgår för max 8 timmar per dag.
6. Kommunfullmäktige
7. Kornmunstyrelsen och övriga nämnder
8. Nämndberedningar
9. Nämndutskott
10. Partigruppmöten som hålls med anledning av eller i direkt anslutning till
sammanträden enligt punkterna 1- 3, 6-9, 12 och 13.
11. Praktik på förvaltning med anknytning till det eller de organ som den
förtroendevalde representerar, praktiken maximeras till2 dagar (med högst 8
timmar per dag) per år och per person. För ledamot inom kommunstyrelsen
gäller praletik inom samtliga kommunala verksamheter, praktiken maximeras
2
till5 dagar (med högst 8 timmar per dag) per år och per person. Närvaron
intygas av arbetsledningen på den eller de enheter som praktiken hm.·
genomförts på.
12. Presidiemöte i fullmäktige, styrelse, nänmd eller utskott
13. Projektgmpper
14. Revisorerna
15. Utredningskommitteer
16. Överläggning med förvaltningschef eller annan anställd vid det kommunala
organ som den förtroendevalde har uppdrag inom. Överläggning med annat
kommunalt organ som den förtroendevalde ej har uppdrag inom. För att
ersättning skall utgå i det senare fallet, krävs särskilt beslut.
17. Övrigt
Fullgörande av granskningsuppdrag inom ramen för ett revisionsupp drag,
protokolljustering då tid och plats har beslutats, sm.nmankomst med
kommunala samrådsorgan som är beslutade av nänmd eller styrelse.
Överläggning med utomstående myndighet som är beslutade av nänmd eller
styrelse.
Övriga möten eller sammankomster som den förtroendevalda har kallats till
eller utsett för att delta i och som ingår i den förtroendevaldes uppdrag.
Ersättning utgår för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade semester- och
pensionsförmåner
§ 5. Förlorad arbetsinkomst
Förtroendevald har efter framställan, rätt till ersättning för styrkt förlorad
arbetsinkomst. Förtroendevald som yrkar ekonomisk ersättning för fullgörande av
politiskt uppdrag på grund av förlorad arbetslöshetsersättning,
kompensationsledighet, uttagen semester eller andra fonner av ersättning som inte är
att anses som inkomst av arbete skall styrka detta genom intyg. I det fall den
förtroendevalde ej kan styrka förlorad arbetsinkomst, och enligt inkomstskattelagen är
att betrakta som näringsidkare (egen företagare) kan ha rätt till ersättning efter
framställan till Kommunstyrelsens arbetsutskott enligt schablonersättning.
Schablonersättningen motsvarar den sjukpenninggrundande inkomst som finns
re gisterad hos Försäkringskassan. Intyget skall årligen samt vid inkomständring
lämnas till kommunens HR-avdelning.
Ersättning utbetalas för förlorad arbetslöshetsersättning och ersättning från
föräldraförsäkringen med det faktiska ersättningsbortfallet som den förtroendevalde
kan styrka med intyg från Arbetslöshetskassan eller Försäkringskassan.
Eventuell ersättn:ing för förlorad inkomst erläggs enligt motsvarande fastställt
timarvode. I de fall den enskilde yrkar om högre ersättning skall detta prövas i varje
enskilt fall och den förtroendevalde skall påvisa att den förlorade arbetsinkomsten är
3
högre än det fastställda timarvodet. Rätten till ersättning för styrkt förlorad
arbets:inkomst föreligger i de fall som är redovisat under § 4.
§ 6. Förlorad semesterförmån
Den förtroendevalde har rätt till ersättning för förlorad semesterförmån. Ersättningen
för förlorad semesterförmån skall vara inkluderad i det intyg om arbets:inkomst som
lämnas till HR-avdelningen. Utbetalning av semesterförmån är inkluderad i ersättning
för förlorad arbets:inkomst och utbetalas enligt kommunens utbetalningsrutiner. Den
som förlorar någon semesterförmån på grund av politiska uppdrag skall själv meddela
detta skriftligt till kommunens HR-avdelning.
