Projektplan Grönt Boende HoJ

Miljöprogram & Projektplanering
- hur vi kan få ett mer miljömedvetet boende på ”Ekostigen”
Henrik Hammarstedt
Joakim Gräns
Innehållsförteckning
1! Inledning .............................................................................................................................. 1!
1.1! Bakgrund ....................................................................................................................... 1!
1.1.1! Social vision ........................................................................................................... 4!
1.1.2! Rumsprogram/Planlösning ..................................................................................... 4!
2! Energi ................................................................................................................................... 6!
2.1! Minimerat värmebehov ................................................................................................. 6!
2.2! Minimerat elbehov ........................................................................................................ 9!
2.3! Använda vattnet energieffektivt .................................................................................. 10!
2.4! Välj en förnyelsebar energikälla – Solenergi .............................................................. 11!
2.5! Välj uppvärmningssystem som passar dig och ditt hus .............................................. 13!
2.6! Välj distributions- och reglersystem ........................................................................... 13!
3! Material .............................................................................................................................. 13!
3.1! Minimerat avfall.......................................................................................................... 17!
4! Vatten ................................................................................................................................. 17!
4.1 Dricksvatten ................................................................................................................... 17!
4.2 Dagvatten ....................................................................................................................... 17!
4.3 Avloppsvatten ................................................................................................................ 18!
5! Luft ..................................................................................................................................... 18!
5.1 Skapa en god innemiljö .................................................................................................. 18!
6! Livsstil................................................................................................................................ 19!
!
Bilaga 1 – Energihuskalkyl och värmeförlustberäkning
Bilaga 2 – U-medelvärdesberäkning
Bilaga 3 – Beräkning av toppeffekt
Bilaga 4 – Beräkning av bergvärme och ventilation
Bilaga 5 - Exempelritning
1 Inledning
Vi har valt att gå med i projektet ”Grönt boende” eftersom vi intresserar oss för miljön och
tycker det är spännande, utmanande och utvecklande att få jobba fram en mer hållbar miljö
utifrån vår livsstil och vårt boende. Vår vision och varför vi väljer grönt boende är för att
komma närmare skog och mark, strövområden, skidåkning, löparspår med mera och få
möjlighet att utveckla det miljötänk som vi redan bedriver idag.
Vi har en dröm om ett boende i hus och tycker det är spännande och intressant att kunna välja
att få bygga från grunden och få bygga energismart och miljövänligt. Vi ser möjligheter med
att bygga grönt och miljövänligt, med en hållbar livsmiljö nu och i framtiden. Vi måste börja
tänka på vår planet i stort och hushålla med jordens resurser in i framtiden och vi är glada att
vi kan vara en liten del i det systemet.
Hela projektet känns mycket spännande då samfälligheten med de andra tre hushållen kan
medverka till fler möjligheter till samverkan, dessutom kan boende i hus med egen tomt bidra
till större självhushåll genom t ex odling och kompostering.
Då detta projekt är klart är vi övertygade om att fler kommer välja att bygga på detta sätt och
att det kommer att medföra en mer hållbar livsmiljö, vilket gynnar framtida generationer. Vi
är glada att kunna vara till hjälp då vi tror att arbetet med projektplanen tillsammans med
seminarieserien ger ökade kunskaper som kommer gynna andra som vill bygga miljövänligt
framöver.
1.1
Bakgrund
Vi har en plan att bygga ett typhus med totalentreprenad. Till vårt planerade husbygge
beställde vi då hem ett trettiotal kataloger och vi har varit i kontakt med flera olika husföretag,
där vi till sist hade personliga möten och intervjuer med 5 olika företag. Vi vill utmana bilden
av att det inte går att bygga ett miljövänligt kataloghus enligt projektets kravlista och vi vill
dessutom visa att det går att bygga ett estetiskt tilltalande miljövänligt hus.
Vi har samlat våra kunskaper om att bygga miljövänligt dels genom det material och
seminarium som projektet tillhandahållit och dels genom att självständigt söka och läsa på via
1
nätet. Utifrån den kunskap som vi samlat på oss och genom vårt urval av husföretag, har vi
valt att samarbete med Trivselhus då de kan uppfylla alla de krav som återfinns i kravlistan
från projektet. Trivselhus har även varit väldigt positiva och lyhörda för våra önskemål och
för projektet i helhet. De ser bara utmaningar istället för hinder när det kommer till att bygga
grönt.
Trivselhus har ett grundläggande miljötänk rakt igenom hela företaget och i alla
produktionsled. De bygger gärna trähus, både för köparens och miljöns skull. Alla deras hus
är dessutom lågenergihus och de jobbar hela tiden för att utveckla sina koncept för effektiv
energianvändning. Det gör att huset använder mindre energi än vad byggnormerna (BBR)
kräver. Trivselhus följer den kravspecifikation som är framtagen av Forum för energieffektiva
byggnader (FEBY). Energianvändningen bygger på samma teknik som används i ett
passivhus, detta genom en väl tilltagen isolering i ytterskikten och aluminiumklädda fönster
som bidrar med lågt värmeisoleringsvärde. Det är bland annat detta som kommer ge lägre
energikostnader och säkerställa att huset klarar Boverkets energideklaration. Dessutom finns
möjligheten att kunna lägga till egenproducerad förnybar energi, till exempel solceller och
vindkraft. Trivselhus erbjuder alltså ett lågenergihus, samtidigt som det är byggt på ett sätt
som höjer komfortkänslan.
Inför bygge och planering görs noggranna energiberäkningar för att fastställa att kraven för
energiförbrukning och värmeförlust uppfylls. Innan inflyttning testar de också att huset är
tillräckligt tätt genom provtryckning. Uppvärmningen sker med en markvärmepump för jordeller bergvärme, vilket ger en energiförbrukning långt under tillåtna värden för nybyggnation.
Trivselhus standardkoncept med vätska/vatten värmepump (bergvärme) ger en
energianvändning som väl motsvarar den i ett passivhus, men som ger betydligt större
valfrihet när det gäller husets form, antal fönster och placering på tomten.
Trivselhus tanke är att bygget ska vara klimatsmart, koldioxidneutralt, förnybart – och
underbart att leva med. Därför väljer de att bygga trähus. Fördelarna med att bygga trähus är
många, både för oss och för miljön. En självklar orsak att välja trähus är att klimatpåverkan
minskar genom att bygga i trä. Trä har den lägsta energiförbrukningen av alla byggmaterial
och är en förnybar resurs som också kan återanvändas. Trä är också ett härligt material att
arbeta och leva med, eftersom det är flexibelt, enkelt att underhålla och ger en varm och
ombonad känsla. Det är även ett koldioxidneutralt material som inte bidrar till
2
växthuseffekten. Genom att Trivselhus är en del av skogskoncernen Södra och hämtar stora
delar av de cirka 25 kubikmeter trä som används till ett hus därifrån, kan vi dessutom följa
hela kedjan från träd till färdigt hus. Därför vet vi att vårt hus kommer att byggas ansvarsfullt
och långsiktigt.1
En annan anledning till att vi väljer Trivselhus är deras samarbete med Ballingslöv som
leverantör av bland annat kök och vitvaror (från Siemens). På deras hemsida går det bland
annat att läsa om deras miljöpolicy:
”Miljön är viktig. På Ballingslöv har vi som målsättning att ständigt minimera miljöpåverkan från vår
verksamhet. Det omfattar alla områden som vi själva kan påverka såsom val av råvaror, leverantörer,
transporter, energianvändning, utsläpp, med mera. Det ligger i vår tradition att tillverka produkter med hög
kvalitet. Produkter som håller i längden. För oss hänger kvalitet och miljö starkt ihop. Det är en av
anledningarna till varför vi väljer att tillverka i Sverige. När en produkt från Ballingslöv har tjänat ut sin rätt
kan 99 procent återvinnas som energi och resterande delen materialåtervinnas.”
Dessutom har Ballingslöv ett kretsloppstänkande som är ledstjärnan i deras miljöarbete. Detta
är en viktig utgångspunkt redan i design- och utvecklingsfasen av en ny produkt. Så mycket
som möjligt ska vara biologiskt nedbrytbart utan att produkten tappar i livslängd. Till det hör
bland annat en strävan efter att minimera miljöpåverkan genom att ställa krav på tillverkare
och leverantörer så att produkterna följer gällande miljönormer. Detta redan i ursprungsledet
så att det blir ett miljövänligt och ansvarsfullt skogsbruk, även fast trä i sig är en naturlig
råvara.
Ballingslöv har även som mål att minska miljöpåverkan inom transportområdet. Genom
samordning och effektiv logistik kan de se till att bilarna alltid kör så fullastade som möjligt.
