här - Malmö högskola

 “Han är söt, han är inte söt, han är söt…”
En studie om nätdejting i det individualiserade nätverks- och konsumtionssamhället
“He’s cute, he’s not cute, he’s cute…”
A study about Online Dating in the individualized Network and Consumer Society
Emma Ohlin & Lynn Wieger
Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hp
Malmö Högskola, Fakultet för Kultur och Samhälle (KS), Institution för Konst, Kultur och
Kommunikation (K3)
Vårtermin 2015
Handledare: Bo Reimer
Sammanfattning
Utifrån teorier som grundar sig i​
​
det individualiserade​
​
nätverks­ och konsumtionssamhället undersökte vi genom en kvalitativ metod, i form av 10 personliga samtalsintervjuer, unga nätdejtande singlars uppfattning om nätdejting. Målgruppen utgör nätdejtande män och kvinnor i åldrarna 22­32. Resultaten visade att målgruppen nätdejtar för att det verkar ha blivit en slags norm att nätdejta som ung singel. Nätdejting fyller idag en bredare funktion än att hitta en kärlekspartner, en sexpartner eller vän. Användarvänligheten, enkelheten och låga kostnader har bidragit till att de ser nätdejting som ett komplement till spel. Dessutom såg vi att målgruppen generellt är positiv till det stora utbudet av potentiella partners som finns på nätdejtingtjänster idag. Abstract
Based on theories of an individualized networking and consumer society, we investigated through a qualitative approach, throughout 10 personal interviews, if the occurrence of online dating services has made potential partners to products in a marketplace. The target group represents men and women aged 22­32 using online dating services. The results showed that the target group uses online dating sites because it seems to have become some sort of norm to use online dating services as a young single. Online dating today fills a broader function than to just find a love partner, a sex partner or friend. User­friendliness, simplicity and low costs have contributed for people to see online dating as a supplement to games. In addition, the results showed that young singles in general have a positive attitude towards the great amount of potential partners being offered at online dating services today. Sökord:
Nätdejting, Individualisering, Nätverkssamhälle, Konsumtionssamhälle, Risker,
Underhållning, Relation, Tinder
Keywords:
Online dating, Individualization, Network Society, Consumer Society, Risks, Entertainment,
Relation, Tinder
1 Innehållsförteckning
1.0 Inledning…………………………………………………………………………………………....3
1.1 Arbetets disposition………………………………………………………………………..3
1.2 Arbetsfördelning…………………………………………………………………………...4
2.0 Syfte och frågeställningar……………………………………………………………………...5
3.0 Bakgrund och problemformulering…………………………………………………………..6
4.0 Nätdejting - tidigare forskning………………………………………………………………...8
4.1 Konsumtion av kärlek……………………………………………………………………..8
4.2 Nätdejtares motiv……………………………………………………………………….....9
4.3 Genusskillnader…………………………………………………………………………..10
4.4 Risker………………………………………………………………………………………11
4.5 Självrepresentation………………………………………………………………………12
5.0 Teoretiskt ramverk …………………………………………………………………………….13
5.1 Det individualiserade nätverksamhället………………………………………………13
5.2 Konsumtionssamhället…………………………………………………………………..15
5.2.1 Att sälja sig själv………………………………………………………………..16
5.2.2 Shopping som tillfredsställer och underhåller……………………………17
6.0 Metod och material……………………………………………………………………………..19
6.1 Metod ……………………………………………………………………………………...19
6.2 Urval……………………………………………………………………………………….21
6.3 Utförande……………………………………………………………………………….....22
6.4 Intervjuguide……………………………………………………………………………...23
6.5 Material……………………………………………………………………………………24
6.6 Validitetsdiskussion …………………………………………………………………….25
7.0 Resultat och analys……………………………………………………………………………..29
7.1 Nätdejtares motiv………………………………………………………………………..29
7.1.1 Teknologiutvecklingen………………………………………………………..30
7.1.2 Att betala för nätdejting………………………………………………………31
7.1.3 Tindernormen…………………………………………………………………..33
7.1.4 Att prata om nätdejting………………………………………………………..34
7.2 Relationsshopping……………………………………………………………………….36
7.2.1 Det stora utbudet av potentiella partners………………………………….36
7.3 Människan bakom skärmen…………………………………………………………….39
7.3.1 Upplevda risker med nätdejting……………………………………………..42
8.0 Slutdiskussion 1 Emma Ohlin………………………………………………………………....48
8.0 Slutdiskussion 2 Lynn Wieger………………………………………………………………...52
Referenser……………………………………………………………………………………………56
Bilaga …………………………………………………………………………………………………59
Intervjuguide ………………………………………………………………………………....59
2 1.0 Inledning
[...] Med kontaktannonser förr i tiden, var det ett väldigt stort steg. Nu är det liksom bara en app, koppla till Facebook, välj lite bilder. Vem som helst kan göra det. (Daniel) Citatet ovan kommer från 29­årige Daniel som är en av dem som blivit intervjuade i denna studie. Han är en av tusentals unga singlar som idag använder nätdejtingtjänster. Det är enkelt, kul och spännande att nätdejta och precis som Daniel säger kan idag vem som helst bli medlem på en dejtingsajt. Vi har själva nätdejtat1 , svept2 höger och vänster, fått matchningar, skrivit med obekanta, gått på dejter och framförallt har vi pratat väldigt mycket om nätdejting; hur vi ser på nätdejting, hur vi upplever det, hur vi tycker att nätdejting känns. Våra samtal har snart kommit att handla om att det finns så många personer på nätdejtingtjänster idag, vi pratade om hur det är att bedömas och bedöma andra utifrån bilder och hur vi ser på potentiella risker med nätdejting. Det gjorde att vi ställde oss frågan; hur uppfattar andra unga nätdejtande singlar fenomenet nätdejting idag? 1.1 Arbetets disposition
Detta examensarbete är uppdelat i nio kapitel, inklusive två slutdiskussioner. Inledningen i det första kapitlet ger en personlig bakgrund till ämnet som studien handlar om. I andra kapitlet presenteras vårt syfte med studien och de frågeställningar som studien utgår ifrån. Därefter ger vi en samhällelig kontext till ämnet vi har valt att studera i kapitel tre. I kapitel fyra presenterar vi tidigare forskning av fältet nätdejting, uppdelat i fem delar: konsumtion av kärlek, nätdejtares motiv, genusskillnader, risker och självrepresentation. Efterföljande kapitel är vårt teoretiska ramverk: det individualiserade nätverkssamhället och konsumtionssamhället. Metod och material är det sjätte kapitlet, som ger förståelse för studiens metod och utförande, en presentation av intervjuguide, urval och material och 1
Vår definition av nätdejting är att människor använder en applikation, finns registrerade på en dejtingsajt, skriver eller “sveper” med andra på nätdejtingsajter/applikationer/tjänster och dessutom, men inte nödvändigtvis träffar (­t) människor de lärt känna via nätet offline. 2
​
Att svepa betyder att man tittar på profiler/bilder av potentiella partners och sedan “sveper till höger” för att säga ja eller “sveper till vänster” för att trycka nej. I citaten kan ordet swipe/swipear förekomma vilket har samma betydelse. 3 avslutas med en validitetsdiskussion. Kapitel sju är vår analys, i vilken resultaten av vår studie presenteras och diskuteras. Slutligen följer två slutdiskussioner. 1.2 Arbetsfördelning
Detta arbete har vi skrivit tätt tillsammans. Att jobba ihop har varit en stor fördel för att tillsammans kunna diskutera allt innehåll och för att kunna agera som varandras bollplank för att föra resonemang och slutsatser framåt. Alla delar har skrivits av oss båda. Vi har bara gjort mindre uppdelningar inledningsvis, till exempel har Emma huvudsakligen skrivit om det individualiserade nätverkssamhället och Lynn om konsumtionssamhället i det teoretiska ramverket. Tolkningar och analys av resultaten har vi gjort tillsammans. I regel genomfördes intervjuerna tillsammans, enskilda intervjuer genomfördes på grund av sjukdom av bara en av oss. Vi har varit noga med att vi båda arbetat och bidragit lika mycket. 4 2.0 Syfte och frågeställningar
Med anledning av att nätdejting under de senaste åren har blomstrat explosionsartat i Sverige och framförallt för att det inte bedrivits forskning i någon större utsträckning inom ämnet anser vi att det finns en stor relevans för denna uppsats med syfte att undersöka hur unga nätdejtande singlar uppfattar nätdejting. Vi vill därför genom en kvalitativ metod i form av personliga samtalsintervjuer undersöka unga nätdejtande singlars uppfattning om nätdejting. Målgruppen som vi betecknar som unga nätdejtande singlar är män och kvinnor i åldrarna 22­32. Detta leder oss till följande frågeställningar: ◇ Varför nätdejtar unga singlar? ◇ Hur ser unga nätdejtande singlar på att bedöma och bli bedömd utifrån en profil? ◇ Hur uppfattar unga nätdejtande singlar nätdejting utifrån att det finns ett så stort utbud av potentiella partners? 5 3.0 Bakgrund och problemformulering
I Sverige blomstrar singelkulturen och nästan 2 miljoner lever ensamma (SCB, 2015­02­11). Ensamstående utan barn är därmed den vanligaste hushållstypen (SVT, 2015­03­16) och antalet singelhushåll växer i alla åldersgrupper (Hindersson, 2013). Man kan säga att Sveriges folkhem med kärnfamiljen i centrum har förvandlats till ett samhälle fullt av singlar där individen står i fokus (SVT, 2015­03­16). Men alla är inte frivilligt singlar och tusentals människor längtar efter att få träffa “den rätte”. Detta har gett upphov till en enorm dejtingindustri, med sajter riktade till hipsters eller högutbildade och de som lockar den breda massan, som årligen tillsammans omsätter över 300 miljoner kronor (Berge, 2013). Tinder var under februari 2015 den mest nedladdade appen i svenska App Store inom kategorin “livsstil”, vilket visar på dess oerhörda popularitet (Sellebråten, 2015). Applikationen Tinder möjliggör användaren en profil med bilder och en skriftlig presentation och bygger på att man som användare får förslag på potentiella partners, som man sedan trycker ja eller nej till. När två personer säger ja till varandra får de en så kallad “matchning” och möjlighet till att inleda en skriftlig konversation. Antalet svenskar som nätdejtar har under de senaste åren ökat enormt, nästan en av tre svenskar har sökt en partner på Internet och från att nätdejting har varit ett tabubelagt ämne kan fler nu tala öppet om att de träffat sin partner på nätet (Brevinge, 2013, Stengård, 2013). Den snabba teknologiutvecklingen som gjort att människor alltid och överallt kan onlinedejta med hjälp av sin smartphone har varit ett av framgångsrecepten för nätdejtingsidorna (ibid.). I SVT:s programserie “Gift vid första ögonkastet” beskrivs också en växande singelkultur i Sverige som har skapat en oerhörd dejtingindustri (Helander, 2014) vilken i sin tur erbjuder ett enormt utbud av singlar: Finns det väldigt mycket saker att välja mellan så blir det ju lätt så att man letar efter den perfekta. (Andreas Schill, Leg. Psykolog, Svtplay, 2015­02­11) Men hur är det att nätdejta i ett nätverkssamhälle, när världen blir allt mer medialiserad, digitaliserad och individualiserad? Hur hittar man​
den rätte​
när det finns miljontals singlar och tusentals potentiella partners i ens närhet som man genom dagens teknologi har möjlighet att lära känna genom ett par klick och när man lika enkelt kan nobba en person för att det kanske 6 finns en ännu bättre? Har nätdejting gjort kärleken till en marknadsplats, med “köp­och­kast­attityd”, på vilken potentiella partners betraktas som varor? Detta arbete har stark relevans för medie­ och kommunikationsvetenskapen eftersom nätdejtingtjänsterna är ett nutida fenomen som uppkommit i och med den digitala kommunikationsteknikens utveckling de senaste åren (Baym, 2010: 1). 7 4.0 Nätdejting - tidigare forskning
För att skapa oss en bild av området nätdejting har vi tittat närmre på tidigare ämnesrelaterad forskning. Den tidigare forskningen tillsammans med det teoretiska ramverket, som vi presenterar i nästa kapitel, kommer att utgöra en vetenskaplig grund som vi kommer att stödja våra resonemang mot i analysen av vårt eget insamlade undersökningsmaterial. I detta avsnitt presenterar vi olika teorier som behandlar vårt ämnesområde nätdejting. Vi har valt att dela upp den tidigare forskningen i fem delar; ­
Konsumtion av kärlek ­
Nätdejtares motiv ­
Genusskillnader ­
Risker ­
Självrepresentation 4.1 Konsumtion av kärlek
Informationsteknik präglar dagens moderna samhälle och medietekniken har under sent 1900­ tal digitaliserats. Idag spelar digitala medier en oerhört stor roll i människors liv. Människor både kommunicerar, skapar relationer och bygger globala nätverk med hjälp av den digitala kommunikationsteknologin. Nancy K. Baym (2010: 1) menar att människors sociala relationer i hög grad påverkas av den “digitala tidsepoken”. Digitaliseringen har medfört uppkomsten av sociala nätverk som bland annat ger människor möjligheten att nätdejta och eventuellt hitta en potentiell livspartner online (ibid.). I en kvalitativ studie jämförde Nicole B. Ellison, Jennifer L. Gibbs och Rebecca D. Heino nätdejting med en marknadsplats (2010: 428). Vad studien visade var att deltagarna upplevde att det fanns en stark koppling mellan beteenden på nätdejtingsajter och beteenden vid shopping (ibid.). Resultatet av analysen visade att dejtingsidans medlemmar intog samma beteende när de nätdejtade och letade efter en potentiell partner som när de shoppade efter saker. På en nätdejtingsajt upplevde respondenterna att de “sålde” sig själva i hopp om att hitta en person att skapa en framtida relation med samtidigt som de också “shoppade” efter en partner (Ellison, Gibbs och Heino, 2010: 428). Ellison, Gibbs och Heino menar att nätdejting och dess utformning kan liknas vid övrig e­ handel som sker på exempelvis sidan Amazon.com (ibid.: 8 429). Medlemmarna tittade också på sina profiler flera gånger om dagen, på liknande sätt som aktieägare har koll på sina aktier (ibid.: 436). Kajsa Silfwerbrand Bendroth och Johanna Nilsson har i sitt kandidatexamensarbete i medie­ och kommunikationsvetenskap undersökt nätdejting utifrån ett konsumtionsperspektiv (2011: 2). Vad de kom fram till är att dejtingsidor fungerar som en slags marknad där kärleken materialiseras, människor bedömer potentiella partners utifrån en presentationssida och att det fortfarande råder slags könssterotypa normer på nätdejtingtjänster (ibid.: 28­30). I likhet med Silfwerbrand Bendroth och Nilssons slutsatser om att nätdejtingplattformar kan ses som en marknad har Jessica Wennerstein och Josefine Bengtsson i sitt kandidatexamensarbete i ekonomi undersökt hur människors process kring partnerval påverkas av det stora urval som nätdejting bär med sig (2010: 7). Genom en triangulering, kvalitativa och kvantitativa metodredskap och med hjälp av framförallt teorin ​
too­much­choice­effect​
(ibid.: 10­21) kunde de dra slutsatser om att nätdejtare väljer (och väljer bort) sina potentiella partners snabbt, selektivt och med en känsla av “släng­och­kast­attityd” (ibid.: 40). Dessutom menar Wennerstein och Bengtsson att det är det vanligt att båda parter i en potentiell relatation som fortfarande enbart kommunicerar via nätdejtingtjänsten har känslan av att de kan hitta “någon bättre” i framtiden (ibid.). 4.2 Nätdejtares motiv
Lindsay H. Hoffman och Tanya Kang kartlägger med hjälp av statistik från Pew Internet and American Life Project, vilka som är mer benägna att använda sig av dejtingsidor och i vilken grad de har förtroende för tjänsterna och personerna de får kontakt med (Hoffman och Kang, 2011: 206). Deras analys visar att personer som använder Internet för en större mängd uppgifter är mer benägna att nätdejta medan individer som i stor utsträckning litar på andra är mindre benägna att nätdejta. Deras kartläggning ligger till grund för flera andra studier kring forskning om förtroende för nätdejting (ibid.: 210). I likhet med Hoffman och Kang beskriver Chih­Chien Wang och Ia­Ting Chang att många forskare kommit fram till att relationsskapande online har blivit till en av de vanligaste aktiviteterna på Internet (2010: 290). Studien visar att faktorer som motiverar människor att skapa relationer på nätet handlar om; äventyr (anonymitet, möjligheten att träffa nya människor, enkelheten att kommunicera, nyfikenhet och emotionellt stöd), flykt till en virtuell värld (flykt från verkligheten och social kompensation) och romans (kärlek och sexpartners) (ibid.: 290­292). 9 Sayed Shah Alam, Huck Soo Loo och Paul Heng Ping Yeow (2011:158) menar att nätdejting är ett oerhört användbart verktyg.​
