Tryggt med eTillsyn Prästlivet under ytan Nya bostäder i Åhus
Transcription
Tryggt med eTillsyn Prästlivet under ytan Nya bostäder i Åhus
Monica Nilsson, undersköterska på Skogåsa ....... SIDAN 16 Skånehuset har blivit Östra kommunhuset ... SIDAN 3 NR 3, JUNI 2015 – Så här ser ”nattvakten” ut, säger Paul Davidsson på omsorgsförvaltningen. Tryggt med eTillsyn Med hjälp av en webb-kamera, lite större än en tennisboll, kommer hemtjänsten i Centrala området i Kristianstad att erbjuda ett antal kunder tillsyn nattetid utan att behöva gå in och störa. Omsorgsförvaltningen räknar med att börja använda så kallad eTillsyn hos fem kunder i september. SIDAN 6 Prästlivet under ytan Guldpublik i gröna Tivoliparken. Hasse Andersson och den fina sommarkvällen lockade storpublik till premiären av Musikaliska Strandhugg. Strandhugg! ”Det var sommar, det var guld och gröna skogar...”. Med Hasse Anderssons premiär på Musikaliska Strandhugg tog sommaren fart i ett grönskande Tivoliparken. Uppemot 10 000 besökare kom för att njuta av folkkär musik och fint väder. Ytterligare åtta torsdagskvällar med gratiskonserter i Tivoliparken återstår. Sätt igång att planera picknickkorgar som passar till de olika artisterna. Du hittar dem på: SIDAN 11 I fem veckor har arkeologer grävt ut den gamla prästgårdstomten norr om Trefaldighetskyrkan. På denna plats, som tills nyligen var en liten park, ska ett nytt församlingshem byggas. Här har arkeologer för första gången fått möjlighet att undersöka en stor yta med lämningar efter den äldsta civila stadsbebyggelsen i Kristianstad. Under gräsmattan låg 1600-talet och bara väntade. SIDAN 8 Nya bostäder i Åhus Om allt går enligt planerna kan de första bostäderna i ett nytt bostadsområde strax söder om Transval i Åhus vara klara för inflyttning år 2020. Planen är att området på sikt ska få ett hundratal nya bostäder, företrädesvis som tätare bebyggelse i form av rad- och kedjehus. Din informationstidning från Kristianstads kommun – läs mer på www.kristianstad.se SIDAN 4 2 Strax intill Krinova Science Park, nära högskolan, föreslås Kristianstads nya badhus ligga. EVA BERGLUND HAR ORDET Vi behöver inte välja! Jag har aldrig kunna välja. Jag kunde utan problem sätta mig in Gösta Ekmans kval när han i min ungdoms radiosketch skulle välja kvällstidning. Allting har ju mer än en sida. Så är det också med platser som lockar till besök. Landsbygden och naturen har alltid lockat mig. De vita sandstränderna längs Hanöbukten är lika härliga året runt. Sol och bad på sommaren och härligt uppfriskande promenader på hösten. Ålabodarna som berättar sin unika historia. Eller skogen. Underbar granskog vid sjöarna i norr där den mjuka mossan lyser grön och svampkorgen blir full när jag har turen och svampexperterna med mig. Och bokskogen förstås. Magiskt ljusgrön över vitsippemattan på våren och färgsprakande på hösten. Å andra sidan är det så fantastiskt med de öppna hagmarkerna. Här kan man göra cykelturer genom gammal kulturmark med picknickkorgen packad med godsaker från någon av våra gårdsbutiker. Tänk så mycket gott som kommer från landsbygden. Fast jag har svårt att avstå folklivet i staden. Härligt att strosa runt och shoppa och sitta ner och ta en fika på något mysigt kafé och titta på folk som passerar förbi. På vår gamla fina teater är utbudet av teater och musikaler alltid spännande och i vårt nya Kulturkvarter bjuds det massor av konserter. Här har man verkligen mycket att välja på. Restaurangerna är många och tilltalar alla plånböcker och smaklökar och sommartid kan man njuta live-musik på flera av våra uteserveringar. Och så vill man hinna med alla utställningar på Regionmuseet och i Konsthallen. Naturum Vattenriket, byggnaden som ligger som ett rede i vassen, lockar besökare ut i naturen men erbjuder också utställningar, föredrag, konserter och god mat i restaurangen med utsikt över staden. Och landsbygden. Förra året fick Kristianstads kommun pris både som Årets Stadskärna och som Årets landsbygdskommun. Kanske är det just därför jag älskar trakten där jag bor. Jag behöver inte välja! Vi som bor i Kristianstads kommun är så lyckligt lottade att vi har både och! Eva Berglund, turismstrateg Kristianstads kommun PÅ GÅNG I KOMMUNEN Badhus föreslås vid högskolan badhusbygge . Kristianstads nya badhus bör ligga vid högskolan. Ingen annanstans i närheten av centrum finns tillräckligt bra mark för ett så känsligt bygge. Den 17 juni tar kommunfullmäktige ställning till förslaget. När placeringen av ett nytt badhus i Kristianstad började utredas fanns två starka alternativ. Det ena var Barbackaområdet vid Tivoliparken, den klassiska platsen för badhus i Kristianstad. Det andra var på idrottsområdet på Söder bakom Ica Maxi. Undersökningar visade att båda platserna erbjuder stora svårigheter för ett bygge av den här dimensionen. Experterna avråder helt från badhusbygge där grundvattnet ligger nära markytan. – Många badhusbyggen i landet har drabbats av stora problem. Vi vill därför välja en plats där förutsättningarna är de bästa tänkbara. På tomten bredvid högskolan och Krinova får vi bästa möjliga bad för pengarna, säger projektledaren Susanne Weidemanis i Kristianstads kommun. På den utpekade tomten vid Stridsvagnsvägen, snett emot bowlinghallen, finns stadig mark med gott om plats för badhus och parkeringar. Ett badhus kan här byggas i ett plan med teknik och bassänger i källarnivå. På alla andra platser som har studerats krävs pumpning, pålning och byggnader i flera våningar ovan mark. När markförhållandena väckt intresset för platsen vid högskolan upptäcktes även andra fördelar. – Busslinje 4 och en del regionbussturer går redan ganska tätt till högskolan. Det är också lätt att komma dit med cykel, bil och skolbuss. När Kristianstadslänken är fullt utbyggd med bussgata till högskolan blir det ännu enklare, säger Susanne Weidemanis. Andra fördelar är att platsen ligger nära Vattenrikets besöksplats på Näsby fält, nära bostäder och nära den nya skola som planeras på vid Stridsvagnsvägen. Allmänheten och de föreningar som finns i Tivolibadet har lämnat synpunkter och önskemål om vad de vill ha i ett badhus. När lokaliseringen är beslutad fortsätter arbetet med utformningen. I förstudien finns förslag om motionsbassäng, träningsbassäng, undervisningsbassäng, terapibassäng, varmvattenbassäng, familjebad med lekredskap och rutschbana, gym och relaxavdelning med bastubad och massagepool. Badhusbygget beräknas kosta nära 350 miljoner kronor. Den årliga nettokostnaden beräknas till knappt 17 miljoner, vilket kan jämföras med de 11 miljoner om året som Tivolibadet kostar. I kostnad per kommuninvånare och år blir det drygt 180 kronor i det nya badhuset mot 120 kronor i dag. Tivolibadet har passerat sitt bäst-före-datum och bedömningen är att det kan hålla längst till 2020. Risken är stor att delar av badhuset måste stängas redan 2018. Ett nytt badhus vid högskolan på Näsby kan stå färdigt i slutet av 2019. Ett badhusbygge på annan plats i centrum, där det skulle krävas rivning, sanering eller pumpning, fördröjs ytterligare minst ett par år. – Även om det finns en stark önskan om ett centralt placerat badhus, måste projektgruppen se till fakta och göra den realistiska bedömningen att placeringen vid högskolan på Näsby ger oss det bästa tänkbara badhuset till rimligaste kostnad på kortast möjliga tid, säger Susanne Weidemanis. Snoka – ditt nya digitala bibliotek Berättelser som berör på bokfestival Kristianstad fullt till brädden av vatten Tema-designade lekplatser för alla Utöver att låna böcker kan du få lästips, topp-listor och recenserade titlar. I bibliotekskatalogen kan du låna eböcker och beställa böcker från alla folkbibliotek i Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby och Östra Göinge. Du kan själv vara delaktig genom att skapa användare och betygsätta böcker, www.snokabibliotek.se. Ann Heberlein, Yvonne Hirdman, Anna Laestadius, Susanna Alakoski, Katerina Janouch, Elizabeth Wein och Christoffer Carlsson gästar Kristianstad Bokfestival den 3-5 september. Bluesartisten Louise Hoffsten inleder festivalen. Vattenriket upptar 80 procent av kommunens yta. För vattenälskare finns havs-, insjöbad och bassänger. Friluftsbaden är öppna från 10 juni till mitten av augusti. Information, öppettider och kontaktuppgifter finns på Kristianstads kommuns hemsida, www.kristianstad.se/ bad. Prova en ny lekplats i sommar! Runt om i de större orterna i kommunen finns det tema-designade, tillgänglighetsanpassade lekplatser som byggts i samarbete med invånare, lokala för eningar och grupper. Läs mer om ”lek för alla”-lekplatser på Kristianstads kommuns hemsida, www.kristianstad.se/lekforalla. 