Struktur för klassifikation i BSAB 2.0

Struktur för klassifikation i BSAB 2.0
2015-07-13 Anders Ekholm, Klas Eckerberg och Lars Häggström
Struktur för klassifikation i BSAB 2.0
Omfattning för BSAB 2.0
2 (14)
Inventering och klassifikation
Syftet med projektet BSAB 2.0 är att utarbeta ett nytt klassifikationssystem för svensk byggoch förvaltningssektor. Arbetet i projektet BSAB 2.0 innefattar i ett första steg inventering av
byggdelar för olika teknikområden. Syftet med inventeringen är att kartlägga samtliga
byggdelar i en del-av och typ-av struktur. Alla byggdelar ska ges en definition och egenskaper
av intresse för bland annat BIM ska beskrivas. I nästa steg utarbetas klassifikationssystemet,
där samtliga byggdelar inordnas i en typ-av struktur och kodas. Byggdelar ska definieras på
en relativt generisk nivå. Ytterligare specifikation ska kunna göras på ett flexibelt sätt med
hjälp av egenskaper för olika informationsbehov under anläggningens hela livscykel.
Motsvarande arbete ska även utföras för Infrastrukturella enheter, Byggnadsverk, Utrymmen
och Användaraktiviteter. Samtliga arbetsgrupper ska också ta fram en klassifikation av
produktionsaktiviteter och förvaltningsaktiviteter. Arbetet utförs av arbetsgrupper med
domänexperter i samverkan med projektet Systematikgrupp, som har det slutliga ansvaret
för sammanställningen av klassifikationssystemet. Resultatet av inventeringsarbetet
dokumenteras separat för att kunna användas som underlag vid fortsatt utveckling och
underhåll av klassifikationssystemet.
I olika tillämpningar till exempel vid BIM skapas representationer, modeller, med del-av och
typ-av strukturer med användning av klasser från klassifikationssystemet.
Utgångspunkten för arbetet, inklusive de teoretiska grunderna med definitioner av
grundläggande begrepp, beskrivs utförligt i dokumentet BSAB-2-Principer-systematik20150507. I föreliggande dokument diskuteras uppbyggnaden av klassifikationssystemet för
BSAB 2.0, mot bakgrund av en studie av andra klassifikationssystem, bland andra brittiska
Uniclass2 och danska CCS som baseras på den reviderade ISO 12006-2.
Livscykelperspektiv
Utgångspunkten är att byggnadsverk består av byggdelar som kan grupperas i tekniska
system. De tekniska systemen bidrar med sina funktioner till att möjliggöra verksamheten i
byggnadsverket. Systematiken för klassifikation av byggdelar ska stödja hela livscykeln.
Utgångspunkt är verksamhetens krav på bland annat funktion. Krav ska kunna formuleras i
tidiga skeden av utformningen utan angivande av detaljerad teknisk lösning. Detta kan göras
genom att man anger byggdelar med bruksfunktion.
De tekniska lösningarna kan vara olika och ha olika ingående delar. Klassifikationen kan
därför inte endast utgå från ett ”bottom-up” perspektiv, det vill säga från produkter som
bildar olika byggdelar, utan behöver även utgå från ett ”top-down” perspektiv där byggdelar
identifieras utifrån funktionella och konstruktiva egenskaper.
Struktur för klassifikation i BSAB 2.0
Nationella tolkningar av ISO 12006-2
3 (14)
Nuvarande BSAB 96 och det planerade ”BSAB 2.0” baseras på olika generationer av den
internationella standarden ISO 12006-2. Denna ger inga detaljerade riktlinjer hur de
rekommenderade tabellerna ska fyllas med innehåll. De flesta länder som använder
standarden har därför gjort nationella tolkningar. En skillnad mellan den tidigare versionen
av ISO 12006-2 och den nu gällande är att byggdelar i den nya versionen har en del-avstruktur. Standarden anger inte hur byggdelarna ska organiseras för att passa kraven på olika
detaljeringsgrad för sammansatta konstruktioner, till exempel i olika skeden i
byggprocesserna.
En principiellt viktig fråga är då hur indelningen bör göras av byggdelar som är
skiktkonstruktioner, till exempel väggar, yttertak, bjälklag och vägar. I olika tillämpningar av
ISO 12006-2 har man valt olika lösningar. Några av dessa beskrivs nedan. För att underlätta
jämförelsen används klassifikationen av Yttervägg och Väg som exempel.
Sverige
Svenska BSAB 96 har tabeller för Byggnadsverk, Utrymmen, Byggdelar och
Produktionsresultat.