​
När singlar söker partners, kan Internet ge effektiva och roliga alternativ till en låg kostnad. Internet öppnar också för nya sätt att hitta kärlek. Alam, Loo och Yeow utförde en kvalitativ studie kombinerat med enkäter för att studera och identifiera attityder hos ungdomar i deras användande av sociala nätverk och nätdejting. Dessutom studerade de också olika beteenden mellan manliga och kvinnliga nätdejtare. En viktig iakttagelse de gjorde var att majoriteten av kvinnorna söker långsiktiga kärleksrelationer via nätdejting, medan killarna främst är intresserade av att skapa tillfälliga relationer (ibid.: 155). Vidare visade deras studie att mer än 30% av de som nätdejtar har positiva erfarenheter av nätdejting (ibid.). Madeleine Araya och Malin Chan menar i sitt kandidatexamensarbete i medieteknik att det idag är svårare att lära känna en partner offline på grund av att både privata och arbetsrelaterade relationer upprätthålls via olika kommunikationskanaler på Internet idag (2010: 36­37). Dessutom pekar deras resultat på att nätdejting inte längre är tabubelagt i Sverige (ibid.: 36). Till skillnad från Araya och Chan har Henri Nekmouche (2009: 4), som undersökt skapandet av parrelationer genom nätdejting i olika åldersgrupper i sin kandidatexamen i medie­ och kommunikationsvetenskap. I sin studie har han kommit fram till att nätdejting fortfarande är något tabubelagt, främst bland unga människor (ibid.: 33). Nekmouche pekar också på att äldre är mer seriösa i sitt partnersökande och använder mer “renodlade nätdejtingsajter” än unga (ibid.). 4.3 Genusskillnader
En annan central del i den tidigare forskningen inom nätdejting är genus. Damon L. Rappleyea, Alan C. Taylor, Fang Xiangming (2014: 269) studerar genusskillnader bland internetdejtare och beteenden kring nätdejting. I undersökningen framgår det att det finns tydliga skillnader mellan män och kvinnor i deras användning av nätdejtingsajter. Studiens syfte var att undersöka ungdomars användning av kommunikationsteknik och dess inverkan på kärleksskapande relationsprocesser. Det framgick att ungdomarna i studien menade att prata, umgås och att dela intima detaljer med varandra i verkligheten är viktigare jämfört med att använda kommunikationsteknik för att etablera en relation. Informationen, menar Rappleyea, Taylor, Xiangming, ger värdefull insikt om vilken roll kommunikationstekniken 10 spelar i ungdomars utveckling av relationer (ibid.). Studien visade också att män var betydligt mer benägna att tro att användningen av nätdejtingsajter är ett godtagbart sätt att dejta, medan kvinnor i större utsträckning än män menade att telefonsamtal var en stark indikation på att en romantisk relation var på väg att utvecklas (ibid.: 279). En slutsats från studien var att det är troligt att kommunikationsteknik spelar en avgörande roll i det inledande skedet av att hitta en partner, men när en partner väl har lokaliserats förflyttas kommunikationen från online till offline (Rappleyea, Taylor och Xiangming, 2014: 281). 4.4 Risker
En annan aspekt av nätdejting som tre australiensiska forskare tar upp är eventuella risker i samband med nätdejting. I en kvalitativ studie på personer som nätdejtar studerade Danielle Couch, Pranee Liamputtong och Marian Pitts vilka strategier respondenterna använde sig av för att bedöma och hantera både verkliga och upplevda risker som finns i samband med nätdejting. Det visade sig att alla respondenter trodde att nätdejting var riskabelt på något sätt (Couch, Liamputtong och Pitts, 2011: 123). I vilken utsträckning respondenterna oroade sig för risker varierade mellan deltagarna men riskerna de oroade sig för handlade om att bedöma äktheten på nätdejtares profiler, risken att bli lurad, risken för att möta farliga och tvivelaktiga personer och risken för lögner och svek (ibid.). Deltagarna i undersökningen hade alla gemensamma uppfattningar kring att om en person inte har en profilbild finns risken för att personen kanske inte finns i verkligheten. Alla respondenter tittade alltså mycket på profilbilden och informationen personen i fråga delade med sig av på sin sida för att sedan avgöra huruvida profilen är sann eller falsk (Couch, Liamputtong och Pitts, 2011: 123). Ett sätt för respondenterna att försöka få reda på en persons äkthet var att bli vänner på andra sociala nätverk som exempelvis Facebook eftersom det möjliggör att se över personens nätverk och diverse aktiviteter personen ägnar sig åt (ibid.: 124). Alla respondenter var också överens om att om en person inte har ett konto på Facebook betraktas det direkt som suspekt och att det finns en stor risk för att personen inte finns i verkligheten eller inte är den hen utger sig för att vara (ibid.). Respondenterna använde sig av en rad tekniker för att hantera riskerna i samband med nätdejting. Ett sätt var att begränsa informationen om sig själv och sin exponering på nätet ​
enligt ​
Couch, Liamputtong och Pitts (2011​
: 125).​
Ett annat sätt att undvika eventuella risker ansåg respondenterna var att behålla sin anonymitet så länge det var möjligt (ibid.). Respondenterna 11 i studien var alla införstådda med vilka risker nätdejting kan innebära och de alla övervägde sina eventuella interaktioner. 4.5 Självrepresentation
Ytterligare en central del som vi slutligen vill ta upp med forskningsfältet är självrepresentation. Ellison, Gibbs och Heino (2006: 426) som också har skrivit artikeln om “Relationshopping” har även forskat om självrepresentationer. I en studie av personer som är verksamma på en stor nätdejtingsajt undersökte de olika självrepresentationsstrategier. Resultaten av den kvalitativa dataanalysen visade att nästan alla respondenter erkände att de på sina profiler representerade sig själva utifrån sina bästa sidor. Många representerar sig också som hur de vill vara, med andra ord, de representerar sig som sina ideal (ibid.). Respondenternas primära mål med nätdejtingen var att hitta en partner att skapa en relation med, däremot varierade avseendet och definitionen av relation bland respondenterna (ibid.: 430). Sammanfattning
Den tidigare ämnesrelaterade forskningen visar att nätdejting är ett mångbottnat och komplext forskningsfält. Den tidigare forskningen belyser fenomenet nätdejting utifrån olika perspektiv och situationer och det visar på områdets mångsidighet. Det går inte en klar röd tråd genom den tidigare forskningen eftersom nätdejting är ett nytt fenomen som bara under de senaste åren utvecklats genom den digitala teknologins utveckling. Nätdejting har studerats utifrån en rad olika perspektiv och de vi såg som mest framträdande på fältet var: konsumtion av kärlek, nätdejtares motiv, genusskillnader, risker och självrepresentation. Vi kommer att ta med oss aspekter och resultat av den forskning som redan är gjord och i vår studie, till skillnad från de andra, kommer vi att fokusera på dagens nätdejting i relation till nätverks­ och konsumtionssamhället. En aspekt som också hade varit relevant i forskningsöversikten för vår studie hade varit forskning som fokuserar på applikationen Tinder, eftersom tjänsten har fått stor genomslagskraft (Sellebråten, 2015) och för att vårt resultat har visat att det är den mest populära applikationen bland unga nätdejtande singlar idag. Dock har vi inte kunnat hitta studier som specifikt undersöker Tinder. Enligt vårt antagande beror det på att tjänsten är så pass ny och att det av den anledningen inte hunnit genomföras några mer omfattande studier kring tjänsten. 12 5.0 Teoretiskt ramverk
I detta kapitel presenterar vi det teoretiska ramverk som ligger till grund för vår undersökning; ­
Det individualiserade nätverkssamhället ­
Konsumtionssamhället 5.1 Det individualiserade nätverksamhället
I dagens nätverksamhälle tas medier allt mer för givet och kan av den anledningen inte längre tänkas bort i samhällslivet (Bjurström, Fornäs, Ganetz, 2000: 10­11). En intressant aspekt när man studerar nätdejting är Manuel Castells (2001: 125) teorier kring att Internets uppkomst som kommunikationsmedium har förändrat människors sociala interaktionsmönster. Castells menar att nya former av sociala interaktioner består av en slags nätverkande individualism, det vill säga personligt utformande gemenskaper (ibid.). Internets uppkomst har också präglats av kritik, tillägger Castells. Kritiken handlar bland annat om att socialt umgänge skapat över Internet med stor sannolikhet bygger på falska identiteter och rollspel (ibid.). Vidare skriver Castells att Internet är en plattform där människor kan leva ut sina fantasier och och helt enkelt fly från sin vardag i verkligheten (Castells, 2001: 125). Castells beskrivning av Internet och nätverkssamhället kan sägas vara en grund för att människor idag även valt att flytta sökandet efter en partner till den virtuella världen. Människor har lyft in även sitt privata liv på nätet. Castells (2001: 134­135) skriver att begreppet ​
gemenskap ​
får en ny innebörd på grund av Internets uppkomst. Vad Castells menar är att begreppet gemenskap tidigare åsyftade den rumsliga begränsning i vilken en gemenskap kunde befinna sig i. Idag med Internets existens innebär begreppet gemenskap inte nödvändigtvis en rumslig avgränsning utan kan istället också handla om gemenskap i en virtuell värld, utanför både tids­ och rumsbegrepp. Castells (2001: 139) menar att det är viktigt att man är den man på Internet utger sig för att vara eftersom det skapas ett socialt nätverk utifrån sin nätverksidentitet. Nätdejting bygger enbart på nätverksidentiteter och hans resonemang blir här högaktuellt eftersom vi menar att nätdejting kan komma att skapa höga förväntningar på den faktiska individen bakom internetidentiteten. Castells skriver också att människor i allt större utsträckning engagerar sig 13 i sociala nätverk online (Castells, 2001: 139). Något som både indikerar på dess existens och lägger grunden för nätdejtingsidornas uppkomst. Individualisering innebär att människor själva måste välja vilka de ska vara, hur de ska leva och behandla andra. De måste själva ta ansvar för konsekvenserna av sina handlingar, göra upp livsplaner och skapa sig en identitet (Bauman, 2013: 30­31). Den moderna människan är en människa som fritt väljer och fattar beslut kring vem hon är eller vill vara och som själv väljer vilka varor och tjänster hon använder för sina identitetsskapande processer (Bjurström, Fornäs, Ganetz, 2000: 36). Ny kommunikationsteknologi i ett nätverkande samhälle tvingar således människor att omdefiniera innebörden av familj och de traditionsenliga umgängeskretsarna (Castells, 2001: 139), sociala mönster är idag mer rörliga och umgängeskretsar utgår ifrån specifika intressen. Castells beskriver en nätverkande individualism som välkomnar mångfald, pluralism och en mängd valmöjligheter som följd av att institutionerna löses upp (Castells, 2001: 141). Vi menar att nätdejtingsidor kan sägas vara präglade av institutioners upplösning och individualismens framväxt där enskilda individer väljer umgänge och plats för möte baserat på när individen själv vill och kan umgås. Om en individ i nätverkssamhället vill hitta en partner kan hon leta efter en partner hemifrån soffan en torsdagskväll, på hennes villkor. Dessutom ser vi en tydlig koppling till Castells beskrivning av de förändrade umgängeskretsarna och Bjurstöm med fleras teorier om identitetsskapande processer som idag bygger på specifika intressen. Ett exempel på det är dejtingsidan Mazily som är en nätdejtingsida riktad till kulturintresserade (Mazily, 2015­04­19). Baym (2010: 1) menar att ny digital teknologi för många medför nya möjligheter till kontakt med fler människor och innebär en väg till nya kommunikationsmöjligheter. Det fundamentala med kommunikationsteknik menar Baym handlar om att människor ska kunna kommunicera med varandra utan att vara fysiskt närvarande (ibid.: 2). Baym (2010: 7) menar också att ny digital medieteknologi bjuder in människor till att vara interaktiva. Kommunikationstekniken har gjort det lättare för människor att kommunicera genom sociala nätverk och Internet har blivit till ett enkelt redskap för människor att bygga relationer, ha kul, uttrycka sina känslor (med hjälp av smileys) och kommunicera (Baym, 2010: 59­60). I likhet med Baym menar David Gauntlett (2011: 5) att Internet har gjort det enkelt för människor att att dela med sig av dina kreativa idéer, kommunicera med andra och ta del av information och underhållning. Gauntlett menar att institutioners upplösning och den digitala teknikens utveckling har gjort att 14 samhället gått från att vara ett samhälle där människor tar del av och framförallt tar emot det som erbjuds till att istället aktivt producera och interagera själva (Gauntlett, 2011: 8, 50). Det råder, enligt Gauntlett, en så kallad “gör­det­själv­kultur” som enbart gjorts möjlig på grund av teknikens utveckling och han påstår att vem som helst som har tillgång till Internet kan dela med sig av sina idéer och sin kreativitet (ibid.: 2). 5.2 Konsumtionssamhället
1900­talet har inneburit en kommersialisering av människors vardag och detta har i sin tur lett fram till något vi kan kalla för konsumtionssamhället enligt Erling Bjurström, Jonas Fornäs och Hillevi Ganetz (2000: 36). De beskriver detta som; “ett samhälle organiserat runt konsumtionen snarare än produktionen av varor och tjänster” (ibid.).​
​
Oskar​
​
Engdahl och Bengt Larsson beskriver dessutom vad den franska sociologen Alain Touraine kallar för avinstitutionalisering och avsocialisering, vilket innebär att etablerade moraliska och rättsliga institutioner förlorar sitt värde vilket leder till att tidigare normer och värden som bestämt vår vardag får en allt mindre betydelse (Engdahl och Larsson: 213­214, Touraine, 2002: 58). Enligt sociologen Zygmunt Bauman har samhället gått från att vara ett samhälle av producenter till ett samhälle av konsumenter (Bauman, 2007: 8). Enligt Touraine lever människor idag inte i en värld av institutioner, utan istället i en värld av marknader, gemenskaper och individer (Touraine, 2002: 68), vilket betyder att människor snarare lever och formar sina liv på en fri marknad, med fria gemenskaper och som individer (Engdahl och Larsson, 2002: 213­214). Dessutom beskriver Touraine att människor idag lever under hotet från ett manipulativt konsumtionssamhälle eller “sökandet efter njutning” som liksom stänger människor inne i sina egna passioner, ett sätt att leva som kan liknas vid de tvång människor tidigare upplevde med att anpassa sig till Guds eller samhällets lagar (Touraine, 2002: 82). Bjurström, Fornäs och Ganetz (2000: 13) pekar också på att den medierade kulturen allt mer går åt ett kommersialiserat håll och kan liknas vid konsumtionen och förbrukningen av varor. Både varor och media kan produceras, distribueras, köpas och konsumeras (ibid.). Konsumtion handlar idag inte längre om bara om fysiska varor som går att ta på, utan har även, som tidigare beskrivits, tagit sig in i människors privata liv. Detta har gjort dejting till en industri där nätdejtingsföretag årligen omsätter miljoner (Bauman 2007: 15). Bauman menar att fler och fler människor letar efter och tror sig hitta “den rätta” på Internet och att detta är en uppåtgående trend sedan början av 2000­ talet. På ett mer generellt plan handlar det också 15 om att människor uppmuntras att förändra sina normer kring det privata livet (ibid.). Anledningen till att många människor idag letar efter en partner via Internet istället för genom andra metoder, som till exempel att gå fram till någon på krogen, är för att det av många upplevs som “säkrare, ett mer kontrollerat alternativ” och man slipper ta de risker som oförutsägbarheten i “ansikte­mot­ansikte­möten” bär med sig (Bauman, 2007: 15). ​