3 I AUGUSTI GÅR FLYTTLASSEN Tre verksamheter flyttar till Östra kommunhuset I augusti flyttar kommunarkivet, arbete och välfärdsförvaltningen och omsorgsförvaltningen in i det nyrenoverade Östra kommunhuset. Från och med den 1 september är det dit du vänder dig när du vill ha kontakt med någon av de tre verksamheterna. inflyttning . En ny besöksentré, till vänster om den gamla entrén, leder in till det nybyggda besökscentret som tidigare var Region Skånes fullmäktigesal. Den tidigare lite mörka och murriga sessionssalen har fått en ljus och öppen känsla med en välkomnande reception och väntrum med lekfulla detaljer. Den tidigare entrén blir personalentré. Besökscentrum I besökscentret finns 27 mötesrum i olika storlekar. Några familjerum innehåller också leksaker till barnen. Alla mötesrum är försedda med en liten skrivare, överfallslarm och en extra säkerhetsutgång. – Säkerheten ska finnas där för att både besökare och medarbetare ska känna sig trygga i mötet. Men i bästa fall ska den inte märkas, säger Mårten Svensson, kommunens projektledare för bygget. Ljus och modern teknik Besöksentrén och besökscentret har genomgått stora förändringar medan andra delar av huset inte har förändrats så FAKTA/SIFFROR 6 maj 2014 startade ombyggnationen av Östra kommunhuset Östra kommunhuset har fått en ny besöksentré och ett besökscentrum i gamla Skånehusets fullmäktigesal. Men fortfarande är det Carl Fredrik Reuterswärds ”Pennan” som välkomnar besökare och anställda. Tre kommunala verksamheter och kommunens tryckeri flyttar in i augusti. mycket. Den stora skillnaden från tidigare är de ljusa färgerna och den moderna tekniken som finns i alla mötesrum. I den ursprungliga planeringen av huset var avsikten att bygga om kontorsdelarna till flexibla kontorslösningar. I stället har den befintliga strukturen med kontorsrum behållits enligt önskemål från de inflyttande förvaltningarna. Gemensam arbetaplats Den tidigare huvudentrén görs om till personalentré och den tidigare allmänna restaurangen börjar flytta in redan i maj och kommer att ha forskarplatser i anslutning till arkivet. Sedan tidigare ryms regionens och kommunens gemensamma tryckeri i huset. Ett överfallslarm i varje besöksrum för allas trygghet. Urban Antonsson, elektriker, sätter upp ett av larmen. blir endast tillgänglig för medarbetarna som personalmatsal. Ett skyddsrum inreds för kommunens arkiv. Kommunarkivet Öppnar 1 september Den 1 september öppnar Östra kommunhuset för besökare. Då har det gått över ett år sedan regionens tidigare högkvarter började anpassas till kommunhus. I slutet av sommaren flyttar drygt 360 medarbetare från omsorgsförvaltningen, arbete och välfärdsförvaltningen och kommunarkivet in i de nyrenoverade lokalerna. De har tidigare haft sina arbetsplatser bland annat i Kvarnen, på Södra kasern-området, vid biblioteket och på Östra Kaserngatan vid gamla Tempotorget. Två kommunhus När Östra kommunhuset öppnar finns Kristianstads kommuns centrala förvaltningar lokaliserade på två platser i Kristianstad. Östra kommunhuset vid Björkhemsområdet och Rådhus Skåne vid Stora Torg. Planeringen av flytten har pågått i ca tre år 360 personer kommer att ha sin placering i huset Huset har cirka 1 200 fönster och alla är målade tre gånger 27 besöksrum och 2 akutrum i nya besökscentret 25 mötes- och konferensrum 110 miljoner kronor kostade renoveringen inklusive inredning och möblering I juni-juli möbleras huset med både återanvända och nyinköpta möbler AV-tekniker Jörgen Wernefeldt visar hur medarbetare kan styra datorn från projektorn i mötesrummen, och hur datorskärmen kan bli en väggtavla. Personal från omsorgsförvaltningen ser fram emot att flytta in i de nya lokalerna i Östra kommunhuset. 4 Nya bostäder i Transval Om allt går enligt planerna kan de första bostäderna i Transval vara klara för inflyttning omkring år 2020. nybyggnation . Kristianstads kommun har skrivit ett så kallat markanvisningsavtal med fastighetsutvecklarna Hallskär AB och Gillöga AB om ett nytt bostadsområde strax söder om Transval, vid den gamla glassfabriken i Åhus. – Planen är att området på sikt ska få ett hundratal nya bostäder, företrädesvis som tätare bebyggelse i form av rad- och kedjehus, säger Patrik Möller, mark- och exploateringschef i Kristianstads kommun. Planerna diskuteras Markanvisningsavtalet innebär att fastighetsutvecklarna och Kristianstads kommun kommer att föra diskussioner om planerna för det nya bostadsområdet. – Nästa steg för kommunen är att ta fram en detaljplan för området, därefter kan fastighetsutvecklarna med hjälp av Nytt bostadsområde söder om Transval – De första bostäderna i det nya bostadsområdet i Transval kan vara klara 2020, säger Patrik Möller, mark- och exploateringschef i Kristianstads kommun. sina arkitekter ta fram förslag på hur bebyggelsen kan se ut, säger Patrik Möller. Detaljplan 2017 Detaljplanen kan vara klar till © Stadsbyggnadskontoret, Kristianstads kommun hösten 2017, då kan fastighets© Stadsbyggnadskontoret, Kristianstads kommun utvecklarna köpa marken av Strax sydost om Transval, vid den gamla glassfabriken, planeras ett hundratal nya bostäder i form av kedjehus. kommunen. Därefter tar det ungefär ett år att anlägga gator vara inflyttningsklara kring gelse med rad- och kedjehus. – Det är viktigt att det här och parkområden och att dra 2020, säger Patrik Möller. – Det kan nog bli aktuellt nya bostadsområdet anpassas fram vatten och avlopp. Ambitionen är att etappvis med någon enstaka villa i varje och knyter an till området i hel– Därför är det väl rimligt att bygga ut området och det blir i etapp av utbyggnaden, säger het, säger Patrik Möller. tro att de första bostäderna kan huvudsak alltså tätare bebyg- Patrik Möller. BO SVENSSON ÄR ÅRETS MILJÖPRISTAGARE 2015 Har skapat en oas för hotade arter miljöpris . Lantbrukaren Bo Svensson fick ta emot Kristianstads kommuns miljöpris på Kristianstads födelsedag den 22 maj. Han får utmärkelsen för sitt föredömliga och kontinuerliga arbete med att på flera sätt bevara den biologiska mångfalden. Mitt i odlingsmarken har Bo Svensson skapat rekreationsplatser för insekter. Genom varsam skötsel av sina marker på Ripa Sandar bidrar han till att rädda hotade arter. – Jag är intresserad av fåglar och det kostar inte så mycket extra att lämna lite mark åt djur och växter, så det tycker jag det är värt. Små saker, som att märka ut vipbon innan man plöjer, gör stor skillnad för fåglarna, säger Bo Svensson. Biologisk mångfald Bo Svensson driver tillsammans med sin bror Åke Svensson lantbruksföretaget Bröderna Svensson HB i Ripa. De odlar i huvudsak stråsäd, potatis och sockerbetor och har även ett litet antal nötkreatur. Bo och hans bror var de första som tecknade naturvårdsavtal i Skåne, år 2009. – Jag är vetgirig och nyfiken och söker information och kunskap om tänkbara lösningar för att gynna den biologiska mångfalden, säger Bo Svensson. Barnkammare för hotade Det har gjort att hans marker har blivit som en barnkammare för många hotade arter i det sandliga odlingslandskapet. Till exempel har Bo Svensson skapat yngelplatser för noshornsbagge, skapat sandblottor i de sandiga betesmarkerna för att gynna hotad flora och fauna, anlagt lärkrutor och deltar i projektet Lantbrukare och fågelskådare i samverkan. Omsorg och eftertanke Alla marker sköts med omsorg och eftertanke. På ett fält har Bo Svensson sått in solrosor, rödklöver och honungsört. Här har han skapat en liten oas i odlingslandskapet, för insekternas skull. Hans insatser för insekter uppmärksammades år 2013, då Bo Svensson fick ta emot utmärkelsen ”Sveriges entomologiska förenings markägardiplom. Unika värden Motiveringen till Kristianstads kommuns miljöpris beskriver hur Bo Svensson har förstått vilka nationellt unika biologiska och kulturella värden han förvaltar på sina marker inom Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Bo Svensson har visat att det är möjligt att bevara dessa värden inom ramen för ett rationellt jordbruk. Bo Svensson är ett föredöme att lyfta fram för andra markägare i odlingslandskapet. Årligt pris Kristianstads kommun delar varje år ut miljöpriset och 10 000 kr till en person, skolklass, företag, organisation eller förening som gjort betydelsefulla insatser inom miljöområdet. Av tradition delas priset ut den 22 maj, Kristianstads födelsedag. – Det kostar inte så mycket extra att lämna lite mark åt djur och växter, så det är värt det, säger årets miljöpristagare Bo Svensson, Ripa. 5 i city Välkommen på fest i Kristianstad Ebbot Lundberg, Isa, Robin Stjernberg och en rad andra stjärnor dyker upp när det är Sommar i City i Kristianstad 2-11 juli. Kristianstads sommarfest innehåller allt från musik och matmarknader till stadslopp för alla med spring i benen och studentspex om en kung på hal is. festival . Festivalen Sommar i City arrangeras nu för tredje året i rad av Kristianstads kommun i samverkan med näringsliv, föreningar och olika externa aktörer. – Det är förberedelsearbetet och arbetet som sker under jord som är tidskrävande, säger Karl-Erik Svensson, projektledare på C4 Teknik för invallningen av Kristianstad. Ny vall står pall för översvämning I april 2015 startade bygget av Västra vallen, som är en del i den totala invallningen av Kristianstad. 