Augusti 2015

augusti 2015
ifm-konferensen i Austin, texas
Långlivade organiska föroreningar - Joseph Pizzorno
epigenetik och hårmineralanalys - david l. Watts
patientfall med glutenrelaterat syndrom
rapport från ifm-konferensen i austin, texas
VARJE ÅR HÅLLS DET EN VÄRLDSLEDANDE KONFERENS SOM ARRANGERAS AV IFM - THE INSTITUTE OF FUNCTIONAL
MEDICINE. I ÅR VAR TEMAT BL A EPIGENETIK OCH PÅ PLATS FANNS FÖRSTÅS ALPHA PLUS. HÄR FÖLJER EN SAMMANFATTNING AV ELLINOR LADENBERG.
Under sista veckan i maj deltog ett antal personer från
Alpha Plus samt andra svenskar, i den årliga konferensen
som anordnas av den internationella organisationen IFM –
Institute for Functional Medicine. Totalt deltog över 1 000
läkare, nutritionister, näringsterapeuter, sjuksköterskor,
psykologer, osteopater m fl från hela världen för att tillsammans lära sig de senaste rönen och forskningen kring
genetik.
ÄMNEN I KONFERENSPROGRAMMET
• Grundutbildning i genetik.
• Mikrobiomets (tarmflorans) hälsa påverkar genuttrycket.
• Avföringstransplationer hur dessa kan användas och
hur det påverkar genuttrycket.
• Hur viktig metyleringen är och hur den fungerar här
talade bl a Dr Paul Andersson från Anderson
Medical Speciality Associates – en klinik för canceroch kronisk sjuka hur han framgångsrikt jobbar med
gentester och metylering.
• Hur sociala känslor och emotioner påverkar genuttrycket.
• Hur man kan jobba med hjärt- och kärlproblematik
genom att ändra genuttrycket.
• Sportgenetik och genuttryck för att optimera inom
idrotten.
• Etik och moral kring gentester.
MICROBIOTA
Mark Hyman, ordförande i IFM, berättade också om den
första helt nyöppnande kliniken för funktionsmedicin som
öppnat i Cleveland. Den har blivit en fomidabel succé. Hela
klinken är fullbokad i ett år framöver och man behöver
nyanställa hela tiden.
GENTESTER ÄR FRAMTIDEN
Helt klart är att gentesterna har kommit för att stanna
inom hälso- och sjukvården. De är en viktig markör och kan
i många fall vara den sista pusselbiten för att kunna lösa
svåra sjukdomsfall.
Det amerikanska företaget 23andme.com var en av de första
att erbjuda gentester till människor för flera år sedan. Nu
finns det en uppsjö av andra gentester på marknaden.
VARFÖR GENETIK?
Kroppen är en svindlande uppfinning och ju mer vi lär oss
om den desto mer komplex blir den. Genetik är ett mycket
intressant forskningsområde som är på stark frammarsch.
Forskningen har börjat identifiera våra gener mer och mer,
samt hur vi kan använda oss av kunskapen om generna på
ett sätt som främjar vår hälsa. Human Genome Project ( Vad
är det?)har banat vägen för ny kunskap och behandlingar
som kommer ge oss en bättre hälsa.
VARFÖR ÄR GENETIK SÅ VIKTIGT?
När professionella inom funktions- och integrativmedicin får
möjlighet till att tolka den genetiska informationen som klienter
bär på, ger det enorma förutsättningar och möjligheter till
att både förhindra, förbättra och i vissa fall bota människors
sjukdomar.
För att kunna optimera vår hälsa behöver vi både förstå och
leva i harmoni med det genetiska arv som vi har fått.
GENETIKEN I FUNKTIONSMEDICINEN
Man kan tänka sig funktionsmedicin som ett träd, där
rötterna är generna och den grundläggande koden för vilket
typ av träd det blir. Hur trädet sedan utvecklas, och hur bra
det mår, beror på miljön, sol, vatten, näring, klimat o s v. På
samma sätt är det med oss människor, vi har en bas – ett
arv vi har med oss som ger en grundpersonlighet och grundfunktionalitet i våra organ.
Hur vi sedan väljer att förvalta och utveckla vår personlighet och hälsa beror på vår livsstil. Vilken mat vi äter, hur
vi tränar, vilken stress vi utsätts för och vilka relationer vi
har m m.
att bortse från dessa. Men i de allra flesta fall går det att
påverka gen-uttrycket både till det positiva (men också till
det negativa om vi missköter våra
kroppar).
