2015-04-07

Transcription

2015-04-07

Sammanträdesprotokoll
KOMMUNSTYRELSEN
Kommunstyrelsen
2015-04-07
Plats och tid
Fridolinsalen, Avesta, klockan 14:00 - 16:45
Beslutande
Lars Isacsson (S), ordförande
Mikael Westberg (S)
Jan-Åke Andersson (S)
Patrik Sundin (S)
Laila Borger (S)
Anita Tärneborg (S)
Pia Aronsson (V)
Henrik Öhrn (MP), § 36-50
Johan Thomasson (M)
Gunilla Berglund (C)
Anneli Karlsson (KL)
Lis Linnberg (FP)
Filip Djupenström (SD)
Kurt Kvarnström (S), ersättare för Susanne Berger (S)
Maarit Hessling (M), ersättare för Curt-Åke Cocce Larsson (KD)
Övriga deltagande
Anders Friberg, kommundirektör
Ann-Sofi Hopstadius, ekonom § 40 och 49
Mats Myrén, kommunrevisionen
Göran Johansson, administrativ chef, sekreterare
Utses att justera
Johan Thomasson (M) med Gunilla Berglund (C) som ersättare
Justeringens plats och tid
Kommunkansliet torsdag 9 april 2015 kl 08:00
Underskrifter
Paragrafer
36-54
Sekreterare
Ordförande
Justerande
ANSLAG
Sammanträde
Kommunstyrelsen
Datum
2015-04-07
Anslag sätts upp
2015-04-09
Protokollets förvaring
Kommunkansliet
Anslag tas ner
Christina Hardyson
2015-05-01
Avesta kommun sammanträdesprotokoll
Sida 2
2015-04-07
Kommunstyrelsen
ÄRENDELISTA
§ 36
Information
§ 37
Margaretha Olofsson Skoglunds medborgarförslag om fontän i älven vid
3
Åsbobron eller vid Holmen
5
§ 38
Kurt Kvarnströms medborgarförslag om förbättrad trafik i Brunnbäck
8
§ 39
Marknadsföring i samband med Karnevalsloppet 2015
12
§ 40
Månadsrapport februari 2015 inkl årsprognos för Avesta kommun
13
§ 41
Inventering av servicetjänster – Södra Dalarnas Serviceteam
17
§ 42
Utredningsuppdrag – Samordnad verksamhet för Avesta kommun och Norbergs
kommun för fritids-, kultur- och sportverksamheten
19
§ 43
Medfinansiering av Avestafestivalen 5-7 juni 2015
20
§ 44
Karin Perers (C) motion och Eva Gustafssons medborgarförslag om prioritering
av arbetet med förnyelsen av den fysiska miljön i Fors centrum, Fors
23
§ 45
Eva Thomsons medborgarförslag om kolonilotter
30
§ 46
Gunilla Berglunds (C) motion om giftfri kommun
33
§ 47
Samordnad organisation för all samhällsbetald trafik i kommunen
41
§ 48
Måns Lindholms och Adam Reuterskiölds medborgarförslag om att varannan
måltid inom kommunalt drivna skolor, förskolor och äldreboenden ska vara helt
vegetariska
45
§ 49
Årsredovisning 2014 för Avesta kommun inkl koncernen
52
§ 50
Årsredovisning och koncernredovisning 2014 för Gamla Byn inkl Avesta
Industristad AB
60
§ 51
Årsredovisning 2014 för Avesta Vatten och Avfall AB
68
§ 52
Fyllnadsval efter Maarit Hessling (M) som ersättare i plan- och
näringslivsutskottet
72
§ 53
Redovisning av delegationsbeslut
73
§ 54
Delgivningar
74
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 3
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 36
Information
Aktuella styrelsefrågor, respektive ordförande redovisar
■ Kommunstyrelsen – ordförande Lars Isacsson (S) lämnar information om följande:
- Dialog har inletts om regionindelning på regeringsnivå.
- Verksamhetsdagar har genomförts i Region Dalarna ang regionindelning.
- Invigning av Campus Avesta har skett.
- Ingenjörsdag har genomförts.
- Bostadskampanjen har startat och pågår till 15 maj.
- Nyföretagarservice ska besluta om ev flytt till nya lokaler.
- Frukostmöte har genomförts hos Preem. Kommande blir i Dalahästen och Torp.
- Läget för Avesta Stadsutveckling.
■ Bildningsstyrelsen – ordförande Mikael Westberg (S) lämnar information om följande:
- Horndals förskola är klar. Invigning sker under våren.
- Byggnation av förskolan i Krylbo har påbörjats. Inflyttning vid årsskiftet.
- 95 nattisplatser i Talgoxen.
- Öppen förskola vid familjecentralen. En dag i veckan.
- 90 fler barn i förskolan sedan ett år tillbaka.
- 58 fler elever i grundskolan under terminen.
- 85 % av årskurs 9-elever i Avesta har valt Karlfeldtgymnasiet.
- Fina priser för ungdomsföretag.
- Stor tillströmning av flyktingar under första kvartalet 2015. Problem att erbjuda Svenska
för invandrare (SFI).
- Upphandling av entreprenör för SFI för att möte det stora behovet.
- Rekrytering av arbetsmarknadschef är i slutfasen.
- Redovisas aktuella ärenden som ska behandlas vid bildningsstyrelsens sammanträde denna
vecka.
- Budgetprognos – 4,5 Mkr. Ett balanspaket tas fram.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 4
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 36 (forts)
■ Omsorgsstyrelsen – Ordförande Jan-Åke Andersson (S) lämnar information om
följande:
- Nytt avtal ska tecknas om ensamkommande flyktingbarn. Avtalet ska delas upp i två
omgångar för att nå 36 platser efter etapp 2.
- 29 boende i kö för äldreboende vilken är en minskning.
- Tillfälligt korttidsboende startar 8 april för att erbjuda boende för de personer kommunen
har betalningsansvar för. Bedöms behov av denna lösning i ca 3 månader. Seniorcentrum
stängs under en månad för att lösa personalbehovet.
- Jan-Åke Andersson (S) besvarar frågor ang semestervikarier inom vård och omsorg,
konsekvenser för Seniorcentrum och informationsinsatser.
■ Gamla Byn AB/Avesta Industristad AB – ordförande Gamla Byn AB Laila Borger (S)
lämnar information om följande:
- Projekteringar inleds för integration äldreboende och förskoleverksamheten.
- 6 vakanta lägenheter.
- Innan årsskiftet beräknas att Avesta Industristad AB hyr ut ytterligare 4 000 kvadratmeter.
- Ombyggnad av köket i Johan Olovskolan.
- Styrelseutbildningsdag har genomförts.
- Bostäder i f d Bruksklubben. Bullernormer?
- SABO-hus i Krylbo har diskuterats.
- Planeringsdag ska genomföras för styrelsen under hösten 2015.
- Renovering av fastighet mittemot arkivet för att få bort mögel. Energiåtgärder ska också
vidtagas.
- Gula villan vid Jansbo är ute för försäljning.
■ Avesta Vatten och Avfall AB – Patrik Sundin (S) lämnar information om följande:
- Avgifter för matavfallsprojektet ska beredas.
- Informationsmaterial ska tas fram inför matavfallsprojektet både papper och via en
utvecklad webbinformation.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 5
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 37
Margaretha Olofsson Skoglunds
medborgarförslag om fontän i älven vid
Åsbobron eller vid Holmen
Dnr KK14/0038 912
Margareta Olofsson Skoglund föreslår i medborgarförslaget att en fontän med kraftiga, höga
strålar anläggs vid Åsbobron mot forsen. Det skulle bli ett vackert blickfång när man cyklar,
promenerar eller går kanotleden. Som alternativ två kan fontänen anläggas utanför Holmen.
Margareta Olofsson Skoglunds förslag:
- Anlägg en fontän i älven vid Åsbobron eller vid Holmen.
Kommunfullmäktige beslutade 24 mars 2014 att överlämna medborgarförslaget till
kommunstyrelsen för beredning och beslut.
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 29 april 2014 att remittera medborgarförslaget till
teknisk service och stadsmiljörådet för yttrande.
Teknisk service yttrande tillika tekniska utskottets yttrande:
Teknisk service ställer sig positiva till medborgarförslaget. Teknisk service påbörjade samtal
kring en liknande anläggning under 2013 då vi fick budgetanslag för ”offentliga miljöer”.
Marknadsundersökning på tekniska lösningar har genomförts.
Vid tekniska utskottets sammanträde 24 september 2014 fick teknisk service i uppdrag att
fortsätta utreda ärendet och återkomma med förslag samt att skrivelsen utgör svar på
medborgarförslaget.
Kompletterande yttrande/förslag från teknisk service tillika tekniska utskottets yttrande:
Det finns olika lösningar för Älv etablerad fontän.
En fast lösning kräver någon form av fundament att anlägga fontänen på. En annan lösning är att
anlägga en flytande fontän som förankras i älvens botten. Var en fontän skall placeras måste
noggrant utredas ur elsäkerhetssynpunkt.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
Medborgarförslagsställaren
Teknisk service
Ekonomichefen
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 6
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 37 (forts)
En fontän liknande följande bild skulle kunna placeras nedströms Åsbobron.
En annan alternativ lösning skulle kunna se ut liknande bilden nedan och placeras i älven
utanför Holmen/Gamla Byn. Den skulle kunna ses från fler håll, t ex vid passage över
Kyrkbron.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
Teknisk service
Ekonomichefen
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 7
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 37 (forts)
Tekniska utskottet beslutade att förslaget till kommunstyrelsen ändras till att
medborgarförslaget tillstyrks.
Medborgarförslagsställaren har inbjudits till sammanträdet.
Beredning
- Margareta Olofsson Skoglunds medborgarförslag 14 februari 2014.
- Kommunfullmäktige 24 mars 2014 § 25.
- Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 april 2014 § 52.
- Stadsmiljörådet anteckningar 28 maj 2014.
- Teknisk service yttrande nr 105.14, 1 september 2014.
- Kommunstyrelsens tekniska utskott 24 september 2014 § 48.
- Teknisk service yttrande nr 11.15, 6 mars 2015.
- Kommunstyrelsens tekniska utskott 18 mars 2015 § 12.
Kommunstyrelsens beslut
- Medborgarförslaget tillstyrks.
- Teknisk service får i uppdrag att fortsätta utreda ärendet och ta fram ekonomiska underlag
till mål och budget 2016-2018 samt göra risk- och säkerhetsanalyser.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
Teknisk service
Ekonomichefen
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 8
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 38
Kurt Kvarnströms medborgarförslag om
förbättrad trafik i Brunnbäck
Dnr KK14/0253 912
Kurt Kvarnström anför följande i sitt medborgarförslag:
Täktstigen mot Björkarsboleden borde öppnas upp. En sådan justering skulle underlätta och
förbättra för många på hela Brunnbäcks Täkt att åkt ut till Riksväg 70 för vidare färd mot
Avesta eller Sala.
Kurt Kvarnströms förslag:
- Täktstigen (Brunnbäcks Täkt i Karlbo) öppnas upp mot Björkarsboleden.
Kommunfullmäktige beslutade 27 oktober 2014 att remittera medborgarförslaget till
kommunstyrelsen för beredning.
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 17 november 2014 att remittera
medborgarförslaget till kommunkansliet (teknisk service) för yttrande.
Teknisk service yttrande tillika tekniska utskottets yttrande:
Frågan om hur bostadsområdena i Brunnbäck/Björkarsbo trafikmässigt skall försörjas har
varit uppe för diskussion ända sedan mitten av 70-talet.
Delar av området (nordost om Täktstigen) planlades och byggdes ut under 50- och 60-talet.
I början av 70-talet planlades ytterligare tre bostadsområden i Brunnbäck/Björkarsbo.
Områdena exploaterades och byggdes ut i etapper under senare delen av 70-talet. Den kraftiga
expansionen med förändringar av trafikmönster och trafikflöden medförde en våg av
skrivelser, protestlistor, tidningsartiklar m m. Enligt ursprungsplanerna skulle hela det
exploaterade bostadsområdet trafikmässigt klaras via ”Karlbovägen”, en matargata, parallell
med Täktstigen/Hösthornsgränd från Brunnbäcksvägen med anslutning till dåvarande Rv 70
ca 200 m öster om Karlbo skola.
År 1975 tillsändes kommunen en protestlista från ett 70-tal boende i området kring
Täktstigen/Hösthornsgränd med förslag på att Täktstigen skulle byggas ut och fungera som
uppsamlingsled i stället för den planerade ”Karlbovägen”. Överklagande och diskussioner
resulterade i att ej bygga ut ”Karlbovägen” i hela dess sträckning. Uppdrag gavs vidare till
dåvarande gatukontoret att upprätta en utredningsplan för ”Björkarsboleden” delen
Täktstigen – Rv70, söder om befintlig bebyggelse vid Karlbo skola.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 9
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 38 (forts)
Den kraftiga exploateringen i området under senare delen av 70-talet och början av 80-talet
kanske är förklaringen till intensiteten i diskussionen hur trafikförsörjningen skulle lösas där
opinionen var mycket splittrad.
År 1978 inkom till kommunen ånyo en protestlista från ett 60-tal boende i området nu med
krav på att trafiken från det ”nya bostadsområdet” skulle ges en ny utfart allt för att minska
trafiken längs Täktstigen.
År 1980 inkom till kommunen ytterligare en lista från ett hundratal boende med krav på att
den tidigare planerade ”Karlbovägen” snarast skulle färdigställas.
Året därpå (1981) genomförde kommunen en enkät för boende i Brunnbäcksområdet allt för
att klarlägga inställningen till om ”Karlbovägen” skull byggas ut eller inte. Under perioden
kulminerade också antalet inkomna skrivelser, listor och tidningsartiklar hur
trafikförsörjningen skulle klaras ut i Brunnbäcksområdet. Ett av förslagen tillsammans med ett
40-tal namnunderskrifter var att ”Karlbovägen” inte skulle byggas ut enligt tidigare planering.
I stället förordades en förlängning av Björkarsboleden med anslutning till dåvarande Rv 70
söder om Karlbo skola.
Under åren från 70-talet till 1992 fanns möjlighet att färdas mellan de aktuella områdena då
”Karlbovägen” mellan Björkarboleden och Vinterorgelstigen var öppen för fordonstrafik.
En ny dragning av Rv 70, Brovallen – Nordanö – Åsbo påbörjades vid mitten av 80-talet med
invigning 1987. Återigen gavs möjlighet att förändra trafikflöden och trafikmönster inom
Brunnbäcks- och Björkarsboområdet. I och med denna förändring skapades samma
förutsättningar som föreslås i det nu aktuella medborgarförslaget.
I början av 90-talet inkom en skrivelse från boende utmed Täktstigen med önskemål om
avstängning av Täktstigen mot Vinterorgelstigen för att förbättra trafiksituationen på
Täktstigen.
Beslut togs att ”Karlbovägen” under en försöksperiod på ett år skulle hållas öppen endast för
gång- och cykeltrafik. Mätningar genomfördes av trafikmängder och hastigheter både före och
efter regleringen. Resultatet av försöksperioden där ”Karlbovägen” var avstängd har av
boende på båda sidor om avstängningen upplevts som positivt. Trafikmängden och
medelhastigheten på Täktstigen minskade med ca 35 % respektive ca 20 %.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 10
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 38 (forts)
I början av 90-talet inkom en skrivelse från boende utmed Täktstigen med önskemål om
avstängning av Täktstigen mot Vinterorgelstigen för att förbättra trafiksituationen på
Täktstigen.
Beslut togs att ”Karlbovägen” under en försöksperiod på ett år skulle hållas öppen endast för
gång- och cykeltrafik. Mätningar genomfördes av trafikmängder och hastigheter både före och
efter regleringen. Resultatet av försöksperioden där ”Karlbovägen” var avstängd har av
boende på båda sidor om avstängningen upplevts som positivt. Trafikmängden och
medelhastigheten på Täktstigen minskade med ca 35 % respektive ca 20 %.
År 1993 tog dåvarande tekniska styrelsens tekniska utskott beslut om en permanent
avstängning av ”Karlbovägen” mellan Björkarsboleden och Vinterorgelstigen.
Sammanfattningsvis:
- Åsikterna hur trafikförsörjningen inom Brunnbäck/Björkarsboområdena skall klaras ut har
under åren varit mycket splittrat.
- Under perioden 1987 och 1992 efter att nuvarande Rv 70 byggts fanns möjlighet för
motorfordon att trafikera mellan områdena alltså samma förutsättningar som föreslås i
medborgarförslaget. Utvärderingen utmynnade dock i beslut om en permanent avstängning
av ”Karlbovägen”.
- Försöksperioden 92-93 med avstängning av ”Karlbovägen” mellan BjörkarsboledenVinterorgelstigen upplevdes positivt.
- Efter det senaste beslutet 1993 om permanent avstängning för trafiken mellan områdena
har kommunen förutom medborgarförslaget inga indikationer på önskemål om en
förändring av nuvarande trafikförhållanden.
- Om medborgarförslaget genomförs finns överhängande risk att tidigare splittring och
åsikter vad som trafikmässigt är bäst för området återupprepas och ”karusellen” är återigen
igång.
Beredning
- Kurt Kvarnströms medborgarförslag 9 oktober 2014.
- Kommunfullmäktige 27 oktober 2014 § 129.
- Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 november 2014 § 154.
- Teknisk service yttrande nr 7.15, 3 mars 2015.
- Kommunstyrelsens tekniska utskott 18 mars 2015 § 13.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 11
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 38 (forts)
Förslag till kommunfullmäktige
- Medborgarförslaget avslås med hänvisning till teknisk service skrivelse.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 39
Sida 12
Marknadsföring i samband med
Karnevalsloppet 2015
Dnr KK15/0032 049