600 meter vall från Lillövägen ska ansluta till Härlövs backar, plus 150 meter på andra sidan Lillövägen. invallning . Bygget ska vara klart i april 2016. Det låter som lång tid för att bygga 750 meter vall… – Det kan tyckas så, men det är inte bara att köra hit lite fyllnadsmassor och lägga upp en vall. Kanske hade det fungerat på annat håll, men inte i Kristianstad, säger Karl-Erik Svensson, projektledare på kommunen för invallningen av Kristianstad. Mycket föreberedelser Förutom ett långt förberedande arbete med tillståndsprövningar, projektering och pappersexersis är det en hel del att tänka på vid själva anläggningen av vallen. Anslutningsledningar för avrinningsvatten måste flyttas eller förstärkas på grund av belastningen från vallen. Därefter skalas drygt en halv meter av det befintliga ytlagret av. Ytla- gret består mest av jord, som sedan återanvänds, överst i slänterna på vallen. Ytskiktet skalas av för att marken ska förstärkas med så kallade KC-pelare. Totalt 16 000 hål om vardera 60 centimeter i diameter borras ner till fastare mark, som här är mellan 2 och 15 meters djup. – Samtidigt som pelar-borren är i rörelse blandas cement med lervällingen i marken och på så vis blir det en form av pelare, säger Karl-Erik Svensson. Vattensjuk terräng Över pelarna läggs en slits med bentonitlera i mitten av vallen, en vattenabsorberande lera som blir som en form av tätskikt, och därefter fylls på med lermorän, grus och högst upp bärlager. – Det är förberedelsearbetet och det arbete som sker under jord som är tidskrävande, säger Karl-Erik Svensson. Vi har två maskiner som borrar KC-pelare från var sitt håll, men det tar sin tid i alla fall. – Terrängen här är väldigt vattensjuk, men som väl är har vi haft en gynnsam vinter med endast lite snö. Annars hade det fortfarande kunnat stå vat- ten här i maj månad, säger Karl-Erik Svensson. Basen på vallen kommer att bli 20 meter bred och på toppen vid nivå + 5,20 meter över havet eller cirka 3 meter högre än omkringliggande mark – kommer vallen att vara 4 meter bred. – Linnérundan kommer att gå uppe på Västra vallen. En skötselväg anläggs innanför vallen, säger Karl-Erik Svensson. Innanför vallarna kommer även den yttersta gränsen att gå för ett planerat våtmarksområde. 40 procent invallning klar Med de 750 meterna vall vid Lillövägen har drygt 40 procent av det totalt planerade vallbyggandet i kommunen tillgodosetts. Vallbygget kostar 25 miljoner kronor och av det har Kristianstads kommun beviljats statsbidrag om 60 procent från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. – SMHIs prognoser gör gällande att havsvattennivån kommer att stiga en meter fram till år 2100. Västra vallen, som vi bygger nu är dimensionerad för nivå + 2,0 meter i havet och 527 m3/sekund i Helge å. Stjärnspäckat Många populära evenemang och aktiviteter återkommer i årets program, men festivalkonceptet för 2015 innehåller också en del nyheter. Ebbot Lundberg. – Den här gången kommer vi att ha en scen på Stora Torg och vi har bokat flera stora artistnamn, berättar Frida Ewers på Kristianstads kommun som är projektledare för Sommar i City. Robin Stjernberg, David Lindgren, Isa, Hurricane Love och Artmade inleder på fredagen den 3 juli. På lördagen har vi Ebbot Lundberg, Skyscraper, Andreas Weise, Anne-Lie Rydé och Linus Flink på torgscenen. Husband båda kvällarna är The Husbands. Musikaliska Strandhugg i Tivoliparken De som vill komma i sommarstämning redan första festivaldagen tar sig till Tivoliparken och Musikaliska Strandhugg torsdagen den 2 juli. Här kan man lyssna på Timo Räisänen som sjunger Ted Gärdestad-låtar. – Lokala akter på väg uppåt får chansen att höras och synas på Biljardkompaniets Äntligen Festival 8-11 juli, och på Södertorg framträder bland annat Annika Herlitz som spelar Elsa i filmen Frost, är andra festivaltips från Frida Ewers. Stadsloppet en del av festivalen Kristianstads stadslopp Startskottet arrangeras i år som en del i Sommar i City. Stadsloppet i fjor blev en succé med mer än 1 400 deltagare till start. En nyhet i 2015 års upplaga är att banan kontrolleras av Svenska Friidrottsförbundets förbundsbanmätare, så att det blir ett officiellt godkänt 10-kilometerslopp. Stadsloppet den 3 juli är öppet för barn, ungdomar och vuxna. Start och mål är i Tivoliparken. Tivoli och festligheter för barn och studenter Samma dag är det premiär för Barnens Salongers sommarföreställningar på Regionmuseets innergård. Sommarteatern för barn firar 15-årsjubileum i år. Stora delar av ensemblen består av feriejobbande skolungdomar från Kristianstads kommun. Onsdagen den 8 juli blir det Barnens dag i Tivoliparken med ponnyridning, Pidde Pannkaka, ett helt tält fullt med ormar och spindlar, nöjesfält och mycket annat kul. Under alla festivaldagarna finns även Axels Tivoli på Södertorg. Den 10-11 juli gästspelar studentspexarna från Kristianstads nation i Lund teatern med ett nyskrivet Krischanstaspääx, Tåget över bält – Karl X Gustav på hal is. Bondens egen sommarmarknad Sommarprimörer och annat gott kan inhandlas på Bondens egen marknad på Stora Torg, med ett utbud av nyskördat, närproducerat och småskaligt från bönder och mathantverkare runt om i Skåne, och på den italienska matmarknaden The Italian Village på Lilla Torg. På www.sommaricity.com hittar du fler aktiviteter och mer information om vad som händer under Sommar i city. 6 – Den lilla webbkameran kan se i nästan totalt mörker. Till den hör en router. Nattpatrullen får kontakt via en läsplatta, berättar Paul Davidsson. Digital teknik för tillsyn och trygghet nattetid mörkerseende . Med hjälp av en liten webb-kamera, cirka 15 centimeter hög och lite större än en tennisboll, kommer hemtjänsten i Centrala området i Kristianstad att erbjuda ett antal kunder tillsyn nattetid utan att gå in och – oavsiktligt – störa eller väcka kunden. Vi kallar det eTillsyn. För kunden är det helt frivilligt att tacka ja. Tekniken ersätter inte den mänskliga kontakten man har med hemtjänsten. Det finns ingen kund i området med enbart nattillsyn, säger Paul Davidsson på omsorgsförvaltningen. Han är projektledare, och leder arbetet med att ta fram rutiner kring installation av den digitala tekniken, och för hur tillsynen hanteras. Under september Förvaltningen räknar med att i september börja använda webb-kamera hos fem kunder. Det är så många utrustningar som finns. Behörighet krävs av personalen, och en liten krets utbildas framöver. Faktorer som påverkar urvalet av kunder är främst att personen är beviljad tillsyn nattetid, har en så pass god hälsa att det är möjligt att nattpatrullen inte alltid gör fysiska tillsynsbesök och att kunden är motiverad. Motiverad är exempelvis den som blir störd när någon kliver in på natten bara för att titta till, fortsätter Paul Davidsson. Den digitala tekniken Webbkameran kan vridas nästan 360 grader, den kan riktas uppåt och nedåt och är kopplad till en router. Denna router har i sin tur kontakt med en läsplatta, som nattpatrullen har med sig och använder efter personlig inloggning. De kan – Den digitala tekniken ersätter naturligtvis inte den mänskliga kontakten, säger Paul Davidsson, projektledare på omsorgsförvaltningen. styra kamerans rörelser via plattan. Alla tre enheterna har uteslutande kontakt med varandra. – Kameran kan bara ”prata” med sin egen router. Den har ingen kontakt med webbkameran hos en granne. Personal kan heller inte komma i kontakt med någon annans webbkamera via plattan, förklarar Paul. Max en halv minut För att inte inkräkta på kundens integritet är det bara korta stunder som nattpatrullen kan titta genom kameran, 30 sekunder högst åt gången. Och det är enbart möjligt under en begränsad tid, en timme vid lämpligt klockslag, som man kommer överens om med kunden. Lite flexibelt, utifrån kundens behov. Ser att allt är OK Syftet med den digitala tillsynen är att snabbt se om kunden ligger i sin säng – eller på golvet. I så fall kan man snabbt åka dit, utifrån samma prioritetsordning som råder i dag. Det kan vara en hemtjänstkund som brukar sova oroligt vid 1-2 på natten, och som känner sig trygg med tillsyn då. Under den timmen kan hemtjänstpersonalen gå in hur många gånger som helst för Webbkameran är liten, vridbar nästan 360 grader, och för tankarna till en figur som kunde vara hämtad ur Star Wars-filmerna. den korta tillsynen, om man upptäcker avvikelser som i så fall rapporteras. Kombinerad tillsyn Användningen av eTillsyn kommer till en början att kombineras med fysisk tillsyn, så att man vet att alla bitar fallit på plats. – Vi har stort fokus på trygghet, säger Paul Davidsson. 