Byggdelstabellen har indelningsgrunden huvudfunktion i byggnadsverk. Tabellen är
gemensam för alla typer av byggnadsverk. På översta nivån i byggdelstabellen finns åtta
objektklasser som var och en fyller olika huvudfunktioner, och under dessa finns ett antal
klasser i 1–5 undernivåer beroende på delfunktion. Byggdelar för anläggning är
huvudsakligen preliminära. Centrala huvudfunktioner för hus är Husstombärande och
Rumsskiljande. För vissa byggdelar finns definierade byggdelstyper, det vill säga byggdelar
med fastställd teknisk lösning.
Tabellen för produktionsresultat har indelningsgrunden utförande (aktivitet på byggplatsen)
och material. Utförande specificeras med hjälp av skede, produktionsmetod,
systemtillhörighet, byggdel, byggnadsverk, konstruktionsmetod, form, läge och typ av
inbyggnadsvara.
Danmark
Danska CCS (Cuneco Classification System) har tre huvudklasser av byggdelar: Funktionelle
systemer som består av Tekniske systemer som består av Komponenter.
Helheten av vägg, fönster, dörrar och öppningar är ett väggsystem. Väggen i väggsystemet har
en ”vægopbygning” bestående av en eller flera ”väggkonstruktioner”. Sådana förekommer
som olika typer, baserat på konstruktiv uppbyggnad, till exempel mur, vikvägg,
skelettkonstruktion och pelarrad. Till alla objekt kan knytas egenskaper till exempel u-värde,
stombärande och hållfasthet.
Komponenter i väggkonstruktioner är av olika typer till exempel Vægbeklædning
(väggbeklädnad), Isolering, Søjle (regel) och Beklædningsplade (beklädnadsskiva, till
exempel gipsskiva). Komponenter klassificeras efter sin ”egenfunktion”, oberoende av vilket
Struktur för klassifikation i BSAB 2.0
eller vilka system de potentiellt kan ingå i. Med egenfunktion avses den funktion
komponenten huvudsakligen är avsedd att ha.
4 (14)
Storbritannien
Brittiska Uniclass2 beskrivs som baserad på den nya ISO 12006-2:2015. Den har också tre
huvudklasser av byggdelar: Element (i tre nivåer) som består av System (i fyra nivåer) som
består av Product (i fyra nivåer). Som exempel ingår byggdelen Vägg i Wall and Barrier
Elements som underindelas i Källarväggar, Ytterväggar, Innerväggar, med flera. Varje sådan
väggtyp består i tillämpliga fall av mindre Element: Väggfundament (External Walls
Substructure), Väggstomme (External Walls Structure), Yttre skyddsskikt (External Skin), Inre
skyddsskikt (Internal Skin), Öppningar (Accessible Openings), Beklädnader (External
Coverings och Internal Coverings), Ytbeläggning (External Finishes och Internal Finishes) samt
diverse kompletteringar.
Dessa väggbyggdelar uppförs av Systems som indelas i huvudkonstruktionstyper, till exempel
Regelkonstruktioner (Framed Wall Structure Systems), Massivskivkonstruktioner (Monolithic
Wall Structure Systems), Utfackningskonstruktioner (Panel Wall Structure Systems) och
Murverk (Masonry Wall Systems). För dessa finns typer huvudsakligen baserat på ingående
material. Systems finns inte i reviderade ISO 12006-2 men liknas vid byggdelstyper, det vill
säga byggdelar med fastställd teknisk lösning (Designed Elements). Systems ersätter klassen
produktionsresultat (Work Result) i tidigare versioner av Uniclass2.
Avslutningsvis består Systems av Products, som förtecknas i en mycket detaljerad varuklassifikation. För väggkonstruktioner finns exempelvis fästelement som spik, skruv och
kramlor, samt beståndsdelar som murblock, reglar och skivor och lister, med typer baserade
bland annat på material. Tabellen innehåller också rena råvaror: gips, bitumen och andra
produkter som behövs för att tillverka byggdelar.
Norge
Det norska klassifikationssystemet för byggdelar baseras på ISO 12006-2:2001 och redovisas
i NS 3451:2009. Tabell för produkter eller komponenter motsvarande Uniclass2 och CCS
saknas. Typer av byggdelar anges i tresiffriga nivåer typ-av och del-av med indelningsgrunden
funktion, men med form och läge antydda i rubrikerna.
Byggdelsklassifikationen har en ny tillämpning i standarden NS 8360:2015, som avser
namngivning och egenskaper för BIM-objekt. Här hänvisas också till standarden för CADlager NS 8351:2010. I denna finns kompletterande byggdelar på fyrsiffrig nivå motsvarande
byggdelstyper, med material som indelningsgrund.