Vad som är helt klart är att vi inte är 100 % fastlåsta i det vi
ärver. Om generna styr 10 – 20 % av vårt liv och vår kropp
så står livsstilen och vår miljö för resterande 80 % – 90 %.
Det är därför vi aldrig kan skylla på att vi har dåliga gener.
Vi har alltid en möljighet att själva kunna påverka vår hälsa
och hur friska vi kommer att vara genom livet. Ibland kan
ärftliga anlag dock vara så starka så att de kan vara svåra
Terapeutkonsult och föreläsare på
Alpha plus.
UTBILDNINGAR OM GENETIK I HÖST!
Alpha Plus och Peter Wilhelmsson kommer att hålla en
kostnadsfri föreläsning kring de senaste rönen från IFM
och genforskningen vid två tillfällen i höst:
Stockholm den 19 oktober kl 18.30
Lund den 26 oktober kl 18.30.
För mer info och anmälan: www.alpha-plus.se
Ellinor Ladenberg
CERTIFIERINGSKURS I GENETIK
29-31 januari 2016 kommer Alpha Plus, i samarbete
med DNA Life, att hålla en certifieringsutbildning med
tolkning och behandling inom DNA i Stockholm.
Kursbeskrivning kommer på vår hemsida och i våra
digitala medier senare i augusti.
PATIENTFALL - FÖDOÄMNESINTOLERENS
SANNA TÖRSLEFF BERGLUND HAR ARBETAT OCH VARIT AKTIV TERAPEUT UNDER MÅNGA ÅR, BÅDE PÅ SIN EGEN PRAKTIK
OCH SOM TERAPEUTKONSULT PÅ ALPHA PLUS. HÄR BERÄTTAR HON OM ETT AV SIN PATIENTFALL.
I min praktik har jag i de allra flesta fall, ca 85 –90 %,
undersökt om klienten har en dold födoämneskänslighet,
dvs en IgG reaktion mot något de äter.
VARFÖR ÄR DET SÅ VIKTIGT ATT VETA?
Den funktionsmedicinska modellen jag jobbar utifrån, går ut
på att försöka hitta underliggande orsaker till symtom, med
hänsyn tagen till genetik, hälsohistorik, livsstilsfaktorer och
de olika fysiologiska systemens samverkan, samt med det
psykoemotionella/spirituella. I sökandet genom dessa olika
aspekter av en individ återkommer ofta tecken på födoämneskänslighet tidigt i livet och därmed försök att motverka
symtomen med läkemedel.
Hos ca 80 % av dem jag testar finner vi känslighet mot
sädesslagen och oftast gluten, men inte alltid. Vid tecken
på möjlig celiaki, bör alltid detta utredas via skolmedicinen.
Det patientfall jag nedan redogör för hade inte fått denna
utredning, och jag rekommenderade inte det heller, eftersom
det var innan Tom O’Bryans första besök här i Sverige. (Tom
O’Bryan, www.thedr.com, föreläste om glutenkänslighet i
Stockholm samt Lund 2014 och 2015.)
PATIENTFALL
Kvinna 40-årsåldern. Söker för återkommande infektioner,
blir förkyld igen så snart hon tillfrisknat från den tidigare
infektionen.
Bakgrund: Urinvägsinfektioner i 5-årsåldern, konstant
nästäppa sedan spädbarnsåldern, har tagit nässpray dagligen
sedan dess, återkommande halsflussar i tonåren.
Behandlades med mycket antibiotika. Återkommande
svampinfektioner i underlivet. Regelbundna migränanfall/
huvudvärk, ansträngningsastma och förkylning varannan
månad.
Läkemedel; allergi-, värktabletter och nässpray, det mesta på
daglig basis.
Näringstillskott: oftast inga, ibland omega 3 och B-komplex,
Transbärstabletter dagligen.
Genetik: Det finns födoämneskänslighet, magproblem hos
modern. I övrigt inget anmärkningsvärt i släkten.
Blodprov för födoämneskänslighet visar starka reaktioner
mot sädesslag inkl. gluten, mejeriprodukter och ägg.
BEHANDLINGSSTRATEGI
Ett års total uteslutning av dessa födoämnen, 2 månaders
behandling med tillskott av Ultra Clear Sustain, Allzym, Ultra
Flora Plus, D-vitamin samt Lipolar Balans.
EFTER 2 MÅNADER
Immunstärkande tillskott och fortsatt probiotika + D-vitamin
+ Omega 3 samt ett multivitamin. Successiv utfasning av
läkemedel.