I de fall den förtroendevalde bedriver aktiv näringsverksamhet, utan att inneha någon
anställning, och som kan styrka att semesterförmånen har förlorats, har rätt till
ersättning för förlorad semesterförmån med verifierat belopp. Begäran av förlorad
semesterförmån skall göras senast efter tre månader från det att förmånen förlorats.
Rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån föreligger enligt § 4.
§ 7. Förlorad pensionsförmån
Rätt till ersättning för styrkt förlorad pensionsförmån föreligger enligt § 4.
Förtroendevalda har rätt till ersättning för förlorad avtalspensionsförmån.
Ersättningen utbetalas till den förtroendevalde i samband med att utbetalning av
förlorad arbetsinkomst erlägges. Ersättningen för förlorad avtalspensionsförmån
uppgår till4,5% av ersättningen för förlorad arbets:inkomst. För den vars
pensionspremie överstiger 4,5% skall detta styrkas genom intyg från arbetsgivare eller
genom påvisande av branschavtaL
Förtroendevald som bedriver aktiv näringsverksamhet, utan att inneha anställning och
som kan styrka att avtalspensionsförmån har förlorats, har rätt till ersättning för
förlorad pensionsförmån i motsvarande storlek.
Ersättning för förlorad pensionsförmån utges ej till förtroendevald som redan uppbär
pension.
§ 8. Särskilda arbetsförhållanden
Rätten till ersättning enligt §§ 5-7 omfattar nödvändig ledighet för förtroendevald som
har särskilda arbetstider eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt när ·det inte kan
anses skäligt att de förtroendevalda fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt
anslutning till sammanträdet eller motsvarande. Rätten till ersättning enligt§§ 5-7
omfattar även tid för resa till och från sammanträdet eller motsvarande uppdrag och
tid för pral<tiska förberedelser i anslutning till sammanträde eller motsvarande
uppdrag.
Omfattning på den tid för vilket den förtroendevalde har begärt ersättning skall
överensstämma med tiden för sammanträdet eller uppdraget.
För förtroendevalda som har arbetsgivare som inte acceptetrar att man är ledig del/
delar av dag utan måste begära ledigt för hela dagen ersätts den förlorade
4
arbetsinkomsten fullt ut. Detta skall skriftligt :intygas från den förtroendevaldes
arbetsgivare. Begäran om ersättning för förlorad arbetsinkomst skall begäras inom tre
månader från och med att förrättningen har ägt rum.
I de fall som sammanträdet/uppdraget ställs in och avtal har slutits med vikarie på den
förtroendevaldes arbetsplats, och arbetsgivaren inte kan låta den förtroendevalde inte
kan återgå i tjänst skall denförtroendevalde ersättas för förlorad arbetsförijänst.
Arvode
§ 9. Arsarvode och begränsat årsarvode
Förtroendevalda som fullgör sina uppdrag har rätt till årsarvode enligt bilaga. I det
fasta arvodet ingår bland annat kompensation för internetuppkoppling och
kontorsmaterial, samt vad som framgår av § 2 avseende ordförande och vice
ordförande.
Kommunstyrelsen arbetsutskott äger alltid att pröva rätten till årsarvode för den
förtroendevalde som inte fullgör sitt/sina uppdrag.
Årsarvodet erlägges med motsvarande 1/12 per månad och utbetalas enligt
motsvarande lönerutiner som för kommunens anställda.
Avgår förtroendevald, som uppbär årsarvode eller fast arvode under löpande
mandatperiod ska arvodet fördelas mellan denne och efterträdaren i förhållande till
den tid var och en av dem innehaft uppdraget. Om en förtroendevald under
sammanhängande ticL som överstiger två (2) månader på grund av sjukdom eller
annan anledning blir förhindrad att fullgöra de åliggande som är förenade med
uppdraget, ska denne för den tid som förhindret omfattar vidkännas avdrag med så
stor del av årsarvodet som motsvarar denna tid.
Det är den förtroendevaldes ansvar att anmäla detta till kommunens HR-avdelning.
