Kunskapsmöte angående Styrnäs historia

1
Minnesanteckningar från sopplunch och kunskapsmöte angående Styrnäs
spännande historia.
Datum
Tisdagen den 12 maj 2015
Plats
Styrnäsgårdens Församlingshem
Program
Kl 12 Sopplunch (ärtsoppa, smörgås och fika)
Kl 13-15
Presentation av historiska fakta och förevisning av nyproducerat kartmaterial
över Styrnäsbygden från forntid till nutid.
(Lena Hermansson, kultursekreterare, Kramfors kommun och Lars Högberg, Härnösand,
pensionerad arkitekt, arkivforskare och kartritare).
Tillfälle till egna berättelser, kommentarer och frågor gavs under arrangemanget
Deltagare
Totalt 27 personer deltog i arrangemanget. (se deltagarlista)
Bakgrund.
Som ett led i pågående projekt att presentera kulturobjekt i Kramfors kommun har ett
samarbete inletts mellan Styrnäs Hembygdsförening och kulturenheten i Kramfors kommun.
Kunskapsmötet angående Styrnäs spännande historia utgör en väsentlig grund för det fortsatta
arbetet och erbjuder en möjlighet för lokalbefolkningen att berätta den historia de känner till
samtidigt som projektledningen kan inhämta och komplettera den kunskap de besitter. Lena
Hermansson har tillsammans med Styrnäs Hembygdsförening planerat arrangemangen.
Planerade aktiviteter består primärt av detta kunskapsmöte samt en utflykt till den ”okända”
muren i Dämsta som genomförs torsdagen den 14 maj.
Annonsering för dessa aktiviteter har skett genom gängse distribution av informationsblad via
byombud, affischering (A3) på annonstavlor samt på Hembygdsföreningens hemsida och via
annons i StyrnäsBladet. Därutöver har annonsering skett internt inom kommunen och i
evenemangskalendern. Kulturenheten har utarbetat och bekostat annonsmaterialet.
Noteringar från mötet.
Inledning
Hembygdsföreningens ordförande inledde med att hälsa alla välkomna till förestående
arrangemang och då speciellt föredragshållarna Lena och Lars, representanterna från
Länsmuseet, Margareta Bergvall och Katarzyna Forsberg samt Ninni Melander,
kulturenhetschef Kramfors kommun och Eva Tånneryd NBV, som sponsorer för aktiviteterna.
Margareta Bergvall uttryckte inledningsvis också uppskattning för initiativet att anordna
denna typ av sammankomst då mycket av bygdens historia ” lever” via muntlig
berättartradition och då man inom projektet Kulturarv i utveckling, som Länsmuseet deltar i,
2
anordnar ett antal workshops som ett verktyg för att lyfta kulturturism med hjälp av
människors berättande.
Samma teknik kan med fördel användas för att ge textunderlag till de tiotal skyltar som skall
iordningsställas för att berätta om de objekt längs kyrkstigen som skall levandegöras.
Upprustning av kyrkstigen är ett projekt som Styrnäs Hembygdsförening initierat. Kyrkstigen
är exempel på de vandringsleder som fordom användes och som nu i hög grad ”förfaller”
såvida inte de uppmärksammas som de intressanta kulturobjekt de är.
Margareta påminde också om att en gren av de ridbara stigarna längs norrlandskusten, som
tillhörde Nordanstigen (Norrstigen), med stor sannolikhet passerade Styrnäsgården längs med
Åskottsberget och vidare norrut mot Junsele. Under Gustav Vasas regeringsepok planerades
förbindelseleder runt hela Bottenviken varvid traktens bönder ålades att underhålla sina
vägsträckningar samt att anordna avståndsmärken (halvmilstolpar, kvartsmilstolpar) vilka det troligtvis
kan finnas spår av än idag. Följer man stigen från Styrnäsgården ner mot Frök så finns där en
”viltall” i anslutning till den grind som fanns invid Sommeliusgården. I höjd med Utnäs finns
också ett gammalt övergivet båtsmanstorp om vilket Barbro Jansson skrivit en fängslande
berättelse i StyrnäsBladet. (Ödetorpet, StyrnäsBladet nr 3, 2013, sid 8-9). Längs dessa leder finns
också gästgiverier med jämna mellanrum och i trakten är gästgiverier i Boteå (Klippgården),
Kungsgården, Sånga och Hämra kända.
