docHögskolan Kristianstad Årsredovisning 2014
download 
Report Transcription
Högskolan Kristianstad Årsredovisning 2014
Högskolan Kristianstad Årsredovisning 2014 Högskolan Kristianstad Årsredovisning 2014 Innehåll Högskolan Kristianstad ..............................4 Återrapportering........................................46 Vision och strategi.........................................................................4 Högskolan Kristianstads organisation 2014 enligt delegationsordningen.................................................................5 Väsentliga uppgifter ................................................................... 47 Studieavgifter för tredjelandsstudenter.....................................48 Lärar- och förskollärarutbildning................................................48 Utbildningsutbudet.....................................................................49 Studenter som inte tar poäng.....................................................50 Rekryteringsmål för professorer..................................................50 Antal programnybörjare, helårsstudenter samt examinerade......................................................................50 Året som gått - viktiga händelser................6 Sektionen för hälsa och samhälle................................................7 Sektionen för lärande och miljö...................................................9 LärandeResursCentrum.............................................................. 11 Kvalitetsarbete............................................................................. 13 Jämställdhet, mångfald och likabehandling........................... 15 Breddad rekrytering.................................................................... 15 Studentinflytande........................................................................ 16 Hållbar utveckling....................................................................... 16 Intern styrning och kontroll.......................................................... 16 Grundutbildning - verksamhetsuppföljning .........................18 Prioriterade satsningar 2014....................................................... 19 Studenternas anställningsbarhet.............................................. 19 Utbildningsutbudet.....................................................................20 Verksamhetsförlagd utbildning................................................. 21 Studenternas prestationsgrad................................................... 21 Internationell rörlighet.................................................................22 Ansökningar.................................................................................23 Utfärdade examina ....................................................................24 Forskning och forskarutbildning – verksamhetsuppföljning ........................26 Prioriterade satsningar 2014....................................................... 27 Vetenskaplig produktion............................................................. 27 Ansökan om examensrättigheter på forskarnivå..................... 27 Forskningsmiljöer vid Högskolan Kristianstad...........................30 Rektors direktiv till forskningsnämnden 2014-2017....................30 Forskningsverksamhet vid Högskolan Kristianstad ..................30 Prestationer .................................................................................30 Forskningsfinansiering ................................................................ 31 Framtid.......................................................................................... 32 Samverkan – verksamhetsuppföljning .....34 Prioriterade satsningar 2014.......................................................35 Forskning, innovation och utveckling .......................................35 Uppdragsverksamhet.................................................................36 Förvaltningsberättelse..............................52 Kapitalförändring 2010–2014......................................................53 Anslag grundutbildning.............................................................53 Myndighetskapital......................................................................53 Redovisnings- och värderingsprinciper.....................................54 Resultaträkning............................................................................56 Balansräkning.............................................................................. 57 Noter till resultaträkningen och balansräkningen....................58 Anslagsredovisning.....................................................................63 Anslagsmedel som använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet.................................................63 Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR).............................................................64 Bilaga till anslagsavräkning för grundutbildningen.................65 Resultat per verksamhetsområden (tkr)....................................66 Planerat ianspråkstagande av oförbrukade bidrag (tkr)........66 Redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet (tkr)................. 67 Myndighetskapital (tkr)............................................................... 67 Styrelsen.....................................................69 Kristianstad Studentkårs kommentarer....72 2014 i siffror Studenter i grundutbildningen Prestationsgrad 13 498 12 857 82 % 4 628 3 463 36 425 25 618 1 346 1 368 Antal forskarstuderande 33 43 Antal professorer, årsarbeten 21 19 100 107 411 410 62 61 24 % 25 % 473 471 Högskolegemensam administration – verksamhetsuppföljning ........................38 Prioriterade satsningar 2014.......................................................39 Administration .............................................................................39 Kommunikation ...........................................................................39 IT-system.......................................................................................40 Antal examina grundutbildningen Prioriterade satsningar 2014.......................................................43 Kompetensförsörjning.................................................................43 Personalsammansättning..........................................................44 Sjukfrånvaro.................................................................................44 2013 80 % Antal prio 1-sökande program Medarbetare – verksamhetsuppföljning ........................42 2014 Antal prio 1-sökande fristående kurser Antal vetenskapliga refereegranskade publikationer Omsättning grundutbildningen (mkr) Omsättning forskning (mkr) Andel externa forskningsmedel Omsättning totalt (mkr) Högskolan Kristianstad 3 Rektor har ordet Supervalåret kallade många året 2014, och även för Högskolan stafettpinnen, för det avgörande förändringsarbetet som måste Kristianstad var det ett supervalår. Men det var inte bara på grund utföras, till min efterträdare som har en fantastisk spännande tid av politikernas besök som det märktes att det var val på gång framför sig. Jag önskar honom all lycka i detta viktiga uppdrag. utan vi på högskolan skulle även välja framtidsväg för högskolans Avslutningsvis vill jag säga att förändring och förbättring har va- forskning och säkra högskolans framtida forskningsekonomi. Un- rit mina ledord, och jag hoppas att alla inser vikten av att fortsätta der flera workshops, möten, förhandlingar och processer landa- på den vägen, att stå still är inte alternativ i denna värld av konkur- de vi slutligen i ett förslag till forskningmodell som bland annat vår rens. Vi utgör tillsammans ett av Sveriges kanske mest spännande vice rektor Rutger Persson har arbetat fram. Det känns skönt och och flexibla lärosäten som har framtiden för sig, men det mod som hedersamt att ha varit med och skapat dessa förutsättningar för vi alla har visat inför förändring kommer att behövas även framö- att högskolan skall kunna fortsätta att utvecklas som lärosäte och ver. Så alla härliga kollegor och medarbetare, sträck extra på er forskningsmiljö för många spjutspetsprojekt i framtiden. Vi har un- och känn samma stolthet som jag känner, framtiden skapar vi nu der denna process även fått fram ett samarbete med kommunen och vi är på rätt väg. och Krinova där det satsas 2,1 miljoner kronor från kommunen för att skapa ett helt nytt forskningslabb på Campus. Denna satsning ger oss förutsättningar att bli en KK-stiftelsemiljö och att öka vår externfinansierade forskning. Supervalåret gav oss dock mycket uppmärksamhet bland de Sanimir Resic Rektor styrande ministrarna och vi hade två ministerbesök i migrationsministern Tobias Billström och miljöministern Lena Ek som var imponerade av vår verksamhet. Det är vid sådana besök som jag som rektor har känt mig extra stolt; det är lätt att bli hemmablind men när besökare kommer och lyfter sina ögonbryn och imponeras av vårt Campus så växer min stolthet alltid. Även de lokala politikerna i Kristianstad kommun har engagerat sig mer i vår verksamhet. Detta har inte bara märkts i den satsning på nytt forskningslabb som kommunen gör, utan kommunens främsta politiska ledare har ofta besökt vårt Campus och engagerat bidragit till hur vi tillsammans kan öka samverkan mellan kommun och lärosäte. Detta arbete kommer nu även att synas i den nya campusplan som har påbörjats mellan högskolan, kommunen och akademiska hus och som jag är säker på kommer att bära frukt under de nästkommande åren. Som alltid har vi haft mycket goda utvärderingar på våra utbildningar och bland annat Tandhygienistprogrammet och Gastronomiprogrammet fick högsta betyg av Universitetskanslersämbetet. Dessa och många andra utmärkelser samt våra ständigt växande ansökningssiffror bidrar även de till att stärka min stolthet över högskolan och all vår verksamhet. Det är därför med lite vemod och sorg i bröstet som jag i somras beslöt mig för att vandra vidare i mitt akademiska arbete. Det har varit fantastiskt spännande och utvecklande att leda högskolan men jag kände, efter allt det förändringsarbete som vi tillsammans har gjort samt min personliga situation med familjepussel i Lund, att min tid som rektor på Högskolan Kristianstad var över och därför lämnade jag in min avskedsansökan. Men jag har tryggt från sidlinjen kunnat följa processen att ta fram ny rektor och känner att jag med säker hand kan lämna över Rektor Lars Carlsson 4 Årsredovisning 2014 Högskolan Kristianstad Idag studerar cirka 13 500 studenter vid Högskolan Kristianstad 2009-2014 (Strategiska utmaningar i ett nytt högskolelandskap). De (HKR) varav 71 % är kvinnor och 29 % är män. Högskolan har ett fem övergripande strategiska utmaningarna var följande: brett utbud av professionsinriktade program, fristående kurser och uppdragsutbildningar. De tre största programområdena är lärarutbildningarna, vårdutbildningarna och ekonomprogrammen. Mer än hälften av helårsstudenterna finns inom dessa områden. Ytterligare ett stort utbildningsområde, med nätbaserad undervisning, är psykologi. Profilutbildningar som är unika för HKR är Land- • utveckla Högskolan Kristianstads profil • öka andelen kurser och program med god rekrytering • stärka kopplingen mellan forskning och utbildning • öka forskningens andel av verksamheten • öka uppdragsverksamheten skapsvetarprogrammet, VA- och kretsloppsteknikerprogrammet och Gastronomiprogrammet. Den sistnämnda fick betyget Mycket Grundpelaren för de strategiska utmaningarna som styrt arbetet hög kvalitet under året i Universitetskanslersämbetets utvärdering. under 2014 är att utbilda Sveriges mest anställningsbara studen- Den stora satsningen på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ter. Det innebär bland att studenterna ska ha kompetenser som gör gör Högskolan Kristianstad unik. Som enda lärosäte i landet erbju- dem eftertraktade på arbetsmarknaden och som uppfyller veten- der HKR verksamhetsförlagd utbildning i alla program på grundni- skapssamhällets krav. Det innebär också att studenterna ska vara vå. Studenterna genomför delar av sin utbildning i samverkan med förberedda på att tillämpa och utveckla sina färdigheter samt kun- företag, skolor, sjukhus, andra organisationer eller forskningsmiljö- na möta förändringar och ha förmåga till entreprenörskap. er. Det ger studenterna möjlighet att redan under studietiden kny- Under 2014 beslutades om en forskningspolicy som bland annat ta kontakter och hitta vägen in i ett utvecklande och intressant ar- anger att högskolan arbetar för att den forskning som bedrivs vid betsliv. Högskolan Kristianstad tydligt ska knyta an till och utveckla grund- Högskolan Kristianstads forskning är väl citerad och har väckt så- utbildningen. Den ska också hålla sådan kvalitet att den väcker väl nationell som internationell uppmärksamhet. Forskningen be- nationell och internationell uppmärksamhet. Forskningen utgör drivs inom områdena utbildningsvetenskap, hälsovetenskap, tek- idag en liten del av högskolans omsättning och målet är att öka nik och naturvetenskap/biomedicin samt humaniora och sam- den delen. hällsvetenskap. En särskild forskningsansats görs inom verksamhetsförlagd utbildning. Högskolan Kristianstad har också en utbildningsstrategi (Utbildningsstrategi 2013-2015 för Högskolan Kristianstad, dnr. 2012-114- Högskolan har även fokus på att utveckla och intensifiera rela- 234) som bland annat anger att högskolan ska satsa på de ut- tionerna med det omgivande samhället. Den mest omfattande bildningsområden där lärosätet är starkt avseende personell kom- formen av samverkan sker inom den verksamhetsförlagda utbild- petens, kvalitet i genomförandet, en artikulerad efterfrågan (som ningen. Under de senaste åren har samverkan inom Lärosäten Syd, framför allt manifesteras i antal sökande/utbildningsplats) samt där de fem lärosätena i Skåne och Blekinge ingår, utvecklats och kostnadseffektivt genomförande. stärkts. Vision och strategi 2013 inleddes ett arbete med att ta fram en ny övergripande vision för Högskolan Kristianstad. Utifrån de analyser och det underlag som utarbetades 2013 har arbetet fortsatt under 2014. Arbe- Med utgångspunkt i högskolans övergripande strategier fattar tet har samordnats av en strategigrupp (HKR 2020) och ett exem- högskolestyrelsen årligen ett inriktningsbeslut där olika områden pel på aktivitet som genomförts är stormöte för all personal för att pekas ut som prioriterade. Inriktningsbeslutet operationaliseras ge- nå ett brett perspektiv på den kommande visionen. Arbetet med nom verksamhetsplaner där årets insatser konkretiseras och pla- att ta fram den nya visionen fortsätter även under början av 2015, neras. Prioriteringarna i inriktningsbeslutet för 2014 byggde på stra- men ett antal målbilder finns redan. Målbilderna för Högskolan Kris- tegiska utmaningar som fanns utpekade i högskolans strategi för tianstad är att: Högskolan Kristianstad 5 • verksamheten ska präglas av närhet och mångfald Under 2015 kommer en övergripande vision att beslutas och arbe- • studenterna är väl förberedda för ett föränderligt arbetsliv tet med att formulera styrdokument och verksamhetsplaner för att • medarbetarna är initiativrika och har hög kompetens bidra till målbildernas förverkligande att fortsätta. Under 2015 kom- • utbildningarna kännetecknas av vetenskaplighet och hög pedagogisk kvalitet med framgångsrik koppling till arbetslivet mer också processen med verksamhetsstyrning, uppföljning och • högskolan har nationellt och internationellt erkänd forskning som stärker och utvecklar våra utbildningar damålsenlig styrning, planering och uppföljning. kvalitet att utredas och utvecklas för att få en mer samlad och än- • samverkan präglas av erfarenhetsutbyte, integration och bildning • högskolan kännetecknas av öppenhet, nyfikenhet och respekt Organisationsschema baserad på 2014 enligt delegationsordningen Högskolan Kristianstads organisation besluts- och delegationsordningen Internrevision Högskolestyrelsen Rektor Prorektor Vicerektorer Personalansvarsnämnd Disciplinnämnd Utbildningsnämnder Högskolan Kristianstad Holding AB Forskningsnämnd Högskolan Kristianstad Uppdrag AB Ordf: rektor Sektionen för lärande och miljö Högskolegemensam administration och rektors kansli Sektionschef Programområden Avdelningar Avdelningschef Programområdesansvarig Forskningsprojekt Sektionen för hälsa och samhälle Sektionschef Förvaltningschef Avdelningar Avdelningschef LärandeResursCentrum Programområden LRC-chef Avdelningar Avdelningschef Programområdesansvarig Forskningsprojekt 6 Årsredovisning 2014 Året som gått - viktiga händelser Högskolan Kristianstad 7 Sektionen för hälsa och samhälle Verksamheten på Sektionen för hälsa och samhälle spänner över dagogik som stödämne, men även ämnen som sociologi, psyko- ett mycket brett fält av ämnes- och forskningsområden. Sektionens logi, ekonomi, arbetsvetenskap och idrottsvetenskap är centrala två dominerande program, sjuksköterskor och ekonomer, kom- i programmet. Lärare inom folkhälsa är efterfrågade i andra ut- pletteras av specialistsjuksköterskor, folkhälsopedagoger, tand- bildningar på Högskolan Kristianstad, exempelvis på sjuksköter- hygienister, sociologer, datatekniker och personal- och arbetslivs- ske- och specialistsjuksköterskeprogrammen, tandhygienistpro- programmet. Sektionen har på många sätt haft ett framgångs- grammen och lärarutbildningen. Med fokus på utseende, kropps- rikt 2014. Resultaten av Universitetskanslerämbetets (UKÄ:s) utvär- uppfattning, välbefinnande och hälsa genomfördes i december deringar har utfallit till vår fördel och söktrycket är fortsatt högt till en internationell konferens vid Högskolan Kristianstad, Appearan- samtliga program och kurser. ce matters, som även omfattade en exklusiv filmvisning för hög- Tidigt under 2014 fick Sjuksköterskeprogrammet omdömet hög skolans personal och studenter om effekterna av sexualisering av kvalitet på både yrkesexamen och kandidatexamen. Lite senare barn och ungdomar. Den prisbelönta filmproducenten Darryl Ro- erhöll tandhygienistprogrammet omdömet mycket hög kvalitet, berts var närvarande. något Högskolan Kristianstad var ensam om bland Sveriges alla Inom ekonomprogrammet har utvecklingsarbetet fortgått un- tandhygienistprogram. Under hösten kom också resultatet av ut- der året för att säkerställa kvaliteten i utbildningen. En total genom- värderingarna av specialistsjuksköterskeprogrammen, distriktsjuk- gång av kurser och inriktningar har gjorts för att säkerställa att re- sköterska och magisterexamen, som båda, bland få i landet, fick levant progression uppnås och att utbildningen svarar väl gente- omdömet hög kvalitet. Vidare skickades efterfrågade åtgärdspla- mot examensmålen. ner för våra utbildningar i datavetenskap, kandidat- och magisterexamen, in till UKÄ under hösten 2014. Utbildning I sjuksköterskeprogrammet har det under 2014 initierats en helhetsöversyn av programmet, som bland annat innebär att den medicinska kunskapen tydligt blir ett komplement till omvårdnadsämnet. Arbetet beräknas pågå till 2016. Programmet har fortsatt på den inslagna vägen att arbeta pedagogiskt genom att huvudsakligen undervisa i mindre seminariegrupper. Under året har programmet haft Linnaeus-Palme projekt tillsammans med Uganda, Sri Lanka, Thailand, Vietnam och Gambia. Övriga länder som sjuksköterskeprogrammet har samarbete med är Norge, Danmark, Finland, Spanien, USA och Zambia. Fortsatt högt antal sökanden har även specialistsjuksköterskeutbildningarna. Nya utbildningstjänster på Region Skåne som innebär studier på 50 procent för specialistsjuksköterskor passar två av våra utbildningar: specialistsjuksköterska med inriktning vård av äldre och med inriktning medicinsk vård, vilket förhoppningsvis leder till ett utökat antal färdigutbildade specialistsjuksköterskor. Tandhygienistprogrammet nådde en stor framgång genom Inom ämnesområdet sociologi och kriminologi är de nätbaserade kurserna nu nästan helt dominerande. Kontinuerliga satsningar när det gäller lärarnas högskolepedagogiska kompetens genomförs. Ytterligare åtgärder för att höja kvaliteten, förnya innehåll och stödja studenternas lärande, bland annat via e-learning, och utveckla examination har vidtagits och är under en intensiv konsolideringsfas. Personal- och arbetslivsprogrammet har under 2014, tillsammans med nätverket Gilla Din Ekonom vid Högskolan Dalarna och Högskolan i Skövde, tagit fram en pilotutbildning om pensioner, något som hittills nästan helt saknats på ekonom- och PA-programmen runt om i Sverige. Både kandidat- och magisterutbildningarna i datavetenskap införde betydande innehållsförändringar i linje med de kvalitetsåtgärder som beskrivs i de åtgärdsplaner som skickades in till UKÄ. Programområdet flyttade under 2014 från campus Hässleholm till campus Kristianstad. I samband med detta fick utbildningen nya modernare labblokaler samt ny labb- och undervisningsutrustning. Forskning att som enda odontologisk utbildning i landet uppnå mycket hög Forskningsplattformen Hälsa i samverkan (FPL) bedriver verksam- kvalitet. Avdelningen har under 2014 satt igång upphandling av hetsnära, flervetenskaplig forskning i samverkan med Region Skå- nya behandlingsstolar som ska vara på plats till höstterminen 2015. ne och de sex kommunerna i Skåne Nordost. Vid FPL pågår elva Beslut om att göra tandhygienistutbildningen 3-årig har tagits av forskningsprojekt inom de prioriterade områdena Hälsofrämjande regeringen. UKÄ har nu i uppdrag att undersöka student- och ar- vård och omsorg, Personcentrerad vård och omsorg samt Orga- betsgivarperspektivet, vilket ska rapporteras i januari 2015. Pro- nisation och ledarskap inom vård och omsorg. FPL finansierar fem grammet har högt söktryck och arbetsmarknaden för tandhygie- doktorander och driver även seminarieverksamhet som samlar öv- nister är god. Avdelningen har haft en lärare och två studenter från riga doktorander och masterstudenter vid HKR som har en hälso- Lusaka, Zambia under Linnaeus-Palme avtal på utbildningen. Tre vetenskaplig inriktning. av våra studenter har deltagit i Internationell vecka i Åbo. Forskningsmiljön Människa-hälsa-samhälle har under året fort- Folkhälsopedagogiska programmet är sektionens mest tvär- satt inriktningen mot salutogen arbetshälsoforskning bland annat vetenskapliga program med lärare från flera olika ämnesområden. i tre doktorandprojekt (i samarbete med två kommuner) och ett Folkhälsovetenskap är programmets huvudsakliga ämne med pe- uppmärksammat projekt om hälsofaktorer bland primärvårdsan- 8 Årsredovisning 2014 ställda i Region Skåne. Miljön har återkommande seminarier och Fokus på delaktighet kan också beröra professionellas möjlighet presenterar resultat på nationella och internationella konferenser. att påverka innehåll i de vård-och stödinsatser som erbjuds. Publikationstakten har varit god under året och resultat har kunnat Under det gångna året har regelbundna forskningsmöten med ses i olika media. En ökad framtida bredd i forskningsfrågor plane- medlemmarna i Oral hälsa hållits. Mötena har fokuserat på plane- ras när det gäller hälsa i relation till organisation, livsstil och utseen- ring av projekt och utvärdering av pågående studier i forskargrup- de, liksom utvecklad samverkan med Region Skåne, flera kommu- pen. Medlemmar ur miljön har hållit presentationer vid vetenskap- ner och Lunds universitet samt internationellt med universiteten i liga möten och deltagit i handledning av studentuppsatser. Ansla- Klaipeda (Litauen) och Bristol. get för innevarande år har uteslutande använts för att finansiera Forskningsmiljön PRO-CARE (Patient Reported Outcomes – Clini- forskningsaktiviteter med fokus på nystartade projekt inom områ- cal Assessment Research and Education) bedriver tvärprofessio- det inflammation. Inom forskargruppen har ett flertal projekt ac- nell vårdforskning med inriktning nutrition/ätande, "outcomes re- cepterats för publikation i peer review-granskade tidskrifter. search" och neurologi. Målsättningen är att verka för personcen- Inom avdelningen för datavetenskap har forskning främst be- trerad vård och förbättrad förståelse för effekter av sjukdom och drivits inom områdena kodning, sensornät, trådlösa nätverk och behandling samt för att underlätta arbetet med patientsäkerhet mobilnät. Arbetena inom kodning handlar om optimala felrättan- och att förbättra den vetenskapliga förankringen i VFU för sjukskö- de koder och har bedrivits i samarbete med kollegor i USA. Forsk- terskestudenter. Forskningsmiljön har anordnat en nationell konfe- ningen kring sensornät, som bedrivs i samarbete med hälsoveten- rens (”2a nationella workshoppen i psykometri för hälsovetenska- skap, är kopplat till möjligheterna att förebygga hälsoproblem ge- perna”, inklusive en öppen föreläsning med Prof. Stephen P. McK- nom att med sensorer mäta till exempel puls, rörelse, hållning och enna, Manchester, UK). PRO-CARE har även firat 10-årsjubileum lyft, och handlar specifikt om balansen mellan användarvänlig- med bland annat en jubileumsskrift och en intern konferens. Grup- het och komplexitet. Studierna med trådlösa nätverk handlar om pen samverkar internt med Mat och måltid, Människa-hälsa-sam- teknik och potential för geografisk positionsbestämning genom hälle samt avdelningen för ekonomi och har pågående externa att jämföra signalstyrkor från olika Wi-Fi punkter med kända posi- samarbeten med och uppdrag för exempelvis Krinova, Lunds uni- tioner och det sker i samarbete med Aalto University i Helsingfors. versitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet, University of East Inom mobilnät har två frågor stått i fokus; i ett samarbete med Er- Anglia (UK), Galen Research (Manchester, UK), Socialstyrelsen, icsson och Uppsala universitet behandlas matematiska modeller AbbVie AB och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). för plötsliga lastvariationer och i ett annat samarbete med Erics- Under 2014 etablerade sig forskargruppen Psyk-PHASI (Psychi- son behandlas förbättringar som kan göras genom att på många atric care – Participation, Health, Activity and Social Inclusion), en ställen i nätet placera ut så kallade cachar med kopior av populärt tvärprofessionell forskargrupp som fokuserar på frågor relatera- innehåll (till exempel populära YouTube-klipp eller TV-program). de till vardagslivet för dels personer med psykisk funktionsnedsätt- Informatikgruppen har beviljats forskningsmedel från Creati- ning, dels professionella som ger vård och stöd till dessa. I gruppen ve Europe Programme of the European