Avesta OK ansöker om medfinansiering av karnevalsloppet 2015.
Avesta OK arrangerar Karnevalsloppet varje år. Avesta OK tycker själva att arrangemanget är
en härlig tillställning som bidrar starkt till att Avestafestivalen blir den stora folkfest som vi alla
Avestabor vill att den ska vara.
Avesta OK har under många år fått hyra toalettvagn och vattentunna från kommunen. Förra
året hyrde Avesta OK också plats på kommunens digitala tavlor ute vid riksvägen. Avesta OK
undrar om detta kanske är utgifter som Avesta kommun skulle kunna sponsra Avesta OK
med? Dels för att Avesta OK lägger ner ett så stort ideellt arbete med Karnevalsloppet och
dels för att Karnevalsloppet är bra marknadsföring för Avesta kommun: Det kommer en hel
del människor från andra orter som får en positiv bild av Avesta med sig hem. Avesta OK får
också ofta höra under Karnevalsloppskvällen att våra egna invånare tycker att Avesta lever
upp och blir en gladare stad i och med loppet, och det är kanske ännu viktigare - att göra
kommunen attraktiv för oss som bor här.
Beredning
- Avesta OK:s skrivelse 30 januari 2015.
- Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 mars 2015 § 19.
- Avesta OK beviljas 10 000 som marknadsföringsbidrag.
- Bidraget finansieras inom kommunstyrelsens ram (Goodwill).
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
Avesta OK
Administrativa chefen
UTDRAGSBESTYRKANDE
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 40
Sida 13
Månadsrapport februari 2015 inkl årsprognos
för Avesta kommun
Dnr KK15/0056 042
Controller Ann-Sofi Hopstadius överlämnar månadsrapport februari 2015 inkl årsprognos för Avesta
kommun.
Styrelsernas ekonomiska utfall efter februari månad visar ett överskott i förhållande till budget med
+3,9 mkr. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott med +1,2 mkr, omsorgsstyrelsen med +1,9 mkr
bildningsstyrelsen +0,3 mkr samt Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd med +0,3 mkr.
Skatteintäkter och generella statsbidrag -0,1 och finansnetto + 0,6 mkr.
Kommunens totala resultat är +11,6 mkr. Förväntat resultat enligt budget är +6,1 mkr, vilket
innebär en positiv avvikelse mot budget med +5,5 mkr.
Årsprognosen för styrelserna är ett underskott med -7,5 mkr.
Kommunstyrelsen visar en budget i balans. Inom styrelsen redovisas över- och underskott, där
bland annat snörröjningen hittills beräknas till ett underskott med 1 mkr.
Omsorgsstyrelsens prognos -4 mkr. Försörjningsstödet har ett underskott med – 0,7 mkr och antalet
hushåll har i genomsnitt ökat med 17 per månad jämfört med samma period förra året.
Förvaltningen har prognostiserat med 134 nya hushåll, vilket är en ökning av försörjningsstödet
med – 4,6 mkr under 2015.
Bildningsstyrelsen prognostiserar efter februari, ett underskott om -3,5 mkr vid årets slut.
Framförallt är det resultatenheterna för förskola och grundskola som inte kommer att ha
budget i balans vid årets slut, främst beroende på barn- och elevökningar.
Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd prognosticerar en budget i balans för året.
För skatteintäkter och generella statsbidrag visar den senaste prognosen ett utfall som beräknas bli
cirka 2 mkr bättre än budgeterat.
Finansnettot förväntas bli lika som budget.
Prognosen för årsresultatet per februari beräknas till 5 mkr, vilket är 3,2 mkr sämre än budgeterat
resultat.
Investeringar för perioden uppgår till 7 mkr. De utgörs bland annat av IT-investeringar, förbättrat
vägunderhåll, Källhagens industriområde, ”Finkan” i Gamla byn.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
Samtliga styrelser
Ekonomichefen
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 14
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 40 (forts)
Den av kommunfullmäktige beslutade investeringsvolymen uppgår nu till 76 mkr. Årets
investeringsvolym beräknas uppgå till cirka 53 mkr. Den inkluderar då även investeringar som
fortsätter sen förra året, vilka uppgår till 9,2 mkr.
Den totala övertiden under senaste 12-månadersperioden uppgår till 8 961 timmar. Övertiden har
minskat med 1 222 timmar den senaste 12-månadersperioden.
Februari 2015
8 961
Februari 2014
10 183
Förändring 2015-2014
-1 222
Antalet timmar för timanställda ökar och uppgår till 320 773 timmar, för senaste 12månadersperioden. Det är en ökning sen motsvarande tid förra året med 36 164 timmar. Ökningen
motsvarar ca 18 årsanställda. Omsorgsförvaltningen har den största ökningen timmar för
timanställda vilket motsvarar ca 11 årsanställda.
Januari 2015
320 773
Januari 2014
284 609
+ 36 164
Antalet årsanställda har under senaste 12-månadersperioden ökat med 19,5 årsarbetare. Den största
ökningen är vid Bildningsförvaltningen som ökat med 8,9 årsanställda lärare.
Februari 2015
1 640,1
JUSTERARES SIGN
Februari 2014
1 620,6
+ 19,5
UTDRAG SKICKAT TILL
Samtliga styrelser
Ekonomichefen
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 15
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 40 (forts)
För kommunen uppgår sjuktalet till 6,63 % för den senaste 12-månadersperioden. I jämförelse med
motsvarande tid föregående 12-månadersperiod är det en ökning från 5,60 %.
Alla styrelser/nämnder ökar sina sjuktal under året.
Kommunkansliet, inklusive tekniskt utskott, har ökat sen förra månaden och uppgår till, 5,59 %,
(3,67 %). Siffran inom parantes är motsvarande period 2014.
Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning ligger på 3,76 %, (3,46 %) för
12-månadersprioden, vilket är en relativt låg nivå.
Omsorgsförvaltningen har ökat till 7,58 %, (6,11 %) för de senaste 12 månaderna och
bildningsförvaltningen noterar också en ökning till 6,12 %, (5,59 %).
Korttidsfrånvaron, dag 1-14, uppgår till 6,1 dagar. Nivån för samma period 2014 var 5,6 dagar.
Kommunens arbete med att ha en budget i balans fortsätter. Styrelserna aviserar ett fortsatt arbete
med åtgärder för att klara sina ekonomiska åtaganden.
Beredning
- Kommunkansliets skrivelse 10 mars 2015.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
Samtliga styrelser
Ekonomichefen
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 16
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 40 (forts)
Vid kommunstyreslens behandling av ärendet medverkar ekonom Ann-Sofi Hopstadius och
redogör för ärendet.
Återbetalning av premier för AFA-försäkringen utbetalas under 4:e kvartalet med 8-10 Mkr.
- Månadsrapport för februari 2015, inklusive årsprognos för Avesta kommun, godkänns.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
Samtliga styrelser
Ekonomichefen
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 17
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 41
Inventering av servicetjänster – Södra
Dalarnas Serviceteam
Dnr KK14/0321 049
Administrativa chefen Göran Johansson anför följande:
Kommunstyrelsen behandlade vid sammanträde 19 januari 2015 § 14 ansökan från Södra
Dalarnas serviceteam om förlängning av avtalet med Avesta kommun.
Södra Dalarnas serviceteam är ett socialt företag med säte inom Avesta kommun.
Serviceteamet erbjuder en rad olika tjänster inom catering, trädgårdsarbete, städ,
kompletterande hemtjänst, service inom äldreomsorg, t ex promenader och andra sociala
aktiviteter. Serviceteamet utför uppdrag för privatpersoner, föreningar, kommunen m fl.
Kommunstyrelsen har tecknat avtal för år 2013 och beslutat att förlänga avtalet 2014. Avtalet
har omfattat köp av tjänster för 150 000 kronor/år från Serviceteamet, vilket motsvarar
500 timmar/år.
Kommunstyrelsen beslutade följande:
- Avtalet med Södra Dalarnas Servicetema förlängs inte.
- Koncernledningsgrupen ges i uppdrag att inventera behov av servicetjänster med hänsyn
taget till befintliga avtal.
- Förslag presenteras för kommunstyrelsen senast mars 2015.
Uppdraget har hanterats av koncernledningsgruppen. Respektive förvaltningschef/bolagschef
har genomfört inventeringen. Vid mötet 11 februari 2015 konstaterades att behov endast finns
av enklare servicetjänster som SIVA-service (Skola, Integration, Vuxenlärande och
Arbetsmarknad) normalt utför.
Förvaltningschef Fredrik Juthman, bildningsförvaltningen, gavs i uppdrag att pröva behovet
att upphandla entreprenör kopplad till SIVA-service för enklare serviceuppgifter.
Administrativa chefens förslag:
- Inventeringen av behov av servicetjänster godkänns.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
Södra Dalarnas Serviceteam
Bildningsstyrelsen
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 18
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 41 (forts)
Beredning
- Kommunstyrelsen 19 januari 2015 § 14.
Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet medverkar inte Gunilla Berglund (C) i
beredning och beslut med hänvisning till jäv.
- Inventeringen av servicetjänstbehov godkänns.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
Södra Dalarnas Serviceteam
Bildningsstyrelsen
UTDRAGSBESTYRKANDE
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 42
Sida 19
Utredningsuppdrag – Samordnad verksamhet
för Avesta kommun och Norbergs kommun för
fritids-, kultur- och sportverksamheten
Kommunalråden Lars Isacsson (S), Avesta och Åsa Eriksson (S), Norberg har diskuterat
samverkan inom områdena fritid, kultur och sport exklusive anläggningar.
Susanne Berger (S) föreslår att en utredning genomförs för att analysera samverkanseffekter.
Beredning
Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet yrkar Lars Isacsson (S) följande.
- Kommunkansliet ges i uppdrag att anlita extern resurs för att genomföra en
förutsättningslös utredning för att analysera samverkanseffekter för gemensam verksamhet
för Avesta kommun och Norbergs kommun inom områdena fritid, kultur och sport
exklusive anläggningar, under förutsättning av att Norbergs kommun fattar motsvarande
beslut.
- Kostnaden för utredningen, som beräknas till 200 000 kronor fördelas lika mellan Avesta
kommun och Norbergs kommun.
- Avesta kommuns kostnad finansieras inom kommunstyrelsens ram.
Kommunstyrelsen beslutar enligt Lars Isacssons (S) förslag.
- Kommunkansliet ges i uppdrag att anlita extern resurs för att genomföra en
förutsättningslös utredning för att analysera samverkanseffekter för gemensam verksamhet
för Avesta kommun och Norbergs kommun inom områdena fritid, kultur och sport
exklusive anläggningar, under förutsättning av att Norbergs kommun fattar motsvarande
beslut.
- Kostnaden för utredningen, som beräknas till 200 000 kronor fördelas lika mellan Avesta
kommun och Norbergs kommun.
- Avesta kommuns kostnad finansieras inom kommunstyrelsens ram.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
Norbergs kommun
Kommundirektören
UTDRAGSBESTYRKANDE
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 43
Sida 20
Medfinansiering av Avestafestivalen 5-7 juni
2015
Dnr KK15/0061 149
Mattias Öberg, Avesta Lions Club, söker medfinansiering av Avestafestivalen 5-7 juni 2015.
Avesta Lions Club planerar att genomföra Avestafestivalen för åttonde året i följd.
Inom ramen för arrangemang kommer det att erbjudas uppträdande, cruising, tivoli, knallar,
kocktävling, mini tuff tuff-tåg m m samt veteranmopedcruising med upp till 900 deltagare.
Avesta kommun planerar att ställa upp med resurser som tidigare år (samordna vuxen på stan,
lärare, personal från socialtjänsten m m). Den lyckade ”Blåsa Grönt kampanjen” planeras att
genomföras som tidigare år. Handeln och Avesta Lions Club är med och sponsrar priserna.
Avesta Lions Club efterfrågar samarrangemang och samarbete med ”Avesta 2020” i samband
med Avestafestivalen.
Avesta Lions Club har tjugo personer per kväll som ”tjänstgör” och anlitar även personal från
andra föreningar. Utbudet av tivoli är utökat och antalet utställare kommer att vara ca 80 som
tidigare. Samordning med Karnevalsloppet har skett.
Upplägget blir ungefär som år 2014 med familjeaktiviteter under lördagen och inhägnad /
entrébelagd musikunderhållning på gräsmattan mellan stadshuset och White Monkey på
kvällen. Avesta Lions Club har som målsättning att ha en låg entreavgift så att man når en så
bred publik som möjligt. Samtidigt har Avesta Lions Club har ambitionen att engagera
artist/artister som lockar en stor publikmängd.
Avesta Lions Club är en hjälporganisation och samhällsnyttig, ideell förening som de senaste
åren skänkt mellan 120 000 och 160 000 kronor. Varje insamlad nettokrona skänks till
välgörande ändamål både i och utanför Avesta kommun. Detta arrangemang kommer Avesta
kommun och dess invånare till godo.
År 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 beviljades kommunal medfinansiering med
100 000 kronor. 2014 med 120 000 kronor, Avestafestivalen 2008 då det var en "öppen fest"
beviljades 40 000 kronor i kommunal medfinansiering. Det första året då arrangemanget
var ett entrébelagt arrangemang, beviljades bidrag om 100 000 kronor och en förlustgaranti
som inte utlöstes.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
Avesta Lions Club
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 21
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 43 (forts)
Avesta Lions Club har de 4 senaste åren gjort en förlust på musikarrangemanget på ca
65 000 kronor/år. Årets budget bygger på att det kommer ca 800 besökare som beräknas ge
80 000 kronor i intäkter. Kostnaden för ett musikarrangemang med acceptabel kvalité
beräknas hamna på ca 280 000 kronor. De stora kostnaderna är för artister, personal, el och
scen. Därutöver har Lions kostnader för områdesstaket, kravallstaket, städning, transporter,
vakter, sjukvårdare, tillstånd m m.
Utifrån detta ansöker Avesta Lions Club om medfinansiering från Avesta kommun för
musikarrangemanget med 140 000 kronor.
Avesta Lions Clubs målsättning med ett sådant musikarrangemang är att ge invånarna i Avesta
samt besökare av festivalen en positiv upplevelse vilket kommer att spridas vidare.
Avesta Lions Club ansöker om följande:
- Medfinansiering med 140 000 kronor.
- Avesta Lions Club är observant på oljespill men att Avesta kommun har beredskap att ta
upp oljespill vid behov.
- Avesta Lions klubb ser till att skydda gräsytor, blomsterrabatter och dylikt enligt bästa
förmåga men att Avesta kommun tar ansvar för uppkomna skador på gräsytor och dylikt.
- Avesta kommun tar det ekonomiska ansvaret för information om Avestafestivalen på de
nya elektroniska skyltarna efter riksväg 70.
Beredning
- Avesta Lions Clubs skrivelse 17 mars 2015.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
Avesta Lions Club
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 22
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 43 (forts)
- Medfinansiering beviljas med 120 000 kronor.
- Avesta Lions Club är observant på oljespill men att Avesta kommun har beredskap att ta
upp oljespill vid behov.
- Avesta Lions klubb ser till att skydda gräsytor, blomsterrabatter och dylikt enligt bästa
förmåga men att Avesta kommun tar ansvar för uppkomna skador på gräsytor och dylikt.
- Finansiering sker inom kommunstyrelsens ram (Goodwill).
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
Avesta Lions Club
UTDRAGSBESTYRKANDE
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 44
Sida 23
Karin Perers (C) motion och Eva Gustafssons
medborgarförslag om prioritering av arbetet
med förnyelsen av den fysiska miljön i Fors
centrum, Fors
Karin Perers (C) och Eva Gustafsson anför följande i gemensam motion/medborgarförslag:
”Fabulous Fors” lyder svaret när unga berättar om sitt lokala centrum och om ortens
utvecklingsmöjligheter. Fabulous Fors – engelska för fantastiska Fors – uttalas med sådan
inlevelse att Fors blir force – det engelska ordet för kraft. Ja, det finns verkligen kraft i Fors
och hos forsborna som kunnigt och hängivet engagerar sig för Fors framtid. Förnyelsen drivs
framåt av både unga och vuxna i Fors och omgivande landsbygd – genom föreningar och
andra grupper, bland annat fokusgrupper bildade vid möten i projektet ”Hållbara
servicelösningar i Dalarnas och Gävleborgs län” (finansierat av Tillväxtverket och
länsstyrelserna). Under 2013 formaliserades samordningen av lokala initiativ i Föreningen
Forsgruppen. Människor – enskilt och tillsammans – uträttar storverk.
Många års dialog om den fysiska utformningen av Fors centrum blev under 2013 konkret när
forsbor vandrade ut och iakttog, analyserade och värderade miljöer under ledning av
landskapsarkitekter. Med sin yrkeserfarenhet som grund sammanfattade landskapsarkitekterna