För att optimera logistiken har Ballingslöv sedan 2005 en egen avdelning med lastbilar och
anställda chaufförer. Ballingslövs chaufförer är utbildade i Eco-driving för att minska
utsläppen av växthusgaser från fordonen. Ballingslöv har dessutom miljöcertifieringar från
FSC, FTI och ISO 140012
1
2
!Trivselhus!<www.trivselhus.se/bygga5hus/lagenergihus/>!Acc.!2015504527!
!Ballingslöv!<www.ballingslov.se/om5oss/miljo>!Acc.!2015504527!
3
1.1.1 Social vision
Vår vision och vårt behov i huset styrs av ledordet ”socialt”. Den sociala känslan ska finnas
både när det är få respektive många personer i huset. Genom en öppen planlösning mellan
kök/matrum och vardagsrum ges en ökad samvaro. Samtidigt är de sociala och mediala
rummen separerade på de olika våningsplanen för att kunna uppfylla de olika behoven för
olika tidpunkter på dygnet. Här är även trädgården viktig i sin funktion som ett stort extrarum
med en vision om att skapa olika rum i naturrummet (plats för växter, träd, bärbuskar m m).
Antalet sovrum är tänkta att fylla våra behov med: barnrum, gästrum och kontor. Dessutom
vill vi att huset ska erbjuda ordentligt med förvaringsmöjligheter för t ex friluftslivsutrustning.
1.1.2 Rumsprogram/Planlösning
Tillsammans med trivselhus har vi skissat på en planlösning som vi känner motsvarar vår
sociala vision och den vision vi har om att satsa på ett grönt boende, samtidigt som det går att
uppfylla miljökraven i projektet.
Entréplan:
Farstubro = vindfång, för att minimera värmeförlusten från ytterdörr och hall
Hall med förvaring
Tvättstuga och teknikrum
HCP Toalett och dusch
Kök/Matplats/Vardagsrum i öppen planlösning för stort socialt umgänge samt extra
värmekälla i form av braskamin/kakelugn
Sovrum (HCP)/gästrum/arbetsrum/bibliotek/träningsrum
Altan – uterummet för rekreation och socialt umgänge
Övre plan:
Allrum för tv-tittande och bäddsoffa
WC + dusch och bastu
Master bedroom
1 rum som kommer fungera som Walk-in-closet
1 extra sovrum som kan fungera som barnrum, gästrum/kontor
Garage/Förråd
Förvaring av bil, cyklar m.m. samt extra förvaring och plats för källsortering
4
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
5
2
Energi
Vi har valt en modell hos Trivselhus som heter C:016. När det kommer till konstruktion så
upplever vi att Trivselhus kan uppfylla energikraven med den här modellen.
Taket byggs med råspont, papp och förtillverkade råspontluckor. I ytterväggen finns en
installationszon där diffusionsspärren är inflyttad en bit för att minimera risken för skada.
Grunden har 300 mm isolering inklusive radonskydd under betongplattan. Mellanbjälklaget är
isolerat. Även mellanväggarna är isolerade som standard med dubbelt skivmaterial med 13
mm gipsskivor, 12 mm spånskivor och 70 mm mineralull. Fördelen med detta är att ljudet
dämpas, dels genom installationszonen och dubbla skivor i ytterväggen och dels genom att
innerväggar isolerade med dubbla skivor och isolerat mellanbjälklag. Annat som påverkar
ljuddämpningen är att innerdörrarna är massiva och försedda med tätningslister samt att
tvättstugan är tätad med fogmassa i vägg- och takskarvar.
Det går att välja mellan totalentreprenad och delad entreprenad. Vi kommer som tidigare
skrivet att välja totalentreprenad. En fördel är att alla hus som byggs på totalentreprenad
provtrycks.
2.1
Minimerat värmebehov
KRAVspec: VFT DVUT < 23-18 W/m2Atemp
Trivselhus har gjort en energihuskalkyl på C:016 åt oss. Där har de räknat med 500 mm lösull
på vindsbjälklaget, isoleringsklass 31 på isolering i ytterväggarna, u-värde 0,8 på fönstren (uvärde 0,7 på fasta fönster), vissa av dessa har dessutom minskats i storlek från grundritningen,
samt en lufttäthet på 0,15 l/s, m2Aom. Kravet på värmeförlusttalet (23 W/m2 Atemp)
uppfylls.
Specifik energianvändning – levererad årsenergi
33,7 kwh/kvm/ år för Sundsvall (enl TMF beräkning). Levererad årsenergi Elevererad, vid
renodlade system för värme och varmvatten, exklusive el till byggnadens drift, exklusive
hushållsel:
6
i en icke eluppvärmd byggnad Elevererad < 54 kWh/ m2Atemp, år samt i en eluppvärmd byggnad
Elevererad < 27 kWh/ m2Atemp, år
För husmodellen som vi valt har trivselhus beräknat att specifik energianvändning blir
21,8 kWh/m2 Atemp, vilket uppfyller FEBY12-kravet.
Luftläckning
Huset provtrycks vid färdigställandet. Vid tidigare provtryckningar av liknande modell, se
exempel nedan. Vid ytterligare fokus på lufttätheten är det inga svårigheter att gå under 0,3
l/s/m2 i luftgenomtränglighet – Luftläckningskrav enl. FEBY12
Täthetsprov ska utföras och protokoll ska redovisas.
Eftersom köldbryggor har större
betydelse i ett välisolerat hus, har dessa
noga studerats och särskild omsorg har
ägnats åt husets täthet mot luftläckage.
En installationszon i yttervägg för eloch multimedia-installationer ingår och
anpassade tätningsprodukter har
använts vid besvärliga hörnlösningar
m.m. För att inte punktera tätskiktet i
taket tillåts inga infällda armaturer
(spotlights) där. Resultatet av dessa
åtgärder har medfört att luftläckaget
endast uppgår till 1/5-del av vad som är
normalt för dagens nybyggda hus.3
3
!Trivselhus!–!Sunlight5konceptet!<www.trivselhus.se/nyheter/hur5fungerar5sunlight5konceptet/>!(Acc.!20155
08505)!
7
Ventilation
Mekanisk ventilation medger den bästa
möjligheten för värmeåtervinning av
frånluften, dvs. FTX - från- och tilluft med
värmeåtervinning. FTX-systemet är mekaniskt
och återvinner värmen i frånluften.
Energibesparingen blir upp till 50- 80%
jämfört med om värmen inte återvinns. En
fördel är att ventilationen är separerad från
värmesystemet vilket innebär att man fritt kan
välja värmekälla. En tilluftsfläkt och en
frånluftsfläkt ventilerar huset via två kanalsystem. Värmen överförs från den varma frånluften
som lämnar byggnaden till den kalla inkommande uteluften i värmeväxlaren. Då den
inkommande uteluften förvärms av värmeväxlaren behöver man ej tillsätta lika mycket värme
för att uppnå önskad tilluftstemperatur jämfört med ett system utan värmeåtervinning. Den
tillförda friskluften kommer temperaturmässigt att ligga mycket nära rumstemperaturen.
Normalt värmer man tilluften till 15-20°C i bostäder. Det ger en mycket bra luftväxling och
hög komfort då risken för kallras och drag är minimal. Luften som tillförs är även renare
jämfört med uteluften eftersom tilluften filtreras. Tilluften går till sovrum och sällskapsrum
medan frånluften tas ifrån kök, badrum och tvättstuga.
Värmeisolering
För att undvika övervärme under sommarhalvåret monteras solskärmar, alternativt tonade
fönster åt söder/väster. Ett gammeldags vindfång vid entrén minimerar värmeförluster från
hallen under den kallaste årstiden.
Ytterväggarna som byggs med mineralullsisolering i klass 31 ger ett U-värde på 0,155
W/m2K och här gör vi ett medvetet tillval av passivfönster som har ett U-värde på 0,8 W/m2K
och 0,7 W/m2K i fasta fönster. Flera av fönstren har dessutom minskats i storlek från
ursprungsritningen – allt för att minimera värmeförlustkravet. Sammantaget gör detta att huset
byggs enligt Trivselhus ”Sunlight-koncept” som ligger långt under Boverkets krav.
Husets form och läge – husets design ger en optimal energibesparing, det är överlag få
vinklar. Det tilltänkta vindfånget ger extra skydd mot värmeförluster och fungerar som en
8
luftsluss. Tanken är att placera husets baksida med en utbyggd veranda mot söder. Det ger
också möjlighet att i framtiden kunna montera solceller på taket åt södersidan. Vi vill bygga
huset med hänsyn till terrängen på tomten och ta vara på så mycket av natur/skogstomten som
möjligt.
2.2
Minimerat elbehov
Vitvarorna kommer att levereras av Ballingslöv eftersom Trivselhus samarbetar med dem.
