Självkänsla, sociala medier och användandeskillnader

 Självkänsla, sociala medier och
användandeskillnader mellan grupper
En kvantitativ enkätstudie om självkänsla, Facebook och Instagram
Self-esteem, Social media and differences in usage between groups
Matilda Nyström
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Psykologi C
15 hp
Nina Svensson, Fredrik Hjärthag & Henrik Bergman
Camilla Kylin
2015-02-02
Sammanfattning
Syftet med studien var att undersöka hur mycket en individs självkänsla
förklarar användandet av sociala medier. Studien ämnade också undersöka om
skillnader fanns i frekvens och användande utifrån kön, ålder, studerande och ickestuderande. Sociala medier definierades i samband med denna studie till Facebook
och Instagram. Data samlades in genom en enkätundersökning. Studiens 136
deltagare bestod av både män och kvinnor i åldrarna 19 till 62 år. 68 stycken var
studerande och 68 stycken var icke-studerande. Studien har antagit en deduktiv
ansats.
Det förelåg en negativ samvariation mellan självkänsla och
frekvensanvändande av sociala medier. Däremot visade regressionsanalysen att
självkänsla endast förklarar 3,6 procent av variationen i frekvensanvändandet av
sociala medier. För att undersöka om skillnader i frekvens och användande av sociala
medier existerade mellan kön och ålder genomfördes icke-parametriska tester. Inga
signifikanta skillnader fanns mellan kön i frekvens eller användande av sociala
medier. Det framkom heller inga signifikanta skillnader i insamlad data i frekvens
eller användande på åldersvariabeln. Mellan studerande och icke-studerande framkom
inga signifikanta skillnader mellan grupperna.
Det kanske mest förvånande som framkom i undersökningens resultat var det
att självkänsla inte visade sig påverka användandet av sociala medier mer, så lite att
det saknar praktiskt betydelse.
Nyckelord: Sociala medier, frekvensanvändande, global självkänsla, Facebook,
Instagram
2 Abstract
The aim of the study was to examine how much an individual's self-esteem
may explain the usage of social media. The study was also intended to examine
whether there were differences in the frequency and social media usage between
gender, age, students and non-students. Data were collected through a questionnaire
survey. In this study social media was defined as Facebook and Instagram. The
study's 136 participants consisted of both men and women aged 19-62 years. 68 of
these were students and 68 were non-students. The study has adopted a deductive
approach.
A correlation between self-esteem and frequency of social media usage were
found. In contrast, the regression analysis showed that self-esteem only explains 3.6
percent of the variation in the frequency of social media usage. When investigated
whether differences existed between gender and age it could be concluded that no
significant differences were found between gender neither in frequency nor in social
media usage. The result revealed that no significant differences were found in the
collected data in the frequency or usage in the age variable. When differences in
usage and frequency were examine between students and non-students, non
significant differences were found.
Perhaps the most unexpected finding in the survey was that self-esteem could
only explain a few percent of social media usage, so little that it lack practical impact.
Keywords: Social media, frequency usage, global self-esteem, Facebook, Instagram
3 Inledning
Vi lever i en uppkopplad värld där sociala medier de senaste åren ökat
explosionsartat. Med hjälp av smartphones, läsplattor och bärbara datorer är individen
ständigt anträffbar. Ett Socialt nätverk definieras enligt Boyd och Ellison (2007) som
ett webbaserat forum där medlemmar tillåts konstruera sin personliga profil,
sammanställa en lista med ”vänner” för att därefter kunna studera dem och andra
inom nätverket (Boyd & Ellison, 2007). Att skapa sitt användarkonto innebär att man
skapar en virtuell identitet med en kort introduktion om sig själv. Profilen blir på så
sätt formbar för individen att själv skapa.
Facebook är det sociala mediet som dominerar i popularitet oberoende av
ålder och nationalitet (Whitney, 2010). Sedan starten 2004, har Facebook idag blivit
en av världens mest besökta hemsidor, ibland mer trafikerad än Google (Anderson,
Fagan, Woodnutt, Chamorro-Premuzic, 2012). Med över 1,3 miljarder aktiva
medlemmar och 82 procent av dessa bosatta utanför USA och Canada, är Facebook
ett multiinternationellt företag som finns över hela världen (Facebook, 2014, 5
november). Ursprungligen var målgruppen riktad mot studenter när hemsidan
öppnade 2004 men allt fler anslöt sig. Även de senaste åren har Facebook fortfarande
varit som mest populärt bland unga och studenter (Findahl, 2013; Boyd, 2007), över
90 procent av alla studenter uppskattas ha ett användarkonto på Facebook (Skues,
Williams & Wise, 2012). År 2012 beräknades 56 procent av den svenska
befolkningen vara medlemmar (Findahl, 2013).
Enligt grundaren, Mark Zuckerberg, är målet med nätverket att skapa
öppenhet, ge människor möjlighet att hålla kontakt med vänner och familj, dela
information och ge medlemmarna möjlighet att hålla sig uppdaterade på vad som
händer runt om världen (Facebook, 2014, 5 november). Medlemskapet är gratis och
allt som krävs för att ansluta sig är att man är minst 13 år gammal och har ett epostkonto. När man skapar sin profil väljer man själv vilken information man vill
delge, om man vill ha en öppen eller sluten profil samt vilka vänner man vill lägga
till. Alla som har ett användarkonto kan enkelt publicera bilder, kommentera sina och
andras aktiviteter, skicka meddelanden, skapa grupper, dela länkar och mycket annat
(Facebook, 2014, 5 november). Anderson et al. (2012) menar att detta skapar en
illusion om att man i verkligheten socialt interagerar med andra människor trots att så
4 inte är fallet. Aktiva medlemmar spenderar i genomsnitt 20-90 minuter per dag på
hemsidan (Skues et al., 2012). Begränsningarna är få och öppenheten stor.
På hösten 2010 introducerade Kevin Systrom och Mike Krieger det sociala
mediet Instagram. Syftet med mobilapplikationen är att dela sin vardag i form av
bilder. Medlemmarna skapar en profil och uppdaterar den genom att publicera bilder
som individens ”följare” kan se, gilla och kommentera. Instagram slog snabbt igenom
och har idag över 150 miljoner medlemmar världen över (Instagram, 2014, 9
november). Syftet är att medlemmar genom Instagram får möjligheten att ta del av
och uppleva sina vänners liv genom bilder, i samma stund som det händer. Visionen
är en värld uppkopplad genom fotografier. Instagrams signum är att varje medlem
enkelt kan lägga på filter på sina bilder och därigenom få en amatörbild att se ut som
ett professionellt taget fotografi. Allt som krävs är att man har en mobiltelefon med
kamera och ett inloggningsnamn. Även här gäller minimum 13 år för medlemskap
(Instagram, 2014, 9 november).
Det sociala nätverk en individ har online är inte bara större och mer utbrett än
det verkliga sociala nätverket, utan skiljer sig även i strukturen då dessa inte är
demografiskt bundna (Acar, 2008). Vidare fann Acar (2008) att kvinnor har ett mer
utbrett socialt nätverk online, har lättare för att lägga ut bilder och spenderar mer tid
än män på internetbaserade sociala medier. Kvinnor prioriterar också i högre grad att
skapa en positiv självpresentation i jämförelse med männen (Kuo, Tseng, Tseng &
Lin, 2013).
En individs beteende på sociala medier kan påverkas av individens
självkänsla. Acar (2008) fann att individer med stark självkänsla i högre grad avvisar
främlingar på sociala medier. Personer med låg självkänsla har högre önskan och
behov av att prata med, för individen, främmande människor. Ellison, Steinfield och
Lampe (2007) menar att individer med stark självkänsla enbart söker popularitet och
bekräftelse inom den egna gruppen och därför inte har något behov av utomstående
andra. Detta kan kopplas till det samma forskare upptäckte ett år senare, att
användandet av sociala medier främjar det sociala kapitalet genom att tillgodose det
sociala behovet och att deltagandet på Facebook därför främst gynnar individer med
låg självkänsla (Steinfield, Ellison & Lampe ,2008).
Christofides, Muise och Desmarais (2009) är av åsikten att individer är mer
självavslöjande på Facebook än i verkliga livet och att detta förutses vara av vikt för
5 att uppnå popularitet online. För att upprätthålla denna popularitet på de sociala
medierna krävs att individen aktivt deltar genom att lägga ut bilder, kommentera och
delge information om sig själv (Christofides et al., 2009). Detta beror enligt
författarna på att normerna på sociala medier ser annorlunda ut i jämförelse med
verkligheten. Detta kan kopplas till det Ellison et al. (2007) diskuterar kring
självkänsla, att individer med låg självkänsla tenderar att delge mer information om
sig själva än individer med hög självkänsla. Att individer är mer självavslöjande på
sociala medier än i verkliga livet är inte vad denna studie ämnar undersöka, men vad
som kan betraktas centralt är om detta innebär att individer med låg självkänsla
tenderar att vara mer aktiva på sociala medier för att uppnå och upprätthålla
populariteten på nätet.
Tidigare studier har undersökt om individer med låg självkänsla spenderar
mindre tid på sociala medier men fann i resultatet inget stöd för detta. Man fann heller
inget stöd för att individer med låg självkänsla har färre kontakter på sociala medier
(Acar, 2008). Däremot upptäckte ett amerikanskt forskningsteam att låg självkänsla
kan vara sammankopplat med frekvent användande av sociala medier hos studenter
(Vogel, Rose, Roberts & Eckles, 2014). Detta skulle kunna betraktas i ljuset av den
sociala jämförelseteorin som utgår från att vi människor inte kan skapa en uppfattning
om oss själva i frånvaron av andra. Andra människors beteende och reaktioner
fungerar som referensram då individen formar sina åsikter, beteende och
uppfattningar om vad som anses vara socialt accepterat. Det innebär att vi i relation
till andra skapar oss en uppfattning om och värderar oss själva (Vogel et al., 2014;
Festinger, 1954). Med andra ord ligger det nära till hands att jämföra sig med andra
för att själv skapa en uppfattning om sig själv och sitt eget värde (Lindwall, 2011).