forsbornas tankar om Fors centrum i bilder och ritning som fick stort positivt gensvar. Vacker
torgbildning med social funktion, lättillgänglig och snyggt utformad återvinningsstation,
generösa busshållplatser med väderskydd, minipark där nuvarande kioskbyggnad är
belägen, tydlighet vid vägskälet till Missionskyrkan och Folkets hus är några gemensamma
slutsatser. Ytterligare dialog behövs för att i detalj avgöra exakt var de olika funktionerna ska
placeras på de ytor som står till buds. Ett utmärkt underlag finns i redovisningarna från
granskningen och idésamtalen som genomfördes med Fors IK som arrangör.
Arbetet för förnyelse av Fors centrum är nu i ett skede då Avesta kommuns medverkan är
absolut nödvändig. I åratal har kommunen i ord uttryckt sitt intresse. Det är hög tid att gå från
ord till handling. Formella planändringar förutsätter kommunala beredningar och beslut.
Verkställighet av idéer kan – som på andra håll i kommunen – även i Fors fordra samverkan
mellan kommun, företag och invånare.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 24
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 44 (forts)
Värdefull bakgrund finns i bland annat:
- Vårt medborgarförslag/vår motion, 20 juni 2010, om förnyelse i Fors centrum: Att Avesta
kommun tar initiativ till en samlad centrumplanering för ett förnyat Fors.
- Kommunfullmäktiges tillstyrkan till detta, 28 mars 2011.
- Slutredovisning och aktivitetsrapport Fors förnyelse, etapp II, från Fors IK till Folkare
- Landsbygdsforum, 25 november 2013. (finns i handlingarna)
- Gåturer i Fors. 2013. Suzanne de Laval, arkitekturanalys sthlm ab. (finns i handlingarna)
- Fors centrum. Förslag till upprustning av centrummiljön. Gestaltningsprogram med
- idéskisser. Rapportdel. Peder Melin, Ramböll. (finns i handlingarna)
Redan den fördjupade översiktsplanen för Fors, antagen1998, lyfter fram behovet av
utveckling av centrum. Vi som lever med Fors centrum börjar bli otåliga.
Motionären och medborgarförslagsställarens förslag:
- Att Avesta kommun högt prioriterar arbetet med förnyelsen av den fysiska miljön i Fors
centrum.
Kommunfullmäktige beslutade 26 maj 2014 att motionen/medborgarförslaget skulle
remitteras till kommunstyrelsen för beredning.
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 1 september 2014 att
motionen/medborgarförslaget skulle remitteras till Västmanland-Dalarna miljö- och
byggnadsnämnd och tekniska utskottet för kommunstyrelsen för yttrande. Tekniska utskottet
samordnar yttrandet.
Tekniska utskottet anför följande i sitt yttrande:
Kommunkansliet/teknisk service har tagit del av det digra materialet om hur forsbor,
fastighetsägare, föreningar, fokusgrupper m fl vill se en förnyelse och förändring av Fors
centrum.
Förvaltningen delar förslagsställarenas syn att utifrån det material som presenterats gå vidare
där kommunen kanske tar en mer aktiv roll i framtida förändringsarbete av centrummiljöerna i
Fors.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 25
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 44 (forts)
I den fördjupade översiktsplanen för Fors antagen i maj 1998 lyfts bl a fram behovet av en
utveckling och försköning av centrum. Utöver den direkta centrumkärnan föreslås bl a att
längs Haggatan och Bruksvägen befintliga träd sparas och kompletteras med nyplanteringar.
Allt det arbete som genomförts för att sammanställa ett åtgärdsprogram med mål om en
förändring och försköning av Fors centrum har resulterat i ett förslag till upprustning och
gestaltningsprogram med idéskisser daterad 2013-10-15.
En försvårande komponent vid genomförande av föreslagna åtgärder är att kommunen varken
är väghållare eller markägare i stora delar av det aktuella området.
I Fors centrala delar är Trafikverket väghållare för både Bankvägen, Bruksvägen, Haggatan
och Garpenbergsvägen.
Kommunala investeringar på enskild mark kan juridiskt vara svårt att klara ut då
kommunallagen inte medger sådana insatser. Frågan kommer att ”ställas på sin spets” då flera
av gestaltnings-förslagen avser förändringar inne på privat mark. Om kommunen inte vill eller
kan förvärva den mark som behövs för åtgärden (kan t ex gälla ytan för ”nya torget” och
”miniparken”) är en möjlig väg att träffa avtal med markägaren om långstidsarrende.
Avskrivningstiden för investeringarna skall i sådant fall ej vara längre än tiden för
arrendekontraktet.
För att nå det resultat och förverkliga de förslag som gestaltningsprogrammet ger uttryck för
finns ett antal tänkbara möjligheter och scenarier.
1. Åtgärden genomförs och bekostas av de enskilda fastighetsägarna som berörs av åtgärden
(smärre insatser).
2. Åtgärden genomförs och bekostas av väghållande myndighet d v s Trafikverket (ej troligt
och med lång planeringsprocess).
3. Åtgärden genomförs och bekostas av kommunen.
- Föregås av markinköp och upphävande av eventuella arrendekontrakt (minipark).
- Föregås av avtal om långtidsarrende av privat mark. Om möjligt bör fastighetsägaren
bekosta en ”skälig” del av investeringen.
- Föregås av avtal med Trafikverket om förändringar av gatuutformningen. Bidrag för
trafiksäkerhetsåtgärder kan dock inte förväntas då kommunen inte är väghållare.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 26
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 44 (forts)
Av den räcka åtgärder som föreslås i ”förslag till upprustning av Fors centrum” bör åtgärdsprogrammet vara över en tidsperiod av minst fem år med början 2015. En förutsättning för
att genomföra de olika insatserna är att medel för investeringar och ökade driftkostnader
beviljas.
Som en första etapp föreslås åtgärder på kommunal mark vid Bankvägen/Framnäs med
exempelvis översyn av befintliga träd, plantering lökväxter samt ”förbättrad” gräsklippning. I
etappen kanske även kan ingå vissa åtgärder invid Missionshuset/Garpenbergsvägen
exempelvis planering av tre stycken stamträd.
Den andra etappen föreslås vara rivning av gamla kiosken samt tillskapande av minipark och
lek på fastigheten Västanfors 6:12. Förvaltningen har ansökt om investeringsmedel för detta
till nästkommande år. Marken är privat medan kioskbyggnaden ägs/arrenderas av annat
företag. Tidigare kontakter med de olika parterna har gett vissa förutsättningar att förvärva
byggnaden för senare rivning. Fastigheten är enligt detaljplan kvartersmark, teknisk
anläggning, teleautomatstation. Kontakt skall tas med markägaren för inköp alternativt
arrendeavtal för del av fastigheten. Om överenskommelse kan nås kan anläggande av minipark
med lek m m påbörjas.
Det tredje delprojektet föreslås vara förändringar av Bruksvägen med gångpassager, säkra
hållplatser, hastighetsanpassning m m. I projektet bör även ingå ombyggnad av korsningen
Bruksvägen/Bankvägen. Innan projektstart måste överenskommelse och godkännande
inhämtas hos Trafikverket. Eventuellt måste även en vägplan med åtgärdsvalstudie (ÅVS)
genomföras.
Det fjärde delprojektet som också är det mest omfattande är ombyggnad och strukturering av
ICA-fastigheten (Västanfors 4:108). Enligt gestaltningsprogrammet föreslås rivning av
befintligt stationstak, anläggande av bilfri mötesplats med plattläggning och soffor,
planteringar, utsmyckning, parkeringar, miljöstation, förändring av varuleveranser till affären
m m.
Marken är privatägd och på platsen har tidigare funnits en bensinstation. Enligt uppgift har
inte någon slutlig sanering gjorts av marken. Enligt gällande detaljplan är fastigheten markerad
som kvartersmark med handel.
Ett genomförande av projektet kräver troligtvis långsiktigt arrendeavtal med fastighetsägaren
men också avtal om att fastighetsägaren bidrager med en ”skälig ” del av
investeringskostnaderna.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 27
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 44 (forts)
Under rubriken generella åtgärder finns bl a önskemål om nya belysningsarmaturer, bredare
gångbanor, ”miljöbelysta” träd, utplacering av soffor m m.
Vad gäller belysningsarmaturer kommer dessa att ses över och bytas till LED-armaturer under
året.
Önskemål om bredare gångbanor upp till tre meter runt hela centrumtriangeln kommer troligtvis
inte att aktualiseras annat än i samband med någon större gatuåtgärd exempelvis ny
asfaltbeläggning
”Miljöbelysta” träd och utplacering av parksoffor kan betrakta som små åtgärder men som ofta
upplevs positivt av allmänheten. Vissa av insatserna bör kunna infrias under innevarande år.
Tekniska utskottets beslut:
- Motionen/medborgarförslaget är besvarat med ovanstående skrivelse.
- Gestaltningsprogrammet tillsammans med förvaltningens yttrande utgör underlag till
kommande prioritering av förnyelse av Fors centrum.
Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd anför följande i sitt yttrande:
Stadsbyggande
Sett ur stadsbyggnadsperspektiv visar de förslag och skisser som tagits fram i arbetet för förnyelse av Fors centrum under de senaste åren en möjlig utveckling med goda intentioner av
hög kvalitet. Ett genomförande av dessa tankar skulle lyfta Fors centrum i fråga om gestaltning samtidigt som det bidrar till skapande av offentliga rum och ger en mer attraktiv
centrumbild.
Gällande detaljplaner
Förutom gatumarken är den mark som berörs kvartersmark enligt gällande detaljplaner.
Marken är då här avsedd för olika former av bebyggande och inte för att tas i anspråk som
allmän plats, vilket är den användning som förslagen huvudsakligen är tänkt att leda till.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 28
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 44 (forts)
Gatumarken är allmän plats enligt gällande detaljplaner men då det är Trafikverket som är
väghållare för dessa kräver eventuella ombyggnader Trafikverkets aktiva medverkan.
Att iordningställa offentliga miljöer/allmänna platser på kvartersmark är möjligt om
markägaren utför detta, men bygglov som inte kan kopplas till kvartersmarkens användning
kan vara svårt att få. Ett sådant iordningställande ger dock inte någon automatiskt garanterad
rätt för allmänhetens tillträde eller någon säkerhet i platsernas varaktighet.
Om viljan saknas hos de privata markägarna för ett iordningställande enligt framförda förslag
blir det svårt att genomföra detta i nuläget.
Ett kommunalt iordningställande av privatägd kvartersmark för allmänt användande är
juridiskt svårt att få till och frågan blir ännu svårare när det gäller att få allmänhetens
användande säkerställt. En lösning kan vara att kommunen köper den mark som behövs för
att kunna genomföra merparten av förslagen. Detta förutsätter givetvis att markägarna är
villiga att sälja berörd mark till kommunen. Ett alternativ kan vara att upprätta
nyttjanderättsavtal på lång tid i vilket även frågor om användande, anläggningskostnader,
skötsel m m kan behandlas.
Då kvartersmarken vid Framnäs är i kommunal ägo kan kommunen välja att iordningställa
den till ett mer parklikt område som kan bestå så länge den politiska viljan finns.
Om viljan är att förslagen verkligen ska vara helt säkerställda som allmänna platser kan detta
ske först efter att nya detaljplaner arbetats fram. I dessa kan då berörd kvartersmark omvandlas till allmän plats som sedan löses in av blivande huvudman för allmänna platser.
Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds beslut:
- Nämnden anser motionen/medborgarförslaget besvarat med förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 13 februari 2015.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 29
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 44 (forts)
Beredning
- Karin Perers (C) motion och Eva Gustafssons medborgarförslag 25 maj 2014.
- Kommunfullmäktige 26 maj 2014 § 65.
- Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 september 2015 § 94.
- Kommunkansliets skrivelse 4 februari 2015, nr 3.15.
- Kommunstyrelsens tekniska utskott 18 februari 2015 § 7.
- Vätmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 10 februari 2015
- Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 3 mars 2015 § 19.
- Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 24 mars 2015 § 22.
- Motionen/medborgarförslaget tillstyrkes med tekniska utskottets yttrande.
- Gestaltningsprogrammet tillsammans med yttrandet utgör underlag till kommande
prioritering av förnyelse av Fors centrum och hänvisas till Mål och Budget 2016-2018.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 30
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 45
Eva Thomsons medborgarförslag om
kolonilotter
Dnr KK12/0178 912
Eva Thomson anför följande i medborgarförslaget:
Mitt förslag är att låta bygga koloniområde/n i Avesta. Inte endast små odlingslotter, utan
med kolonistugor. Trevligt att ha och vackert att se.
Kan kanske också locka någon att byta sin villa mot lägenhet och kolonistuga.
Medborgarförslagsställarens förslag:
- Koloniområde/n med små odlingslotter och kolonistugor byggs i Avesta.
Kommunfullmäktige beslutade 29 september 2014 att medborgarförslaget skulle remitteras till
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 28 oktober 2014 att medborgarförslaget skulle
remitteras till Gamla Byn AB och till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd
(samordnare) för yttrande.
Gamla Byn AB anför följande i sitt yttrande:
Gamla Byn AB har idag kolonilotter i två bostadsområden, kvarteret Rågen och i Gamla Byn
för hyresgästerna i dessa områden. Kolonilotterna är populära i bostadsområdet Gamla Byn
men i kvarteret Rågen finns det lotter kvar som kan odlas. I framtiden finns idéer om att utöka
vissa bostadsområden med kolonilotter främst där intresse finns.
Något större koloniområde kan ej placeras inom Gamla Byns fastighetsbestånd.
Bolaget har dragit ner på antal kolonilotter när efterfrågan minskat
Gamla Byn AB:s beslut:
- att för dagen inte utöka koloniområdena för våra bostadshyresgäster.
- att kommunfullmäktige får bestämma för Avesta kommuns del av medborgarförslaget.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 31
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 45 (forts)
I dag finns två stycken populära områden för odlingslotter på kommunal mark. Ett ligger vid
Jämtbovägen i centrala Avesta, det andra ligger i Krylbo vid Vansjövägen. I båda områdena
finns ett 25-tal odlingslotter. Det är dock inte tillåtet att bygga kolonistugor i dessa områden.
Frågan om att öppna ett område för kolonistugor har diskuterats ett antal gånger inom
kommunen under de gångna åren. Ett koloniområde bör ligga i närheten till centralorten och
vara lätt att ta sig till. Vidare är det viktigt att det finns tillgång till el och vatten. En viktig
synpunkt är att det bildas en förening som förvaltar och sköter området.
Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning är positiv till att öppna ett koloniområde på
lämplig plats. Inledningsvis bör en inventering av lämpliga platser genomföras. Därefter måste
en detaljplan upprättas för att belysa alla frågor. Ansvaret för prioritering av detaljplaner ligger
hos kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott.
Mot bakgrund av ovanstående tillstyrks förslaget att kommunen öppnar ett koloniområde där
det även är möjligt att uppföra kolonistugor.
- Nämnden tillstyrker medborgarförslaget enligt markchefens tjänsteskrivelse daterad
11 februari 2015.
Beredning
- Eva Thomsons medborgarförslag 4 juli 2014.
- Kommunfullmäktige 29 september 2014 § 100.
- Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 oktober 2014 § 131.
- Gamla Byn AB:s tjänsteutlåtande 19 februari 2015.
- Gamla Byn AB 17 februari 2015 § 11.
- Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 11 februari 2015.
- Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 3 mars 2015 § 21.
- Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 24 mars 2015 § 23-
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 32
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 45 (forts)
- Medborgarförslaget tillstyrks med Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds
yttrande
- Inventering av områden och därefter upprättande av detaljplan uppdras till VästmanlandDalarna miljö- och byggförvaltning.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 33
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 46
Gunilla Berglunds (C) motion om giftfri
kommun
Dnr KK14/0087 913
Gunilla Berglund (C) anför följande i sin motion:
Forskningen visar allt tydligare att den ökande användningen av farliga kemikalier och mixen