7 FORSKNING OM MAT- OCH MÅLTIDSTEKNIK FÖR ÄLDRE Näringsrik kost en utmaning Gruppen äldre i samhället växer snabbt. Många är friska och aktiva och klarar sig självständigt långt upp i ålder. Andra är sköra och sjuka, en del lider av undernäring. måltidslösning . Sedan årsskiftet har kommuner och landsting ett större ansvar för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring. Man kan ganska enkelt ”förstärka” den vanliga kosten genom att använda produkter med mer protein och energi. Ibland behövs också mer fett. Äldre får en ändrad ämnesomsättning, och då räcker inte alltid frukost, middag och kvällsmål i små portioner för fullgod näring. – Även om det kanske är svårt att ändra sina rutiner kan det åtminstone ibland vara bra att våga tänka lite nytt kring maten, säger Viktoria Olsson, lektor i Mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad. För en tid sedan tog hon emot pris för sitt arbete inom forskningsprojektet ”Mat och måltidsteknik för ett hälsosamt och oberoende åldrande”, som finansierats av Familjen Kamprads stiftelse. Flera utmaningar Att då och då välja annan mat, och införa nya vanor kring måltiderna – kanske äta varm mat två gånger om dagen, i stället för ”som man alltid har gjort” - är inte den enda utmaningen. Att äta med fingrarna – plockmat – om man har svårt med bestick kan bära emot när man lärt något annat sedan barnsben. Och att laga mat och äta ensam är trist. – Att acceptera att man är äldre och behöver äta annorlunda är också en utmaning, säger Viktorias forskarkollega Maria Nyberg. Viktoria och Maria efterlyser fler platser där äldre kan mötas och kanske äta tillsammans, i stället för att sitta ensamma hemma. Orsaker till slarv Det finns många orsaker till slarv med maten och risk för undernäring. Sinnet för lukt och smak blir sämre, och matlusten minskar. En ostmacka till kvällen får kanske duga. Men varierar man med en smörgås med ägg, makrill eller en skiva lax ger det mer proteiner och näring. Sjukdom och medicinering kan göra att det är svårt att svälja. Är man drabbad av skakningar kan det bli svårt att kontrollera att maten verkligen hamnar i munnen. Men det finns hjälpmedel, både enklare och mer avancerade. Banar väg för sjukdomar Undernäring i sig banar väg för andra sjukdomar. Det tar längre tid att återhämta sig efter sjukdom. Benskörhet på grund av brist på D-vitamin gör att man faller lättare. Tillskott av D-vitamin är därför viktigt. Undernäring kan leda till svårläkta sår, och dålig munhälsa med svårigheter att äta som följd – allt blir som en nedåtgående spiral. VIKTORIA OCH MARIA Viktoria Olsson tog tidigare emot Skåneländska Gastronomiska Akademiens pris för Årets forsknings/innovationsinsats, inom ramen för ett projekt som genomförts i samarbete mellan Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet, Mälardalens Högskola och företaget Bestic. Vid det senare finns ett äthjälpmedel, som kan styras via ögonrörelser. Sparbanksstiftelsen Färs och Frosta delade ut 10 000 kronor för forskningsprojektet kring nya måltidslösningar. Pengarna användes för att forska i USA tillsammans med forskarkollegan Maria Nyberg. – Viktigt med kost och social gemenskap! Att äldre, och personer med behov av särskilt stöd, får näringsriktig kost ingår i omsorgsförvaltningens kvalitetsarbete. Med tanke på hur ålderskurvan ser ut de närmaste femton åren behövs mer förebyggande insatser för att bibehålla hälsa, ork och ett självständigt liv hos fler. – Jag berättar gärna vad man ska tänka på för ett hälsosamt åldrande. Det handlar både om kost och betydelsen av social gemenskap, säger Therese Denker, dietist i omsorgsförvaltningen. Therese Denker har en folder med tips och goda råd att ta med till exempelvis pensionärsföreningar och kommunens Mötesplatser Omsorgsförvaltningens dietist, Therese Denker, kommer gärna ut till pensionärsföreningar och Mötesplatser med information om kost och hälsosamt åldrande. Extra protein och tillräckligt med energi är viktigt för äldre. Det blir förstås svårt att ta informationen till sig om man inte identifierar sig som äldre. I kommunens uppsökande verksamhet i hemmiljö hos personer som fyller 80 kan det vara lättare att ställa frågor och bilda sig en uppfattning om personens matvanor. – Ibland kan det vara bättre med en färdigrätt, om inte orken räcker, hellre än en ostsmörgås varje kväll, säger Therese. Hon tipsar gärna om extra äggula, och mer proteinrika mejeriprodukter. Samtidigt poängterar hon att äldre ju inte är en homogen grupp. Det ska inte gå för lång tid mellan måltiderna, inte heller mellan kvällsmat och frukost. – Utan tillräcklig energi under dygnet bryts musklerna ner, och man orkar mindre, säger Therese Denker. När det gäller mängden salt i kommunens mat får vi ett lugnande besked: – Vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer när det gäller salt i maten. Fotnot Det är samhällsekonomiskt mest lönsamt att äldre bor kvar i egen bostad jämfört med i vårdboende. Flera saknar dock stöd av släkt och vänner. Nya sätt att tänka kring hjälpprodukter och tjänster behövs mellan ”inte tillräckligt sjuk för hjälp” och ”inte tillräckligt frisk för att ordna hjälp själv”. Omeletter eller kokta ägg är exempel på enkla rätter med energi och mycket protein. Bra mat och lättlagat för t.ex äldre, säger forskarkollegorna Maria Nyberg och Viktoria Olsson från Högskolan. De har nyligen återvänt efter en internationell måltidskonferens med nya rön i bagaget från Montclare State University i New Jersey. Recept på kvällsrätter med energi och protein Mandelpudding (2 portioner) 2 ägg 50 gram flytande margarin 1 dl kvarg med vaniljsmak 1 dl mandelmjöl Gör så här: Vispa äggen och blanda i mandelmjölet. Blanda sedan i det flytande margarinet och vaniljkvargen. Häll upp i en liten ugnsfast form, grädda i 200 grader i cirka 15 minuter tills puddingen stannat. Serveras ljummen med till exempel bär och/eller söt sås. Söt sås till efterrätter 2 dl kesella, 10 % ½ msk vaniljsocker 2 äggulor 2 msk hallon/jordgubbssylt 8 ARKEOLOGISK UTGRÄVNING AV PRÄSTGÅRDSTOMTEN KLAR Under gräsmattan låg 1 Kulturmiljöpedagog Helén Lilja och grävledaren Ing-Marie Nilsson tror att tegelgolvet som grävts fram kan ha legat i prästgårdsköket. Kristianstads första prästgård var en trelängad anläggning med innergård av kullersten. Prästgården började byggas 1617 och revs 1678. utgrävning . Tallrikar av kinesiskt porslin, tyska ölstop och rökpipor från Holland. Vackra glas till vinet, stiliga kakelugnar i rummen. Tusentals framgrävda skärvor blir tillsammans en inventarieförteckning från Kristianstads första prästgård. Det var rika präster som bodde här på 1600-talet, de kunde unna sig livets goda. I fem veckor har arkeologer grävt ut den gamla prästgårdstomten norr om Trefaldighetskyrkan. På denna plats, som tills nyligen var en liten park, ska ett nytt församlingshem byggas. När det gjorts utgrävningar tidigare i Kristianstad har intresset främst varit inriktat på stadens militära förflutna. På prästgårdstomten har arkeologer för första gången fått möjlighet att undersöka en stor yta med lämningar efter den äldsta civila stadsbebyggelsen. Under gräsmattan låg 1600-talet och väntade. – Prästgården revs 1678 och det märkliga är att den aldrig byggdes upp igen. På andra ställen i stan har det byggts nya hus och där är kulturlagren söndergrävda, men prästgårdstomten var nästan helt orörd, säger Helén Lilja, kulturmiljöpedagog och arkeolog på Regionmuseet i Kristianstad. Bryggde eget öl Prästgården började byggas 1617, tre år efter att Kristianstad grundats. Den var en trelängad anläggning med bostadshuset utmed Västra Storgatan. I den delen har påträffats en välbevarad källare. Intill nuvarande Hertig Carls Gata har hittats rester av ett tegelgolv som kan ha legat i Svartglaserat kakel med motiv hittades överallt på prästgårdstomten. Det har en gång i tiden suttit i praktfulla kakelugnar. prästgårdens kök. En mindre byggnad har eventuellt varit ett brygghus. Öl var vardagsdrycken och bland fynden på prästgårdstomten finns bland annat en tappkran till en öltunna och hänklar från ölkrus. Vatten hämtades från en stensatt brunn, som också grävts fram. Skånsk hushållskeramik, tyskt stengods och holländsk fajans kunde arkeologerna förvänta sig att hitta på en stadsgård i Kristianstad. Men en udda skärva överraskade dem. – Prästen i Kristianstad har ägt kinesiska porslinstallrikar. Blåvitt porslin från Kina var något mycket exklusivt på 1600-talet, berättar Helén Lilja. Stora markarbeten Christian IV lät anlägga sin nya stad och fästning ute på Allön i Helgeåns träskmarker. – När vi undersökt prästgårdstomten har vi fått bekräftat att det inte var så enkelt att bygga Kristianstad, säger grävledare Ing-Marie Nilsson. Vi är förvånade över hur mycket man har behövt göra innan man ens kunde börja bygga. – Tomten lutade och hade låglänta områden, och för att få en jämn nivå och hårdgöra ytan måste man fylla upp med schaktmassor. Det var ett stort arbete. I de äldsta lagren på prästgårdstomten har hittats medeltida tegel och det tyder på att utfyllnadsmaterial hämtats från annat håll, till exempel Åhus och Vä, och transporterats till Kristianstad. Husen blev ved Undersökningen har genomförts av arkeologer från Sydsvensk Arkeologi AB i samarbete med Regionmuseet i Kristianstad och Jönköpings läns museum. På temat ”Arkeologi och belägring” har Helén Lilja haft visningar för skolklasser på olika nivåer, från mellanstadiet till gymnasiet. Eleverna har bland annat fått höra henne berätta om de dra- 9 1600-talet och väntade Medeltida tegel i 1600-talsstaden Kristianstad förbryllade arkeologerna. När den ojämna tomten skulle jämnas ut har troligtvis fyllnadsmaterial transporterats dit från Åhus eller Vä. Eleverna på introduktionsprogrammet på Österänggymnasiet och deras lärare i svenska Eva Karlsson tyckte det var spännande att höra Helén Lilja berätta om Kristianstads historia. der den kalla vintern 16771678 blev man tvungen att riva obebodda hus för att ha något att elda med. Prästgården, som stod tom just då, var ett av husen som försvann. Ing-Marie Nilsson tar trappan ner till prästgårdens välbyggda källare. Källaren vid Västra Storgatan har legat gömd under gräs och grus i 337 år. matiska händelserna som ledde till att Kristianstads fina prästgård jämnades med marken. – Danskarna ville återerövra Skåne och i augusti 1676 intog de Kristianstad. Stormningen var ett av de blodigaste slagen i Nordens historia. 