Momentschema litteraturdidaktik HT2015

Simon Wessbo
[email protected] 013-282782
Stina-Karin Skillermark
[email protected] 013-282785
Momentschema, delkurshandledning och
litteraturförteckning höstterminen 2015
Delkurs 2: Litteraturdidaktik
Kurskoder: 92SV31, 92SV37, 93SV31, 93SV37
1
Simon Wessbo
[email protected] 013-282782
Stina-Karin Skillermark
[email protected] 013-282785
Momentschema (med reservation för ändringar)
Dag
och tid
16/9
13-15
Lokal (kontrollera
alltid med timeedit)
S41
Föreläsningens/seminariets
innehåll:
1 Introduktion
litteraturdidaktik: praktisk
information om grupper och
kommande uppgifter, ramfaktorer,
definition av litteraturdidaktik,
litteraturdidaktiken i svenskämnets
styrdokument, digitalisering (SW &
SKS)
17/9
08:3010:00
Eget val av lokal ILS: Diskussion av NP i
grupper
17/9
10-12
S26
21/9
10-12
Eget val av lokal ILS: Diskutera kapitel ur
Skolämnen i digital
förändring
P42
3 Vad du ska läsa och varför:
22/9
8-10
23/9
10-12
2 Läsning: literacy,
digitalisering, medialisering, nya
läsvanor, statistik, skönlitteraturens
ontologiska status (SW)
legitimeringar, kanon, läsandets
förändrade villkor, tradition,
ämneshistoria, nationalism och
globalisering (SW)
U1
4 Vad ska vi läsa och vad ska
vi göra med texten?:
skönlitterärt urval, teorier om
läsande, litterär analys,
litteratursamtal, att skriva om och
med hjälp av litteratur, , kort om
uppgift till den 28/9 (SKS)
24/9
10-12
P42
5 Vad ska vi läsa och vad ska
vi göra med texten? litterär
Läsning
Styrdokument: (Kursplan
och Ämnesplan för ämnet
Svenska, Skolverkets
hemsida), Erixon ”Efter
orden”. Några verk som Från
fabler till Manga med flera
kommer dyka upp i
informationen om uppgifter.
NP åk 6, 9 och Gy11
Svenska 1
(Material tillhandahålls av
lärarna eller läggs ut på
Lisam.)
Litteratur och läsning: kap 1,
3, 5, 6, 7. Mötesplatser: kap
1.
Erixon
Kanon: Persson (tillhandahålls) Mötesplatser –
texter för svenskämnet
(Inledning, kapitel 11)
Från fabler till Manga
(framförallt kapitel 1, 8 och
9),
Litteratur och läsning
(framförallt kapitel 3, 7 och
9-12), Litterära
föreställningsvärldar, Selma
Lagerlöf i mångfaldens
klassrum (framförallt kapitel
4-7), Läsning, skrivande,
samtal (kap 4 och 5),
Mötesplatser – texter för
svenskämnet (kap 3,6, 8, 11
och 12)
Se 23/9.
analys, litteratursamtal, att skriva
2
Simon Wessbo
[email protected] 013-282782
Stina-Karin Skillermark
[email protected] 013-282785
om och med hjälp av litteratur,
skönlitterärt urval
litteraturuppgifter, kort om
seminarieuppgift den 5/10 (SKS)
28/9
10-12
IKK4260
Seminarium grupp I: Läsaren
och texten: litterär analys och
Förberedelsematerial
kommer delas ut.
litteraturuppgifter kring novellen
Fulet (SKS)
28/9
10-12
KY26
Seminarium grupp II: Läsaren
och texten: litterär analys och
litteraturuppgifter kring novellen
Fulet (SW)
29/9
10-12
1/10
10-12
Eget val av lokal ILS: Förberedelse uppgift till
den 5 oktober.