Det känns tryggt när de bland annat deklarerar på sin hemsida att:
” Våra vitvaror för kök är miljöeffektiva på flera sätt. De drivs med minimal energiförbrukning och håller högsta
miljöklassificering. Kylskåpen har finesser som håller råvaror i kylen friska längre vilket minskar både
sopmängden och turerna till mataffären.”
Deras tillval på frys- och kylskåp från Siemens har båda energiklass A++ och ledbelysning.
De flesta diskmaskinerna i Ballingslövs utbud har låg energiförbrukning A++ och minimal
vattenåtgång. Till spishäll kommer vi välja induktionshäll eftersom de är snabba och säkra.
De är effektivare och energisnålare än glaskeramikhällar och även lättare att rengöra. En liter
vatten kokar upp dubbelt så snabbt som på en vanlig platta, samtidigt som
energiförbrukningen är omkring 30 % lägre. Enkelt att spara både tid och pengar.
Även köksfläktarna har låg energiklass och A+ - märkning samt ledbelysning. Allt för att
minimera elbehovet. Ballingslöv erbjuder miljö- och energismarta tvättmaskiner och
torktumlare. Bland annat har de tvättmaskiner från Siemens med energiklass A+++
Motorvärmare är inget som vi tror att vi kommer att behöva – då planen är att bygga ett
garage. Men vid eventuell installation kommer vi att vilja tids- och temperaturstyra detta.
När det gäller belysningen så kommer ledlampor och lågenergilampor att användas
genomgående – något som inte blir någon förändring mot dagens belysningsval.
För en enkelt mätbar elförbrukning kan man, förutom vanliga sammanställningen på
elräkningen, exempelvis använda sig av Jämtkrafts energidisplay från ELIQ.4 En trådlös och
webb-baserad elmätning. Den gör att man får bättre koll på sin elanvändning. Med den kan
4
!ELIQ!<http://eliq.se/produkter/eliq5online/>!(Acc.!2015508505)!
9
man se exakt hur mycket el man använder, i realtid. Då blir det lättare att veta vad man
behöver ändra på om man vill spara el hemma.
Man kan jämföra sin elanvändning idag mot igår och följa förändringen vecka för vecka och
månad för månad.5
2.3
Använda vattnet energieffektivt
Vår vattenförbrukning vill vi enkelt kunna mäta med hjälp av den vattenmätare som ingår
som standard från Trivselhus och som vattenleverantören tillhandahåller för att mäta
förbrukningen. Finns önskemål om flera mätare tilläggsbeställs det.
Värmeväxling från varmvatten/avloppsvatten ger ingen större effekt i en villa där
varmvattenförbrukningen är så pass låg, det passar bättre i flerbostadshus, simhallar mm.
Vi kommer använda oss till viss del av snålspolande produkter, till exempel är toalettstolen
det som standard (läs mer om detta i punkt 4 som handlar om vatten). Men här finns det en
icke miljövänlig aspekt av det hela som vi också måste ställa oss till – att snarare använda
vattnet effektivt istället för att välja snålspolande rakt av, till exempel att inte låta kranar
rinna i onödan och att duscha mer effektivt. Det är viktigt att förstå skillnaden på
effektivisering/förbättring av befintliga wc-stolar och kranar jämfört med att montera
”snålspolande” wc-stolar och munstycken.
Snålspolning är inte lämpligt vare sig på wc eller kranar av den enkla anledningen att
funktionen, komforten försämras samt att förbrukningen rentav kan öka. En snålspolande wc
ger ofta bara 2 och 4 liter eller ibland 3 och 6 liter per spolning vilket oftast är för lite det vill
säga man får spola fler gånger. Framförallt är 2-3 liter på lilla spolningen för snålspolande.
Snålspolning innebär bara mindre mängd vatten med sämre effekt d.v.s. det rinner
långsammare och sköljeffekten försämras. Oavsett hur mycket vatten som en dusch, wc,
vattenkran ger så är det användaren som avgör hur mycket vatten som ska spolas ut.
Ett vanligt misstag är att enbart mäta hur fort ett kärl eller hink fylls upp på en viss tid.
Användaren måste uppleva att trycket är kvar vid exempelvis duschning annars så duschar
man bara längre tid vilket medför ökad vattenförbrukning. Maxflödet på en dusch/blandare är
inte alltid det viktigaste, utan hur länge vi har kranen öppen innan vi blir nöjda.
5
!Jämtkraft!<www.jamtkraft.se/kundservice/guider/lev5energismart1/fa5koll5pa5din5elanvandning/>!(Acc.!20155
08505)!
10
På så sätt kan alltså snålspolande, det vill säga, ett för lågt flöde medföra en ökad
förbrukning.6
EXEMPEL:
”I en dusch som ger 12 liter per minut duschar Måns och Lena 15 minuter var per dag. Energianvändningen för
duschandet hos Måns och Lena är 5 000 kilowattimmar per år. De betalar 1,50 kronor per kilowattimme för
elen som de värmer sitt varmvatten med, så bara duschandet kostar dem 7 500 kronor per år.
Genom att minska duschandet till 5 minuter var per dag minskar de sin energianvändning för duschandet till 1
7
700 kilowattimmar. På ett år sparar Måns och Lena alltså 4 950 kronor bara på att dra ner på duschandet.”
2.4
Välj en förnyelsebar energikälla – Solenergi
Vi är väldigt intresserade av och funderar på att använda solceller som kompletterande
energikälla. De solcellsmoduler som är vanligast på marknaden i dag har en verkningsgrad på
runt 15 procent. Det innebär att 15 procent av solenergin som träffar solcellsmodulen
omvandlas till el, resten reflekteras eller blir till värme. Ytterligare en del av energin går
förlorad i systemet innan elen kan användas, vilket innebär att 13 procent av solens energi blir
användbar el. En ny anläggning på 1 kilowatt som är placerad på en oskuggad yta rakt mot
söder med 30-50 graders lutning producerar i Sverige ca 950 kilowattimmar per år och tar upp
en yta av 8 kvadratmeter.
Priset för installationen kan variera mycket och har sjunkit stadigt under de senaste åren på
grund av minskande priser på den globala marknaden.8 Som det ser ut så kan de största elleverantörerna; Vattenfall, Fortum, Eon och Jämtkraft erbjuda solcellspaket, i varierade
prisklasser. Det skiljer närmare 20 000 kr mellan det dyraste och billigaste alternativet,
baserat på ett mediumpaket med 12 paneler och en årsproduktion på ca 3000 kWh.
En anledning till att det känns lockande att satsa på solenergi är för att solenergi lämpar sig
bra på våra breddgrader. Forskning visar att kylan och reflektionen från snön gör att mer
energi kan utvinnas.9 Dessutom så är det lätt att installera och använda.
6
NGL – Vatten och energiteknik AB, <www.nglteknik.se/index.php/sida/snalspolande> (Acc, 2015-07-17)
Energimyndigheten, <https://www.energimyndigheten.se/Hushall/Varmvatten-och-ventilation/Vatten-ochvarmvattenberedare/Energieffektiva-kranar-och-duschmunstycken/> (Acc. 2015-07-17)
8
!Energimyndigheten!<www.energimyndigheten.se/Hushall/Producera-din-egen-el/Producera-el-fran-solen/>
(Acc. 2015-06-15)!
9
!Jämtkraft!<www.jamtkraft.se/kundservice/erbjudanden/erbjudanden/solel/>!(Acc.!2015507517)!
7
11
Solcellerna som monteras på taket eller på en ställning på marken tar emot och omvandlar
solens strålar till likström. En växelriktare gör om strömmen till vanlig växelström som går
via din el-central ut till husets alla olika apparater. På så
vis
får man el till hushållet. De stunder man producerar
mer el än man använder kan man sälja tillbaka elen
till elnätet. En annan fördel är att solcellerna
genererar el året om. En klar sommardag
produceras särskilt mycket el liksom en solig dag
under vårvintern när solens strålar reflekteras i
snön. Solcellsanläggningen kräver minimalt
underhåll och elproduktionen är helt tyst.10
Av samtliga leverantörer känns Jämtkraft som det mest naturliga valet – de ligger närmare
rent geografiskt och deras moduler är anpassade för Zon 4 (Sundsvall) och uppåt i Sverige.
Bland annat går det att läsa följande på deras hemsida:
”Vi har valt solceller från Bevegoline. De håller den kvalitet som behövs i vårt nordiska klimat och svarar upp
mot våra miljökrav.
-
Lokalproducerade, byggda i Sverige och för nordiska förhållanden.
-
Konstruktion tålig mot hård vind och snölaster. Konstruktionen av ramen håller upp till 8 000 pascal
(motsvarar 8 meter snö).