I BIM-standarden beskrivs byggdelen Vägg som bestående av byggdelarna Kärna, Utsida och
Insida. Med Kärna avses konstruktioner som exempelvis regelverk av trä eller stål, eller
murverk av tegel eller lättklinker. Väggen kan ha flera kärnor, som kan vara isolerade eller
oisolerade. Väggens insida och utsida utförs likaledes i olika konstruktioner som gipsskivor
och träpanel.
Byggdelarna i BIM-standarden är av olika typ avseende form (konstruktion), material och
läge. Typerna för varje byggdel förtecknas med sifferkoder. Typer av byggdel beskrivs för
Struktur för klassifikation i BSAB 2.0
5 (14)
byggnadens huvuddelar som ger huset dess primära form och funktion: vägg, bjälklag och tak
med kärna och synliga sidor; takkomplettering; skorstenar och eldstäder; pålar; fönster;
dörrar; bjälkar och pelare; trappor och balkonger.
•
Exempel: koden 2316_1001.198_2001.12_3001.12 utläses Bärande yttervägg av trä (2316
Byggdel)_Träregelverk isolerat (1001 Kärna). dimension 198 mm_ Gipsskiva (2001 Utsida
vägg) 12mm_ Gipsskiva (3001 Insida vägg) enkellager.
Byggdelar:
2316 = Bärande yttervägg av trä i NS 8351:2010
1001 = Isolerat träregelverk (alla koder i 1000-serien avser väggens ”kjerne”)
2001 = Utvändig gipsskiva (alla koder i 2000-serien avser väggens utsida)
3001 = Ett lager med gipsskiva (alla koder i 3000-serien avser väggens insida)
USA
Den amerikanska tolkningen av ISO 12006-2:2001 kallas OmniClass. Byggdelar klassificeras
enligt Table 21 i fyra nivåer, varav de tre första avser typ-av och den lägsta del-av.
Indelningsgrunden är funktion. Under byggnadens Skal (klimatskärm) (Shell ) återfinns bland
annat Yttre vertikala avgränsare (Exterior Vertical Enclosures) och därunder Ytterväggar
(Exterior Walls). Nivån därunder innehåller ytterväggens delar: Fasadskikt (Veneer),
Ytterväggstomme (Exterior Wall Construction), Ytterväggs inre skyddsskikt (Exterior Wall
Interior Skin) och flera kompletterande delar. Även här finns alltså uppdelningen
utsida/stomme/insida.
Omniclass innehåller också en tabell för produktionsresultat (Table 22 Work results) och en
omfattande tabell för produkter, inklusive råvaror som gips och cement (Table 23 Products),
Sammanfattning och analys
Byggdelar i tillämpningar av ISO 12006-2
De fyra system som redovisats ovan kan sammanfattas i följande tabell.
Tabell 1: Sammanställning av delar för väggar i olika klassifikationssystem.
Nya ISO 12006-2
CCS
Funktionelle systemer
(14 st.).
ISO 12006-2:2015
Construction element
Indelningsgrund för
Funktionelle systemer:
funktion,
Exempel: Vægsystem
(väggsystem)
Tekniske systemer (67 st.).
ISO 12006-2:2015
Construction element
2 del-av nivåer, med
”uppbyggande tekniskt
system” som en särskild grupp
skild från övriga tekniske
systemer. bestående av
”vægkonstruktioner” av olika
typer.
Indelningsgrund för Tekniske
systemer: funktion
Komponenter (ca 500 st. med
över 1 000 synonymer).
ISO 12006-2:2015
Construction element
3 typ-av nivåer.
Indelningsgrund för
komponenter: funktion
Exempel: Dækkende komponent
> Afdækkende komponent >
Vægbeklædning (med
materialegenskap)
Struktur för klassifikation i BSAB 2.0
6 (14)
Exempel: Opbyggende teknisk
system > Vægopbygning
Uniclass2
Elements i 3 typ-av nivåer
(14, 60 resp. 516 st.).
Systems i 4 typ-av nivåer (16, Products (nära 5 000 st.) i
182, 651 resp. 983 st.).
5 typ-av nivåer.
ISO 12006-2:2015
Construction element type
ISO 12006-2:2015
Construction product
Indelningsgrund: funktion,
form, läge
Indelningsgrund: funktion,
form, material
Indelningsgrund: funktion,
form, material
Exempel: Wall and Barrier
Elements > External Walls >
External Wall Structures
Exempel: Wall and Barrier
Systems > Framed Wall
Systems > Gypsum Board
Partition Systems
Exempel: Fixed Access Products
> Rigid Board, Panel And Sheet
Products > Mineral-Based
Boards And Sheets > Gypsum
Core Boards
”Delsystem” i 4 nivåer,
inklusive byggdelstyper
(589, 459, 213 resp. 48 st.)
