plan för småbarnsfostran 2015-2016

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN
2015-2016
I SEDMIGRADSKY SMÅBARNSSKOLA I
12.8.2015
Daghemmet Sedmigradsky småbarnsskola 1
Elisabetsgatan 16 a 11, 00170 Helsingfors
Telefon: 040-775 4873
E-post: [email protected]
1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PRESENTATION AV DAGHEMMET 1.1 Daghemmets verksamhetsprinciper 1.2 Daghemmets verksamhetsidé 2. PRESENTATION AV VERKSAMHETEN 2.1 Verksamhetens struktur 2.2 Mottagande av nya familjer 2.3 Årsklocka för föräldrasamarbete 2.4 Specialdagvård 3. VERKSAMHETSÅRET 2015-­‐2016 – EN KONKRET HANDLINGSPLAN 3.1 Matematik 3.2 Natur och miljö 3.3 Fysisk och motorisk utveckling 3.4 Hälsa 3.5 Konst och kultur 3.6 Etik och livsåskådning 3.7 Språk och kommunikation 4. UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN 4.1 Utvärdering av verksamhetens struktur 4.2 Utvärdering av fostringsgemenskap 4.3 Utvärdering av föräldrasamarbete 4.4 Utvärdering av handlingsplan 4.5 Tillämpning av utvärderingen 5. BEHANDLING UTAV RESPONS 2 1. PRESENTATION AV DAGHEMMET Det här tror vi på Vi strävar efter att skapa en atmosfär där barnet känner sig tryggt, att hon eller han blir hörd och att barnet har möjlighet att skapa sociala kontakter i en trygg miljö. Utgångspunkten är att barnet känner glädje och får tid att upptäcka själv. Vi håller fast vid trygga rutiner samtidigt som vi arbetar med teman och smågruppsverksamhet. Vi stöder barnets inlärning genom en målinriktad och pedagogiskt planerad verksamhet. Det här erbjuder vi dig Vi erbjuder heldagsvård för ett tjugotal barn som enligt ålder är indelade i två grupper. Vi öppnar vårt daghem vid behov kl. 7.00 och stänger kl. 17.30 på eftermiddagen. Den dagliga verksamheten innehåller lek, ledda aktiviteter, vila och utevistelse. Den närliggande Bokparken fungerar som vår gård och vår utevistelse består av lek och ledda lekar. Vi serverar morgonmål, lunch och mellanmål. Det här satsar vi på •
•
•
•
gymnastik och rörelse konst och uttryck kommunikation socialt och emotionellt lärande Här hittar du oss Daghemmet Sedmigradsky småbarnsskola I är centralt beläget i den gamla stadsdelen Kronohagen i södra Helsingfors. Våra charmiga utrymmen befinner sig på första våningen i ett gammalt hus i Jugendstil. Vi har goda möjligheter att röra oss i vår närmiljö och vi tar del av olika kulturutbud som staden erbjuder. Målet med vår verksamhet är att vardagen är fylld med positiva och mångsidiga upplevelser för såväl barn och vuxna på daghemmet. Det är vi som jobbar här Vi som jobbar på Elisabetsgatan är sex till antalet. I vårt egna kök tillreder Raija den läckra maten och Hanna är barnträdgårdslärare. Barbro, Ian och Timo är barnskötare och vår föreståndare heter Nathalia. Hon fungerar även som barnträdgårdslärare. Ian Aulén fungerar som viceföreståndare. 3 Personalen är erfaren och vi strävar efter att fortbilda oss för att inhämta nya kunskaper och finna nya verktyg. Vi utvärderar vår verksamhet och vårt arbetssätt. Vi eftersträvar ett positivt bemötande för att måna om att varje barn och varje vuxen känner sig välkommen. 1.1 Daghemmets verksamhetsprinciper Värdegrund Centrala, internationella avtal om barns rättigheter, nationella bestämmelser och övriga styrdokument på området formar värdegrunden i småbarnsfostran i Finland. I konventionen om barns rättigheter ställs barnets människovärde i främsta rum. I anslutning till det här grundläggande värdet anges fyra allmänna principer: – förbud mot diskriminering och ett krav om att barnen skall behandlas jämlikt – barnets bästa – barnets rätt att leva och att utvecklas harmoniskt – barnets åsikt skall beaktas Dessa principer konkretiseras på daghemmen genom vår uppgift att värna om barnets rätt till: – trygga människoförhållanden – att växa upp, utvecklas och lära sig i trygga förhållanden – en trygg och hälsosam miljö i vilken det är möjligt för barnet att leka och fungera på ett mångsidigt sätt – att bli förstådd och uppmärksammad enligt sin ålder och utvecklingsnivå – få specialstöd i den mån som sådant behövs – egen kultur, eget modersmål, egen religion eller livsåskådning Stiftelsens pedagogiska principer är långt de samma i alla fyra daghem, men sättet att genomföra dem kan variera. Den övergripande värdegrunden är dock gemensam. Den bygger på dagvårdslagen (36/1973) och förordningens krav (239/1973) på trygg dagvård och därutöver konventionen om barnens rättigheter. Daghemmen har som målsättning tillsammans med föräldrarna att ge varje barn en god start i livet, i trygghet och med en sund självkänsla. Värdegrund för daghemsverksamheten har utarbetats under personalens planeringsdagar. Personalen har fått välja 6 olika värderingar som Helsingfors stad har gett ut som förslag som valbara värderingar. Betydelsen av varje värdering för varje enskild vårdare har diskuterats. Utgående från de valda värderingarna har var vi sedan jämfört värderingarna med varandra och varje vårdare har kommit fram till den värdering som är viktigast för var och en. Efter det har varje vårdares viktigaste värdering jämförts med varandra och vi har gemensamt diskuterat igenom vad varje värdering betyder för vårt daghem. Daghemmets värdegrund har sedan jämförts med Stiftelsen Sedmigradskys värdegrund och både daghemmets och Stiftelsens värdegrund har varit den samma. Värdegrunden utgör grunden för verksamheten på samtliga stiftelsen Sedmigradskys daghem och är följande: 4 Vi ser det enskilda barnet och dess behov, i samverkan med andra barn och vuxna Vi betonar en positiv, trygg och tillåtande inlärningsmiljö Vi har en mångsidig, genomtänkt och strukturerad verksamhet Vi värnar om miljön och vår omgivning Vi vill erbjuda familjerna möjligheter till sociala kontakter och nätverk Vårt daghem har valt att sätta en extra tyngdpunkt på följande målsättningar: en positiv, trygg och tillitsfull inlärningsmiljö, det enskilda barnet och dess behov i samverkan med andra barn och vuxna, en mångsidig, genomtänkt och strukturerad verksamhet. En positiv, trygg och tillitsfull inlärningsmiljö bygger personalen upp vid barns och vuxnas möten med varandra. Vi har kommit överens om gemensamma regler som är förknippade till verksamheten och inlärningsmiljön. Personalens arbetsturer är uppbyggda så att personalmängden är störst under den tiden då vi har flest antal barn närvarande. Alla barn som kommer före utevistelsen i Bokparken kl. 9 samlas bl.a. i ett rum och det samma gör vi då barnen kommer in på eftermiddagen från parken ca kl. 16.30. På daghemmet har vi byggt upp ett egenvårdarsystem som går ut på att då barnets egenvårdare under den 2 veckor långa mjuklandning i mån av möjlighet är på plats när barnet kommer till daghemmet. Egenvårdaren är den som gör hembesök men hela personalen känner till alla barn och vice versa. Personalen har ansvar över alla barn oberoende av ålder eller grupp. Föräldrar och vårdare bygger också upp sitt samarbete genom diskussioner om verksamheten och barnets utveckling. Under föräldrasamtal går personalen igenom hur barnet fungerar i grupp och samtidigt får personalen veta om hur barnet fungerar hemma. Personalen strävar efter att förse barnet med en trygg miljö inne, då vi går i trafiken och under utevistelsen. Miljön inne i daghemmet tar barnets ålder och de säkerhetsföreskrifter som Helsingfors stads tjänstemän utarbetat i betraktande. Då vi rör oss i trafiken med barnen har barnen trafikvästar med daghemmets kontaktuppgifter på sig och de yngsta barnen sitter i syskonkärror eller håller i en vuxen. Även barn som är i behov av mera vuxet stöd håller i den vuxna under t.ex. promenader. Barnen går i par eller tre i rad beroende på hur många barn och vuxna vi är. Med tanke på barnens säkerhet ber vi även att barnen inte hämtas under promenader eller då vi går till eller från parken. Föräldrarna ombeds hämta sina barn endera från/till parken eller daghemmet. Det enskilda barnet och dess behov, i samverkan med andra barn och vuxna. Vi strävar efter att beakta barnets individuella utveckling och dess behov i samverkan med andra. Vi strävar efter att barnet får pröva på aktiviteter som är anpassade enligt barnets färdigheter och utvecklingsnivå. Barnet bör få uppleva att de lyckas och kan. De vuxna kring barnet bör också beakta barnets 5 temperament, känslighet och personlighet och finna olika sätt att tillfredsställa och beakta barnets behov. Samtidigt som barnets individuella utvecklingsnivå och behov beaktas sker det alltid i samråd med andra och de övriga barnens behov och utvecklingsnivåer beaktas också vid uppläggning av verksamhet. Den vård personalen erbjuder på daghemmet är i grupp och därför byggs aktiviteterna och verksamheten upp enligt gruppens behov och den dynamik som barngruppen har. Valen av aktiviteter sker på basis av de behov barnen har i grupp och då barnet utför aktiviteterna beaktas barnets individuella färdigheter. Barnets stöds till samvaro med andra och att fungera med andra barn och vuxna. En mångsidig, genomtänkt och strukturerad verksamhet. Personalen strävar efter att erbjuda en mångsidig verksamhet som lockar barnen till lek och får barnet att känna sig motiverat och intresserat. Verksamheten är planerad och genomtänkt av personalen. Personalen på daghemmet har en planeringsdag under höstterminen och vårterminen. Under planeringsdagen gör vi en grovplanering av verksamheten som baserar sig på de intressen och behov som barngrupperna har och vi besluter om våra gemensamma arbetssätt och regler. Därtill strävar vi till att ha 2-­‐3 planeringskvällar på ca 1,5 -­‐2 h för att kunna utvärdera och planera en genomtänkt verksamhet. Vi har även planeringsmöten som sker under ca en timmes tid en gång i veckan. Personalen har även arbetshandledning en gång per månad. Under arbetshandledningarna arbetar personalen med frågor kring de gemensamma arbetssätten för att stöda en genomtänkt och strukturerad verksamhet. Personalen har även möjlighet till utbildning och Stiftelsen Sedmigradsky ordnar en strategidag per verksamhetsår. Strategidagarna har olika teman. De senaste strategidagarna har berört teman som barnets språkutveckling, mobbning på daghem, arbetsvälmående osv. Vi strävar efter att verksamheten är strukturerad för såväl barn, personal och föräldrar. Vi har byggt upp ett dagsschema och strävar efter att ha ett strukturerat veckoschema. Verksamheten är också planlagd av