500 svenskar och 330 danskar dog, många sårades. – Kristianstad hade blivit danskt igen, men var omringat av svenska soldater. Ingen kunde ta sig ut därifrån och det var brist på både mat och ved. Un- Hemligheter under ytan Under skolvisningarna har eleverna lärt sig mer om Kristianstads äldsta historia, och de har fått en inblick i vad arkeologi är för något och hur arkeologer arbetar. Grävningen är avslutad och nu återstår flera månaders arbete med genomgång och analys av alla fynden, och att skriva en rapport. – Det finns bland annat mycket benmaterial från kor, grisar, får och fiskar som det ska bli spännande att titta på, säger Ing-Marie Nilsson. Vi har på känn att prästgårdstomten egentligen bara har börjat avslöja sina hemligheter. Forntidens Näsby fält kartläggs i utgrävning fornlämningar . Hur levde människor på näset vid Araslövssjön för nära 3 000 år sedan? Den frågan hoppas arkeologer få svar på genom utgrävningar på Näsby fält. Den senaste månaden har arkeologer undersökt det område som är på förslag för bygget av en ny skola på Näsby. De har hittat spår av flera grophus från yngre bronsålder och försöker nu reda ut varför boplatserna här skiljer sig från andra delar av Skåne. Läs mer om fynden på www.sydsvenskarkeologi.se. Arkeologen Ylva Wickström kartlägger forntidens Näsby. Redan nu har flera spännande fynd gjorts. 10 Warda, Nadja, Montaha, Linda Pettersson på sdfapksdfaksdf, Afaf och Sabre. Urban träffpunkt på Näsby Den går under namn som Villan, Huset eller bara hos Linda, men heter egentligen Urbana Hembygdsgården. – Urbana Hembygdsgården är kanske inte bland det första man lär sig i det svenska språket, säger föreståndare Linda Pettersson med ett snett leende. urban 15. Urbana Hembygdsgården är sprungen ur det statliga projektet Urban 15, som under 2013 och 2014 lämnade bidrag till 15 så kallade utsatta stadsdelar i landet. – Urban 15-pengarna skulle användas till att minska andelen arbetslösa och bidragsberoende i Gamlegårds-området. Samtidigt skulle fler elever från Gamlegården få behörighet till gymnasium och högskola, berättar Linda Pettersson. Mötesplats för invandrare Urbana Hembygdsgården har funnits i två år och fungerar som en mötesplats för invandrare från Gamlegården och alla andra som är intresserade av att hjälpa till med insatser för invandrare. – Kristianstad tar emot många flyktingar och flera av dem hamnar på Gamlegården, säger Linda Pettersson. Flyktingarna kommer från många olika länder, kunskap och utbildning varierar och det gör naturligtvis även de insatser de behöver ha hjälp med. De flesta av de flyktingar som kommer nu är välutbildade och många av dem har akademisk examen. – Ibland kan det vara så enkelt som att bara berätta vilka jobb som finns i Sverige. För en person som har levt hela sitt liv i ett flyktingläger utomlands är det inte allt som är givet, framförallt inte det som händer och sker i Sverige, säger Linda Pettersson. – Vi har cirka 50 besökare om dagen, de flesta är människor som väntar på uppehållstillstånd och vår uppgift är att försöka ge dem verktyg så att de ska kunna livnära sig själva, eller skaffa sig en utbildning som kan leda till arbete och självförsörjning, säger Linda Pettersson. Nätverksträffar På Urbana Hembygdsgården anordnas bland annat nätverksträffar mellan boende, föreningar och politiker och måndag till torsdag är det språkverkstad. Ett annat återkommande inslag på sommaren är bussutflykter. – Människor som i vanliga fall bara rör sig inom Gamlegårds-området får chansen att se lite mer av naturen eller sevärdheter i närområdet, säger Linda Pettersson. Naturligtvis fungerar det bra även som en mötesplats för att träffa andra personer från området, bara för att utbyta tankar och erfarenheter. – Det är skoj när folk från olika länder finner varandra och bestämmer sig för att göra något tillsammans. Som vi har nu när kvinnor från Somalia och kvinnor från Syrien ska ha en studiecirkel om föräldraskap, säger Linda Pettersson. Frivilligarbetare Det mesta av verksamheten sköts av frivillig arbetskraft. Något som det ständigt finns behov av. – Här finns många olika arbetsuppgifter, stora som små och de varierar i tid. Vi har till exempel gymnasieelever som hjälper till med viss språkundervisning. Det kan finnas personer som behöver ha enklare hjälp vid myndighetskontakter eller någon som bara vill ha en svensk kompis. – Intresserade är varmt välkomna att höra av sig, säger Linda Pettersson. Linda Pettersson vet inte riktigt vad som händer framöver när bidragspengarna tagit slut. Naturligtvis hoppas hon på en fortsättning för Urbana Hembygdsgården. – Vår närvaro här och vårt samarbete med de olika aktörerna på området har växt fram till något mycket positivt. Det vore dumt att slopa detta nu, säger Linda Pettersson. När Näktergalens mentorsverksamhet i Kristianstad fyllde 10 år firades det med festligheter på Högskolan Kristianstad. Nuvarande mentorspar firade samtidigt sin årsavslutning och avtackade varandra. Näktergalen 10-årsjubilerade Näktergalen i Kristianstad är ett integrationsprojekt som drivs av Högskolan Kristianstad och Kristianstads kommun. Syftet är att, med hjälp av mentorer, överbrygga sociala och etniska skillnader i samhället. Verksamheten riktar sig till mellan 20 och 25 tioåringar varje år. Barnen träffar studenter på Högskolan Kristianstad en gång i veckan från november till maj och ägnar sig även åt olika aktiviteter såsom bowling, bad, biobesök med mera. Näktergalens mentorsverksamhet har funnits i Kristianstad i 10 år. 11 Folkfest på strandhuggspremiär tivoliparken . – Hallauo! Åhh vad jag har längtat efter er, sa han när han äntrade scenen till rekordpublikens jubel. Uppskattningsvis 10 000 besökare slöt upp i Tivoliparken i Kristianstad den första riktigt varma vårkvällen i början av juni då Hasse ”Kvinnaböske” Andersson premiärspelade på årets Musikaliska Strandhugg. – Jag skrev mina memoarer för ett par år sedan. Men efter den senaste musikaliska resan får jag nog lägga till ett nytt kapitel, sa Hasse Andersson och skrattade hjärtligt. Hitskavalkad Sedan drog han igång med Vejby ängar och via Får man ta hunden... fram till avslutningsnumret som alltså gett honom en musikalisk comeback av stora mått, schlagerfyran Guld och gröna skogar. – En fantastisk premiär, den hade allt man kan önska. Det kommer bli svårt att tangera det här framöver, säger Kristina Jungbeck, informationsansvarig på Kultur och fritid. Gott om pärlor Även om inte går att förvänta sig att det nysatta publikrekordet överträffas fler gånger under årets Musikaliska Strandhugg så finns det gott om guldpärlor på programmet ändå. – Timo Räisänen tolkar Ted Gärdestad, det kan inte bli mycket somrigare än så. Maia Hirasawa är också en mycket intressant artist som bland annat gjort en spännande tolkning av Ola Salos ”The worrying kind”, säger Kristina Ljungbeck. Något för alla smaker Den som är intresserad av trad jazz-musik får sitt lystmäte i början på augusti då Second Line Jazzband uppträder. – De är helt outstanding i sin genre i landet. Så det blir spännande och variationsrikt, precis som det brukar vara, säger Kristina Ljungbeck. Av sommarens totalt tio Musikaliska Strandhugg (RUM:s internationella musikfestival äger rum den 11 juni när Tidningen Kristianstad trycks) återstår åtta, se program nedan. Hasse ”Kvinnaböske” Andersson bjöd publiken i Tivoliparken på hitskavalkad. Lions serverade korv till hungriga strandhuggare och många laddade pick-nickkorgarna med tilltugg. Välkommen till Musikaliska Strandhugg i Tivoliparken! Timo Räisänen sjunger Ted Gärdestads allra bästa låtar, populära Second Line Jazzband, från Göteborg bjuder på tradjazz och humor och Kristianstads Storband avslutar årets Musikaliska Strandhugg med en intensiv swingkonsert den 20 augusti. strandhugg . Traditionen lever alltså vidare! Kultur & fritid, Kristianstads kommun, arrangerar konserter i Tivoliparken under torsdagar i juni, juli och augusti. Ett svängigt gratisnöje som lockar såväl Kristianstadsbor som turister. 18/6 Hemvärnets Musikkår En traditionsenlig midsommarkonsert med Hemvärnets musikkår Kristianstad och med många godingar och hög igenkänningsfaktor på musiken. Musiken präglas av den musik som musikkåren ska spela på högvakten en vecka senare. 25/6 Maia Hirasawa De senaste fem åren har Maia Hirasawa haft två parallella popkarriärer. Här i Sverige lärde vi känna henne 2007 då debutalbumet MAIA HIRASAWA. FOTO: MIKI ANAGRIUS. TIMO RÄISINEN. ”Though, I’m just me” exploderade på den svenska pophimlen. Uppföljarna ”GBG vs STHLM” (2009) och ”What I saw” (2013) befäste bilden av en egensinnig artist med något så ovanligt som ett unikt uttryck. Samtidigt har hon även haft en karriär i Japan där hon i dag är en minst lika etablerad låtskrivare, producent och sångerska. På ”The Japan Collection”, som redan släppts i Japan men då i en annan version, får även vi nordbor ta del av låtar som i många fall blivit stora hits i Japan. ”The Japan Collection” består av material som spelats in under flera år vid olika tillfällen och släpptes i Sverige i februari. 2/7 Timo sjunger Ted Nästa år skulle Ted Gärdestad ha fyllt 60. Vi börjar firandet redan nu med Timo Räisänen och band som ger sig i kast med Teds allra bästa låtar! Timo Räisänen är en av Sveriges bästa liveartister. En fantastisk sångare med ett brett uttrycksregister. Han började som gitarrist i Håkan Hellströms band, men har nu i tio år framgångsrikt skrivit och gett ut kritikerrosade album. Timo har dessutom lett både P3 Guld och Grammisgalan. Han vann förra året ”Alla Tiders Hits” i SVT med ”Lyckliga Gatan” och medverkade i våras i ”En Resa För Livet” i TV7 samtidigt som han firar tio år som soloartist. 