Översiktsplan, samrådsredogörelse

Transcription

Samrådsredogörelse
2015-04-28
Översiktsplan för Söderköpings kommun
Upprättad: 2015-04-28
Samrådsförslag upprättat den 6 november 2012
Samrådstid: 2012-11-23 – 2013-02-08
Remisstid: 2012-11-23 – 2013-02-08
Granskningsutställning: 2015-05-01 – 2015-07-01
1(43)
Dnr: BMN 2012-242
2015-04-28
2(43)
Dnr: BMN 2012-242
Innehåll
1.
Sammanfattning ........................................................................................................................ 2
2.
Beredning av ärendet ................................................................................................................ 3
Samrådsmöten och annonsering
4
Samrådshandlingarna
4
Samrådsmöten
5
3.
Lista över remissinstanser och inkomma yttranden ............................................................ 5
4.
Inkomna synpunkter ................................................................................................................ 6
Statliga och regionala remissinstanser............................................................................... 6
Grannkommuner ............................................................................................................... 18
Kommunala remissinstanser ............................................................................................ 19
Lokala organisationer, intresseföreningar, företag och privatpersoner ..................... 21
Politiska partier (samlat svar, se längst ned i avsnittet) ................................................ 24
5.
Remisslista ................................................................................................................................ 37
6.
Revidering av samrådshandling ÖP ..................................................................................... 38
7.
Minnesanteckningar från samrådsmöten ............................................................................. 42
8.
Länsstyrelsens yttrande .......................................................................................................... 43
1. Sammanfattning
Ett samrådsförslag är till för att diskuteras. När översiktsplanen sändes ut på samrådsremiss
fanns fortfarande ett antal olösta frågeställningar. Det framgår inte minst av den interna
remissen till kommunens politiska partier. Sammantaget anser de politiska partierna att det
fortsatta arbetet med översiktsplanen bör fokuseras på att få med ett hållbarhetsperspektiv,
dvs. de tre dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet ska genomsyra
planen och utbyggnadsförslagen. Att översiktsplanens utvecklingsstrategi handlar om att
bygga vidare på det befintliga, skapa förutsättningar för god kollektivtrafik och bra service
behöver få en tydligare plats i översiktsplanen. Kopplingen mellan översiktsplanens
utvecklingsstrategi och valet av utbyggnadsområden behöver bli bättre. Flera av
utbyggnadsområdena och planens ställningstaganden behöver diskuteras igenom politiskt.
2015-04-28
3(43)
Dnr: BMN 2012-242
Länsstyrelsen lämnar också flera synpunkter. De önskar att kommunen försöker göra
översiktsplanen mer tydlig. Vissa av utbyggnadsområdena är i konflikt mer riksintressen eller
natur- och kulturvärden och behöver beskrivas ytterligare hur de ska utformas för att inte
skada intressen och värden. Kommunens syn på jordbruksmark, strandområden, vindkraft
och landsbygdsutveckling i strandnära läge behöver förtydligas. Miljökonsekvensbedömningen som finns till planen kan inte anses uppfylla lagkraven.
E.on Sverige, Vattenfall Eldistribution och Östgötatrafiken har också lämnat synpunkter
inom sina respektive verksamhetsområden.
Grannkommunerna Linköping och Norrköping har lämnat synpunkter Synpunkterna berör
mellankommunala intressen som vindkraft och trafik/bostadsplanering.
Några privatpersoner, lokala företag och föreningar har också lämnat synpunkter.
Synpunkterna berör föreslagna utbyggnadsområden och skyddade områden.
Läsanvisning
I avsnitt 2. Beredning av ärendet beskrivs förfarandet från uppdraget till granskningshandling.
I avsnitt 3. Lista över remissinstanser och inkomna yttranden och 4. Redogörelse för inkomna
synpunkter redogörs inkomna skriftliga yttranden. Avsnitt 5. Remisslista är en lista över
remissinstanser som fick handlingen utsänd.
I avsnitt 6. Förändringar efter samråd beskrivs sammanfattande de ändringar som
översiktsplanen genomgått sedan samråd. Avsnitt 7. Minnesanteckningar från medborgardialog
och samrådsmöten redogör för de synpunkter som diskuterades vid dialog- och
samrådsmötena. Avsnitt 8. Länsstyrelsens yttrande är länsstyrelsens yttrande i sin helhet.
2. Beredning av ärendet
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 6 november 2012 att ett förslag till
översiktsplan för Söderköpings kommun samt VA-plan skulle vara föremål för samråd.
Översiktplanen kommer att ersätta den tidigare planen som antogs 2006.
2015-04-28
4(43)
Dnr: BMN 2012-242
Samrådsmöten och annonsering
Inför arbetet med översiktsplanen höll kommunen sex allmänna möten i form av
medborgardialoger med workshops. Resultatet av dessa möten bearbetades och
sammanställdes till ett diskussionsunderlag för ställningstagande som lämnades till KSAU.
Diskussionsunderlaget behandlades den 14 augusti 2012 och den 6 november 2012 fattade
KSAU beslut om att planförslaget skulle vara föremål för samråd. Det har under
samrådsperioden hållits tre samrådsmöten. Det första i kommunhuset i form av öppet hus,
de andra två i Västra Husby och Sankt Anna. Annons om mötet infördes i de tre lokala
tidningarna och en inbjudan sändes till en bredare lokal krets (se avsnitt 4). Under
samrådstiden har även planen funnits tillgänglig på biblioteket Stinsen, kommunhuset och
på kommunens hemsida.
Planförslaget, ÖP12, har varit på för samråd under tiden 23 november 2012 till 8 februari
2013. Annonsering om samrådet har skett genom att en fyrfärgsannons har införts i
Norrköpings Tidningar, Folkbladet och Länstidningen 23 respektive den 24 november
2012. Annonsering om samrådet i Sankt Anna skedde den 12 januari 2013 i Norrköpings
Tidningar och Folkbladet. Förlängning av samrådstiden från den 24 januari till den 8
februari. Annonsering av förlängning av samrådstid skedde den 25 januari 2013 i
länstidningen respektive den 26 januari i Norrköpings Tidningar och Folkbladet. I
annonserna samrådstid, samrådsutställningar och tid och plats för samrådsmöten
redovisats.
Samrådshandlingarna
Följande handlingar utgör samrådsförslag till ny översiktsplan för Söderköpings kommun,
ÖP12:
-
Översiktsplan för Söderköpings kommun ÖP12, Vision och strategier.
Bilaga 1: Kartor (3 stycken)
Bilaga 2: Planeringsunderlag
Bilaga 3-7: Bedömningar av miljöpåverkan
VA-plan
Samtliga handlingar har funnits tillgängliga på Söderköpings kommuns hemsida och varit
utställda på Stinsen och i kommunhuset.
5(43)
2015-04-28
Dnr: BMN 2012-242
Samrådsmöten
Allmänna samrådsmöten har hållits
-
I kommunhuset, Storängsallén 20, Söderköping, tisdagen den 11 december 2012 kl
16-20
I Västra Husby tisdagen den 8 januari 2013 kl 18.30
I Sankt Anna torsdagen den 17 januari 2013 kl 18.30
Annonser om dessa möten har införts i Norrköpings Tidningar, Folkbladet och
Länstidningen. Minnesanteckningar har förts vid samtliga möten och som biläggs
samrådsredogörelsen (bilaga 1). Förslaget har sänts på bred remiss, se avsnitt 4 för samtliga
remissinstanser.
Inför granskning
I augusti 2013 hölls en workshop för kommunen förtroendevalda. Tjänstemän från
Kommunstyrelseförvaltningen och Tekniska förvaltningen deltog också.
Minnesanteckningar sammanställdes och omarbetning av planförslaget påbörjades. I
februari 2015 tillsattes en politisk referensgrupp för översiktsplanearbete och ett färdigt
förslag kunde presenteras i början av april.
Kommunstyrelsen fattade beslut om granskning av översiktsplanen den 21 april 2015.
3. Lista över remissinstanser och inkomma yttranden
Statliga och regionala
remissinstanser
Länsstyrelsen
E.on Sverige AB
Vattenfall Eldistribution AB
Trafikverket
Östgötatrafiken
Lantmäterimyndigheten
Yttrande
Inkom datum
Se nedan
Se nedan
Se nedan
Se nedan
Se nedan
Ingen erinran
2013-02-08
2013-01-22
2013-02-18
2013-02-08
2013-12-20
2013-01-08
Grannkommuner
Linköpings kommun
Norrköpings kommun
Åtvidabergs kommun
Yttrande
Se nedan
Se nedan
Ingen erinran
Inkom datum
2013-02-14
2013-01-29
2013-02-14
Kommunala remissinstanser
Barn- och utbildningsnämnden
Yttrande
Se nedan
Inkom datum
2013-02-08
6(43)
2015-04-28
Dnr: BMN 2012-242
Bygg- och miljönämnden
Ramunderstaden
Tekniska nämnden
Socialnämnden
Se nedan
Se nedan
Se nedan
Ingen erinran
2013-01-23
2013-01-24
2012-12-15
2012-12-19
Lokala organisationer,
intresseföreningar, företag och
privatpersoner
Söderköpings ryttarförening
Östra Ryds församling
Privatpersoner 1 och 2
Privatpersoner 3 och 4
Mons camping och stugor
ED bygger drömmar
Yttrande
Inkom datum
Se nedan
Se nedan
Se nedan
Se nedan
Se nedan
Se nedan
2012-07-26
2013-01-23
2013-01-24
2013-02-07
2013-02-01
2013-04-17
Politiska partier
Allianspartierna i Söderköping
Moderaterna
Centerpartiet
Folkpartiet
Kristdemokraterna
Centerpartiet och CUF
Miljöpartiet De Gröna
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Yttrande
Se nedan
Inkom datum
2013-02-10
Se nedan
Se nedan
Se nedan
Se nedan
2012-10-05
2012-10-02
2013-02-08
2012-10-05
4. Inkomna synpunkter
Statliga och regionala remissinstanser
Länsstyrelsen
Kommentar
Allmänt och övergripande
Det är bra att utbyggnad på kort och lång sikt framgår av bilagda kartor
men en enklare beskrivning av utredningsområdena, D4 eller planerad
inriktning behövs för att få en tydligare bild av kommunens avsikter med
dessa områden. Länsstyrelsen anser också att planen skulle vinna på om
genomförandeperioden fram till 2020 blev mer konkret beskriven, t.ex. i
Utbyggnadsområden och
utredningsområden ses
över så att det på ett
tydligare sätt framgår hur
kommunen anser att
marken ska användas.
form av ett handlingsprogram.
Länsstyrelsen anser också att planen skulle vinna på om
genomförandeperioden fram till 2020 blev mer konkret beskriven, t.ex. i
Matrisen över
utvecklingsområden i
kommunen kan ses som
2015-04-28
7(43)
Dnr: BMN 2012-242
form av ett handlingsprogram.
en handlingsplan.
Generellt behöver planen kompletteras och bearbetas
Markanvändningskartan
förenklas och
kompletteras med
schematiska kartor.
redovisningstekniskt för att fullt ut kunna uppfylla innehålls- och
tydlighetskraven enligt 3 kap 6 § plan och bygglagen. Bland annat
behöver i planen tillföras tydligare kartor i större skala.
En annan aspekt på kravet på tydlighet är att precisera i vilka avseende
som en del äldre fördjupade översiktsplaner är aktuella och avses att
tillämpas.
Länsstyrelsen bedömer att MKB i stort tar upp de frågor som behövs
men att betydande bearbetningar och kompletteringar måste göras för att
MKB:n ska anses uppfylla kraven på innehåll enligt 6 kap 12§
miljöbalken.
Planens övergripande inriktning
Länsstyrelsen ser det som synnerligen angeläget att samverkansplanen
och dess inriktningar med bäring på den fysiska samhällsplaneringen
Ett urval av relevant
information i kartorna
kommer att ske inför
granskning.
Information om aktuella
fördjupningar och tillägg
av översiktplanen ses över.
En karta tillförs.
En omfattande revidering
av MKB ska göras inför
granskningen. En
konsekvensbedömning
med inriktning mot
hållbar utveckling tas
fram.
BSPA området kommer
beskrivas under
utvecklingsområden i
granskningshandlingen.
arbetas in i kommunens översiktsplan, både för BSPA-området och för
angränsande delar av skärgården
Länsstyrelsen delar kommunens övergripande syn på inriktningen men
anser att planen gärna får bli mer konkret när det gäller att reservera
lämplig mark för vindkraftsetableringar.
Riksintressen enligt 3 kap och 4 kap miljöbalken
Länsstyrelsen bedömer att planförslaget behöver bearbetas så att samtliga
förekommande riksintressen blir korrekt redovisade och att kommunens
Kommunen avser inte att
reservera speciella platser
som mer lämpliga för
vindkraftverk. Detta
synsätt framgår också i
det tematiska tillägg för
lokalisering av vindkraft,
antagen 2009, och som
aktualiseras i nu
framtagen ÖP.
Att värna om
Söderköpings natur- och
kulturmiljöer är ett
intresse även från
kommunens sida. Att i
2015-04-28
avsikter för att tillgodose dessa riksintressen framgår på ett tydligare sätt.
Även miljökonsekvensbeskrivningens redovisning av hur aktuella
riksintressen kan komma att påverkas av planen behöver bli mer utförlig.
4 kap miljöbalken – Skärgården
Länsstyrelsen anser att detta riksintresse är mycket ofullständigt
redovisat. Särskilt viktigt är att kommunen klargör vilka hänsynstaganden
som krävs i den fortsatta planeringen för att riksintresset ska säkerställas
långsiktigt helhetsperspektiv.
Naturvård
För riksintresseområdet Örtomta (NE 49) saknas beskrivning.
8(43)
Dnr: BMN 2012-242
ett tidigt skede av
planeringen sammanställa
det underlag och göra de
undersökningar som
krävs är nödvändigt för
att få en bra utbyggnad av
staden.
Avgränsningar av
riksintressena förtydligas i
karta. Särskild bilaga
över kommunens samtliga
riksintressen och Natura
2000 läggs till.
Bedömning av hur planens förslag till bebyggelseutveckling mm kan
komma att påverka förekommande riksintressen behöver vidareutvecklas.
Särskilt stor påverkan från planförslaget kan förväntas på Norra Finnö
och övriga skärgårdsområdet.
Natura 2000
Länsstyrelsen efterlyser en redovisning av Natura 2000-områden på
samma sätt som andra riksintressen.
Kulturmiljövård
Materialet behöver enligt Länsstyrelsen påtagligt bearbetas och förbättras
i syfte att öka tydligheten och visa hur samtliga riksintressen för
kulturmiljövården skall tillgodoses.
Friluftsliv
Med nuvarande redovisning går inte att ta ställning till om förslagen
kommer att kunna accepteras med hänsyn till riksintresset. Länsstyrelsen
välkomnar att kommunen redan nu i översiktsplaneringen redovisar en
närmare analys av förutsättningarna att samordna riksintressets behov
och de förekommande utbyggnadsanspråken.
Miljökvalitetsnormer
Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att det för närvarande
sannolikt inte föreligger risk för att miljökvalitetsnormerna för luft
kommer att överskridas inom Söderköping kommun. Det är dock viktigt
att kontroll sker av hur luftmiljön utvecklas så att förebyggande åtgärder
Mätningar av NOx görs
en gång om året. Utifrån
trafikflöden och
korrelationen med NOxhalter görs kontinuerligt
beräkningar av partiklar.
Under 2016 kommer
mätning av partiklar att
2015-04-28
för att inte riskera överskridande, kan vidtas i ett tidigt skede. I planens
MKB bör närmare klargöras hur förslaget kan antas påverka möjligheten
att klara normerna.
Länsstyrelsen vill understryka vikten av att planen tillförs en beskrivning
av planeringsförutsättningarna vad avser miljökvalitetsnormer för vatten
samt hur kommunen avser att följa dessa normer.
Mellankommunala frågor
Bortsett från de frågor som kommunen räknar upp som
9(43)
Dnr: BMN 2012-242
göras.
Ovanstående kommer att
förtydligas i texten. MKB
kommer att förbättras till
granskningshandling.
Tillägg om att en
åtgärdsplan bör tas fram
där eventuella
överskridanden av MKN
för vatten kartläggs och
prioritering och åtgärder
föreslås.
Tillägg i kapitel om
regional samverkan.
mellankommunala, kan även uppmärksammas den pågående
översiktsplaneringen i skärgården.
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
Länsstyrelsen konstaterar att inget LIS-område (landsbygdsutveckling i
strandnära läge) är utpekade i samrådsförslaget. Det är viktigt att den
frågan utreds om kommunen vill kunna tillämpa reglerna för LIS.
Övriga allmänna intressen
Strandområden
Generellt saknas en viljeyttring med kommunens strandområde och hur
kommunen ser på de värden som finns i de strandnära områdena.
Länsstyrelsen välkomnar en vidareutveckling av planen i dessa frågor.
Naturvård och friluftsliv
De värdefulla ekmiljöerna, bl a norr om kanalen, bör beskrivas mer
Ställningstagande om LIS
förtydligas. Det bör göras
en noggrann utredning av
lämpliga områden när så
blir aktuellt. I
Söderköpings kommun
finns efterfrågan på
landsbygdsutveckling i
strandnära läge främst i
skärgården.
Strandskyddet förtydligas
i granskningshandlingen.
Kommunen förespråkar
en restriktiv hållning i
mer opåverkade områden,
medan områden som idag
redan är (delvis)
ianspråktagna ska kunna
planläggas för bebyggelse.
Detta följer också den
linje som länsstyrelsen
håller i det nya beslutet
om utvidgat strandskydd.