S41
6 Helhet och delar: uppgifter,
5/10
10-12
KY26
5/10
10-12
IKK4260
8/10
13-15
S26
12/10
10-12
R41
bedömning och läromedel (SKS)
Seminarium grupp I:
gruppredovisning uppgift
(obl.) (SKS)
Seminarium grupp II:
gruppredovisning uppgift
(obl.) (SW)
7 Litteraturen och framtiden:
multiliteracy, förändringar och
visioner (SW)
Styrdokument, Bedömning i
svenskämnet (framförallt
kapitel 8 och 9),”GY11säkrad?”, Mötesplatser –
texter för svenskämnet
(kapitel 1) Mångfaldens
möjligheter: Johansson samt
valfria läromedel i svenska
(några ex. ligger på Lisam)
Det osynliga barnet
Skolverket: Magnusson,
Litteratur och läsning: kap 2,
3, 4. Mötesplatser: kap 9, 10.
8 Litteraturdidaktik – vad är
det? didaktisk plan, egna
reflektioner, sammanfattning,
instruktioner inför tentamen,
avslutning och utvärdering. (SKS
& SW)
16/10
8:00 17:00
Lisam
Hemtentamen
Allt
Vi tar närvaro på alla föreläsningar och seminarier som är lärarledda.
3
Simon Wessbo
[email protected] 013-282782
Stina-Karin Skillermark
[email protected] 013-282785
Mål:
Ur kursplanen:
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
o
o
o
o
o
granska och konkretisera kurs- respektive ämnesplaners innehåll
beskriva olika synsätt på bedömning och värdering av texter
redogöra för några litteraturdidaktiska teorier
beskriva hur litteraturdidaktiska teorier på olika sätt kan omsättas i skolans praktik
utifrån olika perspektiv analysera och tolka skönlitterära och multimodala texter
Allmänna instruktioner:
Kurstillfällena kommer utgöras av både föreläsningar och studentdeltagande. Det förutsätts
att studenterna förbereder sig väl inför kurstillfällen genom att läsa den aktuella litteraturen
samt att studenterna deltar aktivt vid föreläsningar, seminarium och grupparbeten. ILS står
för icke lärarledda seminarier och det innebär att gruppen samlas på valfri plats för att arbeta
med de uppgifter som finns. Direkt efter varje ILS laddar gruppen upp ett kortfattat
diskussionsprotokoll på Lisam. Gruppindelning sker vid kursstarten.
Litteratur:
Vid varje kurstillfälle/seminarium beskrivs vilken litteratur som ska läsas till respektive
tillfälle. I flera av handböckerna nämns och behandlas olika skönlitterära verk. Det är starkt
rekommenderat att man läser de här verken, eftersom man då kan bilda sig en egen
uppfattning om det som skrivs. Kom ihåg att en svensklärare aldrig kan läsa för mycket! :)
I en av examinationsuppgifterna på kursen ingår också att läsa ett skönlitterärt verk.
Seminarium kring novellen Fulet
Uppgiftens syfte: Uppgiften ska ge studenten träning i litterär analys samt träning i hur man
kan arbeta med en text i klassrummet på olika sätt beroende på vad man vill uppnå.
Uppgiftsbeskrivning: Uppgiften kommer att delas ut den 23 september.
Redovisning av uppgift: Novellen och uppgifterna diskuteras under seminariet den 28
september.
Examinationer:
I kursen ingår tre obligatoriska moment:
o Redovisning av valbart skönlitterärt verk (grupp och enskilt)
o Skriftlig hemtentamen (enskilt)
o VFU-uppgift som görs i samarbete med SPS (enskilt)
4
Simon Wessbo
[email protected] 013-282782
Stina-Karin Skillermark
[email protected] 013-282785
Redovisning av valbart skönlitterärt verk (grupp och enskilt) (D)
Uppgiftens syfte: Uppgiften ska ge studenten fördjupade kunskaper i litterär analys samt ge
studenten möjlighet till fördjupade didaktiska reflektioner kring ett skönlitterärt verk.
