Isbrytarnas dag - Sjöfartsverket

Transcription

Isbrytarnas dag - Sjöfartsverket
Isbrytarnas dag
Välkommen ombord på våra isbrytare!
Visa upp broshyren så bjuder vi på ...
En korv
med bröd
1
Sjöfartsverket
2
SSRS
3
Viking Supply
En kopp
kaffe
UNDERHÅLLNING
UTSTÄLLARE
1
VISNING
2
VISNING
3
VISNING
VISNING
INGEN VISNING
FREJ
ATLE
YMER
ALE
Möt isbrytarna som gör det möjligt
Allt på sjön
Sverige har varit en sjöfartsnation sedan urminnes
tider. Med 11 600 kilometer kust och många inre
vattenvägar var sjövägen en gång det enda alternativet för transporter, handel och förflyttningar.
Vi har faktiskt varit sjöfarare mycket, mycket
längre än vi har varit en nation.
Östersjön är ett av världens mest trafikerade hav,
drygt 2 000 fartyg seglar på Östersjön varje dag
och närmare 90 procent av alla produkter som
säljs i Sverige har helt eller delvis kommit hit
sjövägen. Varje år transporteras 750 miljoner ton
gods till Östersjöns hamnar, och nästan hälften av
dessa transporter sker under vintern.
Men Östersjöns vinterisar var länge en bromskloss
för svensk sjöfart.
Isen – en bromskloss i 450 år
Den 6:e juni 1523 blev Sverige ett enat land. Då
kröntes Gustav Vasa till kung och Sverige bröt
med Kalmarunionen. Det datumet brukar anges
som vår nations födelse.
Alltså blev Sverige en nation för 492 år sedan.
Under drygt 450 år efter det var det kölden och
isarna som satte agendan för svensk sjöfart.
Många hamnar stängde och sjöfarten låg nere under vinterhalvåret. Handeln stod på stand by och
man kunde inget göra förutom att vänta på islossningen. I Luleå stängde hamnen i genomsnitt från
den 1 januari till den 1 maj, varje år. Gruvnäringen var igång som vanligt, men malmen lagrades på
berget ovanför kajen där isbrytarna ligger idag.
Först år 1975 kunde vi rå på isen, när isbrytarna
Atle, Frej och Ymer togs i bruk - tre isbrytare som
byggdes för att klara alla typer av is. Plötsligt kunde hela Sverige ha vinteröppet.
Dessa bjässar har nu assisterat handelssjöfarten
genom Östersjöns och Bottniska vikens isar under
40 års tid.
Visst fanns det isbrytare före Atle, Frej och Ymer.
Men de var inte lika starka.
Våra isbrytare
Isbrytarna Atle, Frej & Ymer
Liten isbrytarhistoria
I slutet av 1800-talet blev ångfartygen allt vanligare i svenska farleder och det uppstod ett behov
av isbrytare. Den första havsisbrytaren som var
byggd för nordiska farvatten levererades till finska
staten 1890 av Finnboda varv i Stockholm.
Den första svenska statsisbrytaren levererades
1926 och fick namnet Atle. Hon gjorde sin sista
vinter 1965-66 och såldes för skrotning året därpå.
1932 kom Ymer, världens första isbrytare med
dieselelektriskt maskineri, ett maskinkoncept som
fortfarande finns på de flesta isbrytare.
Atle-klassens isbrytare är
byggda för att assistera handelssjöfarten i alla förekommande
isar i Östersjön och i Bottniska
viken.
Längd ö.a.
Bredd
Djupgående
Deplacement
109,50 m
23,80 m
8,30 m
7.800 t
Fler isbrytare kom efter det. Målsättningen var
året-runt-trafik på alla viktiga hamnar. Men de
verkligt urstarka resurserna saknades länge.
Isbrytaren Ale
1974 kom Atle, följd av Frej 1975 och så kom
Ymer 1977. Finska Wärtsilä stod för leveranserna. Samma varv hade innan dess levererat Ale,
1973, specialbyggd för att möjliggöra vintersjöfart
i Vänern, där hon tjänstgör än i dag.
Längd ö.a.
Bredd
Djupgående
Deplacement
Oden är inte 40 år ännu. Hon byggdes av Götaverken och levererades 1988 och blev internationell kändis 1991 då hon som första västerländska
ytfartyg nådde Nordpolen. Oden har även uppmärksammats för sina forskningsresor till Antarktis.
Maskineri
Total effekt 25.000 hk
Huvudmaskin 5 x Wärtsilä PC 2
48,70 m
13,00 m
5,40 m
1.540 t
Maskineri
Ale är byggd för att assistera
handelssjöfarten på Vänern. Längd
och bredd är anpassad efter slussarnas storlek.
Total effekt Huvudmaskin
4.750 hk
4 x Wärtsilä 824 TS
Isbrytaren Oden
Längd ö.a.
Bredd
Djupgående
Deplacement
Polarklassade Oden är en kombination av en traditionell isbrytare
och ett forskningsfartyg. Oden har
varit sju gånger på Nordpolen och
har även gjort forskningsresor till
Antarktis.
107,75 m
31,20 m
5,40 m
13.000 t
Maskineri
Total effekt 24.500 hk
Huvudmaskin 4 x Sulzer ZA 40 S