2015-2016 Vidhögeskolans Likabehandlingsplan

Vidhögeskolan F-9 Fjärilens,
Regnbågens och Blåvingens
fritidshems plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9, Fritidshem
Läsår: 2015/2016
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola F-9, Fritidshem
Ansvariga för planen
Likabehandlingsgruppen
Ewa Berglund F-5 och fritidshemmen Rektor
Teresia Eriksson 6-9 Rektor
Charlotte Björk Kurator
Fiona Kyllergård Skolsköterska
Milena Holmsten Fjärilen
Malin Andersson Regnbågen åk 4-5
Kristin Lindblom Regnbågen åk 6
Karin Jensen Lag 5
Ann-Helén Matiasson Lag 6
Maria Söder Fritidshemmen
På Vidhögeskolan ska elever, föräldrar och personal känna sig trygga och respekterade.
Vår vision
Ingen form av diskriminering eller kränkande behandling ska förekomma på
Vidhögeskolans och i fritidshemmens verksamhet. Alla har rätt att känna gemenskap
och trygghet i skolan. Skolans verksamhet ska bygga på tolerans, respekt och förståelse
för varandras arbete och acceptans för att vi människor är olika med lika värde.
Planen gäller från
2015-08-19
Planen gäller till
2016-08-19
Läsår
2015/2016
Elevernas delaktighet
Eleverna är delaktiga genom elevintervjuer, hälsoenkäter F-klass åk 4 och 8. Genomgång
med elevråd F-3, 4-6 , 6-9 och fritidsråd.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna är delaktiga genom föräldraföreningen.
Personalens delaktighet
Personalen är delaktig genom likabehandlingsgruppen och genomgång på studiedagar
och arbetsplatsträffar.
Förankring av planen
Information till all personal på arbetsplatsträff. Information till samtliga elever senast
v.39 Information till föräldraförening senast under september månad. Planen ligger på
hemsidan.
2
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Planen har utvärderats genom
Samtal i likabehandlingsgruppen och utvärdering. Analys av elevenkäter.
Dokumentation och analys av läsårets elevärenden.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Likabehandlingsgruppen ”Värdefulla Vi” består av elevrepresentanter och personal.
I förra årets plan skrev vi att vi behöver arbeta med:
Arbetsron.
Arbetsron hade blivit något bättre men eleverna ville fortsätta att arbeta med detta och
fortsätta att minska kränkningar och trakasserier på skolan.
Efter årets utvärdering ser vi att vi i år behöver arbeta med, elevernas språkbruk och
förankra Likabehandlingsplanen på ett bättre sätt.
Hur kommer vi att jobba med detta?
 Språkbruket är en ständig dialog mellan lärare och elever. Lärare skall alltid
reagera när elever använder kränkande ord.
 Förankring av likabehandlingsplanen. Värdegrundspedagogerna går runt till alla
klasser på skolan vid början av terminen och pratar med dem om vad som händer
när någon blir kränkt, talar om vilka de 7 diskrimineringsgrunderna är.
 Klasslärare informerar eleverna om planen mot diskriminering och kränkande
behandling på samlingstiden.
 Under Temadagarna i februari tas Likabehandlingsplanen upp.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-05-31
Genom elevintervjuer, analys av likabehandlingsärenden.
Samtal i likabehandlingsgruppen.
Analys av husmodellen som elever i åk 3 och åk 7 kommer att göra i januari.
Husmodellen är en kartläggning där man kan se var elever känner sig trygga eller
otrygga på skolan.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor och värdegrundspedagoger
3
Främjande insatser
Främjande insatser är de generella insatser vi gör för att skolan ska präglas av mångfald,
respekt och lika rättigheter. Därför har vi en medvetenhet och kunskap om de sju
diskrimineringsgrunderna med oss i vårt bemötande och bedömning av eleverna i
undervisning och andra aktiviteter.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Mål
Vi på Vidhögeskolan ska ständigt hävda allas lika värde och rättigheter samt visa i
praktisk handling att olikheter ses som en tillgång på skolan och i undervisningen.
Uppföljning av detta arbete sker kontinuerligt i arbetslagen och likabehandlingsgruppen.