Uppgiftsbeskrivning: Uppgiften utgår från ett skönlitterärt verk som väljs i samråd med
läraren. En studentgrupp läser och arbetar med samma verk. Uppgiften består av tre delar:
o Del 1: En litterär analys av det skönlitterära verket. Gruppen väljer själv
vilken analysmodell som man vill använda sig av. Val av analysmodell ska
motiveras i inledningen till analysen.
o Del 2: Konstruktion av skrivuppgift som är kopplad till det skönlitterära verket.
Det ska vara en uppgift som elever på kommande VFU har möjlighet att
genomföra. Uppgiften ska förankras i aktuella kurs/ämnesplaner. Till uppgiften
ska bifogas en didaktisk reflektion, där gruppen kommenterar och motiverar
sina överväganden utifrån föreläsningarna och kurslitteraturen.
o Del 3: Studenten ska enskilt göra den skrivuppgift som gruppen valt och konstruerat
under uppgift 2.
Arbete
i
grupp
Enskilt
arbete
Redovisning: Redovisningen sker muntligt och skriftligt. Den muntliga uppgiften sker
gruppvis och då ska gruppen redogöra för del 1 och 2 på ett gruppseminarium. Tid till
förfogande: 10 minuter. Uppgiften redovisas även skriftligt och då ska varje enskild student
skicka in uppgiftens alla tre delar (1, 2 och 3).
Skriftlig hemtentamen (6,5hp)
Uppgiftens syfte: Hemtentamens syfte är att pröva att studenten kunnat tillgodogöra sig den
litteratur som använts och diskuterats under kursen.
Genomförande: Tentamen kommer att laddas upp på Lisam fredagen den 16 oktober klockan
8:00 och ska lämnas in samma dag klockan 17:00 i avsedd mapp på Lisam. Tentamen
genomförs enskilt.
Tentamen kommer att bestå av ett antal frågor eller en stor fråga, som är av utredande och
problematiserande karaktär. Studenten ska alltså kunna reflektera och föra ett resonemang
kring litteraturanalytiska och litteraturdidaktiska aspekter med utgångspunkt i
kurslitteraturen. För att klara tentamen måste man i förväg vara väl inläst på den obligatoriska
kurslitteraturen.
Varje svar kommer bedömas utifrån följande kriterier:
G: Den studerande redogör klart och tydligt för respektive frågas kärninnehåll samt hänvisar
till relevant kurslitteratur på ett i huvudsak korrekt språk.
VG: Kraven för betyget G är uppfyllda. Studenten visar därutöver även utifrån
kurslitteraturen ett fördjupat, självständigt, problematiserande och underbyggt resonemang.
Språket är korrekt och anpassat till uppgiften.
5
Simon Wessbo
[email protected] 013-282782
Stina-Karin Skillermark
[email protected] 013-282785
Skriftlig och muntlig redovisning av VFU-uppgift (2hp)
Tid: Uppgiften genomförs under VFU-perioden.
Uppgiftens syfte: Studenten ska i praktiken få använda och utvärdera de didaktiska teorier
och metoder som behandlats under kursen. Syftet är också att specifikt få prova och reflektera
kring hur man kan arbeta med skönlitteratur i skolan.
Uppgiftsbeskrivning: Studenten ska under sin VFU-period iscensätta ett undervisningsförlopp
som består av litteraturläsning, skrivande och samtal på ett integrerat sätt. Det kan handla om
en lektion eller ett längre förlopp.