Varor saknas i
byggdelstabellen
ISO 12006-2:2015
Construction element
Gamla ISO 12006-2
BSAB 96
Tekniska system i 2 nivåer
(8 resp 50 st.)
ISO 12006-2:2001 Element
Indelningsgrund: funktion
Exempel: Bärverk > Bärverk i
husstomme
NS 3451
NS 8351
NS 8360
Hoveddeler i 2 nivåer (”1/2sifret bygningsdelsnummer”)
(6 st. resp. 54 st).
ISO 12006-2:2001 Element
Indelningsgrund: funktion
Exempel: Bygning >
Yttervegger
ISO 12006-2:2001 Element
Indelningsgrund: funktion
Exempel: Stomytterväggar >
Stomytterväggar - skivor och
träregelverk eller träbaserade
regelverk
Bygningsdeler i 1–2 nivåer
(”3/4-sifret bygningsdelsnummer”) (ca 250 st.).
Typer av vissa byggdelar (ca
400 st.).
ISO 12006-2:2001 Element och
ISO 12006-2:2001 Element och Construction product
Designed element
Indelningsgrund: funktion, läge
Indelningsgrund: funktion, läge och material
och material (form)
Exempel: Utside vegg >
Exempel: Bærende yttervegger, Gipsplate utvendig
tre
Omniclass
Level 1 (7 st.)
ISO 12006-2:2001 Element
Indelningsgrund: funktion
(form och läge antyds av
rubrikerna)
Exempel: Shell
Level 2 (29 st.) och Level 3
(113 st.).
ISO 12006-2:2001 Element
Indelningsgrund: funktion
(form och läge antyds av
rubrikerna)
Exempel: Exterior Vertical
Enclosures > Exterior Walls
Level 4 (492 st.) Exempel:
Indelningsgrund: funktion,
form och läge.
Exempel: Exterior Wall Veneer
Products (mer än 6 000 st.)
Tabellen innehåller också
råvaror.
ISO 12006-2:2001 Construction
product
Indelningsgrund: funktion,
(form och material antyds av
rubrikerna)
Exempel: Wood Framed
Gypsum Board Fixed Partitions
Struktur för klassifikation i BSAB 2.0
Nivåer
7 (14)
De flesta klassifikationssystem har tabeller för produkter eller varor. Omniclass innehåller
också de råvaror som används för att producera varor.
De danska och norska klassifikationssystemen särbehandlar de delar av huset som ger det
dess huvudsakliga form: väggar, bjälklag, tak med mera. Vad gäller övriga system för
klassifikation och märkning av de ingående delarna, hänvisar man till ISO 81346-2. Denna
klassificerar objekt relevanta för ”industri” efter deras tekniska funktion: energilagrande,
informationspresenterande med mera.
Alla systemen har på den översta nivån relativt få klasser, och vi kan tolka dem som tekniska
system (6–14 st.), som sedan på olika sätt delas in i delsystem. Uniclass2 och BSAB 96
inkluderar också arbeten, till exempel undersökningar, mätningar och underhåll. I Uniclass2
görs det i den omfattande tabellen Systems och i BSAB 96 i den omfattande tabellen
Produktionsresultat.
Indelningsgrund
Byggdelar
De olika klassifikationssystemen har tolkat standardens indelningsgrund för byggdelar olika.
Enligt ISO 12006-2:2001 ska det vara huvudfunktion; enligt den nya ISO 12006-2:2015 är det
funktion, form och läge. BSAB 96 har strikt följt den äldre principen, vilket lett till att delar
med flera funktioner klassificerats som flera byggdelar.
På de lägre komplexitetsnivåerna har material använts som klassificerande egenskap. Detta
gäller också tabellen för produktionsresultat i BSAB 96. Danska CCS använder egenskaper för
att specificera exempelvis material för komponenter. BSAB 96 saknar en egenskapstabell.
Produkter och varor
•
•
•
•
Uniclass2 och Omniclass har båda omfattande tabeller för varor/produkter, med
varierande indelningsgrund.
Norsk standard förtecknar funktionellt indelade typer av produkter.
CCS har relativt sett få funktionellt indelade ”generiska komponenter”.
BSAB 96 saknar varutabell.
Skillnader mellan gamla och nya ISO 12006-2
En avgörande skillnad mellan de båda versionerna av ISO 12006-2 är synen på begreppet
byggdel (element, eller construction element som det heter i den nya versionen). I den tidigare
definierades byggdel som en del av ett byggnadsverk med avseende på huvudfunktion.
