Års- och hållbarhetsredovisning 2014

Transcription

Års- och hållbarhetsredovisning 2014
2014
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH
HÅLLBARHETSREDOVISNING
Innehåll
2
Södra i korthet
4
Vd och koncernchefen har ordet
KONCERNENS STYRNING
90
Styrelseordföranden har ordet
92Föreningsstyrningsrapport
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
96Föreningsstyrelse
6
Verksamhet och organisation
98Koncernledning
8
Strategi och mål
10
Nettoomsättning, resultat och marknad
12
Södra Skog
14
Södra Cell
16
Södra Wood
19
Forskning och utveckling
21Miljö
23
Risker och riskhantering
26Medarbetare
28
Händelser efter balansdagen
28
Utsikter för 2015
HÅLLBARHETSDATA
100
Råvaror, produkter och avfall
101Energi
102
Utsläpp till luft och vatten
103
Sociala data
104Kontakt
29Moderföretaget
HÅLLBARHET
30
Södras hållbarhetsarbete
32
Biologisk mångfald och ekosystemstjänster
36
Socialt ansvar
38
Klimat och energi
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
40Innehållsförteckning
41Flerårsöversikt
42
Rapport över totalresultat för koncernen
43
Rapport över finansiell ställning för koncernen
45
Rapport över förändring i eget kapital för koncernen
46
Rapport över kassaflöden för koncernen
47
Resultaträkning för moderföretaget
48
Balansräkning för moderföretaget
50
Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget
51
Kassaflödesanalys för moderföretaget
52Noter
87
Förslag till vinstdisposition
88Revisionsberättelse
89
Definitioner och ordlista
Styrelsen och verkställande direktören för Södra Skogsägarna ekonomisk förening (organisationsnummer 729500-3789) avger härmed årsredovisning
för verksamhetsåret 2014 för koncernen och moderföretaget. Årsredovisningen omfattar sidorna 6–87. Resultatet av årets verksamhet samt moder­
företagets utveckling och finansiella ställning framgår av förvaltnings­berättelsen, sidorna 6–29, hållbarhet, sidorna 30–39, och av de finansiella
rapporterna jämte noter och kommentarer, sidorna 40–87. Koncernens resultat- och balansräkning och moderföretagets resultat- och balansräkning
fastställs av föreningsstämman.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
1
INLEDNING
SÖDRA I KORTHET
Värdeskapande relationer,
långsiktigt agerande
Södra är Sveriges största skogsägareförening med mer än 50 000 skogsägare som
medlemmar. Södra är också en internationell skogsindustrikoncern där verksamheten
baseras på förädling av medlemmarnas skogsråvara.
Södras verksamhet bygger på värdeskapande
relationer och långsiktigt agerande. Det
övergripande uppdraget från ägarna är att
främja skogsgårdens lönsamhet. Det betyder
att få såväl råd som stöd för att bedriva ett
ansvarsfullt skogsbruk som att få marknadsmässig avkastning på skogs­råvaran.
Virket från medlemmarnas skogsgårdar
förädlas i Södras industrier och blir till
sågade och hyvlade trävaror, interiörträprodukter, biobränsle och massa för avsalumarknaden. Arbete sker kontinuerligt
för att ta fram nya produkter baserade på
virkes­råvaran där kompositmaterialet
Durapulp är ett exempel.
Södra har en av Sveriges största sågverksrörelser och är en av de största
leverantörerna i Europa av barrsulfatmassa för avsalumarknaden. Södra tillverkar också dissolvingmassa (textilmassa) av
lövträd. Södras tre massabruk har fossilfri
produktion som genererar ett energiöverskott som bland annat säljs som grön el och
fjärrvärme.
Virkesvolymen 2014 var 15,3 m3fub (miljoner fastkubikmeter under bark), omsättningen cirka 17 miljarder kronor och antalet anställda cirka 3 500.
Verksamheten bedrevs under 2014 i fyra
affärsområden; Södra Skog, Södra Cell,
Södra Timber och Södra Interiör. Hösten
2014 fattades beslut om att slå samman
Södra Timber och Södra Interiör till Södra
Wood.
OMSÄTTNING PER AFFÄRSOMRÅDE
ANSTÄLLDA PER AFFÄRSOMRÅDE
• Omsättningen ökade med cirka
5 procent till 17 339 MSEK
• Kraftig vinstförbättring till 1 516
MSEK och ett starkt utdelningsförslag
• Offensiva investeringar på cirka
5 miljarder kronor i Värö och
Mörrum beslutades under året
RESULTAT PER VERKSAMHET
2014
Södra Skog
2013
112
42
1 593
–98
Södra Wood – Timber
115
–217
Södra Wood – Interiör
–16
–73
Södra Skog 20%
Södra Skog 15%
Södra Cell
Södra Cell 48%
Södra Cell 33%
Södra Wood 32%
Södra Wood 40%
Övriga 12%
Övrigt/elimineringar
–288
–71
Koncernen
1 516
–417
Totalt 17 339 MSEK exklusive internleveranser.
Koncernens resultat var 1 516 MSEK.
Totalt 3 524 anställda.
NYCKELTAL
Nettoomsättning, MSEK
2014
2013
2012
2011
2010
17 339
16 580
16 807
18 191
19 727
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA), MSEK
2 552
937
144
2 183
3 721
Rörelseresultat, MSEK
1 516
–417
–929
1 005
2 271
Avkastning på sysselsatt kapital, %
13
neg
neg
9
23
Soliditet, %
61
59
61
61
61
267
597
–815
–793
1 381
Kassaflöde efter investeringar, MSEK
Antal anställda
3 524
3 776
3 821
3 830
3 943
Ansluten medlemsareal, 1 000 ha
2 392
2 368
2 362
2 373
2 366
15,3
15,0
15,6
17,0
16,6
Virkesvolym, milj m3fub
2
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
INLEDNING
SÖDRA I KORTHET
Södra visar vägen –
från frö till färdig produkt
Södra etablerades redan 1938 och har sedan dess i flera avseenden visat vägen för
framtidens skogsbruk och skogsindustri. Södra är en stor aktör i svenskt skogsbruk,
har en ledande marknadsposition och är en viktig samhällsaktör.
Södras verksamhet utgår från skogen och den ständigt växande,
förnybara och återvinningsbara råvaran. Uppdraget från medlemmarna är att främja lönsamheten i deras skogsbruk. Det sker
genom försäljning av skogsråvara, förädling i föreningens egen
industri och aktivt arbete med näringspolitiska frågor, där en
central fråga är rätten att med frihet under ansvar bruka den egna
skogen.
I hela kedjan från leverans till färdig produkt finns miljömedvetenhet och leveranssäkerheten via Södras många produktionsanläggningar är hög.
Södra erbjuder produkter och tjänster för såväl medlemmar
som kunder, vilket förutsätter engagerade medarbetare. Södra
har också ett viktigt erbjudande till samhället i form av jobb,
välfärd och hållbara produkter.
SÖDRAS ERBJUDANDE
TILL SKOGSÄGARE
TILL SAMHÄLLET
TILL KUNDER
TILL MEDARBETARE
Södra ger råd om hur skogen sköts på bästa sätt, erbjuder skogliga tjänster och köper medlemmarnas skogsråvara till marknadsmässiga priser. Södra har en väl utvecklad serviceorganisation som bistår med rådgivning, skötsel som plantering,
gallring, avverkning och andra skogliga tjänster.
Investeringar i den egna industrin skapar både avsättning för
medlemmarnas virke och förutsättningar för vidareutveckling
av nästa generations skogsbruk. Medlemmarna är också ägare
av den ekonomiska föreningen vilket ger skogsägaren rätt till
del i vinsten.
Södra arbetar aktivt med näringspolitiska frågor där fokus
ligger på att bevaka och främja skogsbrukets förutsättningar och
lyfta fram skogens betydelse för jobben, välfärden och miljön.
Södras kunder består av tre huvudkategorier; skogsägare som
köper skogliga tjänster, bygghandel och andra aktörer i virkesmarknaden som köper sågade och hyvlade trävaror och interiör­
trä samt globala industriföretag som köper massa för tillverkning av olika slags papper, kartong, mjukpapper (tissue) och
textilier. Dessutom säljer Södra biobränsle och det energiöverskott som genereras vid de tre massabruken.
Södra erbjuder kunderna stabil och god tillgång till produkter
tillverkade av svensk certifierad vedråvara och välutvecklade
försäljningskanaler.
Södra är en viktig samhällsaktör både som stor organisation och
i en verksamhet med betydelse för såväl människor och samhälle som miljö. Skogsindustrin är sedan länge en av landets
viktiga basnäringar och står för cirka 130 miljarder kronor av
Sveriges exportinkomster. Det gör skogsnäringen till Sveriges
viktigaste nettoexportör. Trä är ett förnybart material och växande skog binder koldioxid vilket minskar klimatpåverkan.
Södras massatillverkning är fossilfri och genererar energiöverskott som används för exempelvis uppvärmning av småhus.
Södras medlemmar är privata skogsägare som månar om
sin skog, flertalet är certifierade och dessa har i genomsnitt frivilligt avsatt 8 procent av sin areal för naturvård. Det motsvarar 200 000 fotbollsplaner och ett värde på uppemot 20 miljarder kronor.
Södrakoncernen har cirka 3 500 medarbetare och deras engagemang är avgörande för företagets framgång och framtid.
Södra erbjuder arbete och utveckling både i en koncern som
ser en växande efterfrågan från främst den globala marknaden
och i en bransch som arbetar med förnybar råvara som insats
för ett framtida biobaserat samhälle. Södras kärnvärden är
värdeskapande relationer och långsiktigt agerande.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
3
INLEDING
VD OCH KONCERNCHEFEN HAR ORDET
Ett Södra visar vägen med sikte
på lönsamhet och effektivitet
Efter flera år med svag konjunktur blev 2014 som helhet ett bra år för svensk skogs­
näring. Förbättrat marknadsläge, bättre priser för papper, massa, och trä­varor och en
gynnsammare valutasituation bidrog till den positiva utvecklingen. Ekonomiskt
­presterade Södra bättre än väntat.
Den svenska skogsindustrin är i grunden
effektiv, innovativ och välinvesterad men
genomgår en omvandling till följd av digitaliseringen och nya konsumtionsmönster.
I en allt mer global marknad överlever
enbart ­produktionsanläggningar och företag med starka kassaflöden, effektiv produktutveckling och förändringsförmåga.
BÄTTRE PRESTATION ÄN VÄNTAT
Södrakoncernens samlade ekonomiska
­prestationer för 2014 blev bättre än väntat.
Det känns tillfredsställande att redovisa ett
rörelseresultat om 1 516 MSEK, god likviditetet och en fortsatt stark balansräkning.
Södra öveträffade därmed sina finansiella
mål.
Under hösten 2013 beslöt styrelsen om en
ny koncernstrategi fram till 2020. Arbetet
med genomförandet påbörjades från och
med 2014. Kärnan i strategin är att skapa
förutsättningar för lång­siktig och lönsam
tillväxt i en mer sammanhållen koncern,
det vill säga ”Ett
Södra”. För att kunna
uppnå denna målsättning krävs ett omfattande investeringsprogram för Södras massabruk, ökad
marknads- och kundorientering samt operationella och strukturella förändringar
inom den trämekaniska verksamheten.
EN EFFEKTIVARE KONCERN
En annan del i att skapa en mer effektiv och
sammanhållen koncern var bildandet av
Södra Wood. Det är en industriellt logisk
lösning som stärker Södras marknadserbjudande och position samtidigt som den
bidrar till olika typer av skalfördelar inom
sågade och hyvlade trävaror samt interiörträprodukter. I arbetet med att stärka
Södra som ett sammanhållet företag har
också de administrativa processerna setts
över och förändrats. Södra har därmed blivit en ännu effektivare koncern.
Innovation och hållbarhet kommer att få
en mer framträdande plats i Södra framöver.
Ett företag som inte arbetar med produkt­
utveckling, forskning och utveckling och
innovation kommer över tiden att möta
stora problem i en allt tuffare konkurrens.
I framtiden kommer också behovet av samverkan med andra företag att vara avgörande, inte minst för att skogsnäringen ska
METODISKT HÅLLBARHETSARBETE
Även Södras hållbarhetsarbete kommer att
bli skarpare, mer metodiskt och offensivt.
Inte minst mot bakgrund av att vår verksamhet baseras på förnybar, återvinningsbar och biologiskt nedbrytbar råvara. Södra
har redan i dag kommit långt i energi- och
­klimatarbetet. Ambitionen är att bli
ledande inom hållbar utveckling. Vår ägarform med cirka 50 000 aktiva och ansvars­
tagande skogsägare bidrar till en stark
plattform för detta arbete.
Ett annat viktigt arbete under det
gångna året har varit varumärkesöversynen. Redan i dag uppfattas Södra som ett
starkt varumärke hos våra kunder, ägare,
medarbetare och andra intressenter. Vår
nya varumärkesplattform har som kärnvärde att bidra till värdeskapande relationer och långsiktigt agerande, genom att vi
utmanar och alltid söker bättre och nya lösningar. Visionen är att ”Södra visar vägen”.
Att bygga och förstärka ett varumärke
tar tid och kräver ett
tålmodigt arbete med
konkreta åtgärder i
vardagen. Ett varumärke och en stark
företagskultur byggs inifrån av chefer,
medarbetare och ägare.
”Ett bra år för svensk skogsnäring och
Södras prestation bättre än väntat.”
INVESTERINGAR FÖR LÅNGSIKTIG
­LÖNSAMHET
Under 2014 har väsentliga steg tagits i
denna riktning. Beslut om att investera
cirka 5 miljarder kronor i massabruken i
Värö och M
­ örrum skapar långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft för dessa bruk
utifrån deras egna förutsättningar. I Mönsterås fortsätter planeringen för massabrukets framtida konkurrenskraft.
4
kunna vara en efterfrågad aktör i omvandlingen till ett mer hållbart samhälle.
Södra måste avsätta både mer resurser
för nya innovationer och framförallt bli
bättre på att kommersialisera dessa. Södra
ska stärka sin affärsutveckling för att bättre
kunna erbjuda nya produkter till befintliga
kunder, men också identifiera nya kundgrupper och marknader. Därför benämns
numera enheten med huvudansvar för
detta Innovation och Nya affärer.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
SÖDRA VISAR VÄGEN
Även inom andra viktiga områden har en
­strategisk förflyttning skett under året. Det
gäller HR, vår operativa skogliga fältverksamhet, driften av våra sågverk med mera.
Dessa förändringar bygger på att utnyttja
Södras komparativa fördelar i en globaliserad värld och en ökad efterfrågan på skogs-
INLEDNING
VD OCH KONCERNCHEFEN HAR ORDET
näringens möjligheter att aktivt bidra till
en mer hållbar bioekonomi. I detta avseende har Södra en unik möjlighet att möta
utmaningar och ta tillvara möjligheter.
Södra som företag har stora möjligheter att
av egen kraft påverka sin framtid genom att
vi är snabb­fotade, flexibla, nytänkande,
ansvarstagande och agerar med ökad precision i allt vi gör.
Södra visar vägen!
”Vår strategi ska skapa förutsättningar för
långsiktig och lönsam tillväxt.”
• Ett omfattande investeringsprogram för massabruken ökar konkurrenskraften.
• Södra Wood stärker vårt marknadserbjudande och ger skalfördelar.
• Satsningar på innovativa och nya affärer.
• Mer metodiskt och offensivt hållbarhetsarbete.
Lars Idermark
Vd och koncernchef
Södra
• Södra har stora möjligheter att av egen kraft påverka sin framtid.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
VERKSAMHET OCH ORGANISATION
Medlemmarnas skog på
internationell marknad
Medlemmarnas skogsråvara förädlas i den egna industrin och blir till massa,
sågade och hyvlade trävaror, interiörträ och biobränsle.
Södras främsta uppgift är att trygga avsättningen av skogsråvara samt att främja och
utveckla lönsamheten i medlemmarnas
skogsbruk. Verksamheten bedrivs i tre
affärsområden:
•S
ödra Skog
•S
ödra Cell
• Södra Wood
Dessa affärsområden köper och förädlar
medlemmarnas skogsråvara till pappersmassa, textilmassa, sågade och hyvlade trävaror och interiörträ. Södra Wood är en
sammanslagning av affärsområdena Södra
Timber och Södra Interiör som genomfördes i oktober 2014.
Södra Skogs verksamhet i Södras medlemsområde är indelad i 19 verksamhetsområden. För skötsel av Södras skogsinnehav i Baltikum finns ett bolag i Estland,
Södra Metsad OÜ, och ett i Lettland, Sodra
Mezs SIA. Dessa bolag har också hand om
virkesinköp.
Södra Cell har produktionsenheter och
försäljningskontor i Sverige. I München
finns ett europeiskt servicecenter för samordning av marknadsresurserna. På vissa
marknader finns lokalt placerade säljare.
Södra Wood har produktionsenheter ­
i Sverige, Norge, Danmark och Litauen.
­Försäljningskontor finns i Sverige, Norge,
Danmark, Holland, Tyskland, England,
USA och Kina.
INVESTERINGAR, FÖRVÄRV OCH
AVYTTRINGAR
Investeringarna uppgick till 2 046 MSEK
(952). De största investeringarna gjordes på
massasidan, cirka 1 838 MSEK (635). Massa­
bruket i Värö ska byggas ut för cirka 4 miljarder kronor för att öka produktionskapaciteten från 450 000 ton till 700 000 ton
massa per år. Fabriken blir därmed en av
världens största för produktion av barrsulfatmassa. Investeringen innebär också ökad
energieffektivitet. Den utbyggda fabriken
beräknas vara i drift i slutet av 2016.
Vid massabruket i Mörrum investeras
cirka 700 MSEK i en ny flisfabrik med två
separata renserilinjer samt ombyggnad av
barrmassalinjen. Produktionskapaciteten
ökar från 380 000 ton till cirka 425 000 ton
per år.
I massabruket i Mönsterås investeras
cirka 100 MSEK för effektivare energi­
användning och ökad produktivitet.
Försäljningen av utrustning från Södra
Cell Tofte AS genererade en positiv resultateffekt på 173 MSEK.
Södras skogsinnehav i Baltikum koncentrerades genom byten, köp och försäljningar. Det totala markinnehavet i Estland
och Lettland omfattade vid årets slut
28 000 hektar (27 500), varav 24 200 hektar produktiv skogsmark (23 800). Skogsinnehavet koncentreras till områden som ligger bra till för transport till hamnar, där
råvara som förbrukas i Södras massaindustri lastas ut.
Efter försäljningen av Södras andel i virkesföretagen Södra Eesti och Sodra Latvia,
sker virkesköp i Baltikum genom skogsföretagen Södra Metsad och Sodra Mezs. De
baltiska virkesföretagen har genomfört
certifieringsprocesser för FSC COC, FSC
CW samt FSC FM, för att klara kraven på
leveranser av certifierad ved till Södras
industrier.
VIRKESLEVERANSER
PRODUKTION MASSA
Milj m fub
1 000 ton
25
2 400
1 000 m 3
20
2 000
2 000
1 600
1 600
3
15
1 200
10
1 200
800
5
400
0
0
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
Virkesutbudet i Södras område var något större än
föregående år, bland annat som följd av stormarna i
slutet av 2013. Virkesleveranserna till den egna
industrin ökade något jämfört med föregående år,
samtidigt som större timmervolymer medgav ökad
extern försäljning.
6
PRODUKTION SÅGADE OCH HYVLADE
TRÄVAROR
800
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
Produktionen blev cirka 1,5 miljoner ton. Den lägre
produktionsvolymen under året var en följd av
nedläggningen i Tofte, men påverkades också något
av underhållsstopp i Mörrum och Mönsterås.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
400
0
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
Produktionen av sågade och hyvlade trävaror
ökade till 1,9 miljoner kubikmeter. Sågutbytet,
verkningsgraden och de sågade volymerna
har ökat på samtliga enheter. Sågtakten i Värö
ökade från 500 000 kubikmeter under våren
till 600 000 kubikmeter i slutet av året.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
VERKSAMHET OCH ORGANISATION
NETTOOMSÄTTNING INTERIÖRTRÄ
MSEK
Sverige 37%
1 600
Norge 7%
1 200
Tyskland 8%
Storbritannien 10%
800
Övriga Europa 30%
400
0
NETTOOMSÄTTNING PER MARKNAD
Asien 7%
2010
2011
2012
2013
2014
Efterfrågan förbättrades successivt under året
och försäljningen ökade något. Konkurrensen
var fortsatt stark från tillverkare i Baltikum.