barnträdgårdsläraren i gruppen tillsammans med de övriga i personalen. Planeringen av verksamheten i daghemmet utgår från barngruppens ålder, sammansättning, intressen och behov. Det enskilda barnets behov beaktas i samverkan med andra och vi beaktar barn med behov av särskilt stöd. Planeringen struktureras utav den ansvariga barnträdgårdsläraren i en s.k. planeringsbok var alla i personalen ser veckans program. Personalen planerar och besluter programmet veckovis under ett planeringsmöte som sker under barnens vila. Under dessa planeringsmöten är inte alla på plats i och med att det alltid finns en vuxen med barnen. De vuxna som inte deltar i planeringen får ta del av planeringen på vårt personalmöteshäfte där planeringen dokumenteras. Föräldrarna informeras månadsvis per e-­‐post om hurdana aktiviteter vi har och övriga informationsbrev tilldelas föräldrarna vid behov. Om programmet förändras meddelar vi det till föräldrarna, men vi strävar efter att i mån av möjlighet hålla fast vid den planerade verksamheten. Föräldramöten ordnas minst en gång per termin, men främst i början på höstterminen. Utvärderingen av verksamheten sker i mån av möjlighet veckovis av personalen. Utvärderingen dokumenteras i vår planeringsbok. Inför varje planeringsdag utvärderas halvåret och dokumenteras. Vårterminens utvärdering strävar vi efter att göra under juni månad. Därmed kan 6 personalen under höstterminens planeringsdag fokusera sig på de åtgärder vi bör ta för att få tillstånd en förändring vid behov. Utvärderingen av verksamheten sker också via föräldrar och barn. Då föräldrar kontaktar oss angående vår verksamhet behandlas de alltid på vårt planeringsmöte varefter vi diskuterar det med föräldrarna om de åtgärder vi vidtagit. Föräldrarna har också möjlighet att delta i en enkätförfrågan om deras åsikter angående verksamheten. De svar som tilldelas personalen behandlas under planeringsmöten eller planeringsdagar beroende på när enkätsvaren tilldelas oss. Barnens utvärdering sker via deras spontana kommentarer om vad de önskar göra och vad som intresserar dem. Personalen observerar och beaktar barnens reaktioner och önskemål i verksamheten. Under planeringsmöten behandlas även de observationer som gjorts om barnen och deras intressen. 1.2 Daghemmets verksamhetsidé Stiftelsen Sedmigradskys verksamhetsidé är att erbjuda högklassig och attraktiv dagvård på svenska i aktiv samverkan med sin omgivning, Vi ger barnen en trygg dagvård i en positiv miljö. Personligt bemötande, kompetent och behörig personal, ändamålsenliga utrymmen samt ekologiskt tänkande ges stor vikt. Daghemmets verksamhetsidé grundar sig på daghemmets och stiftelsen Sedmigradskys värderingar och är densamma som Stiftelsen Sedmigradskys verksamhetsidé. Målsättning för stiftelsen Sedmigradskys Vi arbetar för att åstadkomma trygghet genom rutiner och kontinuitet i en positiv atmosfär. Barnen borde kunna växa upp och utvecklas i trygga förhållanden – psykiskt, fysiskt, socialt och med kompetent personal. Vi arbetar även för att se och stöda det enskilda barnet samt det svenska språket och den finlandssvenska kulturen. Målsättning för Sedmigradsky småbarnsskola I Vi strävar efter att skapa en atmosfär där barnet känner sig tryggt, att hon eller han blir hörd och att barnet har möjlighet att skapa sociala kontakter i en trygg miljö. Utgångspunkten är att barnet känner glädje och får tid att upptäcka själv. Vi håller fast vid trygga rutiner samtidigt som vi arbetar med teman och smågruppsverksamhet. Vi stöder barnets inlärning genom en målinriktad och pedagogiskt planerad verksamhet. 7 Hur skapar vi en atmosfär där barnet känner att hon/han blir hörd, känner sig trygg och där barnet får möjligheter till sociala kontakter? Då utgångspunkten är att barnet känner trygghet och glädje beaktar personalen varje barns enskilda behov och ger barnet möjligheter att lyckas och känna glädje. Personalens uppgift är att lära känna barnet, dess personlighet, temperament och inlärningsstil. Personalens bemötande gentemot barn och vuxna i barnets liv skall vara accepterande och respektfullt. Personalen arbetssätt med barngruppen skall stöda barnen till att respektera och acceptera olikheterna hos andra barn och vuxna. Varje barn skall känna att de blir hörda och sedda som de individer de är. Genom att bemöta barnet genom att se barnets styrkor och genom att ta till vara det som barnet kan, bekräftar vi barnet på ett positivt sett. Då barnet behöver stödas skall de ske genom styrkor och på ett sätt så barnet ser möjligheter och litar på att den vuxna stöder barnet i dess inlärningsprocess. Personalens uppgift är också att ge barnet utrymme att utforska själv och pröva på nya saker, att vara tillåtande hellre än nekande, hindrande. Om personalen ser möjligheterna istället för hinder och förmedlar en positiv syn till livet så är de goda modeller för barnen, vilket också barnen tar efter. Därtill så känner barnet att de blir uppskattade, bekräftade och att de vuxna finns närvarande för barnet. Varje barn och vuxen skall känna sig välkommen till vårt daghem. Förutom att varje barn har rätt att utvecklas i sin egen takt och på sitt egna sätt är barnet en del av en gemenskap, en grupp. Personalen uppgift är att stöda barnet att ta kontakt med andra barn och att stöda barnet i dess samverkan med andra. Vår uppgift är att ge barnet möjligheter till sociala kontakter. Vi vuxna skall uppmuntra barnet till lek och stöda dem i deras sociala utveckling. Personalens uppgift blir också då att stöda barnet att leka även med andra än dem som de väljer själv. Personalen är också med i barnens lek och stöder lekens gång ifall det finns behov till det, detta gäller både inomhus och ute i parken. I annat fall skall personalen observera och reflektera över barnens lek. Vi lyssnar på barnets önskemål och uppmuntrar till att själva pröva. Vi väntar även ut barnet och ger dem möjlighet att tänka själva. Vi ger tid för fri lek samtidigt som vi lagt märke till att det behövs ledd verksamhet och struktur i vardagen för att barnen skall veta vad som kommer att ske. Eftersom vi vill ge tid för barnets egen lek väljer vi ibland att stanna inne på förmiddagen eller eftermiddagen. Det är inte enbart i leken som den vuxna stöder barnet att känna sig del av en gemenskap. Dagligen får barnet vänta på sin tur, följa angivna instruktioner och följa en viss rytm och struktur. Som en vuxen satt upp. Vår vuxnas uppgift blir att vara tydliga i våra angivna instruktioner och att vara medvetna om vilka sätt barnen behöver få instruktionerna för att lyckas. Därtill bör vi även se över, reflektera över den rytm och struktur som barnet omges av. För att barnen skall lyckas bör vi vuxna även se över vilka barn som stöder varandra och därmed para ihop barn som fungerar ihop. Detta är t.e.x. viktigt vid så kallade övergångssituationer, d.v.s. då barn påbörjar och avslutar 8 en aktivitet. Då vi har samlingar eller sagostunder stöder vi barnen också att vänta på sin tur genom att först gå igenom reglerna och vad som förväntas utav barnen. Därtill sitter barn som stöder varandra bredvid varandra. Vid aktiviteter lär sig barnen även att göra saker tillsammans, såsom t.ex. vid gymnastik och konstfostran. För att barnen skall känna sig trygga på vårt daghem behöver även föräldrarna känna sig trygga i att lämna barnet på daghemmet. Vi strävar efter en öppen diskussion mellan daghemmet och föräldrarna och vi har ett slags egenvårdarsystem (se 2.2 Mottagande av nya familjer). Egenvårdarsystemet innebär att varje barn har en egenvårdare. Då barnet börjar på daghemmet gör egenvårdaren och föreståndaren ett hembesök hos barnet och barnets familj för att lära känna barnet i dess trygga hemmiljö. Detta gör att då barnet kommer till daghemmet känner denna igen sin egenvårdare och på det viset känns det tryggare att komma till dagis. Barnet har sedan en mjuklandningsperiod med en av föräldern. Detta gör vi för att barnet skall känna sig tryggt och välkommet till daghemmet. För att upprätthålla ett bra samarbete med föräldrarna har vi dagligen föräldrasamtal och en gång per termin sitter vi ner under ca en timmes tid och diskuterar hur barnet fungerar på daghemmet. En viktig sak för att barnen skall trivas och känna sig lugna på daghemmet är att också personalen är lugn och inte stressar i onödan. Påklädningssituationen har diskuterats mycket bland personalen. Istället för att tjata på barnen uppmuntrar vi dem att försöka själva och hjälper vid behov till. Därtill går vi ut i tamburen och till parken i smågrupper. För att personalen skall utvecklas i sitt arbete och finna nya metoder har vi möjlighet att gå på utbildningar. Personalen har även arbetshandledning varannan månad. Arbetshandledningen ger tid och möjlighet till reflektion över personalens agerande och den verksamhet vi håller på med. Daghemmets tyngdpunkter för åren 2015-­‐ 2016 Vi har valt att fokusera på följande områden: Barnets socioemotionella utveckling, genom t.ex. Theraplay, leken och vardaglig samvaro Vi satsar på ett vårdat språk och språklig medvetenhet ( boken Lillemor Gammelgård, Språkstrategi) Tidigt familjestöd, egenvårdarmodellen och hembesök Samarbete inom personalen på daghemmet och mellan de övriga daghemmen 9 2. PRESENTATION AV VERKSAMHETEN Sedmigradsky småbarnskola 1 öppnar sina dörrar 7.00 och stänger dagligen 17.30. Vid behov öppnar vi daghemmet klockan 7. Daghemmet har alltid stängt dagarna mellan jul och nyår samt hela juli månad. Om familjen har behov av dagvård under denna tid måste familjen ordna vården själva. Sedmigradsky småbarnsskola 1 har 21 dagvårdsplatser. I år har vi 21 barn av vilka alla barn är heldagsbarn. Vi har två grupper, en grupp för barn i åldern 1-­‐2 år och den andra gruppen består av barn i åldern 3-­‐5 år. Idag finns det 7 barn i yngre barnsgruppen (Sälarna) och där jobbar Barbro Bärlund och Hanna Karlsson. I äldre barnsgruppen (Delfinerna) finns det 14 barn och där jobbar Timo Terho, Ian Aulén och Nathalia Sirén. Vi har ett eget kök där vår kokerska Raija Alavahtola lagar mångsidig och god mat. Dagen börjar med frukost som serveras mellan klockan 7.50 och 8.20. Därefter börjar vi förbereda oss inför utevistelsen i Bokparken. Den första barngruppen går ut med en vuxen c. 8.40 och resten utav barnen går ut med två vuxna klockan 9.00 till Bokparken. Vi startar tillbaka från parken till dagiset c. klockan 10 och har ledd verksamhet fram till lunch som serveras mellan klockan 11 och 12. Båda barngrupperna vilar efter lunch men tiderna varierar beroende på barnets ålder. De barn som inte sover stiger upp c. 13 och de barn som somnar stiger upp ungefär klockan 13.45 eftersom mellanmålet serveras klockan 14. De äldre barnen stiger upp vid klockan 13. Därefter är det lek före mellanmålet som serveras mellan 14 -­‐14.30. Påklädningen inför utevistelsen i Bokparken påbörjas direkt efter mellanmålet. Vi startar klockan 15 till parken och stannar där till ca.16.10. Vi är tillbaka inne på daghemmet c. 16.30. Vår dag slutar inne på daghemmet och de sista barnen går hem 17.30. Personalen på Sedmigradsky småbarnskola 1 Nathalia Sirén föreståndare, barnträdgårdslärare Timo Terho barnskötare Ian Aulén barnskötare, vice föreståndare Hanna Karlsson barnträdgårdslärare, Barbro Bärlund barnskötare Raija Alavahtola köksa Lena Granqvist verksamhetschef 10 2.1 Verksamhetens struktur Sälarnas dagsschema – kan förändras 7.30 (7.00) Daghemmet öppnar 7.45–8.20 Morgonmålet serveras 9 Start till Bokparken, vi stannar ibland inne 9.50-­‐10 Start in från parken 10.30 Temauppgifter,( se veckoschema) 11. Lunch 12 -­‐13.45 Vila eller sovstund i salen Fri lek 14 Mellanmål 14.30 Påklädning och utevistelse i Bokparken, start c. kl. 14.30 c.14.30 -­‐16.00 Utevistelse i Bokparken. Vi stannar ibland inne. 15.50 -­‐16 Start in igen. Vi är c. 16.20 på daghemmet. 