RESULTAT
18 månader senare kommer detta i mail:
”Tack vare resultaten du fick fram har jag nu ändrat min
kost m m och är nu helt befriad från daglig huvudvärk, inga
fler migränanfall eller urinvägsinfektioner och har bara haft en
förkylning på 16 månader, jag
som brukade vara sjuk varannan
månad. Så tack för det! Är så glad
att jag hittade dig!”
Sanna Törsleff Berglund,
Psykolog och näringsterapeut samt
terapeutkonsult på Alpha Plus
Långlivade organiska föroreningar - pops
DR. JOSEPH PIZZORNO ÄR EN VÄRLDSLEDANDE AUKTORITET INOM VETENSKAPSBASERAD NATURMEDICIN. HAN ÄR
LICENSIERAD NATURLÄKARE, UTBILDARE, FORSKARE, KLINIKER OCH FÖRELÄSARE. BJUDER VI PÅ ETT AXPLOCK UR
HANS KOMMANDE FÖRELÄSNING I STOCKHOLM 5 SEP. (Läs mer om föreläsningen på www.alpha-plus.se)
“Jag är övertygad om att vi alla är bekymrade över den
ständigt ökande förekomsten av gifter i miljön och hur den
späder på våra patienters ohälsa och sjukdomsbörda. Min
första föreläsning som jag höll efter att ha grundat Bastyr
University 1978 hade rubriken ”Miljögifternas effekter
på hälsan”. Det var ett viktigt men frustrerande ämne att
undervisa i eftersom det inte fanns några användbara
läroböcker på den tiden. Forskningen och olika akademiska
resurser tog bara upp den riktigt höga exponeringen för
gifter, med nivåer som förekommer inom gruvnäringen
och andra tunga industrier. Faktiskt gav litteraturen uttryck
för att kronisk exponering på lägre nivåer inte var kliniskt
relevant bland den allmänna befolkningen.”
• Hög molekylmassa (POPs med en molekylmassa under
236 g/mol är mindre giftiga och mindre långlivade i
miljön. Deras effekter är mer reversibla än POPs med
högre molekylmassa.)
• Ofta halogenerade, vanligtvis med klor (ju fler klorgrupper en POPs har, desto mer resistent är den mot
nedbrytning). Enligt forskningsprogrammet NHANES
(National Health and Nutrition Examination Survey)
har laboratoriemätningar visat att mer än 60 procent
av befolkningen har 20 olika POPs, medan vissa POPs
finns hos mer än 80 procent.
HÄLSOEFFEKTER AV POPs
De långlivade organiska föroreningarnas fysiologiska
inverkan är ganska varierande på grund av deras olika
kemiska strukturer, men kanske ännu mer på grund av
deras omfattande epigenetiska effekter. Dessutom är en
av de viktigaste systemiska effekterna av den totala POPsexponeringen att den ökar oxidationen i kroppen, vilket
utarmar antioxidanten glutation. De vanligaste effekterna
som rapporteras omfattar:
• Endokrina störningar (särskilt i sköldkörteln och
könshormoner).
• Störningar i blodsockerregleringen (POPs stör eller
härmar insulinets effekter).
• Skador på mitokondrierna.
• Uppreglering av inflammatoriska cytokiner.
• Störningar i metyleringen.
• Förändringar i arylkolvätereceptorns (AhR)
nukleärtranslokator.
• PPAR-agonist (peroxisomproliferatoraktiverad
receptor).
• Stimulerar uttrycket av TNF-α (tumörnekrosfaktor
alfa).
“För omkring två år sedan, när jag lyssnade på en intervju
med forskaren Jeff Bland, fick jag höra om ny spännande
forskning som inte bara inriktar sig på de organiska
gifternas fysiologiska effekter, utan även de systemiska
effekterna som blir följden av de här kemikaliernas totala
belastning på kroppen. Det var intressant att se det forskningsområdet växa sig allt större, men också starkt
oroväckande med tanke på de många kopplingar som hittats.”
Det kanske största bekymret är de epigenetiska effekterna
och/eller effekterna i livmodern på kommande generationer. Foster och barn är särskilt känsliga för de långlivade
organiska föroreningarnas skadliga inverkan.
DEFINITION AV POPs
Långlivade organiska föroreningar (POPs, persistent
organic pollutants) definieras som ”organiska föreningar
som är resistenta mot miljöns nedbrytning genom kemiska,
biologiska och fotolytiska processer”.