-
Panelerna är konstruerade för att bättre ta tillvara på solenergi under mörkare förhållanden som
morgon, kväll och vinter.
-
Antireflexbehandlat glas med unik etsningsmetod som säkerställer hög energiavkastning under hela
livslängden.
-
Aluminiumramen är anpassad för nordiska förhållanden; optimerade ovala dräneringshål,
vattenavrinning i ramens alla hörn. Hindrar vattenansamling och frostsprängning, för ökad
livslängd.”
11
Det som är bra är att OM vi inte väljer att satsa på solpaneler direkt så är det lätt att
komplettera med dem i efterhand. Det är inte många komponenter som behöver tillföras och
dessutom förbereder Trivselhus för installation. Eftersom baksidan av huset är tänkt att vara åt
söder kommer husets sadeltak fungera utmärkt som placering av solcellsmoduler.
10
!Jämtkraft!(Acc.!2015508504)!
!Ibid.,!(Acc.!2015507517)!
11
12
Tänkt placering av solceller
Om man däremot skall komplettera med solfångare (för till exempel uppvärmning) i efterhand
krävs det mer volymer, noggrannare projektering mm och är svårare att efterinstallera.
2.5
Välj uppvärmningssystem som passar dig och ditt hus
Eftersom de fyra husen i projektet har ett litet energibehov så vore det en stor fördel om alla
eller några av de fyra fastigheterna delade på samma värmekälla, t ex bergvärme och skötte
detta via en samfällighet. Från borrhålet med bergvärme dras kulvert till respektive hus. Detta
skulle ge både ekonomisk och praktisk vinning för alla. Vår husleverantör Trivselhus har
berg- eller jordvärme som standard för sina hus, vilket vi tycker är mycket positivt.
2.6
Välj distributions- och reglersystem
Eftersom Trivselhus jobbar med golvvärme som standard på nedervåningen och som tillval på
övervåningen ger det stora möjligheter att reglera värmen efter behov, t ex när man är bortrest
en längre period (långtidssänkning). Systemet bygger på tråddragen rumsreglering som gör att
man både manuellt och förinställt kan reglera temperaturen allt efter behov och tid på dygnet
(dygnsstyrning).
3
Material
Trivselhus bygger gärna trähus, både för köparens och för miljöns skull. Fördelarna med att
bygga trähus är många, både för oss och för miljön. En självklar orsak att välja trähus är att
13
klimatpåverkan minskar genom att bygga i trä. Trä har den lägsta energiförbrukningen av alla
byggmaterial. Trä är en förnybar resurs som också kan återanvändas. Och trä är även ett
koldioxidneutralt material som inte bidrar till växthuseffekten. Genom att Trivselhus är en del
av skogskoncernen Södra och hämtar stora delar av de cirka 25 kubikmeter trä som används
till ett Trivselhus därifrån, kan vi dessutom följa hela kedjan från träd till färdigt hus. Därför
vet vi att alla Trivselhus trähus byggs ansvarsfullt och långsiktigt. I övrigt är Trivselhus också
noga med de andra materialen som ingår. I samband med den fortbildning husföretaget och
byggfirman erbjuds från Grönt Boende-projektet kommer även vi jobba för att materialen som
används uppfyller BASTA och Byggvarubedömningen.
Mineralull
Till isoleringen i ett Trivselhus används mineralull som består av 76 procent återvunnet glas
och 21 procent mineraler. Mineralullsspill skickas tillbaka till tillverkaren för återvinning.
Spillet rivs och återanvänds som lösullsisolering.
Gipsskivor
Dessa består till 95 procent av gips från dagbrott eller gruvor, industrigips och returgipsskivor
samt 5 procent papperskartong. Gipsspill skickas även det tillbaka till tillverkaren för
återanvändning. Gipsspill kan även malas och användas som jordförbättringsmedel.
Papp och plast
Vindpapp och täckplast som används är CE-märkt och P-märkt. Detta är en kvalitetsmärkning
och visar på att produkten håller hög kvalitet och är åldersbeständig. Spillmaterial och
emballage av plast och kartong skickas till återvinning.
Trägolv
I ett Trivselhus är trägolv standard i alla torra utrymmen. Leverantören som Trivselhus valt att
samarbeta med anlitar enbart underleverantörer som innehar FSC-certifikat eller PEFCcertifikat, alternativt kan uppvisa att de arbetar miljömedvetet vid timmeranskaffandet.
Golven läggs och fogas samman helt utan lim.
När det gäller inredning i köket erbjuder Ballingslöv med sitt miljötänk och sitt engagemang
för en hållbar livsstil flera olika lösningar. Vi kommer naturligtvis välja köksluckor med
trämaterial och till bänkskivor vill vi använda ett så naturligt material som möjligt som sten,
14
tex granit eller betong – allt för att minimera miljöpåverkan så mycket som möjligt. Ett
alternativ är även komposit eftersom en bänkskiva i kompositsten är så nära naturen man kan
komma på konstgjord väg. Kompositen består nämligen till 95 % av mald sten.
Fasadfärg
När det gäller materialval vill vi även att det vi ska måla med är så miljövänligt som möjligt.
De flesta färger idag är vattenbaserade vilket redan där ger en viss miljöaspekt. När det gäller
att välja så miljövänligt som möjligt till ytskikten/träfasaden på huset så har linoljefärger
blivit allt populärare under senare år. De anses miljövänliga, men moderna linoljefärger har
betydligt kortare livslängd än sina äldre förlagor. Det orsakar en rad problem, bland annat
kunde tidigare fasadfärger hålla i upp till 40 år, medan dagens linoljefärger i genomsnitt
kräver ommålning redan efter sex år. Frågan är hur mycket mindre miljöbelastning det blir
med en färg som har så kort livslängd, säger Kerstin Lyckman, konservator och doktorand på
Tekniska högskolan i Stockholm.12 De äldre förlagorna innehöll dessutom en stor mängd bly.
Dagens linoljefärg innehåller en mindre mängd och tack vare andra bindande komponenter så
minskas livslängden. I vissa fall kan det krävas att man blandar i anti-mögelmedel i färgen
och därmed går miljöaspekten förlorad.
Till vår hjälp i valet av en så miljövänlig och hållbar fasadfärg som möjligt har vi Folksam till
vår hjälp. Folksam testar ett stort antal utomhusfärger varje år. I 2015 års test är det
anmärkningsvärt bara 4 av 45 utomhusfärger som får godkänt (!). Fler änF Ohälften
L K S A M Sav
FÄfärgerna
RGTEST –
har så mycket påväxt av mögel, alger eller andra problem att Folksam helt avråder från köp.
Detta
är detG
sämsta
resultatet någonsin sedan Folksam började testa utomhusfärger.13
Bilaga
Slutomdöme
ID Färgtyp
Tillverkare/
leverantör
Varunamn
Funktion
Betyg
Miljö/Hälsa
Slutbetyg
1 Täckfärg
Beckers
Akrylatfärg Max
Bra val
Acceptabel
Bra val
31 Täckfärg
Beckers
Perfekt Akrylatfärg
Bra val
Acceptabel
Bra val
17 Slamfärg
Falu Vapen
Fasadfärg
Bra val
Acceptabel
Bra val
27 Täckfärg
Alcro
Bestå Täckfärg
Bra val
Acceptabel
Bra val
39 Slamfärg
Falu Rödfärg
Falu Rödfärg
Bra val
Ej acceptabel
Tveksamt val
2 Täckfärg
Flügger
100 Aqua
Bra val
Ej acceptabel
Tveksamt val
3 Täcklasyr
Flügger
98 Aqua
Bra val
Ej acceptabel
Tveksamt val
Gjöco
Herregård Maximal
Bra val
Ej acceptabel
Tveksamt val
15 Täckfärg
30 Täckfärg
Hornbach/Schulz
Uteakrylat
Bra val
Ej acceptabel
Tveksamt val
24 Lasyr
Nordsjö
Tinova V+Lasur
Tveksamt val
Acceptabel
Tveksamt val
10 Täckfärg
Engwall&Claesson
Linoljefärg
Tveksamt val
Ej acceptabel
Tveksamt val
12
Tveksamt val
Ej acceptabel
Tveksamt
DN
(Acc.val201540 <www.dn.se/arkiv/bostad/miljovanlig-farg-har-kortare-livslangd-den-som-malar-fasad-med>
Täckfärg
Caparol
Intact Akrylatfärg
07-27)
Tveksamt val
Ej acceptabel
Tveksamt val
21 Täckfärg
Cuprinol
Täckfärg
13
Folksam
<www.folksam.se/testergodarad/byggaochrenovera/fargtest2015>
2015-07-27)!
