15-768 Svappavaara - Miljörapport 2014 Gruvberget

15-768 Svappavaara - Miljörapport 2014 Gruvberget

Yttre Miljö
2014
Miljörapport Gruvberget
UTREDNING
Bilagor:
Datum:
Vår beteckning:
2015-03-13
15-768
Säkerhetsklassificering:
Öppen
Handläggare │ Avd/Sektion
Niddi Ögren │ Hållbar utveckling/ Yttre Miljö
D +4698072809
E [email protected]
Författare:
Niddi Ögren
Uppdragsgivare:
LKAB
Får publiceras:
Ja
Granskad av:
Linda Bjurholt
Godkännande av:
Anders Furbeck
Utredning till:
Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten
Kiruna kommun, Miljökontoret
Arkivet Malmberget
Alrutz advokatbyrå
Lars-Eric Aaro
Frank Hojem
Katarina Holmgren
Anders Kitok
Anders Furbeck
Per-Eric Lindvall
Grete Solvang-Stoltz
Markus Petäjäniemi
Peter Schmid
Monica Bellgran
Stefan Hämäläinen
Monica Quinteiro
Thomas Määttä
Samuel Jonsson
Bengt Andersson
Göran Olovsson
Peter Söderman
Peter Popper
Ulf Halldén
Tobias Eliasson
Petra Berggrund
Johan Törner
Helena Skoglund
Anders Lindberg
Fredrik Björkenwall
Lotta Lauritz
Malin Brännvall
Miljörapport 2014 LKAB Gruvberget
Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje
år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över
verksamheten enligt 26 kap 20 § miljöbalken.
Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets
föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare
mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en
heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår
en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell
miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund och en textdel,
varav denna del utgör textdel.
LuossavaaraKiirunavaara AB (publ)
981 86 Kiruna
T 0771 760 000
Säte: Luleå
Plusgiro: 257853-2
F 0771 760 002
Org.nr: 556001-5835
Bankgiro: 560-2917
www.lkab.com
W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2015\15-768 Svappavaara - Gruvberget Miljörapport 2014.docx
1 (1)
MILJÖRAPPORT
Grunddel
För LKAB - Svappavaara Gruvberget(2584-103-1) år: 2014 version: 1
UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN
Verksamhetsutövare:
Luossavaara-Kiirunavaara AB
Organisationsnummer:
556001-5835
UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN
Anlaggningsnummer:
2584-103-1
Anlaggningsnamn:
LKAB - Svappavaara Gruvberget
Postnummer:
98186
Ort:
Kiruna
Besöksadress för anl.:
LKAB:s Industriområde, Svappavaara
Fastighetsbeteckningar:
Svappavaara Malmfält 1:1 (Svappavaara 29:1)
Kommun:
Kiruna
Huvudverksamhet och verksamhetskod:
13.10 (Malm och mineral)
Sidoverksamheter och verksamhetskoder:
Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF:
Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF:
EPRTR huvudverksamhet:
(<Ej angiven>)
EPRTR biverksamheter:
Kod för farliga ämnen:
SevF01a (Gödningsmedel mm. 50t)
SevK05 (Explosiva ämnen, 50 t)
Tillsynsmyndighet:
Länsstyrelse
Miljöledningssystem:
ISO 14001
Koordinater:
7514158 x 753929
Länk till anläggningens hemsida:
www.lkab.com
Inlämnad:2015-03-30 14:09:49
Version:1
1/2
MILJÖRAPPORT
Grunddel
För LKAB - Svappavaara Gruvberget(2584-103-1) år: 2014 version: 1
KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN
Förnamn:
Niddi
Efternamn:
Ögren
Telefonnummer:
0980-728 09
Telefaxnummer:
E-postadress:
[email protected]
c/o:
Gatu-/boxadress:
Svappavaara Kontoret
Postnummer:
98186
Postort:
Kiruna
JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT
Förnamn:
Anders
Efternamn:
Furbeck
Telefonnummer:
0771 760 000
Telefaxnummer:
E-postadress:
[email protected]
c/o:
Gatu-/boxadress:
Box 952
Postnummer:
97128
Postort:
Luleå
Inlämnad:2015-03-30 14:09:49
Version:1
2/2
Miljörapport - Textdel
Anläggningsnamn
Gruvberget Svappavaara
Anläggningsnummer
2584-103-1
Rapporteringsår
2014
1. Verksamhetsbeskrivning
4 § 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga
påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges.
Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att
t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter
eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller
omfattande transporter.
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern,
världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande
leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher.
Brytning av järnmalm sker i underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget samt i ett dagbrott i
Svappavaara, Gruvberget. LKAB Berg och Betong AB ombesörjer brytningen av järnmalm vid
Gruvberget. Brytning sker i dagbrott genom pallbrytning, vilket innebär att malmen bryts skiva för
skiva mot djupet, skivornas tjocklek (pallhöjden) är ca 15 meter. Malmen borras och sprängs för att
sedan lastas i tipptruckar och transporteras ner till Svappavaara industriområde för
krossning/sovring innan den går vidare till anriknings- och kulsinterverket. Under 2014 producerades
2 003 090 ton magnetit. Avlägsnat gråberg deponeras på befintliga gråbergsupplag söder om
Gruvberget, under 2014 uppgick mängden gråberg till drygt 10 Mton.
Miljöpåverkan från dagbrottsverksamheten utgörs främst av vibrationer och luftstötar i samband
med sprängning, lagring av avfall (sidoberg), utsläpp till vatten och luft från transporter,
materialhantering och sprängning.
Brytningen vid Gruvberget startades den 27 maj 2010. Under 2012 pågick verksamheten under
perioden 2012-01-01–2012-06-07. Verksamheten återupptogs 2012-12-20 då ett tidsbegränsat
tillstånd, till och med utgången av 2013, trädde i kraft. Vid årsskiftet 2013-2014 erhöll verksamheten
vid Svappavaara och Gruvberget nytt tillstånd. Endast de villkor som berör verksamheten vid
Gruvberget redovisas i denna rapport, se bolagets miljörapport för förädlingsverksamheten i
Svappavaara för övriga villkor.
2. Tillstånd
4 § 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 § miljöbalken eller
motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser.
Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas
under punkt 9.
Datum
Beslutsmyndighet
Beslutet avser
2013-12-20
MMD
•
M3412-10
•
att driva en gruva vid Gruvberget, med ett
krossnings-/sovringsverk i anslutning till bolagets
befintliga malmförädlingsanläggningar i
Svappavaara samt att bryta och bearbeta högst 2
miljoner ton malm per år och att losshålla och
deponera erforderligt gråberg,
att leda bort och släppa ut det grundvatten och
ytvatten som läcker in i gruvan och i stollgången
vid utlastningen och för detta ändamål utföra
återstående anläggningsdelar och /…/.
3. Anmälningsärenden beslutade under året
4 § 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga
ändringar enligt 1 kap. 10-11 §§ miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet
eller besluten avser.
Datum
Beslutsmyndighet
Beslutet avser
2014-05-14
Länsstyrelsen
(525-5465-14)
2015-06-04
Länsstyrelsen
(555-6773-14)
Länsstyrelsen
(555-8031-14)
Länsstyrelsen
(555-13266-14)
Föreläggande till skydd av naturmiljön för
hydrogeologiska undersökningar samt dispens
från förbudet att framföra motordrivet fordon
på barmark vid Gruvberget. Beslutet omfattar
även samråd enligt Kulturmiljölagen
Ansökan om undantag från villkor gällande tid
för sprängning av malmsalva i Gruvberget.
Anmälan om ändrad deponering inom
gruvindustriområdet i Svappavaara.
Anmälan om återvinning av järnhaltigt sidoberg
Leveäniemi och Gruvberet, inom
gruvindustriområdet i Svappavaara.
Ansökan om undantag från villkor gällande dag
för sprängning i Gruvberget.
20141210
20141217
20141219
Länsstyrelsen
(555-14160-14)
4. Andra gällande beslut
4 § 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort
redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 § andra stycket
industriutsläppsförordningen (2013:251) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde,
dispens och statusrapport enligt 4 a §.
Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella,
förelägganden mm.
Datum
Beslutsmyndighet
Beslutet avser
-
5. Tillsynsmyndighet
4 § 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken.
Länsstyrelsen i Norrbottens län.
6. Tillståndsgiven och faktisk produktion
4 § 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning.
Tillståndsgiven mängd/Annat mått
Faktisk produktion/Annan uppföljning
2 miljoner ton malm
2 003090 ton magnetit
Produktionsvillkoret innehålls.