av de ämnen vi utsätts för är skadlig för vår hälsa och miljö. Ett exempel är hormonstörande
ämnen som kan återfinnas i såväl schampo som tandkräm. Kemikalier finns i nästan allt som
vi kommer i kontakt med. De finns i kläderna vi har på oss, elektroniken vi ständigt är nära,
möblerna vi vilar i, maten vi äter och vattnet vi dricker.
Vi måste kunna lita på att våra livsmedel är säkra, att textilier vi köper in till kommunen inte
ska innehålla antimögelmedlet dimetylfumarat, att inte barnleksaker innehåller bisfenol A, att
vattnet vi dricker är säkert eller att suddgummin i skolan innehåller ftalater och att vi i
kommunens verksamheter inte vistas i en miljö där golvmattan innehåller gifter. Särskilt barn
och ungdomar är extra känsliga för påverkan från olika kemikalier. Det är viktigt att våra barn
i kommunens förskolor leker i säkra lekmiljöer som inte har slipers, gamla däck eller gammal
elektronik på lekplatser/lekmiljöer. Miljöstyrningsrådet har på uppdrag av
Kemikalieinspektionen tagit fram en vägledning för giftfri upphandling i förskolor.
Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri
vardag. Att minska de kemiska riskerna i vardagen är ett steg på vägen att nå riksdagens
miljökvalitetsmål Giftfri miljö.
Regeringen har även presenterat propositionen ”På väg mot en giftfri vardag – plattform för
kemikaliepolitiken”. I propositionen redovisar regeringen sin strategi för att nå
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Strategin består av de åtta etappmål om farliga ämnen som
regeringen tidigare har beslutat, de insatser som behövs för att nå etappmålen samt övriga
insatser som behövs för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och vägen mot en Giftfri
vardag.
Vi måste på alla plan arbeta för att fasa ut giftiga ämnen i vardagen.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 34
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 46 (forts)
Gunilla Berglunds (C) förslag:
- Avesta kommun antar miljömål om att kommunen ska vara giftfri.
- Avesta kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan
finnas och miljöer där barn & unga vistas prioriteras.
- Genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen
i våra verksamheter.
- Krav på giftfria produkter vid upphandling ex genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet
ska gälla.
Kommunfullmäktige beslutade 24 mars 2014 att remittera motionen till kommunstyrelsen för
beredning.
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 29 april 2015 att remittera motionen till
Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd och kommunkansliet för yttrande med
kommunkansliet som samordnare.
Nämnden har som ansvarig för tillsyn av miljöbalken inom kommunen fått motionen på
remiss för yttrande.
Allmänt om nämndens miljötillsyn enligt miljöbalken
Tillsynen sker utifrån miljöbalken med tillhörande förordningar. Tillsynen bedrivs dels i
projektform med en samlad grupp verksamheter, exempelvis skolor som får samma typ av
inspektioner, t.ex. fokus på buller, och dels genom löpande inspektioner utifrån givna
fokusområden där verksamheter exempelvis ett år får en inspektion där avfallshanteringen
kontrolleras och nästa gång en inspektion utifrån kemikaliehantering. Hur ofta de olika
verksamheterna inspekteras beror bland annat på hur de klassats utifrån risker och
verksamheternas omfattning. Kommunens skolor får tillsynsbesök vartannat år medan intervallen på kommunens miljöfarliga verksamheter varierar från vart femte år till flera
inspektioner årligen.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 35
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 46 (forts)
Kemikalielagstiftning
Kemikalietillsynen enligt miljöbalken baseras framför allt på försiktighetsprincipen 2 kap 2 §
som innebär att krav kan ställas redan vid misstanke om skadlighet och på
produktvalsprincipen 2 kap 3 § som innebär att farliga produkter så långt som möjligt ska
ersättas med mindre farliga produkter. Miljöbalken är tillämplig på i stort sett alla typer av
verksamheter och rättspraxis har visat att tillsynsmyndigheterna kan ställa långt gående krav på
kartläggningar av farliga kemikalier.
Farliga ämnen
Det kan på förhand vara svårt att veta om en kemikalier kan ge skadlig effekt eller inte.
Utfasningsämnen och riskminskningsämnen är sådana ämnen där det är klarlagt att de har så
pass farliga egenskaper att de ska användas med mycket stor försiktighet, är förbjudna eller ska
fasas ut där det är möjligt, exempelvis för att de är cancerframkallande, allergiframkallande
eller hormonstörande. I EU:s Vattendirektiv finns även en lista där ämnen som är särskilt
skadliga för vattenmiljöer är samlade, s.k. ”vattendirektivsämnen”. Det finns också flertalet
ämnen där det finns misstankar om skadlighet, exempel på detta är misstänkt hormonstörande
ämnen som ftalater och andra mjukgörare i plaster.
Lagstiftningen inom kemikalieområdet är i många fall bristfällig och det saknas ofta kunskaper
om den komplexa kemikaliebilden som är föranledd av dagens kemikalieanvändning. Även
om många farliga kemikalier minskat i samhället så är mängden vi utsätts för desto större och
vi har små kunskaper om hur de samlade effekterna av dessa, den så kallade ”cocktaileffekten”, kan påverka människor och miljö i ett längre perspektiv. Vissa skadliga ämnen eller
nivåer av dessa i produkter omfattas heller inte av märkningsplikt vilket ytterligare försvårar
för konsumenten att få fram information och kunna göra ett aktivt miljöval.
Föreslagna punkter i remissen
- Avesta kommun ska anta miljömål om att kommunen ska vara giftfri
Detta mål bör förtydligas genom att mer konkreta och hanterbara delmål tas fram. De delmål
som formuleras inom kommunen bör framför allt beskriva eller förtydliga sådant som inte
omfattas eller uppnås genom de nationella miljömålen.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 36
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 46 (forts)
Exempelvis så har Göteborgs Stad beslutat om ett liknande kommunalt mål om giftfri miljö
med tillhörande delmål. De delmålen är att minska förekomst av miljögifter i barns vardag, att
utfasningsämnen inte ska användas eller släppas ut samt att förorenade områden inte ska
orsaka skada på människors hälsa och miljö.
Riksdagen har tagit fram 16 nationella miljömål, ett av dessa mål är giftfri miljö. Till målet
finns 6 preciseringar som berör den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen, användningen av särskilt farliga ämnen, oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper, förorenade
områden, kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper samt information om
farliga ämnen i material och produkter. Enligt årets uppföljning bedöms inte miljömålet kunna
nås till 2020 utifrån de idag beslutade eller planerade styrmedlen.
Kemikalieinspektionen som är den ansvariga myndigheten för miljömålet skriver att ”vissa
miljögifter minskar, men långlivade ämnen är ett svårt problem. För många ämnen saknas
underlag att bedöma hur halter har förändrats. Ökad global konsumtion leder till allt större
kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. EU har påbörjat
en begränsning av användningen av särskilt farliga ämnen. Styrmedel utvecklas positivt, men
fler åtgärder behövs”. Samma bedömning görs för Dalarnas läns miljömål.
finnas i och miljöer där barn och unga vistas
Nämnden ser kemikaliekartläggningar som en viktig del i arbetet för att kunna uppfylla målet
med en giftfri kommun. Med kommunens verksamhet görs här tolkningen att målet gäller
internt för verksamheter inom kommunens organsation. Det är viktigt att kartläggningarna
sker på ett enhetligt sätt på de olika förvaltningarna och arbetsplatserna för att resultatet ska
kunna vara användbart och ligga till grund för vidare arbete och eventuella beslut. Inför kartläggningen bör det därför utarbetas checklistor och bedömningsgrunder och i kartläggningen
kan det även behöva ingå provtagningar av material och produkter.
- Genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen
i våra verksamheter
Att städa bort befintliga farliga ämnen är en viktig del för att minska exponeringen för
människor runt om i verksamheterna och för att minska riskerna för utsläpp till miljön.
Plastleksaker och PVC-golv kan innehålla skadliga mjukgörare, elektronik kan innehålla
tungmetaller och textilier och leksaker kan innehålla giftiga brandskyddsmedel.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 37
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 46 (forts)
Det är viktigt att det finns en plan för hur detta ska bytas ut och hanteras. Innehåller de giftiga
ämnen behöver de också omhändertas på ett miljöriktigt sätt.
- Krav på giftfria produkter vid upphandling exempelvis genom de kriterier som
Miljöstyrningsrådet ska gälla
Upphandlingar är ett starkt och viktigt verktyg för att påverka vilka varor och kemiska
produkter som köps in och därmed kunna undvika att dessa innehåller farliga ämnen.
Miljöbalken ställer krav på att farliga produkter ersätts med mindre farliga produkter där det är
möjligt och att använda rådets kriterier förenklar detta arbete eftersom det är lättare att ställa
relevanta krav i en upphandling. För en del varor/produkter har Miljöstyrningsrådet tagit fram
olika kravnivåer på upphandlingskriterierna, bas-, avancerad- och spjutspetsnivå. Det innebär
att det behöver klargöras vilka kriterier som ska användas och i vissa fall kan det vara motiverat att ställa högre krav än rådets.
Från och med 1 juli 2014 flyttades verksamheten kring hållbar upphandling som
Miljöstyrningsrådet ansvarat för till Konkurrensverket. Miljöstyrningsrådet arbetade bland
annat med att ta fram kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling och var regeringens
expertorgan. Det arbetet drivs nu vidare av Konkurrensverket. Regeringen har nu givit
Konkurrensverket i uppdrag att ta fram kriterier för kemikaliekrav för upphandlingar inom
förskolor samt ta fram stödmaterial till upphandlare och inköpare. Uppdraget ska redovisas i
maj 2015 och sker inom ramen för regeringens handlingsplan för en giftfri vardag.
Nämndens synpunkter:
Nämnden ställer sig positiv till förslagen i motionen. Det är viktigt att farliga kemikalier i samhället så långt som möjligt minskas och fasas ut, framför allt i miljöer där barn och unga vistas
eftersom de anses som mer känsliga. Nämndens tillsyn hanterar delvis redan frågor om farliga
kemikalier, men genom frivillig väg finns möjligheter att ställa mycket mer långtgående krav på
alla nivåer inom kommunen än vad som är möjligt för nämnden att ställa genom tillsynen. För
att kunna arbeta på ett effektivt sätt med målet behöver det även byggas upp en organisation
som kan ha det övergripande ansvaret för frågan.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 38
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 46 (forts)
- Nämnden antar miljöinspektör Arvid Lundbergs tjänsteskrivelse 3 november 2014 och
med de skäl som anges i denna och överlämnar den som sitt eget yttrande till
kommunstyrelsen.
Utvecklingssekreterare Erik Jernelius anför följande i sitt yttrande:
Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd ställer sig positiv till förslagen i motionen
och gör sedan en allmän beskrivning av tillsynen enligt Miljöbalken för dessa områden och
vad som gäller kring aktuellt miljömål nationellt. Man anför också att Miljöstyrningsrådet
verksamhet kring hållbar upphandling 1 juli 2014 har flyttats till Konkurrensverket. Man för
också fram att Göteborgs stad har antagit ett snarlikt mål kring giftfri miljö som föreslås i
motionen samt att det är viktigt att eventuella kartläggningar kring kemikalier i kommunens
förvaltningar görs på ett enhetligt sätt.
Avesta har sedan 2005 via ett beslut i kommunstyrelsen 5 december 2005 § 131 arbetat med
ett förenklat miljöledningssystem som inleddes med att kommunen tog ett beslut om
miljöpolicy för kommunen i kommunfullmäktige 4 juni 2006 § 25. I detta betonades att
kommunen skulle verka för att speciellt arbeta med de nationella miljömål som bedömdes inte
klaras. Till dessa hör onekligen målet kring giftfri miljö. Detta lyftes sedan fram i det vidare
arbetet med att ta fram miljöplaner för kommunernas arbetsplatser där det betonades att man
i verksamheten skulle införskaffa miljömärkta produkter. Kommunstyrelsen informerades om
detta 4 juni 2007 § 79 och arbete godkändes med tillägget att verksamheten skulle följas upp
under 2009 och redovisas för kommunstyrelsen Så gjordes också 2010-04-06 § 43 där det bl a
konstaterades att arbetet med miljöplanerna hade utfallit väl inklusive kemikaliearbetet.
En förnyad enklare revision gjordes 2011 och redovisades för kommunstyrelsen 12 mars 2012
§ 25. Här konstaterades bl a att arbetet kring arbetsplatsernas miljöplaner fortskred på ett bra
sätt inklusive kemikaliearbetet. Det beslutades då att godkänna arbetet och genomföra en
förnyad revision 2013. Detta har ej gjorts eftersom tjänsteman saknats för uppdraget inom
Avesta kommun varför detta frivilliga miljöarbete inom kommunen blivit vilande.
Hur arbetet med kommunens frivilliga miljöarbete vidare ska utvecklas lyftes i ett motionssvar
i kommunfullmäktige 16 juni 2014 § 72 där beslutet blev att Avesta kommun ska ansöka om
medlemskap i Sveriges Ekokommuner, SVekom, under förutsättning att samverkan kan ske
med Hedemora och Sala kommuner på så sätt att två tjänster inrättas i Avesta med detta som
sin huvudsakliga sysselsättning där 0,75 tjänst skulle vara vikt för detta arbete i Avesta
kommun.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 39
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 46 (forts)
Förhandlingar pågår med de aktuella kommunerna utifrån denna intention och målsättningen
är att komma tillbaka till 2015 års mål och budget med förhoppningen att kunna genomföra
detta from 1 januari 2016. Förhandlingarna är nu avslutade och inga av dessa kommuner är nu
villiga att samarbeta med Avesta i denna fråga varför detta nu är lyft till Mål och Budgetberedningen 2016-2018.
Om detta ger resurser i Avesta för att arbeta med det frivilliga miljöarbetet finns det goda
förutsättningar att kunna arbeta med motionens tre första att-satser. Det är dock att märka att
arbetet är omfattande varför det kan vara bra att börja i mindre skala med kommunens
förskolor och skolor och då också enbart den egna verksamheten. Skulle detta arbete bli
framgångsrikt kan det senare utökas till övriga kommunala verksamheter och därmed också bli
ett exempel för andra verksamheter i den geografiska kommunen. Behjälplig i detta arbete blir
då också Västmanland Dalarna miljö- och byggförvaltning utifrån sitt tillsynsarbete och man
bör också vara behjälplig med att ta fram checklistor för arbetet.
Skulle inga resurser erhållas i Mål och Budget-beredningen ovan för detta frivilliga miljöarbete
måste motionen avslås då inga resurser finns att arbeta med detta i Avesta kommun.
Vad gäller den fjärde att-satsen i motionen tog kommunfullmäktige beslut 28 november 2011
§ 124 kring upphandlingspolicy inklusive riktlinjer. Bland dessa märks att vid upphandlingar
skall normalt miljökrav utifrån Miljöstyrningsrådets rekommendationer ställas. Detta arbete
övertas nu av Konkurrensverket. Avesta kommuns upphandlingsenhet bekräftar att man
regelmässigt arbetar på detta sätt varför den fjärde att-satsen i motionen i allt väsentligt är
genomförd.
Utvecklingssekreterarens förslag:
- Plan och näringslivsutskottet föreslås besluta att kommunfullmäktige beslutar att motionen
är besvarad i och med yttrandet ovan.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 40
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 46 (forts)
Beredning
- Gunilla Berglunds (C) motion 20 mars 2014.
- Kommunfullmäktige 24 mars 2014 § 30.
- Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 april 2015 § 58.
- Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings tjänsteutlåtande 3 november 2014.
- Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 18 november 201 § 86.
Vid kommunstyrelsens beredning av ärendet yrkar Gunilla Berglund (C) bifall till
Gunilla Berglunds (C) motions andra sats i förslaget till beslut med ett tillägg:
finnas och miljöer där barn & unga vistas prioriteras.
- Kartläggningen genomförs vid nästa internrevision av Avesta kommuns miljöarbete