Främjande rutiner på Vidhögeskolan
Organisationsnivå/skolnivå






Det finns två värdegrundspedagoger på skolan som är samordnade för
likabehandlingsfrågor.
Likabehandlingsgruppen består av en pedagog från varje arbetslag samt kurator,
skolsköterska och rektor. Gruppen träffas på schemalagd tid. Pedagogerna träffar
olika elevrepresentanter i sitt lag för att samtala om stämningen bland elever och
om kränkningar eller trakasserier förekommer. Likabehandlingsgruppen
medverkar på möten, samordnar och utvecklar det främjande och förebyggande
arbetet på skolan.
Pedagogen från likabehandlingsgruppen träffar elever från varje klass ungefär
var femte vecka med "Värdefulla Vi". Detta rapporteras sedan vidare till
arbetslaget och likabehandlingsgruppen. Ansvarig: alla i likabehandlingsgruppen.
Vid starten av läsåret utbildas alla elever i åk 4 och åk 6 i likabehandlingsfrågor.
Detta för att från början skapa grupper där eleverna vet vad som är skolans
vision i likabehandlingsarbetet. De skall både i teori och praktik förstå vilken
värdegrund skolan har och känner trygghet i detta. Tillsammans med eleverna
analyserar vi och diskuterar vilka fördomar och stereotypa föreställningar som
kan förekomma i media eller läromedel utifrån de sju diskrimineringsgrunderna
Ansvarig: Värdegrundspedagogerna, kurator och klasslärare.
Diskrimineringsgrunderna med förklaring sitter väl synligt i alla klassrum. Dessa
sätts upp i början av terminen där värdegrundspedagogerna repeterar och
förklarar vad diskrimineringsgrunderna är.
Ansvarig: Värdegrundspedagog
Trappan som beskriver hur gången är när man anmäler ett
likabehandlingsärende sitter väl synligt i alla klassrum och presenteras av
värdegrundspedagog vid början av terminen.
Ansvarig: Värdegrundpedagog
4








Information i augusti-september till alla klasser om årets likabehandlingsplan. Vi
berättar om visionen, kartläggning, resultat, analys och vilket förebyggande
arbete detta har lett fram till. Vi går också igenom diskrimineringsgrunderna och
olika definitioner. Detta för att synliggöra och tydliggöra vilken skolmiljö
eleverna har rätt att gå i och skyldighet att bidra till.
Ansvarig: Värdegrundspedagog, klassläraren och rektor
Ordningsregler finns på skolan. Ansvarig: klassläraren
Elevråd med representanter från alla klasser träffas regelbundet och arbetar
med skolövergripande frågor. Elevinflytande i olika former är en viktig faktor för
upplevelsen av trygghet och trivsel.
Elevhälsoteamet träffas regelbundet och strukturerar arbetet kring elevhälsan.
Skolan har överlämnanderutiner inför åk 1, åk 4, åk 6 och åk 7.
Under raster finns rast värdar med väl synliga västar på skolgården bland elever
åk F-5 och extra uppmärksamhet vid fotbollsplan, samt personal tillgänglig bland
de äldre eleverna.
Ansvarig: Samtlig personal i arbetslagen
I matsalen och vid bussar finns värdar Ansvarig: Samtlig personal i arbetslagen
Under fritidshems tid finns alltid vuxna ute tillsammans med eleverna.
Grupp/klassnivå
Kartläggning är gjord utifrån varje arbetslag. Lagen kommer därefter att ha olika mål
och åtgärder relaterade till denna kartläggningen. Detta står under kartläggning och
förebyggande arbete.
Ansvarig: Värdegrundspedagogerna.




Individnivå
Kontaktlärarskap
Frågor om trivsel och trygghet tas upp på utvecklingssamtalet en gång per termin.
Ansvarig: Kontaktläraren
Skolsköterskan har hälsosamtal i F-klass, åk 4 och åk 8 samt med elever i åk 5
pratar hon i små grupper om sexualkunskap.