Union. Projektet heter The finns tre seniora forskare, fyra disputerade forskare och en dokto- People’s Smart Sculpture, där informatik driver utvecklingen och rand. Inom forskargruppen finns ämnen som vårdvetenskap, ar- genomförandet av interaktiva upplevelser kring "valets anatomi". betsvetenskap, folkhälsa, arbetsterapi, sociologi och statsveten- Genom utformning av IT-stöd ges möjlighet att styra olika möjliga skap representerade. Gruppens forskning har ett specifikt fokus på handlingar i en interaktiv föreställning. Projektet pågår 2014-2017. frågor om delaktighet och kan beröra patienters/brukares möjlighet och förmåga att påverka och delta i beslut som berör dem gällande vård- och stödinsatser, boende, sysselsättning och arbete. Samverkan Utöver den samverkan som förekommer och beskrivs under rubriken forskning så försöker Sektionen för hälsa och samhälle kontinuerligt utveckla den del av uppdraget som kallas samverkan med omgivande samhälle. På programnivå sker samverkan i de flesta fall inom ramen för programråd och/eller i samband med olika verksamheter relaterat till studenternas VFU. Programråd, som finns för samtliga av sektionens program, drivs med olika intensitet men arbetet med att utveckla dessa råd fortskrider. Datautbildningarna samverkar också med andra lärosäten inom ramen för exempelvis CDIO (Conceiving–Designing–Implementing–Operating). Det datavetenskapliga programområdet var i oktober 2014 värd för halvårsmötet med samverkansgruppen för Sveriges högskoleingenjörsutbildningar. Arbetet med utveckling av VFU-verksamheten inom ekonomprogrammet har fortsatt och är framgångsrikt. Samverkan sker också kontinuerligt inom ramen för olika forskningsprojekt. Både forskningsplattformen och temat Människa-Hälsa-Samhälle bedriver forskning som karaktäriseras av verk- Högskolan Kristianstad 9 samhetsnära aktionsforskning, som under året har planerats och lärarutbildning i matematik och naturorienterande ämnen. Under genomförts i samverkan med i huvudsak olika verksamheter inom hösten 2014 stod lärarutbildningarna värd för utbildningsledarkon- offentlig sektor. Sjuksköterskeprogrammet har under året arrange- ferensen, med deltagare i ledningsuppdrag från landets alla läro- rat möten med handledare kring VFU. Representanter från de oli- säten med lärarutbildningar. ka VFU-kurserna och programansvarig träffade handledarna på Under 2014 fortsatte det högre seminariet i pedagogik som ar- deras ”hemmaplan” (Kristianstad, Ystad och Ängelholm) för att rangerades vid åtta tillfällen. Under vårterminen besöktes HKR av så många handledare som möjligt skulle kunna delta. Ramavta- Sven Persson från Malmö högskola som talade om pedagogiska let om VFU som finns mellan de tre lärosätena i Skåne och regionen relationer i förskolan. Vidare hölls under våren presentationer av har skrivits om. Numera finns en styrgrupp och en ledningsgrupp. I ämnesgruppens medlemmar. Under höstterminen utgick semina- båda grupperna ingår representanter från Högskolan Kristianstad. rierna från olika teoretiska begrepp applicerade på lärarprofessi- Sektionen för lärande och miljö onalism med ett flertal externa föredragshållare: Annika Lilja, Göteborgs universitet, talade om förtroende i lärare-elev-relationen, Sektionen för lärande och miljö vilar som namnet avslöjar på Anna-Carin Bredmar, Linnéuniversitetet, höll en presentation om två fundament: lärarutbildningar och utbildningar inom miljöom- lärares arbetsglädje, Carl-Göran Heidegren, Lunds universitet, be- rådet. Utöver dessa finns några ytterligare starka utbildningsom- handlade frågor om erkännande och Susanne Hansson, Karlstads råden inom mat-och måltidskunskap med gastronomiprogram- universitet, tog upp frågan om respekt i elev-lärarrelationen. met, psykologi upp till och med magisternivå och olika kurspaket I augusti genomförde ämnesgruppen i pedagogik, i samarbete inom humaniora, inklusive ett treårigt kandidatprogram i engelska. med pedagogikkollegierna vid Lunds universitet och Malmö hög- Sektionens personal är indelad i fem avdelningar: avdelningar- skola, för andra året i rad konferensen Pedagogisk forskning i Skå- na för humanvetenskap, naturvetenskap, pedagogik och praktisk- ne. Konferensen syftar till att presentera aktuell forskning och stär- estetiska ämnen, samt en administrativ avdelning. Avdelningarna ka forskningssamarbeten mellan kollegierna. Konferensen hölls i år har under året jobbat strategiskt dels med kompetensutveckling, på HKR och hade 60 deltagare. Keynote speaker var professor Mi- dels med att skapa en god arbetsmiljö. Fokus har varit på persona- chael Uljens vid Åbo Akademi, Finland. lens möjligheter att ägna sig åt forskning i sammanhängande pe- En ny pedagogisk forskningsmiljö inrättades under året. Det har rioder och minskning av personalens övertider. Båda dessa mål- varit en medveten strävan under två års tid att samla pedagogik- sättningar har infriats inom samtliga avdelningar, bland annat ge- ämnet i en sammanhållen miljö. Forskningsgrupperna AiS (Arbete nom ett framgångsrikt rekryteringsarbete inom fält med stor efter- i skolan), BALU (Barndom, lärande, utbildning) och SpecPed (Spe- frågan på kompetens. cialpedagogik – kompetens att utbilda alla elever) ingår nu samt- Lärarutbildningar är sedan 2011 i huvudsak uppdelade på fyra liga i forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). FoRP olika examina och Högskolan Kristianstad (HKR) genomför utbild- bygger på en helhetssyn på utbildning, där kunskap, omsorg och ningar inom samtliga. Numera är i princip alla lärarutbildningarna fostran integreras. Miljöns övergripande syfte är att bedriva teore- vid Högskolan Kristianstad översökta. Anmärkningsvärt under året tisk och empirisk forskning om pedagogisk praktik och professio- 2014 är en tydlig uppgång av sökande till utbildningar även inom nalism. Relationell pedagogik utgör miljöns gemensamma intres- ”mellanåldrarna”, det vill säga utbildningar riktade mot verksam- seområde. FoRP består av 65 medlemmar varav 50 har anställning het i årskurserna 4–9. Grundlärarutbildningen (med inriktningarna på HKR. FoRP:s vetenskapliga ledare är professor Jonas Aspelin. mot fritidshem, mot förskoleklass upp till och med årskurs 3 respek- Forskningsgruppen AiS leds av universitetslektor Lars-Erik Nilsson, tive mot årskurs 4 till och med årskurs 6) fick under året i uppdrag BALU av universitetslektor Agneta Jonsson och SpecPed av univer- att tydliggöra strukturerna och skapa en större effektivitet i utbild- sitetslektor Daniel Östlund ningen, vilket bland annat innebär att samla och renodla ämnes- Under 2014 har specialpedagogikområdet utvärderats av uni- innehåll i något större kurser och att hitta samordningsvinster mel- versitetskanslersämbetet (UKÄ) och beslut meddelades i decem- lan de olika inriktningarna, allt med avsikt att kunna implemente- ber. Högskolan Kristianstad kom väl ut i en nationell jämförelse, då ras från och med hösten 2015. Som ett försök att stärka lärarutbild- såväl speciallärarutbildningens som specialpedagogikutbildning- ningen även inom de inriktningar (ämneslärarutbildningen) och ens yrkesexamina bedömdes hålla hög kvalitet, vilket endast tre ämneskombinationer (matematik och naturvetenskapliga äm- andra lärosäten i landet nådde upp till. Däremot bedömdes den nen) som har svårare att rekrytera studenter ansökte Högskolan generella magisterexamen i specialpedagogik, som också kunde Kristianstad under föregående år om utökade examensrättighe- utfärdas efter samma utbildning, hålla bristande kvalitet avseende ter. Besked om detta kom under sommaren med det glädjande re- ett av målen. Högskolan beslöt att under nästkommande år arbeta sultatet att HKR beviljades rättigheter inom båda ansökningsom- fram en åtgärdsplan för denna examen och till dess ges ingen ge- rådena: inriktning mot gymnasieskola i ämnena matematik res- nerell examen, utan endast de två yrkesexamina. Masterprogram- pektive kemi. Det innebär att högskolan bör kunna se fram emot met i utbildningsvetenskap erhöll bristande kvalitet som omdöme en klart starkare ämneslärarutbildning på plats i Kristianstad och för sina båda varianter av examina. Även här påbörjades ett arbe- att Högskolan Kristianstad visar att man tar ett stort ansvar för det te med en åtgärdsplan, som ska lämnas in under 2015. nationellt sett mest problematiska underskottet mellan antalet ut- I förhållande till sin omsättning har Högskolan Kristianstad en an- bildade och den långt större efterfrågan från avnämarna: ämnes- märkningsvärt stor uppdragsverksamhet och det område som har 10 Årsredovisning 2014 ökat mest under senare år är skolutveckling, som är ett eget pro- lig Idrottsforskning) hade sin årliga konferens vid Högskolan Kristi- gramområde inom sektionen. Förutom uppdragskurser för bland anstad. Ann-Christin Sollerhed hade huvudansvaret för arrange- annat kommuner och Skolverket anordnas konferenser. Den stora manget. Tillsammans med Åsa Bringsén från Sektionen för hälsa konferensen är den årliga så kallade skolledarkonferensen, som och samhälle delade Ann-Christin Sollerhed även ansvaret för den enligt tradition genomfördes i Halmstad, med dryga 300 deltaga- uppmärksammade konferensen Appearance Matters vid Högsko- re. År 2014 firade konferensen sitt 25-årsjubileum med konferens- lan Kristianstad i december. temat Ledarskap i en komplex vardag. Huvudtalare var den na- Inom humaniora fick sektionen, efter att ha inkommit med en turvetenskapliga ämnesdidaktikern Svein Sjøberg, Oslo universitet. åtgärdsplan för att rätta till identifierade brister, besked av UKÄ att Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA) kandidatexamen i engelska håller hög kvalitet. Eftersom kandidat- har en tydlig koppling till lärarutbildningen och det är en miljö som examen i historia fick omdömet bristande kvalitet påbörjades ett kontinuerligt har förmått att attrahera externfinansiering och kom- arbete med en åtgärdsplan även där. Åtgärdsplanen planeras att petens under en lång rad av år. Forskargruppen startade redan lämnas in till UKÄ i februari 2015. 1994 under Gustaf Helldéns ledning och nuvarande forskningsmil- De mer miljö- och naturvetenskapliga utbildningarna består av jöledare Andreas Redfors kunde således under det gångna året det fyraåriga magisterprogrammet Biologprogrammet med inrikt- räkna in tjugo års verksamhet inom högkvalitativ forskning. LISMA ning biologisk mångfald, kommunikation och samhälle, det treår- ingår i en rad samarbeten och under året har miljön bland annat iga Biologprogrammet med inriktning cellbiologi, det treåriga Bio- gästats av Prof. em. Helge Strömdahl, Ass. Prof. Dawn Saunders, medicinska analytikerprogrammet, Landskapsvetarprogrammet, Prof. Pernilla Nilsson, Prof. Mogens Niss, Pia Nygård-Larsson MAH, Kandidatprogrammet i miljöteknik – strategisk resursanvändning, Ass. Prof. Ellen Karoline Henriksen, Prof. Russell Tytler, Prof. Ed. Prather det tvååriga VA- och kretsloppsteknikerprogrammet och det ettår- och Prof. Cedric Linder. Under året tog tre licentiander ut licentiat- iga Magisterprogrammet i vattenvård. examen och Urban Eriksson disputerade i december vid Uppsala Biomedicinska analytikerprogrammet (BMA) utmärker sig universitet med avhandlingen Reading the Sky: From Starspots to även under 2014 i en nationell jämförelse genom ett fortsatt ökat Spotting Stars. söktryck till utbildningen och många reserver vid antagningarna. Gastronomiprogrammet kunde fira sitt tioårsjubileum med att Detta är en anmärkningsvärd kontrast mot landet i övrigt där utbild- se tillbaka på en verksamhet som byggts upp till den bästa i lan- ningarna, trots det oerhört stora kompetensbehovet, inte förmått det inom sitt fält. UKÄ:s utvärdering 2014 ansåg att programmets rekrytera studenter och därför lagts ned på ett flertal platser. Utbild- kandidatexamen i mat- och måltidskunskap håller mycket hög ningen har en nära koppling till starka forskargrupper inom genetik kvalitet. Programmet är något av en profilutbildning för Högskolan och mikrobiologi och inom programområdet etablerades en ma- Kristianstad och det anknyter väl till den stora livsmedelsindustrin gisterexamen under det gångna året. Numera erbjuds, som ett led i regionen och till Kristianstads varumärke Spirit of food. Program- i detta, två molekylärbiologiska fördjupningskurser om vardera 15 mets samverkan med det omgivande samhället är omfattande. hp på avancerad nivå och programområdet fortsätter satsningen Studenterna gör varje år olika insatser för att visa upp verksam- på en hög akademisk kompetens. heten. Under 2014 skedde det bland annat på Skånes Matfesti- Vid sidan om de traditionella professionsutbildningarna är land- val, Kristianstads 400-årsjubileum och på mässor och seminarier skapsvetarprogrammet (liksom gastronomiprogrammet) en av inom mat- och måltidsområdet. Intresset från det omgivande sam- sektionens profilutbildningar med liknande tydliga kopplingar till hället är stort såväl för programmet som för de fristående kurser- styrkor i den lokala miljön, såsom i det här fallet UNESCO:s biosfär- na i ämnet. Studenterna är eftertraktade samarbetspartners inom område Kristianstad vattenrike. I samarbete med bland annat SLU VFU och för examensarbeten. Utbildningen fortsätter att attrahera Alnarp, Länsstyrelsen i Skåne, Region Skåne och kommunförbun- långt fler studenter än det finns tillgängliga platser inom anslags- det arrangerar landskapsgruppen vid Högskolan Kristianstad en volymen. Under året rekryterades en biträdande professor till grup- årlig konferens med utgångspunkt i den Europeiska Landskaps- pen, vid sidan om två påbörjade lektorsrekryteringar. Det innebär konventionen. Under 2014 ägde denna, ”Den skånska landskaps- också att den framgångsrika forskningsmiljön inom mat- och mål- dagen”, rum i Trelleborgs kommun och temat var sambandet mel- tidskunskap fortsätter attill exempelpandera under Karin Wendins lan hav och land. ledning. Biolog- och vattenutbildningarna har en tydlig och stark forsk- Psykologi är fortsatt det programområde inom sektionen som ningsöverbyggnad i form av forskningsmiljön Man and Biosphere har störst antal sökande studenter. Det är efter lärarutbildning, Health. Ett exempel på utfall av denna koppling är ett samarbete sjuksköterskeutbildning och ekonomutbildning det fjärde största inom utbildning och forskning mellan Högskolan Kristianstad och utbildningsområdet vid HKR. Programområdet består av friståen- det vietnamesiska universitetet i Da Nang, som utvecklades under de kurser i psykologi, rättspsykologi och familje- och föräldraskaps- 2014. Att få studenter från alla dessa olika program att samarbe- spykologi och har två forskningsmiljöer kopplade till sig. En av med- ta över gränserna och ge dem möjlighet att göra sin verksamhets- lemmarna inom miljön Children’s and Young People’s Health in So- förlagda utbildning eller sitt examensjobb i Vietnam är i linje med cial Context (CYPHiSCO) har varit huvudarrangör respektive haft Högskolan Kristianstads vilja att öka samarbetet mellan olika ut- delat ansvar för två prestigefulla konferenser på HKR under året. bildningsområden och intensifiera det internationella forsknings- SVEBI (Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskap- utbytet. En rad nya anslag kom in under 2014, såsom till renings- Högskolan Kristianstad 11 metoder för läkemedelsrester (forskare Erland Björklund), gåsför- högskolans pedagogiska mål och behov. Under 2015 kommer LRC valtning (professor Johan Elmberg) och ökade anslag kring hur därför att erbjuda en grundkurs i högskolepedagogik innehållan- ekosystemtjänster ska tas in i kommunala planerings- och besluts- de en doktorandmodul för doktorander som förbereder sig för un- processer (professor Ingemar Jönsson, som också leder forsknings- dervisning, en kurs kring distansövergripande pedagogik och en miljön). Under året har miljön gästats av Thomas Heberlein, Univer- kurs för undervisande lärare som vill utveckla sina pedagogiska sity of Wisconsin, Magnus Tuvendahl, Stockholm Resilience Centre kunskaper genom ett projektarbete med anknytning till den egna och Dr. Roberto Guidetti från University of Modena & Reggio Emi- undervisningen. lia, Italien. Roberto Guidetti är en av världens ledande tardigradtaxonomer. Inom samma forskningsfält genomför Michaela Czerneková, doktorand vid First Faculty of Medicine, Charles University, Prag sina studier av tardigrader eller trögkrypare, populärt kallade ”björndjur”, vilket är ett forskningsfält med stor betydelse inom astrobiologin. Forskningsmiljön var under november tongivande i den med Kristianstads kommun gemensamt arrangerade forskningskonferensen Biosfär 2014. LärandeResursCentrum Ny digital lärmiljö Det högskoleövergripande projektet Ny lärmiljö, under LRC:s ledning, nådde sitt huvudmål i augusti 2014 då samtliga kurser och program på HKR fick itslearning som lärplattform. För att underlätta för lärare och studenter samt möjliggöra integrationen mellan itslearning och andra viktiga system genomfördes en rad tekniska utvecklingsprojekt. Det gällde bland annat att kursansvariga och registrerade studenter skulle ha tillgång till rätt kurser vid rätt tillfälle och att inloggningen skulle ske direkt mot HKR:s användardatabas. LärandeResursCentrum (LRC) är den givna mittpunkten av Hög- I samarbete med sektionernas studieadministratörer och IT-ser- skolan Kristianstads (HKR:s) campus. Hit kommer forskare, lärare vice har nya administrativa processer och ett nytt system för ad- och studenter för att låna böcker, få hjälp med akademiskt skri- ministration utformats, och i samarbete med kommunikationsav- vande, referenshantering och studieteknik, studera enskilt eller i delningen och programansvariga har en modell för hur högsko- grupp och mycket annat. Det är LRC som ansvarar för högskole- lan kommunicerar ut viktig information till studenterna tagits fram. pedagogisk utveckling, stöd till studenter med funktionsnedsätt- Under våren informerade personal från LRC, vid möten på samt- ning, samt stöd kring IT och media i undervisningen, och det är via liga avdelningar, om övergången från FirstClass till itslearning. All LRC som studenter och personal får tillgång till elektroniska tidskrif- personal på högskolans erbjöds utbildning och totalt genomför- ter, e-böcker och högskolans lärplattform. Utmärkande för 2014 är des åtta workshoppar under maj och augusti. Individuell hand- nedanstående satsningar. ledning erbjuds fortlöpande. Under året har också onlinestödet för lärare utvecklats samt en helt ny onlineresurs för studenter tagits Omorganisation fram, med en kort föreläsning samt beskrivningar av viktiga funk- För att bättre tillgodose högskolans behov har LRC fått en ny inpla- tioner i itslearning. cering i högskolans övergripande organisation och är sedan den 1 januari 2014 inte längre någon sektion utan en fristående enhet. I samband med denna omorganisation ersattes LRC-nämnden av en styrgrupp som leds av prorektor. Styrgruppens särskilda ansvar är att ”med utgångspunkt i en regelbunden inventering av lärarpersonalens och studenternas behov identifiera utvecklingsbehov samt ge förslag till prioriteringar av LRCs verksamhet” (Organisationsplan, dnr: 2013-114-447). LRC:s seminarieserie Under året har LRC initierat och planerat en seminarieserie för kompetensutveckling för undervisande personal. Hösten 2014 genomfördes två aktiviteter, en bokpresentation med tillhörande diskussion kring akademiskt skrivande och ett forskningsseminarium om verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Högskolepedagogisk utbildning Under 2014 har tre poänggivande kurser i högskolepedagogik givits: Högskolepedagogisk grundkurs I, Högskolepedagogisk grundkurs II och Distansöverbryggande pedagogik. I Högskolepedagogisk grundkurs I och Distansöverbryggande pedagogik godkändes totalt 15 lärare. Högskolepedagogisk grundkurs II avslutas i januari 2015. LRC:s högskolepedagogiska utvecklare har gjort en översyn över de högskolepedagogiska kursernas upplägg och arbetat fram en ny planering och struktur som ligger bättre i linje med 12 Årsredovisning 2014 Akademiskt skrivande tillgänglighet för studenter med funktionsnedsättning. Detta har Förutom det enskilda stöd i akademiskt skrivande som riktar sig till bland annat skett genom föreläsningar på Skånes folkhögskolors alla studenter har LRC gjort specialinriktade insatser på förfrågan regionala och nationella utbildningsdagar och vid en workshop i från olika program. Exempelvis har LRC på landskapsvetar- och Region Skånes regi om bland annat mentorskap för studenter med biologprogrammen haft en föreläsning om akademiskt skrivande neuropsykiatrisk eller psykisk funktionsnedsättning. Under året har som följts upp genom nätbaserad feedback på studenternas ex- 179 studenter fått särskilt pedagogiskt stöd. Det är en ökning med kursionsrapporter, och på förskollärarprogrammet har en liknan- 16 studenter från år 2013 då 163 studenter fick särskilt stöd. de föreläsning följts upp av arbete med studenternas texter i handledda responsgrupper. För det nätbaserade programmet Integrerad Hälsovetenskap har LRC spelat in två korta föreläsningar på engelska om akademiskt skrivande samt granskat studenters inlämningsuppgifter. Tillgänglighet och lika villkor Ett led i arbetet för lika villkor är den tillgänglighetsplan LRC tog initiativ till och som antogs i mars 2014. Planen innehåller uppdrag till sektionschefer, avdelningschefer och LRC-chefen att årligen redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits och planeras för ökad tillgänglighet inom respektive chefs område. Under året har LRC även arbetat fram ett förslag på handläggningsordning för särskilt pedagogiskt stöd. Ett annat steg i arbetet för ökad tillgänglighet och lika villkor är att konceptet och verktyget Universal Design introducerades och presenterades i bland annat den högskolepedagogiska grundkursen och på ett högskolegemensamt semi- Satsning på e-resurser LRC fortsatte 2014 sin satsning på att utöka utbudet av e-resurser till högskolans studenter och anställda. Samlingen kompletterades med ett paket bestående av 1 611 e-tidskrifter inom ämnesområdena samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik. First-year-experience Under året har LRC gjort en inventering av vilka first-year experience-aktiviteter som förekommer inom olika program och kurser på HKR, för att undersöka om det finns förutsättningar för ett högskoleövergripande samarbete för sådana aktiviteter. En del av firstyear-experience-aktiviteterna är de akademiska slingor som startats upp på ett flertal av högskolans program under de senaste åren. LRC har, bland annat genom att arrangera en gemensam workshop för intresserade programområdesansvariga och lärare, verkat för att öka utbytet av kunskap inom dessa områden. narium. I samma anda har en lathund för att undervisa tillgängligt Stöd för distansöverbryggande undervisning tagits fram. I samarbete med Myndigheten för tillgängliga medi- Intresset för distansöverbryggande och multimediala inslag i kur- er har pilotstudien ”Klart till kursstart” fördjupats. Fler program och ser är stort på HKR. Lärare kommer till studion på LRC för att spela in kurser vid högskolan innefattas nu i samarbetet, vilket gör att fler föreläsningar och andra lärobjekt till sina kurser, och förutom rent studenter har tillgång till kurslitteratur som talböcker vid kursstart. praktisk hjälp med produktionen och tekniken erbjuds de handled- LRC har också arbetat för att högskolan ska nå ut till det omgi- ning kring hur innehåll och framförande kan anpassas för webben. vande samhället och presumtiva studenter med information om En synbar trend är att allt fler lärare prövar nya former för sin undervisning. Förutom inspelade föreläsningar används exempelvis emötesverktyget Adobe Connect för seminarier, diskussioner och redovisningar. I några kurser används korta filmsekvenser inspelade av studenter som underlag i diskussioner. LRC har mött denna utveckling genom att låna ut och erbjuda handledning kring lätthanterlig och mobil utrustning. LRC ger även handledning kring hur studenters och lärares egna mobiltelefoner och surfplattor kan användas i sammanhanget. Kritiska vänner Under hösten 2014 har undervisande bibliotekarier haft ett samarbete som kritiska vänner. Syftet med samarbetet är att tillsammans utveckla undervisningen i informationskompetens på program och kurser. Före undervisningstillfället har bibliotekarierna haft ett möte där de gått igenom upplägget av undervisningen och vad den kritiska vännen särskilt ska granska. Under ett uppföljningsmöte har de sedan diskuterat vad som fungerat bra och vad som skulle kunna förändras till nästa gång. Deltagarna är positiva till utfallet av samarbetet och anser att det är mycket utvecklande att ha en kritisk vän som ger återkoppling på undervisningen. Som en förlängning av detta projekt kommer bibliotekarierna under våren 2015 att arbeta mer tillsammans i undervisningen, gällande såväl planering som genomförande och uppföljning. Högskolan Kristianstad 13 Kvalitetsarbete är rimligt att uppnå under den aktuella planeringsperioden. Allt Kvalitet skapas i en mängd olika situationer i det dagliga arbetet sedan införandet av kvalitetssäkringssystemet har kvalitetsstyrkor- men även genom diskussioner och beslut. Diskussioner och be- ten för de sex fokusområdena – utbildning, studentinflytande, forsk- slut har många gånger både en direkt och indirekt påverkan på ning, samverkan, medarbetare och stödstruktur – reviderats och kvalitetsutvecklingen och kvalitetskulturen vid högskolan. Rådet för utvecklats årligen. Det är en rad olika faktorer som ligger till grund kvalitetsutveckling (nedan benämnt Rådet) har till uppgift att på för revideringarna. Exempelvis måste kvalitetsarbetet anpassas till en övergripande nivå stödja, organisera och skapa strukturer för nationellt gällande regelverk och till aktuella styrdokument. Därut- ett systematiskt kvalitetsarbete. Rådet består av ordförandena i de över kan behov av justeringar vara förorsakade av organisatoriska båda utbildningsnämnderna, ordförande i forskningsnämnden förändringar i verksamheten men också av att det under året har (tillika vicerektor för forskning), förvaltningschefen, studentkårens identifierats brister i styrkortens målformuleringar och indikatorer. ordförande och vicerektor för kvalitet. Under året har även prorek- Merparten av de i styrkorten utpekade operativt ansvariga gör tor varit adjungerad i Rådet. Som sekreterare fungerar högskolans goda jobb och en del har framhållit betydelsen av arbetssättet kvalitetskoordinator. Den