Produktion ton Gruvberget 2010-2014
3000000
2000000
1000000
2075200 2 003 090
1999988
1285362
869486
0
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 1 Produktion magnetit Gruvberget 2010-2014 i ton.
7. Tillståndspliktig täkt
4 § 7. Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktisk produktion enligt vad som
anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter och redovisa dem i emissionsdelen av Svenska miljörapporteringsportalen
(SMP).
Ej aktuellt.
8. Anläggningar som tagit emot bygg- och rivningsavfall
4 § 8. Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som
tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska, utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer
detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad sin anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Uppgifterna
ska redovisas i SMP:s emissionsdel.
Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2015 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten
senast den 31 mars 2016.
Ej aktuellt.
9. Gällande villkor i tillstånd
4 § 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts.
Villkor från dom M3412-10, 20131220
Kommentar
1. Om inget annat följer av domen ska arbetena
utföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad bolaget redovisat i
ansökan och i övrigt åtagit sig i målet.
3. Utsläpp till luft av stoft från reningsanläggning
i krossanläggning får som medelvärde för
punktkällorna inom krossanläggningen och som
årsmedelvärde inte överstiga 10mg/m3 (ntg).
Kontroll ska ske genom mätning minst 4ggr per
år.
11. Sprängning får ske vardagar mellan klockan
07.00-18.00 efter tydlig hörbar förvarningssignal.
Allmänheten ska i förväg på lämpligt sätt
meddelas om tidpunkter för när sprängning kan
förväntas.
12. Vibrationer till följd av sprängning i gruvan får
inte medföra en högre svängningshastighet i
vertikalled i sockel än 5mm/s vid mer än 5 % av
sprängningarna per kalenderår.
13. Luftstötvågor till följd av sprängning i gruvan
får vid bostäder inte överstiga 100 Pascal
(frifältsvärde) vid mer än 5 % av sprängningarna
per kalenderår. Luftstötvågor får dock inte
överstiga 200 Pascal (frifältsvärde).
17. Bolaget ska vid lämpliga tidpunkter bereda
Svappavaara hembygdsförening samt besökare
av föreningens besöksstuga samt de kvarvarande
historiska gruvlämningarna, tillträde via en av
bolaget anvisad farbar väg.
Villkoret innehölls.
Villkoret innehålls.
Villkoret innehålls. Förvarningssignal ljuder innan
sprängning. Sprängningen aviseras i samhället
och vid infart till gruvindustriområdet.
Villkoret innehålls.
Villkoret innehålls.
Villkoret bevakas.
18. I den mån bolagets verksamhet inskränker
Villkoret bevakas.
möjligheterna till nyttjande av sjön Syväjärvi, ska
bolaget i samråd med Svappavaara
fritidsförening identifiera lämpliga tidpunkter för
när besökare ska ha tillträde till sjön.
10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm
4 § 10. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som
utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska
värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel.
Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för
verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi
och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen.
För resultat av övergripande mätningar se miljörapport för Svappavaara 2014.
Stoft
LKAB har mätt utsläppet av stoft till luft vid fyra tillfällen under 2014. Det högsta uppmätta värdet
uppgick till 6,9 mg/m3 ntg. Det viktade årsmedelvärdet uppgick till 1,7 mg/m3 ntg. Totalt har fyra
mätningar har utförts under 2014.
Anl.
Mätplats
GB KROSS SST38
GB KROSS SST38
GB KROSS SST38
GB KROSS SST38
Medelvärde, VIKTAT
Resultat
Datum
mg/m3ntg Villkor
20140203
0,9 10 mg/m3 ntg
20140628
2,3 10 mg/m3 ntg
20141017
1,5 10 mg/m3 ntg
20141212
6,9 10 mg/m3 ntg
1,7 10mg/m3ntg
Tabell 1 Resultat av utförda mätningar av utsläpp av stoft till luft från kross- och sovringsanläggningen för
gruvbergsgods. Resultatet har viktats i tid.
I december 2013 ersattes de 8 små dammutsugen av en ny stor dammutsugningsanläggning som
suger fler steg i processen. Funktionen i anläggningen har varit god under 2014.
Vibrationer och luftstötar (SS 460 48 66 och SS 02 52 10)
Kontroll av vibrationer och luftstötar har skett genom kontinuerlig mätning i tre mätpunkter
(SVI12/SLU01, SVI13/SLU02, SVI14/SLU03). Mätpunkternas placering framgår av bilaga 1.
