Document
Transcription
Document
Kap. 7 Logik och boolesk algebra Satslogik • Fem logiska konnektiv: ej, och, eller, om-så, omm • Begrepp: sats, sanningsvärde, sanningsvärdestabell tautologi, kontradiktion • Egenskaper: Räkneregler för satslogik (10 lagar, jämför räkneregler för mängder) Omskrivningsregler för implikation och ekvivalens Predikatlogik • Begrepp: kvantifikatorer och predikat • Egenskaper: Predikalogiska räkneregler Bevisteknik Boolesk algebra • Begrepp: boolesk algbra och boolesk funktion disjunktiv och konjunktiv normalform, grindnät • Egenskaper: Räkneregler för operationerna i boolesk algebra Rekommenderade uppgifter 7.24, 7.29, 7.38, 7.39, 7.40, 7.41, 7.42, 7.43, 7.44, 7.45, 7.53, 7.54, 7.58, 7.62, 7.71, 7.72, 7.73, 7.74, 7.75, 7.76, 7.77, 7.78, 7.79, 7.80, 7.81, 7.82, 7.83, 7.84, 7.85, 7.86, 7.87, 7.88, 7.89, 7.90. Satslogik – simbolisk logik Satser: uttalanden som är antingen sanna eller falska. • En enkel eller atomär sats kan inte delas upp ytterligare. • En sammansatt sats sammankopplas av fler enkla satser med logiska konnektiven ¬, ∧, ∨, →, ↔ Fem logiska konnektiv Antag att p och q är två satser. Man kan bildar nya satser med hjälp av de logiska konnektiven. • Negation ¬p ej p • Konjunktion p∧q p och q • Disjunktion p∨q p eller q • Implikation p→q om p så q • Ekvivalens p↔q p omm q Sanningsvärden: • Varje enkel sats har ett sanningsvärde 1 (``True´´) eller 0 (``False´´). • Sanningsvärdena av en sammansatta rekursivt av en sanningsvärdestabell. sats bestäms • En sats är en tautologi (resp. kontradiktion) om dessa sanningsvärden alltid är 1 (resp. 0). Sanningsvärdestabellen för konnektiven: p 0 0 1 1 q 0 1 0 1 ¬p 1 1 0 0 p∧q 0 0 0 1 p∨q 0 1 1 1 p→q 1 1 0 1 Samband mellan olika satser: • Logisk implikation: p⇒q dvs om p är sann så är q sann. • Logisk ekvivalens: p⇔q dvs p är sann om och endast om q är sann. p↔q 1 0 0 1 Räkneregler för satslogik (10 lagar): I. Associativa lagar ( p ∨ q) ∨ r ⇔ p ∨ (q ∨ r ) ( p ∧ q) ∧ r ⇔ p ∧ (q ∧ r ) II. Kommutativa lagar p ∨ q ⇔ q ∨ p, p∧q⇔q∧ p III. Distributiva lagar p ∨ (q ∧ r ) ⇔ ( p ∨ q) ∧ ( p ∨ r ) p ∧ (q ∨ r ) ⇔ ( p ∧ q) ∨ ( p ∧ r ) IV. Idempotenslagar p ∨ p ⇔ p, V. DeMorgans lagar ¬( p ∨ q ) ⇔ ¬p ∧ ¬q ¬( p ∧ q ) ⇔ ¬p ∨ ¬q p∧ p⇔ p VI. Absorptionslagar p ∨ ( p ∧ q) ⇔ p , p ∧ ( p ∨ q) ⇔ p VII. Dubbel negation (involution) ¬(¬p ) ⇔ p VIII.Inverslagar p ∨ ¬p ⇔ 1 , p ∧ ¬p ⇔ 0 IX. Identitetslagar p ∧1 ⇔ p, X. p∨0⇔ p Dominationslagar p ∧ 0 ⇔ 0, p ∨1⇔ 1 Omgivningsregler för implikation och ekvivalens: p→q ⇔ ¬p ∨ q p∨q ⇔ ¬p → q p↔q ⇔ ( p → q ) ∧ (q → p ) p↔q ⇔ ( p ∧ q ) ∨ (¬p ∧ ¬q ) Mer om implikation: • Sats p→q • Kontrapositivet ¬ q → ¬p • Konvers q→ p • Invers ¬ p → ¬q • Sanningsvärdestabellen p 0 0 1 1 q 0 1 0 1 p→q 1 1 0 1 ¬q → ¬p 1 1 