Att minska risken för källaröversvämning i

Att minska risken för källaröversvämning i enskilda
fastigheter med ett separerat avloppssystem
– Förslag på tekniska anpassningsåtgärder i befintliga fastigheter
How to reduce the risk of basement flooding in individual
houses with a separated sewer system
Khaled Arnaout
Byggingenjör
Handledare: Mats Persson
juni 2015
Fakulteten för teknik och samhälle
Att minska risken för källaröversvämning i
enskilda fastigheter med ett separerat
avloppssystem
– Förslag på tekniska anpassningsåtgärder i befintliga fastigheter
How to reduce the risk of basement flooding in individual houses with
a separated sewer system
Examensarbete – Byggingenjör 180 hp
Khaled Arnaout
VT 2015
Handledare: Mats Persson
Förord
Detta examensarbete om 15 högskolepoäng har genomförts under vårterminen 2015 som
avslutande del av mina studier på byggingenjörsutbildningen vid Malmö högskola.
Jag skulle vilja ta tillfället i akt och rikta ett stort tack till alla personer som stöttat och hjälpt
mig under arbetets gång.
Ett stort tack till Mats Persson för att ha handlett mig genom processen.
Khaled Arnaout
Malmö, juni 2015
Sammanfattning
Den på senare år ökade regnintensiteten och varaktigheten vid lokala och intensiva
korttidsregn har gett upphov till att stora delar av det allmänna avloppsledningsnätet, som
tidigare klarat av normala regn utan att ledningsnätet kapacitet överskrids, inte klarar av att
hantera de enorma mängderna vatten som uppstår i ledningssystemet. Detta har resulterat i att
ett flertal fastigheter som tidigare inte haft några problem med källaröversvämningar, drabbats
av baktrycksrelaterade källaröversvämningar vid regn som överskrider det regn som det
allmänna avloppsledningsnätet dimensionerades för. Den samlade erfarenheten som
kommuner i olika delar av landet har av arbetet mot baktrycksrelaterade
källaröversvämningar, är att kontinuerliga förbättringar och förnyelser av det befintliga
avloppsledningsnätet bidrar till att många källaröversvämningar undviks, men samtidigt
menar de att enskilda fastighetsägare har ett ansvar att åtgärda fel och brister på sina egna
ledningar för att minska risken för källaröversvämningar vid regn som överskrider det
dimensionerande regnet.
Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att, beroende på orsaken eller orsakerna till
översvämningen, redogöra för olika tekniska anpassningsåtgärder som fastighetsägare kan
sätta in i enskilda fastigheter, för att minska risken för källaröversvämningar vid regn som
överskrider det dimensionerande regnet. Då denna studie endast behandlar fastigheter med ett
separerat avloppssystem, har de tekniska anpassningsåtgärderna anpassats till fastigheter med
denna systemtyp. Vidare har hänsyn tagits till att fastigheter med denna systemtyp antingen är
anslutna till ett kombinerat eller duplikat avloppssystem i gatan.
Studien har genomförts med en kvalitativ metod där litteraturstudien kompletterats med en
fallstudie med tillhörande studiebesök på en översvämningsdrabbad fastighet. I
litteraturstudiens inledningsfas var huvudmålet att klargöra vilka relevanta teorier med tydlig
koppling till studiens syfte och frågeställningar som avhandlats i tidigare forskning,
vetenskapliga rapporter och artiklar samt facklitteratur. Den efterföljande fallstudien hade
huvudmålet att nyansera, fördjupa och utveckla teorier för orsaken till varför fastigheter
drabbas av källaröversvämningar vid lokala och intensiva korttidsregn och vilka tekniska
anpassningsåtgärder som kan sättas in för att minska risken för framtida
källaröversvämningar.
Resultaten från fallstudien visade att den översvämningsdrabbade fastigheten drabbades av en
baktrycksrelaterad källaröversvämning orsakad av baktryck i spillvattendelen i
duplikatsystemet. Då baktryck i det allmänna spillvattensystemet är ovanliga, var en i
sammanhanget viktig fråga vad som var orsaken till baktrycket i samband med det korta
intensiva regnet. De bakomliggande orsakerna till detta visade sig vara att fastigheten har två
felkopplade hårdgjorda ytor, en hundratrettio kvadratmeter stor innergård utan överbyggnad
samt en källartrappa om några kvadratmeter utan tak ovanför sig, som avledde stora
tillskottsvattenmängder till fastighetens spillvattenservis vid det kraftiga regnovädret. Detta
tillsammans med överläckaget av dagvatten på det allmänna avloppsledningsnätet från de
högre liggande dagvattenledningarna till de lägre liggande spillvattenledningarna, gav upphov
till att kapaciteten hos det allmänna spillvattensystemet överskreds, med källaröversvämning
som följd. De tekniska anpassningsåtgärderna som har föreslagits är bland annat att installera
en backventil på spillvattenservisen i en utgångsbrunn intill fastigheten för att underlätta
inspektion och underhåll samt att koppla bort brunnen på innergården från
spillvattenledningen och istället pumpa upp dagvattnet till den maximala uppdämningsnivån
och därifrån låta det falla med självfall till en dagvattenbrunn.
Abstract
The public sewer system previously wasn´t affected by normal rain and it´s pipeline capacity
was never really overloaded. Last year’s intense and long duration rain has seriously tested
the pipelines revealing it´s incapacity handling the amount of water resulting of heavy
intensive rain, resulting in basement flooding not experienced before.
While accumulated knowledge, improvements and maintenance accessible has prevented
most flooding, the governing body insists on the individual property owner’s responsibility
fixing errors and shortcomings of their system to avoid and reduce the risk of basement
flooding during local intense precipitations. For this reason, this thesis main focus will be on
presenting the various existing technical solutions for individual properties. The technical
solutions will be ones applicable to properties with a separated sewer system only. I have also
taken in consideration that the properties in question are connected to a combined sewer
system or a duplicate sewer system.
The empirical study is based on a case study where the author visits a property affected by
flooding. The purpose of the case study was connecting the theory gained through the
literature and to nuance, deepen and develop theories explaining why the properties where hit
by flooding and if possible clarify which technical improvements could be implemented
hindering it from happening again.
The flooding was caused by back pressure in the wastewater part of the duplicate system. This
was in turn caused by two incorrectly connected hard surfaces (Courtyard and cellar stairs).
This, together with the overload of rainwater on the public sewer network from the higher
lying storm drain system to the lower lying wastewater system lead to flooding. Solution:
Installing a Backwater valve on the wastewater system, disconnecting the well in the
courtyard pumping up the surface water to maximum and letting it fall from there into a
stormwater drain.
Ord-och begreppsförklaring
Baktryck= en förhöjd trycknivå i avloppssystemet orsakad av kapacitetsbrist eller stopp i
ledningssystemet, som ger upphov till att vatten trycks uppströms ledningssystemet och
eventuellt tränger in i källaren via fastighetens avloppsenheter
Riskklassat utrymme= fastighetsutrymmen som ligger under uppdämningsnivån för
spillvatten
Tillskottsvatten= allt vatten exklusive spillvatten som avleds i en spillvattenledning
Uppdämningsnivå för dagvatten= marknivån i förbindelsepunkten
Uppdämningsnivå för spillvatten= den högsta nivån som huvudmannen beräknar att
avloppsvattnet i det allmänna avloppsledningsnätet kan stiga till vid uppdämning på
ledningsnätet.
Överläckage= vatten som läcker över från en högre liggande otät ledning till en lägre liggande
otät ledning
Innehållsförteckning
1
Inledning......................................................................................................................................... 1
1.1
Bakgrund................................................................................................................................ 1
1.2 Problemformulering .................................................................................................................... 1
1.3
Syfte och frågeställningar ..................................................................................................... 2
1.4
Avgränsningar ....................................................................................................................... 2
1.5
Metod och genomförande ..................................................................................................... 3
1.5.1
Litteraturstudie ................................................................................................................ 3
1.5.2
Kvantitativ kontra kvalitativ metodik .............................................................................. 3
1.5.3 Intervjumetodik ...................................................................................................................... 3
1.5.4
Fallstudie ......................................................................................................................... 4
1.5.5 Studiebesök ............................................................................................................................ 4
2
De vanligaste orsakerna till översvämning i fastigheter med separerat avloppssystem ......... 5
2.1
Vatten har trängt in i källaren genom källargolv och källarväggar ................................. 5
2.2
Vatten har trängt in i källaren genom fastighetens spillvattenledningar ......................... 6
2.3 Vatten har trängt in i källaren genom källardörren eller källarfönstret ............................... 6
3 Vilka förebyggande åtgärder kan fastighetsägare sätta in för att öka skyddet mot de olika
typerna av källaröversvämning?.......................................................................................................... 7
3.1 Exempel på tekniska anpassningsåtgärder som förhindrar att vatten tränger in i källaren
genom källargolv och källarväggar ................................................................................................. 7
3.1.1 Pumpning av dräneringsvatten ............................................................................................... 7
3.1.2 Avledning av tillströmmande grundvatten ............................................................................. 7
3.1.3 Omdränering av husgrund ...................................................................................................... 8
3.1.4 Åtgärda problem med inträngande trädrötter ......................................................................... 8
3.1.5 Justera marklutningen ............................................................................................................. 9
3.2 Exempel på tekniska anpassningsåtgärder som förhindrar att vatten tränger in i källaren
genom fastighetens spillvattenledningar ......................................................................................... 9
3.2.1 Inom fastigheten ................................................................................................................. 10
3.2.1.1. Avinstallera oanvända avloppsenheter under uppdämningsnivån ................................ 10
3.2.1.2 Installera backventil på avloppsledningen ..................................................................... 10
3.2.2 Utanför fastigheten ............................................................................................................. 14
3.3 Exempel på tekniska anpassningsåtgärder som förhindrar att vatten tränger in i källaren
genom källardörren eller källarfönstret ........................................................................................ 15
3.3.1 Bygg vallar runt källartrappan och se till att marken lutar bort från huset ........................... 15
3.3.2 Bygg ett skärmtak över källartrappan................................................................................... 15
3.3.3 Koppla bort spygatten utanför källartrappan från det allmänna dagvattensystemet ............. 15
4 Fallstudie: Håkanstorps Äldreboende, Malmö .............................................................................. 16
4.1 Bakgrund.................................................................................................................................... 16
4.2 Genomgång av ritningsunderlaget ........................................................................................... 16
4.2.1 Allmänt om fastighetens avloppssystem .............................................................................. 16
4.2.2 Allmänt om det allmänna avloppssystemet .......................................................................... 16
4.2.3 Vilka fel har kunnat identifieras i ritningarna? ..................................................................... 17
4.3 Platsobservationer ..................................................................................................................... 17
4.4 Skadeorsak ................................................................................................................................. 20
4.5 Åtgärdsförslag ........................................................................................................................... 21
4.5.1 Montera en golvbrunn utanför källartrappan ........................................................................ 21
4.5.2 Bygg ett skärmtak över källartrappan................................................................................... 21
4.5.3 Installera backventil på fastighetens spillvattenservis .......................................................... 21
4.5.4 Pumpning av dagvatten ........................................................................................................ 21
5 Analys och diskussion ...................................................................................................................... 23
5.1 Installera en backventil på fastighetens spillvattenservis ...................................................... 23
5.2. Åtgärda källorna till tillskottsvattnet i fastighetens spillvattensystem ................................ 24
5.3 Den genomförda studiens begränsningar, giltighet och tillförlitlighet ................................. 25
6 Slutsats............................................................................................................................................... 27
Referenser ............................................................................................................................................ 28
Bilagor .................................................................................................................................................. 32
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Den 31 augusti 2014 drabbades Malmö hårt av översvämningar med trafikkaos och elavbrott
som följd (Burström, Bondpä & Näslund, 2014). Detta inträffade i samband med att ett lokalt
korttidsregn, som var intensivare än ett 50-årsregn, hade dragit in över Malmö och lämnat
ifrån sig mer än 100 mm regn på bara några timmar, det vill säga lika mycket regn som
vanligtvis brukar falla under sammanlagt två sommarmånader (SMHI, 2014; VA-syd, 2014).