Afrika 1%
Koncernens nettoomsättning uppgick till 17 339 MSEK.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
STRATEGI OCH MÅL
Med värdeskapande
och tillväxt i fokus
Södras uppdrag är att skapa värde för sina ägare. Den strategiska inriktningen fram till
2020 är att bli en värdeskapande och sammanhållen koncern med lönsam tillväxt och
stärkt global marknadsnärvaro.
Visionen ”Södra visar vägen” handlar om
att tillsammans med medlemmarna lyfta
fram vad det innebär att vara nästa generations skogsföretag. Vägen dit går genom
värdeskapande relationer och långsiktigt
agerande.
Det övergripande målet är att Södra
2020 ska vara större, lönsammare och ha
en starkare global marknadsposition.
FINANSIELLA MÅL
Södras framgång har sin grund i en långsiktig lönsamhet och stark finansiell ställning som möjliggör vinstdelning till
ägarna. De centrala finansiella målen
uttrycks genom avkastning på sysselsatt
kapital, soliditet och vinstdelning.
LÖNSAM TILLVÄXT
Tillväxt är en förutsättning för att skapa
­värden långsiktigt. Ett företag måste växa
för att utvecklas och vara konkurrenskraftigt. Samtidigt får tillväxt inte ske på
bekostnad av lönsamhet. Södra ska växa
genom att expandera inom kärnverksamheten, främst på massa­sidan. Produkter
och tjänster ska utvecklas och positionen
stärkas på den g­ lobala marknaden.
Södra ska skapa avsättning för medlemmarnas skogsråvara och genom förädling
ge dem del i den egna industrins vinst.
Marknaderna för Södras produkter
växer med 3–5 procent per år. En stor del av
denna tillväxt sker på de snabbt växande
asiatiska marknaderna där Södra ska öka
sin närvaro.
De stora satsningarna på utbyggnad av
massabruken i Värö och Mörrum görs för
att säkra Södras konkurrenskraft och god
långsiktig avkastning. Under perioden
fram till 2020 görs kraftfulla investeringar
för att förbättra den underliggande intjäningsförmågan.
VÄRDESKAPANDE KONCERN
Värdeskapande ger trygghet och framtidstro för kunder, ägare och medarbetare.
Södras långsiktiga tillväxt och lönsamhet
skapas i relationen till kunderna. För kunderna ska värdeskapandet öka genom att
Södra ständigt anpassar och utvecklar sin
affärsmodell. Kunden ska ha tillgång till
både bra produkter och rätt kompetens.
Det handlar också om att snabbare gå från
idé till ny produkt.
För ägarna skapas värden genom till
exempel ökad produktion vid massabruk
och sågverk, vilket ökar efterfrågan på
virke. Medlemmarnas virkesleveranser ska
långsiktigt öka för att täcka industrins
behov. Med aktivt brukande av skogen och
god skogsskötsel skapas möjligheter till
hållbar utveckling och lönsamhet för
skogsgården. Servicen och tjänsteutbudet
till skogsägarna ska tydligt bidra till och
visa mervärdet för medlemmarna.
EN MER SAMMANHÅLLEN KONCERN
För att klara konkurrenskraften måste
all industriell verksamhet bli effektivare.
Södra arbetar med ständiga förbättringar
i koncernens alla led. Ökad effektivitet och
bättre utnyttjande av gemensamma resurser skapar värde för både ägare och kunder.
Inte minst gäller det att dra maximal nytta
av de stora investeringar som Södra har
gjort eller håller på att genomföra.
Koncernen ska bli tydligt sammanhållen
– Ett Södra. Genom att bättre utnyttja gemmensamma resurser och nya arbetssätt kan
effektiviteten öka vilket optimerar helheten
för Södra. Under 2014 har de administrativa processerna setts över och förändrats.
Samtidigt blir omvärldens bild av Södra
tydligare vilket stärker varumärket.
MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Utfall
Mål
2014
2013
2012
2011
2010
Avkastning på sysselsatt kapital:
Målet är 10 procent.
13
neg
neg
9
23
Soliditet:
Målet är minst 50 procent.
61
59
61
61
61
553*
281
295
436
851
Vinstdelning:
Målet är minst 40 procent av resultatet före skatt mätt över en
konjunkturcykel.
*2014: Föreslagen utdelning.
2010–2014 var vinstdelningen i genomsnitt 73 procent av resultatet före skatt som en följd av utdelningarna 2012 och 2013 trots redovisat förlustresultat.
8
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
STRATEGI OCH MÅL
STRATEGISK RIKTNING FRÅN 2014–2020
Låg tillväxt
Högre tillväxt
Renodlad
massaproducent*
Diversifierad
skogskoncern
Befintlig
produktionsbas
Utvidgad
produktionsbas
Marknadsfokus ska bli mer globalt, men
huvuddelen av försäljningen sker även
fortsättningsvis inom Europa.
Europeiskt
marknadsfokus
Globalt
marknadsfokus
Produktportföljen består även i fortsättningen
till största delen av volymprodukter, men en
förflyttning mot mer specialiserade och nya
produkter ska genomföras.
Traditionella
produkter
Special-/nischoch nya produkter
* Förflyttningen är en effekt av att merparten av nya
investeringar planeras ske i massaverksamheten.
Södra 2014
Södra ska fortsätta att vara verksamt inom
skogsindustrins samtliga värdekedjor, men
tyngdpunkten förskjuts mot att bli en mer
renodlad massaproducent.
Produktionsbasen utökas bland annat genom
att bygga ut massabrukens kapacitet.
Södra 2020
Vision: Södra visar vägen
Södra går sin egen väg. Södra utmanar förväntningarna på vad ett
skogsföretag är. Södra har ett starkt självförtroende och agerar
tydligt. Tillsammans med medlemmarna visar Södra vad det
innebär att vara nästa generations skogsföretag.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
9
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
NETTOOMSÄTTNING, RESULTAT OCH MARKNAD
Starkt resultat och
förbättrad marknad
Efterfrågan och försäljning utvecklades väl. Resultatet förbättrades genom bland annat
högre färdigvarupriser, ökade volymer och effektiviseringar. Tillväxten i euroområdet var
fortsatt svag och ränteläget på en historiskt låg nivå.
Koncernens nettoomsättning uppgick till
17 339 MSEK (16 580), en ökning med cirka
5 procent trots avvecklingen av verksam­
heterna i Tofte och Folla under 2013. Förbättringen beror främst på högre färdigvaru­priser, ökade volymer, effektiviseringar och en svagare svensk krona.
Rörelseresultatet förbättrades till 1 516
MSEK (–417). I resultatet ingår en positiv
effekt gällande försäljningen av utrustning
från Södra Cell Tofte AS med 173 MSEK
samt nedskrivningar av anläggningstillgångar i sågverksrörelsen med 56 MSEK.
I rörelseresultatet ingår även resultateffekter från valutaderivat med –8 MSEK (16)
och försäljning av el­­certifikat med
32 MSEK (72). Föregående års resultat
belastades med omstruktureringskostnader för avveckling av Södra Cell Tofte AS
med 817 MSEK.
Kronan försvagades kraftigt under 2014
gentemot såväl US-dollarn som euron. En
stor del av Södras försäljning sker på export
och försvagningen av kronan hade en positiv inverkan på resultat och lönsamhet. Vid
årets slut var kursen mot US-dollarn 7,79
SEK (6,48). Mot euron försvagades kronan
från 8,93 SEK vid årets början till 9,47 SEK
vid årets slut. Hur förändringar i valutakurser påverkar Södra framgår av not 22.
Södra Skogs rörelseresultat förbättrades
till 112 MSEK (42) främst till följd av ökade
virkesvolymer.
Södra Cells rörelseresultat ökade till
1 593 MSEK (–98). Förbättringen berodde
främst på högre färdig­varupriser, en gynnsam valutasituation och försäljning av
utrustning från Södra Cell Tofte AS samt
att resultatet 2013 belastades med omstruktureringskostnader vid avvecklingen av
Södra Cell Tofte AS.
Södra Wood redovisas för 2014 uppdelat
på segmenten Timber och Interiör.
Rörelse­resultatet i Timber förbättrades till
115 MSEK (–217) främst som en följd av
10
ökade färdigvarupriser och större volymer
genom bättre sågutbyte och ökad verkningsgrad. Interiörs resultat var –16 MSEK
(–73). Förbättringen var främst en följd av
ökad efterfrågan och genomförda strukturåtgärder.
Resultatutvecklingen per affärsområde
framgår av not 2 Rörelsesegment.
Trivselhus förbättrade rörelseresultatet
till 16 MSEK (–29). Förbättringen berodde
främst på ökad försäljning samt realisationsvinster vid försäljning av tomtmark.
Finansnettot uppgick till –56 MSEK
(–33). Försämringen var främst en effekt av
ett negativt räntenetto samt finansieringskostnad för upptagna kreditlöften.
Resultatet efter finansnetto förbättrades
till 1 460 MSEK (–450). Koncernens skatt
uppgick till 158 MSEK (82) vilket motsvarar 11 procent (18) av resultatet före skatt.
Avkastningen på sysselsatt kapital var
13 procent (neg).
Kassaflödet efter investeringar var
267 MSEK (597), främst beroende på höga
investeringsutgifter kopplade till pågående
projekt. Likvida medel och kortfristiga
placeringar uppgick per 31 december till
1 382 MSEK (1 348).
var dock bräcklig och konjunkturutvecklingen under hösten var fortsatt svag. Konsumtion och investeringar steg, men långsamt och från nedpressade nivåer.
Euroområdet påverkades under hösten av
den geopolitiska oron, både direkt och indirekt, genom handelsstörningar till följd av
krisen mellan Ryssland och Ukraina. Den
direkta exporteffekten blev relativt marginell för regionen som helhet, men kännbar
för till exempel Finland och Baltikum. Den
geo­politiska osäkerheten i världen ökade
under hösten med upptrappning av konflikten i Ukraina samt IS offensiv i Irak och
Syrien.
Tillväxten i den svenska ekonomin var
högre än i flertalet europeiska länder. Styrkan i ekonomin visades också genom förbättrad arbetsmarknad och ökande framtidstro hos hushållen. Däremot påverkades
varuexporten negativt av den svaga och
ojämna återhämtningen i omvärlden.
Virkesmarknaden. I Södras område
präglades virkesmarknaden av ett ökat
utbud och försörjningen av Södras industrier fungerade väl. Stormarna i slutet av
MARKNADSLÄGET
MASSAPRISER
Den globala ekonomin präglades dels av
den successiva förbättring som inleddes
2013, dels av den geopolitiska osäkerheten.
USA:s återhämtning avstannade temporärt
under våren på grund av faktorer som
extrema väder­förhållanden, hårdare
kredit­krav och regleringar. Efter ett svagt
första kvartal hämtade den amerikanska
ekonomin ny kraft och sände positiva signaler om ökad sysselsättning, vilket stärkte
framtidstron hos både hushåll och företag.
Euroområdet visade under våren positiva indikatorer som ökande inköpschefs­
index och signaler om såväl ökad export
som minskad arbetslöshet. Utvecklingen
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
SEK/ton
USD/ton
10 000
1 000
8 000
800
6 000
600
4 000
400
2 000
200
0
2010
2011
2012
2013
2014
0
SEK/ton
USD/ton
Priset på blekt barrsulfatmassa har haft en stigande
trend under hela året.
Källa: Foex PIX genomsnittspriser på barrsulfatmassa
levererat till europeiska kunder (kvartalsgenomsnitt).
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
NETTOOMSÄTTNING, RESULTAT OCH MARKNAD
2013 ledde till ökade timmervolymer som
medförde ökad extern försäljning. Lagren
av såväl massaved som timmer var på god
nivå.
Marknaden för massa. Marknaden för
barrmassa var i god balans. Världslagren
för barrmassa var lägre än under fjolåret,
medan marknaden för lövmassa präglades
av över­kapacitet och höga lagernivåer.
Listpriset i Europa för barr­massa ökade
från 905 USD per ton vid årets början till
935 USD vid årets slut. Marknaden för
textil­massa präglades av god efterfrågan
men fortsatt prispress.
Världsmarknaden för avsalumassa fortsatte att växa. Kunderna var både små och
stora tillverkare av mjukpapper, finpapper,
magasinspapper och specialprodukter.
I Europa och Nordamerika fortsatte digitala medier att öka på bekostnad av tryckta.
Marknaden för grafiskt papper fortsatte att
minska och medförde stängningar av pappersbruk och pappersmaskiner. Förpackningspapper är främst beroende av den globala ekonomiska utvecklingen och visade
en långsiktigt god tillväxttrend. Mjuk­
papper är mindre konjunkturkänsligt och
konsumtionen ökar i takt med att välståndet stiger.
Konkurrensen har ökat, främst från
den finska skogsindustrin som de senaste
åren påtagligt har ökat sin kapacitet av
avsalumassa. Konkurrensen från kanadensiska massatillverkare fanns under
året främst i Asien.
Massapriserna påverkas av producenternas lager. Lagren av barrsulfatmassa var på
fortsatt låg nivå och priserna fortsatte att
stiga. Prisskillnaden mellan barr- och lövsulfatmassa var stor till följd av en betydande överkapacitet för lövmassa. För
textil­massa fanns ett överutbud som resulterade i pressade priser.
Marknaden för sågade och hyvlade
trä­varor. Utvecklingen på huvudmarknaderna i Europa var positiv, både volym- och
prismässigt, trots en något dämpad efterfrågan andra halvåret. Efterfrågan var god
i Storbritannien, där byggkonjunkturen
förbättrades och invest­eringarna inom
fastighetssektorn ökade. Efterfrågan var
stabil i Tyskland och Beneluxländerna.
Den svenska marknaden förbättrades
med ökad försäljning. Leveransmedelpriserna steg medan priserna på biprodukter
sjönk. Timmerpriset i Södras område steg
under året.
De utomeuropeiska marknaderna
utvecklades däremot svagare, dock ökade
Kinas import från de skandinaviska länderna kraftigt. Efterfrågan på furu var
stark i Nordafrika. Marknadsutvecklingen
var svag i Japan, bland annat till följd av
höjd moms och kraftigt minskad efter­
TRÄVARUPRISER
LISTPRIS FÖR BARR- OCH LÖVMASSA
SEK/m
USD/ton
3
2 000
1 000
1 600
800
USD/ton
1 200
600
0
800
400
–100
400
200
–200
0
0
2010
2011
2012
2013
2014
Genomsnittliga leveranspriser,
sydsvenska sågverk
Efterfrågan på trävaror är fortsatt stor, men den
höga produktionen påverkade priserna negativt
under sista kvartalet 2014.
Källa: Södra
frågan. I USA avstannade byggandet under
våren till följd av den utdragna vintern,
men återhämtade sig något under hösten.
Marknaden för interiörträ. Det historiskt låga ränteläget, som förväntas bestå
under lång tid, utgör tillsammans med det
uppdämda behovet av nybyggnation och
renovering av bostäder gynnsamma drivkrafter på huvudmarknaderna för interiörträprodukter.
Marknaden för interiörträprodukter
präglades av ökat bostadsbyggande och en
stabil renoveringsmarknad som stöds av
ROT-avdraget. I Norge utvecklades marknaden bättre än vad som indikerades i
prognoser baserade på signaler om ekonomisk avmattning och fallande bostadspriser. Den danska marknaden var fortsatt
krävande, men växte något från en historiskt låg nivå. Prishöjningar under våren
motverkades delvis av högre råvarupriser.
Konkurrensen från tillverkare i Baltikum
var fortsatt stark.
Bostadsbyggandet ökade men låg alltjämt på en låg nivå. Även småhusbyggandet
fortsatte att öka men motsvarade endast
hälften av småhusbyggandet 2006–2007.
Enligt Trähusbarometern ökade order­
ingången jämfört med 2013 men låg fortsatt
på en relativt låg nivå. Småhusbyggandet
hämmades främst av bolånetaket och
osäker­het om de finansiella villkoren.
2010
2011
2012
2013
2014
–300
Pris bekt barrsulfatmassa
Pris lövsulfatmassa
Prisskillnad USD per ton
Diagrammet visar bruttopris före rabatter på den
nordeuropeiska marknaden. Prisskillnaden mellan lövoch barrmassa var fortsatt stor.
Källa: RISI
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
11
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
AFFÄRSOMRÅDE SÖDRA SKOG
Hög aktivitet i skogen
och ökade virkesvolymer
Netto­omsättning och rörelseresultat i Södra Skog påverkades positivt av
ökade virkesvolymer. Transporterna på järnväg ökade. Arbetet med
strategiska förflyttningar mot 2020 inleddes.
Ett aktivt brukande av skogen och god
skogsskötsel är grunden för god avkastning på skogsgården. Södras uppgift är att
medverka till långsiktig lönsamhet i medlemmarnas skogsbruk och att försörja den
egna industrin med råvara. Förutom kontraktering av virke erbjuder Södra Skog
tjänster som avverkning, skogsbruksplaner, markberedning, förädlat plantmaterial
från egna plantskolor, plantering, röjning
och rådgivning.
MARKNAD
Virkesomsättning. Virkesutbudet var
större än de närmast föregående åren.
Södra anskaffade drygt 15 miljoner m3fub
fördelat på cirka 60 procent massaved och
cellulosaflis, 30 procent timmer och 10 procent biobränslen. Importen uppgick till
1,1 miljoner m3fub och avsåg främst björk,
asp och barrmassaved.
Timmer och massaved. Försörjningen
av virkesråvara till den egna industrin
fungerade väl. Timmerpriset höjdes i maj
då marknaden för sågad vara utvecklades
positivt. Samtidigt ökade Södra sin timmerförbrukning, inte minst inför Värösågens produktionsökning under hösten.
Ökade timmervolymer i början av året
medförde ökad extern försäljning. Timmerlagren ökade något.
En gallringspremie för barrmassaved
infördes i april på grund av ökat behov av
gallringsved, men också för att uppmuntra
till skötselåtgärder i rätt tid. Premien togs
bort 31 oktober. Lagren av både barr- och
lövmassaved ökade under slutet av året.
Biobränsle. I början av året minskade
leveranserna av biobränsle till följd av den
milda vintern. Under resten av året var leveranserna på ungefär samma nivå som 2013.
12
Kraftig minskning av terminallagren har
höjt effektiviteten genom ökade direktleveranser och förbättrad produktionsstyrning.
VERKSAMHETEN 2014
Nettoomsättningen ökade och rörelseresul­
tatet förbättrades i Södra Skog, främst till
följd av ökade ­virkesvolymer. I rörelseresultatet ingår en rörelsevinst från försäljningen
av Södras aktieandelar i Södra Eesti AS och
Sodra ­Latvia SIA per 30 juni till SCA.
Efterfrågan på skogliga tjänster, bland
annat avverkning, mark­beredning, plantering, röjning och upprättande av skogsbruksplaner var fortsatt stor, se tabell Skoglig service sid 13.
VIKTIGA HÄNDELSER
Mekaniskt plantskydd. Södra har
utvecklat ett eget mekaniskt plantskydd,
Cambiguard.
I plantskolan i Falkenberg appliceras det
töjbara skyddet på täckrotsgranplantor och
under året levererades 3 miljoner plantor
behandlade med Cambiguard.
Markskoning. Under 2013 infördes en
markskoningsgaranti vid slutavverkning
för att minska markskadorna som skogsmaskinerna orsakar i skogen. Under året
ut­sträcktes garantin till att också omfatta
grothantering och markberedning. Utveckling av en mark­skoningsgaranti vid gallring
har påbörjats.
Terminal och tågtransporter. Södra
öppnade i maj en egen tågterminal i
Falköping där de flesta förekommande
sortiment ska hanteras. Med terminalen
minskar miljöbelastningen och transportkostnaderna för massaved och timmer.
Avtal träffades med Green Cargo om
transport av virke från terminalerna i
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
Uddevalla, Falköping, Kil, Eslöv och Stockaryd till fabrikerna i Värö, Mörrum och
Mönsterås.
Södras första utrustning för fotomätning
installerades i Falköping.
74 tons virkesbilar. Två bilar med
74 tons totalvikt togs i bruk. Bilarna ingår
i ett forskningsprojekt som syftar till ökade
laster för färre transporter, vilket minskar
koldioxid­utsläppen och ökar trafiksäker­
heten.