I planeringen ska studenten visa att hen tagit intryck av kursens innehåll och hen ska kunna
hänvisa till relevanta innehåll i föreläsningar, seminarier och metodlitteratur. Studenten ska
tydligt kunna redovisa sina didaktiska överväganden och motivera sina val. Minst en
skönlitterär text ska behandlas. Förutom den skönlitterära text eller de skönlitterära texter
som används på VFU:n ska studenten även lämna in en lista på förslag med texter (ca 10st)
som också skulle kunna passa in i området. Denna lista ska utgå ifrån vad som finns att tillgå
på VFU-skolan. Exempelvis kan det vara titlar från skolbiblioteket, böcker/texter som finns
på skolans svenskinstitution eller tips från handledare eller andra lärare på skolan.
Det är viktigt att studenten utgår från didaktiska teorier som gäller de olika områdena tala,
läsa, skriva och lyssna. Relevanta begrepp ska användas och förklaras och erfarenheter gjorda
under VFU:n ska beskrivas och diskuteras.
Utgå ifrån följande rubriker i din sammanställning av erfarenheter från VFU:n:
o
o
o
o
o
Planering
Genomförande
Uppföljning/utvärdering
Reflektion över bedömning
Förslag på texter
Uppgiften ska även inledas med en inledning, bakgrund och ett syfte. Det kan också vara
lämpligt att ha en kort litteraturgenomgång i början av arbetet, där exempelvis den använda
litteraturen presenteras.
Den skriftliga uppgiften ska ha en tydlig struktur och korrekt formalia. Det innebär
exempelvis att referenshänvisningarna ska vara korrekta och konsekventa samt att det ska
finnas en litteraturförteckning.
Textens omfång och stil: 3-4 sidor, 1,5 radavstånd, 12p Times New Roman
Redovisning: Uppgiften redovisas muntligt och skriftligt. Det skriftliga underlaget skickas in
till Lisam. (Datum kommer.) Det skriftliga underlaget ska även redovisas muntligt på ett
seminarium (återkommer med exakt dag och tid). Tid till förfogande: 5-7 minuter samt några
minuter till efterföljande diskussion.
6
Simon Wessbo
[email protected] 013-282782
Stina-Karin Skillermark
[email protected] 013-282785
Kurslitteratur:
Boglind, Ann och Nordenstam, Anna (2014), Från fabler till Manga, Gleerups. (Framförallt
kapitlen 1, 8 och 9)
Boglind, Ann, Holmberg, Per och Nordenstam, Anna (red.) (2014), Mötesplatser – texter för
svenskämnet, Studentlitteratur.
Bommarco, Gunilla och Parmenius-Svärd, Suzanne (2012), Läsning, skrivande, samtal,
Liber. (Framförallt kapitel 4-5)
Erixon, Per-Olof (red) (2014), Skolämnen i digital förändring, Studentlitteratur. (Något
kapitel kommer användas, tillhandahålles)
Graeske, Caroline (2013), ”GY2011-säkrad?” i Skar, Gustaf och Tengberg, Michael (red)
Läsning!, SLF2013. (tillhandahålles)
Granström, Malin (2013), ”Lässtrategier – hur läser vi kursplanen mellan raderna?” i Skar,
Gustaf och Tengberg, Michael (red.) Läsning!, SLF 2013. (tillhandahålles)
Johansson, Maritha (2015), ”Att tolka en skönlitterär text. Mikro- och makrotolkningar hos
svenska och franska gymnasieelever” i Andersson, Per, Holmberg, Per, Lyngfeldt, Anna,
Nordenstam, Anna och Widhe, Olle (red.) Mångfaldens möjligheter. Litteratur – och
språkdidaktik i Norden, SMDI 2014. Kan laddas ner på följande adress:
http://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2014/12/m_ngfaldens_m_jligheter_2
0141123_pdf_57141.pdf.
Jönsson, Maria och Öhman, Anders (2015), Litteratur och läsning, Studentlitteratur.
Langer, Judith M (2012), Litterära föreställningsvärldar, Daidalos.
Molloy, Gunilla (2011), Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum, Studentlitteratur.
(Framförallt kapitel 4 – 7)
Persson, Magnus (2011), ”Kanon” i Den goda boken (2012), Studentlitteratur.