Många sjukdomskopplingar har hittats bland vuxna. De
viktigaste verkar vara diabetes/metabolt syndrom, fetma,
nedsatt neurologisk funktion och hjärt-kärlsjukdom, men
det är tydligt att det finns många fler sjukdomskorrelationer
som jag emellertid inte har utrymme till att ta upp här.
Eftersom ämnena inte bryts ned ansamlas de i levande
organismer och därmed i människors och djurs näringskedjor. Ämnena omfattar bekämpningsmedel, lösningsmedel,
industrikemikalier, mjukgörande medel och andra kemikalier som kännetecknar den moderna livsstilen.
DIABETES
De som befinner sig i den femtedel som har högst POPsexponering har en 38-faldigt ökad risk för att drabbas av
diabetes! Av särskilt intresse är att den vanligtvis stabila
kopplingen mellan fetma och diabetes inte ses hos
personer som saknar mätbara POPs-nivåer. POPs bidrar
till, och tycks till och med kunna ge upphov till, många
av de grundläggande orsakerna till nedsatt glukosreglering, som insulinresistens, dyslipidemi, inflammation och
nedsatt funktion i mitokondrier och bukspottkörtelns betaceller 4-6.
De här organiska gifterna delar vissa kemiska egenskaper:
• Låg vattenlöslighet.
• Hög fettlöslighet (de kan passera genom fosfolipidmembran och ansamlas i fettvävnad).
• Halvflyktiga.
FETMA
Kopplingen mellan exponering för långlivade organiska
föroreningar och fetma är så stark att man ibland kallar POPs
för ”obesogener”, kemikalier som stimulerar utvecklingen av
fettvävnad. En stor del av fetmautvecklingen bland förpubertala barn kan förklaras av epigenetiska mekanismer som
utlösts genom att mamman utsatts för POPs. Korrelationen är
starkare än de allmänt accepterade faktorerna som födelsevikt och moderns kroppsammansättning.
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM
Hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck förknippas med högre
serumnivåer av specifika POPs, både dioxinlika och ickedioxinlika PCB. Varierande effekter mellan könen observerades
för vissa typer av POPs. Exempelvis kunde polyklorerade
dibensodioxiner (PCDD) kopplas till en femfaldig ökning av
risken för högt blodtryck bland kvinnor i den högsta kvartilen,
medan ingen sådan koppling hittades hos män. Däremot
orsakade PCB en två- till trefaldig riskökning bland män, men
inte bland kvinnor.
DIREKTA ÅTGÄRDER
Flera laboratorier mäter numera enskilda POPs i urin, blod
och fettvävnad och utandningsluft. Den stora fördelen är
förstås att man kan se vilken eller vilka POPs som patienten
exponerats för, vilket underlättar identifieringen av källan.
Problemet är att det finns ganska många POPs, så det kan
vara svårt att välja rätt tester, och om många tester görs blir
kostnaden för hög. Fördelen med nedanstående indirekta
åtgärder är att de möjliggör en bedömning av den totala
belastningen och eftersom de finns allmänt tillgängliga som
vanliga labbtester blir kostnaden mycket lägre.
Metyl-B-Komplex
Specialkomponerad produkt med aktiva former av metylgivare
som vitamin B6, B12 och folsyra.
Liposomal Glutation
Liposomal Glutation innehåller flytande
fosfolipidomslutet glutation
Mighty DTX
Unik sammansättning av
näringsämnen, fiber och
alger som alla underlättar
den metaboliska avgiftningen.
LEVERTEST
Levertestet GGT (gamma-glutamyltransferas) tycks vara ett
bra indirekt mått på total kemisk belastning. Allt mer forskning visar att en viktig kroppsrespons på POPs-exponering är
att produktionen av glutation ökar för att underlätta kroppens
avgiftning.
I den övre delen av det ”normala” intervallet visar GGT framtida risk för typ 2-diabetes, graviditetsdiabetes, hjärtkärlsjukdom, högt blodtryck, stroke, dyslipidemi, fettlever, kronisk
njursjukdom och cancer – ofta mer exakt än de allmänt
accepterade riskfaktorerna.
URINSYRA
Läkaren Stephen Genuis - en mycket kunnig kliniker och
forskare inom miljömedicin har sett förhöjd urinsyra i serum
hos sina mest toxinbelastade patienter och att nivån sjönk
när de avgiftats. En undersökning visade på en stark koppling
mellan POPs-ämnena perfluoroktansyra (PFOA) och perfluoroktansulfonat (PFOS) samt urinsyra i serum. Återigen när
halterna låg inom det ”normala” intervallet.