STRATEGISK INRIKTNING
Tillväxten i medlemmarnas skogar ökar
och Södras industrisatsningar tryggar
avsättningen för medlemmarnas virke i
framtiden.
Rådgivningen till medlemmarna utvecklas genom att se till helheten i skogsgårdens
lönsamhet och värden, vilket innebär fokus
på en fördjupad skogsekonomisk rådgivning. Ständig förbättring inom logistik
krävs för att möta både kundernas och
skogsägarnas krav på leveransprecision
och flexibilitet.
Ökad samverkan med entreprenörerna
bidrar till ökad produktivitet inom
avverkning, skogsvård, skogsbruksplanläggning och transporter.
UTSIKTER 2015
Förutsättningarna på virkesmarknaden
inför 2015 är goda med ett relativt bra rotlager. En stor utmaning under våren blir
upparbetningen av stormfälld skog och att
transportera bort virket för att minimera
granbarkborreskador. En annan utmaning
blir att upprätthålla ett högt timmerflöde
samtidigt som det finns ett visst överskott
av barrmassaved.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
AFFÄRSOMRÅDE SÖDRA SKOG
Södra Skog 2014
NYCKELTAL
ANSKAFFNING AV VIRKESRÅVARA
2014
2013
Nettoomsättning, MSEK
9 234
9 097
Totalt, milj m fub
varav till egen industri
5 786
5 842
Från medlemmar, totalt
112
42
Rörelseresultat, MSEK
Avkastning på operativt
kapital, %
10
3
Investeringar, MSEK
61
84
518
544
Antal anställda
3
SKOGLIG SERVICE
2014
2013
15,3
15,0
9,0
2014
Avverkning, milj m fub
2013
3
7,5
7,1
8,1
Markberedning, ha
8 600
8 000
14 900
12 800
167
179
28
29
– som leveransvirke
1,6
1,2
Röjning, ha
– som avverkningsuppdrag
7,4
6,9
Skogsbruksplaner, 1 000 ha
Import
1,1
1,2
Plantförsäljning, milj st
Övrigt (inklusive sågverksflis)
5,2
5,7
De anskaffade virkesvolymerna från medlemmarna
ökade med 11 procent jämfört med fjolåret. Efter
vinterns stormar upparbetades nästan en miljon
kubikmeter vindfälld skog.
Södras skogliga service kan höja värdet på skogsfastigheten genom till exempel skötselåtgärder i
rätt tid, certifiering av skogsgården och förädlat
plantmaterial. I den avverkade volymen ingår även
leveranser från icke-medlemmar.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
13
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
AFFÄRSOMRÅDE SÖDRA CELL
Stark aktör på ­
global massamarknad
Lagren av barrmassa var låga på en balanserad marknad. Efterfrågan
på Södra Cells produkter var god och massapriset kunde höjas.
Både nettoomsättning och rörelseresultat förbättrades.
14
2
1,5
1
Den strategiska inriktningen är lönsam
organisk tillväxt baserad på svensk råvara
och de traditionella massaprodukterna.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
dr
D
Fi
Sö
r
ro
ce
G
sä
et
M
STRATEGISK INRIKTNING
up
o
0
a
br
e
om
ta
A
PP C a r
/ S nf
in o r
W ar M
Re e s
a
so t F s
l u ra s
te
e
Fo r
re
st
0,5
m
Storsatsning i Värö. Södra investerar
cirka 4 miljarder kronor för att bygga ut
produktions­kapaci­teten vid massabruket
i Värö från 425 000 till 700 000 ton massa
per år. Investeringarna kommer också att
öka energieffektiviteten.
Milj ton
uc
VIKTIGA HÄNDELSER
VÄRLDENS STÖRSTA PRODUCENTER
AV BARRSULFATMASSA
er
Resultatförbättringen var främst en följd av
bättre färdigvarupriser, ständiga förbättringar, effektiviseringar och en gynnsam
valutasituation. Dessutom belastades resultatet för 2013 av omstruktureringskostnader med 817 MSEK.
Produktionen blev cirka 1,5 miljoner ton
(1,8). Den lägre produktionen var en följd av
stängningen av Södra Cell Tofte i augusti
2013. Produktionsvolymerna påverkades av
underhållsstopp i Mörrum och Mönsterås.
Marknaden för barrsulfatmassa förutses
vara i fortsatt god balans. Kapacitetstillskotten väntas vara små också 2015, vilket
bidrar till att kapacitets­utnyttjandet kan
fortsätta ligga på nivån 91–92 procent.
I Latinamerika har kapaciteten för lövmassa stigit påtagligt. Ett för stort utbud
innebär att lövmassamarknaden är i
­obalans.
Efterfrågan på barrmassa i Europa har
stagnerat och efterfrågan stiger främst
i Asien. Obalansen gör att den stora pris­
differensen mellan barr- och lövmassa
hålls uppe, även om gapet börjar krympa
något.
I li
VERKSAMHETEN 2014
UTSIKTER 2015
ra
God balans. Marknaden för barrmassa var
i god balans och världslagren på lägre nivå
än föregående år. För lövmassa präglades
året av överkapacitet och höga lagernivåer.
På marknaden för textilmassa har ny kapacitet tillkommit samtidigt som priset på
viskos stapelfiber har sjunkit.
Priserna. Efterfrågan på barrsultfatmassa
var god och listpriserna i Europa ökade från
905 US-dollar per ton vid årets början till
935 US-dollar vid årets slut. Prisskillnaden
mellan löv-och barrmassa var fortsatt stor.
Priset för textilmassa var under press.
Företagets struktur är anpassad för stora
volymer. De beslutade och pågående satsningarna vid massabruken görs till väsentliga delar för att uppnå de strategiska
målen. Utbyggnaden av produktionen
i Värö bidrar till ökad konkurrenskraft och
ska stå klar 2016.
Andra viktiga delar är ständiga förbättringar, fokus på kvalitet och att utveckla
arbetssättet.
A
MARKNAD
Utbyggnad i Mörrum. Cirka 700 MSEK
investeras i Mörrum för att öka produktionskapaciteten från 380 000 till cirka
425 000 ton per år. Utbyggnaden omfattar
en ny flisfabrik med två separata renseri­
linjer samt ombyggnad av barrmassalinjen.
Investering i Mönsterås. Cirka 100 MSEK
investeras i Mönsterås för effektivare energianvändning och ökad produk­tivitet.
Nytt svaveldirektiv. Ny EU-lagstiftning
innebär krav på att sjöfrakten inom Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen kraftigt minskar svavelutsläppen. Södra har för
sina timechartrade fartyg valt en miljövänlig teknisk lösning där svavel omvandlas till
gips, en råvara som kan användas i till
exempel byggbranschen.
Samarbete om biodrivmedel. Statkraft
och Södra har tecknat en avsiktsförklaring
om samarbete för framtida produktion av
biodriv­medel baserad på skogsråvara. Avsikten är att Statkraft ska köpa Södra Cell Tofte
AS som äger industriområdet för den tidigare massafabriken i Tofte i Norge. Avsiktsförklaringen innebär dels att Statkraft övertar alla aktier i Södra Cell Tofte AS, dels att
Södra och Statkraft bildar ett nytt biodrivmedelsföretag som ägs till 49 procent av
Södra och 51 procent av Statkraft. Under
perioden har Södra tecknat ett aktieöverlåtelseavtal med Statkraft Energi AS avseende försäljning av samtliga aktier i Södra
Cell Tofte AS. Avtalet är dock villkorat av
ett antal, vid bokslutsdagen ej uppfyllda
förutsättningar för att det ska träda
i kraft.
Leveranser av grön el. Den nya
mesaugnen och pelletsfabriken i Värö
har tagits i drift och gjort kombinatet
ännu mer energieffektivt. Leveranserna
av fjärrvärme och grön el ökade.
M
Södra tillverkar barrmassa av gran- och
tallved, och lövmassa av björkved. Massan
säljs främst till europeiska papperstillverkare. Dissolvingmassa (textil­massa) tillverkas huvudsakligen av björkved och används
i textilindustrin vid tillverkning av till
exempel viskos och lyocell.
Slutproduktens egenskaper bestäms av
träfiberns dimensioner och produktionsmetoden.
Exklusive specialmassor som fluff och dissolving
samt internleveranser.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
AFFÄRSOMRÅDE SÖDRA CELL
Södra Cell 2014
NYCKELTAL
PRODUKTION
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR
SÖDRAS MASSOR
2014
2013
Nettoomsättning, MSEK
8 306
8 819
Rörelseresultat, MSEK
1 593
–98
23
neg
Finpapper 10%
Investeringar, MSEK
1 838
635
Magasinpapper 14%
Antal anställda
1 169
1 444
Avkastning på operativt
kapital, %
Produktion, 1 000 ton
1 521
1 774
– barrsulfatmassa
1 237
1 445
– lövsulfatmassa
165
201
– textilmassa
120
128
Fiberförbrukning, milj m3fub
7,2
8,4
– varav barrfiber
6,0
7,1
Södra Cell Tofte avvecklades och tillverkningen
upphörde i augusti 2013.
1 000 ton
Tissue 43%
Specialprodukter 25%
Textilier 8%
Massaleveranserna till produktsegmentet tissue (mjukpapper)
ökar successivt medan tryckpapper minskar.
2014
Mörrum
2013
369
374
249
246
varav
barrsulfat
textilmassa
120
128
Värö
barrsulfat
441
422
711
751
barrsulfat
546
582
lövsulfat
165
169
— 227
barrsulfat
— 195
lövsulfat
— 32
1 521
1 774
Mönsterås
varav
Tofte
varav
Totalt
Tillverkningen vid Södra Cell Tofte upphörde i
augusti 2013.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
15
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
AFFÄRSOMRÅDE SÖDRA WOOD
Förbättrad lönsamhet
och samordningsfördelar
Under 2014 beslutade styrelsen att slå samman affärsområdena Södra Timber
och Södra Interiör till Södra Wood. Sammanslagningen är ett naturligt steg i Södras
koncernstrategi att bli en mer sammanhållen och lönsam koncern.
Med sammanslagningen samlas resurserna
inom sågade och hyvlade trävaror med
interiörträ. Både marknad och kunder är
delvis gemensamma och produktsortimenten gränsar till varandra. Sammanslagningen ger synergier i flödet från råvara till
kund och bland annat inom administration,
teknik, logistik och försäljning.
För 2014 redovisas segmenten var för sig.
TIMBER
Verksamheten omfattar tillverkning av trävaror vid sågverk i södra Sverige och
Norge. Nio är barrsågverk för gran- och
talltimmer och två är lövsågverk som sågar
ek-, björk-, ask-, och altimmer.
Produkterna är sågade, hyvlade och
impregnerade varor för byggkonstruktioner, möbel- och träindustri. Ungefär 75
procent av volymen är gran och resten till
största del furu. 3 procent utgörs av lövträ­
produkter.
Kunderna återfinns inom bygghandel,
husindustrier, emballageindustrier och
träförädlingsindustri.
I USA avstannade byggandet under
våren till följd av den utdragna vintern,
men förbättrades något under hösten. ­
På sikt förväntas USA bli en betydande
marknad för Södra.
Kina ökar i betydelse med försäljning av
såväl konstruktionsvirke som lövträvaror.
VERKSAMHETEN 2014
Resultatförbättringen förklaras av bättre
­priser och ökade volymer till följd av ökat
sågutbyte, högre verkningsgrad och ökad
målstyrning vid samtliga enheter.
Ökade råvarukostnader medförde åtgärder för att minska kostnadsbasen och förbättra effektiviteten.
Försäljningen av grundmålad och
mellan­struken panel som lanserades under
2013 ökade med 40 procent. Under året
lanserades råspont­luckor tillverkade
i Torsås och en kutterspåns­anläggning för
produktion av stallströ, briketter, lantbruksströ och kutterspånsbalar togs i drift
i Kisa.
VIKTIGA HÄNDELSER
MARKNAD
Utvecklingen på huvudmarknaderna var
positiv såväl volym- som prismässigt. Tillgången på råvara var god tack vare prishöjningen på timmer under våren.
Den svenska marknaden utvecklades väl
med ökad försäljning i bygghandeln. Efterfrågan vad god i Storbritannien där byggkonjunkturen förbättrades och investeringarna ökade inom fastighetssektorn.
16
Ökad produktion. Sågverket i Värö ökade
till treskift från september och årstakten
ökade från 500 000 till 600 000 kubik­
meter om året. Bemanningen ökade med
20 personer.
Samtliga sågverk ökade sina såg- och
hyvlingsvolymer.
Kontor i Kina. Under året öppnades ett
marknadskontor i Shanghai.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
STRATEGISK INRIKTNING
Strategi. Arbetet med strategin för nya
affärsområdet Södra Wood pågår. Viktiga
utgångspunkter är ökad lönsamhet i produktionen, stärkt marknadsnärvaro på tillväxtmarknader, ökad försäljning och effektivare samarbete med Södra Skog. En ny
distributionsstrategi ska ta tillvara de
synergier som fusionen gör möjliga.
Forsknings- och utvecklingssamarbete. För Södra är det viktigt att lyfta fram
trä som framtidens byggnadsmaterial.
Forskning och utveckling sker främst
i samarbete med forskningsinstitut, universitet och högskolor. Södra är genom stiftelsen CBBT, Centrum för byggande och
boende med trä, medfinansiär till Vinnväxtprogrammet Smart Housing, för vilket
50 MSEK avsatts för byggande av höga hus
i trä.
UTSIKTER 2015
Grundförutsättningarna är gynnsamma,
men påverkas av en rad omvärldsfaktorer.
Södra ser positivt på utsikterna för sågverksrörelsen. Byggkonjunkturen i Storbritannien förväntas ha en fortsatt positiv
trend och i USA finns ett stort uppdämt
behov av ökat byggande. Den begränsade
råvarutillgången i Kanada och en starkare
US-dollar förutses ge goda möjligheter till
ökad export.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
AFFÄRSOMRÅDE SÖDRA WOOD
Timber 2014
NYCKELTAL
PRODUKTION SÅGADE TRÄVAROR
Nettoomsättning, MSEK
Rörelseresultat, MSEK
Avkastning på operativt
kapital, %
Investeringar, MSEK
Antal anställda
2014
2013
4 318
3 396
2 000
115
–217
1 600
4
neg
800
85
177
400
893
831
0
Produktion, 1 000 m
1 932
1 624
3 868
3 266
FÖRSÄLJNING PER MARKNAD
Sverige 29%
Storbritannien 27%
Nederländerna 10%
1 200
Timmerförbrukning,
1 000 m3fub
3
1 000 m
3
Övriga Europa 21%
Egypten 5%
Asien 6%
2010
2011
2012
2013
2014
USA 2%
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
17
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
AFFÄRSOMRÅDE SÖDRA WOOD
INTERIÖR
Produktsortimentet omfattar interiörträ­
produkter från golv till tak: list, panel, golv,
träskivor och stolpar, som säljs till bygghandel, byggföretag, snickerier och hustillverkare.
Produktionsenheterna i Sverige, Norge,
Danmark och Litauen är i hög grad specialiserade med inriktning mot något av produktsegmenten list, panel, golv, träskivor
och stolpar.
MARKNAD
Efterfrågan på hemmamarknaden i
Sverige, Norge och Danmark förbättrades,
främst under andra halvåret. Den danska
marknaden återhämtade sig från låg nivå.
Det historiskt låga ränteläget var tillsammans med ett uppdämt behov av bostads­
byggande och renoveringar gynnsamma
­drivkrafter för försäljningen av interiör­­trä­
produkter. Byggprognoserna för fler­
familjshus pekade på ökat byggande i
Skandinavien.
Den skandinaviska hemmamarknaden
svarade för mer än 95 procent av försäljningen. Prishöjningar genomfördes i Sverige, Norge och Danmark för att kompen-
sera för stigande råvarupriser och en
svagare norsk krona. Effekten motverkades
delvis av ökade priser på råvara och halvfabrikat. Konkurrensen var betydande från
tillverkare i Baltikum. De viktigaste
exportmarknaderna var Tyskland, Japan
och Korea.
VERKSAMHETEN 2014
Rörelseresultatet förbättrades som en följd
av ökad försäljning och genomförda strukturåtgärder. Trots detta var resultatet
negativt och åtgärder för ökad lönsamhet i
produktions­ledet har vidtagits.
Råvaran till list, panel och golv är i första
hand sågade trävaror, varav cirka 85 procent är furu. Tillgången på volymråvara till
panel, list och golv var god, men priserna
ökade något.
I Norge flyttade logistikverksamheten i
Brumunddal till större och mer rationella
lokaler som hyrs. Den tidigare ägda fastigheten har sålts.
Produktionen av MDF-produkter flyttades från fabriken i Jokkmokk till SI Wood
i Litauen. Flytten skapar förutsättningar
för fortsatt lönsam produktion av MDFprodukter.
Interiör 2014
NYCKELTAL
Nettoomsättning, MSEK
Rörelseresultat, MSEK
Avkastning på operativt
kapital, %
Investeringar, MSEK
Antal anställda
FÖRSÄLJNING PER MARKNAD
2014
2013
1 282
1 219
–16
–73
neg
neg
43
24
530
573
Sverige 38%
Norge 43%
Danmark 9%
Övriga 10%
Försäljning avser omsättning.
18
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
VIKTIGA HÄNDELSER
Avveckling av plocklager. Produktionen
i danska Åbyhøj stängdes under 2013.
Åtgärd­erna var inte tillräckliga för att nå
lönsamhet på den danska marknaden. I
slutet av året avvecklades därför även plock­
lagret och den danska distributionen koncentrerades till Traryd. I Norge påbörjades
stängningen av plocklagret i Arendal.
Logistikcenter omprövat. Beslutet att
uppföra ett logistikcenter vid E4 i Strömsnäsbruk omprövades och genomfördes inte.
En ny distributionsstrategi ska tas fram för
Södra Wood.
STRATEGISK INRIKTNING
Arbetet med strategin för nya affärsområdet
Södra Wood pågår, se Timber sidan 16.
UTSIKTER 2015
Med ökad byggnation av bostäder förut­ses ökad efterfrågan av interiör­trä i
Skandinavien. Efterfrågan bedöms också
öka i Danmark, men från en historiskt låg
nivå. Även på utvalda exportmarknader
förutses en långsam förbättring. Priskonkurrensen från tillverkare i lågkostnadsländer bedöms vara fortsatt hård.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FORSKNING OCH UTVECKLING
I frontlinjen genom
innovation och nya affärer
Innovationsarbetet i Södra är fokuserat på främst produktutveckling och bedrivs
inom sju strategiska arenor. En viktig uppgift är produkt- och processvård för den
existerande marknaden. Samtidigt sker en intensifierad satsning på att utveckla
nuvarande och nya produkter för nya affärer.
Koncernens satsningar på forskning och
utveckling uppgick till 85 MSEK (80) och
inkluderar den egna verksamheten och
stöd till externa forskningsprojekt.
Ett koncernprojekt för att ta fram och
implementera en ny innovationsstrategi
inleddes hösten 2013 och infördes under
2014. Målet med strategin är att öka kommersialiseringen av nya produkter och
tjänster.
DE STRATEGISKA ARENORNA
I strategin indelas innovationsarbetet i sju
olika strategiska arenor där Södra ska
bedriva produktutveckling.
Utvecklingsverksamheten bedrivs
internt inom Södra, men till stor del också i
samarbete med kunder, annan industri i
olika värdekedjor samt forskningsinstitut
och universitet.
TRE PRIORITERADE OMRÅDEN
1. Produkt- och processvård för den
existerande marknaden
Det övergripande målet för utvecklingen
är högsta produktkvalitet till lägsta kostnad.
Ett projekt som bedrivits under året har
som mål att optimera produktportföljen för
Södra Cell, med avseende på råvarutillgång, råvarukostnad, produktionskostnad
samt efterfrågan på produkten. Målet är att
reducera kostnader samtidigt som kundnöjdheten behålls eller ökar. Det har resulterat i en ny försäljningsplan med avsevärt
bättre lönsamhet. Resultaten har delvis
implementerats i försäljningsplanen för
2014 och genomförs helt under 2015.
I ett annat projekt har åtgärder vidtagits
som sänker produktionskostnaderna för
avsalumassa genom lägre kemikalie- och
energikostnader i processen. Ytterligare
åtgärder ska genomföras under 2015.
Andra projekt inom existerande affärer
har haft som mål att förbättra kvaliteten på
textilmassor och stora framsteg gjordes
under året.