Bauman menar att konsumtionssamhällets bekvämlighet har gjort att allt fler människor hellre handlar på en hemsida än går till en fysisk affär (ibid.: 17). Att människor numera också ofta letar efter en partner på nätet är något som går hand i hand med att människors internetshopping har blivit allt vanligare och kan ses som en naturlig följd av att människors konsumtion i allt större utsträckning förflyttas till Internet (ibid.). 5.2.1 Att sälja sig själv
Bauman (2007: 3, 8) menar att den moderna världen består av konsumenter. Han går dessutom steget längre och pekar på att människor, med digital och portabel teknologi, har hamnat i ett samhälle ökänt för att utplåna gränserna som en gång fanns mellan privat och offentligt och att människor idag lockas eller tvingas att agera som någon form av varor på en handelsmarknad på vilken de marknadsför och säljer sig själva (ibid.: 6). De får agera både som säljare (promoters) för en vara och varan själv och blir alla invånare av ett socialt rum som kan kallas för marknad, på vilken de arbetar med sig själv som en vara för att fånga uppmärksamhet och skapa efterfrågan och kunder (ibid.). Med sina grundpelare i samhällets medialisering, digitalisering och individualisering beskriver ekonomie doktorn Nanna Gillberg ett nytt samhällssystem som hon kallar för uppmärksamhetssamhället (Gillberg, 2014: 10). I likhet med Baumans teorier kring konsumtionssamhället, kanske draget ett steg längre, beskriver hon att allt kretsar kring konkurrensen om uppmärksamhet och produktionen av uppmärksamhet, att synas (offentligt) blir både medel och mål (ibid.). I uppmärksamhetssamhället anpassas livet till mediepublicering och människor blir till varumärken som förväntas marknadsföra sig själva (Gillberg, 2014: 10). I en värld där individen allt mer kommersialiseras och gränserna mellan privat och offentligt löses upp när man förväntas att offentliggöra sitt privatliv, placeras den analoga vardagen i en digital verklighet vilket påverkar människor socialt och deras sätt att interagera (ibid.: 10­11). 16 Marknadsföring är inte inte bara en av de viktigaste grundpelarna i företagsamhet utan också en av de dominerande krafterna i dagens kultur (Miller, 2009: 37). Men marknadsföring är i detta hänseende inte endast reklam, utan handlar också om att systematiskt försöka uppfylla människans begär genom att producera varor och tjänster som människor kommer att köpa (ibid.). Nancy Holmström och Gunnar Lidholm förklarar ordet marknad som “en plats där köpare och säljare möts för att göra affärer till ett pris som båda kan acceptera” och en central roll i detta är att priset styrs av utbud och efterfrågan (2011: 19). Utifrån detta resonemang kan man ställa sig frågan;​
​
vad är då priset man betalar vid nätdejting? Marknadsföringsstrategier med vinstfokus går ut på att få konsumenten att tråna efter dagens erbjudanden och därmed nervärdera gamla erbjudanden och varor (Bauman, 2007: 21). Bauman tar också upp Anthony Giddens model om ​
“pure relationship” ​
som innebär att människor i en relation agerar precis som på en marknad och ser varandra som objekt eller varor som kan bytas ut och ersättas om de inte längre ger tillfredsställelse och belåtenhet (Bauman, 2007: 21). 5.2.2 Shopping som tillfredsställer och underhåller
Bauman beskriver att reglerna är samma på alla marknader. För det första erbjuds varor främst för konsumtion av köpare. För det andra kommer köparna endast köpa varor om konsumtionen av dessa lovar tillfredsställelse av behov. För det tredje, är köpprocessen och priset av varan, hos den potentiella kunden/konsumenten med tillfredsställelsebehov, beroende av varans trovärdighet vad gäller löftet om tillfredsställelse, samt hur starkt tillfredsställelsebehovet eller intensiteten i hennes önskningar är (Bauman, 2007: 10). Bjurström, Fornäs och Ganetz beskriver innebörden av begreppet “shopping”, det engelska låneordet som blivit allt vanligare i det svenska språkbruket, som en viss typ av konsumtionsprocess.​
​
Shopping är mer förbundet med den oplanerade fritiden och handlar inte enbart om inköpet och urvalet av varor, utan också om sociala, kulturella och psykiska processer vilka är njutningsorienterade (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000: 55). Glädjen i shoppingen är det som gör att människor känner tillfredsställelse när de shoppar och gör att de betalar med möjliga biverkningar av frustration, sorg och saknad i efterhand, enligt Bauman (2007: 18). Internet möjliggör shopping dygnet runt vilket gör att människor slipper planera långt i förväg vad som ska köpas och att de hela tiden kan få shoppingens 17 tillfredsställelse och ofta för stunden blundar för en eventuell efterföljande frustration (ibid.). Men Bauman tillägger att sökandet efter en partner, framför allt när det gäller en livskamrat eller en partner för ett seriöst förhållande, inte passar in i “shopping­och­köpande­systemet” (Bauman, 2007:19). Han beskriver också att riskerna minimeras i en användarvänlig konsumtionsmarknad och att människor ofta upplever att de slipper ta ansvar för sitt beteende på Internet vilket har visat sig leda till att försämra människors sociala förmågor (ibid.: 16­17). Den amerikanska psykologen Geoffrey Miller ifrågasätter också människors konsumtionbeteende och pekar på att forskning visar att glädjen vi känner över att shoppa och äga saker bara är av kortvarig karaktär, om ens det (Miller, 2009: 1). Miller menar dessutom att shopping idag ofta grundar sig i att människor vill ha saker för att passa in socialt och för att imponera på andra, detta för att höja sin status och se bra ut i andras ögon (ibid.). Vi är medvetna om att fokus i det teoretiska ramverket främst utgår ifrån ett makroperspektiv som används för att studera samhället till dess helhet. Utifrån Gunvor Anderssons (2002: 187­188) beskrivning av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell ser vi att en makronivå handlar om det samspel av bland annat miljöer, interaktioner och normer som omger människan på ett samhälleligt och nationellt plan. Detta går i linje med vårt syfte och de frågeställningar vi presenterar i syftet. Därför har vi valt att också i det teoretiska ramverket främst utgå ifrån ett makroperspektiv. 18 6.0 Metod och material
I detta kapitel kommer vi att presentera metod och material för denna studie, samt diskutera dessa. Kapitlet är uppbyggt av sex delar: ­
Metod ­
Urval ­
Utförande ­
Intervjuguide ­
Material ­
Validitetsdiskussion 6.1 Metod
Eftersom syftet och frågeställningarna är de som styr valet av metod och eftersom syftet med denna studie handlar om att undersöka hur olika personer uppfattar nätdejting är en kvalitativ metod den metod som bäst ger oss insikt i personernas uppfattning om fenomenet. En kvantitativ metod hade varit lämplig om avsikten hade varit att skaffa mätbar information (Trost, 1997; 16), men vi menar att det inte går i linje med vårt syfte. Vi har valt att genomföra personliga samtalsintervjuer för att skaffa ​
kvalificerad kunskap (Larsson, 2000: 49). En kvalitativ intervjumetod är en bra metod för att få en fördjupad förståelse för en specifik händelse (ibid.: 50). Jan Trost beskriver att kvalitativ forskning handlar om att upptäcka olika slags mönster som finns i samhället (Trost, 1997: 10). Målet med personliga intervjuer är att förstå intervjupersonernas uppfattningar om fenomen (ibid.: 51), i vårt fall nätdejting. Personliga samtalsintervjuer, eller kvalitativa/informella intervjuer som Trost talar om, har också syftet att förstå hur intervjupersonerna tänker och känner kring vissa saker, vilka erfarenheter och upplevelser hon eller han har och hur dennes föreställningsvärld ser ut, för att sedan kunna lära oss om den sociala verklighet vi alla lever i (Trost, 1997: 24). Vi vill undersöka de mönster som finns bland nätdejtande 22­32­åringar och detta är något som inte kan göras med hjälp av en kvantitativ metod, så som en enkätstudie, eftersom man på så vis endast får ytliga kunskaper om människors upplevelser, erfarenheter 19 och mönster (ibid.: 16). Dessutom var ett syfte under intervjuerna att få reda på intervjupersonernas känslor, beteenden och sätt att handla (ibid.: 31, 33). Vi menar därför att en kvalitativ metod är lämplig att använda när man vill studera människors syn på nätdejting. I ett tidigt skede av arbetet övervägde vi att göra gruppintervjuer, eller så kallade fokusgruppsintervjuer, för att skapa en diskussion om ämnet. Men har, bland annat utav etiska skäl då ämnet nätdejting skulle kunna betraktas som känsligt eller privat, kommit fram till att istället enbart hålla personliga intervjuer. Eftersom flera personer är med under själva intervjun i en fokusgruppsintervju kan därför intervjupersonerna känna sig hämmade att tala ut och man kan inte heller garantera att alla deltagare håller tystnadsplikt (Trost, 1997: 25­26). Dessutom är personliga samtalsintervjuer en bra metod för att ta reda på människors personliga uppfattningar enskilt, utan att de i sina svar påverkas av någon annan (Larsson, 2000: 50), vilket är centralt i studiens syfte. En nackdel med en kvalitativ intervjumetod är att det är tidskrävande. Beroende på hur intervjuerna skulle gå och vilka resultat dessa skulle ge hade vi för avsikt att genomföra cirka 10 intervjuer. Monica Dalen (2015: 58) menar att antalet informanter i en undersökning inte ska vara för stort för att genomförandet av intervjuerna och bearbetningen av materialet är en tidskrävande process. Det insamlade materialet ska ändå hålla tillräckligt hög kvalitet för att kunna utgöra underlag för tolkning och analys (ibid.). Vi menar att vi fick mycket bra material att analysera under intervjuerna och ansåg därför att 10 intervjuer var ett rimligt och genomförbart antal för vår studie. Utifrån Larsåke Larssons (2000: 73) tumregel om att avsluta intervjuarbetet när det inte framkommer något nytt av respondenterna, såg vi också att 10 intervjuer var ett rimligt antal, eftersom vi då såg tydliga trender och viss upprepning i respondenternas svar. När man genomför kvalitativa samtalsintervjuer​
​
finns det också alltid en risk för att intervjupersonen “förförs” av personen som intervjuar, vilket kan leda till att respondenten säger saker hen annars inte skulle sagt eller håller med i forskarens hypoteser (Larsson, 2000: 61). Vi menar att detta undveks eftersom vi hela tiden haft detta i åtanke och intagit ett neutralt förhållningssätt under intervjuerna. 20 6.2 Urval
För att välja ett urval till en undersökning behöver man inte bara välja ut intervjupersoner, man ska även ringa in det området som ska studeras för att kunna bestämma vilka som ska delta i studien (Ryen, 2011: 70). Området i vår studie är nätdejting vilket gör att valet av respondenter utgår ifrån att intervjupersonerna använder nätdejtingtjänster. Larsson (2000: 56) menar att urvalet till studien beror på studiens syfte och vad man vill att urvalet ska representera. På grund av tids­ och resursskäl gjorde vi ett så kallat bekvämlighetsurval när vi valde ut respondenterna (Larsson, 2000: 58). Nästan alla respondenter är personer som befinner sig i vår geografiska omgivning. Vi har också gjort ett så kallat snöbollsurval, där vi kontaktat en person som sedan lokaliserat nästa person (ibid.). Martyn Denscombe (1998: 142) menar att respondenterna som väljs ut i en undersökning ska utgöra nyckelpersoner på fältet och informanterna i vår undersökning är nyckelpersoner eftersom de är unga, nätdejtande singlar. Studien genomfördes på​
​
10​
​
singlar i 22­32­ års­åldern. Åldersgruppen kan betraktas som unga vuxna, en åldersgrupp som RFSU definierar människor mellan 21 och 35 år (rfsu, 2013: 26) och utifrån detta har vi valt respondenterna, som då har varit mellan 22 och 32 år gamla. Respondenterna tillhör en generation som växt upp med smartphones och internettrafik. Billy Ehn och Orvar Löfgren (2012: 85) talar om detta som två tekniska världar, en analog och en digital. Man kan säga att respondenterna har vuxit upp under den digitala teknikens utveckling. De har på kort tid tagit den digitala kommunikationstekniken till sig, lärt sig använda den och därmed gått från ett liv utan den till ett liv med bland annat smartphones och internettrafik, vilket är en ytterligare orsak till varför vi valt just denna åldergrupp. Målgruppen är med det sagt en generation med bättre förståelse för medietekniken och har högre digital teknologianvändning än en tidigare generation (ibid.). Utifrån detta resonemang är de unga vuxna idag den yngsta generationen som använder nätdejtingtjänster, eftersom de flesta nätdejtingsidor riktar sig till denna målgrupp och bland annat har kravet att man ska vara minst 18 år för att bli medlem (Mazily, 2015­03­15, Happypancake, 2015­03­15, Badoo, 2015­03­15). Detta gör vår målgrupp intressant att studera. Vårt urval består av en grupp singlar, både män och kvinnor, som nätdejtar. Att vi väljer att intervjua både män och kvinnor ger oss en bild av eventuella likheter och skillnader mellan 21 deras nätdejtande, samtidigt som det också är ett representativt urval gällande nätdejting eftersom både män och kvinnor nätdejtar. Vi vill dock påpeka att det inte är en genusstudie vi genomför och respondenternas kön är bara av sekundär betydelse för vårt urval. 6.3 Utförande
Samtalsintervjuerna hölls enskilt med 10 respondenter. För att bestämma plats för intervjuerna utgick vi främst ifrån Trosts tips om att det inte ska finnas några åhörare, att miljön för intervjun ska vara så ostörd som möjligt och att intervjupersonen ska känna sig trygg både i miljön och med situationen (Trost, 1997: 41­42). Utefter detta har vi oftast försökt att låta intervjupersonen bestämma var vi ska träffas och samtalen har därmed genomförts på olika ställen. Två av intervjuerna har på grund av geografiskt avstånd och sjukdom behövt genomföras via Skype. Två intervjuer hölls, på respondenternas begäran, hemma hos respondenterna själva. Resterande intervjuer hölls i samtalsrum på Malmö högskolas bibliotek Orkanen. Direkt när vi tog kontakt med intervjupersonerna (även om detta skedde på olika sätt, personligt, över telefon och genom mail/sociala medier) informerade vi dessa om att intervjun kommer att betraktas som konfidentiell och att respondenterna i sin tur är anonyma. Ingen utomstående kommer få ta del av information som kan kopplas till den enskilde och vi kommer inte heller ange några igenkänningstecken på intervjupersonerna (Trost, 1997: 39­40). Detta löfte till intervjupersonerna har vi naturligtvis hållit. Konfidentialitet är också något som skapar trygghet hos respondenten och vetskapen om anonymitet kan medföra att respondenten känner sig mer bekväm i att prata fritt och delge sina tankar (ibid.). Dessutom fick respondenterna innan intervjun information om att de inte behöver svara på frågor om de upplevde att de inte ville. Dock inträffade detta aldrig, antagligen beroende på att vi medvetet valt att inte ställa några känsliga eller allt för personliga frågor. Vi var två som intervjuade och detta ser vi som en fördel. Vi menar att vi på så sätt lyckades få en större informationsmängd och förståelse eftersom vi är samspelta (Trost, 1997: 44). Däremot är detta en viktigt punkt, som vi även kommer att återkomma till i validitetsdiskussionen, eftersom Trost pekar på att två intervjuare skulle kunna ses som ett slags maktövergrepp och att intervjupersonen skulle kunna hamna i en form av underläge. Dock menar vi trots detta att vi lyckats skapa ett gott förtroende med alla intervjupersoner kanske också just på grund av att vi var två intervjuare, något som även Trost pekar på (1997: 44). 22 Inspirerad av Steinar Kvales sju stadier har Trost bland annat tagit upp att man under intervjun inte bara måste vara uppmärksam på svaren man får av intervjupersonerna både verbalt och icke­ verbalt utan också relationen mellan dessa (Trost, 1997: 29­30). Vi har gjort materialet bearbetningsbart genom att spela in samtalen och därefter transkriberat det inspelade materialet. Under tiden intervjuerna genomfördes förde vi anteckningar. Med hjälp av de inspelade intervjuerna och anteckningarna från samtalen fångade vi upp de viktigaste och mest centrala delarna som vi sedan med hjälp utav det teoretiska ramverket utgår ifrån i vår analys. 6.4 Intervjuguide