HOMOCYSTEIN
Eftersom POPs försämrar metyleringen är det logiskt att anta
att det finns en koppling mellan POPs-exponering och förhöjda
nivåer av homocystein. Men vid en genomgång av forskningen
den 16 januari 2013 kunde jag inte hitta några rapporter om
en korrelation mellan specifika POPs och homocysteinhalter.
Det är oklart om vi helt enkelt är för tidiga med det här antagandet eller om någon annan faktor utgör ett
hinder för en korrelation. Men jag hittade två studier som fann
en positiv koppling mellan homocysteinhalt och GGT bland
öppenvårdspatienter, både diabetiker och ickediabetiker. Jag
ser fram emot mer forskning som kan hjälpa oss förstå vad
som händer på det här området.
BEHANDLING
Som vid all toxinbelastning handlar den första insatsen om att
minska exponeringen. Eftersom POPs ansamlas och
koncentreras i näringskedjan, är en ekologisk och främst
växtbaserad kost förmodligen den mest effektiva strategin.
Kosten har visat sig vara den största källan till fosfororganiska
bekämpningsmedel hos barn, och när man byter till ekologiskt
producerade livsmedel minskar mängden utsöndrade metaboliter från de här bekämpningsmedlen drastiskt i urinen.
Den andra stora icke-industriella källan är ftalater i hygienprodukter och BPA i många typer av förpackningsmaterial för livsmedel.
Nästa steg är att stötta kroppens egna mekanismer för
eliminering av organiska miljögifter. Två som är av särskilt
intresse är fiber, som binder gifter i tarmen, och glutation som
dels underlättar avgiftning, dels skyddar vävnaderna från
gifternas oxidativa skadeverkan. Stöd för glutationsyntesen,
antingen direkt eller med ämnen som n-acetylcystein som
bidrar till bildningen av glutation, kan vara lämpligt för dem
som löper större risk eller som har högre exponeringsnivå.
Slutligen är det viktigt att tillföra metylgivare som folat, betain
och B12 eftersom vissa eller kanske till och med många av
de skadliga effekterna av POPs sker via epigenetiska
mekanismer på grund av undermetylering. Metylgivande
ämnen minskar risken för flera olika tillstånd, från autism till
hjärt-kärlsjukdom, och är lämpligt för personer med hög
exponering och/eller tecken på nedsatt metyleringskapacitet
(dvs. förhöjt homocystein).
SAMMANFATTNING
I dagsläget uppskattar jag att 75 procent av den allmänna
befolkningen lider av någon form av nedsatt kroppsfunktion
och ökad risk för allvarlig sjukdom på grund av exponering för
giftiga kemikalier. Siffran är naturligtvis högre bland patienter
med kroniska sjukdomar. Slutsatsen är att minskad
exponering för gifter och förbättrad
avgiftning är en grundsten i den
integrativa medicinen.
Dr. Joseph Pizzorno
Text ur “Integrative Medicin” Vol. 12, No
2, 2013
Översättning: Helene Sandström på
Ordbytet Kommunikation
Näring, epigenetik och hårmineralanalys
EPIGENETIK
I uppslagsverket Encyclopedia Britannica definieras epigenetik
som ”studien av den kemiska förändringar hos specifika
gener, eller en organisms genassocierade proteiner.
Epigenetiska förändringar kan definiera hur celler uttrycker
och använder genetisk information. Termen epigenetik kom i
bruk i början på 1940-talet, när brittiska embryologen
Conrad Waddington använde den för att beskriva interaktioner mellan gener och genprodukter som styr utveckling
och ger upphov till en organisms fenotyp (dess observerbara
egenskaper).
Sedan dess har upptäckter gjorts genom epigenetiska
studier som revolutionerat forskningsområdena genetik
och utvecklingsbiologi. Forskare har hittat en rad möjliga
sätt att kemiskt modifiera deoxiribonukleinsyra (DNA) och
proteiner som kallas histoner vilka har täta kopplingar till
DNA i cellkärnan. Dessa förändringar kan bestämma när,
och till och med om, en viss gen ska uttryckas i en cell eller
organism”(Encyclopedia Britannica, 2008).