17.30 Daghemmet stänger. Veckoschema Måndag: Konst och lek Tisdag: Konst och lek Onsdag: Konst och lek Torsdag: Sångstund Fredag: Lek Sälarnas verksamhet under veckan Måndag, tisdag, onsdag och torsdag har vi ledd verksamhet (se veckoschema) emedan på fredag har vi lek på schemat. Trots att vi har ledd verksamhet insatt alla andra dagar än på fredagen har barnen även möjlighet till lek under de ledda aktivitetsdagarna eftersom vi jobbar i smågrupper vilket betyder att endast några barn i gången t.ex. har konst och skapande. På torsdagen har vi en gemensam sångstund i salen. I all vår ledda verksamhet beaktas barnets ålder samt utvecklingsnivå. Våra teman för verksamheten följer ofta årstider samt högtider. Vi vill dock inte att barnen skall ha för mycket av den styrda verksamheten, för att de inte skall känna sig stressade samt för att de skall kunna utveckla sin egen lek och för att känna sig trygga på daghemmet och i gruppen. 11 Delfinernas dagsschema – kan förändras 7.30 (7:00) Daghemmet öppnar 7.45–8.20 Morgonmålet serveras 9 Start till Bokparken. Vi stannar ibland inne. 9.50-­‐10 Start in från parken 10.20 Temauppgifter, se veckoschema 10.45 Samling 11.15 Lunch 12-­‐14 Vila Fri lek, saga 14.15 Mellanmål 14.30 Påklädning och utevistelse i Bokparken, start c. kl. 14.30 c.14.30 -­‐16.00 Utevistelse i Bokparken. Vi stannar ibland inne. 15.50 -­‐16 Start in igen. Vi är c. 16.20 på daghemmet. 17.30 Daghemmet stänger. Veckoschema Måndag: Konst / Lek Tisdag: Konst / Lek Onsdag: Gymnastik Torsdag: Sångstund Fredag: Lek Delfinernas verksamhet under veckan Vi börjar veckan med lek eller konst på måndagen och tisdagen. Den konst barnen gör är ofta relaterat till årstiden eller någon högtid eller det tema vi håller på med just då. I år är vårt tema under höstterminen återvinning och vi strävar till att få Grön Flagg för daghemmet. Under vårterminen är vårt tema ännu öppet. Barnen får skapa enligt modell eller fritt och med olika metoder och tekniker. På onsdag förmiddag har barnen gymnastik i Bokparken och senare på hösten och vintern i daghemmets sal. På torsdagar har vi gemensam sångstund tillsammans med Sälarna. Fredagar har vi lek på vårt schema. Vintertid går vi ibland till Kajsaniemiparken och åker i backen på förmiddagen. Före lunchen har vi samlingar där vi oftast läser saga och ibland har vi även t.ex. lyssnarlekar, känsellekar, språklekar osv. Före mellanmålet är det skapande, spel och lek. Delfinerna gör allt detta för att stärka sina sociala färdigheter samt för att få en struktur i vardagen. 12 Gemensamma fester för högtider och traditioner För att stärka barnens kulturella identitet har vi valt att fira de vanligaste finländska och finlandssvenska traditionerna. Vi firar dessa högtider alla tillsammans. Som exempel kan nämnas jul-­‐ och påskfirandet. Inför jul går barnen och personalen till julkyrkan. På påsken firar vi alla tillsammans med en påskmiddag samt påskjippo. Under påskjippot har haren gömt några påskägg som barnen får leta efter. De som hör till kyrkan eller får delta i lutherska högtider deltar i en påskandakt som hålls av församlingens präst och kantor på daghemmet. Då sjunger vi och lyssnar till prästen som berättar påsk berättelsen på ett mycket enkelt sätt. Därtill firar vi självständighet och lillajul. Gemensamma fester för högtider och traditioner höstterminen 2015 AUGUSTI 3.8 må. Daghemmet öppnar 12.8 Förskolans och grundskolans första skoldag 18.8 Personalens handledning, kl. 7.20 – 8.50 SEPTEMBER Föräldrasamtal 2.9 kl. 18 -­‐19.30 Föräldramöte 4.9-­‐ 11.9 Nathalia i Munchen på Comenius projekt 15.9 Personalens handledning, kl. 7.20– 8.50 OKTOBER Föräldrasamtal 13.10 Personalens handledning, kl. 7.20 – 8.50 15 -­‐ 16.10 Skolornas höstlov NOVEMBER Föräldrasamtal 5.11 to. Farsdags morgonmål kl. 8-­‐ 9.30. 10.11 Personalens handledning, kl. 7.20 – 8.50 16.11 må Fotografering kl. 9 -­‐, vi stannar inne på förmiddagen kl. på Arbis, start kl. Stiftelsens barnkonsert, 13 v.48-­‐49 Pepparkaksbakning. 26.11 to. Lilla juls grötfest kl. 10.50 DECEMBER Julkalender. Jul gudstjänst, start kl. 9.00 . 3.12 to. Självständighets lunch för barn och personal kl. 10.50. 8.12 Personalens handledning, kl. 7.20 – 8.50 v. 50 i början JULGRANEN ANLÄNDER. 16.2 ons. Julfest. Barnen samlas kl. 8.15. Programmet börjar 8.30. 22.12 tis. Barnens och personalens jullunch kl. 10.50 . Januari 4.1 Personalens planeringsdag. Daghemmet stängt! Daghemmet stängt: 24. 12. 15 -­‐ 4.1.16, öppet 5.1, 7.1.2016 -­‐ Gemensamma fester för högtider och traditioner vårterminen 2016 JANUARI må. daghemmet stängt p.g.a. planeringsdag ons.6.1 daghemmet stängt p.g.a. trettondaghelgen kl. 7.20 -­‐8.50 Personalens arbetshandledning FEBRUARI kl. 7.20 – 8.50 Personalens arbetshandledning fre. 5.2 Runebergsdagen tis. 9.2 Fastlagstisdagen kl. 9-­‐10.30 fre. 12.2 Vändagsfest kl. 10.50, gemensam samling SPORTLOV 22.2 – 26.2 (v.8) 14 MARS Personalens arbetshandledning mellan kl. 7.20 – 8.50 to. 24.3 Påskjippo kl. 10.50 gemensam lunch fre 25.3/ må. 28.3 daghemmet stängt p.g.a. påskhelg APRIL Personalens arbetshandledning mellan kl. 7.20 – 8.50 to. 28.4 Valborgsfest, maskerad & ansiktsmålning kl. 9-­‐10, gemensam lunch kl.10:50 MAJ ons. 4.5 Morsdagskaffe kl. 8-­‐9.30 Personalens arbetshandledning mellan kl. 7.20 – 8.50 tor. 5.5 Kristi Himmelsfärdsdag – daghemmet stängt Vårfest kl.8.30 -­‐10 JUNI Sommarverksamhet & Hembesök till nya familjer Sommarutfärder, Personalens arbetshandledning mellan kl. 7.20 – 8.50 fre 24.6 Daghemmet midsommarstängt JULI fre. 1.7-­‐ fre. 29.7 Daghemmet är sommarstängt. 15 2.2 Mottagande av nya familjer Den första kontakten Vår första kontakt med familjerna sker då föräldrarna tar kontakt med oss per telefon, e-­‐post eller besöker vårt daghem. Då vi blir uppringda eller får e-­‐post rekommenderar vi att föräldrarna besöker vårt daghem. Vi bestämmer en tid för besöket och tar upp kontaktuppgifterna ifall något inträffar och vi behöver ändra på besökstiden. Under daghemsbesöket går vi omkring i våra utrymmen och berättar om vår verksamhet och föräldrarna får se våra utrymmen. Föräldrarna ges också möjlighet till att ställa frågor om t.ex. ansökningsprocessen, vår verksamhet osv. Det vi berättar för föräldrarna är bl.a. vilken form av dagvård vi erbjuder, d.v.s. att vi är ett privat daghem och att vi erbjuder endast heldag. Stiftelsen Sedmigradsky erbjuder förkortad heldag endast på Degerö småbarnsskola fram till hösten 2015. Fr.o.m. augusti 2015 förändras Degerö till ett heldag. Vi öppnar vid behov klockan 7 och stänger daghemmet kl.: 17.30. I år öppnar vi 7.30 p.g.a. att familjerna inte har behov av vård tidigare. Vi går även igenom gruppindelningen och personalsammansättningen. Föräldrarna tilldelas information om våra målsättningar, dags – och veckostruktur samt information om mjuklandning och hembesök. Föräldrarna informeras om ansökningsbefarandet. Stiftelsen dagvårdsansökningar kan lämnas in endast elektroniskt och blanketten fylls i via våra hemsidor www.sedmigradsky.fi. Dagvårdsansökningarna och kön till daghemmen gås igenom varje månad på stiftelsens föreståndarmöten. Dagvårdsbesluten postas minst 1 månad före önskad dagvårdsplats.. Dagvårdsplatserna tilldelas till den som är följande i kö, d.v.s. vi väljer in barnen på basen av dagvårdsansökans inlämningsdatum och tid. Vi ringer upp familjerna eller skickar e-­‐post till föräldrarna för att se huruvida familjerna vill stanna kvar i kö hos oss eller inte ifall att deras barn inte fått plats på vårt daghem. Ifall föräldrarna vill fortsätta köa till vårt daghem noteras detta och vi meddelar att ansökan är i kraft ett år från det datum då föräldrarna lämnat in sin ansökan. Ifall föräldrarna vill fortsätta att köa efter att ansökan varit inlämnad i ett år måste de ansökan om plats med en ny ansökan. Vi fortsätter ha kontakt med föräldrarna under verksamhetsåret även om det inte finns en plats ledig för att få veta om de fortsättningsvis vill fortsätta köa. Kontakten med föräldrarna bokförs utav föreståndarna och verksamhetsledaren i vårt elektroniska ansökningssystem. Skillnaden mellan de kommunala daghem och vårt daghem vad beträffar verksamhetsåret är att vi är alltid stängda mellan jul och nyår och att vi är stängda i juli. Ifall familjerna har behov av vård under de dagar vi har stängt måste familjerna själva ordna vården. Detta går vi igenom under besöket och innan föräldrarna ansöker om plats till vårt daghem. Därtill skiljer sig dagvårds avgifterna, betalningssystemet och uppsägning av dagvårdskontrakt oss från det kommunala systemet. Detta anser vi också att är viktigt att föräldrarna informeras innan de ansöker om plats till oss. 16 Introduktion av nya barn och familjer Då föräldrarna fått dagvårdsbeslutet ber vi dem ta kontakt med oss på daghemmet för att komma överens om ett besök innan vi stänger i juli. Under besöket delar vi ut information om öppethållningstider, kontaktuppgifter, mjuklandning och