När man genomför kvalitativa samtalsintervjuer är standardisering viktigt, det vill säga att frågorna och situationen är densamma för alla intervjupersoner (Trost, 1997: 19). Det kan till exempel handla om att frågorna ställs i samma tonläge, att frågorna är formulerade på samma sätt och kommer i samma följd i alla intervjuer och att man ger/inte ger samma förklaring till alla som intervjuas (ibid.). Med andra ord utmärks kvalitativa studier i regel av hög standardisering (ibid.: 22). Att frågorna ställdes i samma tonläge kan vi naturligtvis inte helt garantera, men vi menar ändå att stämningen och miljön var trygg och avslappnad under samtliga intervjuer och att frågorna därför uppfattades på samma sätt, det ser vi också i de svar vi fått av respondenterna. Vi genomförde personliga samtalsintervjuer i form av semistrukturerade intervjuer, där en rad frågor är förformulerade men att man kan ställa vissa följdfrågor om det blir relevant för studien (Larsson, 2000: 55). Under intervjuerna utgick vi alltid i från samma intervjuguide (se bilaga) och respondenterna fick frågorna ställda för sig i samma ordning. Semistrukturerade intervjuer öppnar som beskrivet upp för att ställa följdfrågor, vilket också gjordes i mindre utsträckning. Men då intervjuguiden var omfattande räckte det oftast att ställa bara de frågor som intervjuguiden innehöll. I kvalitativa intervjusammanhang handlar det hela tiden om att få fram värdefull information och när man inte längre får fram den typen av information ska man som intervjuare inte heller ställa följdfrågor (Lantz, 2013: 69). Dessutom förklarade vi vad vi avsåg med vissa ord som till exempel partner, nätdejting och relation. Även här fick alla samma begreppsförklaring. Hur man som intervjuare väljer att inleda intervjun är av stor vikt. Trost (2010: 84) menar att de första frågorna som ställs i intervjun kan vara avgörande för hur resten av intervjun 23 kommer att se ut. En intervju bör med andra ord börja lättsamt för att man ska kunna bygga upp det förtroende som behövs (ibid.). För att få respondenterna att känna sig bekväma under intervjun inledde vi med med att ställa enkla frågor om respondenternas bakgrund, exempelvis ålder, sysselsättning och var de bor. Därefter hade vi ett antal teman: relationsstatus, plattformar och betalning, omgivning, att matcha, konsumtion, att träffas och risker. Utifrån varje tema ställde vi ett antal frågor. Som intervjuare är det mycket viktigt att vara följsam (Trost, 2010: 72) och av den anledningen blev tematiseringen ibland inte enligt upplägget beroende på den intervjuades svar. 6.5 Material
De transkriberade samtalsintervjuerna samt anteckningarna utgör det empiriska materialet som ligger till grund för vår analys. Uttalanden av respondenterna utgör primärkällor och för att senare driva analysen framåt väver vi samman redovisningen av materialet och citaten av respondenterna (Larsson, 2000: 67). Enligt Larsåke Larsson (2000: 67) är detta ett effektivt sätt att både belysa och exemplifiera framställningen. Citaten ska utgöra ett stöd och skapa trovärdighet i analysen (ibid.). Vi har valt att återge citaten så nära källans utsaga som möjligt men för att underlätta läsbarheten och att göra texten mer följsam har vi också valt att varsamt redigera utsagorna (ibid.). Nedan följer en presentation av intervjupersonerna. 24 Kön Födelseår Sysselsättning Bor Nätdejting­ Namn (vi tjänst/er gett resp.) Respondent 1 Kvinna 1989 Studerande Malmö Tinder Anna Respondent 2 Kvinna 1992 Studerande Malmö Tinder Malin Respondent 3 Kvinna 1983 Arbetande Stockholm Happy Kim Pancake, Tinder, Elitsinglar Respondent 4 Kvinna 1991 Arbetande Oslo Tinder Frida Respondent 5 Man 1990 Studerande Malmö Tinder, Johan Mazily Respondent 6 Man 1990 Studerande Lund Tinder Fredrik Respondent 7 Man 1986 Studerande Lund Tinder Daniel Respondent 8 Kvinna 1989 Studerande/ Landskrona Tinder Emelie Arbetande Respondent 9 Kvinna 1990 Arbetande Malmö Tinder Caroline Respondent 10 Man 1984 Studerande Malmö Tinder Markus För få en mer flytande text och för att underlätta läsarens förståelse i resultat­ och analyskapitlet har vi valt att ge respondenterna fiktiva namn. 6.6 Validitetdiskussion
Att validera handlar om att kritiskt ifrågasätta sin studie (Brinkman och Kvale, 2014: 300). Kvalitativa metoder, som till exempel personliga intervjuer som vi har genomfört, bygger på små urval och är därför i en statistisk mening inte representativ för befolkningen (Trost, 1997: 18). Ändå menar vi, liksom Trost, att kvantitativ data ofta blir svår att förstå sig på och kvalitativ data ofta är mer konkret (Trost, 1997: 18). Dessutom menar vi, som tidigare nämnt, 25 att endast en kvalitativ metod kan ge svar på frågorna i vårt syfte eftersom vi vill få reda på människors uppfattning om ett specifikt fenomen. Vid kvalitativa studier är avsikten att studera mönster och förändringar. Alla våra intervjuer har innehållit samma frågor men respondenternas svar har indikerat på ämnets flexibilitet och olika nyanser (Trost, 1997: 99­100). Vår undersökning håller hög giltighet, också kallat validitet, eftersom vi studerar det ämne vi har för avsikt att studera (ibid.: 101). Undersökningen får i ett större perspektiv däremot lägre validitet eftersom 10 respondenter är ett för litet antal personer för att det ska kunna säga något generellt om målgruppen. För att höja studiens validitet hade den behövt genomföras i större omfattning. Vi menar ändå att 10 personer är ett tillräckligt antal för att vi ska kunna se generella drag bland respondenterna och med stöd mot tidigare forskning kan vi se liknande eller motsatta mönster. De respondenter som ingår i vår urvalsgrupp utgör en homogen grupp eftersom de alla bland annat utgör en yngre generation nätdejtande singlar, är högutbildade och bor i storstäder. Larsson (2000: 69) skriver att en av de viktigaste strategierna för att få hög kvalitet på sin studie och få fram den intervjuades innersta värderingar och tankar är att skapa ett gemensamt förtroende i samtalet. Att två intervjuer genomfördes via Skype och två hemma hos respondenterna kan också ha påverkat resultatet av studien. Via Skype förlorar man möjligheten till att tydligt se respondentens kroppsspråk eller andra icke verbala reaktioner. De två intervjuer som hållits hemma hos respondenten i fråga var på vederbörandes begäran och av den anledningen menar vi att att det inte har någon negativ påverkan på studiens validitet då respondenterna känt sig trygga i sin egen hemmamiljö. Resterande intervjuer hölls i grupprum på Malmö högskolas bibliotek. Vi menar trots olika miljöer, att stämningen varit god under alla intervjuer och att miljön inte påverkat studiens resultat, eftersom oavsett intervjuplats upplever vi att respondenterna har känt sig trygga, vilket utgör grunden för att de ska svara sanningsenligt på intervjufrågorna (Trost, 1997: 42, Larsson, 2000: 69). I efterhand har vi också kommit fram till att vi ställt frågor som kanske inte har varit helt relevanta för vår analys. Det har gjort att vi inte har använt allt transkriberat material från intervjuerna, eftersom det har varit för omfattande. Det material som vi anser vara mest centralt för vårt syfte och våra frågeställningar är den empiri vi har grundat analysen på. Vi ställer oss kritiska till om vissa frågor i intervjuguiden inte har varit relevanta för vår studie. 26 Dock menar vi att man inte alltid i förväg kan förutse vilka frågor som verkligen får relevans. Som vi såg i del 6.5 material studerar de flesta av våra respondenter på eftergymnasial utbildning/har avslutat en eftergymnasial utbildning. Detta är något som kan ha haft betydelse för studiens resultat utifrån hur respondenterna resonerar kring fenomenet nätdejting. Dessutom bor nästan alla respondenter i storstäder. Detta kan ha haft viss betydelse för resultaten i vår studie eftersom de flesta använder applikationen Tinder för sin nätdejting. Tinder bygger på preferensinställningar i vilken man som användare ställer in i vilken omkrets potentiella partners eller “rekommendationer”, som Tinder kallar partnerförslag, ska visas. Detta kan leda till att man i storstäder med stor befolkningsmängd har ett större “utbud” av potentiella partners än vad man har på landsbygden eller i mindre städer, vilket i sin tur kan ha betydelse för uppfattningen respondenterna har kring att det idag finns väldigt många potentiella partners på nätdejtingtjänsterna. Likaså skulle man kunna diskutera ifall det generellt är någon skillnad på uppfattningar om nätdejting bland människor i storstäder och människor som bor på landet/i mindre städer, men vi menar att det vore en annan studie. Vi har inte tagit hänsyn till den sexuella läggningen hos våra respondenter på grund av att det för vår studie inte är relevant och det skulle också kunna vara en annan studie. Några av respondenterna var vi bekanta med innan undersökningen. Detta kan ha haft betydelse för resultatet. Samtidigt ser vi det faktumet att vi varit bekanta med några av respondenterna som positivt, eftersom det skapar en trygghet och öppenhet mellan respondent och intervjuare som leder till ett uppriktigt och ärligt samtal vilket är viktigt eftersom ämnet nätdejting, som nämnt, kan betraktas som känsligt. Något annat vi vill diskutera är att vi är kvinnor som genomfört intervjuerna och vi har dessutom i regel genomfört intervjuerna tillsammans. Att respondenter och intervjuare är sam­ eller olikkönade har en viss påverkan enligt Trost. Han menar att man exempelvis kan ta vissa saker för givet om man är av samma kön som den man intervjuar och att vissa ämnen kan vara känsliga om man är olikkönade, så som exempelvis mäns våld mot kvinnor (Trost, 1997: 43). Vi menar att det skapats en tillräckligt god atmosfär för att alla respondenter skulle känna sig trygga. Dessutom kan vi utifrån studiens resultat dra slutsatsen att män och kvinnor kände sig lika trygga under intervjuerna. Alla delade med sin av sina tankar och värderingar likvärdigt. Vi var som sagt i regel dessutom två intervjuare, vilket skulle kunna ses som ett slags maktövergrepp utifrån respondentens synvinkel (Trost, 1997: 44) dock menar vi, liksom 27 Trost, att det snarare varit en stor fördel med att vara två intervjuare då vi är samspelta och på så sätt kunnat få större informationsmängd och förståelse och vi har gett varandra stöd för att genomföra bra intervjuer (ibid. : 43­44). 28 7.0 Resultat och analys
I detta kapitel presenterar vi vad vi har kommit fram till i vår studie och hur vi ser kopplingar till den vetenskapliga grunden som lades i den tidigare forskningen och teoretiska ramverket. Då syftet samt frågeställningarna ligger till grund för denna analys har vi valt att dela in detta kapitel i tre olika teman; ­
Nätdejtares motiv ­
Relationsshopping ­
Människan bakom skärmen 7.1 Nätdejtares motiv
I denna del av analysen har vi tittat på ett antal olika bakomliggande orsaker eller motiv till varför unga singlar i målgruppen 22­32 år nätdejtar idag. Som vi beskrev i bakgrunden i kapitel 3 råder det idag en ökande singelkultur i Sverige och användningen av nätdejtingtjänster har blivit allt vanligare (SCB, 2015­02­11, Berge, 2013). Enligt RFSU:s rapport “Kådiskollen 2013” har Internet och sociala medier blivit så integrerade i människors liv att det ses som en naturlig följd att det även integreras i relationer (rfsu, 2013: 26). Hela 60% av den svenska befolkningen är positivt inställda till att träffa en partner på Internet (ibid.) Som vi beskrev i det teoretiska ramverket har människors sociala interaktionsmönster förändrats i och med Internets uppkomst som kommunikationsmedium och medier tas idag allt mer för givet (Bjurström, Fornäs, Ganetz, 2000: 10­11, Castells, 2001: 125). Som vi tog upp i kapitel 4 har forskare hittat en skala där de identifierat olika faktorer som ligger till grund för varför människor nätdejtar. Några av faktorerna är äventyr (anonymitet, möjligheten att träffa nya människor, enkelheten att kommunicera, nyfikenhet och emotionellt stöd), flykt till en virtuell värld (flykt från verkligheten och social kompensation) och romans (kärlek och sexpartners) (Wang och Chang, 2010: 290­292). Caroline förklarar till exempel vad det var som gjorde att hon började nätdejta: Jag tror det var för att träffa nya människor, just det här att man liksom redan har träffat alla kompisars kompisar, det är mycket samma gäng. Så det var för att träffa nya människor. 29 Dessutom säger hon att hon söker både vänner och en kärleksrelation, vilket flera av respondenterna uttrycker. Våra slutsatser om Wang och Changs skala är att vi kan läsa in många av deras faktorer på de nätdejtande respondenterna i vår studie. Däremot menar vi att deras skala verkar något förenklad och inte ser till djupare/mer bakomliggade motiv till varför unga singlar idag nätdejtar. Framöver kommer vi att presentera och diskutera de resultat vi kommit fram till om varför unga singlar nätdejtar idag. 7.1.1 Teknologiutvecklingen
Gratistjänsten Tinder, som vi upptäckte att alla respondenter i denna undersökning använder, har de senaste åren fått väldigt stor genomslagskraft.​
Något som blev tydligt är att just den ​
plattformen användes främst på grund av dess utformning. Många poängterar att applikationen är enkel, användarvänlig och roligt utformad, vilket vi ser som en möjlig förklaring till dess stora genomslag. Flera av respondenterna menar att Tinder till och med kan liknas vid ett spel och i många fall används som eller istället för ett spel. Respondenterna beskriver Tinder som lättillgängligt och lekfullt men samtidigt ger Tinder en seriös möjlighet till att hitta en potentiell partner. Dessutom är många positiva till att båda parter i en potentiell relation måste gilla varandra för att få en match på Tinder och först då få möjligheten att inleda en konversation. Flera av respondenterna är positiva till detta eftersom de anser att denna funktion sållar bort personer de inte är intresserade av. Anna berättar att hon främst använder applikationen Tinder som tidsfördriv och påstår att hon inte aktivt söker en seriös partner: Den är mer användarvänlig och man bara liksom scrollar och inte mer, det här att man på en gång måste skriva med någon eller sådär. Jag tycker att den (Tinder, vår anm.) är enklare. Daniel förklarar också att det var just enkelheten som fick honom att börja nätdejta: Det är nåt som inte är så konstigt för att det är gratis, det här att man inte måste göra så mycket commitment för att börja nätdejta. Med kontaktannonser förr i tiden, det var ett väldigt stort steg, nu är det liksom bara en app, koppla till Facebook, välj lite bilder. Vem som helst kan göra det. 30 Fredrik resonerar i likhet med både Anna och Daniel. Han menar att tekniken ligger till grund för människors sätt att kommunicera: Men det är väl tekniken och man utnyttjar tekniken på nya sätt. Speciellt nu när det finns på telefonen, det är lite vanligare nu. Som Daniel säger kan vem som helst idag börja nätdejta, utan vidare ansträngning. Vi ser här en tydlig koppling till både Baym och Gauntlett som menar att teknikens utveckling har fått människor att delta i det Gauntlett kallar för “gör­det­själv­kulturen” där tekniken gjorts lättillgänglig och interaktiv (Gauntlett, 2011: 2, Baym, 2010: 59­60). Det är därför rimligt att påstå, i linje med både Baym och Gauntlett, att ny kommunikationsteknologi medför nya möjligheter för människor. Ytterligare en möjlig anledning till att nätdejting blivit allt vanligare återkopplar till Castells (2001: 141) resonemang kring den nätverkande individualismen och den mängd valmöjligheter som uppstår på grund av institutionernas upplösning. Alla respondenterna i vår studie är heltidsstuderande eller heltidsarbetande och vi menar därför att det är möjligt att dessa personer själva väljer umgänge baserat på när individen själv vill och kan umgås. Om en person vill hitta en partner kan hen leta efter en partner hemifrån soffan en torsdagskväll, på sina egna villkor vilket tyder på individualism. 7.1.2 Att betala för nätdejting