§ 1O. Arvode för sammanträde eller motsvarande
Förtroendevald som inte uppbär helt års arvode, har rätt till timarvode för
sammanträde med det kommunala organ som den förtroendevalde tillhör.
Förtroendevald har rätt till timarvode enligt § 4. Ersättningen beräknas för varje
påbörjad halvtimme. Tiden för vilket arvode skall erläggas skall inrapporteras på
förtryck blankett och vara HR-avdelningen tillhanda vid innevarande månads
månadsskifte.
I samband med ny mandatperiod avgör ordförande i nämnd eller utskott
omfattningen av introduktion eller information till samtliga ledamöter som då
arvoderas.
Timarvode betalas till tjänstgörande ledamot för restid som utgår med anledning av
sammanträdet eller motsvarande under förutsättning att avståndet från den
förtroendevaldes fasta bostad till platsen för sammanträdet eller motsvarande 20 km
för enkel resa.
5
Rutiner för utbetalning av arvode se§ 9.
Ersättning för kostnader
§ 11. Resekostnader
Kostnader för resor från bostaden till och från sammanträdet eller motsvarande
uppdrag enligt§ 3-4 ersätts enligt reseregler. Resor kortare än 5 kilometer enkel resa
ersätts ej. För resor vilka överstiger 5 kilometer enkel resa utgår reseersättningen enligt
det avtal som finns mellan arbetsmarknadens parter inom den kommunala
verksamheten Bilavtal lO (BIAlO).
Eventuella kostnader som kan uppkomma genom förarens åsidosättande av lagar och
förordningar eller olika former av självrisker ersättes ej.
§ 12. Barntillsynskostnader
Ersättning för barntillsyn eller vård av barn som uppkommer på grund av deltagande
vid sammanträden eller uppdrag enligt§ 4 utbetalas till den förtroendevalde.
Ersättningen utges ej för tillsyn eller vård av barn som har fy Ilt 12 år ej heller då någon
familjemedlem eller annan närstående ombesörjer tillsynen eller vården. Ersättning
betalas ej ut för tid som barnet vistas i den kommunala barnomsorgen eller
motsvarande.
Som närstående anses make/maka, mor- och farföräldrar, hemmavarande syskon eller
annan person som den förtroendevalde sammanbor/lever med.
§ 13. Kostnader för vård och tillsyn av funktionshindrade eller svårt sjuk
Ersättning betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande i
sammanträde eller motsvarande uppdrag enligt§ 4 för vård eller tillsyn av
funktionshindrad eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldes bostad.
Ersättningen betalas enligt särskilt beslut i Kommunstyrelsens arbetsutskott.
Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller annan
närstående.
Som närstående anses make/maka, mor- och farföräldrar, hemmavarande syskon eller
annan person som den förtroendevalde sammanbor/lever med.
§ 14. Ersättning för särskilda kostnader till förtroendevald vilken har funktionshinder
Ersättning betalas för särskilda kostnader till förtroendevald som har funktionshinder
som uppkommit i och med vid deltagande i sammanträden eller motsvarande
uppdrag som inte ersätts på annat sätt. Ersättning uppgår för exempelvis resor,
ledsagare, tolk, hjälp med inläsning och uppläsning av handlingar och liknande.
Rätten till ersättning prövas i Kommunstyrelsens arbetsutskott.
§ 15. Övriga kostnader
För andra kostnader än som avses §§ 11-14 betalas ersättning, om den förtroendevalde
kan visa att särskilt skäl har förelegat för sådana kostnader. Ersättning utgår inte om
6
49
den förtroendevalde haft rimliga möjligheter att genom omdisponering av arbete eller
på annat sätt kunna förhindra att kostnaderna uppkommit. Rätten till ersättning
prövas i Kommunstyrelsens arbetsutskott.
Gemensamma bestämmelser
§ 16. Hur man begär ersättning
Den förh·oendevalde skall yrka om ersättning för förlorad arbetsinkomst (§§5-7) eller
andra ersättningar enligt dessa bestämmelser(§§ 11-15). Framställan skall ske senast
inom tre (3) månader från den dag för sammanträdet eller motsvarande till vilken
förlusten härrör sig. Yrkande om ersättning för förlorad semesterfölmån och
pensionsförmån, för näringsidkare skall framställas senast efter tre (3) månader från
det att förmånen har förlorats .