Under översvämningarna som orsakades av regnet drabbades cirka 1000 fastigheter,
geografiskt spridda över Malmö, av källaröversvämning (Bergmark, 2014). Bland de
översvämningsdrabbade fastigheterna återfanns 160 kommunala fastigheter i Malmö
Stadsfastigheters förvaltning, där flertalet av dessa inte hade drabbats av några tidigare
källaröversvämningar1.
Av de kommunala fastigheterna drabbades Håkanstorps Äldreboende på Danska vägen 16 C i
Malmö värst av det inträngande vattnet i källaren(Johansson, 2014). I Malmö stads
översvämningsrapport skriver Johansson(2014) att hela källarplanet var fylld med en meter
djupt vatten och att det var utspätt med avföring och toalettpapper.
1.2 Problemformulering
Regn större än den som det allmänna avloppsledningsnätet är dimensionerad för har gett
upphov till omfattande konsekvenser i t.ex. Malmö, där lokala och intensiva korttidsregn har
orsakat översvämningar i fastigheter som är anslutna till det allmänna avloppsledningsnätet.
Som resultat av den på senare år ökade regnintensiteten och varaktigheten 2 i samband med
lokala och intensiva korrtidsregn har stora delar av det allmänna avloppsledningsnätet, som
tidigare klarat av alla normala förhållanden utan att ledningsnätets kapacitet överskrids, fått
det allt svårare att hantera de enorma mängderna vatten som uppstår i ledningssystemet vid
korta intensiva regn. Detta har resulterat i att ett flertal fastigheter som tidigare inte haft några
problem med källaröversvämningar, i samband med regn som överskrider det
dimensionerande regnet, drabbats av baktrycksrelaterade källaröversvämningar. (Olshammar
& Baresel, 2012)
Den samlade erfarenheten som kommuner i olika delar av landet har av arbetet mot
baktrycksrelaterade källaröversvämningar, visar att kontinuerliga förbättringar och förnyelser
av det befintliga allmänna avloppsledningsnätet bidrar till att många källaröversvämningar
undviks, men samtidigt menar de att förutsättningarna för att uppnå bra åtgärdsresultat i
många fall har visat sig vara små. Detta har i allra flesta fall berott på att enskilda
fastighetsägare inte sätter in de åtgärder som krävs för att åtgärda fel och brister i de egna
ledningarna, det vill säga att de inte bidrar till det långsiktiga och förebyggande arbetet mot
baktrycksrelaterade källaröversvämningar, för att minska risken för källaröversvämningar vid
regn som överskrider det dimensionerande regnet. Det senare har i många fall men inte alltid,
visat sig bero på att många fastighetsägare inte har tillräckligt med kunskap om vilka tekniska
anpassningsåtgärder som kan sättas in i den enskilda fastigheten för att förebygga och minska
risken för källaröversvämningar vid lokala och intensiva korrtidsregn.3
1
Al-Dalyohi, Hashim; VA-ingenjör på Malmö Stadsfastigheter. 2015. Personlig kommunikation. 20 januari
Wittmiss, Jens; Universitetsadjunkt på Malmö högskola. 2015. E-mail. 20 januari
3
Lund, Carola; Avdelningschef på Malmö Stadsfastigheter. 2015. Personlig kommunikation. 20 januari
2
1
1.3 Syfte och frågeställningar
Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att, beroende på orsaken eller orsakerna till
översvämningen, redogöra för olika tekniska anpassningsåtgärder som fastighetsägare kan
sätta in i enskilda fastigheter, för att minska risken för källaröversvämningar vid regn som
överskrider det dimensionerande regnet.
Andra delsyften med detta arbete har varit att utreda varför vattnet trängde in i källaren på
Håkanstorps Äldreboende i samband med det korta intensiva regnet den 31 augusti 2014 och
utifrån detta föreslå olika tekniska anpassningsåtgärder som fastighetsägaren kan sätta in i den
aktuella fastigheten, för att minska risken att återigen drabbas av samma typ av
källaröversvämning vid korta intensiva regn.
I denna studie behandlas följande frågeställningar:
-
Vilka är de vanligaste orsakerna till översvämning i fastigheter med separerat
avloppssystem?
-
Vilka förebyggande åtgärder kan fastighetsägare sätta in för att skyddet mot de olika
typerna av källaröversvämning?
-
Varför trängde vattnet in i källaren på Håkanstorps Äldreboende i samband med det
korta intensiva regnet den 31 augusti 2014?
-
Vilka tekniska anpassningsåtgärder kan fastighetsägaren sätta in i den aktuella
fastigheten, för att minska risken att återigen drabbas av samma typ av
källaröversvämning vid korta intensiva regn?
1.4 Avgränsningar
Detta arbete behandlar endast fastigheter med ett separerat avloppssystem, och som är
anslutna till ett kombinerat avloppssystem i gatan eller till ett duplikatsystem i gatan, vilket
var på begäran av Malmö Stadsfastigheter.
Vidare redogörs i denna studie endast för vilka tekniska anpassningsåtgärder som
fastighetsägare kan sätta in i den enskilda fastigheten för att minska och förebygga risken för
källaröversvämningar vid lokala och intensiva korttidsregn.
Vilka övergripande åtgärder som behöver sättas in på det allmänna avloppsledningsnätet som
ett led i det långsiktiga och förebyggande arbetet mot källaröversvämningar har alltså inte
berörts. Detta innebär emellertid inte att dessa åtgärder kan negligeras, eftersom erfarenheter i
till exempel Malmö har visat att förbättringar i det befintliga allmänna avloppsledningsnätet
har gett upphov till att flera källaröversvämningar undvikits vid lokala och intensiva
korttidsregn. Det förutsätts alltså att inte bara fastighetsägare åtgärdar fel och brister i sina
ledningar, utan att även huvudmannen för allmänna va-anläggningen förbättrar och förnyar
det befintliga avloppsledningsnätet. I annat fall är förutsättningarna för att åstadkomma goda
åtgärdsresultat i många fall små. (Lundblad & Backö, 2012; Milotti, 2008)
Vad beträffar avgränsningar i fallstudien över Håkanstorps Äldreboende, har författaren
antagit att den aktuella fastigheten inte drabbades av källaröversvämning på grund av stopp i
ledningssystemet. Denna slutsats kan dras med hänsyn till det stora antalet fastigheter som
drabbades av källaröversvämning i samband med det lokala och intensiva korttidsregnet den
2
31 augusti 2014. Vidare fanns ingen anmärkning från den senaste genomförda
underhållsspolningen av fastighetens yttre ledningar i marken, varför antagandet kan antas
vara befogat. 4
1.5 Metod och genomförande
Författaren ämnar här ge en beskrivning av de metoder som använts för att bäst kunna besvara
studiens forskningsfrågor. Här beskrivs även hur arbetet utförts och hur nödvändig
information inhämtats för utformning av teorikapitlet.
1.5.1 Litteraturstudie
Stor tyngd och eftertanke har lagts på val av metod eftersom metodteorin är de verktyg som
kommer finnas till hands under arbetets gång. Vilka verktyg som författaren har tillhands bör
vara noga genomtänkt inför ett föreliggande projekt. (Hartman, 2004)
Litteraturstudien inleddes med en bred inläsning av ämnet med huvudmålet att klargöra vad
som redan avhandlats i ämnet i fråga. Samtidigt har syftet med litteraturstudiens inledningsfas
även varit att läsa in sig på ämnets grundbegrepp och teorier. Litteraturstudien är även ämnad
att vara underlag till resultaten och den avslutande diskussionen.
I litteraturstudien har källor så som avhandlingar, tidigare forskning inom ämnet,
vetenskapliga rapporter och artiklar samt facklitteratur använts.
1.5.2 Kvantitativ kontra kvalitativ metodik
Vid val mellan kvantitativ och kvalitativ metodik har författaren haft i åtanke vad som bäst
passar in för att fylla metodens syfte. Metodens syfte är att besvara de frågeställning som satts
upp.
Kvantitativa undersökningar används i synnerhet i fall där det genom observationer, enkäter
och mätningar skall kunna hitta samband som är generaliserbara (Hartman, 2004). Ett
deduktivt tillvägagångssätt används här vilket innebär att hypoteser och redan fastställda
teorier testas. Kvantitativ metodik leder till inhämtande av data som är av värde i jämförande
syfte, men de individuella respondenternas svar/upplevelser missas. (Holme & Solvang, 1997)
Kvalitativ metod å andra sidan präglas av närhet till det studerade ämnet (Ibid) vilket
resulterar i en djupare förståelse och större aktörsperspektiv (Holme & Solvang, 1997).
Givetvis är det i princip svårare att generalisera den inhämtade informationen (Teorell &
Svensson, 2007).
Författaren har här valt att använda sig av kvalitativ metodik. Med hänsyn till valet av
metodik samt metodens syfte, antas att det inte är möjligt att använda sig av generaliserbara
data och information i det här fallet.
1.5.3 Intervjumetodik
En ostrukturerad form av intervjumetodik har använts som närmast kan liknas vid en
samtalsdialog (Teorell & Svensson 2007). Inget fast frågeschema har varit upprättat utan
syftet har hela tiden varit att lära sig och dra nytta av sakkunnigas kunskap i ämnet.
Författaren har låtit diskussionen flyta på och på så sätt har relevanta frågor dykt upp under
samtalets gång.
4
Al-Dalyohi, Hashim; VA-ingenjör på Malmö Stadsfastigheter. 2015. Personlig kommunikation. 20 januari
3
En strukturerad form av intervjumetodik har inte använts eftersom den skulle låsa intervjuaren
vid de förutbestämda frågorna som till stor del är påverkade av frågeställarens kunskapsnivå.
Att låta diskussionen flöda fri leder till att den intervjuade personen mer fritt kan dela med sig
av sin kunskap.
1.5.4 Fallstudie
Vidare har författaren använt sig av en fallstudie då syftet som nämndes ovan inte är att
generalisera. En fallstudie kan ses som ett sätt att ingående studera ett fenomen som sedan
analyseras djupt (Bryman & Bell, 2003). Anledningarna till att författaren valde Håkanstorps
Äldreboende som fallstudie beror på att det fanns möjlighet att få tillgång till fastigheten och
göra platsobservationer. Det fanns även ett komplett befintligt ritningsunderlag över
fastighetens yttre ledningar i mark och inre VA-installationer
Författaren har vidare valt att inte använda sig av mer än en fallstudie då slutsatsen dras att
problemen som finns med översvämningar i källare i många fall är likartade i olika
byggnader. Därutöver är de skillnaderna som finns väl beskrivna i litteratur. En grundlig och
mer kvalitativ fallstudie leder till djupare förståelse av problematiken.
Problematiken med endast en fallstudie skulle kunna vara att olikheter missas som skulle
kunna upptäckas vid studiet av flera fall. Fastigheten som studeras kanske har något som gör
att den skiljer sig i förhållande till andra fastigheter. (Bryman & Bell, 2003)
1.5.5 Studiebesök
Författaren fotograferade objektet och bildade sig en uppfattning genom att fysiskt röra sig
runt om i fastigheten. Författaren är av den uppfattningen att ritningar inte alltid ger en
korrekt bild av platsen och därför är ett fysiskt besök på plats av stor vikt. En observation
kändes som överflödig i och med att händelseförloppet gällande översvämningen var väl
dokumenterat. Fördelen med en observation (platsobservation) är att besök hade gjorts vid
flera tillfällen och det hade varit möjligt att observera objektet i samband med lokala och
intensiva korttidsregn (Bryman & Bell, 2003).