Vi ser att en väldigt betydande orsak till att singlarna nätdejtar är enkelheten, men också andra saker som har med teknologiutvecklingen att göra. En stor faktor har också varit att nätdejting är just gratis. Respondenterna i vår undersökning är alla tveksamma till att betala för nätdejtingtjänsterna. Endast en av respondenterna är betalande medlem. Kim, som betalar för nätdejtingtjänsten Elitsinglar, förklarar varför hon har valt, till skillnad från de andra respondenterna, att betala för att nätdejta: Jämfört med dom som är icke­betalande så är det lite mer seriöst med tanke på att man betalar ganska mycket för att gå med där. Om man inte betalar så kan man hitta vem som helst. 31 Som ovan beskrivet är det bara en av respondenterna som i nuläget betalar för att nätdejta och två respondenter har betalat under en kortare period för att prova “premiumversioner” av nätdejtingtjänster, vilket har gett dem möjligheten att kunna se fler potentiella partners och ha möjligheten att skriva med fler. Alla utom Kim kan inte i nuläget tänka sig att göra det på grund av att de påstår att de inte söker efter något seriöst eller menar att de är nöjda med de nätdejtingtjänster som är gratis. Kim som är kund på nätdejtingtjänsten Elitsinglar, efter att ha provat på andra betaltjänster, bland annat match.com och e­darling.se, förklarar: Jag har nyligen signat, så nu testar jag den i ett år och det jag tyckte var att människorna där var mer i min egen smak kan man säga. Hon menar att anledningen till att hon nätdejtar är att hon vill hitta ett seriöst förhållande, att hon betalar på grund av en desperation som uppstått eftersom hon upplever att det är svårt att träffa nya människor offline. Detta sökande efter en livskamrat som Kim, den äldsta av respondenterna, beskriver är lik den bild de flesta av våra respondenter har. De flesta skulle kunna tänka sig att betala för nätdejting, oftast om de vore “äldre, desperata eller letar efter något mer seriöst”. Anna förklarar dessutom att hon i sin livssituation som student prioriterar att lägga sina pengar på annat och ställer sig frågan: [...] vad är värt att betala för? Är kärlek värt att betala för på det sättet? Även Malin tänker i liknande banor och menar dessutom, till skillnad från de övriga respondenterna, att hon aldrig skulle kunna tänka sig att betala för nätdejting. Hon förklarar att det för henne är en principsak och en klassaspekt: [...] och då blir det blir motsägelsefullt. Jag tycker inte att det ska kosta någonting, jag tycker att det ska vara tillgängligt för alla. Att applikationen Tinder är gratis och därmed tillgänglig för alla ser vi som en ytterligare anledning till att just den nätdejtingtjänsten har fått så stor genomslagskraft. Detta går också i linje med Gauntletts “gör­det­själv­kultur” som innebär att vem som helst som har tillgång till Internet får nya möjligheter (Gauntlett, 2011: 2). Vi menar att alla människor på så sätt, tack vare den digitala teknologiutvecklingen, ingår i en slags gemenskap eftersom Internet 32 välkomnar vem som helst på grund av att väldigt många tjänster som erbjuds är gratis. Detta gör att vissa människor är villiga att betala, just för att avgränsa sig från den stora massan. 7.1.3 Tindernormen
Respondenterna har alla en gemensam uppfattning om att det som singel är helt normalt att nätdejta. Detta faktum ser vi som ytterligare en anledning till att unga singlar idag använder nätdejtingtjänster. Caroline förklarar att hon började nätdejta via tjänsten Tinder med anledning av att hon uppfattade att det började bli “väldigt stort”. Hennes resonemang tyder på att hon nätdejtar för att många andra gör det och hon, som de flesta andra respondenter ser viss nätdejting (i detta fall att ha och använda applikationen Tinder), som “mainstream” eller som något normalt bland singlar. Även Daniel hade samma anledning till varför han laddade ner Tinder för att börja nätdejta: Många vänner hade det och det såg rätt kul ut att sitta där och swipea fram och tillbaka. Han menar dessutom att nätdejting genrellt förlorar lite av sin stigma på grund av att det för det mesta är gratis och för att det inte krävs någon vidare ansträngning för att börja nätdejta. Detta visar både på lättillgängligheten och normaliseringen. Anna resonerar på samma sätt som Daniel: [...] vad jag hörde när jag skaffade Tinder var att alla har Tinder liksom. Det finns alla typer vilket kändes som att det var lite mer, någonting som passar mig då eftersom det är för alla uppenbarligen. [...] Jag tror väl att det har blivit som en social popularitet att använda sig av Tinder bland singlar i min ålder. Anna menar, likt Daniel, att hon valde att ladda ner just applikationen Tinder med anledning av att hon upplevde att flera andra singlar i hennes närhet nätdejtande via Tinder. Allt detta tyder på att det råder en slags norm bland unga singlar att nätdejta. Dock måste man självklart i viss mån ställa sig kritisk till denna slutsats då vi endast talat med singlar som faktiskt nätdejtar, men som vi ser tyder mycket på att många i deras umgängen nätdejtar vilket har lett till att de själva laddar ner exempelvis applikationen Tinder. Detta tyder på en trend vilken helt går i linje med den bakgrund vi lagt till grund för i vårt arbete; det blir allt 33 vanligare att försöka hitta en partner på Internet i det digitaliserade nätverkssamhället. Dessutom ser vi här tydliga samband med Castells teori om att begreppet gemenskap har fått en ny betydelse genom digitaliseringen som skett i samhället. Det innebär att gemenskap inte längre nödvändigtvis har en rumslig avgränsning, utan likaså kan handla om en gemenskap i en virtuell värld (Castells, 2001: 134­135). Vi menar att nätdejting idag också har att göra med den gemenskap Castells beskriver. Unga singlar laddar idag ner nätdejtingapplikationer/tjänster för att det, som vi ovan beskrivit, har blivit en slags norm att göra det. Många av våra respondenter gör det för att deras vänner gör det, vilket tydligt pekar på att de gör det för att skapa eller upprätthålla en gemenskap med sina vänner på ett digitalt och virtuellt plan i första hand men som också blir till en gemenskap offline, där man med vänner pratar om nätdejting och till och med nätdejtar tillsammans. Något som Castells också talar om är att människor i det individualiserade nätverksamhället i allt större utsträckning engagerar sig i sociala nätverk online (Castells, 2001: 139). Denna trend ser vi också bland respondenterna som i regel tycker det är helt naturligt att engagera sig på allt fler sociala och digitala plattformar, en kategori som vissa nätdejtingapplikationer skulle kunna räknas till. Dessutom använder flera av respondenterna flera olika, eller har använt/provat flera olika nätdejtingtjänster, vilket tyder på samma sak. Dessutom kan man fundera över Millers teorier om konsumtionsbeteende som pekar på att shopping idag ofta handlar om att passa in socialt (och imponera på andra människor) för att höja sin sociala status (Miller, 2009: 1). Att många respondenter förklarar att de nätdejtar för att deras vänner gör det bekräftar det Miller säger. Dessutom kan vi hos Anna, som beskriver att hon ofta sitter tillsammans med sina vänner och nätdejtar och sedan jämför matchningar, se tendenser av att att man genom nätdejting också försöker att imponera på sitt sociala umgänge vilket går i linje med Millers teori (2009: 1). Detta beteende menar vi leder till att personer verkar betraktas som varor eller produkter. Dock vill vi också poängtera att det inte verkar vara endast ett konsumtionsbeteende som gör att människor nätdejtar, även om kopplingarna här utifrån bland andra Baumans teorier är starka. Utifrån detta resonemang ser vi tendenser av shoppingbeteende i unga singlars användning av nätdejtingtjänster. 7.1.4 Att prata om nätdejting
Som vi ser i stycket ovan verkar nätdejting ha blivit till en slags norm bland unga singlar idag. Hand i hand med detta ser vi att det skett en normaliseringsprocess kring fenomenet 34 nätdejting och en central aspekt visade sig under studiens gång vara huruvida nätdejting är tabubelagt eller inte som samtalsämne idag. Kanske beroende på att nätdejting ses som allt vanligare visar vår studie att nätdejting inte längre verkar vara lika tabubelagt idag som det har upplevts som tidigare. De flesta respondenter pekar på att det har skett en förändring under de senaste åren. Caroline säger: Innan var det lite så att man skrattade lite åt det och inte riktigt pratade om det. Men nu kan jag prata mer öppet om det. Det kanske är för att man blivit äldre eller att det blivit mer accepterat i samhället. Även Fredrik resonerar på samma sätt: Jag tror att det är mindre tabubelagt nu när man har det så lättillgängligt. Alla respondenter menar att de öppet kan prata om nätdejting med sina vänner och flera berättar att de ofta och gärna nätdejtar tillsammans. Att både prata om nätdejting och att nätdejta tillsammans (som att exempelvis jämföra och visa upp matchningar) är något som beskrivs som vanligt bland flera respondenter. Dock menar de flesta att de normalt inte nätdejtar på offentliga platser, eller som Caroline uttrycker det: [...] Men jag gör det väl inte jätteoffentligt, jag vinklar väl lite på telefonen om jag sitter på bussen. Trots den förändring som tycks ha skett gällande acceptansen av nätdejting tyder detta resonemang på att det fortfarande råder viss tabu kring att nätdejta. Ingen av respondenterna nätdejtar öppet på offentlig plats. Att nätdejtandet sker hemifrån eller i smyg stärker ytterligare tabun. Dessutom är nätdejting som samtalsämne, trots att många menar att det skett en förändring, fortfarande till viss del också tabubelagt när det gäller att tala med familj, arbetskollegor och övriga bekanta. Frida menar att Tinder är mer socialt accepterat än andra nätdejtingsajter och när det kommer till att tala med familj och arbetskamrater om nätdejting säger hon: 35 Ja, med Tinder kan jag väl det. Men jag hade väl inte kunnat gjort det om jag hade varit på en seriös sida. Tinder är liksom lättare… ​
“han var söt, han var inte söt, han var söt…”​
Typ match.com är mer seriös och då hade man ju liksom “han gillar jag, han gillar jag inte…”. Tidigare forskning om huruvida nätdejting är tabubelagt eller inte har gett lite olika resultat i de studier vi presenterade i forskningsöversikten. Dessa var från år 2009 respektive år 2010. Våra resultat går i linje med Araya, Chans och Nekmouches slutsatser eftersom vi ser att de unga singlarna säger att nätdejting inte är tabubelagt som samtalsämne (i takt med att nätdejting blir allt vanligare), samtidigt som deras beteende visar det motsatta eftersom de bara nätdejtar i smyg eller hemifrån. 7.2 Relationsshopping
Resultatet av studien visar att det finns tydliga likheter mellan beteenden på nätdejtingsajter och vid shopping. Bauman beskriver shopping som en köpprocess där köparen eller konsumenten är ute efter att tillfredsställa behov (Bauman, 2007: 10). De behov som tillfredsställs är som Bjurström, Fornäs och Ganetz beskriver förbundet med den oplanerade fritiden och handlar inte enbart om inköpet och urvalet av varor, utan också om sociala, kulturella och psykiska processer vilka är njutningsorienterade (2000: 55). Detta är något vi ser tydligt i våra respondenternas svar. När respondenterna nätdejtar handlar det ofta om kortvarig njutning eller tillfredsställelse av behov på fritiden. Många säger att de nätdejtar när de har tråkigt eller inte har något bättre för sig. I detta kan man tydligt läsa in att de känner den kortvariga glädje som Bauman beskriver att shopping kan ge (2007: 18). Vi menar att respondenternas nätdejting därför kan liknas vid människors shoppingbeteende. 7.2.1 Det stora utbudet av potentiella partners
Som vi redan fastslog i bakgrunden finns det idag väldigt många singlar i Sverige (SCB, 2015­02­11) och väldigt många av dessa använder nätdejtingtjänster för att hitta en partner (rfsu, 2013: 26). Detta har gjort att det finns ett enormt stort utbud av potentiella partners, vare sig om det handlar om en partner för ett långvarigt förhållande, en sexrelation, en vänskap eller bara någon att skriva med. I regel är respondenterna i vår studie mycket positiva till det stora utbudet av potentiella partners på nätdejtingtjänster idag. De menar att det underlättar partnersökandet, oavsett vad de söker. Många säger att nätdejting är ett lätt och bra alternativ 36 till att komma i kontakt med nya människor. Flera upplever att de redan träffat sina vänners vänner och att de offline har svårt för att träffa nya människor. Samtidigt menar till exempel Caroline att det finns en risk för att bli mer kräsen på grund av det stora utbudet. Anna säger likt Caroline: [...] man matchar och orkar inte göra mer, för att det är så stort urval. [...] För att det finns för många guldkorn, det finns inte ett, utan det blir för mycket av det goda tror jag. Och, så jag tror att [...] delvis blir folk lata för att det också är så att det utvecklas så pass fort att man redan har hunnit tröttna lite på det här konceptet. Det är inte så exotiskt längre och ändå har det inte gått lång tid. På grund av att det har blivit en sådan majoritet som använder Tinder, om vi nu tittar på det. Och då tappar det tjusningen lite också. Emelie är positiv till det stora urvalet av singlar och menar att hon slipper känna sig ensam som inte har en partner. Malin ställer sig också positiv till att det finns ett stort utbud av potentiella partners och därmed många alternativ. Dessutom beskriver hon att hon får kontakt med människor hon aldrig annars hade träffat eller vågat prata med. Dock menar hon, liksom Kim, att det stora utbudet till viss del upplevs som jobbigt på grund av att hon måste göra så många aktiva val till följd av det stora utbudet och att det blir svårare att hitta just den personen/de personerna hon verkligen söker. På liknande sätt beskriver Malin: [...] alltså det är ju otroligt jobbigt att man på något vis också hela tiden känner att man kanske går miste om någonting, att det finns något annat där. Det är som att det hela tiden ska finnas någonting bättre. Den här idén om att gräset är grönare på andra sidan den är ju så stark och det tror jag är sån otrolig fälla också, så det är ju lätt att överkonsumera och missbruka det här, vilket gör att man då till slut slutar se att det är människor tror jag. Denna problematik, som också Wennerstein och Bengtsson beskriver, som handlar om “too­much­choice­effect” pekar mot exakt samma sak. Människor får idéer om att de alltid kan hitta en bättre (potentiell) partner (Wennerstein och Bengtsson, 2010: 40). Som Malin beskriver resulterar det kanske till och med i att människor tenderar att sluta se personer som just människor utan snarare produkter/varor. Frida beskriver en liknande trend och berättar att 37 det blir enklare att säga nej till en person till följd av att det finns så många att välja mellan. Dock vill vi påpeka att respondenterna är väldigt oense i denna fråga. Andra beskriver att de inte skulle välja bort en potentiell partner på grund av att det möjligen går att välja någon bättre. Till exempel säger Daniel: Kul, det är kul att folk försöker på andra sätt än på krogen. Att folk väljer fler vägar. Det är inte så att jag skulle tänka att jag kan “tindra” så jag kan hitta någon bättre, hittar jag någon som känns bra så kör jag på det liksom. Johan beskriver dessutom en annan aspekt av att det finns ett enormt utbud av potentiella partners på nätdejtingsidor. Förutom att man själv aktivt måste välja och välja bort fler människor måste man idag också försöka att själv synas: Alltså det är ju lättare på så sätt att få kontakt. Eller det är ju lättare på så sätt att man når ut till många, men samtidigt så tror jag att det är svårare att faktiskt nå genom ett brus med att säga “här är jag” [...]