rekommendationer om vilken information vi önskar oss under året. Syftet med besöket är också att vi får träffa barnet och barnet kan få en första anknytning till daghemmet och till personalen. Det är viktigt att barnet får bekanta sig med oss gradvis. Under besöket delar vi ut ett informationsbrev som föräldrarna kan bekant sig med innan barnets daghemstid börjar. Ifall familjen inte har möjlighet att besöka vårt daghem skickar vi ut informationen per epost och ber föräldrarna kontakta oss för att komma överens om mjuklandningstider. Vi kommer överens med föräldrarna om mjuklandningen och ger mjuklandningsschemat till föräldrarna. Vi kommer också överens med föräldrarna om en tid för hembesök. Detta gör vi helst några dagar eller veckor innan hembesöket. Ibland kan vi t.o.m. komma överens om det vid besöksskedet ifall det är kort innan barnets dagvårdsstart. Vi har en mjuklandningstid på två veckor. De första fem dagarna är kostnadsfria då barnet börjar under verksamhetsåret, men de barn och familjer som börjar i augusti betalar för hela månaden. Föräldrarna kan bekanta sig tillsammans med barnen med vår verksamhet i juni, men de flesta familjer har valt att inte ta vara på den kostnadsfria 5 dagars mjuklandningen i juni för att familjen redan är på semester. Och då börjar dessa familjer sin mjuklandning den första vardagen i augusti då daghemsverksamheten sätter igång. Senast då barnets dagvård börjar uppgörs ett dagvårdskontrakt mellan föreståndaren och föräldrarna. Kontraktet kan också fyllas i under det besök som familjen gör innan dagvårdsstarten. Dagvårdskontraktet skrivs alltid från den första dagen i månaden då barnet börjar och uppsägningstiden är en hel kalendermånad innan föräldrarna önskar avsluta dagvården för sitt barn. Den egentliga dagvårdsavgiften för ett barn under 3 år är 957,38 euro per månad och för ett barn över 3 år är månadsavgiften 787,38 euro. Föräldrarna kan ansöka om privat dagvårdsstöd via Folkpension anstalten och om ett Helsingforstillägg och dessa understöd leder till att föräldrarnas andel utav dagvårdsavgiften är 283 euro per månad. Därtill kan föräldrarna ansöka om ett tredje understöd som är inkomstrelaterat understöd vilket kan sänka dagvårdsavgiften ytterligare. Stiftelsen uppbär en 10 euros kansliavgift under juli månad p.g.a. av att daghemmet är stängt. Syskon får en 40 euros nedsättning i sin dagvårdsavgift. Föräldrarna tilldelas dessa Folkpension anstaltens blanketter och vi går igenom dem tillsammans under det första besöket eller under barnets första dagvårdsdag. Föräldrarna får blanketterna hem med sig men ombeds ta dem med sig till daghemmet. Då föräldrarna fyllt i blanketterna och hämtat dem tillbaka till daghemmet postas de till Stiftelsens kansli för underteckning utav verksamhetsledaren och för att få ett referensnummer. Därefter postas blanketterna från Stiftelsens kansli till Folkpensionanstalten. Besluten om Folkpensionsanstaltens understöd tilldelas föräldrarna eftersom det är föräldrarna som ansöker om understödet. Ifall föräldrarna får 17 ett nekande svar utav Folkpensionsanstalten så är det föräldrarna som måste vara i kontakt med Folkpensionsanstalten och reda ut vad det nekande beslutet är baserat på. Orsaken till att det är föräldrarna som måste reda ut nekande beslut beror på det att det är föräldrarna som ansöker om understödet och Folkpension anstalten får därmed inte ge ut info till Stiftelsens personal. Då Folkpensionsanstalten tilldelat ett jakande beslut betalas understöden direkt till Stiftelsen och då dagvårdsräkningarna postas varje månad till föräldrarna är det endast den andel som föräldrarna skall betala som faktureras. Mjuklandning Då barnet börjar i dagvården ansvarar barnets utvalda egenvårdare för barnets mjuklandning tillsammans med föräldrarna. Egenvårdaren har samma tider som barnet i den mån som det är möjligt. Tanken med egenvårdarmodellen är att underlätta barnets och föräldrarnas anpassning till daghemmet samt barnets anknytning till de nya vuxna i deras nya vardag. Under mjuklandningstiden diskuterar föräldrarna och egenvårdaren om rutinerna hemma och barnets första år. Även rådgivningsbesök kan diskuteras. Under mjuklandningstiden går de personalen igenom barnens längd på daghemsdagen, våra rutiner och därtill får föräldrarna fylla i en kontaktuppgiftsblankett som återlämnas till daghemmet. Kontaktuppgiftsblanketten innehåller också frågor om barnet får ta delta i massmedia, kyrkliga tillställningar och föräldrarnas adresser och kontaktuppgifter får delas ut till andra föräldrar. Efter mjuklandningsperioden ordnas ett föräldramöte i början av september var vi presenterar vår verksamhet och föräldrarna har möjlighet att ställa frågor som de gått och funderat på. Därtill ordnas ett föräldrasamtal per termin och för de yngre barnen ordnas samtalet i oktober – november emedan de äldre barnens samtal hålls i september-­‐oktober. Föräldrarna tilldelas även information månadsvis per e-­‐post om vår verksamhet. Föräldrarna tilldelas den grovplanering personalen gjort angående olika traditionella fester i början av varje termin. Föreståndaren skriver ett informationsbrev inför ny termin start eller inför större semesterperioder och ifall att det uppstår ett behov att informera om någonting mera ingående. Månadsbreven skrivs utav en annan i personalen. 18 Så här ser vårt mjuklandningsschema ut: Vecka 1 Måndag: 9 Barn och förälder kommer till Bokparken och är tillsammans med förälder 10.15 Barn och förälder går in med barngruppen 11 Barn och förälder går hem innan lunch Tisdag: 9 Barn och förälder kommer till Bokparken och är tillsammans med förälder 10.15 Barn och förälder går in med barngruppen 11.45 Barnet äter lunch tillsammans med förälder går hem tillsammans efter lunch Onsdag: 9 Barn och förälder kommer till Bokparken – förälder går bort till högst en c. 30 min. 10.15 Barnet går in med barngruppen – föräldern kommer till parken och går med in 11 Barnet äter lunch tillsammans med förälder 11.45 -­‐ 14 Barnet stannar och vilar tillsammans med förälder båda går hem efter vilan. Torsdag: 9 Barn och förälder kommer till Bokparken – föräldern går och kommer tillbaka före vilan börjar 10.15 Barnet går in med barngruppen 11 Barnet äter lunch utan förälder – föräldern kommer tillbaka 11.45 -­‐ 14 Barnet stannar och vilar tillsammans med förälder och båda går hem efter det. Fredag: 9 Barnet och föräldern kommer till Bokparken – föräldern lämnar barnet på daghemmet 10.15 Barnet går in med barngruppen 11 Barnet äter lunch utan förälder 11-­‐14 Barnet vilar utan förälder, Föräldern är på dagis då barnet stiger upp. 19 14.15 Äter mellanmål tillsammans med förälder och går hem med föräldern efter mellanmålet. Vecka 2 Måndag: 9 Barnet och föräldern kommer till Bokparken – föräldern lämnar barnet på daghemmet 10.15 Barnet går in med barngruppen 11 Barnet äter lunch utan förälder 11-­‐14 Barnet vilar utan förälder. 14.15 Äter mellanmål utan förälder. 14.45 Föräldern kommer och hämtar barnet inne. Tisdag: 9 Barnet och föräldern kommer till Bokparken – föräldern lämnar barnet på daghemmet 10.15 Barnet går in med barngruppen 11 Barnet äter lunch utan förälder 11-­‐14 Barnet vilar utan förälder, 14.15 Äter mellanmål utan förälder. 15.15 Föräldern kommer och hämtar barnet från Bokparken Onsdag: 9 Barnet och föräldern kommer till Bokparken – föräldern lämnar barnet på daghemmet, 10.15 Barnet går in med barngruppen 11 Barnet äter lunch utan förälder 11-­‐14 Barnet vilar utan förälder, 14.15 Äter mellanmål utan förälder. 15.15 Föräldern kommer och hämtar barnet från Bokparken Torsdag: 9 Barnet och föräldern kommer till Bokparken – föräldern lämnar barnet på daghemmet 20 10.15 Barnet går in med barngruppen 11 Barnet äter lunch utan förälder 11-­‐14 Barnet vilar utan förälder, 14.15 Äter mellanmål utan förälder. 15.15 Föräldern kommer och hämtar barnet från Bokparken Fredag: 9 Barnet och föräldern kommer till Bokparken – föräldern lämnar barnet på daghemmet 10.15 Barnet går in med barngruppen 11 Barnet äter lunch utan förälder 11-­‐14 Barnet vilar utan förälder, 14.15 Äter mellanmål utan förälder. 15.15 Föräldern kommer och hämtar barnet från Bokparken Såhär kan vårt informationsbrev se ut för att informera varför vi har mjuklandning. Informationsbrev till föräldrar MJUKLANDNING – EN INTRODUKTION TILL VÅRT DAGHEM För att ge barnet och föräldrarna en trygg och positiv start på samarbetet med oss och vår verksamhet inleder vi med en mjuklandningsperiod. En mjuklandning som innebär att barnet tillsammans med en eller båda föräldrarna successivt vänjer sig med den nya miljön. Att börja på daghem innebär för varje barn och hennes föräldrar en stor förändring. Utöver det att barnet lämnar hemmet skall hon samtidigt vänja sig vid nya ansikten och nya personligheter, både barns och vuxnas. Föräldrarnas uppgift blir att lämna sitt barn i andras händer. Målet med mjuklandningen är att lära känna varandra. Samtidigt som föräldern är närvarande och kan stöda barnet i den nya situationen ges föräldern möjlighet till diskussion och kan på så sätt bli bekant 21 med personalen och med daghemmets dagsrytm och rutiner. Daghemmet skall vara en plats dit barnet vill komma, en plats där både barn och vuxna känner sig välkomna. Det finns mycket inom daghemsvärlden att vänja sig vid. Det är egenvårdarens uppgift, att i samråd med föräldrarna, dra upp linjerna för barnets individuellt anpassad mjuklandning. Perioden omfattar en till två veckor allt i enlighet med hur barnet och föräldrarna upplever allt det nya. Yngre och känsliga barn behöver i regel längre tid att skapa nya människorelationer och att anpassa sig till den nya omgivningen. Det första samtalet mellan föräldrarna och egenvårdaren sker under mjuklandningen. Syftet med detta samtal är att i lugn och ro byta information angående barnet och dagvården. Vi vill lära känna ert barn och samtidigt era förväntningar på oss. Från och med den dag dagvårdsbeslutet träder i kraft är barnet försäkrat i dagvården och dagvårdsavgiften faktureras, samtidigt upphör FPA:s hemvårdsstöd. I samband med att beslutet träder i kraft har ni möjlighet till fem dagars avgiftsfri mjuklandning. Välkommen till Sedmigradsky småbarnskola I! Egenvårdarmodellen och hembesök Då barnet börjar på vårt daghem väljs en egenvårdare för barnet. Valet av egenvårdare sker mellan personalen och valet styrs ofta utav följande