Episoder ur de folkliga traditionerna kan också vara intressanta att dokumentera. I det
sammanhanget berättas att Styrnäs Församling anordnade friluftsgudstjänster (gökotta) uppe
på utsiktplatsen på Åskottsberget. Traditionen bjöd att kantorn inledningsvis först gick upp i
kyrktornet i Styrnäs kyrka och därifrån blåste i sin trumpet varefter han skyndsamt fick
förflytta sig upp på Åskottsberget någon km från kyrkan för att medverka i friluftsgudstjänsten. Margareta rekommenderade deltagarna att vid vandringar i bygden vara observant på
kulturspår i vår närmiljö och gärna förmedla sina iakttagelser till hembygdsföreningen,
kulturenheten i Kramfors eller Länsmuseet Västernorrland. (Kontaktuppgifter se nedan.)
Margareta tog därefter tillfället i akt att informera om en del publikationer och aktiviteter som
deltagarna erbjöds att ta del av. Följande publikationer och infoblad presenterades:
* LANDSKAP åt alla. Utgiven av Riksantikvarieämbetet. En skrift som ges ut som ett led i att genomföra den
helhetssyn på landskapet som den europeiska landskapskonventionen står för. Riksantikvarieämbetet är en nationell
myndighet med ansvar för frågor om kulturarvet.
*LEVANDE KULTURARV. Berättandets pedagogik på hembygdsgården Utgiven av Sveriges
Hembygdsförbund som en idébank för hembygdsföreningar att i studiecirkelform använda berättandet som verktyg för att
levandegöra och bevara bygdens historia
* Fira Hembygdens år med oss! En broschyr över aktiviteter och arrangemang under 2016 när
Sveriges Hembygdsförbund fyller 100 år.
Presentationer
Lena Hermansson inledde presentationspasset med att berätta om hur hon fick tips om den
mystiska muren i Dämsta och hur hon tillsammans med Lars har tagit fram dokumentation om
detta byggnadsverk av obestämd ålder. Med tanke på att Dämstasjön varit en vik av älven kan
muren ha uppförts under forntid. En utflykt till muren planeras på Kristi Himmelsfärds Dag.
3
Lars Högberg gav därefter med hjälp av nykonstruerade kartor en mycket intressant och
fängslande historiebeskrivning över Styrnäsbygden från stenålder fram till nutid.
Första kartan visar bygden under stenåldern ca 1800 f. Kr då vattenytan låg 40 meter ovanför
nuvarande nivå. Detta innebar att Dämstasjön var en vik i älven och de 50-tal fynd som hittats
härrör från Viett som då låg längst in i viken. Gravhögar återfinns på ömse sidor om vikens
mynning i älven och förmodas ”markera” bebyggarnas revir.
Nästa skede är bronsåldern ca 500 f. Kr då vattenytan låg 25 meter över nuvarande nivå.
Gravrösen ligger då som ett pärlband längs den dåvarande kustlinjen och i området finns
9 gravrösen.
Kartan från järnåldern ca 800 e. Kr åskådliggör bygden när vattenytan ligger ca 10 meter
högre än nuvarande nivå och visar att förbindelsen mellan Dämstasjön och älven nu sker via
Loån. Fast bondebyggelse har nu etablerats i ägorna runt Dämstasjön och gravplatsen vid
Ytterberget i Viett härrör från det skedet i bygdens historia. Ett flertal fynd har hittats i
samband med brukandet av jorden i Viett bl.a. den doppsko av brons som finns på museet i
Myckelby och som dateras till ca 900 e.Kr. Ett stort antal fynd och gravhögar återfinns också
längs älvdalen på Styrnässidan bl.a. i Utnäs, Frök och Djuped. Ett svärd har också hittats och
finns i Hembygdsföreningens ägo, men har tagits om hand för att rekonditioneras och konserveras. Lars rekommenderar deltagarna att vara observant på vilka föremål som kan hittas i
marken runt Dämstasjön då de kan härröra från de kulturer som funnits här i tusentals år.