Lite enklare uttryckt kopieras generna som finns i DNA hos
båda föräldrarna och nedärvs sedan från generation till
generation. Detta ger egenskaper som ögonfärg, längd, vikt,
blodgrupp osv. DNA förs vidare till nya celler under utvecklingen och även när de reproduceras i kroppen. Epigenetik
är vetenskapen om hur nedärvda egenskaper modifieras
eller ändras av andra influenser än en förändring av DNAsekvensen.
Genomet är det genetiska materialet som finns inuti cellen,
medan epigenomet reglerar genernas uttryck. Med andra
ord kan icke-genetiska eller icke-ärftliga faktorer leda till att
gener uttrycks på olika sätt, genom att specifika gener antingen aktiveras eller tystas via onormala metyleringsprocesser.
EPIGENETISKT UTTRYCK
Epigenetiken påverkar genuttrycket hos ett embryo - genom
att aktivera och inaktivera gener som styr stamcellernas
differentiering - till specialiserade celler som hjärtceller,
muskelceller, nervceller, hudceller osv. Efter födseln kommer
allt fler influenser att påverka genomet. De omfattar miljöfaktorer, hormoner, stress och näring. Näringens effekter
börjar redan i livmodern och påverkas av mammans
näringsstatus och miljö. Även hennes känslomässiga status
kan påverka fostrets utveckling. Ärftliga epigenetiska förändringar i genuttrycket är mottagliga för miljöpåverkan, till
skillnad från genetiska mutationer av DNA-sekvenser.
NUTRIGENOMIK OCH NUTRIGENETIK
Forskningen om kostens effekt på det epigenetiska uttrycket
blir allt mer omfattande. Kombinerade studier av näring och
epigenetiskt uttryck har lett till ett nytt forskningsområde
som kallas nutrigenomik.
Nutrigenomik beskrivs som en gren inom genomiken och innebär att man observerar effekterna som kostens beståndsdelar har på genuttrycket. Nutrigenetik är en annan term som
används för att beteckna studier av enskilda genetiska
variationer - eller svar på miljö, kost eller näringsämnen baserat på enbaspolymorfier inom genomet. Båda de här
forskningsområdena strävar efter att kunna identifiera individuella näringsbehov så att en personanpassad näringsstrategi
kan implementeras i behandlingen och förebyggandet av
sjukdomar.
TUNGMETALLER OCH GIFTER
Exponering för gifter och tungmetaller tidigt i livet kan bidra
till sjukdomsutveckling senare i livet via epigenetik. Det är
välkänt att mineralbrister kan försämra nervsystemets
utveckling. Järnbrist är ett bra exempel. Emellertid är det
också känt att för mycket järn också kan försämra den
neurologiska utvecklingen. Vissa näringsämnen kan orsaka
störningar i hälsan senare i livet om det råder brist på dem
i kosten, men ett överskott av samma ämnen kan vara lika
skadligt. Dessa ämnen omfattar bland annat järn, koppar,
mangan och zink.
Tungmetaller som bly, kadmium, kvicksilver och arsenik är
också giftiga för nervsystemet, och om man utsätts för dem
tidigt i livet, kan de bidra till sämre neurologisk utveckling
och andra skadliga effekter senare i livet. Man talar därför
om ”sjukdomar med ursprung i fosterstadiet”, vilket antyder
att tidig exponering för metaller i miljön kan programmera
gener till att uttryckas senare i livet – så kallad fosterprogrammering.
METYLERING
Även om DNA-metylering är det område man forskat mest
inom i den epigenetiska processen som reglerar genuttrycket, har man i studier kunnat visa på förhållandet
mellan mineralobalans och neurologisk funktion med hjälp
av hårmineralanalyser. Kadmiumhalten i hår jämfört med
referensgrupper, har visat sig vara högre bland barn med
intellektuell funktionsnedsättning, inlärningssvårigheter,
dyslexi och lägre IQ (Wright, 2007).
Sanders och kollegor undersökte effekten av kadmiumexponering bland mammor och deras nyfödda. Kadmium
är känt för att kunna gå via moderkakan från mamman till
fostret och påverka dess utveckling. Studien visade att
kadmium har negativa effekter på DNA-metyleringen hos
både mammans och fostrets DNA (Sanders 2013).
FÖLJDERNA AV LÅNGVARIGA NÄRINGSBRISTER OCH SJUKDOM
De amerikanska, nationella näringsrekommendationerna
avser främst att förebygga kortvarig bristsjukdom. Exempel
på sådan sjukdom är skörbjugg som beror på C-vitaminbrist,
beriberi på grund av niacinbrist, struma på grund av jodbrist och rakit på grund av D-vitaminbrist. Emellertid är det
numera erkänt att otillräckligt intag av många näringsämnen
på lång sikt leder till flera utbredda kroniska sjukdomar i de
industrialiserade länderna som kan ta flera år på sig att ge
sig till känna.