Ansvarig: Skolsköterskan
Kurator, skolsköterska och värdegrundspedagoger finns tillgängliga för eleverna
varje dag. Ansvarig: Rektor
5
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Likabehandling representanterna har haft regelbundna samtal med eleverna under
läsåret. Elevintervjuer är gjorda under vårterminen 2015, i syfte att kartlägga hur
eleverna har det på skolan. Skolsköterskan har genomfört en hälsoenkät kring elevernas
mående. Rektorerna har haft elevintervjuer kring diskrimineringsgrunderna.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller Köns uttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan Trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Enskilda intervjuer med elever där vi ställt frågor utifrån hur det är att vara elev på
Vidhögeskolan. Vi har frågat utifrån diskrimineringsgrunderna och annan kränkande
behandling. Eleverna har också varit involverade genom enkät och husmodell.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Samtal i arbetslag och likabehandlingsgrupp. Analys av årets likabehandlingsärenden,
intervjuer och hälsoenkät.
Resultat och analys
Analysen bygger på två slumpmässigt utvalda elever i varje klass och årskurs. Analysen
visar att eleverna tycker att Vidhögeskolan är en bra skola och att de trivs. De har
förtroende för lärarna. Eleverna påpekar att här finns : Trivselledare, Värdefulla Vi och
elevrådsmöten på skolan som gör att eleverna känner sig delaktiga. Placeringen av
skolan tas upp av flera elever då skolan känns central och här finns närhet till simhall,
ishall, skytte och idrottshallar. Åk 6 känner att de saknar ett arbetslag. Eleverna känner
sig splittrade då klasserna är passerade på olika delar i skolan. Överlag trivs eleverna i
sina arbetslag.
På skolan förekommer könsord, bög och tecken som svordomar. Hora kan förekomma.
Eleverna uttrycker det som om man använder det på "skoj" och bara mot dem som är
med på det. Man tar efter utan att ha förståelsen av orden.
På frågan om eleverna känner till likabehandlingsplanen och vad som händer när men
blir utsatt, visade det sig att eleverna hade en något vag förståelse vad
likabehandlingsplanen innefattar. De äldre eleverna associerade till den " Gyllene
regeln" medan de yngre eleverna pratade om att " behandla alla lika".
Årets arbete med värdegrundspedagoger på skolan har visat att elever, föräldrar och
lärare vet var de skall vända sig när en kränkning sker. Eleverna säger :
"Ja, efter att värdegrundspedagogerna börjat känns det som om det finns någon som
lyssnar. Det är bra med uppföljningsarbetet, om det inte funnits någon där för den som
blivit kränkt, hade det inte funnits stopp för det."
Temadagarna var också en viktig fördjupning i arbetet med värdegrundsarbetet. Då vi
under året har gjort en ansökan till "Skapande skola" och fått detta beviljat, kommer det
att användas till nästa års Temadagar. I fjol skrev vi att vi skulle arbeta för att göra caféet
till en samlingsplats för skolan. Detta arbete har vi kommit en bit på vägen med.
Anställning av cafévärdinna, ett flertal utställningar, fritt kaffe till de lärare som sitter i
cafét med eleverna. Det har resulterat i en mer trivsam miljö.
6
Framåtsyftande
Mål som hela skolan skall sträva mot 2015-2016






Strävan efter att all personal på skolan och på fritidshemmen i alla lägen reagerar
och agerar om någon utsätter eller blir utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling.
Fortsatt arbete med att tydliggöra skolans värdegrund och vision i
likabehandlingsarbetet samt att skolan nu har två värdegrundspedagoger som
kommer att ha huvudansvaret för detta arbete.
Arbeta medvetet med de normer som styr vårt handlande, särskilt när det gäller
kön, sexuell läggning och etnicitet. Detta görs både i den dagliga undervisningen
och i bemötande av elever.
Fortsätta arbetet med att stoppa och få bort all form av trakasserier och
kränkande ord.
Arbeta för att skapa en vi känsla på skolan och i klasserna.
Fokusområde läsåret 15/vt16
F-åk 3
Vara trevliga mot varandra, vara vänner, arbetsro, vårdat språk.
åk 4-åk 5
Gyllene regeln, arbetsro, vårdat språk.
åk 6
Inte mobba, Mindre svordomar istället använda bra ord.
