2015-04-07
Transcription
2015-04-07
Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen 2015-04-07 Plats och tid Fridolinsalen, Avesta, klockan 14:00 - 16:45 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Mikael Westberg (S) Jan-Åke Andersson (S) Patrik Sundin (S) Laila Borger (S) Anita Tärneborg (S) Pia Aronsson (V) Henrik Öhrn (MP), § 36-50 Johan Thomasson (M) Gunilla Berglund (C) Anneli Karlsson (KL) Lis Linnberg (FP) Filip Djupenström (SD) Kurt Kvarnström (S), ersättare för Susanne Berger (S) Maarit Hessling (M), ersättare för Curt-Åke Cocce Larsson (KD) Övriga deltagande Anders Friberg, kommundirektör Ann-Sofi Hopstadius, ekonom § 40 och 49 Mats Myrén, kommunrevisionen Göran Johansson, administrativ chef, sekreterare Utses att justera Johan Thomasson (M) med Gunilla Berglund (C) som ersättare Justeringens plats och tid Kommunkansliet torsdag 9 april 2015 kl 08:00 Underskrifter Paragrafer 36-54 Sekreterare Ordförande Justerande ANSLAG Sammanträde Kommunstyrelsen Datum 2015-04-07 Anslag sätts upp 2015-04-09 Protokollets förvaring Kommunkansliet Anslag tas ner Christina Hardyson 2015-05-01 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 2 2015-04-07 Kommunstyrelsen ÄRENDELISTA § 36 Information § 37 Margaretha Olofsson Skoglunds medborgarförslag om fontän i älven vid 3 Åsbobron eller vid Holmen 5 § 38 Kurt Kvarnströms medborgarförslag om förbättrad trafik i Brunnbäck 8 § 39 Marknadsföring i samband med Karnevalsloppet 2015 12 § 40 Månadsrapport februari 2015 inkl årsprognos för Avesta kommun 13 § 41 Inventering av servicetjänster – Södra Dalarnas Serviceteam 17 § 42 Utredningsuppdrag – Samordnad verksamhet för Avesta kommun och Norbergs kommun för fritids-, kultur- och sportverksamheten 19 § 43 Medfinansiering av Avestafestivalen 5-7 juni 2015 20 § 44 Karin Perers (C) motion och Eva Gustafssons medborgarförslag om prioritering av arbetet med förnyelsen av den fysiska miljön i Fors centrum, Fors 23 § 45 Eva Thomsons medborgarförslag om kolonilotter 30 § 46 Gunilla Berglunds (C) motion om giftfri kommun 33 § 47 Samordnad organisation för all samhällsbetald trafik i kommunen 41 § 48 Måns Lindholms och Adam Reuterskiölds medborgarförslag om att varannan måltid inom kommunalt drivna skolor, förskolor och äldreboenden ska vara helt vegetariska 45 § 49 Årsredovisning 2014 för Avesta kommun inkl koncernen 52 § 50 Årsredovisning och koncernredovisning 2014 för Gamla Byn inkl Avesta Industristad AB 60 § 51 Årsredovisning 2014 för Avesta Vatten och Avfall AB 68 § 52 Fyllnadsval efter Maarit Hessling (M) som ersättare i plan- och näringslivsutskottet 72 § 53 Redovisning av delegationsbeslut 73 § 54 Delgivningar 74 ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 36 Information Aktuella styrelsefrågor, respektive ordförande redovisar ■ Kommunstyrelsen – ordförande Lars Isacsson (S) lämnar information om följande: - Dialog har inletts om regionindelning på regeringsnivå. - Verksamhetsdagar har genomförts i Region Dalarna ang regionindelning. - Invigning av Campus Avesta har skett. - Ingenjörsdag har genomförts. - Bostadskampanjen har startat och pågår till 15 maj. - Nyföretagarservice ska besluta om ev flytt till nya lokaler. - Frukostmöte har genomförts hos Preem. Kommande blir i Dalahästen och Torp. - Läget för Avesta Stadsutveckling. ■ Bildningsstyrelsen – ordförande Mikael Westberg (S) lämnar information om följande: - Horndals förskola är klar. Invigning sker under våren. - Byggnation av förskolan i Krylbo har påbörjats. Inflyttning vid årsskiftet. - 95 nattisplatser i Talgoxen. - Öppen förskola vid familjecentralen. En dag i veckan. - 90 fler barn i förskolan sedan ett år tillbaka. - 58 fler elever i grundskolan under terminen. - 85 % av årskurs 9-elever i Avesta har valt Karlfeldtgymnasiet. - Fina priser för ungdomsföretag. - Stor tillströmning av flyktingar under första kvartalet 2015. Problem att erbjuda Svenska för invandrare (SFI). - Upphandling av entreprenör för SFI för att möte det stora behovet. - Rekrytering av arbetsmarknadschef är i slutfasen. - Redovisas aktuella ärenden som ska behandlas vid bildningsstyrelsens sammanträde denna vecka. - Budgetprognos – 4,5 Mkr. Ett balanspaket tas fram. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 36 (forts) ■ Omsorgsstyrelsen – Ordförande Jan-Åke Andersson (S) lämnar information om följande: - Nytt avtal ska tecknas om ensamkommande flyktingbarn. Avtalet ska delas upp i två omgångar för att nå 36 platser efter etapp 2. - 29 boende i kö för äldreboende vilken är en minskning. - Tillfälligt korttidsboende startar 8 april för att erbjuda boende för de personer kommunen har betalningsansvar för. Bedöms behov av denna lösning i ca 3 månader. Seniorcentrum stängs under en månad för att lösa personalbehovet. - Jan-Åke Andersson (S) besvarar frågor ang semestervikarier inom vård och omsorg, konsekvenser för Seniorcentrum och informationsinsatser. ■ Gamla Byn AB/Avesta Industristad AB – ordförande Gamla Byn AB Laila Borger (S) lämnar information om följande: - Projekteringar inleds för integration äldreboende och förskoleverksamheten. - 6 vakanta lägenheter. - Innan årsskiftet beräknas att Avesta Industristad AB hyr ut ytterligare 4 000 kvadratmeter. - Ombyggnad av köket i Johan Olovskolan. - Styrelseutbildningsdag har genomförts. - Bostäder i f d Bruksklubben. Bullernormer? - SABO-hus i Krylbo har diskuterats. - Planeringsdag ska genomföras för styrelsen under hösten 2015. - Renovering av fastighet mittemot arkivet för att få bort mögel. Energiåtgärder ska också vidtagas. - Gula villan vid Jansbo är ute för försäljning. ■ Avesta Vatten och Avfall AB – Patrik Sundin (S) lämnar information om följande: - Avgifter för matavfallsprojektet ska beredas. - Informationsmaterial ska tas fram inför matavfallsprojektet både papper och via en utvecklad webbinformation. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 37 Margaretha Olofsson Skoglunds medborgarförslag om fontän i älven vid Åsbobron eller vid Holmen Dnr KK14/0038 912 Margareta Olofsson Skoglund föreslår i medborgarförslaget att en fontän med kraftiga, höga strålar anläggs vid Åsbobron mot forsen. Det skulle bli ett vackert blickfång när man cyklar, promenerar eller går kanotleden. Som alternativ två kan fontänen anläggas utanför Holmen. Margareta Olofsson Skoglunds förslag: - Anlägg en fontän i älven vid Åsbobron eller vid Holmen. Kommunfullmäktige beslutade 24 mars 2014 att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 29 april 2014 att remittera medborgarförslaget till teknisk service och stadsmiljörådet för yttrande. Teknisk service yttrande tillika tekniska utskottets yttrande: Teknisk service ställer sig positiva till medborgarförslaget. Teknisk service påbörjade samtal kring en liknande anläggning under 2013 då vi fick budgetanslag för ”offentliga miljöer”. Marknadsundersökning på tekniska lösningar har genomförts. Vid tekniska utskottets sammanträde 24 september 2014 fick teknisk service i uppdrag att fortsätta utreda ärendet och återkomma med förslag samt att skrivelsen utgör svar på medborgarförslaget. Kompletterande yttrande/förslag från teknisk service tillika tekniska utskottets yttrande: Det finns olika lösningar för Älv etablerad fontän. En fast lösning kräver någon form av fundament att anlägga fontänen på. En annan lösning är att anlägga en flytande fontän som förankras i älvens botten. Var en fontän skall placeras måste noggrant utredas ur elsäkerhetssynpunkt. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Medborgarförslagsställaren Teknisk service Ekonomichefen UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 37 (forts) En fontän liknande följande bild skulle kunna placeras nedströms Åsbobron. En annan alternativ lösning skulle kunna se ut liknande bilden nedan och placeras i älven utanför Holmen/Gamla Byn. Den skulle kunna ses från fler håll, t ex vid passage över Kyrkbron. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Medborgarförslagsställaren Teknisk service Ekonomichefen UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 37 (forts) Tekniska utskottet beslutade att förslaget till kommunstyrelsen ändras till att medborgarförslaget tillstyrks. Medborgarförslagsställaren har inbjudits till sammanträdet. Beredning - Margareta Olofsson Skoglunds medborgarförslag 14 februari 2014. - Kommunfullmäktige 24 mars 2014 § 25. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 april 2014 § 52. - Stadsmiljörådet anteckningar 28 maj 2014. - Teknisk service yttrande nr 105.14, 1 september 2014. - Kommunstyrelsens tekniska utskott 24 september 2014 § 48. - Teknisk service yttrande nr 11.15, 6 mars 2015. - Kommunstyrelsens tekniska utskott 18 mars 2015 § 12. Kommunstyrelsens beslut - Medborgarförslaget tillstyrks. - Teknisk service får i uppdrag att fortsätta utreda ärendet och ta fram ekonomiska underlag till mål och budget 2016-2018 samt göra risk- och säkerhetsanalyser. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Medborgarförslagsställaren Teknisk service Ekonomichefen UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 38 Kurt Kvarnströms medborgarförslag om förbättrad trafik i Brunnbäck Dnr KK14/0253 912 Kurt Kvarnström anför följande i sitt medborgarförslag: Täktstigen mot Björkarsboleden borde öppnas upp. En sådan justering skulle underlätta och förbättra för många på hela Brunnbäcks Täkt att åkt ut till Riksväg 70 för vidare färd mot Avesta eller Sala. Kurt Kvarnströms förslag: - Täktstigen (Brunnbäcks Täkt i Karlbo) öppnas upp mot Björkarsboleden. Kommunfullmäktige beslutade 27 oktober 2014 att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 17 november 2014 att remittera medborgarförslaget till kommunkansliet (teknisk service) för yttrande. Teknisk service yttrande tillika tekniska utskottets yttrande: Frågan om hur bostadsområdena i Brunnbäck/Björkarsbo trafikmässigt skall försörjas har varit uppe för diskussion ända sedan mitten av 70-talet. Delar av området (nordost om Täktstigen) planlades och byggdes ut under 50- och 60-talet. I början av 70-talet planlades ytterligare tre bostadsområden i Brunnbäck/Björkarsbo. Områdena exploaterades och byggdes ut i etapper under senare delen av 70-talet. Den kraftiga expansionen med förändringar av trafikmönster och trafikflöden medförde en våg av skrivelser, protestlistor, tidningsartiklar m m. Enligt ursprungsplanerna skulle hela det exploaterade bostadsområdet trafikmässigt klaras via ”Karlbovägen”, en matargata, parallell med Täktstigen/Hösthornsgränd från Brunnbäcksvägen med anslutning till dåvarande Rv 70 ca 200 m öster om Karlbo skola. År 1975 tillsändes kommunen en protestlista från ett 70-tal boende i området kring Täktstigen/Hösthornsgränd med förslag på att Täktstigen skulle byggas ut och fungera som uppsamlingsled i stället för den planerade ”Karlbovägen”. Överklagande och diskussioner resulterade i att ej bygga ut ”Karlbovägen” i hela dess sträckning. Uppdrag gavs vidare till dåvarande gatukontoret att upprätta en utredningsplan för ”Björkarsboleden” delen Täktstigen – Rv70, söder om befintlig bebyggelse vid Karlbo skola. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 38 (forts) Den kraftiga exploateringen i området under senare delen av 70-talet och början av 80-talet kanske är förklaringen till intensiteten i diskussionen hur trafikförsörjningen skulle lösas där opinionen var mycket splittrad. År 1978 inkom till kommunen ånyo en protestlista från ett 60-tal boende i området nu med krav på att trafiken från det ”nya bostadsområdet” skulle ges en ny utfart allt för att minska trafiken längs Täktstigen. År 1980 inkom till kommunen ytterligare en lista från ett hundratal boende med krav på att den tidigare planerade ”Karlbovägen” snarast skulle färdigställas. Året därpå (1981) genomförde kommunen en enkät för boende i Brunnbäcksområdet allt för att klarlägga inställningen till om ”Karlbovägen” skull byggas ut eller inte. Under perioden kulminerade också antalet inkomna skrivelser, listor och tidningsartiklar hur trafikförsörjningen skulle klaras ut i Brunnbäcksområdet. Ett av förslagen tillsammans med ett 40-tal namnunderskrifter var att ”Karlbovägen” inte skulle byggas ut enligt tidigare planering. I stället förordades en förlängning av Björkarsboleden med anslutning till dåvarande Rv 70 söder om Karlbo skola. Under åren från 70-talet till 1992 fanns möjlighet att färdas mellan de aktuella områdena då ”Karlbovägen” mellan Björkarboleden och Vinterorgelstigen var öppen för fordonstrafik. En ny dragning av Rv 70, Brovallen – Nordanö – Åsbo påbörjades vid mitten av 80-talet med invigning 1987. Återigen gavs möjlighet att förändra trafikflöden och trafikmönster inom Brunnbäcks- och Björkarsboområdet. I och med denna förändring skapades samma förutsättningar som föreslås i det nu aktuella medborgarförslaget. I början av 90-talet inkom en skrivelse från boende utmed Täktstigen med önskemål om avstängning av Täktstigen mot Vinterorgelstigen för att förbättra trafiksituationen på Täktstigen. Beslut togs att ”Karlbovägen” under en försöksperiod på ett år skulle hållas öppen endast för gång- och cykeltrafik. Mätningar genomfördes av trafikmängder och hastigheter både före och efter regleringen. Resultatet av försöksperioden där ”Karlbovägen” var avstängd har av boende på båda sidor om avstängningen upplevts som positivt. Trafikmängden och medelhastigheten på Täktstigen minskade med ca 35 % respektive ca 20 %. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 10 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 38 (forts) I början av 90-talet inkom en skrivelse från boende utmed Täktstigen med önskemål om avstängning av Täktstigen mot Vinterorgelstigen för att förbättra trafiksituationen på Täktstigen. Beslut togs att ”Karlbovägen” under en försöksperiod på ett år skulle hållas öppen endast för gång- och cykeltrafik. Mätningar genomfördes av trafikmängder och hastigheter både före och efter regleringen. Resultatet av försöksperioden där ”Karlbovägen” var avstängd har av boende på båda sidor om avstängningen upplevts som positivt. Trafikmängden och medelhastigheten på Täktstigen minskade med ca 35 % respektive ca 20 %. År 1993 tog dåvarande tekniska styrelsens tekniska utskott beslut om en permanent avstängning av ”Karlbovägen” mellan Björkarsboleden och Vinterorgelstigen. Sammanfattningsvis: - Åsikterna hur trafikförsörjningen inom Brunnbäck/Björkarsboområdena skall klaras ut har under åren varit mycket splittrat. - Under perioden 1987 och 1992 efter att nuvarande Rv 70 byggts fanns möjlighet för motorfordon att trafikera mellan områdena alltså samma förutsättningar som föreslås i medborgarförslaget. Utvärderingen utmynnade dock i beslut om en permanent avstängning av ”Karlbovägen”. - Försöksperioden 92-93 med avstängning av ”Karlbovägen” mellan BjörkarsboledenVinterorgelstigen upplevdes positivt. - Efter det senaste beslutet 1993 om permanent avstängning för trafiken mellan områdena har kommunen förutom medborgarförslaget inga indikationer på önskemål om en förändring av nuvarande trafikförhållanden. - Om medborgarförslaget genomförs finns överhängande risk att tidigare splittring och åsikter vad som trafikmässigt är bäst för området återupprepas och ”karusellen” är återigen igång. Beredning - Kurt Kvarnströms medborgarförslag 9 oktober 2014. - Kommunfullmäktige 27 oktober 2014 § 129. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 november 2014 § 154. - Teknisk service yttrande nr 7.15, 3 mars 2015. - Kommunstyrelsens tekniska utskott 18 mars 2015 § 13. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 11 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 38 (forts) Förslag till kommunfullmäktige - Medborgarförslaget avslås med hänvisning till teknisk service skrivelse. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 39 Sida 12 Marknadsföring i samband med Karnevalsloppet 2015 Dnr KK15/0032 049 Avesta OK ansöker om medfinansiering av karnevalsloppet 2015. Avesta OK arrangerar Karnevalsloppet varje år. Avesta OK tycker själva att arrangemanget är en härlig tillställning som bidrar starkt till att Avestafestivalen blir den stora folkfest som vi alla Avestabor vill att den ska vara. Avesta OK har under många år fått hyra toalettvagn och vattentunna från kommunen. Förra året hyrde Avesta OK också plats på kommunens digitala tavlor ute vid riksvägen. Avesta OK undrar om detta kanske är utgifter som Avesta kommun skulle kunna sponsra Avesta OK med? Dels för att Avesta OK lägger ner ett så stort ideellt arbete med Karnevalsloppet och dels för att Karnevalsloppet är bra marknadsföring för Avesta kommun: Det kommer en hel del människor från andra orter som får en positiv bild av Avesta med sig hem. Avesta OK får också ofta höra under Karnevalsloppskvällen att våra egna invånare tycker att Avesta lever upp och blir en gladare stad i och med loppet, och det är kanske ännu viktigare - att göra kommunen attraktiv för oss som bor här. Beredning - Avesta OK:s skrivelse 30 januari 2015. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 mars 2015 § 19. Kommunstyrelsens beslut - Avesta OK beviljas 10 000 som marknadsföringsbidrag. - Bidraget finansieras inom kommunstyrelsens ram (Goodwill). ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Avesta OK Administrativa chefen UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 40 Sida 13 Månadsrapport februari 2015 inkl årsprognos för Avesta kommun Dnr KK15/0056 042 Controller Ann-Sofi Hopstadius överlämnar månadsrapport februari 2015 inkl årsprognos för Avesta kommun. Styrelsernas ekonomiska utfall efter februari månad visar ett överskott i förhållande till budget med +3,9 mkr. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott med +1,2 mkr, omsorgsstyrelsen med +1,9 mkr bildningsstyrelsen +0,3 mkr samt Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd med +0,3 mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag -0,1 och finansnetto + 0,6 mkr. Kommunens totala resultat är +11,6 mkr. Förväntat resultat enligt budget är +6,1 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget med +5,5 mkr. Årsprognosen för styrelserna är ett underskott med -7,5 mkr. Kommunstyrelsen visar en budget i balans. Inom styrelsen redovisas över- och underskott, där bland annat snörröjningen hittills beräknas till ett underskott med 1 mkr. Omsorgsstyrelsens prognos -4 mkr. Försörjningsstödet har ett underskott med – 0,7 mkr och antalet hushåll har i genomsnitt ökat med 17 per månad jämfört med samma period förra året. Förvaltningen har prognostiserat med 134 nya hushåll, vilket är en ökning av försörjningsstödet med – 4,6 mkr under 2015. Bildningsstyrelsen prognostiserar efter februari, ett underskott om -3,5 mkr vid årets slut. Framförallt är det resultatenheterna för förskola och grundskola som inte kommer att ha budget i balans vid årets slut, främst beroende på barn- och elevökningar. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd prognosticerar en budget i balans för året. För skatteintäkter och generella statsbidrag visar den senaste prognosen ett utfall som beräknas bli cirka 2 mkr bättre än budgeterat. Finansnettot förväntas bli lika som budget. Prognosen för årsresultatet per februari beräknas till 5 mkr, vilket är 3,2 mkr sämre än budgeterat resultat. Investeringar för perioden uppgår till 7 mkr. De utgörs bland annat av IT-investeringar, förbättrat vägunderhåll, Källhagens industriområde, ”Finkan” i Gamla byn. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Samtliga styrelser Ekonomichefen UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 14 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 40 (forts) Den av kommunfullmäktige beslutade investeringsvolymen uppgår nu till 76 mkr. Årets investeringsvolym beräknas uppgå till cirka 53 mkr. Den inkluderar då även investeringar som fortsätter sen förra året, vilka uppgår till 9,2 mkr. Den totala övertiden under senaste 12-månadersperioden uppgår till 8 961 timmar. Övertiden har minskat med 1 222 timmar den senaste 12-månadersperioden. Februari 2015 8 961 Februari 2014 10 183 Förändring 2015-2014 -1 222 Antalet timmar för timanställda ökar och uppgår till 320 773 timmar, för senaste 12månadersperioden. Det är en ökning sen motsvarande tid förra året med 36 164 timmar. Ökningen motsvarar ca 18 årsanställda. Omsorgsförvaltningen har den största ökningen timmar för timanställda vilket motsvarar ca 11 årsanställda. Januari 2015 320 773 Januari 2014 284 609 Förändring 2015-2014 + 36 164 Antalet årsanställda har under senaste 12-månadersperioden ökat med 19,5 årsarbetare. Den största ökningen är vid Bildningsförvaltningen som ökat med 8,9 årsanställda lärare. Februari 2015 1 640,1 JUSTERARES SIGN Februari 2014 1 620,6 Förändring 2015-2014 + 19,5 UTDRAG SKICKAT TILL Samtliga styrelser Ekonomichefen UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 15 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 40 (forts) För kommunen uppgår sjuktalet till 6,63 % för den senaste 12-månadersperioden. I jämförelse med motsvarande tid föregående 12-månadersperiod är det en ökning från 5,60 %. Alla styrelser/nämnder ökar sina sjuktal under året. Kommunkansliet, inklusive tekniskt utskott, har ökat sen förra månaden och uppgår till, 5,59 %, (3,67 %). Siffran inom parantes är motsvarande period 2014. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning ligger på 3,76 %, (3,46 %) för 12-månadersprioden, vilket är en relativt låg nivå. Omsorgsförvaltningen har ökat till 7,58 %, (6,11 %) för de senaste 12 månaderna och bildningsförvaltningen noterar också en ökning till 6,12 %, (5,59 %). Korttidsfrånvaron, dag 1-14, uppgår till 6,1 dagar. Nivån för samma period 2014 var 5,6 dagar. Kommunens arbete med att ha en budget i balans fortsätter. Styrelserna aviserar ett fortsatt arbete med åtgärder för att klara sina ekonomiska åtaganden. Beredning - Kommunkansliets skrivelse 10 mars 2015. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 mars 2015 § 20. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Samtliga styrelser Ekonomichefen UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 16 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 40 (forts) Vid kommunstyreslens behandling av ärendet medverkar ekonom Ann-Sofi Hopstadius och redogör för ärendet. Återbetalning av premier för AFA-försäkringen utbetalas under 4:e kvartalet med 8-10 Mkr. Kommunstyrelsens beslut - Månadsrapport för februari 2015, inklusive årsprognos för Avesta kommun, godkänns. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Samtliga styrelser Ekonomichefen UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 17 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 41 Inventering av servicetjänster – Södra Dalarnas Serviceteam Dnr KK14/0321 049 Administrativa chefen Göran Johansson anför följande: Kommunstyrelsen behandlade vid sammanträde 19 januari 2015 § 14 ansökan från Södra Dalarnas serviceteam om förlängning av avtalet med Avesta kommun. Södra Dalarnas serviceteam är ett socialt företag med säte inom Avesta kommun. Serviceteamet erbjuder en rad olika tjänster inom catering, trädgårdsarbete, städ, kompletterande hemtjänst, service inom äldreomsorg, t ex promenader och andra sociala aktiviteter. Serviceteamet utför uppdrag för privatpersoner, föreningar, kommunen m fl. Kommunstyrelsen har tecknat avtal för år 2013 och beslutat att förlänga avtalet 2014. Avtalet har omfattat köp av tjänster för 150 000 kronor/år från Serviceteamet, vilket motsvarar 500 timmar/år. Kommunstyrelsen beslutade följande: - Avtalet med Södra Dalarnas Servicetema förlängs inte. - Koncernledningsgrupen ges i uppdrag att inventera behov av servicetjänster med hänsyn taget till befintliga avtal. - Förslag presenteras för kommunstyrelsen senast mars 2015. Uppdraget har hanterats av koncernledningsgruppen. Respektive förvaltningschef/bolagschef har genomfört inventeringen. Vid mötet 11 februari 2015 konstaterades att behov endast finns av enklare servicetjänster som SIVA-service (Skola, Integration, Vuxenlärande och Arbetsmarknad) normalt utför. Förvaltningschef Fredrik Juthman, bildningsförvaltningen, gavs i uppdrag att pröva behovet att upphandla entreprenör kopplad till SIVA-service för enklare serviceuppgifter. Administrativa chefens förslag: - Inventeringen av behov av servicetjänster godkänns. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Södra Dalarnas Serviceteam Bildningsstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 18 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 41 (forts) Beredning - Kommunstyrelsen 19 januari 2015 § 14. - Kommunkansliets skrivelse 10 mars 2015. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 mars 2015 § 21. Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet medverkar inte Gunilla Berglund (C) i beredning och beslut med hänvisning till jäv. Kommunstyrelsens beslut - Inventeringen av servicetjänstbehov godkänns. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Södra Dalarnas Serviceteam Bildningsstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 42 Sida 19 Utredningsuppdrag – Samordnad verksamhet för Avesta kommun och Norbergs kommun för fritids-, kultur- och sportverksamheten Kommunalråden Lars Isacsson (S), Avesta och Åsa Eriksson (S), Norberg har diskuterat samverkan inom områdena fritid, kultur och sport exklusive anläggningar. Susanne Berger (S) föreslår att en utredning genomförs för att analysera samverkanseffekter. Beredning - Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 mars 2015 § 22. Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet yrkar Lars Isacsson (S) följande. - Kommunkansliet ges i uppdrag att anlita extern resurs för att genomföra en förutsättningslös utredning för att analysera samverkanseffekter för gemensam verksamhet för Avesta kommun och Norbergs kommun inom områdena fritid, kultur och sport exklusive anläggningar, under förutsättning av att Norbergs kommun fattar motsvarande beslut. - Kostnaden för utredningen, som beräknas till 200 000 kronor fördelas lika mellan Avesta kommun och Norbergs kommun. - Avesta kommuns kostnad finansieras inom kommunstyrelsens ram. Kommunstyrelsen beslutar enligt Lars Isacssons (S) förslag. Kommunstyrelsens beslut - Kommunkansliet ges i uppdrag att anlita extern resurs för att genomföra en förutsättningslös utredning för att analysera samverkanseffekter för gemensam verksamhet för Avesta kommun och Norbergs kommun inom områdena fritid, kultur och sport exklusive anläggningar, under förutsättning av att Norbergs kommun fattar motsvarande beslut. - Kostnaden för utredningen, som beräknas till 200 000 kronor fördelas lika mellan Avesta kommun och Norbergs kommun. - Avesta kommuns kostnad finansieras inom kommunstyrelsens ram. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Norbergs kommun Kommundirektören UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 43 Sida 20 Medfinansiering av Avestafestivalen 5-7 juni 2015 Dnr KK15/0061 149 Mattias Öberg, Avesta Lions Club, söker medfinansiering av Avestafestivalen 5-7 juni 2015. Avesta Lions Club planerar att genomföra Avestafestivalen för åttonde året i följd. Inom ramen för arrangemang kommer det att erbjudas uppträdande, cruising, tivoli, knallar, kocktävling, mini tuff tuff-tåg m m samt veteranmopedcruising med upp till 900 deltagare. Avesta kommun planerar att ställa upp med resurser som tidigare år (samordna vuxen på stan, lärare, personal från socialtjänsten m m). Den lyckade ”Blåsa Grönt kampanjen” planeras att genomföras som tidigare år. Handeln och Avesta Lions Club är med och sponsrar priserna. Avesta Lions Club efterfrågar samarrangemang och samarbete med ”Avesta 2020” i samband med Avestafestivalen. Avesta Lions Club har tjugo personer per kväll som ”tjänstgör” och anlitar även personal från andra föreningar. Utbudet av tivoli är utökat och antalet utställare kommer att vara ca 80 som tidigare. Samordning med Karnevalsloppet har skett. Upplägget blir ungefär som år 2014 med familjeaktiviteter under lördagen och inhägnad / entrébelagd musikunderhållning på gräsmattan mellan stadshuset och White Monkey på kvällen. Avesta Lions Club har som målsättning att ha en låg entreavgift så att man når en så bred publik som möjligt. Samtidigt har Avesta Lions Club har ambitionen att engagera artist/artister som lockar en stor publikmängd. Avesta Lions Club är en hjälporganisation och samhällsnyttig, ideell förening som de senaste åren skänkt mellan 120 000 och 160 000 kronor. Varje insamlad nettokrona skänks till välgörande ändamål både i och utanför Avesta kommun. Detta arrangemang kommer Avesta kommun och dess invånare till godo. År 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 beviljades kommunal medfinansiering med 100 000 kronor. 2014 med 120 000 kronor, Avestafestivalen 2008 då det var en "öppen fest" beviljades 40 000 kronor i kommunal medfinansiering. Det första året då arrangemanget var ett entrébelagt arrangemang, beviljades bidrag om 100 000 kronor och en förlustgaranti som inte utlöstes. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Avesta Lions Club Administrativa chefen UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 21 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 43 (forts) Avesta Lions Club har de 4 senaste åren gjort en förlust på musikarrangemanget på ca 65 000 kronor/år. Årets budget bygger på att det kommer ca 800 besökare som beräknas ge 80 000 kronor i intäkter. Kostnaden för ett musikarrangemang med acceptabel kvalité beräknas hamna på ca 280 000 kronor. De stora kostnaderna är för artister, personal, el och scen. Därutöver har Lions kostnader för områdesstaket, kravallstaket, städning, transporter, vakter, sjukvårdare, tillstånd m m. Utifrån detta ansöker Avesta Lions Club om medfinansiering från Avesta kommun för musikarrangemanget med 140 000 kronor. Avesta Lions Clubs målsättning med ett sådant musikarrangemang är att ge invånarna i Avesta samt besökare av festivalen en positiv upplevelse vilket kommer att spridas vidare. Avesta Lions Club ansöker om följande: - Medfinansiering med 140 000 kronor. - Avesta Lions Club är observant på oljespill men att Avesta kommun har beredskap att ta upp oljespill vid behov. - Avesta Lions klubb ser till att skydda gräsytor, blomsterrabatter och dylikt enligt bästa förmåga men att Avesta kommun tar ansvar för uppkomna skador på gräsytor och dylikt. - Avesta kommun tar det ekonomiska ansvaret för information om Avestafestivalen på de nya elektroniska skyltarna efter riksväg 70. Beredning - Avesta Lions Clubs skrivelse 17 mars 2015. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 mars 2015 § 23. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Avesta Lions Club Administrativa chefen UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 22 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 43 (forts) Kommunstyrelsens beslut - Medfinansiering beviljas med 120 000 kronor. - Avesta Lions Club är observant på oljespill men att Avesta kommun har beredskap att ta upp oljespill vid behov. - Avesta Lions klubb ser till att skydda gräsytor, blomsterrabatter och dylikt enligt bästa förmåga men att Avesta kommun tar ansvar för uppkomna skador på gräsytor och dylikt. - Finansiering sker inom kommunstyrelsens ram (Goodwill). ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Avesta Lions Club Administrativa chefen UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 44 Sida 23 Karin Perers (C) motion och Eva Gustafssons medborgarförslag om prioritering av arbetet med förnyelsen av den fysiska miljön i Fors centrum, Fors Karin Perers (C) och Eva Gustafsson anför följande i gemensam motion/medborgarförslag: ”Fabulous Fors” lyder svaret när unga berättar om sitt lokala centrum och om ortens utvecklingsmöjligheter. Fabulous Fors – engelska för fantastiska Fors – uttalas med sådan inlevelse att Fors blir force – det engelska ordet för kraft. Ja, det finns verkligen kraft i Fors och hos forsborna som kunnigt och hängivet engagerar sig för Fors framtid. Förnyelsen drivs framåt av både unga och vuxna i Fors och omgivande landsbygd – genom föreningar och andra grupper, bland annat fokusgrupper bildade vid möten i projektet ”Hållbara servicelösningar i Dalarnas och Gävleborgs län” (finansierat av Tillväxtverket och länsstyrelserna). Under 2013 formaliserades samordningen av lokala initiativ i Föreningen Forsgruppen. Människor – enskilt och tillsammans – uträttar storverk. Många års dialog om den fysiska utformningen av Fors centrum blev under 2013 konkret när forsbor vandrade ut och iakttog, analyserade och värderade miljöer under ledning av landskapsarkitekter. Med sin yrkeserfarenhet som grund sammanfattade landskapsarkitekterna forsbornas tankar om Fors centrum i bilder och ritning som fick stort positivt gensvar. Vacker torgbildning med social funktion, lättillgänglig och snyggt utformad återvinningsstation, generösa busshållplatser med väderskydd, minipark där nuvarande kioskbyggnad är belägen, tydlighet vid vägskälet till Missionskyrkan och Folkets hus är några gemensamma slutsatser. Ytterligare dialog behövs för att i detalj avgöra exakt var de olika funktionerna ska placeras på de ytor som står till buds. Ett utmärkt underlag finns i redovisningarna från granskningen och idésamtalen som genomfördes med Fors IK som arrangör. Arbetet för förnyelse av Fors centrum är nu i ett skede då Avesta kommuns medverkan är absolut nödvändig. I åratal har kommunen i ord uttryckt sitt intresse. Det är hög tid att gå från ord till handling. Formella planändringar förutsätter kommunala beredningar och beslut. Verkställighet av idéer kan – som på andra håll i kommunen – även i Fors fordra samverkan mellan kommun, företag och invånare. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 24 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 44 (forts) Värdefull bakgrund finns i bland annat: - Vårt medborgarförslag/vår motion, 20 juni 2010, om förnyelse i Fors centrum: Att Avesta kommun tar initiativ till en samlad centrumplanering för ett förnyat Fors. - Kommunfullmäktiges tillstyrkan till detta, 28 mars 2011. - Slutredovisning och aktivitetsrapport Fors förnyelse, etapp II, från Fors IK till Folkare - Landsbygdsforum, 25 november 2013. (finns i handlingarna) - Gåturer i Fors. 2013. Suzanne de Laval, arkitekturanalys sthlm ab. (finns i handlingarna) - Fors centrum. Förslag till upprustning av centrummiljön. Gestaltningsprogram med - idéskisser. Rapportdel. Peder Melin, Ramböll. (finns i handlingarna) Redan den fördjupade översiktsplanen för Fors, antagen1998, lyfter fram behovet av utveckling av centrum. Vi som lever med Fors centrum börjar bli otåliga. Motionären och medborgarförslagsställarens förslag: - Att Avesta kommun högt prioriterar arbetet med förnyelsen av den fysiska miljön i Fors centrum. Kommunfullmäktige beslutade 26 maj 2014 att motionen/medborgarförslaget skulle remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 1 september 2014 att motionen/medborgarförslaget skulle remitteras till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd och tekniska utskottet för kommunstyrelsen för yttrande. Tekniska utskottet samordnar yttrandet. Tekniska utskottet anför följande i sitt yttrande: Kommunkansliet/teknisk service har tagit del av det digra materialet om hur forsbor, fastighetsägare, föreningar, fokusgrupper m fl vill se en förnyelse och förändring av Fors centrum. Förvaltningen delar förslagsställarenas syn att utifrån det material som presenterats gå vidare där kommunen kanske tar en mer aktiv roll i framtida förändringsarbete av centrummiljöerna i Fors. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 25 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 44 (forts) I den fördjupade översiktsplanen för Fors antagen i maj 1998 lyfts bl a fram behovet av en utveckling och försköning av centrum. Utöver den direkta centrumkärnan föreslås bl a att längs Haggatan och Bruksvägen befintliga träd sparas och kompletteras med nyplanteringar. Allt det arbete som genomförts för att sammanställa ett åtgärdsprogram med mål om en förändring och försköning av Fors centrum har resulterat i ett förslag till upprustning och gestaltningsprogram med idéskisser daterad 2013-10-15. En försvårande komponent vid genomförande av föreslagna åtgärder är att kommunen varken är väghållare eller markägare i stora delar av det aktuella området. I Fors centrala delar är Trafikverket väghållare för både Bankvägen, Bruksvägen, Haggatan och Garpenbergsvägen. Kommunala investeringar på enskild mark kan juridiskt vara svårt att klara ut då kommunallagen inte medger sådana insatser. Frågan kommer att ”ställas på sin spets” då flera av gestaltnings-förslagen avser förändringar inne på privat mark. Om kommunen inte vill eller kan förvärva den mark som behövs för åtgärden (kan t ex gälla ytan för ”nya torget” och ”miniparken”) är en möjlig väg att träffa avtal med markägaren om långstidsarrende. Avskrivningstiden för investeringarna skall i sådant fall ej vara längre än tiden för arrendekontraktet. För att nå det resultat och förverkliga de förslag som gestaltningsprogrammet ger uttryck för finns ett antal tänkbara möjligheter och scenarier. 1. Åtgärden genomförs och bekostas av de enskilda fastighetsägarna som berörs av åtgärden (smärre insatser). 2. Åtgärden genomförs och bekostas av väghållande myndighet d v s Trafikverket (ej troligt och med lång planeringsprocess). 3. Åtgärden genomförs och bekostas av kommunen. - Föregås av markinköp och upphävande av eventuella arrendekontrakt (minipark). - Föregås av avtal om långtidsarrende av privat mark. Om möjligt bör fastighetsägaren bekosta en ”skälig” del av investeringen. - Föregås av avtal med Trafikverket om förändringar av gatuutformningen. Bidrag för trafiksäkerhetsåtgärder kan dock inte förväntas då kommunen inte är väghållare. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 26 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 44 (forts) Av den räcka åtgärder som föreslås i ”förslag till upprustning av Fors centrum” bör åtgärdsprogrammet vara över en tidsperiod av minst fem år med början 2015. En förutsättning för att genomföra de olika insatserna är att medel för investeringar och ökade driftkostnader beviljas. Som en första etapp föreslås åtgärder på kommunal mark vid Bankvägen/Framnäs med exempelvis översyn av befintliga träd, plantering lökväxter samt ”förbättrad” gräsklippning. I etappen kanske även kan ingå vissa åtgärder invid Missionshuset/Garpenbergsvägen exempelvis planering av tre stycken stamträd. Den andra etappen föreslås vara rivning av gamla kiosken samt tillskapande av minipark och lek på fastigheten Västanfors 6:12. Förvaltningen har ansökt om investeringsmedel för detta till nästkommande år. Marken är privat medan kioskbyggnaden ägs/arrenderas av annat företag. Tidigare kontakter med de olika parterna har gett vissa förutsättningar att förvärva byggnaden för senare rivning. Fastigheten är enligt detaljplan kvartersmark, teknisk anläggning, teleautomatstation. Kontakt skall tas med markägaren för inköp alternativt arrendeavtal för del av fastigheten. Om överenskommelse kan nås kan anläggande av minipark med lek m m påbörjas. Det tredje delprojektet föreslås vara förändringar av Bruksvägen med gångpassager, säkra hållplatser, hastighetsanpassning m m. I projektet bör även ingå ombyggnad av korsningen Bruksvägen/Bankvägen. Innan projektstart måste överenskommelse och godkännande inhämtas hos Trafikverket. Eventuellt måste även en vägplan med åtgärdsvalstudie (ÅVS) genomföras. Det fjärde delprojektet som också är det mest omfattande är ombyggnad och strukturering av ICA-fastigheten (Västanfors 4:108). Enligt gestaltningsprogrammet föreslås rivning av befintligt stationstak, anläggande av bilfri mötesplats med plattläggning och soffor, planteringar, utsmyckning, parkeringar, miljöstation, förändring av varuleveranser till affären m m. Marken är privatägd och på platsen har tidigare funnits en bensinstation. Enligt uppgift har inte någon slutlig sanering gjorts av marken. Enligt gällande detaljplan är fastigheten markerad som kvartersmark med handel. Ett genomförande av projektet kräver troligtvis långsiktigt arrendeavtal med fastighetsägaren men också avtal om att fastighetsägaren bidrager med en ”skälig ” del av investeringskostnaderna. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 27 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 44 (forts) Under rubriken generella åtgärder finns bl a önskemål om nya belysningsarmaturer, bredare gångbanor, ”miljöbelysta” träd, utplacering av soffor m m. Vad gäller belysningsarmaturer kommer dessa att ses över och bytas till LED-armaturer under året. Önskemål om bredare gångbanor upp till tre meter runt hela centrumtriangeln kommer troligtvis inte att aktualiseras annat än i samband med någon större gatuåtgärd exempelvis ny asfaltbeläggning ”Miljöbelysta” träd och utplacering av parksoffor kan betrakta som små åtgärder men som ofta upplevs positivt av allmänheten. Vissa av insatserna bör kunna infrias under innevarande år. Tekniska utskottets beslut: - Motionen/medborgarförslaget är besvarat med ovanstående skrivelse. - Gestaltningsprogrammet tillsammans med förvaltningens yttrande utgör underlag till kommande prioritering av förnyelse av Fors centrum. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd anför följande i sitt yttrande: Stadsbyggande Sett ur stadsbyggnadsperspektiv visar de förslag och skisser som tagits fram i arbetet för förnyelse av Fors centrum under de senaste åren en möjlig utveckling med goda intentioner av hög kvalitet. Ett genomförande av dessa tankar skulle lyfta Fors centrum i fråga om gestaltning samtidigt som det bidrar till skapande av offentliga rum och ger en mer attraktiv centrumbild. Gällande detaljplaner Förutom gatumarken är den mark som berörs kvartersmark enligt gällande detaljplaner. Marken är då här avsedd för olika former av bebyggande och inte för att tas i anspråk som allmän plats, vilket är den användning som förslagen huvudsakligen är tänkt att leda till. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 28 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 44 (forts) Gatumarken är allmän plats enligt gällande detaljplaner men då det är Trafikverket som är väghållare för dessa kräver eventuella ombyggnader Trafikverkets aktiva medverkan. Att iordningställa offentliga miljöer/allmänna platser på kvartersmark är möjligt om markägaren utför detta, men bygglov som inte kan kopplas till kvartersmarkens användning kan vara svårt att få. Ett sådant iordningställande ger dock inte någon automatiskt garanterad rätt för allmänhetens tillträde eller någon säkerhet i platsernas varaktighet. Om viljan saknas hos de privata markägarna för ett iordningställande enligt framförda förslag blir det svårt att genomföra detta i nuläget. Ett kommunalt iordningställande av privatägd kvartersmark för allmänt användande är juridiskt svårt att få till och frågan blir ännu svårare när det gäller att få allmänhetens användande säkerställt. En lösning kan vara att kommunen köper den mark som behövs för att kunna genomföra merparten av förslagen. Detta förutsätter givetvis att markägarna är villiga att sälja berörd mark till kommunen. Ett alternativ kan vara att upprätta nyttjanderättsavtal på lång tid i vilket även frågor om användande, anläggningskostnader, skötsel m m kan behandlas. Då kvartersmarken vid Framnäs är i kommunal ägo kan kommunen välja att iordningställa den till ett mer parklikt område som kan bestå så länge den politiska viljan finns. Om viljan är att förslagen verkligen ska vara helt säkerställda som allmänna platser kan detta ske först efter att nya detaljplaner arbetats fram. I dessa kan då berörd kvartersmark omvandlas till allmän plats som sedan löses in av blivande huvudman för allmänna platser. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds beslut: - Nämnden anser motionen/medborgarförslaget besvarat med förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 13 februari 2015. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 29 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 44 (forts) Beredning - Karin Perers (C) motion och Eva Gustafssons medborgarförslag 25 maj 2014. - Kommunfullmäktige 26 maj 2014 § 65. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 september 2015 § 94. - Kommunkansliets skrivelse 4 februari 2015, nr 3.15. - Kommunstyrelsens tekniska utskott 18 februari 2015 § 7. - Vätmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 10 februari 2015 - Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 3 mars 2015 § 19. - Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 24 mars 2015 § 22. Förslag till kommunfullmäktige - Motionen/medborgarförslaget tillstyrkes med tekniska utskottets yttrande. - Gestaltningsprogrammet tillsammans med yttrandet utgör underlag till kommande prioritering av förnyelse av Fors centrum och hänvisas till Mål och Budget 2016-2018. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 30 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 45 Eva Thomsons medborgarförslag om kolonilotter Dnr KK12/0178 912 Eva Thomson anför följande i medborgarförslaget: Mitt förslag är att låta bygga koloniområde/n i Avesta. Inte endast små odlingslotter, utan med kolonistugor. Trevligt att ha och vackert att se. Kan kanske också locka någon att byta sin villa mot lägenhet och kolonistuga. Medborgarförslagsställarens förslag: - Koloniområde/n med små odlingslotter och kolonistugor byggs i Avesta. Kommunfullmäktige beslutade 29 september 2014 att medborgarförslaget skulle remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 28 oktober 2014 att medborgarförslaget skulle remitteras till Gamla Byn AB och till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd (samordnare) för yttrande. Gamla Byn AB anför följande i sitt yttrande: Gamla Byn AB har idag kolonilotter i två bostadsområden, kvarteret Rågen och i Gamla Byn för hyresgästerna i dessa områden. Kolonilotterna är populära i bostadsområdet Gamla Byn men i kvarteret Rågen finns det lotter kvar som kan odlas. I framtiden finns idéer om att utöka vissa bostadsområden med kolonilotter främst där intresse finns. Något större koloniområde kan ej placeras inom Gamla Byns fastighetsbestånd. Bolaget har dragit ner på antal kolonilotter när efterfrågan minskat Gamla Byn AB:s beslut: - att för dagen inte utöka koloniområdena för våra bostadshyresgäster. - att kommunfullmäktige får bestämma för Avesta kommuns del av medborgarförslaget. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 31 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 45 (forts) Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd anför följande i sitt yttrande: I dag finns två stycken populära områden för odlingslotter på kommunal mark. Ett ligger vid Jämtbovägen i centrala Avesta, det andra ligger i Krylbo vid Vansjövägen. I båda områdena finns ett 25-tal odlingslotter. Det är dock inte tillåtet att bygga kolonistugor i dessa områden. Frågan om att öppna ett område för kolonistugor har diskuterats ett antal gånger inom kommunen under de gångna åren. Ett koloniområde bör ligga i närheten till centralorten och vara lätt att ta sig till. Vidare är det viktigt att det finns tillgång till el och vatten. En viktig synpunkt är att det bildas en förening som förvaltar och sköter området. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning är positiv till att öppna ett koloniområde på lämplig plats. Inledningsvis bör en inventering av lämpliga platser genomföras. Därefter måste en detaljplan upprättas för att belysa alla frågor. Ansvaret för prioritering av detaljplaner ligger hos kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott. Mot bakgrund av ovanstående tillstyrks förslaget att kommunen öppnar ett koloniområde där det även är möjligt att uppföra kolonistugor. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds beslut: - Nämnden tillstyrker medborgarförslaget enligt markchefens tjänsteskrivelse daterad 11 februari 2015. Beredning - Eva Thomsons medborgarförslag 4 juli 2014. - Kommunfullmäktige 29 september 2014 § 100. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 oktober 2014 § 131. - Gamla Byn AB:s tjänsteutlåtande 19 februari 2015. - Gamla Byn AB 17 februari 2015 § 11. - Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 11 februari 2015. - Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 3 mars 2015 § 21. - Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 24 mars 2015 § 23- JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 32 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 45 (forts) Förslag till kommunfullmäktige - Medborgarförslaget tillstyrks med Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds yttrande - Inventering av områden och därefter upprättande av detaljplan uppdras till VästmanlandDalarna miljö- och byggförvaltning. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 33 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 46 Gunilla Berglunds (C) motion om giftfri kommun Dnr KK14/0087 913 Gunilla Berglund (C) anför följande i sin motion: Forskningen visar allt tydligare att den ökande användningen av farliga kemikalier och mixen av de ämnen vi utsätts för är skadlig för vår hälsa och miljö. Ett exempel är hormonstörande ämnen som kan återfinnas i såväl schampo som tandkräm. Kemikalier finns i nästan allt som vi kommer i kontakt med. De finns i kläderna vi har på oss, elektroniken vi ständigt är nära, möblerna vi vilar i, maten vi äter och vattnet vi dricker. Vi måste kunna lita på att våra livsmedel är säkra, att textilier vi köper in till kommunen inte ska innehålla antimögelmedlet dimetylfumarat, att inte barnleksaker innehåller bisfenol A, att vattnet vi dricker är säkert eller att suddgummin i skolan innehåller ftalater och att vi i kommunens verksamheter inte vistas i en miljö där golvmattan innehåller gifter. Särskilt barn och ungdomar är extra känsliga för påverkan från olika kemikalier. Det är viktigt att våra barn i kommunens förskolor leker i säkra lekmiljöer som inte har slipers, gamla däck eller gammal elektronik på lekplatser/lekmiljöer. Miljöstyrningsrådet har på uppdrag av Kemikalieinspektionen tagit fram en vägledning för giftfri upphandling i förskolor. Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag. Att minska de kemiska riskerna i vardagen är ett steg på vägen att nå riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Regeringen har även presenterat propositionen ”På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken”. I propositionen redovisar regeringen sin strategi för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Strategin består av de åtta etappmål om farliga ämnen som regeringen tidigare har beslutat, de insatser som behövs för att nå etappmålen samt övriga insatser som behövs för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och vägen mot en Giftfri vardag. Vi måste på alla plan arbeta för att fasa ut giftiga ämnen i vardagen. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 34 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 46 (forts) Gunilla Berglunds (C) förslag: - Avesta kommun antar miljömål om att kommunen ska vara giftfri. - Avesta kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas och miljöer där barn & unga vistas prioriteras. - Genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter. - Krav på giftfria produkter vid upphandling ex genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet ska gälla. Kommunfullmäktige beslutade 24 mars 2014 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 29 april 2015 att remittera motionen till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd och kommunkansliet för yttrande med kommunkansliet som samordnare. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd anför följande i sitt yttrande: Nämnden har som ansvarig för tillsyn av miljöbalken inom kommunen fått motionen på remiss för yttrande. Allmänt om nämndens miljötillsyn enligt miljöbalken Tillsynen sker utifrån miljöbalken med tillhörande förordningar. Tillsynen bedrivs dels i projektform med en samlad grupp verksamheter, exempelvis skolor som får samma typ av inspektioner, t.ex. fokus på buller, och dels genom löpande inspektioner utifrån givna fokusområden där verksamheter exempelvis ett år får en inspektion där avfallshanteringen kontrolleras och nästa gång en inspektion utifrån kemikaliehantering. Hur ofta de olika verksamheterna inspekteras beror bland annat på hur de klassats utifrån risker och verksamheternas omfattning. Kommunens skolor får tillsynsbesök vartannat år medan intervallen på kommunens miljöfarliga verksamheter varierar från vart femte år till flera inspektioner årligen. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 35 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 46 (forts) Kemikalielagstiftning Kemikalietillsynen enligt miljöbalken baseras framför allt på försiktighetsprincipen 2 kap 2 § som innebär att krav kan ställas redan vid misstanke om skadlighet och på produktvalsprincipen 2 kap 3 § som innebär att farliga produkter så långt som möjligt ska ersättas med mindre farliga produkter. Miljöbalken är tillämplig på i stort sett alla typer av verksamheter och rättspraxis har visat att tillsynsmyndigheterna kan ställa långt gående krav på kartläggningar av farliga kemikalier. Farliga ämnen Det kan på förhand vara svårt att veta om en kemikalier kan ge skadlig effekt eller inte. Utfasningsämnen och riskminskningsämnen är sådana ämnen där det är klarlagt att de har så pass farliga egenskaper att de ska användas med mycket stor försiktighet, är förbjudna eller ska fasas ut där det är möjligt, exempelvis för att de är cancerframkallande, allergiframkallande eller hormonstörande. I EU:s Vattendirektiv finns även en lista där ämnen som är särskilt skadliga för vattenmiljöer är samlade, s.k. ”vattendirektivsämnen”. Det finns också flertalet ämnen där det finns misstankar om skadlighet, exempel på detta är misstänkt hormonstörande ämnen som ftalater och andra mjukgörare i plaster. Lagstiftningen inom kemikalieområdet är i många fall bristfällig och det saknas ofta kunskaper om den komplexa kemikaliebilden som är föranledd av dagens kemikalieanvändning. Även om många farliga kemikalier minskat i samhället så är mängden vi utsätts för desto större och vi har små kunskaper om hur de samlade effekterna av dessa, den så kallade ”cocktaileffekten”, kan påverka människor och miljö i ett längre perspektiv. Vissa skadliga ämnen eller nivåer av dessa i produkter omfattas heller inte av märkningsplikt vilket ytterligare försvårar för konsumenten att få fram information och kunna göra ett aktivt miljöval. Föreslagna punkter i remissen - Avesta kommun ska anta miljömål om att kommunen ska vara giftfri Detta mål bör förtydligas genom att mer konkreta och hanterbara delmål tas fram. De delmål som formuleras inom kommunen bör framför allt beskriva eller förtydliga sådant som inte omfattas eller uppnås genom de nationella miljömålen. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 36 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 46 (forts) Exempelvis så har Göteborgs Stad beslutat om ett liknande kommunalt mål om giftfri miljö med tillhörande delmål. De delmålen är att minska förekomst av miljögifter i barns vardag, att utfasningsämnen inte ska användas eller släppas ut samt att förorenade områden inte ska orsaka skada på människors hälsa och miljö. Riksdagen har tagit fram 16 nationella miljömål, ett av dessa mål är giftfri miljö. Till målet finns 6 preciseringar som berör den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen, användningen av särskilt farliga ämnen, oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper, förorenade områden, kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper samt information om farliga ämnen i material och produkter. Enligt årets uppföljning bedöms inte miljömålet kunna nås till 2020 utifrån de idag beslutade eller planerade styrmedlen. Kemikalieinspektionen som är den ansvariga myndigheten för miljömålet skriver att ”vissa miljögifter minskar, men långlivade ämnen är ett svårt problem. För många ämnen saknas underlag att bedöma hur halter har förändrats. Ökad global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. EU har påbörjat en begränsning av användningen av särskilt farliga ämnen. Styrmedel utvecklas positivt, men fler åtgärder behövs”. Samma bedömning görs för Dalarnas läns miljömål. - Avesta kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas i och miljöer där barn och unga vistas Nämnden ser kemikaliekartläggningar som en viktig del i arbetet för att kunna uppfylla målet med en giftfri kommun. Med kommunens verksamhet görs här tolkningen att målet gäller internt för verksamheter inom kommunens organsation. Det är viktigt att kartläggningarna sker på ett enhetligt sätt på de olika förvaltningarna och arbetsplatserna för att resultatet ska kunna vara användbart och ligga till grund för vidare arbete och eventuella beslut. Inför kartläggningen bör det därför utarbetas checklistor och bedömningsgrunder och i kartläggningen kan det även behöva ingå provtagningar av material och produkter. - Genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter Att städa bort befintliga farliga ämnen är en viktig del för att minska exponeringen för människor runt om i verksamheterna och för att minska riskerna för utsläpp till miljön. Plastleksaker och PVC-golv kan innehålla skadliga mjukgörare, elektronik kan innehålla tungmetaller och textilier och leksaker kan innehålla giftiga brandskyddsmedel. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 37 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 46 (forts) Det är viktigt att det finns en plan för hur detta ska bytas ut och hanteras. Innehåller de giftiga ämnen behöver de också omhändertas på ett miljöriktigt sätt. - Krav på giftfria produkter vid upphandling exempelvis genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet ska gälla Upphandlingar är ett starkt och viktigt verktyg för att påverka vilka varor och kemiska produkter som köps in och därmed kunna undvika att dessa innehåller farliga ämnen. Miljöbalken ställer krav på att farliga produkter ersätts med mindre farliga produkter där det är möjligt och att använda rådets kriterier förenklar detta arbete eftersom det är lättare att ställa relevanta krav i en upphandling. För en del varor/produkter har Miljöstyrningsrådet tagit fram olika kravnivåer på upphandlingskriterierna, bas-, avancerad- och spjutspetsnivå. Det innebär att det behöver klargöras vilka kriterier som ska användas och i vissa fall kan det vara motiverat att ställa högre krav än rådets. Från och med 1 juli 2014 flyttades verksamheten kring hållbar upphandling som Miljöstyrningsrådet ansvarat för till Konkurrensverket. Miljöstyrningsrådet arbetade bland annat med att ta fram kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling och var regeringens expertorgan. Det arbetet drivs nu vidare av Konkurrensverket. Regeringen har nu givit Konkurrensverket i uppdrag att ta fram kriterier för kemikaliekrav för upphandlingar inom förskolor samt ta fram stödmaterial till upphandlare och inköpare. Uppdraget ska redovisas i maj 2015 och sker inom ramen för regeringens handlingsplan för en giftfri vardag. Nämndens synpunkter: Nämnden ställer sig positiv till förslagen i motionen. Det är viktigt att farliga kemikalier i samhället så långt som möjligt minskas och fasas ut, framför allt i miljöer där barn och unga vistas eftersom de anses som mer känsliga. Nämndens tillsyn hanterar delvis redan frågor om farliga kemikalier, men genom frivillig väg finns möjligheter att ställa mycket mer långtgående krav på alla nivåer inom kommunen än vad som är möjligt för nämnden att ställa genom tillsynen. För att kunna arbeta på ett effektivt sätt med målet behöver det även byggas upp en organisation som kan ha det övergripande ansvaret för frågan. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 38 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 46 (forts) Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds beslut: - Nämnden antar miljöinspektör Arvid Lundbergs tjänsteskrivelse 3 november 2014 och med de skäl som anges i denna och överlämnar den som sitt eget yttrande till kommunstyrelsen. Utvecklingssekreterare Erik Jernelius anför följande i sitt yttrande: Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd ställer sig positiv till förslagen i motionen och gör sedan en allmän beskrivning av tillsynen enligt Miljöbalken för dessa områden och vad som gäller kring aktuellt miljömål nationellt. Man anför också att Miljöstyrningsrådet verksamhet kring hållbar upphandling 1 juli 2014 har flyttats till Konkurrensverket. Man för också fram att Göteborgs stad har antagit ett snarlikt mål kring giftfri miljö som föreslås i motionen samt att det är viktigt att eventuella kartläggningar kring kemikalier i kommunens förvaltningar görs på ett enhetligt sätt. Avesta har sedan 2005 via ett beslut i kommunstyrelsen 5 december 2005 § 131 arbetat med ett förenklat miljöledningssystem som inleddes med att kommunen tog ett beslut om miljöpolicy för kommunen i kommunfullmäktige 4 juni 2006 § 25. I detta betonades att kommunen skulle verka för att speciellt arbeta med de nationella miljömål som bedömdes inte klaras. Till dessa hör onekligen målet kring giftfri miljö. Detta lyftes sedan fram i det vidare arbetet med att ta fram miljöplaner för kommunernas arbetsplatser där det betonades att man i verksamheten skulle införskaffa miljömärkta produkter. Kommunstyrelsen informerades om detta 4 juni 2007 § 79 och arbete godkändes med tillägget att verksamheten skulle följas upp under 2009 och redovisas för kommunstyrelsen Så gjordes också 2010-04-06 § 43 där det bl a konstaterades att arbetet med miljöplanerna hade utfallit väl inklusive kemikaliearbetet. En förnyad enklare revision gjordes 2011 och redovisades för kommunstyrelsen 12 mars 2012 § 25. Här konstaterades bl a att arbetet kring arbetsplatsernas miljöplaner fortskred på ett bra sätt inklusive kemikaliearbetet. Det beslutades då att godkänna arbetet och genomföra en förnyad revision 2013. Detta har ej gjorts eftersom tjänsteman saknats för uppdraget inom Avesta kommun varför detta frivilliga miljöarbete inom kommunen blivit vilande. Hur arbetet med kommunens frivilliga miljöarbete vidare ska utvecklas lyftes i ett motionssvar i kommunfullmäktige 16 juni 2014 § 72 där beslutet blev att Avesta kommun ska ansöka om medlemskap i Sveriges Ekokommuner, SVekom, under förutsättning att samverkan kan ske med Hedemora och Sala kommuner på så sätt att två tjänster inrättas i Avesta med detta som sin huvudsakliga sysselsättning där 0,75 tjänst skulle vara vikt för detta arbete i Avesta kommun. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 39 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 46 (forts) Förhandlingar pågår med de aktuella kommunerna utifrån denna intention och målsättningen är att komma tillbaka till 2015 års mål och budget med förhoppningen att kunna genomföra detta from 1 januari 2016. Förhandlingarna är nu avslutade och inga av dessa kommuner är nu villiga att samarbeta med Avesta i denna fråga varför detta nu är lyft till Mål och Budgetberedningen 2016-2018. Om detta ger resurser i Avesta för att arbeta med det frivilliga miljöarbetet finns det goda förutsättningar att kunna arbeta med motionens tre första att-satser. Det är dock att märka att arbetet är omfattande varför det kan vara bra att börja i mindre skala med kommunens förskolor och skolor och då också enbart den egna verksamheten. Skulle detta arbete bli framgångsrikt kan det senare utökas till övriga kommunala verksamheter och därmed också bli ett exempel för andra verksamheter i den geografiska kommunen. Behjälplig i detta arbete blir då också Västmanland Dalarna miljö- och byggförvaltning utifrån sitt tillsynsarbete och man bör också vara behjälplig med att ta fram checklistor för arbetet. Skulle inga resurser erhållas i Mål och Budget-beredningen ovan för detta frivilliga miljöarbete måste motionen avslås då inga resurser finns att arbeta med detta i Avesta kommun. Vad gäller den fjärde att-satsen i motionen tog kommunfullmäktige beslut 28 november 2011 § 124 kring upphandlingspolicy inklusive riktlinjer. Bland dessa märks att vid upphandlingar skall normalt miljökrav utifrån Miljöstyrningsrådets rekommendationer ställas. Detta arbete övertas nu av Konkurrensverket. Avesta kommuns upphandlingsenhet bekräftar att man regelmässigt arbetar på detta sätt varför den fjärde att-satsen i motionen i allt väsentligt är genomförd. Utvecklingssekreterarens förslag: - Plan och näringslivsutskottet föreslås besluta att kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad i och med yttrandet ovan. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 40 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 46 (forts) Beredning - Gunilla Berglunds (C) motion 20 mars 2014. - Kommunfullmäktige 24 mars 2014 § 30. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 april 2015 § 58. - Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings tjänsteutlåtande 3 november 2014. - Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 18 november 201 § 86. - Kommunkansliets skrivelse 4 mars 2015. - Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 24 mars 2015 § 24. Vid kommunstyrelsens beredning av ärendet yrkar Gunilla Berglund (C) bifall till Gunilla Berglunds (C) motions andra sats i förslaget till beslut med ett tillägg: - Avesta kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas och miljöer där barn & unga vistas prioriteras. - Kartläggningen genomförs vid nästa internrevision av Avesta kommuns miljöarbete Anita Tärneborg (S) yrkar bifall till förslaget att motionen anses besvarad med yttrandena från kommunkansliet och Västmanland–Dalarna miljö- och byggnadsnämnd. Efter fastställd proposition beslutar kommunstyrelsen enligt plan- och näringslivsutskottets förslag. Förslag till kommunfullmäktige - Motionen är besvarad med yttrandena från kommunkansliet och Västmanland–Dalarna miljö- och byggnadsnämnd. Reservation Gunilla Berglund (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 41 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 47 Samordnad organisation för all samhällsbetald trafik i kommunen Dnr KK14/0024 736 Kommunkansliet, teknisk service, anförde 22 mars 2014 bland annat att ansvaret för riskfärdtjänst, färdtjänst, LSS-resor (Lagen om stöd och service) och SoL (Socialtjänstlagen)skulle överföras till omsorgsstyrelsen från kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade 10 mars 2014 att remittera ärende till omsorgsstyrelsen för yttrande senast 11 april 2014. Omsorgsstyrelsen lämnade följande förslag 8 april 2014: - Kommunstyrelsen utreder den allmänna och särskilda kollektivtrafiken inklusive skolskjutsar och särskoleskjutsar med målsättningen att det skapas en samordnad organisation för all samhällsbetald trafik i kommunen. - Om Kommunstyrelsen istället beslutar att färdtjänstresorna ska överföras till omsorgsstyrelsen att överföringen sker vid årsskiftet 2014-2015 och att budgeten som överförs bygger på 2014 års kostnader. Kommunstyrelsen beslutade 12 maj 2014 följande: - Kommunkansliet utreder den allmänna och särskilda kollektivtrafiken inklusive skolskjutsar och särskoleskjutsar med målsättningen att det skapas en samordnad organisation för all samhällsbetald trafik i kommunen. - Utredningsuppdraget ska redovisas för plan- och näringslivsutskottet senast oktober 2014. Bakgrund Samhällsplanerare Agneta Johansson anför följande: 2007 flyttades handläggningen av samtliga samhällsbetalda resor till dåvarande fritid- och teknikstyrelsen (numer tekniskt utskott under kommunstyrelsen) för att få samordning av hanteringen av de samhällsbetalda resorna. Detta splittrades efter några år vilket innebär att skolan hanterar skolskjutsar och kommunkansliets tillväxtenhet hanterar kollektivtrafiken. Teknisk service hanterar omsorgsresorna, vilka innefattar färdtjänst, riksfärdtjänst, LSS-resor och SoL-resor. Handläggningen för ovanstående samhällsbetalda resor sker nu centralt hos SAMRES men kostnaden på resorna kvarstår hos teknisk service. Teknisk service har föreslaget att kostnaderna överförs till omsorgsstyrelsen. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 42 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 47 (forts) Omsorgsstyrelsen anser att syftet med 2007 års beslut om samordning av resehanteringen kvarstår och är lika giltigt idag som då. Det finns klara synergieffekter både administrativt och funktionellt när det gäller samhällsbetalda resor om de hanteras inom en förvaltning. Dagsläget Den 17 augusti 2014 infördes ett nytt gemensamt kollektivtrafiksystem i Dalarna som innebär att alla resor samlas i detta nya system. Direktbussar binder ihop Dalarnas kommuner med snabb trafik. Från närliggande områden som många reser till och från finns anslutande landsbygdsbussar. Alla slags resor i servicetrafiken samordnas och öppnas efterhand för allmänheten. Ett exempel på detta i Avesta är linje 204 som tidigare var en ren skolskjutslinje. Dalatrafik kommer inom kort att börja skicka en samlingsfaktura på samtliga samhällsbetalda resor som görs i kommunen. Idag tas skolskjutsunderlaget ut ur SKJUTS+ som är planeringsverktyget Dalatrafik använder. En skolskjutshandläggare på bildningsförvaltningen går igenom underlaget elev för elev hur skolresan ska gå till och samverkar med Dalatrafiks planerare för att planera samtliga elevresor. Skolskjutshandläggaren gör utredningar gällande undantag från lagen som t.ex. farlig riksväg att passera. Dessa utredningar lämnas över till överordnad chef som på bildningsstyrelsens uppdrag tar beslut i ärendena. Besluten om skolskjuts skrivs ut och skickas hem till föräldrarna. Statistik sammanställs till SCB om skolskjutsar. Skolskjutshandläggaren har kontakt med föräldrar kring skolskjutsfrågor. Inom bildningsförvaltningens ansvar ligger uppgifterna att utbilda eleverna om hur man åker skolskjuts samt att besiktiga hållplatser. Ansvaret för detta ligger idag på rektorerna. Dalatrafik skickar en faktura på servicetrafiken där färdtjänst, LSS och SoL resor, vissa skolresor samt kompletteringstrafiken ingår. Denna delas upp och fördelas till beställande förvaltning för kontroll och attestering. Sedan kommer det faktura på kollektivtrafiken där skolskjutsarna med fasta fordon finns med. Dessa interndebiteras till bildning varje månad. Det är tidskrävande att dela upp de olika kostnaderna då fakturorna innehåller kostnader för resor beställda av olika förvaltningar och interndebiteringar måste göras för att det ska hamna på rätt förvaltning. Avesta kommun har överfört allt ansvar för handläggningen av färdtjänst-, LSS och SoL-resor, beslut och kvalitetskontroll till färdtjänsthandläggare hos SAMRES. De följer de lagar och förordningar som finns på området. SAMRES gör ingen bedömning av personer som beviljas omsorgsresor. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 43 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 47 (forts) Med nuvarande organisation med uppdelat ansvar för trafiken är svårt att göra en exakt bedömning av vilken framtida trafik vi ska ha i kommunen och hur den ska se ut då hela systemet är under utveckling. Ska vi ha stråktrafik, d v s bussar som går på riksväg 68 mellan Horndal och Avesta med flextrafik som angör för de som vill åka med från de mindre orterna? Hur ska vi undvika att få fler mindre skolskjutsar och taxibilar som kör våra skolelever istället för lite större fordon som kan plocka upp alla som behöver skolskjuts? Hur maximerar vi vår kollektivtrafik för bästa samhällsnytta? För att uppnå helhetsyn med möjlighet att hitta synergivinster, minska sårbarheten, öka kvaliteten, minska miljöskadliga utsläpp och samtidigt effektivisera kostnaderna krävs en organisation där personer med kunskap om både helheten samt lagar och regler inom de olika områdena arbetar tillsammans. Då får vi en organisation som kan ha en överblick på de samhällsbetalda resornas ekonomi och kan hitta synergieffekter som utvecklar resandet där varje krona gör största möjliga nytta. Samhällsplanerarens förslag: - Samtliga samhällsbetalda resor (skolskjutsar, kollektivtrafik, färdtjänst, LSS och SoL-resor) inordnas i en gemensam organisation under kommunstyrelsen/teknisk service. - En gemensam budget för alla samhällsbetalda resor görs och läggs under kommunstyrelsens ansvar. - Ekonomiska resurser motsvarande en heltidstjänst överförs från bildningsförvaltningen till kommunstyrelsen/teknisk service. - Handläggningsärendena kring skolskjutsarna överförs från bildningsförvaltningen till kommunstyrelsen/teknisk service. - Gällande delegationsordning avseende grundskoleskjutsar justeras i enlighet med förändringen. - Uppgifterna att besiktiga skolhållplatser och utbildning av elever hur man åker skolskjuts läggs över på den nya organisationen. - Den samordnade organisationen träder i kraft 1 januari 2016. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 44 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 47 (forts) Beredning - Kommunkansliets skrivelse 22 januari 2014. - Kommunstyrelsens tekniska utskott 19 februari 2014 § 11. - Kommunstyrelsen 10 mars 2014 § 32. - Omsorgsförvaltningens skrivelse 27 mars 2014. - Omsorgsstyrelsen 8 april 2014 § 52. - Kommunstyrelsen 12 maj 2014 § 77 - Kommunkansliets skrivelse 25 februari 2015. - Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 24 mars 2015 § 25. Förslag till kommunfullmäktige - Samtliga samhällsbetalda resor (skolskjutsar, kollektivtrafik, färdtjänst, LSS och SoL-resor) inordnas i en gemensam organisation under kommunstyrelsen/teknisk service. - En gemensam budget för alla samhällsbetalda resor görs i samband med mål och budget 2016-2018 och läggs under kommunstyrelsens ansvar. - Medel motsvarande en heltidstjänst och kostnader för skolskjutsar överförs från bildningsförvaltningen till kommunstyrelsen/teknisk service. Förändringen hänskjuts till mål och budget 2016-2018. - Handläggningsärendena kring skolskjutsarna överförs från bildningsförvaltningen till kommunstyrelsen/teknisk service. - Gällande delegationsordning avseende grundskoleskjutsar justeras i enlighet med förändringen. - Uppgifterna att besiktiga skolhållplatser och utbildning av elever hur man åker skolskjuts läggs över på den nya organisationen. - Den samordnade organisationen träder i kraft 1 januari 2016. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 45 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 48 Måns Lindholms och Adam Reuterskiölds medborgarförslag om att varannan måltid inom kommunalt drivna skolor, förskolor och äldreboenden ska vara helt vegetariska Dnr KK14/0149 912 Djurens parti Avesta Lokalavdelning, genom Måns Lindholm och Adam Reuterskiöld, anför följande i medborgarförslaget: Djurens parti Avesta Lokalavdelning följer uppmaningen från FN, Världsnaturfonden, Världscancerfonden, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen och Djurens Rätt genom att verka för mer vegetarisk mat i offentlig verksamhet. I Sverige äter vi alldeles för mycket animaler, i snitt cirka 86 kg kött per person/år. Bara elva procent av invånarna äter tillräckligt med frukt och grönt enligt en aktuell undersökning från Statens Folkhälsoinstitut. Detta är mycket allvarligt med tanke på att de nya nordiska kostråden speciellt varnar för hög konsumtion av rött kött, smör och charkuterier som korv. Den gröna maten är bra för hälsan och dessutom bar för klimatet och miljön. Därför bör Avestas kommunpolitiker besluta om att varannan dag servera helt vegetariskt i skol- och förskolematsalar samt inom äldreomsorgen. Över hundra forskare och experter från Norden har granskat det aktuella vetenskapliga läget angående sambanden mellan det vi äter och olika sjukdomar. Tusentals vetenskapliga studier har gåtts igenom. De visar att risken för sjukdom minskar med en kost med mycket frukt och grönt, fibrer och vegetabiliska oljor. En kost som baseras på rött kött, chark och hårda animaliska fetter som smör och snabba kalorier ökar risken för en rad allvarliga sjukdomar. Förutom sjukdomar leder den höga köttkonsumtionen till många svårartade miljöproblem. Den globala skogsskövlingen beror till största delen på jakten efter ny odlingsmark som i huvudsak orsakas av den ökande köttkonsumtionen. Världens skogar håller på att krympa från 30 till 22 procent av jordklotets totala landyta enligt en färsk studie av forskare i Princeton som publicerats i Public Library of Science. Det hjälper inte att välja svenskt kött eftersom kraftfodret till djuren, sojan, i regel kommer från skövlade marker i exempelvis Sydamerika. I FN-rapporten Livestock´s Long Shadow framhålls att köttproduktionen är en av de allra största miljöbovarna vad gäller jordförstörelse, förstörelse av vattenresurser, försurning och luftföroreningar. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 46 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 48 (forts) Förändrade matvanor kan även leda till västenligt minskade växthusgasutsläpp. Det är ett huvudbudskap i rapporten Ett klimatvänligt jordbruk 2050 som tagits fram av Jordbruksverket. Rapporten lyfter fram den politiskt styrda delen av samhällsekonomin. Enligt rapporten krävs det politiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen. Måltider har en stor potential att påverka människors konsumtionsbeteenden och ge signaler om vilken mat som tillgodoser hållbarhetskriterierna. I samband med upphandlingen kan kriterier sättas för lägsta förekomst av vegetariska dagar och maximal köttmängd per genomsnittlig serverad portion. En minskad köttkonsumtion motverkar utvecklingen mot en industriell köttindustri som bygger på en extrem stordrift vilket leder till ett stort lidande hos lantbruksdjuren. På 1920talet fanns 350 000 gårdar med fyra grisar i genomsnitt. I dag finns grisarna på mindre än 2000 gårdar varav många har över 1000 grisar. Verksamheten tar inte hänsyn till djurens behov. De bor på betonggolv, saknar sysselsättning och får aldrig komma ut. Enligt föreskrifterna ska 10 grisar dela på 9 kvadratmeter. En 100 kilo tung gris i dag har alltså mindre än en kvadratmeter. Argumentet att vi måste äta kött för att vi ska få i oss tillräckligt med proteiner håller inte. Det finns gott om icke-animaliska proteinlika produkter exempelvis soja, linser och bönor. Avesta kommuns kostchef Eva Södergård anser att barn och ungdomar äter alldeles för lite grönt och att vi borde minska andelen kött. Vegetariska dagar har provats i kommunen men då minskade ätandet på Karlfeldtgymnasiet/Domarhagsskolan med cirka 100 personer. Detta är inget bra argument emot ”varannan vegetarisk”. Eleverna som inte gick i skolmatsalen kan inte veta hur maten smakade den dagen och vi vet inte den egentliga anledningen till att de uteblev. Att gå till skolmåltiden borden givetvis vara ett obligatoriskt inslag i barnens och ungdomarnas skoldag. Politiska styrmedel behövs för att hållbara matval ska bli norm. Kommunpolitiken kan genom styrmedlet ”varannan vegetarisk” hjälpa till att förverkliga de nordiska kostråden samt internationella och svenska myndigheter miljöråd beträffande en hållbar matkonsumtion. Dessutom är det kärleksfullt gentemot djuren. Medborgarförslagsställarnas förslag: - Varannan måltid inom kommunalt drivna skolor, förskolor och äldreboenden ska vara helt vegetariska. Kommunfullmäktige beslutade 15 juni 2104 att medborgarförslaget skulle remitteras till kommunstyrelsen för beredning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 47 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 48 (forts) Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 1 september 2014 att medborgarförslaget skulle remittaras till bildningsstyrelsen, omsorgsstyrelsen, ungdomsrådet och pensionärsrådet för yttrande och att bildningsstyrelsen skulle samordna yttrandet. Yttrande från Ungdomsrådet: Ungdomsrådet har vid flera tillfällen diskutera medborgarförslaget ”Varannan vegetarisk”. Diskussionerna har gällt både skolmatens kvalité och vegetarisk skolmat. Först en sammanfattning av hur ungdomsrådet upplever att det fungerar idag med skolmaten: Ungdomsrådet är fundersamma och tveksamma till kvalitén på köttet som serveras idag. I Karlfeldtgymnasiet och Domarhagsskolan upplever man att det vegetariska alternativet ofta tar slut. De som äter det vegetariska alternativet tycker att de rätterna ofta håller bättre kvalité än det ”vanliga” alternativet. Salladsbordet har överlag förbättrats och det serveras inte längre så mycket ”röror”. Ungdomsrådet har många olika åsikter om vad yttrandet gällande förslaget- ”Varannan vegetarisk” ska innehålla. Något enat förslag kan ungdomsrådet inte ge. Alla synpunkter och förslag som förts fram redovisas därför. - Vegetarisk mat är ett billigare alternativ. - Att äta vegetariskt är att göra en insats för en bättre miljö. - Att äta vegetariskt innebär också att man tar ställning för djuren och är för en bättre djurhållning. Förslag: - Börja försiktigt med att servera vegetarisk mat två dagar i veckan! - Inför vegetariska måndagen! - Ha alltid två vegetariska alternativ och en kött- måltid att välja mellan! - Skolmåltiden är ett lärande- servera vegetariskt! - Det är bättre att ha olika alternativ då får man äta det som passar - Bara kör! Varannan vegetarisk! - Ingen förändring behövs! JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 48 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 48 (forts) Ungdomsrådets förslag: - Medborgarförslaget är besvarat med ovanstående yttrande. Yttrande från pensionärsrådet: Pensionärsrådet gav vid sitt möte 26 september 2014 arbetsutskottet i uppgift att till nästa möte komma med ett förslag till yttrande. Medborgarförslaget ”Varannan vegetarisk” delades ut till alla ledamöter. Synpunkter kunde därefter lämnas från ledamöternas föreningar/organisationer till arbetsutskottets möte 14 november 2014. Vid arbetsutskottets möte den 14 november 2014 konstaterade arbetsutskottet att det varit svårt att lämna synpunkter på medborgarförslaget. Arbetsutskottet beslöt därför att bjuda in kostchef Eva Söderberg till pensionärsrådets möte den 28 november 2014. På grund av sjukdom kunde dock kostchefen inte närvara vid mötet. Pensionärsrådets diskussioner vid höstens två möten har därför fått bilda underlag för yttrandet. Pensionärsrådet ser svårigheter med att den generation som bor på våra äldreboenden inte har vana vid att varken laga eller äta vegetarisk mat i någon större utsträckning. Att ha bara vegetarisk mat varannan dag är ett stort steg. Att däremot ha vegetariskt som ett val är ett alternativ. Pensionärsrådet är väl medvetet om både ”miljö och djuraspekten”. De är däremot mer tveksamma till vegetarisk mat för äldre ur näringssynpunkt. Att tillämpa ”varannan vegetarisk” får inte heller bli på bekostnad av att våra äldre på Avesta kommuns boenden äter mindre portioner. Pensionärsrådets förslag: - Medborgarförslaget får anses besvarat med ovanstående yttrande. Yttrande från omsorgsstyrelsen: Av förvaltningens skrivelse framgår bl a att Socialstyrelsen i sin vägledning ”Näring för god vård och omsorg” lyfter fram att ”ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa”. Sjukdoms- och åldersrelaterad undernäring förekommer och särskilt hos äldre med multipla sjukdomar. Rätt mat och rätt näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 49 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 48 (forts) Kvalitetssäkringen av mat och måltider inom äldrevården kan säkras genom att låta patienten/brukaren ha inflytande på matutbudet, sätta samman en bra måltidsordning och så långt som möjligt anpassa kosten efter de äldres egna önskemål, vanor och behov. Matens aptitlighet i utseende, doft och smak är lika betydelsefullt som en trevlig måltidmiljö. Omsorgsförvaltningen kvalitetssäkrar för att förhindra undernäring, fall, trycksår och munohälsa hos brukarna. Av kvalitetssäkringen framgår att ca 62 % har risk för undernäring. För att täcka dessa personers energibehov behövs energität och konsistensanpassad kost. Våra äldre måste få vara delaktiga i sitt kostval. Beslut om att varannan måltid ska vara vegetarisk utan att de äldre direkt har önskat detta kan inte anses lämpligt. Omsorgsstyrelsens förslag: - Medborgarförslaget avslås. Yttrande från bildningsstyrelsen: Mat är en central del av livet för alla människor. Den utgör grunden för hälsa, välmående och en trivsam miljö. Avesta kommun strävar efter att måltiden ska präglas av matglädje som ger alla sinnen en upplevelse av smak, syn, doft och gemenskap i en trevlig miljö. Maten ska vara variationsrik och hälsosam och därigenom bidra med kunskap om goda matvanor. Det ska finnas flera maträtter att välja bland varje dag vilket ökar valfriheten för matgästen eller brukaren. De som serverar måltider i Avesta kommunala verksamheter ska erbjuda mat av hög kvalitet. Maten ska vara tillagad direkt från råvaran och så nära matgästen som möjligt. Livsmedlen ska till stor del som möjligt vara närproducerade, ekologiska och följa S.M.A.R. T- konceptet. SMART- modellen hjälper både dig och oss att bli klimatsmarta: • Större andel vegetabilier, till exempel bönor och linser. • Mindre utrymme för tomma kalorier, till exempel godis, läsk och kakor. • Andelen ekologiska livsmedel ökas. • Rätt val av kött och grönsaker - tänk på hur och var det du köper är producerat. • Transportsnålt - köp lokalproducerat så långt det är möjligt. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 50 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 48 (forts) Äldreomsorgen All mat som serveras inom äldreomsorgen ska vara anpassad utifrån äldres energi och näringsbehov. Inom äldreomsorgen arbetar vi med att ge den äldre möjligheten att själv välja maträtt. Det innebär att vi har två maträtter varje dag till lunch som de äldre kan välja på. Här finns det flera olika alternativ och det finns även vegetariska rätter. Den som vill äta vegetariskt varje dag har den möjligheten och den som vill äta vegetariskt ibland har den möjligheten. Att införa vegetarisk mat varannan måltid kan upplevas som en inskränkning i de äldres valfrihet dessutom är många sjuka och sköra och då är det än viktigare att man får mat som man är van vid, som är energität och som de äldre vill ha. Förskolan Även här ska maten som vi serverar vara anpassad utifrån barnens energi och näringsbehov. Maten ska vara god, varierad och väl sammansatt utifrån barnens behov. Maträtterna ska variera både med innehåll med tanke på livsmedelsval och tillagningsform (gryta, soppa, gratäng, kött/fisk/vegetarisk med sås osv) detta för att ge barnen möjlighet att utforska olika smaker, livsmedel och maträtter. Olika typer av grönsaker serveras varje dag mins tre olika grönsaker ska serveras till lunch. För de som vill äta vegetarisk mat finns det möjligheten. Vegetariska maträtter finns även med i matsedeln men inte varannan dag. Förvaltningen arbetar med att få en varierad matsedel där vi ser tillbåde näring, energi och miljö. Att barnet tidigt i livet lär sig äta varierad kost, där de vegetariska maträtterna har en naturlig plats, ger barnet goda matvanor. I det arbetet spelar pedagogenen viktig roll för att lära barnen äta allsidigt, att tala väl om maten och att själv äta samma mat tillsammans med barnen. Under 2013 bedrev vi dessutom ett grönsaksprojekt i Avesta kommuns förskolor för att främja grönsakätandet då vi vet att grönsaker har en gynnsam effekt både på hälsan och på miljön. Skolan Att barnet tidigt i livet lär sig äta varierad kost, där de vegetariska maträtterna har en naturlig plats, ger barnet goda matvanor. I det arbetet har pedagogerna en viktig roll att belysa hur viktigt det är att äta rätt både ur miljösynpunkt och ur näringssynpunkt. Maten är anpassad efter barnen energi. Vi ökar succesivt andelen vegetarisk mat och på samtliga högstadieskolor och gymnasieskolan serverar vi varje dag en vegetarisk rätt som alla gäster kan välja att äta som ett tredje alternativ. Vi har stora varierande salladsbord med minst 5 sorters grönsaker varje dag för att få eleverna intresserade av grönsaker och på så sätt öka grönsaksätandet. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 51 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 48 (forts) Sammanfattning Förvaltningen ser positivt på inställningen att främja möjligheterna till att äta vegetarisk kost och mer grönsaker och frukt. Det är ett arbete som bedrivs inom förvaltningens verksamheter redan idag. I utvecklingsarbetet med maten ingår det att minska köttmängderna på varje portion då vi idag har tendens att äta för stora portioner av köttet. Vårt mål är att minska köttmängden i våra portioner och öka grönsaksmängden. I det arbetet spelar pedagogenen viktig roll för att lära barnen äta allsidigt, att tala väl om maten och att själv äta samma mat tillsammans med barnen. Det är också positivt att konsekvenserna av köttkonsumtionen belyses, inte minst vilka miljömässiga effekter våra kostvanor får. Detta kan bidra till att människor i högre utsträckning väljer att äta mindre kött. Inom förskolan och skolan kommer vi aktivt och på sikt att arbeta för att minska mängden kött och öka andelen frukt och grönsaker helt i linje med medborgarförslagets intentioner ”. Bildningsstyrelsens förslag: - Medborgarförlaget är besvarat med kostchefens yttrande. Beredning - Måns Lindholms och Adam Reuterskiölds medborgarförslag 3 juni 2014. - Kommunfullmäktige 16 juni 2014 § 79. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 september 2014 § 95. - Ungdomsrådets yttrande 15 december 2014. - Pensionärsrådets yttrande 18 december 2014. - Omsorgsförvaltningens tjänsteutlåtande 13 januari 2015. - Omsorgsstyrelsen 27 januari 2015 § 24. - Bildningsförvaltningens tjänsteutlåtande 19 december 2015. - Bildningsstyrelsen 11 februari 2015 § 26. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 mars 2015 § 24. Förslag till kommunfullmäktige - Medborgarförslaget avslås. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 52 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 49 Årsredovisning 2014 för Avesta kommun inkl koncernen Dnr KK15/0023 042 Kommunkansliet överlämnar årsredovisning för år 2014 för Avesta kommun och sammanställd årsredovisning för kommunen, dess bolag och kommunalförbund. I den sammanställda redovisningen ingår, förutom kommunen, även bostadsbolaget Gamla Byn AB (100 %) med dess helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, Avesta Vatten AB (100 %) och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (49,2%). Den sammanställda redovisningen skapar en helhet av enheternas resultat- och balansräkningar. ”Koncernbokslutet” är i princip fristående från de enskilda enheternas resultat- och balansräkningar. Utgångspunkt för den sammanställda redovisningen är enheternas resultatoch balansräkningar och transaktioner mellan enheterna elimineras. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas med i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för dotterföretagens andelar har räknats av mot förvärvat eget kapital. I eget kapital ingår, förutom kommunens eget kapital, endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Den sammanställda redovisningen uppvisar ett positivt resultat på 48,6 mkr (-25 mkr) vilket är en förbättring från föregående år med 73,2 mkr. I årets bokslut redovisar Gamla Byn AB ett överskott på 10,1(-46,4) mkr och Avesta Industristad AB ett överskott på 6,3 mkr (-8,5) mkr. Räddningstjänstförbundet redovisar ett överskott på 0,1 (1,2) mkr och Avesta Vatten AB redovisar ett överskott på 0,2 (2,4) mkr. I den sammanställda redovisningen ingår bolag där kommunens ägarandel är mer än 20 procent. Kommunen har ägarandelar i fler bolag men där Avesta kommuns andel är mindre än 20 procent; - Södra Dalarnas Samordningsförbund, i vilket Avesta och Hedemora kommuner, Landstinget Dalarna, Försäkrings-kassan samt Länsarbetsnämnden ingår som samarbetspartners. Förbundet bedriver verksamhet inom ramen för Lag om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet - Kollektivtrafik av Dalatrafik AB, som ägs gemensamt av länets kommuner och landstinget JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 53 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 49 (forts) Renhållningen som bedrivs av privat entreprenör En enhet inom barnomsorgen som bedrivs i annan regi En grundskola (år 1-6) som bedrivs som friskola sedan höst terminen 2002 Avesta kommun ingår även i ett samarbete tillsammans med NVU, Norra Västmanlands utbildningsförbund, vad gäller planering för gymnasieverksamheten. Något ekonomiskt åtagande finns ännu inte. Kommunstyrelsens ordförande Lars Isacsson (S) anför följande i årsredovisningen: ”2014 visar Avesta kommun återigen upp ett starkt ekonomiskt resultat med ett överskott på 32 miljoner kronor. Det är bra och viktigt att vi har god ordning på vår ekonomi i Avesta kommun och det bygger på ett gott arbete i förvaltningar och styrelser. Det är även viktigt att vi amorterat mycket under året eftersom det ger oss mer utrymme för framtida investeringar. Vi vet att vi har ett stort investeringsbehov de kommande åren och för det är ekonomiska överskott nödvändiga. - 2014 var år två på vårt treåriga projekt Avesta 2020. Efter projektets utgång 2015 kommer arbetssättet och ambitionen inte längre vara ett projekt utan det sätt vi för Avesta kommun framåt. Avesta 2020 har tre övergripande mål, det är att öka det totala antalet arbetstillfällen med 350, att minst 20 nya företag startas under perioden samt att Avesta kommun ska ha en befolkningsökning. Som resultatet ser ut nu efter två år ser vi ut att klara alla tre målen. Antalet arbetstillfällen har ökat med 321, antalet nystartade företag som startats efter stöd/samarbete med Avesta 2020 är 26 och vad gäller befolkningstillväxt så har Avesta nu en av Sveriges starkaste befolkningsökningar. Denna positiva utvecklingstrend leder till nya utmaningar, vi behöver fler förskolor, mer platser inom äldreomsorgen, fler bostäder och ännu mer arbetstillfällen. Men detta är utmaningar vi kämpat hårt för att få, vi vet vad alternativet varit, att stänga skolor och riva bostäder. I slutet av året lanserades Avesta kommuns nya marknadsföringskampanj ”Vi är Avesta” som bygger på att våra bästa marknadsförare och ambassadörer är vi själva, vi som är kommunmedborgare i Avesta kommun. Hög kvalitet i våra verksamheter är vårt bästa sätt att marknadsföra oss och det är med glädje och stolthet jag noterar att vårt Sverigeledande arbete med heltider uppmärksammas runt om i hela landet och att avgiftsfria bussar väcker mycket uppskattning och intresse både nationellt och internationellt. Anhörigstödet med läger för unga med föräldrar drabbade av Alzheimers sjukdom är en annan verksamhet att vara stolta över. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 54 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 49 (forts) Varje dag i Avesta kommun jobbar våra medarbetare i förvaltningar och styrelser med att göra vardagen lite bättre för Avesta kommuns medborgare. Vi är på rätt väg, men mycket jobb och utmaningar återstår.” Förvaltningsberättelsen omfattar följande delar: - Samhällsekonomisk utveckling - Regional utveckling och samverkan - Befolkningen - Boende, näringsliv och arbetsmarknad - God ekonomisk hushållning inklusive kommunfullmäktiges mål - Finansiell analys - Räkenskaper - Redovisningsprinciper - Sammanställd redovisning – koncern - Personalredovisning - Vi jämför oss med andra kommuner Investeringarna för kommunen och bolagen tillsammans uppgår till 104 mkr för år 2014. Merparten av bolagens investeringar utgörs av investeringar i lokaler för kommunal verksamhet. Investeringarna de senaste åren har varit betydande. Gamla Byn AB har bland annat byggt bostäder och lokaler för landstinget i kvarteret Örnen för ca 74 mkr, vilka färdigställdes 2013, nybyggnation vid Balders särskilda boende, 40 mkr, färdigställt 2013, om- och tillbyggnationer av skolor i Skogsbo, Karlbo och Åvestadalsskolan färdigställt 2014, för ca 18 mkr. Vatten- och avfallsbolaget har investerat i ledningar och anläggningar för ca 15 för respektive år, 2013 och 2014. Soliditeten uppgår till 44 procent om man undantar internbanken (det vill säga den upplåning som görs för bolagens behov). Soliditeten är 19 procent inklusive bolagens behov av upplåning. Nivån är relativt konstant över perioden. Ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelsen för pensioner finnsmed i balansräkningen. I soliditetsberäkningen ingår de förpliktelserna i och med att kommunen är skyldig att betala ut pensionerna. Enligt tabellen framgår att soliditeten är negativ om ansvarsförbindelsen inkluderas. Den är -48 procent om intern-banken exkluderas. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 55 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 49 (forts) Koncernens soliditet uppgår till 19 % och det är en förbättring sen 2013 i och med ett bra resultat för året. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden uppgår till ett negativt värde, - 19 %. Samtliga koncernens lån förmedlas via kommunens Internbank. Skulder totalt 900 Mkr Varav: Kommuninvest 350 Mkr Banklån 50 Mkr Certifikatprogram 300 Mkr Obligationer 200 Mkr Marknadsvärde skulder: 900,6 Mkr Kommunens externa låneskuld har minskat med 76 mkr under perioden och uppgår till 9 mkr 2014-12-31. Den totala kommunala skatten exklusive kyrkoskatten uppgår till 33,60 kr för Avesta kommun. Det är 20 öre lägre i jämförelse med länet och 1,75 högre än riket. Den primärkommunala skatten för Avesta kommun är 1,79 kr högre i jämförelse med riket. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 774 mkr varav 648 mkr inom linjen. Det innebär att 84 procent av den totala skulden redovisas utanför balansräkningen i enlighet med den blandade redovisningsmodellen. I verksamhetsberättelse redovisas bl a följande: Kommunfullmäktige Resultatet för fullmäktiges verksamhet är negativt och uppgår till -315 tkr. Fullmäktiges verksamhet omfattar: • Kommunfullmäktige • Utmärkelsegåvor • Revision • Val • Partistöd JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 56 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 49 (forts) Orsaken till att budgeten överskridits beror på kommunfullmäktiges egen verksamhet inklusive fullmäktigeberedning. Dessa verksamheter har ett gemensamt negativt resultat på 365 tkr främst på grund av ökade kostnader för utmärkelsegåvor. Kommunrevisionen redovisar ett positivt resultat med 53 tkr trots ett omfattande revisionsarbete. Kostnaderna för sammanträdesersättning och förrättningsarvode har minskat jämfört med förra året och anslagna medel för externa revisionsresurser har i sin helhet inte förbrukats. Kommunstyrelsen Den totala budgetavvikelsen för kommunstyrelsen uppgår till 14,5 mkr och avvikelse gentemot budget fördelar sig enligt följande; • Kommunövergripande verksamhet 15,3 mkr • Kommunkansliet 0,6 mkr • Tekniskt utskott -1,4 mkr Omsorgsstyrelsen Förvaltningens resultat är 1 367 tkr. Resultatenhet socialtjänst 3 998 tkr. Resultatenhet vård och omsorg -5 623 tkr. Buffert 2 992 tkr Bildningsstyrelsen Resultatenhet kultur- och fritid har genomfört en utredning/framtidsplan för biblioteket och musik- och kulturskolan har börjat bredda sin verksamhet med en musical i samarbete med flera andra kommuner och landstinget. På fritidssidan man slutfört byggandet av Sportparken. I de flesta kommundelar har uppförts allaktivitetsplaner i anslutning till skolan. Till stora delar är Holmenbadet klart. En fortsatt upprustning av kommunens badplatser har också genomförts. Den nya ungdomsgården ”Blå Villan” invid Sportparken har sanerats och upprustats och kunde invigas i december. Metropoolen har ökat antalet besök med ca 10 procent och är nu nära 100 000 besök per år, det vill säga efter en nedgångsperiod tillbaka till besökssiffrorna från öppningsåren. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Nämnden ligger vid bokslut 2014 med ett överskott på 1 289 tkr jämfört med budget. Överskottet utgörs av högre intäkter med 1 034 tkr samt av lägre kostnader än förväntat med 235 tkr. Vid fördelningen mellan kommunerna ligger Avesta på +746 tkr, Fagersta på +400 tkr och Norberg på +123 tkr. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 57 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 49 (forts) Västmanland-Dalarna lönenämnd 2014 redovisar nämnden ett underskott med – 153 tkr. Gamla Byn AB Årets resultat uppgick till 10,1 (-46,4) mkr. Moderbolagets totala intäkter uppgår för perioden till ca 183 (195) mkr, vilket är en minskning med ca 12 mkr jämfört med före-gående år. Moderbolaget har ett långsiktigt mål att driftnettot skall överstiga 300 kr/m². Utfallet för 2014 blev 308 (272) kr/m². Avkastningen på totalt kapital uppgår till 5,6 (6,8) procent. Koncernens redovisade resultat uppgår till 16,4 (-54,4) mkr. Förlusten föregående år beror på nedskrivning av fastigheten Avesta 2:43 i dotterbolaget Avesta Industristad AB. Koncernens tillämpning av huvudregelverket för redovisning K3 minskar avskrivningen för Avesta Industristad AB med 2,2 mkr jämfört med föregående år på grund av nedskrivningen. Koncernens investeringsvolym har minskat jämfört 2013 och uppgick till 38 (56) mkr, varav i moderbolaget ca 28 (55) mkr. Avesta Industristad AB Årets resultat uppgick till 6,3 (-8,5) mkr. Bolagets totala omsättning uppgår för perioden till 41,5 (38,6) Mkr. Bolaget använder för första gången huvudregelverket för redovisning K3, med detta minskar avskrivningen på byggnader med cirka 2,2 mkr jämfört föregående år på grund av nedskrivning av fastigheten Avesta 2:43 som genomfördes under år 2013. Bolagets investeringsvolym har uppgått till 10,4 (1,8) mkr. Fastigheten Krylbo 9:2 köptes in den 29 juni via ett transportköp av Avesta kommun för 1,5 mkr. En hyresgästanpassning har genomförts under året för 9,4 mkr. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 58 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 49 (forts) Avesta Vatten och Avfall AB Bolagets resultat är positivt och uppgår till 0,2 mkr, fördelat med 0,3 mkr på VAverksamheten och -0,1 mkr på avfallsverksam-heten. Resultatförsämringen på avfallssidan är hänförlig till minskningen av den kommersiella delen av verksamheten på Karlslunds återvinningscentral. Årets investeringar uppgår till 16,4 mkr, varav 14,5 mkr lagt ner i pågående nyanläggningar varav 11 mkr avser projekt som kommer att färdigsällas i början av 2015. Södra Dalarna Räddningstjänstförbund Det ekonomiska resultatet för 2014 visar på ett överskott på 0,1 (1,2) mkr. För Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund uppgick de egna kostnaderna för insatserna i samband med skogsbranden till cirka 5,3 mkr. Förbundet har erhållit ersättning från Myndigheten för samhällsskydd och Beredskap för dessa kostnader. Detta innebär att förbundet, i ekonomisk mening, fått statlig kompensation för merparten av sina kostnader. För de drabbade medlemskommunerna Norberg och Fagersta har självriskkostnader gentemot staten på sammanlagt 643 tkr enligt fastställda regler som utgår från skatteunderlaget i respektive kommun. Anläggningstillgångar har avskrivits extra på grund av det höga slitaget under skogsbranden. Kommunens revisorer Kommunrevisionen redovisar ett positivt resultat med 53 tkr trots ett omfattande revisionsarbete. Kostnaderna för sammanträdesersättning och förrättningsarvode har minskat jämfört med förra året och anslagna medel för externa revisionsresurser har i sin helhet inte förbrukats. Kommunrevisionen har i enlighet med sitt inriktningsbeslut om förebyggande och understödjande verksamhetsinriktning genomfört ett stort antal granskningar som i detalj redovisas. Beredning - Årsredovisning 2014 för Avesta kommun inkl koncernen. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 mars 2015 § 25. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 59 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 49 (forts) Vid kommunstyrelsens beredning av ärendet medverkar ekonom Ann-Sofi Hopstadius och redogör för ärendet. 3 utbytessidor i handlingen delas ut, sida 7, 28 och 45. Förslag till kommunfullmäktige - Årsredovisning för år 2014 överlämnas till kommunfullmäktige för fastställande efter inhämtande av revisionsberättelsen. - Avesta kommun uppfyller balanskravet genom årets resultat + 32,2 Mkr. - Vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet ska respektive ordförande redovisa styrelsens verksamhetsberättelse. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 60 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 50 Årsredovisning och koncernredovisning 2014 för Gamla Byn inkl Avesta Industristad AB Dnr KK15/0048 042 Gamla Byn AB överlämnar årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014. Gamla Byn AB I förvaltningsberättelsen redovisas bl a följande (2013 års siffror inom parentes): Bolaget bedriver fastighetsförvaltning av egna bostäder och lokaler i Avesta kommun. Lägenhetsbeståndet per 2014-12-31 uppgår till 997 (997) lägenheter med en sammanlagd yta av ca 67 089 (67 089) m². Lokalbeståndet uppgår till ca 121 684 (121 684) m². Gamla Byn AB:s helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, org nr 556285-2904, innehar ett lokalbestånd som uppgår till ca 95 700 (93 800) m². Gamla Byn AB, ägs till 100 % av Avesta kommun. Bolaget skall äga och uppföra fastigheter i Avesta kommun inom ramen för kommunens ägarpolicy. Bolagets ändamål skall vara att enligt god teknisk praxis och gällande hyreslagstiftning samt med optimalt resursutnyttjande verka för att tillgodose behovet av bostäder och lokaler inom Avesta kommun. Verksamheten ska bedriva enligt affärsmässiga principer. Bolagets verksamhet skall vara självfinansierad. Bolaget skall eftersträva en hyressättning som utöver självfinansiering möjliggör utdelning på tillskjutet kapital motsvarande skälig ränta. Uppkommer vinst härutöver skall den balanseras i ny räkning. Bolaget är moderbolag i en koncern med det helägda dotterbolaget Avesta Industristad AB, org nr 556285-2904 med säte i Avesta kommun och vars verksamhet är att äga och förvalta kommersiella fastigheter i Avesta kommun. Avesta kommun fortsätter den positiva trenden med en folkökning på totalt 95 (82) till och med kvartal 3 2014. Det positiva under de tre första kvartalen är att Avesta kommun brutit trenden och fått ett positivt födelseöverskott med 2 (-59) Bolagets lägenhetsbestånd uppgår vid årets slut till 997 (997) st. Vid årets början uppgick antalet outhyrda lägenheter till 4 (2). Bolagets vakanser har varit mycket låga under hela året och vid årets slut uppgick de vakanta lägenheterna till 9 (4) st, eller ca 0,9 (0,4) %. Vakansgraden för moderbolagets lokaler är ca 1,5 %. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 61 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 50 (forts) Överenskommelse om höjning av lägenhetshyrorna med 1,2 % från den 1 januari 2014 träffades med Hyresgästföreningen. En restaurangfastighet vid direkt anslutning till Dalälven införskaffades under år 2009 med avsikten att bygga om och till den till 15 till 20 lägenheter. En detaljplaneändring är nödvändig för att bostäder ska tillåtas inom fastigheten. Länsstyrelsens överklagande av detaljplanen är löst genom att bygglov har erhållits för ett bullerplank längs järnvägen. Ett lagförslag som mildrar bullerkraven förväntas träda i kraft under året 2015. Detta skulle medföra att bullerplanket ej behöver byggas. Vilket innebär en betydande kostnadsbesparing. Efterfrågan på Avesta Industristad AB:s industri- och kontorslokaler förväntas vara svag. Ett fortsatt marknadsföringsarbete pågår tillsammans med Avesta Kommun för att kontraktera nya hyresgäster till dotterbolagets vakanta lokaler i Koppardalen. Koncernens investeringsvolym har minskat under året mot tidigare år uppgick under 2014 till 38 (56) Mkr varav i moderbolaget ca 28 (55) Mkr. Avesta kommunfullmäktiges beslut den 16 december 2013 om att Gamla Byn AB ger ett koncernbidrag till Avesta Industristad AB om 60 Mkr överklagades av en privatperson först till Förvaltningsrätten som gav Avesta Kommun rätt i frågan. Frågan överklagades till Kammarrätten som inte gav prövningstillstånd. Den 12 januari 2015 överklagades ärendet till Högsta förvaltningsrätten. Moderbolagets totala intäkter uppgår för perioden till ca 183 (195) Mkr, vilket är en minskning med ca 12 Mkr jämfört med föregående år. Företaget använder för första gången huvudregelverket för redovisning K3, en komponent blev med detta utbytt på ca 3 Mkr som enligt gamla principer redovisats som underhåll. Moderbolaget har ett långsiktigt mål att driftnettot skall överstiga 300 kr/m². Utfallet för 2014 blev 308 (272) kr/m². Avkastningen på totalt kapital uppgår till 5,6 (6,8) %. Soliditeten per 2014-12-31 för moderbolaget är 27,9 (27,2) %. Se även bolagets nyckeltal i femårsöversikten. Koncernens nettoomsättning uppgår till ca 221 (231) Mkr. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 62 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 50 (forts) Koncernens redovisade resultat uppgår till ca 16,4 (-54,4) Mkr, förlusten föregående år beror på nedskrivning av fastigheten Avesta 2:43 i dotterbolaget Avesta Industristad AB. Koncernen använder för första gången huvudregelverket för redovisning K3, med detta minskar avskrivningen för Avesta Industristad AB med ca 2,2 Mkr mot föregående år på grund av nedskrivning av fastigheten Avesta 2:43 som genomfördes under år 2013. Enligt tidigare redovisningsregler fortsattes avskrivning på anskaffningsvärdet och på så sett minskades tiden för avskrivningen. Enligt komponentredovisningen skriver man av på anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade avskrivningar på den förväntade ekonomiska livslängden. En komponent på ca 3 Mkr som enligt gamla principer redovisats som underhåll aktiverades av Gamla Byn AB. Hyreshöjningen för år 2014 blev efter förhandlingar med Hyresgästföreningen under hösten 1,2 %. Arbetet med systematisk hyressättning pågår tillsammans med Hyresgästföreningen. Både moderbolaget och dotterbolaget bedöms uppvisa ett positivt resultat för 2014. Vid periodens slut uppvisar koncernens konton ett saldo på 14,8 (11,0) Mkr. Koncernens checkkredit uppgår till 70 (70) Mkr, varav i moderbolaget 40 (40) Mkr. Checkkrediten var vid periodens slut nyttjad till 8,4 (1,9) Mkr i koncernen. Koncernen har under året minskat lånen med 20 (-30) Mkr. Bolaget är exponerat för ränterisker, risker för kreditförluster samt risker för fastighetsskador. Dessa risker hanteras genom efterlevnad av kommunens finanspolicy, systematisk kreditbedömning samt fullvärdesförsäkring av fastighetsbeståndet. Förslag till resultatdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Årets vinst 37 839 414 10 103 124 47 942 538 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs JUSTERARES SIGN 47 942 538 47 942 538 UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 63 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 50 (forts) Koncernen Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till 56 101 422 kr. Styrelsen för Gamla Byn AB har beslutat att godkänna bokslutet och årsredovisningen för år 2014, att föreslå årsstämman att vinstmedlen disponeras i enlighet med förslaget i resultatdispositionen samt att godkänna de avslutade investeringarna. Auktoriserade revisorer Therese Andersson och Margareta Sandberg, KPMG AB, har utfört revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Gamla Byn AB för år 2014. Enligt deras uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. De auktoriserade revisorerna tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen. Avesta Industristad AB Avesta Industristad AB bedriver fastighetsförvaltning av egna lokaler, främst industrilokaler i Avesta kommun. Lokalbeståndet uppgår per 2014-12-31 till ca 95 700 (93 800) m² varav ca 71 500 (69 700) m² är prima lokaler. Bolaget är dotterbolag i en koncern, där moderbolaget Gamla Byn AB, organisationsnummer 556285-2896 äger dotterbolaget Avesta Industristad AB, till 100 % som i sin tur ägs till 100 % av Avesta Kommun. Bolaget skall äga och förvalta kommersiella fastigheter i Avesta kommun inom ramen för kommunens ägarpolicy. Bolagets ändamål skall vara att enligt god teknisk praxis och gällande hyreslagstiftning samt med optimalt resursutnyttjande verka för att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för uthyrning. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Bolagets verksamhet skall vara självfinansierad. Bolaget skall eftersträva en hyressättning som utöver självfinansiering möjliggör utdelning på tillskjutet kapital motsvarande skälig ränta. Uppkommer vinst härutöver skall den balanseras i ny räkning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 64 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 50 (forts) Avesta Industristad AB äger fastigheter med ett lokalbestånd på ca 95 700 (93 800) m², i huvudsak industrilokaler med varierande status. Uthyrningsgraden på industrilokaler, lagerlokaler och enklare kontorslokaler har varit god. Vakansgraden för lokalerna per den 1 januari 2015 är 18,3% . Efterfrågan på lokaler under 2015 bedöms vara svag men det aktiva marknadsföringsarbetet i samarbete med kommunen kommer att fortsätta med målet att kontraktera nya hyresgäster till företagets vakanta lokaler. Diskussioner pågår med ett antal presumtiva hyresgäster. Bolagets investeringsvolym har uppgått till ca 10,4 (1,8) Mkr. Fastigheten Krylbo 9:2 köptes in den 29 juni via ett transportköp av Avesta Kommun för 1,5 Mkr därutöver har en hyresgästanpassning genomförts under året för 9,4 Mkr. Bolaget bedriver inte verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken eller som i övrigt har speciell påverkan på miljön. Däremot har bolaget som ägare av fastigheter, där mångårig industriell verksamhet bedrivits efterlämnat sina spår. Bolaget har ansvar för att förändringsarbeten på fastigheterna utförs så att den yttre miljön påverkas så lite som möjligt. Detta görs genom nära samarbete med berörda myndigheter enligt gällande lagar och anvisningar. Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. Bolaget har gått över till nya redovisningsregler (K3) och jämförelseåren är inte omräknade till dagens redovisningsprinciper. Avesta kommunfullmäktiges beslut den 16 december 2013 om att Gamla Byn AB ger ett koncernbidrag till Avesta Industristad AB om 60 Mkr överklagades av en privatperson först till Förvaltningsrätten som gav Avesta kommun rätt i frågan. Frågan överklagades till Kammarrätten som inte gav prövningstillstånd. Den 12 januari 2015 överklagades ärendet till Högsta förvaltningsrätten. Bolagets totala omsättning uppgår för perioden till 41,5 (38,6) Mkr. Redovisad soliditet per 2014-12-31 är 37,5 (35,6) %. Företaget använder för första gången huvudregelverket för redovisning K3, med detta minskar avskrivningen på byggnader med ca 2,2 Mkr mot föregående år på grund av nedskrivning av fastigheten Avesta 2:43 som genomfördes under år 2013. Enligt tidigare redovisningsregler fortsattes avskrivning på anskaffningsvärdet och på så sett minskades tiden för avskrivningen. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 65 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 50 (forts) Enligt komponentredovisningen skriver man av på anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade avskrivningar på den förväntade ekonomiska livslängden. Den ekonomiska ställningen i övrigt framgår av resultat- och balansräkningen. Ett antal större hyresgäster har gått ur sina hyreskontrakt vid årsskiftet och lyckas vi inte rekrytera nya hyresgäster kommer resultatet att bli negativt för år 2015. När lokalerna blir vakanta ökar kostnaderna för att hyresgästerna betalat kallhyra och haft egna elabonnemang. På grund av den höga vakansgraden i Koppardalen beräknas ett underskott för räkenskapsår 2015. Företagets kassaflöde från den löpande verksamheten är klart positivt. Bolagets checkkredit som uppgår till 30 Mkr var vid periodens slut nyttjad till 8,4 Mkr. Bolaget är exponerat för ränterisker, risker för kreditförluster samt risker för fastighetsskador. Dessa risker hanteras genom efterlevnad av kommunens finanspolicy, systematisk kreditbedömning samt fullvärdesförsäkring av fastighetsbeståndet. Förslag till resultatdisposition Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Erhållna koncernbidrag Årets resultat 750 903 6 264 168 7 015 071 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs 7 015 071 7 015 071 Styrelsen för Avesta Industristad AB har beslutat att godkänna bokslutet och årsredovisningen för år 2014 samt att föreslå årsstämman att vinstmedlen disponeras i enlighet med förslaget i resultatdispositionen. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 66 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 50 (forts) Auktoriserade revisorer Therese Andersson och Margareta Sandberg, KPMG AB, har utfört revision av årsredovisningen för Avesta Industristad AB för år 2014. Enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av Avesta Industristad Aktiebolags finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De auktoriserade revisorerna tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Beredning - Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014 för Gamla Byn AB inkl Avesta Industristad AB. - Gamla Byn AB 17 februari 2015 § 3. - Auktoriserade revisorernas revisionsberättelse 5 mars 2015 för Gamla Byn AB för år 2014. - Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 för Avesta Industristad AB. - Avesta Industristad AB 17 februari 2015 § 3. - Auktoriserade revisorernas revisionsberättelse 5 mars 2015 för Avesta Industristad AB. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 mars 2015 § 26. Jäv Henrik Öhrn (MP) och Johan Thomasson (M) medverkar inte i behandling av ärendet med anledning av jäv vad avser beredning om ansvarsfrihet. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 67 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 50 (forts) Förslag till kommunfullmäktige - Följande ägardirektiv ges, enligt revisorernas tillstyrkan, till ombud vid årsstämma för Gamla Byn AB: - fastställa resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget Gamla Byn AB och för koncernen för år 2014. - den balanserade vinsten i moderbolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. - styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. - Följande ägardirektiv ges till ombud vid Gamla Byn AB:s årsstämma: - Årsstämma för Gamla Byn AB ger följande ägardirektiv till ombud vid årsstämma för Avesta Industristad AB enligt revisorernas tillstyrkan: - fastställa resultaträkningen och balansräkningen för Avesta Industristad AB för år 2014. - den balanserade vinsten i bolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. - styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 68 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 51 Årsredovisning 2014 för Avesta Vatten och Avfall AB Dnr KK15/0049 042 Avesta Vatten och Avfall AB överlämnar årsredovisning för räkenskapsåret 2014. I förvaltningsberättelsen anförs följande: Bolagets verksamhet omfattar VA-och avfallsverksamheten i Avesta kommun, 2014 är bolagets fjärde verksamhetsår. Bolaget svarar för dricksvattenproduktion, rening av avloppsvatten samt insamling och återvinning av avfall i Avesta kommun. Anläggningarna omfattar fem vattenverk, tre avloppsreningsverk, 50 pumpstationer, 22 mil vatten- och avloppsledning samt en återvinningscentral. Bolaget levererar även vatten till Norbergs kommun. Allt vatten som produceras kommer från grundvattentäkter och håller en hög kvalitet. Anläggningsavgifter för VA samt brukningstaxorna för VA höjdes från 1:a januari 2014. Höjningen av brukningstaxan för VA har gjorts för att säkerställa behovet av att förnya VAledningsnätet och innebär för en normalvilla en höjning med 2,7 % per år. För att anpassa anslutningsavgifterna till de faktiska kostnaderna för nyanslutning till VA-nätet höjdes även anslutningsavgifterna. Taxan för insamling av hushållsavfall och slamtömning har varit oförändrad 2014. Avesta Vatten och Avfall AB har en gemensam verksamhetsplan som omfattar bolagets hela verksamhet. Den del som omfattar avfallsdelen bygger på den avfallsplan för hela Avesta kommun som antogs av kommunfullmäktige under 2013. Bolaget har sedan länge arbetat med en verksamhetsplan kallad VA2050 för den del av verksamheten som omfattar produktion och distribution av dricksvatten och rening av avloppsvatten. I verksamhetsplanen finns verksamhetsmål inarbetade men även mål som omfattar miljö och personalfrågor. Exempel på områden där det finns mål i verksamhetsplanen är energiförbrukning ökad återvinning av avfall och sjukfrånvaro hos personalen. Mål och nyckeltal finns i verksamhetsplanen. Det övergripande målet inom VA är att abonnenterna på ett kostnadseffektivt och funktionellt vis ska erhålla ett gott och hälsosamt dricksvatten och kunna avleda sitt avloppsvatten till ett omhändertagande som sker på ett miljö- och resursriktigt sätt. På avfallssidan är det övergripande målet att öka den andel av totalt mottagen avfallsmängd som går till återvinning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 69 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 51 (forts) Ett antal projekt som ska leda till att det övergripande målet uppnås pågår eller är planerade exempel på några av de viktigaste är: Vatten och avlopp - Ombyggnad vattenverk i By - Reservvattentäkt i Horndal - Vidareutveckla metoder för läcksökning - Strategi för sanering av ledningsnät för spillvatten i Horndal - Förnyelse av ledningsnät enligt fastställd förnyelseplan Avfall - Projektering ny återvinningscentral - Förbättrad källsortering vid Karlslunds återvinningscentral - Förbättrad källsortering vid insamling av grovavfall från hushållen i Horndal - Införandet av insamling av matavfall i hela kommunen Bolaget har inte haft någon personalomsättning under året, på avfallssidan har ytterligare en miljöingenjör anställts för att huvudsakligen arbeta med information till hushållen för att förbättra källsorteringen i kommunen. Bolaget ägs till 100 % av Avesta kommun. Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet avser rening av avloppsvatten och avfallshantering vid återvinningscentral. Den tillståndspliktiga verksamheten motsvarar 65 % av bolagets nettoomsättning. Försäljningen 2015 förväntas för VA-sidan ligga på samma nivå som 2014, Ytterligare minskning av mottaget verksamhetsavfall förväntas under 2015 innebära att intäkterna på den kommersiella delen av avfallssidan minskar med c:a 1 Mkr, kostnaderna för behandling och borttransport av mottaget avfall beräknas minska i motsvarande grad. Det är inga planerade utökningar av VA-nätet under 2015 så antalet abonnenter förväntas vara konstant både på VA- och på avfallssidan. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 70 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 51 (forts) Försäljningen har under räkenskapsåret uppgått till 49,3 Mkr (f.år 54,1), varav 31,5 Mkr (33,7) avser VA-verksamheten och 17,8 (20,4) avser avfallsverksamheten. Årets investeringar uppgår till 1,9 Mkr varav 1,0 i maskiner och andra tekniska anläggningar och 0,9 i inventarier, verktyg och installationer. Under året har 14,5 Mkr lagts ner i pågående nyanläggningar varav 11,0 Mkr avser projekt som kommer att vara färdigställda i början av 2015 Företagets resultat efter finansiella poster uppgår till 0,2 Mkr (2,4) och fördelas med 0,3 Mkr (0,1) på VA-verksamheten och - 0,1 Mkr (2,3) på avfallsverksamheten. Resultatförsämringen på avfallssidan är hänförlig till minskningen av den kommersiella delen av verksamheten på Karlslunds återvinningscentral. Resultatet av företagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Årets vinst 13 067 783 10 710 13 078 493 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs 13 078 493 13 078 493 Styrelsen för Avesta Vatten och Avfall AB har beslutat att godkänna bokslut och förvaltningsberättelse. Auktoriserad revisor Therese Andersson har utfört revision av årsredovisning för Avesta Vatten och Avfall AB för år 2014. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 71 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 51 (forts) Enligt hennes uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av Avesta Vatten och Avfall AB:s finansiella resultat per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Den auktoriserade revisorn tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen samt att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljas styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Beredning - Avesta Vatten och Avfall AB:s årsredovisning för räkenskapsåret 2014. - Avesta Vatten och Avfall AB 23 februari 2015 § 2. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 mars 2015 § 27. - Auktoriserad revisors revisionsberättelse för Avesta Vatten och Avfall AB för år 2014. Vid kommunstyrelsens beredning av ärendet utdelas årsredovisningen kompletterad med auktoriserad revisors revisionsberättelse. Förslag till kommunfullmäktige - Följande ägardirektiv ges, enligt revisorernas tillstyrkan, till ombud vid årsstämma för Avesta Vatten och Avfall AB: - fastställa resultaträkning en och balansräkningen för Avesta Vatten och Avfall AB. - den balanserade vinsten disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 72 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 52 Fyllnadsval efter Maarit Hessling (M) som ersättare i plan- och näringslivsutskottet Dnr KK15/0069 101 Maarit Hessling (M) har avsagt sig uppdraget som ersättare i plan- och näringslivsutskottet. Kommunstyrelsens beslut - Anneli Karlsson (KL) utses som ersättare i plan- och näringslivsutskottet efter Maarit Hessling (M) från och med 9 april 2015. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Plan- och näringslivsutskottet Sekretariatet Vald ersättare Löneenheten UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 73 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 53 Redovisning av delegationsbeslut 1. Kommunstyrelsen delges plan- och näringslivsutskottets beslut 10 mars 2015 § 20, tekniska utskottets beslut 18 mars 2015 § 10-11 samt plan- och näringslivsutskottets beslut 24 mars 2015 § 21 och § 26. Kommunstyrelsen delges nedanstående delegationsprotokoll över delegationsbeslut för kommunstyrelsens verksamhetsområde. 1. Dnr KK15/0046 002 Parkteknikerns och planeraren vid teknisk service delegationsbeslut 01-14 2015 2014 ang utfärdande av parkeringstillstånd, utfärdande av transporttillstånd, dispens från förbud mot trafik med lastbil vars totalvikt överstiger 3,5 ton gäller väg 697, Folkaregatan. Delegationsprotokollet bilägges protokollet. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 54 Sida 74 Delgivningar www.avesta.se/kommunen & politiken/offentliga handlingar/protokoll samt i pärm vid sammanträdet. 1. Kommunstyrelsens protokoll 9 mars 2015. www.avesta.se/kommunen & politiken/offentliga handlingar/kommande sammanträden samt i pärm vid sammanträdet. 1. Dnr KK15/0013 000 Koncernledningsgruppens anteckningar från möte 5 mars 2015. 2. Dnr KK15/0013 000 Koncernledningsgruppens anteckningar från möte 19 mars 2015. 3. Dnr KK15/0043 000 Samverkansgrupp kommunkansliets protokoll 24 februari 2015. 4. Dnr KK15/0052 059 Styrgruppsmöte upphandlingssamarbete Avesta-Skinnskatteberg-Norberg protokoll 18 februari 2015. 5. Dnr KK13/0306 149 Avesta kommuns skrivelse till regionpolischef Dan Persson ang Region Bergslagens lokalisering av PKC (Polisens kontaktcenter). 6. Dnr KK13/0306 149 Regionpolischef Dan Perssons svar till Avesta kommun på skrivelse ang Region Bergslagens lokalisering av PKC (Polisens kontaktcenter). 7. Dnr KK15/0037 149 Avesta kommuns skrivelse till Migrationsverkets regionchef region Mitt Magnus Rodin ang Migrationsverkets mottagningsenhet i Dalarna. 8. Dnr KK15/0037 149 Migrationsverkets regionchef region Mitt Magnus Rodins svar till Avesta kommun ang Migrationsverkets mottagningsenhet i Dalarna. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 75 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 54 (forts) 9. Dnr KK15/0058 539 Kommunkansliets skrivelse till Dalatrafik AB:s VD Claes Annerstedt ang Dalatrafiks fakturor. 10. Dnr KK15/0060 005 Kommunkansliets skrivelse till Zedendahl Advokatbyrå ang krav från Sjöviks folkhögskola för kostnader och skador till följd av långvarigt internetavbrott på Sjöviks folkhögskola. 11. Dnr KK15/0041 005 Kommunkansliets skrivelse ang förteckning över kontaktpersoner till personuppgiftsombudet. 12. Dnr KK15/0050 042 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 3 mars 2015 § 17 ang kvalitetsmål/internkontroll 2015. 13. Dnr KK15/0051 409 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 3 mars 2015 § 18 ang verksamhetsplan 2014 uppföljning. 14. Dnr KK15/0044 106 Nedre Dalälvens Intresseförenings skrivelse om förlängning av avtalet med Nedre Dalälvens Intresseförening för perioden 2015-2016 samt förlängning av serviceavtal för perioden 1 januari 2014 – 31 december 2016. 15. Dnr KK15/0042 169 Kommungemensam skrivelse till inrikesminister Anders Ygeman ang att svensk räddningstjänsts kompetensbehov måste utredas innan utbildningsverksamheten vid Sandö och Revinge inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eventuellt omorganiseras. 16. Dnr KK15/0020 002 Kuusamo stads tack för vänortsbesöket i Avesta 19-23 februari 2015. 17. Dnr KK15/0028 112 Länsstyrelsen Dalarnas läns beslut om att förordna Ann Åkerberg-Görling som vigselförrättare i Avesta kommun t o m 31 mars 2020. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 76 2015-04-07 Kommunstyrelsen § 54 (forts) Pärm vid sammanträdet 1. Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär: 2015:8 Beloppsjusteringar i avtal om försäkringsersättning vid trafikskador på kommunala anläggningar. 2015:10 Arbetsdomstolens dom 2015 nr 9 uppsägning av personlig assistent. 2015:11 Övergång av verksamhet (ersätter cirkulär 2015:4). 2015:12 Sotningsindex 2015. ___ JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE