KÅ 2013 Meddelanden Kjell Å Modéer webb-1
Transcription
KÅ 2013 Meddelanden Kjell Å Modéer webb-1
kyrkohistorisk årsskrift 2013 ”Komparativ Rätt och Religion” eller ”Religion och Rättshistoria” En översikt av pågående rättshistorisk forskning i ämnet Rätt och religion1 Kjell Å Modéer Rättshistoria är en disciplin inom rättsvetenskapen som utvecklats på ett närmast dramatiskt sätt de senaste 50 åren. När jag började mina doktorandstudier i mitten av 1960-talet präglades såväl undervisning som forskning fortfarande av de nationalromantiska ideal som Harald Hjärne, K.G. Westman och Sven Tunberg hade gett uttryck för. Den dogmatiska rätten synliggjordes i rättshistorien genom instituthistoria; de flesta rättshistorikers vetenskapliga produktion bestod av sådana monografier. Efterkrigsgenerationen av europeiska rättshistoriker, exempelvis Helmut Coing, Jean Gaudemet och Robert Feenstra, var alla sysselsatta med konceptet reception och upptagandet av den lärda europeiska rätten, ius commune (Rezeptionsgeschichte) – huvudsakligen i de västeuropeiska länder som var medlemmar i Europarådet.1 Men alternativ syntes vid horisonten. I slutet av 1960-talet nåddes också de skandinaviska juristerna av den sk. law & society-rörelsen i USA. Willard Hurst vid University of Wisconsin i Madison och hans elev Lawrence M. Friedman samt Max Rheinstein vid University of Chicago lanserade en modern rättshistoria med rättssociologiska metoder. Komparatisten Rheinstein lät översätta Max Webers arbete Wirtschaft und Gesellschaft till engelska, och för de anglo-amerikanska forskarna fick detta arbete stor betydelse.2 Dagens rättshistoriska forskning nöjer sig inte med ett alternativt perspektiv. Den präglas i hög grad av dagens rättsliga kontexter, dvs. av transparens och tvärvetenskaplighet, av blandade rättssystem (mixed legal system) och – rätt och religion (law & religion). I sin tillämpning av rättsliga perspektiv använder dagens rättshistoriker i stor utsträckning idéhistoriska teorier och metoder. Identifierandet av juristernas kunskapsstrukturer under skilda tidsperioder avslöjar mycket snart religionens betydelse. Aktuell rättshistorisk forskning är så mångsidig och i allt mer ökad omfattning sysselsatt med det postkoloniala konceptet globalisering och global rätt (global law) eller världsrätt (world law), det senare begreppet för ca 15 år sedan introducerat och tillämpat av Harold J Berman på Emory School of Law. Rättshistorikerna Matthias Reimann (Ann Arbor) och Reinhard Zimmermann (Hamburg) har samma inriktning. De kan tas som exempel på forskare som tillfört rättshistorien globala och komparativa perspektiv. En komparativ rättshistoria som fokuserar på mångfald och kontextuella skillnader står i dag i fokus för en imponerande skara av yngre rättshistoriker. Den europeiska föreningen för komparativ rättshistoria (European Society of Comparative Legal History), som sommaren 2012 höll sin andra konferens i Amsterdam, styrker detta 1 Överarbetat och översatt anförande hållet vid internationell workshop vid Center of Law and Religion, Law School. Emory University, Atlanta, 22−23 mars 2013 2 Kjell Å Modéer, Rättshistoria som samhällets spegel 124 – Om Lawrence M Friedman och hans vetenskapssyn, i: Eva Lindell-Frantz m.fl (red.), Festskrift till Boel Flodgren, Juristförlaget i Lund: Lund 2011, 252 ff. meddelanden och dokumentation påstående. Omkring 120 representanter från ca 30 länder, vilka alla företrädde olika postmoderna och senmoderna perspektiv och metoder, hade det gemensamt att de intresserade sig för komparativ rättshistoria, alltså inte bara jämförelser i rummet utan också i tiden. De långa kontinuerliga tidsperspektiven (longue durée) om rättens djupstrukturer tillhör