Nyhetsbrev_files/Nyhetsbrev Vitberget nr 12, v39

Transcription

Nyhetsbrev_files/Nyhetsbrev Vitberget nr 12, v39
Nyhetsbrev 12
Vitberget
september 2015, v 39
Välkomna att ta del av Vitberget Vindkrafts tolfte nyhetsbrev för planerad
vindkraftanläggning Vitberget. Via nyhetsbrev informerar Vitberget Vindkraft
närboende och övriga om projekt Vitberget.
Detta nyhetsbrev handlar om vindmätning och vindberäkningar. Detta är ett mycket komplicerat område men vi har försökt
undvika att bli allt för tekniska. Vi berättar lite om den pågående vindmätningen för projekt Vitberget och hittills erhållna
resultat.
Det blåser extremt bra!
Vindmätningsmasten på Vitberget har varit i drift sedan den
restes och den kommer fortsätta att mäta vinden tills dess då
vindparken byggs. Idag har vi loggat ca 5,5 miljoner
mätvärden. Detta betyder att vi har exceptionellt mycket
vinddata som grund för våra vindberäkningar. Normalt sett
krävs det vindmätning under 1 till 2 års tid, innan man kan
göra statistiskt säkerställda vindberäkningar. Vi har
närmare 4 års mätdata, vilket betyder att vi har mycket liten
osäkerhet i våra vindberäkningar.
Hösten 2011 restes en 100 meter hög vidmätningsmast på
Vitberget. Syftet med en vindmätningsmast är att den
mycket detaljerat ska kartlägga vindförhållanden inom ett
visst område. I masten på Vitberget finns sammanlagt 7
mätare som mäter vindens hastighet och riktning vid flera
olika höjder, vi mäter även temperatur. Mätningar görs i
intervaller om 10 minuter. Varje mätare registrerar under
ett 10 minutersintervall medel-, max- och minvärde samt en
standardavvikelse, dvs. 4 olika värden, som alla är viktiga
och behövs när vindberäkningar ska göras.
I nedan vindkarta visas den beräknade årsmedelvinden vid
100 meters höjd över marknivå för Vitberget.
V1
V3
V2
0
Vitberget Vindkraft AB
För ytterligare information kontakta
Jesper Berg, tel: 070-514 89 63
E-post: [email protected]
s 1(3)
1
2 km
Nyhetsbrev 12
Vitberget
september 2015, v 39
Årsmedelvind inom delområde V1
Minkesberget och Granåsen
Vid 100 meters höjd blåser det så mycket som 8,6 m/s vid
Vitbergets högsta platå, inom övriga höjdplatåer vid
Vitberget blåser det 8,0 till 8,5 m/s och i de lägre områdena
på Vitberget blåser det 7,5 till 8,0 m/s. Vid området kring
Nylandsbodarna och Glasberget blåser det 7,0 till 7,5 m/s
med undantag för ett litet gult område där det blåser 6,5 till
7 m/s.
Vindkartan visar att det även blåser mycket bra vid
Minkesberget och Granåsen, som ligger mellan V3 och
Mjövattnet. Områdets vindförutsättningar i kombination
med att området är ett utpekat vindkraftsområde i Kramfors
kommuns vindkraftsplan, gjorde att vi inledningsvis även
utredde förutsättningar för vindkraft även vid Minkesberget
och Granåsen.
Årsmedelvind inom delområde V2
Vid tidpunkten för samrådet, dvs. hösten 2012, ingick
Minkesberget och Granåsen i projektområdet. Under
samrådet inkom synpunkter mot vindkraft på framförallt
Granåsen. Pga. detta beslutade vi hösten 2013 att helt
avveckla planerar på vindkraft vid Minkesberget och
Granåsen. Samrådets syfte är bl.a. att lyfta fram frågor likt
de som uppkom i samband med Granåsen, vilket sedan ger
en möjlighet för sökanden att anpassa projektplanerna. Väl
genomförda samråd leder till att projekt utvecklas så att de
blir mer miljömässigt hållbara.
Vid den högsta platån blåser det 7,5 till 8,0 m/s och i övriga
delar blåser det 7,0 till 7,5 m/s.
Årsmedelvind inom delområde V3
Vid höjdområdena vid Morishällorna, Pustberget, Grönbacksmyran och Björntjärnskullen blåser det 7,5 till 8,0 m/s
och inom övriga delar blåser det 7,0 till 7,5 m/s.
Riksintresse vindbruk
Vindmätningen visar att det blåser extremt bra på Vitberget.
De vindar som uppmätts över verksamhetsområdet är bland
de absolut högsta som någonsin har noterats inom
vindkraftsprojekt i Sverige. Detta gör Vitberget till ett unikt
område.
Verksamhetsområdet för projekt Vitberget har förutsättningar för att klassificeras som riksintresse vindbruk.
Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget att
identifiera områden med särskilt goda vindförutsättningar
och bedöma vilka av dessa som ska vara riksintresse för
vindbruk.
Enligt 3 kap. 8 § miljöbalken ska mark- och vattenområden
som är särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som
påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av
sådana anläggningar.
Energimyndighetens kriterier är att det ska blåsa mer än
7,2 m/s vid 100 m höjd, området ska vara större än 5 kvadratkilometer och att avstånd mellan vindkraftverk och
bebyggelse ska vara större än 800 meter. Vitberget uppfyller
samtliga kriterier.