sistnämnda arbetar också operativt med som stöd både för att strukturera arbetet med nulägesanalys, pri- det övergripande kvalitetsarbetet och fungerar som en form av in- oriteringar, planering och för interna diskussioner och uppföljning. ternkonsult vid behov. Rådets sammansättning borgar för att kvali- Däremot har uppföljningsrutinerna fungerat mindre tillfredsställan- tetsarbetet har en hög aktualitet och att samordningen i kvalitets- de. Det är svårt att hitta former för uppföljning som inte blir allt för arbetet är god eftersom utbildningsnämnderna bland annat har arbets- och tidskrävande. En form, som har tillämpats under ett det formella uppdraget att fatta beslut om ”former för kvalitetssäk- antal år, är de årliga programdialogerna mellan programområ- ring och uppföljning av grundutbildning och samverkan med det desansvariga och högskolans ledningsråd. Denna uppföljnings- omgivande samhället” (Besluts- och delegationsordning, 2014-01- form har visat sig vara givande och har under året utvecklats till att 01, dnr. 2013-114-448). På motsvarande sätt ansvarar Forsknings- även omfatta övriga operativt ansvariga. Därutöver genomförs lik- nämnden för att besluta om ”former för kvalitetssäkring och upp- nande dialoger mellan utbildningsnämnderna och programom- följning av forskning och forskarutbildning” (ibid). Förvaltningsche- rådesansvariga. Ambitionen från Rådets sida är att dialogformen fen har ett övergripande administrativt ansvar och studentkårens mellan operativt ansvariga och berörda nämnder, råd och styr- representation säkerställer att studentperspektivet beaktas. grupper successivt utvecklas till praxis. Viktigt är dock att dialoger- Liksom tidigare år är det fyra områden som är centrala i Rådets arbete: • Högskolans kvalitetssäkringssystem • Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) nationella kvalitetsutvärderingar • Högskolans kursutvärderingssystem EvaSys • Kvalitetssäkring av styrdokument och regelverk Rådet har också fungerat som referensgrupp i översynen av högskolans studieadministrativa rutiner samt i projektet angående högskolans hantering av misstänkt vilseledande. na skriftligt sammanfattas med råd och synpunkter samt identifierade behov av centrala/högskoleövergripande/sektionsgemensamma åtgärder. I samband med revideringen av 2015 års kvalitetssäkringssystem som genomfördes under hösten 2014 planerade Rådet för en genomgripande bearbetning med utgångspunkt från ett nytt strategidokument. Av olika anledningar har ett sådant ännu inte beslutats av högskolestyrelsen. Under året har det förts diskussioner kring huruvida högskolan ska ha ett verksamhetsstyrningssystem som även inkluderar delar av nuvarande kvalitetsstyrkort, helt i enlighet med de intentioner som anges i kvalitetssäkringssystemets del Högskolans kvalitetssäkringssystem c. Rådet för kvalitetsutveckling äger inte denna fråga och i väntan Högskolans interna kvalitetssäkringssystem utvecklades av Rådet i på en eventuell, större förändring av högskolans planerings- och dialog med verksamheten under 2010 och infördes på försök 2011. uppföljningssystem samt ett aktuellt högskoleövergripande stra- Kvalitetssäkringssystemet definieras i ett dokument som består av tegidokument har Rådet valt att föreslå rektor att under 2015 vid- tre delar: a) kvalitetspolicy, b) kvalitetsstyrkort och c) kvalitetsstyr- makthålla det nuvarande kvalitetssystemet med hjälp av dialog- kort som en del i högskolans verksamhetsstyrning. Kvalitetsstyrkor- möten med operativt ansvariga. Ambitionen är därför att redan i tet består av sex fokusområden. Högskolans strategidokument, juni, i anslutning till att verksamhetsplaneringsdirektiven fastställs, och i vissa fall även andra centrala styrdokument, ligger till grund för de strategiska utmaningar som anges inom varje fokusområde. Varje strategisk utmaning preciseras i övergripande mål och ett antal kvalitetsindikatorer som gör målen planerings- och uppföljningsbara. I styrkorten anges också vilken funktion (exempelvis programområdesansvariga, avdelningschefer eller forskningsmiljöledare) som är operativt ansvarig för respektive kvalitetsindikator och vilken funktion som ansvarar för uppföljningen. Kvalitetsindikatorerna är medvetet formulerade på ett sådant sätt att de operativt ansvariga själva måste fastställa ett värde med utgångspunkt från vars och ens faktiska förhållanden och en bedömning av vad som 14 Årsredovisning 2014 presentera aktuella kvalitetsstyrkort för 2016. Därmed kommer styr- ska vara färdigt för remiss inom högskolesektorn. I den ursprungliga korten att få en mer aktiv roll i verksamhetsplaneringen. Därutöver planen angavs riksdagsbeslut under hösten 2015 och start 2016. kan nämnas att forskningsnämnden planerar för en större utvärde- Det preliminära förslaget som har presenterats bygger på att läro- ring av den forskning som bedrivs vid högskolan. Inför denna utvär- sätena själva ska ansvara för kvalitetsutvärderingen. Detta gäller dering är det viktigt att följa och förhålla sig till Vetenskapsrådets ar- för alla delar i verksamheten, det vill säga forskning, utbildning och bete med att ta fram nationella indikatorer för uppföljning av den administration. UKÄ kommer att granska lärosätenas kvalitetssäk- statligt finansierade forskningen. ringssystem och kan göra stickprovsutvärderingar av enskilda ut- Universitetskanslersämbetets nationella kvalitetsutvärderingar Efter fyra intensiva år har nu det omdiskuterade nationella kvalitetsutvärderingssystemet av grundutbildningar avslutats. Totalt har över 2 000 utbildningar i landet utvärderats. Vid HKR har 28 utbildningar genomgått Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) granskningsprocess. Resultatet följer ganska väl riksgenomsnittet, men glädjande är att HKR hamnar på en tredje plats bland landets högskolor. Dessutom har ännu ingen utbildning vid HKR behövt läggas ner. Principen har hittills varit att de utbildningar som bedömts ha bristande kvalitet ska vidta nödvändiga åtgärder och inkomma med redovisning av förändringsarbetet till UKÄ ett år efter publicerat resultat. För detta arbete har Rådet utvecklat en process (i likhet med den process som finns inför varje aktuell utvärdering) som ska säkerställa att arbetet planeras och genomförs inom utsatta tidsramar. En intern läsgrupp (berörd sektionschef och nämndsordförande, vicerektor för kvalitet och kvalitetskoordinator) följer arbetet och kvalitetsgranskar de dokument som ska skickas in till UKÄ. 2014 var ett synnerligen framgångsrikt år för Högskolan Kristianstad. Resultatet från 13 utvärderade utbildningar vid HKR publicerades. Speciellt bör här framhållas resultatet mycket hög kvalitet för oral hälsa (kandidat) och mat- och måltidskunskap (kandidat). Vidare bör även nämnas att alla utvärderade utbildningar bildningar. Därutöver kommer UKÄ att genomföra tematiska utvärderingar, exempelvis hur lärosätena arbetar med breddad rekrytering eller internationalisering. Trots den osäkerhet som råder är det viktigt att fortsätta det gedigna arbete som görs med kursplaner och kursutveckling, följa utbildningsnämndernas beslut om genomlysning av samtliga kursplaner mot utbildningsplan och examensmål, arbeta aktivt med kvalitetsförbättringar av examensarbetena, arbeta med internationalisering och hållbar utveckling, öka statusen för kursutvärderingar och fortsätta satsningen på samverkan och VFU. Den sistnämnda punkten har sedan 2006 varit HKR:s övergripande profil och med referens till regeringens utredningsdirektiv till kanslern, där bland annat utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet framhålls som en viktig aspekt, framstår det som viktigt att HKR:s VFU-profil bibehålls och utvecklas ytterligare. En annan aspekt som Rådet vill lyfta är kopplingen mellan forskning och utbildning. Den kombination av forskningsaktiva lärare och lärare med relevant yrkeserfarenhet som studenterna möter torde ha haft betydelse för de goda utvärderingsresultaten. Lärarnas engagemang och intresse för studenternas lärande tillsammans med stödjande aktiviteter från LRC och övriga stödverksamheter utgör tillsammans viktiga delar för den totala kvaliteten. Högskolans kursutvärderingssystem EvaSys inom vårdområdet vid HKR erhöll resultatet hög kvalitet, speciellt Sedan 2008 använder HKR kursutvärderingssystemet EvaSys. anmärkningsvärt med tanke på de i övrigt bristfälliga resultaten vid Systemet används även vid andra undersökningar, exempelvis många andra lärosätten. inom forskningsverksamheten, men även vid interna administrati- UKÄ: s utvärdering av utbildningar på grund- och avancerad va undersökningar såsom medarbetarundersökningarna och val nivå (magister- och masternivå) kommer framöver att förändras ra- till nämnderna. Systemet som kursutvärderingssystem har utvär- dikalt. Kanslern, som i våras fick regeringens uppdrag att utvärdera derats och utvecklats flera gånger under åren. Sedan 2011 tilläm- nuvarande utvärderingssystem, har fört dialoger med alla lärosä- pas en centraliserad utvärderingsmodell vilket innebär att alla stu- ten, studenter och arbetsgivarrepresentanter. Det finns ett prelimi- denter per mail eller via pappersenkäter (kursansvarig väljer form) närt förslag men i skrivande stund är det dock osäkert när förslaget erbjuds att utvärdera kursen via ett standardiserat frågeformulär Högskolan Kristianstad 15 där även kursansvariga har möjlighet att lägga till egna frågor. Numera fungerar tekniken bra men svarsfrekvensen är inte tillfredställande. Kritik har framförts om att frågeformuläret är allt för omfattande. Med anledning av detta utformades under 2014 en version innehållande 10 frågor med uppmaning till såväl programområdesansvarig och kursansvariga att lägga till egna frågor kring det som anses angeläget att utvärdera på program- och kursnivå. Efter en testomgång under våren 2014 infördes den nya centrala enkäten höstterminen 2014. En analys av svarsfrekvensen under december ger en indikation om att svarsfrekvensen har ökat något. För att ytterligare underlätta för och påverka studenterna att delta i kursutvärderingarna har ett projekt initierats i syfte att integrera kursutvärderingarna med den nu gemensamma lärplattformen itslearning som används i all undervisning. Kvalitetssäkring av styrdokument och regelverk Under flera år har Rådet sett ett behov av en gedigen genomgång av högskolans olika styrdokument. Rådet initierade därför ett arbete för att dels se över styrdokumentens aktualitet, innehållsliga relevans, layout, diarieföring, arkivering, dels ta fram en hanteringsordning och rutinbeskrivning gällande styrdokument vid HKR. Större delen av detta arbete har genomförts under 2014. Arbetet har letts av högskolans registrator och arkivarie men ett stort antal medarbetare har varit involverade i översynen. Den nya strukturen med sex olika kategorier (mål och planer, regler, riktlinjer, handläggningsordning, anvisningar/manualer/vägledning samt blanketter) kommer successivt att införas och publiceras i högskolans intranet. •En tillgänglighetsplan har antagits. Tillgänglighetsplanen innehåller uppdrag till sektionschefer, avdelningschefer och chefen för LRC att årligen redogöra för vidtagna och planerade åtgärder för ökad tillgänglighet inom respektive chefs område. • En representant från Myndigheten för delaktighet har bjudits in till en nätverksträff i januari 2015 för att starta ett samarbete kring tillgänglighetsfrågor. •En handläggningsordning för särskilt stöd till studenter med funktionsnedsättning håller på att tas fram. Särskilt stöd kan handla om exempelvis anteckningsstöd, stöd av mentor, anpassade examinationer och alternativa examinationsformer. •Guiden Undervisa tillgängligt har tagits fram i samarbete med lärare och Studentkåren. •En bildworkshop har hållits för att ta fram vilken typ av bilder som ska användas framöver i kataloger, informationsbroschyrer, på hemsidan med mera. Bilderna ska visa mångfalden som vi HKR eftersträvar bland studenter. • I och med att avdelningen för Externa relationers flyttade till hus 15 finns nu en ny mötesplats för studenter i samma hus. Mötesplatsen ger nya möjligheter till integration mellan internationella och svenska studenter. • International Office har i olika sammanhang informerat såväl studenter som personal om möjligheterna till internationell mobilitet. Särskilda kontaktpersoner har också utsetts på Sektionen för hälsa och samhälle respektive Sektionen för lärande och miljö för att ge bästa service och förutsättningar för internationalisering. • LärandeResursCentrum har arbetat för att nå ut till det omgivande samhället och presumtiva studenter med information om tillgänglighet, till exempel genom att hålla föreläsningar och presentationer i olika sammanhang. Jämställdhet, mångfald och likabehandling Breddad rekrytering Högskolan ska skapa en kultur där olikheter och mångfald skänker Målet med breddad rekrytering är att studenterna i den högre ut- mervärde till nytta såväl för den enskilde som för hela verksamhe- bildningen ska spegla mångfalden i samhället. Högskolan ska ten. Handlingsplanen för jämställdhet, mångfald och likabehand- vara öppen för alla som är behöriga, oavsett bakgrund och er- ling utgår ifrån högskolans policy för jämställdhet, mångfald och farenheter. Den breddade rekryteringen riktar sig till grupper som likabehandling och är framtagen i samarbete med personal och är underrepresenterade på utbildningarna, exempelvis personer studenter. Handlingsplanen tydliggör hur Högskolan Kristianstad som kommer från studieovana miljöer, har utländsk bakgrund el- arbetar med personalens och studenternas rättigheter och möjlig- ler är av underrepresenterat kön på utbildningarna. Arbetet med heter i arbetslivet och under studietiden, oavsett kön, etnisk tillhö- att bredda studentrekryteringen till utbildningarna sker integrerat righet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, med samverkans- och mångfaldsarbetet vid Högskolan Kristian- sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. stad. Handlingsplanen pekar ut ett antal åtgärdspunkter inom högsko- Utifrån högskolans regionala roll, studentgruppens samman- lans verksamhetsområden. Utöver det kontinuerliga arbetet med sättning och utbildningsutbudet riktar sig rekryteringen till alla jämställdhet, mångfald och likabehandling har högskolan under presumtiva studenter. Den breda rekryteringen ska gälla på såväl 2014 lagt särskilt fokus på följande områden: grundnivå som avancerad nivå. Breddad rekrytering avser dock • Som komplement till handlingsplanen för jämställdhet, mångfald och likabehandling har arbetet med en handlingsplan vid kränkande särbehandling påbörjats. Handlingsplanen gäller kränkningsärenden som inte har sitt ursprung i diskrimineringsgrunderna. inte bara rekryteringen utan också studenternas möjligheter att • Ett seminarium om högskolepedagogik och tillgänglighet har anordnats med Ann-Sofie Henriksson, enhetschef för Högskolepedagogik vid KTH och författare till Undervisa tillgängligt! samt Universitetspedagogik. Inbjudna var lärare och andra anställda som kommer i kontakt med studenter. fullfölja sina studier och komma ut i arbetslivet. Det är viktigt att öka genomströmningen med hjälp av ett bra mottagande, en välfungerande studiemiljö, stödfunktioner, karriärvägledning och liknande. Lärarna ska också ges möjligheter att utveckla sina pedagogiska verktyg och sätta studenterna i centrum. Arbetet med att bredda studentrekryteringen sker integrerat i flera av högskolans verksamheter. Ett exempel är det permanenta mentorsprojektet Näktergalen som högskolan driver tillsammans 16 Årsredovisning 2014 med Kristianstads kommun. Syftet med projektet är att öka medvetenheten om högskolestudier redan i tidiga år hos grupper med Hållbar utveckling Högskolan Kristianstad (HKR) arbetar aktivt för en hållbar samhälls- låg representation i dagens studentgrupper och att ge de medver- utveckling främst genom sina huvudsakliga uppgifter, undervis- kande barnen positiva vuxenförebilder. Andra exempel på hur HKR ning, forskning och samverkan med det omgivande samhället. arbetar med breddad rekrytering är: Detta överensstämmer väl med högskolans policyer och tillämp- • kompetensutveckling för yrkesverksamma lig lagstiftning. • validering av reell kompetens Högskolan har under året fortsatt sitt arbete med både de direk- • pedagogiskt stöd och karriärvägledning under utbildningen ta och indirekta miljöaspekterna. Den direkta miljöaspekten kan • VFU i alla program inte anses inte som betydande men åtgärder har under 2014 ge- •studentambassadörer nomförts för att minska energianvändningen i högskolan genom •språkverkstad fönsterbyten vilket har minskat miljöbelastningen ytterligare. •matteverkstad Studentinflytande Arbetet med de indirekta miljöaspekterna undervisning, forskning och samverkan som är högskolans mest betydande aspekter har fortsatt under året. Det nystartade rådet för hållbar utveckling Efter kårobligatoriets avskaffande har Högskolan Kristianstad slu- med medlemmar från de båda sektionerna har arbetat med for- tit avtal med Kristianstad studentkår, som utsetts till kår av högsko- mer för implementering av hållbar utveckling i alla kurser och pro- lans styrelse från första juli 2013 till sista juni 2016. Avtalet innebär gram. Ett behov av utbildning och information hos personalen om bland annat att högskolan betalar stöd till studentkåren för studie- hållbar utveckling har identifierats. Kortare kurser, seminarier och social verksamhet. information om hållbar utveckling och miljöledningssystemet kom- Ett starkt studentinflytande är en viktig förutsättning för hög ut- mer därför att introduceras för anställd personal och nyanställda. bildningskvalitet. För att garantera detta har studentkåren stude- HKR kvalitetsgranskar implementeringen av hållbarhetsaspekter randerepresentanter i samtliga av högskolans beslutande och be- genom miljöledningssystemet (MLS) ISO 14001:2004 och årliga re- redande organ. Studenterna deltar också i högskolans program- visioner. Certifikatet gäller till och med 2017-01-31. I december 2014 råd där de tillsammans med lärare och representanter för arbets- genomfördes den årliga revisionen av BMG Trada som resulterade livet diskuterar frågor som rör utbildningarna. Även i arbetet med i sex avvikelser som kommer att åtgärdas i början av 2015. Samti- arbetsmiljö- och likabehandlingsfrågor är studenterna delaktiga. digt inleddes omfattande uppdateringsarbete av MLS med hjälp Ett konkret exempel på hur högskolan arbetar med studentinfly- av den nya versionen ISO 14001:2014 som bland annat främjar inte- tande finns inom biologiprogrammet. Där gjordes det under 2014 grering av ledningsstandarder för kvalitet, arbetsmiljö och IT med en enkätundersökning bland programmets alumner som fick ut- verksamhetsledning. värdera sin utbildning. Resultatet av enkätundersökningen har, MLS uppfyller krav i Förordning om miljöledning i statliga myndig- tillsammans med diskussioner i samband med program- och stu- heter och högskolan kommer i februari 2015 att rapportera resulta- dentsamråd, bland annat resulterat i en förändring av utbildning- tet av sitt miljöarbete under 2014 till Naturvårdsverket. ens upplägg. I kvalitetsstyrkortet, som är en del i kvalitetssäkringssystemet på Intern styrning och kontroll Högskolan Kristianstad, är studentinflytande utpekat som ett sär- Intern styrning och kontroll är en process, utförd av en organi- skilt fokusområde. Kvalitetsstyrkortet tydliggör hur arbetet med ex- sations styrelse, ledning och annan personal, utformad för att ge empelvis programråd, kursutvärderingar och studentrepresenta- en rimlig försäkran om att organisationen arbetar effektivt, att den tion i högskolans olika organ ska följas upp. Dessutom tydliggörs finansiella redovisningen är tillförlitlig samt att tillämpliga regler vem som har ansvar för utförande och uppföljning. och lagar följs. Sedan 2008 har Högskolan Kristianstad internrevisorer som på uppdrag av Högskolestyrelsen granskar verksamheten. Högskolan åtgärdar de brister som framkommer i revisionerna. Under 2014 har högskolans arbete med upphandling samt styrning och uppföljning inom forskning och forskarutbildning granskats och åtgärder har vidtagits i enlighet med internrevisionens rekommendationer. Högskolan Kristianstads arbete med att skapa fullständiga processer för att tillförsäkra god intern styrning och kontroll inom alla områden fortsätter. Under året har högskolan arbetat specifikt med att förbättra den interna styrningen och kontrollen bland annat inom systemförvaltning, budgetberedning, inköps- och upphandlingsrutiner samt rutiner för forskningsfinansiering. Högskolan Kristianstad 17 18 Årsredovisning 2014 Grundutbildning - verksamhetsuppföljning Högskolan Kristianstad 19 Prioriterade satsningar 2014 Utbildningsprogram Högskolan Kristianstads vision är att utbilda Sveriges mest anställ- Program på grundnivå ningsbara studenter. Studenterna ska ha de kunskaper, färdighe- Bachelor Programme in Software Development ter och förmågor som är mest eftertraktade på arbetsmarknaden, Biologprogrammet och som dessutom svarar mot vetenskapssamhällets krav och be- Biomedicinska analytikerprogrammet hov. Studenterna ska vara förberedda på att under sitt yrkesliv an- Datasystemutvecklingsprogrammet svarsfullt tillämpa och förnya sina kunskaper och färdigheter. De ska också ha en beredskap för att möta framtida förändringar och ha förmåga till entreprenörskap. Liksom tidigare år tillhör Högskolan Kristianstad (HKR) ett av de Digital design Ekonomprogrammet Folkhälsopedagogiskt program Förskollärarutbildning Gastronomiprogrammet lärosäten som klarat sig mycket bra i de utvärderingar som gjorts Grundlärarutbildning av Universitetskanslersämbetet (UKÄ). I en rapport skriven av pro- Högskoleingenjörsprogram i datateknik fessor Mats Ericson, skolan för teknik och hälsa KTH, framkommer IT-driftteknikerprogrammet det att HKR ligger på plats 14 av de 27 lärosäten för vilka mer än tio Kandidatprogram i engelska utvärderingar har gjorts. Vid jämförelse med de högskolor som in- Kandidatprogram i miljöteknik gick i analysen ligger HKR på plats 2 av 12. Andra slutsatser från Landskapsvetarprogrammet denna rapport som är värda att särskilt omnämna är att HKR har högst andel utbildning jämfört med forskning (89 procent), samt att andelen studerande med högutbildade föräldrar ligger på 32 procent, vilket är något under medelvärdet (34 procent) för alla de lärosäten som ingår i studien, men på plats 4 av 12 bland högskolorna. Inför verksamhetsåret 2014 har styrelsen gett högskolan i uppdrag att: • utbildningsutbudet vid högskolan ska bedrivas inom områden där lärosätet har klara styrkeområden samt svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov • högskolans utbildningsutbud på ett aktivt och medvetet sätt ska drivas av kvalitet, anställningsbarhet och ekonomi • studenternas anställningsbarhet ska prioriteras genom ett mer formaliserat samarbete och samproduktion med det omgivande samhället, och vidare ska den verksamhetsförlagda utbildningen ha en tydlig och adekvat forsknings- och professionsanknytning Leanprogrammet Personal- och arbetslivsprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Tandhygienistprogrammet VA- och kretsloppsteknikerprogrammet Ämneslärarutbildning Yrkeslärarutbildning Program på avancerad nivå Magisterprogram i ekonomi Magisterprogram i inbyggda system Masterprogram i integrerad hälsovetenskap Magisterprogram i psykologi Masterprogram i utbildningsvetenskap Magisterprogram i vattenvård Specialistsjuksköterskeprogrammet Speciallärarprogrammet Specialpedagogiskt program • lärarnas pedagogiska utveckling ska främjas och högskolan ska utveckla blandade studieformer • studenternas prestationsgrad ska ökas liksom den internationella rörligheten hos både personal och studenter. Nedan redovisas de satsningar och aktiviteter som har genomförts under året för att nå de målsättningar som styrelsen har beslutat. Studenternas anställningsbarhet bildningsaktiviteter som stärker studenternas kunskapsinhämtning och kunskapernas tillämpning. Högskolan Kristianstad är det enda lärosäte i Sverige som sedan Målsättningen är att studenten efter genomgången utbildning ska 2008 erbjuder minst fem veckors verksamhetsförlagd utbildning i vara anställningsbar och eftertraktad på arbetsmarknaden. Under alla program. År 2014 kunde mer än 95 procent av alla program på året har särskilt fokus riktats mot att vidareutveckla och formalisera högskolan erbjuda mer än dessa obligatoriska fem veckor. Kristi- samarbete med det omgivande samhället av betydelse för de ut- anstadsmodellens definition på verksamhetsförlagd utbildning är 20 Årsredovisning 2014 de arbetsplatsanknutna lärprocesser vari studenterna med stöd för Conceiving–Designing–Implementing–Operating (CDIO), och av ett vetenskapligt förhållningssätt utvecklar professionsrelevan- den samverkan som sker inom bland annat lärarutbildningarna ta kunskaper, färdigheter och förmågor genom praktiska utma- och specialistsjuksköterskeutbildningarna. ningar i mötet med tredje part. Traditionellt innebär verksamhets- Redan 2013 hade en majoritet av HKR:s programområden fung- förlagd utbildning att delar av studietiden genomförs på en ar- erande programråd med externa representanter och studerande- betsplats under handledning, men verksamhetsförlagd utbildning representanter. De externa representanterna har en viktig roll i att kan också innefatta en form av självständigt arbete (utvecklings- forma utbildningen efter verksamheternas behov. Genom högsko- projekt, forskningsprojekt, examensarbeten) eller en praktisk fär- lans satsning på verksamhetsförlagd utbildning i alla utbildnings- dighetsträning på högskolan, till exempel patientmottagning. För program har kontakterna med och inflytandet från representanter en blivande arbetsgivare innebär verksamhetsförlagd utbildning från det omgivande samhället ytterligare förstärkts. Under 2014 har goda möjligheter att knyta kontakter med framtida anställda och studentrepresentationen stärkts genom studentkårens satsning på att organisationen får kontinuerlig kontakt med akademin och den att både rekrytera och utbilda studeranderepresentanter till pro- forskning som bedrivs inom organisationens verksamhetsfält. Vida- gramråd. Ännu återstår en del för att få rutiner för studentrekryte- re blir den verksamhetsförlagda utbildningen en naturlig kontakt- ringen att fungera fullt ut, men resultaten under 2014 är lovande. kanal med högskolan vilket gör att verksamheten kan bidra till utveckling av utbildningarnas form och innehåll. På så sätt får både Utbildningsutbudet studenter, blivande arbetsgivare och högskolan naturliga samar- Högskolans utbildningsutbud ska möta omvärldens behov, kravet betskanaler vilket stärker utbildningarnas aktualitet och studenter- på kvalitet och ekonomisk bärkraft. Under 2012 utformades en ny nas anställningsbarhet. Utbildningsstrategi för Högskolan Kristianstad 2013-2015, med syftet Under 2014 har särskilt fokus lagts på att dels stärka studenter- att göra lärosätet till ett spetsigt och kraftfullt lärosäte som förmår nas examensarbeten, vilka ofta genomförs i samverkan med bli- att utvecklas vidare och därmed befästa sin ställning. Det innebär vande arbetsgivare, dels utveckla andra former för samarbete att planeringen och genomförandet av högskolans utbildnings- med det omgivande samhället. Under året har en ny organisation verksamhet ska ske på ett medvetet och aktivt sätt i förhållande till för samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom vårdom- ett antal externa beslut och de omvärldsförändringar som påver- rådet implementerats av Region Skåne i samarbete med Lärosä- kar och kommer att påverka högskolan. ten Syd. Organisationen är regionövergripande och samordnar I november 2014 fattade rektor beslutet om att bilda en arbets- all klinisk utbildning på högskolenivå, oavsett profession, inom häl- grupp för att göra en högskoleövergripande översyn av utbild- so- och sjukvården. Den nya organisationen ska på ett tydligare ningsutbudet. En sådan översyn måste genomföras för att utbild- och mer övergripande sätt samordna den gemensamma strate- ningarna ska kunna anpassas efter de politiska och ekonomiska gin för alla kliniska utbildningar. Uppgifterna innebär bland annat förutsättningarna som regeringen ställt lärosätet inför under de att teckna avtal, planera utbildningar utifrån verksamhetens be- närmaste åren. En av dessa anpassningar innebär en riktad sats- hov, leda och styra den strategiska utvecklingen av kliniska utbild- ning på fler platser till vård- och lärarutbildningar, två av högsko- ningar samt kvalitetssäkra uppdrag och processer genom uppfölj- lans kärnområden. Annars har den akademiska kvaliteten på ut- ning och utvärdering. bildningen vägt tungt vid de utbildningsstrategiska prioritering- Uppdraget under 2014 var att studenternas anställningsbar- arna under året, liksom att söktryck, samhällets behov och eko- het skulle prioriteras genom ett mer formaliserat samarbete och nomisk bärkraft varit viktiga parametrar. Detta har medfört att samproduktion med det omgivande samhället. Ett exempel på kurspaket tagits bort eller att program omarbetats. Speciellt tyd- ett sådant formaliserat samarbete är de examensprojekt som ge- ligt har detta varit för kurser och program som fått bristande omdö- nomförs av studenter inom ramen för forskningsplattformen häl- me vid utvärderingar internt eller externt. Därför har bland annat sa i samverkan. Forskningsplattformen är ett unikt samarbete mel- utbildningar inom datalogi under 2014 flyttats från Hässleholm till- lan forskare, offentliga aktörer och verksamhetens intressen kring baka till Kristianstad. Både studenter och lärare har önskat detta utveckling av den vardagsnära vården och omsorgen i nordös- för att öka tillgängligheten till bibliotek och lärverkstäder och tydli- tra Skåne. På forskningsplattformens hemsida finns en databank gare integrera datalogiutbildningarna med övrig utbildningsverk- med idéer till studentuppsatser som framför allt kommer från verk- samhet för en höjd kvalitet. I andra fall sker en bedömning utifrån samheter, Region Skåne och de sex kommunerna i nordost. Under nyttan och kopplingen till befintliga utbildningar vid högskolan. 