Anita Tärneborg (S) yrkar bifall till förslaget att motionen anses besvarad med yttrandena från
kommunkansliet och Västmanland–Dalarna miljö- och byggnadsnämnd.
Efter fastställd proposition beslutar kommunstyrelsen enligt plan- och näringslivsutskottets
förslag.
- Motionen är besvarad med yttrandena från kommunkansliet och Västmanland–Dalarna
miljö- och byggnadsnämnd.
Reservation
Gunilla Berglund (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 41
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 47
Samordnad organisation för all
samhällsbetald trafik i kommunen
Dnr KK14/0024 736
Kommunkansliet, teknisk service, anförde 22 mars 2014 bland annat att ansvaret för
riskfärdtjänst, färdtjänst, LSS-resor (Lagen om stöd och service) och SoL
(Socialtjänstlagen)skulle överföras till omsorgsstyrelsen från kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsen beslutade 10 mars 2014 att remittera ärende till omsorgsstyrelsen för
yttrande senast 11 april 2014.
Omsorgsstyrelsen lämnade följande förslag 8 april 2014:
- Kommunstyrelsen utreder den allmänna och särskilda kollektivtrafiken inklusive
skolskjutsar och särskoleskjutsar med målsättningen att det skapas en samordnad
organisation för all samhällsbetald trafik i kommunen.
- Om Kommunstyrelsen istället beslutar att färdtjänstresorna ska överföras till omsorgsstyrelsen att överföringen sker vid årsskiftet 2014-2015 och att budgeten som överförs
bygger på 2014 års kostnader.
Kommunstyrelsen beslutade 12 maj 2014 följande:
- Kommunkansliet utreder den allmänna och särskilda kollektivtrafiken inklusive skolskjutsar
och särskoleskjutsar med målsättningen att det skapas en samordnad organisation för all
samhällsbetald trafik i kommunen.
- Utredningsuppdraget ska redovisas för plan- och näringslivsutskottet senast oktober 2014.
Bakgrund
Samhällsplanerare Agneta Johansson anför följande:
2007 flyttades handläggningen av samtliga samhällsbetalda resor till dåvarande fritid- och
teknikstyrelsen (numer tekniskt utskott under kommunstyrelsen) för att få samordning av
hanteringen av de samhällsbetalda resorna. Detta splittrades efter några år vilket innebär att
skolan hanterar skolskjutsar och kommunkansliets tillväxtenhet hanterar kollektivtrafiken.
Teknisk service hanterar omsorgsresorna, vilka innefattar färdtjänst, riksfärdtjänst, LSS-resor
och SoL-resor.
Handläggningen för ovanstående samhällsbetalda resor sker nu centralt hos SAMRES men
kostnaden på resorna kvarstår hos teknisk service. Teknisk service har föreslaget att
kostnaderna överförs till omsorgsstyrelsen.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 42
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 47 (forts)
Omsorgsstyrelsen anser att syftet med 2007 års beslut om samordning av resehanteringen
kvarstår och är lika giltigt idag som då. Det finns klara synergieffekter både administrativt och
funktionellt när det gäller samhällsbetalda resor om de hanteras inom en förvaltning.
Dagsläget
Den 17 augusti 2014 infördes ett nytt gemensamt kollektivtrafiksystem i Dalarna som innebär
att alla resor samlas i detta nya system. Direktbussar binder ihop Dalarnas kommuner med
snabb trafik. Från närliggande områden som många reser till och från finns anslutande
landsbygdsbussar. Alla slags resor i servicetrafiken samordnas och öppnas efterhand för
allmänheten. Ett exempel på detta i Avesta är linje 204 som tidigare var en ren skolskjutslinje.
Dalatrafik kommer inom kort att börja skicka en samlingsfaktura på samtliga samhällsbetalda
resor som görs i kommunen.
Idag tas skolskjutsunderlaget ut ur SKJUTS+ som är planeringsverktyget Dalatrafik använder.
En skolskjutshandläggare på bildningsförvaltningen går igenom underlaget elev för elev hur
skolresan ska gå till och samverkar med Dalatrafiks planerare för att planera samtliga
elevresor. Skolskjutshandläggaren gör utredningar gällande undantag från lagen som t.ex. farlig
riksväg att passera. Dessa utredningar lämnas över till överordnad chef som på
bildningsstyrelsens uppdrag tar beslut i ärendena. Besluten om skolskjuts skrivs ut och skickas
hem till föräldrarna. Statistik sammanställs till SCB om skolskjutsar. Skolskjutshandläggaren
har kontakt med föräldrar kring skolskjutsfrågor.
Inom bildningsförvaltningens ansvar ligger uppgifterna att utbilda eleverna om hur man åker
skolskjuts samt att besiktiga hållplatser. Ansvaret för detta ligger idag på rektorerna.
Dalatrafik skickar en faktura på servicetrafiken där färdtjänst, LSS och SoL resor, vissa
skolresor samt kompletteringstrafiken ingår. Denna delas upp och fördelas till beställande
förvaltning för kontroll och attestering. Sedan kommer det faktura på kollektivtrafiken där
skolskjutsarna med fasta fordon finns med. Dessa interndebiteras till bildning varje månad.
Det är tidskrävande att dela upp de olika kostnaderna då fakturorna innehåller kostnader för
resor beställda av olika förvaltningar och interndebiteringar måste göras för att det ska hamna
på rätt förvaltning.
Avesta kommun har överfört allt ansvar för handläggningen av färdtjänst-, LSS och SoL-resor,
beslut och kvalitetskontroll till färdtjänsthandläggare hos SAMRES. De följer de lagar och
förordningar som finns på området. SAMRES gör ingen bedömning av personer som beviljas
omsorgsresor.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 43
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 47 (forts)
Med nuvarande organisation med uppdelat ansvar för trafiken är svårt att göra en exakt
bedömning av vilken framtida trafik vi ska ha i kommunen och hur den ska se ut då hela
systemet är under utveckling. Ska vi ha stråktrafik, d v s bussar som går på riksväg 68 mellan
Horndal och Avesta med flextrafik som angör för de som vill åka med från de mindre
orterna? Hur ska vi undvika att få fler mindre skolskjutsar och taxibilar som kör våra
skolelever istället för lite större fordon som kan plocka upp alla som behöver skolskjuts? Hur
maximerar vi vår kollektivtrafik för bästa samhällsnytta?
För att uppnå helhetsyn med möjlighet att hitta synergivinster, minska sårbarheten, öka
kvaliteten, minska miljöskadliga utsläpp och samtidigt effektivisera kostnaderna krävs en
organisation där personer med kunskap om både helheten samt lagar och regler inom de olika
områdena arbetar tillsammans. Då får vi en organisation som kan ha en överblick på de
samhällsbetalda resornas ekonomi och kan hitta synergieffekter som utvecklar resandet där
varje krona gör största möjliga nytta.
Samhällsplanerarens förslag:
- Samtliga samhällsbetalda resor (skolskjutsar, kollektivtrafik, färdtjänst, LSS och SoL-resor)
inordnas i en gemensam organisation under kommunstyrelsen/teknisk service.
- En gemensam budget för alla samhällsbetalda resor görs och läggs under
kommunstyrelsens ansvar.
- Ekonomiska resurser motsvarande en heltidstjänst överförs från bildningsförvaltningen till
kommunstyrelsen/teknisk service.
- Handläggningsärendena kring skolskjutsarna överförs från bildningsförvaltningen till
- Gällande delegationsordning avseende grundskoleskjutsar justeras i enlighet med
förändringen.
- Uppgifterna att besiktiga skolhållplatser och utbildning av elever hur man åker skolskjuts
läggs över på den nya organisationen.
- Den samordnade organisationen träder i kraft 1 januari 2016.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 44
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 47 (forts)
Beredning
- Kommunkansliets skrivelse 22 januari 2014.
- Kommunstyrelsens tekniska utskott 19 februari 2014 § 11.
- Kommunstyrelsen 10 mars 2014 § 32.
- Omsorgsförvaltningens skrivelse 27 mars 2014.
- Omsorgsstyrelsen 8 april 2014 § 52.
- Kommunstyrelsen 12 maj 2014 § 77
- Kommunkansliets skrivelse 25 februari 2015.
- Samtliga samhällsbetalda resor (skolskjutsar, kollektivtrafik, färdtjänst, LSS och SoL-resor)
inordnas i en gemensam organisation under kommunstyrelsen/teknisk service.
- En gemensam budget för alla samhällsbetalda resor görs i samband med mål och budget
2016-2018 och läggs under kommunstyrelsens ansvar.
- Medel motsvarande en heltidstjänst och kostnader för skolskjutsar överförs från
bildningsförvaltningen till kommunstyrelsen/teknisk service. Förändringen hänskjuts till
mål och budget 2016-2018.
- Handläggningsärendena kring skolskjutsarna överförs från bildningsförvaltningen till
- Gällande delegationsordning avseende grundskoleskjutsar justeras i enlighet med
förändringen.
- Uppgifterna att besiktiga skolhållplatser och utbildning av elever hur man åker skolskjuts
läggs över på den nya organisationen.
- Den samordnade organisationen träder i kraft 1 januari 2016.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 45
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 48
Måns Lindholms och Adam Reuterskiölds
medborgarförslag om att varannan måltid
inom kommunalt drivna skolor, förskolor och
äldreboenden ska vara helt vegetariska
Dnr KK14/0149 912
Djurens parti Avesta Lokalavdelning, genom Måns Lindholm och Adam Reuterskiöld, anför
följande i medborgarförslaget:
Djurens parti Avesta Lokalavdelning följer uppmaningen från FN, Världsnaturfonden,
Världscancerfonden, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen och
Djurens Rätt genom att verka för mer vegetarisk mat i offentlig verksamhet.
I Sverige äter vi alldeles för mycket animaler, i snitt cirka 86 kg kött per person/år. Bara elva
procent av invånarna äter tillräckligt med frukt och grönt enligt en aktuell undersökning från
Statens Folkhälsoinstitut. Detta är mycket allvarligt med tanke på att de nya nordiska
kostråden speciellt varnar för hög konsumtion av rött kött, smör och charkuterier som korv.
Den gröna maten är bra för hälsan och dessutom bar för klimatet och miljön. Därför bör
Avestas kommunpolitiker besluta om att varannan dag servera helt vegetariskt i skol- och
förskolematsalar samt inom äldreomsorgen.
Över hundra forskare och experter från Norden har granskat det aktuella vetenskapliga läget
angående sambanden mellan det vi äter och olika sjukdomar. Tusentals vetenskapliga studier
har gåtts igenom. De visar att risken för sjukdom minskar med en kost med mycket frukt och
grönt, fibrer och vegetabiliska oljor. En kost som baseras på rött kött, chark och hårda
animaliska fetter som smör och snabba kalorier ökar risken för en rad allvarliga sjukdomar.
Förutom sjukdomar leder den höga köttkonsumtionen till många svårartade miljöproblem.
Den globala skogsskövlingen beror till största delen på jakten efter ny odlingsmark som i
huvudsak orsakas av den ökande köttkonsumtionen. Världens skogar håller på att krympa från
30 till 22 procent av jordklotets totala landyta enligt en färsk studie av forskare i Princeton
som publicerats i Public Library of Science. Det hjälper inte att välja svenskt kött eftersom
kraftfodret till djuren, sojan, i regel kommer från skövlade marker i exempelvis Sydamerika. I
FN-rapporten Livestock´s Long Shadow framhålls att köttproduktionen är en av de allra
största miljöbovarna vad gäller jordförstörelse, förstörelse av vattenresurser, försurning och
luftföroreningar.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 46
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 48 (forts)
Förändrade matvanor kan även leda till västenligt minskade växthusgasutsläpp. Det är ett
huvudbudskap i rapporten Ett klimatvänligt jordbruk 2050 som tagits fram av
Jordbruksverket. Rapporten lyfter fram den politiskt styrda delen av samhällsekonomin. Enligt
rapporten krävs det politiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen. Måltider har en stor
potential att påverka människors konsumtionsbeteenden och ge signaler om vilken mat som
tillgodoser hållbarhetskriterierna. I samband med upphandlingen kan kriterier sättas för lägsta
förekomst av vegetariska dagar och maximal köttmängd per genomsnittlig serverad portion.
En minskad köttkonsumtion motverkar utvecklingen mot en industriell köttindustri som
bygger på en extrem stordrift vilket leder till ett stort lidande hos lantbruksdjuren. På 1920talet fanns 350 000 gårdar med fyra grisar i genomsnitt. I dag finns grisarna på mindre än 2000
gårdar varav många har över 1000 grisar. Verksamheten tar inte hänsyn till djurens behov. De
bor på betonggolv, saknar sysselsättning och får aldrig komma ut. Enligt föreskrifterna ska 10
grisar dela på 9 kvadratmeter. En 100 kilo tung gris i dag har alltså mindre än en kvadratmeter.
Argumentet att vi måste äta kött för att vi ska få i oss tillräckligt med proteiner håller inte. Det
finns gott om icke-animaliska proteinlika produkter exempelvis soja, linser och bönor. Avesta
kommuns kostchef Eva Södergård anser att barn och ungdomar äter alldeles för lite grönt och
att vi borde minska andelen kött. Vegetariska dagar har provats i kommunen men då
minskade ätandet på Karlfeldtgymnasiet/Domarhagsskolan med cirka 100 personer. Detta är
inget bra argument emot ”varannan vegetarisk”. Eleverna som inte gick i skolmatsalen kan
inte veta hur maten smakade den dagen och vi vet inte den egentliga anledningen till att de
uteblev. Att gå till skolmåltiden borden givetvis vara ett obligatoriskt inslag i barnens och
ungdomarnas skoldag.
Politiska styrmedel behövs för att hållbara matval ska bli norm. Kommunpolitiken kan genom
styrmedlet ”varannan vegetarisk” hjälpa till att förverkliga de nordiska kostråden samt
internationella och svenska myndigheter miljöråd beträffande en hållbar matkonsumtion.
Dessutom är det kärleksfullt gentemot djuren.
Medborgarförslagsställarnas förslag:
- Varannan måltid inom kommunalt drivna skolor, förskolor och äldreboenden ska vara helt
vegetariska.
Kommunfullmäktige beslutade 15 juni 2104 att medborgarförslaget skulle remitteras till
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 47
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 48 (forts)
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 1 september 2014 att medborgarförslaget skulle
remittaras till bildningsstyrelsen, omsorgsstyrelsen, ungdomsrådet och pensionärsrådet för
yttrande och att bildningsstyrelsen skulle samordna yttrandet.
Yttrande från Ungdomsrådet:
Ungdomsrådet har vid flera tillfällen diskutera medborgarförslaget ”Varannan vegetarisk”.
Diskussionerna har gällt både skolmatens kvalité och vegetarisk skolmat.
Först en sammanfattning av hur ungdomsrådet upplever att det fungerar idag med skolmaten:
Ungdomsrådet är fundersamma och tveksamma till kvalitén på köttet som serveras idag. I
Karlfeldtgymnasiet och Domarhagsskolan upplever man att det vegetariska alternativet ofta
tar slut. De som äter det vegetariska alternativet tycker att de rätterna ofta håller bättre kvalité
än det ”vanliga” alternativet. Salladsbordet har överlag förbättrats och det serveras inte längre
så mycket ”röror”.
Ungdomsrådet har många olika åsikter om vad yttrandet gällande förslaget- ”Varannan
vegetarisk” ska innehålla. Något enat förslag kan ungdomsrådet inte ge. Alla synpunkter och
förslag som förts fram redovisas därför.
- Vegetarisk mat är ett billigare alternativ.
- Att äta vegetariskt är att göra en insats för en bättre miljö.
- Att äta vegetariskt innebär också att man tar ställning för djuren och är för en bättre
djurhållning.
Förslag:
- Börja försiktigt med att servera vegetarisk mat två dagar i veckan!
- Inför vegetariska måndagen!
- Ha alltid två vegetariska alternativ och en kött- måltid att välja mellan!
- Skolmåltiden är ett lärande- servera vegetariskt!
- Det är bättre att ha olika alternativ då får man äta det som passar
- Bara kör! Varannan vegetarisk!
- Ingen förändring behövs!
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 48
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 48 (forts)
Ungdomsrådets förslag:
- Medborgarförslaget är besvarat med ovanstående yttrande.
Yttrande från pensionärsrådet:
Pensionärsrådet gav vid sitt möte 26 september 2014 arbetsutskottet i uppgift att till nästa
möte komma med ett förslag till yttrande. Medborgarförslaget ”Varannan vegetarisk” delades
ut till alla ledamöter. Synpunkter kunde därefter lämnas från ledamöternas
föreningar/organisationer till arbetsutskottets möte 14 november 2014.
Vid arbetsutskottets möte den 14 november 2014 konstaterade arbetsutskottet att det varit
svårt att lämna synpunkter på medborgarförslaget. Arbetsutskottet beslöt därför att bjuda in
kostchef Eva Söderberg till pensionärsrådets möte den 28 november 2014. På grund av