Yrkande om arvode och ersättningar skall göras på av personalavdelningens
fastställda blanketter.
§ 17. Tolkning och tillämpning av bestämmelserna
Kommunstyrelsens arbetsutskott har tolkningsrätten och beslutar om hur detta
regelmente skall tillämpas. Arbetsutskottet äger årligen rätt att justera arvodes- och
eller ersättningsbeloppen utifrån den aktuella kostnads- och löneutvecklingen eller då
det är skäligt med hänsyn taget till uppdragets art och omfattning.
§ 18. Utbetalning
Årsarvode utbetalas med en tolftedel (1/12) per månad. Övriga ekonomiska förmåner
enligt detta reglemente betalas ut månadsvis i efterskott.
§ 19. Ekonomisk ersättning till kommunalråd
För kommunalrådet utgår ersättning enligt bilaga. Kommu,nalrådet har ej rätt till
ersättning enligt§§ 5-10. Kommunalrådet har rätt till pensionsförmån enligt
kommunens regler.
Årsarvoderad förtroendevald har rätt tillledighet i den utsträckning som fullmäktige
har beslutat om utan att arvodet reduceras. Heltidsarvoderad politiker
(kommunalrådet) har rätt till semesterledighet enligt gällande kommunala avtal.
För årsarvoderad förtroendevald som på grund av sjukdom eller på grund av annan
ors al< är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under tid som överstiger 1 månad ska
arvodet minskas i motsvarande mån.
§ 20. Attest
Kommunens regler för attest och utanordning tillämpas för betalning av arvode och
ersättningar enligt detta reglemente.
7
§ 21. Samordning
Förtroendevald som har flera uppdrag i olika nämnder/styrelser, kommunala bolag
eller stiftelser har rätt till ersättning upp till arvodesnivå, heltid. Heltidsarvoderade
förtroendevalda har inte rätt till ytterligare arvode för uppdrag inom kommunens
verksamhet enligt ovan. Ersättning för timarvodet per dag får högst utgå med 8
timmar per dag.
För förtroendevald som inte är konununalråd, ordförande eller vice ordförande men
har omfattande politiska uppdrag får Kommunstyrelsens arbetsutskott besluta ifall det
skall gälla särskilda ersättningsbestänunelser för denne.
Förtroendevald som utöver uppdrag inom kommunens olika organ även innehar
uppdrag i till exempel kommunala bolag, gemensamma nämnder eller
kommunförbund har själv ansvar för att se till att denne inte överkompenseras. Den
sammantagna ersättningsnivån bör inte för någon förtroendevald uppgå till mer än
riksdagsledamots arvode per månad.
§ 22. sjukfrånvaro
För kommunalråd eller annan heltidsarvoderad förtroendevald tillämpas vid sjukdom,
olycksfall eller arbetsskada regler i Allmänna bestämmelser (AB), det vill säga samma
regelverk som gäller anställd personal. Det är den förtroendevaldes ansvar att anmäla
frånvaro eller händelse som angivits ovan till kommunens HR-avdelning. Även andra
uppdrag som förhindrar att uppdraget kan fullgöras skall anmälas.
§ 23. Föräldraledighet och vård sjukt barn
För kommunalråd eller annan heltidsarvoderad förtroendevald tillämpas vid
föräldraledighet reglerna i Allmänna bestänunelser, det vill säga det avtal som gäller
för anställd personal. Det är den förtroendevaldes ansvar att-anmäla ärende gällande
föräldraledighet till HR-avdelningen från och med första frånvarodagen.
§ 24. Bestämmelser om pension och avgångsersättning/omställningsstöd för
förtroendevald
De förtroendevalda som omfattas av bestämmelser om pension och avgångsersättning
för förtroendevalda (PBF) är berättigade till pensionsförmån enligt PBF. Kravet för att
omfattas av PBF är att man har ett politiskt uppdrag (kommunalt) på heltid eller
betydande del av heltid (40% eller mer) samt tillrätt före valet år 2014.