orsaker, personalbyten i barngruppen, hur många egenvårdarbarn som egenvårdaren har från förr, egenvårdarbarnens ålderstruktur och en långsiktig plan om egenvårdarens placering i framtiden. Egenvårdaren är den som introducerar barn och föräldrar till daghemsverksamheten och som tar hand om barnet under barnets första tid på daghemmet. Egenvårdaren är också den person som för föräldrasamtal med föräldrarna en gång per termin. De barn som börjar dagvården i augusti görs hembesöken i början utav mjuklandningsperioden. För de övriga familjerna sker hembesöken några veckor innan daghemsstarten. Under hembesök läggs grunden för ett gott samarbete mellan föräldrar och egenvårdaren. När vi mottar nya barn och familjer använder vi oss av en utarbetad modell för egenvårdarsystemet. Enligt denna modell tilldelas barnet en egenvårdare som tillsammans med kollega eller föreståndare besöker barnet och dess familj i hemmet. Under hembesöket som sker före daghemsstarten diskuteras gemensamma fostrings principer med föräldrarna. Då barnet börjar i dagvården ansvarar barnets utvalda egenvårdare för barnets mjuklandning tillsammans med föräldrarna. Föreståndaren och egenvårdaren gör tillsammans hembesöken såtillvida att det är möjligt. Under hembesöket bekantar sig barn och vuxna med varandra och därför rekommenderar vi att båda föräldrarna är närvarande under besöket och att barnet är vaket. Föräldrarna kan ställa 22 frågor gällande dagvårdsstarten och berätta om barnet och dess rutiner. Under besöket ställer egenvårdaren frågor om barnet och föräldrarnas syn på fostran. Meningen är att fostringsgemenskapen förstärks mellan personal och föräldrar. Det är en första anknytning mellan egenvårdaren och barnet. Då barnet börjar dagvården känner barnet kanske igen sin egenvårdare och under barnets mjuklandningsperiod på två veckor strävar vi till att ordna egenvårdarens arbetsturer så att hon eller han är på plats. Egenvårdaren tar kontakt med barnet och leker med barnet tillsammans med föräldern. Personalen och föräldrarna diskuterar också under mjuklandningen om daghemmets strukturer och allmänna trivselregler. I början av mjuklandningen krävs det ofta en högre aktivitet utav föräldrarna att stöda barnet till att ta kontakt med personalen och de övriga i gruppen. Detta avtar ju längre fram i mjuklandningen barnet går. Föräldrasamarbete Daghemmets samarbete med föräldrarna har en central roll i barnets välmående under dagvården. Våra främsta målsättningar är att barnen känner sig trygga och mår bra på daghemmet. Vi strävar till att gemensamt med föräldrarna stöda barnens fostran, utveckling och inlärning. Fostringsgemenskap förutsätter att båda parter, daghemmet och föräldrarna, tar ansvar för att samarbetet fungerar bra. Detta betyder att daghemmet ser till att föräldrarna får den informationen som de behöver för att så smärtfritt som möjligt kunna ta sina barn till daghemmet. Detta gäller hela vårdperioden då barn är på daghemmet. Vi önskar att föräldrarna skulle känna tillit till daghemmets verksamhet och personal så att de kan berätta om viktiga aspekter om barnets liv. Föräldrasamarbete innebär att föräldrarna får faktauppgifter om dagvårdsplatser, daghemmets verksamhet osv. för att de skulle kunna vara förberedda för daghemmets vardag. Vi berättar också om våra önskemål. På samma sätt är det viktigt för oss som arbetar i daghemmet att veta om barnets olika sidor, hälsa, specialbehov, föräldrarnas önskemål osv. Vi kommer överens med föräldrarna om barnets individuella utvecklingsplan och vi dokumenterar informationen som vi får. Den bästa grunden för ett lyckat föräldrasamarbete är då vi har kontakt med föräldrarna vardagligt och regelbundet men också då det finns speciellt behov för detta. 2.3 Årsklocka för föräldrasamarbete Augusti -­‐
dagliga samtal -­‐
veckobrev, månadsbrev 23 -­‐
mjuklandning, hembesök -­‐
det första samtalet mellan föräldrar och egenvårdaren September -­‐
dagliga samtal -­‐
veckobrev, månadsbrev -­‐
mjuklandning, -­‐
det första samtalet mellan föräldrar och egenvårdaren -­‐
föräldramöte -­‐
samtal angående habiliteringsplaner för barn med behov av särskilt stöd -­‐
föräldrasamtal -­‐
påbörjar föräldrasamtal angående barnets individuella plan för småbarnsfostran Oktober -­‐
dagliga samtal -­‐
veckobrev, månadsbrev -­‐
föräldrasamtal November -­‐
dagliga samtal -­‐
veckobrev, månadsbrev December -­‐
dagliga samtal -­‐
veckobrev, månadsbrev -­‐
julfest 24 Januari -­‐
dagliga samtal -­‐
veckobrev, månadsbrev -­‐
informationstillfället för blivande förskolebarn, enligt skoldistrikt -­‐
uppdatering av habiliteringsplaner om inte annat överenskommits Februari -­‐
dagliga samtal -­‐
veckobrev, månadsbrev Mars -­‐
dagliga samtal -­‐
veckobrev, månadsbrev -­‐
påbörjar föräldrasamtal angående barnets individuella plan för småbarnsfostran April -­‐
dagliga samtal -­‐
veckobrev, månadsbrev Maj -­‐
dagliga samtal -­‐
veckobrev, månadsbrev -­‐
vårfest Juni -­‐
dagliga samtal -­‐
veckobrev, månadsbrev -­‐
hembesök Juli -­‐
daghemmet är stängt 25 2.4 Specialdagvård ”Föräldrarnas och personalens observationer av barnet bildar en gemensam grund när man bedömer barnets behov av stöd inom småbarnsfostran.” ”Vid behov stödjer man sej på sakkunnigutlåtanden.” (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005, 39) Genom observationer, dokumentationer och kontinuerliga utvärderingar ser vi över vår verksamhet och våra möjligheter att handleda barnet. Denna habilitering sker i samarbete med barnets föräldrar, daghemspersonalen och enligt behov med andra sakkunniga såsom t.ex. talterapeut, ergoterapeuter, psykolog eller socialarbetare inom barnskydd. Ett barn kan ha konstaterats behöva extra stöd i fysiskt, kunskapsmässigt, emotionellt eller socialt avseende. Ett behov av stöd kan också uppstå i situationer där barnets uppväxtförhållanden inte tryggar dess hälsa eller utveckling. Behovet av stöd kan variera från av att vara kortvarigt till bestående. Syftet med stöd i ett tidigt skede är att förebygga att stödbehovet ökar. Stödet ordnas så långt som möjligt i samband med den allmänna verksamheten på daghemmet på ett sådant sätt att barnet är en del av sin grupp. Detta bidrar till att barnet samtidigt får stöd med att skapa och upprätthålla sina sociala kontakter. Verksamheten och arbetsmetoderna på daghemmet utvecklas så att de motsvarar barnens individuella behov så bra som möjligt. Vi ser över våra behov av eventuella tilläggsresurser ss. utbildning, handledning, material eller tilläggspersonal. På daghemmet strävar vi efter att arbeta i små grupper i vilka vi lättare kan anpassa verksamheten efter barnens behov. Barnets fysiska, psykiska och kognitiva miljö anpassas efter barnets behov. Rutiner och regler görs tydliga och vi följer dem konsekvent. Dagen har en klar struktur, och eventuella förändringar förklaras och förtydligas för barnen. Vid behov använder vi bilder och/eller stödtecken för att förtydliga språket i vardagen. Inom Stiftelsen Sedmigradsky har vi ingen specialbarnträdgårdslärare och därför kan vi konsultera stadens ambulerande specialarbetare Margarethe von Timroth. Individualiserad småbarnsfostran I barnets individuella plan för småbarnsfostran definieras barnets behov av extra stöd och hur stödet arrangeras. I åtgärdsplanen, som görs tillsammans med barnets föräldrar och daghemmets fostringsgemenskap, beskrivs barnets starka och svaga sidor. Vi ställer mål för barnets utveckling och beskriver metoderna hur vi jobbar för att uppnå målen. I planen beskrivs också hur den individuella handledningen och daghemmets övriga verksamhet förenas. Ansvarspersoner utses för uppföljningen och utvärderingen av planen. Originalet förvaras på daghemmet och en kopia ges åt föräldrarna och specialbarnträdgårdsläraren. 26 När barnet byter grupp eller vårdplats, börjar i förskoleundervisningen eller skolan tryggar vi kontinuiteten i stödet med s.k. överföringsmöten. Med föräldrarnas tillstånd ges barnets uppgifter vidare till den mottagande parten. 3 VERKSAMHETSÅRET 2015– 2016 -­‐ EN KONKRET HANDLINGSPLAN 3.1 Matematik Huvudmål: Barn 1-­‐3 år -­‐
Att ge barnen möjlighet att utforska sin omvärld på varierande sätt; -­‐
Att barnen lär sig förstå hur saker fungerar och relaterar till varandra; Barn 3-­‐6 år -­‐
Att väcka barnens intresse för matematiskt tänkande; -­‐
Att barnen får möjlighet att utveckla matematiska förmågan; 27 Inlärningsmål: Metoder: Aktiviteter: Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år -­‐ Samlingar -­‐ Att barnen får upptäcka likheter och skillnader i -­‐ Vardagliga diskussioner och tillvaron genom att jämföra lek olika storlekar (-­‐stor; -­‐liten); längder (-­‐lång; -­‐kort); mängder Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år -­‐
(-­‐mera; -­‐färre; -­‐lika många); vardagligt tal och aktiviteter Barn 0-­‐3 år -­‐ Sångstunder; -­‐ Sagostunder; -­‐ Lek Barn 0-­‐3 år -­‐ Rim och ramsor; -­‐ Lego-­‐ och kloss lekar; -­‐ Att barnen får uppfatta begreppen 1-­‐5; -­‐ Målning och modellering; -­‐ Att skapa en miljö där barnen kan utveckla sin nyfikenhet och få ny erfarenhet genom vardagliga aktiviteter; -­‐ Enkla spel -­‐ Pussel; -­‐ Rörelselekar; -­‐ Bordsteater; -­‐ Handdocksteater; -­‐ Pyssel; Barn 3-­‐6 år -­‐
-­‐