. Även Emelie menar att hon upplever att hon kan försvinna lite och bli en i mängden på grund av det stora utbudet. Men det är inte bara negativt att det finns ett stort utbud av singlar. Malin säger: Men att det också är positivt, för det gör, som sagt, att människor som jag aldrig hade träffat annars eller vågat prata med, att jag faktiskt har tillgång till dem nu på något vis. Alltså tillgång till att se dem och kanske inleda nånting. Kim beskriver hur hon förhåller sig till utbudet av singlar: [...] du har så otroligt stort spann och du har så otroligt många att välja mellan. Då måste man bara sätta ner foten och ta ett beslut. Och där väljer du snabbt bort det som inte riktigt faller en in… eller har de perfekta kriterierna, så du liksom sållar bort sånt. [...] Man vill ju bara komma åt den där frukten som man själv vill ha. 38 Utifrån detta menar vi att de unga singlarna i grund är positiva till det stora utbudet av potentiella partners på nätdejtingtjänster idag. Samtidigt ser några respondenter risker med att de själva “går under” i flödet eller att de blir mer kräsna på grund av att det kan uppstå en känsla av att de vill hitta någon bättre. 7.3 Människan bakom skärmen
Appen Tinder är utformad så att användarna får titta på varandras profiler för att få en match om båda säger ja till varandra. Eftersom profilen huvudsakligen består av bilder på användaren och möjligen en liten presentationstext, som bara visas när man klickar på profilen, är en stor del av applikationens funktion baserad på utseendet av användarna. Markus beskriver till exempel att han till en början försökte upprätthålla viss anonymitet när han nätdejtade. Han ville bland annat inte publicera foton på sig själv. Det medförde däremot att han inte fick några matchningar, vilket han menar beror på plattformens (Tinders) utformning. Alla respondenter i vår studie är överens om att det är viktigt att man som nätdejtare har bilder på sig själv. Daniel säger: Ja, det är det (bilder, vår anm.) som lägger grunden. Att bedöma och blir bedömd utifrån en profil som till stor del bygger på de bilder man har valt att visa är något alla intervjupersoner är medvetna om och införstådda med. Daniel säger, om att bli bedömd utifrån bilden i profilen: Kul! Jag har inga problem med det. Tycker de inte om det så tycker de inte om det. Emelie tycker däremot att det är en svår fråga. Hon menar att hon själv avgör sina val beroende på om hon tycker personen i fråga/den potentiella partnern är attraktiv på sina bilder eller inte och att det därför också är okej om andra personer agerar likadant gentemot henne. Samtidigt har hon aktivt valt att inte visa upp några helkroppsbilder, med anledning av att hon inte vill att hennes kropp ska bli bedömd. Anna beskriver att hon vanligen inte bryr sig om det faktum att hon blir bedömd utifrån utseendet och att hon inte bryr sig. Caroline säger: Ja, jag tyckte inte alls om det i början. Men nu har jag väl vant mig lite. 39 Att Caroline i början inte gillade att bli bedömd utifrån sitt utseende, men att hon numera vant sig, tyder på att det skett en normaliseringsprocess inom själva nätdejtandet. Detta är något som vi ser som en slags avtrubbning gällande att se på andra människor och sig själv. Vi ser att detta beteende dessutom produktifierar människor och att de allt mindre ser personen bakom skärmen och allt mer antar ett shoppingbeteende i vilket de ser sig själva och andra användare som någon slags produkt eller vara. Användarna förlikar sig med konceptet där de söker efter en partner men samtidigt behöver “sälja” sig själva precis som Bauman beskriver processerna inom nätdejting inom konsumtionssamhället (Bauman, 2007: 6). Malin är mer kritisk mot den normaliseringsprocess som ägt rum (vilken får människor att sälja sig själva och se varandra som varor). Hon tycker detta är väldigt jobbigt och hon har reflekterat mycket över att bedöma andra utifrån deras utseende och att själv bli bedömd utifrån sitt. Hon beskriver att hon tänkt väldigt mycket på användandet av applikationen Tinder, vad det har för konsekvenser och vilken funktion det egentligen fyller i hennes och andra personers liv. Att bedöma och bli bedömd menar hon ger upphov till att människor objektifierar och sexualiserar personer vilket enligt henne är hemskt på många sätt. Samtidigt säger hon att: [...] men det är också lite så att om man ger sig in i leken får man leken tåla liksom och man får välja att rikta sitt fokus på det som jag tycker är givande med den här appen och det är ju att jag får bekräftelse. Jag träffar människor som jag aldrig annars hade träffat och det fyller liksom en funktion och tillfredsställer behov jag har. Så jag försöker att fokusera på det snarare än hur jag tror att andra eventuellt kan uppfatta mig eller inte. Eller om det är positivt hur de uppfattar mig, då har jag ju självklart ingenting emot det. Alla respondenter menar också att det främst är bilden som är avgörande för om de väljer eller väljer bort en potentiell partner på nätet. Respondenterna menar att de i regel direkt väljer bort personer som inte har någon bild alls i sina profiler. Johan beskriver hur han resonerar när han gör val och eventuella bortval av personer utifrån deras profiler/bilder i applikationen: 40 Om det är en bild på tre tjejer i korta cocktailklänningar, som dricker champagne i en vit lädersoffa och då tänker jag att “hm, vi kommer kanske inte ha så jättemycket att snacka om”. Liksom de övriga respondenterna menar han att det är viktigt att ha bilder i sin presentation, för att det är bilden som är mest avgörande. Fredrik är också inne på samma spår. Han menar att en bild säger väldigt mycket om en person och att han med hjälp av den till viss del kan avgöra vad det är för en slags person, vilka umgängeskretsar denna är i och dylikt. Med anledning av det är det därför till stor del bilden som är avgörande om han väljer eller väljer bort en person. Emelie resonerar likt Fredrik: Hur han väljer sitt fotografi, han behöver inte vara den snyggaste personen som finns, men bara han väljer en bild där han ser trevlig ut. Vissa har ju en cigg i munnen, nån har raklödder, nån står med en tjej bredvid, han kan vara jättesnygg men varför står du med en tjej bredvid när du är på Tinder? Jag tittar jättemycket på bakgrund. Står han i ett skitigt rum? Är det en spännisbild? Det fungerar inte för mig. Bara han ser trevlig ut på en normal bild. På alla plattformar som respondenterna i vår studie använder eller har använt finns det utrymme för att, förutom att publicera bilder, även skriva en presentation eller viss information om sig själv. Kring en skriftlig presentation har våra respondenter väldigt skilda uppfattningar. Många ser presentationstexten som viktig och bra och som ett förstärkande argument för att säga ja till en potentiell partner. Andra är positivt inställda till en presentationstext men ser den inte som nödvändig eller viktig. Malin har, till skillnad från de andra, i grund en negativ inställning till presentationstexter och menar att presentationen snarare kan leda till att hon väljer bort en person: Jag gillar inte riktigt det konceptet med att man ska skriva lite om sig själv. [...] Jag tycker snarare att det faller än att det blir ett plus. Ett rimligt antagande efter vår studie är att respondenterna betraktar presentationstext som något mer seriöst, naturligtvis beroende på vad som skrivits, men har det lagts tid på att skriva en text om sig själv visar personen på sitt engagemang. Som Kim säger: 41 Skriver man ingenting alls så visar det att man inte ens har försökt att anstränga sig och inte alls ens är så pass seriös att man försöker förklara vem man själv är för att hitta rätt person. Alla respondenter är också medvetna om att det främst är utseendet som avgör att de blir valda eller bortvalda. Detta uppfattas dock lite olika. I regel tycker respondenterna att det inte är särskilt jobbigt att bli bedömd utifrån sitt utseende. Frida förklarar till exempel att hon har valt ut bilder som hon själv tycker att hon är fin på. Detta verkar vara vanligt bland respondenterna och visar på tydliga paralleller till Ellison, Gibbs och Heinos studie om nätdejting, där exakt samma sak visade sig; nästan alla respondenter i deras studie representerade sig själv utifrån sina bästa sidor (2006: 426). Detta är en intressant iakttagelse eftersom alla respondenter i vår studie uppger att de presenterade sig från sina bästa sidor, samtidigt som alla menar att de visar en verklig bild av sig själv. De flesta påstår dessutom att de inte blir uppfattade som den person de faktiskt är. Vi menar att detta visar att självuppfattningen, självrepresentationen samt den uppfattning de förväntar sig att andra ska ha inte verkar stämma överens. Vi tycker att Malin sätter ord på detta: Människor är så otroligt komplexa att de har olika sidor. Presentationen på en nätdejtingsajt kan inte visa en rättvis bild av en person då människor är komplexa. Vilket gör att det tenderar att ge en onyanserad bild av personen, men det betyder inte nödvändigtvis att bilden inte är sanningsenlig. 7.3.1 Upplevda risker med nätdejting
Bauman beskriver att en av anledningarna till varför så många människor idag letar efter en partner på Internet istället för att med andra metoder hitta en partner är för att det av många upplevs som ett säkrare, mer kontrollerat alternativ och man slipper ta de risker som oförutsägbarheten i “ansikte­mot­ansikte­möten” bär med sig (Bauman, 2007: 15). Detta är en intressant aspekt, men inget som vi i vår studie har fått bekräftat. Anledningen till att respondenterna i vår studie nätdejtar eller har nätdejtat beror bland annat på nätdejtingtjänsternas utformning, på att deras bekanta gör det och för att de upplever att de har svårt att lära känna fler eller nya människor i de umgängeskretsar och orter de vanligen 42 befinner sig på. Dessutom tyder inget hos våra respondenters svar på att nätdejting görs istället för andra metoder, som Bauman (2007: 15) påstår, utan att nätdejting snarare ses om ett enkelt komplement till att hitta en partner på krogen eller övriga platser och tillfällen. Respondenterna är medvetna om att det finns risker med nätdejting och att de aldrig kan vara säkra på att det är den person som framställs via profilen som de faktiskt har kontakt med. Något vi tolkar som en medveten riskhanteringsstrategi är att flera av respondenterna verkar försöka kontrollera äktheten av en profil. Det gör de genom att titta på andra digitala profiler av personen, som till exempel på Facebook och Instagram. Även om flera respondenter diskuterar huruvida det går att fejka en profil menar de att egna efterforskningar kan ge indikationer på om personen är sann eller falsk. Att kvinnor generellt tydligt tänker på eventuella risker med nätdejting syns också hos Caroline. Utöver att hon träffar killar på offentliga platser under första dejten så väljer hon direkt bort killar/personer som inte har någon bild för att undvika möjliga risker. Detta beteende visade även respondenterna i Couch, Liamputtong och Pitts (2011: 123) undersökning kring nätdejting och risker, där alla respondenter var överens om att om en person inte har ett konto på Facebook betraktades det direkt som suspekt och att det finns en stor risk för att personen inte finns i verkligheten. En av de manliga respondenterna beskriver också att han tittar på om han har gemensamma vänner på Facebook med en potentiell partner (vilket visas på bland annat nätdejtingtjänsten Tinder) när han avgör om han väljer eller väljer bort en person. Allt detta tyder på att nya strategier för att undvika risker kring nätdejting utvecklas, i högre grad av kvinnor, i det digitaliserade nätverkssamhället. Dessutom pekar inget på att risken som oförutsägbarheten i “ansikte­mot­ansikte­möten” bär med sig går att undvika bara för att man nätdejtar, man skulle kunna säga att den bara kommer vid ett annat tillfälle, när man träffar den potentiella partnern offline för första gången. Detta är något många av våra respondenter beskriver, vi vill citera Frida: [...] man har ju haft ett snack innan och liksom pratat men jag tror att det ändå finns en viss nervositet, en ömsesidig förväntan kring “kommer personen i fråga att leva upp till förväntningarna? Kommer jag leva upp till förväntningarna?” 43 Teckning av Peter Steiner, publicerad i ​
The New Yorker ​
(wikipedia.org, 2015­04­16)​
. Precis som vi tagit upp tidigare, att nätdejting skapar stora förväntningar på den faktiska individen bakom internetidentiteten, utifrån Castells resonemang om det nätverkande samhället och nätverksidentiteter (Castells, 2001: 139), ser vi här att de nätdejtande respondenterna har förväntningar på den person de eventuellt ska träffa. Men de också är medvetna om att personen i fråga likaså har förväntningar på en själv, utifrån den nätverksidentitet de byggt upp, vilket skapar en slags risk i ett första möte som handlar om att uppfylla förväntningar och att få förväntningar uppfyllda (eller att eventuellt inte lyckas uppfylla förväntningar). Alla respondenter i vår studie har träffat personer offline som de lärt känna via en nätdejtingtjänst. I regel menar alla att de haft realistiska förväntningar inför det första mötet, dock fanns det naturligtvis också undantag. Daniel säger: En del har varit lite besvikelser, inte riktigt sett ut som de gjorde på bilder. Men å andra sidan fick man göra något kul av det och ha en trevlig dejt ändå men man har väl ändå gett det en chans liksom eftersom personen varit trevlig att prata med. 44 Likt Daniel berättar även Kim: [...] eftersom vi hade skrivit så himla mycket till varandra så tycker jag att bilden (uppfattningen om personen, vår anm.) stämde ganska bra överens. Däremot var ju bilden ganska… bilderna han hade lagt upp stämde inte alls överens med hur han såg ut. Mycket tyder på att respondenterna upplever att de tar en risk när de börjar skriva till en potentiell partner. Dessutom uppger både män och kvinnor i vår studie att det finns en förväntan kring att mannen först ska ta kontakt med kvinnan och inte tvärtom, trots att de flesta kvinnorna däremot påpekar att de gärna först tar kontakt om de verkligen finner intresse för den potentiella partnern. Samtidigt menar flera av respondenterna att det kan kännas jobbigt att eventuellt inte få ett svar av en person de kontaktat. Johan säger: [...] för du har ju ändå tagit kontakt med någon och skrivit “hej” och här är vad jag kan erbjuda dig och om personen inte reagerar så tänker man att “då dög inte jag” och det är ju också en del av internetdejtingens baksida. Frida säger också att hon tycker det är dåligt och respektlöst om hon inte får ett svar av personen hon skrivit till, men samtidigt säger hon att hon inte svarar många heller. Detta tyder på något som Anna beskriver som en “tinderkultur”: Jag tror att... första gången det hände att jag skrev till någon och inte fick ett svar, så tänkte jag såhär att ”men gud är jag så ointressant” man blev lite personligt berörd [...]. Men sen har jag insett att jag förstår lite kulturen, tinderkulturen och appens funktion, att det är så många som bara matchar med folk och sen inte orkar ta det ett steg längre. Just för att jag tror att det är många som använder det som ett tidsfördriv [...]. Bauman beskriver att riskerna minimeras i en användarvänlig konsumtionsmarknad som vi vill beskriva dagens spel­liknande nätdejting på smartphoneapplikationer. Han beskriver också att att människor ofta upplever att de slipper ta ansvar för sitt beteende på Internet vilket har visat sig leda till att försämra människors sociala förmågor​