De företroendevalda som omfattas av bestämmelser om pension och omställningsstöd
för förtroendevalda (OPF-KL) är berättigade till pensionsförmån enligt OPF-KL.
Kravet för att omfattas av OPF-KL är att den förtroendevalde har tillträtt sittuppdrag
efter valet år 2014. Omställningsstödet omfattar dock endast de förtroendevalda med
uppdrag på betydande del av heltid eller heltid. Bestämmelserna i OPF-KL gäller vissa
delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF.
8
§ 25. Efterkontroll
Korrununen kommer vid årets slut välja ett antal personer för uppföljrring.
Uppföljningen omfattar bland annat faktiskt löneavdrag hos arbetsgivare ställt i
jämförelse till utbetald ersättning.
§ 26. översyn av arvoden
Översyn av arvode ska ske årligen med hänsyn till förändringar av arbetsområdet,
aibetsuppgifter och arbetsmängder.
§ 27. övrigt
Förtroendevalda som önskar frånsäga sig arvodet, skall skriftligt ansöka hos
korrununstyrelsens ru:betsutskott om detta. I ansökan skall motivering till frånsägarrdet
bifogas. Kommunstyrelsens arbetsutskott fattar därefter beslut i frågan. I det fall då en
förtroendevald avsagt sig rätten till arvodet kan inte annan juridisk eller fysisk person
bli mottagare av detta arvode.
9
Datum
2015-09-15
Ärende; Arvoden diskussionspunkter.
Diskussionspunkter som kan användas i samband med översynen av
arvodesreglementet samt utformningen av själva arvodena.
Utformning samt förändringar av arvodesreglementet punkt 1-6;
1. I§ 2 har det förtydligats om vad som ingår i ordförande respektive vice
ordförandes uppdrag.
2. I § 5 så är en ny princip införd då man som egenföretagare begär ersättning för
förlorad arbetsinkomst. Det är en inkomst som är registerad hos
försäkringskassan som ligger till grund för ersättningen för förlorad
arbetsinkomst.
3. I § 21 så har det skett förtydligande avseende samordning av arvoden samt så
är en begränsning om att det utgår arvode för högst 8 timmar per dag införd.
4. §§ 22-23 dels ett förtydligande men även en ny reglering om vad som gäller vid
egen sjukfrånvaro eller föräldraledighet/ vård av barn.
5. § 24 avseende pension är införd i och med det nya pensionsavtalet
6. § 27 är en ny paragraf.
Utformning av arvodena hur skall de se ut 2016 och framåt (diskussionspunkt 7-9)?
7. Vilken struktur skall det finnas för arvodena, timarvode (som idag)
halvdagsarvode eller fast arvode för varje sammanträde oavsett längd?
8. Vad skall utgöra basen för arvodena och då främst års-/månadsarvode, skall
det utgå ifrån kommunalrådets arvode med en årlig uppräkning utifrån
löneökningen i chefsgruppen (som idag) eller skall kommunalrådsarvodet
utgöra en viss procent av kommunchefens lön som sedan skall ge utslag i
övrigas månads-/årsarvode, alternativt baseras på riksdagsledamöternas
arvode?
Anders Björck
Bitr. kommunchef
Besöksadress
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 T ors by
0560-160 86 direkt
070-600 94 97 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
[email protected]
[email protected]
www.torsby.se
Sida
1 (2)
(Beroende på val av modell enligt ovanstående punkt så kommer det att
eventuellt vara styrande för alla arvoden)
9. Skall man som heltidsarvoderad politiker ha möjlighet att även lyfta arvoden
som styrelseordförande i kommunala bolag.
2
Datum
2014-10-21
Arvode förtroendevalda 2015
Det är föreslaget att kommunalrådets arvode skall höjas till48 100 kr/ månad från och
med 2015-01-01 enligt av fullmäktige beslutade princip.
Förtroendevaldas arvoden föreslås som följd av detta höjas enligt nedanstående
förslag.