Endast funktion finns med som särskiljande i definitionen vilket innebär att begreppet inte
entydigt pekar mot någon särskild konstruktion. Detta var ett avsteg från tidigare
byggklassifikation där den fysiska avgränsningen av delarna var i fokus.
Den nya standarden återgår till principen om den fysiska avgränsningen och vill tydliggöra
att det är konstruktioner som klassificeras. Definitionen av byggdel har därför ändrats så att
den ser helheten funktion, form och läge. Det innebär till exempel att ”Innervägg” inte ses
Struktur för klassifikation i BSAB 2.0
8 (14)
som en funktion utan som en konstruktion med funktionen avskiljande, formen vertikal
skiva, och läget placerad ”inomhus”.
Det finns andra väsentliga skillnader. En byggdel kan bestå av andra byggdelar till den
detaljeringsgrad som det är intressant, till exempel i en BIM eller i ett förvaltningssystem. I
den svenska tillämpningen i BSAB 96 kan man i princip inte indela byggdelar i mindre
byggdelar. Sättet att skapa mindre delar är genom att använda produktionsresultat. Dessa
behandlas dock formellt inte som delar av byggdelar, eftersom de enligt definitionen inte har
samma indelningsgrund. Trots detta anses byggdelar bestå av produktionsresultat vid
tolkningar av BSAB i olika tillämpningar, till exempel vid kostnadskalkylering.
Principer för klassifikationssystemet BSAB 2.0
Byggdelar som objekt eller som attribut
Indelningen i byggdelar kan göras olika beroende på om man vill hantera objekt som klasser
eller som egenskaper. Ett exempel är Fönster, vars delar som Karm, Båge, Ruta och Spröjs i de
flesta byggprocesser inte behöver betraktas som egna objekt utan kan behandlas som
egenskaper hos objektet Fönster. Samma förhållande kan gälla de enskilda reglarna i en
regelkonstruktion, eller betong och armering i en betongbalk.
Byggdelar som system av delar
I byggprocesserna (utformning, produktion och förvaltning) finns behov av byggdelar på
olika sammansättningsnivå. Byggdelar kan betraktas som system i många nivåer av delar: en
indelning i del-av.
En konstruktion som exempelvis ett ventilationsaggregat kan i samband med utformning och
produktion betraktas som en minsta del i ett ventilationssystem, och information om dess
delar hanteras som egenskaper. I förvaltningsskedet kan man däremot i samband med
underhåll eller reparation behöva betrakta en fläkt eller en värmeväxlare som delar av
ventilationsaggregatet. Valet av detaljeringsgrad i klassifikationen av byggdelar beror alltså
av de processer och aktiviteter indelningen ska stödja.
Sammanfattning:
•
•
Betraktat ”top-down” kan en byggdel bestå av andra byggdelar ner till den
detaljeringsgrad som är av intresse i ett projekt.
Betraktat ”bottom-up” kan samma byggdel ingå i olika mer sammansatta byggdelar i olika
nivåer upp till hela tekniska system.
Byggdelar gemensamma för flera system
En konsekvens av denna indelningsprincip är att vissa byggdelar kan ingå i flera olika system.
Exempelvis har Fönster och Lucka gemensamma byggdelar som Karm, Gångjärn, Handtag och
Vädringsbeslag. Dessa kan då sägas tillhöra både klassen Fönster och klassen Lucka.
Struktur för klassifikation i BSAB 2.0
9 (14)
En lösning på detta är att lägga gemensamma klasser på den nivå de är gemensamma. Den
gemensamma nivån för Fönster och Lucka kan vara klassen ”Fönster eller lucka”.
Alternativt förtecknas komponenter i en separat tabell, skild från systemen. Detta är den
lösning som föreslås för BSAB 2.0.
Trenivåprincip som stöd för utformningsprocessen
Byggdelar som kan ingå i flera system av byggdelar blir således upprepade om de läggs in i
byggdelstabellen under respektive systems del-av struktur. Detta ska undvikas. I
tillämpningar som brittiska Uniclass2 och danska CCS hanteras det genom att man har tre
nivåer av byggdelar motsvarande tekniska system, delsystem och komponenter (produkter).
Komponenter grupperas i CCS efter sin tekniska funktion, till exempel ”täckande” eller
”klimatbeskyddande”, snarare än efter systemtillhörighet. Alla komponenter blir på det sättet
möjliga att använda i alla system och delsystem.
Trenivåprincipen stödjer utformning där man först bestämmer en byggdel med
bruksfunktion, därefter kan dess tekniska lösning bestämmas, och slutligen kan de ingående
delarna i den tekniska lösningen bestämmas.