2. Forskning inom de strategiska
arenorna
Södra är aktivt i forskningsprojekt som
koordineras av forskningsinstitut, universitet och högskolor, på både nationell och
europeisk nivå. Södra deltar i projekt inom
alla de strate­giska arenorna. Tyngdpunkten har under året legat på skog och massa,
men också på textilområdet som är relativt
omfattande. Övriga strategiska arenor
täcks också i forskningsportföljen, men i
betydligt mindre omfattning.
7 STRATEGISKA ARENOR
SKOG
KEMIKALIER
TRÄVAROR
PAPPER
ENERGI OCH BRÄNSLE
TEXTILIER
NYA OMRÅDEN
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
19
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FORSKNING OCH UTVECKLING
NÅGRA EXEMPEL PÅ STÖRRE
SATSNINGAR UNDER 2014:
•U
tveckling av mjukpappersprodukter
med avseende på kostnad och kvalitet
•U
tveckling av en billigare kolfiber baserad på lignin, en förnyelsebar råvara
•E
n ny miljövänlig och kostnadseffektiv
textilfiberprocess
•U
tveckling av en ny och snabbare växtförädlingsmetod
• Utveckling av produkt och process för
framställande av ett mekaniskt plantskydd
Stor kraft har lagts på att tillvarata
Södras och branschens intressen i de
20
satsningar på en ny bioekonomi, som nu
genomförs på både EU-nivå och i Sverige.
Biobased Industries Initiative Joint Undertaking är ett gemensamt åtagande från den
biobaserade industrin i Europa och EUkommissionen.
I Sverige gör Vinnova, Formas och Energi­
myndigheten en gemensam satsning på
strategiska innovationsområden, ett av
dessa är en biobaserad ekonomi.
3. Utveckling av nya produkter och
processer
En pilotanläggning för tillverkning av
demonstrationsprodukter baserade på
DuraPulp, ett helt nytt biobaserat kompo-
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
sitmaterial, projekterades och upphandlades. Anläggningen har till 50 procent
finansierats av Vinnova och beräknas
vara i drift under mars 2015.
Den första affären för DuraPulp beräknas komma första kvartalet 2015 och
bedöms fylla drygt en fjärdedel av produktionskapaciteten.
SÖDRAS FORSKNINGSSTIFTELSE
Södra Skogsägarnas stiftelse för forskning,
utveckling och utbildning delar ut anslag
till forskningsprojekt och utbildningar som
främjar skoglig och skogsindustriell verksamhet i södra Sverige.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
MILJÖ
Med skogen som
förnybar resurs
Södras verksamhet bidrar till ett biobaserat samhälle. Verksamheten påverkar miljön
på olika sätt, störst påverkan har massabrukens utsläpp till luft och vatten. Samtidigt är
den växande skogen en effektiv koldioxidsänka.
Av Södras nettoomsättning omfattas 94
procent av tillstånds- eller anmälningsplikt.
Södra driver 62 tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter i Sverige.
Utsläpp och resursanvändning följs upp
kontinuerligt och omfattar förbrukningen
av förnybara och ändliga resurser, utsläpp
och avfall från industrier, skoglig verksamhet samt transporter av råvaror och
färdiga produkter.
PÅVERKAN PÅ YTTRE MILJÖ
Industriverksamhet påverkar alltid den
yttre miljön. Arbetet med miljöfrågor är
långsiktigt med målsättningen att undvika
negativ påverkan på miljön. Verksamheten
ska alltid vara i linje med miljölagstiftning
och myndigheternas krav. Lokal påverkan
kan förekomma, främst genom lukt, buller
och damm.
Massafabrikerna i Mönsterås, Mörrum
och Värö påverkar främst miljön genom
utsläppen till luft eller vatten. Vid massatillverkningen används förutom vedråvara
också kemikalier och vatten. Den verksam-
heten omfattas av regelverket för storskalig
kemikaliehantering (Seveso II).
Sågverkens påverkan på miljön är
begränsad och lokal. Viss störningsrisk
finns genom buller och damm.
TILLSTÅND
Tillståndspliktiga verksamheter finns vid
massabruk, sågverk, torvtäkter och hamnen
i Mönsterås. Anmälningspliktiga verksamheter är timmerterminaler, biobränsleterminaler, anläggningar för vidareförädling
av sågade trävaror och vindkraftverk.
Massafabrikerna har tillstånd med slutliga eller provisoriska villkor, främst för
utsläppen till luft eller vatten. Provisoriska
villkor gäller under en tidsbestämd prövotid. Efter prövo­tiden redovisas fabrikens
status och slutliga villkor fastställs.
Under året ansöktes om tillstånd för
utbyggnaden av massabruket Värö. Markoch miljödomstolen lämnade i september
tillstånd att påbörja utbyggnaden.
Massabruket i Mörrum har slutliga villkor
för alla parametrar utom för kväve­oxider
från processen som har provisoriska villkor
och för energi som är under prövotids­
utredning.
Massabruket i Mönsterås har slutliga
villkor för alla parametrar.
Tillstånd söktes för utökad produktion
vid sågverken i Unnefors och Orrefors.
Tillstånd erhölls för utökad impregneringsverksamhet i Åtvidaberg. En
omprövning av tillstånd har också inlämnats för produktionsenheterna i Ronneby,
Våxtorp och Umeå.
MILJÖARBETEN, MILJÖRISKER
Kemikalier. Kemikalierna som används vid
massatillverkningen återvinns till stor del.
I samband med produktion av sågade trävaror och träbaserade interiörprodukter
används bland annat oljor, fetter, färger och
impregneringsmedel. I den skogliga verksamheten används oljor och olika typer av
gödnings- och bekämpningsmedel.
Avfall. Södra arbetar för att minska
mängden avfall och prioriterar återvinning
av material och energi. Grönlutslam, aska
MILJÖKOSTNADER
MSEK
2014
2013
Tillsyn, tillståndsärenden
13
12
Miljöavgifter, skatter
19
30
Drift av reningsutrustning, avfallshantering m m
54
46
Personal, utbildning, forskning och utveckling, miljöledning m m
46
42
Premier certifierat virke
141
123
Summa kostnader
273
253
Investeringarna omfattar både rena miljö- och energisatsningar och miljöandelen i andra investeringar.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
21
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
MILJÖ
och mesa från massafabrikerna återvinns
eller läggs på egna deponier. Oljehaltigt
avfall och färgavfall omhändertas av godkända mottagare.
Transporter. Vid transporter görs utsläpp
av klimatpåverkande gaser. Av de egna lastbilarna körs 72 procent på biobaserade drivmedlet RME (rapsmetylester), ett miljömässigt bättre alternativ till diesel. Externa
transportföretag som har avtal med Södra
erbjuds också RME. Arbete pågår kontinuerligt för att optimera transporter med ökad
lastfyllnad.
Sanering. Vid det nedlagda sågverket i
Hjortsberga, som Södra tidigare ägt, fortsatte saneringsåtgärderna i samarbete med
länsstyrelsen i Kronoberg och SGU. Efter
avslutade schaktarbeten genomfördes
sanering av grundvattnet.
22
Arbeten pågår också vid tidigare ägda
dopp­nings-/impregneringsanläggningar
i Lidhult, Hultsfred, Åtvidaberg och Esered.
Utrednings­arbete pågår för en deponi i
Emsfors.
Avsättningar. Avsättning för framtida
miljö­saneringsåtgärder har gjorts med
belopp som anses skäligt, baserat på tillgänglig information. Kostnader för framtida saneringsåtgärder är svåra att uppskatta och koncernen kan komma att
belastas med ytterligare kostnader för
sådana åtgärder.
MÅL OCH RESULTAT
Södras industrier uppfyller samhällets krav
när det gäller miljöbelastning. Ambitionen
är att vara bättre än vad som krävs och
minska miljöpåverkan. Hållbarhetspolicyn,
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
naturvårdspolicyn och de mål och riktlinjer som styr koncernen och affärsområdena
är utgångspunkter för miljöarbetet.
Miljö- och energifrågorna hanteras inom
ramen för verksamhetsledningssystemen.
Interna och externa revisioner av systemet
utförs årligen. Varje affärsområde arbetar
med miljömål på utvalda områden. Exempel på detta är Södra Skogs arbete med att
minska markpåverkan och Södra Woods
arbete med minskad användning av el, diesel och värmeenergi. I Södra Cell har massabruken en rad nyckeltal för utsläppen till
luft och vatten i linje med miljötillstånden.
För en mer utförlig redogörelse, se Södras
hållbarhetsarbete på sidorna 30–39 samt
hållbarhetsdata på sidorna 100–103.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
RISKER OCH RISKHANTERING
Risker och
riskhantering
Väl hanterade kan risker omvandlas till möjligheter, medan risker som inte hanteras
ofta leder till skador och förluster. Södra är exponerat för risker som kan ha betydande
påverkan på koncernen.
Riskerna påverkar möjligheterna att uppnå koncernens mål, både
strategiskt, operativt och finansiellt. Södras mål framgår av
beskrivningen under avsnittet Strategi och mål på sidorna 8-9.
Arbetet med identifiering, värdering och hantering av risker är
en integrerad och viktig del av Södras verksamhetsstyrning. Koncernledningen rapporterar fortlöpande frågor kopplade till finansiella risker och dess hantering till föreningsstyrelsen. Hante-
ringen av operativa risker sker på alla nivåer i verksamheten i
enlighet med olika centrala policies och riktlinjer.
I riskarbetet har ett antal väsentliga riskområden identifierats för
Södra. Nedan lämnas en övergripande beskrivning av de viktigaste
riskområdena och åtgärderna för styrning och hantering.
STRATEGISKA RISKER
Strategiska risker är kopplade till affärsutveckling, långsiktig planering och Södras konkurrenskraft. Värderingen av de strategiska
riskerna görs av styrelsen och koncernledningen inom ramen för strategiarbetet och vid viktiga affärsbeslut.
RISKER
STYRNING OCH HANTERING
Klimat och miljö. Klimatförändringar kan ge fler och värre stormar, ökade problem
med skadedjur, ökad risk för bränder och ändrade vegetationsgränser.
Skogsskötselåtgärder minskar riskerna och kommuniceras kontinuerligt med
skogsägarna: gallring, förädlat plantmaterial, stubbehandling etc.
Stora utbildningssatsningar görs, bl a genom Södraskolan.
Vid stormfällningar följs beprövade metoder för snabb upparbetning.
Etablerad krisorganisation och flexibel logistik borgar för beredskap att möta
extraordinära händelser.
Rotstående kontrakterat virke ska enligt avtal försäkras mot brandskador av
skogsägarna.
Konjunktur. Södras resultat påverkas starkt av konjunkturutvecklingen som direkt
visar sig i prisutveckling och ändrade försäljningsvolymer. Negativa förändringar
i såväl den globala som den lokala ekonomin kan medföra en negativ inverkan på
Södras omsättning, finansiella ställning och resultat.
Parallellt med fortsatta satsningar på respektive affärsområdes huvudmarknader
arbetar Södra aktivt för att öka sin närvaro på nya marknader och i tillväxtregioner.
Marknadsförhållanden. Branschens konsolideringstrend ger större men färre
­kunder, vilket medför att varje kund blir än viktigare och konsekvensen av en
­förlorad kund direkt märkbar. Ändrade konsumtionsmönster påverkar marknads­
situationen, t ex innebär den ökande digitaliseringen en vikande efterfrågan på
tryckpapper.
Investeringar i kärnverksamheten stärker Södras marknadsposition. Globaliserad
marknadsinriktning med försäljning till kunder i många branscher och länder för
att bibehålla positionen som en stor och stabil aktör. Kontinuerlig vidareutveckling av strategiska kundrelationer, t ex genom längre avtal, minskar Södras sår­
barhet samtidigt som det resulterar i en förbättrad långsiktig planering och
avsättning med högre precision i prognoser.
Konkurrens. Branscherna för såväl massa som sågade trävaror är mogna med stark
priskonkurrens. Prispressen kan förstärkas av ny produktionskapacitet eller svag
konjunktur. Inom vissa segment förstärks detta ytterligare genom konkurrens från
andra material, t ex vid byggnationer och i inredningar.
Ökad effektivitet stärker konkurrenskraften.
Kontinuerligt arbete med marknadsmix och pris.
Snabbare kommersialisering av innovationer och nya produkter ger ökad
konkurrensfördel.
Råvarurisker. De närmaste årens industriella tillväxt och tilltagande marknadskonkurrens ökar betydelsen av medlemmarnas leveranstrohet och att skogsbruket
bedrivs på hög nivå, både vad gäller produktion och miljö. För vedråvaran kompletteras det stora flödet från Södras medlemmar med viss andel importved. Avgörande
för konkurrenskraften hos Södras slutprodukter, såväl massa som sågade trävaror
och interiörprodukter, är vedråvarans FSC®- och PEFC™ - certifiering. Priser på
övriga insatsråvaror varierar med konjunktur, tillgång och efter­frågan och ligger
i de flesta fall utanför Södras kontroll, men har stark påverkan på konkurrenskraften.
Den skogliga fältorganisationen satsar på breddad rådgivning och aktiv medlemsdialog samtidigt som medlemsstrategin innefattar konkreta satsningar på utbildningstjänster och verktyg som stödjer den enskilde medlemmen i skogsbruket.
Södra fick under 2014 förnyat skogsbrukscertifikat och spårbarhet för FSC® och
PEFC™ de kommande fem åren. Andelen certifierade medlemmar följs upp
löpande och var under 2014 i enlighet med uppsatta mål. För importved ställs tydliga avtalskrav på spårbarhet (Chain of Custody) och dokumenterade rutiner för
uppföljning säkerställer efterlevnaden.
Priserna på insatsråvaror följs löpande. Inköp görs centralt med indexbaserade
avtal och avtalslängder balanserar tillgång och pris samt bedömt marknadsläge.
Politiska risker. Opinion och intresseorganisationers krav på ökad miljöhänsyn
­manifesteras i politiska beslut som kan innebära sämre förutsättningar för ett
­lönsamt familjeskogsbruk, t ex inom ramen för en ny skogsvårdslag.
Transportskatter, t ex vägslitageavgift skulle innebära ökade kostnader och sämre
konkurrenskraft.
Södra arbetar aktivt med näringspolitiska insatser.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
23
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
RISKER OCH RISKHANTERING
OPERATIVA RISKER
Operativa risker ingår i det dagliga arbetet och hanteras i den operativa verksamheten. Riskerna går ofta att påverka
och styrning och hantering regleras med policies och riktlinjer. Operativa riskområden omfattar bland annat materiella
tillgångar, organisation, personal och IT och är i många fall försäkringsbara.
RISKER
STYRNING OCH HANTERING
Anläggningar. Oförutsedda händelser som kan skada anläggningar, orsaka
­produktionsbortfall samt skada varor under transport.
Systematiskt arbete med förebyggande underhåll.
Egendoms- och avbrottsförsäkring där anläggningar försäkras till återanskaffningsvärdet. Vid produktionsbortfall ger försäkringen ett försäkringsmässigt
täckningsbidrag.
Varor under transport försäkras i de fall då det bedöms motiverat.
Hälsa och säkerhet. Södras verksamhet innefattar anläggningar med farlig
arbetsmiljö och arbetsmoment som kan innebära fara eller risker för hälsan.
Inom koncernen bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt vedertagen
metodik med uttalat fokus på ständiga förbättringar. Ett av massabruken är
arbetsmiljöcertifierat (OHSAS18001) och de båda andra ska certifieras inom kort.
Miljörisker. Miljöpåverkan genom förbrukning av vatten, energi och råvaror samt
utsläpp vid transporter.
Södra följer gällande miljölagkrav och villkor för industriell produktion och bedriver ett kontinuerligt arbete med energieffektivisering. I samtliga leverantörsavtal
ställs miljökrav i linje med Södras hållbarhetspolicy.
Utöver detta finns ett stort antal områdesspecifika initiativ för att minska
Södras miljöpåverkan, t ex arbetet för fossilfri drift inom massatillverkningen
och RME-bränsle för eget och kontrakterade åkerier.
Produktsäkerhet. Flera av Södras produkter används i livsmedels- och byggindustrin,
båda med tydliga och omfattande regelverk med fokus på säkerhet och producentansvar. Skulle produktbrister uppstå kan kunder och konsumenter drabbas.
Samtliga affärsområden är certifierade enligt internationella standarder (ISO).
Produkter upprätthåller relevanta märkningar/godkännanden, t ex godkända
enligt FDA och BfR för användning i livsmedelsindustri, CE-märkning inom byggindustri m fl.
Planer för information/återkallelse vid eventuella fel finns.
Södra har dessutom produktansvarsförsäkringar där det bedöms relevant.
Kompetensförsörjning. Södra är beroende av förmågan att rekrytera, behålla och
utveckla kompetenta ledare och medarbetare. Om personer med rätt kompetens
inte kan attraheras till och utvecklas i befattningar hos Södra får det negativa
konsekvenser både på kort och på lång sikt.
Södra har en HR-strategi och varumärkesstrategi, som tillsammans med
systematiskt arbete för ledar- och kompetensförsörjning, ökar företagets
attraktionskraft.
24
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
RISKER OCH RISKHANTERING
FINANSIELLA RISKER
Södra är exponerat för finansiella risker avseende fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser,
råvarupriser, räntenivåer samt refinansierings- och kreditrisker. Koncernens finansiella riskhantering hanteras av Koncernstab
Ekonomi och Finans, vars mandat regleras av en finanspolicy som fastställts av föreningsstyrelsen. Mer information om den
finansiella riskhanteringen samt riskmandat finns i not 22.
RISKER
STYRNING OCH HANTERING
Valutarisk. Södras valutaexponering består av omräkningsexponering och transaktionsexponering. Den första uppstår när företaget har en tillgång eller skuld i en
utländsk valuta som räknas om till moderbolagets valuta. Den andra när försäljnings- eller inköpspris anges i en främmande valuta.
Syftet med hanteringen är att minska svängningarna i koncernens resultat- och
balansräkning. Enligt finanspolicyn får 0–70 procent av prognostiserade valutaflöden under den kommande tolvmånadersperioden säkras, och 0–50 procent av flödet under därpå följande tolvmånadersperiod. Påföljande två tolvmånadersperioder utgör de tillåtna säkringsintervallen 0–30 procent respektive 0–20 procent.
Omräkningsexponering hänförlig till nettovärden i utländska dotterföretag valutasäkras endast om speciella skäl föreligger. Se även not 22.
Massaprisrisk. Massaprisrisken på koncernnivå definieras som risken att det
genomsnittligt erhållna massapriset vid försäljning avviker negativt från det av
koncernen förväntade massapriset. För att minska massaprisrisken
kan handel i olika massaprisderivat ske.
Södras försäljningspris på massa kan enligt finanspolicyn säkras via massaprisderivat. Huvudstrategin är att vara restriktiv med sådana säkringar. Säkrad risk avser
kassaflödesrisk, det vill säga risken att det massapris Södra kommer att erhålla
avviker negativt från det av koncernen förväntade massapriset. Den verkligt­
värderisk, som uppstår då Södra genom mervärdestjänsten Pulp Services Hedging
erbjuder massaköpare leverans av massa till fast pris, säkras fullt ut enligt finanspolicyns reglering.
Likviditets- och finansieringsrisk. Med likviditets- och finansieringsrisk avses risk
för att tillräcklig likviditet inte är tillgänglig vid önskad tidpunkt, eller att refinansiering blir kostsam eller försvårad.
I finanspolicyn regleras kravet på en tillräcklig likviditetsreserv. Likvida medel tillsammans med kreditlöften ska motsvara minst 10 procent av en prognostiserad
tolvmånaders rullande omsättning.
Ränterisk. Ränterisk avser risken för negativa förändringar i marknadsräntan som
kan ge en negativ påverkan på resultat och kassaflöde.
För koncernens räntebärande placeringar anger finanspolicyn hur ränterisken ska
begränsas genom att placeringarna fördelas på olika räntebindningstider. I not 22
beskrivs placeringsportföljens sammansättning och syften. För den finansiella
skulden är målsättningen att hålla räntebindningen inom intervallet 3–15 månader eftersom det är Södras uppfattning att en relativt kort räntebindning på sikt
leder till lägre finansieringskostnad för koncernen.
Aktieprisrisk. Med aktieprisrisk avses risken för värdeförluster i portföljen till följd
av förändringar i aktiernas marknadspris.
För att begränsa aktieprisrisken i aktieinvesteringarna ska portföljen vara väl­
diversifierad avseende bransch/sektor, land/region och enskilda aktier.