också dagens viktiga rättshistoriska tematik. Konceptet rättsliga traditioner, legal traditions, fick ny inspiration genom professor H. Patrick Glenn (Mc Gill/Montreal) och hans uppmärksammade bok Legal Traditions of the World, som utkom 2000 och 2010 med sin 4:e upplaga (!) har blivit en minor classic. När Patrick Glenn i sin konstruktion valde ut några av världens mest betydelsefulla rättsliga traditioner blev det några av världsreligionernas (den judiska, islam, hinduism, buddism) rättsliga system. Hans globala perspektiv på rättsliga traditioner har blivit en viktig diskurs inom rättens idéhistoria. Senmodernismens ”uppgörelse” med det moderna arvet i rättsvetenskapen och i synen på den västerländska positiva rätten framstår delvis som en reaktion på att ”andra” rättsliga traditioner har identifierats med en religiös komponent. I detta sammanhang finns anledning lyfta fram ett rättsområde som under moderniteten inte associerades till rättshistoria och religion, nämligen folkrätten. Ett antal folkrättsforskare har övergivit det dominerande positivistiska perspektiv som denna disciplin utvecklade under 1900-talet. På samma sätt som det tidiga 1800-talets jurister utgick från ett historiskt perspektiv, ”The historic turn”, har också folkrätten kommit att ifrågasätta sin självbild. I stället ägnar de sin forskning åt historiskt förankrade naturrättsprinciper från Thomas av Aquino via Francisco di Vitoria, Samuel Pufendorf, Emmerich de Vattel till Immanuel Kant. Två forskare är av särskilt intresse i detta avseende, Martti Koskenniemi i Helsingfors och Emanuelle Jouannet vid Sorbonne/Paris, vilka båda har behandlat folkrättshistoriens religiösa aspekter. Också David Kennedy på Harvard Law School och Anne Orford i Melbourne har definierat både religion och historia som viktiga parametrar inom deras folkrättsliga forskning. Koskenniemi och hans forskargrupp utgår från föreställningar med rötter i religion som fortlever i (folk)rätten samt att de där också i övrigt finner föreställningar som innehar en position i rätten som kan liknas vid ”trossatser”. Koskenniemis nu aktuella projekt, Intellectual History of International Law: Empire and Religion (2012-2016), har också utpräglat ”historiska” dimensioner. 3 En annan viktig trend beträffande vår tids rättsliga kulturer i förändring är politikens judikialisering, dvs. avgörandet av politiska beslut genom domstolar; såväl domstolar som domarkårerna har i den senmoderna staten fått en stärkt ställning. Författningsdomstolar över hela världen blir demokratins kontrollanter och tar viktiga beslut rörande mänskliga rättigheter. Särskilt intressant för vårt vidkommande är de som rör religionsfriheten och dess konflikter med andra rättigheter, exempelvis yttrandefriheten. I alla dessa rättsfall relateras till samhällskontexter: kultur och historia. Sambandet rätt och religion synliggörs således genom en historisk argumentation. Rättshistoria och religion som ett aktuellt forskningsområde Den högprofilerade folkrättsforskning med inriktning mot historia som Koskenniemi har tagit tillsammans med sin forskargrupp i Helsingfors är ett bra exempel på behovet av historia (och historiografi) inte bara inom den nuvarande europeiska rättshistoriska forskningen utan också inom rättsvetenskapen i stort. Här ett par exempel. Rätt och religion har blivit ett av de nya viktiga forskningsområdena vid Max Planck Institutet 3 http://www.helsinki.fi/intlawhistory 125 kyrkohistorisk årsskrift 2013 för europeisk rättshistoria i Frankfurt/Main under dess nye direktor Thomas Duve. Ett tiotal olika delprojekt ingår i detta forskningsområde som omspänner en vid tematik från medeltiden och fram till samtidshistorien. Vid universitetet i Münster