Uppdrag
Arvode/månad 2014
Arvode/månad 2015
Kommunstyrelsens ordf
Kommunstyrelsens v. ordf
Arbetsutskottets ordf KS
Samhällsutskottets ordf KS
Socialnämndens ordf
Socialnänmdens v. ordf
Socialnänmdens au ordf
Barn- och utbildrungsnämndens ordf
Barn- och utbildnillgsnänmdens v. ordf
Barn- och utbildningsnämndens au ordf
Miljö-, bygg- o räddningsnämndens ordf
Miljö-, bygg- o räddrungsnämndens v ordf
Kornmunfullmäktiges ordf
Överförmyndarnänmdens ordf
Torsby Bostäders AB ordf
Fritid i Nordvärmlands ordf
Torsby Flygplats AB ordf
Revisor i kommunen
Valnänmdens ordf
Valnämndens ordf vid valår
46 620
48100
18 650 (40%)
9 600 (20%)
6 990 (15%)
7 200 (15%)
3 730 (8%)
3 850 (8%)
3 730 (8%)
3 850 (8%)
6 060 (13%)
6 250 (13%)
2 800 (6%)
2 900 (6%)
2 800 (6%)
2 900 (6%)
4 660 (10%)
4 800 (10%)
2 330 (5%)
2 400 (5%)
2 330 (5%)
2 400 (5%)
2 330 (5%)
2400 (5%)
2 330 (5%)
2 400 (5%)
2 330 (5%)
2 400 (5%)
2 330 (5%)
2 400 (5%)
1400 (3%)
1450 (3%)
5 000 ( årsarvode)
5 000 (årsarvode)
10 000 (årsarvode)
10 000 (årsarvode)
Utöver månadsarvode utgår ersättning för förlorad arbetsinkomst och timarvode.
Kommunstyrelsens ordförande uppbär inga ytterligare arvoden utöver
kommunalrådslönen.
Anders Björck
Bitr. kommunchef
Besöksadress
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560-160 86 direkt
070-600 94 97 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
[email protected]
[email protected]
www.torsby.se
Sida
1 (2)
Om socialnämndens ordförande också är ordförande i arbetsutskottet får han/ hon
årsarvode även för detta uppdrag. Är barn- och utbildningsnämndens ordförande
också ordförande i arbetsutskottet får han/ hon även arvode för detta uppdrag.
Ordförande i övriga utskott, fullmäktigeberedningar mm ersätts enligt samma regler
som gäller för ledamot.
Timarvode för inställelsetimmer är 170 kr och 109 kr för påföljande timmar.
Kommunstyrelsen föreslås besluta att rekommendera KF att besluta enligt
ovanstående förslag. Beslut om arvode för ordföranden i bolagen skall beslutas på
respektive bolags årsstämma.
För Torsby kommun
Anders Björck
Bitr. kommunchef/HR-chef
2
Asa Hugosdotter
Kopia:
Ämne:
Ann-Katrin Järåsen
den 23 september 2015 12:50
Asa Hugosdotter
Christina Lech
VB: Viktigt om Lokal Destinationsutveckling
Prioritet:
Hög
Från:
Skickat:
Till:
Hej!
Vi tar detta för kännedom till KSAU och senare KS.
Ann-Katrin
Från: Åsa Hugosdotter
skickat: den 23 september 2015 10:25
Till: Christina Lech; Ann-Katrin Jär§sen; Thomas Stjerndotff; Anders Björck
Ämne: VB: Viktigt om Lokal Destinationsutveckling
Prioritet: Hög
Från: Jonas Enström [mailto:[email protected]]
Skickat: den 23 september 2015 09:18
Till: Anna Wikstrand ([email protected]); [email protected]; Pia Proper; Ingemar Rosen;
[email protected]; Katja Berglund ([email protected]); Marcus Ekholm;
[email protected]; Peter Doverholt; [email protected]; [email protected];
[email protected]; [email protected]; Ulf Johansson; [email protected];
[email protected]; [email protected]; [email protected]; LENNART
JOHANSSON ([email protected]); [email protected]; Mikael Jareke; Per Gruvberger; AnneLouise Izindre ([email protected]); [email protected]; [email protected];
[email protected]; Mats Olsson; Thomas Stjerndorff; Åsa Hugosdotter; Bo Thunberg
([email protected]); Mikael Johansson; [email protected]; Malin Lövendal; [email protected];
Martina Björck ([email protected]); Britt-Marie Room-östberg ([email protected]); Jonsson Bo ([email protected]); Ericson Torben
([email protected]); Str§lman Åsa; [email protected];
[email protected]; [email protected]
Kopia: [email protected]; Maria Nordmark; Pär Näslund; Stig Emilsson; Christina Lundqvist
Ämne: Viktigt om Lokal Destinationsutveckling
Hej!