(tillhandahålles)
Skar, Gustaf och Tengberg, Michael (red.) (2014), Bedömning i svenskämnet, Natur och
kultur. (Tillhandahålles eller har använts i tidigare kurs.)
www.skolverket.se (Här finns ämnesplaner för respektive stadium, kunskapskrav och
kommentarer till ämnesplaner.)
Skönlitteratur:
Ett skönlitterärt verk som väljs i samråd med läraren.
Ajvide Lindqvist, John (2011), ”Fulet” i Låt de gamla drömmarna dö, Ordfront förlag. (Se
Lisam)
Jansson, Tove (1962), ”Det osynliga barnet” i Det osynliga barnet. Tove Jansson läser själv
se: http://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/28/tove-jansson-laser-ur-det-osynliga-barnet
7
Simon Wessbo
[email protected] 013-282782
Stina-Karin Skillermark
[email protected] 013-282785
I en del av handböckerna finns hänvisningar till specifika skönlitterära verk. Det är starkt
rekommenderat att läsa och aktualisera så många som möjligt av dessa verk för att få en
större förståelse. Exempelvis nämns Främlingen, Kejsaren av Portugallien, Det går an med
flera.
Tips på övrig läsning:
Bergman, Hultin m.fl (2009), Makt, mening, motstånd (Liber).
Berge, Anna & Per Blomqvist (2002), Skrivundervisning – i samspel med litterära texter,
Liber.
Bergsten, Staffan & Lars Elleström (2004), Litteraturhistoriens grundbegrepp,
Studentlitteratur. (främst kap. 10-11)
Boglind, Ann, Holmberg, Per och Nordenstam, Anna (red.) (2014), Mötesplatser – texter för
svenskämnet. Studentlitteratur.
Brodow, Bengt och Kristina Rinisland (2005), Att arbeta med skönlitteratur i skolan –
praktik och teori, Studentlitteratur.
Chambers, Aidan (1993), Böcker inom oss, Rabén & Sjögren.
Elleström, Lars (1999), Lyrikanalys. En introduktion, Studentlitteratur.
Holmberg & Olsson (1999), Epikanalys. En introduktion, Studentlitteratur.
Kåreland, Lena (2009), Läsa bör man? – den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning,
Liber.
Kåreland, Lena (2015), Skönlitteratur för barn och unga – historik, genrer, termer, analyser,
Studentlitteratur.
Molloy, Gunilla (2008), Reflekterande läsning och skrivning, Studentlitteratur.
Nikolajeva, Maria (2004), Barnbokens byggklossar, Studentlitteratur.
Olin-Scheller, Christina (2006), Mellan Dante och Big Brother, Karlstads universitet.
Olin-Scheller, Christina och Ingrid Mossberg-Schüllerqvist (2011), Fiktionsförståelse i
skolan. Svensklärare omvandlar teori till praktik, Studentlitteratur.
Olsson & Algulin: Litteraturens historia i världen (LHV) Norstedts
Olsson & Algulin: Litteraturens historia i Sverige (LHS) Norstedts
Persson, Magnus: Varför läsa litteratur?, (2007), Studentlitteratur.
PISA-doktrinen, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6131122.
8
Simon Wessbo
[email protected] 013-282782
Stina-Karin Skillermark
[email protected] 013-282785
Rosenblatt, Louise M.(2002), Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa,
Studentlitteratur.
Svedner, Per Olov (2011), Svenskämnet och svenskundervisningen, Kunskapsföretaget.
Tengart, Paul (2010), Litteraturteori, Gleerups.
Tengberg, Michael (2011), Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception
i skolan, Brutus Östlings Förlag Symposion.
Tengberg, Michael och Olin-Scheller, Christina (2015), Svensk forskning om läsning och
läsundervisning, Gleerups.
Årheim, Annette (2007), När realismen blir orealistisk, Växjö University Press.
9