sjukdom kunde dock kostchefen inte närvara vid mötet. Pensionärsrådets diskussioner vid
höstens två möten har därför fått bilda underlag för yttrandet.
Pensionärsrådet ser svårigheter med att den generation som bor på våra äldreboenden inte har
vana vid att varken laga eller äta vegetarisk mat i någon större utsträckning. Att ha bara
vegetarisk mat varannan dag är ett stort steg. Att däremot ha vegetariskt som ett val är ett
alternativ. Pensionärsrådet är väl medvetet om både ”miljö och djuraspekten”. De är däremot
mer tveksamma till vegetarisk mat för äldre ur näringssynpunkt. Att tillämpa ”varannan
vegetarisk” får inte heller bli på bekostnad av att våra äldre på Avesta kommuns boenden äter
mindre portioner.
Pensionärsrådets förslag:
- Medborgarförslaget får anses besvarat med ovanstående yttrande.
Yttrande från omsorgsstyrelsen:
Av förvaltningens skrivelse framgår bl a att Socialstyrelsen i sin vägledning ”Näring för god
vård och omsorg” lyfter fram att ”ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika
sjukdom och återvinna hälsa”. Sjukdoms- och åldersrelaterad undernäring förekommer och
särskilt hos äldre med multipla sjukdomar. Rätt mat och rätt näring är en viktig
patientsäkerhetsfråga.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 49
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 48 (forts)
Kvalitetssäkringen av mat och måltider inom äldrevården kan säkras genom att låta
patienten/brukaren ha inflytande på matutbudet, sätta samman en bra måltidsordning och så
långt som möjligt anpassa kosten efter de äldres egna önskemål, vanor och behov. Matens
aptitlighet i utseende, doft och smak är lika betydelsefullt som en trevlig måltidmiljö.
Omsorgsförvaltningen kvalitetssäkrar för att förhindra undernäring, fall, trycksår och
munohälsa hos brukarna. Av kvalitetssäkringen framgår att ca 62 % har risk för undernäring.
För att täcka dessa personers energibehov behövs energität och konsistensanpassad kost. Våra
äldre måste få vara delaktiga i sitt kostval. Beslut om att varannan måltid ska vara vegetarisk
utan att de äldre direkt har önskat detta kan inte anses lämpligt.
Omsorgsstyrelsens förslag:
- Medborgarförslaget avslås.
Yttrande från bildningsstyrelsen:
Mat är en central del av livet för alla människor. Den utgör grunden för hälsa, välmående och en
trivsam miljö. Avesta kommun strävar efter att måltiden ska präglas av matglädje som ger alla
sinnen en upplevelse av smak, syn, doft och gemenskap i en trevlig miljö.
Maten ska vara variationsrik och hälsosam och därigenom bidra med kunskap om goda
matvanor. Det ska finnas flera maträtter att välja bland varje dag vilket ökar valfriheten för
matgästen eller brukaren. De som serverar måltider i Avesta kommunala verksamheter ska
erbjuda mat av hög kvalitet. Maten ska vara tillagad direkt från råvaran och så nära matgästen
som möjligt. Livsmedlen ska till stor del som möjligt vara närproducerade, ekologiska och följa
S.M.A.R. T- konceptet.
SMART- modellen hjälper både dig och oss att bli klimatsmarta:
• Större andel vegetabilier, till exempel bönor och linser.
• Mindre utrymme för tomma kalorier, till exempel godis, läsk och kakor.
• Andelen ekologiska livsmedel ökas.
• Rätt val av kött och grönsaker - tänk på hur och var det du köper är producerat.
• Transportsnålt - köp lokalproducerat så långt det är möjligt.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 50
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 48 (forts)
Äldreomsorgen
All mat som serveras inom äldreomsorgen ska vara anpassad utifrån äldres energi och
näringsbehov. Inom äldreomsorgen arbetar vi med att ge den äldre möjligheten att själv välja
maträtt. Det innebär att vi har två maträtter varje dag till lunch som de äldre kan välja på. Här
finns det flera olika alternativ och det finns även vegetariska rätter. Den som vill äta
vegetariskt varje dag har den möjligheten och den som vill äta vegetariskt ibland har den
möjligheten. Att införa vegetarisk mat varannan måltid kan upplevas som en inskränkning i de
äldres valfrihet dessutom är många sjuka och sköra och då är det än viktigare att man får mat
som man är van vid, som är energität och som de äldre vill ha.
Förskolan
Även här ska maten som vi serverar vara anpassad utifrån barnens energi och näringsbehov.
Maten ska vara god, varierad och väl sammansatt utifrån barnens behov. Maträtterna ska
variera både med innehåll med tanke på livsmedelsval och tillagningsform (gryta, soppa,
gratäng, kött/fisk/vegetarisk med sås osv) detta för att ge barnen möjlighet att utforska olika
smaker, livsmedel och maträtter. Olika typer av grönsaker serveras varje dag mins tre olika
grönsaker ska serveras till lunch. För de som vill äta vegetarisk mat finns det möjligheten.
Vegetariska maträtter finns även med i matsedeln men inte varannan dag. Förvaltningen
arbetar med att få en varierad matsedel där vi ser tillbåde näring, energi och miljö. Att barnet
tidigt i livet lär sig äta varierad kost, där de vegetariska maträtterna har en naturlig plats, ger
barnet goda matvanor. I det arbetet spelar pedagogenen viktig roll för att lära barnen äta
allsidigt, att tala väl om maten och att själv äta samma mat tillsammans med barnen.
Under 2013 bedrev vi dessutom ett grönsaksprojekt i Avesta kommuns förskolor för att
främja grönsakätandet då vi vet att grönsaker har en gynnsam effekt både på hälsan och på
miljön.
Skolan
Att barnet tidigt i livet lär sig äta varierad kost, där de vegetariska maträtterna
har en naturlig plats, ger barnet goda matvanor. I det arbetet har pedagogerna en viktig roll att
belysa hur viktigt det är att äta rätt både ur miljösynpunkt och ur näringssynpunkt.
Maten är anpassad efter barnen energi. Vi ökar succesivt andelen vegetarisk mat och på
samtliga högstadieskolor och gymnasieskolan serverar vi varje dag en vegetarisk rätt som alla
gäster kan välja att äta som ett tredje alternativ. Vi har stora varierande salladsbord med minst
5 sorters grönsaker varje dag för att få eleverna intresserade av grönsaker och på så sätt öka
grönsaksätandet.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 51
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 48 (forts)
Sammanfattning
Förvaltningen ser positivt på inställningen att främja möjligheterna till att äta vegetarisk kost
och mer grönsaker och frukt. Det är ett arbete som bedrivs inom förvaltningens verksamheter
redan idag. I utvecklingsarbetet med maten ingår det att minska köttmängderna på varje
portion då vi idag har tendens att äta för stora portioner av köttet. Vårt mål är att minska
köttmängden i våra portioner och öka grönsaksmängden. I det arbetet spelar pedagogenen
viktig roll för att lära barnen äta allsidigt, att tala väl om maten och att själv äta samma mat
tillsammans med barnen.
Det är också positivt att konsekvenserna av köttkonsumtionen belyses, inte minst vilka
miljömässiga effekter våra kostvanor får. Detta kan bidra till att människor i högre
utsträckning väljer att äta mindre kött.
Inom förskolan och skolan kommer vi aktivt och på sikt att arbeta för att minska mängden
kött och öka andelen frukt och grönsaker helt i linje med medborgarförslagets intentioner ”.
Bildningsstyrelsens förslag:
- Medborgarförlaget är besvarat med kostchefens yttrande.
Beredning
- Måns Lindholms och Adam Reuterskiölds medborgarförslag 3 juni 2014.
- Kommunfullmäktige 16 juni 2014 § 79.
- Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 september 2014 § 95.
- Ungdomsrådets yttrande 15 december 2014.
- Pensionärsrådets yttrande 18 december 2014.
- Omsorgsförvaltningens tjänsteutlåtande 13 januari 2015.
- Omsorgsstyrelsen 27 januari 2015 § 24.
- Bildningsförvaltningens tjänsteutlåtande 19 december 2015.
- Bildningsstyrelsen 11 februari 2015 § 26.
- Medborgarförslaget avslås.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 52
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 49
Årsredovisning 2014 för Avesta kommun inkl
koncernen
Dnr KK15/0023 042
Kommunkansliet överlämnar årsredovisning för år 2014 för Avesta kommun och
sammanställd årsredovisning för kommunen, dess bolag och kommunalförbund.
I den sammanställda redovisningen ingår, förutom kommunen, även bostadsbolaget Gamla
Byn AB (100 %) med dess helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, Avesta Vatten AB
(100 %) och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (49,2%). Den sammanställda
redovisningen skapar en helhet av enheternas resultatoch balansräkningar.
”Koncernbokslutet” är i princip fristående från de enskilda enheternas resultatoch
balansräkningar. Utgångspunkt för den sammanställda redovisningen är enheternas resultatoch balansräkningar och transaktioner mellan enheterna elimineras.
Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell
konsolidering, vilket innebär att endast ägda andelar av dotterföretagens resultatoch
balansräkningar tas med i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att
anskaffningsvärdet för dotterföretagens andelar har räknats av mot förvärvat eget kapital. I
eget kapital ingår, förutom kommunens eget kapital, endast den del av dotterföretagens eget
kapital som intjänats efter förvärvet.
Den sammanställda redovisningen uppvisar ett positivt resultat på 48,6 mkr (-25 mkr) vilket är
en förbättring från föregående år med 73,2 mkr. I årets bokslut redovisar Gamla Byn AB ett
överskott på 10,1(-46,4) mkr och Avesta Industristad AB ett överskott på 6,3 mkr (-8,5) mkr.
Räddningstjänstförbundet redovisar ett överskott på 0,1 (1,2) mkr och Avesta Vatten AB
redovisar ett överskott på 0,2 (2,4) mkr.
I den sammanställda redovisningen ingår bolag där kommunens ägarandel är mer än 20
procent.
Kommunen har ägarandelar i fler bolag men där Avesta kommuns andel är mindre än 20
procent;
- Södra Dalarnas Samordningsförbund, i vilket Avesta och Hedemora kommuner,
Landstinget Dalarna, Försäkrings-kassan samt Länsarbetsnämnden ingår som
samarbetspartners. Förbundet bedriver verksamhet inom ramen för Lag om finansiell
samordning inom rehabiliteringsområdet
- Kollektivtrafik av Dalatrafik AB, som ägs gemensamt av länets kommuner och landstinget
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 53
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 49 (forts)
Renhållningen som bedrivs av privat entreprenör
En enhet inom barnomsorgen som bedrivs i annan regi
En grundskola (år 1-6) som bedrivs som friskola sedan höst terminen 2002
Avesta kommun ingår även i ett samarbete tillsammans med NVU, Norra Västmanlands
utbildningsförbund, vad gäller planering för gymnasieverksamheten. Något ekonomiskt
åtagande finns ännu inte.
Kommunstyrelsens ordförande Lars Isacsson (S) anför följande i årsredovisningen:
”2014 visar Avesta kommun återigen upp ett starkt ekonomiskt resultat med ett överskott på
32 miljoner kronor. Det är bra och viktigt att vi har god ordning på vår ekonomi i Avesta
kommun och det bygger på ett gott arbete i förvaltningar och styrelser. Det är även viktigt att
vi amorterat mycket under året eftersom det ger oss mer utrymme för framtida investeringar.
Vi vet att vi har ett stort investeringsbehov de kommande åren och för det är ekonomiska
överskott nödvändiga.
-
2014 var år två på vårt treåriga projekt Avesta 2020. Efter projektets utgång 2015 kommer
arbetssättet och ambitionen inte längre vara ett projekt utan det sätt vi för Avesta kommun
framåt. Avesta 2020 har tre övergripande mål, det är att öka det totala antalet arbetstillfällen
med 350, att minst 20 nya företag startas under perioden samt att Avesta kommun ska ha en
befolkningsökning. Som resultatet ser ut nu efter två år ser vi ut att klara alla tre målen.
Antalet arbetstillfällen har ökat med 321, antalet nystartade företag som startats efter
stöd/samarbete med Avesta 2020 är 26 och vad gäller befolkningstillväxt så har Avesta nu en
av Sveriges starkaste befolkningsökningar.
Denna positiva utvecklingstrend leder till nya utmaningar, vi behöver fler förskolor, mer
platser inom äldreomsorgen, fler bostäder och ännu mer arbetstillfällen. Men detta är
utmaningar vi kämpat hårt för att få, vi vet vad alternativet varit, att stänga skolor och riva
bostäder.
I slutet av året lanserades Avesta kommuns nya marknadsföringskampanj ”Vi är Avesta” som
bygger på att våra bästa marknadsförare och ambassadörer är vi själva, vi som är
kommunmedborgare i Avesta kommun. Hög kvalitet i våra verksamheter är vårt bästa sätt att
marknadsföra oss och det är med glädje och stolthet jag noterar att vårt Sverigeledande arbete
med heltider uppmärksammas runt om i hela landet och att avgiftsfria bussar väcker mycket
uppskattning och intresse både nationellt och internationellt. Anhörigstödet med läger för
unga med föräldrar drabbade av Alzheimers sjukdom är en annan verksamhet att vara stolta
över.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 54
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 49 (forts)
Varje dag i Avesta kommun jobbar våra medarbetare i förvaltningar och styrelser med att göra
vardagen lite bättre för Avesta kommuns medborgare. Vi är på rätt väg, men mycket jobb och
utmaningar återstår.”
Förvaltningsberättelsen omfattar följande delar:
- Samhällsekonomisk utveckling
- Regional utveckling och samverkan
- Befolkningen
- Boende, näringsliv och arbetsmarknad
- God ekonomisk hushållning inklusive kommunfullmäktiges mål
- Finansiell analys
- Räkenskaper
- Redovisningsprinciper
- Sammanställd redovisning – koncern
- Personalredovisning
- Vi jämför oss med andra kommuner
Investeringarna för kommunen och bolagen tillsammans uppgår till 104 mkr för år 2014.
Merparten av bolagens investeringar utgörs av investeringar i lokaler för kommunal
verksamhet.
Investeringarna de senaste åren har varit betydande. Gamla Byn AB har bland annat byggt
bostäder och lokaler för landstinget i kvarteret Örnen för ca 74 mkr, vilka färdigställdes 2013,
nybyggnation vid Balders särskilda boende, 40 mkr, färdigställt 2013, om- och tillbyggnationer
av skolor i Skogsbo, Karlbo och Åvestadalsskolan färdigställt 2014, för ca 18 mkr. Vatten- och
avfallsbolaget har investerat i ledningar och anläggningar för ca 15 för respektive år, 2013 och
2014.
Soliditeten uppgår till 44 procent om man undantar internbanken (det vill säga den upplåning
som görs för bolagens behov). Soliditeten är 19 procent inklusive bolagens behov av
upplåning. Nivån är relativt konstant över perioden.
Ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelsen för pensioner finnsmed i balansräkningen. I
soliditetsberäkningen ingår de förpliktelserna i och med att kommunen är skyldig att betala ut
pensionerna. Enligt tabellen framgår att soliditeten är negativ om ansvarsförbindelsen
inkluderas. Den är -48 procent om intern-banken exkluderas.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 55
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 49 (forts)
Koncernens soliditet uppgår till 19 % och det är en förbättring sen 2013 i och med ett bra
resultat för året. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden uppgår till ett negativt värde,
- 19 %.
Samtliga koncernens lån förmedlas via kommunens Internbank.
Skulder totalt 900 Mkr
Varav:
Kommuninvest 350 Mkr
Banklån 50 Mkr
Certifikatprogram 300 Mkr
Obligationer 200 Mkr
Marknadsvärde skulder: 900,6 Mkr
Kommunens externa låneskuld har minskat med 76 mkr under perioden och uppgår till 9 mkr
2014-12-31.
Den totala kommunala skatten exklusive kyrkoskatten uppgår till 33,60 kr för Avesta
kommun. Det är 20 öre lägre i jämförelse med länet och 1,75 högre än riket. Den
primärkommunala skatten för Avesta kommun är 1,79 kr högre i jämförelse med riket.
Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 774 mkr varav 648 mkr inom linjen.
Det innebär att 84 procent av den totala skulden redovisas utanför balansräkningen i enlighet
med den blandade redovisningsmodellen.
I verksamhetsberättelse redovisas bl a följande:
Kommunfullmäktige
Resultatet för fullmäktiges verksamhet är negativt och uppgår till -315 tkr. Fullmäktiges
verksamhet omfattar:
• Kommunfullmäktige
• Utmärkelsegåvor
• Revision
• Val
• Partistöd
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 56
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 49 (forts)
Orsaken till att budgeten överskridits beror på kommunfullmäktiges egen verksamhet
inklusive fullmäktigeberedning. Dessa verksamheter har ett gemensamt negativt resultat på