Arbetslag 5
Gyllene regeln, Arbetsro.
Arbetslag 6
Ömsesidig respekt mellan elever och lärare, Språket
Fritidshemmen Mål för fritidshemmen är att tydligt synliggöra hur men arbetar
med värdegrundsarbetet på skolan.
Åtgärd







Diskrimineringsgrunderna, årets fokusområden utifrån kartläggningen och
"TRAPPAN" för kränkande behandling finns synlig i alla klassrum. Ansvarig:
Värdegrundspedagogerna.
Rutiner kring dokumentation vid kränkande behandling tydliggörs för
arbetslagen. Ansvarig: Värdegrundspedagoger.
Fortsätta med kontinuerliga diskussioner med elever kring arbetsron och vad de
behöver utveckla. Ansvarig: Klass- och ämneslärare
Vi vill att de nya eleverna skall känna sig välkomna och inkluderade i vår skola.
Ansvarig: Klasslärare och all personal på skolan.
Arbeta för en gemensam strategi och redskap för hur vi tar emot och bemöter
nya elever. De ska både i teori och praktik förstå vilken värdegrund skolan har
och känna trygghet i detta. Ansvarig: Klasslärare, Värdegrundspedagoger
Undervisande lärare har koll på hur det förhåller sig i omklädning till idrotten då
elever kan uppleva det otryggt. Om det visar sig vara problem i gruppen
informerar läraren rektor som fattar beslut om åtgärd. Ansvarig: undervisande
lärare i idrott.
Information om likabehandlingsplanen m.m (se främjande arbete)
Ansvarig: klasslärare, värdegrundspedagoger samt presentation av skolsköterska
och kurator.
7



All personal på skolan måste reagera och markera om man ser eller hör att någon
blir utsatt för kränkningar eller trakasserier. Ansvarig: alla personal på skolan.
Vi bör bli medvetna om heteronormen och förhålla oss till denna. Vi tänker på i
vilka situationer vi riskerar att behandla flickor och pojkar olika just på grund av
deras kön. Ansvarig: all personal på skolan
Fortsatt arbete med Temadag om Likabehandling för hela skolan.
Ansvarig: Värdegrundspedagogerna.
8
Rutiner för akuta situationer
Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Upptäcka, utreda, åtgärda, följa upp och dokumentera. Så snart någon ur personalen får
kännedom om att en elev kan tänkas vara utsatt för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling av en annan elev eller av en vuxen på skolan, måste uppgifterna
utredas. Utredning av kränkande behandling/trakasserier skall dokumenteras på
hänvisad blankett. (Vidhögeskolans blankett för dokumentation och uppföljning av
likabehandlingsärende se bil.1). Vissa kränkande handlingar kan behöva polisanmälas
direkt eller anmälas till sociala myndigheter. Rektor beslutar om anmälan ska ske direkt
eller ev. senare under processens gång. Utredning ska alltid ske med hänsyn till den
utsatte och övriga inblandade. Om en elev upplevt sig utsatt för kränkande behandling
bör information till vårdnadshavare ske snarast. Detta gäller även den eller de som
utsatt. Det är viktigt att både den som blivit utsatt och den som utsatt någon får stöd av
någon vuxen under hela processen.( TRAPPAN, se nedan) Målet för arbetet är alltid att
få den utsatte att återfå förtroendet för skolan och känna trygghet igen. Det är lika
viktigt att få en elev som utsatt någon för kränkning att hitta nya sätt att förhålla sig och
att förändra sitt beteende. För att detta mål ska nås kan det behövas åtgärder på individ-,
grupp- och/eller organisationsnivå.