0 1 q→ p 1 0 1 1 ¬ p → ¬q 1 0 1 1 Predikatlogik Kvantifikatorer och predikat: • Universella kvantifikatoren ∀x ``för alla x´´ • Existentiella kvantifikatoren ∃x ``det finns x´´ • Enställigt predikat: en funktion från universum till de två sanningsvärdena sant och falskt. • Tvåställigt predikat: en funktion från mängden av ordnade par i universum till sanningsvärdena. • Prenexform: ett predikatlogiskt uttryck som börjar med kvantifikator. Predikalogiska räkneregler: • Negation ¬∀x P( x) ⇔ ∃x ¬P ( x) , ¬∃x P( x) ⇔ ∀x ¬P ( x) • Omkastning av kvantifikatorer av samma sort ∀x∀y P ( x, y ) ⇔ ∀y∀x P ( x, y ) ∃x∃y P ( x, y ) ⇔ ∃y∃x P ( x, y ) • Namnbyte ∀x P( x) ⇔ ∀y P ( y ) , ∃x P( x) ⇔ ∃y P ( y ) • Utvidgning och inskränkning av kvantifikators räckvid (∀xP( x) ) ∧ Q ⇔ ∀x(P ( x ) ∧ Q ) (∃xP( x) ) ∧ Q ⇔ (∀xP( x) ) ∨ Q ∃x ( P ( x ) ∧ Q ) ⇔ ∀x(P ( x ) ∨ Q ) (∃xP( x) ) ∨ Q ⇔ ∃x ( P ( x ) ∨ Q ) Bevisteknik: • Direkt bevis eller indirekt bevis: att visa att en sats genom ett direkt argument, eller genom motsägelse. • Bevisstrategier, inklusive implikationer, för-alla-påståenden, existens-påståenden, konjunktioner, disjunktioner, ekvivalenser. • Tumregler vid översättning: För-alla-påståenden är nästan alltid implikationer. Existens-uttryck är i stort sett aldrig implikationer. Boolesk algebra Boolesk algbra: En boolesk algebra är en icke-tom mängd med 1 och 0, tillsammans med tre operationer, dvs addition, multiplikation och negation som uppfyller räkneregler nedan. Räkneregler för operationerna i boolesk algebra: I. Associativa lagar ( p + q) + r = p + (q + r ) , II. ( p ⋅ q) ⋅ r = p ⋅ (q ⋅ r ) Kommutativa lagar p + q = q + p, p⋅q = q⋅ p III. Distributiva lagar p + q ⋅ r = ( p + q) ⋅ ( p + r ) p ⋅ (q + r ) = p ⋅ q + p ⋅ r IV. Idempotenslagar p + p = p, p⋅ p = p V. DeMorgans lagar p + q = p⋅q, p⋅q = p + q VI. Absorptionslagar p + p⋅q = p, p ⋅ ( p + q) = p VII. Dubbel negation (involution) p= p VIII.Inverslagar p + p = 1, p⋅ p =0 IX. Identitetslagar p ⋅1 = p , X. p+0= p Dominationslagar p ⋅ 0 = 0, p +1 =1 Boolesk funktion: • En boolesk funktion är en funktion som tar ett antal booleska variabler som indata och ger ett booleskt värde. • Varje boolesk funktion kan uttryckas på en disjunktiv normalform (en summa av produkter), eller en konjunktiv normalform (en produkt av summor), där varje deluttryck innehåller samtliga variabler, eventuellt med en negation. Grindnät: • Tre logiska grindar: OR-grindar, AND-grindarr, NOT-grindar. • Samband mellan logiska kretsar och booleska funktioner: Varje logisk krets motsvarar en boolesk funktion. Varje boolesk funktion på disjunktiv normalform bestäms av en logisk krets genom 1) att konstruera en grindar till varje minterm, 2) att kombinera de samliga grindarerna i 1).