Näringsbehoven som måste tillgodoses för att förhindra
dessa kroniska sjukdomstillstånd är högre än de som måste
uppfyllas för att förebygga effekterna av kortvariga bristtillstånd. Därför drar läkaren och forskaren Robert Heaney
slutsatsen att ”rekommendationerna som enbart bygger på
att förebygga indexsjukdomar inte längre är biologiskt
försvarbara” (Heaney, R.P. 2003).
kollegor diskuterar mineralhalten i hårprover som tagits från
kvinnor med fertilitetsproblem som genomgått provrörsbefruktning. Kvicksilver, zink och selen analyserades.
Kvicksilverhalten i håret visade på en negativ korrelation till
antalet folliklar och äggceller efter stimulering av äggstockarna. Zink- och selenvärdena korrelerade däremot positivt
med antalet äggceller efter äggstocksstimulering.
Enligt datamaterialet hade kvicksilver en skadlig inverkan,
medan zink och selen hade en positiv inverkan på äggstockarnas respons på behandlingen med gonadotropin inför
provrörsbefruktningen. Forskarna fann att mineraler som
zink och selen kan vara viktiga för reproduktionen och att de
speglar långvarig miljöexponering och koststatus. De drog
slutsatsen att hårmineralanalys är en metod som möjliggör
undersökning av effekterna från långvarig exponering för
hormonstörande ämnen och näringsstatus på reproduktiva
utfall (Dickerson et al.2011).
METABOLOMIK OCH NÄRINGSBEDÖMNING
En artikel som presenterades vid ett symposium om experimentell biologi diskuterade hur man förbättrar människors
näringsstatus genom genomik, proteomik och bioteknik.
Den relaterade till näringsforskning om framtidens kost och
hälsa. Artikeln tog också upp metabolomik (forskning om
metabolismen) och det faktum att människor är olika i
avseende på hur de svarar på en viss kosthållning.
När vi förstår mångfaldens konsekvenser ser vi att problemen
med metabol reglering samt deras orsaker och åtgärder
måste anpassas efter individen för att kunna lösas” (German
et al. 2003). Det är uppenbart att individuella metaboliska
bedömningar och riktade näringsbehandlingar är mycket
viktigare än de allmänna näringsrekommendationerna.
VITAMINTILLSKOTT KAN HJÄLPA TVÅ MILJARDER BARN
En artikel på förstasidan i USA Today den 24 mars 2004
belyste vikten av rätt näring redan tidigt i livet för att ett barn
ska kunna uppnå sin fulla fysiska och intellektuella potential.
Cutberto Garza, chef för Förenta nationernas kost- och
näringsprogram vid FN-universitetet, sa i artikeln att ”När
ett barn behöver järn eller A-vitamin eller jod, behöver hon
det nu. Och om hon inte får det, kommer vi att betala för
det resten av hennes liv. Men om behovet tillgodoses är de
positiva resultaten alldeles fantastiska.”
Det är välkänt att näringsbrister börjar utvecklas långt
innan några tecken eller symtom blir märkbara. Det gäller
även näringsmässiga obalanser. De positiva eller negativa
följderna av barnets näringsstatus börjar redan före befruktningen med mammans egen näringsstatus.
HÅRMINERALMÖNSTER, FORTPLANTNING OCH HORMONSTÖRANDE ÄMNEN I MILJÖN
Det är känt att kemikalier i miljön kan påverka fertiliteten.
Dessutom tror man att tungmetaller som kvicksilver samt
vissa mineraler kan påverka människans fertilitet och
reproduktionsförmåga. En rapport från Dickerson och
PERSONANPASSAD NÄRING OCH HÅRMINERALANALYSER
DNA-metyleringen är förmodligen den mekanism som man
förstår bäst inom den epigenetiska forskningen. Acetylering,
ubikitinering och fosforylering är också kända för att kunna
modifiera genomet. För att metyleringsprocessen ska inträffa
krävs ett tiotal viktiga näringsämnen, däribland mineraler
som zink, magnesium, koppar och selen samt vitaminer som
B12, folat, kolin, C-vitamin, B2 och niacin med flera. Vart och
ett av de här näringsämnena är viktiga för en normal
metyleringsreaktion, men också det inbördes förhållandet
mellan näringsämnena.