arbetar ett cluster of excellence på ett projekt om Religion och politik i den tidigmoderna och moderna kulturen.4 Det projektet har en tydlig rättshistorisk dimension med rättshistorikerna Nils Jansen och Peter Oestmann (numera Wien) som aktiva deltagare. Också Barbara StollbergRilinger har på ett imponerande sätt bidragit till detta projekt genom att studera ritualernas betydelse, under tidigmodern tid – men också i dag – viktiga markörer såväl ur ett rättsligt som ur ett religiöst perspektiv. Några andra betydelsefulla rätt och religionprojekt innefattar också kulturaspekter med syfte att ge både historiska och andra kontextuella perspektiv: EU-projektet RELIGARE, med professorerna Marie-Claire Foblets (sedan 2012 Direktor vid Max Planck institutet för socialantropologi i Halle), Silvio Ferrari vid universitetet i Milano och Jørgen S. Nielsen, teologiska fakulteten i Köpenhamn som dynamiska projektledare, och med ett stort kluster av bl.a. danska forskare, är ett annat betydelsefullt tvärvetenskapligt projekt, som avslutades vid årsskiftet 2013. Det projektet behandlade religioner, tillhörighet, tro och sekularism i vår tid och undersökte de religiösa övertygelsernas mångfald i det nuvarande Europa med fokus på rätten och frågor relaterade till handhavandet av pluralism inom nationalstatens ramar. Också det projektet var öppet för historiska perspektiv. Det projektet och dess delprojekt har producerat ett antal antologier. Det fascinerande med alla dessa forskargrupper, som producerar rättshistorisk forskning inom disciplinen rätt och religion, är att de initierats av rättsliga problem i senmodernitetens 4 http://www.uni-muenster.de/Religion-und-Politik/en postsekulära eller de-sekulariserade samhällen. Samtliga forskargrupper bidrar till konstruktionen av synteser med kritiken riktad mot 1900-talets centrala begrepp: modernitet och rationalism, objektivitet och neutralitet. I alla nordiska länder har just relationen mellan rätt och religion blivit politiska konflikthärdar. I Sverige har relationsförändringen mellan kyrka och stat inneburit att skolavslutningar i kyrkan och domstolarnas rättegångsgudstjänster har ifrågasatts. Samkönade äktenskap har de senaste åren resulterat i upprivande debatter i både Sverige och Finland (som är det enda land i Norden som icke godkänt sådana äktenskap). Författningskompromissen i Norge rörande den norska kyrkan har beträffande grundlagens 2 § 1 st i dess nya lydelse – ”verdigrunnlaget forbliver vår kristne og humanistiske arv” – skapat en omfattande inflammerad debatt. Också i Danmark har en regeringskommission fått uppgiften utreda frågan om folkekirkens framtida ställning, och ett ”Debatoplæg” från kommissionen är f.n. ute på remiss. Island utgör inget undantag. Där är också frågan om kyrkans framtida ställning föremål för diskussion. Rätt och religion genererar med andra ord centrala, både teoretiska och praktiska, frågor alltifrån konstitutionella och generella rättighetsfrågor till frågor om personliga identitetskränkningar beträffande medborgarnas religiösa uppfattning. Rätt, religion och historia i de nordiska länderna: Den nya nordiska generationen I de nordiska länderna har ett större NORFAprojekt resulterat i en omfattande volym om nordiska perspektiv på rätt och religion i det 21:a århundradet. Den utkom 2010. 5 Det projektet identifierade samtidigt en grupp av yngre nordiska forskare, som i dag kan sägas 5 Lisbet Christoffersen, Kjell Å Modéer, Svend Andersen (red.), Law & Religion in the 21st Century – Nordic Perspectives, DJØF Publishing: København 2010. 