Den vertikala svängningshastigheten uppmättes som mest till 1,21 mm/s, vilket inträffade i maj i
SVI13 (i SVI 12 uppmättes som högst 0,38mm/s och i SVI14 0,13mm/s). Den högsta registrerade
luftstötsvågen uppgick till ca 81 Pa som frifältsvärde vilket uppmättes i november i mätpunkt SLU02
(i SLU01 uppmättes som högst 18 Pa som frifältsvärde och i SLU03 34 Pa som frifältsvärde).
Vid sprängning på krönet till dagbrottet, alltså vid relativt ytliga sprängningar kan luftstöten kännas
kraftigare i omkringliggande områden än när sprängning sker längre ner i dagbrottet, detta beror på
att inget berg tar emot luftstötvågen. Vidare kan vädret påverka luftstötens spridning; vid mulet
väder ”studsar” luftstöten tillbaka mot marken. Bergets beskaffenhet inverkar också på stötens
spridning vilket innebär att sprängning i sprucket berg ger en kraftigare luftstötvåg.
Vatten
För att följa upp eventuell påverkan verksamheten i dagbrottet har på omgivningen, med avseende
på hydrologi, hydrogeologi och vattenkvalitet utförs kontroller av:
•
Grundvattennivåer har kontrollerats ibland annat provpunkterna SGN07-10, SGN13,
SGN16, SGN 18, SGN21. Nedan visas medelgrundvattennivå från 2010 till 2014, värdet
visar avstånd från rörkant till vattenyta. Mätningarna visar att nivån sänkts i samtliga rör.
2010
2011
2012
•
•
2014
6
6
8
9
9
SGN 08
12
12
14
16
21
SGN 09
9
9
12
12
12
SGN 10
12
12
13
14
15
SGN 13
1
1
1
1
1
SGN 16
4
4
4
5
5
SGN 18
6
5
6
7
7
2
2
SGN 21
1
1
2
Tabell 2 Grundvattennivå mätning runt Gruvberget 2010-2014.
•
2013
SGN 07
Grundvattnets kvalitet har provtagits i SGN1 och SGN16. De uppmätta värdena ligger i
paritet med tidigare års mätningar.
Vattenkvalitet, ytvatten i recipient i närheten av dagbrottet och gråbergsupplaget
(SVA02 och SVA63).
Vattenkvaliteten i utloppet från sjön Syväjärvi (SVA02) HAR undersökts vid fyra tillfällen
under 2014. Uppmätta halter ligger i paritet med tidigare års mätningar. Mängden av
spårmetaller varierar dock något. Kontroll görs också i en provpunkt i bäcken Kaivosjoki
(SVA63) uppströms gråbergsupplaget och i en punkt nedströms (SVA73). Några
väsentliga skillnader fanns inte för de analyserade parametrar nedströms jämfört med
uppströms gråbergsupplagen.
Vattenkvalitet, ytvatten i recipient (SVA13, SVA24, SVA53 och SVA55).
Recipientkontroll genom vattenprovtagning sker i samma provpunkter som i det
övergripande egenkontrollprogrammet för Svappavaara. För att ta del av resultatet se
miljörapport för Svappavaara.
Mätning av nivån i sjön Syväjärvi (SVA65) har genomförts vid elva tillfällen under 2014.
Vattennivåmätning i sjön Syväjärvi visade på små variationer under perioden april-oktober, från 4,64
till 4,71 meter.
Nivå Syvärjärvi i meter 2010-2014
5
4,8
Högsta
4,6
Lägsta
4,4
Medel
4,2
2010
2011
2012
2013
2014
Tabell 3 Vattendjup i meter i sjön Syväjärvi 2010-2014.
Råvaruförbrukning
Under 2014 har följande sprängämnen använts vid losshållning av malm och gråberg vid Gruvberget.
Pentylstubin
7,6 ton
Booster
11,7 ton
Dynamit
17,3 ton
Matris
2079 ton
Prills
890 ton
Under 2014 har följande mängder diesel förbrukats vid verksamheten
Transporter: 5309m3
Losshållning mm: 605m3
Restprodukter
Under 2014 har det losshållits 10 303kton gråberg från Gruvberget.