På 1700-talet har älvens nivå sjunkit undan så att den ligger ca 2,5 m över nuvarande nivå.
Nedströms Loån bildade älven ett omfattande deltaområde vilket innebar att bl.a. Loön var
avskild från fastlandet. Än idag vittnar ”Sursundet”, som sträcker sig från Lo ner mot
Dannero, om att vattenståndet i älven varit betydligt högre än idag. Gränsen mellan
Ytterlännäs och Bjärtrå var något ”flytande” och gick i princip mitt i älven genom det
deltaområde som idag utgör Loön. Det berättas att en saltskuta gått på grund/förlist
någonstans på detta ”deltaområde”. Denna saltskuta var en typ av båt som benämns haxe.
I Leåns avrinningsområde via Dämstasjön och Loån har under denna tidsepok anlagts en
mjölkvarn och 6 st. grovbladiga sågar, bl.a. i Sjö, som drevs med vattenhjul. Tillgång på
vattenkraft, timmer och en utmärkt vattenförbindelse med älven via Losundet erbjöd goda
möjligheter för att etablera en sågverksindustri i Lo.
I konkurrens med det sågverk som uppförts vid Squellsån i Kramfors 1744, uppfördes ett
finbladigt sågverk på den plats i Lo där den gamla grovbladiga sågen legat. Sågverket drevs i
olika omgångar (förstördes vid en brand 1772) fram till 1904 då sågverket totalförstördes genom
en brand. I Frök byggdes en ångsåg 1883 som drevs fram till 1929.
Lena och Lars presenterade därefter den karta som upprättats för att markera kulturobjekt
längs kyrkstigen. Underlaget till kartskissen baseras på tidigare inventeringar och genomförda inspektioner i området. Kartan skall utgöra underlag för den beskrivning och skyltning
av sevärda objekt längs vandringsleden som planeras. I färdigt utförande skall kartan också
anbringas som orienteringstavla vid kyrkstigens båda ändpunkter. Av de objekt som anges på
kartan har ej positionen för det skansverk som har funnits enligt C.G. Colleen kunnat
återfinnas. Tips om var de kan finnas mottas tacksamt och nya efterforskningar planeras för
att verifiera ursprungligt läge. (Tips om var skansarna kan finnas har senare inkommit till föreningen.)
Vidare är det intressant att kunna klarlägga om det finns en kavelbro gömd under markytan i
det sanka område som finns längs den branta sluttningen i kyrkstigens östra del.
4
Arbetet med att utarbeta text till skyltarna och att därefter äska medel för tillverkning och
uppsättning är ett uppdrag för Länsmuseet i samarbete med Styrnäs Hembygdsförening och
som återstår för att kunna fullfölja en uppgradering av kyrkstigen
Slutligen förevisades ett antal historiska kartor över Styrnäsbygden, som Lena fått tillgång till
att visa genom Länsstyrelsen. (Kartorna fanns också anslagna på väggen.) Detta genererade ett antal
frågor från deltagarna. Lena och Lars, som studerat kartorna ingående, visade på ett antal
intressanta saker att begrunda:
 På kartorna finns ett antal stigar (kyrkvägar) utmärkta som inte längre finns på
moderna kartor. Varje by har sannolikt haft sin egen vandringsled till kyrkan eller till
”Frammabergsa” vid älven. Sålunda fanns en separat stig för Dämstaborna längre
söderut än den stig som var avsedd för byborna i Myckelby och på samma sätt finns
det leder som ligger längre norrut för bybor från Sjö eller Långsjön. Dämstaborna fick
först ro över Dämstasjön och sedan ta den stig som börjar i höjd med ”Persholmen”,
då de skulle vandra över Loberget och vidare mot kyrkan. Det finns all anledning att
återuppsöka dessa stigar och vandra dem med öppet sinne för att upptäcka historiska
tecken längs vägen
 På kartorna finns de gamla ägogränserna angivna och det kan vara skäl att söka upp
dessa gränser och iaktta hur de är utmärkta i naturen. Ofta finns ett antal iögonfallande
stenar/träd o dyl. (e.g. 5 – stenar i rad s.k. siktstenar) längs gränslinjen. Även namnet
på kartan kan indikera att det rör sig om gränsmärken.