126 meddelanden och dokumentation bilda ett avantgarde och en kritisk massa för disciplinen rätt och religion i Norden. Vid en workshop i Lund i maj 2012, i vilken professor John Witte från Center of Law & Religion vid Emory University/Atlanta deltog, identifierades ett antal aktuella och kommande forskningsområden. Europakonventionen för mänskliga rättigheter har i hög grad bidragit till att legitimera religionens plats i det senmoderna samhället, och juristerna har fått anpassa sina kunskapsmönster efter rättighetsrevolutionens genombrott. Teologen Pamela Slotte, som är en framträdande representant för ”den nya nordiska generationen”, försvarade 2005 sin uppmärksammade och belönade avhandling om de mänskliga rättigheterna i förhållande till moral och religion.6 I dag är hon bl.a. knuten till Martti Koskenniemis internationellt orienterade forskargrupp och sysslar med både folkrättshistoria och rätt och religion. I anknytning till Charles Taylors och Talal Alsads positioner har hon behandlat förhållandet mellan det religiösa och det sekulära i vår tids rättighetsdiskurser.7 I Oslo är det främst Ingvild Thorson Plesner som inom ”den nya generationen” representerar det komparativa internationella perspektivet inom rätt och religion. Hennes avhandling 2008, som tillkommit i både franska och amerikanska forskarmiljöer behandlade religionsfriheten i förhållande till statsneutraliteten.8 Religionens plats i arbetslivet är i dag en viktig rätt och religion-fråga. Reinhold Fahlbeck kom för ett par år sedan med en monografi som behandlar Europadomstolens art. 9-avgöranden, främst i denna fråga.9 Om 6 Pamela Slotte, Mänskliga rättigheter, moral och religion:om de mänskliga rättigheterna som moraliskt och juridiskt begrepp i en pluralistisk värld, Åbo Akademis Förlag: Åbo 2006. 7 Pamela Slotte The Religious and the Secular in European Human Rights Discourse, The Finnish Yearbook of International Law, Volume 21, January 2010 (2012), 231 ff. 8 Ingvild Thorson Plesner, Freedom of Religion and Belief – a quest for State Neutrality? Oslo 2008. 9 Reinhold Fahlbeck, Bed och arbeta: om religionsfrihet Fahlbecks arbete främst är juridiskt-dogmatiskt kommer doktoranden i europarätt Emma Svensson (Uppsala) i sin doktorsavhandling att behandla rättighetsfrågorna mera ur ett softlaw-perspektiv och analysera den värdegrund som EU:s författningsdiskurser aktualiserat och som betecknande nog också innefattar religionens betydelse. Emma Svensson tillhör också ”the Nordic new generation”. Hennes avhandlingsämne lyder: A Renaissance of European Values? The Role of Religion in the Constitutionalization of the European Union. Den danske representanten i denna nordiska grupp är Niels Valdemar Vinding, som nyligen har ingivit sin avhandling vid teologiska fakulteten i Köpenhamn som behandlar muslimernas kamp om positioner mellan starka kyrkor, väletablerade regleringsinstitutioner och de djupa kyrkorättsliga strukturer som utmanar ny religion.10 Vinding var biträdande redaktör för den nordiska rätt och religion-antologin 2010 och är också knuten till det nordiska nätverket Norms and Narratives in the Nordic Countries. En nordisk ordbok i Law & Religion Niels Valdemar Vinding har också tagit initiativet till en nordisk ordbok inom området rätt och religion. Initiativet har sin bakgrund i en målsättning att konsolidera ämnet inom såväl undervisning som forskning. Ämnet har idag i såväl Europa som USA en etablerad ställning som en akademisk disciplin, som distanserar sig från traditionell kyrkorätt (ecclesiastical law, Religionsrecht) med sina egna koncept, aktörer, diskurser, teorier och metoder. Ordboken ska belysa såväl rättsliga som teologiska perspektiv, så artikelförfattarna kommer att väljas bland en vid krets av specialister inom området. Idag ges kurser i rätt och religion / law & religion i arbetsliv och skola, Liber: Stockholm 2011. 