4
2
De vanligaste orsakerna till översvämning i fastigheter med separerat
avloppssystem
Det finns flera orsaker till att en fastighet drabbas av källaröversvämning i samband med
korta intensiva regn, varför det i allmänhet är mycket svårt att klargöra orsaken till
vatteninträngningen i källaren. (Hallagård & Kant, 2012).
I detta kapitel redogörs därför för de vanligaste orsakerna, vilka framgår nedan (VA-syd,
2013);
-
Vatten har trängt in i källaren genom källargolv och källarväggar
Vatten har trängt in i källaren genom fastighetens spillvattenledningar
Vatten har trängt in i källaren genom källardörren eller källarfönstret
2.1 Vatten har trängt in i källaren genom källargolv och källarväggar
I dimensioneringsanvisningarna för allmänna avloppssystem framgår att allmänna
dagvattensystem dimensioneras för ett 10-årsregn med en varaktighet på 10 minuter. 5
Vid korta intensiva regn som överskrider det dimensionerande regnet, finns alltså risk att det
allmänna dagvattensystemet utsätts för en temporär kapacitetsbrist, som föranleder att vattnet
i den allmänna dagvattenledningen stiger upp bakåt i ledningssystemet (Lidström, 2012). Ifall
dräneringssystemet är direkt anslutet med självfall till den allmänna dagvattenledningen och
dräneringsnivån ligger under uppdämningsnivån för dagvatten i förbindelsepunkten, finns risk
att vattnet fortsätter in i dräneringssystemet (Thysell et al. 2007). Vid olyckliga fall kan detta
leda till att vattnet tränger in i källaren genom källargolv och källarväggar, vilket är möjligt
om byggnadens tätskikt är skadat eller bristfälligt utfört, se Figur 2.1 (Olshammar & Baresel,
2012).
Figur 2.1 Ifall byggnadens tätskikt är skadat eller bristfälligt utfört, kan vatten tränga in i
källaren genom källargolv och källarväggar vid uppdämning runt husgrunden
Men samtidigt understryker Lidström (2012) att risken för att utsättas för denna typ av
översvämning är mindre för högt belägna fastigheter, jämfört med lågt belägna fastigheter.
En annan orsak till att vatten tränger in i källaren genom källargolv och källarväggar kan vara
att dräneringsledningarna runt huset inte klarar av att avleda grundvattnet och dränvattnet inne
på fastigheten tillräckligt snabbt (Sevab, 2010). Orsaken till detta kan antingen vara att
tillflödet av grundvatten från angränsande tomter är ovanligt stort eller att dräneringssystemet
är bristfälligt (Eksjö Energi AB, 2015). Med ett bristfälligt dräneringssystem menas
5
Al-Dalyohi, Hashim; VA-ingenjör på Malmö Stadsfastigheter. 2015. E-mail. 25 mars
5
exempelvis att dräneringsledningarna är skadade eller att de är tilltäppta av trädrötter,
järnutfällningar eller sand (Trelleborgs kommun, 2009).
Annat som kan ge upphov till fuktproblem i källaren är dåligt fungerande stuprör samt mark
som lutar in mot huset. (VA-syd, 2013)
2.2 Vatten har trängt in i källaren genom fastighetens spillvattenledningar
Varje år drabbas ett stort antal fastigheter av baktrycksrelaterade källaröversvämningar på
grund av en temporär kapacitetsbrist i det allmänna kombinerade avloppssystemet
(Olshammar & Baresel, 2012). Vid regn som överskrider det dimensionerade regnet för det
allmänna avloppsledningsnätet, ett 10-årsregn, är risken stor att det uppstår så höga flöden i
det allmänna avloppsledningsnätet, att ledningskapaciteten inte räcker till (Lidström, 2012;
Olshammar & Baresel, 2012). Då kommer avloppsvattnet i det allmänna avloppsledningsnätet
att tryckas upp bakåt i ledningssystemet och vidare in i fastighetens spillvattenledningar, för
att sedan fortsätta ända upp in i fastighetens källare via golvbrunnar och andra avloppsenheter
(Olshammar & Baresel, 2012). Det är endast via avloppsenheter under uppdämningsnivån för
spillvatten, som spillvattnet kan tränga upp i källaren (Warfvinge & Dahlblom, 2010).
Den ovan beskrivna typen av källaröversvämning brukar oftast drabba fastigheter som är
anslutna till ett kombinerat avloppssystem, men kan även drabba fastigheter som är anslutna
till ett duplikatsystem (VA Syd, 2013).
I ett duplikatsystem kan avloppsvatten tränga upp bakåt i systemet på grund av en tillfällig
kapacitetsminskning orsakad av igentäppningar i avloppssystemet, ledningsskador,
tillskottsvatten från dränvattenhanteringen eller dagvattenhanteringen, men även till exempel
på grund av att pumpen i avloppssystemets pumpstation havererat.( Olshammar & Baresel,
2012; Lundblad & Backö, 2012)
I allmänhet gäller dock att risken för baktryck i ett duplikatsystem i det allmänna
spillvattensystemet i samband med regn är förhållandevis låg. (Olshammar & Baresel, 2012).
2.3 Vatten har trängt in i källaren genom källardörren eller källarfönstret
I en del äldre separerade avloppssystem förekommer att spygatten utanför källartrappan är
direkt ansluten med självfallsledning till den allmänna dagvattenledningen eller till den
allmänna kombinerade ledningen, vilket kan medföra problem vid korta intensiva regn
(Thysell et al. 2007).
Vid korta intensiva regn finns nämligen risk att det allmänna dagvattensystemet eller den
allmänna kombinerade ledningen blir överbelastad (Lidström, 2012). Då kommer inte
spygatten kunna avleda de dagvattenmängder som rinner nedför källartrappan samt de
regnvattenmängder som faller ner i källartrappan direkt, ty ledningssystemets kapacitet är
uttömd, vilket medför att det ej avledda vattnet ansamlas utanför källardörren (VA-syd, 2013).
Det är ovanstående kapacitetsbrist som orsakar en förhöjd trycknivå i det allmänna
dagvattensystemet eller det allmänna kombinerade avloppssystemet och som ger upphov till
att vattnet trycks uppströms ledningssystemet, in i fastighetens avloppssystem och vidare upp
genom spygatten, där vattnet blandas med de befintliga vattensamlingarna. (Hernebring &
Mårtensson, 2013)
Det ansamlade vattnet tränger sedan in i källaren genom springor i källardörren. Ifall det finns
ett lågt sittande källarfönster intill källartrappan och vattensamlingen utanför källardörren är
stor, finns även risk att vattnet tränger in i källaren genom källarfönstret. (Thysell et al. 2007)
6
3 Vilka förebyggande åtgärder kan fastighetsägare sätta in för att öka
skyddet mot de olika typerna av källaröversvämning?
I detta kapitel beskrivs olika tekniska lösningar, men även andra lösningar som finns till
förfogande för att minska risken för källaröversvämning.
3.1 Exempel på tekniska anpassningsåtgärder som förhindrar att vatten tränger in i
källaren genom källargolv och källarväggar
I nedanstående underkapitel ges några exempel på tekniska anpassningsåtgärder som
förhindrar att vatten tränger in i källaren genom källargolv och källarväggar, vilka framgår i
uppställningen nedan;
- Pumpning av dräneringsvatten
- Avledning av tillströmmande grundvatten
- Omdränering av husgrund
- Åtgärda problem med inträngande trädrötter 6
- Justera marklutningen
3.1.1 Pumpning av dräneringsvatten
I de fall dräneringsledningarna runt huset ligger under uppdämningsnivån för dagvatten, och
är anslutna med självfall till det allmänna dagvattensystemet, finns risk att dräneringssystemet
blir uppdämt vid regn som överskrider det dimensionerande regnet, med skador som följd
(Olshammar & Baresel, 2012; Thysell et al. 2007; SEVAB, 2015)
Detta kan förhindras genom att installera en dräneringspump (VA-syd, 2013). Vid pumpning
lyfts dräneringsvattnet upp till marknivån och avleds sedan via en dagvattenbrunn med
självfall ut till den allmänna dagvattenledningen, se Figur 3.1 (ÖSK, 2014).
Figur 3.1 Pumpning av dräneringsvatten
3.1.2 Avledning av tillströmmande grundvatten
I ett lågbebyggt område kan tillströmningen av grundvatten från högre liggande markområden
bli så stor, att dräneringsledningarna runt huset inte klarar av att avleda grundvattnet och
dräneringsvattnet tillräckligt snabbt (Hebrand & Jeppsson, 2000). Då kommer det
tillströmmande grundvattnet att ackumuleras runt husgrunden, med inträngande vatten i
källaren via sprickor i källargolvet och källarväggarna som följd. (Swinton & Kesik, 2008).
6
Upplysning: ‘‘3.1.4 Åtgärda problem med inträngande trädrötter’’ gäller även för fastighetens
spillvattenledningar och dagvattenledningar.
7
Man kan minska mängden vatten som tränger in i källaren genom att komplettera det
befintliga dräneringssystemet med en ledning som samlar upp och avleder det tillströmmande
grundvattnet (VA-syd, 2013).
3.1.3 Omdränering av husgrund
Ifall fastigheten har ett bristfälligt dräneringssystem, finns risk att dräneringsledningarna runt
huset inte att klara av att avleda överskottsvattnet i marken tillräckligt snabbt, med
vatteninträngning i källaren som följd.
Det är av ovanstående anledning därför viktigt att kunna testa dräneringssystemets funktion,
vilket kan göras med hjälp av till exempel ett vattenprov. Genom att ta tiden från det att vatten
spolas i dräneringsledningens spolbrunn, till det att vattnet nått inspektionsbrunnen, kan man
ta reda på huruvida dräneringen fungerar som den ska eller inte. Om vattnet inte har kommit
fram till inspektionsbrunnen efter cirka en kvart, indikerar det på att dräneringssystemet är
bristfälligt. (Harrysson, 2010)
I de fall dräneringsledningen saknar en spolbrunn, kan motsvarande provning göras på
marken (Backman, 2010).
Annat som kan indikera på ett bristfälligt dräneringssystem är exempelvis fuktfläckar på
källargolvet och källarväggarna samt flagnande färg i fuktiga källare (Backman, 2010).
Av erfarenhet vet man att dräneringssystem försämras med tiden. I vilken utsträckning beror
på vilket markmaterial dräneringsledningarna runt huset ligger i samt hur dräneringen är
utförd. I de fall dräneringsledningarna ligger i lera kanske de redan har slammat igen efter 15
år, vilket kan jämföras med dräneringsledningar som ligger i ett dränerande material och där
dräneringen håller i genomsnitt 30 till 40 år. Det senare gäller i förutsättning att det inte ligger
vanlig jord ovanpå det dränerande materialet, annars finns risk att dräneringsledningarna runt
huset slammar igen snabbare. (Harrysson, 2010)
I samband med att man lägger om dräneringsledningarna runt huset, kan man passa på att
förbättra källarväggarnas utvändiga fuktskydd. Detta kan uppnås med antingen
asfaltstrykning, luftspaltbildande skivor eller dränerande skivor. (SP Sveriges tekniska
forskningsinstitut, 2015).