23/7 Stockholm Lisboa Project Så här presenterar de sig själva: I det här projektet utforskar vi den 4000 kilometer långa, diagonala vägen mellan Portugal i det sydvästra hörnet av Europa och Sverige i det nordöstra. Det är geografiskt sett långt, men i musiken finns det genvägar och hemliga dörrar som gör det möjligt att stå med en fot var i de båda ländernas respektive folkmusiktradition. Om vi lyssnar noggrant på den inre rösten i sången så säger den hur den vill spelas. Vad säger den? Ibland säger den ”Spela mig som en fado”. Andra gånger säger den ”Jag vill ha en nordisk dräkt”. Då och då händer det också att sången berättar att den kommer från Portugal men har en kusin i Sverige! Vi kallar det ”fado, polska och vidare”, men det är en förenkling. Musiken låter sig inte förklaras i några ord, utan sjunger själv vad den är. Njutbar resa! 30/7 Åhus Swing Orkester med hemlig gäst Klassiska pärlor från swingens guldålder – en återblick till de svängiga 30- ,40- och 50-talen. Den oförglömliga och odödliga musiken från Glenn Miller, Duke Ellington, Tommy Dorsey, Benny Goodman med flera finns på orkesterns repertoar. Bandet är i och med 19 års verksamhet väl etablerat på jazzklubbar och jazzfestivaler med bland annat ett flertal spelningar på Nalen. De kommer att bjuda på en nostalgisk resa från den oförglömliga storbandsepoken. 6/8 Second Line Jazzband Second Line Jazzband är ett av Sveriges bästa och internationellt sett mest etablerade trad jazzband med mer eller mindre permanent återkommande turnéer såväl på kontinenten som i Sverige. Det är ett mycket populärt band och vi är därför extra glada att vi lyckats engagera dem till oss i Kristianstad. Sex synnerligen musikaliska och härligt goa gubbar från Göteborg som spelar tradjazz med en god portion av både passion, stor publiknärvaro och humor. 13/8 Kristianstads Stadsmusikkår med Monia Zander Kristianstads Stadsmusik kommer att bjuda på en blandning av både marsch och ballad. I år gästas de av Monia Sjöström Zander, som bland annat kommer att framföra Monica Zetterlund-melodier. 20/8 Kristianstad Storband Årets Strandhugg avslutas med en intensiv swingkonsert. Den här gången blir det mycket musik ur Duke Ellingtons och Count Basies repertoar. 12 Klimat-vinnare i Sverige klimatanpassning . Kristianstads kommuns analyser och aktiva arbete med översvämningsskydd ger en topplacering i en undersökning av hur svenska kommuner rustar sig för klimatförändringar. I slutet av maj presenterade IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk försäkring en kartläggning av svenska kommuners klimatanpassningsarbete. Rapporten Klimatanpassning 2015 – så långt har kommunerna kommit” visar att Kristianstads kommun ligger i topp. – Kristianstads läge på gammal havsbotten gör att vi inte kan blunda för översvämningsriskerna. I flera år har vi långsiktigt satsat på att bygga pumpstationer och vallar och det arbetet fortsätter. Vi gör det för att trygga våra medborgare, men det känns förstås roligt att det upp- märksammas på det här viset, säger kommunalrådet Heléne Fritzon som blev uppvaktad och fick berätta om arbetet vid ett seminarium i Stockholm. Kristianstad är på grund av sitt geografiska läge utsatt för betydande översvämningsrisker, och kommunens aktiva arbete med att hantera översvämningar har bidragit till förstaplaceringen. Det förebyggande arbete har tidigare uppmärksammats av FN-organet UNISDR som utsett Kristianstad till ”Rolemodel City” i kampanjen ”Making Cities Resilient”. Exempel på åtgärder som Kristianstads kommun genomfört i klimatanpassningsarbetet: byggnation av vallar och pumpstationer, flytt av transformatorstationer, etablerandet av nya dricksvattentäkter, ökad kontroll och provtagning av dricksvatten och övervakning av erosion. Digital skolinformation klimatanpassning . Den tryckta versionen av Skolstart går i graven. Framöver är det i första hand digital information som gäller. – Den främsta anledningen till att vi lägger ner den tryckta varianten är miljöaspekten, säger Lena Norén, informationsansvarig på barn- och utbildningsförvaltningen. Förutom miljöfördelarna kommer informationen att bli snabbare och lättare att komma åt. Förändringar som görs under läsåret finns snabbt tillgängliga. – Informationsflödet från skolor och förskolor sker via edWise. Där och på hemsidan kommer den allra senaste informationen att finnas. Alla elever och vårdnadshavare får inloggningsuppgifter till edWise. Väl inne i edWise får både elev och vårdnadshavare tillgång till informationen som gäller just den eleven. – De allra flesta elever och eller vårdnadshavare använder edWise, så det är den naturliga vägen att gå med information såsom Skolstart, säger Lena Norén. Från edWise går det också att via en länk komma till kartorna som visar hur och när skolskjutsarna går. Information om försenade eller inställda bussar kommer liksom tidigare via P4 Radio Kristianstad och på hemsidan. – Där kommer även att finnas en länk till skolskjutsarna under Aktuellt i högerspalten. Klicka på Skolskjutsar – karta, säger Lena Norén. Skolstart kommer att finnas kvar som en PowerPointpresentation på hemsidan, www.kristianstad.se/buf. Eventuella frågor om skolskjutsarna besvaras av transportenheten, tel 044-13 64 29, eller 044-13 64 43. Från Berlin till Maglehem Elmar Vestner ställer ut hos Jan-Bertil Andersson och Sandra Meisel ställer ut hos Carl Fredrik Grönhagen. utställning . Maglehem, im Schweden? Spännande, tyckte sju konstnärer från Europas konsthuvudstad Berlin och antog utmaningen att ställa ut i en liten by på skånska landsbygden. Maglehems Kulturförening står bakom sommarutställningen som pågår 18-28 juni. De tyska konstnärerna kommer att visa sina verk i Maglegårda konsthall och i konstnärsateljéer i Maglehem och Olseröd. Maglehems Kulturförenings första internationella konstprojekt, som gemomfördes 2011 och 2013, blev mycket uppskattat. Den gången fick konstnärer från Maglehemstrakten möjlighet att ställa ut i Moskva, därefter bjöds elva ryska konstnärer in till Maglehem. – Nu tar vi ytterligare ett steg framåt och arrangerar en utställning med internationellt välkända, Berlinbaserade konstnärer, säger Bodil Bergman. Hon ingår i föreningens styrelse och i projektgruppen som arbetar med sommarutställningen. Lars Cederholm är pro- jektledare och gruppens tredje medlem Olof Steen ansvarar för alla trycksaker, bland annat den fina utställningskatalogen. Eget urval Lars Cederholm och Olof Steen har besökt Berlin flera gånger, tagit del av konstutbudet och själva valt ut intressanta konstnärer. De sju konstnärerna är SvenOle Frahm (ställer ut hos Håkan Berg), Julia Rüther (hos Anna Rochegova), Emanuel Bernstone (hos Annika Fajersson), Elmar Vestner (hos Jan-Bertil Andersson), Leonid Sokhranski (hos Pia och Åke Carlström), Michela Zimmer och Sandra Meisel (hos Carl Fredrik Grönhagen). – Emanuel Bernstone är den enda som har anknytning till Sverige. Han är född i Karlskrona men har varit bosatt i Berlin i många år. De övriga har aldrig ställt ut här tidigare, vad jag känner till, säger Bodil Bergman. Vägen till konsten Temat för konstdagarna 2015 är ”Berlin-Maglehem, konsten och vägen dit”. Den konstnärliga arbetsprocessen är en viktig del av projektet och under midsommarveckan får publiken möta konstnärerna och höra dem berätta om vägen från idé fram till färdigt verk. Konstnären Sandra Meisel har tagit fasta på årets tema och kommer att samla in olika objekt under sin bilresa mellan Berlin och Maglehem. Dessa ska sedan ingå i ett verk som skapas på plats. I samband med utställningen anordnar Maglehems Kulturförening även seminarier i den vackra 1600-talsbyn Blåherremölla. Konsten som en spegling av nutid och en spaning mot framtiden, och hur ekonomisk utveckling och kultur hänger samman är några av de ämnen som ska diskuteras. Stärka bygden Maglehems Kulturförening, bildad 2008, vill bidra till att stärka och utveckla identiteten i Maglehem med omnejd genom att aktivt understödja konstnärlig verksamhet och konstnärerna som bor i bygden. På hemsidan www.maglekultur.se finns information om föreningen och om sommarens utställning. Dagen före midsommarafton är det vernissage. Forsakar – självfallet! Degebergas populäraste utflyktsmål, Forsakar, har lockat besökare från när och fjärran sedan förra seklets början. besöksplats . Nu har vägar och stigar rustats upp och i mitten av maj invigdes den nya utsiktsplattformen med utsikt över Skånes högsta vattenfall. Forsakars naturreservat är en av Biosfärområde Kristianstads Vattenrikes 22 besöksplatser i kommunen, men de senaste åren har risk för fal- lande träd i ravinen gjort att Länsstyrelsen tvingats avråda besökare att gå på stigen nere i ravinen. Självaste Näcken stämde upp i bäcken vid invigningen av den nya utsiktplattformen i Forsakar. Tillgänglighet och säkerhet För tre år sedan började arbetet för att öka tillgängligheten och säkerheten genom att trappor och stigar till det övre fallet byggdes om. Då föddes också idén om att erbjuda besökare en ny upplevelse – en utsiktsplattform med vy över det nedre vattenfallet snett ovanifrån. 