Tyvärr måste jag informera er om att vi tvingas blåsa av ansökan till Tillväxtverket om projektet Lokal
Destinationsutveckling.
Igår meddelade jag Tillväxtverket att vi som ansvarig projektägare drar tillbaka ansökan.
Vi kan konstatera att 14 kommuner, Länsstyrelsen, Värmlands Museum, Visit Värmland och Hushållningssällskapet
hade en gemensam ide och organisation för att driva
ett utvecklingsarbete inom besöksnäringen, på lokal nivå med tydlig inriktning på "verkstad".
l fredags meddelade Region Värmland att deras styrelse i torsdags fattat beslut om att man var beredd att stötta
projektet ekonomiskt, men under förutsättning att projektägarskapet flyttades från Hushållningssällskapet till
Visit Värmland.
Som svar på detta skickade vi och Visit Värmland igår tisdag följande skrivning till Region Värmland.
"l början av sommaren tog Visit Värmland initiativ till en träff där representanter för fyra olika tänkta satsningar
inom besöksnäringen möttes.
1
Gemensamt var att ingen av satsningarna enskilt hade nått framgång hos tillväxtverket för ambitionerna om att söka
Regionalfondspengar till att utveckla besöksnäringen inom kultur, skärgård cykel och vandring.
På kort tid bestämde sig parterna under Visit Värmlands ledning för att göra en gemensam ansökan och
Hushållningssällskapet fick av Visit Värmland och de tre övriga intressenterna frågan om att ta på sig ansvaret att
vara projektägare.
Syftet med detta var att sprida de administrativa belastningarna och använda en regional aktör med kunskap och
erfarenhet av likanande arbete samt att utveckla en tydligare rollfördelning bland involverade i utvecklingen av
Värmlands besöksnäring.
Hushållningssällskapet sa ja och inledde ett intensivt skrivarbete tillsammans med Visit Värmland. Ett förslag till
projektplan gick ut tilllänets samtliga kommuner samtDegerfors och Karlskoga kommuner samt Länsstyrelsen,
Värmlands Museum och Region Värmland.·:. ·; J~
Trots nästan orimligt kort svarstid svarade 14 kommuner, Värmlands Museum och Länsstyrelsen i Värmland snabbt
att man gillade det man sett och ville vara med och var beredda att medverka finansiellt och med
Hushållningssällskapet som projektägare.
En ansökan skickades därför in till Tillväxtverket den 31 aug.
.
l fredags mottog Hushållningssällskapet beskedet att Region Värmland gillade projektiden Lokal
Destinationsutveckling och var beredd att gå in med medel enligt ansökan.
Dock villkorades det med att det blev en annan projektägare än Hushållningssällskapet och att projektägarskapet
istället skulle tas över av Visit Värmland.
Visit Värmland och Hushållningssällskapet har nu diskuterat igenom detta och gemensamt kommit fram till att vi
härmed drar tillbaka ansökan om medfinansiering från Region Värmland i detta skede.
Visit Värmland har i nuläget inte resurser att driva projektet Lokal Destinationsutveckling då man beviljats två
regionala projekt med avsevärda administrativa insatser, där man är inne i en intensiv uppstartsfas, och en del
ekonomiska risker och
behöver nu fokusera på att genomföra dessa på bästa sätt.