Barn 3-­‐6 år Att barnen visar öppet -­‐ Att barnen får lösa olika logiska problem; sitt intresse för matematiska frågor. -­‐ Att låta barnen bekanta sig Att barnen använder med mängder och tal, mäta sig utav matematiska längder, jämföra, begrepp. -­‐ Att bekanta sig med olika former; -­‐ Samling -­‐ Delta i vardagliga situationer; -­‐ Matematiska lekstunder; Barn 3-­‐6 år -­‐ Sångstunder; -­‐ Gymnastik; -­‐ Rörelselekar inne och ute; -­‐ Sagor; -­‐ Samlingar; -­‐ Spel; -­‐ Pyssel; -­‐ Pussel; -­‐ Lek med logiska block och stora klossar; -­‐ Legolekar; -­‐Lekar; 28 Våra uppställda mål är nådda då: Barn 1-­‐3 år -­‐ Att barnen aktivt utforskar sin omvärld; -­‐ Att barnen har intresse att delta i olika aktiviteter; Barn 3-­‐6 år -­‐ Att barnen visar intresse för matematik (väljer själv matematiska spel, gärna deltar i aktiviteter); -­‐ Att barnen använder matematiska lekar när de har frilek; -­‐ Att barnen använder matematik i vardagliga situationer (hittar olika former omkring sig, räknar, jämför); 3.2 Natur och miljö Utevistelsen skall vara positiv. Där barnet har möjlighet att iaktta och upptäcka naturen utan stress i en trygg miljö. Huvudmål: Barn 0-­‐3år -­‐känna till naturen och dess årstidsväxlingar -­‐hur det egna handlandet kan påverka miljön. -­‐lära känna närmiljön -­‐ att barnen skall kunna röra sig tryggt i sin närmiljö och trafiken Barn 3-­‐6år -­‐uppskatta naturen och dess årstidsväxlingar -­‐hur det egna handlandet kan påverka miljön. -­‐ att barnen skall kunna röra sig tryggt i sin närmiljö och trafiken -­‐ lära känna närmiljön 29 Inlärningsmål: Metoder: Aktiviteter: Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år -­‐respektera och visa hänsyn i naturen -­‐ utevistelser i alla väder -­‐sagor om djur och natur -­‐göra observationer i naturen -­‐sånger diskussioner om växter, djur och insekter -­‐rörelselekar (växter och djur, fåglar) -­‐hur hålla naturen ren -­‐ lära barnen trafikvett och uppmärksamma närmiljön innomhus, vatten och papper användning -­‐ bioskräp, papp och papperavfalls-­‐ -­‐olika årstider -­‐pyssel med olika naturmaterial -­‐bekanta sig med lera, kol -­‐så och odla växter -­‐ diskussion och praktiska situationer -­‐utfärder till havet, djurgårdar -­‐promenader i närmiljön, utflykter -­‐gå till parker, använda kollektivtrafiken sorteing -­‐besöka Botaniska trädgården, naturhistoriska museet Barn 3 – 6 år Barn 3 – 6 år Barn 3 – 6 år -­‐ att barnen får modeller för hur man respektera och visa hänsyn till naturen. -­‐diskutera regler som gäller i naturen. -­‐sagor -­‐ att barnen bekantar sig med olika årstider. -­‐ att barnen bekantar sig med hur man håller naturen ren och sköter om dem. -­‐ att barnen bekantar sig med sin närmiljö. -­‐ lära barnen trafikvett. -­‐ vardagliga diskussioner -­‐sånger(årstider, djur) -­‐ samling -­‐observationer i naturen djur, insekter, växter. -­‐rörelselekar, drama -­‐ skördefest -­‐rita, måla och berätta om olika erfarenheter i miljön. -­‐ utevistelse i alla väder som främjar god hälsa. -­‐pyssel med naturmaterial. -­‐ promenader och hembesök. -­‐ diskussion och praktiska -­‐utfärder i närmiljön, skogen, vid havet, Botaniska trädgården -­‐ innomhus, vatten och papper 30 användning situationer -­‐så och odla växter. -­‐ bioskräp, papp och papperavfalls-­‐ -­‐ titta på kartan var varje barn bor. sorteing -­‐gå till parker, använda kollektivtrafiken Våra uppstälda mål är nådda då: Barn 0-­‐3 år -­‐
att barn får bekanta sig med växter -­‐
att barn får modeller för hur vi är i naturen och tar hand om den -­‐
visar trafikvett i närmiljön Barn 3-­‐6 år -­‐
Då barnen spontant diskuterar och funderar över naturen och årstider och sitt egen handlande. -­‐
Då barnen reflekterar över vad som finns i deras närmiljö och då de visar att det känner igen sig. -­‐
Då barnet uppvisar trafikvett i närmiljön 31 3.3 Fysisk och motorisk utveckling Huvudmål: Barn 0-­‐3 år -­‐
Att barnen rör på sig så mycket som möjligt självmant, både ute och inne -­‐
Att känna glädje och ha roligt i att röra på sig -­‐
Att röra på sig tryggt i olika miljöer -­‐
Att barnen får mångsidig grov-­‐ och finmotorisk stimulans Barn 3-­‐6 år -­‐
Minst 2 timmar/dag riklig fysisk aktivitet -­‐
Att känna glädje och ha roligt när man rör på sig -­‐
Att stöda barnens grov-­‐, finmotorikutveckling -­‐
Prova på nya aktiviteter Inlärningsmål: Metoder: Aktiviteter: Barn 0-­‐3 år -­‐
-­‐
-­‐
Bekanta sig med sina kroppsdelar och att använda dem -­‐
Ögats-­‐ och handens samspel/ kordination -­‐
Rumsuppfattning -­‐
Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år Genom fri lek och vuxenstyrda lekar/ aktiviteter Genom grundverksamheten Barn 0-­‐3 år Rörelselekar Sånglekar Dans Rim-­‐ och ramsor uppmuntra barnen att Gymnastikbanor göra Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år Bollekar 32 själv Sinneslekar -­‐
Pyssel Klippa / limma -­‐
På-­‐ och avklädning Rita / måla -­‐
Röra på sig i varierande miljö Modellera Barn 3-­‐6 år -­‐
Kroppsuppfattning -­‐
Rumsuppfattning -­‐
Grundrörelser -­‐
Att få möjlighet att pröva på många olika aktiviteter -­‐
Att öva ögats och handens koordination/ samspel -­‐
Att våga delta i nya aktiviteter -­‐
Promenader Barn 3-­‐6 år Barn 3-­‐6 år -­‐
Årstids-­‐ och väder anpassade aktiviteter Inne; Fin och grovmotoriska rörelselekar, sånglekar, -­‐
Genom flera korta stunder av fysiska aktiviteter om dagen Utelekar; Traditionella lekar -­‐
Samling; Rim-­‐ och ramsor, sinneslekar Barnen har tillgång till Finmotoriska; pyssel, varierande material modellera, måla, handarbeten såsom pyssel material, leksaker, spel etc. Grovmotoriska; gymnastikbanor, bollekar, promenader Att lära sig lugna ner sig/ slappna av Vinter; Skridskoåkning, åka pulka På-­‐ och avklädning Våra uppställda mål är nådda då: Barn 0-­‐3 år -­‐
När barnet känner glädje i att röra på sig -­‐
När barnets grovmotorik har utvecklats -­‐
När barnets finmotorik har utvecklats 33 Barn 3-­‐6 år -­‐
När barnet visar glädje i att röra på sig -­‐
När grovmotoriken är åldersenligt utvecklad -­‐
När finmotoriken är åldersenligt utvecklad -­‐
När barnet aktivt rör på sig minst 2 timmar/ dygn (samarbete med föräldrarna) 3.4 Hälsa Huvudmål: Barn 0-­‐3 år -­‐hälsosam och mångsidig mat -­‐god hygien -­‐erbjuda vila och aktiviteter -­‐vistas ute i frisk luft 3-­‐6 år -­‐
att tillgodose barnets grundbehov såväl psykiskt, fysiskt, social -­‐
vistas ute i frisk luft Inlärningsmål: Metoder: Aktiviteter: Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år -­‐tvätta händer före lunch och -­‐ uppmuntra att smaka på maten efter toalettbesök, då barnet kommer på daghemmet och in -­‐vuxen övervakar och hjälper med handtvätt 34 från parken -­‐varje dag samma rutiner så långt det är möjligt -­‐matsituationen, vi skapar en lugn stund -­‐smaka på all mat som erbjuds, våga pröva på nya maträtter -­‐en trygg vuxen som finns nära -­‐vilostund barnet och stöder barnet -­‐sagor -­‐röra på sig mångsidigt både ute och inne, -­‐ge uppmuntran i vardagliga -­‐lekar, sånglekar springa,hoppa,krypa osv. aktiviteter -­‐lära sig grundläggande rutiner -­‐ hålla fast vid rutier, följa upp att de följs -­‐rörelse ute i parken Barn 3-­‐6 år Barn 3-­‐6 år Barn 3-­‐6 år -­‐ att erbjuda hälsosam och mångsidig kost -­‐uppmuntra att smaka på all mat som erbjuds. -­‐ matsituationen, vi skapar en lugn stund. -­‐smaka på all mat som erbjuds, -­‐berätta om hälsosamma våga pröva på nya maträtter levnadsvanor -­‐ erbjuda barnen möjlighet till utevistelse och frisk luft -­‐hitta balans mellan vila och aktiva stunder -­‐ta andra barn i beaktande, visa hänsyn, trygga kamrat-­‐ och vuxenrelationer -­‐ att upprätthålla god hygien -­‐uppmuntra barnen att vara delaktiga i mångsidig och varierande verksamhet -­‐diskutera med barnen -­‐ samlingar -­‐ Set, program där vi går igenom känslor -­‐gymnastik en gång i veckan -­‐uppmuntra barnen att röra på sig -­‐promenad till parken två gånger om dagen -­‐uppmuntra barn till lugn och ro -­‐sagostunder som berättar om -­‐ att barnen tvättar händer, ansiktet -­‐ att barnen klarar av toaletthygien hälsan -­‐vila -­‐fri lek, rörelselekar -­‐sångstunder -­‐ toalettbesök Våra uppställda mål är nådda då: 35 Barn 0-­‐3 år -­‐ barnen gärna rör på sig inne och ute -­‐ då de fysiska behoven är tillfredsställda och detta inte stör den dagliga trivseln -­‐ då barnen slappnar av vid vilan -­‐ då barnen har smakat på maten -­‐ då barnens sjukfrånvaro minskar -­‐ då barnen självmant tvättar händer Barn 3-­‐6 år -­‐ då barnets helhetsvälmående -­‐ då barn smakar på olika maträtter -­‐ då barnen känner sig motiverade av att röra på sig -­‐ då barnen känner sig trygga med vuxna och barn -­‐ då barnen förstår betydelsen av att tvättar händer och ansiktet dagligen och att sköta om toaletthygienen. 3.5 Konst och kultur Konst och kulturfostran som har med bildkonst, hantverk, musik, dans och drama att göra spelar en viktig roll i vårt daghem. Dessa förverkligas så mångsidigt som möjligt men huvudbetoning har traditionellt varit inom bildkonst. Daghemmet är centralt beläget och kan därför lätt njuta av kulturutbud för svenskspråkiga barn. Leken ger en naturlig väg för barn att lära sig. Därför har konst och kultur via lek en pedagogisk betydelse. Huvudmål: Barn 0-­‐3 år 36 -­‐
Daghemmet ger barn tid till grundläggande sinnesupplevelser och motorisk aktivitet -­‐
Barn får öva basfärdigheter (t.ex. finmotorik) för att själv kunna skapa bilder, musik osv. -­‐
Barn känner glädje i att vara med och skapa Barn 3-­‐5 år -­‐
att barn känner intresse och glädje för olika konstformer. -­‐
att barn får fritt pröva på olika sätt att uttrycka sig -­‐
att barn får bekanta sig med ett brett urval av material, redskap och tekniker Inlärningsmål: Metoder: Aktiviteter: Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år Bildkonst -­‐
lära sig från klotter till huvudfoting -­‐
lära sig benämna grundfärgerna samt vitt och svart -­‐
Musik -­‐
lära sig traditionella och nya sånger och sånglekar som passar barnens ålder -­‐
bekantar sig med olika -­‐
slags musik och rytminstrument fingervänliga och trygga material och redskap (tjocka kritor och pennor, modellera, lera, penslar, papper, kartong, tyg; lim, sax) -­‐ musikutbud med t. ex. följande kvaliteter: en klar rytm, enkla ord, klassisk betoning -­‐ rytminstrument och föremål som instrument för att tillfredställa barns Barn 0-­‐3 år -­‐
rita och måla på olika sätt med basfärger och med olika typs av färger -­‐
trycka, riva, (klippa), limma -­‐
bekanta sig med basformer -­‐
titta på bilder i sagoböcker -­‐
lyssna på olika slags musik (t. ex. i vilan) Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år -­‐
sjunga Drama -­‐
spela instrument och andra föremål -­‐
leka rytm-­‐ och upptäckarlust 37 rimlekar -­‐ handdockor och annan rekvisita -­‐
konsertbesök -­‐
sagoberättande med kramdjur och handdockor, bordsteater -­‐
vara med i pjäser (t ex. i jul-­‐ och vårfester-­‐) teaterbesök Barn 3-­‐5 år -­‐
-­‐
-­‐
-­‐
Barn får bekanta sig med olika basbegrepp; i bildkonst t.ex. olika former, färger; i musik t.ex. rytm Barn 3-­‐5 år -­‐
-­‐
Barn känner glädje i att vara med, göra saker och njuta av skapandet. Barn får uttrycka sina känslor, tankar, upplevelser och fantasin via konst och kultur. -­‐
Genom beröm -­‐
Genom att vuxna ger tid, utrymme och ro för barn att uttrycka sig -­‐
Genom att vuxna uppmuntrar och stöder barnen att pröva på olika konstformer Genom att barnen har tillgång till varierande material såsom pyssel material, leksaker, spel, musikinstrument etc. Genom att ställ ut barnens alster/verk Genom vuxenledda lekar, konst stunder i varierande miljö -­‐