3.1.4 Åtgärda problem med inträngande trädrötter
I de fall träd står i närheten av dräneringsledningarna, finns risk att trädens rötter tränger sig in
i ledningarna genom rotinträngningskänsliga punkter såsom rörskarvar, sprickor och
håligheter. Detta gäller mer eller mindre alla trädarter. Den viktigaste problemgruppen bland
de olika trädarterna är dock de med speciellt aggressiva trädrötter, exempelvis pilarter och
poppelarter, som medför särskilt stor risk för rotinträngningsproblem (Orvesten,
Kristoffersson & Stål, 2003)
Då trädrötterna väl har trängt sig in i dräneringsledningarna utvecklas de tämligen snabbt och
kan där förorsaka stopp eller driftstörningar i dräneringssystemet, med källaröversvämning
som följd. (Orvesten, Kristoffersson & Stål, 2003)
Ifall det finns indikationer på problem med inträngande trädrötter kan man lokalisera
rotinträngningen med hjälp av en invändig rörinspektion, även kallad TV-inspektion, se Figur
3.2 (Östberg, 2007). Detta anses idag vara det mest effektiva sättet att få en uppfattning om
hur omfattande rotinträngningen är. Dessutom ger invändig rörinspektion tillräckligt med
information för att välja lämpligaste och mest effektiva åtgärd mot inträngande trädrötter.
(Orvesten, Kristoffersson & Stål, 2003)
8
Figur 3.2 Vid en invändig rörinspektion filmas aktuell ledningssträcka med hjälp av en
färgkamera som är försedd med ett vridbart objektiv och en stark belysning
Det finns olika sätt att åtgärda problem med inträngande trädrötter. Den mest använda
metoden att bekämpa inträngande trädrötter har varit att skära av dem inne i ledningen, det
vill säga att rensa ledningen från inträngande trädrötter. Denna metod, som kallas för
rotskärning, har visat sig ge ett kortsiktigt skydd mot stopp i dräneringsledningar, vilket kan
förklaras av att trädrötterna efter en rotskärning kommer tillbaka med förnyad styrka. I
vanliga fall kommer trädrötterna tillbaka in i ledningarna efter två till tre år, innebärande att
rotskärningen måste upprepas vartannat eller vart tredje år. I de fall rotinträngningen är
intensiv, kan man till och med behöva återkomma årligen. (VA-syd, 2013)
Den ovan beskrivna metoden, rotskärning, kräver att mycket tid avsätts. Dessutom medför
den enorma kostnader. Den anses därför inte vara hållbar sett till ett längre tidsperspektiv.
(Orvesten, Kristoffersson & Stål, 2003)
Den bästa lösningen för att undvika återkommande problem med inträngande trädrötter, är att
ta bort alla träd som står i närheten av de aktuella ledningarna. (VA-syd, 2013)
3.1.5 Justera marklutningen
Ifall marken lutar in mot huset kan det ge upphov till att fuktskador uppstår i källaren, därför
är det viktigt att justera marklutningen så att marken lutar bort från huset (VA-syd, 2013). Det
senare kan bland annat åstadkommas genom plattsättning med betongplattor7. Då marken
intill byggnaden planeras med fall från byggnaden bör hänsyn tas till att återfyllnaden kring
byggnaden på sikt sätter sig, varför marknivån från början ska befinna sig 150 mm lägre på ett
avstånd tre meter bort från byggnaden. (Sandin, 2007; Träguiden, 2014)
3.2 Exempel på tekniska anpassningsåtgärder som förhindrar att vatten tränger in i
källaren genom fastighetens spillvattenledningar
I följande underkapitel beskrivs olika tekniska lösningar som finns till förfogande för att
skydda fastigheter mot baktrycksrelaterade källaröversvämningar. De tekniska lösningarna är
uppdelade i dels sådana som installeras inom fastigheten, dels sådana som installeras utanför
fastigheten.
Om inget annat framgår är nedanstående hämtat från Olshammar’s och Baresel’s (2012)
rapport om vattenskador orsakade av baktryck i avloppssystemet.
7
Al-Dalyohi, Hashim; VA-ingenjör på Malmö Stadsfastigheter. 2015. E-mail. 31 mars
9
3.2.1 Inom fastigheten
3.2.1.1. Avinstallera oanvända avloppsenheter under uppdämningsnivån
I samband med baktryck i det allmänna spillvattensystemet finns risk att avloppsvattnet i den
allmänna spillvattenledningen trycks upp in fastighetens spillvattenledningar och vidare in i
källaren via använda men även oanvända avloppsenheter under uppdämningsnivån.
Ifall det finns avloppsenheter som ligger i utrymmen under uppdämningsnivån och som står
oanvända bör dessa avlägsnas helt och hållet, ty då finns ingen möjlighet att avloppsvattnet i
den allmänna spillvattenledningen vid baktryck tränger in i det aktuella utrymmet, eftersom
öppningen i avloppssystemet inte längre finns. Denna tekniska anpassningsåtgärd anses därför
ge ett garanterat skydd mot baktrycksrelaterade källaröversvämningar i riskklassade
utrymmen med oanvända avloppsenheter.
Dock kan avloppsvattnet fortfarande tränga in i källaren via de avloppsenheter som används
under uppdämningsnivån.
3.2.1.2 Installera backventil på avloppsledningen
En backventil är en bakvattenskyddsanordning som hindrar avloppsvattnet i den allmänna
spillvattenledningen att tränga upp i källaren via golvbrunnar och andra avloppsenheter vid
baktryck.
Den kan installeras antingen inom fastigheten nära utsatta golvbrunnar och andra
avloppsenheter eller precis utanför fastighetsgränsen vid förbindelsepunkten.
I de fall en backventil installeras i fastighetens ledningssystem, är placeringen av
bakvattenskyddet avgörande för att förhindra översvämningar orsakade av avloppsvattnet från
fastighetens avloppsenheter. Den ska placeras på sådant sätt att inga andra avloppsenheter än
de som kommer från källarplanet finns uppströms skyddsanordningen, i annat fall har
backventilen fel placering i fastighetens ledningssystem (VA Syd, 2013). Detta framgår i
Figur 3.3.
Figur 3.3 Exempel på rätt och fel placering av backventil i fastighetens ledningssystem
I det följande redogörs för några olika typer av backventiler som finns på marknaden idag.
Det som är gemensamt för dessa bakvattenskydd, med undantag den elektroniskt styrda
backventilen med pumpsystem, är att de medför en begränsning i användningen av
utrymmena i fastigheten. Detta i avseendet att fastighetens avloppsenheter inte får användas
vid baktryckssituationer, det vill säga när den aktuella backventilen är stängd, eftersom det
annars finns risk att fastigheten drabbas av en översvämning orsakad av avloppsvattnet från
fastighetens avloppsenheter.
10
Manuell backventil
En manuell backventil brukar vanligtvis installeras i vattenledningar för fekaliefritt
avloppsvatten och skyddar endast mot baktrycksrelaterade källaröversvämningar i de fall den
aktuella backventilen stängs av manuellt av en fysisk person innan baktryck i det allmänna
avloppsledningsnätet uppstår. Då bakvattnet i avloppssystemet är borta måste ventilen öppnas
manuellt igen för att golvbrunnar och andra avloppsenheter ska kunna användas.
Den manuella backventilen är den enklaste och billigaste åtgärden för att skydda riskklassade
utrymmen med lågt ekonomiskt värde, dit utrymmen som inte används eller används sällan
hänförs.
Denna tekniska anpassningsåtgärd finns i två olika utföranden med antingen en manuellt
avstängningsbar ventil, Figur 3.4, eller en manuellt avstängningsbar golvbrunn, Figur 3.5.
Figur 3.4 En manuellt avstängningsbar ventil stängs av genom att vrida på ratten till höger
och öppnas återigen genom att vrida på ratten till vänster.
Figur 3.5 En manuellt avstängningsbar golvbrunn stängs genom att stoppa in nyckeln i det
runda hålet i silen och vrida nyckeln till höger. För att återigen öppna brunnen vrids nyckeln
till vänster.
11
Mekanisk backventil
En mekanisk backventil består av en eller två ventilklaffar som öppnar respektive stänger
beroende på hur flödesituationen i ledningen där ventilen är installerad ser ut. Se Figur 3.6.
Figur 3.6 Hur en mekanisk backventil med två ventilklaffar fungerar
Vid normala förhållanden är ventilklaffarna i öppet läge så att avloppsvattnet från fastigheten
kan transporteras vidare till avloppssystemet. Men då baktryck uppstår i ledningen där den
mekaniska backventilen är installerad, stängs ventilklaffarna på grund av mottrycket av den
stigande vattennivån. Det är inte förrän bakvattnet i den aktuella ledningen är borta, som
ventilklaffen eller ventilklaffarna återigen är i öppet läge.
Den mekaniska backventilen representerar likt den manuella backventilen en enkel och
kostnadseffektiv lösning som är lämplig i riskklassade utrymmen med lågt ekonomiskt värde
och installeras liksom den manuella backventilen i vattenledningar för fekaliefritt
avloppsvatten. Det som skiljer dem åt är att en mekanisk backventil, till skillnad från en
manuell backventil, utgör ett självstängande bakvattenskydd.
Det finns ett flertal olika utföranden av mekaniska backventiler med en eller två ventilklaffar
samt en manuell nödventil som kan stängas vid förhöjd risk för baktryck. Det finns även
andra anordningar som fungerar på samma sätt som en mekanisk backventil, till exempel
självstängande golvbrunnar.
Elektroniskt styrd backventil
En elektroniskt styrd backventil fungerar på ungefär samma sätt som en manuell backventil,
med skillnaden att en bakflödesavkännare i form av en elektronisk sensor samt en styrenhet är
kopplad till backventilen.
Vid bakvatten skickar bakflödesavkännaren en signal till kontrollenheten som styr en motor
som stänger ventilklaffen. Den senare öppnas automatiskt igen när bakvattnet i
avloppssystemet är borta.
Då denna typ av backventil har ett kraftigare utförande av ventilklaffen samt har en motor
som tvingar fram en stängning av ventilklaffen även vid störningar orsakade av fasta
beståndsdelar i svartvatten, är den lämplig att installera i vattenledningar för fekaliehaltigt
avloppsvatten. Med tanke på att själva backventilen och styrenheten kräver ett visst utrymme,
är denna tekniska anpassningsåtgärd mest lämpad för installation i samlingsledningar som
ligger ovanför golv, se Figur 3.7.
12
Figur 3.7 Själva backventilen installeras i den friliggande samlingsledningen, medan
kontrollenheten monteras på väggen
De elektroniskt styrda backventilerna har hittills inte använts i Sverige i någon större
utsträckning, men kan vara lämpliga i enfamiljshus med större skyddsbehov mot
baktrycksrelaterade källaröversvämningar.
Elektroniskt styrd backventil med pumpsystem
En elektroniskt styrd backventil med pumpsystem fungerar på ungefär samma sätt som en
elektronisk backventil, med skillnaden att den är försedd med ett integrerat pumpsystem som
möjliggör att avloppsvattnet från fastigheten transporteras vidare till avloppssystemet trots att
bakvatten finns i avloppssystemet. Vidare utgör denna lösning, till skillnad från den
elektroniskt styrda backventilen, en inbyggd lösning som är dold i golvet, se Figur 3.8.
Den tekniska anpassningsgärden finns även i annat utförande, för installation utomhus i en
utgångsbrunn intill fastigheten.
Figur 3.8 Exempel på en elektroniskt styrd backventil med pumpsystem
Vid normala driftförhållanden behövs ingen pumpning, utan ventilklaffen är i öppet läge och
avloppsvattnet från fastighetens avloppsenheter faller med självfall till avloppssystemet, se
Figur 3.9.
13
Figur 3.9 Vid normala driftförhållanden är ventilklaffen i öppet läge och avloppsvattnet från
fastighetens avloppsenheter faller direkt med självfall till avloppssystemet.
Det är inte förrän baktryck uppstår i ledningen, som ventilklaffen stängs och den inbyggda
pumpen matar in fastighetens avloppsvatten i den aktuella ledningen, se Figur 3.10.