Kommunens syn på
området norr om kanalen
har ändrats. Vid
detaljplaneläggning
2015-04-28
noggrant så att deras tillväxtbetingelser inte riskerar att skadas. För övrigt
bedömer Länsstyrelsen att planförslaget har tagit god hänsyn och beaktat
värdefullt grönområde inom kommunen.
Kulturmiljövård
Ett stort behov finns också ta fram ett uppdaterat kunskapsunderlag om
förekommande kulturmiljövärden. Detta bör i första hand ske genom att
10(43)
Dnr: BMN 2012-242
kommer förutsättningarna
för naturlivet att
analyseras ytterligare.
Arbetet med ett
kommunalt
kulturmiljöprogram
pågår.
ta fram ett kommunalt kulturmiljöprogram som sedan i relevanta delar
inarbetas i översiktsplanen.
Jord- och skogsbruk
Länsstyrelsen anser att kommunens syn på hushållning med värdefull
jordbruksmark bör förtydligas i planen. Det gäller i tätortens närhet men
också på landsbygden. Inte minst för landsbygden är det angeläget med
klara riktlinjer inför behandling av bygglov/förhandsbesked för nya
Genom ett förtydligande
av kommunens
utvecklingsstrategi
kommer även kommunens
syn på jordbruksmark och
landsbygdsutveckling bli
tydligare.
tomters lokalisering.
Ställningstagande djurhållning i strategidelen kan gärna kompletteras med
hjälp av Skåne läns Hästar och bebyggelse (2004:17) samt Boverkets
Ställningstagandet ses
över.
Planering för och invid djurhållning (2011:6). Se även Norrköpings tillägg
till ÖP Miljö- och riskfaktorer.
Miljö- och riskfaktorer
Buller
Kommunen bör i sin ÖP redovisa sina egna ambitioner när det gäller
Bullerriktlinjerna
förtydligas i avsnittet om
Miljö, hälsa och säkerhet.
olika typer av omgivningsbuller och ej enbart hänvisa till Trafikverkets
målsättning att klara 65 dB(A) utomhus.
Förorenade områden
Avsnittet om förorenad mark kan med fördel vidareutvecklas så att det
Avsnittet om förorenade
områden förtydligas
klargör kommunens strategier för att hantera förorenade områden vid
ändrad markanvändning och exploatering såväl som i övriga fall.
Elektromagnetiska fält
Vid fysisk planering, bygglovgivning etc. är det mycket viktigt att följa de
rekommendationer om magnetfält och hälsorisker från 2009 som de fem
använder de
skyddsavstånd som
Strålsäkerhetsmyndigheten
2015-04-28
myndigheterna Boverket, AMV, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och
11(43)
Dnr: BMN 2012-242
föreskriver
strålsäkerhetsmyndigheten med anknytning till magnetfält tagit fram och i
en kommunpolicy fastlägga skyddsavstånd för olika verksamheter i form
av kraftledningar, transformatorstationer etc.
Klimatanpassning
Kommunen behöver i det fortsatta arbetet analysera högsta kända
vattennivå i omgivande recipienter till tätorter och samhällen om så ej
redan är gjort. Till den högsta kända nivån skall man lägga till en
bedömning i enlighet med klimatscenarierna och med tillägg för viss
säkerhetsmarginal. Resultaten bör sedan tydliggöras i planeringsunderlag
så att kunskapen om lägsta nivå för bebyggelse blir allmänt känd.
Kommunens avsikt är att
göra en löpande översyn av
klimatfaktorerna, med
start i den nya
översiktplanen för
Söderköpings stad. I alla
detaljplaner där högsta
vattennivå är aktuell att
beakta ska så göras.
Översiktsplanen innehåller också en bilagd VA-plan vilken avses att följas Klimatperspektivet
beaktas i den kommande
upp vart fjärde år när översiktsplanen aktualiseras. Det är viktigt att
VA-planen
effekter och konsekvenser av
klimatets förändringar beaktas i texten, i föreslagna utredningar och
åtgärder för att säkra dricksvattenförsörjning i ett generationsperspektiv.
Grunddragen i markoch vattenanvändning samt
bebyggelseutveckling
Västra Husby kyrka: Typ och omfattning av exploateringen intill Västra
Hus by kyrka, som är upptaget i det regionala programmet, anges inte i
planen men området ligger precis söder om kyrkan och kan i hög grad
påverka kyrkomiljön.
Östra Ryd: Typ och omfattning av exploateringen intill Östra Ryd kyrka
anges inte i planen men området ligger precis öster om kyrkan och kan i
hög grad påverka kyrkomiljön.
Mogata med omgivande område: Gällande utvecklingsområden i Mogata
som är upptaget i det regionala programmet ligger de inte precis intill
kyrkomiljön dock i närheten av och hur det påverkar kyrkomiljön beror
till stor del på typ av exploatering.
Vidare berörs Husby herrgård med omkringliggande område som är
upptaget i det regionala programmet och själva herrgården med
Genom ett förtydligande
av kommunens
utvecklingsstrategi
kommer även kommunens
syn på dessa kulturmiljöer
och hur ny bebyggelse ska
anpassas till dessa bli
tydligare.
2015-04-28
12(43)
Dnr: BMN 2012-242
huvudbyggnad, flyglar och trädgård/park förklarades som
byggnadsminne 1983.
I samband med
detajplaneläggning
att stor hänsyn tas till kulturmiljövårdens- och friluftslivets riksintressen
kommer dessa
vid all planläggning utmed Göta
riksintressen att beaktas.
En geoteknisk utredning
kanal. Även frågor kring släntstabilitet och risker för översvämnings- eller
bör alltid genomföras då
erosionsskador är av största betydelse i dessa miljöer. Så gäller
osäkerhet kring
markstabilitet föreligger.
exempelvis vid föreslaget område nr 1 i
Länsstyrelsen vill understryka vikten av att noggrann utredning sker samt
planen, nuvarande reningsverket i Söderköping. Utredningsområde 39
norr om Göta kanal vid Västra Husby/Snövelstorp berörs också av dessa
frågor, liksom av riksintresset för naturvård - NE 63 Slätbakens
förkastningssystem. Länsstyrelsen anser att detta utbyggnadsförslag
väsentligt riskerar att skada berörda riskintressen och därför i första hand
tas bort ur planen.
Sankt Anna, Norra Finnö med omgivande område: Omfattande
exploateringar i skärgården bör föregås av en kulturhistorisk inventering
för att göra det möjligt att ta tillvara skärgårdens kulturhistoriska värde,
som anges vara av stor betydelse för kommunen då Sankt Anna utgör en
av det tre viktigaste faktorerna för besöksnäringen i kommunen. För att
Område 39 tas bort ut
planen. Kommunens anser
dock att på sikt bör
Västra Husby och
Snövelstorp växa samman
fysiskt och inte bara
funktionellt som idag är
fallet.
Kommunen avser att
upprätta en fördjupad
översiktsplan för Norra
Finnö öst.
Kulturmiljöerna kommer
att beskrivas närmare i
det arbetet.
få till stånd en hållbar utveckling är det av stor vikt för kommunen att
tillse att skärgårdens natur- och kulturvärden inte skadas vid eventuella
exploateringar.
E-on Sverige AB
Kommentar
E.ON Värme
När kommunen
E. ON Värme har i tätorten fjärrvärmeledningar på flera av de nya
detaljplanelägger nya
områdena som beskrivs i planhandlingen och bolaget är positiva till en
områden ska
fortsatt utbyggnad av fjärrvärmen och att kunna erbjuda miljövänlig
förutsättningarna för
energi till framtida bebyggelse inom kommunen.
fjärrvärme utredas i tidigt
I de fall E. ON Värme inte har någon ledning i närheten kan det bli
skede.
problem att ansluta ny bebyggelse, men bolaget svarar gärna i varje
enskilt ärende på om anslutning är möjlig efter bedömning i det specifika
2015-04-28
13(43)
Dnr: BMN 2012-242
fallet.
Rörande utbyggnaden i Mariehov har E. ON Värme tidigare svarat på
annan remiss, men det ska återigen understrykas att utbyggnaden har
följande förutsättningar. Initialt måste dyra investeringar göras avseende
en pumpstation för att möjliggöra leverans, vilket fordrar en viss mängd
kontrakterad värmeleverans inom området.
E.ON Elnät
Markanvändningskartan
Elnätets uppbyggnad: Då regionnätledningarna har stor betydelse for
innehåller mycket
regionen yrkar E. ON Elnät på att dessa ska finnas markerade i till
information. Inför
översiktsplanen tillhörande kartmaterial (regleringskartan) och i dess
granskning av
verbala del.
översiktsplanen ska
informationen i
kartmaterialet ses över.
Magnetiska fält: E. ON Elnät vill vidare påtala myndigheternas
Försiktighetsprincipen
försiktighetsprincip, som är avsedd att vara ett underlag för beslutsfattare
skrivs med i stycket om
som i varje enskilt fall måste göra en skälighetsbedömning där eventuella
elektromagnetiska fält.
risker från magnetiska fält vägs mot tekniska och ekonomiska
förutsättningar.
Mot bakgrund av detta rekommenderar E. ON Elnät Söderköpings
kommun att beakta försiktighetsprincipen inom den fysiska planeringen.
Elnätets utveckling: Lokalnätet berörs i regel när ett område detaljplaneras
E. on Elnät är
och för att elnätet ska få en lämplig utformning i området, är det viktigt
samrådspart i alla
att E. ON Elnät involveras i ett tidigt skede av detaljplaneprocessen.
detaljplaner som
E. ON har två fördelningsstationer i Söderköpings kommun, HS10
kommunen tar fram.
Söderköping och HS04 Drothem. E. ON Elnäts utgångspunkt är att
bibehålla fördelningsstationerna och ledningarna i befintligt utförande
och läge.
Byggnation nära kraftledning: Det är viktigt att byggnader lokaliseras på ett
betryggande avstånd från kraftledningar. Byggnation eller annan
exploatering nära en kraftledning medför att vissa restriktioner kan
komma att införas i markanvändningen i det aktuella området. Dessutom
skall arbete i närheten av starkströmsledning utföras i enlighet med
Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elsäkerhet vid yrkesmässig verksamhet
Noterat.
2015-04-28
14(43)
Dnr: BMN 2012-242
samt de av elbranschen framtagna Elsäkerhetsanvisningarna. Det är
därför viktigt att en dialog mellan byggherren och ledningsägaren kan
komma till stånd på ett så tidigt stadium som möjligt. Mot bakgrund av
detta önskar E. ON Elnät att få möjlighet att framföra yttrande i ärenden
utanför detaljplanerat område, där byggnad avses att uppföras inom 50
meter från E. ON Elnäts högspänningsledningar(> l k V).
Master och vindkraftverk: För att E. ON Elnät ska kunna efterleva
Tillägg görs i Bilaga 2.
lagstiftarens krav på att avbrott aldrig får överstiga 24 timmar, är det
Aktualisering av tillägg
nödvändigt att snabbt kunna lokalisera var ett tillbud på elnätet har skett.
till översiktsplan för
Detta görs lämpligast med helikopter som flyger över ledningarna.
Söderköpings kommun –
Helikopter används också för att på ett effektivt sätt kunna utföra det
Lokalisering av
föreskrivna kravet på besiktning av alla ledningar med spänning på l0 kV
vindkraftverk
och uppåt. För att upprätthålla en god flygsäkerhet vid besiktningar enligt
ovan anser Transportstyrelsen det önskvärt ur flygsäkerhetssynpunkt att
master och vindkraftverk placeras minst l 00 meter från kraftledning vid
en totalhöjd under 50 meter, och minst 200 meter från kraftledning vid
en totalhöjd över 50 meter samt för master och vindkraftverk med stag.
Avståndet för vindkraftverk beräknas med utgångspunkt från
kraftverksrotorns periferi.
När det gäller mindre master och vindkraftverk, med en totalhöjd mellan
15 och 25 meter, anser Transportstyrelsen att minsta avstånd mellan
kraftledning och vindkraftverk bör vara vindkraftverkets totalhöjd x l,5.
När vindkraftverk uppförs anläggs också tillfartsvägar. Om en väg
anläggs under en kraftledning gäller särskilda regler, varför det är viktigt
att kontakta nätägaren i god tid. Då vindkraftverk planeras i närheten av
E. ON Elnäts anläggningar är det på grund av de skäl som angivits ovan
viktigt att E. ON Elnät underrättas och får möjlighet att framföra
synpunkter i ärendet.
Förändringarna av plan- och bygglagen och miljöbalken med syfte att
undanröja dubbelprövningen vid vindkraftsetablering innebär bland
annat att vindkraftverk som prövas enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken inte
omfattas av bygglovsplikt. Regeringen framfår med anledning av detta i
prop. 2008/09:146 att en aktuell och väl underbyggd översiktsplan eller
2015-04-28
15(43)
Dnr: BMN 2012-242
motsvarande underlag bör ges stor betydelse vid en tillståndsprövning
enligt miljöbalken om att uppföra och driva vindkraftverk. Med
anledning därav yrkar E. ON Elnät på att ovan nämnda avstånd och
försiktighetsmått förs in i översiktsplanen, om inte annat motsvarande
underlag enligt regeringens skrivning behandlar ämnet.
Vattenfall
Kommentar
Vattenfall har en större kraftledning av regionnätstyp på 132 kV
Dessa ledningar
kraftledning som passerar väster om söderköpings tätort. Inom detta
markeras ut på karta
område har Vattenfall även en 45 kV kraftledning.
inför granskning.
Luftledningar av regionnätstyp- A klass och B klass
För Vattenfalls befintliga luftledning kräver Vattenfall ett avstånd om
minst 20 meter horisontellt på vardera sida om yttre fasledare till planer
alternativt att ledningen byggs om i ett klass A-utförande.
När det är B-klass så får ingen högspänningsluftledning befinna sig inom
detaljplanen. När det är A-klass får en luftledning vara inom detaljplan
och då gäller 5 meters avstånd dock skall försiktighetsprincipen gälla
beträffande magnetfältsvärden och längre avstånd kan därför krävas,
samt att vi få ansöka om ett L -område.
Regionnät
Noterat.
Enligt Vattenfalls rättigheter får man inte ändra markanvändningen i
närheten av våra ledningar. Man får heller inte i ledningsområdets närhet
spränga, schakta eller på annat sätt ändra marknivån eller vidta annan
åtgärd, som kan medföra fara för våra ledningar. Med ledning avses även
stolpar, stag och förankringar m.m.
Övriga synpunkter
Korrekt information
Vattenfall vill upplysa att följande information enligt Bilaga 5
används i
Miljökonsekvensbeskrivningen är felaktig. l Bilaga 5
granskningshandlingen.
Miljökonsekvensbeskrivning sida 13 står det: "Kraftledningar Inga större
Vattenfall är en
kraftledningar finns i området. Elnätet behöver byggas ut." Denna
samrådspart vid alla
information skall justeras med text från Planeringsförutsättningar
kommunens
samrådshandling enligt nedan. I Planeringsförutsättningar
detaljplaner.
samrådshandling under punkt sida 32 står det: "12.5 Energidistribution
Ang. vindkraft, se
2015-04-28
16(43)
Dnr: BMN 2012-242
En större kraftledning av regionalt/nationellt intresse finns inom
kommentarer till E-ons
kommunens västra del."
yttrande.
Vattenfall anser vidare att kommunen i ett tidigt skede bör verka för att
kontakt tas med berörd nätägare för att undersöka
anslutningsmöjligheten samt att planerad anslutning blir medtagen vid
eventuella planer i området.
Generellt gäller att för anslutning av vindkraftverk kommer utbyggnad av
elnätet krävas i form av både nya ledningar och transformatorstationer.
Ledningarna kommer att planeras och uppföras som kabel eller som
luftledning med trädsäkra ledningsgator. För att minimera olycksrisken
vid flygning bör det horisontella avståndet från närmaste byggnadsdel på
vindkraftverket till kraftledning uppgå till minst 200 meter för
vindkraftverk högre än 50 meter.
Vattenfall redovisar även några planer enligt bifogad karta/skiss. Viktigt
att veta är att denna information ej är bestämd och diskussioner pågår.
Trafikverket
Kommentar
Övergripande
Förhållandena i befintliga miljöer och på landsbygden medför stora krav
Införs under kapitel om
när nya exploateringar skapas, det kan i första anblicken vara enkelt att
infrastruktur
placera ny bebyggelse på bägge sidor om en landsväg för att tillgodogöra
sig befintlig infrastruktur. Kortsiktigt kan det ses som ett attraktivt
alternativ eftersom det ej kräver så stora investeringar i vägutbyggnad.
Trafikverket ser dock stora brister i denna strategi eftersom en inbyggnad
av en befintlig landsväg inom något år medför att de nyinflyttade ställer
krav på hastighetssänkningar och fysiska hinder i vägmiljön.
Riksintressen
Information om
På Trafikverkets hemsida www.trafikverket.se finns uppdaterad
Trafikverkets
information angående riksintresset. Det vore även önskvärt att de till
riksintressen uppdateras
planen bifogade kartorna redovisar riksintressen för kommunikationer.
Gestaltningsprogram -vägars närområde
I samband med
Trafikverket anser att det är önskvärt att översiktsplanen redovisar
planeringen av den nya
kommunens ambitioner gällande miljön inom vägarnas närområde. En
sträckningen av väg e22
2015-04-28
viktig parameter är att tillvarata vägens potential och använda vägens
17(43)
Dnr: BMN 2012-242
är det viktigt att arbeta
närområde för en positiv och hållbar samhällsutveckling på kort och lång med gestaltningen både
sikt. En möjlighet är att kommunen arbetar med ett gestaltningsprogram
av den nya vägen och
för att klarlägga dessa frågor. Detta blir extra aktuellt i samband med
återställandet av den
utbyggnaden av förbifarten och Trafikverket ser fram mot ett fortsatt
gamla vägen.
samarbete i gestaltningsfrågor. I detta arbete är det viktigt att utgå både
från pågående och framtida markanvändning samt hur trafikanten
ser positivt på ett
upplever omgivningen och även hur människor i omgivningen upplever
samarbete med
vägen.