365 tkr främst på grund av ökade kostnader för utmärkelsegåvor.
Kommunrevisionen redovisar ett positivt resultat med 53 tkr trots ett omfattande
revisionsarbete. Kostnaderna för sammanträdesersättning och förrättningsarvode har minskat
jämfört med förra året och anslagna medel för externa revisionsresurser har i sin helhet inte
förbrukats.
Kommunstyrelsen
Den totala budgetavvikelsen för kommunstyrelsen uppgår till 14,5 mkr och avvikelse
gentemot budget fördelar sig enligt följande;
• Kommunövergripande verksamhet 15,3 mkr
• Kommunkansliet 0,6 mkr
• Tekniskt utskott -1,4 mkr
Omsorgsstyrelsen
Förvaltningens resultat är 1 367 tkr. Resultatenhet socialtjänst 3 998 tkr. Resultatenhet vård
och omsorg -5 623 tkr. Buffert 2 992 tkr
Bildningsstyrelsen
Resultatenhet kultur- och fritid har genomfört en utredning/framtidsplan för biblioteket och
musik- och kulturskolan har börjat bredda sin verksamhet med en musical i samarbete med
flera andra kommuner och landstinget. På fritidssidan man slutfört byggandet av Sportparken.
I de flesta kommundelar har uppförts allaktivitetsplaner i anslutning till skolan. Till stora delar
är Holmenbadet klart. En fortsatt upprustning av kommunens badplatser har också
genomförts. Den nya ungdomsgården ”Blå Villan” invid Sportparken har sanerats och
upprustats och kunde invigas i december. Metropoolen har ökat antalet besök med ca 10
procent och är nu nära 100 000 besök per år, det vill säga efter en nedgångsperiod tillbaka till
besökssiffrorna från öppningsåren.
Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd
Nämnden ligger vid bokslut 2014 med ett överskott på 1 289 tkr jämfört med budget.
Överskottet utgörs av högre intäkter med 1 034 tkr samt av lägre kostnader än förväntat med
235 tkr. Vid fördelningen mellan kommunerna ligger Avesta på +746 tkr, Fagersta på +400
tkr och Norberg på +123 tkr.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 57
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 49 (forts)
Västmanland-Dalarna lönenämnd
2014 redovisar nämnden ett underskott med – 153 tkr.
Gamla Byn AB
Årets resultat uppgick till 10,1 (-46,4) mkr.
Moderbolagets totala intäkter uppgår för perioden till ca 183 (195) mkr, vilket är en minskning
med ca 12 mkr jämfört med före-gående år. Moderbolaget har ett långsiktigt mål att driftnettot
skall överstiga 300 kr/m². Utfallet för 2014 blev 308 (272) kr/m². Avkastningen på totalt
kapital uppgår till 5,6 (6,8) procent.
Koncernens redovisade resultat uppgår till 16,4 (-54,4) mkr. Förlusten föregående år beror på
nedskrivning av fastigheten Avesta 2:43 i dotterbolaget Avesta Industristad AB. Koncernens
tillämpning av huvudregelverket för redovisning K3 minskar avskrivningen för Avesta
Industristad AB med 2,2 mkr jämfört med föregående år på grund av nedskrivningen.
Koncernens investeringsvolym har minskat jämfört 2013 och uppgick till 38 (56) mkr, varav i
moderbolaget ca 28 (55) mkr.
Avesta Industristad AB
Årets resultat uppgick till 6,3 (-8,5) mkr.
Bolagets totala omsättning uppgår för perioden till 41,5 (38,6) Mkr. Bolaget använder för
första gången huvudregelverket för redovisning K3, med detta minskar avskrivningen på
byggnader med cirka 2,2 mkr jämfört föregående år på grund av nedskrivning av fastigheten
Avesta 2:43 som genomfördes under år 2013.
Bolagets investeringsvolym har uppgått till 10,4 (1,8) mkr.
Fastigheten Krylbo 9:2 köptes in den 29 juni via ett transportköp av Avesta kommun för 1,5
mkr.
En hyresgästanpassning har genomförts under året för 9,4 mkr.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 58
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 49 (forts)
Avesta Vatten och Avfall AB
Bolagets resultat är positivt och uppgår till 0,2 mkr, fördelat med 0,3 mkr på VAverksamheten och -0,1 mkr på avfallsverksam-heten. Resultatförsämringen på avfallssidan är
hänförlig till minskningen av den kommersiella delen av verksamheten på Karlslunds
återvinningscentral.
Årets investeringar uppgår till 16,4 mkr, varav 14,5 mkr lagt ner i pågående nyanläggningar
varav 11 mkr avser projekt som kommer att färdigsällas i början av 2015.
Södra Dalarna Räddningstjänstförbund
Det ekonomiska resultatet för 2014 visar på ett överskott på 0,1 (1,2) mkr.
För Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund uppgick de egna kostnaderna för insatserna i
samband med skogsbranden till cirka 5,3 mkr. Förbundet har erhållit ersättning från
Myndigheten för samhällsskydd och Beredskap för dessa kostnader. Detta innebär att
förbundet, i ekonomisk mening, fått statlig kompensation för merparten av sina kostnader.
För de drabbade medlemskommunerna Norberg och Fagersta har självriskkostnader
gentemot staten på sammanlagt 643 tkr enligt fastställda regler som utgår från skatteunderlaget
i respektive kommun.
Anläggningstillgångar har avskrivits extra på grund av det höga slitaget under skogsbranden.
Kommunens revisorer
Kommunrevisionen redovisar ett positivt resultat med 53 tkr trots ett omfattande
revisionsarbete. Kostnaderna för sammanträdesersättning och förrättningsarvode har minskat
jämfört med förra året och anslagna medel för externa revisionsresurser har i sin helhet inte
förbrukats.
Kommunrevisionen har i enlighet med sitt inriktningsbeslut om förebyggande och
understödjande verksamhetsinriktning genomfört ett stort antal granskningar som i detalj
redovisas.
Beredning
- Årsredovisning 2014 för Avesta kommun inkl koncernen.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 59
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 49 (forts)
Vid kommunstyrelsens beredning av ärendet medverkar ekonom Ann-Sofi Hopstadius och
redogör för ärendet.
3 utbytessidor i handlingen delas ut, sida 7, 28 och 45.
- Årsredovisning för år 2014 överlämnas till kommunfullmäktige för fastställande efter
inhämtande av revisionsberättelsen.
- Avesta kommun uppfyller balanskravet genom årets resultat + 32,2 Mkr.
- Vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet ska respektive ordförande redovisa
styrelsens verksamhetsberättelse.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 60
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 50
Årsredovisning och koncernredovisning 2014
för Gamla Byn inkl Avesta Industristad AB
Dnr KK15/0048 042
Gamla Byn AB överlämnar årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014.
Gamla Byn AB
I förvaltningsberättelsen redovisas bl a följande (2013 års siffror inom parentes):
Bolaget bedriver fastighetsförvaltning av egna bostäder och lokaler i Avesta kommun.
Lägenhetsbeståndet per 2014-12-31 uppgår till 997 (997) lägenheter med en sammanlagd yta
av ca 67 089 (67 089) m². Lokalbeståndet uppgår till ca 121 684 (121 684) m². Gamla Byn
AB:s helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, org nr 556285-2904, innehar ett
lokalbestånd som uppgår till ca 95 700 (93 800) m².
Gamla Byn AB, ägs till 100 % av Avesta kommun.
Bolaget skall äga och uppföra fastigheter i Avesta kommun inom ramen för kommunens
ägarpolicy. Bolagets ändamål skall vara att enligt god teknisk praxis och gällande
hyreslagstiftning samt med optimalt resursutnyttjande verka för att tillgodose behovet av
bostäder och lokaler inom Avesta kommun. Verksamheten ska bedriva enligt affärsmässiga
principer. Bolagets verksamhet skall vara självfinansierad. Bolaget skall eftersträva en
hyressättning som utöver självfinansiering möjliggör utdelning på tillskjutet kapital
motsvarande skälig ränta. Uppkommer vinst härutöver skall den balanseras i ny räkning.
Bolaget är moderbolag i en koncern med det helägda dotterbolaget Avesta Industristad AB,
org nr 556285-2904 med säte i Avesta kommun och vars verksamhet är att äga och förvalta
kommersiella fastigheter i Avesta kommun.
Avesta kommun fortsätter den positiva trenden med en folkökning på totalt 95 (82) till och
med kvartal 3 2014. Det positiva under de tre första kvartalen är att Avesta kommun brutit
trenden och fått ett positivt födelseöverskott med 2 (-59)
Bolagets lägenhetsbestånd uppgår vid årets slut till 997 (997) st. Vid årets början uppgick
antalet outhyrda lägenheter till 4 (2). Bolagets vakanser har varit mycket låga under hela året
och vid årets slut uppgick de vakanta lägenheterna till 9 (4) st, eller ca 0,9 (0,4) %.
Vakansgraden för moderbolagets lokaler är ca 1,5 %.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 61
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 50 (forts)
Överenskommelse om höjning av lägenhetshyrorna med 1,2 % från den 1 januari 2014
träffades med Hyresgästföreningen.
En restaurangfastighet vid direkt anslutning till Dalälven införskaffades under år 2009 med
avsikten att bygga om och till den till 15 till 20 lägenheter. En detaljplaneändring är nödvändig
för att bostäder ska tillåtas inom fastigheten. Länsstyrelsens överklagande av detaljplanen är
löst genom att bygglov har erhållits för ett bullerplank längs järnvägen. Ett lagförslag som
mildrar bullerkraven förväntas träda i kraft under året 2015. Detta skulle medföra att
bullerplanket ej behöver byggas. Vilket innebär en betydande kostnadsbesparing.
Efterfrågan på Avesta Industristad AB:s industri- och kontorslokaler förväntas vara svag. Ett
fortsatt marknadsföringsarbete pågår tillsammans med Avesta Kommun för att kontraktera
nya hyresgäster till dotterbolagets vakanta lokaler i Koppardalen.
Koncernens investeringsvolym har minskat under året mot tidigare år uppgick under 2014 till
38 (56) Mkr varav i moderbolaget ca 28 (55) Mkr.
Avesta kommunfullmäktiges beslut den 16 december 2013 om att Gamla Byn AB ger ett
koncernbidrag till Avesta Industristad AB om 60 Mkr överklagades av en privatperson först
till Förvaltningsrätten som gav Avesta Kommun rätt i frågan. Frågan överklagades till
Kammarrätten som inte gav prövningstillstånd. Den 12 januari 2015 överklagades ärendet till
Högsta förvaltningsrätten.
Moderbolagets totala intäkter uppgår för perioden till ca 183 (195) Mkr, vilket är en minskning
med ca 12 Mkr jämfört med föregående år.
Företaget använder för första gången huvudregelverket för redovisning K3, en komponent
blev med detta utbytt på ca 3 Mkr som enligt gamla principer redovisats som underhåll.
Moderbolaget har ett långsiktigt mål att driftnettot skall överstiga 300 kr/m². Utfallet för 2014
blev 308 (272) kr/m². Avkastningen på totalt kapital uppgår till 5,6 (6,8) %.
Soliditeten per 2014-12-31 för moderbolaget är 27,9 (27,2) %. Se även bolagets nyckeltal i
femårsöversikten.
Koncernens nettoomsättning uppgår till ca 221 (231) Mkr.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 62
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 50 (forts)
Koncernens redovisade resultat uppgår till ca 16,4 (-54,4) Mkr, förlusten föregående år beror
på nedskrivning av fastigheten Avesta 2:43 i dotterbolaget Avesta Industristad AB.
Koncernen använder för första gången huvudregelverket för redovisning K3, med detta
minskar avskrivningen för Avesta Industristad AB med ca 2,2 Mkr mot föregående år på
grund av nedskrivning av fastigheten Avesta 2:43 som genomfördes under år 2013. Enligt
tidigare redovisningsregler fortsattes avskrivning på anskaffningsvärdet och på så sett
minskades tiden för avskrivningen. Enligt komponentredovisningen skriver man av på
anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade avskrivningar på den förväntade ekonomiska
livslängden. En komponent på ca 3 Mkr som enligt gamla principer redovisats som underhåll
aktiverades av Gamla Byn AB.
Hyreshöjningen för år 2014 blev efter förhandlingar med Hyresgästföreningen under hösten
1,2 %. Arbetet med systematisk hyressättning pågår tillsammans med Hyresgästföreningen.
Både moderbolaget och dotterbolaget bedöms uppvisa ett positivt resultat för 2014.
Vid periodens slut uppvisar koncernens konton ett saldo på 14,8 (11,0) Mkr. Koncernens
checkkredit uppgår till 70 (70) Mkr, varav i moderbolaget 40 (40) Mkr. Checkkrediten var vid
periodens slut nyttjad till 8,4 (1,9) Mkr i koncernen. Koncernen har under året minskat lånen
med 20 (-30) Mkr.
Bolaget är exponerat för ränterisker, risker för kreditförluster samt risker för fastighetsskador.
Dessa risker hanteras genom efterlevnad av kommunens finanspolicy, systematisk
kreditbedömning samt fullvärdesförsäkring av fastighetsbeståndet.
Förslag till resultatdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserade vinstmedel
Årets vinst
37 839 414
10 103 124
47 942 538
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att
i ny räkning överförs
JUSTERARES SIGN
47 942 538
47 942 538
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 63
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 50 (forts)
Koncernen
Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till 56 101 422 kr.
Styrelsen för Gamla Byn AB har beslutat att godkänna bokslutet och årsredovisningen för år
2014, att föreslå årsstämman att vinstmedlen disponeras i enlighet med förslaget i
resultatdispositionen samt att godkänna de avslutade investeringarna.
Auktoriserade revisorer Therese Andersson och Margareta Sandberg, KPMG AB, har utfört
revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Gamla Byn AB för år 2014. Enligt
deras uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av
moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess
finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga
delar.
De auktoriserade revisorerna tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och
balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Avesta Industristad AB
Avesta Industristad AB bedriver fastighetsförvaltning av egna lokaler, främst industrilokaler i
Avesta kommun. Lokalbeståndet uppgår per 2014-12-31 till ca 95 700 (93 800) m² varav ca 71
500 (69 700) m² är prima lokaler.
Bolaget är dotterbolag i en koncern, där moderbolaget Gamla Byn AB, organisationsnummer
556285-2896 äger dotterbolaget Avesta Industristad AB, till 100 % som i sin tur ägs till 100 %
av Avesta Kommun.
Bolaget skall äga och förvalta kommersiella fastigheter i Avesta kommun inom ramen för
kommunens ägarpolicy. Bolagets ändamål skall vara att enligt god teknisk praxis och gällande
hyreslagstiftning samt med optimalt resursutnyttjande verka för att tillhandahålla
ändamålsenliga lokaler för uthyrning. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga
principer. Bolagets verksamhet skall vara självfinansierad. Bolaget skall eftersträva en
hyressättning som utöver självfinansiering möjliggör utdelning på tillskjutet kapital
motsvarande skälig ränta. Uppkommer vinst härutöver skall den balanseras i ny räkning.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 64
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 50 (forts)
Avesta Industristad AB äger fastigheter med ett lokalbestånd på ca 95 700 (93 800) m², i
huvudsak industrilokaler med varierande status. Uthyrningsgraden på industrilokaler,
lagerlokaler och enklare kontorslokaler har varit god. Vakansgraden för lokalerna per den 1
januari 2015 är 18,3% .
Efterfrågan på lokaler under 2015 bedöms vara svag men det aktiva marknadsföringsarbetet i
samarbete med kommunen kommer att fortsätta med målet att kontraktera nya hyresgäster till
företagets vakanta lokaler. Diskussioner pågår med ett antal presumtiva hyresgäster.
Bolagets investeringsvolym har uppgått till ca 10,4 (1,8) Mkr. Fastigheten Krylbo 9:2 köptes in
den 29 juni via ett transportköp av Avesta Kommun för 1,5 Mkr därutöver har en
hyresgästanpassning genomförts under året för 9,4 Mkr.
Bolaget bedriver inte verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken
eller som i övrigt har speciell påverkan på miljön. Däremot har bolaget som ägare av
fastigheter, där mångårig industriell verksamhet bedrivits efterlämnat sina spår. Bolaget har
ansvar för att förändringsarbeten på fastigheterna utförs så att den yttre miljön påverkas så lite
som möjligt. Detta görs genom nära samarbete med berörda myndigheter enligt gällande lagar
och anvisningar.
Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. Bolaget har gått över till nya
redovisningsregler (K3) och jämförelseåren är inte omräknade till dagens
redovisningsprinciper.
Avesta kommunfullmäktiges beslut den 16 december 2013 om att Gamla Byn AB ger ett
koncernbidrag till Avesta Industristad AB om 60 Mkr överklagades av en privatperson först
till Förvaltningsrätten som gav Avesta kommun rätt i frågan. Frågan överklagades till