Kreditrisk. Södra utsätts för två huvudsakliga finansiella kreditrisker: emittentrisk
och motpartsrisk. Med emittentrisk avses risken för värdeförändring i ett värdepapper kopplad till utgivaren (emittenten). Med motpartsrisk avses här risken för att
en motpart i en derivattransaktion inte kan fullgöra sina förpliktelser.
Kreditrisken begränsas genom att finanspolicyn föreskriver att huvuddelen av
Södras likvida medel ska investeras i finansiella instrument med god likviditet och
en kreditvärdighet om lägst BBB-/K1 enligt kreditvärderingsinstitutet Standard &
Poor’s kriterier eller liknande bedömningar från etablerade aktörer.
Kundkreditrisker. Södra har ett stort antal kunder, de flesta i Europa, Nordamerika
och Asien. Om Södra inte kan möta sina största kunders högt ställda krav samt om
kunder inte fullgör sina betalningsåtaganden kan det uppstå en kundkreditrisk
som påverkar koncernen negativt.
Kreditgivningen till kunderna varierar beroende på marknad och produkt. Södra
har i sin finanspolicy riktlinjer som styr hanteringen av kundkrediter för koncernen. Grundprincipen är att försäkra kundkrediter som är möjliga att försäkra.
Undantag görs för vissa större kunder med långa relationer och hög kreditvärdighet. På marknader där det inte finns möjlighet att försäkra kundkrediter används
istället remburser, förskottsbetalningar eller bankgarantier för att säkerställa
betalningar.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
25
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
MEDARBETARE
Satsning på
strategiskt HR-arbete
Södras HR-strategi (Human Resources) är att aktivt stödja
koncernens verksamhet, mål och utveckling. Arbetet bedrivs
med tydliga prioriteringar och fokusområden.
Södra ska vara en attraktiv och inkluderande arbetsgivare som utmanar, utvecklar och uppskattar sina chefer och medarbetare. Intern rörlighet är kulturbyggande,
ökar effektiviteten och motivationen,
främjar kompetensutveckling och motverkar stagnation.
Södras HR-funktion ska vara en sammanhållen, effektiv, värdeskapande och
verksamhetsnära funktion som utgår från
verksamhetens behov.
FYRA STRATEGISKA OMRÅDEN
Södras HR-strategi, som genomarbetades
under 2014, syftar till att stödja och bidra
till Södras verksamhet, mål och utveckling.
I strategin beskrivs HR-funktionens roll,
uppgifter och arbetssätt men också fyra
strategiska områden:
•Hälsa och arbetsmiljö
•Strategisk kompetensförsörjning
•Prestationsstyrning
•Koncerngemensam värdegrund
Inom de strategiska områdena finns mål,
nyckeltal och processer som stöd för arbetet.
HR-funktionens roll är att stödja, utmana
och utveckla organisationen och cheferna.
Intern effektivitet säkerställs med koncern­
gemensamma processer, tydliga mål och
systematiskt förbättringsarbete.
Hälsa och arbetsmiljö. Arbetsplats­
olyckorna under 2014 var något fler än
föregående år med en arbetsskadefrek­
vens på 18.
Södra strävar efter säkra arbetsplatser,
friska medarbetare och en god psykosocial
arbetsmiljö. Arbetet med hälsa och arbetsmiljö ska vara förebyggande och systematiskt. Det finns en nollvision för arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor.
Tillgång till företagshälsovård, olika
friskvårdsaktiviteter som friskvårdspeng
och en koncernövergripande sjukvårds­
försäkring främjar medarbetarnas hälsa.
Sjukfrånvaron i koncernen var fortsatt
låg, 3,5 procent. Det långsiktiga målet är 3,0
procent. Långtidsfrånvaron (över 60 dagar)
var 1,1 procent.
Strategisk kompetensförsörjning. Med
systematiskt och koordinerat arbete vill
Södra attrahera, utveckla och behålla medarbetare. För att säkerställa långsiktig konkurrenskraft och utveckling ska organisatoriska och individ­uella kompetensgap
stängas eller minskas. Kompetens består av
fyra viktiga delar – kunskap, färdighet,
beteende och attityd. Lärandet ska förstärkas, framför allt i det dagliga arbetet, i nätverk och genom rena utbildningsinsatser.
Prestationsstyrning. Prestationsstyrning innebär att med ett systematiskt
arbetssätt och ett motiverande arbetsklimat
genomföra företagets strategi. Koncern­
gemensam metodik ger förutsättningar
att sätta mätbara mål både på koncernoch individnivå. Kopplingen mellan Södras
mål och de individuella målen ska vara tydliga. Det stärker flexibiliteten, handlingskraften, prestationen och lagandan. Ett
exempel på prestationsstyrande verktyg
i Södra är utvecklingssamtalen, där individens prestation mot uppsatta mål följs upp.
En medarbetar­undersökning genomfördes
under 2014. Resultaten återrapporteras på
arbetsplats- och arbetslagsnivå, där också
nödvändiga förbättringsåtgärder vidtas.
Koncerngemensam värdegrund. Den
gemensamma värdegrunden handlar om
beteenden och attityder i det dagliga arbetet, en plattform för ett målmedvetet och
lång­siktigt styrnings- och utvecklings­
arbete.
Den gemensamma värdegrunden knyter
samman koncernen och ska genomsyra allt
dagligt arbete.
Samtal om Södras värdegrund ingår
bland annat i det koncerngemensamma
introduktionsprogrammet och chefs- och
medarbetarutbildningar.
NYCKELTAL
Antal anställda
Andel kvinnor, %
Personalomsättning, %
Genomsnittsålder, år
Löner inkl sociala kostnader, MSEK
Sjukfrånvaro, %
2014
2013
2012
2011
2010
3 524
3 776
3 821
3 830
3 943
19
20
20
19
18
6,5
6,3
7,8
7,1
6,4
44
45
45
44
44
2 096
2 135
2 445
2 399
2 256
3,5
3,3
3,2
3,2
3,6
Personalomsättning: Nyanställda plus avgångar, dividerat med det genomsnittliga antalet anställda.
För ytterligare information om Södras medarbetare, se sidan 103.
26
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
MEDARBETARE
MÅNGFALD
För att säkerställa långsiktig konkurrenskraft ska Södra rekrytera och behålla
anställda med olika bakgrund, erfarenhet
och perspektiv. Utgångspunkten är att alla
medarbetare har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Södra verkar för
en inkluderande kultur och medarbetarna
bidrar till en god arbetsmiljö genom att visa
varandra respekt oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, etnicitet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell
läggning. Cheferna ska aktivt arbeta för
lika behandling av alla anställda. I Södra
finns nolltolerans för kränkande särbehandling.
Skogsindustrin domineras traditionellt
av män. Södra verkar för fler kvinnor inom
företaget. I dag är var femte anställd en
kvinna, en andel som ska öka till 30 procent.
Andelen kvinnliga chefer var vid årsskiftet
18 procent. Ambitionen är att fortsätta
rekrytera chefer och anställda med olika
bakgrund.
Centralt placerade finns funktioner för
bland annat kompetensförsörjning, utbildningssamordning, administration, bemanning, rekryteringsstöd och skolkontakter.
Verksamhetsnära HR har uppgifter som
prioriteringar och målsättningar inom
hälsa och arbetsmiljö, värdegrundsarbete,
prestationsstyrning, kompetensförsörjning
och stöd i den löpande verksamheten.
NY ORGANISATION
Hösten 2014 infördes en ny HR-organisation. Koncernens HR-funktion ska driva
utveckling, stödja organisationen och bidra
till att koncernen når de övergripande
målen.
ÖVRIGT
Övriga viktiga uppgifter för HR är bland
annat att införa gemensamma arbetsprocesser och gränssnitt på samtliga arbetsflöden och införa den nya organisationen
med tydligare roller och gemensamma
processer.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
27
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN/UTSIKTER FÖR 2015
Händelser efter balansdagen
Inga väsentliga händelser har inträffat
efter rapporteringsperiodens utgång.
Utsikter för 2015
Den geopolitiska osäkerheten med en rad
pågående regionala konflikter som har
uppstått under 2014 förväntas bestå under
överskådlig tid. Effekterna på oljepriset
bedöms inte bli stora, men handelsstörningar och ett mer avvaktande investeringsbeteende lär dämpa tillväxten. USA:s
tillväxt bedöms bestå och bli en draghjälp
för omvärlden. Europeiska Centralbanken
(ECB) presenterade under sommaren penningpolitiska åtgärder med syfte att motverka den fortsatt låga inflationen i euroområdet. Euroområdets fortsatt svaga
utveckling av tillväxten kvarstår, vilket
troligt­vis kommer tvinga ECB till ytterligare kvantitativa lättnader under 2015.
28
För barrsulfatmassa förutses en god
balans mellan utbud och efterfrågan,
medan stort utbud av lövsulfatmassa kommer att öka lager­nivåerna hos producenterna. Prisdifferensen mellan barr- och lövsulfatmassa bedöms vara fortsatt stor.
Prognoserna för bostadsbyggandet i
Sverige visar fortsatt ökning. Antalet
påbörjade småhus väntas öka från cirka
7 000 under 2014 till 8 000 under 2015.
Osäkerheten om de finansiella villkoren
med bolånetak och amorteringskrav har
dock en dämpande inverkan på efterfrågan.
Efterfrågan på trävaror förväntas stiga
till följd av ökat byggande på vissa marknader i Europa. Till Kina förutses exporten
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
fortsätta på nuvarande eller något växande
nivå och i USA bedöms byggandet av enfamiljshus öka.
Med ökad byggnation av bostäder förutses ökad efterfrågan av interiörträprodukter i Sverige och Norge. I Danmark förväntas efter­frågan fortsätta öka från låg nivå.
För interiörprodukter bedöms efterfrågan
öka inom vissa sortiment.
Efterfrågan på såväl massaved som timmer bedöms vara god till följd av fortsatt
god efter­frågan på pappersmassa och
sågade trävaror.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
MODERFÖRETAGET
Moderföretaget
Södra Skogsägarna
ekonomisk förening
RESULTAT
Moderföretagets nettoomsättning ökade
till 10 783 MSEK (8 713). Rörelseresultatet
minskade till –151 MSEK (– 22). Den ökade
nettoomsättningen berodde främst på
högre virkesvolymer och genomförda
fusioner. Det lägre rörelseresultatet berodde
främst på ökade avsättningar för miljö­
saneringsåtgärder och garantiåtaganden
som dock motverkades av en positiv nettoeffekt från fusionerade företag.
Finansnettot uppgick till –123 MSEK
(125). Försämringen var främst en effekt av
ett negativt räntenetto samt finansieringskostnader i samband med upptagning av
kreditlöften.
Resultatet efter finansnetto uppgick till
–274 MSEK (103).
FÖRENINGSSTÄMMAN
Vid föreningsstämman i Kalmar den 14 maj
2014 beslutades om vinstdelning till medlemmarna med 4 procent på insatskapitalet
och 5 procent på virkesleveranserna, sammanlagt 281 miljoner kronor. Dessutom
beslutades om utdelning på förlagsinsatser
enligt avtal.
Stämman godkände förslag till ändring
av föreningens stadgar, bland annat att styrelsens ordförande ska väljas av stämman,
att medlem kan begära att insatsbetalning
görs genom insatsavdrag vid virkesleveranserna med 2 procent och att möjligheten att
köpa insatser begränsas för medlemmar
som äger mer än 200 hektar produktiv
skogsmark. Vid föreningsstämman valdes
Karin Andersson, Ulf Johansson och
Anders Roman till nya styrelseledamöter.
Föreningsstämman 2015 hålls i Växjö
den 19 maj.
Fusioner. I mars fusionerades Södra
Interiör AB in i moderföretaget. Vid fusionen blev Södra Interiör ett affärsområde,
som ett led i en ny ägarstruktur. I maj fusionerades Södra Timber AB in i moderföretaget och blev ett affärsområde. I oktober
slogs Södra Interiör och Södra Timber
samman till affärsområdet Södra Wood.
Under hösten fusionerades Föllinge Golv
AB in i moderföretaget och blev en del av
Södra Wood.
I juli fattades beslut att sälja Södras andel
i virkesföretagen Södra Eesti och Sodra
Latvia. I dag sker virkesköp i Baltikum
genom de egna företagen Södra Metsad
och Sodra Mezs.
MEDLEMMAR
Medlemsantalet var vid årsskiftet 50 227
(50 296). Den anslutna medlemsarealen var
2,39 miljoner hektar (2,37), en ökning med
25 000 hektar.
VINSTDISPOSITION
Styrelsens förslag till vinstdisposition till
föreningsstämman innebär en vinstdelning
på 553 MSEK bestående av utdelning på
insatskapitalet med 6 procent, utdelning på
virkesleveranserna med 8 procent och 60
MSEK som insatsemission. På förlagsinsatser utdelas enligt avtal 10 MSEK.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
29
HÅLLBARHET
SÖDRAS HÅLLBARHETSARBETE
Hållbarhet en naturlig
del av verksamheten
Hållbarhet är en naturlig del av Södras verksamhet genom
ansvarstagande i skötseln av skogar, effektiva tillverkningsprocesser,
utveckling av förnybara produkter och samhällsansvar.
Södras verksamhet är ett kretslopp som
omfattar skötsel av naturtillgångar, produktion, produkter, transporter, energihushållning, inköp, avfallshantering, arbetsmiljö och sociala aspekter.
Södra arbetar ständigt för att hitta goda
lösningar på hållbarhetsmässiga utmaningar som koncernen ställs inför. Södras
råvara är förnybar, återvinningsbar och
biologiskt nedbrytbar, vilket ger goda förutsättningar och ett särskilt ansvar för ett
långsiktigt hållbarhetsarbete.
Södras företagsform bidrar också till ett
långsiktigt agerande och ger goda förutsättningar för att fatta långsiktiga och hållbara beslut. Att Södra är ett ekonomiskt
stabilt företag med hög soliditet möjliggör
också ett långsiktigt och hållbart agerande.
OMVÄRLDSFAKTORER PÅVERKAR
Ett antal omvärldsfaktorer påverkar förutsättningarna för Södras verksamhet, och
en kontinuerlig analys av omvärlden är
nödvändig för att skapa en långsiktig och
hållbar tillväxt.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Klimatförändringarna är en av de största
globala utmaningarna idag. Gemensamma
insatser krävs för att minska koldioxidutsläppen och världens regeringar diskuterar
kontinuerligt gemensamma mål för detta
arbete.
Den växande skogen och användningen
av trä har stor betydelse för att motverka
klimatförändringar. Växande skog binder
koldioxid genom fotosyntesen och skogen
fungerar som en kolsänka. Effekten ökar
också genom att skogen sköts med hållbara
metoder. Skogen binder mest koldioxid
under den del av livscykeln då den växer
som mest. I slutet av livscykeln sker ingen
bindning, men avverkning och nyplantering gör att kolsänkan på nytt tar fart.
30
GLOBALISERING
En ökad globalisering påverkar verksamhetens möjligheter och risker genom ökad
konkurrens från fler aktörer och ett ökat
antal leverantörer och kunder i andra
länder.
Södra har många kunder i andra länder,
men köper den största delen av träråvaran
från Sverige.
ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ HÅLLBARA
PRODUKTER
Efterfrågan på hållbara produkter ökar
som en följd av exempelvis klimatförändringarna och att konsumenterna blir allt
mer medvetna om hur deras konsumtion
påverkar klimatet.
Förnybar skogsråvara kan ersätta fossila
material i många sammanhang. Södras
forskning och utveckling resulterar i många
nya användningsområden och produkter
baserade på skogsråvara.
INTRESSENTDIALOG
Södra spelar en viktig roll i samhället, där
intressenterna är beslutsfattare och myndigheter på både lokal, regional och central
nivå. Till intressenterna hör också kunder,
olika organisationer, näringslivet, allmänheten och anställda.
Södras breda verksamhet berör intressentgrupperna på olika sätt. Dialogen med
intressenterna ger värdefull kunskap som
bidrar till en kontinuerlig utveckling av
koncernens verksamhet. Dialogen sker
i olika former och med olika frekvens. På
nästa sida sammanfattas det arbete som
bedrivits under 2014, kopplat till huvudintressenternas nyckel­frågor. Sammanställningen representerar en nulägesanalys som
ligger till grund för Södras fortsatta dialog
med intressenterna.
I ett internationellt perspektiv riktar sig
Södra i huvudsak till köpare av cellulosa­
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
massa och sågade trävaror. Som kund
köper Södra tekniklösningar, vedråvara
och andra insatsråvaror samt kemikalier.
Södra arbetar aktivt i styrelser och kommittéer inom FSC® och PEFC™.
VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR SÖDRA
Utifrån analyser av den egna verksamheten, omvärldsfaktorer samt dialoger med
intressenter har Södra identifierat följande
fokusområden vid sidan av ekonomiska
aspekter för hållbarhetsarbetet:
• Biologisk mångfald och ekosystemtjänster, vilket bland annat omfattar ansvarsfullt skogsbruk, gröna skogsbruksplaner
och certifiering.
• Klimat och energi, som framför allt
omfattar fokus på energieffektivisering,
samt minskade utsläpp från transporter,
kemikalier och avfall.
• Socialt ansvar, där Södra värnar om skogens sociala värden och engagerar sig
i lokal­samhället och i näringspolitiska
frågor.
POLICIES OCH RIKTLINJER TILL GRUND
FÖR DEN DAGLIGA VERKSAMHETEN
Hållbarhetspolicyn och naturvårdspolicyn
tillsammans med de mål och riktlinjer som
styr koncernen och affärsområdena är
utgångspunkt för arbetet med miljö- och
energifrågor. Hållbarhets­policyn beskriver
ambitionen att bidra till hanteringen av globala utmaningar som jordens begränsade
resurser och klimatförändringar.
Ett effektivt resursutnyttjande och kretsloppsprincipen utgör basen för Södras miljöarbete. Miljö- och energifrågorna hanteras inom ramen för verksamhetsledningssystemen där flertalet producerande
enheter är certifierade enligt ISO 14001
(miljö). Södra Cell och Timbers verksamhet
i Södra Skogsägarna ekonomisk förening är
även certifierade enligt ISO 50001 (energi).
HÅLLBARHET
SÖDRAS HÅLLBARHETSARBETE
INTRESSENTGRUPP
NYCKELFRÅGOR FÖR INTRESSENTGRUPPEN
HUR ARBETAR SÖDRA MED NYCKELFRÅGORNA?