2014 har magisteruppsatser genomförts av studenter inom speci- Exempelvis ges en del standardkurser på distans för att ge möjlig- alistsjuksköterskeprogrammet mot vård av äldre. Även inom andra het för studenter att komplettera eller ta examen snabbare. Även utbildningar, till exempel ekonomiutbildningarna, biomedicinska regionens behov och efterfrågan tas med i bedömningen över vil- analytikerutbildningen och utbildningar inom data och digital de- ka kurser som ska ges. Kurser på avancerad nivå har företräde om sign, är samverkan med företag och offentlig sektor mycket van- kvalitet och söktryck är gott. liga inom både VFU-projekt och examensprojekt, men andra ty- Enligt UKÄ:s årsrapport 2013:2 är ett flertal av högskolans viktiga per av samverkan förekommer också. Exempel på sådana är da- utbildningar sådana som leder till yrken där det finns en omfattan- tautbildningarnas samverkar med andra lärosäten inom ramen de brist på arbetskraft. Detta inkluderar biomedicinska analytiker, Högskolan Kristianstad 21 förskollärare och fritidspedagoger, sjuksköterskor, yrkes- och spe- onellt arbete i dagens förändrade styrlandskap ställer ännu hö- ciallärare, specialpedagoger samt flera av de övriga lärarutbild- gre krav på kritiskt tänkande och att detta innebär en utmaning ningarna. Under höstterminen 2014 har HKR därför ökat intaget till för den högre utbildningens pedagogiska fokus. Ett annat projekt förskollärarutbildningen med 30 platser (från 120 till 150), sjukskö- inom programmet Hur yrkesverksamma lärare lär sig att hantera terskeprogrammet med 5 platser (från 115 till 120) och specialist- nya arbetsvillkor i en tid av förändrad styrning, har fått stor medi- sjuksköterskeutbildningen mot äldre med 10 platser (från 20 till 30). al uppmärksamhet i samband med redovisning av resultat av stu- Högskolan planerar även för att kunna öka antalet antagna stu- dier av lärares kvalitetsdrivande arbete. Ytterligare ett antal utveck- denter till grundlärarutbildningen mot inriktningarna F-3 och 4-6 lingsprojekt bedrivs inom ett flertal programområden. Under 2014 under kommande läsår. har seminarieserien i plattformens regi hanterat frågor om läran- Högskolan har noterat ett kraftigt ökat söktryck under de senas- de om styrning i professionsutbildningar, bland annat i relation till te åren och ansökningarna 2014 gav nya toppnoteringar. Vårter- studenters förmåga att förstå och hantera den mångtydiga och minen 2014 ökade antalet prio-1 sökande med 43 procent, mot fö- omfattande styrning de ställs inför under sina VFU-perioder. Flerta- regående år, vilket var mest i landet. Höstterminens motsvarande let projekt som tidigare bedrivits inom programmen har slutförts, siffror visade en 40-procentig ökning totalt, och sökande till pro- men publicering och konferensdeltagande från projekten pågår gram ökade med 19 procent (2 771 prio-1 sökande ht 2013, 3 301 fortfarande. ht 2014). Vid jämförelser av antalet prio-1 sökande längre bakåt i tiden kan konstateras att uppgången kom år 2012 med en fördubb- Studenternas prestationsgrad ling av sökande fram till 2014. Även om man, i beräkningarna ovan Studenterna ska ges nödvändiga förutsättningar för att genomfö- tar med att kurs- och programutbud delvis förändrats, svarar det ra sina studier inom given tidsram. För att möjliggöra detta bör hög- endast marginellt mot den totala ökningen per år. Det kan därför skolans samlade stödresurser vara kända och tillgängliga samt an- konstateras att den befarade minskningen av antal sökande till vändas i högre grad av studenterna, samtidigt som lärarnas peda- högre utbildning uteblivit trots de statistiskt säkra demografiska för- gogiska utveckling främjas genom pedagogiska utbildningsmöj- ändringar som sker. ligheter och karriärstege. Verksamhetsförlagd utbildning cent för campusförlagd utbildning, 63 procent för nätbaserad ut- Den verksamhetsförlagda delen i utbildningarna (VFU) ska på ett bildning och 80 procent för distansutbildningar. Men det varierar medvetet och tydligt sätt integrera forskning, utbildning och ar- mellan olika kurser och program. Utbildningar som leder till legiti- betsliv. Högskolan fick under 2014 i uppdrag att utvärdera och sä- mationsyrken har allmänt bättre genomströmning, med undan- kerställa forsknings- och professionsanknytning i de verksamhets- tag för enstaka program som till exempel utbildningen till biomedi- förlagda utbildningsdelarna. cinska analytiker. Här är genomströmningen cirka 60 procent, ett Studenternas prestationsgrad var 2014 totalt 80 procent, 87 pro- 2014 har varit mycket av ett mellanår för VFU- och professions- mönster som återkommer vid alla motsvarande utbildningar i Sve- relaterad forskning vilket gjort att uppdraget för 2014 att utvärde- rige och som debatterats under året. Största orsaken till avhop- ra och säkerställa forsknings- och professionsanknytning i de verk- pen är att studenterna inte klarar av utbildningen, ofta på grund samhetsförlagda utbildningsdelarna inte genomförts systematiskt. av bristfälliga språkkunskaper. Programutbildningar som ges på En av ledarna för Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd distans har generellt en bättre genomströmning än fristående dis- utbildning och professionslärande lämnade sitt uppdrag för tjänst tanskurser, men fortbildningskurser och kurser som kan räknas in vid annat lärosäte och en del finansiering har därmed försvunnit. i programutbildningar har i regel bättre genomströmning. Gene- Ett pågående program är Studenters dubbla lärande och det för- rellt är också genomströmningen lägre för utbildningar där arbets- ändrade styrlandskapet. Studier i programmet visar hur professi- givarna anser det viktigare att den sökande klarar sitt arbete än att den formella examen tagits ut. Ett sådant exempel är VA- och kretsloppsprogrammet, ett tvåårigt program som ges på distans, där de studerande får arbete innan de genomfört sitt examensarbete, det vill säga den höga anställningsgraden påverkar studen- FoUsamverkan Forskning ternas prestationer. teori litativ utbildning, oavsett om kontakter sker fysiskt eller digitalt. Hög- VFU Arbetsliv Kontakttiden mellan lärare och student är central för en högkvaskolan Kristianstad strävar efter att alla studenter ska ha minst nio Utbildning timmar lärarledd tid per vecka. I många av högskolans program och kurser är kontakttiden betydligt högre. Under 2014 har arbete inletts med att omstrukturera utbildningarna, så att nät- och cam- praktik pusundervisning fusionerar. Denna omstrukturering är helt i linje med de rekommendationer som ges av EU i rapporten ”New modes of learning and teaching in higher education”. Föreläsningar 22 Årsredovisning 2014 och andra för ändamålet lämpliga undervisningsmoment digitaliseras, medan de fysiska mötena med studenterna koncentreras Antal helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad per undervisningsform Inklusive uppdragsutbildning till övningar, laborationer, seminarier och diskussioner. Med denna ”flipped classroom”-modell går ansvaret för lärandet i högre grad över på studenterna och lärarens roll blir snarare seminarieeller handledarens än föreläsarens. IT-pedagoger och högskolepedagogiska utvecklare verksamma vid LärandeResursCentrum (LRC) är viktiga stöd för denna modernisering av undervisningen. Målet för all pedagogisk verksamhet är att underlätta och stöd- 2014 2013 2012 2011 2010 3 228 2819 3 307 3 376 3 687 3 804 3 010 3 062 3 191 3 292 87% 91% 92% 87% 87% 663 656 642 507 473 Campusförlagd utbildning Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad Distansutbildning ja studenters lärande och kunskapsbildning. För att optimalt kun- Helårsstudenter na göra detta måste lärarna ha pedagogisk skicklighet. Visad pe- Helårsprestationer 533 477 485 368 273 dagogisk skicklighet är dessutom oftast ett krav vid anställning av Prestationsgrad 80% 73% 76% 72% 58% lärare vid HKR. Kravet på universitetslärarnas pedagogiska kunskaper drivs också av Sveriges Förenade Studentkårer liksom av EU. Un- Nätbaserad utbildning der 2013 togs därför beslut om en två-gradig pedagogisk karriär- Helårsstudenter 1 474 1 394 1 616 1 754 1 443 stege, meriterad respektive excellent lärare. Under 2014 har denna Helårsprestationer 934 884 987 934 723 satsning lett till att två lärare uppnått den meriterade nivån och två Prestationsgrad 63% 63% 61% 53% 50% excellent nivå (av totalt tio sökande). 2014 blev 13 lärare godkända Total på den workshop som utgör ett av grundkraven för att kunna söka Helårsstudenter 5 365 5 357 5 633 5 949 5 721 till den pedagogiska karriärstegen och samma antal har ansökt Helårsprestationer 4286 4 371 4 533 4 493 4 288 om att bli inplacerade i karriärstegen inför 2015. Prestationsgrad 80% 82% 80% 76% 75% Arbetet med kvalitetshöjning av examensarbeten genom satsning på så kallade akademiska slingor har genomförts inom flera programområden i samarbete med personal vid LRC. Ofta innebär detta att en specifik forskarutbildad lärare har fått huvudansvaret för studenternas progression vad gäller generiska kunskaper i utbildningen. De generiska kunskaper som är i fokus är akademiskt skrivande, med akademiskt förhållningssätt och vetenskapliga metoder som viktiga moment. Inom programområden har ofta mer lärarledd tid allokerats till handledning och examination av examensarbeten. Som ytterligare stöd till studenterna har LRC under året lagt upp en digital skrivguide (www.hkr.se/sv/lrc/larverkstader/skrivguiden/). Skrivguiden är ett lättillgängligt hjälpmedel vid skrivandet akademiska texter och kan användas av både lärare och studenter. Utvecklingen av guiden är ett samarbete mellan flera lärosäten; HKR, Blekinge tekniska högskola, Linnéuniversitetet och Umeå universitet. grammet Erasmus. Utöver Erasmus arbetar HKR i huvudsak med ytterligare två utbytesprogram och det är Linnaeus Palme och MFS (Minor Field Studies). HKR har även ett eget resestipendium för studenter samt ett mobilitetsstipendium för lärare För att öka intresset för internationell mobilitet och för anställda och studenter anordnades International Day två gånger under 2014. Syftet var att synliggöra möjligheterna till utbyte samt öka kunskapen om internationaliseringen vid HKR. Information gavs om våra partneruniversitet och de olika utbytesprogrammen. Internationella studenter från ett 15-tal olika länder deltog och bjöd på maträtter från sina hemländer. Under dagen anordnades seminarier om utlandsstudier där svenska före detta utbytesstudenter, internationella studenter samt personal deltog. Vid ett av tillfällena Internationell rörlighet HKR har i nuläget avtal med cirka 130 partneruniversitet runt om i hela världen i samtliga världsdelar. Avtalen ger möjligheter för högskolans egna studenter och anställda som studenter och anställda vid dessa partneruniversitet till att få internationell erfaren- Kostnad per prestation Exklusive uppdragsubildning. Kostnaderna avser anslagsfinansierad grundutbildning 2014 2013 2012 2011 2010 Helårsstudenter 5 038 5 030 5 307 5 679 5 500 Helårsprestationer 4 017 4 107 4 277 4 340 4 168 Prestationsgrad het. Majoriteten av avtalen är inom det europeiska utbytespro- 80% 82% 81% 76% 76% Kostnad per HST (tkr) 79 75 72 66 65 Kostnad per HPR (tkr) 99 92 89 86 85 bjöds Globala skolan in för att visa på möjligheter för internationellt utbyte främst för Lärarutbildningen. Under 2014 anordnades ett seminarium om Linnaeus Palme för lärare. Syftet var att informera om HKR:s projekt inom programmet samt ge stöd och råd för ansökningar. Under året arbetades HKR:s första Doubble Degree fram inom ett internationellt program. Tillsammans med Ningbo University, Kina, skrevs avtal för dubbel examen för kandidatprogrammet Software Engineering. Under året inleddes samarbete med Kristianstad kommun med syfte att integrera de internationella studenterna med övriga samhället. Vid tre tillfälle under hösten arrangerade International Office tillsammans med internationella studenter från HKR aktiviteter på kommunens kulturhus. Högskolan Kristianstad 23 In- och utresande studenter inom utbyte Ansökningar 2014 2013 2012 2011 2010 Utresande 53 77 93 75 62 att öka kraftigt. I jämförelse med 2013 har antalet prio 1-sökande Inresande 251 260 234 355 357 ökat med 41 procent. Den stora ökningen inträffade trots att anta- Under 2014 har antalet sökande till Högskolan Kristianstad fortsatt Beviljade Linnaeus Palme-projekt let utbildningstillfällen har minskat till 493 under 2014 jämfört med Linnaeus Palme är ett SIDA-finansierat utbytesprogram som inklu- 523 utbildningstillfällen 2013. Totalt har också drygt 57 000 indivi- derar besöksresor, lärarutbyte och studentutbyte. Det finns idag 6 der sökt till någon av högskolans utbildningar under året. Det är ett projekt som omsätter cirka 1 500 000 SEK. Projekten drivs på hög- nytt rekord för HKR och det innebär en ökning med 32 procent jäm- skolans sektioner. Beviljade Linnaeus Palme projekt: fört med föregående år. Ökningen av prio 1-sökande gäller alla un- 2014 2013 2012 2011 2010 5 6 10 11 10 dervisningsformer men är störst, 50 procent, för internetbaserade utbildningar. Motsvarande ökning för utbildningar på distans är 22 procent och för helt högskoleförlagda utbildningar 9 procent. Många av HKR:s program har långt fler prio 1-sökande än anta- Beviljade MFS-stipendium (SIDA) Minor Field Studies (MFS) är ett SIDA-finansierat utbytesprogram för let utbildningsplatser. Några av de program där konkurrensen om studenter. Beviljade MFS-stipendium: platserna är som störst är Bachelor Programme in Computer Sci- 2014 2013 2012 2011 2010 ence and Engineering, specialization in Embedded Systems, För- 8 8 6 6 6 skollärarutbildning med inslag av validering, Kandidatprogram i engelska, Specialistsjuksköterskeprogrammet samt Digital design. Beviljade Erasmus-stipendier Erasmus är ett EU-finansierat utbytesprogram som innefattar personalutbyte samt studentutbyte för studier och praktik inom Europa. Beviljade Erasmus-stipendier: 2014 2013 2012 2011 2010 Studenter 12 13 20 21 13 Personal 9 11 8 8 8 HKR:s stora professionsutbildningar har också generellt sett ett relativt högt söktryck. Dit hör exempelvis ekonomprogrammet och lärarutbildningen. Prio 1-sökande fördelat på program och kurser Program 2014 2013 2012 2011 2010 4 628 3 463 3 115 2 809 4 253 Beviljade resestipendium (HKR) Kurser 36 425 25 618 16 918 16 327 15 874 Resestipendiet ger studenter som inte kan få något av tidigare Totalt 41 053 29 081 20 033 19 136 20 127 nämnda stipendium ett resebidrag för studier eller VFU utomlands. Beviljade resestipendier: Prio 1-sökande fördelat på undervisningsform 2014 2013 2012 2011 2010 58 57 45 52 51 2014 2013 2012 2011 2010 Högskoleförlagd 4 581 4 201 3 554 3 493 6 491 *45 studenter från Sektionen för hälsa och samhälle (HS) samt 13 studenter från Sektionen för lärande och miljö (LM) Distans 3 629 2 970 2 523 1 819 2 051 Internetbaserad 32 843 21 910 13 956 13 824 11 585 Sju lärare beviljades HKRs mobilitetsstipendium (2 lärare från HS Totalt 41 053 29 081 29 033 19 139 20 127 samt 5 lärare fån LM) 24 Årsredovisning 2014 Utfärdade examina rarexamina avseende de yngre åldrarna nästan 75 procent vilket Det totala antalet utfärdade examina under 2014 har minskat med motsvarar cirka 19 procent av det totala antalet utfärdade exami- 22 examina i jämförelse med 2013 (1 346 utfärdade examina för na under 2014. Av det totala antalet utfärdade yrkesexamina un- 2014 respektive 1 368 för 2013). Generella examina utgör 48 pro- der 2014 utgör sjuksköterskeexamen nästan hälften, vilket motsva- cent, lärarexamina 25 procent och övriga yrkesexamina 27 pro- rar knappt 12 procent av det totala antalet utfärdade examina un- cent av alla utfärdade examina. der 2014. Av det totala antalet utfärdade examina under 2014 utgör Av det totala antalet utfärdade generella examina under 2014 examina enligt 2007-års studieordning, Bologna, nästan 94 pro- utgör filosofie kandidatexamen nästan 58 procent. cent. Detta är en markant skillnad i jämförelse med 2010 då mot- Av det totala antalet utfärdade lärarexamina under 2014 utgör lä- svarande andel endast var en tredjedel. Utfärdade examina uppdelade på respektive studieordning Bologna Examenstyp Icke-Bologna 2014 2013 2012 2011 2010 2014 2013 2012 2011 2010 Generella examina 594 653 594 487 209 46 55 90 165 383 Lärarexamina 317 269 182 144 35 24 36 45 134 306 Övriga yrkesexamina 349 328 333 311 164 16 27 18 58 145 1 260 1 250 1 109 942 408 86 118 153 357 834 Totalt Högskolan Kristianstad 25 Utfärdade examina 2010-2014 uppdelade på typ av examen Generella examina Högskoleexamen Ekonomie kandidatexamen Filosofie kandidatexamen Teknologie kandidatexamen Kandidatexamen 2014 2013 2012 2011 2010 23 27 19 16 22 89 110 84 67 123 370 395 422 385 335 3 2 2 2 2 60 74 59 57 16 Utfärdade magisterexamina 2010-2014 Filosofie magisterexamen (Bologna och Icke-bologna) 2014 2013 2012 2011 2010 Barn- och ungdomslitteratur 0 1 1 0 0 Biologi 3 3 0 2 7 Folkhälsovetenskap 2 0 0 1 0 Engelska 0 0 10 28 18 Företagsekonomi 0 0 0 0 6 Historia 0 0 0 1 2 Litteraturvetenskap 0 0 0 0 1 17 19 20 18 9 Pedagogik 1 0 0 0 3 0 0 1 0 0 Ekonomie magisterexamen 25 23 17 20 13 Filosofie magisterexamen 52 45 52 56 52 Teknologie magisterexamen 1 1 0 2 3 Personal- och arbetslivsvetenskap Magisterexamen med ämnesbredd 0 0 2 2 7 Psykologi Magisterexamen Masterexamen Summa Lärarexamina Lärarexamina (tidiga åldrar) Lärarexamina (äldre åldrar) 14 27 24 45 19 3 4 3 0 0 640 708 684 652 592 2014 2013 2012 2011 2010 254 230 156 187 234 4 4 0 3 18 15 6 0 Sociologi 0 0 1 0 3 Svenska med didaktisk inriktning 5 0 0 0 0 52 45 52 56 52 2010 Summa Ekonomie magisterexamen (Bologna och Icke-bologna) 2014 2013 2012 2011 Företagsekonomi 25 23 17 20 13 Summa 25 23 17 20 13 69 63 Examen avsedd för pedagogisk verksamhet * 0 2 2 Teknologie magisterexamen (Icke-bologna) 2014 2013 2012 2011 2010 Examen avsedd för grundskolan åk 1-7 * 2 1 3 Maskinteknik med inriktning Polymerteknik 1 1 0 2 3 Examen avsedd för grundskolan åk 4-9 * 2 3 3 Summa 1 1 0 2 3 Magisterexamen med ämnesbredd (Icke-bologna) 16 Yrkeslärarexamen** 9 Ämneslärarexamen** 5 Summa 107 7 17 Specialpedagogik 53 Grundlärarexamen** 92 Omvårdnad/Vårdvetenskap 2014 2013 2012 2011 2010 Inriktning beteendevetenskap-ledarskap-team och organisation 0 0 0 1 1 Inriktning ekonomie-internationellt företagande 0 0 0 0 2 Inriktning gestaltning, förmedling & kommunikation 0 0 2 0 0 Inriktning mot IT-stödd distansutbildning 0 0 0 0 1 Inriktning teamarbete i hemvård 0 0 0 0 1 0 0 0 1 0 341 305 227 279 341 Övriga yrkesexamina 2014 2013 2012 2011 2010 Högskoleingenjörsexamen 4 10 3 7 6 160 160 164 167 156 Specialistsjuksköterskeexamen 23 19 23 20 23 Social omsorgsexamen 3 1 0 1 1 Socionomexamen 48 54 56 67 41 Inriktning utbildningsledarskap Tandhygienistexamen 25 24 23 28 23 Inriktning vattenvårdsteknik 0 0 0 0 2 56 Summa 0 0 2 2 7 Sjuksköterskeexamen Specialpedagogexamen 51 44 46 51 Speciallärarexamen 28 22 13 24 0 0 0 1 0 23 21 23 1 3 Yrkeshögskoleexamen Biomedicinsk analytikerexamen Summa Totalt Magisterexamen (Bologna) 365 355 351 367 309 1 346 1 368 1 262 1 298 1 242 *Denna examen infördes av regeringen 2011 och redovisas som första tillfälle vid årsredovisningen 2012 **Denna examen infördes av regeringen 2011 och redovisas som första tillfälle vid årsredovisningen 2014 2014 2013 2012 2011 2010 Engelska 3 5 1 0 0 Folkhälsovetenskap 0 1 0 0 1 Inbyggda system 3 16 12 25 9 Matematikdidaktik 0 0 1 1 1 Pedagogiskt arbete 4 0 3 2 3 Vattenvård 4 5 7 17 5 Summa 14 27 24 45 19 Totalt magisterexamen (Bologna och Icke-bologna) 92 96 95 125 94 26 Årsredovisning 2014 Forskning och forskarutbildning – verksamhetsuppföljning Högskolan Kristianstad 27 Prioriterade satsningar 2014 Målsättningen för forskningsverksamheten vid Högskolan Kristian- Ansökan om examensrättigheter på forskarnivå stad är att bedriva forskning av hög kvalitet och med tydligt värde Under 2013 påbörjades ett arbete med att sammanställa det ma- dels för grundutbildningen, dels för kunskapsutvecklingen som kan terial som skulle ingå i en ansökan om examensrättigheter på fors- komma till nytta regionalt, nationellt och internationellt. Forsknings- karnivå. Ett omfattande arbete påbörjades och två områden för anknytningen till grundutbildningen är en viktig del av all akade- ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå identifie- misk undervisning. Studerande på avancerad nivå bör aktivt delta rades, dels (I) ”Hälsa och Livskvalitet” inom Sektionen för hälsa och i vetenskapliga projekt som leds av högskolans forskare. samhälle som består av två forskarutbildningsämnen, Vårdveten- Såväl Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som Vetenskapsrådet skap med inriktning mot Hälsa och Livskvalitet samt Folkhälsoveten- (VR) kommer under de närmaste åren att påbörja utvärdering- skap med inriktning mot Hälsa och Livskvalitet, dels (II) ”Människa ar av forskningsverksamheten vid svenska lärosäten. Även om tid- – biosfär” inom Sektionen för lärande och miljö”, en vidareutveck- punkten för när detta kommer att genomföras inte är klar finns det ling av och anpassning till svenska förhållanden av det UNESCO- anledning att påbörja utvärdering av forskningens kvalitet, förut- sanktionerade begreppet ”Man and the Biosphere”, som omfat- sättningar och värde enligt de principer som UKÄ och VR har redo- tar tre forskarutbildningsämnen. I den slutliga analysen, med sär- visat som troliga mätverktyg. Denna process har redan påbörjats skild hänsyn tagen till de ytterligare resurser inom forskning inklusi- när det gäller bedömning av högskolans forskningsmiljöer. ve doktorandkurser som krävdes, framgick att först när högskolans Under verksamhetsåret 2014 har styrelsen för högskolan påtalat forskningsbudget kommit i balans skulle det bli troligt att högsko- att det växande underskottet inom budget för forskningsverksam- lan har förutsättningar att med framgång genomföra utbildning heten vid Högskolan Kristianstad, som pågått sedan ett flertal år till- på forskarnivå. Under förutsättning att den ovan beskrivna planen baka, måste åtgärdas. Rektor tillsatte därför under 2014 en arbets- för framtida finansiering av forskning resulterar i en ekonomisk ba- grupp med uppgift att lägga fram förslag som balanserar 2015 års lans och med ett visst överskott som skulle medföra att högskolan budget och därefter lämnar ett strategiskt överskott för kommande under en överskådlig tid har resurser att bedriva forskarutbildning år. Högskolans styrelse fattade vid sitt möte i december ett beslut kan en framgångsrik ansökan genomföras inom en sannolik 3-4- baserat på redovisad modell och principer för fördelning av forsk- års period. Det blir i så fall möjligt att i väsentlig omfattning använ- ningsmedel från det statliga anslaget för forskningsverksamhet. da det underlag som tagits fram. Det tillgängliga underlaget ligger Under verksamhetsåret 