Tidigare forskningen tyder på att en individs självkänsla kan
påverka hur användandet av sociala medier ser ut (se t.ex. Ellison et al., 2007; Acar,
2008; Vogel et al., 2014). Även hur och på vilket sätt en individ interagerar och
kommunicerar med andra människor påverkas enligt Branden (1995) av dennes
självkänsla. Självkänslan kan på så sätt anses vara ett personlighetsdrag som spelar in
i användandet av sociala medier.
Ett sätt att mäta självkänsla, och kanske det mest etablerade mätinstrumentet
genom tiderna är Rosenbergs self-esteem scale (RSE). Denna mäter vad Rosenberg
(1965) kallar global självkänsla. Med global självkänsla syftade Rosenberg (1965) på
6 den generella attityden en individ har, både positiv och negativ, mot självet. Vad som
skapar och påverkar en individs självkänsla kan delas upp i två mekanismer, den
aktiva och den passiva. Med det aktiva perspektivet menas att individen själv aktivt
påverkar sin självkänsla, medan det passiva perspektivet innebär att självkänslan
påverkas av omgivningen (Rosenberg, 1965). Fundamentalt sett är självkänsla ett
mänskligt behov (Branden, 1995) som spelar en central roll för utveckling och
överlevnad (Lindwall, 2011).
Självkänsla definieras vanligtvis som en individs syn på sitt eget värde. Med
det menas huruvida individen upplever sig själv som kompetent och värdefull. Det är
dock ett svårfångat begrepp som saknar tydlig definition gemensam för
forskningsfältet (Lindwall, 2011). Vad många forskare däremot är överens om är
självkänslans centrala roll för individens psykologiska välmående och mentala hälsa
(Huang & Dong, 2012). Vidare menar Lindwall (2011) att självkänslan kan anta
många skepnader. I denna studie kommer fokus riktas mot den globala självkänsla
som kännetecknas som ett personlighetsdrag som är stabilt över tid.
Tidigare forskning har visat att individer med hög självkänsla är lyckligare,
mer välmående och har lättare att ta initiativ. De är mer benägna att stå upp för vad de
tycker och tänker och har också lättare att skapa relationer med andra människor
(Baumeister, 2005). Vidare kan en individs självkänsla ha stor inverkan på
motivation, känslor, beteende och kognition (Branden, 1995).
Givet att självkänsla är ett mänskligt behov och att en individs självkänsla är
nära sammankopplad med självpresentation (Lindwall, 2011) vore det inte konstigt att
förvänta sig att individer strävar efter att presentera sig själva på ett fördelaktigt sätt
genom exempelvis sociala medier. Krämer och Winter (2008) håller samma linje, de
diskuterar i sin artikel om att individer med låg självkänsla borde sträva än mer efter
sysselsättningar som främjar och tillgodoser självkänsla genom positiv
självpresentation. Internet är arenan där det omöjliga blir möjligt. På så sätt kan
Facebook och Instagram ses som forum där individen ges möjlighet att påverka de
intryck andra människor får av dem, självpresentationen kan förmodligen inte bli mer
formbar än så.
Som ovan nämnt bor mer än 82 procent av alla Facebookanvändare utanför
USA, ändå kommer majoriteten av tidigare forskning inom området därifrån. På
vilket sätt påverkar det den bild vi har av sociala medier inom forskningen idag? Kan
7 denna sägas vara representativ för ett land som Sverige? Mycket av litteraturen
bygger också på forskning genomförd på enbart studenter. Att undersöka om
skillnader i användande finns mellan studenter och icke-studenter vore därför av
värde. Inte minst för att undersöka om skillnader och likheter existerar men också få
en indikation på om tidigare forskning inom området kan sägas vara representativ för
även icke-studenter. Huruvida könsskillnader finns i användandet vore intressant då
tidigare forskning visar att kvinnor är mer aktiva. Då även den forskningen är
genomfört i USA kan situationen i Sverige vara en annan. Det finns med andra ord få
studier inom området som är genomförda i Sverige och som även inkluderar ickestudenter.
Syfte
Syftet med studien var dels att studera självkänsla och dess förhållande till
användandet av sociala medier men också att undersöka om användandet skiljer sig ur
ett köns- och åldersperspektiv, samt om det finns skillnader mellan studenter och icke
studenter.
Frågeställning
De
frågor
som
arbetet
söker
besvara
är
(1)
Hur
stor
del
av
frekvensanvändandet av sociala medier förklaras av en individs självkänsla? (2) Finns
det skillnader i användandet av sociala medier ur ett ålders-och könsperspektiv? (3)
Skiljer sig användandet av sociala medier mellan studenter och icke-studenter?
Metod
Urval
Studiens urval bestod av ett tillgänglighetsurval, de som fanns tillgängliga
blev
tillfrågade
att
delta
i
undersökningen
(Hayes,
2000).
Studiens
inklusionskriterium bestod av att man bör ha ett Facebook och/eller Instagramkonto
och vara minst 16 år gammal. Målpopulationen var utöver inklusionskriterierna dem
som har tillgång till dator/smartphone/läsplatta och internet. I denna studie är sociala
medier definierade som Instagram och Facebook. Varför just dessa valdes var därför
att de är två av de största sociala medierna i världen, och forum som bygger på att
8 medlemmarna delar personlig information, lägger ut bilder, kommenterar, gillar
andras bilder etc.
Samtliga 136 stycken deltagare angav att de har ett Facebook och/eller
Instagramkonto (100 %). 73,5 procent av de som deltog i studien var kvinnor (100
stycken), 18.4 procent var män (25 stycken) och 8.1 procent avstod från att svara (11
stycken). Detta tyder på en snedfördelning gällande kön. Det fanns variation gällande
åldern inom gruppen, min 19, max 62 år (M=27,80, SD=7,543). 44,1 procent (60
stycken) av samtliga deltagare befann sig i ålderskategorin 22-25 år. 94,9 procent
(129 stycken) angav att de använder sociala medier flera gånger om dagen, vilket i
enkäten motsvarade den högsta frekvensen.
Bland kvinnorna var åldern från min 19 år till max 62 år (M= 27,85,
SD=8,18), 53 stycken var studerande och 47 icke-studerande. Bland männen var
åldern min 21 år och max 42 år (M=28,32, SD=6,108), nio stycken studerande och 16
stycken var icke-studerande. Det påvisades inga signifikanta skillnader mellan könen i
avseende på studerande/icke-studerande. Inte heller i ålder framkom signifikanta
skillnader mellan könen (t=-0,269, p=0,464).
68 personer angav att de studerade (50 %) och 68 personer angav att de var
icke-studerande (50 %). Av gruppen studenter var 78 procent (53 stycken) kvinnor,
13.2 procent (9 stycken) män och 8.8 procent (6 stycken) ej angivet. Åldersspannet i
gruppen studenter var mellan 19 och 41 år (M=25.53, SD=4.79). Av gruppen ickestuderande var 69.1 procent (47 stycken) kvinnor, 23.5 procent (16 stycken) män och
7.4 procent (5 stycken) ej angivna. Åldern för gruppen icke-studenter gick från min
19 år till max 62 år (M=30.07, SD= 9,013). Dessa analyserades sedan för att upptäcka
potentiella skillnader mellan studenter och icke-studenter. Det förelåg signifikanta
skillnader mellan åldersvariabeln och studentvariabeln, t(134)=-3,654, p=0,00
(M=25,53, SD=4,79 för studenter, M=30,06, SD=9,029 för icke-studenter).
Design
Studien antog en deduktiv ansats och undersökte genom enkät på internet
förhållandet mellan självkänslan och användning av sociala medier och om skillnader
i användande finns mellan olika grupper så som kön och ålder, samt student och ickestudent. I studiens första frågeställning var självkänsla den oberoende variabeln och
frekvensanvändning av sociala medier den beroende variabeln. För att besvara
frågeställning två och tre skapades ett användandeindex för att kunna jämföra
9 användandet mellan de olika grupperna, där detta var beroende variabel tillsammans
med frekvensindex. I den andra frågeställningen var ålder och kön oberoende variabel
och i den tredje frågeställningen var student/icke student oberoende variabel. De
bakgrundsvariabler som ingick i enkäten omfattade ålder, kön, huruvida respondenten
var student eller inte samt om man har ett konto på Facebook och/eller Instagram.
Datainsamlingsmetod
Datainsamlingsmetoden bestod av en elektronisk enkät. Enkätens styrka är att
den når ut till många (Kylén, 2004) och att den är användbar när man söker förstå
spridningen av ett fenomen (Hayes, 2000). Urval och frågeställning utgjorde grunden
för den valda metoden, då samband och skillnader undersöktes och data var
nomotetisk. Fördelen med internetenkät är att man snabbt och enkelt får tillgång till
den valda populationen. Då undersökningen handlade om sociala medier bidrog
internetenkäten till att skapa en naturlig miljö för respondenten där enkäten
besvarades. Enligt Hayes (2000) är enkät ett bra verktyg när man söker undersöka
större stickprov, vars syfte är att öka generaliserbarheten. Enkäten lades in i
Servey&Report för att sedan genom länk läggas ut på lämpligt forum (facebook.com).
För utförlig beskrivning av mätinstrument se rubriken nedan.
Instrument
En egenkonstruerad enkät kring frekvens och användandet av sociala medier
användes. I framställningen av enkäten har Hayes (2000) steg för enkätdesign
används som riktlinjer. Enkätfrågorna ”trattar” från mer generella frågor inledningsvis
om frekvensen av användandet av sociala medier för att sedan övergå till mer
specifika frågor kring hur och varför man använder sociala medier. Det var av stor
vikt att genomföra en pilotstudie av den första försöksversionen av enkäten, detta för
att skapa en förståelse för hur enkäten uppfattas, om påståendena var tydligt
formulerade samt att få ett tidsperspektiv på hur lång tid enkäten tog att besvara
(Kylén, 2004). Enkäten besvaras på en likertskala, från ”instämmer helt” till ”tar helt
avstånd”. Kylén (2004) menar att fördelen med en bunden svarskala är att
påståendena både blir lättare att bearbeta men också lättare för respondenten att
besvara. Man bör ha i åtanke att detta kan bli på bekostnad av att risken för
questionnaire fallacy och respons bias ökar (Hayes, 2000).