Barn lär sig respektera också andras verk. -­‐
Barn 3-­‐5 år Genom barnens egna idéer och tas i beaktande och -­‐
fritt skapande -­‐
bildkonst, årstidsbundet skapande -­‐
musikstunder, lyssna på musik -­‐
rörelsestunder -­‐
sagostunder -­‐
dockteater -­‐
drama: barn kan själv spela teater (handdockor, i fester), vi deltar i Luckans verksamhet, -­‐
dans, film: vi går på bio, teater, museer Barn 3-­‐5 år 38 Barn 3-­‐5 år uppmuntras Barn 3-­‐5 år -­‐
Genom dokumentation i form av portfolio Våra uppställda mål är nådda då: Barn 0-­‐3 år -­‐
barn är villiga att använda olika material och redskap för att uttrycka sig -­‐
barn är gärna med i musikstunder -­‐
sagoberättande Barn 3-­‐5 år -­‐
barn visar aktivitet och intresse inom konst och kultur -­‐
barnets iakttagelseförmåga har vuxit vad gäller konst och kultur -­‐
barnet är själv nöjd med det hon eller han har varit med om att uttrycka sig via konst och kultur 3.6 Etik och livsåskådning Huvudmål: Barn 0-­‐3 år -­‐
att barnet stärks och stöds med att bilda en god social självkänsla. -­‐
att barnet känner sig trygga 39 -­‐
att barnet får ta del av seder som barnets religion eller livsåskådning för med sig. Barn 3-­‐6 år -­‐
att barnet stärks och stöds i med att bilda en god social självkänsla. -­‐
att barnet känner sig trygga -­‐
att barnet får ta del av seder som barnets religion eller livsåskådning för med sig. Inlärningsmål: Metoder: Aktiviteter: Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år etik och moral etik och moral etik och moral -­‐
att stöda barnet i frågor om rättvisa och orättvisa -­‐
att lära sig visa omtanke och hänsyn -­‐
att lära sig visa sina känslor -­‐
positiv attityd till socialt umgänge -­‐
att stöda barnet att inta olika roller i olika sociala situationer. -­‐
jämlikhet och olikhet -­‐
rättvisa -­‐
hänsyn och omtanke -­‐
vänskap -­‐
uttrycka känslor i tal -­‐
lära sig säga förlåt -­‐
vara artig, tacka -­‐
-­‐
-­‐
-­‐
-­‐
Rädslor, ångest och känslor av skuld är också element i barnens liv. De behandlas tillsammans med barnet så att barnet kan känna sig tryggt. att vuxna beskriver och uttalar, benämner känslor vid dagliga situationer som uppstår mellan barn – barn och vuxna -­‐ barn. -­‐
dagliga diskussioner då det uppstår situationer som handlar om rätt och fel, att visa omtanke, hänsyn osv. -­‐
sånger -­‐
sagor och diskussioner -­‐
diskutera om budskapet i olika berättelser vuxna fungerar som modeller i barngruppen. Besvarar och ta vara på det positiva i barngruppen. berömma barn då de visar hänsyn och omtanke till andra barn eller vuxna. stöda barnet att enskilt eller i grupp att 40 -­‐
sorg benämna, känna igen och berätta om sina känslor. -­‐
-­‐
vuxna stöder och uppmuntrar de barn som har svårt att ta kontakt med andra barn eller vuxna. Vuxenledd verksamhet även under fri lek. lära ut goda seder och vanor, vuxna fungerar som modeller. t.ex vid matsituationen etc. Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år religion religion religion -­‐
jul och påsk -­‐
-­‐ sånger som har anknytning till olika högtider -­‐
advent -­‐
möjlighet till egna religionens traditioner vid önskemål utav föräldrar -­‐
ge ett religiöst budskap med respekt och hänsyn till olika religioner och livsåskådningar -­‐
-­‐
-­‐
beakta olika kulturer och religioner -­‐
sånger som har anknytning till olika högtider genom att läsa sagor och berättelser med budskap om jul och påsk Barnets känslighet och förmåga att förstå det som är ordlöst och symboliskt respekteras, stöds och stärks. -­‐ sagor som har anknytning till jul och påsk -­‐ samlingar om vad advent och julens budskap är -­‐ promenader för att se och diskutera om julkrubborna. -­‐ barn som tillhör t.ex. den ortodox kyrkan kan delta i deras församlings religionsfostran. Föräldrarna har rätt välja huruvida deras barn deltar under vår barnets tro utreds och verksamhet då vi har t.ex. vi ordnar vid andakt. Barn kan under denna föräldrarnas önskan tid leka eller måla ifall verksamhet för barnen föräldrarna så önskar. under tiden som andras livsåskådning/ -­‐ barn som har judisk tro 41 religion behandlas -­‐
vi utreder huruvida vi bör beakta vid servering av kosten andra tillvägagångssätt. -­‐
vi utreder vilka högtider barn med annan tro än luthersk – evangelisk tro deltar i. -­‐
-­‐ då ett barn med annan tro än evangelisk – luthersk diskuterar sin livsåskådning, stöder personalen och besvara de barnens frågor med respekt för barnets tro. Personalen bekantar sig med de olika religiösa åskådningar som finns. serveras kost enligt föräldrars önskan. Barn 3-­‐6 år Barn 3-­‐6 år Barn 3-­‐6 år etik och moral etik och moral etik och moral -­‐
att skilja på rättvisa och orättvisa, jämlikhet och olikhet -­‐
uttrycka känslor i tal och lära sig säga förlåt -­‐
vara artig och tacka -­‐
att ta den andras roll, att sätta sig i den andres ställe. -­‐
-­‐
-­‐
Vid lek diskutera begreppen och stöda barnet till att skilja på rätt och fel. beskriva och uttala känslor vid dagliga situationer som uppstår mellan barn – barn och vuxna -­‐ barn. berömma barn då de -­‐
samlingsmaterial såsom SET -­‐ metoden, START. -­‐
Vid lek diskutera begreppen och stöda barnet till att skilja på rätt och fel. -­‐
sånger -­‐
sagor och berättelser 42 -­‐
att känna vänskap -­‐
insyn och hänsyn till vad barnets egna handlingar har för konsekvenser för de andra -­‐
positiv attityd till socialt umgänge -­‐
att stöda barnet att inta olika roller i olika sociala situationer. -­‐
väcka intresse för etiska frågor. visar hänsyn och omtanke till andra barn eller vuxna. -­‐
-­‐
-­‐
-­‐
-­‐
Barn 3-­‐6 år religion -­‐
jul och påsk -­‐
advent -­‐
stöda barnet att enskilt eller i grupp att benämna, känna igen och berätta om sina känslor. T.ex. under samlingar. vuxna stöder och uppmuntrar de barn som har svårt att ta kontakt med andra barn eller vuxna. Vuxenledd verksamhet även under fri lek. lära ut goda seder och vanor, vuxna fungerar som modeller. t.ex vid matsituationen etc. -­‐
drama -­‐
dagliga diskussioner Vid t.ex. lek och spel fäster man uppmärksamheten vid regler och rättvis bedömning. Rädslor, ångest och känslor av skuld är också element i barnens liv. De behandlas tillsammans Barn 3-­‐6 år med barnet så att barnet kan känna sig tryggt. religion läsa sagor och diskutera rätt och fel, -­‐ sånger som har anknytning till olika högtider godhet, ondska Barn 3-­‐6 år -­‐ sagor som har anknytning till 43 -­‐
jul och påsk möjlighet till egna religionens traditioner religion -­‐ samlingar om vad advent och vid önskemål utav julens budskap är föräldrar -­‐ Barnets känslighet och -­‐
ge ett religiöst budskap med respekt och hänsyn till olika religioner och livsåskådningar -­‐
beakta olika kulturer och religioner -­‐
att barnets egna frågor och tankar i livsåskådning beaktas förmåga att förstå det som är ordlöst och symboliskt respekteras, stöds och stärks. -­‐
sånger som har anknytning till olika högtider -­‐
genom att läsa sagor och berättelser med budskap om jul och påsk -­‐
Barnets känslighet och förmåga att förstå det som är ordlöst och symboliskt respekteras, stöds och stärks. -­‐
barnets tro utreds och vi ordnar vid föräldrarnas önskan verksamhet för barnen under tiden som andras livsåskådning/ religion behandlas -­‐
vi utreder huruvida vi bör beakta vid servering av kosten andra tillvägagångssätt. -­‐
vi utreder vilka högtider barn med annan tro än luthersk -­‐ promenader för att se och diskutera om julkrubborna. -­‐ barn som tillhör t.ex. den ortodox kyrkan kan delta i deras församlings religionsfostran. Föräldrarna har rätt välja huruvida deras barn deltar under vår verksamhet då vi har t.ex. andakt. Barn kan under denna tid leka eller måla ifall föräldrarna så önskar. -­‐ barn som har judisk tro serveras kost enligt föräldrars önskan. 44 – evangelisk tro deltar i. -­‐
då ett barn med annan tro än evangelisk – luthersk diskuterar sin livsåskådning, stöder personalen och besvara de barnens frågor med respekt för barnets tro. Personalen bekantar sig med olika livsåskådningar. Våra uppställda mål är nådda då: Barn 0-­‐3 år -­‐
då ett barn vågar visa sina känslor och bearbeta dem -­‐
då ett barn känner sig tryggt -­‐
då barnet får ta del av sina egna seder och bruk Barn 3-­‐6 år -­‐
då ett barn kan benämna och känna igen känslor -­‐
då ett barn vågar visa sina känslor och bearbeta dem -­‐
då ett barn kan inta olika roller i ett socialt sammanhang och kan fungera utgående från andras perspektiv -­‐
då ett barn känner sig tryggt -­‐
så barnet är frågvist och får svar på sina tankar om religiösa frågor -­‐
då barnet får ta del av sina egna seder och bruk 45 3.7 Språk och kommunikation Handlingsplan för språk och kommunikation: Allmänt gäller att det är lika viktigt att upprepa och befästa tidigare inlärda språkliga färdigheter som att skaffa nya . Och att den icke-­‐verbala kommunikationen går hand i hand med den verbala. Det är också viktigt att de tvåspråkiga barnen ska stödjas till en stark svenska utan att underlåta att bejaka deras finska språkidentitet. Huvudmål: 0-­‐3 år -­‐
Barnen lära sig att kommunicera på svenska för uttrycka sina önskningar och behov. 3-­‐6år -­‐
Barnen ska kunna samverka med varandra och vuxna i vardagen med hjälp av svenska språket. Samt ha fått ett stöd för fortsatt språkutveckling. Inlärningsmål: Metoder: Aktiviteter: Barn 0-­‐3 år Barn 0-­‐3 år -­‐ barnen får grunder i ordförrådet som hjälper det vidare i sin vardag. -­‐ dagliga rutiner för -­‐hög läsning av sagor, och kommunikation genom samtal, berättelser. dialoger mellan såväl barn-­‐