Avfall
Mängder av verksamhetsavfall, skrot och farligt avfall redovisas i miljörapporten för Svappavaara
anriknings- och pelletsverk. Redovisningen av avfall för Svappavaara innefattar verksamheten vid
förädlingsverken, Gruvberget och dolomitbrottet i Masugnsbyn. Eftersom det avfall som
uppkommer vid Gruvberget är en liten del av den totala mängden uppkommet avfall görs ingen
uppdelning per verksamhet.
Energi
Under 2014 konsumerades totalt 4,3 TWh i form av el, kol och olja. Den totala energikonsumtionen
för LKAB Svappavaara för 2014 uppgick till cirka 533 GWh varav 222 GWh utgjordes av el. Den totala
energiförbrukningen per ton malm uppgick 2014 till 0,206 GWh/Mton.
11. Naturvårdsverkets föreskrifter
4 § 8. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av
Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2
Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för
behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14
Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,
SNFS 1994:2
Aktuell
Ej aktuell
X
X
Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter
Föreskrifterna är inte aktuella för verksamheten.
12. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningarna
2013:252, 2013:253 och 2013:254
4 § 12. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma
efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningen
(2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall
och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel.
Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från
förbränningsanläggningar med installerad tillförd effekt på 50 MW eller
mer, NFS 2002:26.
Avfallsförbränning, NFS 2002:28.
Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar.
Aktuell
Ej aktuell
Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall.
Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel.
Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter:
Föreskrifterna är inte aktuella för verksamheten.
13. Förordningen 2013:252
4 § 13. För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar
ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 del II till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i
SMP:s emissionsdel.
Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2016 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten
senast den 31 mars 2017.
Ej aktuellt.
14. Förordningen 2013:253
4 § 14. För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska anges
värden för parametrarna i bilaga 2 a till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s
emissionsdel.
Kommentar: För närvarande är det inte möjligt att lämna dessa uppgifter i SMP:s emissionsdel. Uppgifterna lämnas
tills vidare i en separat textmall som finns i SMP.
Ej aktuellt.
15. Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem
4 § 15. För förbränningsanläggning som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar,
och som enligt 21 § nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser, ska
redovisas resultaten från sådan årlig kontroll av automatiska mätsystem som anges i 27 § i samma förordning.
Ej aktuellt.
16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner
4§ 11. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt
för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
LKAB började under slutet av 2013 att nyttja ett nytt rapporterings- och redovisningssystem för
miljödata kallat Credit360. En stor del av miljö- och energidatan finns inrapporterat i det systemet
och är tillgängligt för funktioner som utför extern rapportering. Den samlade datahanteringen
minskar risken för felrapportering och databortfall.
LKAB har under 2014 installerat rapporterings- och redovisningssystemet Synergi för hantering av
miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsavvikelser. Samtliga anställda inom LKAB- koncernen har tillgång till
systemet och ärenden följs upp på chefsnivå och sammanställs i månadsrapporter. Det nya systemet
kommer att underlätta uppföljning av utförda åtgärder och bearbetning av data för sammanställning
och utvärdering. Under 2015 kommer även LKAB:s leverantörer att kunna nyttja systemet.
17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott,
olyckor mm
4 § 12. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott,
olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet
för miljön eller människors hälsa.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
Inga betydande åtgärder har utförts vid verksamheten vid Gruvberget med anledning av
driftstörningar, avbrott eller olyckor. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de
viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser vid verksamheten i
under 2014.
Miljöhändelser
Vid miljöhändelser vidtas lämpliga åtgärder och en miljöhändelserapport upprättas. Beroende av
avvikelsens omfattning och art görs en anmälan till tillsynsmyndigheten. Under 2014 har endast ett
fåtal mindre händelser med drivmedels- oljeläckage eller spill inträffat. Fullständig sanering har
kunnat utföras och händelserna bedöms inte ha medföra olägenhet
för miljön eller människors hälsa.
Åtalsanmälan
LKAB anmäler händelser som har eller kan ha orsakat olägenhet för människa eller miljö
(villkorsöverträdelser) till tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer sedan om de
måste gå vidare med ärendet enligt 26 kap. 2 § miljöbalken och om så är fallet lämnar de in en
åtalsanmälan rörande misstanke om otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 § 2p. miljöbalken till
ekobrottsenheten hos polismyndigheten. Under 2014 inlämnade Länsstyrelsen två sådana ärenden
kopplade till LKAB:s verksamhet vid Gruvberget i Svappavaara till åklagarmyndigheten. Det ena
ärendet gällde sprängning utanför villkorsgiven tidsram då LKAB på grund av säkerhetsskäl beslutade
att spränga en dola (odetonerat sprängämne) den 28 november 2013. Också det andra ärendet
inträffade under 2013 och gällde utsläpp av stoft till luft från kross- och sovringsanläggningen för
Gruvbergsgods.