10 Enkätens första fråga är enkätens enda obligatoriska sådan, den avser att få
respondentens godkännande för att delta i undersökningen. Fråga två-fem var
bakgrundsvariabler, avsedda att beskriva studiens urval. Fråga två, tre och fem var
dikotoma variabler som berör kön, om respondenten är student/icke student samt om
deltagaren har Facebook och/eller Instagramkonto. Fråga fyra var en kontinuerlig
fråga om ålder. Fråga sex-elva i enkäten utgör grunden för den beroende variabeln
frekvensanvändande av sociala medier. Det är här som den subjektiva frekvensen av
respondenternas användande av sociala medier går att urskilja. Fråga sex och sju är
diskreta variabler kring hur ofta man använder och uppdaterar på sociala medier,
dessa besvarades på en sexgradig skala från ”Flera gånger om dagen” (6) till ”Mer
sällan än en gång i månaden” (1). Fråga åtta-elva är påståenden som avser mäta
respondenternas allmänna användande av sociala medier, samtliga av dessa besvaras
på en femskalig likerskala från ”instämmer helt” till ”Tar helt avstånd”. Även dessa
var diskreta variabler. Varje respondent kunde få mellan sex och 32 poäng, där sex
representerade väldigt låg frekvensanvändning av sociala medier och 33 väldigt hög.
Samtliga frågor var positivt vända i poängsättningen. Ett Cronbach´s alpha räknades
ut på frekvensindex för att få fram ett korrelationsmått av samtliga sex items. Indexet
på frekvensanvändandet visade sig ha en Cronbach´s alpha på 0,768.
Fråga 12-17 i den egenkonstruerade enkäten utgjorde grunden för
användande-indexet. Detta utformades för att i analysen kunna jämföra olika grupper
och dess syfte med att använda sociala medier. Syftet med frågorna var att få en
djupare förståelse varför man använder sociala medier, vilket behov dessa uppfyller
och om självpresentation är en viktig del i användandet av sociala medier. Varje
respondent fick mellan fem och 30 poäng, där fem poäng (lågt) stod för att syftet med
användandet av sociala medier inte är att uppfylla ett behov, få bekräftelse eller
framställa en bra bild av sig själv och 30 poäng (högt) för att man använder sociala
medier för just detta. Fråga 12-16 poängsattes positivt från 5 poäng på instämmer helt
till 1 poäng på tar helt avstånd och fråga 17 vändes i poängsättningen där instämmer
helt motsvarade en poäng och tar helt avstånd innebar fem poäng. Användandeindexet visade sig ha en Cronbach´s Alpha på 0.922. Vilket innebar att ingen av de
tänkta påståendena behövdes tas bort för att skapa ett reliabelt index (Cortina, 1993).
11 Påståendena sex-17 i enkäten besvarades ursprungligen på ordinalnivå, men
omvandlades senare till plastisk intervallskala när frekvens och – användandeindex
skapades (Hayes, 2000).
Rosenberg self-esteem scale
Andra delen i enkäten, fråga 18-27 var Rosenberg self-esteem scale. Denna är
det mest etablerade mätinstrumentet för att mäta självkänsla och utvecklades på
mitten av 1960-talet (Huang & Dong, 2012). Testet består av tio påståenden varav
deltagaren får besvara fem positiva och fem negativa på en likertskala (Huang &
Dong, 2012). Ett påstående kunde exempelvis vara Jag tycker att jag har en massa
goda egenskaper och Jag önskar att jag hade mer respekt för mig själv. Den svenska
översättningen är hämtad från Lindwall (2011). Med att detta test mäter global
självkänsla syftade Rosenberg på att den mäter den generella attityden mot självet
(Rosenberg, 1965). RSE tar hänsyn till både yttre och inre attityder kring uppkomsten
av en individs självkänsla genom att påståenden behandlar individens egna
värderingar kring självet, en speglad bedömning från andra, och jämförelser
däremellan.
Fråga 18-27 var ett svensköversatt Rosenberg self-esteem test (RSE), även
detta besvaras på likertskalan, men här om fyra steg, från ”instämmer helt” till
”instämmer inte alls”. Skillnaden mellan de olika skalorna är att det i RSE-frågorna
inte finns ett ”vet ej”-alternativ representerat. Även här blev insamlad data på
ordinalnivå. När ett index senare skapades av påståendena omvandlades ordinaldata
till plastisk intervallskala (Hayes, 2000). Indexet utgjorde sedan grunden för den
oberoende variabeln, självkänsla. På indexet kunde enskild respondent få värden
mellan tio och 40 poäng, där tio poäng representerade låg självkänsla, och 40 poäng
hög självkänsla (Royse, Thyer & Padgett, 2009). De positiva påståendena 18, 19, 21,
23 och 24 poängsattes från fyra poäng på instämmer helt till ett poäng på instämmer
inte alls. De negativa påståendena 20, 22, 25, 26 och 27 vändes i poängsättningen och
gick från ett poäng på instämmer helt, till fyra poäng på instämmer inte alls. Testet
räknades på så sätt samman som instruktionerna för Rosenberg self-esteem scale
föreskriver (Royse et al., 2009). Samtliga påståendens omvända poängsättning
gjordes redan i Survey&Report. Den svensköversatta RSE visade sig i denna studie ha
en intern konsistens då Cronbach´s Alpha-värdet visade 0,906. Skalan har i tidigare
studier visat sig ha ett test-retest reliabilitet på 0,85 (Cheng & Furnham, 2003).
12 Genomförande
Studien använde sig av en internetbaserad enkät som var konstruerad i
Survey&Report. Respondenterna tillfrågades genom att ett slutet Facebook-konto
publicerade en länk till enkäten. Samtliga respondenter har genom Facebooklänken
deltagit i undersökningen. I meddelandet där länken bifogades presenterades projektet
och dess urvalskriterier. Fördelen med att publicera förfrågan om deltagande på
Facebook är att samtliga respondenter uppfyller inklusionskriteriet att ha ett konto på
Facebook och/eller Instagram, dessa skiljdes inte åt i enkäten (se bilaga 3). Enkäten
var sedan utlagd under sju dagars tid i slutet av november. Inlägget togs efter färdig
datainsamling bort. Inget påminnelseutskick gjordes. De som fanns tillgängliga och
såg länken på Facebook var de som utgjorde urvalet. Samtliga respondenter fyllde i
en identisk enkät (se bilaga 3). Enkäten beräknades ta mellan 3-5 minuter att fylla i.
Databearbetning
Insamlad data bearbetades i SPSS för att få fram inferentiell och deskriptiv
statistik. Data sammanställdes enligt Wahlgrens (2012) och Fields (2011) anvisningar
för parametriska och icke-parametriska metoder i SPSS. De variabler som fanns
representerade i insamlad data var frekvensindex, användande-index, RSE-index,
bekräftelseindex, kön, ålder samt student/icke-student. Frekvensuträkningar,
medelvärde och standardavvikelse användes för att beskriva studiens urval. Detta för
att skapa en bild över hur respondenterna fördelar sig sett ifrån kön, sysselsättning
och om man använder Facebook och/eller Instagram. Dessa variabler var på
nominalnivå. Fråga fyra var en kontinuerlig variabel där respondenten själv fyllde i
sin ålder, denna utgjorde variabeln ålder. Denna kategoriserades senare i SPSS in i
fem olika ålderskategorier för att skapa en bild över hur respondenterna fördelades sig
rent åldersmässigt. Ålderskategorierna var 16-21 år (12 st), 22-25 år (60 st), 26-29 år
(31 st), 30-35 år (17 st) samt 35< år (16 st). Denna bröts i och med kategoriseringarna
ner från kvotskala till nominal, för att lättare skapa en helhetsbild över variabeln och
möjliggöra gruppjämförelser.
Ett frekvens-index skapades av påstående sex-elva, för att i analysen kunna
jämföra frekvensen av användandet av sociala medier mellan olika variabler. De
egenkonstruerade påståendena (6-11) normerades i SPSS, detta för att påståendena
sex och sju hade sex svarsalternativ och åtta-elva fem svarsalternativ. Denna procedur
13 är avgörande för att bilda ett potentiellt index när påståendena har olika många
svarsalternativ.
För att besvara undersökningens första frågeställning ” Hur stor del av
frekvensanvändandet av sociala medier förklaras av en individs självkänsla?
genomfördes en enkel regressionsanalys. För att statistiskt kunna genomföra detta
krävs att det föreligger ett sambandsmått mellan två variabler (Borg & Westerlund,
2012). Därför beräknades först en Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient ut
mellan studiens frekvensindex och RSE-index. Detta för att få fram ett mått på
samvariationen mellan dessa. Det är först om korrelationen blir signifikant (p<0,05)
man kan gå vidare och genomföra en regressionsanalys, annars finns ingen anledning
till detta (Borg & Westerlund, 2012). I denna studie var RSE-indexet avsett att kunna
ge prediktioner om frekvensanvändandet av sociala medier. Villkoren för
regressionsanalys uppnås genom att de båda variablerna är på intervallskala, kravet
om approximativt normalfördelade residualer uppfylldes genom att ett histogram över
normalfördelningskurvan togs fram i SPSS. Överensstämmelsen mellan residualerna
och normalfördelningskurvan ansågs god. Även en normal probability plot togs fram
och punkterna ligger nära den framtagna räta linjen vilket tyder på att
förutsättningarna för modellen är uppfyllda. Förutsättningarna för uppfylld
homoscedasticitet ansågs goda, då detta undersöktes genom scatterplot över de båda
variablerna i SPSS. Variansen i frekvensindex var likartade över samtliga RES-indexvärden (Borg & Westerlund, 2012; Field, 2011; Wahlgren, 2012).
För att besvara studiens andra frågeställning ”Finns det skillnader i
användandet av sociala medier sett ur ett ålders – och könsperspektiv?”, valdes ickeparametriska test. Detta för att könsvariabeln var snedfördelad samt att homogena
populationsvarianser saknades i både ålders- och könsvariablerna. För att besvara om
det fanns några könsskillnader i frekvensindex och användande-index valdes MannWhitney då detta avser mäta två oberoende stickprov (Walhgren, 2012). För att
undersöka om skillnader existerade mellan de olika åldersgrupperna i frekvens- och
användande-index genomfördes två Kruskal-Wallis tester. Detta då Kruskal-Wallis är
att föredra när man har att göra med tre eller fler oberoende stickprov (Wahlgren,
2012). Åldersvariabeln och könsvariabeln var båda på nominalskalnivå.