2015 måste detaljerade riktlinjer för distri- i dagsläget till grund för prioriterade satsningar inom de två identi- bution av tid i tjänsten för forskning fastställas. fierade områden som förslagits. Vetenskaplig produktion En av målsättningarna vid Högskolan Kristianstad har varit att årligen öka antalet vetenskapliga publikationer som en indikator på forskningsverksamheten. Den ökning av antalet publikationer som uppnåtts under de senaste fem åren fortsätter i huvudsak i samma omfattning som tidigare. Att jämföra vetenskaplig aktivitet mellan olika högskolor med fokus på de nya lärosäten, i vilken grupp Högskolan Kristianstad ingår, kan göras avseende forskningens (a) intensitet, (b) den undervisande och forskande personalens produktivitet, (c) författarnas produktivitet och (d) författardensitet. Vid sådana jämförelser ligger Högskolan Kristianstad i paritet med flertalet regionala högskolor. Högskolan Kristianstad skiljer sig från andra högskolor genom att andelen och storleken av externa anslag för forskning är väsentligt lägre. Ett sätt att belysa betydelsen av vetenskapliga publikationer av forskare vid högskolan är att identifiera antalet tillfällen som vetenskapliga arbeten citerats under ett år; citeringarna uppgår för 2012 till 1 113 tillfällen, för 2013 till 1 121 tillfällen samt för 2014 med 1 108 tillfällen. Högskolans forskare kommunicerar sina vetenskapliga forskningsresultat i ett stort antal vetenskapliga tidskrifter, vid nationella och internationella konferenser och som gästföreläsare vid andra högskolor och universitet såväl nationellt som internationellt 28 Årsredovisning 2014 Forskningsområden landen mellan ekosystem och människan/samhället. Medlemmar Antalet etablerade forskningsområden är för närvarande 10 efter- inom forskningsmiljön MABH bedriver forskning som ingår i åtgärds- som 4 forskningsområden enligt beslut av forskningsnämnden i program och utveckling av nya tekniker för att motverka negativa december 2014 har omstrukturerats till en ny forskningsmiljö. Med effekter av människans aktiviteter. Forskningsmiljön inkluderar cirka anledning av att en ny forskningsnämnd tillträdde 2014-07-01 har 30 medlemmar som representerar ett mycket brett kompetensom- ansökningsförfarandet om stöd till forskningsmiljöer förskjutits till för- råde. Forskningen knyter an till UNESCO:s biosfärområdeskoncept sta veckan i januari 2015. Dessutom har forskningsnämnden i enlig- Man and the Biosphere där människan utgör en integrerad del av het med uppdrag från rektor påbörjat ett arbete med att tydliggö- ekosystemen. Studier av "sociala-ekologiska system" kräver forsk- ra kvalitetskrav, kompetensförutsättningar och värde av forskning ning i skärningspunkten mellan olika forskningsdiscipliner och sam- för tilldelning av medel för forskningsverksamhet. Anslag kommer verkan med det omgivande samhället. Utveckling av tvärveten- att fördelas i enlighet med de grundprinciper som tillämpas enligt skapliga projekt är därför en viktig del av forskningsmiljöns arbete. gällande praxis. Anknytningen mellan forskningsverksamhet och Forskningen är i betydande omfattning inriktad på biologi, miljö- grund- och avancerad utbildning är även framöver ett väsentligt vetenskap med fokus på akvatisk forskning och cell- och moleky- inslag i hur forskningsnämnden bedömer verksamheten. Avsikten lärbiologi. Ett nytt forskningslaboratorium i analytisk kemi är under med fördelning av interna anslag för forskning är att styrka forska- uppbyggnad och förlagt till Krinova Science Park. Forskningen be- res möjligheter att vinna externa anslag. För att stödja de olika forsk- drivs i stor omfattning i samarbete med forskare från andra lärosä- ningsmiljöerna kommer ett schablonbelopp att fördelas till de olika ten både i Sverige och internationellt, och ofta i samverkan med in- forskningsmiljöerna för att möjliggöra interna konferenser, vissa re- dustrin. Forskningen inom naturvetenskap har en nära förankring till sebidrag och utgifter som ledarna för forskningsmiljöerna anser vä- grundutbildningen och studenter deltar aktivt i forskningsprojekt. sentliga för övergripande funktioner. Ett flertal doktorander är knutna till forskningsmiljön men är inskriv- Utbildningsvetenskap Den nybildade forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik na som doktorander vid andra lärosäten. Den aktiva forskningen bedrivs i huvudsak vid Högskolan Kristianstad och handleds av professorer och docenter vid högskolan. (FoRP) är en paraplybeteckning och en sammanslagning av fyra forskningsmiljöer; Learning design (Lead), Arbete i skolan (AiS), Biomedicin Barndom, lärande och utbildning (BALU) och Specialpedagogik, Forskningsmiljön Biomedicin är inriktad på biomedicinsk forskning kompetens att undervisa elever (SpecPed). Den nybildade forsk- med direkt klinisk relevans. Forskningsprojekten drivs i samarbete ningsmiljön är högskolans största forskningsmiljö sett till antalet med olika kliniskt verksamma läkare och med problemställningar medlemmar, och har stark representation av seniora forskare och inom olika områden, såsom till exempel cancer, allergi/astma och forskare som står i början av sin vetenskapliga karriär. Pedagogisk koagulation. Forskarna inom denna gren av forskningsmiljön arbe- forskning med ett övergripande mål att utveckla och stödja forsk- tar med molekylär-biologiska och genetiska metoder för att stude- ningsprojekt som avser att bidra till kunskapsutveckling om lärares ra olika medicinska frågeställningar. Målsättningen är att skapa och andra yrkesgruppers arbete i skolan är ett prioriterat vetenskap- ett kunskapsflöde mellan grundforskning, klinisk forskning och häl- ligt område vid högskolan. I målsättningen ingår att skapa bättre so- och sjukvården – translationell forskning. Forskningen är främst arbetsförutsättningar och kvalitet i skolan samt att bidra till en håll- inriktad på att identifiera och karakterisera de mutationer som or- bar lärarutbildning i avsikt att härigenom medverka till läraryrkets sakar olika sjukdomar. Utvecklingen av kliniskt användbara detek- utveckling. Inom forskningsmiljön bedrivs omfattande tvärveten- tionssystem för de identifierade mutationerna är ett naturligt nästa skapliga studier och det finns ett betydande internationellt nätverk. steg. Forskningsmiljön är en kunskaps- och teknikplattform för olika Den teoretiska ramen håller samman forskningsgruppens arbete. molekylärbiologiska metoder. Olika analysplattformar finns dels till- Forskning bedrivs med särskilt intresse för verksamhetsförlagda stu- gängliga inom miljön, dels som ett etablerat kontaktnät med olika dier med fokus inom skolans värld. externa "core facilities" som kan utföra olika typer av analyser. Inom Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande Högskolan Kristianstads vision om anställningsbarhet utgår ifrån att studenter som utbildas i sammanhang där utbildning, forskning och arbetsliv möts ges goda förutsättningar att ta sig ut på ar- ramen för forskningsmiljön erbjuds olika möjligheter att göra examensarbeten, på både grund- och masternivå. Inom forskningsmiljöns projekt är ett antal doktorander verksamma. Forskningsmiljön inkluderar även forskning inom icke-human genetisk forskning och samverkar med forskare inom MABH-miljön. betsmarknaden och bygga sig en framtid. Därför har verksamhets- Hälsovetenskaper förlagd utbildning införts på lärosätets alla program. För att säkra Forskning inom vetenskapsområdet Hälsovetenskaper inkluderar kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen har en rad ut- fyra forskningsmiljöer: vecklingsarbeten och forskning initierats. Plattformen för forskning Forskningsmiljön Människa-hälsa-samhälle är en tvärvetenskap- om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande har i lig forskningsmiljö med fokus på hälsorelaterad arbetslivsforskning uppdrag att vara ett centralt nav för forskning som är relevant för att och med anknytning till livsstilsfrågor. Forskningen bedrivs främst utveckla kvaliteten i både programmen och undervisningen. Forsk- med en salutogen utgångspunkt och är deltagarbaserad samt ningen utgår ifrån att frågan om var och hur studenterna utbildas av interventionskaraktär. Vetenskapliga frågeställningar omfattar bäst är en empirisk fråga. Plattformen samlar forskare som är intres- forskning kring hälsoskapande livsrytm i 24-timmarssamhället, häl- serade av att studera verksamhetsförlagd utbildning och professi- sofrämjande samspel mellan arbete och privatliv och salutogena onslärande utifrån olika teorier och perspektiv. En del av forskarna faktorer för en hälsoskapande livsrytm, förutsättningar för hälsos- ingår också i andra forskningsmiljöer. Plattformen ger en möjlighet kapande arbetsplatser, salutogena arbetsfaktorer i skånsk primär- till professionsöverskridande möten och dokumenterar samlat den vård samt studier om medarbetarskapets roll för hälsoskapande forskning som berör VFU och professionslärande samt ingår i samar- och utveckling av hälsoskapande arbetsplatser. Forskningsmiljön betet kring det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet. har tillgång till såväl interna som externa forskningsanslag. Naturvetenskap (PRO-CARE) har som målsättning att verka för personcentrerad Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH) studerar förhål- Forskningsmiljön Clinical Assessment Research and Education vård, patientsäkerhet, förståelse för effekter av sjukdom och be- Högskolan Kristianstad 29 handling. Forskargruppen forskar dessutom om frågor som berör and general cognition (ForFame) är uppbyggd kring tre grenar av och förbättrar den vetenskapliga förankringen i verksamhetsför- psykologin: (I) rättspsykologi, (II) familjepsykologi och (III) minnes- lagd utbildning för sjuksköterskestudenter. Forskargruppen omfat- psykologi. Den första forskningslinjen har tagit fasta på hur föreställ- tar seniora forskare, doktorander och adjunkter. Det finns ett natio- ningar om mödraskap förmedlas mellan generationer i ett slags nellt och internationellt kontaktnät. Forskningsmiljön samarbetar informellt lärande som sätter sin prägel på sätten att anknyta till var- med sju kringliggande kommuner, samtliga sjukhus i regionen samt andra inom familjen. Ett projekt i förlängningen av detta forsknings- Karolinska Institutet och har även internationella samarbetspart- intresse har nyligen fått större fleråriga anslag från bland andra Ve- ners. Den vetenskapliga produktionen är omfattande och gruppen tenskapsrådet. Den andra forskningslinjen undersöker upplevelser har varit framgångsrik i att vinna externa forskningsanslag. Övergri- av föräldrars omvårdnad och uppfostran under tonåren ur både pande planering av forskning är fokuserad på fem relaterade om- barns och föräldrars perspektiv. Denna forskning har också läm- råden: (I) mäta konsekvenser av sjukdom/ohälsa, (II) effekter av nat bidrag till statistisk metodutveckling. Den tredje forskningslinjen interventioner, (III) förståelse för olika sjukdomsaspekter, (IV) me- som omfattar det kognitiva området för minne och inlärning har en todologi (utveckla och använda ett datorbaserat utbildningspro- tydlig relevans för utbildningsvetenskap. gram för vårdpersonal avseende evidensbaserade nutritionsbedömningar och åtgärder) och (V) pedagogiska studier. Forskningsmiljön Oral Hälsa omfattar forskning inom ämnesom- Forskningsmiljön Children’s and Young People’s Health in Social Context (CYPHiSCO) förenar forskare vid Högskolan Kristianstad som har intresse av barns, tonåringars och unga vuxnas psykiska rådet odontologi med fokus på följande områden: (I) oral hälso- och fysiska hälsa, välbefinnande och delaktighet. Flera vetenskap- relaterad livskvalitet, (II) nutrition och oral inflammation, (III) oral liga ämnen bidrar med sina olika perspektiv: hälsovetenskap med medicin, (IV) gerodontologi, (V) behandling och prevention av pa- sina grenar, omvårdnad och idrottsvetenskap, psykologi framför rodontala sjukdomar (tandlossningssjukdomar) och (VI) studier av- allt utvecklingspsykologi, utbildningsvetenskap i synnerhet peda- seende etiologi och behandling av peri-implantit (inflammation vid gogik och slutligen sociologi och socialt arbete. Organisatoriskt till- tandimplantat). Forskare inom Oral hälsa samarbetar vetenskapligt hör CYPHiSCO:s medlemmar båda sektionerna och fem av högsko- med ett flertal nationella och internationella institutioner. En över- lans avdelningar. De olika disciplinerna sätter ungas hälsa i kontext gripande målsättning är att undersöka sambandet mellan oral häl- av mellanmänskliga relationer, framför allt gällande föräldrar, in- sa och kognitiv funktion genom att utnyttja tillgänglig och ny infor- stitutioner såsom skola, barnahus och särskilda boenden samt lev- mation från en stor nationell studie. Forskargruppen har sedan 2001 nadsvillkor och sociala förhållanden. Hälsa ses som ett kontinuum kartlagt och studerat oral och allmän hälsa i en slumpmässigt ut- med välbefinnande och delaktighet på en sida, kliniska diagnoser vald population från Karlskrona kommun. Andra forskningsområ- på den andra och symptom såsom depressiva känslor, smärtor el- den omfattar studier av vårdeffekter vid behandling av parodon- ler dålig hälsa däremellan. Inom miljön bedrivs både grundforsk- tit ur såväl medicinskt som odontologiskt perspektiv. Studier pågår ning om vilka faktorer som står i samband med hälsa och tillämpad avseende effekter av rökavvänjning, behandling av halitosis (då- forskning såsom aktionsforskning eller utvärderingar av preven- lig andedräkt) och studier avseende nutrition med effekter på pro- tionsprogram. inflammatoriska markörer. I genomsnitt publicerar forskargruppen mellan 10-15 vetenskapliga artiklar årligen i tidskrifter med hög impact factor. Forskningsplattformen Hälsa i samverkan är en forskningssamverkan mellan Högskolan Kristianstad, Region Skåne och sex kommuner i nordöstra Skåne: Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge. Kännetecknet för forskningen är en utvidgad samverkan mellan forskare, offentliga aktörer och verksamhetens intressenter, vilket ökar möjligheterna för forskningsresultatens användning i det vardagsnära vård- och omsorgsarbetet, med fokus på den enskildes behov. Målet är att underlätta implementering av forskningsresultat direkt i praktiskt vårdarbete. Forskningsverksamheten är fokuserad på frågor angående hälsofrämjande vård och omsorg, personcentrerad vård och omsorg samt samorganisation/ledarskap inom vård och omsorg. Medlemmar inom forskningsplattformen har under 2014 publicerat 14 vetenskapliga artiklar. Forskningsplattformen Hälsa i samverkan har startat en seminarieverksamhet för att skapa en mötesplats för alla doktorander som skriver sin avhandling inom det hälsovetenskapliga området. Seminarieverksamheten är även öppen för andra doktorander som är knutna till HKR och som fokuserar sin forskning på hälsorelaterade ämnen. Masterstudenter i Integrerad hälsovetenskap deltar också på seminarierna och får därmed möjlighet att diskutera andras material och få respons på sitt eget. Syftet med seminarierna är att skapa möjligheter att diskutera manus, olika idéer och lära av varandra. Verksamheten utvecklas kontinuerligt och bland annat anordnas handledarluncher tillsammans med handledare och doktorander där även externa handledare är välkomna. Humaniora och Samhällsvetenskap Forskningsmiljön Forensic psychology, Family psychology, Memory Under uppbyggnad Forskningsmiljön Research environment – Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP) har som målsättning att studera multidisciplinära frågeställningar inom områden för nationalekonomi/statsvetenskap, ekonomisk styrning, internationalisering/reglering samt forskning avseende personaladministration och hantering av mänskliga resurser. Forskningsmiljön erbjuder en plattform för multidisciplinär vetenskapligt samarbete mellan forskare som aktivt bedriver undervisning och som framför allt omfattar forskning inom revision och kontroll, internationell business, bank och finans, företagsekonomi, samt arbetsrelaterad psykologi och sociologi. Forskningsmiljön är nyinrättad under 2014 men har flera doktorander inskrivna vid olika lärosäten. Forskning inom teknik/datavetenskap bedrivs idag utanför en fastställd forskningsmiljö. Forskningsverksamheten omfattar studier som bygger på datorstött samarbete (computer supported cooperative work) och brukardeltagande i design (participatory design). Samarbete avseende forskningsprojekt pågår med Lunds universitet och nyligen blev forskargruppen delaktig i ett projekt med EUmedel i samarbete med Hochschule Bremen, Bilkent University, Siemens AG IT Solutions and Services, och Fachhochschule Düsseldorf, Tyskland. 30 Årsredovisning 2014 Forskningsmiljöer vid Högskolan Kristianstad Rektors direktiv till forskningsnämnden 2014-2017 Eftersom Högskolan Kristianstad saknar rättigheter att utfärda ex- Rektor har utsett en vicerektor för forskning som ska bistå rektor i amen på doktorsnivå finns ett stor antal doktorander inskrivna vid ärenden avseende forskning vid Högskolan Kristianstad. Vicerek- lärosäten med examensrättigheter.Vid Högskolan Kristianstad be- tor ska leda forskningsnämnden. Nya direktiv till forskningsnämn- drivs forskning som inkluderar vetenskaplig verksamhet i vilken dok- den har utfärdats. Den nya forskningsnämnden får väsentligt ut- torander deltar och som kan kategoriseras inom ett vetenskaps- ökade arbetsuppgifter. Förutom att ta fram nya principer för för- område: humanistiskt-samhällsvetenskapligt, tekniskt, naturveten- delning av forskningsanslag ska nämnden förse rektors lednings- skapligt eller medicinskt. grupp med information som krävs för strategiska satsningar inom Samtliga forskare som bedriver forskning vid Högskolan Kristian- forskningsverksamheten. Nämnden ska inför 2016 förbereda en stad har nära anknytning till grundutbildning. Detta sker dels ge- granskning av forskningskvalitet vid högskolan. Forskningsnämn- nom aktivt deltagande i undervisning och seminarier, dels genom den ska stimulera en dynamisk koppling mellan forskningsverk- att ett stort antal projekt och examensarbeten genomförs där stu- samhet och grund- och avancerad utbildning. Forskningsnämn- derande i grundutbildning aktivt deltar. Doktorander inskrivna vid den har till uppgift att som en central instans utveckla högskolans andra högre lärosäten bedriver sina forskarstudier vid Högskolan i forskningsstrategi i samverkan med aktiva forskare vid högskolan. Kristianstad och får handledning av högskolans professorer, biträdande professorer, docenter och lektorer. Under senare år har 15 forskningsmiljöer etablerats vid Högsko- Forskningsverksamhet vid Högskolan Kristianstad lan Kristianstad. Några av dessa forskningsmiljöer har haft begrän- Under 2014 har ett omfattande arbete genomförts i avsikt att ska- sade förutsättningar att uppnå förväntade resultat. Dessutom har pa förutsättningar för konkurrenskraftig kvalitativ forskning vid HKR. en viss överlappning mellan forskargrupperingar medfört att för- Den akademiska utbildningsverksamheten på studentnivå vid HKR delning av forskningsstöd till dessa miljöer å ena sidan inte har va- har sin tyngdpunkt inom vård- och lärarutbildning. Förutsättning- rit tillräcklig. Å andra sidan har mångfalden av forskningsmiljöer väl ar att konkurrera med forskare från sedan länge etablerade univer- täckt behoven för forskningsanknytning av grundutbildningen. En sitet är begränsade för de nya högskolorna. Forskare vid HKR har uppmaning om att bilda en ny forskningsmiljö genom en samman- med stor sannolikhet bäst förutsättningar att vinna anslag för forsk- slagning av fyra forskningsmiljöer: Learning design (Lead), Arbe- ning i konkurrens genom samarbete med forskare från väl etable- te i skolan (AiS), Barndom, lärande och utbildning (BALU) och Spe- rade universitet och från stiftelser som specifikt riktar sina anslag till cialpedagogik, kompetens att undervisa elever (SpecPed), har forskare vid de nyare högskolorna. Därför bör forskare vid HKR foku- framförts av den förra Forskningsnämnden. I december 2014 bil- sera och prioritera framtida anslagsäskande så att andelen mel- dades därför en ny forskningsmiljö: Forskning Relationell Pedago- lan erhållna och sökta bidrag förbättras. En väsentlig ökning av gik (FoRP). Det är en paraplybeteckning och en sammanslagning andelen externa forskningsanslag är en förutsättning för att för- av ovan nämnda forskningsmiljöer. delningen mellan undervisning och forskningsaktiviteter vid Hög- Med anledning av att Vetenskapsrådet har för avsikt att utvär- skolan Kristianstad ska komma i balans. På sikt bör högskolans fors- dera kvalitet inom forskning vid svenska lärosäten efter gruppe- kare anpassa nuvarande forskningsmiljöer till större enheter med ring av forskningsområden inom fem områden kan det finnas an- en bättre distribution av vetenskaplig kompetens. En högre andel ledning att se över förutsättningar för att göra ytterligare samman- av forskningsaktivitet är en förutsättning för att uppfylla det upp- slagningar av forskare och vetenskaplig aktivitet till större gruppe- drag som högskolan har. På sikt bör forskning vid HKR motsvara un- ringar inom bättre definierade områden för forskning. gefär 30-40 procent av den totala akademiska aktiviteten. Nyrekrytering av forskare till Högskolan Kristianstad blir möjlig först när det statliga budgetanslaget för forskningsverksamhet är i balans samt omfattningen av extern finansiering i väsentlig omfattning har ökat och kommit i paritet med jämförbara högskolor med liknande undervisningsprofil. Satsningar på nyrekrytering bör göras för att öka andelen kvinnor som forskar men även på de områden som beräknas behöva förstärkning i avsikt att uppnå de behov av forskarkapacitet inom de utpekade områden som beräknas ligga till grund för en ansökan om examensrättigheter på forskarnivå. Prestationer Att antalet publikationer inom gruppen ej refereegranskade tidskrifter har minskat kraftigt kan tolkas som att forskare vid högskolan Kristianstad varit mer framgångsrika att publicera sina vetenskapliga arbeten i tidskrifter med impact factor. Det förefaller också som att antalet publikationer i populärvetenskapliga artiklar upp- Högskolan Kristianstad 31 visar en tendens mot färre publikationer. Detta kan möjligtvis bero på att dagens samhälle erbjuder många nya former av kommuni- Forskningsfinansiering Det statliga forskningsanslaget ökade under 2013 högst marginellt kation av vetenskapliga arbeten till en bredare allmänhet genom och motsvarar i princip tillgängligt anslag för 1998 (hänsyn tagen digitala medier. till indexreglerade ökningar). Samtidigt har antalet professorer, bitr. Antal publikationer i internationellt erkända tidskriftserier (med så kallad peer review) professorer samt lektorer i hög utsträckning ökats. Andelen extern forskningsfinansiering är fortfarande i jämförelse med andra hö- 2014 2013 2012 2011 2010 gre lärosäten (högskolor) låg med ett sammanlagt externt forsk- Humaniora-samhällsvetenskap (inkl. ekonomi) 21 12 7 6 7 ningsanslag som endast utgör ungefär en fjärdedel av vad andra Naturvetenskap 18 29 28 16 19 0 2 0 1 0 Medicin/hälsovetenskap 41 47 49 30 29 Utbildningsvetenskap 20 3 3 12 8 Totalt 100 107 87 65 63 Genomsnittlig kostnad per publikation (tkr) 618 612 751 754 750 Teknik/data 6 7 16 20 Data 0 2 Ekonomi 6 9 Geologi 0 0 Biomedicin Biologi 35 44 Historia Hälsovetenskap 0 0 Kemi/miljövetenskap 3 5 Litteraturvetenskap 2 - Psykologi 8 2 Samshällsvetenskap 3 - Sociologi 0 0 Språk 0 1 Statistik 1 - 20 17 100 107 Utbildningsvetenskap Totalt Antal publikationer (övriga) 2014 2013 2012 4 13 20 Populärvetenskapliga artiklar, debattartiklar m.m. 10 14 27 Monografier (bok, rapport) 14 23 18 7 2 0 38 58 31 Varav populärvetenskapliga 4 12 3 Doktorsavhandlingar 6 6 9 Licentiatavhandlingar Totalt skolan Kristianstad. Motsvarande finansiering av doktorander förekommer genom att doktorander är finansierade antingen genom externa anslag eller genom forskarskolor med säte vid andra lärosäten än vid HögHögskolans profil med fokus på utbildningsvetenskap (lärarut- 2013 Kapitel i bok (kapitel i bok, del av antologi) forskningsanslagen finns registrerade vid andra lärosäten än Hög- bildning och pedagogik) och hälsovetenskap har inte samma för- 2014 Varav populärvetenskapliga tianstad samarbetar med forskare från andra högre lärosäten och skolan Kristianstad. Antal publikationer i internationellt erkända tidskriftserier (med så kallad peer review) uppdelat per ämnesområde Vetenskapliga artiklar, ej refereegranskade högskolor redovisar. En förklaring är att forskare vid Högskolan Kris- 2 0 0 85 128 108 utsättningar för extern finansiering jämfört med vad som gäller för högskolor med fokus på naturvetenskap, teknologi, eller medicin. Med anledning av det underskott som föreligger för forskningsbudgeten vid Högskolan Kristianstad samt att högskolan har för avsikt att söka examensrättigheter på forskarnivå har rektor infört ett moratorium på nyanställning av doktorander med intern finansiering. 