AKTIVITETER/KONTAKTYTOR UNDER 2014
Ägare/medlemmar
i Södra
Lönsamhet
Vinstdelning
Avsättning av virkesråvara
Prisbild
Förädlingsprocessen
Skoglig service
Näringspolitik
Lokala frågor
Strategiskt hållbarhetsarbete
Avkastningsmål
Medlemsservice
Forskning och utveckling
Erbjuder skoglig service
Erbjuder skogscertifiering
Dialog
Finansiell kommunikation
Föreningsstämma
Förvaltningsrådsmöten
Styrelsemöten
Årsmöten och andra medlemsmöten
Personliga möten
Trycksaker
Digital kommunikation
Deltagande i Elmia Wood
Kunder
Affärsetik
Samarbete och kommunikation
Produktkvalitet
Produktsäkerhet
Leveranssäkerhet
Service
Prisbild
Hållbarhet
Certifieringar
Policy affärsetik
Marknadskommunikation
Skapar kommunikationsvägar
Verksamhetsledningssystem
Intern kontroll
Forskning och utveckling
Utvecklar servicekoncept och logistik
Hållbarhetspolicy
Kundvård
Kundmöten
Kundservice
Kundkonferenser
Kundundersökningar
Kundutbildningar
Digital kommunikation
Finansiell kommunikation
Forsknings- och utvecklingsprojekt
Deltagande i mässor
Medarbetare/blivande
medarbetare
Anställningsförhållanden och -villkor
Värderingar
Ledarskap
Arbetsmiljö
Säkerhet
Karriär- och kompetensutveckling
Jämlikhet och jämställdhet
Möjligheter att påverka
Kollektivavtal
Sjukförsäkring, friskvård
Personalpolicy
Medarbetarundersökning
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Personalstiftelse
Personalklubbar
Uppmuntrar intern rörlighet
Utbildningar
Mentorskap
Samverkansavtal
Chefskonferenser
Medarbetarsamtal
Friskvårdskampanj
Utbildningar
Arbetsplatsträffar
Facklig samverkan
Kommunikation
Entreprenörer,
leverantörer
Affärsetik
Avtalsvillkor
Samarbete och kommunikation
Uppföljning
Patentskydd
Ansvarsfulla inköp/upphandlingar
Ansvar i leverantörskedjan
Spårbarhet
Policy affärsetik
Anbudsförfarande
Krav vid inköp
Avtalsförhandlingar
Skapar kommunikationsvägar
Erbjuder tillfällen till uppföljningsmöten
Leverantörsmöten
Upphandlingar
Entreprenörscertifiering (skog)
Produktionsportalen skog (www)
Årliga affärsutvecklingssamtal (skog)
Entreprenörsträffar
Samhälle
Lagefterlevnad
Tillståndsärenden
Bidra till utveckling av lagar, föreskrifter
och rekommendationer
Samarbetsprojekt
Hållbarhet
Infrastruktur
Hänsyn vid skogliga åtgärder
Landsbygdsutveckling
Samverkan med lokalsamhälle
Öppen och proaktiv kommunikation
Attraktiv arbetsgivare/arbetstillfällen
Kunskapsöverföring
Lokal och global miljöpåverkan
Verksamhetsledningssystem
Intern kontroll
Remissarbete
Skapar kommunikationsvägar
Samhällsdialog
Hållbarhetspolicy
Systematiskt arbete med externa synpunkter
Pressmeddelanden, pressträffar, debattartiklar,
annonsering
Rekrytering
Forskning och utveckling
Samråd
Dialog
Tillsynsbesök
Tillståndsärenden
Medverkan i debatt
Lokala arrangemang
Studiebesök
Föreläsningar
Trycksaker
Finansiell kommunikation
Personliga möten
Pressträffar och pressmeddelanden
Digital kommunikation
Studentevenemang
Examensarbeten
Praktikplatser
Finansiering av och deltagande i extern
forskning och utveckling
Representation i FSC, PEFC
Sponsring
Låneinstitut,
kreditgivare
Finansiell ställning
Risker och möjligheter
Hållbart företagande (ekonomiskt, miljö­
mässigt och socialt ansvarstagande)
Finansiella policyer
Finansiella mål
Riskhantering
Hållbarhetspolicy
Finansiell kommunikation
Personliga möten
Branschen
Branschspecifika frågor
Teknikfrågor
Samverkan
Branschens attraktionskraft
Forskningskluster
Representation i branschorganisationer
Skapar kommunikationsvägar
Finansiell kommunikation
Studiebesök
Representation i Energimyndighetens
energiutvecklingsnämnd, Skogforsk,
Värmeforsk, SLU, IVL, Skogsindustriernas
kommittéarbete och SSVL (Stiftelsen
Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning).
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
31
HÅLLBARHET
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER
Ansvarsfullt skogsbruk
ger långsiktig lönsamhet
Södra skapar förutsättningar för ett ansvarsfullt skogsbruk och tillsammans med medlem­
marna finns ett långsiktigt engagemang för ett skogsbruk där produktions- och miljövärden
är i balans. Den biologiska mångfalden gynnas av både generella och frivilliga avsättningar.
Det finns ett stort engagemang för ansvars­
fullt och hållbart skogsbruk bland Södras
medlemmar som själva bestämmer hur den
egna skogen ska skötas. De verktyg och den
service som Södra erbjuder är viktiga stöd
i brukandet, till exempel grön skogsbruksplan, skogscertifiering enligt FSC® och
PEFC™, skogsbruksåtgärder utförda av
PEFC-certifierade entreprenörer och
Södras markskoningsgaranti vid slutavverkning, biobränsleskörd och markberedning.
Under 2014 levererade Södras medlemmar 9,0 miljoner m3fub. Samtidigt beräknades tillväxten på medlemsmarkerna till
13,0 miljoner m3fub.
Certifierat skogsbruk. Skogscertifiering
är ett viktigt verktyg för ansvarsfullt brukande av medlemsskogarna. Många medlemmar har valt att certifiera sitt skogsinnehav enligt FSC® och PEFC™. Certifiering
finns för 18 000 respektive 22 000 skogsegendomar, vilket motsvarar 1,4 respektive
1,7 miljoner hektar.
Skogsägaren tecknar certifieringsavtal
med Södra och åtar sig att följa kraven i
standarderna samt Södras naturvårds­
policy. Medlemmen förbinder sig också att
skaffa en grön skogsbruksplan för fastigheten. Som ett led i att följa kraven i certifieringen har Södras medlemmar avsatt i snitt
8 procent av sin skogsmarksareal för naturvård. Det handlar om 148 000 hektar
skogsmark vilket motsvarar drygt 200 000
fotbollsplaner. Därutöver tas vid avverkningar i produktionsskogar hänsyn till
olika naturvärden som död ved, gamla träd
och värdefulla småmiljöer. Södra betalar en
särskild certifieringspremie vid virkesleveranser.
I certifieringssystemen ingår kontroller
av hur standarderna följs. Efter en extern
revision som omfattade alla tre dimensioner i standarden: sociala frågor, miljö och
ekonomi, har Södra under året förnyat
skogsbrukscertifikatet enligt FSC för de
kommande fem åren.
Även Södras skogsbrukscertifikat och
spårbarhet för PEFC förnyades för de kommande fem åren. Vid en extern revision
under 2014 granskades drygt 60 fastigheter
avseende sociala frågor, miljö och produktion. Vid den externa revisionen konstaterades ett antal avvikelser mot standarderna. Avvikelserna pekar i första hand på
administrativa brister, medan ett mindre
antal berör felaktigt utförda åtgärder i skogen. Avvikelserna har efter revisionen
bearbetats för att finna grundorsakerna.
Därefter har avhjälpande och förbättrande
åtgärder vidtagits.
ANSKAFFNING AV VIRKESRÅVARA
Från medlemmar 80%
Från övriga
leverantörer 10%
Import 10%
Allt virke som köps in är kontrollerat och uppfyller kraven
i FSC Controlled Wood.
32
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
SÖDRA KONTROLLERAR ATT VEDEN INTE
KOMMER FRÅN FÖLJANDE KÄLLOR:
• Naturskogar som har avverkats i syfte att
använda området för plantager eller icke
skoglig markanvändning.
• Skogsområden där hävdvunna eller
medborgerliga rättigheter kränks.
• Skogar där höga bevarandevärden hotas.
• Genetiskt modifierade träd.
• Illegala avverkningar.
SKOGSBRUKSPLANER
Grön skogsbruksplan. Vid planeringen av
sitt skogsbruk använder de allra flesta
skogsägare i dag den gröna skogsbruksplanen. I planen anges ett långsiktigt skötselmål för varje del av skogen: produktion
eller miljö. Målen är indelade i fyra målklasser (se sid 35) och i planen läggs detaljerade beskrivningar in för varje avdelning.
Under 2014 har arbete gjorts för att digitalisera skogsbruksplanen och detta fortsätter under 2015. Därmed kan den enskilde
skogsägaren själv redigera och uppdatera
sin plan.
De gröna skogsbruksplanerna bidrar på
landskapsnivå till en bra kombination av
värde­full virkesproduktion och skydd/förbättring av växters och djurs livsmiljöer.
Skydd av kulturarv och skogens sociala
värden är också en del av planen.
HÅLLBARHET
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER
SKOGSSKÖTSEL
Utbildning och kompetens. För entreprenörer som utför skogsarbete för Södra
krävs PEFC-certifiering och grönt körkort.
Grönt körkort garanterar rätt kompetens
för arbete på certifierade skogsfastigheter.
För personal som planerar och utför arbeten i vattenmiljöer, till exempel dikesrensning, finns krav på blått körkort.
Under hösten inledde Södra en stor
utbildningssatsning kring nya målbilder för
god miljöhänsyn vid slutavverkningar.
Målbilderna för miljöhänsyn är en summering av skogsvårdslagens krav och skogsägarnas frivilliga avsättningar och finns för
hänsynskrävande biotoper, mark och vatten, kulturmiljöer samt friluftsliv och
rekreation. De är ett resultat av Skogsstyrelsens så kallade Dialogprojekt. Södras
utbildning av hela fältorganisationen och
alla entreprenörer genomfördes för att
skapa en gemensam bild av hur hänsynen
ska se ut och vilken betydelse den har för
människor och naturvärden.
Markskoningsgaranti. Under 2013
infördes en markskoningsgaranti vid slutavverkning för att minska markskadorna
som arbetsfordon orsakar i skogen. Garantin innebär att Södra i sin slutavverkningstjänst satsar på förebyggande åtgärder för
att skona marken. Under 2014 har garantin
utsträckts till att omfatta också biobränsleskörd och markberedning. Utveckling av
en markskoningsgaranti vid gallring har
påbörjats.
Mekaniska plantskydd. Snytbaggen
angriper nyplanterad skog. Täckrotsplantor med Cambuiguard, Södras eget giftfria
mekaniska plantskydd är den mest efterfrågade produkten hos Södra Skogsplantor.
Den vita, töjbara beläggningen skyddar
plantan i upp till två år mot angrepp av
snytbaggar som annars gnager på plantans
bark. Vid plantskolan i Falkenberg finns en
fullskalig produktionslinje med kapacitet
att skydda plantskolans hela produktion av
täckrotsgran med Cambiguard. Södra
Skogsplantor planerar att bygga ytterligare
en produktionsanläggning för Cambiguard
på plantskolan Flåboda i Småland. Under
2014 såldes totalt 9 miljoner plantor med
mekaniskt skydd.
Grönt bokslut. Det gröna bokslutet är en
årlig sammanställning av hur Södra lyckas
med miljöhänsynen i samband med
avverkningar. Fältarbetet utförs av Södras
skogsrevisorer. Bokslutet används sedan
som underlag till fortlöpande förbättringar
av hänsynen. Södra gör grönt bokslut efter
slutavverkningar och gallringar, där
avverkningsarbetet revideras och betyg-
FÄRRE MARKSKADOR
FÖRSÄLJNING AV PLANTOR MED
MEKANISKT SKYDD
SKÖTSEL AV NS-BESTÅND
ANTAL PLANTOR, MILJ
4 800
I ett hållbart skogsbruk är den långsiktiga
tillväxten i nivå med eller överstiger
avverkningarna. Södras skötselåtgärder
omfattar föryngring, markberedning, plantering, dikesrensning, röjning och gallring.
För återbeskogningen har Södra utvecklat
plantor som är särskilt lämpade för sydsvenska förhållanden. Syftet med röjning
och gallring är att ge träden bäst förutsättningar att växa. På medlemsmarkerna görs
försök med närings­återföring. En särskild
utmaning är att minska markskadorna vid
alla avverkningar.
Skogsägarappen. Skogsägarappen är ett
viktigt verktyg för kontakten med medlemmarna. Den finns för de vanligaste smarta
telefonerna och har sedan lanseringen laddats ned av cirka 10 000 medlemmar.
Appen ger nyheter från Södra och en kraftfull GIS-tjänst. Den visar medlemmens
skogsinnehav och skogsbruksplan, om den
är upprättad de senaste åren. Med stöd av
GPS vet medlemmen var denne befinner sig
i ett bestånd och vilka åtgärder som skogsbruksplanen föreslår för detta bestånd. Via
appen kan medlemmen själv registrera till
exempel vindfällda träd och insektsskadad
skog för att informera sin inspektor och
planera hur träden ska tas tillvara.
%
100
Mål
90
1 600
2 400
800
70
1 200
400
2011
2012
2013
2014
Andel godkända avverkningstrakter med
avseende på markskador i den årliga kontrollen
av miljöhänsyn, Grönt bokslut.
Mål
0
Mål
3 600
1 200
80
0
Hektar
0
10
11
12
13
14
15*
* Efterfrågan på mekaniskt plantskydd ökar kraftigt.
Under 2015 beräknas cirka hälften av Södra
Skogsplantors plantförsäljning ha mekaniskt
plantskydd (Cambiguard eller vax).
2011
2012
2013
2014
Areal där naturvårdande skötsel
av NS-bestånd utförts i Södras regi.
Mål
Målet för 2014 överträffades, men skötseln
minskade kraftigt då bidragen för skötselåtgärder
genom landsbygdsprogrammet upphörde.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
33
HÅLLBARHETSREDOVISNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER
34
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
HÅLLBARHET
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER
sätts. Efter slutavverkning kontrollerades
200 trakter om totalt 697 hektar under
2014. Mark­påverkan vid slutavverkning
förbättrades för tredje året i rad och var
godkänd på 95 procent av objekten. Efter
gallring kontrollerades 191 trakter om totalt
960 hektar. Resultatet förbättrades: 89 procent av trakterna var godkända mot 83 procent föregående år. Rapporterna finns att
hämta på www.sodra.com.
Betesskador. En konsekvens av viltbetning efter plantering är att andelen tallungskog minskar. Skogsstyrelsen redovisade
under hösten årets älgbetesinventeringar
som genomförts på områden motsvarande
halva Sveriges yta. Värst är skadorna i
södra Sverige där betestrycket överlag är
mycket stort och skadorna på tallungskog
allvarliga. I mer grandominerade områden
är betestrycket även stort på gran trots att
den rankas lågt av älgen. Ett så högt betes­
tryck är en allvarlig signal om en obalans
mellan antalet älgar och fodertillgång.
Resultatet från inventeringen har gått
vidare till älgförvaltningsgrupperna.
Trädslagssammansättningen. Riksskogstaxeringen visar att i södra Sverige
sjunker andelen gran av virkesförrådet.
Sedan början av 1990-talet har andelen
minskat från 51 till 46 procent. Lövandelen
ökar och uppgår till cirka 24 procent av
virkesvolymen. Ökningen motsvarar drygt
3 miljoner kubikmeter per år.
Andelen tall fortsatte att minska och var
oroväckande låg i ungskogarna. Utan kraftfulla åtgärder kommer tallandelen på lång
sikt att halveras i Götaland.
Efter stormen Gudrun planterades föryngringar till 90 procent med gran. Den
ungskogen innehåller i dag också en stor
andel naturlig föryngring med löv. Södras
uppföljningar visar att efter röjning lämnas
i genomsnitt 20–30 procent av stammarna
som löv. Södra bedömer att de hyggen som
uppstod efter stormen Gudrun 2005 kom-
mer att bestå av gran till cirka 60 procent,
vilket ska jämföras med stormfällningen
som till 80 procent bestod av gran.
NATURHÄNSYN
Under hösten redovisade Skogsstyrelsen
statistik som visade att miljöhänsynen
i skogsbruket är större än vad tidigare
statistik visat. Riksskogstaxeringens statistik visar att andelen gammal skog,
äldre än 120 år, ökar i Götaland, liksom
död ved, och ädellövskog. Virkesvolymen
och skogstillväxten har mer än fördubblats sedan 1938, samtidigt som avverkningen är högre än någonsin.
Naturvårdsavsättningar. Frivilliga
avsättningar av produktiv skogsmark är
ett viktigt bidrag för att nå det nationella
miljömålet Levande skogar. Kravet i både
den gröna skogsbruksplanen och i certifierat skogsbruk är frivilliga avsättningar
om minst 5 procent skogsmark.
I genomsnitt har Södras certifierade
medlemmar avsatt 8 procent av sin skogsareal för naturvård. En stor del är äldre
skog, 19 procent av slutavverkningsskogen i planerna, vilket gör att avsättningarna motsvarar ett värde på 15–20 miljarder kronor. Utöver detta lämnas cirka
6 procent av arealen som generell hänsyn
vid alla slutavverkningar.
Genom att upprätta rutiner ska hänsynen öka och dialogen med allmän­heten
förbättras vid avverkningar i skog nära
tätorter. Södra har också infört en
markskoningsgaranti för att förbättra
miljöhänsynen.
FYRA MÅLKLASSER I GRÖNA SKOGSBRUKSPLANEN
•PG – Produktion Generell hänsyn
Virkesproduktion är det primära
målet, men hänsyn ska tas till naturoch kulturvärden vid avverkning.
Naturhänsynen omfattar vanligen
6 procent av området.
•K – Kombinerade mål
(produktion och miljö)
Virkesproduktion är ett viktigt mål,
men högre naturvärden på mer än
10 procent av arealen kräver särskild
skötsel. Områden för produktion resp­
ektive naturvård planeras från fall till
fall och anges i procent, till exempel ­
70 procent produktion och 30 procent
naturvård. Ett exempel på en K-avdelning är ädellövskog med högre naturvärden där viss del av arealen även
brukas för virkes­produktion.
•NS – Naturvård Skötselkrävande
Områden avsatta enbart för naturvård där särskild skötsel krävs för att
bevara eller utveckla den biologiska
mångfalden. Ett exempel är igenvuxna betesmarker där gran börjat
konkurrera med gamla ekar. I detta
fall ska granar runt ekarna fällas.
•NO – Naturvård Orört
Områden avsatta enbart för naturvård och där naturvärden är bäst
skyddade om skogen lämnas orörd.
Exempel på NO-avdelningar är
sumpskogar med naturlig vatten­
dynamik.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
35
HÅLLBARHET
SOCIALT ANSVAR
En aktiv och ansvarstagande
samhällsaktör
Södra spelar en aktiv roll i samhället. Bland annat genomfördes ett
omfattande arbete för införandet av de målbilder för skogsbruk som
togs fram i Skogsstyrelsens Dialogprojekt.
I Götaland ägs nästan 80 procent av skogs­
arealen av enskilda skogsägare. Den ägarstrukturen bidrar med många idéer om hur
skogsbruk ska bedrivas och därmed också
ett mångskiftande landskap. Mångfalden
av privata skogsägare och brukningsformer
skapar goda förutsättningar att utveckla
skogens sociala värden. Tätortsnära skogar
och andra platser där människor ofta vistas
är särskilt intressanta för friluftslivet.
AKTIV ROLL I DIALOGER
Södra deltog under 2014 aktivt i Skogsstyrelsens Dialogprojekt som resulterade i
olika målbilder för skogsbruket. De är en
summering av skogs­vårdslagens krav och
skogsägarnas frivilliga avsättningar, men
ska också göra det lättare för den enskilde
skogsägaren att veta vad god miljöhänsyn
innebär rent praktiskt. En av målbilderna
handlar om attraktiva närskogar med sociala värden som lockar allmänheten med
möjligheter till rekreation och naturupplevelser.
Södra har under året tagit fram rutiner
för att förbättra dialogen med allmän­heten,
informera om skogsskötsel och anpassa
åtgärder efter de lokala förutsättningarna.
Under hösten utbildades fälttjänstemän
och entreprenörer om målbilderna och
under 2015 kommer d
­ ialogarbetet att prövas i vissa verksamhetsområden.
36
SÖDRA EN VIKTIG AKTÖR
Södra informerar och samverkar med samhället i närheten av företagets sågverk,
massabruk och övriga verksam­heter för att
lösa logistik-, säkerhets-, utbildnings- och
utvecklingsfrågor. Bland intressenterna
finns skolor, föreningar, leverantörer och
närboende.
Södra är en viktig aktör på dessa orter
och verksamheten skapar sysselsättning
både direkt och indirekt. På så sätt bidrar
verksamheten till en levande landsbygd.
Företrädare för Södra medverkar också
i skolor med information om företaget,
skogsbruk eller andra ämnen med anknytning till skog och skogs­industri. Koncernen
erbjuder också möjlig­heter till studiebesök,
praktik, sommarjobb eller examensarbete.
Ett annat resultat av det lokala sam­
arbetet är leveranserna av fjärrvärme från
massabruk och sågverk till närliggande
orter.
NÄRINGSPOLITISKT ENGAGEMANG
Skogs- och markägare påverkas av många
regler och förordningar. Södra tar tillvara
medlemmarnas intressen och rättigheter
genom att bevaka närings­politiska frågor
och aktivt skapa opinion. Utgångspunkten
för insatserna är att värna de enskilda
skogsägarnas rätt att bruka sin skog efter
grundprincipen ”frihet under ansvar”. Initiativet tas av den enskilde skogsägaren och
ansvaret bygger på frivillighet, kunskap
och erfarenhet genom rådgivning och
utbildning.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
En stark ägande- och brukanderätt rymmer även aktiv miljöhänsyn som främjar
hållbart skogsbruk.
Arbetet innebär att löpande bevaka och
lämna synpunkter på förslag från regering,
riksdag, statliga och regionala/lokala tillsynsmyndigheter. Det leder till kontinuerliga kontakter med myndigheter och politiker. I skogsskötseln tar skogsägarna
gemensamt ansvar för både produktionsoch miljömål.