18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning
av råvaror och energi
4 § 13. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens
förbrukning av råvaror och energi.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
LKAB är en av landets största energikonsumenter och utför därför undersökningar och åtgärder med
syfte att spara energi.
LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora
flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till
hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i
samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på
transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv.
19. Ersättning av kemiska produkter mm
4 § 14. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors
hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning,
säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering. Arbetet med att förbättra hanteringen
med kemiska produkter pågår kontinuerligt.
För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av
användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används inom LKAB
först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s Kemiska Nämnd. Ett led i
bedömningen är att se om produkten kan ersättas med något som är mindre farligt. Under 2014 har
dock ingen farlig produkt kunnat ersättas av något mindre farligt.
Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECOArchive. I registret
kan man se vilka kemiska produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats
innehar och använder.
20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.
4 § 15. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från
verksamheten och avfallets miljöfarlighet.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom industriområdet. Rutiner
och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl.
Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa
anvisningar.
Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå och insatserna
fokuseras på att optimera flödet av avfall för att hålla god ordning och reda. Samtliga skyltar för de
olika avfallsfraktionerna är utbytta på alla verksamhetsorter. Skyltarna är i ett större format med en
enklare beskrivning av hur avfallet skall hanteras.
Under året har uppbyggnad av nytt miljöförråd i Svappavaara startat. Det nya miljöförrådet är
dimensionerat för att kunna omhändertaga allt farligt avfall som genereras i Svappavaara och
Mertainen. En ny återvinningsgård har även byggts, med hårdgjorda ytor, fackindelning samt på en
större yta för att kunna mottaga järn- och metallavfall samt övrigt verksamhetsavfall från den
växande verksamheten på ett hållbart sätt.
21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön
eller människors hälsa
4 § 16. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som
kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
LKAB utför löpande undersökningar och åtgärder med syfte att minska risker som kan ge upphov till
olägenhet för miljön eller människors hälsa. En del utförs ortsövergripande och andra är bundna till
en specifik ort.
LKAB anser att det är viktigt att skapa en helhetssyn avseende emissioner till vatten. Ett sätt att nå
låga utsläppshalter via hållbara lösningar är att kombinera olika former av dellösningar där passiva
reningssteg utgör en viktig pusselbit. Passiv vattenrening innebär i motsats till aktiv rening
exempelvis inga tillsatser av främmande kemikalier eller nyttjade av tillförd energi. LKAB undersöker
för närvarande möjligheterna att införa passiv eller semipassiv kväverening som nyttjar befintliga
vattensystem och naturligt förekommande bakterier. Arbetet genomförs inom ett omfattande
forskningsprojekt som delvis finansieras av Vinnova inom programmet för Strategiska innovationsområden och beräknas pågå fram till maj 2017. Konsortiet innefattar utöver gruvindustrin akademin
i form av Luleå Tekniska Universitet, Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. LKAB står
vid sidan av Vinnova för merparten av det finansiella stödet i projektet och all praktisk
pilotverksamhet är förlagd till LKAB:s verksamhetsområden. Projektet är uppdelat i tre delar där
kväveavskiljningskapaciteten och tillämpbarheten ska fastställas vid nyttjande av biologiska
barriärer, optimering av befintliga vattenmagasin samt nyttjande av flytande våtmarker.
Åtgärder mot diffus damning
För att begränsa damningen från gruvindustriområdet i Svappavaara har damningsbegränsande
åtgärder, i form av sopning med upptag, bevattning och saltning utförts under barmarkssäsongen.
Vintertid hyvlas vägarna enligt rutin. LKAB besår vilande ytor med industrisådd löpande och
asfalterar de vägar och upplagsyor där så är lämpligt.
Åtgärder för att dämpa buller
LKAB har de senaste tre åren arbetat intensivt med att begränsa buller från bolagets verksamhet i
Svappavaraa. De relativt omfattande åtgärderna har gett resultat. LKAB har innehållit villkoret för
buller under 2014. Även framöver kommer LKAB att bevaka tillkommande eller förändrade aktiviters
bidrag till den totala bullersituationen.
22. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten
tillverkar
4 § 17. En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga
miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder
detta eventuellt har resulterat i.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
I pelletstillverkningen ger LKAB:s magnetitmalm stora fördelar jämfört med konkurrenternas
hematit. Drygt hälften av energibehovet i processen härrör från den värme som magnetiten avger
när den omvandlas till hematit. Den positiva konsekvensen av detta är att LKAB nyttjar en mindre
mängd fossila bränslen än konkurrenterna som använder hematitmalm. Hela 60 procent av
energibehovet vid pelletiseringen tillgodoses på detta sätt. Därför kallar vi vår pellets för LKAB
Green Pellets!
4 a § Industriutsläppsverksamheter
4 a § För verksamheter som enligt 1 kap. 2 § andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är
industriutsläppsverksamheter gäller, utöver vad som anges i 4 §, att textdelen ska innehålla följande (ord och uttryck
i denna paragraf har samma betydelse som industriutsläppsförordningen):
OBS! På länsstyrelsens informationswebb om SMP finns en mall som kan användas som komplement för ifyllande av
b) BAT-slutsatser (http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/smp)
Om alternativvärd eller dispens från begränsningsvärde har beviljats, ska uppgift om beslutets innehåll redovisas.
Beslutets innehåll:
Om statusrapport har getts in ska dessutom anges tidpunkt för inlämnadet och till vilken myndighet detta har gjorts.
Tidpunkt för inlämnadet:
Myndighet:
Dessutom ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas.
a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten har
offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av hur
verksamheten uppfyller den.
Kommentar: Med verksamhetsår avses kalenderåret före det år rapporteringen sker.
År för offentliggörande av slutsatser för huvudverksamheten:
Tillämplig slutsats
Bedömning
b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a) ska
även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av om åtgärderna antas
medföra krav på tillståndsprövning eller anmälan. Även planerade ansökningar om alternativvärden respektive
dispenser från begränsningsvärden ska redovisas.
c) I de två därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna har
fortskridit.
d) Från och med det fjärde verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för
huvudverksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella
meddelade alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden, uppfylls. I fråga om mätmetod,
mätfrekvens och utvärderingsmetod ska tillämpas vad som anges i 5 § femte och sjätte styckena. I slutsatserna om
bästa tillgängliga teknik kan finnas bestämmelser som har betydelse för hur kontrollen ska utföras. I den mån
alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls.
Slutsats
Kommentar
Ej aktuellt.
Bilageförteckning
Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten.
Bilaga 1 Mätpunkter
Bilaga 1. Mätpunkter
Vibrationer och luftstötar
SVI12/SLU01 Bakom Gruvköket
SVI13/SLU02 Varpvägen 29
SVI14/SLU03 Vargbacken
Recipientkontroll
SVA53
SVA55
SVA24
SVA02
SVA65
SVA05
SVA73
SVA13
SVA63
Figur 6 Recipientkontroll utförs i dessa provtagningspunkter i och omkring
Svappavaara.
SVA02 Syväjärvi, vid utloppet
SVA05 Järnvägsstollen
SVA13 Liukattijoki, referens uppströms
SVA24 Liukattijoki, nedströms
SVA53 Luongasjoki, nedströms
SVA55 Liukattijoki, nedströms
SVA63 Kaivosjoki, uppströms
SVA65 Pegeln Syväjärvi
SVA73 Björkbäcken, Jöle
Grundvatten
Figur 7 Nivåmätning grundvatten sker i SGN05-SGN10, SGN 21 och SGN 22. Vattenprovtagning sker regelbundet i
SGN10-SGN18.
SGN05 Bergborrad brunn nedan
SGN06 Jordborrad brunn nedan
SGN07 Bergborrad brunn nedan
SGN08 Jordborrad brunn nedan
SGN09 Bergborrad brunn nedan
SGN10 Jordborrad brunn nedan
SGN11 Rör gråbergsupplag V
SGN12 Rör gråbergsupplag V
SGN13 Rör gråbergsupplag V
SGN14 Rör gråbergsupplag V
SGN15 Rör gråbergsupplag Ö
SGN16 Rör gråbergsupplag Ö
SGN17 Rör gråbergsupplag Ö
SGN18 Rör gråbergsupplag N referens
SGN21 Jordborrad brunn invid Syväjärvi
SGN22 Bergborrad brunn invid Syväjärvi