32 Årsredovisning 2014 Forskningens intäkter och kostnader (tkr) 2014 forskning uppdrag 2013 forskning uppdrag Framtid Under ett flertal år har forskare vid HKR publicerat ett stort antal vetenskapliga publikationer med impact factor i vetenskapliga tid- Intäkter av anslag 47 084 45 739 skrifter. År 2014 skiljer sig i detta avseende inte från tidigare år. I Intäkter av bidrag 13 235 13 119 jämförelse med andra högskolor inrättade ungefär samtidigt och Intäkter av avgifter 0 1 431 0 1 799 Summa intäkt 60 319 1 431 58 858 1 799 Direkt personalkostnad -36 349 -931 -40 621 -1 186 Övriga direkta kostnader -3 729 -153 -5 811 -192 Overheadkostnad -16 119 -348 -17 117 -553 -56 197 -1 431 -63 549 -1 931 4 123 -1 -4 692 -131 Summa kostnader med hänsyn tagen till antalet forskare, statliga och externa forskningsanslag ligger publikationsresultaten över medianvärden för landets högskolor (universiteten ej inräknade). Detta är anmärkningsvärt med hänsyn till det faktum att Högskolan Kristianstad saknar examensrättigheter på forskarnivå. Förklaringar till varför forskare vid Högskolan Kristianstad kontinuerligt uppnår en hög publikationstakt kan finnas bland flera faktorer; (1) rekrytering av professorer och forskare med kompetens inom prioriterade områden och med ett omfattande nationellt och internationellt kontaktnät, (II) väl fungerande forskningsmiljöer, (III) förmåga att maximalt ut- Verksamhetsutfall nyttja tillgänglig infrastruktur för forskning, samt (IV) gästforskare som ges utmärkta förutsättningar att bedriva forskning. Framför allt forskning inom vetenskapsområden naturvetenskap och medicin/vård har bidragit till framgångar inom forskning vid Högsko- Forskningens finansiering (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Statligt anslag 47 084 45 739 45 777 45 423 44 101 Summa statliga medel 47 084 45 739 45 777 45 423 44 101 Externa medel EUbidrag 367 308 16 488 429 Externa medel kommuner 443 396 7 40 Externa medel Statliga 5 883 5 471 6 372 5 959 6 295 Externa medel utländska ej EU 148 68 81 151 29 Övriga externa medel 7 825 8 675 9 278 6 522 2 939 Summa externa medel 14 666 14 918 15 755 13 160 9 692 Totalt 61 750 60 657 61 532 58 583 53 793 lan Kristianstad. Forskare vid Högskolan Kristianstad kombinerar framgångsrikt hög kvalitet i forskning med forskningsanknytning till grund och avancerad utbildning av studenter. Under 2014 pågick ett omfattande arbete med avsikt att söka examensrättigheter på forskarnivå dels inom: •Hälsovetenskaper Hälsa och livskvalitet: Forskarutbildningsämnena (I) Vårdvetenskap med inriktning mot Hälsa och Livskvalitet, och (II) Folkhälsovetenskap med inriktning mot Hälsa och Livskvalitet •Naturvetenskap Människa-biosfär: (I) Miljövetenskap, (II) Biomedicin, samt (III) Naturvetenskapens didaktik Högskolestyrelsen beslutade i september 2014, med anledning av nuvarande underskott i forskningsbudget vid högskolan, att ansökan inte borde lämnas in trots att den i princip var färdig. Därmed bordlades ansökningsförfarandet. Under hösten 2014 har arbetet fortsatt med att etablera en modell för finansiering av forskning som inte tilldelar tid i tjänsten för forskning baserat på en schablon utan i huvudsak på kvalitet i forskning samt forskningsaktivitet som även omfattar handledning av doktorander. I november 2013 inrättade rektor en ny tjänst som vicerektor för forskning vid Högskolan Kristianstad med omfattande uppgifter att: (I) återställa balans i forskningsbudget, (II) utveckla strategi och förutsättningar för ökade externa finansieringar av forskning, (III) stärka stöd till doktorander och forskare, (IV) utveckla framtida forskningsförutsättningar med fokus på samarbete med lokalt och regionalt näringsliv (V) utveckla en plan för förbättrad infrastruktur för forskning, samt (VI) leda forskningsnämndens arbete. Under 2014 har detta arbete resulterat i en överenskommelse med Krinova Science Park samt Kristianstad kommun om inrättandet av ett forskningslaboratorium som till stora delar finansieras genom stöd från kommunen. Därmed skapas stora förutsättningar för forskning inom naturvetenskap, medicin, hälsa, mat och livsmedel i en unik kombination för bästa utnyttjade av tillgängliga resurser. Denna satsning medför att Högskolan Kristianstad i samarbe- Högskolan Kristianstad 33 te med lokala/regionala intressenter kan skapa nydanande forsk- ten kompletterar de laboratorier som finns etablerade för grundut- ning med nytta för regionen samt Högskolans utbildningsverksam- bildningen vid Högskolan Kristianstad. Genom att etablera denna het. Satsningen på en teknologisk och välutrustad forskningsmiljö nya forskningsstruktur ökar förutsättningarna att affiliera forskare har förutsättningar att även bidra till omfattande samarbeten med från andra lärosäten till Högskolan Kristianstad. Denna utveckling framför allt Lunds Universitet, Blekinge Tekniska Högskola, och Mal- stärker även förutsättningarna för att erhålla examensrättigheter mö Högskola. Avsikten är att den nyetablerade forskningsfacilite- för forskarutbildning. 34 Årsredovisning 2014 Samverkan – verksamhetsuppföljning Högskolan Kristianstad 35 Prioriterade satsningar 2014 Kravet på att tillgängliggöra forskningsresultat har blivit allt tydli- Högskolan Kristianstad (HKR) arbetar för att bygga hållbara, star- gare från utbildningsdepartementet. HKR innovation har inlett två ka och meningsfulla relationer internt, lokalt, nationellt och inter- pilotprojekt inom ramen för Intellectual Asset Management (IAM). nationellt för att främja högskolans förmåga att samverka i en allt Det första steget innebär en inventering och gruppering av forsk- mer föränderlig omvärld. Högskolan strävar efter en god samver- ningsprojekts intellektuella tillgångar. kan med näringsliv, forskningsfinansiärer, civilt samhälle och folk- Samarbetet inom Innovationskontor Syd fortsätter att utvecklas. valda. Högskolan arbetar även med att skapa en internationell mil- Idag finns fyra olika finansierings-stöd för forskare och studenter att jö på högskolan och att ge studenter stöd och hjälp med att vida- söka för utveckling av idéer i tidiga faser av projekt med potential reutveckla sitt entreprenörskap. HKR:s innovationsarbete drivs till- för kommersialisering. Under 2014 har ett acceleratorstöd om 300 sammans med Krinova Incubator & Science Park (Krinova) vilket 000 kronor till en forskare förmedlats och ett Leapfrogstöd om cirka är högskolans idé- och affärsverkstad. Innovationsdelen fungerar 30 000 kronor förmedlats till en student. som en länk mellan samhället, näringsliv och anställda, forskare Utveckling av studentstödsverksamhet med fokus på innovation och studenter på HKR för att nyttiggöra forskning och kunskap. Syf- har 2014 tagit ytterligare ett steg genom att en studentinkubator tet med samverkan är också att öka högskolans konkurrens och har etablerats på Krinova. Verksamheten har också utökats med attraktionskraft för att locka till sig nya studenter och medarbetare. en innovationsstrateg som tillsammans med idé-och affärsutvecklare har etablerat tre olika former av workshoppar vilka kan inklude- Forskning, innovation och utveckling ras i olika utbildningsprogram på HKR, med syfte att öka studenter- HKR innovation har fortsatt att utveckla samarbetet med Krino- nas kreativitet och entreprenöriella färdigheter. Studenter har ock- va Incubator & Science Park vilket påbörjades för tre år sedan. Vi så fått möjlighet att genomföra VFU inom studentinkubatorn på har gemensamt utvecklat och etablerat en samverkansmodell för Krinova, bland annat gastronomiprogrammets studenter. I samar- vårt gemensamma innovationsarbete, ett innovationsekosystem, betet med studentkåren och Cefyrekon har ett antal workshoppar en modell som tydliggör spelregler, möjligheter och ramar för hur genomförts för att stimulera studenter till entreprenörskap. innovationssamverkan kan gå till mellan forskare, samhället och Konceptet Team of Young Professionals (ToY), har under året näringslivet. Även Kristianstad kommun har varit mycket aktiv i det- framgångsrikt genomförts dels som ToY-challenge, en 12 timmars ta arbete tillsammans med de övriga fem kommunerna i Skåne studenttävling, dels som 10-veckors utvecklingsuppdrag för nä- Nordost samt lokalt och regionalt näringsliv. Genom detta arbete ringslivet. IKEA är en av uppdragsgivarna. Samarbetet med Ven- har vi tillsammans tagit en tätposition i utvecklingen av infrastruk- tureLab (Lunds Universitet), Drivhuset Malmö (Malmö Högskola) turen för innovationsstöd i nordöstra Skåne. och Omvärld Alnarp (SLU Alnarp) har intensifierats med syftet att Under året har följande prioriterade satsningar genomförts: 1. Ökad andel forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförs tillsammans med externa parter. 2. Stimulering av forskares, lärares och studenters intresse för utmaningsdriven och öppen innovation. För att uppnå dessa syften har följande aktiviteter genomförts: På Krinova har vi gemensamt skapat en öppen utmaningsdriven innovationsarena, med start 2012. På innovationsarenan drivs en rad projekt med förankring i forskning på HKR och med behovsägare i samhället. Exempel på projekt är: • Clearlab – innovativ forskning och produktutveckling inom vattenrening och biogas • Läromat – modeller och lärmaterial för måltidspedagogik i förskola • Skolskjutsen – Näringsanpassad Smoothie • Vinnova finansierade projektet inkubation för offentlig miljö som inkluderar nio mindre caseprojekt, bland annat: • Innovationsupphandling av lärplattform för miljöutbildning i grundskola • Home hub – kommunikationshub för framtida hemvård • Digitalt bibliotek – utvecklingsprojekt för Malmö stadsbibliotek bygga en sömlös interaktion mellan aktörerna där samma innovationsprocesser ska användas för att kunna tillgodose studenternas specifika behov under sin entreprenöriella resa. Under året har en tvärprofessionell grupp utvecklat en ny kurs på avancerad nivå, Entreprenöriella färdigheter i arbetslivet, som ges första gången VT 2015. 36 Årsredovisning 2014 Uppdragsverksamhet Uppdragen har under 2014 fortsatt dominerats av programom- Samverkan med det omgivande samhället är en viktig uppgift rådet för skolutveckling som motsvarar 65 procent av omsättning- för Högskolan Kristianstad och uppdragsverksamheten är en cen- en. Liksom under 2013 utgörs den största uppdragsgivaren av Skol- tral del i denna samverkan. Genom uppdragsverksamheten utgör verket med de nationella projekten Lärarlyftet II och Förskolelyftet. Högskolan Kristianstad en viktig del av den regionala tillväxten ge- Vidare har uppdraget att utbilda matematikhandledare inom ra- nom att tillgodose företags, organisationers, myndigheters och an- men för Matematiklyftet gett HKR uppmärksamhet som ett av tre dra aktörers behov av kompetensutveckling för ett livslångt läran- lärosäten som fått bäst utvärdering i landet. Matematiklyftet fort- de. Högskolan vill även använda kompetensen internationellt och sätter under 2015 och kompletteras med uppdraget om ett Läslyft. därför vidareutvecklas samarbete med flera företag och univer- Vidare finns ett flertal kommuner där vi framgångsrikt genomför sitet, i framför allt Kina men även i andra länder. Uppdragsutbild- kompetensutveckling för yrkesverksamma, det sker bland annat i ningen inom Högskolan Kristianstad är organiserad i ett helägt dot- Malmö, Linköping och Eslöv. terbolag till Högskolan Kristianstad Holding AB. Bolaget Högskolan För uppdrag inom ekonomi ligger verksamheten framför allt ut- Kristianstad Uppdrag AB har fullmakt att förmedla uppdragsutbild- anför Europa med tyngdpunkt på Kina. Under 2014 har det handlat ningar för Högskolan Kristianstad. om samarbete med universitet i Kina där marknaden är stor, dock Styrelsen för Högskolan Kristianstad slog 2009 fast att uppdrags- med ökad konkurrens. Högskolan har av kvalitetsskäl minskat den- utbildningen vid utgången av 2013 borde utgöra 10 procent av na omfattning. Uppdrag inom vård/omsorg täcker framför allt upp högskolans omsättning. En ökning av omsättningen till cirka 40 regionens behov, och en fortsatt viktig del är Case Management. miljoner kronor. Målsättningen var således att under fyra år mer En vidareutbildning som sätter patienten i fokus. En kurs på 15 hp än tredubbla omsättningen, då den 2009 endast var drygt 12 mil- inom astma, allergi och KOL har rönt stort intresse och blir omfat- joner, och på så sätt uppnå målet på 40 miljoner kronor som sty- tande under 2015. relsen för Högskolan Kristianstad beslutat om. Redan under 2012 Högskolan Kristianstad kan konstatera att uppdragsutbildning- uppnådde Uppdrag AB ovanstående mål, då försäljningen under en blivit ännu starkare inom de redan starka områdena. Denna ut- 2012 återigen ökade kraftigt jämfört med föregående år. 2013 var veckling kommer sannolikt att bli tydligare i framtiden. Högskolan omsättningen nästan 40 miljoner, en liten minskning. Under 2014 försöker därför bredda verksamheten inom ovanstående områden ökade återigen omsättningen till 43 miljoner och högskolan räknar samt satsa inom några andra områden där HKR hittills inte lyckats. med att omsättningen därmed har stabiliserats runt de 40 miljoner Högskolan satsar även mot närområdet för att tydligare bidra till re- som är målsättningen. Då högskolans kalkylunderlag bygger på gionens utveckling. Vidare har högskolan kommit en bra bit på väg en fördelning av rörliga och indirekta kostnader som budgeterats mot att ytterligare öka exporten, då flera länder som satsar kraft- till att ge ett nollresultat är intäkterna att jämställa med kostnader- fullt inom utbildning har visat intresse för högskolans kompetens. na för att genomföra utbildningen. Konferenser och utredningsuppdrag är viktiga då dessa, tillsam- Uppdragsverksamheten utgör en viktig del av verksamheten vid mans med uppdragsutbildningar, bygger högskolans varumärke HKR och den ger ett väsentligt ekonomiskt överskott. Vidare är upp- i det omgivande samhället. Fler konferenser än någonsin, med fler dragen en viktig faktor i arbetet för att minska effekten av eventu- deltagare än någonsin, har anordnats under 2014. Skolledarkon- ella sjunkande studenttillströmning och en minskad statlig tilldel- ferensen i Tylösand är den mest uppmärksammade och har flest ning av antal studieplatser, utan att detta påverkar takbeloppet. antal deltagare. Högskolan Kristianstad kan också konstatera att För att verksamheten även i fortsättningen ska kunna ligga i nivå det är konferenserna som är upphovet till uppdragsverksamhetens med årets omsättning krävs ett säkerställande av kompetensför- goda ekonomiska resultat. sörjning inom de områden där uppdragsutbildning efterfrågas. . Omsättning 2010–2014 (tkr) Nettoomsättning 2014 2013 2012 2011 2010 43 600 39 392 42 725 25 998 21 789 Uppdragsverksamhetens omsättning per område Egen verksamhet Ekonomi, juridik, ledarskap Skolutveckling* Vård, omsorg, socialt arbete Livsmedel, teknik, data och information Språk och kultur *Varav direktfakturerat Skolverket 24 151 miljoner kr 2014 2013 6 098 3 465 5 285 6 284 28 594 27 530 3 577 1 749 0 364 46 - Högskolan Kristianstad 37 38 Årsredovisning 2014 Högskolegemensam administration – verksamhetsuppföljning Högskolan Kristianstad 39 Prioriterade satsningar 2014 Som stöd för högskolans verksamhet och för hantering av uppgifter för att med ökad precision kunna prioritera den högskolegemen- som är gemensamma för högskolan finns en övergripande admi- samma administrationens uppdrag. Servicekatalogerna kommer nistration och service. Här hanteras exempelvis personal, ekonomi även att vara en viktig utgångspunkt för den administrativa över- och planering, studieadministration, studentstöd, IT, fastighetsser- synen som den administrativa ledningsgruppen under hösten/vin- vice samt intern och extern kommunikation och marknadsföring. tern 2014 har börjat planera för. Inför verksamhetsåret 2014 har styrelsen gett högskolan i upp- I arbetet med att effektivisera och kvalitetssäkra högskolans drag att prioritera driftssäkerheten i IT-systemen, intern- och extern stödverksamhet och administrativa rutiner är det viktigt att inte kommunikation samt administrativa rutiner. Nedan redovisas de enbart fokusera på de rutiner och den stödverksamhet som finns satsningar och aktiviteter som har genomförts under året för att nå inom den högskolegemensamma administrationen (HGA). Per- de målsättningar som styrelsen har beslutat om. spektivet måste inkludera även den stödverksamhet som äger rum Administration på sektionerna och inom högskolans övriga verksamhet. I många fall inkluderar administrativa rutiner och processer, avseende till Högskolans administration ska vara kostnadseffektiv och ända- exempel ekonomi, personal, studieadministration etc., både den målsenlig, vilket kräver väl utvecklade rutiner. Verksamhetsåret högskolegemensamma nivån och sektionsnivån. Kvalitet och ef- 2014 har varit ett år där administrationens inriktning, dimensione- fektivitet i högskolans samlade stödverksamhet förutsätter därför ring och ambitionsnivå har varit föremål för diskussion, övervägan- ett nära samarbete mellan alla nivåer inom högskolans stödverk- den och åtgärder. Resultatet av dessa överväganden kommer till samhet. Ett sådant samarbete pågår och kommer att ytterligare stor del att konkretiseras först under 2015 i samband med en ge- fördjupas framöver. nomgripande översyn av högskolans samlade stödverksamhet. Innevarande år har dock vissa förändringar ägt rum. Kommunikation Rektors beslut om att inrätta ett uppdrag som vicerektor för forsk- Högskolans interna och externa kommunikation ska vara ända- ning har haft konsekvenser för de administrativa uppdrag som ålig- målsenlig. Under 2014 har högskolans kommunikation såväl internt ger rektorskansliet. Således har en omprioritering av arbetsupp- som externt ytterligare effektiviserats och professionaliserats. Kän- gifterna inom rektorskansliet ägt rum i syfte att tillförsäkra den nya netecknande för högskolans arbete med extern kommunikation vicerektorn ett gott administrativt stöd samt att tillhandahålla ett är en stark inriktning på att nå strategiskt viktiga målgrupper, så- utökat administrativt stöd till högskolans forskning och forskare. Ge- som till exempel presumtiva studenter. Det har lagts stor vikt vid att nom en omfördelning av arbetsuppgifter har en befattning som för var och en av högskolans utbildningar föra ut rätt budskap till forskningssekreterare inrättats vid rektorskansliet. rätt målgrupp. Under 2014 har arbetet med arkiveringsfrågorna intensifierats, bland annat som en effekt av Riksarkivets tillsynsbesök. I synnerhet har frågorna om digital arkivering och den, fr.o.m. 1 januari 2015, förordningsstyrda pliktleveransen av elektroniska publikationer fokuserats. Under hösten 2013 beslutade förvaltningschefen att det med start 1 januari 2014 skulle genomföras ett dokumentöversynsprojekt. Projektet syftade till att gallra, sortera, uppdatera och strukturera högskolans alla styrdokument. Dokumentöversynen är i princip avslutad och högskolan avvaktar driftsättningen av högskolans nya intranät innan den nya klassificeringen och strukturen för styrdokumenten kan börja användas i det dagliga arbetet. Arbetet med den högskolegemensamma administrationen har under året haft en inriktning på att inte öka kostnaderna för administrationen samtidig som hög kvalitet och effektivitet upprätthålls. Detta arbete kommer, inte minst i samband med budgetberedningen, att fortsätta under de kommande åren. Under våren 2014 slutfördes arbetet i den administrativa ledningsgruppen med att ta fram så kallade servicekataloger för den högskolegemensamma administrationen och sektionernas administrativa avdelningar. Servicekatalogerna ska bland annat fungera som ett verktyg 40 Årsredovisning 2014 Högskolans kommunikationsverksamhet har under året haft ett Högskolans kommunikationsavdelning har även under året ar- starkt fokus på digitaliseringen vilket inneburit ett större nyttjande betat med att planera och genomföra events, bland annat vid av digital annonsering och flera nya sociala mediekanaler har an- mässor, kungen och drottningens besök vid högskolan, rektorsav- vänts. Högskolan har numera officiella kanaler på Facebook, You tackning, rektorsinstallation och rektors forskningsdag för högsko- tube, LinkedIn etc. Detta arbete har varit synnerligen lyckosamt, lans professorer. och högskolan har även under 2014 upplevt en enastående ök- Under året har internkommunikationsarbetet haft fokus på intro- ning i söksiffrorna som placerar Högskolan Kristianstad som Sveri- duktionen av ett nytt intranät i syfte att effektivisera internkommuni- ges 10:e mest sökta lärosäte. Kommunikationsavdelningen har ar- kationen. Arbetet förväntas vara slutfört under första halvåret 2015. betat med forskningskommunikation och bland annat utbildat ett Högskolans hemsida har också förnyats och uppdaterats under flertal forskare i att föra ut forskning på ett mer lättsamt sätt. året och en ny policy för högskolans hantering av sociala medier har tagits fram. Kännetecknande för denna policy är att högskolan allt mer ska använda sig av sociala medier för att kommunicera och rekrytera och att denna användning ska ske på ett professionellt och strukturerat sätt under ledning av högskolans kommunikationschef. IT-system Högskolans IT-system ska vara driftssäkra och effektiva och motsvara system på jämförbara lärosäten i Sverige. En handlingsplan för ändamålet togs fram 2012 och högskolan har sedan dess arbetat efter handlingsplanen. Efter omarbetning och uppgradering av klientplattformen under 2013 har fokus under 2014 legat på att förbättra infrastruktur, att öka automatiseringsgraden och att förbättra informationssäkerheten och identitetshantering på högskolan. Under året har två stora utvecklingsprojekt med IT-anknytning avslutats. Övergången till ett nytt e-postsystem och till en gemensam lärandeplattform för hela HKR har i respektive projektutvärdering fått mycket positiva omdömen från högskolans personal. Projektsamordningen som sker i Digital utveckling är avgörande för att IT-system i utveckling och drift ska bli så (kostnads-)effektiva, driftssäkra och ändamålsenliga som möjligt. Högskolans nya intranät ingår också i Digital utveckling men är ännu inte avslutat. Parallellt med detta arbete är högskolan genom IT-chefen, chefen för studentservice och förvaltningschefen mycket engagerade i arbetet med den nationella utvecklingen av studiedokumentationssystemet Ladok, det för högskolan kanske mest grundläggande IT-systemet. Högskolan har förmånen att IT-chefen ingår i Ladok-konsortiets styrelse och styrgrupp. Högskolan har under det fjärde kvartalet 2014 initierat ett högskolegemensamt projekt (Ladok3@hkr) i syfte att ta emot och implementera Nya Ladok i verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Högskolan ser fram mot den nya funktionalitet och de möjligheter till effektivare studieadministration som bör finnas i Nya Ladok, men oroar sig samtidig över de ökade systemkostnader som Nya Ladok innebär. Högskolan Kristianstad 41 42 Årsredovisning 2014 Medarbetare– verksamhetsuppföljning Högskolan Kristianstad 43 Prioriterade satsningar 2014 I styrelsens inriktningsbeslut för 2014 framgår strategin att ”högsko- En medarbetarundersökning avseende psykosocial arbetsmil- lan ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbets- jö har genomförts. Varje avdelning har upprättat en handlings- plats”. Nedan beskrivs hur arbetet med kompetensförsörjning har plan med ett salutogent utgångssätt. Policy för medarbetarskap bedrivits under året, vilket är en del i arbetet att uppnå strategin. och ledarskap togs fram för ett par år sedan och arbetsgivaren Kompetensförsörjning ser det som viktigt att den hålls levande och har därmed uppmanat avdelningscheferna att arbeta vidare med policyn i samband Chefer med personalansvar har arbetat aktivt med kompetens- med arbetet kring de psykosociala frågorna. Arbetsmiljöfrågor är försörjning under året. Rekryteringar med målet att på lång och en stående punkt på arbetsplatsträffar. På större avdelningar sker kort sikt stärka kompetensen och höja kvaliteten på utbildningar- samtal/diskussion i bland annat ”cafémodell”. Flertalet chefer lyf- na samt möjliggöra att medarbetare kan ta ut sparad forsknings- ter fram vikten av att arbeta aktivt med arbetsmiljön för att locka tid har genomförts. Avdelningar som har stor andel personal över och behålla personal. 60 år har arbetat med behovs- och kompetensanalyser och utifrån Nätverkande i olika former är viktig för kompetensförsörjningen. dessa har strategiska rekryteringar initierats och genomförts. Till Inom administrationen har medarbetarna bland annat deltagit i kärnverksamheten har 19 nyrekryteringar gjorts och 11 ersättnings- avdelningsöverskridande internat och gjort studiebesök på andra rekryteringar. Sammanlagt har 10 medarbetare befordrats; 1 pro- lärosäten. En doktorandgrupp har formerats i syfte att uppmuntra fessor, 3 biträdande professorer, 1 oavlönad docent samt 5 univer- till och stödja kompetensutveckling exempelvis genom konferens- sitetslektorer. Stödverksamheten har rekryterat 12 medarbetare va- presentationer. rav 7 avser ersättningsrekryteringar. Den pedagogiska meriteringen är viktig för högskolan och för att Mindre avdelningar har medvetet arbetat med överföring av konkretisera detta utvecklades en pedagogisk karriärstege vid Lä- kompetens för att minska sårbarheten. Strategiska val och sats- randeResursCentrum för två år sedan. Denna innebär att lärarna ningar för avdelningsverksamheten har arbetats fram och därmed vid Högskolan Kristianstad kan få sin pedagogiska kompetens for- blir det tydligt vilka kompetenser som behövs. IT-service har till ex- mellt värderad av sakkunniga, vilket har skett under 2014. empel via systemförvaltning fokuserat på färre antal system. Därmed fördjupas kompetensen inom ett fåtal system och sårbarheten minimeras. Kompetensutvecklingsplaner har upprättats i samband med medarbetarsamtalen. Medarbetare har deltagit på konferenser, inspirationsföreläsningar, kurser och utbildningar nationellt såväl som internationellt. Insatser som inte är lika kostnadsintensiva men som upplevs mycket berikande är olika former av internt arbete. Några exempel är inrättande av vetenskapliga seminariemiljöer, litteratur som läses och sedan redovisas i samband med arbetsplatsträffar samt ”kritiska vänner”, innebärande att medarbetare undervisar för varandra i syftet att öka ämneskompetensen och få feedback på pedagogisk förmåga. Inom större ämnesområden, såsom till exempel hälsovetenskap, finns en grupp bestående av ämnesansvariga, programområdesansvariga och avdelningschefer från olika program som arbetar fortlöpande med strategisk kompetensförsörjning i syfte att nå integration och helhet. Vid bemanning finns det en strävan att bemanna program- och ämnesövergripande, vilket har gjorts i flera kurser. 44 Årsredovisning 2014 Några avdelningar arbetar välstrukturerat och kontinuerligt Antalet professorer var vid utgången av året 24 personer, varav 7 med kompetensförsörjningsplaner. Ett förbättringsområde för hög- var kvinnor och 17 män. Enligt regleringsbrevet ska minst 49 pro- skolan är att samtliga avdelningar ska arbeta fortlöpande och ak- cent av professorer som anställs under 2012-2015 vara kvinnor. Hög- tivt med planerna. Ett annat förbättringsområde för högskolan är skolan har under perioden 2012-2014 genom rekryteringar och be- att kunna utsöka formella kompetenser digitalt. I samband med fordringar anställt sex kvinnor (40 procent) och nio män (60 pro- implementering av ett nytt personaladministrativt system under år cent) till professorstjänster. Personalens medelålder år 2014 är 49 2015 ska möjligheterna undersökas om att kunna söka fram kom- år, vilket är något högre än genomsnittet i staten. Medelåldern i petenser. Uppföljning av avbrutna rekryteringar förekommer bland kärnverksamheten är 50 år, jämfört med 44 år inom stödverksam- annat genom muntliga diskussioner i ledningsgrupperna, men av- heten. Det totala antalet chefer med personalansvar var 27. Köns- ses också förbättras vad gäller dokumentationen. Utvecklingsar- fördelningen bland cheferna vid högskolan var jämn, 12 kvinnor bete pågår för att kunna systematisera detta i befintligt rekryte- och 15 män. ringsverktyg MyNetwork. Andra exempel på utvecklingsarbeten är att rekryteringsärenden avseende disputerad personal nume- Sjukfrånvaro ra hanteras digitalt i MyNetwork, vilket genererar effektivitet och Under 2014 var sjukfrånvaron vid HKR var totalt 2,67 %, vilket är en ök- kvalitetssäkring i rekryteringsprocessen. ning i jämförelse med 2013 då sjukfrånvaron totalt var 1,92 %. Både männens och kvinnornas sjukfrånvaro har ökat under det senas- Personalsammansättning te året. Ökningen har främst varit inom åldersintervallet 30-49 år. Antal anställda vid Högskolan Kristianstad beräknat i årsarbets- Kvinnor är fortfarande sjuka i högre omfattning än män, men skill- kraft vid utgången av 2014 var 495. Personal som undervisar och naden har minskat något under det senaste året. 2014 var sjukfrån- forskar utgjorde 71 procent varav 49 procent var disputerade. An- varon för kvinnor totalt 3,24 % och för män totalt 1,73 %. 