Trafikverket i dessa
gestaltningsfrågor.
Gång- och cykeltrafik
Förslag till nya
En viktig byggsten i detta arbete är framtagande av cykelplaner och en
cykelvägar framförs i
cykelplan skulle kunna vara en del i översiktsplaneringen. Under våren
denna ÖP. I samband
2013 kommer Trafikverket att ta fram stödjande dokument som visar
med FÖP Söderköpings
hur arbetet med cykelplaner kan genomföras.
stad kommer en
cykelplan för staden att
tas fram.
Vindkraft
Om det kommer att uppstå behov av nya till- och utfartsvägar, tillfälliga
har ännu inte prövat
eller permanenta, som berör allmän väg krävs att anslutningstillstånd
några vindraftsbygglov.
söks enligt väglagen§ 39. Eftersom vindkraftsutbyggnad i regel
När det blir aktuellt
förutsätter såväl tunga som långa transporter på vägnätet
kommer rutiner kring
rekommenderas sökanden att i ett tidigt skede kontakta Trafikverkets
remissförfarandet att
dispenshandläggare. Detta för att kunna planera transporterna efter de
upprättas.
krav som ställs, alternativt kunna förbereda lämplig produktions anpassning av verken för att möjliggöra transport till föreslagen plats.
Kontakt sker via Trafikverkets kundtjänst 0771-24 24 24.
Om enskilda vägar behöver användas för vindkraftsutbyggnaden är det
angeläget att exploatören tar särskild kontakt med företrädare för dessa.
Ytterligare information finns att hämta i Trafikverkets publikation
(2010:033): "Transporter till vindkraftsparker - en handbok".
Publikationen går att ladda ner som pdf från Trafikverkets hemsida.
2015-04-28
18(43)
Dnr: BMN 2012-242
Trafikverket ser det som önskvärt att planen även kompletteras med
vilka instanser som skall höras vid remisshantering eftersom detta skulle
underlätta för alla parter som är inblandade i vindkraftsetablering.
Östgötatrafiken
Kommentarer
Utvecklingsplanen för kollektivtrafiken i Östergötland utgår ifrån den
Noterat. Genom ett
Regionala utvecklingsplanen RUP, Regionalt trafikprogram RTP, och
förtydligande av
Länstransportplan LTP. Dessa har starka kopplingar till regionens och
kommunens
kommuners utvecklingsarbete. Utifrån dessa planer och program byggs
utvecklingsstrategi
kollektivtrafiken upp från ett stråktänk med tät stamlinjetrafik mellan.
kommer även
kommuncentra, och lokal- och områdestrafik som yttäckande trafik på
utveckling längs
den övriga landsbygden. Stråket Söderköping – Norrköping trafikeras av
kollektivtrafikstråk att
tät stamlinje- och direkttrafik medan områden som ex. Sankt Anna, Östra bli en tydlig strategi.
Ryd trafikförsörjs med lokallinjetrafik. Turtätheten på denna utgår
huvudsakligen ifrån transportbehovet till/från skolverksamhet.
Vi bedömer att kollektivtrafiken fortsatt kommer utgöras av lokallinjer i
områden som Sankt Anna och Östra Ryd sett ur resandeunderlag, medan
utvecklingen på trafiken mellan Söderköping/Norrköping/Valdemarsvik
fortsatt kommer att utvecklas. Den samlade utbyggnadstakten längs väg
799 mellan Västra Husby och Norrköping kommer spegla
kollektivtrafikens utvecklingsmöjligheter på detta stråk. Kollektivtrafiken
bedöms kunna utvecklas om större samlad etablering av bostäder längs
stråket tillförs. Vi ser det viktigt att man i översiktsplaneringen prioriterar
utbyggnationer utmed stråk där kollektivtrafiken redan har stark bärkraft
och utbyggda kollektivtrafikanläggningar/hållplatser.
Grannkommuner
Linköpings kommun
Kommentar
Linköpings kommun ser särskilt positivt på att Söderköpings kommun
Vindkraft införs under
belyser vikten av regionala frågor och mellan kommunal samsyn, bl.a.
mellankommunala
gällande bostadsmarknad, kollektivtrafik och infrastruktur. Linköpings
frågor. Söderköpings
kommun anser dock även att etableringen av vindkraftverk är en sådan
kommun anser också
2015-04-28
fråga, vilket skulle kunna beskrivas tydligare i översiktsplanen.
19(43)
Dnr: BMN 2012-242
att detta bör samrådas
med grannkommunen.
Norrköpings kommun
Kommentar
Söderköping och Norrköping är väl integrerade med varandra i
Hållbara transporter
storstadsregionen som den gemensamma översiktsplanen för Linköping
kommer att lyftas
och Norrköping beskriver. Varje dag pendlar många söderköpings-
fram på ett bättre sätt
respektive norrköpingsbor till arbete eller studier i den andra staden. Det
i gransknings-
finns samband mellan Söderköping och Norrköping i flera stråk, detta
handlingen
arbetar vi tillsammans med kontinuerligt. Vi arbetar med stråket Vrinnevi
– Västra Husby och området mellan Ensjön och Hagsätter. Ett annat
potentiellt stråk att samarbeta mer omkring är Göta kanal och Slätbaken
– kanalen går omväxlande i våra två kommuner mellan Mem och Roxen.
Norrköpings kommun ser fram emot ett fortsatt gott samarbete i
gemensamma planeringsfrågor.
Norrköpings kommun arbetar med att hitta bra utformning och placering
av pendlarparkeringar för bil och cykel i hållplatslägen i viktiga
pendlingsstråk För Norrköpings del skulle etablering av sådana
pendlarparkeringar utmed exempelvis E22 både norr och söder om
Söderköping vara betydelsefulla och intressanta att diskutera vidare.
Barn och utbildningsnämnden
Understryker vikten av byggnation i Sankt Anna för att säkerställa Sankt Anna skolas
framtid.
Kommentar: Sankt Annas skola är viktig för möjligheterna att bo och verka i skärgården. Möjligheterna
för kommunen att öka antalet fastboende i Sankt Anna handlar framförallt om att göra det attraktivt att
bosätta sig i området, vilket ofta handlar om att kunna erbjuda service som bredband, skola,
kollektivtrafik m.m. Detta måste tydliggöras i översiktsplanen och vara en del av kommunens
utvecklingsstrategi
20(43)
2015-04-28
Dnr: BMN 2012-242
Anser att klimatanpassningsfrågans betydelse bör framhållas i översiktsplanen. De
långsiktiga effekterna av ändrat klimat diskuteras i den aktuella debatten. Omfattande
forskning pågår inom områden och nya rön tillkommer kontinuerligt. Frågan om
klimatförändringens effekt är komplex och måste bedömas ur ett nationellt och globalt
perspektiv. Att bevaka och följa området samt ge riktlinjer for planeringen i kommunen
bör lämpligen ske genom fullmäktiges klimat- och energiberedning. På så sätt kan
fullmäktige löpande följa frågan och fastställa förutsättningarna for den översiktliga
planeringen med avseende på klimatfrågan. Bygg- och miljönämnden instämmer i förslaget
till ändringar och justeringar avseende riktlinjer för lovfria åtgärder utanför sammanhållen
bebyggelse.
Kommentar: Frågan behandlas delvis i samrådshandlingen men kan utvecklas inför granskning av
översiktsplanen. Inför granskning av översiktsplanen införs en översiktlig klimatanpassningsstrategi i
översiktsplanen.
Tekniska nämnden
Anser att det är lämpligt att det i ÖP12 ges förslag på tänkbara ställplatser för husbilar.
Kommentar: Turism är en viktig näring för Söderköpings kommun. Kommunens utvecklingsstrategi bör
främja att ställplatser och annan service finns tillgänglig vid de viktiga besöksmålen. Möjliga ställplatser
inom och intill Söderköping stad bör utredas i den fördjupade översiktsplanen.
Ramunderstaden
Kommentarer
En översiktsplan bör visa och fördjupa hur staden ska
Frågorna är relevanta men
fortsätta utvecklas, inte bara med kartan utan även med
också komplexa.
fördjupningar i vissa områden som kommunen ser som extra
Översiktsplanen ska
intressanta. Det kan t ex vara Bergaområdet, hur ska det
behandla hela kommunen
utvecklas, vad vill kommunen se där. Finns det andra områden
och inte bara Söderköping
som kommunen ser som extra intressanta så bör de vara med
stad
också. T ex så är det svårt, kostsamt med infrastruktur till
området mellan Husby Backe och ån. Hur ser möjligheten ut
att använda området där Coiltech finns idag?
Vi saknar utvecklingsidéer från kommunen som visar hur
Inför granskningen kommer
21(43)
2015-04-28
tankarna går för att förverkliga de geografiska områdena som
Dnr: BMN 2012-242
detta att förtydligas
är utpekade. Hur tänker kommunen avseende t ex energi,
miljö, kontor och handel, industri osv.
Det finns en lagstiftning om kommunernas ansvar för
Kommunstyrelsen har fattat
bostadsförsörjning. Kommunens ambitioner för det goda
beslut om att ett
boendet för alla kan förtydligas i översiktsplanen och det
bostadsförsörjningsprogram
saknar vi. Ä ven vilka verktyg och hur de kan användas för att
ska tas fram
verkställa bostadsförsörjningen saknas.
I södra delen av nya E 22 så undrar vi om sträckningen for
Skärårdslänken läggs till på
anslutning till väg 210 saknas? Finns det inte en tanke om att
kartan inför granskningen
den nya vägen skulle ansluta direkt vid korsningen E 22- väg
210?
Lite liknande stadsutvecklingen så saknar vi visioner och
I arbetet med fördjupad
förtydliganden om hur utvecklingen av Mariehovsområdet ska
översiktsplan för
gå till. Vad vill vi och hur vill vi göra med t ex infrastruktur?
Söderköping stad kommer
Om vi eller någon annan intressent är intresserade av
frågor som berör staden och
Herrgårdsbyn så är översiktsplanen vägledande får oss om vad
stadens närområde(t.ex.
kommunen vill och hur infrastruktur kommer att byggas ut. I
Mariehov) att behandlas.
översiktsplanen finns möjligheten att göra erbjudandet
intressant för olika intressenter. Vi tycker inte det räcker med
en geografisk yta på en karta.
Lokala organisationer, intresseföreningar, företag och privatpersoner
Söderköpings ryttarsällskap
”En eventuell flytt av verksamheten vid Alboga för att möjliggöra bostadsbebyggelse skulle
innebära omfattande konsekvenser för föreningen och dess verksamhet. Det koncept som
idag är framgångsrikt bygger till stor del på närhet till tätorten. Ungdomar kan med lätthet
ta sig till anläggningen utan behov av en vuxens insats i form av skjuts och hämtning. Detta
innebär att verksamheten kan ske på tider som passar ungdomar men nödvändigtvis inte
förvärvsarbetande föräldrar. En annan aspekt är den ekonomiska, verksamheten har idag
en acceptabel ekonomisk situation men ökade kostnader kommer lätt att få en negativ
inverkan. Ökade kostnader t.ex. i form av hyreshöjningar måste således tas ut genom höjda
2015-04-28
22(43)
Dnr: BMN 2012-242
lektionsavgifter och övriga aktiviteter. En kombination med ökade avgifter och ett större
föräldraengagemang i form av skjuts till och från ridlektioner, den i och med detta
minskade tillgängligheten för ungdomar kommer med all säkerhet att få negativa om inte
förödande konsekvenser på verksamheten. Verksamheten sysselsätter i dag 3 heltidstjänster
+ extra personal i olika omfattning vilket kan anses vara ett stort åtagande för en ideell
förening.
Kostnader för att bygga upp en liknande anläggning eller en kompletteringsutbyggnad av
någon befintlig anläggning kommer att innebära stora kostnader vilket föreningen idag inte
kan bära. Uppskattningsvis kan kostnaden för en nybyggnation röra sig omkring 25 till 30
miljoner kronor. Till detta ska inbegripas en total kostnadsmassig avskrivning av befintlig
anläggning med stall och ridhus i och med nödvändig rivning för att ge plats åt
nybyggnation.”
Kommentar: Närheten till fritidsanläggningar är viktig för de som bor i Söderköping, och det ger ofta en
extra kvalité till boendet om man kan bo nära sitt fritidsintresse. Samtidigt finns en bostadsbrist i
Söderköping som behöver åtgärdas, och därför kommer kommunen under de närmaste åren att utreda ett
stort antal områden. Alla kommer inte att bli genomförda men det är viktigt att studera många alternativ.
Ett av alternativen är att utöka antalet bostäder i Alboga. I och med ändrade riktlinjer för skyddsavstånd
kring hästanläggningar kan det vara möjligt att bygga bostäder i närheten av ridhuset. Detta är en
möjlighet som kommer att studeras.
Östra Ryds församling
Meddelar att de är öppna för diskussioner o avyttring av mark för bostadsbebyggelse i
Östra Ryd och Västra Husby.
Kommentar: Utvecklingsområde har föreslagits öster om Östra Ryds Kyrka och söder om Västra Husby
kyrka.
Privatperson 1 och 2
”Vi som bor härute och som dagligdags rör oss i skogarna har väldigt svårt att förstå vad
som skiljer de olika skogspartierna åt. Varför har den ena skogen grön färg, den andra en
brun färg, nästa en rosa och en annan ingen färg. Vår bedömning är att skogarna i princip
ser likadana ut med samma berghällar, samma knotiga tallar, samma skvattermossor,
samma vassvikar och samma ljunghedar.”
2015-04-28
23(43)
Dnr: BMN 2012-242
”Vi har förståelse för att man vill samla ihop bebyggelse och tillåta större etableringar på
vissa utvalda platser som har rätt förutsättningar, men man kan inte ta bort möjligheten
från de människor som lever härute att få ha sin utkomst på sin egen mark. Gårdarna är
trots allt oavsett vilka färger man använder sig av ”privatägda”.”
Privatperson 3 och 4
”Är det möjligen så att man ger Gäddvik och Tyrislöt i stort sett obegränsade möjligheter
till sommarstugeområden och medföljande bebyggelse. Andra markägare ska stå för
rekreationsområden utan någon möjlighet till eventuella byggnationer. Är detta
kommunens strategi eller enskild tjänstemans fadäs?”
Kommentar: I Miljöbalken pekas hela Östergötlands skärgård ”obruten”, vilket innebär restriktioner för
utbyggnaden av vissa verksamheter. I miljöbalken återfinns också begreppet ”stora opåverkade områden”
men det definieras inte hur ”stora” och ”opåverkade” dessa områden ska vara. Detta blir som ni påpekar
en bedömningsfråga, där kommunen har valt att peka ut flera områden för att i största möjliga mån kunna
koncentrera ny bebyggelse till de befintliga ”byarna”.
I markanvändningskartan beskrivs markområden i olika färger. De bruna nyanserna för biotopskydd och
nyckelbiotoper anger att det finns utrotningshotade arter i området som är beroende av att en viss yta
skyddas från bebyggelse. Dessa skydd har kommunen inga intentioner att frångå.
Samtliga av markområdena, förutom de som beskrivs som D-områden (utbyggnads- och
utredningsområden), beskriver förutsättningar som finns idag, t.ex. naturreservat och dylikt. D-områdena
är en översiktlig förstahandsbedömning av vilka områden som kan vara lämpliga att bygga ut på, med
anledning av de förutsättningar som finns. Det vill säga att ett område som ligger inom strandskydd,
biotopsområde och utanför sammanhållen bebyggelse bedöms som olämpligt. I översiktsplanen finns det inte
utrymme för djupare planutredningar, vilket i praktiken kan innebära att ett D-område vid en närmare
analys kan vara olämpligt att bebygga och ett område som inte är utpekat i översiktplanen kan vid en mer
djupgående bedömning ses som lämpligt. Att översiktsplanen anger att kommunen är intresserade av att
närmare utreda vissa områden betyder inte att andra områden är helt uteslutna.
Karmaterialet kommer att förbättras inför granskning så att kommunens intentioner blir tydligare.
Monvision AB
”Vi ställer oss frågande till den beteckning som området kring Mon har på kartan (F l
utveckling rörligt friluftsliv). Hur går utveckling av det rörliga friluftslivet ihop med den
utveckling av camping, stugor osv. som vi vill göra. Vi tycker att beteckningen borde vara
2015-04-28
24(43)
Dnr: BMN 2012-242
utveckling av turism som det står i texten (sid 21). För oss låter det som det kan finnas
vissa motsättningar i dessa begrepp.”
Kommentar: inför granskning ändras utvecklingsområdet till turism/besöksnäring.
ED bygger drömmar AB
l. Tyrislöt, norra skiftet skall ha möjlighet för exploatering för båtförvaring,
uthyrningsstugor produktion mindre hamna mm.
2. Kockens behöver ny byggrätt i närheten av ny brandstation för att lämna plats åt nytt
kvarter vid kv. Timmermannen, större byggrätt samt högre byggnadshöjd.
3. Kv. Vimman behöver högre byggnadshöjd. Vill ha större byggrätt mot öster.
4. Kv. Palmen ny byggrätt intill kanalen
5. Större byggrätt vid Kv. Engelbrekt
Kommentar: Tyrislöt pekas i översiktsplanen ut som ett utvecklingsområde för turism och besöksnäring.
Den huvudsakliga utbyggnaden bör ske kring hamnen. Beroende på verksamhetens karaktär kan det
ändå bli aktuellt att studera ytterligare områden på östra Norra Finnö. Av den anledningen har
kommunen beslutat att upprätta en fördjupad översiktsplan för området.