Trenivåprincipen är relativ och gäller för varje utformningsprocess. Utformningen av en
komplex byggdel kan innefatta utformningsprocesser i flera nivåer.
En byggdel som betraktas som en komponent i en utformningsprocess kan vara ett system i en
annan utformningsprocess. Många produkter som köps in vid en entreprenad är komplexa
konstruktioner, men tillverkade i ett sammanhang som faller utanför byggprocessen. Dessa
produkters delar behöver därför inte nödvändigtvis ingå i en byggklassifikation.
Tillämpningen av trenivåprincipen görs i CCS genom att för varje byggdel bestämma typer
med avseende på konstruktiv uppbyggnad, till exempel väggkonstruktion av typen murverk.
Slutligen kan man ange beståndsdelar i väggkonstruktionen som komponenter. I Uniclass2
görs motsvarande genom att man som användare kan kombinera klassen Element med
klassen System, samt ingående Products, till exempel External Walls bestående av Gypsum
Board Partition Systems, bestående av Gypsum core boards.
Tre nivåer är dock inte tillräckligt för att representera hela komplexiteten av del-av
relationer. I CCS har man gjort det möjligt att inom respektive nivå använda flera byggdelar för
att beskriva en komplex konstruktion. Exempelvis innehåller CCS Tekniske system både
väggen och väggens delar, och CCS Komponenter innehåller komponenten Väggbeklädnad,
som kan bestå av komponenterna Putsbruk, Armeringsnät och Kramla.
Trenivåprincipen förekommer också i BSAB 96 dels genom att byggdelstabellen innehåller
hela system för installationssystem, dels genom att vissa byggdelar i hus som till exempel
Yttervägg kan tolkas vara sammansatt av mindre byggdelar som Ytterklimatskärm,
Väggbärverk och Ytskikt. För byggdelar kan anges produktionsresultat som har information
om ingående varor. Tabellerna för byggdelar och produktionsresultat är oberoende av
varandra, och kan enligt principerna för facetterad klassifikation kombineras för att beskriva
en fysisk del av byggnadsverket. Byggdelar tillsammans med produktionsresultat ger mer
kompletta beskrivningar av uppbyggnaden av en vägg.
Struktur för klassifikation i BSAB 2.0
Förslag till trenivåprincip för BSAB 2.0
10 (14)
Rekommendation
BSAB 2.0 ska stödja behovet av klasser i processerna utformning, produktion och förvaltning,
speciellt för BIM. Det innebär att det ska finnas byggdelar i flera sammansättningsnivåer.
Systematikgruppens rekommendation vad gäller tabellstruktur för BSAB 2.0 följer den
trenivåprincip som beskrivits ovan.
Trenivåprincipen innebär följande för BSAB 2.0:
1. På högsta nivån förtecknas tekniska system som möjliggör olika verksamheter.
2. I nästa nivå förtecknas delsystem/konstruktioner som särskilt utformas i
byggprocesserna. Delsystemen uppfyller huvudfunktioner i systemet. Delsystem
specificeras som typer avseende konstruktiv uppbyggnad.
3. På lägsta nivå förtecknas komponenter som ingår i konstruktionerna.
Se också exempel nedan i Tabellerna 2–4.
Definitioner:
1. Tekniskt system: specialiserat system av byggdelar med funktion för en verksamhet.
Anmärkning: Ett byggnadsverk består på högsta sammansättningsnivån av tekniska system som möjliggör
byggnadsverkets funktioner för en verksamhet.
2. Delsystem/konstruktion: system av byggdelar i ett tekniskt system som utformas för en
specifik typ av byggnadsverk.
Anmärkning: Samma typ av delsystem/konstruktion kan ingå i olika typer av byggnadsverk.
3. Komponent: byggdel som realiserar utformningen av delsystem/konstruktioner.
Anmärkning 1: Samma typ av komponent kan ingå i flera olika typer av
delsystem/konstruktioner.
Anmärkning 2: Vid funktionsupphandling ställs vanligtvis inte krav på komponenter.
Anmärkning 3: Komponenter är inte på samma sätt som system föremål för konstruktiv
utformning i den aktuella byggprocessen, utan kan ha utformats i en annan industriell
process och införskaffats till det aktuella projektet. Bestämningen av komponenter görs
istället i form av kvalitet, dimensioner och andra egenskaper.
Observera att de tre nivåerna är oberoende av varandra: delsystem kan ingå i olika tekniska
system, och komponenter kan ingå i olika delsystem. I praktiken utnyttjas dock de flesta
delsystem enbart i speciella tekniska system, och många komponenter används unikt i vissa
delsystem och därmed i vissa tekniska system. Många undantag finns dock: komponenter
som Rör och Kabel kan dyka upp i allehanda system.