Södras näringspolitiska arbete bedrivs
ofta i samarbete med LRF Skogsägarna om
skogspolitiska frågor, Skogsindustrierna
om bransch­frågor och LRF om äganderätts- och intrångs­frågor.
VIKTIGA FRÅGOR UNDER ÅRET HAR VARIT:
• att påverka miljömålsberedningen om
skogspolitiken
• samarbetet i Skogsstyrelsens Dialogprojekt för att hitta former för samarbete och
tolkning av nuvarande skogsvårdslag
• jakt- och viltfrågan tills balans uppnåtts
mellan vilt och fodertillgång
ENGAGEMANG I UTVECKLINGSFRÅGOR
Södra är representerat i organisationer som
hanterar forsknings- och utvecklingsfrågor
på miljö- och energiområdena. Bland dessa
kan nämnas Skogforsk, Värmeforsk, Skogsindustriernas kommittéarbete och SSVL
(Stiftelsen Skogsindustriernas
Vatten- och Luftvårdsforskning).
HÅLLBARHETSREDOVISNING
SOCIALT ANSVAR
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
37
HÅLLBARHET
KLIMAT OCH ENERGI
Skogen bidrar till
minskad klimatpåverkan
Svensk skogsindustri har framgångsrikt anpassat sig till samhällets
krav på hållbarhet. Ett effektivt resursutnyttjande och kretslopps­principen utgör basen för Södras miljöarbete.
Den svenska skogsindustrin har varit framgångsrik när det gäller att anpassa sin verksamhet och sin strategi till samhällets krav
på hållbarhet relaterade till energi- och klimatfrågor. Fossila bränslen har fasats ut ur
produktionen och ersatts med skogsbaserad bioenergi. Därigenom har Södra blivit
nettoproducent av el, fjärrvärme och olika
typer av fasta biobränslen.
PRODUKTER OCH BIPRODUKTER
Koncernens produkter består alla av mer
eller mindre förädlad skogsråvara. Södras
råvara är förnybar, återvinningsbar och
biologiskt nedbrytbar. Huvudprodukterna
är virkes­råvara, massa, sågade trävaror,
interiör­träprodukter, biobränsle och huskroppar.
Biprodukterna är framför allt biobaserade: olika fasta biprodukter av trä samt
tallolja och terpentin. Störst viktmässigt är
olika fasta biprodukter av trä som bland
annat används för spånskiveproduktion
och till djurhållning.
Under 2014 levererade Södra 31 600 ton
råtallolja till Sunpine i Piteå där omvandling sker till råtalldiesel. Preem vidare­
förädlar denna till biodiesel och blandar
med fossil­baserad diesel, en inblandning
som varierar mellan 10 och 30 procent.
Mesa (kalcium­karbonat) är en annan
biprodukt från massabruken. Den används
bland annat som jordförbättringsmedel
inom jordbruket.
EN VÄXANDE SKOG TAR UPP KOLDIOXID
Den växande skogen och användningen av
trä har stor betydelse för att motverka
­klimatförändringar. Förnybar skogsråvara
kan ersätta fossila material i många sammanhang. Forskning och utveckling resulterar i nya användningsområden och produkter baserade på skogsråvara.
38
Trädens förmåga att genom fotosyntesen
binda koldioxid och skapa energirik ved gör
dem till de mest effektiva solcellerna på vår
planet. Tack vare att tillväxten i skogen är
större än avverkningen blir nettoeffekten
att skogen fungerar som kolsänka, en viktig
pusselbit för att Södras verksamhet ska
vara bättre än koldioxidneutral.
Effekten ökar genom att sköta skogen
enligt Södras skötselförslag; skogsägarna
producerar mer förnybar skogsråvara och
då binder skogen mer koldioxid. De senaste
åren har den koldioxid som binds i medlemmarnas skogar årligen ökat med i
genomsnitt 1,8 miljoner ton.
Södra medverkar till den här omställningen genom att ta tillvara biobränslen,
utveckla och använda biobaserade driv­
medel och minska transporterna genom
effektivare logistik.
KOLDIOXIDAVTRYCK
Södra Cell mäter årligen utsläppen av koldioxid och redovisar enligt den modell som
Europeiska Pappersindustriförbundet
(CEPI) tagit fram. Den redovisar ”tio tårs
koldioxidavtryck” i ett fotavtryck, där varje
tå får representera en del i produktens livscykel. Deklarationen redovisas på Södra
Cells kundnät och visar att Södra Cell levererar mer bioenergi än de direkta utsläppen
från företagets produktionsanläggningar.
REGIONAL OCH LOKAL MILJÖPÅVERKAN
Utsläpp av klimatpåverkande gaser leder
till miljöpåverkan på global nivå. Södra försöker minska denna och även miljöpåverkan på regional och lokal nivå. Exempel på
miljö­påverkan på regional och lokal nivå är
övriga utsläpp till luft och vatten, buller
och lukt.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
Avloppsvattnet från massafabrikerna
håller efter rening så god kvalitet att fortsatt användning av ekosystemtjänsten vatten inte hindras. Vid sanering av förorenad
mark tar Södra sitt ansvar.
FOKUS PÅ FÖRBRUKNING AV KEMIKALIER
Den största förbrukningen av kemikalier
sker vid produktion av massa. I massabrukens återvinningscykel återvinns kokkemikalierna i hög utsträckning. För produktion
av sågade trävaror och interiörträprodukter används bland annat oljor, fetter, färger
och impregneringsmedel. Inom Södra
Skogs verksamhet används oljor men även
olika typer av gödnings- och bekämpningsmedel.
HÄNSYNSFULL VATTENANVÄNDNING
I Södras verksamheter behövs vatten, både
för tillväxt i skogen och för industrierna.
Industrierna orsakar ingen vattenbrist och
samtliga fabriker med råvattenuttag har
vatten­domar som ska säkerställa att uttaget
inte ger negativa effekter. Massafabrikerna
använder ytvatten från vattendragen
Emån, Mörrums­ån och Viskan. Sågverken
använder också ytvatten, med undantag av
fabrikerna i Orrefors och norska Hauerseter som använder grund­vatten. Fabrikerna
för interiörträ använder kommunalt vatten.
Massabruken tillämpar vattenbesparande
åtgärder som till exempel motströmsprincipen i massatvätten och vatten från
indunstningen kyls ner och återförs som
tvättvatten till processen. Alla utom två av
Södras sågverk recirkulerar vattnet som
används för timmerbevattning. Klimatstyrning används för att anpassa vattenmängden efter avdunstningen.
HÅLLBARHET
KLIMAT OCH ENERGI
ÅTERVINNING MINSKAR AVFALL
Södra arbetar för att minska mängden
avfall och prioriterar material- och energiåtervinning. Deponerat avfall dominerar
dock viktmässigt och består av oorganiskt
material, framför allt grönlutslam, aska och
mesa från massa­fabrikerna vilket läggs på
egna deponier.
Farligt avfall utgörs till stor del av olika
typer av oljehaltigt avfall och färgavfall
­vilket hämtas och tas omhand av godkända
transportörer och mottagare.
LEVERANTÖR OCH KONSUMENT
AV FÖRNYBAR ENERGI
Under året användes 11,8 TWh biobaserad
energi för produktion av processvärme och
el, vilket motsvarar 98 procent av den totala
energianvändningen för produktion av
process­värme och el under 2014. Arbete
pågår ständigt med att förbättra energiprestandan.
Samtliga affärsområden arbetar för fossilfri produktion och minskade utsläpp av
fossil koldioxid. Södra Cell har arbetat
aktivt med att ersätta fossil eldningsolja
med bioolja, omkring 10 000 m3 har ersatts
under året. Den nya träpulvereldade
mesaugnen i Värö som togs i drift våren
2014 kommer att bidra till en fortsatt minskad förbrukning av olja.
Södra Cell deltar också i EU:s handel
med utsläppsrätter för koldioxid. Syftet
med handelssystemet är att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av
växthusgaser i Europa.
Södra är dessutom en stor leverantör av
energi. Under 2014 levererades 205 GWh
el, 388 GWh fjärrvärme och 4 400 GWh
fasta biobränslen (skogsbränsle, bark, pellets, restprodukter och torv), totalt 5 000
GWh. Under 2014 levererades även certifierat biobränsle. Södra Cell tilldelas elcertifikat för den gröna el som produceras vid de
nya turbinerna i Mönsterås och Värö, 99
procent av den totala elproduktionen var
grön. Produktionen vid vindkraftverken
hade hög tillgänglighet och låg nästan på
samma nivå som året innan, 30 GWh.
BIOBASERADE BRÄNSLEN MINSKAR
PÅVERKAN FRÅN TRANSPORTER
Södras utsläpp av klimatpåverkande gaser
kommer till stor del från transporter.
Transporterna av råvaror, produkter,
biprodukter och avfall leder dessutom till
resursförbrukning och annan miljöpåverkan. Arbete pågår kontinuerligt med att
optimera transporterna och öka lastfyllnaden. Lastbilstransporter dominerar för
inleveranser av råvaror till industrin
medan en stor andel av utleveranser av
­produkter sker med båt.
I dagsläget kan det biobaserade bränslet
RME (rapsmetylester) erbjudas som ett
miljömässigt bättre alternativ till diesel vid
tankanläggningar vid Södras industrier.
RME erbjuds också till externa transport­
företag som har avtal med Södra. 72 procent av Södras egna lastbilar drivs nu helt
med RME. I genomsnitt gjordes var fjärde
tankning under 2014 med RME.
I samband med föreningsstämman 2014
invigde Södra två nya virkesbilar med
större kapacitet. En övergång till lastbilar
som kan lasta mer innebär färre transporter, vilket bidrar till mindre koldioxid­
utsläpp och ökad trafiksäkerhet.
KONTAKTER MED MYNDIGHETER
Södra bedrev vid slutet av året 62 tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter i Sverige.
Södras industriella verksamhet har under
året mottagit drygt 50 externa klagomål.
Majoriteten av dessa gällde buller och lukt
från Södra Cells verksamhet. Klagomål har
även framförts mot buller från biobränsleverksamheten. Klagomålen registreras och
hanteras inom ramen för verksamhetens
miljöledningssystem. Återkoppling sker till
den klagande i de fall det önskas. Klagomålen redovisas även till tillsynsmyndigheten.
SKOGENS KOLDIOXIDBALANS
Milj ton CO 2
5
4
3
2
1
0
2009
2010
2011
2012
2013
En kubikmeter stamved binder i genomsnitt 0,7 ton
koldioxid (CO 2 ) per år, medan trädet som helhet
binder 1,4 ton. Mest koldioxid binds när skogen
växer som mest, d v s när den är ung eller
medelålders. Totalt ökade den årliga inbindningen i
Södramedlemmarnas skogar med 1,8 miljoner ton
koldioxid under senaste mätperioden t o m 2013.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
39
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Finansiella rapporter och noter
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Flerårsöversikt41
Resultaträkning för moderföretaget
47
Rapport över totalresultat för koncernen
42
Balansräkning för moderföretaget
48
Rapport över finansiell ställning för koncernen 43
Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget
50
Rapport över förändring i eget kapital för koncernen
45
Kassaflödesanalys för moderföretaget
51
Rapport över kassaflöden för koncernen
46
Not 25Långfristiga rörelsefordringar
74
NOTER
Not 1Väsentliga redovisningsoch värderingsprinciper
52
Not 2Rörelsesegment
59
Not 26Uppskjutna skattefordringar
och uppskjutna skatteskulder
75
Not 3Nettoomsättning
60
Not 27Varulager
75
Not 4Övriga intäkter
60
Not 28Fordringar på koncernföretag
75
Not 5Operationell leasing
60
Not 29Kortfristiga rörelsefordringar
76
Not 6Anställda, personalkostnader
60
Not 30Likvida medel
76
Not 7Övriga kostnader
62
Not 31Eget kapital
76
Not 8Avskrivningar och nedskrivningar
62
Not 32Obeskattade reserver
77
Not 9Arvode och kostnads­ersättningar till revisorer
62
Not 33Räntebärande skulder hos koncernföretag
77
Not 10Andelar i intresseföretag
62
Not 34Räntebärande skulder
77
Not 11Resultat från finansiella poster
63
Not 35Pensioner
78
Not 12Bokslutsdispositioner
64
Not 36Avsättningar
80
Not 13Skatter
64
Not 37Långfristiga rörelseskulder
80
Not 14Övrigt totalresultat
65
Not 38Kortfristiga rörelseskulder och avsättningar
80
Not 15Förvärv/avyttring av rörelse
66
Not 39Koncernföretag
81
Not 16Immateriella anläggningstillgångar
67
Not 40Ställda säkerheter
81
Not 17Byggnader och mark
68
Not 41Eventualförpliktelser
82
Not 18Maskiner och inventarier
69
Not 42Rapport över kassaflöden
82
Not 19Pågående nyanläggningar
70
Not 43Viktiga bedömningar och antaganden
82
Not 20Biologiska tillgångar
70
Not 44Investeringsåtaganden
83
Not 21Finansiella placeringar
70
Not 45Finansiella instrument
83
Not 22Finansiell riskhantering
71
Not 46Händelser efter balansdagen
86
Not 23Andra långfristiga värdepappersinnehav
74
Not 47Närstående
86
Not 24Långfristiga finansiella fordringar
74
Not 48Uppgifter om moderföretaget
86
Förslag till vinstdisposition
87
Revisionsberättelse88
40
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Flerårsöversikt
2014
2013
2012
2011
2010
17 339
16 580
16 807
18 191
19 727
5
–1
–8
–8
18
2 552
937
144
2 183
3 721
–1 036
–1 354
–1 074
–1 177
–1 451
1 516
–417
–929
1 005
2 271
9
neg
6
12
4
–56
–33
10
–122
61
1 460
–450
–919
883
2 332
10 044
9 230
9 770
9 170
8 701
2 615
2 570
3 073
3 409
2 477
10 524
9 495
10 242
11 101
11 416
11
neg
neg
6
16
1 050
1 048
1 291
252
–1 457
RESULTAT
Nettoomsättning, MSEK
Nettoomsättning, förändring i %
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA), MSEK
Avskrivningar och nedskrivningar, MSEK
Rörelseresultat, MSEK
Rörelsemarginal, %
Finansiella intäkter och kostnader, MSEK
Resultat före skatt, MSEK
FINANSIELL STÄLLNING
Anläggningstillgångar, MSEK
Varulager, MSEK
Eget kapital, MSEK
Avkastning på eget kapital, %
Nettoskuld, MSEK
Skuldsättningsgrad, ggr
0,1
0,1
0,1
0,0
–0,1
Sysselsatt kapital, MSEK
11 349
11 434
11 909
11 026
10 013
Avkastning på sysselsatt kapital, %
13
neg
neg
9
23
17 229
15 998
16 874
18 262
18 845
61
59
61
61
61
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK
1 988
1 455
770
918
3 121
Investeringar, MSEK
2 046
952
1 708
1 738
1 750
267
597
–815
–793
1 381
Balansomslutning, MSEK
Soliditet, %
KASSAFLÖDE
Kassaflöde efter investeringar, MSEK
VOLYMER
Virkesvolym, milj m3fub
15,3
15,0
15,6
17,0
16,6
Leveranser biobränslen, 1 000 m3s
4 758
4 997
4 337
5 071
5 043
Produktion trävaror, 1 000 m3
1 932
1 624
1 451
1 381
1 601
Produktion massa, 1 000 ton
1 521
1 774
1 782
1 912
2 012
Elproduktion, GWh
1 419
1 664
1 625
1 667
1 747
ÖVRIGT
Utdelning, MSEK
Ansluten medlemsareal, 1 000 ha
Medlemmars virkesleveranser, milj m3fub
Antal anställda
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL
281
295
436
851
2 368
2 362
2 373
2 366
9,0
8,1
8,2
8,8
9,0
3 524
3 776
3 821
3 830
3 943
SOLIDITET
%
%
25
20
15
10
5
0
−5
−10
70
Mål 10%
553
2 392
60
Mål 50%
50
2010
2011
2012
2013
2014
Avkastningen på sysselsatt kapital under de
senaste fem åren har i genomsnitt varit 7 procent.
40
2010
2011
2012
2013
2014
Soliditeten var 61 procent vid årets utgång.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
41
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Rapport över totalresultat för koncernen
MSEK
Not
2014
2013
Nettoomsättning
2, 3
17 339
16 580
4
374
446
–175
–214
Övriga intäkter
Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete
Aktiverat arbete
20
21
–9 920
–10 110
Handelsvaror
–561
–475
Frakter och transporter
–871
–929
6
–2 154
–2 195
Råvaror och förnödenheter
Personalkostnader
Övriga kostnader
5, 7, 9
–1 522
–2 208
Avskrivningar och nedskrivningar
8
–1 036
–1 354
Andelar i intresseföretags resultat
10
22
21
2
1 516
–417
Rörelseresultat
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Finansnetto
11
Resultat före skatt
Skatt
13
Årets resultat
40
117
–96
–150
–56
–33
1 460
–450
–158
–82
1 302
–532
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster
Skatt hänförligt till poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter
Omvärdering till verkligt värde av finansiella tillgångar som kan säljas
Kassaflödessäkringar
Andel i intresseföretags övriga totalresultat
Skatt hänförligt till poster som kommer att omklassificeras till resultatet
Poster som kommer att omklassificeras till resultatet Årets övrigt totalresultat
Årets summa totalresultat
14
–35
126
8
–28
–27
98
36
–165
0
0
–7
7
0
–1
1
–1
30
–160
3
–62
1 305
–594
1 298
–535
Resultat hänförligt till:
Moderföretaget
Minoritetens andel av årets resultat
Årets resultat
4
3
1 302
–532
1 302
–596
Årets summa totalresultat hänförligt till:
Moderföretagets ägare
Minoritetsintresse
Årets summa totalresultat
KOMMENTAR TILL RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN
Koncernens nettoomsättning ökade något till 17 339 MSEK (16 580). Södra Cells
nettoomsättning minskade med 513 MSEK främst till följd av att den norska
verksamheten upphörde under 2013. Minskningen kompenserades dock av bättre
massapriser och en svagare svensk krona. För Södra Timber bidrog både ökade
leveranser och högre priser till att nettoomsättningen förbättrades med 922 MSEK.
Södra Skogs omsättning ökade främst till följd av högre virkesvolymer. Främst
till följd av förbättrade marknader för interiörprodukter i Sverige och Norge
blev omsättningen för Södra Interiör något högre jämfört med föregående år.
Rörelseresultatet förbättrades till 1 516 MSEK (–417). I rörelseresultatet
ingår en positiv effekt gällande försäljning av utrustning från Södra Cell Tofte
AS med 173 MSEK. Resultatet belastas med nedskrivningar av anläggningstillgångar med 56 MSEK i sågverksrörelsen. I rörelseresultatet ingår resultateffekter från valutaderivat med sammantaget –8 MSEK (16) och från försäljning av
elcertifikat med 32 MSEK (72). I föregående års resultat ingår omstruktureringskostnader gällande avveckling av Södra Cell Tofte AS med 817 MSEK.
Justerat för dessa poster uppgick det operativa rörelseresultatet till 400 MSEK.
42
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
3
2
1 305
–594
Resultat per verksamhet framgår av not 2 Rörelsesegment. Största förändringen redovisade Södra Cell där rörelseresultatet ökade till 1 593 MSEK (–98).
Förutom ovan nämnda omstruktureringskostnader för 2013 var det främst
högre bruttopriser, en svagare svensk krona samt försäljningen av utrustning
från Södra Cell Tofte AS som bidrog till förbättringen. Även Södra Timber
redovisade en resultatförbättring då rörelseresultatet ökade till 115 MSEK
(–217) främst beroende på ökade volymer, bättre sågutbyte samt ökade försäljningspriser. Södra Skogs rörelseresultat förbättrades till 112 MSEK (42) främst
till följd av ökade volymer och högre marginaler vid externförsäljning. Södra
Interiörs röreseresultat förbättrades till –16 MSEK (–73). Förbättringen förklaras främst av att föregående års resultat innehöll diverse poster av engångskaraktär samt ökad försäljning och förbättrade marginaler.
Finansnettot uppgick till –56 MSEK (–33). Det försämrade finansnettot var
främst en effekt av ett sämre räntenetto samt finansieringskostnader i samband
med upptagande av nya kreditlöften. Resultatet före skatt förbättrades med
1 910 MSEK till 1 460 MSEK (–450).
Avkastningen på sysselsatt kapital blev 13 procent (neg).