Angående byggrätter i Söderköping stad: I granskningsförslaget ska det framhållas att förändringar inom
tätortens bebyggelsegränser kan vara lämpliga så länge den nya bebyggelsen är anpassad till Söderköpings
kulturvärden och karaktär.
Politiska partier (samlat svar, se längst ned i avsnittet)
Allianspartierna i Söderköping
Allianspartierna i Söderköping anser att några av målen med en tydlig och väl genomarbetat
översiktsplan bör vara:
-
Ett tydligt visionsdokument där intressenter som exploatörer, nya företagare och
nya invånare hittar svaret på vad kommunen vill uppnå för mål de närmaste åren.
-
Ett bra kommunikationsverktyg i dialogen med kommunens invånare och
intressenter. Detta ställer krav på att produkten är tydlig och lätt att förstå, samt att
detaljeringsgraden ej blir för hög.
2015-04-28
-
25(43)
Dnr: BMN 2012-242
Ett dokument som tidigt prövar komplexa frågor kring planering och exploatering.
Allt för att underlätta kommande plan- och utvecklingsprocesser.
Vi inom Alliansen har med glädje deltagit vid flera bra medborgardialoger kring
översiktsplanen under den pågående processen med planeringen. Vi tycker att
medborgardialogerna har fått en bra form och att de är en värdefull möjlighet till successiv
dialog.
Allianspartiernas synpunkter på ÖP12
Hållbart samhälle
I planeringsförutsättningarna på sidan 25 beskrivs kravet på samordning, för att nå en
hållbar utveckling. Vi anser att planen behöver bli ”skarpare” och konkretare i den så
viktiga frågan kring hållbarhet. Vi behöver hjälpas åt med att fylla vackra formuleringar
med konkret innehåll kring exempelvis kommunikationer, utsläpp, energiförbrukning och
gifter. Skyddet av produktiv åkermark bör också lyftas in i hållbarhetsperspektivet.
Regionfrågor
Undvik tidsmarkörer som exempelvis benämningen ”East Sweden”. Beskriv Söderköpings
roll i utvecklingen av vår intressanta region, samt samarbetet med närliggande kommuner.
Arbetet med vattenskyddsområden som berör ett större område än vår kommun bör också
beskrivas.
Kommunal service
Vi anser att detta är ett viktigt område som behöver få en mer omfattande beskrivning, här
handlar det mest om skolan, kommunal service är betydligt mera än detta, exempelvis
behöver vi formulera mål för den viktiga kollektivtrafiken.
E22:an från problem till möjlighet.
Vi önskar en djupare beskrivning av områdena kring den nya förbifarten samt vad som sker
utmed och kring Erik Dahlbergsgatan när genomfartstrafiken försvinner. Exempel på
frågor som behöver belysas är kommunikationen mellan staden och Mariehov. Det är
också viktigt att resultaten kring handelns stråkanalyser, som föreslår en koncentrerad
handel, kommer med i översiktsplanen.
Utvecklingsfrågor
Översiktsplanen bör beskriva kommunens tankar kring bostadsförsörjningsfrågor samt hur
vi kan främja sysselsättningen genom tillgången till industrimark.
2015-04-28
-
26(43)
Dnr: BMN 2012-242
Det vore önskvärt att den tänkta användningen av olika utbyggnadsområden
redovisas.
-
Vi önskar en tydligare skrivning kring möjligheterna med Bergaområdet.
-
Vi saknar platsförslag till ny förskola inom tätorten.
-
Vi anser att det är onödigt att detaljskrivningarna kring Ridhuset finns med i
översiktsplanen.
-
Vi önskar en beskrivning av hur det stora området kring Ramunderberget kan
utvecklas och användas, exempelvis vid nuvarande E22-bron och Petersburg samt
vid Tegelbrukets sluss.
Konkreta frågor hänförliga till kartbilagorna.
-
Är det nödvändigt och i framtiden möjligt att skilja på fritidsbebyggelse och
permanentbebyggelse?
-
De tänkta utbyggnadsområdena ”bakom” fläktfabriken” saknar anvisning om
kommunikationsväg.
-
Vi anser att vi bör anvisa en plats för långsiktig etablering av stadsnära camping,
kanske är Petersburg möjligt.
-
Området för möjlig utveckling kring S:t Anna kyrka bör utökas.
-
Området för möjlig utveckling vid Västra Husby kyrka bör kunna utökas.
-
Är möjligheterna på Södra Finnö fullt ut inventerade och beskrivna?
Kommunala verksamhetsområden inom VA
Är vi beredda att utan tydligare konsekvensanalyser så tydligt, storleksmässigt och
geografiskt peka ut nya verksamhetsområden inom VA-området?
Centern och CUF
Viktigt, viktigt!! Hållbar utvecklig bör genomsyra alla ställningstaganden - att
hållbarhetsfrågor måste lyftas fram mycket tydligare, redan i inledning och strategi. Vår
klimatstrategi måste finnas med i allas tankar! Varenda mening måste andas hållbar
utveckling
-
Vi måste "tvätta" planen från begreppet 4:e storstadsregionen eftersom det
begreppet inte existerar längre
2015-04-28
-
27(43)
Dnr: BMN 2012-242
Kartmaterialet är viktigt får att visualisera tankarna i en ÖP. Kartan på s.6 måste
förklaras
-
Sidorna 8- 9, begreppet "fem viktiga fårändringsområden" känns konstigt. På dessa
sidor finns många viktiga frågor som vi bör ta politiska inriktningsbeslut kring
-
Kartmaterialet på sidorna l0, 12, 14, 16, 18 osv. måste göras tydliga och illustrativa
-
Sidan 24, skrivningen om handeln är får diffus och otydlig. Vad är kommunens
roll? Skrivningarna om företagskuvös och företagshus är nya begrepp får många.
Vart är de diskuterade?
-
Sidan 35, texten om hållbarhet måste bli mycket mera visionär och innehållsrik. Det
fattas massor under detta kapitel (miljömål, klimatfärdplan m.m )
-
Sidan 36, det får många viktiga området jord-skogsbruk och fiske måste belysa
djupare. Vi måste ha fler visioner när det gäller jord- och skogsbruk. Går det att
väva in/hänvisa till miljömålen?
-
Arbeta får ett aktivare förenings- och friluftsliv
-
s. 34 avsnittet om belysning??? Vad är det? Poesi? Verkar inte stämma in.
-
Även i stadsplanering värna om den biologiska mångfalden – gröna korridorer
-
Kap. 6 bör innehålla kommunens beredning inför kommande klimatförändringar.
-
Kap. 4 s.27-28 de ställningstaganden som handlar om kollektivtrafiken – framgår
inte hur det ska satsas på landsbygden
Ungdomarnas synpunkter (CUF:arna)
-
Kommunen behöver ta ett helhetsgrepp när det gäller idrottsarenor. Skapa ett
idrotts- och aktivitets område runt sporthallen. Ska man bygga på Vikingavallen kan
fotbollsplanerna och löparbanan flyttas till andra sidan vägen. Ex. bygga ett
idrottscentra där man i olika etapper kan utvidga med – planer, friidrott,
konstgräsplan, skridskobana, inomhus bad, lokaler till lägerverksamhet m.m. Även
tänka in Kreatursvallen i detta.
-
Värnar om tillgängligheten till stallet. Varför skulle man flytta stallet? Är det ett
kostnadseffektivt och miljömässigt bra förslag? Går det inte att bygga bostäder runt
om i området ändå?
2015-04-28
28(43)
Dnr: BMN 2012-242
Miljöpartiet Söderköping
Det viktigaste i arbetet med en översiktplan är att ta ställning i principiella frågor och sedan
jobba med dem konkret när man planerar. I arbetsmaterialet till ÖP12 finns det massor
med ambitioner, men tyvärr tycker vi att ambitionerna krockar lite med varandra och är i
vissa fall oförenliga. Dessutom överensstämmer inte alltid de generella riktlinjerna med de
konkreta förslagen. Ett av de viktigaste ställningstagandena (som inte finns med i ÖP12)
tycker vi är att bygga vidare på det befintliga. Det är ofta lätt att bli lurade och förförda av
de stora idéerna som ser spännande ut och visar på nya möjligheter, men för en kommun
är det viktigare att förstärka de kvaliteterna som redan finns och lägga till de som saknas.
Bygg vidare på kollektivtrafik som redan finns. Bygg nya bostäder längs med de redan
befintliga kollektivtrafik stråken. Positiv synergi! Samma gäller för kommunal service. Bygg
cykelvägar där behoven finns, öka kollektivtrafik där det finns bostäder utan tillgång till
kollektivtrafik, osv. Det här är vad vi skulle vilja kalla ‘slow urbanism’ eller gradvis, adaptiv
planering.
Läser man ÖP12 (både ställningstagandena och de mer praktiska kartorna) blir det mycket
tydligt att kommunens planer inte är konsekventa. Det finns absolut positiva, övergripande
mål och ståndpunkter som Miljöpartiet kan stödja, men de är inte med på kartorna (s. 1020). Följande ambitioner kan Miljöpartiet stödja:
-
Strategin för övergripande planering är att “bygga inifrån och ut”. (s. 7) Det innebär bl. a. en
förtätning i delar av staden.
-
Lokalisera bebyggelse så att transporter minimeras. (s. 30)
-
Andra transportsätt än bilismen bör stödjas (s. 28) och energieffektiva och miljöanpassade
transporter mellan Söderköping och Norrköping bör utveckla. (s. 7)
-
Bygga cykelvägar mellan mindre tätorter och staden. (s. 28)
-
Stimulera småskaligt näringsliv. (s. 24)
Men, som sagt, ambitionerna och planerna hänger inte alltid ihop. Här följer ett antal
exempel på detta:
-
Mariehov nämns tillsammans med förtätning, men som vi ser det är visar planerna
för Mariehov inte på en förtätning. Kartan på framsidan av ÖP12 visar helt tydligt
2015-04-28
29(43)
Dnr: BMN 2012-242
att Söderköping riskerar att bli en långsträckt stad i stället för en mer kompakt stad.
Vi behöver alltså en bra definition av vad förtätning egentligen är.
-
I ÖP12 nämns att planeringen av Mariehov (norr om Söderköping) är strategisk för
att Norrköping bygger någonting liknande söderut (f ö är planerna för Brånnestad
ganska osäkra). Städerna närmar sig varandra och det skulle vara bra för bygga ut
kollektivtrafik. (s. 7) Men det handlar i en fråga som denna inte om avstånd, men
om tillgängligheten till hållplatser. Kollektivtrafik är lättare att realisera och drifta
när man bygger tätare (turtäthet och kostnader).
-
“Befolkningen minskar på landsbygden mer än i städerna” (s. 25). Vi anser att vi
bör sträva efter att det ges plats för att ”byar” som Snövelstorp med villor och
pendlande befolkning men även för ekologiska byar, lantbruk med arbetstillfällen
både för bönder och andra samt blomstrande hantverkssamfälligheter. Vi tror på
att ha vissa servicepunkter på landet men vi anser att vi måste planera mer bostäder
i staden i närheten av existerande service och kollektivtrafik, och inte på odlingsbar
mark.
-
Möjligheter till fjärrvärmeanslutning ska främjas både för befintlig och
tillkommande bebyggelse (s. 30). Ändå finns det planer för att bygga på många
ställa där det inte finns den möjlighet (Mariehov, Ällerstad).
-
“Etablering av nya större bostadsområden kan och bör i första hand ske där det
finns bra kommunikationer och kommunal service.” (s. 33) Varför går planerna
stick i stäv mot idéerna (Mariehov, Ällerstad, öster om Mogata, norr om Västra
Husby)? Om man verkligen vill utnyttja befintlig service och kommunikation bör
man förtäta orterna Mogata och Västra Husby och inte bygga på avstånd större än
1,5 km.
-
“Delar av landskapet norr om, och mellan, väg 210 Söderköping-Linköping, och
Göta Kanal är viktiga ur hänsyn till bl. a. landskapsbilden och ur biologisk
synpunt.” (s. 32) Varför planerar man då för nya bostäder norr om Västra Husby?
Det blir också en förlängning av landskapet och skapar inte knytpunkter där det är
lätt att pendla från en hållplats.
-
“Att bruka landskapet på ett för skärgarden traditionellt sätt måste vara en
självklarhet” (s. 31). Men hur gör man detta om det är mest turism som gäller. Hur
traditionellt är det? Vi behöver tydligare definiera vad det är vi vill bevara.
2015-04-28
30(43)
Dnr: BMN 2012-242
Ett antal frågor som vi tycker är väldigt viktiga att fördjupa diskussionerna kring och jobba
vidare med är de följande:
Samordna ny bebyggelse, kollektivtrafik och service
Utgångspunkten i ÖP12 att “etablering av nya större bostadsområden kan och bör första
hand ske där det finns bra kommunikationer och kommunal service.” (s. 33) och
ställningstagandet “en inriktning på att stärka kollektivtrafiken i de så kallade starka stråken,
det vill säga i och utmed stråk där en stor kundpotential finns” (s. 28) är bra. Om man
arbetar med dessa utgångspunkter kan man lätt lokalisera var eventuella nya bebyggelse
bäst kan planeras.
Tar vi de här utgångspunkterna seriöst är det viktigt att börja med en bra analys av
befintliga kommunikationer och kommunal service: var finns hållplatser och vilka områden
kan de försörja; var finns mataffärer och hur många kan nå dem gåendes, cyklandes, med
kollektivtrafik och med bil; finns det utrymme för att bygga nytt där?
Planeringen av nya bostäder, affärer osv måste bygga på en sådan analys. Nu planeras nya
bostadsområden oftast där det är lättillgänglig mark och därefter måste man lägga till
kollektivtrafik och annan service. Det är inte det mest hållbara och ekonomiskt smartaste
sättet.
Vi i Miljöpartiet är kritiska till målet att bygga 80 nya bostäder per år. Målet är inte förenligt
med visionen om ett hållbart samhälle och slow urbanism. Behöver vi verkligen 80
bostäder per år? Norrköping växer och har ett bostadsprogram som strävar efter ca 3 nya
bostäder per tusen invånare och år. Söderköpings mål motsvarar nästan 6 nya bostäder per
tusen invånare och år. Finns det realism och önskan att växa dubbelt så fort som
Norrköping?
Det är också viktigt att specificera hur många av dess bostäder som planeras i Söderköpings
tätort, hur många i ytterstaden, hur många i andra tätorter och hur många på landsbygden.
Annars kan resultat bli att vi bygger lite överallt och det blir inte riktigt bra någonstans. Vi
föreslår att kommunen
satsar på att bygga på ett mindre antal, tydligt utpekade ställen med de kvaliteter som vi
tycker är viktiga för en hållbar framtid (bra kollektivtrafik och service i närheten).
Förbifarten E22
Förbifarten E22 är en av de största frågorna i kommunen. Det kommer att förändra väldigt
mycket. Vi är förvånade över att ÖP12 inte har några ambitioner med de nya möjligheter
som uppstår. Efter att nya E22 genomförts måste undersöka möjligheterna på ett
2015-04-28
31(43)
Dnr: BMN 2012-242
professionellt sätt. Det räcker inte med att skriva ner ambitioner som “att läka ihop den
medeltida staden” (s. 23). Det finns metoder att analysera detta och hjälpa oss att se nya
möjligheter! Till exempel för att förverkliga ambitionen att “stimulera småskaligt
näringsliv” (s. 24) behöver vi veta hur människor rör sig genom staden, både nu och,
genom simuleringar, i framtiden.
Det finns avancerade metoder att analysera gatunätverk på ett sätt som visar hur människor
rör sig genom staden och därigenom var affärer, restauranger osv bäst kan lokaliseras. En
sådan analys kan visa hur det är idag och de bästa möjligheterna att i framtiden binda ihop
staden och skapa stråk och platser som är mycket lämpade för service, handel och
restauranger.
Stinsen kommer att ligga mycket mer centralt om staden på ömse sidor om nuvarande E22
binds samman. Det kan vara intressant att tänka om parkeringen vid Stinsen och att här
skapa ett torg med stadskaraktär i stället för de stora, tomma ytorna som dominerar idag.
Det skulle också kunna medföra möjligheter för förtätning här.
Parkeringsplanen för staden måste anpassas om den nya förbifarten är byggs. Det är bättre
att ha parkering i närheten av avfarterna för att minska biltrafiken i staden.
Turism och näringsliv
Det är viktigt att vi förstår att man inte kan öka näringsliv och turism i Söderköping
överallt. Det är redan i dag inte lätt för de som finns att överleva. Att satsa på ett nytt
aktivitets- och reakreationsområde där Göta Kanal passerar vagen E22 (s. 26) är därför ett
hot för de aktiviteter som redan finns i staden. Vi bör stötta de som redan finns att
utvecklas och bli bättre och tydligare för alla. Vi tror att vi måste satsa på en ny parkering
vid vägen och en trevlig promenad längs kanalen till restauranger och affärer som redan
finns och som kan utvecklas vidare. Baserad på en sådan gatunätverksanalys som nämns
tidigare kan man kanske hitta nya möjligheter för näringsliv och turism, men det är viktigt
att utgå från det befintliga!
Cykelvägar
Att bygga cykelvägar mellan mindre tätorter och staden (s. 28) är bra, men cykelvägar i
staden behöver också förbättras. Vi måste göra en cykelstråksanalys där vi också tar med
skolorna och platser för andra barnaktiviteter i staden. Det är mycket viktigt att vi lär våra
barn att det är möjligt att cykla i stället för att göra allt med bil. Det börjar med att cykla till
skolan! En analys kan hjälpa att peka ut och prioritera behov för förbättringar.