Kammarrätten som inte gav prövningstillstånd. Den 12 januari 2015 överklagades ärendet till
Högsta förvaltningsrätten.
Bolagets totala omsättning uppgår för perioden till 41,5 (38,6) Mkr. Redovisad soliditet per
2014-12-31 är 37,5 (35,6) %. Företaget använder för första gången huvudregelverket för
redovisning K3, med detta minskar avskrivningen på byggnader med ca 2,2 Mkr mot
föregående år på grund av nedskrivning av fastigheten Avesta 2:43 som genomfördes under år
2013. Enligt tidigare redovisningsregler fortsattes avskrivning på anskaffningsvärdet och på så
sett minskades tiden för avskrivningen.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 65
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 50 (forts)
Enligt komponentredovisningen skriver man av på anskaffningsvärdet minskat med
ackumulerade avskrivningar på den förväntade ekonomiska livslängden. Den ekonomiska
ställningen i övrigt framgår av resultatoch balansräkningen.
Ett antal större hyresgäster har gått ur sina hyreskontrakt vid årsskiftet och lyckas vi inte
rekrytera nya hyresgäster kommer resultatet att bli negativt för år 2015. När lokalerna blir
vakanta ökar kostnaderna för att hyresgästerna betalat kallhyra och haft egna elabonnemang.
På grund av den höga vakansgraden i Koppardalen beräknas ett underskott för räkenskapsår
2015.
Företagets kassaflöde från den löpande verksamheten är klart positivt. Bolagets checkkredit
som uppgår till 30 Mkr var vid periodens slut nyttjad till 8,4 Mkr.
Bolaget är exponerat för ränterisker, risker för kreditförluster samt risker för fastighetsskador.
Dessa risker hanteras genom efterlevnad av kommunens finanspolicy, systematisk
kreditbedömning samt fullvärdesförsäkring av fastighetsbeståndet.
Förslag till resultatdisposition
Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Erhållna koncernbidrag
Årets resultat
750 903
6 264 168
7 015 071
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att
vinstmedlen disponeras så
att i ny räkning överförs
7 015 071
7 015 071
Styrelsen för Avesta Industristad AB har beslutat att godkänna bokslutet och årsredovisningen
för år 2014 samt att föreslå årsstämman att vinstmedlen disponeras i enlighet med förslaget i
resultatdispositionen.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 66
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 50 (forts)
Auktoriserade revisorer Therese Andersson och Margareta Sandberg, KPMG AB, har utfört
revision av årsredovisningen för Avesta Industristad AB för år 2014. Enligt deras uppfattning
har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga
avseenden en rättvisande bild av Avesta Industristad Aktiebolags finansiella ställning per den
31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt
årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
De auktoriserade revisorerna tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och
balansräkningen.
Beredning
- Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014 för Gamla Byn AB inkl
Avesta Industristad AB.
- Gamla Byn AB 17 februari 2015 § 3.
- Auktoriserade revisorernas revisionsberättelse 5 mars 2015 för Gamla Byn AB för år 2014.
- Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 för Avesta Industristad AB.
- Avesta Industristad AB 17 februari 2015 § 3.
- Auktoriserade revisorernas revisionsberättelse 5 mars 2015 för Avesta Industristad AB.
Jäv
Henrik Öhrn (MP) och Johan Thomasson (M) medverkar inte i behandling av ärendet med
anledning av jäv vad avser beredning om ansvarsfrihet.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 67
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 50 (forts)
- Följande ägardirektiv ges, enligt revisorernas tillstyrkan, till ombud vid årsstämma för
Gamla Byn AB:
- fastställa resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget Gamla Byn AB och för
koncernen för år 2014.
- den balanserade vinsten i moderbolaget disponeras enligt förslaget i
förvaltningsberättelsen.
- styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för
räkenskapsåret.
- Följande ägardirektiv ges till ombud vid Gamla Byn AB:s årsstämma:
- Årsstämma för Gamla Byn AB ger följande ägardirektiv till ombud vid årsstämma för
Avesta Industristad AB enligt revisorernas tillstyrkan:
- fastställa resultaträkningen och balansräkningen för Avesta Industristad AB för år 2014.
- den balanserade vinsten i bolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen.
- styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för
räkenskapsåret.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 68
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 51
Årsredovisning 2014 för Avesta Vatten och
Avfall AB
Dnr KK15/0049 042
Avesta Vatten och Avfall AB överlämnar årsredovisning för räkenskapsåret 2014.
I förvaltningsberättelsen anförs följande:
Bolagets verksamhet omfattar VA-och avfallsverksamheten i Avesta kommun, 2014 är
bolagets fjärde verksamhetsår. Bolaget svarar för dricksvattenproduktion, rening av
avloppsvatten samt insamling och återvinning av avfall i Avesta kommun. Anläggningarna
omfattar fem vattenverk, tre avloppsreningsverk, 50 pumpstationer, 22 mil vatten- och
avloppsledning samt en återvinningscentral. Bolaget levererar även vatten till Norbergs
kommun. Allt vatten som produceras kommer från grundvattentäkter och håller en hög
kvalitet.
Anläggningsavgifter för VA samt brukningstaxorna för VA höjdes från 1:a januari 2014.
Höjningen av brukningstaxan för VA har gjorts för att säkerställa behovet av att förnya VAledningsnätet och innebär för en normalvilla en höjning med 2,7 % per år. För att anpassa
anslutningsavgifterna till de faktiska kostnaderna för nyanslutning till VA-nätet höjdes även
anslutningsavgifterna. Taxan för insamling av hushållsavfall och slamtömning har varit
oförändrad 2014.
Avesta Vatten och Avfall AB har en gemensam verksamhetsplan som omfattar bolagets hela
verksamhet. Den del som omfattar avfallsdelen bygger på den avfallsplan för hela Avesta
kommun som antogs av kommunfullmäktige under 2013. Bolaget har sedan länge arbetat med
en verksamhetsplan kallad VA2050 för den del av verksamheten som omfattar produktion
och distribution av dricksvatten och rening av avloppsvatten. I verksamhetsplanen finns
verksamhetsmål inarbetade men även mål som omfattar miljö och personalfrågor. Exempel på
områden där det finns mål i verksamhetsplanen är energiförbrukning ökad återvinning av
avfall och sjukfrånvaro hos personalen.
Mål och nyckeltal finns i verksamhetsplanen. Det övergripande målet inom VA är att
abonnenterna på ett kostnadseffektivt och funktionellt vis ska erhålla ett gott och hälsosamt
dricksvatten och kunna avleda sitt avloppsvatten till ett omhändertagande som sker på ett
miljö- och resursriktigt sätt. På avfallssidan är det övergripande målet att öka den andel av
totalt mottagen avfallsmängd som går till återvinning.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 69
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 51 (forts)
Ett antal projekt som ska leda till att det övergripande målet uppnås pågår eller är planerade
exempel på några av de viktigaste är:
Vatten och avlopp
- Ombyggnad vattenverk i By
- Reservvattentäkt i Horndal
- Vidareutveckla metoder för läcksökning
- Strategi för sanering av ledningsnät för spillvatten i Horndal
- Förnyelse av ledningsnät enligt fastställd förnyelseplan
Avfall
- Projektering ny återvinningscentral
- Förbättrad källsortering vid Karlslunds återvinningscentral
- Förbättrad källsortering vid insamling av grovavfall från hushållen i Horndal
- Införandet av insamling av matavfall i hela kommunen
Bolaget har inte haft någon personalomsättning under året, på avfallssidan har ytterligare en
miljöingenjör anställts för att huvudsakligen arbeta med information till hushållen för att
förbättra källsorteringen i kommunen.
Bolaget ägs till 100 % av Avesta kommun.
Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet avser rening av
avloppsvatten och avfallshantering vid återvinningscentral. Den tillståndspliktiga verksamheten motsvarar 65 % av bolagets nettoomsättning.
Försäljningen 2015 förväntas för VA-sidan ligga på samma nivå som 2014, Ytterligare
minskning av mottaget verksamhetsavfall förväntas under 2015 innebära att intäkterna på den
kommersiella delen av avfallssidan minskar med c:a 1 Mkr, kostnaderna för behandling och
borttransport av mottaget avfall beräknas minska i motsvarande grad. Det är inga planerade
utökningar av VA-nätet under 2015 så antalet abonnenter förväntas vara konstant både på
VA- och på avfallssidan.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 70
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 51 (forts)
Försäljningen har under räkenskapsåret uppgått till 49,3 Mkr (f.år 54,1), varav 31,5 Mkr (33,7)
avser VA-verksamheten och 17,8 (20,4) avser avfallsverksamheten.
Årets investeringar uppgår till 1,9 Mkr varav 1,0 i maskiner och andra tekniska anläggningar
och 0,9 i inventarier, verktyg och installationer. Under året har 14,5 Mkr lagts ner i pågående
nyanläggningar varav 11,0 Mkr avser projekt som kommer att vara färdigställda i början av
2015
Företagets resultat efter finansiella poster uppgår till 0,2 Mkr (2,4) och fördelas med 0,3 Mkr
(0,1) på VA-verksamheten och - 0,1 Mkr (2,3) på avfallsverksamheten. Resultatförsämringen
på avfallssidan är hänförlig till minskningen av den kommersiella delen av verksamheten på
Karlslunds återvinningscentral.
Resultatet av företagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets
utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter.
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Årets vinst
13 067 783
10 710
13 078 493
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att
i ny räkning överförs
13 078 493
13 078 493
Styrelsen för Avesta Vatten och Avfall AB har beslutat att godkänna bokslut och
förvaltningsberättelse.
Auktoriserad revisor Therese Andersson har utfört revision av årsredovisning för Avesta
Vatten och Avfall AB för år 2014.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 71
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 51 (forts)
Enligt hennes uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen
och ger en i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av Avesta Vatten och Avfall AB:s
finansiella resultat per den
31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt
årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Den auktoriserade revisorn tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och
balansräkningen samt att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i
förvaltningsberättelsen och beviljas styrelsens ledamöter och verkställande direktören
ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Beredning
- Avesta Vatten och Avfall AB:s årsredovisning för räkenskapsåret 2014.
- Avesta Vatten och Avfall AB 23 februari 2015 § 2.
- Auktoriserad revisors revisionsberättelse för Avesta Vatten och Avfall AB för år 2014.
Vid kommunstyrelsens beredning av ärendet utdelas årsredovisningen kompletterad med
auktoriserad revisors revisionsberättelse.
- Följande ägardirektiv ges, enligt revisorernas tillstyrkan, till ombud vid årsstämma för
Avesta Vatten och Avfall AB:
- fastställa resultaträkning en och balansräkningen för Avesta Vatten och Avfall AB.
- den balanserade vinsten disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 72
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 52
Fyllnadsval efter Maarit Hessling (M) som
ersättare i plan- och näringslivsutskottet
Dnr KK15/0069 101
Maarit Hessling (M) har avsagt sig uppdraget som ersättare i plan- och näringslivsutskottet.
- Anneli Karlsson (KL) utses som ersättare i plan- och näringslivsutskottet efter Maarit
Hessling (M) från och med 9 april 2015.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
Plan- och näringslivsutskottet
Sekretariatet
Vald ersättare
Löneenheten
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 73
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 53
Redovisning av delegationsbeslut
1. Kommunstyrelsen delges plan- och näringslivsutskottets beslut 10 mars 2015 § 20,
tekniska utskottets beslut 18 mars 2015 § 10-11 samt plan- och näringslivsutskottets beslut
24 mars 2015 § 21 och § 26.
Kommunstyrelsen delges nedanstående delegationsprotokoll över delegationsbeslut för
kommunstyrelsens verksamhetsområde.
1. Dnr KK15/0046 002
Parkteknikerns och planeraren vid teknisk service delegationsbeslut 01-14 2015 2014 ang
utfärdande av parkeringstillstånd, utfärdande av transporttillstånd, dispens från förbud mot
trafik med lastbil vars totalvikt överstiger 3,5 ton gäller väg 697, Folkaregatan.
Delegationsprotokollet bilägges protokollet.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 54
Sida 74
Delgivningar
www.avesta.se/kommunen & politiken/offentliga handlingar/protokoll samt i pärm vid
sammanträdet.
1. Kommunstyrelsens protokoll 9 mars 2015.
www.avesta.se/kommunen & politiken/offentliga handlingar/kommande sammanträden samt
i pärm vid sammanträdet.
1. Dnr KK15/0013 000
Koncernledningsgruppens anteckningar från möte 5 mars 2015.
2. Dnr KK15/0013 000
Koncernledningsgruppens anteckningar från möte 19 mars 2015.
3. Dnr KK15/0043 000
Samverkansgrupp kommunkansliets protokoll 24 februari 2015.
4. Dnr KK15/0052 059
Styrgruppsmöte upphandlingssamarbete Avesta-Skinnskatteberg-Norberg protokoll 18
februari 2015.
5. Dnr KK13/0306 149
Avesta kommuns skrivelse till regionpolischef Dan Persson ang Region Bergslagens
lokalisering av PKC (Polisens kontaktcenter).
6. Dnr KK13/0306 149
Regionpolischef Dan Perssons svar till Avesta kommun på skrivelse ang Region Bergslagens
lokalisering av PKC (Polisens kontaktcenter).
7. Dnr KK15/0037 149
Avesta kommuns skrivelse till Migrationsverkets regionchef region Mitt Magnus Rodin ang
Migrationsverkets mottagningsenhet i Dalarna.
8. Dnr KK15/0037 149
Migrationsverkets regionchef region Mitt Magnus Rodins svar till Avesta kommun ang
Migrationsverkets mottagningsenhet i Dalarna.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 75
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 54 (forts)
9. Dnr KK15/0058 539
Kommunkansliets skrivelse till Dalatrafik AB:s VD Claes Annerstedt ang Dalatrafiks
fakturor.
10. Dnr KK15/0060 005
Kommunkansliets skrivelse till Zedendahl Advokatbyrå ang krav från Sjöviks folkhögskola
för kostnader och skador till följd av långvarigt internetavbrott på Sjöviks folkhögskola.
11. Dnr KK15/0041 005
Kommunkansliets skrivelse ang förteckning över kontaktpersoner till
personuppgiftsombudet.
12. Dnr KK15/0050 042
Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 3 mars 2015 § 17 ang
kvalitetsmål/internkontroll 2015.
13. Dnr KK15/0051 409
Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 3 mars 2015 § 18 ang verksamhetsplan
2014 uppföljning.
14. Dnr KK15/0044 106
Nedre Dalälvens Intresseförenings skrivelse om förlängning av avtalet med Nedre Dalälvens
Intresseförening för perioden 2015-2016 samt förlängning av serviceavtal för perioden
1 januari 2014 – 31 december 2016.
15. Dnr KK15/0042 169
Kommungemensam skrivelse till inrikesminister Anders Ygeman ang att svensk
räddningstjänsts kompetensbehov måste utredas innan utbildningsverksamheten vid Sandö
och Revinge inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eventuellt omorganiseras.
16. Dnr KK15/0020 002
Kuusamo stads tack för vänortsbesöket i Avesta 19-23 februari 2015.
17. Dnr KK15/0028 112
Länsstyrelsen Dalarnas läns beslut om att förordna Ann Åkerberg-Görling som
vigselförrättare i Avesta kommun t o m 31 mars 2020.
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE
Sida 76
2015-04-07
Kommunstyrelsen
§ 54 (forts)
Pärm vid sammanträdet
1. Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär:
2015:8
Beloppsjusteringar i avtal om försäkringsersättning vid trafikskador på kommunala
anläggningar.
2015:10 Arbetsdomstolens dom 2015 nr 9 uppsägning av personlig assistent.
2015:11 Övergång av verksamhet (ersätter cirkulär 2015:4).
2015:12 Sotningsindex 2015.
___
JUSTERARES SIGN
UTDRAG SKICKAT TILL
UTDRAGSBESTYRKANDE

2015-04-07

Transcription

Similar documents

Ledig kommunal småhusmark

Skriv i bild - en daglig verksamhet i Avesta

1937 KLUBBEN

Inbjudan till Dala Veteran-OL

Läs artikel om arbetet med boken

Ledig kommunal småhusmark

Nyhetsbrev november 2015

Sammanträdesprotokoll Avesta Vatten och Avfall AB 2015-01

Säkerhetsdatablad Avesta RedOne Betpasta 140 sv