Tveksamt val (Acc. Ej
acceptabel
Tveksamt val
9 Täckfärg
Jotun/Butinox
Futura Täckfärg
19 Täckfärg
Nordsjö
Tinova One
Tveksamt val
Ej acceptabel
Tveksamt val
20 Täcklasyr
Nordsjö
15
Tinova V Premium
Tveksamt val
Ej acceptabel
Tveksamt val
22 Täcklasyr
Cuprinol
Täcklasyr
Tveksamt val
Ej acceptabel
Tveksamt val
7 Täckfärg
Jotun
Ultimate Täckfärg
Tveksamt val
Ej acceptabel
Tveksamt val
16 Täckfärg
Gjöco
Herregård Exclusive
Tveksamt val
Ej acceptabel
Tveksamt val
5
Folksams test ger oss en bra vägledning av vilka tillverkare och färger vi kan använda oss av.
När man sedan går in på Beckers hemsida går det att läsa om deras miljöpolicy – vilket också
känns betryggande vid ett miljövänligt val av fasadfärg.
Miljön har en central roll i Beckers verksamhet. De strävar efter att vara föregångare inom
miljöområdet och ha ett miljötänkande i allt som de gör. Tillverkning sker i huvudsak i
Nykvarn i en av Europas mest miljövänliga fabriker, och de har fler miljömärkta produkter än
någon annan färgtillverkare i Europa. Även om de flesta produkterna idag är vattenbaserade,
miljöanpassade och märkta med både Svanen och EU Ecolabel så vill de att det ska omfatta
hela sortimentet. Det gäller även i tillverkningsprocessen och vid transporterna. En av
Beckers målsättningar för perioden 2012 till 2020 är att sänka koldioxidutsläppen med 50
procent.
Beckers Miljöpolicy:
-
Utveckla och marknadsföra miljöanpassade produkter. Ersätta farliga ämnen i produkterna så långt
detta är tekniskt möjligt.
-
Minimera miljöpåverkan från våra tillverkningsprocesser genom att hushålla med naturresurser och
göra processerna mera slutna.
-
Minimera uppkomsten av restprodukter och avfall.
-
Lagra och distribuera våra produkter på ett säkert sätt och eftersträva minskad miljöpåverkan från
våra transporter.
-
Försäkra oss om att leverantörer och entreprenörer uppfyller våra miljökrav.
-
Ge öppen och saklig information om vårt miljö- och kvalitetsarbete till anställda, kunder och övriga
intressenter.
-
Följa miljölagstiftningen, förebygga föroreningar och ständigt förbättra vår verksamhet.14
Även Alcro presenterar en omfattande miljöpolicy på sin hemsida. De är precis som Beckers
certifierade med Svanen och Eu Ecolabel och de för ett aktivt arbete för att produkter och
tillverkningsprocesser ska vara så miljövänliga som möjligt. Ett miljömål är att de ska kunna
erbjuda vattenburna produkter för alla ändamål.
De ger dessutom tips på återvinning av färgburkar och färgrester.15 Det blir bra vägledning för
oss att ha ett miljötänk kring minimeringen av avfall och hanteringen av avfall under själva
byggprocessen (se nedan)
14
!Beckers!<www.beckers.se/om5beckers/miljo>!(Acc.!2015507527)!
!Alcro!<www.alcro.se/Artiklar/miljo!>!(Acc.!2015507527)!
15
16
3.1
Minimerat avfall
Avfallshanteringen på byggplatsen under byggprocessen sköter entreprenadavdelningen på
Trivselhus. Skulle det behövas ännu bättre sortering än normalt så är de positiva till att det går
att lösa.
Källsortering är idag en naturlig del av vår livsstil, vilket vi vill fortsätta med och
förhoppningsvis kunna utveckla ännu mer. Vår tanke med vår rumsplanering är att skapa goda
förutsättningar för detta i till exempel klädkammaren i tvättstugan eller i det vidhängande
förrådet till garaget. Genom källsorteringen minimeras avfall som kastas vilket också leder till
en minskad sophantering.
4
Vatten
4.1 Dricksvatten
För att hålla nere förbrukningen av dricksvatten erbjuder Ballingslöv, via leverantören Grohe,
flera modeller med inställbar flödesbegränsare. Exempelvis har föreslagen badrumskran
nedan ett flöde på ca 4 liter/minut. Vid val av kranar och dusch måste vi ta hänsyn till
effektivitet mer än att bara välja snålspolande rakt av. (Se stycke 2.3) Det kommer att handla
om att inte spola för mycket i onödan utan att snarare begränsa tillflödet.
Till exempel:
Grohe Concetto 32666
Grohe Eurosmart 33490001
Focus 70
Som standardtoalett i alla Trivselhus ingår IFÖ Sign 6870 ROT,
som uppfyller kravet på spolmängd 2/4 liter.
4.2 Dagvatten
Kommunen och projektet kommer att grovt förbereda tomterna så att varje fastighet för sig
kan projektera sin egen lösning för att kunna ta hand om dagvattnet. Vidare kommer tomterna
terrasseras med diken mellan varje tomt. Dessutom kommer infartsvägen att byggas med
genomsläppligt material för att minska dagvattenmängderna.
17
Den tanke och idé vi har för fördröjning av vårt dagvatten och för att kunna
återbruka det, är att bygga en dagvattenbrunn med ett breddavlopp som
filtrerar vattnet till en stenkista. Till denna stenkista kommer en gammaldags
handpump vara kopplad för att kunna återanvända vattnet som samlas för
exempelvis bevattning.
4.3 Avloppsvatten
Inom projekteringen för samfälligheten och inom ramen för projektet
kommer alla fyra fastigheterna under en två-årsperiod att vara testpiloter för ett gemensamt
bioreningsverk.
Efter två år från att det tagits i bruk, utvärderas sedan systemet, och om det visar sig att
bioreningsverket inte fungerar tillfredsställande, så har kommunen förberett för alla
fastigheterna att koppla på sig på det kommunala avloppet, utan extra kostnad. ”Mitt-SverigeVatten” kommer kontinuerligt att ta prover i bioreningsverket för att säkerställa att det
fungerar som det är tänkt. Vi tycker det känns spännande och ser en ekonomisk vinst med att
ha ett eget bioreningsverk för samfälligheten. Vi tycker det är på tiden att sådana här
lösningar testas så här långt norrut.
5
Luft
5.1 Skapa en god innemiljö
Ljud
Ljudklass B i sovrum och vardagsrum enligt SS 02 52 67 uppfylls enligt Trivselhus. Ljudet
från ventilationen får inte vara störande.
Termisk komfort
Innetemperatur apr-sept ska beräknas och redovisas enligt FEBY12. Detta beräknas och
redovisas av Trivselhus när tomtköp är klart och vi vet om och vilken tomt vi får köpa.
De ponerar att den termiska komforten (se bilaga FEBY12) troligtvis kommer att kräva
solavskärmning på vissa fasader eller solfilm på vissa fönster. Det är i princip omöjligt att
planera innan huset är inplanerat på en specifik tomt.
18
6
Livsstil
Vi har redan idag ett miljötänk i hela vår livsstil. Vi försöker käll- och sopsortera så gott det
går på den lilla boyta som vi har idag. Vi anser att källsorteringen är ett viktigt led i en
förbättrad miljö – att vi kan ta hand om och återvinna så mycket som möjligt. Med det hus vi
planerar att bygga och med den planlösning som vi valt möjliggör vi detta ännu mer.
Dessutom är intresset för odling stort hos oss båda – vilket idag är en omöjlighet med boende
i en lägenhet. Med ett Grönt boende planerar vi att kunna utveckla den delen ännu mer mot ett
större självhushåll med odling av grönsaker, bärbuskar och fruktträd.
För oss är det självklart att sträva för att hålla energi- och vattenförbrukningen låg och med
rätt val i vårt planerade bygge möjliggörs det mer än idag. Så upplevelsen av projektet och
planeringen inför ett miljöbygge är att vi inte kommer att behöva förändra vår livsstil
nämnvärt, utan snarare att det ges ännu bättre möjligheter och förutsättningar att fördjupa och
utveckla den till något ännu bättre.
Deltagandet i seminarieserien har varit intressant och givande och har gett oss fördjupade
kunskaper i hur andra har byggt miljövänligt, vad som är viktigt att tänka på och hur man på
olika sätt kan lösa de uppställda miljökrav som finns. En av drivkrafterna och vår motivation
är att bygga ett kataloghus där vi vill slå hål på den vanligt förekommande föreställningen att
det inte går att bygga ett miljövänligt hus som fortfarande är estetiskt tilltalande och samtidigt
nyckelfärdigt. Det har lett till att processen med att välja husföretag har varit mycket
spännande och intressant. Vår upplevelse är att det finns ett stort motstånd mot att bygga
miljövänligt och få företag som vill och vågar satsa på detta, man bygger helt enkelt vidare
som man alltid har byggt, vilket vi anser är i helt fel riktning.