Figur 3.10 Vid baktryckssituationer pumpar den inbyggda pumpen upp inkommande
avloppsvatten från fastigheten och matar in det direkt i den aktuella ledningen.
3.2.2 Utanför fastigheten
Det vanligaste i Sverige idag är att placera bakvattenskyddsanordningen på allmän mark vid
anslutningspunkten, vilket till stor del beror på att huvudmannen för va-anläggningen då kan
äga och underhålla skyddsanordningen. Det kan dock finnas andra anledningar till att
bakvattenskydd placeras utanför fastigheten.
I vissa fastigheter såsom gamla byggnader, men även nya byggnader, förekommer ibland att
avloppssystemet är installerad under källargolvet. I ett sådant fall är det ofta omständligt att
installera en bakvattenskyddsanordning i fastigheten, eftersom tätskiktet i källarutrymmena i
allra flesta fall behöver brytas upp för att man ska kunna komma åt fastighetens
avloppsledningar. Det kan då vara nödvändigt att placera bakvattenskyddet utanför
fastigheten i en särskild brunn utformad för att underlätta underhåll och inspektion av
skyddsanordningen, antingen i en utgångsbrunn precis intill fastigheten eller i en brunn
utanför fastighetsgränsen vid förbindelsepunkten.
I de fall en backventil installeras utanför fastigheten är det viktigt att säkerställa att
tryckhöjning på fel sida om backventilen undviks, det vill säga att tryck inte byggs upp mellan
byggnaden och backventilen. Detta förutsätter att inga enheter i dagvattensystemet eller
husdräneringen är kopplad till fastighetens spillvattenservis, i annat fall kan bakvatten vid
korta intensiva regn uppstå i samband med baktryckssituationer när backventilen är stängd.
Vidare förutsätts att fastighetens avloppsenheter inte används vid baktryck, eftersom
spillvatten från fastigheten annars kan ge upphov till tryckhöjning på fel sida om
backventilen, med risk för fastighetsinterna skador som följd.
14
3.3 Exempel på tekniska anpassningsåtgärder som förhindrar att vatten tränger in i
källaren genom källardörren eller källarfönstret
3.3.1 Bygg vallar runt källartrappan och se till att marken lutar bort från huset
I en del fastigheter förekommer att marken lutar in mot byggnaden och vallar saknas runt om
källartrappan, varför stora dagvattenmängder i samband med korta intensiva regn rinner in
mot byggnaden, fortsätter nedför källartrappan och ansamlas utanför källardörren vid
kapacitetsbrist i det allmänna dagvattensystemet eller allmänna kombinerade ledningen. Detta
kan förhindras genom att se till att marken lutar bort från huset och att vallar finns runt om
källartrappan. (Anglén, 2015; ÖSK, 2014)
3.3.2 Bygg ett skärmtak över källartrappan
I en del fastigheter finns inget skärmtak över källartrappan, varför stora regnvattenmängder
direkt faller ner i källartrappan vid lokala och intensiva korttidsregn. Detta är inget problem så
länge inte det allmänna dagvattensystemet eller den allmänna kombinerade ledningen är
överbelastad, eftersom spygatten utanför källartrappan då klarar av att avleda de nedfallande
regnvattenmängderna. Det är vid kapacitetsbrist i den allmänna dagvattenledningen eller
allmänna kombinerade ledningen som problem uppstår, eftersom regnvattnet ansamlas
utanför källardörren och tränger in i källaren via springan i underkanten på källardörren. Detta
kan avhjälpas genom att bygga ett regnavvisande skydd över källartrappan i form av ett
skärmtak (VA-syd, 2013).
3.3.3 Koppla bort spygatten utanför källartrappan från det allmänna dagvattensystemet
Vid lokala och intensiva korttidsregn finns risk att vattnet i det allmänna dagvattensystemet
stiger ända upp till marknivån. Då spygatten utanför källartrappan ligger under marknivån och
är direkt ansluten med självfallsledning till det allmänna dagvattensystemet, kommer vattnet
att tryckas upp genom spygatten och fortsätta in i källaren genom källardörren eller
källarfönstret. ( Uppsala Vatten och Avfall AB, 2011)
Detta kan förhindras genom att koppla bort spygatten från den allmänna dagvattenledningen
och pumpa upp vattnet till marknivån, för att sedan rinna med självfall till den allmänna
dagvattenledningen. 8
8
Drevnor, Oscar; Teknisk förvaltare på Malmö Stadsfastigheter.2015. E-mail. 23 januari
15
4 Fallstudie: Håkanstorps Äldreboende, Malmö
4.1 Bakgrund
Den 31 augusti 2014 drabbades Malmö hårt av översvämningar med efterföljande trafikkaos
och elavbrott (Burström, Bondpä & Näslund, 2014). Detta i samband med att ett kraftigt
regnoväder hade dragit in över Malmö och lämnat ifrån sig mer än 100 mm regn på bara
några timmar, i andra ord uttryckt lika mycket regn som vanligtvis brukar falla under
sammanlagt två sommarmånader (VA-syd, 2014).
Under översvämningarna som orsakades av regnet drabbades cirka 1000 fastigheter av
källaröversvämning, bland dem 160 fastigheter i Malmö Stadsfastigheters förvaltning9.
Av de kommunala fastigheterna drabbades Håkanstorps Äldreboende på Danska vägen 16 C
värst, som fick en rejäl översvämning i hela källarplanet med omfattande skador som följd
(Johansson, 2014). I Malmö stads översvämningsrapport skriver Johansson (2014) att
vattennivån i de lägst belägna källarutrymmena var cirka 1,5 m och något lägre i de högre
belägna källarutrymmena. Vidare framgår att vattnet var utspätt med avföring och andra
beståndsdelar från svartvatten.
4.2 Genomgång av ritningsunderlaget
4.2.1 Allmänt om fastighetens avloppssystem
I Bilaga A och B framgår att fastigheten har ett separerat avloppssystem med två skilda
servisledningar, en för spillvatten och en för dagvatten dit dränvatten också avleds. Vidare
framgår att fastighetens dagvattensystem är kopplat till dagvattenservisen och inte
spillvattenservisen, vilket anses vara det korrekta sättet att ansluta fastighetens stuprör på
(UMEVA, 2014).
I ovanstående bilagor går dock inte att urskilja huruvida servisledningarna i Olof Hågensens
allé är anslutna till en kombinerad huvudledning eller till ett duplikat avloppssystem med en
huvudledning för spillvatten och en huvudledning för dagvatten och dränvatten. Detta går
däremot att urskilja i Bilaga C.
I Bilaga D finns en planritning över källaren, i vilken nivån för färdigt golv för några olika
källarutrymmen kan utläsas. I samma bilaga kan man därutöver utläsa att den aktuella
fastigheten är grundlagd med dels en krypgrund, dels en källare. Detta förklarar varför
installationsritningen i Bilaga E bara omfattar del 13 i fastigheten, se Figur 4.1.
Figur 4.1 Den markerade delen av källaren utgör del 13 i fastigheten
4.2.2 Allmänt om det allmänna avloppssystemet
I Bilaga C går att urskilja att det allmänna avloppssystemet består av en huvudledning för
dagvatten och dränvatten och en huvudledning för spillvatten, dit servisledningarna är
anslutna. Detta innebär att servisledningarna i Olof Hågensens allé är anslutna till ett duplikat
avloppssystem.
9
Al-Dalyohi, Hashim; VA-ingenjör på Malmö Stadsfastigheter. 2015. E-mail. 20 januari
16
4.2.3 Vilka fel har kunnat identifieras i ritningarna?
Vid en genomgång av ritningsunderlaget framgår att fastigheten har två felkopplade
hårdgjorda ytor som är anslutna till fastighetens spillvattensystem och på vilka stora
dagvattenmängder kan alstras i samband med lokala och intensiva korrtidsregn. Det innebär
att stora tillskottsvattenmängder avleds till fastighetens spillvattenservis i samband med korta
intensiva regn.
I följande uppställning framgår de källor till tillskottsvattnet i fastighetens spillvattensystem
som har kunnat identifieras i ritningarna:
-
I planritningen över yttre ledningar i mark framgår att brunnen på innergården är
direkt kopplad till en spillvattenledning, vilket innebär att avvattningen av innergården
sker till fastighetens spillvattenservis. Detta framgår i Bilaga F.
-
I planritningen över inre vatten- och avloppsledningar framgår att spygatten utanför
källartrappan är direkt ansluten till en spillvattenledning, vilket innebär att de
vattenmängder som alstras på källartrappan avleds till fastighetens spillvattenservis.
Detta framgår i Bilaga G.
Som tidigare nämndes är dessa felkopplingar inte tillåtna, eftersom stora
tillskottsvattenmängder till fastighetens spillvattenservis vid korta intensiva regn kan innebära
en ökad risk för källaröversvämningar orsakade av baktryck i det allmänna
spillvattensystemet. Det är således viktigt att de identifierade källorna till tillskottsvattnet i
fastighetens spillvattensystem åtgärdas. (Lundblad & Backö, 2012; Olshammar & Baresel,
2012)
4.3 Platsobservationer
I planritningen över källaren framgår att den aktuella fastigheten har två källartrappor, en
intill korridor och lägenhetsförråd, en intill städcentral och hissmaskinrum. Se Bilaga D.
Då den förstnämnda källartrappan inte har något skärmtak över sig, vilket framgår på Bild
4.1, kommer stora regnvattenmängder att falla ner i källartrappan i samband korta intensiva
regn, med risk för stor vattenansamling utanför källardörren som följd.
Bild 4.1 Det finns inget skärmtak över källartrappan
I de fall vatten ansamlas utanför källardörren finns risk att stora vattenmängder tränger in i
källaren genom källardörren, ty springan i underkanten på källardörren är stor. Se Bild 4.2.
17
Bild 4.2 Springan i underkanten på källardörren
Det är däremot inte lika troligt att det ansamlade vatten tränger in i källaren genom
källarfönstret, eftersom det skulle fordras väldigt stora vattenansamlingar utanför källardörren
för att vattnet ska nå ända upp till det högt sittande källarfönstret. Se Bild 4.3.
Bild 4.3 Källarfönstret sitter högt upp i källarväggen
Då upphöjningar i form av vallar finns runt om källartrappan och marken lutar bort från
byggnaden, bedöms inte risken vara stor att de alstrade dagvattenmängderna på de hårdgjorda
parkeringsytorna i samband med korta intensiva regn rinner nedför källartrappan och
ansamlas utanför källardörren. Se Bild 4.4 och Bild 4.5
18
Bild 4.4 Det finns vallar runt om hela källartrappan
Bild 4.5 Marken lutar bort från byggnaden och inte in mot densamma
I planritningen över yttre ledningar i mark framgår att den aktuella fastigheten har en
hundratrettio kvadratmeter stor innergård, där cirka två tredjedelar av ytorna är hårdgjorda
och resten mjukgjorda. Se Bilaga B.
Vidare framgår att innergården saknar en överbyggnad, vilket innebär att stora
regnvattenmängder faller ner över innergården i samband med korta intensiva regn, se Bild
4.6. Man kan i samma bild även urskilja att takytorna runt innergården lutar in mot
densamma, vilket innebär att stora takvattenmängder riskerar att rinna ned mot innergården
vid korta intensiva regn då hängrännorna överspolas.
19
Bild 4.6 En fotorealistisk modell över fastigheten visad uppifrån
4.4 Skadeorsak
I ’’4.1 Bakgrund’’ framgick att mer än en meter vatten stod i källaren och att vattnet innehöll
avföring och andra beståndsdelar i svartvatten, vilket indikerar på att det mesta av vattnet
trängde in i källaren genom fastighetens spillvattenledningar i samband med baktryck i det
allmänna spillvattensystemet.
