Ladda ner - Bygdeband

7
Grängesbergssmällen
Dd var dei andra på onsdagskväIla
Till Stjäk PepGustav nu massan tägar
för att re när gelantinet IäSar
i
Grängesberg vänta' man pä smäIlen
Man gick ä skaka' och var nervös
för att gelatrpet vid fabriken frös.
där uppe kände man stg trygg och säII
ifall och händelse det blev en smäII.
Men uti Grängesberg det gätt ett ryke
iatt sjäIve Lundgren vid fabriken tyckte
I
man bör ej skrämmas i Grängesberg
det klinns så kusligt i ben och märg.
När Grängabergsbombn re'n krevera
dä mången önskade da ej blev flera
det känns sä kusligt md en sädan smäll
som den vi hade i torsdags kväIl.
Och ordningsmakten den har arbetat
och efter arbetslösa gabnbar letat
Dom mäste resa pä onsdag kväIl
och fick ej övemara väran smälI
Det skulle vara oss till största nytta
om dom fabrtken ifrän oss flytta
flytta bort den frän samhäIlet
ty det kan ju smälla sä djädrans lätt.
Varje handelsbod man måste stänga
ty von Feilitzens lagar iiro stränga
man mäste vidta' försiktighet
ty
smäIlens verkan ingen män'ska vet.
Och gubbar viljas namn jag ej vill skriva
i förtvivlan sig i häret rtva
dom trodde smäIlen skulle bliva hfud
och mången äke bort uti sin Ford.
Nu aIIa utrymma boningshusen
man tror att smäIlen skall göra suren
och plats pä tägen man har berett
men mången äke även Chewole/.
Man tyckte spd om dem som bodde i,,Hagen,,
där hade säkert mängen ont
och
gick
och
i
magen.
gxuva' sig pä onsdae kväIl
för morgondagens stora jätteskäll
En utav käkarna
som Iäg bra iIIa
var säkert Tjärnstugs-Petters Ma villa
att flytta Petter han fann för gott
för på torsdag blir det nog ett riktigt skott.
På "Egna hemmen" Iönar sig att bygga
för alla smäJlar kan dom vara trygga
och sitta lugna uti sitt tjäJt
och bara vänta pä nästa smäIl.
Det var nog kångligt uppå stationen
den Ifu ju liksom i värsta zonen
Man tyckte synd om väran Frövistins
och det blev'en smäIl som han säkert minns.
Och mängen utav Guden Mammons drängar
från banken häntat sina pengar
dom ville ej ha nä't som innestätt
banken i luften gätt.
ifall att
Ett extratäg man hade rekvirera'
om det blitt rusniung had' dom skaffat flera
På Frövi hade dom högkonjunktw
då iärnmalntsmetropolen rymdes ur,
Uppå en lave diir fick man skäda
en fotograf med sin lilla låda
Men väran Blomqvist som bor Blårns
han tog sin läda och gick upp till Härns.
i
Visan om GJiingesbergssmällen
"H.A" och trycktesom
skrevs av
Så sent som i början av femJiotalet intråffade ånnu en stor e$losion vid Dynamitfabriken. i,
skillingtryck vid Grängesbergs
Trvckeri 1927.
ir11.ri, står för Hugo Åhlund,
Den Lundgren som nåmns i fex-l
född 1904 och mycket produktiv ten yar chefen vid fabriken, Hjalvisdiktare i gruvsamhiillet under marlundgren, von Feilitzen var
den hiir tidpunkten.
Han var arbetslös och visor om
aktuella håndelser som den här
återgivna bidrog till försörjningan.
Ofta stod han utanför banken i
samhållet och såJde sina visor för
25 öre ntu det var avlöningsdag,'
berättade Dora Säåf som en gång
gav oss visan. Dora var "prima-
donna" vid många lokalrevyer i
Grångesberg och inte sällan fick
hon framförp kupletter och visor
med Hugo Ahlund som upphovsman.
Tidvis under arbetslöshetsperioden, gick han också på luffen och
drog sig fram som visdiktare.
Yisan om "Grångesbergssmäl-
sprängåmnesinspektionens repre-
på olats. Fotocrafen
Blomqvist i Blårns( gammaf stavning) hette Adolf i förnamn.
sentant
Stjälk Per-Gustav bodde högst
uppe i Stjälkenstorp varifrån det
var fin utsikt över skådeplatsen.
Hårns (Hårdtotp) är området
dår vägarna Fjållberget:Cassels
möts
i Västra
Grängesberg.
Uppgifterna kring visan har vi
fått av
ovannämnda sagesmån
p{Gröni Ludvika (född 1905),
samt Joel Abrahamsson
siskevågen
till Tjåirnstu-Petter
i texten.
son
som nämns
len" skall enligt instruktionen
Algot. Larssons krönika om dysjungas på melodin "Skön namitfabriken,
"Dynamit oCn
Emma", vilken iir identisk med dynamitgubbar"(l!)63)
har också
melodin till mera bekanta "V!irna.
movisan".
Händelsen som beskrivs i visan
utspelade sig l9Zl då ledningen
för
dynamitfabriken beslöt att
spränga en laddning med gelatin
som på grund av kyla hotade att
detonera spontant. Inom loppet av
några månader 192G1927 hade
nämligen två explosioner inträffat
vid fabriken, varav den första-i
maj månad 1926-krävde sex
männsikors liv. Nu ville man förhindra en upprepning av olyckorna genom att språnga förrådet under kontroll.
Det är om detta ilrangemang
visan handlar
anlitats som kåilla.