Den tredje frågeställningen ”Skiljer sig användandet av sociala medier mellan
studenter och icke-studenter” besvarades genom två independent sample t-test. Detta
14 för att oberoende t-test är användbart när man söker upptäcka potentiella skillnader
mellan två grupper (Field, 2011). T-test användes då beroendevariabeln i de båda
testen var på intervallnivå (frekvensindex samt användande-index) och den oberoende
variabeln på nominalnivå. Villkoren man ska uppfylla när man genomför oberoende ttest är normalfördelade populationer, oberoende mätningar samt homogena
populationsvarianser (Borg & Westerlund, 2012). Vid stora stickprov är t-testet dock
robust mot avvikelser från detta.
Bortfall
Bortfall är problematiskt i all kvantitativ forskning (Kylén, 2004) och i
synnerhet i studier som använder sig av självadministrerade enkäter där forskaren inte
själv närvarar vid utlämningstillfället. Det fanns inte någon spärr på hur många
respondenter studien skulle ha med, däremot fanns ett minimum kriterium om 100
stycken.
Då samtliga respondenter själva valde att delta i undersökningen förekom få
externa bortfall (4 stycken). Vad som kan beskrivas som bortfall är de antalet som
öppnade enkäten men senare avstod från att besvara och skicka in den. Detta kan bero
på att dessa respondenter valt att inte lämna samtycke och därför slussats bort från
enkäten. Ett meddelandefält ”Tack för visat intresse” visades i samband med detta.
Internt bortfall innebär att enskild respondent deltar i enkätundersökningen
men av en eller annan anledning väljer att inte besvara en eller flera frågor. I studien
påträffades 26 interna bortfall på frågorna 2 (9), 6 (1), 8 (3), 9 (3), 10 (2), 11 (1), 12
(1), 13 (2), 14 (2), 15 (1), 16 (2), 17 (1), 18 (2), 19, (1), 21 (1), 23 (2) och 26 (1).
De interna bortfallen som förekom på frågorna ovan har under analysen i
SPSS matats in som descreate missing value (beteckning = 999), detta för att inte
påverka studiens resultat och riktighet.
Bortfallsanalys
Studiens bortfall kan bero på vad Hayes (2000) kallar questionnarie fallacy,
vilket innebär att begränsat antal svarsalternativ leder till missvisande svar eller att
respondenten helt avstår från att besvara en fråga på grund av för få svarsalternativ.
Bortfallet kan också bero på att respondenterna kan ha missat en fråga eller upplevt
den känslig att fylla i. De interna bortfallen gällde främst fråga två, som berör kön.
15 Att elva respondenter väljer att inte besvara denna beror troligtvis på questionnarie
fallacy, att ett annat alternativ till man och kvinna saknades. Detta var något flera
respondenter påpekade under ”övriga synpunkter”. För replikering av denna studie
vore det därför av värde att lägga till ett sådant alternativ.
Reliabilitet och validitet
Vad som gjorts för att höja reliabiliteten i denna studie är att en pilotstudie
genomfördes. 12 respondenter deltog i pilotstudien och dessa fick efter ifylld enkät
skriva hur lång tid enkäten tog att fylla i, hur de uppfattade enkäten som helhet, dess
relevans, hur de upplevde deltagarinformationen samt om det var något som framstod
oklart. För att genomföra denna på samma sätt som den slutgiltiga enkäten
genomfördes även denna som internetenkät. Deltagarna fick därefter besvara
ovanstående frågor i ett mail till ansvarig student. Efter genomförd pilotstudie gjordes
några små ändringar, däribland förtydligades deltagarinformationen, möjligheten att
kryssa i fler svarsalternativ togs bort samt att svarsalternativen i fråga sex och sju
ändrades genom att fler svarsalternativ tillkom. Även tidsramen för ifyllningen var
kortare än beräknat så även denna reviderades innan den slutgiltiga enkäten skickades
ut. Efter genomförd pilotstudie lades data från denna in i SPSS för att genomföra vad
Hayes (2000) kallar revising, vilket är det femte och sista steget i
enkätkonstruktionen. Detta för att pröva om tänkt analysmetod fungerar på insamlad
data, vilket visade sig vara fallet, tänkt analysmetod fungerade. Enligt Hayes (2000)
är genomförandet av en pilotstudie ett bra sätt att upptäcka om något behöver
korrigeras inför den slutgiltiga enkäten vilket i sin tur höjer undersökningens kvalitet.
Vad som gjorts för att upprätthålla en god validitet i studien är först och främst
att ett väl etablerat och validerat test har använts för att mäta självkänsla. RSE har i
tidigare forskning indikerat på både hög validitet och reliabilitet (Cheng & Furnham,
2003). Studiens båda mätinstrument har varit på svenska och samtliga frågor är ställda
på ett lättförståeligt sätt vilket ökar studiens tillförlitlighet (Hayes, 2000).
Frekvensanvändandet av sociala medier operationaliserades i denna studie
genom sex olika påståenden. Detta för att tydligt redogöra vad frekvensanvändande
av sociala medier innebar i denna studie. Påståendena var nummer sex till och med
elva i enkäten och bestod av ”Jag använder sociala medier…”, ”Jag lägger ut bild/
statusuppdatering:”, ”Jag anser att jag är en aktiv användare av sociala medier
16 (uppdaterar ofta, kommenterar, gillar etc.)”, ”Jag känner ett behov av att använda
sociala medier varje dag”, ”Jag är alltid uppkopplad på sociala medier (genom
telefon, läsplatta etc.)” och ”Jag anser att jag lägger alldeles för mycket tid på
sociala medier”. Inget av de sex påståendena behövdes tas bort för att skapa ett
reliabelt frekvensindex. Konsistensen bör uppnå minst 0,7 för att anses reliabel
(Cortina, 1993).
Även fråga 12-17 skapade ett index för att mäta syfte med användandet av
sociala medier, detta för att möjliggöra en mer omfattande analys i jämförelsen mellan
grupper (frågeställning 2 & 3). Syftet med användande av sociala medier
operationaliserades i denna studie till användande-index, vilken byggde på påstående
12 till och med 17, ”Jag använder sociala medier för att knyta nya kontakter”, ”Jag
använder sociala medier för att få bekräftelse”, ”Jag tycker att det är viktigt att få
många ”likes” om jag lägger ut en bild/statusuppdatering”, ”Jag tycker att det är
viktigt att ha många följare/vänner på sociala medier”, ”Jag är mån om att
framställa en bra bild av mig själv på sociala medier” och ”Jag är samma person på
sociala medier som i verkligheten”. Inte heller här behövdes något påstående tas bort
för att uppnå god homogenitet i reliabiliteten inom indexet.
Att enkäten var självadministrerad kan minska risken för att respondenten
svarar vad den tror är socialt önskvärt, respons bias, då forskaren inte närvarar vid
ifyllandet. Då människor kan ha lättare för att uttrycka attityder, känslor, beteende och
tankar i en enkät på internet i jämförelse med en enkät som delas ut på plats (Wright,
2005).
En nackdel med att använda internetenkät som metod är att forskaren lätt
tappar kontrollen över urvalet (Wright, 2005). Vad som gjorts i denna studie för att
undvika att vem som helst kan besvara enkäten är att en sluten profil publicerade en
förfrågan om deltagande på Facebook.
Att insamlad data inhämtades genom Survey&Report ökar också
förutsättningen för en mer korrekt analys då felinmatning i sammanställningen
sannolikt inte förekommer. Samtlig data exporterades direkt från Survey&Report till
SPSS.
Varför samtliga respondenter besvarade enkäten på internet var för att på bästa
sätt uppnå hög ekologisk validitet. Deltagarna besvarade enkäten i den naturliga
miljön, där de annars använder sociala medier. På detta sätt skapas en realistisk
17 situation.
Etiska överväganden
Etik är inte en omedveten process utan något man som forskare måste
medvetandegöra. Etik måste reflekteras, sättas i ord och motiveras för att tillämpas i
praktiken (Vetenskapsrådet, 2011). Det som gjorts i samband med denna studie är att
ett etiskt protokoll har upprättats för den aktuella undersökningen (bilaga 1). I detta
framgår hur de etiska ställningstaganden har gått till och vilka brister och svårigheter
en studie som denna besitter. Det etiska protokollet är framställt utifrån
vetenskapsrådets riktlinjer gällande etik kring forskning (Vetenskapsrådet, 2011).
Detta protokoll har följts under hela arbetsprocessen. I det framarbetade protokollet
finns information om studiens nytta för enskild deltagare och forskningssamhälle
redogjord, så även vilka potentiella risker som finns och hur dessa kan minimeras. Det
framgår också vilken information respondenterna får (bilaga 2), hur konfidentialiteten
kan garanteras samt hur enskild respondent ger sitt samtyckte för att delta.
Studiens nytta för forskningssamhället och vetenskapen är att tillföra ny
kunskap och därmed bringa ny information till ett forskningsområde som är högst
relevant i vår moderna samtid. Nyttan för enskild deltagare är att möjlighet till
reflektion och tankar kring sitt eget användande av sociala medier medvetandegörs, så
även dess koppling till självkänslan. De risker studien kan medföra för enskild
deltagare handlar i huvudsak om de tankar och känslor en studie likt denna kan väcka.
I och med att respondenterna ges möjlighet att reflektera kring sitt beteende på sociala
medier kan denna reflektion resultera i obehag och negativa känslor. För att minimera
risken för detta har samtliga respondenter fått utförlig information kring
enkätinnehållet innan påbörjat deltagande. Även enkätens sista fråga skapade
möjlighet för respondenten att ventilera åsikter och synpunkter. Kontaktuppgifter till
ansvarig student och handledare fanns tydligt markerad i enkäten. Potentiella risker
försöktes på ett bra sätt minimeras.
Informationskravet uppfylldes genom att samtliga respondenter, innan
deltagande, fick skriftlig information om syfte, urvalskriterier, potentiella risker,
tidsaspekt för ifyllandet av enkät samt hur konfidentialitet kunde garanteras och hur
insamlad data skulle komma att hanteras (bilaga 2). Av etiska aspekter krävdes
samtliga respondenters samtycke innan deltagande, detta lämnades av respektive
18 respondent på internetenkätens första sida. För att kunna öppna resterande enkät var
samtycke ett krav. Konfidentialiteten kunde garanteras då samtliga respondenter
deltog i undersökningen vid internet, ingen information kunde kopplas till respektive
respondent som därmed förblev helt anonym.