10 Niels Valdemar Vinding, “Muslim Positions in the Religio-Organisational Fields in Denmark, Germany and England”, (Det teologiske fakultet, København 2013). 127 kyrkohistorisk årsskrift 2013 vid ett stort antal juridiska fakulteter, däribland också i Norden (Lund). En nordisk ordbok kommer därför att bli ett mycket användbart verktyg för studenter, forskarstuderande och andra som ägnar sig åt författarskap inom ämnet. Rätt och religion: Den nordiska kronologiska kontexten Avsikten med denna presentation är att sätta in ”den nya generationens” vetenskapliga positioner i en kontext till den nuvarande europeiska forskningen inom rätt och religion. Det finns några mycket intressanta mönster i den framtida forskningen på detta område. Det är naturligtvis i sig en trivial iakttagelse att ämnet rätt och religion har släktskap med såväl historia, religionshistoria, kyrkohistoria som rättshistoria. Men samtidigt är det historiskt sett ett utmanande påstående, för det utmanar, i vart fall juristerna och deras bestående positivistiska kunskapsparadigm. Till rättens kontextuella aspekter hör både religionen och historien. De är absolut nödvändiga för en analys och en förståelse av vår tids komplexa och mångfaldiga samhällen. Inom nordisk rättshistoria har medeltida studier traditionellt varit dominerande. Från den historiska skolans entré under tidigt 1800-tal och fram till 1960-talet hade praktiskt taget alla avhandlingar i rättshistoria en medeltida tematik. Jag tillhör själv den generation av rättshistoriker som bröt med den traditionen och i stället fokuserade intresset på den tidigmoderna perioden. Från och med 1980-talet blev den juridiska nutidshistorien (juristische Zeitgeschichte) ett viktigt forskningsområde. Den tyska historikerstriden, die Historikerstreit, som initierades 1986, försökte analysera de förödande årtiondena i Tyskland från Weimarrepubliken och till Bonnrepublikens upphörande. Praktiskt taget alla tyska rättshistoriker sedan den tiden har dragits in i dessa tidsbundna diskurser. Den geopolitiska situationen förändrades totalt 1989–90 inte bara genom murens fall och den tyska återföreningen utan också genom Sovjetunionens sammanbrott. Förändringen resulterade i en vision om ett transnationellt och transparent Europa. Alla de nordiska länderna var inbegripna i de rättsliga och politiska diskurser som denna utveckling skapade. Framväxten av ämnet rätt och religion är en del av denna europeiska historiska kontext. Alla de nordiska länderna omfattar sedan mitten av 1500-talet den luthersk-evangeliska tron. Reformationen och övergivandet av den romersk-katolska tron medförde att statskyrkor inrättades i alla de nordiska länderna. Den lutherska protestantiska kyrkan och dess socialetik har inte bara i sekler varit en majoritetskyrka i dessa länder, staten har också gett den ställningen av en dominerande samhällsreligion (civil religion). Sedan 1990-talet har i de nordiska länderna förekommit intensiva diskussioner – både nationella och internationella – som handlar om kyrkans identitet, religionsfrihet, autonomi och sekularism. Immigrationen från muslimska länder till Skandinavien har inte bara inneburit ett synliggörande av multikulturella religiösa fenomen i samhället. Den har också bidragit till alltmer blandade rättssystem – mixed legal systems – i dessa länder. Praktiserande muslimer har bidragit till en medvetenhet om religionen i de alltmer sekulariserade nordiska länderna, samtidigt som statskyrkans roll alltmer ifrågasatts. Komparativa religiösa studier har också påkallat ett behov av forskning inom komparativ rätt och religion, eftersom kravet på religiös autonomi i förhållande till statskyrkan under de senaste 20 åren blivit en viktig