Då risken för baktryck i ett duplikatsystem är förhållandevis låg, är en i sammanhanget viktig
fråga vad som var orsaken till den temporära kapacitetsbristen i det allmänna
spillvattensystemet (Olshammar & Baresel, 2012)
I ’’ 4.2 Genomgång av ritningsunderlaget’’ framgick att innergården, som utgör en av de två
identifierade felkopplade hårdgjorda ytorna, belastar det allmänna spillvattensystemet med
stora vattentillskott vid korta intensiva regn.
I samband med det kraftiga regnovädret alstrades stora dagvattenmängder på ytorna inne på
innergården, som avleddes till fastighetens spillvattenservis med ökat flöde i det allmänna
spillvattensystemet som följd. På samma gång skedde överläckage av dagvatten på det
allmänna ledningsnätet från de högre belägna dagvattenledningarna till de lägre belägna
spillvattenledningarna.10
Då det allmänna spillvattensystemet inte är dimensionerad för att klara av nederbördsrelaterat
tillskottsvatten i någon större utsträckning, överskreds det aktuella systemets kapacitet. Detta
gav bland annat upphov till att spygatten utanför källartrappan inte kunde avleda de
regnvattenmängder som föll ned i källartrappan, eftersom ledningssystemets kapacitet var
uttömd. Då ansamlades stora regnvattenmängder utanför källardörren som efterhand trängde
in i källaren via springan i underkanten på källardörren.
Den förhöjda trycknivån i det allmänna avloppssystemet orsakad av den temporära
kapacitetsbristen gav så småningom upphov till att avloppsvattnet i det allmänna
spillvattensystemet trycktes uppströms ledningssystemet in i fastighetens spillvattenledningar
och vidare in i källaren via golvbrunnar och andra avloppsenheter under uppdämningsnivån.
Då spygatten utanför källartrappan också ligger under uppdämningsnivå för spillvatten,
trycktes avloppsvattnet upp genom denna och ansamlades utanför källardörren tillsammans
med den befintliga vattensamlingen, med inträngande avloppsvatten genom källardörren som
följd.
10
Al-Dalyohi, Hashim; VA-ingenjör på Malmö Stadsfastigheter. 2015. E-mail. 25 februari
20
4.5 Åtgärdsförslag
I detta kapitel återfinns olika åtgärder som kan sättas in för att förhindra att avloppsvattnet i
det allmänna spillvattensystemet vid baktryckssituationer trycks upp genom avloppsenheterna
i fastighetens spillvattensystem och orsakar källaröversvämning.
Vidare återfinns ett åtgärdsförslag som åtgärdar de identifierade källorna till
tillskottsvattenmängderna i fastighetens spillvattensystem och som därav minskar risken för
baktrycksrelaterade källaröversvämningar vid lokala och intensiva korttidsregn.
4.5.1 Montera en golvbrunn utanför källartrappan
Man kan förhindra att avloppsvattnet i det allmänna spillvattensystemet i samband med
baktryck tränger upp genom spygatten utanför källartrappan och vidare in i källaren via
springan i underkanten på källardörren, genom att ersätta den aktuella spygatten med antingen
en självstängande golvbrunn eller en manuellt avstängningsbar golvbrunn.
Men denna lösning förhindrar inte att regn, i samband med kapacitetsbrist i det allmänna
spillvattensystemet, ansamlas utanför källardörren och tränger in i källaren via springan i
underkanten på källardörren. Det innebär att problemet med inträngande vatten i källaren
genom källardörren fortfarande kvarstår efter att ha ersatt spygatten med ett bakvattenskydd i
form av en golvbrunn, även om mängden vatten som ansamlas utanför källardörren i samband
med baktryckssituationer och som därmed tränger in i källaren blir mindre.
4.5.2 Bygg ett skärmtak över källartrappan
I ’’ 4.4 Skadeorsak’’ framgick att regnvattensamlingen utanför källardörren initialt bildades
som resultat av att stora regnvattenmängder föll ner i källartrappan och inte kunde avledas av
den aktuella spygatten på grund av kapacitetsbrist i det allmänna spillvattensystemet.
Detta problem med regnvattensamlingar utanför källardörren kan avhjälpas genom att bygga
ett skärmtak över källartrappan, samtidigt som vattentillskottet till fastighetens
spillvattenservis minskar.
Med hänsyn till vad som tidigare sagts om de alstrade dagvattenmängderna på de hårdgjorda
parkeringsytorna, vallarna runt källartrappan samt marklutningen bort från huset, kan
eventuella vattensamlingar utanför källardörren nu bara bildas i de fall avloppsvattnet i det
allmänna spillvattensystemet trycks upp genom spygatten utanför källartrappan.
4.5.3 Installera backventil på fastighetens spillvattenservis
I’’ 4.4 Skadeorsak’’ framgick att avloppsvattnet i det allmänna spillvattensystemet i samband
med baktryckssituationen trycktes uppströms ledningssystemet, in i fastighetens
spillvattenservis och vidare upp i källaren via golvbrunnar och andra avloppsenheter under
uppdämningsnivån.
Detta kan förhindras genom att installera en backventil på fastighetens spillvattenservis i
anvisad utgångsbrunn i Bilaga H.
4.5.4 Pumpning av dagvatten
I ’’4.2 Genomgång av ritningsunderlaget’’ framgick att en av de två identifierade källorna till
tillskottsvattnet i fastighetens spillvattensystem är brunnen på innergården.
Vidare framgick vikten av att minska tillskottsvattenmängderna från denna felkopplade
hårdgjorda yta till fastighetens spillvattenservis, eftersom stora vattentillskott inom
förbindelsepunkten vid lokala och intensiva korrtidsregn kan innebära en ökad risk för
källaröversvämningar orsakade av baktryck i det allmänna spillvattensystemet.
21
Det senare kan åstadkommas genom att koppla bort den aktuella brunnen från
spillvattenledningen, pumpa dagvattnet inne på innergården upp till den maximala
uppdämningsnivån och därifrån låta det falla med självfall till anvisad dagvattenbrunn i
Bilaga I.
Det enda skälet till att pumpning av dagvatten måste tillgripas har att göra med att
höjdskillnaden mellan den aktuella brunnen och anvisad dagvattenbrunn inte tillåter att
dagvattnet på innergården avleds med självfall mot den senare brunnen. 11
11
Al-Dalyohi, Hashim; VA-ingenjör på Malmö Stadsfastigheter. 2015. E-mail. 3 april
22
5 Analys och diskussion
5.1 Installera en backventil på fastighetens spillvattenservis
I’’4.5.3 Installera en backventil på fastighetens spillvattenservis’’ föreslogs att installera en
backventil på fastighetens spillvattenservis i anvisad utgångsbrunn för att minska risken att
avloppsvattnet i det allmänna spillvattensystemet, i samband med baktryckssituationer, trycks
in i fastighetens spillvattenservis och vidare upp i källaren via golvbrunnar och andra
avloppsenheter under uppdämningsnivån.
Den föreslagna placeringen av backventilen i åtgärdsförslaget ovan utgår från
fastighetsägarens önskemål om att själv äga och underhålla backventilen, varför backventilen
valts att inte placeras på allmän mark precis utanför fastighetsgränsen.
Det kan i det här sammanhanget vara relevant att nämna att det finns delade uppfattningar
huruvida backventilen ska placeras på allmän mark precis utanför fastighetsgränsen eller på
privat mark intill fastigheten i en utgångsbrunn anpassad för att underlätta underhåll och
inspektion. (Olshammar & Baresel, 2012)
I Göteborg har Göteborg Vatten, som är VA-huvudmannen, haft tidigare erfarenhet av att
placera backventilen på privat mark i en utgångsbrunn intill fastigheten och överlåta
driftansvaret för underhåll och inspektion till fastighetsägaren. Denna placering av
backventilen ansåg Göteborg Vatten fungera som avsett tills fastigheten bytte ägare. Den nya
fastighetsägaren hade i många fall ingen kännedom om att det fanns en backventil på
fastighetens spillvattenservis som behövde underhållas och inspekteras. Då baktryck i det
allmänna spillvattensystemet uppstod fungerade inte backventilen, som resultat av det
eftersatta underhållet av backventilen. Göteborg Vattens samlade erfarenhet är alltså att det är
bättre att placera backventilen precis utanför fastighetsgränsen vid förbindelsepunkten,
eftersom de då kan båda säkerställa underhåll och inspektion, samtidigt som de kan äga
backventilen. Men samtidigt är Göteborg Vatten tydliga med att denna placering, likaväl som
föregående placering, förutsätter att inget tillskottsvatten avleds till fastighetens
spillvattenservis eftersom det kan ge upphov till tryckhöjning på fel sida om backventilen,
med risk för källaröversvämning som följd. (Olshammar & Baresel, 2012)
I Kristianstad har VA-huvudmannen en annan erfarenhet, där backventilen placerades i en
brunn utanför fastighetsgränsen vid förbindelsepunkten. VA-huvudmannen menade att
baktryck uppstod på fel sida om backventilen eftersom anslutna fastigheter hade dränvattnet
och dagvattnet kopplat till fastighetens spillvattenledning. VA-huvudmannen i Kristianstad
anser därför att det bästa hade varit att sätta in backventilen intill fastigheten i en brunn och
säkerställa att den underhålls och inspekteras regelbundet av fastighetsägaren. (Olshammar &
Baresel, 2012)
Ovanstående erfarenheter visar att det aktuella åtgärdsförslaget ovan förutsätter att
fastighetsägaren kontinuerligt underhåller och inspekterar backventilen. I annat fall finns risk
att backventilen inte ger något bakvattenskydd när baktryck uppstår. Vidare framgår att
installation av en backventil på fastighetens spillvattenledning i anvisad utgångsbrunn
förutsätter att källorna till tillskottsvattnet i fastighetens spillvattensystem åtgärdas, det vill
säga att vattenmängderna som alstras på innergården och källartrappan avleds till fastighetens
dagvattenservis och inte spillvattenservis.
Vidare bör hänsyn tas till att installationen av backventilen medför en begränsning i
användningen av utrymmena i fastigheten. Detta i avseendet att fastighetens avloppsenheter
inte bör användas vid baktryckssituationer, det vill säga när den aktuella backventilen är
23
stängd, eftersom det annars finns risk att fastigheten drabbas av en översvämning orsakad av
avloppsvattnet från fastighetens avloppsenheter.
Ett alternativ är att installera en elektroniskt styrd backventil med pumpsystem, vilken
möjliggör att använda avloppsenheter under baktryckssituationer (Olshammar & Baresel,
2012). Man bör dock ställa sig frågande till denna typ av backventil, eftersom det inte är
tänkbart att spillvatten från fastigheten ska kunna matas in i en redan överbelastad
spillvattenledning. Det är inte obefogat att tänka sig att denna backventil i praktiken kommer
fungera som vilken annan typ av backventil som helst, det vill säga att vatteninstallationer inte
kan användas när backventilen är stängd eftersom det skulle innebära risk för fastighetsinterna
vattenskador.
Det finns idag en viktig aspekt som framförts av bland annat svenska aktörer, nämligen att
installation av en backventil i den enskilda fastigheten ger upphov till att problemet skjuts
över till grannfastigheter. Detta innebär att berörda fastigheter måste ha backventiler för att
inte drabbas av baktrycksrelaterade källaröversvämningar.12
5.2. Åtgärda källorna till tillskottsvattnet i fastighetens spillvattensystem
I ’’ 4.4 Skadeorsak’’ framgick att orsaken till baktryckssituationen i det allmänna
spillvattensystemet var ett resultat av dels tillskottsvatten från dagvattenhanteringen på
innergården, dels överläckage av dagvatten på det allmänna avloppsledningsnätet.