Krav på egenskaper kan anges för byggdelar i alla nivåer.
Som exempel visas i följande avsnitt tabeller för de två översta nivåerna för de tekniska
systemen Vägg och Väg.
Exempel: Klassifikation av väggsystem
Ett väggsystem kan sägas bestå av delsystem i form av väggar och öppningskonstruktioner.
Bestämning av delar för en vägg kan göras enligt två alternativ:
1. Kompositionellt synsätt. Väggen betraktas som uppbyggd av en eller flera
väggkonstruktioner, till exempel murverk, regelverk, isolering och beklädnad.
Struktur för klassifikation i BSAB 2.0
11 (14)
2. Funktionellt synsätt. Väggen betraktas ha delar med avseende på funktion och läge, till
exempel ytterskärm, isolering, kärna och innerskärm.
Anmärkning: De funktionella delsystemen enligt alternativ 2 utförs med konstruktioner enligt alternativ 1. En
väggstomme kan utföras som murverk, regelverk och massivskiva; en ytterskärm kan bestå av putsverk,
murverk, skivbeklädnad och så vidare.
I båda fallen består väggkonstruktionerna av mindre delar, här benämnda komponenter.
Klassifikation av väggsystem enligt trenivåprincipen kan då göras enligt Tabell 2.
Tabell 2: Byggdelar i väggsystem.
Klass
Tekniskt system
Väggsystem
Delsystem i väggsystem
Vägg
Delsystem i vägg (alt. 1 kompositionellt)
Väggkonstruktion
Typer av väggkonstruktion
Definition, särskiljande egenskaper
Rumsskiljande vertikal skiva bestående av vägg och
öppning.
Sluten del av väggsystem. Anm: vägguppbyggnad kan vara
genomsiktlig.
Delsystem av vägg med bestämd konstruktion
Putsverk (inkl. nät och skiva)
Murverk
Konstruktion, material
Panelverk (brädor, läkt m.m.)
Konstruktion, material
Regelverk (läkt)
Isolering
Skivbeklädnad (inkl.
underlagsregling
m.m.)
Massivskiva (betong, timmer m.fl.)
Delsystem i vägg (alt. 2 funktionellt)
Väggstomme
Ytterskärm
Tätning
Isolering
Luftspalt
Innerskärm
Öppningskonstruktion
Konstruktion, material
Konstruktion, material
Konstruktion, material
Konstruktion, material
Konstruktion, material
Inre del i vägg som bär upp väggen och eventuell annan
vertikal last.
Utvändig del i vägg som utgör skydd mot regn, strålning,
vind och andra klimatpåfrestningar.
Del i vägg som tätar mot vind, luftfuktighet och andra
klimatpåfrestningar.
Del i vägg som utgör termisk isolering.
Del i vägg som möjliggör luftning av andra väggdelar.
Invändig del i vägg som utgör skydd mot påfrestningar
orsakade av bruk, och som möjliggör olika former av
användning.
Del av väggsystem avsedd för passage av ljus, luft,
personer, varor m.m.
Struktur för klassifikation i BSAB 2.0
12 (14)
Typer av öppningskonstruktion
Fönster
Dörr
Port
Lucka
Öppning
Klassifikation av vägsystem
Motsvarande indelning av Vägsystem kan se ut som i Tabell 3.
Tabell 3: Byggdelar i vägsystem.
Klass
Definition, särskiljande egenskaper
Tekniskt system
Vägsystem
På mark
På bro
Delsystem
Trafikbana
Typ av trafikbana (funktionellt):
Vägbana
Körbana
Vägren
Gång- och cykelbana
Rullbana
Taxibana
Uppställningsfält
Komponenter i trafikbana
Slitlager (bundet/obundet)
Bärlager (bundet/obundet)
Förstärkningslager
Skyddslager
Vägunderbyggnad
Komponenter i vägunderbyggnad
Undergrund
Komponenter i undergrund
Sidokonstruktion
Typer av sidokonstruktion (funktionellt):
Fordonstrafikerad horisontell konstruktion
Struktur för klassifikation i BSAB 2.0
13 (14)
Stödremsa
Innerslänt
Ytterslänt
Bullervall
Trafikö (refug, rondell)
Skiljeremsa (sidoremsa, mittremsa)
Komponenter i sidokonstruktion
Plan
Vägutrustning
Vägmarkering
Trafikutrustning
Åtkomstskydd
Brukarskydd
Byggdelar och varor
Det finns en rad system för hantering av varor. Dessa är vanligen inte klassifikationssystem i
egentlig mening, utan snarare grupperade förteckningar. Exempel: BK04 är namnet på den
varugruppering som utvecklats för bygg- & järnhandeln; Vilma innehåller träprodukter; RSK
innehåller VVS-delar; FINFO hanterar information om mer än 1,5 miljoner artiklar från drygt
fyrahundra leverantörer. Snabbt växande i Sverige är ETIM, som innehåller varor inom el och
vvs, inklusive deras egenskaper.