kyrkopolitisk fråga i alla de nordiska länderna. Inom den nordiska rättshistoriska forskningen är det några ämnen och projekt knutna till religionsfrågor som är av särskilt intresse. (1) Ius commune och kanonisk rätt i de nordiska länderna. – Den rättshistoriska forskningen om medeltida förhållanden upplever f.n. en 128 meddelanden och dokumentation renässans. Anders Winroths avhandling om Gratiani dekret11 och Kirsi Salonens om utforskandet av svenska kyrkorättsliga förhållanden utifrån det bevarade penitentiarmaterialet från Rota romana i senmedeltidens Rom12 bör särskilt framhållas som katalyserande stimuli för den rättshistoriska forskningen. Per Andersen (Århus) och Helle Vogt (Köpenhamn) har mycket framgångsrikt skapat en miljö för forskare inom medeltida rättskultur. Ett antal årliga sk. Carlsberg-seminarier har skapat en tradition och mötesplats för inte bara nordiska utan också internationella rättshistoriker. Internationella forskningsresultat har stimulerat en ny generation av rättshistoriker att med nya ögon vända blicken mot de medeltida källorna. Mia Korpiola (Helsingfors) kan lyftas fram som ett belysande exempel. Hon är en mycket aktiv forskare som etablerat sig på den internationella scenen. Hennes tvärvetenskapliga forskning rör sig tidsmässigt i gränssnittet mellan högmedeltiden och den tidigmoderna tiden. Hon arrangerade i mars 2013 en mycket lyckad konferens i Helsingfors kring temat dödsförberedelser i det medeltida och tidigmoderna Europa och med ett stort antal internationella forskare.13 Särskilt de relativt okända rättsliga förhållandena i tidsspannet mellan slutet av 1400-talet och början av 1600-talet är värda större uppmärksamhet än hittills. Som bland annat Korpiola visat är detta en fascinerande tidsperiod med outnyttjade källor. (2) Luther, luthersk ortodoxi och de nordiska länderna – Lutheranerna förbereder sig f.n. för 11 Anders Winroth, The Making of Gratian’s Decretum, Cambridge: Cambridge University Press, 2000. 12Kirsi Salonen disputerade 2001 vid Tammerfors universitet på avhandlingen “The Penitentiary as a Well of Grace in the Late Middle Ages. The example of the province of Uppsala 1448-1527”, [Diss. Tammerfors] 2001. – Sara Risberg (red.), “Auctoritate papae: the Church province of Uppsala and the Apostolic Penitentiary 1410-1526” (Diplomatarium Suecanum, Acta pontificum Suecica; 2), Riksarkivet: Stockholm, 2008 13Preparing for Death in Medieval and Early Modern Europe. http://www.helsinki.fi/collegium/events/ preparing-for-death firandet av Luther och 500-årsminnet av reformationen 2017. Också i detta sammanhang borde rättshistorikerna göra en insats och för första gången presentera Luther och hans reformationsgeneration i ett kombinerat teologiskt och rättsligt perspektiv. Baltiska konferenser som inkluderar rätt och religion-perspektiv är f.n. under planering, men fler initiativ efterlyses. (3) Den nationalromantiska vändpunkten 1800 – 1850. – I Tyskland har bland andra rättshistorikern Hans-Peter Haferkamp (Köln) uppmärksammat de intressanta diskurserna mellan teologer och jurister under romantiken, mellan Friedrich Schleiermacher, den romantiske teologen, och Friedrich Carl von Savigny, grundaren av den historiska skolan och hans generation av elever.14 Den romantiska periodens teologer och jurister interagerade på ett av forskningen inte tillräckligt uppmärksammat sätt. Deras diskurser har också haft stor betydelse för rätten och religionen i de nordiska länderna århundradet för modernitetens genombrott,15 (4) Liberalism och socialism: Deras betydelse för rätt och religion under förmoderniteten 1870– 1914. – Liberalismen förhåller sig till autonomi som socialismen till sekularism. Förmodernitetens paradigm