2015-04-28
32(43)
Dnr: BMN 2012-242
Vi behöver mer kunskap i följande frågor:
-
Hur många bostäder är med i planerna i Söderköpings tätort, hur många i
ytterstaden, hur många i andra tätorten och hur många på landsbygden? Hur många
av de kan genomföras utan förbifarten E22?;
-
Nyckeltal för att mäta förtätning eller i alla fall definiera förtätning (och, skulle jag
vilja tillägga, i relation till befintliga kommunikationer och kommunal service);
-
Kollektivtrafikanalys i kombination med nya bostadsområden;
-
Gatunätverksanalys i kombination med potential för näringsliv;
-
Cykelvägsanalys i staden.
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna i Söderköping har för yttrande fått samrådsförslaget till den nya
översiktsplanen ÖP12. Inledningsvis vill vi framhålla att Socialdemokraterna ser klart
positivt på planförslaget och att den innehåller många goda förslag som kan öka
kommunens attraktionskraft och därmed få människor att vilja flytta hit och även kan få
företag att vilja investera i kommunen i framtiden. Det är dock några saker partiet skulle
vilja kommentera. Kommentarerna är uppdelade per avsnitt i planen.
SÖDERKÖPINGS TÄTORT, MARKANVÄNDNING
Socialdemokraterna är tveksamma till förslaget att ange ridhusområdet som
utredningsområde i nuläget, även om det finns anledning att fortsätta titta på frågan. Det
finns klara kvalitéer med en verksamhet av den typen, i nära anslutning till staden. Det lär
också vara förknippat med en betydande kostnad att flytta själva ridhuset, och nya bostäder
precis intill detsamma om endast ridhagarna flyttas kan vara förknippat med svårigheter.
Partiet tror dock, om förutsättningarna tillåter det, att marken mellan Kompassgatan och
Skogshem skulle kunna utgöra ett utredningsområde för eventuella bostäder.
Längs Margaretagatan har ett område i nära anslutning till stationsmästaren benämnts D2,
det vill säga utbyggnad inom 0-5 år. Detta bedömer Socialdemokraterna inte vara möjligt då
Ramunderstaden vill förfoga över sin fastighet i minst 10 år. Det bör naturligtvis på längre
sikt vara kommunens ambition att bygga bostäder där, varför det gott kan ange som
utbyggnadsområde på ca 10-15 års sikt.
I texten beskrivs en del om parkering i tätorten. Tillgången till parkeringar är en ständig
källa till frustration. Socialdemokraterna tycker dock inte att parkering vintertid på
Hagatorget är en bra lösning. Det finns idag andra ytor som skulle kunna användas,
2015-04-28
33(43)
Dnr: BMN 2012-242
exempelvis tomten bredvid Kockens (även om den är privat ägd). Det finns också mark
bortom Bergaskolan som skulle utgöra bra parkering (även om inte den heller ägs av
kommunen).
I förbifarten nämns gästhamnen i Storån. Det är en fråga för sig, men det är
Socialdemokraternas uppfattning att en upprustning/ utbyggnad, och förlängning av
bryggorna skulle kunna skapa en mycket mer attrakriv miljö kring Storån. I sammanhanget kan
också nämnas behovet av en uppställningsplats för husbilar, exempelvis vid båtklubben.
Ett område öster om Sofies gård har angetts som utbyggnadsområdet D2.
Socialdemokraterna är tveksamma till om det området bör bebyggas med bostäder, dels av
geologiska skäl, men också i förhållande till annan verksamhet i området. Det kan vara
lämpligare med någon annan typ av verksamhet. Området är i dagslaget planlagt för
camping och möjlighet till detta bör bevaras vid en ny planläggning.
Slutligen, Socialdemokraterna ställer sig inte positiva i dagsläget till en exploatering av
Kreatursvallen. Vi ser dock inga egentliga hinder mot att använda epidemitomten om det
görs på ett bra sätt. Det är viktigt att bevara gröna lungor, och möjligheten till spontan
idrott.
SÖDERKÖPINGS TÅTORTS OMGIVNINGAR, MARKANVÄNDNING
Det tänkta utredningsområdet för industri och handel öster om Tåbyvägen tar stora delar
åkermark i anspråk Alternativa lösningar bör eftersträvas så långt som möjligt, det finns
mark på väster om samma väg som i första hand borde kunna användas.
VÅSTRA HUSBY, MARKANVÄNDNING
Socialdemokraterna tycker förslagen är bra, det skulle dock kunna tillföras ett markreservat
för en eventuell service butik, i närheten av korsningen mellan väg 210 och väg 799.
ÖSTRA RYD, MARKANVÄNDNING
Socialdemokraterna anser att skrivningen vad gäller motionsspår ska ändras från "bör
byggas ut" till "ska byggas ut".
MOGATA, MARKANVÄNDNING
Ett av problemområdena i Mogata är trafiksituationen. Det är Socialdemokraternas
uppfattning att en separat gång- och cykelväg bör byggas från Mogata till Söderköping, och
att mark för detta bör avsättas i översiktsplanen. En förbättrad standard på vägen i
allmänhet krävs, vilket också ger utrymme för en förbättrad kollektivtrafik.
Trafiksituationen genom samhället är på sikt ohållbar, och någon form av
2015-04-28
34(43)
Dnr: BMN 2012-242
hastighetsreducerande åtgärder bör vidtas. Socialdemokraterna anser även att en utredning
bör göras av Varstensvägen, som trafikeras av en hel del oskyddade trafikanter.
SANKT ANNA, MARKANVÄNDNING
I planen föreslås en stimulans av ett utökad byggande av uthyrningsstugor och att
avvikelser från strandskydd ska kunna ske för dessa. Socialdemokraterna ställer oss mycket
frågande till den skrivningen.
Första meningen under trafik bör omformuleras.
När det gäller Sankt Anna i synnerhet så anser Socialdemokraterna att planen bör
formulera en målsättning om att nytillkommande bebyggelse ska ske i anslutning till redan
befintlig, för att undvika att allt för mycket mark går till spillo. En ansats till detta finns i
första stycket under utbyggnadsmöjligheter, men denna kan bli mer tydlig.
STÄLLNINGSTAGANDEN
1. Kommunens identitet
Ramunderberget saknas i beskrivningen av söderköpings kännetecken och identitet. I
avsnittet beskrivs hur genomfarten av Söderköping ska upplevas. Socialdemokraterna anser
att detta bör delas upp och omformuleras utifrån om förbifarten har byggts eller inte.
3. Näringsliv. turism och rekreation
Det saknas helt en hänvisning till den av kommunfullmäktige antagna näringslivsstrategin, i
slutet av texten skrivs endast "för att nå dessa mål krävs stora insatser''. Det är viktigt att
också tydliggöra vad som ska göras, och att det finns en strategi för hur det ska göras.
Rekreationsavsnitt, men avseende på det rörliga friluftslivet bör utvecklas. Under
ställningstagande turism, så är det en del textavsnitt som upprepar sig.
4. Befolkning, bostadsbyggande, boendemiljö och grönområden
Når det gäller utveckling av stadsmiljön så anser Socialdemokraterna att Hagatorget och
området runt omkring detta bör vara prioriterat.
5. Kommunal service
Avsnittet bör utvecklas. Det finns mer kommunal service än skolor, som exempelvis VA,
Renhållning, Räddningstjänst, Bibliotek, Äldreomsorg osv.
6. Kommunikationer och IT
Förutom vad som ovan skrivits om parkering, föreslår vi även att delar av gamla
Ramunderskolan LMs tomt (mellan Ramunderhallen och ICA) utreds som
parkeringsområde vid tillfälliga arrangemang. Ytan är asfalterat delvis och kan ställas om
relativt enkelt.
2015-04-28
35(43)
Dnr: BMN 2012-242
Tillgången till parkeringsplatser vid större arrangemang för personer med
funktionsnedsättning bör poängteras.
11. Klimat m.m.
I planen hänvisas till att en klimatanpassningsplan "bör tas fram''. Socialdemokraterna
menar att det borde stå "ska tas fram", och saknar i övrigt en beskrivning av
konsekvenserna vid högre vattennivåer. Skrivningarna kring vindkraft är väl försiktiga, och
kan i vissa stycken läsas som att kommunen inte ser alltför positivt på dessa. En
genomgång av skrivningarna för att förtydliga dessa är önskvärt. Vi ser också gärna att en
ny karta för vindkraft tas fram, där det mer tydligt går att läsa ut var det är möjligt att bygga
vindkraft - inte var det är omöjligt.
AVSLUTNING
Socialdemokraterna har vid några tillfällen framhållit att Gårdeby saknas i översiktsplanen,
inte minst utifrån den motion som Sonnie Knutling (S) och Mattias Ravander (S) lämnade
in för några år sedan, och som ännu inte besvarats, och kan konstatera att den ännu inte
har fått något svar. Dessvärre ger inte den nya ÖP:n heller några svar i den riktningen.
Socialdemokraterna menar dock att den nya översiktsplanen ger ett bra avstamp för ett
framgångsrikt arbete mot vision 2020. Våra synpunkter ovan är ett försök att bidra till en
ännu bättre plan och förhoppningsvis ett mer användbart verktyg i detta arbete. En
förutsättning för att arbetet ska bli en framgång är att relevanta resurser för den framtida
exploateringen tillsätts, något som bör bevakas i framtida budgetarbeten.
Vänsterpartiet
Först och främst tycker vi att man i stycket pil första sidan som innehäller formuleringen
"en längsiktigt hällbar utveckling eftersträvas" skulle behöva vidga betydelsen av en hällbar
utveckling. Med nuvarande text blir ansatsen sådan att en hällbar utveckling förstås som en
social hållbarhet, önskvärt att vidga begreppet till att inrymma även en ekologisk hållbarhet.
Vidare tycker vi att de åtgärder som diskuteras under samhällsplanering i stort är rimliga;
förtätning vid nybyggnation och att planera för "en ökande del kollektivtrafik". En
busslinje mellan Söderköping och Linköping diskuteras, vilket är bra, vi tycker att man kan
lägga till att spårbunden trafik mellan Norrköping och Söderköping också vore önskvärt.
Vid nybyggnation tycker vi att man ska lägga till att de bostäder som byggs ska vara
energisnåla och i möjligaste män byggas med miljöriktiga byggmaterial.
2015-04-28
36(43)
Dnr: BMN 2012-242
Slutligen under kapitel 6 "Miljö, hälsa och säkerhet" tycker vi att man ska lägga in ett avsnitt
om klimatmål där man beskriver kommunens klimatarbete och vilken effekt det får på
ÖP:n.
Samlad kommentar för yttranden från de politiska partierna:
Vid genomgång av yttrande från kommunen politiska partier blir det tydligt att ett omtag behöver göras
inför granskning. Det finns vissa politiska frågor som inte är lösta, och det finns också många synpunkter
som återkommer hos flera partier.
En sådan synpunkt är om hållbarhet. Det är tydligt att hållbarhetsperspektivet behöver lyftas fram i
granskningshandlingen. Den röda tråden mellan utvecklingsstrategi och utbyggnadsområden är en annan
återkommande punkt. Det finns också anledning att lyfta fram och förtydliga den strategi som
översiktsplanen ska grundas på.
Några av utbyggnadsområdena råder det oenighet om. Av den anledningen behöver de ses över till
granskningshandlingen. Flera av frågorna som berör utveckling i Söderköping stad kommer att utredas
närmare i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Söderköpings stad.
Översiktsplanen kommer därför inte behandla Söderköping mer ingående än resten av kommunen.
Utvecklingsstrategin förtydligas. Utvecklingsområden ses över Ställningstaganden och val av förutsättningar
för planen ses över, exempelvis bör mellankommunala intressen lyftas fram mer
2015-04-28
37(43)
Dnr: BMN 2012-242
5. Remisslista
Statliga myndigheter, bolag m.m.
Ramunderstaden
Göta Kanalbolag AB
Räddningstjänsten
Lantmäterimyndigheten
Socialnämnden
LRF
Tekniska nämnden
Länsstyrelsen
Naturvårdsverket
Lokala organisationer, intresseföreningar,
Trafikverket
företag och privatpersoner
Företagarna
Regionala remissinstanser
Företagarnas Riksorganisation
E.on Elnät Sverige AB
Gula Huset i Sankt Anna bygden
E.on Värme Sverige AB
Kommunala pensionsrådet (KPR)
Telia
Naturskyddsföreningen i Söderköping
Vattenfall
Navet i Havet
Östergötlands länsmuseum
Skärgårdsföreningen
Östgötatrafiken
Stadskärneföreningen
Östsam
Söderköpings kommuns råd i frågor kring
funktionsnedsättning (SKRF)
Grannkommuner
Linköpings kommun
Politiska partier
Norrköpings kommun
Centerns kommunorg.
Valdemarsviks kommun
Folkpartiet
Åtvidabergs kommun
Kristdemokraterna
Miljöpartiet de gröna
Moderata samlingspartiet
Barn- och utbildningsnämnden
Socialdemokraterna
Sverigedemokraterna
Vänsterpartiet
2015-04-28
38(43)
Dnr: BMN 2012-242
6. Revidering av samrådshandling ÖP
Utgångspunkter i revderingsarbetet
•
Handlingen ska bli mer lättöverskådlig
•
Ställningstaganden ska vara precisa och koncentrerade
•
Ta bort detaljfrågor och höja perspektivet till översiktlig nivå, med förankring mot
kommunens vision och regionala/nationella mål.
•
Kartan ska inte vara exakt utan visa ungefärlig avgränsning
•
Kommunens identitet och hållbar utveckling är övergripande strategier/visioner, ta
bort från ställningstaganden.
•
Dialog har kontinuerligt förts med en politisk referensgrupp bestående av
kommunens samtliga partier. Avstämning av den nya handlingen är också gjord
mot kommunens förvaltning.
Lista över ändringar i arbetet
•
•
•
•
•
•
Ny rapportstruktur
Kapitel 2 är ett koncentrat av de ställningstaganden som görs i
samrådshandlingen. Ställningstaganden som är för detaljerade har
tagits bort
Kapitel 3 är beskrivning av kommunens utvecklingsområden
Kapitel 4 innehåller relevanta nationella och regionala mål. Detta
kapitel är i stort sett nytt.
Kapitel 5 och 6 är delar från samrådshandlingens Bilaga 2
planeringsförutsättningar men med en bättre balans i texten och
mindre detaljer. En aktualisering av faktaunderlaget är gjord.
Kartbilagan utökas och informationen från kartorna fördelas på fler
kartor.
En utförlig konsekvensbedömning tas fram.
Granskningshandling (2015)
Kapitel 1 Inledning
Kapitel 2 Söderköping 2030
Kapitel 3 Utvecklingsområden
Kapitel 4 Nationella och regionala mål
Kapitel 5 Allmänna intressen
Kapitel 6 Miljö, risk och säkerhet
Bilaga 1 Förteckning över underlag
Samrådshandling (2012)
Vision och strategier s. 4-5; 8-9; 44
Vision och strategier (flera sidor)
Riktlinjer för mark och vattenanvändning
Utveckling – strategiska områden, s. 10-21
Analys av tänkbara förtätnings/
utbyggnadsområden, s 48-50
Vision och strategi, s 23; 32; 37; 40
Planeringsförutsättningar s. 3; 27
Bilaga 2 Planeringsförutsättningar
saknas
2015-04-28
Bilaga 2 Tillägg till tematiskt tillägg till
översiktsplan - Vindkraft
Bilaga 3 Ändrad inriktning för Mariehov
Bilaga 4 Riksintressen
Bilaga 5 Kartor
Antal kartor: 10
Hållbarhetskonsekvensbedömning
39(43)
Dnr: BMN 2012-242
Vision och strategier s 39
Ej aktuell
Vision och strategier s. 40-41;
Planeringsförutsättningar s. 27-33
Bilaga 1 Kartor
Antal kartor: 3
Bilaga 3 Konsekvenser av planförslaget
Bilaga 4 Avgränsning för miljöbedömning
Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga 6 Miljöbedömning
Bilaga 7 Checklista
Översiktsplanens inriktning
På sidan 3 i samrådshandlingen står:
Strategi i översiktsplan ÖP12
I översiktsplan ÖP12 pekas fem områden ut som prioriterade
förändringsområden. Områdena prioriteras då de är tätortsnära eller har
hög permanenteringsgrad och är i stort behov av kommunalt vatten och
avlopp. För områdena pågår detaljplaneläggning och VA-utbyggnad.
Denna strategi måste bli mer tydlig i handling, och kopplas till en ambition om
hållbar utveckling. Därför samlas och kompletteras ställningstaganden i ett kapitel.
Utvecklingsområden
Strategin måste också få genomslag på kartan, och av den anledningen ändras flera
av utbyggnads- och utredningsområdena. Indelningen d1-d4 ersätts med
utbyggnadsområden (kort sikt 1-5 år) och utredningsområden (i huvudsak lång sikt
5-15 år). Orterna får generell skrivning om att förtätning och förändring ska vara
möjlig inom bebyggelsegränsen.
Flera utvecklingsområden är inte numrerade i samrådshandlingen,
rekreationsområden och utvecklingsområden för turism/besöksnäring är inte med i
matrisen. Till granskning kompletteras matrisen med detta.