TRAPPAN :
1. Jag säger till min klasslärare eller annan vuxen på skolan.
2. Värdegrundspedagog och/eller kontaktlärare pratar med mig och inblandad elev.
3. Värdegrundspedagog och/eller kontaktlärare skriver ned( bil.1) det som har hänt.
4. Kontaktläraren informerar läraren.
5. Efter en vecka följer värdegrundspedagog eller klassläraren upp händelsen.
Om kränkningar fortsätter:
1. Värdegrundspedagog informerar rektor och likabehandlingsgruppen.
2. Föräldrar och elev kommer till skolan på ett möte.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Samtal med elever i arbetslagen ca var femte vecka för att se om det förekommer
trakasserier eller kränkande behandling. Personal på skolan uppmanas att vara i kaféet
och på andra platser där eleverna vistas. Kurator och skolsköterska finns tillgängliga på
skolan för samtal och arbetar för att eleverna ska få förtroende och tidigt komma med
eventuella bekymmer. Elever och föräldrar uppmanas att ta kontakt med skolan om de
får vetskap om att någon kan vara utsatt eller utsätter.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Rektor Ewa Berglund åk F-5 697703 [email protected]
Rektor Teresia Eriksson åk 6-9 697702 [email protected]
Värdegrundspedagog för F-åk 5 Milena Holmsten 0721571831
Värdegrundspedagog för åk 6-åk 9 Karin Jensen 0721571850
Regnbågen åk. 4-5 Malin Andersson
Regnbågen åk. 6 Kristin Lindblom
Fritidshemmen Maria Söder
Åk.6 Kristin Lindblom
Lag 5 Karin Jensen
9
Lag 6 Ann-Helen Matiasson
Kurator Charlotte Björk
Skolsköterska Fiona Kyllergård
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Alla som arbetar på skolan är tydliga med att kränkande handlingar eller trakasserier
inte accepteras och säger till direkt då vi ser eller hör något sådant. Handlingsplan som
finns beskriven ska tas i bruk snarast dock senast inom en vecka. Ansvarig är
klassläraren, vid behov ta hjälp av värdegrundspedagog.
( se TRAPPAN )
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Ärendet lämnas till rektor som utreder och beslutar om lämplig åtgärd. Rektor kontaktar
elevens föräldrar. Rektor följer upp ärendet. Dokumenteras på samma sätt som
likabehandlingsärende mellan elever.
Vid kännedom om eller misstanke om kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering mellan rektor – elev,
Arbetar vi enligt följande. Om någon får kännedom om att rektor utsatt någon för
kränkande behandling, kontaktas verksamhetschefen.
Vid kännedom om eller misstanke om kränkande behandling eller trakasserier
elev – personal,
Arbetar vi enligt arbetsmiljölagen och inte under de lagar som styr utformandet av
likabehandlingsplanen. Rektor kan upplysa om arbetsgång vid förekommande fall.
Rutiner för uppföljning
Uppföljningssamtal med berörda sker inom två veckor. Om kränkningen/trakasserierna
inte upphört tas ärendet vidare för diskussion om lämpliga åtgärder till
likabehandlingsgruppen, elevhälsan eller till rektor. Om så behövs upprättas ett socialt
åtgärdsprogram som följs upp enligt skolans rutiner.
Rutiner för dokumentation
Alla ärenden som kommer till personalens kännedom ska dokumenteras på blankett
"Vidhögeskolans blankett för dokumentation och uppföljning av likabehandlingsärende".
När ärendet är avslutat arkiveras dokumentationen i 10 år hos specialpedagogerna. Ett
exemplar för de berörda eleverna finns i arbetslagets likabehandlingspärm och sparas
så länge eleven finns på skolan.
Anmälningsplikt till rektor Samma dag som personal får kännedom om ett ärende ska
detta anmälas till rektor på särskild blankett. Rektor anmäler därefter inom två dagar till
förvaltningschef det som inträffat.
Den personal som får kännedom om ett ärende ansvarar för att ett
likabehandlingsärende upprättas. De personer som enligt ärendet ska genomföra
åtgärder ansvarar för att detta sker. Klasslärare till berörda elever ansvarar för att
vårdnadshavare får information.
10
Du som vårdnadshavare är viktig.
Om du som förälder har fått reda på att någon blivit kränkt eller trakasserad är det
viktigt att du berättar det för oss så att vi får en möjlighet att se till att det inte händer
igen. Om vi får information om att en elev har blivit kränkt eller trakasserad ska vi göra
en omedelbar utredning för att få reda på vad som har hänt. Sen kommer vi att sätta in
åtgärder för att förhindra att det sker igen.