Urvalskriteriets åldersgräns på minst 16 år grundade sig på Vetenskapsrådets
riktlinjer för undersökningar på barn. Om någon av respondenterna är under 15 år
krävs samtycke från både deltagare och målsman (Vetenskapsrådet, 2011), vilket inte
ansågs genomförbart i denna studie. Det var heller inte relevant för studien att
undersöka barns användande av sociala medier.
Då studien har genomförts i utbildningssyfte har det även varit av värde att
följa Hayes (2000) etiska riktlinjer för studenter som genomför psykologisk
forskning. Dessa har i kombination med vetenskapsrådets riktlinjer (2011) och det
etiska protokollet agerat vägvisare gällande de etiska ställningstaganden som gjorts i
samband med denna studie.
Resultat
Undersökningens första frågeställning var Hur stor del av
frekvensanvändandet av sociala medier förklaras av en individs självkänsla? Denna
besvarades med en enkel regressionsanalys. För att möjliggöra detta genomfördes ett
Pearsons korrelationskoefficienttest på variabeln frekvensindex och RSE-index. Det
visade sig finnas en negativ korrelation mellan frekvensanvändandet av sociala
medier och självkänsla, r = −0,209, p< 0,05. När regressionsanalysen genomfördes
visade den framräknade F-kvoten på ANOVAN, [F (1, 123) = 5,611, p <0,05] att
modellen var signifikant. Enligt Borg och Westerlund (2012) bör modellen uppnå
signifikans för att en tolkning av koefficienterna ska vara meningsfull. RSE-indexets
t-värde visade t = −2, 396 och ß = −0, 209. Adjusted R2 = 0,036 vilket innebär att
prediktiorn förklarar 3,6 % av variationen i frekvensanvändandet av sociala medier. I
samband med detta resultat undersöktes även hur RSE-indexet predicerade fyra av
användandeindexets påståenden (13-16) genom enkel regressionsanalys. Detta för att
undersöka om självkänsla förklarar bekräftelsesökande och självpresentation på
sociala medier. Det visade sig finnas en negativ korrelation mellan RSE-index och de
fyra påståendena (r = −0,185, p< 0,05). I regressionsanalysen visade den framräknade
F-kvoten på ANOVAN, [F (1, 124) = 4,390, p <0,05] att modellen var signifikant.
RSE-indexets t-värde visade t = −2, 095 och ß = −0, 185. Adjusted R2 = 0,026. Detta
19 innebär att självkänsla förklarar 2,6 procent på bekräftelseindexet som skapades av
dessa påståenden (13-16).
Studiens andra frågeställning Finns det skillnader i användandet av sociala
medier ur ett ålders-och könsperspektiv? besvarades med hjälp av de ickeparametriska testen Kruskal-Wallis och Mann-Whitney. Testet visade att det inte
fanns någon signifikant skillnad mellan åldersgrupperna sett till frekvensanvändande
av sociala medier [H (4) = 0,149, p=0,997]. För att undersöka om skillnader fanns
mellan åldersgrupperna gällande användande-indexet gjordes även här ett KruskalWallis test. Testet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan
grupperna [H (4) = 1,983, p= 0,739].
Då variabeln kön var snedfördelad genomfördes ett icke-parametriskt Mann-Whitney
test. Kvinnors frekvensanvändande (Mdn=26) av sociala medier skiljde sig inte
särskilt mycket från männens (Mdn= 25), och det framkom ingen signifikant skillnad
mellan dessa U=1 114,5, p = 0,532, r = −0, 057. Det framkom heller ingen signifikant
skillnad mellan könen sett till användarindex [Mdn(k)= 17, Mdn(m)= 17, U= 1 048,5,
p = 0,41, r = −0,074]. Även detta mättes genom ett Mann-Whitney test.
Undersökningens tredje frågeställning Skiljer sig användandet av sociala
medier mellan studenter och icke-studenter? besvarades genom jämförelse av
medelvärden och två independent sample t-test. Medelvärdet för student (M=25,26,
SD= 3,71) och icke-student (M= 24,98, SD= 3.29) var relativt lika gällande
frekvensindex. Ett oberoende t-test visade att det inte finns någon signifikant skillnad
i frekvensanvändande mellan studenter och icke-studenter t(129) = 0,452, p =0,652.
För att undersöka om anledning till användandet skiljde sig åt gjordes jämförelser
mellan student (M=16,86, SD= 4,38) och icke-student (M=17,19, SD= 4,15) på
användande-index. Inte heller här framkom signifikanta skillnader när independent
sample t-test genomfördes, t(130) = − 0,448, p= 0,655.
Diskussion
Studiens syfte var att undersöka självkänsla och dess förhållande till
frekvensanvändande av sociala medier samt att undersöka om användandet skiljer sig
ur ett köns- och åldersperspektiv och mellan student och icke-student. För att
undersöka detta skapades en frågeställningar kring frekvensanvändande kopplat till
personlighetsdraget självkänsla samt två frågeställning om huruvida användandet av
20 sociala medier skiljer sig mellan olika grupper. Respondenterna i stickprovet
rapporterade en god självkänsla (M=30,6, SD= 6) vilket i undersökningen motsvarar
75 procent av maxpoäng på RSE.
Studiens inledande frågeställning var ” Hur stor del av frekvensanvändandet
av sociala medier förklaras av en individs självkänsla?”. Resultatet visade att det
fanns en korrelation (r = −0,209) mellan självkänsla och frekvensanvändandet av
sociala medier, vilket antyder att samband mellan de båda variablerna existerar. Detta
går helt i linje med den samvariation Vogel et al. (2014) fann på amerikanska
studenter, vilket indikerar att de som angav längre värden på självkänsla angav att de
använder sociala medier mer.
Vad som vidare framkom i regressionsanalysen var att endast 3,6 procent av
variationen i en individs frekvensanvändande av sociala medier kan förklaras av
individens självkänsla. Det är av stor vikt att närma sig undersökningens resultat med
försiktighet då den förklarade variationen var mycket liten. 96,4 procent av
variationen på frekvensanvändandet av sociala medier förklaras av faktorer okända
för undersökningen.
Ur ett socialpsykologiskt perspektiv kan det framstå underligt att självkänsla
inte förklarar en större del av variansen i användandet av sociala medier. Då den
sociala jämförelseteorin (Festinger, 1954) skulle kunna förklara varför Lindwall
(2011) liknar självkänslan vid en termostat som påverkas av andras reaktioner. Att
känna sig motiverad och ha ett behov av att använda sociala medier regelbundet borde
vara ett resultat av individens försök att skapa en god självpresentation genom att visa
upp sina bästa egenskaper och sälja in dem hos andra. Speciellt i en studie likt denna
som operationaliserat sociala medier till Facebook och Instagram, som handlar om att
skapa en virtuell identitet genom bilder, gillaknappar och kommentarsfält. En
förväntad förklaring skulle vara att individer med låg självkänsla skulle ha ett större
behov av och lägga mer tid på att påverka andra människors bild av dem. Då Lindwall
(2011) menar att människor är beredda att lägga ner både tid och energi för att
påverka den bild andra människor har av dem. Den sociala jämförelseteorin har också
visat sig vara som mest använd i situationer där en individ känner sig osäker (Vogel et
al., 2014), det vore därför inte helt obefogat att tro att individer med låg självkänsla
har ett större behov av och använder sociala medier mer frekvent för att tillgodose
behovet av social inkludering.
21 Steinfield et al. (2008) påstår i sin artikel att användandet av sociala medier
främst gynnar individer med låg självkänsla, vilket inte nödvändigtvis behöver
innebära att dessa individer använder sociala medier mer frekvent än individer med
hög självkänsla. Krämer och Winter (2008) går i samma linje, och menar att individer
med lägre självkänsla borde sträva än mer efter aktiviteter som främjar självkänslan
genom positiv självpresentation. Kanske existerar skillnader mellan dessa grupper
trots att signifikanta skillnader inte framkommer i frekvensanvändandet. En möjlig
förklaring skulle kunna vara att det är andra faktorer som skiljer sig, som tidigare
forskning indikerar, att individer med låg självkänsla är mer självavslöjande (Ellison
et al. 2007), mer benägna att söka bekräftelse från främlingar (Acar, 2008) och att
detta kan resultera i att dessa individer uppvisar ett mer riskfyllt beteende online.
I samband med detta undersöktes därför även fyra av användandeindexets
påståenden mot RSE-indexet. Påståendena bestod av ”Jag använder sociala medier
för att få bekräftelse”, ”Jag tycker att det är viktigt att få många ”likes” om jag
lägger ut en bild/status”, ”Jag tycker att det är viktigt att ha många vänner/följare på
sociala medier” och ” Jag är mån om att framställa en bra bild av mig själv på
sociala medier”, och skapade tillsammans ett bekräftelseindex. Syftet var att få en
djupare psykologisk förankring och sett utifrån självpresentation och
bekräftelsesökande få en bild över om självkänsla påverkar beteendet på nätet. Det
fanns en negativ korrelation mellan de båda indexen (r = −0,185) men i
regressionsanalysen framkom att självkänslan enbart kan förklara 2,6 % av
bekräftelseindexet. Detta kan sägas gå emot vad tidigare forskning påvisat, då Acar
(2008) menar att individer med låg självkänsla är mer benägna att söka kontakt och
bekräftelse på nätet. Huruvida en individ har svag eller stark självkänsla verkar enligt
denna studies resultat inte påverka individens beteende på sociala medier i dessa
avseenden. En möjlig förklaring kan vara att bekräftelse och självpresentation kan
anses fylla en funktion i användandet av sociala medier, i avseende på hur
respondenterna besvarade dessa frågor (M=12,40 SD=3,66, där 20 representerade
maxpoäng), dock oberoende av individens självkänsla. Att självkänslan förklarar en
så liten del av bekräftelseindexet behöver inte innebära att bekräftelse och
självpresentationen i användandet är oviktigt, snarare att självkänsla och
bekräftelse/självpresentation i avseende på användandet av sociala medier
samvarierar mycket lite och att den förklarade variansen är nästintill obefintlig. Detta
22 stödjs av Krämer och Winter (2008) som i sin studie inte kunde påvisa ett samband
mellan självkänsla och självpresentation. Paradoxalt nog går detta helt emot det
Lindwall (2011) diskuterar kring att självkänslan spelar en central roll i en individs
självpresentation. Vidare fann Findahl (2013) att en tredjedel av alla
facebookanvändare aldrig uppdaterar sin status. Kanske innebär detta att människor
primärt använder sociala medier för att hålla sig uppdaterade på vänner, familj och
omvärld, snarare än att personlighetsdrag som självkänsla kan förutsäga användandet
utifrån ett frekvens-och bekräftelseperspektiv. Då studiens resultat inte kan påvisa att
självkänsla i någon större utsträckning kan förklara varken frekvensanvändning eller
bekräftelseindex på sociala medier och att tidigare forskning och litteratur på området
har delade meningar kring dessa förhållanden krävs vidare forskning för att kunna
fastställa huruvida självkänsla och andra personlighetsdrag predicerar användandet.