13 Lyckat födelsedagskalas! kristianstad. Vilken fest det blev, fast Kristianstad fyllde något så ojämnt som 401 år. Kulturnatten från jubileumsåret återuppstod med ett spännande utbud för stora och små. Orgelkonserter, house-musik, jazztoner och blåsorkester… Konst, teater, litteratur, akrobatik… Det fanns något för alla smaker. Födelsedagshelgen kröntes av IFK Kristianstads SM-seger. Handbollsguldet kom hem till Kristianstad igen efter 62 långa år och folket flockades på Stora torg för att hylla spelarna. Bilder från Kulturnatten, IFK Kristianstads SM-guld och flera andra evenemang finns på www.flickr.com/kristianstadskommun. Bilder: Stefan Sjölund, Claes Sandén, Cecilia Sandén 14 J U N I – A U G U S T I Tranor och folk flockades JUNI 12 19.00 SPELMANSSTÄMMA. Hembygdsparken i Degeberga 13 09.00 SAKER & TINGMARKNAD. Södertorg 10.00 SMAKTORGET. Torget i Åhus 12.00 BRUNNSDRAGET. Brunnen, Arkelstorp. Dragspelsträff med artister och aktiviteter 13.00 STORKDAG I VIBY. Gårdsbutiken. Arr: Naturskyddsföreningen och fågelklubben 14 10.00 DE VILDA BLOMMORNAS DAG. Mosslunda. Arr: Naturskyddsföreningen Kristianstad och Bromölla 14.00 DE VILDA BLOMMORNAS DAG. Kristianstads Golfbana, Åhus. Arr: naturum Vattenriket tillsammans med Kristianstads Golfklubb i Åhus, Naturskyddsföreningen och Lunds Botaniska Förening. 18 19 14.00 MIDSOMMAR FIRAS I TIVOLIPARKEN. Arr: Kultur & Fritid. 19.00 MUSIKALISKA STRANDHUGG.Hemvärnets Musikkår Kristianstad, Tivoliparken. 14.00 MIDSOMMARAFTON PÅ KJUGEKULL. Arr: Villands Härads hembygdsförening 25 13.00 HAMNFESTIVAL ÅHUS HAMN. Traditionell hamnfest med artister, underhållning, musik, mat och dans 24-25 juni. Fri entré! 19.00 MUSIKALISKA STRANDHUGG. Maia Hirasawa, Tivoliparken. 27 09.00 SAKER & TINGMARKNAD. Södertorg 28 ÅHUS BEACH FOTBOLL. Åhus Beach, Evenemangsstranden i Åhus. 27 juni – 4 juli. 11.00 KONST- OCH HANTVERKSUTSTÄLLNING. Hammarkvist Trädgård 14.00 FRÖKEN FÅR INTE VARA FRÖKEN NÄR HON INTE ÄR FRÖKEN. Även 19.00, Teaterlogen i Djurröd. Föreställningar t.o.m 12 juli (ej mån) 15.00 MUSIKMÖTE PÅ ISIDORS KULLE. Isidors Kulle, Huaröd 20.00 MUSIK I SOMMARKVÄLL – HELEN SJÖHOLM. Bäckaskog slott 30 10.00 TISDAGSVANDRINGAR PÅ KJUGEKULL. Varje tisdag på Kjugekull 18.00 LITTERÄR VANDRING. Kristianstads Turistbyrå. Även 14 juli, 28 juli, 11 augusti. Arr: Gustaf Hellström-sällskapet 2 JULI 19.00 FRÖKEN FÅR INTE VARA FRÖKEN NÄR HON INTE ÄR FRÖKEN. Teaterlogen i Djurröd. Arr: Rickarums Byateater 19.00 MUSIKALISKA STRANDHUGG. Timo sjunger Ted, Tivoliparken. SOMMAR I CITY. Sommarfest som under 10 dagar fyller Kristianstad med musik, aktiviteter för barn, stadslopp, tivoli, mat och mycket mer. Läs mer på www.kristianstad.se/sommaricity 3 18.20 STARTSKOTTET – KRISTIANSTADS STADSLOPP. Tivoliparken. Arr: Pan-Kristianstad 4 10.00 BONDENS EGEN MARKNAD. Stora Torg 10.00 TÄNDKULANS VÄNNER PÅ ARTILLERIMUSEET. Även 5 juli 17.00 SOMMARKONSERT MED DANSKA KAMMARKÖREN. Heliga Trefaldighetskyrkan 19.00 OPERAN CARMEN. Bäckaskog slott. Även 5 juli kl. 16.00 och 7 juli kl. 19.00. Arr: Skånska operan 5 09.00 BAKDAG I BLÅHERREMÖLLA. 11.00 SOMMARKONSERT MED DANSKA KAMMARKÖREN. Sankta Maria kyrka 13.00 BAKDAG I SKEPPARSLÖVS KVARN. Arr: Gärds Härads Hembygdsförening 18.00 DIGGILOO. Ovesholms slott 6 19.00 SJUNG I SOMMARKVÄLLEN! Kjugekull 8 11.00 BARNENS DAG. Tivoliparken 11 ÅHUS BEACHHANDBOLL FESTIVAL. Åhus Beach. 10-18 juli 09.00 SAKER & TINGMARKNAD. Södertorg 10.00 SMAKTORGET. Torget i Åhus 11.00 DEGEBERGA MARKNAD. Hembygdsparken i Degeberga. Även 12 juli kl. 10.00-17.00. Arr: Gärds Härads Hembygdsförening 17 19 08.00 ANTIK- & SAMLARMARKNAD. Hembygdsparken i Degeberga. Arr: Gärds Härads Hembygdsförening 21 12.00 MARIA MAGDALENA MARKNAD. 300 marknadsnallar, karuseller och mycket mer på Furehovs idrottsplats. Arr: Åhusparken 22 10.00 MARIA MAGDALENA MARKNAD. Åhusparken 17.00 TOMAS LEDIN m.fl. Tivoliparken 19.30 NOSTALGI ROCK´N ROLL & ROCKABILLY SHOW. Calles loge, Trolle Ljungby 23 19.00 MUSIKALISKA STRANDHUGG. Stockholm Lisboa Project, Tivoliparken 25 20.00 BADJÄVLAR. Åhus Beach 29 19.00 DIXIE STOMPERS. Bäckaskog slott 30 19.00 MUSIKALISKA STRANDHUGG. Åhus Swing Orkester med hemlig gäst, Tivoliparken. 31 08.00 WENDES OPEN BOULETÄVLING. Tivoliparken. Även 1-2 augusti. Arr: Åsums BK 19.00 KONSERTDAGARNA I EKESTAD. Folkets Park. Även 1/8 kl. 15. 1 AUGUSTI 10.00 BONDENS EGEN MARKNAD. Stora Torg 14.30 ÅLAFESTIVALEN. Täppetboden med fler ålabodar längs Hanöbukten 6 19.00 MUSIKALISKA STRANDHUGG. Second Line Jazzband, Tivoliparken. 8 10.00 SMAKTORGET. Torget i Åhus 13 19.00 MUSIKALISKA STRANDHUGG. Kristianstads Stadsmusikkår med Monia Zander, Tivoliparken. 14 19.00 GUNHILD CARLING & CARLING BIG BAND. Ovesholms slott ISLANDSHÄSTTÄVLING - LAG-SM. Margaretehof, Everöd. Även 15-16 augusti 15 09.00 BAKDAG I BLÅHERREMÖLLA 20 19.00 MUSIKALISKA STRANDHUGG. Kristianstad Storband, Tivoliparken. 22 11.00 ALLAKTIVITETSDAG I CHARLOTTSBORGSPARKEN Detta är ett urval av evenamang i Kristianstads kommun. Fler finns på vår hemsida: www.kristianstad.se/evenemang. pulken . Aldrig förr har så många tranor skådats av så många människor vid Pulken. Den 28 mars räknades imponerande 8 600 tranor på platsen. En tidig flyttstart från övervintringsområdena i sydvästra Europa och bra flyttväder medförde att det redan den 8 mars fanns 450 övernattade tranor vid Pulken. Sedan kom allt fler inflygande, samtidigt som det var fler som stannade än som gav sig vidare norrut. Kyligt väder och nordliga vindar bidrog säkert. Den 18 mars fanns 1 500 tranor på plats och dagen efter startade den transkadeförebyggande matningen på fältet intill Pulken. Flera lantbrukare hade då börjat så och det var viktigt att undvika skador. Den 28 mars slogs det rekord i antal tranor vid Pulken. Inte mindre än 8600 tranor samlades och den tidigare toppsiffran 7200 från 2011 passerades. Den långa matningsperioden och de många rastande tranor- Till Vattenrikets besöksmål Pulken vallfärdade både folk och fåglar – 15 000 människor kom under säsongen, dygnsrekordet blev 8600 tranor. na innebar att rekordmängden 45 ton korn serverades på matningsfältet vid fågeltornet. Tranorna lockar allt fler naturintresserade till Pulken. Naturums naturvägledare och få- gelklubbens guider var på plats med kikare och information. Besöksräknaren visar att 15 000 besökare har njutit av årets trandans – ännu ett rekord. Nya våtmarker paradis för fåglar och skådare hamiltonhill . Mindre strandpipare, storspov, gravand, fiskgjuse och brun kärrhök. De nya våtmarkerna vid Hamiltonhill har gett Vattenriket en ny fin skådarplats. Det är en underbar majmorgon när Nordöstra Skånes Fågelklubbs exkursionen för första gången går till den nyanlagda våtmarken vid Hamiltonhill. – Här kan folk komma till ro och titta på naturen. Jag är imponerad att det blivit så bra så snabbt. Vi har fått ett paradis på jorden, säger Tore Röjestål, en av fågelskådarna. En våtmark har stor betydelse för den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Den fungerar som en oas för insekter, växter, fåglar och djur. – Längs de långa slänterna och i dybottnar lever mollusker, snäckor och insektslarver som fåglarna äter, säger Evert Val- I sanden nära dig Hamiltonhill, mellan Färlöv och Torsebro, är ny våtmark i Vattenriket. fridsson, cirkelledare i Nordöstra Skånes fågelklubb. Markägaren Anita Bärnheim ansluter sig till klungan fågelskådare. – Jag njuter verkligen av alla fåglar som stannar till här, säger hon. Våtmarken vid Hamiltonhill är en av flera nya våtmarker Länsstyrelsen har beslutat att ge pengar till nya LONA-projekt i Skåne. Vattenriket har fått pengar till treåriga projektet ”I sanden nära dig”. Projektet riktar sig till dem som förvaltar en tomt, ett grönområde eller annan naturmark utmed sandkusten. Värdering görs efter vilka sandmarksvärden som finns och hur de kan utvecklas. Dessutom görs fältvandringar om sandkustens geologi, kulturhistoria och speciella mångfald och naturvårdsinriktad skötsel i grönområden. som anlagts i Vattenriket på senare år. Det är limnolog Jonas Dahl som håller i arbetet med att söka pengar och övertyga markägare om att anlägga våtmarker på lämpliga ställen. Anita Bärnheim tyckte att det ett lätt beslut att anlägga en våtmark. – Det känns bra att gå tillbaka till hur det var förut. Det har varit mycket arbete med vallen och vattnet som måste pumpas ut från det utdikade området. Totalt har Vattenriket sett till att 150 hektar nya våtmarker grävts i Helge åns avrinningsområde. Våtmarken vid Hamiltonhill blev klar för ett år sedan och är en av de största på 57 hektar. Den ligger alldeles intill Helge å mellan Torsebro och Färlöv. Den tar emot dagvatten från närområdet och dräneringsvatten från den omgivande åkermarken. Sommar i Vattenriket Följ med på cykelturer, paddla eller snorkla bland sandräkor och sågtång. Koppla av med qigong på takterrassen, eller bli lugn av naturen inne och ute. Naturum Vattenrikets sommarprogram rymmer aktivitet och vila. Passa på att lära mer om Kristianstads vattenrika historia på turerna 400 år på 800 meter. Och missa inte utomhuskonserterna Musik i Redet. Sommarprogrammet finns att hämta på naturum Vattenriket och på Turistbyrån. 