​
(ibid.: 16­17). Det som Anna kallar 45 för “tinderkultur”, handlar om att människor ser nätdejting som ett tidsfördriv där de lätt glömmer bort att det finns andra människor på andra sidan konversationen. Den så kallade “tinderkulturen” ser vi som en stark indikation på att människors sociala förmågor försämras på Internet, likt Baumans resonemang (Bauman, 2007: 16­17). Vi menar att det verkar som att människor i konsumtionssamhället tenderar att bli känslomässigt eller socialt avtrubbade. Framförallt pekar vår studie mot att det har skett en förändring i och med digitaliseringen och nätdejting via mobila enheter, då de flesta respondenters uttalanden tyder på att de till en början påverkades personligen, men att de numera allt mer sällan tar ett uteblivet personligt. Vi såg en tydlig skillnad mellan mäns och kvinnors uppfattning om fysiska risker kring nätdejting. För ett första möte med en potentiell partner offline föredrog alla kvinnor i studien att träffas på en offentlig plats som en bar eller ett café, något som visar på en riskhanteringsstrategi. Detta beskriver Anna: [...] gärna på en offentlig plats där andra människor är runtomkring, där man liksom känner sig trygg. Även Emelie argumenterar på ett liknande sätt: Både jag och nej. Men jag vill ändå ha någonting som visar på att det här är en människa, vissa skriver ju Instagram och då går jag in och kollar så att det är en riktig person. Det kan ju vara att det är någon som har tagit en persons foton. Har han då en text där man får lite mer information är en ganska stor trygghet. I motsats till kvinnorna hade männen i studien inga tydliga riskhanteringsstrategier. De var däremot medvetna om eventuella risker med nätdejting. Såhär resonerar Fredrik kring eventuella risker: Det är inget jag tänker på, lite naivt kanske. [...] Jag litar på folk. De manliga respondenterna resonerade likt Fredrik, de flesta vill dock träffas på en offentlig plats för en första dejt för att dejten (kvinnan) ska känna sig trygg. Samtidigt resonerade de 46 flesta respondenterna om att de inte kan vara allt för rädda för nätdejting och att träffa nya människor. Exempelvis säger Malin: Om man går runt och tror att varenda människa är en potentiell mördare så skulle jag aldrig gå hemifrån heller, så det är ju ett ständigt avvägande. 47 8.0 Sammanfattning och slutdiskussion 1 - Emma Ohlin
Genom studien har vi förtydligat och analyserat vilka uppfattningar unga nätdejtande singlar har kring nätdejting som fenomen utifrån det individualiserade nätverks­ och konsumtionssamhället som teoretiskt ramverk. I detta kapitel kommer jag att presentera och sammanfatta studiens viktigaste utgångspunkter och resultat. Vidare kommer jag här att diskutera dessa och reflektera över hur man skulle kunna ta dessa vidare på ett samhälleligt plan. Utifrån vår studie kunde vi bekräfta att det verkar vara allt vanligare att nätdejta som ung singel. Vi menar att det skett en normaliseringsprocess kring nätdejting och vi vill till och med påstå att vi utifrån våra resultat ser att det är en slags norm bland unga singlar i Sverige att nätdejta. Naturligtvis måste denna slutsats ifrågasättas då resultatet har utgått ifrån intervjuer med respondenter som alla just är nätdejtare. De flesta började nätdejta för att deras vänner och människor i deras omgivning nätdejtar. Resultatet av studien visade också att nätdejting inte längre verkar vara lika tabubelagt idag som det har upplevts som tidigare. De flesta säger att man idag kan tala öppet om nätdejting, dock påstod respondenterna samtidigt att de inte nätdejtar på offentlig plats, vilket tyder på att nätdejting fortfarande till viss del är tabubelagt. Att de flesta respondenterna menar att de öppet kan tala om nätdejting idag vill jag ändå påstå är en indikation på att tabun kring nätdejting är på väg att försvinna och för att i framtiden kanske betraktas som ett icke tabubelagt ämne. En intressant aspekt som visade sig i resultatet av vår studie är att nätdejting ofta ses som ett slags komplement till att hitta en partner på krogen eller övriga platser och tillfällen vilket går i linje med att Internet i dagens nätverkssamhälle ses som ett naturligt inslag i människors privata vardag. Vi har också sett att nätdejting verkar fylla en bredare funktion än att enbart hitta en kärlekspartner. Många unga som nätdejtar söker egentligen inte efter en specifik partner, så som en kärlekspartner, en sexpartner eller en vän, utan många nätdejtar för underhållningens skull, för att tillfredsställa behov som uppstår vid tristess eller uttråkning. Dessa beteenden går i linje med Baumans teorier om att nätdejting kan liknas vid shopping. Liknelsen, nätdejting som spel, handlar om att nätdejtaren får känna en kortvarig glädje, precis som när man exempelvis köper en tröja. En potentiell partner blir då som vilken annan 48 vara eller produkt som helst. Utgångspunkten i nätdejting verkar ofta utgå ifrån en njutningsorienterad tillfredsställelse. Som Malin beskriver resulterar det kanske till och med i att människor tenderar att sluta se personer som just människor utan snarare produkter/varor. Men naturligtvis letade vissa av våra respondenter också mer tydligt efter just en partner vilket motsäger resonemanget ovan. Något som vi tycker är viktigt att ta upp är att det till stor del verkar vara utformningen av nätdejtingtjänsterna, så som applikationen Tinder vilken alla av våra respondenter använder, som har tydlig inverkan på målgruppens spelbeteende. Många berättade att det var “roligt att svepa och att appens utformning är kul, enkel och användarvänlig”. Ett rimligt antagande från studiens resultat är att förklaringen till att Tinder fått så stor genomslagskraft beror på dess utformning. Vidare ger detta en förklaring till att nätdejtingapplikationer som exempelvis Tinder används istället för eller som komplement till andra spelapplikationer man annars kan ha på sin smartphone. Vi såg också att många fler verkade ha en uppfattning om att sökandet efter en partner var sekundärt på nätdejtingtjänsten Tinder. Ytterliggare ett centralt resultat utifrån våra frågeställningar var de risker som unga nätdejtande singlar ser utifrån nätdejting. Som ingång till detta ämne såg vi att det finns en så kallad “tinderkultur”, som många av respondenterna beskriver och som handlar om att många användare matchar med flera potentiella partners, men efter en match inte orkar varken skriva till eller svara sin match. Den så kallade “tinderkulturen” ser vi som en stark indikation på att unga nätdejtande singlar ser nätdejting som ett tidsfördriv och ofta glömmer bort människan på andra sidan skärmen, vilket i sin tur leder till att människors sociala förmågor försämras på Internet, likt Baumans resonemang (Bauman, 2007: 16­17). Utöver det förklarade många respondenter att det finns en slags norm på nätdejtingtjänster som handlar om att “mannen skriver först”. Detta är intressant utifrån den aspekt att många respondenter såg det som en risk när de inledde en konversation på en nätdejtingtjänst. Att eventuellt inte få ett svar upplevde många som jobbigt, samtidigt som flera också beskrev att de “inte längre” tar det personligt på grund av just “tinderkulturen”. Att Tinder i februari 2015 var den mest nedladdade livsstilsapplikationen i svenska App Store (Sellebråten, 2015) visar nätdejtingtjänstens enorma genomslagskraft och det förklarar sig självt att applikationen därför har ett enormt stort utbud av potentiella partners. Alla respondenterna såg det stora utbudet mest som något positivt. Däremot fanns det vissa som 49 reflekterade kring att de som nätdejtare måste göra allt fler aktiva val till följd av detta. Dessutom upplevde en del att de själva “försvann” i flödet av potentiella partners, vilket upplevdes som mer negativt. Bara ett fåtal problematiserade att det stora urvalet gör nätdejtare mer kräsna då de kan tänka att det alltid finns någon bättre. Men eftersom alla respondenter faktiskt är singlar, trots att de mer eller mindre aktivt letar efter en partner/nätdejtar, tyder detta ändå på att de kan ha blivit mer kräsna trots att de själva inte är medvetna om det. Något som tydligt framgått är att det framförallt är bilden som avgör om man säger ja eller nej till en person på en nätdejtingtjänst, texten är sekundär och uppfattningar kring vikten av en profiltext är tvetydig, i regel inte avgörande. Något som också framgick i undersökningen var att många upplevde det jobbigt att bli bedömd och i vissa fall även att bedöma andra människor utifrån utseendet. Mycket tyder däremot på att det har skett en normaliseringsprocess gällande detta som man kan koppla till teorier om konsumtionssamhället vilket i sin tur pekar på att människor även här blir mer avtrubbade och att potentiella partners på så vis betraktas allt mer som varor på grund av nätdejting. Ämnet nätdejting är något som ligger i tiden, framförallt vad gäller spelliknande nätdejtingapplikationer så som Tinder, vilket gör att vår studie är högaktuell. Ämnet kan fortfarande också betraktas som ett nytt fenomen på grund av att nätdejtingtjänsterna de senaste åren i och med att teknologiutvecklingen och digitaliseringen blivit allt enklare och mycket vanligare. Som vi såg i resultaten använder alla våra respondenter applikationen Tinder, en nätdejtingtjänst, som vi ännu inte hittat någon specifik forskning om. Att Tinder är så pass nytt menar vi har lett till att människors uppfattningar ibland är tvetydiga, vilket har lett till att en del raka slutsatser är svåra att dra. Ändå ser vi väldigt tydliga indikationer på trender i unga singlars uppfattning om nätdejting idag. Utifrån konsumtionssamhällets strukturer säljer människor idag sig själva genom att representera sig utifrån sina bästa sidor för att sticka ut från mängden av potentiella partners. Samtidigt verkar det vara allt svårare att faktiskt hitta en kärlekspartner på de mer “allmänna” nätdejtingsajterna (till detta hör exempelvis Tinder) och jag vill därför påstå att det stora utbudet av potentiella partners snarare verkar ​
stjälpa​
än hjälpa i jakten på kärlek. 50 Förslag på vidare forskning
Vi ser att det finns många intressanta aspekter och infallsvinklar som man kan betrakta fenomenet/fältet nätdejting utifrån. Till exempel hade det varit intressant att utifrån ett genusperspektiv betrakta skillnader i mäns och kvinnors nätdejting eller undersöka om/vilken påverkan den sexuella läggningen har på människors uppfattning om nätdejting. Eftersom vi har utgått ifrån unga singlar i åldrarna 22­32 hade det också varit intressant att undersöka om det finns generationsskillnader och jämföra målgruppens uppfattning med en äldre generation. 51 8.0 Sammanfattning och slutdiskussion 2 - Lynn Wieger I denna studie har uppfattningar om unga singlars nätdejtande undersökts och analyserats. Det teoretiska ramverket är byggt på teorier om det individualiserade nätverkssamhället och konsumtionssamhället. I denna slutdiskussion kommer de mest centrala resultaten och utgångspunkterna presenteras, vidare kommer dessa att föras in i en mer samhällelig reflektion. Varför nätdejtar unga singlar? Det som kanske blev mest tydligt var att det är den digitala teknologins utveckling, som skapat användarvänliga, enkla och ofta kostnadsfria nätdejtingtjänster, så som våra respondenter beskriver till exempel applikationen Tinder, som har gjort att nätdejting under de senaste åren fått ett så stort genomslag (Sellebråten, 2015). Applikationen Tinders utformning har lett till att många ser nätdejtingen som ett slags spel och många nätdejtar med anledning av underhållningsvärdet som detta medför. Dessutom ser vi att nätdejtingstjänster, som exempelvis applikationen Tinder, har blivit så populär just på grund av att så många använder nätdejtingtjänsten. Detta leder i sin tur till att ännu fler unga singlar vill prova nätdejting eftersom deras vänner och bekanta gör det. Alla ser nätdejting som något normalt och många utsagor tyder på att det idag råder en norm bland unga singlar att nätdejta. Mycket tyder också på att nätdejtingtjänster har genomgått en normaliseringsprocess, vilket enligt de flesta lett till är att nätdejting som samtalsämne inte längre är tabubelagt. Här ser vi att det verkar ha skett en förändring, trots att nätdejting som samtalsämne fortfarande tabu i vissa kretsar så som inom familjen eller bland arbetskollegor. Dessutom såg vi att de unga singlarna i regel nätdejtar hemifrån eller hemma hos vänner och mer sällan på offentliga platser. Jag kan tänka mig att det utifrån den normaliseringsprocess vi har sett ägt rum fram tills idag, kommer man kanske i framtiden kunna behandla fenomenet nätdejting ännu mer öppet, kanske kommer unga singlar inom några år både nätdejta öppet och också kunna prata med vem som helst om det, liksom sociala medier i dagens samhälle. Ytterligare en intressant aspekt som vi har kommit fram till är att sökandet efter en partner, vare sig det är en kärlekspartner, en partner för att ha sex med eller för att skapa en vänskapsrelation, hos många verkar ha blivit allt mer sekundär. Ofta är unga nätdejtare idag osäkra på vad de faktiskt söker eller söker inget särskilt och använder sig av nätdejtingtjänster för underhållningsvärdet i teknologins utformning, som har gjort att 52 nätdejting har kommit att fungera som ett komplement till andra applikationer, som till exempel spel, på smarta telefoner. Med andra ord kan man säga att nätdejting idag fyller en bredare funktion än att enbart hitta en kärlekspartner.
Hur uppfattar unga nätdejtande singlar nätdejting utifrån att det finns ett så stort utbud av
potentiella partners?
Att det finns ett väldigt stort utbud av potentiella partners på nätdejtingtjänster idag kunde vi fastslå i redan inledningsvis i bakgrunden (Sellebråten, 2015), men uppfattningen kring detta undersökte vi och kom fram till följande: de unga singlarna är i stort sett väldigt positiva till att det finns så många potentiella partners. De flesta menar att det underlättar partnersökandet. Samtidigt finns det vissa som ser det stora utbudet som en risk i partnersökandet eftersom de menar att man lätt “går under” i flödet av det enorma utbudet av potentiella partners samtidigt som det blir svårt att hitta “den rätte” bland så många profiler och människor som man genom bara ett par klick får möjlighet att lära känna. Dessutom finns risken för att man blir mer kräsen eller att det uppstår en känsla av att man hela tiden kan hitta någon bättre. Jag menar att detta i sin tur kan leda till ett slags evigt sökande efter den perfekta partnern. Hur ser unga nätdejtande singlar på att bedöma och bli bedömd utifrån en profil?