Vår förhoppning med detta projekt är att fler kommer välja att bygga miljövänligt när det går
att visa att man kan göra det med hjälp av husföretag. Dessutom ser vi en brist i husbranschen
som vi tror och hoppas kommer att utvecklas efter detta projekt. Som vi upplever det så är det
främst bristen på information på deras hemsidor. Likväl som man redovisar energiåtgång och
boytor för de olika hustyperna så hoppas vi att man i framtiden också redovisar till exempel
värmeförluster, U-värden och de låga driftskostnaderna – allt för att underlätta ett husköp och
kunna välja så miljövänligt och effektivt som möjligt.
19
Nu startar äntligen vår spännande resa mot ett miljövänligt drömhus och vi ser fram emot ett
händelserikt kommande år. Det ska bli lärorikt och spännande att följa byggprocessen och se
vår dröm byggas upp utifrån den vision vi skapat med detta arbete. Vi längtar till vi får flytta
in på ”Ekostigen” och fortsätta vårt miljöarbete i realiteten.
Henrik & Jocke
20
Bilaga 1- Energihuskalkyl och värmeförlustberäkning
Ort: SundsvallByggnad:
O112797 Hammarstedt C016
Område: Energihuskalkyler
Kalkylnamn: Alternativ 1
Kommentar: C016 - BVP FTX - Kalkylversion 2
Egna indata
Utdata resultat
Utskriven av: Bo Bengtsson
Senast ändrad: 2015-06-30
Låsta indata
Resultatsammanfattning
Värmeförlusttal (VFT)
Köpt energi:
23
Tidskonstant:
W/m2 Atemp
3,2
Klimatskal Um:
dagar
21,8
kWh/m2 Atemp
Summa viktad energi:
0
-varav elenergi:
21,8
kWh/m2 Atemp
viktningstal
El:
0
Fjärrvärme:
0
-varav fjärrkyla:
0
kWh/m2 Atemp
Naturgas:
0
Fjärrkyla:
0
21,8
kWh/m2 Atemp
Köpt energi - BBR:
Biobränsle:
Värmeförlusteffekt (FEBY12)
Klimatdata dimensionerande
Klimatdata för ort
Sundsvall
Dimensionerande utetemperatur
-23,5
°C
Marktemperatur, dimensionerade
-2
°C
Rumstemperatur
21
°C
Byggnadskonstruktion
Byggnadstyp
Lätt
Atemp
Agarage
Klimatskal
211,8
m2
Boarea BOA
0
m2
Lokalarea LOA
198,9
m2
0
m2
Area
U-värde
Temp. diff.
PT
m2
W/(m2K)
K
Watt
Yttervägg
186,6
0,155
44,5
=
1287
Ytterdörr
6,4
0,7
44,5
=
199
122,8
0,08
44,5
=
437
0
0
44,5
=
0
122,9
0,11
23
=
272
Vägg mot mark
0
0,15
23
=
0
Köldbryggor mot mark
1
0
23
=
0
Köldbryggor mot uteluft
1
22,0767
44,5
=
982
Fönster
24,9
0,8
44,5
=
886
Glasade altandörrar
16,7
0,7
44,5
=
Aom
482
m2
Summa
Byggnadsdel
Tak mot uteluft
Terasstak
Golv mot platta på mark + krypgrund
Sida 1/5
0,23
kWh/m2 Atemp
520
4585
0
W/m2K
Ort: SundsvallByggnad:
O112797 Hammarstedt C016
Område: Energihuskalkyler
Kalkylnamn: Alternativ 1
Kommentar: C016 - BVP FTX - Kalkylversion 2
Köldbryggor
Längd L
Y
L*Y
m
W/(mK)
W/K
Bottenbjälkslag
57,3
0,13
7,449
Fönster och dörrar
150,9
0,035
5,2815
Mellanbjälkslag
67,8
0,067
4,5426
0
0
0
Takfot
67,8
0,04
2,712
Ytter- och innerhörn
49,8
0,042
2,0916
Köldbryggor mot mark
0
0
0
Punktköldbryggor mot mark
0
0
0
Balkonginfästningar
Summa mot luft
Egna indata
Utdata resultat
Utskriven av: Bo Bengtsson
Senast ändrad: 2015-06-30
Låsta indata
22
Summa mot mark
0
Köldbryggors andel av klimatskalets förluster
21
%
Fönster och glasade dörrar
Syd
Väst
Norr
Öst
Summa
Fönsterarea brutto (m2)
8,4
3,7
10,7
2,1
24,9
Glasade dörrar (m2)
8,4
2,1
1,5
4,7
16,7
Fönsterandel (inkl. dörr)
19,6
%
Ventilationsdata Dimensionerade
Genomsnittligt frånluftsflöde (Vex)
0,35
(l/s)
Vindskyddskoefficient, e
0,07
Läckageflöde q50/Aom vid provtryckning
0,15
l/s, m2 Aom
Vindskyddskoefficient, f
15
Läckageflöde q50/Atemp vid provtryckning
0
l/s, m2 Atemp
Värmeåtervinningsdata dimensionerande, placerad inom klimatskal
Tilluftsflöde
95
(% av Vex)
Värmeväxlarens återvinningsgrad, heff
77
%
Värmekonduktivitet uteluftkanal, Y
Längd uteluftkanal
0,16
2
W/(mK)
m
Värmekonduktivitet avluftkanal, heff
0,16
W/(mK)
Längd avluftkanal
1,5
m
Avfrostningstid vid DUT
1
(minuter per timme)
Jordvärmeväxlarens återvinningsgrad
0
% heff
Resultat effekt
Infiltration
Systemverkningsgrad
5,1
8
l/s
Värmeväxlat luftflöde
0
% heff
Oväxlat luftflöde
0
Summa förlustflöden Vf
5,4
l/s
Effektbehov ventilation
288
Watt
Värmeförlusttal (VFT)
23
Sida 2/5
Watt / m2
Ort: SundsvallByggnad:
O112797 Hammarstedt C016
Område: Energihuskalkyler
Kalkylnamn: Alternativ 1
Kommentar: C016 - BVP FTX - Kalkylversion 2
Utskriven av: Bo Bengtsson
Senast ändrad: 2015-06-30
Egna indata
Utdata resultat
Låsta indata
Schablonkalkyl för energianvändning
Följande energiresultat avser en typisk familj med typiskt beteende och varmvattenbehov, samt normala utetemperaturer och väderleksförhållanden.
Hushållselanvändningen har antagits bli lägre än för genomsnittsvärden i Sverige, eftersom här finns krav på eleffektiva installationer. Att använda
schablonvärden innebär att verkliga värden alltid kommer att avvika en del, men ger en bättre grund för jämförelser.