En möjlig anledning till att variationen i frekvensanvändandet, förklarad av
självkänslan var så liten kan även bero på svårigheterna att mäta skillnader i
frekvensanvändande av sociala medier. Tidigare studier (Acar, 2008; Skues et al.,
2012) har påpekat denna problematik. Då 94,9 procent av respondenterna svarade att
de använder sociala medier flera gånger om dagen, vilket motsvarade
undersökningens högsta frekvens, tyder detta på att frekvensen måste mätas på annat
vis. Om mer detaljerade frågor kring hur ofta, hur länge och hur aktiv man är skulle
funnits representerad i insamlad data, skulle förmodligen större skillnader i
frekvensanvändande uppstå och validiteten höjas. Men det kan naturligtvis också vara
så att självkänsla inte förklarar någon betydande del i användandet av sociala medier.
Man bör även tydliggöra att RSE de senaste åren blivit kritiserad bland många
forskare för sin endimensionella uppbyggnad (Lindwall, 2011). Däremot kan det
anses fördelaktigt att testet endast består av tio items till skillnad från många liknande,
moderna framtagna mätinstrument (The coopersmith self-esteem inventory, JanisField Feelings of inadequary, Harters self-Perception Profiles, Fox Physical SelfPerception Profile mfl) som har betydligt fler items för respondenten att besvara. Att
hitta respondenter till en enkät på 80-100 frågor kan bli svårt då den både tar tid och
kräver koncentration och ork från respondenten (Hultén, Hultman & Eriksson, 2007).
Detta kan i sin tur påverka enkätens tillförlitlighet genom att respondenten tröttnar
och inte lämnar trovärdiga eller genomtänkta svar, eller att deltagarna helt enkelt
väljer att avsluta enkäten innan den är helt ifylld (Hayes, 2000). Matusek, Wendt och
23 Wiseman (2004) hänvisar till Demo (1985) och Robinson, Shaver och Wrightsman
(1991) som menar att RSE har en hög validitet när den har ställts mot andra
instrument avsedda att mäta självkänsla, som exempelvis Coopersmith Self-esteem
Inventory. Många instrument som avser mäta självkänsla mäter också enbart
situationsbetingad självkänsla (t ex. State self-esteem scale, Heatherton & Poliny,
1991) vilket inte var av intresse för denna studie. Därför har i följande studie RSE valt
att användas. Vidare menar Rosenberg (1965) att global självkänsla är ett relativt
stabilt personlighetsdrag över tid, därför lades i denna studie fokus på frekvensen i
användandet av sociala medier som beroende variabel. Det ansågs orimligt att den
globala självkänslan på ett eller annat sätt kraftigt skulle påverkas av hur ofta man
använder sociala medier.
Studiens andra frågeställning, ”Finns det skillnader i användandet av sociala
medier ur ett ålders-och könsperspektiv?” ställdes för att besvara om skillnader fanns
mellan grupper i användande. Denna frågeställning ämnade gå djupare och även
klargöra syftet med användandet, men varken frekvensindexet eller användarindexet
indikerade att signifikanta skillnader fanns representerade i insamlad data. Inom
åldersvariabeln går detta emot vad tidigare forskning inom fältet säger. Boyd (2007)
fann att sociala medier var som mest populärt bland unga och studenter, något som
inte kan bekräftas i denna studie. En möjlig förklaring kan vara att allt fler äldre
ansluter sig till sociala medier så som Facebook och att Boyds (2007) resultat inte
längre kan anses aktuella. Då Findahl (2013) fann att majoriteten av svenskarna år
2012 var medlemmar på Facebook, finns tydliga indikationer på att hemsidan inte
enbart attraherar den yngre generationen, en teori denna studies resultat bekräftar. Det
kan naturligtvis också förefalla sig så att denna studiens något snedfördelade
åldersvariabel inte kan ge ett representativt svar på denna fråga.
Även könsvariabeln går helt emot vad tidigare forskning säger, Acar (2008)
fann i sin studie att kvinnor är mer aktiva och använder sociala medier mer än män.
Inte heller detta kunde bekräftas i och med denna studie. Det fanns ingen signifikant
skillnad i frekvensanvändande mellan män och kvinnor, inte heller i användandeindex
framkom signifikant skillnader. En möjlig förklaring skulle kunna vara att den
kulturella aspekten påverkar, att det faktiskt finns kulturella skillnader i användandet
av sociala medier mellan könen som är mer påtagliga i USA, där Acar (2008)
genomfört sin studie och att dessa inte är lika starka i ett land som Sverige. Normerna
24 i ett samhälle skapas av de kulturella förväntningar som finns på en individ och dess
beteende, dessa föreställningar påverkar hur vi kommunicerar, både som individ och i
grupp. Kulturen styr på så sätt interaktionen människor emellan och individens
förväntningar på omvärlden (Floyd, 2010). Detta kan innebära att vi i Sverige har mer
könsneutrala normer och att detta påverkar vårt beteende vilket resulterar i att klyftan
mellan män och kvinnor är kraftigt reducerad och skillnaderna små. Vidare skulle
detta kunna ifrågasätta representativiteten i delar av forskningen på området som är
genomförd i USA, att situationen inte ser likadan ut i ett land som Sverige. Att
kvinnor skulle vara mer benägna att framställa en positiv självpresentation, vilket Kuo
et al. (2013) påstår, var inget som framkom i denna studie.
Internetinfrastrukturen ser också olika ut i USA jämfört med Sverige, då
Sverige är ett av de mest internettäta länderna i världen med 94 procent av
befolkningen som använder internet. USA ligger betydligt längre ner, på 17e plats
med 81 procent av befolkningen som använder internet (Findahl, 2013). Detta bör
sannolikt innebära att internet når ut till fler samhällsklasser och åldrar i Sverige
vilket kan påverka hur internetvanorna ser ut.
Den tredje frågeställningen var ”Skiljer sig användandet av sociala medier
mellan studenter och icke-studenter”. Denna frågeställning var intressant då
majoriteten av tidigare forskning inom området är gjord på enbart studenter.
Stickprovet fördelade sig jämt mellan studenter och icke studenter vilket höjer
resultatens tillförlitlighet. Av resultatet framkom dock inga signifikanta skillnader i
varken frekvensanvändande av sociala medier eller i användande-indexet. En möjlig
anledning till att inga signifikanta skillnader uppstod kan bero på, som ovan nämnt,
att frekvensindexet inte var nog utförligt i sina frågor och därmed kan ifrågasättas ur
ett valideringsperspektiv. Om det skulle förhålla sig som denna studie indikerar, att
inga skillnader finns mellan studenter och icke studenter, skulle då tidigare forskning
inom området gjord på studenter kunna sägas vara representativ på även ickestudenter? Kanske är skillnaderna små mellan studenter och icke-studenter i
användandet av sociala medier, vilket denna studie antyder. Det framkom dock
signifikanta skillnader i ett av frekvensindexets påståenden (U=1752, p<0,05), ”Jag
anser att jag lägger alldeles för mycket tid på sociala medier”, där studenters
medelvärde (M=4,16) var högre än icke-studenters (M=3,75). Detta kan antyda att
studenter har en ökad medvetenhet kring tiden sociala medier tar, och att man som
25 student måste vara mer självdisciplinerad och strukturera tiden i jämförelse med ickestudenter som jobbar. Studenter kanske därför har en mer realistisk bild över hur
mycket tid som spenderas på sociala medier.
Intressant var dock att inga skillnader upptäcktes i varken frekvens- eller
användar-index sett utifrån kön, ålder eller sysselsättning. Kanske beror detta på att de
individer som ägnar sig åt sociala medier är en relativt homogen grupp, eller också är
det som Christofides et al. (2009) föreslår att normerna online ser annorlunda ut och
att denna grupp delar dessa normer oavsett ålder, nationalitet och kön. Samtliga
respondenter angav förhållandevis låga poäng på användande-index (M=17,03, SD=
4,26, maxpoäng var 30). Ändå svarade 45 procent av respondenterna att de delvis
använder sociala medier för att få bekräftelse. I frekvensindexet angav majoriteten att
de använder sociala medier mycket och ofta (M=25,12, SD=3,49, max var 32).
Att genomföra en enkät via internet medför både för-och nackdelar. Att vara
medveten om dessa är mycket viktigt för att genomföra processen som sådan.
Huruvida internetenkät som datainsamlingsmetod påverkar undersökningen och dess
resultat finns lite forskning kring. Tidigare litteratur inom området är kraftigt
begränsad och med tanke på hur snabbt den tekniska utvecklingen går blir mycket av
forskningen snabbt utdaterad. Fördelen i denna studie och dess område är att mycket
av de tidigare presenterade nackdelarna med användandet av elektronisk enkät som
mätinstrument inte berör den valda populationen i denna studie. För att medverka i
studien krävdes att vissa kriterier vad uppfyllda av samtliga respondenter, två av dessa
var att man har tillgång till internet och att man har en profil på Facebook och/eller
Instagram. Detta medför att man kan anta att den valda populationen besitter en viss
grundkunskap kring användandet av datorer, har tillgång till internet och är
regelbundet uppkopplade.