2015-04-28
Utvecklingsområde nr i
samrådshandling (2012)
Brunnsparken
Bielkegatan
Timmermannen vid kocken
Högby Ullebro
1 Reningsverket
2 Bergaskolan
3 Gamla brandstationen
4 Område vid
Norrköpingsvägen
5 Vikingavallen
6 Egna hem
7 Båtbyggaren
stationsområdet
8 Båtbyggaren
9 Kolstad 1:1
10 Panncentralen kullborg
11 Ridhuset
12 Öster om Sofies gård
13 Sydvästra Harsby
14 Sydöstra Harsby
15 Länsmansgatan
16 Söder om Luvata
17 Öster om Husby
18 Öster om Husby
19 Öster om Husby
20 Skönberga prästgård
21 Fullerstad
22 Fullerstad Öst
23 Viggeby, strodammen
24 Bjärka
25 Industri Topsys
26 Industri Korsbrinken
27 Herrgårdsbyn
28 Ekbacken
29 Tallskogen
30 Duvkullen övre
31 Kleven
32 Grindstugan
33 Dockan söder
34 Dockan norr
35 Ällerstad
36 Norr om Luddingsbo
37 Söder om kyrkan
38 Söder om Västra Husby
40(43)
Dnr: BMN 2012-242
Förändring i granskningshandling (2015)
Tas bort från planen, ärende avslutat
Nytt nummer (ingår i nr 7)
Nytt nummer (nr 4)
Nytt nummer (nr 2)
Nytt nummer (nr 1)
Nytt nummer (nr 13)
Nytt nummer (nr 6)
Utgår, förändring inom bebyggelsegräns
Nytt nummer (nr 11)
Läggs samman till ett område; Sofies gård - Harsby
(nr 9)
Läggs samman till ett område; Öster om Husby (nr
8)
Utgår, förändring inom bebyggelsegräns
Läggs samman till ett område; Fullerstad (nr 5)
Utgår
Utgår
Nytt nummer (nr 18)
Nytt nummer (nr 17)
Nytt nr och namn; Hästbyn (nr 16)
Läggs samman till ett område; gamla
riksvägen/Kleven (nr 15)
Nytt namn och nummer; Dockanområdet (nr 14)
Utgår
Nytt nummer (nr 12)
Utgår
Nytt nummer (nr 26)
Nytt nummer (nr 24)
2015-04-28
39 Norr om Göta Kanal
40 Norrbotorp
Kommunala tomter finns
41 Öster om kyrkan
Långerum 1:6
Flämmestad
Utgår, känslig miljö
Utgår
Utgår ur matrisen
Nytt nummer (nr 31)
Utgår ur matrisen
Utgår ur matrisen
Husby säteri
Utgår ur matrisen
Gäddvik etapp 1
Gäddvik etapp 2
Arentorp (Björnvik)
42 Norr om sanden
43 Sankt Anna kyrkby
Utgår ur matrisen
44 Gruvgärdet
Nytt nummer (nr 39)
41(43)
Dnr: BMN 2012-242
Utgår ur matrisen
Nytt nummer (nr 37)
Nytt nummer (nr 38)
Nya områden i matrisen
Nr
Beskrivning
3
Eriksvik, ny bebyggelse norr om befintligt bostadsområde
10
Alboga öst, ytterligare bostäder i anslutning till
befintliga bostadsområden
19
Ramunderberget, rekreation
20
Göta Kanalstråket, rekreation
21
Söderköpingsåarna, rekreation
22
Albogaskogen
23
Långmossen, bostäder
24
Väster om Västra Husby, bostäder
27
Långmossen norr, utredning bostäder
28
Hagsätter, bostäder efter VA ansluts
29
Göta Kanalstråket, rekreation
30
Vagnmossen, rekreation
32
Björkvik, turismutveckling
33
Klarsjön, rekreation
34
Mogata Öst, pågående detaljplan
35
Husbyvik, rekreation
36
Finnkroken, pågående planering
40
Tyrislöt, turismutveckling
41
Mon, turismutveckling
42
Aspöja, turismutveckling
43
Stegeborg, turismutveckling
Riksintressen får en tydligare plats i översiktsplanen
Syftet med en översiktsplan är dels att styra efterföljande planering, men också att
fånga in och genomföra de intentioner som finns i nationella och regionala
2015-04-28
42(43)
Dnr: BMN 2012-242
utvecklingsdokument, exempelvis det regionala utvecklingsprogrammet, de
nationella miljömålen och riksintressena.
Kapitel 4 beskriver dessa mål och intressen som ska kanaliseras genom
översiktsplanen till detaljplanering och genomförande. Bilaga 4 är en utökning för
riksintressen, som är en fundamental del av översiktsplanering dvs.
överenskommelsen mellan staten och kommunen om markanvändningen som är
förutsättningen för det kommunala planmonopolet.
Kartbilagan
Kartorna i samrådshandlingen var svårlästa eftersom de innehäll så mycket
information. Genom att dela upp underlaget på flera kartor ökas tydligheten och
kartornas läsbarhet.
Hållbarhetskonsekvensbedömning (HKB)
Den konsekvensbedömning som fanns till samrådshandlingen är väldigt kortfattad
och uppfyller inte lagkraven (se länsstyrelsens yttrande). Det finns en ambition i
kommunens styre att större vikt läggs vid de konsekvenser kommunens agerande
har, vilket syns i den nya organisationsstrukturen och riktlinjer för
beslutsunderlaget. Därför fattades beslutet att en HKB skulle upprättas till planen.
HKB:n kommer omfatta ekonomiska, sociala och ekologiska parametrar vilket gör
att konsekvensbedömningen blir ett bättre verktyg för att mäta om kommunen
verkligen planerar för hållbarhet eller inte.
7. Minnesanteckningar från samrådsmöten
Samrådsmöte ÖP 12 Sankt Anna 2013-01-17
D2, utbyggnad kort sikt, nr 43 göras större
D2 nr 42 ändra så att underliggande plan inte berörs.
Skapa F1-område S Lagnöbron östra sidan
GC-väg till Söderköping
Moon F1 ändras till ”Turism eller rekreation”??
Förlängd samrådstid? Troligen till 31/1
2015-04-28
43(43)
Dnr: BMN 2012-242
Samrådsmöte ÖP 12 Västra Husby 2013-01-13
Utbyggnad kort sikt för följande områden:
Mellan väg 210 och D2 37 på båda sidor om vägen till V Husby kyrka.
Norr om Luddingsbovägen, mellan Brovaktarvägen och Luddingsbo 1:177.
Öppna marken i Brovaktarvägens förlängning NO Luddingsbo 1:186.
Allmän platsmark inom Luddingsboplanen, SÖ hörnet Luddingsbo 1:13 mot Asplången.
I Västra Husby önskas hundrastgård.
8. Länsstyrelsens yttrande
Se nästa sida.
LÄNSSTYRELSEN
ÖSTERGÖTLAND
Samrådsyttrande
2013-02-07
sid 1 (10)
402-11670-12
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten
SÖDERKÖPINGS KOMMUN
Bygg- och milj6närnnden
2013 -02-
o8
Dnr: ........................... Dpl: ..... ,.......... ..
söderköpings kommun
Samhällsbyggnadskontoret
storängsallen 20
614 80 söderköping
Dok 10: ............................................. ..
'Bilaga: ................................................
Översiktsplan för söderköpings kommun
Rubricerat förslag har insänts till Länsstyrelsen för san1tåd enligt PBL 3: Handlingarna
utgörs av samrådshandlingar bestående av en beskrivningsdelmed ställningstagande samt
8 bilagor (kartor, planeringsförutsättningar, konsekvenser av planförslaget, avgränsning
av miljöbedömning, MKB, miljöbedömning, checklista samt VA-plan).
Planförslaget utgör en översiktsplan för hela Söderköpings kommun och avser att ersätta
den befintliga planen som antogs 1990.
En översiletsplan ska enligt 3 kap 2§ plan- och bygglagen ange inriletningen för den
långsiletiga utvecklingen av den fysiska miljön och ge vägledning för beslut om hur markoch vatteno111tåden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
bevaras. Härutöver preciseras innehållskraven närmare i 4-6§§ samma kapitel. Enligt 6§
framgår också att planen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den
tydligt framgår.
Enligt 3 kap 1O § PBL ska Länsstyrelsen under samrådet särskilt:
1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana
allmänna intressen enligt 2 kap. som bör beaktas vid beslut om användningen av markoch vatteno111tåden,
3. verka för att rilcsintressen enligt 3 och 4 kap. miljöballeen tillgodoses, att
miljökvalitetsnormer enligt S kap. miljöbalken följs och att redovisningen av onuåden för
landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket
miljöbalken
4. verka för att sådana frågor o1n användningen av markoch vatteno111tåden som angår
två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt.
S. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till
människors hälsa eller till risken för olyckor, Översvämning eller erosion.
POSTADRESS:
BESÖKSADRESS:
TELEFON:
TELEFAX:
581 86 LINKÖPING
östgötagatan 3
013-19 60 00
013-14 51 25
E-POST:
WWW:
ORGANISATIONSNUMMER:
[email protected]
lansstyrelsen.sejostergotland
202100-2270
sid 2
LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER
Sammanfattning
Länsstyrelsen ser mycket positivt på att kommunen tar fram en heltäckande
översiktsplan. En väl utformad plan med rätt innehåll utgör ett mycket viktigt stöd och
vägledning för fortsatta planeringsinsatser och ärendehandläggning. Länsstyrelsen
motsätter sig inte huvuddragen i den föreslagna planen. I vissa delar anser Länsstyrelsen
dock att planförslaget behöver ändras och kompletteras för att tydliggöra planinnehållet
och bättre tillgodose allmänna intressen.
Allmänt och övergripande
Länsstyrelsen anser att planförslaget har en god ansats för att ge vägledning om de
framtida användningsmöjligheterna för mark och vatten samt var exploateringar och
byggnation kan komma att användas, utvecklas och bevaras. Det är bra att utbyggnad på
kort och lång sikt framgår av bilagda kartor men en enldare beskrivning av
utredningsområdena, D4 eller planerad inril<tning behövs för att få en tydligare bild av
kommunens avsikter med dessa områden. Länsstyrelsen anser också att planen skulle
vinna på om genomförandeperiden fram till2020 blev mer konkret beskriven, t.ex. i form
av ett handlingsprogram.
Generellt behöver planen kompletteras och bearbetas redovisningstekniskt för att fullt ut
kunna uppfylla innehålls- och tydlighetskraven enligt 3 kap 6 § plan och bygglagen.
Bland annat behöver i planen tillföras tydligare kartor i större skala. En ökad tydlighet
kan uppnås om man gör ett urval av lager så att relevant information, lättare blir läsbar.
De kartor som bifogats samrådsversionen är i så liten skala att de är mycket svårtydda.
Det gäller såväl de översiktliga kartorna som de förstorade ortskartor, både i pappers och
i digital form. Omarbetade mer lättlästa kartor bör tas fram och erbjudas för synpunkter
innan en utställningshandling tar fram.
En annan aspekt på leravet på tydlighet är att precisera i vill<a avseende som en del äldre
fördjupade översil<tsplaner är aktuella och avses att tillämpas. FÖP Mariehov uppges vara
aktuell men uppvisar olikheter jämfört med det föreliggande översil<tsplaneförslaget. I
planen föreslås att en ny FÖP för staden Söderköping ska tas fram, vill<et Länsstyrelsen
ser som mycket positivt. Däremot ställer sig Länsstyrelsen mycket tveksam till förslaget
att aktualitetsförklara den nuvarande FÖP Staden från 1990 och låta den gälla som en del
av kommunens översiktsplan. Alltför stor risk för otydlighet uppstår genom att ha två
parallella planeringsdokument av så oWm ålder gällande för samma område. För att lätt
förstå kommunens samlade planering vore det värdefullt med en samlad tydligare
redovisning (på karta) av aktuella respektive planerade fördjupade översiletsplaner inom
kommunen.
I planen ingår också ett förslag till miljökonsekvensbeslcrivning (MKB). Länsstyrelsen
bedömer att MKB i stort tar upp de frågor som behövs men att betydande bearbetningar
och kompletteringar måste göras för att MKB:n ska anses uppfylla kraven på innehåll
enligt 6 kap 12§ miljöbalken. Särskilt viktigt är här att kommunen identifierar och
tydliggör den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas ge upphov
till samt vad kommunen avser att göra för att begränsa denna miljöpåverkan.
sid 3
Planens övergripande inriktning
Planförslaget utgår från en övergripande vision och strategi för en socialt, ekonomiskt
och ekologiskt hållbar utveckling av kommunen. Inom det sociala området har
planarbetet inletts med en bred medborgardialog i sex viktiga tätorter vill<et är ett mycket
bra sätt att starta upp en diskussion på. Många av de frågor som lyfts där återstår att
bearbeta och fånga upp i den slutliga planen.
Näringslivets fätutsättningar har fått ökad vikt med fokus på utveckling och tillväxt,
vill<et Länsstyrelsen vällwmnar. Länsstyrelsen ser gärna att planen ytterligare understryker
att den fysiska planeringen ska bedrivas så att den främjar ekonomisk tillväxt och en
effektiv konkurrens.
Söderköping präglas mycket av en historisk atmosfår med flna boendemiljöer, små
företag, handel och växande tjänste- och kunskapsföretag. Länsstyrelsen delar
kommunens resonemang tunt Söderköpings vil<tiga och långa kontinuitet som
handelsstad och att arbetet med att fortsätta denna kulturhistoriska tradition är vil<tigt.
Fritidsboendet och sommarens turism har stor betydelse för att skapa arbetstillf:-illen och
handel. Som grund till besöksnäringen i kommunen pekas tre miljöer ut, den historiska
staden Söderköping, Sankt Anna skärgård och Göta kanal.
Kulturmiljön är en mycket vil<tig strategisk utvecklingsresurs för söderköpings kommun
som behöver hanteras exempelvis i Översiksplanen på ett genomarbetat sätt utifrån
aktuella hmskaps- och planeringsunderlag för att göra det möjligt att åstadkomma en
hållbar utveckling av kommunen och samtidigt ta tillvara och vidareutveckla de
kulturhistoriska värdena enligt de nationella miljömålen och de kulturpolitiska målen, se
exempelvis www.miljomalen.nu. stadskärnans unilm kulturmiljö nämns som en
betydelsefull attraktionsfaktor för handeln i staden i konkurrens med stormarknader
I samband med en hållbar skärgårdsutveckling tar planen upp skärgårdsfrågorna som
viktiga för kommunen och att det är viktigt med året runt boende och olika verksamheter
som kan ta tillvara det kulturhistoriska arvet, exempelvis flske, skogsbtuk, jordbruk,
djurskötsel samt turist- och besöksnäring. Länsstyrelsen delar denna syn men anser
samtidigt att översil<tsplanen behöver spegla ett bredare angrepssätt på planeringsbehoven i skärgårdsområdet. Sankt Annas skärgård har unikt höga miljö- och
rekreationsvärden både i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. För att
stödja en långsil<tigt hållbar förvaltning av BSPA-området S:t Anna-Missjö har
Länsstyrelsen har tillsammans med berörda kommuner och regionala organisationer,
markägare och andra lokala intressenter tagit fram en fram en samverkansplan-Acta S:t
Anna- som f:-irdigställdes i början 2011. Syftet med samverkansplanen, som också
innehåller ett åtgärdsprogram, är att den ska Idargöra de övergripande förutsättningarna
och åtgärdsbehoven för att säkerställa en allsidigt hållbar utveckling. Ett uttalat syfte med
samverkansplanen är också att den ska vara vägledande för fortsatta beslut om insatser i
ontrådet och även ett viktigt kunskapsunderlag för den kommunala fysiska planeringen,
särskilt översil<tsplaneringen. Länsstyrelsen ser det som synnerligen angeläget att
samverkansplanen och dess inriktningar med bäring på den fysiska samhällsplaneringen
arbetas in i kommunens översiktsplan, både för BSPA-området och för angränsande
delar av skärgården.
sid 4
Förbifart E22 samt skärgårdslänken är viktiga satsningar på infrastruktur som kommer
att förbättra förutsättningarna avsevärt för kommunen att realisera den föreslagna planen
men också för att på ett tydligare sätt relatera den kommunala utvecklings- och
bebyggelseplaneringen till ett regionalt satnmanhang.
Planförslaget behandlar riktlinjer för fortsatt planering och etablering av vindkraftverk i
kommunen. Länsstyrelsen delar kommunens övergripande syn på inriktningen men anser
att planen gärna får bli 1ner konkret när det gäller att reservera lämplig mark för
vindkraftsetableringar.
Kommunen har uppmärksammat det framtida klimatanpassningsperspektivet på ett bra
sätt. Mer synpunkter redovisas under "Milj ö- och riskfaktorer".
Riksintressen enligt 3 kap och 4 kap miljöbalken
Översiktsplanen berör ett flertal rilcsintressen. Av 3 kap 4 §plan- och bygglagen framgår
att kommunen i översiktsplanen ska redovisa förekommande riksintresse samt hur
kommunen avser att tillgodose dessa genom ställningstagande. Länsstyrelsen bedömer att
planförslaget behöver bearbetas så att samtliga förekommande rilcsintressen blir korrekt
redovisade och att kommunens avsikter för att tillgodose dessa rilcsintressen framgår på
ett tydligare sätt. Även miljökonsekvensbeskrivningens redovisning av hur aktuella
riksintressen kan komma att påverkas av planen behöver bli mer utförlig. Underlag om
vilka riksintressen som förekommer finns i Länsstyrelsens pubWmtion "Sammanställning
av planerings- och kunskapsunderlag 2012, villren bifogas.
4 kap miljäba!ken - S kärgården
Länsstyrelsen anser att detta ril<Sintresse är mycket ofullständigt redovisat. Särskilt vilctigt
är att kormnunen klargör villm hänsynstaganden som krävs i den fortsatta planeringen för
att rilcsintresset ska säkerställas långsiktigt helhetsperspektiv. En närmare behandling av
konsekvenserna av planens genomförande måste också göras i MKB. Särskilt gäller detta
föreslagna planeringsinsatser på Norra Finnö.
Naturvård
Sex intressen för naturvården förekommer i kommunen. För riksintresseområdet
Örtomta (NE 49) saknas beskrivning. Bedömning av hur planens förslag till
bebyggelseutveckling mm kan komma att påverka förekommande riksintressen behöver
vidareutvecklas. Särskilt stor påverkan från planförslaget kan föiväntas på Norra Finnö
och övriga skärgårdsområdet.