Resultat
Byggnadstyp
Småhus
Indata småhus/flerbostadshus
Antal lägenheter
1
Innetemperatur
21
Antal personer
4,5
Effektiva varmvattenarmaturer
Nej
Förd. mätning av, eller, eget varmvatten
Varmvatten
Förluster VVC-ledning
°C
Ja
77,1
0
m3 / år
W / lägenhet
Stilleståndsförluster
100
Evakuerande kökskåpefläkt med VÅ / kolfilter
Nej
W
Spiskåpa. Forcerat luftflöde per bostad
100
(l/s, lgh)
Fläkteffekt normaldrift
88
W
Frånluftsfläktens placering i FTX
0
Pumpdrift
50
W
Fjärrkyla för komfort i lokaler
0
kWh/m2 (LOA)
El till komfortkyla
0
kWh/m2 (LOA)
Varmvattenenergi
20
kWh/m2 Atemp
Hushållsel exkl driftel
30
kWh/m2 Atemp
Driftel
5,7
kWh/m2 Atemp
Spillvärme medel/dygn
4,3
W/m2
Indata driftel
Komfortkyla / Fjärrkyla
Utdata
Sida 3/5
Ort: SundsvallByggnad:
O112797 Hammarstedt C016
Område: Energihuskalkyler
Kalkylnamn: Alternativ 1
Kommentar: C016 - BVP FTX - Kalkylversion 2
Egna indata
Utdata resultat
Utskriven av: Bo Bengtsson
Senast ändrad: 2015-06-30
Låsta indata
Solenergi vinter och sommar
Syd
Väst
Norr
Öst
Fönster brutto (m2)
8,4
3,7
10,7
2,1
Glasandel fönster, Fa
0,8
0,8
0,8
0,8
Altandörrar brutto (m2)
8,4
2,1
1,5
4,7
Glasandel altandörrar, Fa
0,8
0,8
0,8
0,8
Skuggfaktor, karm, mm
0,8
0,8
0,8
0,8
Horisontalvinkel (skuggningsfaktor)
0,67
0,67
0,67
0,67
0,55
Glasrutans g-värde
0,55
0,55
0,55
Sido- och överhängsavskärmning, sommarperiod
0,8
0,8
0,8
0,8
Rörliga solskydd vinter
0,85
0,85
0,85
0,85
Rörliga solskydd sommar
0,8
0,8
0,8
0,8
Produkt skuggning vinter
0,46
0,46
0,46
0,46
Reglersystemets verkningsgrad
98
%
Resultat värme netto
39
kWh/m2
Resultat värme + VV + driftel
65
kWh/m2
Solvärmefaktor (SVF)
4,4
%
Andel solvärme för varmvatten
0
%
Värmepump, V+VV
1
Värmepump, endast V
Värmepump, endast VV
Fjärrvärmeansluting
4,2
3
Nej
Bränsleanvändning
Nej
Pannverkningsgrad vid avsedd effekt
0,85
Sida 4/5
Ort: SundsvallByggnad:
O112797 Hammarstedt C016
Område: Energihuskalkyler
Kalkylnamn: Alternativ 1
Kommentar: C016 - BVP FTX - Kalkylversion 2
Valt kravalternativ
Utskriven av: Bo Bengtsson
Senast ändrad: 2015-06-30
Egna indata
Utdata resultat
Låsta indata
FEBY12
Viktad energi
0
kWh/m2
Obs, detta värde ska vara mindre än
0
kWh/m2
Denna information om kravgräns för viktad energi har bara relevans för byggnader med kombinerade energislag för värme- och
varmvattensystem och där lokala energikrav ställts eller där energikrav enligt metodiken i FEBY12 tillämpas. Där energikrav enligt äldre
kriterier ställs får resultatet räknas om enligt de viktningstal som då gällde.
För viktad energi har viktningsfaktorer använts.
Varje energislag har multiplicerats enligt följande:
El:
0
Fjärrvärme:
0
Biobränsle:
0
Naturgas:
0
Fjärrkyla:
0
Beräknat energiprestandavärde
21,8
kWh/m2 Atemp.
Obs detta värde, motsvarande begreppet Byggnadens specifika energianvändning i BBR och ska vara lägre än gällande byggreglers
minimikrav. I detta begrep finns inte garagearean medtagen enligt Boverkets definition.
Av detta utgör elenergi
21,8
kWh/m2 Atemp.
I värdet för värme ingår även förluster från varmvatten- och produktionssystem (stilleståndsförluster och varmvattencirkulationsförluster).
Sida 5/5
Bilaga 2 -
Beräkning av Um
2015-06-30
Trivselhus AB
Kund:
O112797 Hammarstedt Gräns
Fastighet:
Grönt boende
Byggnadsdel
Area(Ai)m2
Bostad
Vindsbjälklag
Pulpettak
Hanbjälklag
Snedtak
Balkong
Yttervägg
Källarvägg
Sutterräng
Markbjälklag
"Torparbj.lag"
Fönster(15%*Aupp)
-"- (>15%)
F240 mot garage
F120 garage
Dörr
Aom=
Tel. 0383-20800
Ukorr
Lokal
a1
a2
a3
W/m2°C
122,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
189,4
0,0
0,0
0,0
122,9
0,080
0,115
0,090
0,000
0,150
0,135
0,155
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0,260
0,320
0,110
1
1
1
1
1
1
0,0
0,200
1
1
27,5
14,1
0,800
0,700
1
1
1
1
0,0
0,0
6,4
0,170
0,350
0,700
1
1
1
1
1
1
483,0
0,0
Köldbryggor
Ytterväggshörn
Ytterv./takbj.lag
Ytterv./golvbj.lag
Ytterv./mellanbj.lag
Fönster-/Yd-smygar
Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient
Ujust=
a1*a2*(Ukorr-a3)
a2
1
1
1
1
1
Um=
0
0
0
0
0
0
0
0,080
0,115
0,090
0,000
0,150
0,135
0,155
0,000
0
0,260
0
0,320
0
0,110
0,000
0
0,200
0,000
0
0,800
0
0,700
0,000
0
0,170
0
0,350
0
0,700
0,000
Summa Ujust,i*Ai=
Ui*Ai
W/°C
9,83
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
29,35
0,00
0,00
0,00
13,52
0,00
0,00
0,00
22,03
9,85
0,00
0,00
0,00
4,45
0,00
89,02
w
Längd
a2xWxL
0,042
49,8
2,09
0,040
67,8
2,71
0,130
57,3
7,45
0,067
67,8
4,54
0,035
146,9
5,14
Summa a2xWxL
21,94
2
0,230 W/m K
Bilaga 3 -
Beräkning av Toppeffekt
Lägsta utetemperatur för orten:
Dimensionerande innetemperatur:
Temperaturdifferens:
Dimensionerande garagetemp:
-26,8
21
47,8
15
°C
°C
°C
°C
Kund:
O112797 Hammarstedt Gräns
Fastighet:
Grönt boende
Byggnadsdel
Ui*Ai
Temp Värmebehov
diff
Watt
Vindsbjälklag
9,83 42,8
420,5
Pulpettak
0,00 47,8
0,0
Hanbjälklag
0,00 47,8
0,0
0
0,00 47,8
0,0
Snedtak
0,00 47,8
0,0
Balkong
0,00 47,8
0,0
Yttervägg
29,35 47,8
1403,1
0
0,00 47,8
0,0
Källarvägg
0,00 47,8
0,0
Sutterräng
0,00 47,8
0,0
Markbjälklag
13,52
25
338,0
0
0,00 47,8
0,0
"Torparbj.lag"
0,00 42,8
0,0
0
0,00 42,8
0,0
Fönster(15%*Aupp)
22,03 47,8
1052,9
-"- (>15%)
9,85 47,8
470,6
0
0,00 47,8
0,0
F240 mot garage
0,00
6
0,0
F120 garage
0,00 41,8
0,0
Dörr
4,45 47,8
212,5
0
0,00 47,8
0,0
Summa transmissionsförluster W
3897,6
W/°C
Tappvarmvatten (välj 500 - 1000 W)
Köldbryggor
500
21,94
47,8
1048,6
Ventilation
Boarea Entréplan, m²:
0,35 l/s och m² golvarea
122,9
43,015 1,454
2990,3
Boarea Övre Plan, m²:
0,35 l/s och m² golvarea
88,9
31,115 1,454
2163,1
Boarea Källare, m²:
0,35 l/s och m² golvarea
0
0 1,454
0,0
74
Husets Toppeffekt W:
kW
Husets Toppeffekt med FTX kW:
10599,6
10,60
6,73
S:a ventilationsflöde l/s
Bilaga 4 – Beräkning bergvärme och ventilation
Data ifyllda av: Nazmije Kllokoqi
Datum: 2015-06-30
hus med berg-/markvärmepump och FTX-ventilation
TMF Energi version 4.1
Fritextruta/kommentarer:
Preliminär beräkning, skiss 2015-06-30
INDATA
Allmänt
Hustillverkare:
Husmodell:
Beställningsnummer:
Ordernummer:
Husets placering/ort:
Klimatzon:
Fastighetsbeteckning:
Adress:
Köpare:
Trivselhus AB
1,5-plan
Sundsvall
II
Hammarstedt
Gräns
Defaultvärden
Trum, medel, uppv.säsong
Personvärme, specifik
Närvarotid, medel
21,0
80
14
Varmvattenanv. specifik
14
Antal personer
Hushållsapparater
Byggnad
Tute, medel
DVUT, 1-dygn (24 h)
DVUT, 2-dygn (48 h)
DVUT, 3-dygn (72 h)
DVUT, 4-dygn (96 h)
Tidskonstant (τ)
DVUT, aktuell
Atemp
4
(st)
eleffektiva
3,0
-26,0
-25,0
-24,3
-23,4
95
-23,5
211,8
(°C)
(W/person)
(h/dygn)
3
(m /(person år))
(°C)
(°C)
(°C)
(°C)
(°C)
(h)
(°C)
(m2)
2
Värmeproduktion
P vp värme, 0/35°C
COP, värme, 0/35°C
P vp värme, 0/45°C
COP, värme, 0/45°C
Markvärmepump
Kollektorstorlek
Superheater, varmvatten
GL HE C6
5500 (W)
4,02
(-)
5100 (W)
3,12
(-)
nej
100
(%)
nej
Solel
Totalt levererad solel
Andel reduktion energianv. BBR 21
Direktelvärme, komplement
Elektrisk för-/eftervärme FTX
Elektriska handdukstorkar
termostat och/eller timer
årlig energianvändning
0
0
nej
0
A-klassad brinepump
Tomgångseffekt, el
Placering utanför klimatskal
Installerad eleffekt
Värmedistribution
A-klassade cirk.pumpar
Pel cirk.pump, medel
ja
100
nej
5400
Elgolvvärme (badrum/hall)
termostat och/eller timer
årlig energianvändning
Märkeffekt direktelvärme
Annan specifik elförbrukare
varav intern värmeavgivning
0,0
nej
0
0
0
0
Återkopplad reglering
ja
Vattenburen golvvärme
Max temp. fram vid DVUT
Resurseffektiva blandare
122,9
55,0
ja
Ventilation
Eleffektiv ventilation
Pel fläktar, medel
Luftflöde, medel
varav separat F-vent. garage
Normaldrift
Pel fläktar
Spec. luftflöde
FTX100
ja
111
(W)
74,1
(l/s)
0,0
(l/s)
111
0,35
ja
81
(W)
(W)
nej
3000
0,0
(kWh/år)
(%)
(kWh/år)
st
(kWh/år)
2
m
(kWh/år)
(W)
(kWh/år)
(%)
(W)
UTDATA
(m2)
(°C)
E hushållsel
E ut värmesystem
E varmvattenanv.