Vindmätning
kan man ungefärligt identifiera områden som kan ha goda
vindförhållanden. Denna typ av vindkartering fungerar
godtagbart för de delar Sverige som är relativt platta men för
regioner där det är kuperat, såsom Kramfors kommun, blir
de alltid missvisande. Det faktum att vindkarteringar är
missvisande är allmänt vedertaget hos projektörer,
myndigheter och domstolar. (Se t.ex. länk 1, kap 2.1 s 13,
näst sista stycket).
Innan en vindpark byggs måste man säkerställa att
investeringen kommer att bli lönsam. Detta görs genom
detaljerade investeringskalkyler, där en rad olika faktorer
ingår såsom kostnader, prognoser för elspotpriset, beräknad
produktion av elkraft m.m.
Den största påverkande faktorn i en investeringskalkyl för
en vindpark är alltid den beräknade produktionen av
förnybar elkraft. För att man ska kunna beräkna hur mycket
förnybar elkraft en vindpark kommer att producera på en
viss plats, krävs tillgång till högupplöst vinddata över en
längre period, vanligtvis omkring 2 års tid.
Från en vindkartering får man inte ut någon faktisk
vinddata, man får endast ut en approximerad årsmedelvind
och det behövs betydligt mer än så för att man ska kunna
göra rättvisande produktionsberäkningar.
För att rättvisande produktionsberäkningar ska kunna göras
krävs högupplöst vinddata från en fysisk vindmätning inom
det område man hade tänkt att bygga vindkraft. För detta
För Sverige finns ett antal så kallade vindkarteringar. Dessa
karteringar är inget annat än mycket grova uppskattningar
över nationens vindtillgångar. Genom vindkarteringarna
Vitberget Vindkraft AB
För ytterligare information kontakta
Jesper Berg, tel: 070-514 89 63
E-post: [email protected]
s 2(3)
Nyhetsbrev 12
Vitberget
september 2015, v 39
krävs en vindmätningsmast och ibland även en kombination
med SODAR-mätningar. Vi har använt både vindmätningsmast och flera olika SODAR-positioner inom verksamhetsområdet.
Skog har en starkt bromsande inverkan, medan det över
öppet hav kan vara starka vindar redan på låg höjd.
Vindmätningsmaster brukar vara mellan 80 och 120 meter
höga. Vid flera olika höjder monteras bommar och längst ut
på bommen sitter vindmätarna.
Vindprofilen för utpräglade höjdområden i skogsmiljö, såsom
Vitberget, kan dock se helt annorlunda ut. Vitbergets höjdplatå gör att vindprofilen mer liknas en vindprofil till havs
trots att det är ett skogsområde, detta är unikt!
Backeffekt
Uppförsbackar kan skapa en så kallad backeffekt om de
lokala förhållandena är rätt. Om ett berg har en jämn höjdökning i förhärskande vindriktningar kan en backeffekt
uppstå, men om lutningen är för brant uppstår turbulens
istället för backeffekt. Om lutningen är för flack får
backeffekten ingen verkan.
Bilden ovan är tagen från 50 metersnivån vid
vindmätningsmasten på Vitberget, en molnig
höstdag för några år sedan. Längst ut på
bommen sitter en så kallad anemometer och ett
steg närmare masten (kameran) sitter en
vindriktningsgivare.
Vindmätare
En anemometer mäter vindens hastighet och en
vindriktningsgivare (kallas även för vindflöjel)
mäter vindens riktning. Mätdata kommer i 10
minuterintervaller, där medel-, max- och
minvärde anges men även standardavvikelsen
anges. Nu börjar det bli lite tekniskt, men enkelt
förklarat så är standardavvikelsen en viktig
parameter som behövs för att räkna ut
turbulensintensiteten.
Backeffekten innebär att vinden pressas uppåt vilket gör att
vindhastigheten ökar ännu mer.
Det är mycket svårt att på förhand beräkna vilka områden
som kan få backeffekt. Innan vi påbörjade vindmätningen
förutspådde vi att verksamhetsområdet, dvs. V1, V2 och V3
hade förutsättningar för backeffekt. Vindmätningar har dock
visat att backeffekten är betydligt större och turbulensen är
betydligt lägre än vad vi från början trodde.
Turbulens
Turbulens är ett mått på hur mycket vinden varierar, både i
styrka och i riktning. Ostörd vind blåser endast i en riktning,
men tillkommer terräng virvlar luften kring den
huvudsakliga vindriktningen. Turbulensen uppkommer
genom terräng, vegetation och av att varm luft stiger uppåt
från markytan. Mängden turbulens är starkt förknippat med
den specifika platsen. Ur ett vindkraftperspektiv vill man ha
låg turbulensintensitet.
Backeffekten är en betydande orsak till varför Vitberget har
så pass goda vindförhållanden.
Vänliga hälsningar
Vindprofil
Vindprofilen visar hur vindhastigheten varierar med höjden
över marken vid olika vindriktningar. Förändringen av
vindhastigheten med höjden i atmosfären uttryckas som en
vindgradient. Vindgradienten kallas också vindskjuvning.
_____________________________
Jesper Berg
Vitberget Vindkraft AB
Vitberget Vindkraft AB
För ytterligare information kontakta
Jesper Berg, tel: 070-514 89 63
E-post: [email protected]
s 3(3)