barn och vuxen-­‐ barn där -­‐ samlingar barnet kan stärkas individuellt. -­‐bordsteater. -­‐ diskussioner, sångstunder, sago-­‐ och historieberättande i -­‐kroppsdelar t ex var sitter örat samlingar samt olika spel. -­‐ barnen sporras till att uttrycka sin vilja på svenska. -­‐ barnen får en god grund för sin fortsatta språkliga utveckling. -­‐ använda svenska språket -­‐genom ett varierat språket skapas en miljö där barnets nyfikenhet blir en positiv drivkraft och språket stärks. Barn 0-­‐3 år -­‐bilder-­‐ och pekböcker -­‐dagligt upprepande av vissa begrepp. -­‐språklekar 46 -­‐ sångstunder -­‐aktivt lyssnande på barnets funderingar. -­‐ mungymnastik -­‐fria lekar. Barn 3-­‐6 år Barn 3-­‐6 år -­‐barnet ska kunna förstå sina och andras känslor. -­‐användandet av många olika -­‐samlingar för diskussioner uttrycksformer vid möten med alla barn -­‐fria lekar -­‐ att kommunikation är ett verktyg för att lösa konflikter men också att förebygga dem genom att tala och komma överens. -­‐ barnet ska få tillgång till en ordrik miljö som ett stöd för fortsatt utveckling. -­‐koppling till vardagen. Kalender, regler, övedrenskommelser mm. -­‐aktiv vuxennärvaro och diskussion tillsammans med barnet. -­‐ -­‐tvåspråksbarn ska stödjas i sin svenska språkutveckling -­‐ barn med andra särskilda behov ska stödjas utifrån behov.. Barn 3-­‐6 år -­‐fasta vardagsrutiner som mat, på-­‐ och avklädning mm -­‐mungymnastik -­‐berättelser -­‐sagostund -­‐sagotering -­‐spel -­‐sångstunder -­‐språklekar Våra uppställda mål är nådda då: Barn 0-­‐3 år Då barn tar initiativ till diskussioner och upprätthåller den 47 Då barnets visar ökat ordförråd och språklig förståelse Barn 3-­‐6 år Allmänt gäller att det är lika viktigt att upprepa och befästa tidigare inlärda språkliga färdigheter som att skaffa nya . Och att den icke-­‐verbala kommunikationen går hand i hand med den verbala. Det är också viktigt att de tvåspråkiga barnen ska stödjas till en stark svenska utan att underlåta att bejaka deras finska språk identitet. Barnen förstår oss och vi dem i det dagliga samspelet. Därvid beaktas de åldersmässiga behoven och förmågan. 4 UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN Vi anser att det är viktigt att ta tillvara respons av barn, föräldrar och samarbetspartners. För att kunna utveckla vår verksamhet beaktar vi den respons vi får och diskuterar igenom den i vårt team. Vi strävar till att samarbetet med föräldrarna är så gott att de vågar ge respons åt oss. Det är viktigt för att vi får respons utav såväl föräldrar som barn och vi utvecklar vår verksamhet på basen av respons av andra men även på basen av personalens egna reflektioner. Vi utvärderar veckovis och terminsvis vår verksamhet. Genomgång och behandling av respons Personalen behandlar all respons som tilldelas oss. Dagligen får vi respons via barn och föräldrar om den verksamhet vi har. Ibland får vi respons även utav samarbetspartners eller helt utomstående personer. Responsen från barnen behandlar vi på våra veckoplaneringsmöten. Respons från föräldrar eller andra behandlas på våra personalmöten och veckoplaneringsmöten som vi har en gång i veckan. Vi strävar till att ge information till den som vi fått respons utav genast eller så fort vi kommit fram till gemensamma åtgärder. Det är även viktigt att informera om hur responsen åtgärdas. Responsen från barn och vuxna dokumenteras i vår utvärdering som vi strävar till att göra veckovis. Den respons som vi behandlar på våra personalmöten dokumenteras också i vårt informationshäfte. Vartannat år skickas det ut en enkätförfrågan om kundförnöjsamhet. År 2014 utdelades Stiftelsens andra enkät elektroniskt via ett bolag som heter Digium. Sammanställningen utav svaren sköttes av Digium och de öppna svaren gick personalen igenom under april månad. De slutna svaren tilldelades personalen i april och behandlades utav personalen. En intern utvärdering skedde mellan personalen och den utvärderingen jämfördes med kundenkät svaren och vi kom överens om åtgärder som vidtas för att utveckla verksamheten på vissa områden. Vi har dokumenterat 48 åtgärderna och utvärderingen. Svaren från kundenkäten tilldelades föräldrarna under ett föräldramöte i maj. Den respons vi tagit emot skriver vi ner i ett ”info-­‐häfte” som finns med på personalmötet. Alla i personalen läser det och responsen ges även muntligt vidare. Därtill har vi en planeringsbok för verksamhetsåret där vi veckovis utvärderar vår verksamhet. För att kunna utvärdera på ett bra sätt krävs enkäter, intervjuer och en återblick i skrivet material (planeringsböcker, ekonomisk redovisning, närvarolistor mm). Men också vid muntliga erfarenhetsutbyten. De metoder som vi får respons på är direkt av barnen då de leker. Vi diskuterar med barnen om vad och varför de är intresserade att göra vissa aktiviteter samt vad och varför de inte gillar vissa andra aktiviteter. Detta kräver att det finns en vuxen nära barnet. Vi för dagliga diskussioner med föräldrar och har föräldrasamtal minst två gånger om året och vid behov oftare. Vi tar emot respons muntligt, via e-­‐post och via telefonsamtal. Föräldrar har också möjlighet att ge respons direkt till verksamhetsledaren och direktionsmedlemmar. Utvärderingsarbetet görs under junimånad med viss komplettering i augusti. Samtidigt har planeringsarbetet för nästa verksamhetsår redan påbörjats. De sista delarna av utvärderingen gör att detta arbete kan göras klart i mitten av augusti. Utvärdering och genomgång utav respons sker även under personalens utvecklingssamtal som hålls minst en gång per termin. 4.1 Utvärdering av verksamhetens struktur Verksamhetens struktur ses över minst en gång per termin. Barngrupperna förändras till ålder och storlek. Det pedagogiska arbetet kan följas upp med återblickar i planeringsdokumentation i vilket också förekommer handlingsplan och daghemmets Planen för småbarnsfostran. Ekonomisk utvärdering kan ge mer information om resursanvändning och kan förklara och påverka utvärderingen. Att utvärdera bemanningen i olika situationer kan ge oss kunskap om när och var vi behövs bäst samt hur vi kan bättre strukturera upp fördelningen av ”kanslijobb”/dokumentation och vårdande av barn. Då är det också viktigt att veta när frånvaron varit stor oavsett barn eller personal. Från detta område är det ganska lätt att plocka fram underlag till utvärderingar eftersom dokumentationen redan finns. En grovplanering görs även i början av varje termin om hur och när dokumentationsarbetet skall vara gjort. Detta underlättar arbetsfördelningen utav dokumentation och arbetet med barnen. 4.2 Utvärdering av fostringsgemenskap 49 Då personalen utvärderar fostringsgemenskapen utvärderas bl.a. hembesöken till nya föräldrar och den information som tilldelats mellan personal och föräldrar under mjuklandningstiden. Då barnet redan gått en längre tid på daghemmet utvärderas det som tagits upp under föräldrasamtalen och de dagliga samtal som förts med föräldrarna. Föräldrarnas och personalens syn om barnet hemma och på daghemmet förs fram oftast under föräldrasamtalen men det är också viktigt för personalen att föräldrarna tar del av den verksamhet som vi har och stöder personalen att nå de mål vi ställer för barnet och för verksamheten. 4.3Utvärdering av föräldrasamarbete Föräldrasamarbetet utvärderas tillsammans med föräldrarna under barnets kvartsamtal. Föräldrarna tillfrågas hur de upplever samarbete med personalen på daghemmet och om de har önskemål om förändring av något slag. Samtalen dokumenteras i barnets plan för småbarnsfostran. Personalen behandlar även de ärenden som föräldrarna för fram längs med verksamhetsåret. Personalen utvärderar sina egna sätt att samarbeta och föra fram information om barnets dag på daghemmet. Vid samarbete med föräldrar utvärderar vi också innehållet av det vi anser är samarbete. 4.4 Utvärdering av handlingsplanen Daghemmets handlingsplan utvärderas i större utsträckning vid slutet av varje termin. Den slutgiltiga utvärderingen sker i juni eller under planeringsdagarna i augusti och i januari. Utifrån utvärderingen kan den vårdande personalen utvecklas, utveckla verksamheten och ta tillvara det som är fungerande. Handlingsplanen tas fram flera gånger årligen för diskussion och därmed förbereds den terminsvisa utvärderingen. Större förändringar sker endast vid behov och med eftertanke för att inte de långsiktiga målsättningarna går isär. Större förändringar planeras och tas beslut om allt som oftast i samband med en årlig utvärdering. 4.5 Tillämpning av utvärderingen Utvärderingen är i stort sett klar då verksamheten håller på att avslutas d.v.s. i juni. Därefter bör en verksamhetsplan finnas i stort sett klar i slutet av september. De åtgärder som tas under 50 verksamhetsåret eller det kommande verksamhetsåret dokumenteras i en intern grovplaneringsbok där även personalen även dokumenterar utvärderingen. De åtgärder som tagits presenteras under höstterminens föräldramöte för föräldrar. Stiftelsens ledning får information om daghemmets utvärdering och åtgärder genom de utvecklingssamtal och personalmöten som förs med verksamhetschefen. Den interna utvärderingen sammanställs kort terminsvis och tilldelas verksamhetsledaren. 5 BEHANDLING UTAV RESPONS För att kunna utvärdera på ett bra sätt krävs att vi har ett lämpligt underlag. Det finns flera olika sätt att samla in och ta reda på respons om verksamheten. En del av materialet, responsen, har vi redan till vårt förfogande i.o.m. våra arbetsmetoder och arbetsverktyg. Dokumenterat material såsom planeringsböcker, ekonomisk redovisning, närvarolistor m.m. ger också en hel del information som är viktig vid utvärdering av verksamheten. Föräldrars kommentarer och respons dagligen är också någonting vi behandlar och tar till oss med personalen. Föräldrarnas och barnens respons behandlas under planeringsmöten och planeringsdagar. De åtgärder som går att förverkliga tas i bruk och föräldrarna informeras om de åtgärder som vi tagit. Ifall att personalen kommer fram till att det inte går att åtgärda, informeras även detta till föräldrarna. Muntliga erfarenhetsutbyten bland personalen är ett sätt att utvärdera verksamheten. Det sker ofta dagligen och under planeringsmöten. Då vi önskar information om föräldrarnas tankar om verksamheten har Stiftelsens ledning anlitat en utomstående konsult som utarbetat enkätförfrågningarna som tilldelats föräldrarna elektroniskt. Svaren har sammanställts till en rapport utav samma konsult. Rapporten har presenterats till personalen som sedan bearbetat svaren under en planeringsdag i början av höstterminen. Denna information är ytterst viktig för oss för att kunna vidare utveckla vår verksamhet. Föräldrarna har kunnat ta del av svarsrapporten via ett föräldramöte som arrangerats våren 2014. Utvärderingsarbetet göras klart i juni med viss komplettering i augusti. Samtidigt har planeringsarbetet för nästa verksamhetsår redan påbörjats. De sista bitarna av utvärderingen gör att detta arbete kan göras klart i mitten av augusti. Vi arbetar för närvarande fram ett utvärderingsförfarande av god kvalitet och med lång livslängd. Verksamhetsplanen är en del av den utvärderingsprocess som vi arbetar med idag. 51