5832
10969
3703
(kWh/år)
(kWh/år)
(kWh/år)
(W)
(l/s/m2)
E värmeläckage VVB
E el fläktar
E el cirk.pump, värmedistr.
E el vp kompressor+brinepump
E elpatron, tillskott
E direktelvärme, komplement
E annan specifik elförbrukare
E red. p.g.a. solel (exkl. hush.el)
1945
996
440
5401
307
0
0
0
(kWh/år)
(kWh/år)
(kWh/år)
(kWh/år)
(kWh/år)
(kWh/år)
(kWh/år)
(kWh/år)
Agarage
0,0
(m )
Luftflöde
74,1
(l/s)
E köpt energi (exkl. hushållsel)
7144
(kWh/år)
Aom, total
483,0
(m2)
SFP
1,5
(W/l/s)
E köpt energi totalt, netto
12976
(kWh/år)
Reducerat flöde
nej
E energianvändn. (exkl. hush.el)
18053
(kWh/år)
Frånvarotid
0
(h/dygn)
E energianvändning, totalt
23885
(kWh/år)
Pel fläktar
42
E energibesparing värmepump
10909
Specifik energianvändning
33,7
(kWh/år)
(kWh/m2/år)
Kravnivå BBR 21 (BFS 2014:3)
Energiklass (SS-24300-2:2012)
P el max vp kompr.+brinepump
P elpatron, max, dim
P direktelvärme
Dim. eleffekt för uppvärmning
Installerad eleffekt, totalt
Kravnivå BBR 21 (BFS 2014:3)
75
A
2,12
2,01
0,00
4,12
5,40
7,45
2
Aom, byggnadsskal
360,1
(m )
Abottenplatta
122,9
(m2)
Um
2
(W/(K m ))
UAtot
111,1
(W/K)
Spec. luftflöde
0,10
(W)
(l/s/m2)
Värmeeffektbehov vid DVUT
Lufttäthet q50
6,26
0,15
måttlig
hög
5,1
(kW)
(l/(s m2)
(-)
(-)
(l/s)
Luftflöde
Värmeåtervinning
Nominellt flöde
Temp.verkn.grad (+2 °C)
Temp.verkn.grad (-15 °C)
Spisfläkt/-kåpa
Luftflöde, forcerat
Pel, forcerat
Drifttid
21,2
(l/s)
Avskärmning från vind
Passiv solinstrålning
q exfiltration, medel
0,230
45,0
80,0
77,0
F200
100
70
1,0
(l/s)
%
%
(l/s)
(W)
(h/dygn)
O112797 Hammarstedt_Gräns TMF 4.1 (2015-06-30).xlsx
BMVP+FTX
(kWh/m2/år)
(kW)
(kW)
(kW)
(kW)
(kW)
(kW)
2015-06-30
11:01
Beräkning av specifik energianvändning för hus med bergvärmepump och FTX-ventilation
Beräkningen avser:
Husmodell:
Beställningsnummer:
Ordernummer:
Husets placering/ort:
Klimatzon:
Fastighetsbeteckning:
Adress:
Köpare:
1,5-plan
Sundsvall
II
Hammarstedt
Gräns
För att uppfylla de krav som Boverkets byggregler ställer på energianvändningen, enligt avsnitt 9
i BBR 21 (BFS 2014:3), har vid projektering och beräkning följande allmänna indata använts
för att representera "normalt brukande":
- inomhustemperatur;
21 °C, under uppvärmningssäsongen
- tappvarmvattenanvändning;
3
14 m /person och år (60 °C)
- personvärme;
1
80 W/person, närvarotid 14 h/dygn
För det aktuella huset har vidare följande specifika indata använts:
- antal personer;
- hushållsel;
- årsmedeltemperatur, ute;
4 st
2
5832 kWh/år
3,0 °C
2
212 m
74,1 l/s
- tempererad golvarea;
- medelluftflöde;
Vidare har fabrikantdata för följande installationer använts:
Mark-/bergvärmepump typ;
Frånluftsfläkt/-aggregat typ;
Spisfläkt/-kåpa typ;
GL HE C6
FTX100
F200
Beräkningen har gett följande resultat:
Totalt levererad/köpt elenergi 3;
Energianvändning 4;
Specifik energianvändning
4, 5
;
Kravnivå enligt BBR 21 (BFS 2014:3);
Energiklass enligt SS 24300-2:2012 6;
Dim. eleffektbehov för uppvärmning 7;
Installerad märkeffekt;
Kravnivå enligt BBR 21 (BFS 2014:3);
12976 kWh/år
7144 kWh/år
!
2
34 kWh/m per år
2
75 kWh/m per år
A
4,1 kW
5,4 kW
7,5 kW
1) Brukarrelaterade indata enligt "Indata för energiberäkningar i kontor och småhus", Boverket, oktober 2007
2) Beräknat enligt formel i "Energideklaration för byggnader - en regelsamling", Boverket februari 2007
3) Avser endast den beräknade byggnadens energianvändning, inte hela fastighetens energianvändning.
4) Exklusive hushållsel, men inklusive driftel för fläktar, pumpar, etc
5) Detta motsvarar också husets preliminära beräknade värde för energideklarering av dess energianvändning.
Beräkningen har skett med marginal för variationer i tillverkningsprocess och variationer i "normalt brukande".
Vid en energimedveten användning bör verklig energianvändning kunna bli 10-20 % lägre än beräknat.
Vid ett energislösande beteende kan verklig energianvändning istället bli 10-20 % högre, eller mer.
6) Svensk Standard SS 24300-2:2012, Byggnaders energiprestanda - Del 2: Energiklassning av byggnader
7) Exklusive eleffekt till fläktar och cirkulationspumpar för värmdistribution.
Beräkningen har gjorts med beräkningshjälpmedel som framtagits av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
på uppdrag av TMF, Trä- och Möbelföretagen, för trähustillverkande medlemmar inom TMF.
Beräkningshjälpmedlet är i huvudsak baserat på SS-EN ISO 13790 men med anpassning av defaultvärden
till svenska förhållanden. Indata är i tillämpliga delar baserade på provningsresultat från EN-standarder för
respektive typ av installation (EN-14511, EN-1148, EN-1151, EN-13141-3, -4, -7)
Beräkningen har gjorts av: Nazmije Kllokoqi
Trivselhus AB
2015-06-30
TMF Energi version 4.1
Eventuella kommentarer:
Preliminär beräkning, skiss 2015-06-30
Resultat
!"#$
4,0":;<#
>?@A@B,0/C
%&&'()(*+,--,./01$0*2.3#/
'5&6758795
=!
'7@B,#A*:"#$/D,BB*E#
F01-@
'&&AG
-'
FH-
IG9A5
-
FJH001#@B,00,
&''A)
5
'&
7'8AG
5
655
-'
K1$1B01-@
4;-1#/;H#1.,#$1*;##101-@
4;-1#/;H#1.,#$1*"0101-@
4;-1#/;H#1.,#$1*<,.,<101-@
>,@@D,.-D,001#
>.,#/-;//;H#/OP.B"/0
Q"O0D3RB;#</OP.B"/0
:"--,*1OO1E0J1SHD
TV1#0;B,0;H#/OBP$1
'
LM
LM
LM
LM
N
9G)G N
6&69 N
&5A8 EN
'
5A'9 NU- !
(I BU/
Bilaga 5 – Exempelritning: förslag på förminskade fönster för minskad värmeförlust
!"#!$
!"#%
!"#%
!"#%