introducerade flera etiketter, som blev dominerande under moderniteten: Rättspositivism, rättsrealism och sekularism. Det skedde parallellt under ”die Gründerzeit” i Preussen och ”the Progressive Era” i USA. Det var under denna period som det liberala autonoma rätts14 Hans Peter Haferkamp, Einflüsse der Erweckungsbewegung auf die “historisch-christliche” Rechtsschule zwischen 1815 und 1848, i: Pascale Cancik, Thomas Henne, Thomas Simon, Stefan Ruppert und Miloš Vec (red.), Konfession im Recht. Auf der Suche nach konfessionell geprägten Denkmustern und Argumentationsstrategien in Recht und Rechtswissenschaft des 19. und 20. Jahrhunderts. Symposion zum 65. Geburtstag von Michael Stolleis, Klostermann: Frankfurt a. M. 2009, S. 71-94. 15Kjell Å Modéer, Schartau och juristerna. Samverkan och påverkan. I: Anders Jarlert (red.), Henric Schartau 1757 – 1825: Syfte, samtid, samhälle, Artos: Skellefteå 2005, 53 ff. 129 kyrkohistorisk årsskrift 2013 statskonceptet etablerades och Bismarcks socialstat växte fram i skuggan av påven Leo XIIIs socialetiska encyklika Rerum novarum 1891. De nordiska nationalstaterna mötte det framväxande modernitetsparadigmet med misstänksamhet, och reformer upplevdes som ett hot mot både monarkin och statsreligionen. Ett stort antal rättsliga konflikter synliggjordes i både parlament och domstolar. Det är ingen tillfällighet att hädelseprocesserna var frekventa i denna dramatiska förändringsprocess.16 Dessa kasuistiska kollisioner mellan juridik och teologi (crimen laesae majestatis divinae) är värda en avhandling i rätt och religion! (5) Efterkrigsperioden: Negativ religionsfrihet vs. Människorättsrörelsen 1945 – 1955 – Naturrättsrenässansen, mänsklig värdighet, författningsfrågor och bestående samhällsvärderingar dominerade debatterna i alla de länder i Europa som varit involverade i andra världskriget och dess fasor. Sverige stod utanför kriget och därigenom också i stor utsträckning utanför de nämnda västeuropeiska efterkrigsdiskurserna. Den svenska ”neutraliteten” skapade en outsider-situation i förhållande till det stora europeiska efterkrigsprojektet.17 1950 antogs Europarådets konvention för de mänskliga fri- och rättigheterna. Konventionen ratificerades av de nordiska länderna, men för att Sverige skulle kunna ratificera konventionen antogs 1951 en religionsfrihetslag (1951:680). För den moderna och allt mer sekulariserade svenska befolkningen var den negativa religionsfriheten – rätten att inte ha någon religion – lagens främsta företräde. De sk. ”främmande religionerna” spelade i den monolitiska svenska efterkrigsstaten endast en marginell roll. Också diskussionerna om att skilja staten från 16 Rättshistorikern Carl Gustaf Spangenberg, Uppsala, har initierat ett forskningsprojekt om hädelseprocesserna under denna period. 17 Kjell Å Modéer, ”Den kulan visste var den tog!: Om svenska juristers omvärldssyn 1935–1955. Torbjörn Andersson & Bent Lindell (red.), Festskrift till Per Henrik Lindblom, Iustus: Uppsala 1994, 443 ff. kyrkan aktualiserades under dessa år liksom de omfattande sociala välfärdsprogrammen i den starka välfärdsstaten. I det svenska folkhemmet förvandlades kyrkorätten till förvaltningsrätt i inskränkt mening och ämnet försvann också från de juridiska fakulteterna.18 Rötterna till vår tids konflikter mellan rätt och religion står i stor utsträckning att finna i detta efterkrigsdecennium. Det är en mycket angelägen uppgift att bearbeta denna juridiska tidshistoria med naturrättsrenässansens källor från ett rätt och religion-perspektiv. Betydelsen av vår tids konstitutionella konceptualisering av mänskliga rättigheter och deras förhållande till individens mänskliga värdighet (kränkningar) i den senmoderna rättskulturen