Gränsdragningen mellan domänerna – förenklat uttryckt mellan bygg/förvaltning och dess
varuleverantörer – är viktig att förtydliga. Frågan är i hög grad präglad av tradition, men
påverkas när nya tekniska lösningar tillkommer. Installationssystemen blir allt mer komplexa
– till exempel för övervakning och styrning av de medieförsörjande systemen – medan
”stommen” i hus och anläggningar i högre grad utförs med konstruktioner och komponenter
som varit kända länge. Detta påverkar också entreprenaderna, där allt större del av arbetet
bedrivs av specialister på de avancerade installationssystemen; kanske av varuleverantören
själv.
Kodning i BSAB 2.0
Denna utveckling talar för att klassifikationssystemet för bygg ska beskriva delsystem och
komponenter med en relativt låg finhetsgrad – ”generiska klasser”– och överlåta så mycket
som möjligt till beskrivning och specialisering med hjälp av egenskaper.
•
•
Egenskaper kan avse funktioner, material, montage- och förvaltningsanvisningar,
beteckning eller klass enligt annat system, till exempel för varuklassifikation.
En annan egenskap kan ange de produktionsresultat som är relevanta för delsystemet
eller komponenten.
För klassifikation och kodning i BSAB 2.0 gäller att:
Struktur för klassifikation i BSAB 2.0
•
•
•
•
14 (14)
Kodningen ska ange tillhörighet till respektive nivå, tekniska system, delsystem/
konstruktioner samt komponenter.
BSAB 2.0 ska tillhandhålla klassifikation och kodning av med en relativt låg finhetsgrad,
baserat på indelningsgrunderna funktion, form och läge.
För ytterligare specificering används egenskaper.
Innan beslut om kodning tas för BSAB 2.0 behöver ett antal befintliga principer
utvärderas.
Referensbeteckningar (märkning)
Det finns standarder som innehåller förslag på klassifikation och kodning. Ett exempel är
ISO/DIS 81346-2 Struktureringsprinciper och referensbeteckningar – Del 2: Klassificering av
objekt och koder för klasser. Standarden anger klasser med tillhörande bokstavskoder särskilt
för komponenter inom det elektromekaniska området inom tekniska områden, som energi,
kemisk industri, byggnadsteknologi, skeppsbyggnad och marinteknologi.
I ett utkast till uppdatering av standarden (IEC-CD 81346-2 ED3) har förteckningen över
komponenter utökats till att omfatta alla byggda konstruktioner. Vad gäller kodning
rekommenderas användning av bokstavskoder: tekniska system med en versal,
delsystem/konstruktioner med två versaler och komponenter med tre versaler. Denna
princip tillämpas i danska CCS.
Som grund för referensbeteckningar kan man använda BSAB 2.0, klassifikation enligt SS-EN
81346-2 eller varuförteckningar från tillverkningsindustrin och från återförsäljarledet.
Referenser
BK04 http://www.branschradet-vilma.se/?articleId=692&lang=SE
BSAB-2-Principer-systematik-20150507. Projekt BSAB 2.0.
CCS, http://ccs.bips.dk/
ETIM http://www.etim.se/
FINFO http://www2.finfo.se/om-finfo.242527.sv.html
ISO 12006-2:2001 Building construction – Organization of information about construction works –
Part 2: Framework for classification.
ISO 12006-2:2015 Building construction – Organization of information about construction works –
Part 2: Framework for classification.
ISO/DIS 81346-2 Struktureringsprinciper och referensbeteckningar – Del 2: Klassificering av objekt
och koder för klasser.
NS 3451:2009 Bygningsdelstabell
NS 8360:2015 BIM-objekter
NS 8351:2010 Byggetegninger - Datamaskinassistert konstruksjon (DAK) - Lagdeling
OmniClass http://www.omniclass.org/
RSK http://www.rskdatabasen.se/
Svensk Byggtjänst (2005). BSAB 96 System och tillämpningar. SB-Rekommendationer nr 10. Svensk
Byggtjänst AB, Stockholm.
Uniclass2, http://www.cpic.org.uk/uniclass2/
Vilma http://www.branschradet-vilma.se/se/produkter-vilmabas/produktomraden.aspx