Hårmineralanalysen kan vara ett av de mest prisvärda testerna
för att ta fram resultat om ett stort antal näringsämnen och
deras inbördes förhållanden. Den ger också information om
en individs näringsstatus i förhållande till tungmetaller från
miljön. Dessutom kan den vara ett utmärkt verktyg för att
ta fram personliga näringsrekommendationer med näringsämnen som är kända för att påverka epigenomet. Därmed
kan hårmineralanalysen vara ett kraftfullt hjälpmedel för
klinikern i definitionen av långvariga närings-obalanser och
näringsbrister som hotar att leda till kronisk sjukdom.
David L. Watts, Ph.D., forskningschef
Översatt av Helene Sandström på Ordbytet
Kommunikation
PÅ UTBILDNINGSFRONTEN
Detox och tarmhälsa
Kursen lägger fokus på hur man kan integrera en diagnostik- och behandlingsstrategi vid indikationer på exotoxiner och endotoxiner och att titta på orsak och verkan. Hur ser kopplingen ut med
toxiner som kommer utifrån och toxiner vi skapar själva?
5 sep i Stockholm, Ersta Konferens kl. 10 –17. Pris 1 800 kr exkl. moms
Erbjuda
nde
Gå båd !
a
dagarn
a
f
ö
husapotek med Pekana
2 400 k r
r
PEKANA Homeopatmedel har ett större användningsområde än du kanske
vet om. De är ett alternativ till behandling av mer akuta symtom som halsfluss,
urinvägsinfektion, “resmage” m.m.
Anita Kraut är utbildad naturläkare från Tyskland. Hon delar med sig av sin erfarenhet av holistiska och synergistiska terapier.
6 sep i Stockholm, Ersta Konferens kl. 10 – 16. Pris 900 kr exkl. moms
frisk hud - frisk tarm
En viktig väg till att få en frisk hud är att börja titta på kopplingen mellan magproblem och obalans i huden. Huden är en del av immunförsvaret som skyddar kroppens inre mot främmande
partiklar samt smittoämnen och utgör den första försvarslinjen. Föreläsare är läkarna Isabelle
Dequenne och Mieke Van Den Driessche
12 sep i Stockholm, Ersta Konferens kl. 09.30 – 17.30. Pris 1 800 kr exkl. moms
För att se hela vårt utbud av Utbildningar och föreläsningar;
gå in på vår hemsida eller titta i foldern "utbildning & kurser hösten 2015"
Info och anmälan: [email protected] eller gå in på www.alpha-plus.se
TA REDA PÅ OM DET
KAN BERO PÅ GLUTEN
Passa på att certifiera dig till
Glutenspecialist och gå den
kostnadsfria utbildningsdagen
24 oktober i Stockholm.
Läs mer på vår hemsida:
www.alpha-plus.se
Många är drabbade av känslighet eller intolerans mot gluten
Boka tid hos en certifierad
utan att veta om det. Gluten kan förutom magbesvär orsaka till
glutenterapeut!
exempel huvudvärk, trötthet och hjärndimma. Det kan också
Gå in på www.alpha-plus.se/glutenspecialisten
vara en bidragande orsak till ”läckande tarm”, vilket innebär att
för att boka en tid och läsa mer om hur gluten kan
skadliga ämnen och bakterier kommer ut i kroppen. Forskning
påverka din hälsa.
tyder på att gluten kan ha en koppling till en mängd hälso‑
problem och inflammatoriska processer i kroppen.
Vi på Alpha Plus är glutenspecialister, och om det visar
Nytt
på hma-supporten
ulrika sunnerheim-dahlman
sig att du har de här problemen, kan vi erbjuda olika åtgärds‑
Ulrika
- Dahlman
kommer att överta
Ulrika är klinikchef på
programSunnerheim
tillsammans med våra
certifierade glutenterapeuter.
SUPPORT PÅ HÅRMINERALANALYS
supporten för hårmineralanalyser fr.o.m. 17 augusti.
Öppettider är: måndag - onsdag kl. 09.00 - 12.00
Gå in på www.harmineralanalys.se, där du läser hur du
går tillväga.
/alphaplusab
Odenplans naturhälsa i
Stockholm. Hon är certifierad
näringsterapeut och auktoriserad
zonterapeut/reflexolog och har
mer än 15 års erfarenhet av HMAbalansering.
@alphaplusab