är ett sådant projekt av den största relevans. De författningsdiskussioner som uppkommit rörande de nordiska folkkyrkornas ställning i förhållande till staten är ett exempel på en sådan konflikt. Vidare har de nordiska länderna genom inkorporeringen av Europakonventionen som nationell lag i hög grad stärkt domstolarnas ställning. Rättighetsfrågor löses i dag av domstolar i stället för av demokratiskt tillsatta parlament. (6) “Rättens levande ruiner”: Kritisk rättsteori och den rättsliga religionsforskningens återkomst 1990-2015 – Den ovan nämnda antologin om rätt och religion i Norden som utkom 2010 visar en pärmbild med en av den tyske romantikern Caspar David Friedrichs målningar av klostret Eldenas ruiner utanför Greifswald. Friedrich ville visa att ruinen inte är en död artefakt utan en levande del av vår kultur. Den romantiska metaforen, som 1804 användes av Friedrich Schiller i Wilhelm Tell,19 18 Kjell Å Modéer, Politik i stället för religion: Avkristnandet av den svenska rättskulturen 1950 – 2000. Några huvudlinjer. I: Anders Jarlert (red.), Arkiv, fakultet, kyrka: Festskrift till Ingmar Brohed, Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv: Lund 2004, 365 ff. 19Friedrich Schiller, Wilhelm Tell, Akt IV, Szene 2: ”Das Alte stirbt, es ändert sich die Zeit, und neues Leben blüht aus den Ruinen” – ”The old is crumbling down— the times are changing, And from the ruins blooms a fairer life”. 130 meddelanden och dokumentation fungerar väl inte bara för att illustrera den aktuella senmoderna romantiken utan också för att synliggöra religionen (som en ruin) i vår postsekulära tid. En analys av bakgrunden till denna renässans för de två normbildande disciplinerna rätt och religion i Norden vore värt ett större forskningsprojekt. Begränsade försök till analyser har gjorts, 20 men fortfarande återstår att visa hur 1960-talets genombrott för det sekulära samhället i Europa konfronterades med influenser från postkoloniala länder med den latin-amerikanska befrielseteologin med dess revolutionära krav på åtgärder mot universell fattigdom och globala miljöproblem som betydelsefulla motkrafter. Förändringen från monolitiska nationalstater till multikulturella och multireligiösa transparenta statsbildningar har – som Silvio Ferrari påpekat – fått stor betydelse för statskyrkornas olika ställning i de nordiska länderna. Ett sådant projekt skulle kräva ett förhållningssätt till ”den levande ruin”-metaforen. 20Kjell Å Modéer & Hanne Petersen, Believing in Norway, Beliefs in Norway: A “Humanitarian Great Power” under Globalization, Norwegian Helsinki Committee, Oslo, Report 3/2009. Sammanfattande kommentar Denna översikt har sökt visa att utan ett studium av vår tids rättskultur med dess rättsliga och teologiska djupstrukturer ser vi inte att den religiösa ruinen lever också i vår tid. De tvärvetenskapliga perspektiv som präglar såväl humaniora som samhällsvetenskap omfattas också av både rättslig och teologisk argumentation. Uppluckringen av strikta disciplinära gränser har möjliggjort nya rättshistoriska, kyrkohistoriska och kyrkorättsliga perspektiv. Konstruktionen av senmoderna synteser förutsätter att vi återknyter till förmoderna kunskapsstrukturer. Därtill kommer att dagens rättshistoriker använder varierade metoder, vilket också har bidragit till en uppluckring av strikta disciplinära gränser. De som i dag sysslar med rättsliga och religiösa normproblem i Norden kommer visserligen från olika disciplinära bakgrunder men de har funnit ett gemensamt forum genom såväl gemensamma teman som forskningsfrågor. Det är berättigat att i dag lyfta fram Rätt och religion som en etablerad tvärvetenskaplig disciplin i Norden som attraherar såväl jurister som teologer. 131