2013 var för- delen disputerade har ökat, motsvarande andel för fem år sedan hållandet 2,4 % för kvinnor och 1,12 % för män. var 41 procent. Könsfördelningen för undervisande och forskande 2014 utgjorde sjuktillfällen under 1-5 arbetsdagar totalt 88 % av personal var under 2014 62 procent kvinnor och 38 procent män. de totala antalet sjuktillfällen som rapporterades under året. Sjuk- Av de disputerade lärarna var könsfördelningen 52 procent kvin- frånvaro under mer än 14 dagar har till 60 % sin grund i fysisk orsak nor och 48 procent män. Inom teknisk/administrativ personal ut- och 40 % i psykisk orsak. Aktivt arbete med rehabilitering i samar- gjorde andelen kvinnor 67 procent och andelen män 33 procent. bete med företagshälsovård och Försäkringskassan har bidragit till att trefjärdedelar, av dem som har varit sjukskrivna mer än 14 da- Antal årsarbetskrafter 2014 2013 2012 2011 2010 352 345 348 351 336 Varav disputerade 171 158 155 145 139 Varav ej disputerade 181 187 193 206 197 142 141 130 123 121 495 486 478 474 457 Lärarpersonal Administrativ och teknisk personal Totalt antal årsarbetskrafter gar, var åter i heltidsarbete i slutet av året. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2014 2013 2012 2011 2010 29 år eller yngre 1,29 1,02 0,66 1,81 1,84 30-49 år 2,42 1,37 1,82 1,99 1,44 50 år eller äldre 2,97 2,52 2,26 1,95 2,63 Totalt 2,67 1,92 2,00 1,97 2,05 Högskolan Kristianstad 45 46 Årsredovisning 2014 Återrapportering Högskolan Kristianstad 47 Väsentliga uppgifter Utbildning och forskning 2014 2013 2012 2011 2010 Totalt antal helårsstudenter1 5 038 5 030 5 307 5 679 5 500 79 75 72 66 65 Kostnad per helårsstudent (tkr) 4 017 4 107 4 277 4 340 4 168 Kostnad per helårsprestation (tkr) 99 92 89 86 85 Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 72 29 26 7 Totalt antal helårsprestationer 1 Totalt antal nyantagna doktorander 2 andel kvinnor andel män Totalt antal doktorander med någon aktivitet2 2 1 9 4 7 100 % 0% 89 % 75 % 71 % 0% 100 % 11 % 25 % 29 % 33 43 38 40 40 andel kvinnor 73 % 72 % 71 % 72 % 80 % andel män 27 % 28 % 29 % 28 % 20 % 19 12 12 9 9 Totalt antal doktorander med doktorandanställning2 (årsarb.) Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 0 3 2 2 2 Totalt antal doktorsexamina2 6 8 7 5 9 Totalt antal licentiatexamina2 2 0 1 1 2 Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 100 107 87 65 63 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr) 618 567 728 754 750 Totalt antal årsarbetskrafter 495 486 478 474 457 Medelantal anställda 555 542 553 542 518 345 348 351 336 2 Personal3 andel kvinnor 64 % andel män 36 % Totalt antal lärare (årsarb.) 353 andel kvinnor 62 % 62 % 62 % 59 % 59 % andel män 38 % 38 % 38 % 41 % 41 % 171 158 155 145 139 andel kvinnor 52 % 52 % 51% 45 % 46 % andel män 48 % 48 % 49% 55 % 54 % 21 21 15 14 12 andel kvinnor 34 % 33 % 42 % 22 % 22 % andel män 66 % 77 % 58 % 78 % 78 % Intäkter totalt (mnkr), varav 473 471 453 464 443 Utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 411 410 392 406 389 andel anslag (%) 86 % 85 % 88 % 89 % 91 % andel externa intäkter (%) 14 % 15 % 12 % 11 % 9% 62 61 62 58 54 andel anslag (%)) 76 % 75 % 74 % 78 % 81 % andel externa intäkter (% 24 % 25 % 26 % 22 % 19 % 488 478 459 442 418 70 % 70 % 69 % 69 % 69 % Antal disputerade lärare (årsarb.) Antal professorer (årsarb.) Ekonomi Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) Kostnader totalt (mkr) andel personal andel lokaler Lokalkostnader4 per kvm (kr) Balansomslutning (mkr) 10 % 11 % 12% 12 % 1 408 1 436 1 457 1 321 238 253 250 251 224 varav oförbrukade bidrag 20 15 15 17 17 varav årets kapitalförändring -16 -7,3 -5,5 22 25 varav myndighetskapital5 (inkl. årets kapitalförändring) 73 89 96 101 75 Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning. Prestationer för december föregående år är inkluderade. 1 HKR saknar examensrättigheter för forskarutbildning, doktoranderna är antagna vid andra lärosäten. Genomsnittlig studietid redovisas ej eftersom Högskolan Kristianstad inte utfärdar doktors- eller licentiatexamina. HKR har ingen möjlighet att ta fram uppgifter före 2010. 2 Från och med 2011 beräknas antalet medelanställda på ett nytt sätt, varför jämförelse med tidigare år ska göras med försiktighet. Antalet årsarbeten har tidigare 3 12 % 1 463 räknats på olika sätt. För att säkerställa kvaliteten i uppgifterna samt möjliggöra jämförelse över tid har antalet årsarbeten för tidsperioden 2007-2011 räknats om. Uppgiften för 2010 stämmer därför inte överens med tidigare årsredovisningar. 4 Enligt resultaträkningen exklusive reservation för framtida hyror i Hässleholm. 5 Inkluderar enbart balanserad kapitalförändring och årets kapitalförändring. 48 Årsredovisning 2014 Studieavgifter för tredjelandsstudenter Återrapportering enligt regleringsbrev gångar. Till antagningen inför höstterminen 2014 fanns 108 behöriga sökande. Av alla lärarutbildningarnas inriktningar och ingångar är det en- I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhe- dast ämneslärarutbildningens inriktning 7–9 med ingång biologi tens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla respektive matematik och inriktning mot gymnasieskolan med in- en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens gång biologi som inte haft fler förstahandssökande än antalet plat- eventuella påverkan på lärosätets övriga verksamhet. Universitet ser. Högskolan har trots det valt att lägga ett platsantal vid den nivå och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har som vore önskvärd utifrån våra resurser och inte vid den nivå som deltagit i utbildning inom utbytesavtal och de eventuella föränd- söktalen kan förmodas ligga på. I det sammanhanget bör inflikas ringar som har skett i utbytesavtalsverksamheten. Vidare ska uni- att lärosäten i Sydsverige även här kunde se ett regionalt trend- versitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrations- brott under 2014 och det är utifrån det inte är osannolikt att anta- verket har fungerat. let sökande inom ingång matematik redan under 2015 kan överstiga platsantalet. Under 2014 betalade 72 studenter från tredjeland studieavgift vid Tillsammans med Kommunförbundet Skåne, Malmö högskola HKR. Intäkterna under 2014 var 2 104 tkr. 71 studenter från tredje- och Lunds universitet ingår Högskolan Kristianstad i det regionala land antogs som utbytesstudenter. Den studieavgiftsfinansierade samverkansrådet för skollagsstyrda verksamheter, som geografiskt verksamhetens har inte påverkat högskolans övriga verksamhet i täcker Skåne och Blekinge. Samverkansrådet har under det senas- någon större omfattning. Samarbetet med Migrationsverket har te året haft ett stort fokus på frågor kring dimensionering. En arbets- fungerat bra. grupp bestående av kommunrepresentanter och representanter från de olika lärosätena har under året kontinuerligt samlats för att Lärar- och förskollärarutbildning gemensamt arbeta med rekryterings- och dimensioneringsfrågor. Återrapportering enligt regleringsbrev gående i en nationell jämförelse, när det gäller engagemang och Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda förskollärar- ansvarstagande från inblandade aktörer. Resultaten från grup- och lärarexamen ska planera för dimensioneringen av olika exa- pens arbete hittills är bland annat att lärosätena har kunnat göra mina, inriktningar och ämneskombinationer så att den svarar mot upplysta överväganden i fördelningen av platser, baserat på av- studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och nämarnas uttryckta behov, lämpligt fördelade volymer lärosäte- regionala behov. De överväganden och åtgärder som har gjorts na sinsemellan och att gemensamma rekryteringsinsatser har kun- för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas nat planeras inför 2015. Konkreta exempel på detta är samarbeten i årsredovisningen. inom ämneslärarutbildningen, så att studenter från de olika läro- Detta samarbete torde vara om inte unikt, så bland de mest långt- sätenas utbildningar kan läsa vid ett annat lärosäte under en del Högskolan Kristianstad har examensrättigheter för alla lärarut- av utbildningen eller samläsa med studenter från annat lärosäte, bildningarnas olika examina och anordnar ett mycket brett spek- att antagningsomgångar delas upp så att ett lärosäte antar till vår- trum av lärarutbildningar. Ämneslärarutbildningen genomförs ge- terminen och ett annat till höstterminen och att dimensioneringen mensamt med Lunds universitet, där Högskolan Kristianstad antar till populära ingångsämnen hålls på en lämplig och balanserad studenter till de ingångsämnen som förläggs till Kristianstad och nivå. Ett annat exempel är att avnämarna i detta forum framhåller Lunds universitet antar studenter till alla övriga ämnesingångar, vikten av att prioritera volymer till inriktningarna mot verksamhet i även om Högskolan Kristianstad deltar i och registrerar studenter- grundskolan, eftersom det är där man ser det största behovet inom na på kurser i ungefär hälften av de ämnesingångar som Lunds den nära framtiden. I regleringsbrevet och i de dialoger som ge- universitet formellt sett antar till. nomfördes i höstens statliga budgetarbete framhölls prioriteringen Söktalen till förskollärarutbildningen och grundlärarutbildning- av inriktningen F–3 och förskollärarutbildningen. Även om behovet ens inriktningar mot F–3 respektive fritidshem har historiskt sett va- av dessa kompetenser är välkänt så finns det en risk att andra icke rit kontinuerligt översökta och så även under 2014, då dessa tre ut- utpekade inriktningar hålls tillbaka. I ett lokalt perspektiv är exem- bildningar hade sammanlagt 1 806 behöriga sökande. Under 2014 pelvis inriktningen 4–6 översökt och än mer utpekad bland avnä- märktes ett positivt trendbrott i det att även grundlärarutbildning- marna. Erfarenheten talar här starkt för att minska direktstyrning- ens inriktning mot 4–6 och yrkeslärarutbildningen ökade sina sök- en från nationellt nivå och låta lärosätena avgöra den lämpligas- tal kraftigt. Inriktning 4–6 hade 158 förstahandssökande till de an- te expansionsriktningen utifrån lokala parametrar. tagningar som gjordes under året och 85 studenter antogs till ut- Inom den gemensamma ämneslärarutbildningen med Lunds bildningens 60 platser. Yrkeslärarutbildningen hade 159 sökande universitet har Högskolan Kristianstad ett särskilt ansvar för de na- till 60 platser och 80 studenter antogs. Det som var anmärknings- turvetenskapliga ämnena (utom fysik). Det är inriktningar som värt vad avser yrkeslärarutbildingen var inte enbart det stora anta- kräver mer resurser än vad som täcks av anslagsbeloppet för de let sökande utan att själva ansökningarna höll en markant högre begränsade studentvolymer det är frågan om. Högskolan Kristi- kvalitet och att en klart större andel av dem kunde visa behörighet anstad tillskjuter därför medel för att utbildningen på dessa äm- för utbildningen än vad som varit fallet vid tidigare antagningsom- nesingångar ska kunna genomföras med kvalitet. Under året tog Högskolan Kristianstad 49 Förstahandssökande, antagna och registrerade i de olika lärarutbildningarna under 2014 Utbildning mot Förstahandssökande Antagna urval 2 Registrerade 310 175 160 Grundlärare inriktning F–3 79 50 39 Grundlärare inriktning 4–6 158 85 75 73 40 33 159 80 58 Ämneslärare inriktning årskurs 7–9, ingång biologi 0 0 1 Ämneslärare inriktning årskurs 7–9, ingång matematik 10 10 8 1 2 3 790 442 377 Förskollärare Grundlärare inriktning fritidshem Yrkeslärare Ämneslärare inriktning gymnasieskolan, ingång biologi Summa lärarutbildningar Högskolan Kristianstad ytterligare ansvar för de naturvetenskapliga ämnena i ämneslärarutbildningen i det att ett stort arbete gjordes för att erhålla examensrättigheter för ingång mot gymnasieskolan även för matematik och kemi. Detta föll väl ut och Högskolan Kristianstad kan nu glädjas åt examensrättigheter mot gymnasieskolan i biologi, kemi, matematik och naturkunskap, vid sidan om historia och samhällskunskap. Inte minst gymnasieingången i matematik har visat sig viktig för rekryteringen till de naturvetenskapliga ämnena och i förlängningen är denna ämnesingång för gymnasieskolan viktig även för inriktning mot 7–9, genom att volymerna i ämneslärarutbildningen sammantaget kan hållas uppe. Inför 2015 har Högskolan Kristianstad planerat att följa upp med ett ytterligare regionalt ansvar för inriktning 7–9 och att komplettera ämneslärarutbildningen med en bredare antagning (fler ingångsämnen och utbildningsvetenskaplig kärna) till genomförande i Kristianstad, för att på så sätt täcka in ansvaret för nordöstra Skåne, södra Småland och Blekinge som saknar denna utbildning idag. I detta avseende kan framhållas att Högskolan Kristianstad medvetet går något mot strömmen, som annars i landet har inneburit nedläggning av ämneslärarutbildning med inriktning mot 7–9. Av den äldre lärarutbildningen, som innefattade en rad val, återstår endast den lilla grupp som läste inriktningskombinationen samhällskunskap och svenska mot grundskolans senare år och gymnasieskolan och vårterminen 2015 är deras sista termin. Under den utbildningens genomförande anställdes två studievägledare för att hantera bland annat vägledning inför valen av inriktningar och specialiseringar inom programmet. Sådana val görs inte i den nuvarande utbildningen. Denna vägledarresurs används därför nu för mer allmän studievägledning, men med visst fokus på lärarutbildningarna utifrån den specialistkompetensen. Studenternas val görs idag i allt väsentligt redan när de söker in till utbildningarna. Utbildningsutbudet Återrapportering enligt regleringsbrev Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Lärosätets avvägningar när det gäller till exempel fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning Högskolans utbildningsutbud ska möta omvärldens behov med krav på kvalitet och ekonomisk bärkraft. Under 2012 utformades en ny Utbildningsstrategi för Högskolan Kristianstad 2013-2015, med syftet att göra lärosätet till ett spetsigt och kraftfullt lärosäte som förmår att utvecklas vidare och därmed befästa sin ställning. Det innebär att planeringen och genomförandet av högskolans utbildningsverksamhet ska ske på ett medvetet och aktivt sätt i förhållande till ett antal externa beslut och de omvärldsförändringar som påverkar och kommer att påverka högskolan. I november 2014 fattade rektor beslutet om att bilda en arbetsgrupp för att göra en högskoleövergripande översyn av utbildningsutbudet. En sådan översyn måste genomföras för att högskolan ska kunna anpassa utbildningarna mot de politiska och ekonomiska förutsättningarna som regeringen ställt lärosätet inför under de närmaste åren. En av dessa anpassningar innebär en riktad satsning på fler platser till vård- och lärarutbildningar, två av högskolans kärnområden. Annars har den akademiska kvaliteten på utbildningen vägt tungt vid de utbildningsstrategiska prioriteringarna under året, liksom att söktryck, samhällets behov och ekono- 50 Årsredovisning 2014 misk bärkraft varit viktiga parametrar. Detta har medfört att kurspaket tagits bort eller att program omarbetats. Speciellt tydligt har Studenter som inte tar poäng detta varit för kurser och program som fått bristande omdöme vid Återrapportering enligt regleringsbrev utvärderingar internt eller externt. I andra fall sker en bedömning Universitet och högskolor ska redovisa antalet helårsstudenter som utifrån nyttan och kopplingen till befintliga utbildningar vid högsko- har varit registrerade på kurser under höstterminen 2013 och som lan. Exempelvis ges en del standardkurser på distans för att ge möj- inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2013 och lighet för studenter att komplettera eller ta examen snabbare. Även vårterminen 2014. Utresande utbytesstudenter ska inte ingå i un- regionens behov och efterfrågan tas med i bedömningen över vil- derlaget. ka kurser som ska ges. Kurser på avancerad nivå har företräde om Antalet registrerade helårsstudenter hösten 2013 var 2 156 (1 542 kvalitet och söktryck är gott. Ett flertal av högskolans viktiga utbildningar är sådana som le- kvinnor och 614 män), 235 av dem tog inte några poäng hösttermi- der till yrken där det finns en omfattande brist på arbetskraft. Det- nen 2013 eller vårterminen 2014. Av dessa 235 helårsstudenter var ta inkluderar biomedicinska analytiker, förskolelärare och fritids- 146 kvinnor och 89 män. pedagoger, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, yrkes- och speciallärare, specialpedagoger samt flera av de övriga lärarutbildningarna. Under höstterminen 2014 har högskolan ökat intaget till Rekryteringsmål för professorer förskollärarutbildningen med 30 platser (från 120 till 150 platser), Återrapportering enligt regleringsbrev sjuksköterskeprogrammet med 5 platser (115 till 120) och specialist- Under 2012-2015 ska minst 49 procent av de professorer som an- sjuksköterskeutbildningen mot äldre med 10 platser (från 20 till 30). ställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och Det finns också planer på att öka antalet antagna till grundlärarut- gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. bildningen mot inriktningarna F-3 och 4-6 under 2015. De flesta av högskolans utbildningar har haft ett kraftigt ökat Antalet professorer var vid utgången av året 24 personer, varav 7 söktryck under de senaste åren. De enda utbildningar där antalet var kvinnor och 17 män. Enligt regleringsbrev ska minst 49 procent prio 1-sökande understeg det planerade talet under 2014 var vissa av professorer som anställs under 2012-2015 vara kvinnor. Högsko- utbildningar inom naturvetenskap och teknik (se tabell för ht 2014). lan har under perioden 2012-2014 genom rekryteringar och beford- Vårterminen 2014 ökade antalet prio 1-sökande med 43 procent, ringar anställt 6 kvinnor (40 procent) och 9 män (60 procent) till pro- vilket var mest i landet. Sökande till program nära nog fördubbla- fessorstjänster. des från 481 prio 1-sökande till 940. Höstterminens motsvarande siffror visade en 40-procentig ökning totalt, 17 867 prio 1-sökande ht 2013 och 25 008 ht 2014, och sökande till program ökade med 19 Befordrade och nyanställda professorer 2014 procent, 2 771 prio 1-sökande ht 2013 och 3 301 ht 2014. Antalet helårsstuderande år 2014 vid högskolan uppgick till 5 365, varav en majoritet var kvinnor (71 procent kvinnor och 29 procent män). Antalet studenter som läste sin utbildning på distans eller via nätet uppgick till 40 procent (13 procent på distans). Andelen kurser på avancerad nivå var 9 procent år 2014. Utbildningar där antalet prio 1-sökande understeg det planerade talet Prio 1-sökande Planeringstal Ämneslärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 - Matematik 11 20 Magisterprogrammet i inbyggda system 7 20 Ämneslärarutbildning med inriktning mot arbete i gymnasieskolan - Biologi 4 15 Ämneslärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 - Biologi 1 15 Högskoleingenjörsprogram i datateknik, inriktning inbyggda system 8 13 Antal Kvinnor Män 0 3 2013 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män 4 5 2 1 Antal programnybörjare, helårsstudenter samt examinerade Återrapportering enligt regleringsbrev Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa uppgifter för antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade de senaste tre åren på utbildningar som leder till följande examina; civilingenjörsexamen, högskoleingenjörsexamen, läkarexamen, sjuksköterskeexamen, specialistsjuksköterskeexamen samt tandläkarexamen. Antalet programnybörjare på Högskolan Kristianstad har minskat totalt sett för utbildning som leder till högskoleingenjörer och sjuksköterskor. För utbildning som leder till examina som specialistsjuksköterska har en liten ökning skett. Samtliga tre utbildningar har en ojämn fördelning av kvinnor och män och någon större skillnad i antal programnybörjare går inte att se mellan kvinnor och män. För sjuksköterskor totalt finns en liten ökning av andelen män och en liten minskning av andelen kvinnor. Högskolan Kristianstad 51 Antal programnybörjare Högskoleingenjörer totalt varav män varav kvinnor Sjuksköterskor totalt varav män varav kvinnor Specialistsjuksköterskor totalt varav män varav kvinnor 2014 2013 2012 16 29 24 16 26 22 0 3 2 189 194 197 35 31 28 154 163 169 48 45 43 2 2 3 46 43 40 Antalet helårsstudenter har ökat för samtliga tre examina. För utbildning till högskoleingenjör är det främst män som står för ökningen. Antal helårsstudenter (HST) 2014 Högskoleingenjörer totalt varav män varav kvinnor Sjuksköterskor totalt varav män varav kvinnor Specialistsjuksköterskor totalt varav män varav kvinnor 2013 2012 48 49 37 47 46 35 1 3 2 524 538 514 75 72 72 449 466 442 40 35 36 0 0 2 40 35 34 Antalet examinerade har inte förändrats för högskoleingenjörsutbildningen jämfört med 2012 men minskat jämfört med föregående år. Antalet examinerade har totalt minskat något på sjuksköterskeutbildningen och varit på samma nivå för specialistsjuksköterskeutbildningen. Antal examinerade 2014 2013 4 10 3 varav män 4 9 1 varav kvinnor 0 1 2 160 160 164 15 21 22 145 139 142 23 19 23 1 2 0 22 17 23 Högskoleingenjörer totalt Sjuksköterskor totalt varav män varav kvinnor Specialistsjuksköterskor totalt varav män varav kvinnor 2012 52 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Högskolan Kristianstad 53 Kapitalförändring 2010–2014 Kapitalförändringen, det ekonomiska resultatet, för år 2014 blev Detta belopp överskrider 10 % av omsättningen för denna verksam- -15,6 miljoner kr (-7,3 miljoner kronor 2013). Högskolan har under het. Högskolan Kristianstad avser att under kommande år återin- året marginellt minskat antalet helårsstudenter. Detta har utförts vestera dessa medel i verksamheten genom att forskningsanknyta för att minska överprestationerna inom grundutbildningen samt uppdragsutbildningen i syfte att höja kvaliteten ytterligare. för att anpassa verksamheten till det sänkta takbelopp som har aviserats för de kommande åren. Kapitalförändring år 2009–2013 (mkr) Av kapitalförändringen avser 4,1 miljoner kronor resultat från 2014 2013 2012 2011 2010 forskningen (-4,7 miljoner kronor 2013). Utbildningsverksamhe- Intäkter 1 472,7 470,7 453,2 464,0 443,4 ten lämnar ett större underskott efter sig om 21,8 miljoner kr. Båda Kapitalförändring -15,6 -7,3 -5,4 22,1 25,2 verksamheternas utfall beror på de strategiska beslut som fatta- Myndighetskapital 2 68,9 84,0 91,1 97,0 75,0 des i samband med budgetering av år 2014. Avsikten är att forskningsverksamheten framgent ska lämna ett överskott i denna storlek medan utbildningsverksamheten ska generera ett nollresultat. Anslag grundutbildning Under år 2014 uppkommer ersättning för HST (helårsstudent) och HPR (helårsprestation) till 346 miljoner kronor. Tillsammans med 1 Avser intäkter exklusive transfereringar 2 Exklusive statskapital och resultat från andelar i dotterbolag Intäktsfördelning Grundutbildningsanslag 75% Forskningsanslag 10% Bidrag 4% hamnar 3,4 Mkr under takbeloppet för år 2014 och avräknar detta Uppdrag 8% belopp mot tidigare överprestationer. Övrigt 3% decemberprestationerna för år 2013 medför detta att Högskolan Myndighetskapital Högskolans myndighetskapital har under flera år befunnit sig på en nivå som medger större svängrum vad gäller det ekonomiska utfallet. Under de senaste åren har stort fokus lagts på diverse kvalitetshöjande åtgärder vilket har medfört att kostnadsmassan har ökat. Kostnadsfördelning Personal 68% Lokaler 12% Övrig drift 17% Avskrivningar 3% Samtidigt har takbeloppet för utbildningsanslaget ej ökat i samma takt och forskningsanslaget har legat kvar på samma låga nominella nivå. Detta har medfört att myndighetskapitalet under de se- Under år 2014 flyttades den verksamhet som tidigare var förlagd naste åren har minskat. Nivån bedöms dock fortfarande under en i Hässleholm in på Campus i Kristianstad. Högskolan Kristianstad tid kunna medge ekonomiska svängrum. har dock kvar hyresavtal i Hässleholm som löper fram till och med Ingående värde på myndighetskapitalet är 84 miljoner kronor vårterminen år 2019. Dessa lokaler kommer Högskolan ej att utnytt- exklusive medel avseende andelar i dotterföretag. Demografis- ja. I kostnader för lokaler i resultaträkningen inkluderas därför samt- ka analyser visar att ungdomskullarna kommer att avta i storlek liga hyreskostnader för den återstående kontraktstiden till ett be- de närmaste åren. Högskolan Kristianstad kan dock konstatera att lopp om 8 495 359 kr som en upplupen kostnad. söktrycket har ökat kraftfullt under år 2013 och år 2014 och att medelåldern på studenterna indikerar att känsligheten för vikande ung- Stiftelsekapital 2014-12-31 domskullar är låg. Överprestationerna kommer sannolikt att fort- Högskolan förvaltar två stiftelser: sätta under flera år och då är det betryggande att högskolan har 1. Stiftelsen Marianne Dahlbäcksfonder för blivande sjuksköterskor, 479 075 kr möjlighet att använda sig av ett myndighetskapital för att kunna bedriva utbildning med hög kvalitet och samtidigt ha en ekonomi i balans. Den avgiftsfinansierade verksamheten medför ett ackumulerat överskott om 8,8 miljoner kr och återfinnes i myndighetskapitalet. 