Då alla respondenter använder applikationen Tinder tenderar svaret på denna fråga att handla om just den nätdejtingtjänsten. Men eftersom många nätdejtingtjänster i form av applikationer idag är ganska lika Tinder i sin utformning, kan resultaten även tolkas mer generellt. Vad vi har kommit fram till är att det är just bilden som avgör om unga singlar säger ja eller nej till en potentiell partner. Presentationstexten är sekundär och i regel inte avgörande för hur man uppfattar en potentiell partner. Att bedöma och bedömas utifrån bilder menar flera respondenter att de upplevde som jobbigt. Samtidigt beskrev de en normaliseringsprocess som har gjort att de blivit vana vid att bedöma och bedömas av andra. Denna utveckling vill vi koppla till konsumtionssamhället (Bauman, 2007: 21), då beteendet unga singlar har vid nätdejting kan liknas vid det njutningsorienterade shoppingbeteendet människor har när de handlar till exempel kläder. Detta skulle i sin tur peka mot att människor blir allt mer avtrubbade vad gäller känslor och att människor vidare kan komma att betrakta sig själva och andra som varor på en handelsmarknad. 53 I studien upptäckte vi att många respondenter talar om en så kallad “tinderkultur”, som handlar om att man inte alltid skriver till människor man fått match med eller ens svarar i konversationer, ofta på grund av att det finns andra människor att skriva till, för att man har inlett en konversation med någon annan/fler andra eller för att man ser nätdejtingen endast som ett tidsfördriv. Vi menar, likt Bauman (2007: 16­17), att detta försämrar människor sociala förmågor, eftersom många verkar glömma bort att det faktiskt är människor som sitter på andra sidan skärmen, konversationen och profilen. Samtidigt menade några respondenter att de betraktade det som en risk att vara den som först kontaktar en person eftersom de eventuellt inte skulle få ett svar av personen i fråga, vilket sågs som jobbigt. Dock sa dessa också att de “inte längre” tog det personligt kopplat till den ovan beskrivna “tinderkulturen”, då det inte verkar finnas normer kring att man behöver svara. Jag menar att man kan koppla detta beteende till det individualiserade nätverkssamhället där människan agerar utifrån hennes egna behov (Bauman, 2013: 30­31), det vill säga att man nätdejtar helt utifrån sina egna preferenser: hur man vill (då man idag kan välja om man går på krogen eller använda en av många tjänster), med vem man vill (man kan genom ett fåtal klick säga ja och nej till personer) och när man vill (man svarar helt enkelt när det passar och om man vill). Förslag på vidare forskning
Eftersom nätdejting fortfarande är ett relativt nytt fenomen som under det senaste året blomstrat explosionsartat (Sellebråten, 2015), genom den digitala teknologins utveckling, menar vi att vår studie ligger i tiden och är relevant. Dock menar vi att det finns mycket kvar att studera om fenomenet och framförallt ser vi att det finns utrymme för att titta på ämnet utifrån en rad olika aspekter och infallsvinklar. Det visade sig finnas en norm om att det är mannen som startar en konversation på nätdejtingtjänster, trots att de flesta kvinnor i vår studie påstod att de skrev först om de “verkligen hade intresse”. Utifrån dagens samhälle som tenderar att bli allt mer jämställt (källa?) vore detta intressant att undersöka vidare eller mer generellt utifrån ett genusperspektiv undersöka skillnader i mäns och kvinnors uppfattning och användande av nätdejtingtjänster. Som vi tog upp i metod­kapitlet vore det också intressant att undersöka om/vilken betydelse nätdejtares sexuella läggning har för nätdejting. Då vi enbart tittat på unga nätdejtande singlar i 22­32­årsådern hade det också varit intressant att jämföra denna generations uppfattning med en äldre nätdejtande generationer 54 uppfattning om samma fenomen. Dessutom hade det varit spännande att djupare undersöka vilken skillnad själva plattformen gör för nätdejtarnas uppfattning, framförallt eftersom stort fokus i vår studie har kommit att kretsa kring nätdejtingtjänsten Tinder. Avslutning Trots att nätdejting har funnits i ett antal år kan man fortfarande betrakta ämnet som ett nytt fenomen, åtminstone om man ser till den nya nätdejtingen i form av spelliknande applikationer så som till exempel Tinder. Vi har sett att nätdejting har gått igenom en normaliseringsprocess vilket har lett till att vem som helst idag kan “tindra” och mestadels tala öppet om det. Samtidigt har detta medfört att nätdejting inte längre handlar om att hitta sin själsfrände, men ibland inte heller en sexpartner, en vän eller någon att chatta med: nätdejting fyller idag en bredare funktion. Unga singlar “spelar Tinder” för att det är enkelt, roligt och gratis och för att “alla andra gör det”. Inspirerade av konsumtionssamhällets strukturer säljer man sitt bästa jag genom fina bilder i sin profil för att inte gå under i flödet av potentiella partners. Trots att partnersökandet blir allt mer sekundärt, och kanske svårare (då alla respondenter trots att de faktiskt använder nätdejtingtjänster är singlar) tror alla respondenter att det är möjligt att hitta kärleken​
på Internet. 55 Referenslista
Alam, Syed Shah, Yeow, Paul Heng Ping, Loo, Huck Soo (2011). “​
An Empirical Study on Online Social Networks Sites Usage: Online Dating Sites Perspective​
”. ​
International Journal of Business and Management​
. 09/2011, Vol. 6, No. 10. Sid. 151­166 Andersson, Gunvor (2002) “Utvecklingsekologi och sociala problem”. I​
Perspektiv på sociala problem​
. Natur och Kultur: Stockholm. Sid. 185­198. Araya, Madeleine och Chan, Malin (2010). ​
Den virtuella dejtingvärlden ­ En studie om användandet av nätdejtingsajter.​
Kandidatexamensarbete i Medieteknik, Institutionen för kommunikation, medier och IT, Södertörns Högskola. Bauman, Zygmunt (2007). ​
Consuming Life​
. Polity Press: Cambridge. Bauman, Zygmunt (2013). ​
Liquid Modernity.​
Polity Press: Cambridge. Berge, Annika (2013). “Ett klick från kärleken”. ​
http://www.radron.se/granskningar/natdejting/ 2015­03­16. Bjurström, Erling, Fornäs, Johan och Ganetz, Hillevi (2000). ​
Det kommunikativa handlandet ­ Kulturella perspektiv på medier och konsumtion.​
Nya Doxa: Falun. Brevinge, Nina (2013). “Svepskäl att dejta”. ​
http://www.fokus.se/2013/11/svepskal­att­dejta/ 2015­04­27. Brinkmann, Svend och Kvale, Steinar (2014). ​
Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB: Lund. Castells, Manuel (2001). ​
Internetgalaxen ­ Reflektioner om Internet, Ekonomi och Samhälle​
. 2:a upplagan. Daidalos AB: Uddevalla. Couch, Danielle, Liamputtong, Pranee, Pitts, Marian (2011). “Online Daters and the Use of Technology for Surveillance and Risk Management”. ​
International Journal of Emerging Technologies and Societies. ​
Vol 9, No. 2. Sid. 116­134. Dalen, Monica (2015).​
Intervju som metod. ​
2:a upplagan. Gleerups Utbildning AB: Malmö. Denscombe, Martyn (1998). ​
Forskningshandboken­ för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. ​
Studentlitteratur: Lund. Ellison B., Nicole, Gibbs L., Jennifer, Heino D., Rebecca (2006). "Managing Impressions Online: Self Presentation Processes in the Online Dating Environment". ​
Journal of Computer Mediated Communication.​
Vol. 11, No. 2. Sid. 415­441. 56 Ellison B., Nicole, Gibbs L., Jennifer, Heino D., Rebecca (2010). “Relationshopping: Investigating the market metaphor in online dating”.​
Journal of Social and Personal Relationships​
. 06/2010, Vol. 27, No. 4. Sid. 427­447. Ehn, Billy och Löfgren, Orvar (2012). Kulturanalytiska verktyg​
. Gleerups Utbildning AB: Malmö. Engdahl, Oskar och Larsson (2011). ​
Sociologiska Perspektiv: Grundläggande begrepp och teorier. ​
2:a upplagan. Studentlitteratur AB: Lund. Gauntlett, David (2011). ​
Making is Connecting. The Social Meaning of Creativity, from DIY and knitting to YouTube and Web 2.0. ​
Polity Press: Cambridge, UK. Gillberg, Nanna (2014). ​
Uppmärksamhetssamhället.​
Studentlitteratur AB: Lund. Hindersson, Per (2013). “Singlar ritar om bostadskartan”. http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/singlar­ritar­om­bostadskartan­19383​
2015­03­16. Hoffman H., Lindsay, Kang, Tanya (2011). “Why Would You Decide to Use an Online Dating Site? Factors That Lead to Online Dating”.​
Communication Research Report. ​
Vol. 28, No 3. Sid 205­213 Holmström, Nancy och Lidholm, Gunnar (2011). ​
Företagsekonomi ­Från begrepp till beslut. Bonnier Utbildning: Stockholm. Lantz, Annika (2013). ​
Intervjumetodik. ​
Studentlitteratur AB: Lund. Larsson, Larsåke (2000). “Personliga intervjuer”. I ​
Metoder i kommunikationsvetenskap. Studentlitteratur AB: Lund. Sid. 49­77.t Mazily.se, ​
https://www.mazily.se​
2015­04­19 Miller, Geoffrey (2009). ​
Spent. Sex Evolution, and Consumer Behavior.​
Penguin Group: New York. Nekmouche, Henri (2009). ““Nätdejting för alla åldrar” ­ En studie om Internet och dejting”. Kandidatexamensarbete i Medie­ och kommunikationsvetenskap, Institutionen för Informatik och Media, Uppsala Universitet. Nilsson, Johanna och Silfwerbrand Bendroth, Kajsa (2011). “Älskar, älskar inte ­ En kvalitativ studie om sökandet efter kärlek på nätet”​
.​
Kandidatexamensarbete i Institutionen för kommunikation och medier, Lunds Universitet. Rappleyea L., Damon, Taylor C., Alan, Fang, Xiangming (2014). “​
Gender Differences and Communication Technology Use Among Emerging Adults in the Initiation of Dating Relationships”. ​
Marriage and Family Review, 2014, Vol. 50, No. 3. Sid. 269­284. 57 RFSU (2013). ​
Kådiskollen. ​
Rolf Tryckeri AB: Utgivningsort okänd. Ryen, Anne (2011). ​
Kvalitativ Intervju­ från vetenskapsteori till fältstudier. ​
Liber AB: Malmö. Sellebråten, Marléne (2015). “Livsstil: Tinder puttar ner Blocket”. http://www.mobil.se/mobilbusiness/appar/livsstil­tinder­puttar­ner­blocket​
2015­04­27. Steiner, Peter (1993). “On the Internet, nobody knows you’re a dog”. http://en.wikipedia.org/wiki/On_the_Internet,_nobody_knows_you're_a_dog​
2015­04­16. Stengård, Mikael (2013). “Vår relationsjakt­ en miljonbranch”. http://www.aftonbladet.se/minekonomi/article16237269.ab​
2015­03­16. Svt.se (2013). “Singlarna vanligaste hushållet”. http://www.svt.se/nyheter/sverige/singlarna­vanligaste­hushallet​
2015­03­16. Touraine, Alain (2002). ​
Kan vi leva tillsammans? Jämlika och olika​
. Daidalos AB: Uddevalla. Trost, Jan (1997). ​
Kvalitativa intervjuer,​
2:a upplagan. Studentlitteratur AB: Lund. Trost, Jan (2010). ​
Kvalitativa intervjuer,​
4:e upplagan. Studentlitteratur AB: Lund. Wang, Chih­Chien och Chang, Ya­Ting (2010). “Cyber Relationship Motives: Scale Development and Validation”. ​
Social Behavior and Personality​
. 2010, 38(3), 289­300. (Society for Personality Research (Inc.). Wennerstein, Jessica och Bengtsson, Josefine (2010). ​
The Business of Love ­ How to find a soul mate among millions of dates.​
Bachelor Thesis, Stockholm School of Economics. 58 Bilaga
Intervjuguide
Bakgrund
­ Vilket år är du född? ­ Huvudsakliga sysselsättning? ­ Högsta avslutade utbildning? ­ Var bor du? ­ Hur bor du? Relationsstatus
­ Är du singel? ­ Hur länge har du varit singel? ­ Vill du vara singel? ­ Nätdejtar du? (definition av nätdejting: app på telefonen, sajt på Internet etc.) ­ Vad var det som gjorde att du började nätdejta? ­ Vad söker du när du nätdejtar? (relation, sexpartner, vänner...) ­ Tycker du att appen/sajten fyller sin funktion? Plattformar och betalning
­ Hur länge har du nätdejtat? ­ Vilka applikationer/nätdejtingsidor använder du? ­ Varför har du valt just dessa? ­ Betalar du för nätdejtingtjänsten? ­ (Hade du kunnat tänka dig att betala för nätdejtingtjänsten?) Omgivning
­ Hur ofta/mycket nätdejtar du? ­ Skriver du vanligen med en eller flera personer? ­ Vad gör du vanligen i samband med att du tar upp exempelvis telefonen för att nätdejta? ­ Har du vänner som nätdejtar? ­ Upplever du att du med vänner kan tala öppet om nätdejting? ­ Upplever du att du med familj/bekanta/arbetskamrater kan tala öppet om nätdejting? ­ Upplever du att det alltid har varit så? (att du har kunnat tala öppet/inte om det) Att matcha
­ Vad avgör att du säger ja eller nej till en person? ­ Anser du att det är viktigt att personen har bilder på sig själv? ­ Anser du att det är viktigt att personen har skrivit något om sig själv? ­ Gör du samma val/ bortval offline som du gör online? Varför/ utveckla? 59 ­
­
­
­
Upplever du att nätdejtingsidor gör det lättare eller svårare att hitta en potentiell partner? När du fått en match med en person du tycker är attraktiv/ intressant ­ tar du kontakt med denna (skriver först)? Hur känns det att eventuellt inte få ett svar från en person du skrivit till? Hur upplever du att det känns när en person du fått match med skriver till dig? Vad får dig att svara personen/ eventuellt inte svara? Profil
­ Hur presenterar du dig själv via din profil? Bild? En/flera? Har du angivit ålder, intressen, sysselsättning, värderingar? ­ Hur tror du att folk ser på dig utifrån din profil? ­ Tycker du att den bild du presenterar av dig själv är realistisk? ­ Hur känns det att andra människor bedömer dig utifrån din profil, eller kanske bara de bilder de lägger ut på ditt utseende? Har du reflekterat kring detta? ­ Det finns idag ett stort urval av potentiella partners på nätdejtingtjänster. Hur upplever du att det finns så många att välja mellan? Utveckla. Att träffas ­ Har du träffat någon IRL som du lärt känna via en nätdejtingsajt? ­ Om du har träffat/dejtat en person du lärt känna online, upplever du att dina förväntningar inför dejten har varit för realistiska? ­ Var bestämmer du träff med en dejt och varför den platsen? ­ Hur blir det vanligen efter en dejt? (dvs, hur fortskrider kontakten? Om dejten inte kändes lyckad/kändes lyckad) Risker
­ Har du någonsin funderat över att du inte vet vem som sitter på andra sidan konversationen, bakom skärmen? ­ Hur ställer du dig till eventuella risker med nätdejting? ­ Gör du aktiva val för att undvika risker? ­ Hur skulle du, helt fritt, beskriva din uppfattning om nätdejting med tre ord? ­ Tror du att man generellt kan hitta kärleken på en nätdejtingsajt? 60