N atura 2000
Natura 2000-områdcn utgör både riksintresse enligt 4 kap. miljöballcen och
områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Länsstyrelsen efterlyser en redovisning av
N atura 2000-områden på sarmna sätt som andra riksintressen.
Ku!turmi!;ö.vård
Planförslaget berör direkt tio rilcsintressen för knlturmiljövården. Dessa finns redovisade
men det är svårt att utläsa hur riksintressena kommer att påverkas av planen samt
avsedda hänsynstaganden vid etablering av bebyggelse. Materialet behöver enligt
sid 5
Länsstyrelsen påtagligt bearbetas och förbättras i syfte att öka tydligheten och visa hur
samtliga riksintressen för kulturmiljövården skall tillgodoses.
I ett bifogat PM, bilaga 1, förtydligas de tio ril<Sintressena samt intilliggande fem
ril<Sintressen. Här framgår också Länsstyrelsens syn på hur riltsintressena behöver beaktas
vid kommande bebyggelseplanering mm.
Fnlufts!iv
Länsstyrelsen konstaterar att viss föreslagen bebyggelseutveckling i strandnära lägen
längsmed Göta kanal och i Skärgården riskerar att påtagligt skada riksintressena för
friluftsliv om inte frågan studeras och beaktas mycket noga i kommande
planeringsskeden. Med nuvarande redovisning går inte att ta ställning till o1n förslagen
kommer att kunna accepteras !ned hänsyn till rilcsintresset. Länsstyrelsen välkomnar att
kommunen redan nu i översiktsplaneringen redovisar en närmare analys av
förutsättningarna att samordna ril<Sintressets behov och de förekommande
utbyggnadsanspråken.
Riksintressen enligt mi!;ö"ba!ken 3 kap 8§
Länsstyrelsen ser det som angeläget att översiletsplanen på ett mer klargörande sätt
redovisar hur kommunen avser att tillgodose förekommande riksintressen för
vägko1111nunikationer (väg E22), sjöfart (inre farleden) samt energiproduktion (vindbruk).
Beträffande riksintressena för vindbruk bör dock noteras att en översyn f n pågår som
troligen kommer att medföra ändringar av urvalet riksintressen.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) enligt 5 kap miljöballcen gäller för utomhusluft och för
vatten. MKN är inga rilctvärden utan styrande gränsvärden som reglerar en nivå som inte
får eller inte bör överskridas. Kommunerna ska säkerställa att MKN uppnås och planer
får ej fastställas om de riskerar att bidra till att MKN överskrids (luft) eller ej riskerar att
uppnås (vatten). Ändringar i normerna för luft har införts 1 juli 201 O.
Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att det för närvarande sannolikt h1te
föreligger risk för att miljökvalitetsnormerna för luft kommer att överskridas inom
Söderköping kommun. Det är dock viktigt att kontroll sker av hur luftmiljön utvecklas så
att förebyggande åtgärder för att inte riskera överskridande, kan vidtas i ett tidigt skede. I
planens MKB bör närmare klargöras hur förslaget kan antas påverka möjligheten att klara
normerna.
Problemet vad gäller utsläpp från trafik, är fö1utom avgaser, även partiklar som
uppkommer främst från däckens slitage mot vägbanan samt ex vis vid fastbränsleeldning.
Kommunen bör redovisa en strategi för att hantera frågan om problem skulle uppstå, ex
vis ett enldare program eller lilmande.
Länsstyrelsen vill understryka vikten av att planen tillförs en beskrivning av
planeringsförutsättningarna vad avser miljökvalitetsnormer för vatten samt hur
kommlmen avser att följa dessa normer.
sid 6
Mellankommunal samordning
Frågan om mellankommunal samordning har hanterats i ett avsnitt i Visionsdelen.
Bortsett från de frågor som konununen rälmar upp som mellankommunala, kan även
uppmärksammas den pågående översiktsplaneringen i skärgården.
Landsbygdsutveclding i strandnära lägen (LIS)
Länsstyrelsen konstaterar att inga LIS-område (landsbygdsutveckling i strandnära läge) är
utpekade i samrådsförslaget Det är viktigt att den frågan utreds o1n kommunen vill
kunna tillämpa reglerna för LIS. I utredningen skall visas hur områdena bidrar till
utvecklingen av landsbygden samt deras antal och omfattning och hur de förhåller sig till
planens genomförandetid. LIS-områden kan inte pekas ut i skärgården (7 kap. 18e§).
Övriga allmänna intressen
Strandskydd
Strandskydd är ett områdesskydd som syftar till att trygga förutsättningar för
allmänhetens tillgång till strandsområden samt bevara goda livsmiljöer för växt- och
djurliv. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområde inom100meter
(150m i skärgården och längs Göta kanal) från strandlinjen vid medelvattenstånd. För att
det ska vara möjligt att uppföra nya byggnader 1n.m. inom strandskyddat område krävs
att det finns särskilda skäl enligt 7kap 18 c § miljöbalken och att strandskyddets syften
inte påverkas negativt.
Strandmiljön är värdefull för växt- och djurliv samt för rekreation och friluftsliv och kan
därigenom vara en viktig resurs för kommunen som orörd. Generellt salmas en
viljeyttring med kommunens strandområde och hur kommunen ser på de värden som
finns i de strandnära områdena. Länsstyrelsen välkomnar en vidareutveckling av planen i
dessa frågor.
Planförslaget innebär bebyggelseområde som delvis ligger inom strandskyddat område i
olika delar av kommunen. Om kommtmen har för avsikt att exploatera inom
strandskyddsområdena här måste kommande prövningar kunna visa att det finns
särskilda skäl och vara förenligt med strandskyddets syfte.
Vatten
Länsstyrelsen ser positivt på att en VA-plan har tagits fram liksom på kommunens
pågående arbete med översyn och revidering av befintliga vattenskyddsområden.
Vid all planering av åtgärder och beställllnelser för avrinning och vattenskydd bör hänsyn
tas till jordbruksnäringen så att den tillförsäkras rimliga förutsättningar.
Vid bebyggelseplanering i skärgårdsområdet är det av största vil<t att kommunen har en
hög uppmärksamhet på vattenförsörjnings frågorna, eftersom problem med vattenbrist
redan har uppmärksammats i vissa fall. Det skulle vara mycket värdefullt om kommunen
tar fram en beredskapsplan för den framtida dricksvattenförsörjningen. Aven en
dagvattenpolicy eller likande skulle vara till stor nytta för den fortsatta planeringen. Det är
viktigt att kommunens avsil<ter vad avser vattenfrågorna relateras till de gällande
miljökvalitetsnormerna för vatten.
sid 7
N a turvård och friluftsliv
Länsstyrelsen ser positivt på kommunens avsikt att ta fram en grönplan. Även förslagen
orn kommande dagvattenprograrn, trädinventering samt att låta begreppet
"grönytefaktor" genomsyra den kommunala planläggningen är gynnsamma insatser för
att kommunens vil<tiga natur- och rekreationsvärden ska kunna tas om hand på ett bra
sätt.
Inom Söderköpings stad är planeringen på nya bostadsområden generellt god i
förhållande till befintliga naturvärden och kommunens naturvårdsprogram. Däremot
utgör ny bebyggelse i anslutning till staden norr om Göta kanal, väster om väg E22, ett
konfliktområde inom särskilt prioriterat landskapsavsnitt Enligt länets regionala
landskapsstrategi "Levande eklandskap i Östergötland, 2008- 2015".
De värdefulla ekmiljöerna, bl a norr om kanalen, bör beskrivas mer noggrant så att deras
tillväxtbetingelser inte riskerar att skadas. För övrigt bedömer Länsstyrelsen att
planförslaget har tagit god hänsyn och beaktat värdefulla grönområde inom kommunen.
Kulturmiljövård
Länsstyrelsen anser att planförslaget i många avseenden speglar en hög ambitionsnivå för
att ta hand om de många kulturmiljövärden som finns i kommunen. Samtidigt måste
konstateras att stora behov finns att uppdatera, delvis omstrukturera och komplettera
handlingarna för att ge kulturmiljöfrågorna en rättvisande beskrivning i planen. Ett stort
behov fmns också ta fram ett uppdaterat kunskapsunderlag om förekommande
kulturmiljövärden. Detta bör i första hand ske genom att ta fram ett kommunalt
kulturmiljöprogram som sedan i relevanta delar inarbetas i översiktsplanen.
Jord- och skogsbruk
En av Söderköpings kommuns starka identiteter är dess odlingslandskap och jordbruk.
Odlingsmarken och jordbruksnäringen representerar en stor del av ursprunget till
bygdens välstånd. Planen behöver kompletteras så att de areella näringamas behov
tillgodoses tydligare.
Länsstyrelsen anser att kommunens syn på hushållning med värdefull jordbruksmark bör
förtydligas i planen. Det gäller i tätortens närhet men också på landsbygden. Inte minst
för landsbygden är det angeläget med klara riktlinjer inför behandling av
bygglov/förhandsbesked för nya tomters lokalisering. I planens sttategidel refereras till en
bilaga som skulle ge råd för byggande på landet. Men denna har inte fogats till
planhandlingarna. Genom att tillåta nya tomter enligt en tydlig policy kan boende,
djurhållning och åkerbruk samexistera i landskapet.
Det är angeläget att förebygga konflikter mellan jordbruk och bostadsbebyggelse
avseende djurhållning. Bostäder som lokaliseras olämpligt nära djurhållande gårdar
innebär inte bara problem för de boende utan skapar också en långvarigt otrygg situation
för berörda jordbruksföretag. ställningstagande djurhållning i strategidelen kan gärna
kompletteras med hjälp av Skåne läns Hästar och bebyggelse (2004:17) samt Boverkets
Planering för och invid djurhållning (2011 :6). Se även Norrköpings tillägg till ÖP Miljöoch riskfaktorer.
sid 8
Ytterligare frågor av betydelse för de areella näringarna är att främja satsningar på turism
och rekreation som hat anlmytning till exempelvis lantbruksverksa1nheter. Detta kan
betyda att ta hänsyn till behov av ridvägar eller att undvika att placera störande
verksamhet som t ex vindkraftverk i områden eller en bygd med uppenbart särskilt goda
förutsättningar för diversifierade verksamheter som t. ex. olilm former av tutismtjänster
där man erbjuder rekreation, ekoturism och upplevelser m.m."
Miljö- och riskfaktorer
Buller
Kommunen bör i sin ÖP redovisa sina egna ambitioner nät det gäller olilm typer av
omgivningsbuller och ej enbart hänvisa till Trafikverkets målsättning att !data 65 dB(A)
utomhus. Det är vilctigt att kommunen eftersträvar att inga bostäder etc. ska behöva
utsättas för ljudnivåer över gällande riktvätden och att skyddsåtgärder vidtas där så ändå
blir aktuellt.
FiJ'rorenade område
Det är värdefullt att planen uppmärksammar förekomster med förorenad mark. Avsnittet
om förorenad mark kan med fördel vidareutvecldas så att det Idargör kommunens
strategier för att hantera förorenade områden vid ändrad markanvändning och
exploatering såväl som i övriga fall.
Elektromagmtiska fält
Vid fysisk planering, bygglovgivning etc. är det mycket viktigt att följa de
rekommendationer om magnetfalt och hälsorisker från 2009 som de fem myndigheterna
Boverket, AMV, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och strålsäkerhetsmyndigheten med
anknytning till magnetfalt tagit fram och i en kommunpolicy fastlägga skyddsavstånd för
olilca verksamheter i form av kraftledningar, transformatorstationer etc.
Klimatanpassning
Länsstyrelsen tycker att det är positivt att klimatförändringar uppmärksammas i planen.
Det är vilctigt att fortsatt föreslå hur de identifierade effekterna och konsekvenserna för
konununen ska hanteras och eventuellt åtgärdas.
I all föreslagen ny bebyggelse ska hållbarhetsaspekterna beaktas utifrån ökad nederbörd o
högre temperaturer.
Kommunen behöver i det fortsatta arbetet analysera högsta kända vattennivå i
omgivande recipienter till tätorter och samhällen om så ej redan är gjort. Till den högsta
kända nivån skall man lägga till en bedömning i enlighet med ldimatscenarierna och med
tillägg för viss säkerhetsmarginal. Resultaten bör sedan tydliggöras i planeringsunderlag så
att kunskapen om lägsta nivå för bebyggelse blir alhnänt känd. Dessa uppgifter är av stor
betydelse både för planering av nya områden och bedöma risker i befintliga
avloppssystem.
Översiktsplanen innehåller också en bilagd VA-plan villcen avses att följas upp vart fJärde
år när översiletsplanen aktualiseras. Det är vilctigt att effekter och konsekvenser av
klimatets förändringar beaktas i texten, i föreslagna utredningar och åtgärder för att sälrra
dricksvattenförsörjning i ett generationsperspektiv.
sid 9
Trafik/ kommunikationer
Traflkverket har inkommit med yttrande
synpunkter.
2013~01~17,
Länsstyrelsen delar dessa
Grunddragen i markoch vattenanvändning samt bebyggelseutveckling
De föreslagna planerna på utbyggnad medför på en del håll konfliker med kulturvärden.
Västra Husby kyrka: Typ och omfattning av exploateringen intill Västra Hus by kyrka,
som är upptaget i det regionala programmet, anges inte i planen men området ligger
precis söder om kyrkan och kan i hög grad påverka kyrkamilj ön. Därför kan en
kulturhistorisk utredn.ing och en MKB behöva tas fram som underlag i bedömningen av
hur kyrkamiljön påverkas.
Östra Ryd: Typ och omfattning av exploateringen intill Östra Ryd kyrka anges inte i
planen men området ligger precis öster om kyrkan och kan i hög grad påverka
kyrkonilljön. Därför kan en kulturhistorisk utredning och en MKB behöva tas fram som
underlag i bedömningen av hur kyrkamiljön påverkas.
Mogata med omgivande område: Gällande utvecklingsområden i Mogata som är upptaget
i det regionala programmet ligger de inte precis intill kyrkamiljön dock i närheten av och
hur det påverkar kyrkamiljön beror till stor del på typ av exploatering. Visst behov av
kulturhistoriskt underlag föreligger även här.
Vidare berörs Hus by herrgård med omkringliggande område som är upptaget i det
regionala programmet och själva herrgården med huvudbyggnad, flyglar och
trädgård/park förklarades som byggnadsminne 1983. Typ av exploatering innebär
sannolikt bostäder inom odlingslandskapet kopplat till herrgården som spelar en viktig
roll inom det kulturhistoriskt intressanta onttådet runt herrgården som är upptaget i det
regionala programmet. Ett underlag kan komma att behöva påvisa att kulturmiljön
innehållande ett byggnadsminne inte skadas. Exploaterings omfattning, skala, placering,
volymer och utformning är viktiga frågor för att hantera landskapsbilden som idag gör
det möjligt att uppleva kulturmiljön i sin helhet. Vidare berörs fornlämningar se avsnitt
som tar upp detta.
Länsstyrelsen vill understryka vikten av att noggrann utredning sker samt att stor hänsyn
tas till kulturmiljövårdens~ och friluftslivets riksintressen vid all planläggning utrued Göta
kanal. Aven frågor kring släntstabilitet och risker för översvämnings~ eller erosionsskador
är av största betydelse i dessa miljöer. Så gäller exempelvis vid föreslaget område nr 1 i
planen, nuvarande reningsverket i Söderköping. Utredningsområde 39 norr om Göta
kanal vid Västra Husby/Snövelstorp berörs också av dessa frågor, liksom av riksintresset
för naturvård~ NE 63 Slätbakens förkastningssystem. Länsstyrelsen anser att detta
utbyggnadsförslag väsentligt riskerar att skada berörda riskintressen och därför i första
hand tas bort ur planen. Om kommunen ändå önskar utreda förutsättningarna för viss
bebyggelseutveckling bör områdets utbredning begränsas och planen tillföras ett tydligare
förhållningssätt för hur kommande bebyggelseetableringar kan ske med hänsyn till
områdets miljövärden.
Sankt Anna, Norra Finnö med omgivande område: Omfattande exploateringar i
skärgården bör föregås av en kulturhistorisk inventering för att göra det möjligt att ta
sid 10
tillvara skärgårdens kultw:historiska värde, som anges vara av stor betydelse för
kommlmen då Sankt Anna utgör en av det tre viktigaste faktorerna för besöksnäringen i
kommunen. För att få till stånd en hållbar utveckling är det av stor vikt för konununen
att tillse att skärgårdens natur- och kulturvärden inte skadas vid eventuella exploateringar.
I handläggningen av detta yttrande har förutom undertecknade byggnadsantilwarie Per
Jernevad, lantbrukskonsulent Anders Eliass on, klimatanpassningssamordnare Anna Bratt,
biolog Olle Jansson (naturvårdsenheten), samt byrådirektör Göran Thunberg
(miljöskyddsenheten).
b~~
Planarkitekt
Bilaga: Trafikverkets yttrande 2013-01-16
PM1 -förtydligande av riksintresse
Kopia till:
Trafilwerket
skogsstyrelsen
F Ötsvars1nakten
MSE
NVE
LBE
SE
KSE
Ärendenummer
Dokumentdatum
2012/87331
2013-01-16
Ert ärendenummer
Sidor
[Motpartens ärendelOJ
1(4)
Lansstyrelsen Östergötland
Kultur-och samhällsbyggnadsenheten
Susanne Appelberg
581 86 Linköping
$ TRAFIKVERKET
2013 ··Ol- 17
Samråd om översiktsplan för söderköpings kommun.
Trafikverket ser mycket positivt på att söderköpings kommun tar fram en ny kommunövergripande
översiktsplan.
En översiktsplan är ett mycket viktigt verktyg där planer, mål och strategier skall förankras och
klarläggas på längre sikt. översiktsplanen skall även väga samman många olika intressen och visa
kommunens strategi för att nå en långsiktigt hållbar utveckling.
Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktig hållbar
transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.
Funktionsmål =tillgänglighet, transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till
att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till
utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors
respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmål =säkerhet, miljö och hälsa, transportsystemets utformning, funktion och användning ska
anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och
till ökad hälsa.
/
Övergripande
Trafikverket anser att det är viktigt att kommunen och Trafikverket har en fortsatt aktiv dialog vad gäller
vägtransportsystemet och att detta blir en grund för samarbete och gemensamma ansträngningar för en
hållbar utveckling. Trafikverket konstaterar att den JQt"_dlt,Jfl<3S:LELöversiktsplanen ger en mycket god
beskrivning av områdets nuläge och aktuella problemställningar.
?
En utveckling av bebyggelse och verksamheter på landsbygd innebär att det är viktigt att ta till vara de
värden som finns i befintlig infrastruktur. Trafikverket har ett stort ansvar som väghållare av ett stort
vägnät attJmntinuerligt-hasamr.åclQQ):u:UaJQg_ med brukarna av detta vägnät. Spännvidden är stor mellan
olika krav beroende på vern som använder vägnätet. Trafikverket ser översiktsplanen som en del av den
kontinuerligt pågående samrådsprocessen vad gäller kommunikationsfrågor.
Förhållandena i befi!ltliga miljöer och på landsbygden medför stora krav när nya exploateringar skapas,
det kan i första anblicken vara enkelt att placera ny bebyggelse på bägge sidor om en landsväg för att
tillgodogöra sig befintlig infrastruktur. Kortsiktigt kan det ses som ett attraktivt alternativ eftersom dei ej
kräver så stora investeringar i vägutbyggnad. Trafikverket ser dock stora bJLS.l~r-L(j_(:)!l!l<J_s_i!'§l15l_~_i_eftersom
Trafikverket
Texttelefon: 0243-750 90
Telefon: 0771 - 921 921
[email protected]
www.trafikverket.se
Ulf Wincantz
Samhälle
Direkt: 013-289028
)
Ärendenummer
Dokumentdatum
2012/87331
2013-01-16
Ert ärendenummer
Sidor
2(4)
•
~ TRAFIKVERKET
en inbyggnad av en befintlig landsväg inom något år medför att de nyinflyttade ställer krav på
t)_a_§t.ighe.ts.:'läokn.inge~roch fysisk<;t hi.nd~r i vägrniiJ9B·
Riksintressen
Trafikverket beslutade 2011-11-23 att peka ut de markoch vattenområden enligt 3 kap 8 § miljöbalken
som Trafikverket bedömer vara riksintressen för kommunikationer. Inom det aktuella
översiktsplaneområdet är riksväg E22 utpekat som riksintresse för kommunikationer och även den
planerade nya sträckningen av väg E22 runt staden. De hänvisningar som finns i texten i
översiktsplanen har förändrats i och med beslutet 2011-11-23 vilket innebär att texten om riksintresset
kommunikationer behöver uppdateras. På Trafikverkets hemsida www.trafikverket.se finns uppdaterad
information angående riksintresset. Det vore även önskvärt att de till planen bifogade kartorna redovisar
riksintressen för kommunikationer.
Infrastruktur
Den största förändringen inom Söderköpings kommun vad gäller infrastruktur är det uppstartade arbetet
med att ta fram en vägplan för byggande av förbifart Söderköping. Vid utbyggnad av detta projekt
kommer det att innebära en stor förändring i staden Söderköping. Den i dag genomgående europavägen
kommer att förändras till en lokalgata rned kommunen som väghållare vilket innebär att det blir utrymme
för stora förändringar. Idag har framkomligheten för europavägstrafiken varit ett hinder när kommunen
önskat förändringar av trafikmiljön. Trafikverket ser fram emot ett fortsatt konstruktivt samarbete i dessa
frågor.
Kollektivtrafik
Trafikverket ser det som en grundsten att,§lj_tid1!i!.~k@§!är!s_<!_1Qli~k!.iY1cafiken_Qgb_fQrbä.llnL
}r~rlJkoml!.gheJe.oJör.de.n.-Hållplatser ses kontinuerligt över i samarbete med östgötatrafiken men det är
de boende som nyttjar hållplatser och kollektivtrafik samt kommunen som planerar utbyggnad av
bebyggelse som är specialister på området och Trafikverket är helt beroende av en kommunikation för
att kontinuerligt kunna förbättra förhållandena.
Det stora utbytet mellan Norrköping och Söderköping medför som konstateras i översiktsplanen ett stort
behov av ett kollektivtrafikstråk för att överföra resande från bil till kollektivttrafik.
Det pågår ett kontinuerligt samarbete mellan Trafikverket och söderköpings kommun för att även
försökaJtåY.flrk_a__[.§_lill:JQDsl@l Steg 1 har varit att få tio vana bilpendlare att prova på att under en
månads tid arbetspendla med kollektivtrafik. steg 2 i samma projekt har man valt ut 100 vana
bilpendlare att prova på att under en månads tid arbetspendla med kollektivtrafik. Och uppföljningen från
detta visar att hela 59 % av de bilister som deltog i det månadslånga testet kornmer att fortsätta att åka
kollektivttrafik. De flesta, 83 %, kan tänka sig att åka 6 månader eller mer under ett helt år.
För närvarande pågår steg 3 där ett antal arbetsplatser bearbetas för att få de anställda att åka kollektivt
till och från jobbet och även på tjänsteresor där det är lämpligt.
Trafikverket
Telefon: 0771 -921 921
[email protected]
www.trafikverket.se
Ulf Wincantz
Samhälle
Direkt: 013-289028
Ärendenummer
Dokumentdatum
2012/87331
2013-01-16
Ert Srendenummer
Sidor
3(4)
•
~ TRAFIKVERKET
Trafikverket ser mycket positivt på samarbetet kring en ökad kollektivtrafik med söderköpings kommun.
Förhoppningsvis kan vi styra över fler bilister till kollektivresenärer genom samsyn kring lämpliga
aktiveter i kommande åtgärdsvaL
Regler för byggande vid väg
För att på lång sikt uppnå god trafiksäkerhet måste trafikleder med övergripande funktion "skyddas" från
exploatörers ibland kortsiktiga önskemål om nya tillfarter. Reservat för trafikanläggningar måste ses i ett
mycket långt tidsperspektiv. En väl förankrad översiktsplan kommer att medföra en förbättring av
trafiksäkerheten på sikt. Trafikverket ser det som positivt om kommunen i översiktplanen redovisar de
regler som gäller för byggande vid väg. Enligt Väglagen får man inte utan Trafikverkets tillstånd ansluta
enskild väg eller annan utfart till allmän väg. Inom ett avstånd på 50 meter från allmän väg får man inte
sätta upp skyltar utan Länsstyrelsens tillstånd. Inom ett avstånd på 12meterfrån allmän väg och i
området kring vägkorsningar får man inte uppföra byggnader, utföra anläggningar eller vidta åtgärder
som kan försämra trafiksäkerheten utan Länsstyrelsens tillstånd. Tillstånd behövs inte för åtgärd som
kräver bygglov. Beträffande väg E22 och länsväg 210 delen Söderköping (E22) -Tpl Norsholm (E4) har
det byggnadsfria området utökats till 30 meter. Ovanstående bestämmelser gäller endast, där det inte
finns detaljplan.
Gestaltningsprogram -vägars närområde
Trafikverket anser att det är önskvärt att översiktsplanen redovisar kommunens ambitioner gällande
miljön inom vägarnas närområde. En viktig parameter är att tillvarata vägens potential och använda
vägens närområde för en positiv och hållbar samhällsutveckling på kort och lång sikt. En möjlighet är att
kommunen arbetar med ett gestaltningsprogram för att klarlägga dessa frågor. Detta blir extra aktuellt i
samband med utbyggnaden av förbifarten och Trafikverket ser fram mot ett fortsatt samarbete i
gestaltningsfrågor. l detta arbete är det viktigt att utgå både från pågående och framtida markanvändning
samt hur trafikanten upplever omgivningen och även hur människor i omgivningen upplever vägen.
Gång- och cykeltrafik
Trafikverket har tillsammans med kommunen arbetat för att förbättra GC-vägnätet på delen mellan
Norrköping- Söderköping och även sträckan mellan östra Husby till Norrköping. Men det är ett stort
behov av förbättringar för de oskyddade trafikanterna. Trafikverket redovisade 2011 ett
regeringsuppdrag gällande Ökad säker cykling och där nämns För att förbättra förutsättningar att fler ska
välja cykel före personbil och att göra cykelresorna säkrare fokuseras fortsatta insatser främst till och att
flytta fram cyklingens position i samhällsplaneringen som en stor potential att bidra till ett långsiktigt
hållbart transportsystem. En viktig byggsten i detta arbete är framtagande av cykelplaner och en
cykelplan skulle kunna vara en del i översiktsplaneringen. Under våren 2013 kommer Trafikverket att ta
fram stödjande dokument som visar hur arbetet med cykelplaner kan genomföras.
Vindkraft
Trafikverket
Telefon: 0771 -921 921
[email protected]
www. trafikverket.se
Ulf Wincantz
Samhälle
Direkt: 013-289028
Ärendenummer
Dokumentdatum
2012187331
2013-01-16
Ert ärendenummer
Sidor
4(4)
~
\!) TRAFIKVERKET
Trafikverket har l,gget att erinra angående de i översiktsplanen föreslagna områdena för vindkraft och de
aktuella områdena berör ej heller några radiolänkstråk för järnväg.
Om det kommer att uppstå behov av nya till- och utfartsvägar, tillfälliga eller permanenta, som berör
allmän väg krävs att anslutningstillstånd söks enligt väglagen§ 39. Eftersom vindkraftsutbyggnad i regel
förutsätter såväl tunga som långa transporter på vägnätet rekommenderas sökanden att i ett tidigt skede
kontakta Trafikverkets dispenshandläggare. Detta för att kunna planera transporterna efter de krav som
ställs, alternativt kunna förbereda lämplig produktions - anpassning av verken för att möjliggöra transport
till föreslagen plats. Kontakt sker via Trafikverkets kundtjänst 0771-24 24 24.
Om enskilda vägar behöver användas för vindkraftsutbyggnaden är det angeläget att exploatören tar
särskild kontakt med företrädare för dessa. Ytterligare information finns att hämta i Trafikverkets
publikation (201 0:033): "Transporter till vindkraftsparker-en handbok". Publikationen går att ladda ner
som pdf från Trafikverkets hemsid a.
Trafikverket ser det som önskvärt att planen även kompletteras med vilka instanser som skall höras vid
remisshantering eftersom detta skulle underlätta för alla parter som är inblandade i vindkraftsetablering.
Med vänlig hälsning
J2
Ulf Wincrantz
~
";m
!"
>
~
ro
~~
~
o
1'1
"
~
Trafikverket
Telefon: 0771 -921 921
[email protected]
www.trafikverket.se
Ulf Wincantz
Samhälle
Direkt: 013-289028
Bill
Samrådsyttrande Översiktsplan Söderköpings kommun- PM1-Kultur
. 402-11670-12
De tio riksintressena
Inom kommunen finns det tio riksintresseområden som ligger inom kommunen samt ytterligare fem
som tangerar kommungränsen eller ligger precis intill och som söderköpings kommun också kan
komma att behöva förhålla sig till.
Nedan hanteras föreslagna tätortsutvecklingar under respektive riksintresse som föreslås gällande
söderköpings tätort, söderköping med omgivningar, Göta kanal och Västra husby.
Göta kanal [E9]- Kommunikationsmiljö med landetsfrämsta kanalmiljö (utförd 1810-32), av stor
teknikhistorisk betydelse och med dominerande läge i omgivande landskap.
Uttryck för riksintresset: Kanalmiljön med omgivande landskap och bebyggelse, slussvaktarboställen,
de planterade alle erna och skeppsdockan med tillhörande byggnader vid Klevbrinken. (Miljön berör
också Linköping, Motala och Norrköpings kommuner samt Skaraborgs län.)
l området ingår även: Järnåldersgravfält vid Gäverstad och på Duvi<UIIarna. De större gårdarna
Norrbo med ekonomibyggnad, Gäverslad och Mariehov.
Förtätnings/utbyggnadsområden: Område nr 1- Reningsverket f handelsträdgården samt område nr
39- Föreslagen exploatering är av sådan omfattning alternativt saknar precisering och ligger precis
intill kanalen, vilket gör att åtgärden riskerar att åstadkomma påtaglig skada av riksintresset Göta
kanal. En fördjupad kulturhistoriskutredning ska genomföras inför en eventuell exploatering som
planeringsunderlag för att kunna åstadkomma lämplig omfattning, placering, skala, utformning mm.
ÖP12:s MKB drar slutsatsen, gällande fÖreslagen utbyggnad vid Göta kanal, att det ska påvisas att
riksintresset inte skadas.
Mariehov- MKB:n inom ÖP12 för fram att påverkan av riksintresset Göta kanal beror av
omfattningen av ny bebyggelse. Ett arkeologiskt planeringsunderlag nämns som en förutsättning i
framtida detaljplanearbete för att ta tillvara de kulturhistoriska värdena. Även ett planeringsunderlag
gällande kulturmiljön ovan mark behöver tas fram som utgångspunkt i kommande planarbete för att
göra det möjligt att ta tillvara områdets kulturhistoriska värde. En miljökonsekvensbeskrivning
påtalas behöva tas fram i varje enskilt planärende för att beskriva påverkan och hur den kan
minimeras.
Björkviks herrgård [E64]- Herrgårdsmiljö i skogsbygd
Uttryckför riksintresse: Timrad huvudbyggnad från 1600-talets mitt med karolinsk prägel och unik
fatbursbyggnad troligen från 1500-talet. Ekonomibyggnader, bia en saltbad.
Västra Husby [E65]- Fornlämningsmiljö, förhistoriska försvarsanläggningen "Götavirke".
Uttryck för riksintresset: Borgarna är strategiskt anlagda för att kontrollera inloppet från havet till
Östergötland. Kungamaktens imponerande stegeborg slottsruin och Linköpingsbiskoparnas Skällvik.
Skällviks medeltida kyrka, under 1500-talets slut omgestaltad av Johan III. stegeborgs herrgård med
huvudbyggnad från början av 1800-talet (Området berör också Norrköpings kommun.)
Thorönsborg [E69]- Herrgårdsmiljö av medeltida ursprung med välbevarad 1700-talsbebyggelse i
dominerande läge.
Uttryck för riksintresset: Mangårdsbyggnad uppförd på 1750-talet efter ritningar av C Hårleman,
orangeri, ridhus, ekonomibyggnader och arbetarbostäder.
Vänsö [E70]- skärgårdsmiljö med välbevarad bybebyggelse.
Uttryckför riksintresset: Utspridd och terränganpassad bybebyggelse, i huvudsak från 1800-talets
senare hälft men även en loftbod och två bostadshus från 1700-talet Båtvarv och såg.
ÖP12 anger att de planerar en fördjupadÖP för Vänsö vilket Länsstyrelsen ser mycket positivt på.
Engelholm [E71]- Herrgårdsmiljö i S:t Anna s inre skärgård, med välbevarad karolinsk träherrgård
Uttryckför riksintresset: Huvudbyggnad från ca1700, ekonomibyggnader och arbetarbostäder delvis
från 1700-talet samt barockpark och alle.
Gårdeby [E99]- Fornlämningsmiljö, fornlämningsrikt odlingslandskap kring Gårde by sockencentrum.
Uttryckför riksintresset: Omfattande stensträngssystem, tillhörande boplatser och gravfält i
huvudsak från äldre järnålder. Byar och gårdar med välbevarad bebyggelse av företrädesvis 1800talskaraktär. 1100-talskyrka, prästgård från 1700-talet, skola och f.d. kommunalhus.
Intilliggande Riksintressen (Valdemarvik och Norrköpings kommun):
Halleby [E46]- Fornlämningsmiljö med välbevarat fossilt odlingslandskap där en kontinuerlig
utveckling från äldre järnålder väl kan följas.
Uttryckför riksintresset: Områdets bebyggelsehistoria kan följas från äldre järnålderns gravfält,
stensträngssystem och fossila åkermark via yngre järnåldern och medeltidens bytamt (avhyst på
1700-talet) med tillhörande gravfält fram till1800-talet då den nuvarande herrgården på Halleby f.d.
säteri uppfördes.
Tingstad [E60]- By miljö, centralbygd och herrgårdslandskap med rikt sammansatta
fornlämningsmiljöer.
Uttryckför riksintresset: De närmare 1000 fornlämningarna består av storhöga r, gravfält, boplatser,
stensträngs-system och flera runstenar framför allt från bronsålder och äldre järnålder. Almstad
herrgård från tidigt 1700-tal med avhyst bytamt Nyckel by herrgård från 1700-talet. Restads,
Kummel by och Gullbergs byar med intilliggande stora järnåldersgravfält stora Grönhögs by med
bevarad bykärna och 1800-talsbebyggelse. Grönhögs ursprungliga tingsplats där senare Tingstads
sockencentrum växte fram. Medeltida kyrka, sockenstuga och skola.

Översiktsplan, samrådsredogörelse

Transcription

Similar documents

Trafikverket bjuder in till ”Öppet hus”

Cykla/Götakanal

Planläggningsbeskrivning - Väg 56, Valsjön

Välkommen till Husby Säteri!

Inriktningsunderlag inför transportinfrastruktur

Bild 1 - Trafikverket

CITYLOGISTIK - Logistikforum