15 Sopbilar och skolbussar kör fossilfritt Giftbanta din trädgård Vad gör du när lössen sitter tätt på rosskotten eller när det börjar växa gräs mellan plattorna på uteplatsen? Vad du väljer att göra har stor betydelse för miljön. Dina val kan påverka kvaliteten på vårt dricksvatten och den biologiska mångfalden runt omkring oss. Hur du odlar i kökslandet påverkar också vad du själv får i dig. Fossilfritt. Alla Renhållningen Kristianstads bilar kör på HVO, hydrerade vegetabiliska oljor, som framställs av rapsolja och slaktavfall. Renhållningen Kristianstad är först i Skåne med helt fossilbränslefria bilar. Samtliga bilar på Renhållningen Kristianstad drivs av biogas eller det förnybara bränslet HVO (hydrerade vegetabiliska oljor). – Våra ordinarie sopbilar och våra tjänstefordon har gått på biogas från Karpalund sedan ett par år tillbaka. Nu har vi även gått över och tankar våra dieselfordon med enbart HVO, som framställs av rapsolja och slaktavfall, säger Johan Karlsvärd, VD på Renhållningen Kristianstad. En stor fördel med HVO är att det kan tankas i dieselbilar, utan någon som helst modifiering. Med HVO i tanken i stället för diesel minskar nettoutsläppet av koldioxid med upp till 90 procent. HVO finns än så länge bara att köpa till större fordon. Skolbussar kör fossilfritt Tre av Kristianstad kommuns 17 skolbussar har numera det förnybara bränslet Rapsmetylester (RME) i tankarna. RME är normalt sett inblandat i i vanlig diesel med 5-10 procent, men nu kör man dessa bussar på 100 procent RME. Tre av Kristianstads kommuns 17 skolbussar kör på 100 procent RME, ett rapsolje- och metanolbaserat biobränsle för dieselmotorer. – Sedan hösten 2014 har två av skolbussarna testats med det förnybara och inhemska bränslet och erfarenheterna har mestadels varit positiva säger Christina Bengtsson, transportchef på Barn- och utbildningsförvaltningen. – RME har vissa begränsningar i lagringstid och kan påverkas negativt om det blir för kallt på vintern. Då kan man i stället välja att tanka traditionell diesel under dessa perioder. Fordonsenheten har nyligen fått ytterligare en buss levererad som kör på det fossilfria bränslet. Totalt kör kommunens skolbussar cirka 75 000 mil årligen. Fossilmål Kristianstads kommun har som mål att den egna verksamheten ska vara fossilbränslefri år 2020. Kommunen är med i utmaningen om ett 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 och arbetar därför aktivt för de gemensamma målen om fossilfri energianvändning i byggnader, ett fossilfritt transportnyttjande och en verksamhet utan fossil el. Cykelorientering 2015 Spara energi på resan Att cykla är bra för hälsan, miljön och plånboken! Nu finns cykelorienteringspaketen till försäljning på Turistbyrån och naturum Vattenriket fram till 18 september 2015. Varje paket kostar 40 kronor. Du bestämmer själv när under tävlingsperioden du vill besöka kontrollerna och gör det helt i din takt. Svaren skall vara inlämnade senast den 16 oktober. Första priset är en cykel. Mer information finns i paketen och på Kristianstad kommuns hemsida: www.kristianstad. se/sv/Kristianstads-kommun/Miljo-klimat/ Agenda-21/Cykelorientering-2015. Passa på att serva bilen före semestern. Igensatta luftfilter, bromsar som ligger an och dåligt pumpade däck ökar bränsleförbrukningen. Håll hastighetsgränser och planera din körning så du slipper onödiga inbromsningar och accelerationer. Testa att semestra med tåg och cykel i kombination. Åk huvuddelen av sträckan med tåg, sen tar du cykeln sistan biten till resmålet. Billiga boenden på vandrarhem, bed and breakfast eller liknande finns det gott om i Sverige. Hushållen i Sverige använder cirka 670 ton kemiska bekämpningsmedel per år. Rester av kemiska bekämpningsmedel blir kvar i marken och hittas i vattendrag och i grundvatten. En bieffekt av bekämpningsmedel mot skadegörare är de också kan påverka andra insekter som vi har nyttan av. Det gäller till exempel nyckelpigor som äter bladlöss eller bin som pollinerar. Frågan är om vi behöver använda så mycket bekämpningsmedel i trädgårdar? Att odla giftfritt betyder inte att skadegörare och ogräs ska ta över trädgården. Det finns metoder som man kommer långt med innan det behövs någon bekämpning med växtskyddsmedel. Här är några tips: Förebygg ogräs Använd dig av täckmaterial, marktäckande växter eller någon annan metod för att minska risken för ogräs. Lägg träflis, barkkompost eller fiberduk mellan växterna. Ta bort ogräs på uteplatsen, gången eller infarten Använd skyffeljärn, hacka eller spackelspade för att få bort ogräs på stenlagda områden och grusgångar. Bränning av växterna med gasolaggregat eller vattenånga kan ta bort ogräs på exempelvis gångar. Låt mossan i gräsmattan vara På försommaren är mossa vanligt i gräsmattan. Normalt tar gräset över på sommaren eftersom det växer fortare. Om du vill skynda på gräset kan du göda det. Prova giftfri bekämpning av skadedjur Blir dina växter angripna av skadedjur? Använd dina händer och ta bort löss eller angripna växtdelar. Prova att använda såplösning, nässelextrakt eller någon annan giftfri metod. FAKTARUTA OCH TIPS Bekämpning av bladlöss Såpalösning Blanda 1 dl grönsåpa, 1 hatt rödsprit och 1 liter vatten. Spruta på bladlössen. Även Coca Cola fungerar att spruta på bladlöss. Bekämpning av svartfläckssjuka och rosrost Atamonlösning Blanda 1 del Atamon, 5 delar vatten och 1 del grönsåpa. Spruta på angripna rosenbuskar. Bikarbonat Blanda 1 tsk bikarbonat med en liter vatten. Vattna på marken när växterna inte mår bra. Plantor och jord Än så länge är andelen ekologiskt odlade plantor i trädgårdsbutiker liten. Genom att efterfråga ekologiska plantor kan du bidra till att de blir vanligare. Fråga gärna din lokala handelsträdgård om de driver upp egna plantor och om de driver upp dem ekologiskt, och välj det om du köper jord eller andra trädgårdsprodukter utöver växter. Fler tips om giftfri trädgård eller sunda material för utemiljöer och renovering finns på www.kristianstad.se/giftbanta. Tidningen Kristianstad ges ut av Kristianstads kommun och delas ut till alla hushåll i kommunen. Har du inte fått någon tidning? Hämta gratis ex på Medborgarkontoret. Ansvarig utgivare: Eva Mårtensson. Produktion: t&t information ab, Kristianstad. Upplaga: 39 000 ex. Tryck: JMS Mediasystem. Tidningen Kristianstad finns i alternativa format och kan gratis beställas som taltidning eller laddas hem som pdf på www.kristianstad.se KOMMUNPORTRÄTTET – Mitt jobb som undersköterska är jätteroligt men krävande. Det bästa är alla människor man möter, alla berättelser man får och alla livsöden man får ta del av, säger Monica Nilsson. MONICA NILSSON, UNDERSKÖTERSKA PÅ SKOGÅSA Bäst är mötet med människor Drygt 25 år har gått sedan Monica och Marianne bodde grannar och lärde känna varandra. Monica jobbade inom handeln och Marianne jobbade med utbildning inom vård och omsorg. Marianne tyckte att den sociala, empatiska och välorganiserade Monica borde söka sig till omsorgen. Monica följde hennes råd och började jobba i hemtjänsten. porträttet . Efter ett kvarts sekel sammanstrålade de båda tidigare grannarna i Rådhus Skåne när Kristianstads 401-årsdag skulle firas. Båda finns kvar inom omsorgen på olika sätt. Marianne Eriksson är ordförande i omsorgsnämnden och den högst ansvariga politikern inom området. Monica Nilsson arbetar på vård- och omsorgsboendet Skogåsa och är en av de nära 150 kommunanställda som blev uppvaktad för lång och trogen tjänst i kommunen. Monica Nilsson har inte ångrat att hon följde grannens råd. Efter alla år inom hemtjänst och äldreboende går hon fortfarande till jobbet med glädje. Mycket handlar det om att finnas till hands och lyssna. – Det är ett jätteroligt men krävande jobb. Det bästa är alla människor man möter, alla berättelser man får och alla livsöden man får ta del av, säger hon. Varje dag känner hon att hon gör nytta för andra och att hon får mycket uppskattning tillbaka. – Men man skulle vilja göra så mycket mer. Tiden räcker inte alltid till. Kra- ven på dokumentation har ökat genom åren och det ger mer tidspress. På Skogåsa finns 24 boende. Monica och hennes kollegor ger omvårdnad och hjälp med allt från mediciner till dusch, mat och promenader. – Mycket handlar det om att finnas till hands och lyssna. Små grejer kan betyda mycket. Monica Nilsson berättar entusiastiskt om samarbetet som har inletts med förskolan. Everöds femåringar och pensionärerna på Skogåsa träffas någon gång i månaden för att sjunga och prata ihop. – Man ser hur alla lever upp och hur både de små och de gamla har glädje av mötet. Utbudet i Everöd är inte så stort som i stan, så man får försöka upptäcka det som finns runt omkring. Hon blir glad över alla bevis på att de boende trivs. Fakta om Monica Ålder: 59 år Yrke: Undersköterska Årbetsår i Kristianstads kommun: 25 år Familj: Man, 2 söner, 2 barnbarn Bor: Pylket, mellan Gringelstad och Everöd Favoritmat: Potatisgratäng och grönsaker. Inget kött! Gillar: Att vara i naturen och med barn och barnbarn – Det händer att det flyttar in en del som inte alls ville till Everöd men inte fick plats någon annanstans. När de sedan väl erbjuds den plats de egentligen önskade vill de ofta inte flytta. Det känns som ett gott betyg. Nästa nummer av Tidningen Kristianstad kommer i din brevlåda i augusti