För att minska risken för källaröversvämningar orsakade av baktryck i det allmänna
spillvattensystemet, har därför bland annat föreslagits att koppla bort brunnen på innergården
från spillvatteneldningen, pumpa upp dagvattnet till maximala uppdämningsnivån och
därifrån låta det falla med självfall till anvisad dagvattenbrunn.
Trots att ett skärmtak ovanför källartrappan minskar belastningen på det allmänna
spillvattensystemet, ger denna tekniska anpassningsåtgärd inte upphov till att minska risken
för källaröversvämningar orsakade av baktryck i spillvattendelen i det allmänna
duplikatsystemet. För att förstå detta måste man jämföra de två identifierade felkopplade
hårdgjorda ytorna med varandra. Innergården på 130 kvadratmeter och källartrappan om
några kvadratmeter får båda lika mycket regn över sig vid lokala och intensiva regn eftersom
ingen av dem är försedda med ett tak. Då båda ytorna är hårdgjorda, innebär det att ytans
storlek är den faktor som påverkar hur stor den alstrade dagvattenmängden blir. Jämför man
mängden vatten som avleds till fastighetens spillvattensystem från brunnen på innergården
med motsvarande mängd vatten från spygatten utanför källartrappan, visar det sig väldigt
snart att tillskottsvattnet från brunnen på innergården är det som orsakar risk för
baktryckssituationer och inte de försumbart små mängderna vatten som avleds från spygatten.
Syftet med skärmtak är således inte att minska risken för baktrycksrelaterade
källaröversvämningar, utan att förhindra att regnvattenmängder ansamlas utanför källardörren
när kapacitetsbrist i det allmänna spillvattensystemet råder.
Ovanstående indikerar alltså på att man i första hand måste sätta in tekniska
anpassningsåtgärder på innergården.
Tilläggas skall är att man inte får bortse från de tillskottsvattenmängder som det allmänna
avloppsledningsnätet ger upphov till i det allmänna spillvattensystemet. Det innebär att vahuvudmannen bör sätta in åtgärder på det allmänna avloppsledningsnätet som ett led i det
12
Al-Dalyohi, Hashim; VA-ingenjör på Malmö Stadsfastigheter. 2015. E-mail. 20 april
24
långsiktiga och förebyggande arbetet mot baktrycksrelaterade källaröversvämningar. Ett
exempel på detta är en stumpinfordring i de otäta spillvattenledningarna på det allmänna
avloppsledningsnätet, som ger en effektiv tätning av skarvarna i de aktuella
spillvattenledningarna och som därmed minskar tillskottsvattenmängderna på grund av
överläckaget på det allmänna avloppsledningsnätet (NCC, 2015).
Vidare måste hänsyn tas till att det ökade flödet i det allmänna spillvattensystemet inte enbart
beror på de vattenmängder som brunnen på innergården avleder till fastighetens
spillvattenservis samt det överläckage av dagvatten som sker på det allmänna
avloppsledningsnätet, utan även vattentillskott från felaktigt kopplade hårdgjorda ytor och
dräneringar hos uppströms belägna fastigheter.
5.3 Den genomförda studiens begränsningar, giltighet och tillförlitlighet
Vad gäller eventuella begränsningar i studien, förekommer främst en begränsning i förslaget
om att koppla bort brunnen på innergården från spillvattenledningen och pumpa upp
dagvattnet på innergården till den maximala uppdämningsnivån så att det med självfall kan
falla till anvisad dagvattenbrunn.
Det krävs nämligen att beräkningar görs på hur mycket vatten som avleds till
avvattningsbrunnen i samband med lokala och intensiva korttidsregn, för att kunna välja en
pump med tillräcklig kapacitet. I beräkningarna måste hänsyn tas till att innergården saknar en
överbyggnad och att stora regnvattenmängder därmed faller ner över innergården i samband
med lokala och intensiva korttidsregn. Man behöver även beakta att takytorna runt
innergården lutar in mot densamma, eftersom detta innebär att stora takvattenmängder rinner
ned mot innergården vid korta intensiva regn när vattnet i hängrännorna svämmar över.
Vidare måste hänsyn tas till att två tredjedelar av ytorna på innergården är hårdgjorda och
resten mjukgjorda, då detta påverkar hur stor avrinningen till avvattningsbrunnen blir. Den
totala vattenmängden som avleds till brunnen på innergården fås i enheten kubikmeter per
timme, 𝑚3 /ℎ, och utifrån detta flöde kan en pump med tillräcklig pumpkapacitet väljas.13
Då inga sådana beräkningar har gjorts, kan inte heller den tekniska anpassningsåtgärden
implementeras direkt i den aktuella fastigheten.
Däremot kan ett annat åtgärdsförslag som också återfinns i ovanstående kapitel direkt
implementeras, nämligen installation av backventil. Det fordras inga beräkningar för att
installera en backventil på fastighetens spillvattenservis i anvisad utgångsbrunn, eftersom
backventiler finns i standardutföranden. 14
Vad gäller den genomförda studiens tillförlitlighet, bör man ställa sig frågan huruvida
förslagen om att åtgärda källorna till tillskottsvattnet i fastighetens spillvattensystem är
tillräckliga för att minska risken för källaröversvämningar orsakade av baktryck i det
allmänna spillvattensystemet. Denna fråga bör ställas eftersom det ökade flödet i det allmänna
spillvattensystemet inte enbart beror på de vattenmängder som brunnen på innergården
avleder till fastighetens spillvattenservis, utan även överläckage av dagvatten på det allmänna
avloppsledningsnätet samt eventuella vattentillskott från felaktigt kopplade hårdgjorda ytor
och dräneringar hos uppströms belägna fastigheter. Det senare måste beaktas särskilt, då den
aktuella fastigheten ligger långt ner i det allmänna avloppsledningsnätet och det finns många
uppströms belägna fastigheter, innebärande att dessa fastigheter kommer att stå för nästan
13
14
Al-Dalyohi, Hashim; VA-ingenjör på Malmö Stadsfastigheter. 2015. Personlig kommunikation. 13 april
Al-Dalyohi, Hashim; VA-ingenjör på Malmö Stadsfastigheter. 2015. Personlig kommunikation. 13 april
25
hela flödesökningen i det allmänna spillvattensystemet i samband med korta intensiva regn
och inte den aktuella fastigheten.
Vidare bör avslutningsvis tilläggas att avloppsvattnet i det allmänna spillvattensystemet, vid
kraftig uppdämning på ledningsnätet, kan överstiga uppdämningsnivån för spillvatten. Det
innebär att avloppsvatten i samband med baktryckssituationer även kan tränga in i källaren via
avloppsenheter som ligger över uppdämningsnivån. Detta är något som måste lyftas fram,
eftersom man kan få för sig att avloppsvattnet i det allmänna spillvattensystemet som högst
kan stiga till uppdämningsnivån för spillvatten, och att man därmed endast behöver skydda
avloppsenheter under uppdämningsnivån mot baktrycksrelaterade källaröversvämningar.
26
6 Slutsats
Utifrån det analyserade och diskuterade materialet har jag kommit fram till att olika tekniska
anpassningsåtgärder sällan kan skiljas helt och hållet från varandra, det vill säga att det i
många fall kan vara svårt att uppnå ett ökat skydd mot källaröversvämningar med bara en
enstaka anpassningsåtgärd. Det fordras ofta en kombination av olika tekniska
anpassningsåtgärder för att uppnå ett fullgott skydd mot källaröversvämningar.
Vidare har jag kunnat dra slutsatsen att det inte alltid är tillräckligt att den enskilda
fastighetsägaren sätter in tekniska anpassningsåtgärder för att minska risken för
källaröversvämningar orsakade av baktryck i det allmänna spillvattensystemet, utan att det
även fordras att huvudmannen för den allmänna vatten-och avloppsanläggningen sätter in
åtgärder som ett led i det långsiktiga och förebyggande arbetet mot baktrycksrelaterade
källaröversvämningar. Ett exempel på det senare är strumpinfordring i otäta
spillvattenledningar på det allmänna avloppsledningsnätet. Det är först när båda parterna
arbetar långsiktigt och förebyggande mot baktrycksrelaterade källaröversvämningar, som
förutsättningarna för bra åtgärdsresultat särskilt föreligger. Ifall den aktuella fastigheten ligger
långt ner i ledningsnätet och det finns uppströms belägna fastigheter som tillför stora
tillskottsvattenmängder till det allmänna spillvattensystemet, förutsätts också att
fastighetsägare till uppströms belägna fastigheter ingår i det förebyggande arbetet mot
baktrycksrelaterade källaröversvämningar.
Ytterligare en slutsats jag kunnat dra utifrån det analyserade och diskuterade materialet är att
det inte är säkert att den enskilda fastigheten uppnår ett ökat skydd mot baktrycksrelaterade
källaröversvämningar med en backventil installerad på fastighetens spillvattenservis. Detta
verkar i många fall bero på antingen bristande underhåll eller felinstallation av backventilen.
27
Referenser
Anglen, L.2015. Översvämningsorsaker. Tyresö kommun.
http://www.tyreso.se/Boende_miljo/Vatten-ochavlopp/Kallaroversvamningar/Oversvamningsorsaker/ Hämtad[ 2015-01-02]
Backman, M. (2010). Dags att dränera?.Viivilla. Tillgänglig: http://www.viivilla.se/gor-detsjalv/dranering/dags-att-dranera/ Hämtad[2015-03-01]
Bergmark, M. 2014. Vart är vi på väg?. Sundsvall: Räddningstjänsten Medelpad.
http://www.cnds.se/Forum2014/Presentationer/1_Vart%20%C3%A4r%20vi%20p%C3%A5%
20v%C3%A4g,%20hur%20ska%20vi%20t%C3%A4nka_Mats%20Bergmark.pdf Tillgänglig
[2015-02-09]
Bryman,A.&.Bell,E.(2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber AB
Burström,H. Bondpä,B. & Näslund,L.2014. Regnoväder orsakade kaos i Skåne. TT.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/skane/hundratals-larm-efter-ovader-i-skane Hämtad
[2015-01-10]
Eksjö Energi AB. 2015. Informationsskrift om källaröversvämningar för fastighetsägare.
Eksjö: Eksjö Energi AB. http://www.eksjoenergi.se/filer/kallaroversv.pdf Hämtad[2015-0215]
Hallagård, H. & Kant, H.(2012). Skadeärenden 2011/2012- Hantering vid extremt väder.
Göteborg: Göteborg Vatten. Tillgänglig:
http://www5.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/E523988C47
8C1708C1257A7F004A1012/$File/TU_Skadearenden2011och2012Hanteringvidextremtvade
r.pdf?OpenElement Hämtad[2015-03-10]
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori.
Studentlitteratur AB
Harysson, C. (2010). Vanliga problem med golv och grunder i småhus. Bygg & teknik.
Tillgänglig: http://byggochenergiteknik.se/press/Vanligaproblemgolvogrundersmahus.pdf
Hämtad[2015-04-01]
Hebrand,M.& Jeppsson,H.(2000). Malmö grundvatten. Malmö: VBB VIAK. Tillgänglig:
http://malmo.se/download/18.663ce4af1240ed89c73800091925/Malm%C3%B6+grundvatten
.pdf Hämtad[2015-03-02]
Hernebring,C.& Mårtensson.E.(2013). Pluviala översvämningar. Konsekvenser vid skyfall
över tätorter.Göteborg: DHI Sverige AB. Tillgänglig:
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/26609.pdf Hämtad[2015-05-01]
Holme, I. &. Solvang, B.(1997). Forskningsmetodik: Om Kvalitativa och Kvantitativa
Metoder. Studentlitteratur AB
28
Johansson, S. 2014. Översvämningsrapport SoF Norr. Intern rapport. Malmö: Malmö stad.
Lidström,V.(2012). Vårt vatten – grundläggande lärobok i vatten-och avloppsteknik. Solna:
Svenskt Vatten AB
Lundblad,U.& Backö,J.(2012). Undersökningsmetoder för att hitta källor till tillskottsvatten.