En pilotstudie genomfördes för att testa den egenkonstruerade enkätens
kvalitet, vilket bidrog till att enkäten och informationsbrevet korrigerades. För att höja
kvaliteten ytterligare kunde dock pilotstudien ha varit mer omfattande. Något som
inte upptäcktes under pilotstudien var det faktum att endast två alternativ, man och
kvinna, fanns representerade på enkätens könsvariabel, något som kan ha sänkt
undersökningens trovärdighet och anseende.
Det hade varit av värde att komplettera studien med en kvalitativ del, för att få
fram ett mer djupgående resultat. Detta skulle dessvärre gå utanför tidsramen av vad
26 som ligger till grund för denna studie. Om mer tid hade funnits att tillgå hade detta
moment varit ett bra sätt att stärka undersökningens kvalitet och resultat.
I denna studie har inte Facebook och Instagram skiljts åt, om studien enbart
behandlat en av dem hade kanske andra resultat framkommit. Motiveringen för att de
båda skulle inkluderas i studien grundar sig på nätverkens struktur, de bygger båda på
att individen ska skapa en virtuell identitet och publicera bilder och kommentera och
gilla andras bilder och inlägg. Findahl (2013) menar även att många kombinerar
Facebook och Instagram och att det är få användare av sociala medier som inte
använder Facebook. Det bör dock påpekas att då likheterna nätverken emellan är
många är även olikheter det. Instagram är exempelvis mer bild-inriktat, medan
Facebook är ett mer omfattande nätverk där meddelanden, grupper och
statusuppdateringar är en stor del av konceptet. Att dessa i föreliggande studie inte
skiljts åt kan ha påverkat resultatet då det inte framkommer om respondenterna
besvarat frågorna i avseende på sitt Instagram- eller Facebookanvändande.
En av svårigheterna i att studera sociala nätverk och frekvensen i användandet
är operationaliseringen av denna. Det har visat sig svårt att ta fram ett instrument som
faktiskt visar på skillnader i användandet. Tidigare studier (Acar, 2008; Skues et al.,
2012) har påpekat detta vilket har visat sig vara ett övergripande problem för mycket
av forskningen på området. Vidare forskning bör därför fokusera på att arbeta fram ett
instrument som mäter mer specifika skillnader, så som aktiva och passiva användare
och vad som skiljer dem emellan kopplat till personlighetsdrag som självkänsla.
Sociala medier intar en stor del i människors dagliga liv, men vad är det
egentligen som motiverar all den tid som människor världen över spenderar framför
dataskärmen? Det finns relativt lite forskning kring hur användandet av sociala
medier påverkar individen och på vilket sätt en individs personlighetsdrag kan
påverka användandet.
Rosenbergs teori om global självkänsla, Festingers (1954) sociala
jämförelseteori och teorierna om självpresentation kopplat till självkänsla, presenterat
av Lindwall (2011) är alla framtagna och syftar på den reella verkligheten, inte den
virtuella. Kanske håller vår kommunikation och synsätt på självet och andra
människor på att ändras då den virtuella vardagen tar över allt mer. Självpresentation
har aldrig förut varit så aktuell som i dagens samhälle. Även den sociala
jämförelseteorin kan ha förändrats i och med den tekniska utvecklingen. I den reella
27 verkligheten studerar och jämför vi oss med andra och ser deras beteende, åsikter,
styrkor och svagheter. I det virtuella samhället jämför vi oss med det andra väljer att
presentera, på många sätt en idealiserad bild av andra människor. På vilket sätt
påverkar det en individ och dess syn på sig själv?
Denna studie har bidragit till att belysa området och söka svar. Självkänsla har
i denna studie, likt tidigare forskning inom området (Acar, 2008; Krämer & Winter,
2008), visat sig kunna predicera en mycket liten del av användandet av sociala
medier. Så liten att den saknar praktiskt betydelse. Detta bör rimligtvis innebära att
faktorer annat än självkänsla påverkar individer att använda sociala medier. Dock är
denna undersökning också en markör för komplexiteten och svårigheterna i att mäta
användandet av sociala medier. Vidare forskning bör därför lägga fokus på att försöka
hitta de resterande 96,4 procent som förklarar frekvensanvändande och söka finna vad
motivationen till användningen består av. I samband med denna studie har också
påvisats att skillnaderna mellan studenter och icke studenter inte är särskilt stor, då en
signifikant skillnad mellan dessa inte stått att finna i insamlad data. Detta ger
indikationer på att tidigare forskning inom området genomförd på studenter kan sägas
vara representativ för även icke-studenter. Kön är, enligt denna studie, oberoende för
att förutsäga användandet av sociala medier, så även ålder. Dessa resultat bör dock
stärkas av vidare forskning innan slutsats kan dras.
28 Referenser
Acar, A. (2008). Antecedents and consequences of online social networking
behavoir: The case of Facebook. Journal of Website Promotion, 3(1-2), 62-83.
doi: 10.1080/15533610802052654.
Anderson, B., Fagan, P., Woodnutt, T., & Chamorro-Premuzie. (2012). Facebook
Psychology: Popular Questions Answered by Research. Psychoholgy of
Popular Media Culture, 1(1) 23-37. doi: 10.1037/a0026452.
Baumeister, R. (2005). Rethinking Self-Esteem Why nonprofits should stop pushing
self-esteem and start endorsing self-control. Stanford Social Innovation
Review. Hämtat 2014-11-18 från: https://71765015-a-6fcbc0c5-ssites.googlegroups.com/a/imaginefirestone.org/icsf/RethinkingSelfEsteem.pdf?attachauth=ANoY7cpcJ89We8F6bQDf_x9ZDRiSn4SR9QQWW
ZpJoG52KmrjSirNWVNF9jt6f379yOGXDuIpZSfLf5mcVpXBaep1Rvac8i12
a05BZQpBAL1ZBSggpe7LVHm-vYciXVyiMfJRk0L540W0vXcn3RHsjesOzuvxyfRk7XqJo_5p0CtqSvE_03_1Ad5o5ApqGQiFbZk4Msp2JAjCe
gwjmxuc2IFsfYwfIxTBFW7rBdHkZwqjZ1WmW0nczM%3D&attredirects=0
Branden, N. (1995). The six pillars of self-esteem. New York: Random house of USA
inc.
Boyd, D. M. (2007). Whyyouth (heart) social network sites: The role of networked
publics in teenage social life. In D. Buckingham (Ed.), youth, identity, and
digital media volume. 119-142. Cambride, MA: MIT Press.
Borg, E., Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. Malmö: Liber AB
Boyd, D. M., & Ellison, N. B. (2007) Social network sites: Definition, history, and
scholarship. Journal of Comuputer-Mediated Communication, 13(1).
Cheng, H., & Furnham, A. (2003). Personality, self-esteem, and demographic
predictions of happiness and depression. Personality and Individual
Differences, 34 (6). 921-942. doi:
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1016/S0191-8869(02)00078-8.
Christofides, E., Muise, A., Desmarais, S. (2009). Information Disclosure and Control
on Facebook: Are They Two Sides of the Same coin or Two Different
Processes?. CyberPsychology & Behavior. 12(3) 341-345. doi:
10.1089/cpb.2008.0226.
Cortina J.M. (1993) What Is Coefficient Alpha? An Examination of Theory and
29 Applications. Journal of Applied Psychology, 78 (1), pp. 98-104.
Ellison, N. B. Steinfield, C., & Lampe, C. (2007). The benefits of Facebook ”friends:”
Social capital and college students´ use of online social network sites. Journal
of Computer-Mediated Communication, 12(4). doi:10.1111/j.10836101.2007.00367.x.
Facebook, (2014). News: Facebook Reports Third Quarter 2014 Results -Facebook
Newsroom. Hämtat 2014-11-05 från:
http://newsroom.fb.com/news/2014/10/facebook-reports-third-quarter-2014results/
Festinger, L. (1954). A theory of social comparison processes. Human Relation, 7(2)
117-139. doi: 10.1177/001872675400700202.
Field, A. (2011). Discovering Statistics Using SPSS. London: SAGE Publications Ldt.
Findahl, O. (2013). Svenskarna och internet. Stockholm: Stiftelsen för
internetinfrastruktur.
Floyd, K.W. (2010). Communication Matters. New York: McGraw Hill Higher
Education.
Hayes, N. (2000). Doing Psychological Research. Berkshire: Open University Press
Hultén, P., Hultman, J., & Eriksson, L. T. (2007). Kritiskt tänkande. Malmö: Liber
AB.
Instagram (2014). Press news: our story. Hämtat 2014-11-09 från:
http://instagram.com/press/
Instagram. (2014). About us: The team. Hämtat 2014-11-09 från:
http://instagram.com/about/us/#
Krämer, N. C., &Winter, S. (2008). Impression Management 2.0 The Relationship of
Self.Esteem, Extraversion, Self-Efficacy, and Self-Presentation Within Social
Networking Sites. Journal of Media Psychology, 20(3), 106-116. doi:
10.1027/1864-1105.20.3.106.
Kylén, J. A. (2004). Att få svar. Stockholm: Bonnier utbildning.
Lindwall, M. (2011). Självkänsla - bortom populärpsykologi och enkla sanningar.
Lund: Studentlitteratur.
Matusek, J. A., Wendt, S. J. & Wiseman, C. V. (2004). Dissonance Thin-Ideal and
Didactic Healthy Behaviour Eating Disorder Prevention Programs: Results
30 from a Controlled Trial. International Journal of Eating Disorders. 36(4),
376-388.
Rosenberg, M. (1965). Society and the adolescent self-image. New Jersey: Princeton
University Press.
Royse, D., Thyer, B. A., & Padgett, D. K. (2009) Program Evaluation: An
Introduction. Storbritannien: Cengage Learning. ISBN-13: 9780495604266.
Skues, J. L., Williams, B., & Wise, L. (2012). The effect of personality traits, selfesteem, loneliness, and narcissism on Facebook use among university
students. Elsevier, Computers and Human Behaviour (28), 2414-2419. doi:
http://dx.org/10.1016/j.chb.2012.07.012
Steinfield, C., Ellison, N., Lampe, C. (2008) Social capital, self-esteem, and use of
online social network sites: a longitudinal analysis. Journal of applied
Developmental Psychology. 29. 434-445. doi:10.1016/j.appdev.2008.07.002
Vetenskapsrådet. (2011).God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Hämtad:
2014-11-09 från:
http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/134020744582
5/God+forskningssed+2011.1.pdf
Vogel, E.A., Rose, J.P., Roberts, L.R., & Eckles, K. (2014). Social Comparison,
Social Media, and Self-Esteem. Psychology of Popular Media Culture, 3 (4).