Steg 1 I första hand ska du vända dig till klassföreståndare eller annan personal som
arbetar i den verksamhet där kränkningen eller trakasserierna skett. Är det en vuxen
som kränkt eller diskriminerat en elev ska du vända dig direkt till personens chef som är
rektorn.
Steg 2 Om du inte tycker att du får hjälp av dem du frågat i första hand eller om du anser
att problemet är allvarligt kan du lämna dina synpunkter till rektor,
värdegrundspedagog, kurator eller skolsköterska.
Steg 3 Om du inte är nöjd med rektorns svar eller åtgärder kan du vända dig vidare till
en verksamhetschef för grundskolan. Uppgifter finns på kommunens hemsida eller ring
kommunens växel 0340-88000
Steg 4 Om du inte anser att du fått ett tillfredsställande svar eller inte är nöjd med de
åtgärder du önskar av barn- och utbildningsförvaltningen kan du vända dig till
Skolinspektionen eller Barn- och elevombudsmannen med din synpunkt. Du hittar
information om hur du gör en anmälan på www.skolinspektionen.se
11
Bil.1
Vidhögeskolans blankett för dokumentation och uppföljning
av likabehandlingsärende
Sätt ett kryss för att ange vilken form av händelse det är. Handlar det om trakasseri
namnge även vilken diskrimineringsgrund:
Verbal kränkning: ……
Våld: ……
Konflikt: ……
Trakasseri på grund av: ………………………………………….
Ansvarig lärare: ……………………………………………………....
Datum: …………….
Inblandade: (Namn, klass och personnummer)
Beskriv händelsen kortfattat (så värderingsfritt som möjligt)
Samtal (datum, vad framkommer i samtalen? bifoga bilagor ett för varje
samtal/elev)
Kontakt med vårdnadshavare (datum, bifoga ev. minnesanteckningar)
Vilka åtgärder vidtas (på individ, grupp och/eller organisationsnivå)
Uppföljningssamtal (datum, vad framkommer, bifoga minnesanteckningar)
Datum och underskrift: ……………………………….
12
Så här gör vi om någon känner sig utsatt för någon form av kränkning:
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
Någon i personalen ser en kränkning eller blir kontaktad av någon som sett eller upplevt en
kränkning.
Samtal med den som blivit utsatt och första bedömning: allvarlig kränkning eller ej.
Kränkning elev- elev
Kränkning vuxen- elev
Dokumenteras på blankett:
”Dokumentation vid likabehandlingsarbete”
Samtal med de inblandade var för sig. Anteckna och
bilaga anteckningarna.
Information ges till alla berörda på skolan
Ärendet lämnas till rektor, som
utreder och beslutar om lämplig
åtgärd. Rektor kontaktar elevens
föräldrar, följer upp ärendet och
dokumenterar.
Vid alla typer av kränkning lämnas en anmälan till rektor.
Inom ett dygn.
Rektorn vidarebefordrar detta till förvaltningen.
Uppföljning sker vid flera tillfällen. När kränkningen
upphört avslutas ärendet. Dokumentationen diarieförs
på exp. och sparas i 10 år. Laget får en kopia som sparas
så länge eleven går på skolan.
Likabehandlingsgruppen träffas var 5:e
vecka.
I gruppen diskuteras de ärenden som
Värdefulla Vi har jobbat med i
Arbetslagen.
Om kränkningarna inte upphört, arbetas
det vidare med ytterligare åtgärder. Vid
behov med hjälp av värdegrundpedagog
eller elevhälsoteamet.
Vid kränkningar kan rådgivning och ev. anmälan
till polis eller socialtjänst ske. Rektor beslutar om
detta.
13
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra
elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna; kön,
könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen
direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling
till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas
tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många
flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering.
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett
sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de
elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna
( jämför kränkande behandling nedan)
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generalisering av till exempel ”Kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora” eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner
sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett upprepande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan
vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier.
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier
eller kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling

Carl blir ofta kontaktad via Kik elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko”
och ”tjockis”. De har lagt ut bilder av Carl på Facebook. Bilderna har tagits i
duschen efter Idrotten.
14


Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse.
Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre
ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans
personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”
säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröring, tafsning, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. De är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
15