Växsjö: Svenskt Vatten AB. Tillgänglig:
http://vav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2012-13 Hämtad[2015-02-03]
Milotti, S.(2008). Sanering av Malmö avloppsledningsnät. Malmö: VA-syd. Tillgänglig:
http://www.spildevandsinfo.dk/lynette/itf5.50/knw/wit/ltfknowledge.nsf/WebLTFEmbedVie
w/13AD94974B48512BC125744A0020E53A/$FILE/L%E4gesrapport%202007.pdf
Hämtad[2015-05-09]
Mälarenergi. 2015. Information om dag- och dräneringsvatten. Västerås: Samson.
https://www.malarenergi.se/globalassets/documents/va/info_dag_och_draneringsvatten.pdf
Hämtad[2015-01-13]
NCC. 2015. Flexibla foder. NCC.
http://www.ncc.se/produkter-och-tjanster/strumpinfodring/ Hämtad[2015-06-07]
Olshammar, M.&Baresel, C.(2012). Vattenskador orsakade av baktryck i avloppssystemet –
erfarenheter, regler, hantering och tekniska lösningar. Stockholm: IVL Svenska
Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. Tillgänglig:
http://www.svenskforsakring.se/Global/Rapporter/Vattenskador%20orsakade%20av%20baktr
yck%20i%20avloppssystem_B2029_PA18%202012.pdf Hämtad[2015-02-13]
Orvesten,A. Kristoffersson,A.& Stål,Ö.(2003). Trädrötter och ledningar – goda exempel på
lösningar och samverkansformer. Motala: Svenskt Vatten AB. Tillgänglig:
http://vav.griffel.net/filer/VA-Forsk_2003-31.pdf Hämtad[2015-03-10]
Sandin, K.(2007). Praktisk husbyggnadsteknik. Lund: Studentlitteratur AB
SEVAB.2015. Anslutningsregler. Sevab Strängnäs Energi.
http://www.sevab.com/Privat/Vatten/Anslutning1/Anslutningsregler/ Hämtad[2015-]
SEVAB. 2010. Översvämning i källare. Strängnäs: Strängnäs Energi.
http://www.sevab.com/Global/Vatten/%C3%96versv%C3%A4mning%20i%20k%C3%A4llar
e_Sevab%20100812.pdf Hämtad[2015-04-10]
SMHI. 2014. Extremt kraftigt regn över Malmö. SMHI.
http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/extremt-kraftigt-regn-over-malmo-1.77503 Hämtad[2015-0302]
SP. 2015. Fuktsäkra konstruktioner. Sveriges tekniska forskningsinstitut.
http://www.sp.se/sv/index/services/moist/constr/Sidor/default.aspx Hämtad[2015-04-17]
29
Swinton,M.C.& Kesik,T.J.(2008). Site Grading and Drainage to Achieve High-Performance
Basements. Ottawa, Canada. National Research Council of Canada: Institute for Research in
Construction. Tillgänglig: https://www.nrc-cnrc.gc.ca/ctu-sc/files/doc/ctu-sc/ctu-n69_eng.pdf
Hämtad[2015-02-03]
Teorell, J. &. Svensson, T.(2007). Att fråga och att svara- Samhällsvetenskaplig metod. Liber
AB
Thysell, U.et al. (2007). Klimatförändringarnas inverkan på allmänna avloppssystem underlagsrapport till Klimat-och sårbarhetsutredningen. Östervåla: Svenskt Vatten AB.
Tillgänglig:
http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Dricksvatten/Rapporter/Svenskt%20Vatt
en%20Meddelande%20M134%20(September%202007).pdf Hämtad[2015-01-03]
Träguiden.2014. Markförhållanden och grundläggning – generellt. Svenskt trä.
http://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktivutformning/grundlaggning/grundlaggning/markforhallanden-och-grundlaggning/
Hämtad[2015-03-17]
UMEVA.2014. Omdränering – Information om VA-lösningar för husgrundsdränering. Umeå:
Umeå Vatten och Avfall AB.
http://www.umeva.se/download/18.472dbf4213f09f32875dfb8/1413535566546/Omdr%C3%
A4nering+-+Information+om+VAl%C3%B6sningar+f%C3%B6r+husgrundsdr%C3%A4nering.pdf Hämtad[2015-04-10]
Uppsala Vatten och Avfall AB. 2011. VA-fakta för fastighetsägare. Uppsala: UPPSALA
VATTEN. http://www.uppsalavatten.se/Global/Uppsala_vatten/Dokument/Trycksaker/VAfakta_fastighetsagare.pdf Hämtad[2015-03-19]
VA-SYD. 2013. Viktigt att veta om källaröversvämningar. Malmö :VA-SYD. Hämtad[201503-03]
VA-SYD.2014. Avslutad: Stora problem med översvämningar. VA-SYD.
http://www.vasyd.se/Driftinfo/Kris/Oversvamning-Burlov-Malmo Hämtad[2015-03-10]
VA-verket. 2009. Att drabbas av översvämning. Trelleborg: Trelleborgs kommun.
http://www.trelleborg.se/files/Tekniskaforvaltningen/Vaavdelningen/Filer/oversvamning_web
b.pdf Hämtad[2015-02-21]
Warfvinge.C.& Dahlblom,M.(2010). Projektering av VVS-installationer. Lund:
Studentlitteratur AB
Östberg, J.2007. Rotinträngningar i VA-ledningar – En fallstudie i Växjö. Examensarbete.
Sveriges lantbruksuniversitet. Tillgänglig: http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00001558/
Hämtad[2015-01-05]
30
ÖSK. 2014. Att tänka på om du drabbas av översvämning. Hultsfred: Östra Smålands
Kommunalteknikförbund. http://osk.hultsfred.se/files/2014/11/Informationsfolder-omk%C3%A4llar%C3%B6versv%C3%A4mningar-%C3%96SK-1.pdf Hämtad[2015-04-17]
Bild- och figurkällor
Bild 4.1 – Bild 4.5 . Egen bild från studiebesöket på Håkanstorps Äldreboende.
Tagen april 2015
Bild 4.6. Egen bild från Google Earth.
Tagen april 2015
Figur 2.1. Thysell, U.et al. (2007). Klimatförändringarnas inverkan på allmänna
avloppssystem -underlagsrapport till Klimat-och sårbarhetsutredningen. Östervåla: Svenskt
Vatten AB. Tillgänglig:
http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Dricksvatten/Rapporter/Svenskt%20Vatt
en%20Meddelande%20M134%20(September%202007).pdf Hämtad[2015-01-03]
Figur 3.1. Mälarenergi. 2015. Information om dag- och dräneringsvatten. Västerås: Samson.
https://www.malarenergi.se/globalassets/documents/va/info_dag_och_draneringsvatten.pdf
Hämtad[2015- 01-13]
Figur 3.2. PULS. 2015. Rörinspektion med TV-inspektion. PULS AB.
http://www.pulsab.se/services/tvinspection.aspx Hämtad[2015-06-05]
Figur 3.3- Figur 3.4. Olshammar, M.&Baresel, C.(2012). Vattenskador orsakade av baktryck i
avloppssystemet – erfarenheter, regler, hantering och tekniska lösningar. Stockholm: IVL
Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. Tillgänglig:
http://www.svenskforsakring.se/Global/Rapporter/Vattenskador%20orsakade%20av%20baktr
yck%20i%20avloppssystem_B2029_PA18%202012.pdf Hämtad[2015-02-13]
Figur 3.5. PURUS. 2010. Anvisning för skyddsbrunnen Tryggve. PURUS AB.
http://qbankfrontend.purus.se/deployedFiles/550a141f12de6341fba65b0ad0433500.pdf
Hämtad[2015-06-06]
Figur 3.6. VA-SYD. 2013. Viktigt att veta om källaröversvämningar. Malmö: VA-SYD.
Hämtad[2015-03-03]
Figur 3.7. Olshammar, M.&Baresel, C.(2012). Vattenskador orsakade av baktryck i
avloppssystemet – erfarenheter, regler, hantering och tekniska lösningar. Stockholm: IVL
Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. Tillgänglig:
http://www.svenskforsakring.se/Global/Rapporter/Vattenskador%20orsakade%20av%20baktr
yck%20i%20avloppssystem_B2029_PA18%202012.pdf Hämtad[2015-02-13]
Figur 3.8-Figur 3.10. KESSEL. 2013. Pumpfix F- Backwater Pumping Station. KESSEL AG.
http://www.kessel.com/products/hybrid-lifting-stations/pumpfix-f.html Hämtad [2015-06-06]
31
Bilagor
32
BILAGA A
FÖRKLARINGAR:
DPL= Stuprör (vanligtvis)
= Intagsbrunn
BILAGA B
5
BT
Sö
G
5.
lvg
41
22
5.
5.
6.
8.1
7
97
5.
at
39
3
4.0 6
3.4
an
4
2.3
2.3
5
7
00
97
G
BT G
T
0
50 0 B G
0
BT
10
0
40
BT
BT
5
G
22
G
G
37
5
BT
225
3.4
n
se
sa
4.0
0
53
25
4.
llé
9
PV
5
73
5.
5
n
4.1
50
0
o
ge
n
3.6
3.5
9
1
2.5
2.5
0
2
3
BT
10
4
å
fH
00
G
BT
40
0
G
BT
G
7
.4
46
37
5
BT
G
5.
ka
ge
Ol
BILAGA C
71
5.
D
s
an
vä
G
C
22
BT
4.1
4.
3.
5
8
80
2.6
2.
G
BT
7
69
5.
33
22
7
3.7
23
1
5.0
5
50
50
0
0
BT
BT
50
G
0
1
G
BT
G
0
00
4
4.5
4.
4.4
3.4
46
4.
3
4.
BT
60
0
50
4.3
G
BT
G
77
6
38
00
3 5.92
G
3.
4.
BT
1
45
5.7
20
6
5.
00
40
26
BT
G
0
0B
27
TG
G
PE
45
0
BT
25
3.
3.
BT
G
96
2.
94
2.
80
78
2
PE
0
PV
5.2
4.2
4
BT
G
20
5
3.3
2
4.
4
4.
0
00
3.3
G
BT
5.2
40
LL
1
C
BA
A
KF
5.23
5.2
20
00
43
4
4.2
3
2
60
BT
45
G
5
50
1
0
0B
BT
TG
45
4.2
4
Översikt
0
20
315
P
0
40
VC
4.4
G
88
0
7
PE
G 4.47
BT 3.16
6
4 6 KFALL
BT
G
5
4.
66
BT
40
R
99 E
3H.ÄNG
D
IB
RU
NN
BT
G
PE
EN
0
50
3.1
6
BA
0
G
4.
0
P E .27
2
4.
Datum:
2015-04-24
7
4
43
SANDFÅNG
7
100 m
4.4
BT
G
PE
MUNSTYCKE / ÖVERLOPP
7
G
0
00
2.
3.97
Skala 1:1500 (A4)
40
60
80
BT
2.9
3.9
5.0
0
SANDFÅNG
VA-karta: Håkanstorp 6, Malmö
Signatur: Jens Nilsson
Telefon: 040-635 10 80
Skala:
1:1500
BILAGA D
BILAGA E
BILAGA F
Identifierad källa till tillskottsvatten i
fastighetens spillvattensystem
BILAGA G
Identifierad källa till tillskottsvatten
i fastighetens spillvattensystem
BILAGA H
Placera en backventil på fastighetens
spillvattenservis i denna utgångsbrunn
BILAGA I
Avled dagvattnet på innergården till
denna dagvattenbrunn
Sätt in en kompakt dränkbar
pump inne i avvattningsbrunnen
Avledning av dagvattnet i pilens riktning