206-222. doi: http://dx.doi.org/10.1037/ppm0000047.
Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur.
Whitney, L. (2010). Twitter, Facebook use up 82 percent. CNET.com. Hämtat 201411-05 från: http://www.cnet.com/news/twitter-facebook-use-up-82-percent/
Wright, K.B. (2005) Researching Internet-Based Populations: Advantages and
Disadvantages of Online Survey Research Online Questionnaire Authoring
Software Packages and Web Survey Services, Journal of Computer-Mediated
Communication 10(3). doi: 10.1111/j.1083-6101.2005.tb00259.x.
31 Bilaga 1. Etiskt protokoll 1. Studiens nytta för enskild deltagare och vetenskapssamhället
Sociala medier har de senaste åren intagit en allt mer central roll i vårt globala
samhälle. Många människor världen över, oavsett ålder, kopplar upp sig för att ta del
av det virtuella samhället online. Detta medför således att mycket av vår
kommunikation inte längre sker face-to-face utom genom dataskärmen. Det finns en
del forskning inom området, men vissa oklarheter kvarstår. Bland dessa kan räknas
huruvida svenska unga människors självkänsla förklarar användande av sociala
medier. Något denna studie har möjlighet att tillföra ny kunskap kring och därmed
bringa ny information inom ett område som är relevant i vårt moderna samhälle.
Deltagarna får genom denna studie möjlighet att reflektera kring sitt eget
användande av sociala medier, och då i synnerhet Facebook och Instagram. Detta kan
medföra en medvetenhet kring deltagarnas eget beteende gällande sociala medier, och
därigenom dess förhållande till självkänslan.
2. Risker med studien och minimering av dem
All forskning medför risker, så även denna. De risker som finns i denna undersökning
beror främst på de känslor och tankar en studie som denna kan väcka. Det kan handla
om under eller efter ifylld enkät som individen får insikt om sitt eget beteende
gällande användandet av sociala medier och upplevd självkänsla. Detta kan väcka
obehag hos den enskilde deltagaren och därigenom upplevas som negativt. Det som
gjorts i denna undersökning för att minska detta är att enkätens sista fråga ger
respondenten möjlighet att fylla i hur denne upplevt enkäten, samt att studentens
mailadress finns till förfogande på enkäten. Då enkäten är internetbaserad säkerställs
även konfidentialiteten då enskild deltagare förblir anonym.
3. Informationskrav
Informationskravet uppfylls då samtliga deltagare, innan påbörjad enkät, får läsa
igenom följebrevet innehållande syfte med studien, urvalskriterier, risker med
deltagandet, hur lång tid det tar samt att insamlad data kommer att användas till en cuppsats på Karlstads universitet i ämnet psykologi. I följebrevet kommer
32 respondenterna även att informeras om hur konfidentialitet kommer att garanteras och
kontaktuppgifter till student samt handledare.
4. Samtycke
Samtyckeskravet uppfylls när respondenten delgetts utförlig information genom att
följebrevet är genomläst och godkänt (av respektive respondent). Detta sker innan
deltagande och genom att godkänna följebrevet ger respondenten sitt samtycke.
Respondenten kan när som helst välja att avbryta enkäten eller avstå från att svara på
en fråga.
5. Kravet på konfidentialitet
Konfidentialitetskravet innebär att information som kan spåras till deltagarna ska
förvaras på plats där obehöriga inte har tillgång till materialet. Då en internetbaserad
enkät har används i denna studie kan konfidentialiteten garanteras. De inkomna
svaren från respektive respondent kommer inte att kunna härledas till enskild individ.
Då inga privata eller ”avslöjande” uppgifter kommer att finnas i det insamlade
materialet förblir respondenterna anonyma.
6. Datahantering
Obehöriga kommer inte att ha tillgång till insamlad data. Insamlad data kommer att
analyseras i SPSS för att sedan redovisas som inferenssatistik i en c-uppsats på
Karlstads universitet. Resultatet finns till respondenternas förfogande efter
genomförande i det digitala vetenskapliga arkivet (DiVA).
33 Bilaga 2. Deltagarinformation
Detta är en förfrågan för att få tag på deltagare till en studie som ska användas i en
C-uppsats. Denna studie genomförs av en psykologistuderande på Karlstads
universitet höstterminen 2014. Syftet med studien är att skapa en ökad insikt i
personers användarvanor gällande sociala medier i allmänhet och i synnerhet
Facebook och Instagram. Inklusionskriteriet för deltagande är att du har antingen en
profil på facebook, och/eller instagram och är minst 16 år gammal. Deltagandet sker
genom internet och minimum antal deltagare är 100 st. Enkäten innehåller även
frågor om hur du uppfattar dig själv som person, om du inte känner dig bekväm med
detta bör du avstå från deltagande. Det är frivilligt att delta och du som respondent
kan när som helst välja att avbryta ditt deltagande eller välja att inte svara på en
fråga. Insamlade data kommer endast att användas till uppsatsen på c-nivå, och
obehöriga kommer inte ha tillgång till materialet. För att delta i studien behöver jag
ditt samtycke.
Som deltagare i denna studie kan du som respondent uppleva att du får en ökad
insikt i ditt beteende kring sociala medier, vilket kan vara till fördel i en virtuell vardag.
Du som deltar kommer att förbli helt anonym, det kan också vara av vikt att informera
att studien inte syftar till att undersöka enskild individs svar, utan kommer att
studeras statistiskt på gruppnivå. Resultatet kommer att redovisas i en rapport som
kommer att finnas tillgänglig i artikelbasen DiVA (http://www.divaportal.org/smash/search.jsf)
Studien består av frågor kring användandet av sociala medier och självkänsla.
Enkäten innehåller 28 enkätfrågor och tar ca 5 minuter att besvara.
34 Bilaga 3. Enkät 1. Härmed ger jag mitt samtycke för att delta I studien
Ja
Nej
2. Jag är:
kvinna □
3. Jag är student:
Ja □
Man □
Nej □
4. Jag är____________ år gammal. 5. Jag har en Facebook och/eller Instagramprofil Ja Nej 6. Jag använder/är inne på sociala medier… Flera gånger om dagen □
En gång om dagen □ Flera gånger i veckan□ En gång i veckan□ En gång i månaden□
mer sällan än en gång i månaden □
7. Jag lägger ut en bild/statusuppdatering:
Flera gånger om dagen □
En gång om dagen □ Flera gånger i veckan□ En gång i veckan□ En gång i månaden□
mer sällan än en gång i månaden
□
8. Jag anser att jag är en aktiv användare av sociala medier (uppdaterar ofta, kommenterar, gillar etc.) Instämmer helt □ Instämmer delvis □ vet ej □ Tar delvis avstånd □ Tar helt avstånd □ 9. Jag känner ett behov av att använda sociala medier varje dag Instämmer helt □ Instämmer delvis □ vet ej □ Tar delvis avstånd □ Tar helt avstånd □ 10. Jag är alltid uppkopplad på sociala medier (genom telefonen, läsplatta etc.) Instämmer helt □ Instämmer delvis □ vet ej □ Tar delvis avstånd □ Tar helt avstånd □ 35 11. Jag anser att jag lägger alldeles för mycket tid på sociala medier Instämmer helt □ Instämmer delvis □ vet ej □ Tar delvis avstånd □ Tar helt avstånd □ 12. Jag använder sociala medier för att knyta nya kontakter Instämmer helt □ Instämmer delvis □ vet inte □ Tar delvis avstånd □ Tar helt avstånd □ 13. Jag använder sociala medier för att få bekräftelse Instämmer helt □ Instämmer delvis □ vet inte □ Tar delvis avstånd □ Tar helt avstånd □ 14. Jag tycker att det är viktigt att få många ”likes” om jag lägger ut en bild/status Instämmer helt □ Instämmer delvis □ vet inte □ Tar delvis avstånd □ Tar helt avstånd □ 15. Jag tycker att det är viktigt att ha många vänner/följare på sociala medier Instämmer helt □ Instämmer delvis □ vet inte □ Tar delvis avstånd □ Tar helt avstånd □
16. Jag är mån om att framställa en bra bild av mig själv på sociala medier Instämmer helt □ Instämmer delvis □ vet inte □ Tar delvis avstånd □ Tar helt avstånd □ 17. Jag är samma person på sociala medier som i verkligheten Instämmer helt □ Instämmer delvis □ vet inte □ Tar delvis avstånd □ Tar helt avstånd □ 18. Jag känner att jag är en värdefull person, åtminstone lika mycket som andra Instämmer helt □ instämmer något □ instämmer ej □ instämmer inte alls □ 19. Jag tycker att jag har en massa goda egenskaper Instämmer helt □ instämmer något □ instämmer ej □ instämmer inte alls □ 20. När allt kommer omkring har jag en tendens att se mig själv som ett misslyckande 36 Instämmer helt □ instämmer något □ instämmer ej □ instämmer inte alls □ 21. jag klarar av saker och ting lika väl som de flesta andra människor Instämmer helt □ instämmer något □ instämmer ej □ instämmer inte alls □ 22. Jag känner att jag inte har mycket att vara stolt över Instämmer helt □ instämmer något □ instämmer ej □ alls □ 23. Jag har en positiv inställning till mig själv Instämmer helt □ instämmer något □ instämmer ej □ alls □ 24. På det hela taget är jag nöjd med mig själv instämmer inte instämmer inte Instämmer helt □ instämmer något □ instämmer ej □ instämmer inte alls □ 25. Jag önskar att jag hade mer respekt för mig själv Instämmer helt □ instämmer något □ instämmer ej □ alls □ 26. Jag känner mig verkligen oduglig ibland. Instämmer helt □ instämmer något □ instämmer ej □ alls □ instämmer inte instämmer inte 27. Då och då tycker jag att jag är värdelös Instämmer helt □ instämmer något □ alls □ 28. Har du synpunkter som du vill tillägga instämmer ej □ instämmer inte 37