 Namn angivna på kartan kan ge intressanta upplysningar om platsen. Några exempel
på namn som fanns på dessa gamla kartor (och som fortfarande finns) är Aspnäs, Strötjärn
(plats där man hämtar strö), Gåsmyrtjärnen, Köpmantjärnen, Måinge, Nyland (vanlig beteckning
på nyodlingar), Getklövrå (vattenklöver), Lo (Lo stavades i början av 1500-talet Loo. Betyder ängsslätt vid
vatten, kan också ingå betydelsen att strandkanten vid vattnet är brant.).

Ortnamn på vår hemsida ger fler exempel. Anm.
Flera sågverk och kvarnar i området.
Lena visade därefter en inskannad bild på den karta som hittats på en sågspånsvind på
Styrnäsgården. De skador som originalet har kan förmodligen repareras med hjälp av expertis.
Originalet finns hos Lars Erik Johansson, Styrnäsgården 1759, 87052 Nyland, tel 061261070. Lars Erik är vidtalad att låta rekonditionera originalet med hjälp av expertis från
Murberget.
Sammanfattning
Sammantaget väckte denna kunskapsträff stort intresse hos deltagarna och det finns all
anledning att anordna en ny träff längre fram. Ett förslag är att i samråd med NBV anordna en
studiecirkel kring uppgiften att presentera underlag till skylttexter för objekten kring
kyrkstigen.
Övriga frågor
Ätten Blix
En intressant historisk person är Peder Månsson Blix som verkade som landsskrivare och
bodde på Styrnäsgården under senare delen av 1500-talet och en bit in på 1600-talet. Han var
en betydande person och det skulle vara intressant att ta reda på mera om hans liv och gärning
och de spår han ämnat i Styrnäs. Enligt uppgift lär han ha haft sin gård ovanför Michael
Stegers fastighet och det finns rester av en husgrund i betesmarken intill vägen till Fålasjö.
5
Peder Månsson Blix är stamfader till ätten Blixencrona och han hade tillsammans med sina
två hustrur hela 21 barn (16 pojkar och 5 flickor)
Arkiv på Hembygdsgården/ Fotoregistrering museiföremål
Innan mötet gjordes ett besök på Hembygdsgården där Fred Mellberg, Lena Hermansson,
Margareta Bergvall och Katarzyna Forsberg deltog.
Vi besiktigade det dokumentskåp som fanns på övervåningen och diskuterade bästa sättet att
ta hand om och bevara dessa dokument som möjligen kan vara delvis värdefulla.
Vi beslutade att Hembygdsföreningen tillsammans med sakkunnig gör en första grovsortering
av dokumenten och avgör sedan hur vi förfar med resten. Kontakt hålls mellan Fred Mellberg
och Katarzyna Forsberg (0611-88635, Mobil 0703800930, E-mail [email protected])
samt underhandsinfo till Lena Hermansson.
Ett digitalt register över samtliga museiföremål har tidigare skickats till Murberget. Kvarstår
uppgiften att fotografera föremålen och att korrelera bilderna till befintligt register.
Hembygdsföreningen undersöker om det finns personalresurser för att genomföra en
fotograferingsinsats under sommarhalvåret 2015.
Kontakt hålls mellan Fred Mellberg och Katarzyna Forsberg (0611-88635, Mobil 0703800930,
E-mail [email protected]) samt underhandsinfo till Lena Hermansson.
Kontakter
Lena Hermansson, kultursekreterare, Kramfors kommun.
Tel 0612-80272. E-post [email protected]
Margareta Bergvall, Länsmuseet Västernorrland
Mobil 070-3245296, E-post [email protected]
Katarzyna Forsberg,Länsmuseet Västernorrland
Tel 0611-88635,Mobil 070-3800930, [email protected]
Vid pennan
Fred Mellberg Ordförande Styrnäs Hembygdsförening
Starevägen 13 ,87233 Kramfors
Tel 0612-15506, Mobil 0702850171, E-post [email protected]