Visit Värmland har det regionala ansvaret för att samordna och leda utvecklingen av besöksnäringen i Värmland
men betonar dock vikten av att detta ske\·'i samarbe'CB,rned offentliga, ideella och privata samarbetspartners.
Projektägandet bör därför inte koncentrerast~ till e!~ e~da organisation.
.
.;: •
·.
Det förtroende och samarbete som på kort tid byggts upp kring det tilltänkta upplägget mellan de 18 parterna har
mötts med stort gehör och vi tar det därför nu vidare och söker gemensamt andra finansieringsformer så snart som
möjligt.
Hushållningssällskapet kommer nu att meddela Tillväxtverket detta beslut och dra tillbaka ansökan samt informera
övriga samarbetspartners.
Karlstad 2015-09-22
Jonas Enström
Vd Hushållningssällskapet Värmland
Värmland & Visit Värmland"
Laila Gibson
Vd Visit Värmland
Christina Lundqvist
Ordförande i Hushållningssällskapet
Först av allt vill jag tacka för det förtroende som ni visat oss och det arbete ni lagt ned på att läsa, fundera och
slutligen bestämma er för att gå med.
Dessutom har ni fixat två medfinansieringsintyg på rekordkort tid©.
Detta mail går till er som vi haft kontakt med. Om vi missat någon hos er ber jag er att informera berörda.
Sedan vill jag också berätta att vår och Visit ~ärm}ands<avsikt är att arbeta vidare för att hitta andra
finansieringsformer för ett arbete i linje med Lokal Destinationsutveckling.
Behovet finns ju uppenbarligen och en hel del jobb är ju redan gjort så det vore väl bra att kunna dra nytta av det.
Jag hoppas därför att vi hörs snart igen i detta ärende.
Mvh
2
Jonas
Jonas Enström
VD
'·
h
Hush§llningssällskapet Värmland
Ventilgatan 5d, 653 45 Karlstad
-·'t
1
Telefon
070-515 00 30
[email protected]
www .hushallninqssallskapet.se
3
Datum
Diarienummer
2015-09-29-2015-10-26
KST 2015/11
Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 oktober
Kommunstyrelsen 2 november
Meddelande
1. Filipstads kommun: Kommunfullmäktige 2015-09-17 1 87, avsiktsförklaring för
medverkan i regionbildningsprocessen, dm KST 2015/574.
2. Kommunala tillgänglighetsrådet Protokoll2015-09-16, dm KST 2015/2653.
3. SmåKom: Nyhetsbrev september, dm KST 2015/91.
4. Stiftelsen Frykcenter: Protokoll2015-09-18, dm 2015/347.
5. Visit Värmland: Inbjudan till Turismting 2015, dm KST 2015/1.
6. Expand: Inbjudan till Expand Karlstad 20-21 oktober, öppenhet, mångfald och
tillväxt, dm KST 2015/1.
7. Sveriges Kommuner och Landsting: Inbjudan till Mänskliga Rättighetsdagarna
9-10 november, dm KST 2015/1.
8. Sveriges Kommuner och Landsting: Veckabrevet ve 40, dnr KST 2015/1.
· 9. Sveriges Kommuner och Landsting: Inbjudan till konferens om
överenskommelsen inom integrationsområdet, dm KST 2015/1.
10. Migrationsverket Information, Migrationsverket stänger sina lokalkontor
tillsvidare, dm KST 2015/1.
11. Brottsförebyggande Centrum i Värmland: Inbjudan till konferensen Att vara
flykting 12 november, dnr KST 2015/1.
Kommunkansliet
Besöksadress
Nya Torget 8, T ors by
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560 - 160 00 växel
0560 - 160 25 fax
[email protected]
www. torsby .se
Sida
1 (1)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-13

Transcription

Similar documents

lantbruksenhet - torsby - pris: 400 000 kr eller högstbjudande

Akutmottagning Väntetid till läkare (minuter) Kalix 23 St Göran

LANTBRUKSENHET - TORSBY - FASTNÄS

Plats och tid - Torsby Samfällighetsförening

Det händer i Torsby Juni 2015

j - Torsbybladet