2. Stiftelsen Marianne Dahlbäcksfonder för vårdhögskolans lärare, 346 903kr. Högskolans kostnader för förvaltning av stiftelserna uppgår under 2014 till 12 tkr. 54 Årsredovisning 2014 Redovisnings- och värderingsprinciper Periodisering av projekt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen Uppdrags- och bidragsfinansierad verksamhet redovisas i projekt- (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) och för- form. På projekten bokförs intäkter och direkta kostnader samt OH- ordningen (2000:653) om redovisning av studier med mera vid uni- kostnader beräknade på direkta löner. Nettot mellan intäkter och versitet och högskolor. Högskolor och universitet har undantag från kostnader periodiseras. Periodiseringen sker antingen som förutbe- • bestämmelsen om avräkning av anslagsmedel enligt 5, 16, och 18 § anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. talda intäkter eller upplupna intäkter. • 1 § anslagsförordningen (1996:1189) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens medgivande. fastighet gäller gränserna 100 tkr och 3 år. Avskrivning sker från den • bestämmelsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga Väsentliga uppgifter. • bestämmelserna om budgetunderlag i 9 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. • bestämmelsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och till regeringen lämna en finansieringsanalys. Anläggningstillgångar Inventarier med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en livslängd på minst 3 år bokförs som anläggningstillgång. För immateriella anläggningstillgångar samt förbättringsutgifter på annans månad som tillgången införskaffas. Den maximala avskrivningstiden är 10 år. Finansiering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångar finansieras med lån hos riksgäldskontoret. Lånet justeras varje halvår avseende nyinvesteringar och amorteringar. Redovisning av lönekostnader Lönekostnader och underlag för semesterskuld beräknas i lönesystemet Palasso. De intjänade men ej uttagna semesterdagarna vid årsskiftet redovisas som semesterskuld i balansräkningen. Den övertid som uppstår vid avstämning av lärarpersonalens ar- • kravet enligt 9 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap att till Regeringskansliet, med kopia till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, redovisa en värdering och analys baserad på resultatet av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys. betstid bokförs som skuld i balansräkningen och om övertidskost- • 5 och 7 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som mottagits från icke-statliga givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. Andelar i dotterföretag nad i resultaträkningen. Kostnaden för särskilda delpensionsavtalet för personer som fyllt 61 år samt för personalreduktion har bokförts som skuld i balansräkningen. Koncernredovisning upprättas ej enligt förvärvsmetoden enligt årsredovisningslag (1995:1554). Istället redovisas högskolans andelar i dotterföretag enligt anskaffningsvärdemetoden till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. För att fastställa det verkliga värdet används dotterföretagets senaste fastställ- Fordringar och skulder Fordringar har efter individuell värdering upptagits till det belopp da årsredovisning. varmed de beräknas bli inbetalda. I de fall faktura eller motsvaran- Transfereringar de handling inkommit efter fastställd brytdag eller där fordrings- Inbetalda bidrag som förmedlas vidare till bidragstagare utan att eller skuldbeloppet inte är känt vid brytdagen, redovisas belop- högskolan erhåller någon egentlig motprestation från bidragsta- pet som periodavgränsningspost. Beloppsgräns för periodisering garen, redovisas under transfereringar. är 20 tkr. Högskolan Kristianstad 55 56 Årsredovisning 2014 Resultaträkning Belopp i tkr Not 2014 2013 Intäkter av anslag 1 400 294 395 869 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 53 139 53 594 Intäkter av bidrag 3 18 371 19 502 Finansiella intäkter 4 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter 799 1 694 472 601 470 659 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5 -343 105 -335 712 Kostnader för lokaler 6 -59 029 -49 480 Övriga driftkostnader 7 -74 596 -80 762 Finansiella kostnader 8 -225 -422 Avskrivningar och nedskrivningar 9 -10 745 -11 362 -487 700 -477 738 -15 099 -7 079 -452 -251 928 875 Medel som erhållits från myndighter för finansiering av bidrag 3 778 1 297 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 2 311 1 427 Lämnade bidrag -7 017 -3 599 0 0 -15 551 -7 330 Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Resultatandelar i hel- & delägda företag 10 Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Saldo transfereringar Årets kapitalförändring 11 Högskolan Kristianstad 57 Balansräkning Belopp i tkr Not 2014 2013 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 12 1 264 1 959 1 264 1 959 12 974 16 237 13 Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner ,inventarier,installationer mm. 18 477 17 764 31 451 34 001 4 264 4 715 4 264 4 715 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag och intresseföretag 14 Fordringar Kundfordringar 15 8 522 11 810 Fordringar hos andra myndigheter 16 7 163 7 570 Övriga fordringar 49 74 15 734 19 453 12 708 11 964 4 353 Förutbetalda kostnader 17 Upplupna bidragsintäkter 18 4 851 Övriga upplupna intäkter 19 6 051 4 819 23 610 21 136 20 0 0 21 162 547 171 801 Avräkning med statsverket Kassa och Bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa , postgiro,bank 2 2 162 549 171 802 238 872 253 066 5 000 5 000 -285 -34 Balanserad kapitalförändring 84 011 91 090 Årets Kapitalförändring enl resultaträkningen -15 551 -7 330 73 175 88 726 Summa tillgångar Kapital och skulder Myndighetskapitalet 22 Statskapital holdingbolag Resultatandelar i hel- & delägda företag Avsättningar 23 Avsättningar pensioner 5 762 3 247 Övriga avsättningar 1 910 1 844 7 672 5 091 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 24 32 613 36 882 Skulder till andra myndigheter 25 14 755 15 105 Leverantörsskulder 8 056 11 114 Övriga skulder 5 917 5 476 61 340 68 576 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 26 49 382 44 643 Oförbrukade bidrag 27 19 996 19 052 Övriga förutbetalda intäkter 28 27 306 26 978 Summa kapital och skulder 96 684 90 673 238 872 253 067 58 Årsredovisning 2014 Noter till resultaträkningen och balansräkningen Not Belopp i tkr 1 Intäkter av anslag Anslag forskning Anslag grundutbildning Kvalitetsbaserad resursfördelning Avgår transfereringar 2 2014 2013 47 084 45 739 350 782 344 867 3 355 6 138 -928 -875 400 294 395 869 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter 4§ avgiftsförordningen: 35 46 Informations-och kursmateriel Tidskrifter och andra publikationer 107 96 Konferenser/kurser 350 307 Lokaler 436 313 Offentlig inköps/resurssamordning 3 053 2 848 Konsultuppdrag 5 056 4 999 Föreläsare/föredragshållare 1 046 1 572 327 1 223 10 409 11 405 Biblioteksverksamhet 127 125 Vidarefakturering lön till dotterbolag 839 915 Övriga 413 293 1 379 1 333 0 0 Övrigt Intäkter av andra ersättningar Reavinst vid försäljning av anläggningstillgångar Avgiftsbelagd verksamhet Se tabell avgifter (avgår ränta) 3 4 41 350 40 856 53 139 53 594 Statliga bidrag 10 165 11 334 Övriga bidrag 8 206 8 168 18 371 19 502 Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret 5 Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter pensionspremier och andra avgifter 6 Lokalkostnader Lokalhyra 799 1 694 799 1 694 227 584 222 246 52 571 42 979 El 1 205 1 286 Lokalvård/renhållning 3 273 3 954 Övriga lokalkostnader 1 980 1 261 59 029 49 480 Kostnad för VFU-platser 9 973 10 171 Utbildningskonsulter 6 827 11 123 57 795 59 468 74 596 80 762 Lokalhyra innehåller en post på 8,5 mkr som avser upplupen hyra mot Hässleholms kommun 7 Övriga driftskostnader Övrigt Högskolan Kristianstad 59 Not Belopp i tkr 8 Finansiella kostnader Ränta på lån hos Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader 9 2013 168 394 57 28 225 422 10 745 11 362 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Nedskrivningar 10 2014 0 0 10 745 11 362 -452 -251 -15 551 -7 330 7 941 7 254 12 687 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag Resultatet avser det helägda dotterbolaget Högskolan Kristianstad Holding AB. (resultat för 2013) 11 Årets kapitalförändring 12 Imateriella anläggningstillgångar Dataprogram - IB inköp Dataprogram - årets inköp Förändring avseende ingående inköp IB avskrivningar dataprogram Årets avskrivningar dataprogram 0 0 -5 982 -5 073 -706 -909 1 265 1 959 60 Årsredovisning 2014 Not Belopp i tkr 13 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutg på annans fastighet - IB inköp Förbättringsutg på annans fastighet - årets inköp IB avskrivningar förb. Fastighet Årets avskrivningar förb. Fastighet Maskiner och andra tekniska anl - IB inköp Förändring Ackumulerade inköp avseende utrangering Maskiner och andra tekniska anl - årets inköp IB avskrivningar Maskiner och andra tekniska anl Förändring ackumulerade avskrivningar avseende utrangering Årets avskrivningar Maskiner och andra tekniska anl Datorer och kringutrustning - IB inköp Förändring Ackumulerade inköp avseende utrangering Datorer och kringutrustning - årets inköp IB avskrivningar Datorer och kringutrustning Förändring ackumulerade avskrivningar avseende utrangering Årets avskrivningar Datorer och kringutrustning Bilar och andra transportmedel -IB inköp Bilar och andra transportmedel - årets inköp IB avskrivningar Bilar och andra transportmedel Årets avskrivningar Bilar och andra transportmedel Övriga inventarier - IB inköp Övriga inverntarier - årets inköp IB avskrivningar Övriga inventarier Årets avskrivningar Övriga inventarier 2014 2013 39 513 39 239 0 273 -23 276 -19 989 -3 263 -3 287 12 974 16 237 42 036 40 306 -49 3 173 1 730 -34 543 -31 788 49 -2 918 -2 755 7 748 7 493 55 071 53 321 -35 390 1 485 1 751 -52 063 -49 624 35 390 -1 827 -2 439 2 666 3 008 564 564 0 -408 -369 -39 -39 117 156 56 962 54 146 2 830 2 816 -49 855 -47 921 -1 991 -1 934 7 946 7 107 194 146 187 576 7 488 6 570 Totalt IB inköp Årets inköp Förändring Ackumulerade inköp avseende utrangering Ackumulerade avskrivningar IB Förändring ackumulerade avskrivningar avseende utrangering -35 439 -160 147 -149 694 35 439 0 Årets avskrivningar -10 037 -10 453 Planenligt restvärde 31 450 34 000 Högskolan Kristianstad 61 Not Belopp i tkr 14 Finansiella anläggningstillgångar 2014 2013 5 000 5 000 -284 -34 Beloppet avser endast anskaffningsvärdet av det helägda dotterbolaget Högskolan Kristianstad Holding AB. IB ackumulerat resultat Årets uppskrivning/nedskrivning vilket motsv. årets resultat -452 -251 4 264 4 716 Se not 10 15 16 17 Kundfordringar 8 522 11 810 Varav uppdrag AB 6 853 10 381 Kundfordringar statliga 2 495 2 805 Moms och skatter 4 668 4 765 7 163 7 570 Fordringar hos andra myndigheter Förutbetalade kostnader Förutbetlada kostnader statliga myndigheter Förutbetalda hyror icke statliga Övriga förutbetalda kostnader icke-statliga 18 Icke-statliga upplupna bidragsintäkter 1 662 1 759 12 708 11 964 3 338 3 464 1 513 888 4 851 4 353 6 051 4 819 6 051 4 819 Övriga upplupna intäkter Pågående uppdrag 20 46 10 159 Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter statliga myndigheter 19 260 10 786 Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans 0 0 401 221 396 744 -401 221 -396 744 0 0 162 547 171 801 5 000 5 000 -285 -34 Balanserad kapitalförändring 84 011 91 090 Årets Kapitalförändring enl resultaträkningen -15 551 -7 330 73 175 88 726 -Redovisat mot anslag -Anslagsmedel som tillförts räntekontot Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 21 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Beviljad ej utnyttjad kredit avseende räntekonto hos RGK uppgår till 36 245 22 Myndighetskapitalet Statskapital holdingbolag Resultatandelar i hel- & delägda företag 23 24 Avsättningar Avsättningar pensioner 5 762 3 247 Avsättning trygghetskonto 1 910 1 844 7 672 5 091 36 882 39 981 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Årets nya lån Amorteringar under Året Högskolans låneram uppgår til 50 000 tkr 7 446 7 694 -11 715 -10 793 32 613 36 882 62 Årsredovisning 2014 Not Belopp i tkr 25 Skulder till andra myndigheter 26 27 2013 Leverantörsskulder statliga 6 016 6 299 Övriga skulder 8 738 8 805 14 754 15 105 Upplupna kostnader Upplupna löner 10 892 12 265 Semesterlöneskuld 12 782 13 446 Upplupna kostnader sociala avgifter 11 510 12 674 Reserverad hyra Hässleholm 8 495 0 Övriga upplupna kostnader 5 702 6 257 49 381 44 643 Oförbrukade bidrag Statliga bidrag Övriga bidrag 28 2014 7 313 6 859 12 683 12 193 19 996 19 052 23 207 21 748 3 192 4 394 908 797 Övriga förutbetalda intäkter Oförbrukade avgiftsintäkter från annan statlig myndighet Icke-statliga oförbrukade avgiftsintäkter Övriga förutbetalda intäkter från annan statlig myndighet Övriga förutbetalda intäkter 0 41 27 306 26 978 Högskolan Kristianstad 63 Anslagsredovisning 2014 (2014-01-01 - 2014-12-31) Redovisning anslag, Belopp i tkr Anslag Ingående Årets tilldelning överf belopp enl. regleringsbrev 16:02:047:AP1 Grundutbildning Takbelopp (ram) 16:02:048:AP1 Forskning och forskarutbildning 16:02:065:AP57 Kvalitetsbaserad resursfördelning Summa Totalt disponibelt Omdisponering Indragning Utgående belopp Utgifter 350 782 350 782 -350 782 47 084 47 084 -47 084 3 355 3 355 -3 355 401 221 401 221 -401 221 överf. belopp I regleringsbrevet finns villkoret att kostnad för personskadeförsäkring får belasta anslaget med max 24 kronor per helårsstudent. Kostnaden för Högskolan Kristianstad uppgår till 5,83 kronor per helårsstudent. Anslagsmedel som använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet 2014 Forskning Utbildning 2013 Samfinansiering (tkr) Andel av totalfinansieringen Samfinansiering (tkr) Andel av totalfinansieringen 3 646 39% 3 535 31% 200 48% 175 45% 64 Årsredovisning 2014 Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) Utfall avseende perioden 2014-01-01-2014-12-31 Enligt bilaga 3 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Summan Utfall total ersättning avser den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte. Utfall HST HPR Utfall Utfall Ersättn. Ersättn. total Utbildningsområde HST HPR (tkr) (tkr) ersättning Humaniora 316 244 9 150 4 782 13 932 Teologi Juridik 175 118 5 048 2 309 7 357 1 826 1 394 52 803 27 359 80 162 Naturvetenskap 537 426 27 593 18 460 46 053 Teknik 630 421 32 324 18 223 50 548 595 542 32 463 25 616 58 080 Samhällsvetenskap Farmaci Vård Odontologi Medicin 350 302 21 368 22 386 43 755 Undervisning 388 366 12 626 14 041 26 666 Verksamhetsförlagd utbildning 127 119 5 442 6 012 11 454 Övrigt 41 40 1 679 1 330 3 010 Design 15 15 2 183 1 330 3 513 Konst Musik Opera Teater Media Dans Idrott Summa 9 10 947 470 1 418 5 008 3 996 203 627 142 320 345 947 Takbelopp (tkr) Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Totalt antal utbildade helårsstudenter 27 inom design. Högst får 15 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet Naturvetenskap 350 782 Högskolan Kristianstad 65 Bilaga till anslagsavräkning för grundutbildningen A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) + Ev. ingående anslagssparande (tkr) Summa (A) 350 782 0 350 782 B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår Utfall total ersättning enligt tabell 1 + Eventuell ingående överproduktion Summa (B) 1 Summa (A-B) 1 1 396 345 947 12 930 360 273 -9 491 Postiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa för till tabell över överproduktion nedan Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande på anslaget för grund utbildning (A-B) 0 - Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet.2 0 Utgående anslagssparande 0 Överproduktion Total utgående överproduktion - Ev. överproduktion över 10 % av takbeloppet 2. Utgående överproduktion 2. Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. 9 491 0 9 491 66 Årsredovisning 2014 Resultat per verksamhetsområden (tkr) Grundläggande högskoleutbildning 2014 Forskning och forskarutbildning Totalt verksam- Grundutbildning Uppdrags verk- Uppdrags Forskning exklu- Uppdrags hetsutfall exklusive upp- samhet beställd verksamhet upp- sive uppdrag- verksamhet dragsverksamhet utbildning drags utbildning sverksamhet Intäkter av anslag 400 294 353 210 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 53 139 15 180 Intäkter av bidrag 18 371 5 135 Finansiella intäkter 799 799 = Summa intäkter 472 601 374 323 Kostnader för personal 47 084 2 795 33 733 1 431 0 13 235 2 795 33 733 60 319 1 431 -1 191 -343 105 -265 714 -2 600 -26 864 -46 736 Kostnader för lokaler -59 029 -55 902 -154 -1 590 -1 349 -34 Övriga driftkostnader -85 340 -74 107 -257 -2 659 -8 110 -207 Finansiella kostnader -225 -225 = Summa kostnader -487 700 -395 947 -3 012 -31 113 -56 196 -1 432 -15 099 -21 625 -217 2 620 4 123 -1 Årets kapitalförändring Grundläggande högskoleutbildning 2013 Forskning och forskarutbildning Totalt verksam- Grundutbildning Uppdrags verk- Uppdrags Forskning exklu- hetsutfall exklusive upp- samhet beställd verksamhet upp- sive uppdrag- dragsverksamhet utbildning drags utbildning sverksamhet Intäkter av anslag 395 869 350 130 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 53 594 15 298 Intäkter av bidrag 19 502 6 383 Finansiella intäkter 1 694 1 694 Summa intäkter 470 659 373 505 Kostnader för personal Uppdrags verksamhet 45 739 7 827 28 670 1 799 0 13 119 7 827 28 670 58 858 1 799 -335 712 -266 478 -6 002 -17 178 -44 697 -1 358 Kostnader för lokaler -49 480 -39 275 -885 -2 532 -6 588 -200 Övriga driftkostnader -92 125 -73 126 -1 647 -4 714 -12 265 -373 Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring -422 -422 -477 738 -379 301 -8 533 -24 424 -63 550 -1 930 -7 079 -5 797 -706 4 246 -4 692 -131 Planerat ianspråkstagande av oförbrukade bidrag (tkr) Belopp Andel Inom 3 månader 1 828 25% 3 månader till 1 år 5 485 75% 0 0% 0 0% mer än 1 år Mer än 3 år Summa oförbrukade bidrag 7 313 Högskolan Kristianstad 67 Redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet (tkr) Ack. Över-/ Över/underskott Över/underskott tom 2012 2013 Verksamhet Intäkter 2014 Över/underskott underskott, Utgå- 2014 ende 2014 Kostnader 2014 Utbildning på grundnivå eller avancerad vivå Beställd utbildning -2 095 -706 2 795 -3 012 -217 -3 018 Uppdragsutbildning 8 035 4 246 33 733 -31 113 2 620 14 901 49 0 2 104 -2 141 -37 12 5 989 3 540 38 632 -36 266 2 366 11 895 Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Summering Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning -3 181 -131 1 431 -1 432 -1 -3 313 Summering -3 181 -131 1 431 -1 432 -1 -3 313 Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Tandvårdsklinik 0 0 779 -884 -105 -105 Högskoleprovet 0 0 508 -548 -40 -40 Summering 0 0 1 287 -1 432 -144 -144 Avgiftsfinansierade verksamheters påverkan på myndighetskapitalet 2014 2013 Ingående balans 6 217 2 808 Årets över/underskott 2 221 3 394 Utgående ackumulerade över/underskott 8 438 6 202 Myndighetskapital (tkr) Kapitalförändring per område Balanserad kapitalförändring (A) Årets kapital förändring (B) Summa (A+B) 89 797 -21 842 67 955 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet 9 480 2 620 12 100 Summa 99 277 -19 222 80 056 Utbildning på forskarnivå och forskning -11 991 4 123 -7 868 Uppdragsforskning Summa -3 312 -1 -3 313 -15 303 4 122 -11 181 Förändring av myndighetskapital Balanserad kapitalföränd- Balanserad ka- Resultat-andelar ring, anslags- pitalförändring Kapitalföränd- i hel- och del- finansierad avgiftsbelagd ring enligt resul- Statskapital ägda företag verksamhet verksamhet taträkningen Summa Utgående Balans 2013 5 000 -34 88 297 2 793 -7 330 88 726 A. Ingående balans 2014 5 000 -34 88 297 2 793 -7 330 88 726 -251 -10 489 3 409 7 330 0 Föregående års kapitalförändring Årets kapitalförändring -452 -17 717 2 619 B. Summa Årets förändring -703 -28 206 6 028 7 330 -15 551 -737 60 091 8 821 0 73 175 C. Utgående balans 2014 5 000 Överskottet inom uppdragsverksamheten har ackumulerats under flertalet år. Hägskolan Kristianstad har aldrig haft som avsikt att denna verksamhet över lång tid skall generera överskott. Nu har en situation uppstått då vi har ett ackumulerat överskott samtidigt som prognoserna ej påvisar något större trendbrott. Högskolan Kristianstad avser därför att använda delar av det ackumulerade överskottet till att höja kvaliteten på denna verksamhet genom att forskningsanknyta den i större utsträckning. -15 551 68 Årsredovisning 2014 Högskolan Kristianstad 69 Styrelsen 70 Årsredovisning 2014 Styrelsen vid Högskolan Kristianstad 2014 Redovisning av uppdrag, arvode samt ev lön och förmåner 2014 Ledamöter Eva Wiberg Bo Lundgren, ordförande Ledamot i Spykens rådgivande styrelse Ordförande i Specialfastigheter AB Styrelsearvode och andra förmåner 22 000: - Vice ordförande i Sparbanken Skåne Ordförande i Lundgren & Hagren Konsulter AB Företrädare för verksamheten Ledamot i AF-Borgen AB Johan Elmberg Styrelsearvode och andra förmåner 50 000: - Inga uppdrag Styrelsearvode 0:- Lön och ev förmåner 748 309:- Sanimir Resic, rektor Styrelseledamot i Anne-Marie Jontoft Krinova AB Inga uppdrag. Styrelsearvode 0: - Lön och ev förmåner 975 134:- Styrelsearvode 0: - Lön och ev förmåner 424 332:- Företrädare för allmänna intressen Lars-Erik Nilsson Tove Janzon Rusch Inga uppdrag. Styrelseledamot i Styrelsearvode 0: - Lön och ev förmåner 564 660:- KKB Management AB orgnr 556681 - 1179 Living Furniture AB org nr 556532-3689 Företrädare för studenterna Softhouse Nordic AB, 556535-5681 Amanda Lindborg Styrelsearvode och andra förmåner 23 250: - Inga uppdrag Styrelsearvode och andra förmåner 38 200: - Chantal Jonkergouw Inga uppdrag Thimmy Jakobsson Styrelsearvode och andra förmåner 22 938: - Inga uppdrag Styrelsearvode och andra förmåner 16 517: - Fredrika Gullfot Inga uppdrag Jonas Kjällgren Styrelsearvode och andra förmåner 0:- Inga uppdrag Styrelsearvode och andra förmåner 32 100: - Ulf Kvist Inga uppdrag. Henrik Larsson Styrelsearvode och andra förmåner 22 000: - Inga uppdrag Styrelsearvode och andra förmåner 13 500: - Kenth Olsson Inga uppdrag Styrelsearvode och andra förmåner 22 000: Per Tryding Ordförande i AF Borgen AB Lund Ledamot i BRT-konsult, Simrishamn Ledamot NÄLU, Högskolan Kristianstad Ledamot i Lund Research Institute AB Styrelsearvode och andra förmåner 22 000: - Högskolan Kristianstad 71 Fastställande av Högskolan Kristianstads årsredovisning 2014 72 Årsredovisning 2014 Kristianstad Studentkårs kommentarer Högskolan Kristianstad 73 Kristianstad Studentkår, KSK, anser att årsredovisningen påvisar rättigheter och hur det kan stärka högskolan samt utbildningen för en god eftersträvan och sunda värden. KSK upplever ett gott sam- studenter. Det nya uppdraget till forskningsnämnden öppnar även arbete med högskolans ledning och att respons ges på de förslag upp för stärkta forskningsmiljöer och en starkare forskningsanknyt- som framförs. KSK finner det glädjande att ett arbete kring högsko- ning av grundutbildningen, vilket är en viktig kvalitetsfaktor. Över- lepedagogiska seminarier har initierats och ser detta som en styr- synen av forskningsmiljöerna och sammanslagningarna som de ka som kommer vara bidragande till en högre utbildningskvalitet. pedagogiska forskningsmiljöerna påbörjat öppnar upp för en star- KSK anser det särskilt viktigt att det nu satsas på tillgänglig under- kare inkludering av studenter i forskningsmiljöerna och därmed till- visning och ser att det kommer att bidra till en breddad genom- sammans med ökade satsningar på kurser på avancerad nivå, till- strömning. LärandeResursCentrums satsning på skrivguiden är ett exempel den inom biomedicin, bidra till ökad vetenskaplig förank- viktigt steg för den akademiska slingan med en tydlig skrivprogres- ring i utbildningen och öka intresse för forskning bland studenter. sion hos studenterna. KSK delar inte högskolans bild av att hög- Arbetet med den nya modellen for forskningsfinansiering är ett vik- skolan hade fungerade programråd redan 2013 men att högsko- tigt arbete både för lärosätet och för studentkåren och vi ser gläd- lan prioriterar programråd och en större andel utbildningar har jande att högskolan har tagit ställning att ej finansiera forskning nu fungerande studentrepresentation. KSK delar högskolans åsikt med grundutbildningsmedel. Arbetet med den nya forskningsfi- att det återstår en del arbete för att implementera studentrekry- nansieringsmodellen kommer fortsätta vara en viktig fråga även teringen fullt ut och det är något vi delar i ansvar för att säkerstäl- för 2015. KSK är dessutom ytterst positiva till den nya satsningen la en högkvalitativ grundutbildning. Gällande studentinflytandet i högskolan och Kristianstad kommun gör på ett nytt forskningslabb rektors inrättade råd och nämnder anser KSK det vara ytterst gläd- på Krinova och ser detta som ett viktigt steg i en ökad samverkan jande att studentrepresentantsplatserna ökats till den nivå som kring forskning och en viktig investering för att göra lärosätet med återspeglas i högskoleförordningen. Rutinerna för kallandet av stu- attraktivt för forskare. KSK ser en styrka i högskolans starka grund- dentrepresentanter kan dock förbättras. KSK finner det ytterst gläd- utbildningsprofil med professionsutbildningar med hög arbetslivs- jande att ett arbete med en handlingsplan för kränkande särbe- anknytning. Detta ger högskolan en styrka och med den goda vil- handling nu initierats då det är viktigt för att säkerställa en trygg jan och de satsningar som görs för att skapa goda lärandemiljöer studiemiljö och skapa förutsättningar för en ökad genomström- fortsätter högskolan att utvecklas positivt och kan vara en del av ning. Vi som studentkår ser det som en viktig fråga att vi får fortsät- förklaringen till varför högskolan haft en positiv trend utveckling av ta vara en del av under 2015. KSK är även positiva till högskolans prio-1 sökande. Högskolans breda förankring i sitt strategiska arbe- utveckling av forskningsområdet och ser att utseendet av en vice te är en styrka och KSK ser positivt på det visionsarbete som pågått rektor för forskning är en viktig satsning. Vice rektorns arbete för att under året. KSK kan konstatera samma sak som universitetskans- stärka doktorandmiljön för de doktorander som tjänstgör vid läro- lersämbetet, Högskolan Kristianstad håller en hög kvalitet på sina sätet ser vi som ett viktigt steg i att höja kvalitén på den forskautbild- grundutbildningar och det är en stor styrka för högskolan. ning som sker på högskolan och bidrar till en bättre lärandemiljö för doktoranderna. Det är ett viktigt steg för eventuella egna forskarutbildningsrättigheter i framtiden. Vi på studentkåren ser med Dennis Lindh Viktor Winberg spänning fram emot högskolans ansökning om forskarutbildnings- Kårordförande 2015 Vice kårordförande 2015