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Rapport över finansiell ställning för koncernen
31 december, MSEK
2014
2013
Goodwill
271
272
Övriga immateriella anläggningstillgångar
128
137
16
399
409
TILLGÅNGAR
Not
15, 44, 45
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Summa immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
17
1 900
1 848
Maskiner och inventarier
18
5 747
5 756
Pågående nyanläggningar
19
1 208
525
8 855
8 129
20
501
488
Aktier och andelar i intresseföretag
10
169
133
Finansiella placeringar
21
19
17
21, 24
—
1
Långfristiga rörelsefordringar
25
19
5
Uppskjutna skattefordringar
26
82
48
10 044
9 230
27
2 615
2 570
6
41
29
3 182
2 809
Kortfristiga placeringar
21
1 023
406
Likvida medel
30
359
942
7 185
6 768
17 229
15 998
Summa materiella anläggningstillgångar
Biologiska tillgångar
Långfristiga finansiella fordringar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager
Skattefordringar
Kortfristiga rörelsefordringar
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
43
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
31 december, MSEK
Not
2014
2013
Insatskapital
2 829
2 802
Övrigt tillskjutet kapital
1 344
1 324
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Reserver
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat
Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare
Minoritetsintresse
Summa eget kapital Skulder
31
–19
–50
6 370
5 400
10 524
9 476
—
19
10 524
9 495
15, 44, 45
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder
22, 34
365
356
Avsättning för pensioner
35
292
340
395
Långfristiga avsättningar
36
253
Långfristiga rörelseskulder
37
5
7
Uppskjutna skatteskulder
26
999
905
1 914
2 003
2 056
2 039
Summa långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder
34
Skatteskulder
91
4
2 644
2 457
Summa kortfristiga skulder
4 791
4 500
Summa skulder
6 705
6 503
17 229
15 998
Kortfristiga rörelseskulder och avsättningar
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 40–41.
KOMMENTAR TILL RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN
Balansomslutningen ökade till 17 229 MSEK (15 998), främst som en effekt av den
positiva resultatutvecklingen. Koncernens likvida medel och kortfristiga placeringar ökade till 1 382 MSEK (1 348), trots att flera stora investeringsutbetalningar
har genomförts avseende de pågående expansionsprojekten.
Eget kapital ökade till 10 524 MSEK (9 495). Av eget kapital svarade inbetalt och
emitterat insatskapital för 2 829 MSEK (2 802). Kommande insatsåterbetalning till
medlemmar som avgått under räkenskapsåret uppgår till 50 MSEK (61).
Räntebärande skulder ökade till 2 421 MSEK (2 395). Koncernens upplåning
består av lån från medlemmar fördelade på medlemskonto 1 682 MSEK, betalningsplan 570 MSEK, skogslån 31 MSEK och likvidkonto 3 MSEK. Utgivna förlagsinsatser
på 130 MSEK omklassificeras enligt IFRS i Rapport över finansiell ställning för koncernen från eget kapital till räntebärande skulder.
Södra har två kreditavtal i form av klubbavtal, som ger Södra möjlighet att under
en period på drygt fyra år låna upp till 210 MEUR respektive 2 000 MSEK. Kreditlöftena var vid årsskiftet outnyttjade.
Soliditeten var 61 procent (59) och skuldsättningsgraden 0,1 gånger (0,1).
44
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
36, 38
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Rapport över förändring
i eget kapital för koncernen
EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE
MSEK
Ingående balans 2014-01-01
Årets resultat
Insatskapital
Övrigt
tillskjutet
kapital
Omräknings­
reserv
2 802
1 324
–56
—
—
—
Säkringsreserv
Balanserade
vinstmedel
inkl årets
resultat
0
6
—
—
Verkligt
värdereserv
Summa
Minoritetsintresse
Totalt eget
kapital
5 400
9 476
19
9 495
1 298
1 298
4
1 302
Årets övriga totalresultat
—
—
37
—
–6
–27
4
–1
3
Årets totalresultat
—
—
37
0
–6
1 271
1 302
3
1 305
Av medlemmar inbetalt insatskapital
101
—
—
—
—
—
101
—
101
Till medlemmar utbetalt insatskapital
–74
—
—
—
—
—
–74
—
–74
Utdelning till medlemmar
—
—
—
—
—
–281
–281
—
–281
Avsättning till bundna fonder
—
20
—
—
—
–20
—
—
—
Innehav utan bestämmande inflytande
som försvunnit vid rörelseavyttring
Utgående balans 2014-12-31
—
—
—
—
—
—
—
–22
–22
2 829
1 344
–19
0
—
6 370
10 524
—
10 524
MSEK
Ingående balans 2013-01-01
2 661
1 312
109
—
—
6 143
10 225
17
10 242
Årets resultat
—
—
—
—
—
–535
–535
3
–532
Årets övriga totalresultat
—
—
–165
0
6
98
–61
–1
–62
Årets totalresultat
—
—
–165
0
6
–437
–596
2
–594
Av medlemmar inbetalt insatskapital
80
—
—
—
—
—
80
—
80
Till medlemmar utbetalt insatskapital
–45
—
—
—
—
—
–45
—
–45
–188
Utdelning till medlemmar
Insatsemission
Avsättning till bundna fonder
Utgående balans 2013-12-31
—
—
—
—
—
–188
–188
—
106
—
—
—
—
–106
—
—
—
—
12
—
—
—
–12
—
—
—
2 802
1 324
–56
0
6
5 400
9 476
19
9 495
För kompletterande uppgifter se not 31 Eget kapital och not 14 beträffande övrigt totalresultat.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
45
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Rapport över kassaflöden för koncernen
MSEK
Not
2014
2013
1 460
–450
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
964
1 033
Nedskrivningar av anläggningstillgångar
Avskrivningar
72
321
Värdeförändring av kortfristiga placeringar
–5
–35
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar
Omstruktureringsreserv
Övriga ej kassaflödespåverkande poster
Betald inkomstskatt
8
–24
–137
593
–30
150
31
–26
2 363
1 562
Varulager (ökning –)
–132
452
Rörelsefordringar (ökning –)
–336
–52
93
–507
1 988
1 455
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital
Förändring av
Rörelseskulder (ökning +)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotter- och intresseföretag 15
0
–2
Avyttring företag
15
29
23
Förändring av övriga finansiella anläggningstillgångar
–2
5
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
—
–6
–2 046
–944
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Kassaflöde efter investeringsverksamheten
298
66
–1 721
–858
267
597
Finansieringsverksamheten
Inbetalning av insatskapital
101
80
Återbetalning av insatskapital
–74
–45
–281
–187
58
–118
–33
–18
Utbetald utdelning
Förändring av lån från medlemmar
Amortering av övriga lån
Förändring av kortfristiga placeringar med löptid > 90 dagar
–616
62
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
–845
–226
–578
371
942
594
ÅRETS KASSAFLÖDE
42
Likvida medel vid periodens början
Kursdifferenser i likvida medel
Likvida medel vid periodens slut
46
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
30
–5
–23
359
942
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Resultaträkning för moderföretaget
MSEK
Not
2014
2013
Nettoomsättning
2, 3
10 783
8 713
Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete
Övriga intäkter
4
Handelsvaror
142
51
256
295
–8 515
–8 104
5, 9
–1 414
–447
Personalkostnader
6
–1 085
–457
Avskrivningar och nedskrivningar
8
–310
–72
Övriga rörelsekostnader
7
–8
–1
Rörelseresultat
3
Övriga externa kostnader
–151
–22
Resultat från andelar i koncernföretag
–95
27
Resultat från andelar i intresseföretag
–3
—
Ränteintäkter och liknande resultatposter
44
160
–69
–62
Räntekostnader och liknande resultatposter
Finansnetto
11
Resultat efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
12
Resultat före skatt
Skatt
Årets resultat
13
–123
125
–274
103
698
314
424
417
–6
–9
418
408
Årets resultat överensstämmer med Årets totalresultat.
KOMMENTAR TILL RESULTATRÄKNING FÖR MODERFÖRETAGET
Som ett led i beslutet om en ny ägarstruktur har Södra Interiör AB, Södra
Timber AB, Föllinge Golv AB, Mönsterås Hamn AB och Södra Skogsplantor
AB under året fusionerats in i moderföretaget. Fusionerna skedde i mars, maj
respektive september. De genomförda fusionerna är huvudförklaringen till
avvikelserna jämfört med föregående år.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
47
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Balansräkning för moderföretaget
31 december, MSEK
TILLGÅNGAR
Not
2014
2013
44
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Övriga immateriella anläggningstillgångar
Summa immateriella anläggningstillgångar
0
3
16
0
3
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
17
1 042
307
Maskiner och inventarier
18
1 322
149
Pågående nyanläggningar
19
49
17
2 413
473
2 142
2 587
Summa materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
39
Långfristiga fordringar hos koncernföretag
Aktier och andelar i intresseföretag
21
—
10
145
58
Överskott i fonderade pensionsplaner
35
24
26
Andra långfristiga värdepappersinnehav
23
19
13
Andra långfristiga fordringar
25
19
5
Uppskjutna skattefordringar
26
45
23
Summa finansiella anläggningstillgångar
2 415
2 712
Summa anläggningstillgångar
4 828
3 188
27
1 449
311
28
1 507
2 754
Omsättningstillgångar
Varulager
Kortfristiga fordringar
Räntebärande fordringar hos koncernföretag
Aktuella skattefordringar
Rörelsefordringar
28, 29
Summa kortfristiga fordringar
Kortfristiga finansiella placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
48
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
21
—
30
2 046
1 784
3 553
4 568
907
914
120
99
6 029
5 892
10 857
9 080
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
31 december, MSEK
Not
2014
2013
2 829
2 802
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Insatskapital
Förlagsinsatser
130
130
Reservfond
1 344
1 324
Summa bundet eget kapital
4 303
4 256
Fritt eget kapital
Balanserat resultat
715
45
Årets resultat
418
408
1 133
453
Summa eget kapital Summa fritt eget kapital
31
5 436
4 709
Obeskattade reserver
32
869
19
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
35
24
43
Långfristiga övriga avsättningar
36
173
80
Uppskjutna skatteskulder
26
Summa avsättningar
4
1
201
124
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder hos koncernföretag
33
9
31
Långfristiga räntebärande skulder
34
235
226
Långfristiga rörelseskulder
Summa långfristiga skulder
5
—
249
257
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder hos koncernföretag
33
477
390
Kortfristiga räntebärande skulder
34
2 051
2 002
20
—
38
1 554
1 579
Aktuella skatteskulder
Kortfristiga rörelseskulder
Summa kortfristiga skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
4 102
3 971
10 857
9 080
Ställda säkerheter
40
68
70
Eventualförpliktelser
41
530
639
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
49
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Rapport över förändring
i eget kapital för moderföretaget
Bundet eget kapital
MSEK
Ingående balans 2014-01-01
Fritt eget kapital
Insatskapital
Förlagsinsatser
Reservfond
Balanserat
resultat
Årets
resultat
Totalt
eget kapital
4 709
2 802
130
1 324
45
408
Överföring av periodens resultat —
—
—
408
–408
—
Årets resultat
—
—
—
—
418
418
2 802
130
1 324
453
418
5 127
Av medlemmar inbetalt insatskapital
Summa eget kapital exklusive ägartransaktioner
101
—
—
—
—
101
Till medlemmar utbetalt insatskapital
–74
—
—
—
—
–74
Utdelning till medlemmar
—
—
—
–281
—
–281
Utdelning på förlagsinsatser
—
—
—
–7
—
–7
Avsättning till bundna fonder
—
—
20
–20
—
—
Fusionsresultat
—
—
—
570
—
570
2 829
130
1 344
715
418
5 436
4 462
Vinstdisposition
Utgående balans 2014-12-31
MSEK
Ingående balans 2013-01-01
2 661
130
1 312
126
233
Överföring av periodens resultat —
—
—
233
–233
—
Årets resultat
—
—
—
—
408
408
4 870
2 661
130
1 312
359
408
Av medlemmar inbetalt insatskapital
Summa eget kapital exklusive ägartransaktioner
80
—
—
—
—
80
Till medlemmar utbetalt insatskapital
–45
—
—
—
—
–45
—
0
—
—
—
0
Utdelning till medlemmar
—
—
—
–188
—
–188
Utdelning på förlagsinsatser
—
—
—
–8
—
–8
106
—
—
–106
—
—
—
—
12
–12
—
—
2 802
130
1 324
45
408
4 709
Utbetalda förlagsinsatser
Vinstdisposition
Insatsemission
Avsättning till bundna fonder
Utgående balans 2013-12-31
För kompletterande uppgifter, se not 31 Eget kapital.
Årets resultat överensstämmer med Årets totalresultat.
50
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Kassaflödesanalys för moderföretaget
MSEK
Not
2014
2013
–274
103
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar enligt plan
293
72
Nedskrivningar
146
46
Värdeförändring av kortfristiga placeringar
–19
–65
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar
Utdelning
7
–1
—
–73
Resultat vid försäljning av koncernföretag
–33
—
Övriga ej kassaflödespåverkande poster
198
–46
28
–33
346
3
Betald inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital
Förändring av
Varulager (ökning –)
–267
99
Rörelsefordringar (ökning –)
–871
390
Rörelseskulder (ökning +)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
46
197
–746
689
Investeringsverksamheten
Avyttring av aktier i dotterföretag
Erhållna koncernbidrag
Lämnade koncernbidrag
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
43
5
1 060
212
–30
–462
—
–5
–150
–116
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
36
22
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
–2
—
7
—
964
–344
218
345
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Minskning av finansiella fordringar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Kassaflöde efter investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Inbetalning av insatskapital
101
80
Återbetalning av insatskapital
–74
–45
Erhållen utdelning
Utbetald utdelning
Förändring av lån från medlemmar
—
73
–289
–196
58
–118
Förändring av kortfristiga placeringar med löptid > 90 dagar
–562
212
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
–766
6
–548
351
ÅRETS KASSAFLÖDE
42
Likvida medel vid periodens början
Likvida medel vid periodens slut
30
668
317
120
668
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
51
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 1 | V
äsentliga redovisnings- och värderingsprinciper
ALLMÄN INFORMATION
Södra Skogsägarna ekonomisk förening har som ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att handla med och förädla skogsråvara,
åstadkomma tryggad avsättning till marknadsmässiga priser av medlemmarnas
skogsprodukter, verka för hög och värdefull skogsproduktion med natur- och
kulturhänsyn, stödja och utveckla enskilt skogsbruk, bevaka och främja medlemmarnas näringspolitiska intressen samt bedriva en med detta förenlig verksamhet.
Koncernen har tre affärsområden: Södra Skog, Södra Cell, och Södra Wood,
som köper och förädlar skogsråvara till pappersmassa, trävaror och interiörträprodukter.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av
styrelsen och verkställande direktören den 10 februari 2015. Koncernens rapport över totalresultatet och rapport över finansiell ställning samt moderföretagets resultat- och balansräkning blir föremål för beslut om fastställande av
föreningsstämman den 19 maj 2015.
ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial
Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards
Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting
Interpretations Committee (IFRIC) Europeiska kommissionen med vissa kompletterande krav i årsredovisningslagen. De standarder och tolkningsuttalande
som tillämpas är de som var gällande och antagna av EU den 1 januari 2014.
Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Angivna redovisningsprinciper har, med de undantag som närmare beskrivs,
tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har konsekvent tillämpats
av koncernföretag och intresseföretag.
Moderföretaget har upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen
ÅRL (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings utgivna rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Moderföretaget tillämpar
samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges i avsnittet Moderföretagets redovisnings- och värderingsprinciper.
VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDET
AV DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
Tillgångar och skulder redovisas till historiska anskaffningsvärden, förutom
vissa finansiella tillgångar och skulder samt biologiska tillgångar som värderas
till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt
värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som
finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet och finansiella
tillgångar som kan säljas.
FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA
Företagen i koncernen upprättar sina finansiella rapporter i den valuta som
används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt, den så kallade funktionella valutan. Rapporterna utgör grunden för koncernredovisningen. Koncernredovisningen upprättas i svenska kronor som är
moderföretagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Samtliga belopp
är angivna i MSEK om inte annat anges.
BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR
I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar och antaganden som påverkar
tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av
tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga ut­fallet kan avvika
från detta.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om den endast påverkat
denna period, eller i den period ändringen avser och framtida perioder om ändringen har sådan påverkan.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS, med
betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar
som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter, beskrivs närmare i not 43 Viktiga bedömningar och antaganden.
52
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
ÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCIPER OCH UPPLYSNINGAR
NYA ELLER ÄNDRADE REDOVISNINGSSTANDARDER SOM TILLÄMPAS
Nedan anges de standarder som har inverkan på koncernens finansiella rapporter och tillämpas för första gången under räkenskapsåret som började den 1
januari 2014:
IFRS 10 Koncernredovisning vilken inte innebär några ändringar jämfört
med IAS 27 vad gäller regler för konsolidering vid förvärv och avyttringar men
däremot andra bedömningskriterier när företag ska konsolideras. Bestämmande inflytande definieras utifrån rätten till variabel avkastning vilket innebär en bredare definition.
IFRS 11 Samarbetsarrangemang ersätter IAS 31 Andelar i joint ventures. Av
standarden framgår att samarbetsarrangemang klassificeras antingen som
gemensam verksamhet eller joint venture. Gemensam verksamhet avses när
kontroll över enskilda tillgångar eller skulder föreligger. Joint venture avses
när sådan kontroll inte föreligger utan endast kontroll över residualen, det vill
säga avkastningen i form av till exempel utdelning. Redovisningseffekten blir
att joint venture redovisas enligt kapitalandelsmetoden medan vid gemensam
verksamhet redovisas andelen av gemensamt ägda tillgångar, skulder, intäkter
och kostnader.
IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag innehåller ett utökat upplysningskrav avseende innehav utan bestämmande inflytande för olika former
av intressen inklusive samarbetsarrangemang, intresseföretag, strukturerade
företag och andra former av samarbeten utanför balansräkningen.
IAS 27 Separata finansiella rapporter ändrades i maj 2011 som en följd av
publiceringen av IFRS 10. Den ändrade IAS 27, som utfärdas samtidigt som
IFRS 10, behandlar enbart redovisning av dotterföretag, intresseföretag och
joint venture i de separata finansiella rapporterna för moderföretaget.
Ändringarna i dessa standarder har inte haft någon väsentlig inverkan på
redovisning, värderingar eller upplysningskrav i den finansiella rapporteringen.
NYA STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU INTE TILLÄMPATS
Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder i kraft
först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga från och med räkenskapsår efter 2014 planeras inte att förtidstillämpas och
ingen av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella
rapporter med undantag av de som följer nedan:
IFRS 9 Finansiella instrument avser ersätta IAS 39 Finansiella instrument:
Redovisning och värdering, från den 1 januari 2018. Den första delen behandlar
klassificering och värdering av finansiella tillgångar. Kategorierna för finansiella tillgångar i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt
värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används
för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena, vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på
kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas
till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39
behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag
för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel
och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna
del av IFRS 9, utan redovisas tills vidare i enlighet med IAS 39. Den andra delen
presenterades 2010 och innehåller vägledning för klassificering och värdering
av skulder. Ingen del är ännu godkänd av EU och koncernen har ännu inte
bedömt IFRS 9s fulla genomslag. Koncernen kommer också att överväga konsekvenserna av de återstående faserna i IFRS 9 när den är klar.
IFRS 15 Revenue from contracts with customers publicerades i maj 2014 och
träder i kraft den 1 januari 2017 och ska tillämpas med retroaktiv verkan. Standarden avser ersätta samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som
avser intäktsredovisning, bland annat IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18
Intäkter. Koncernen har ännu inte bedömt effekten av införandet av IFRS 15.
Det finns inga andra IFRS-standarder eller IFRIC-tolkningar som ännu inte
trätt i kraft vilka bedöms ha väsentlig inverkan på koncernen.
KLASSIFICERING
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp
som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från
balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt
väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader
räknat från balansdagen.
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Av stadgarna framgår att stämmobeslut ska föregå utbetalning av insats­
kapital. Södra klassificerar därmed insatskapital som eget kapital.
Virkesinköp från medlemmarna grundas på marknadsmässig prissättning.
Utdelning baserad på virkesleveranser klassificeras som utdelning och redovisas i eget kapital.
RÖRELSESEGMENT
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet i vilken det
kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilket det finns fristående
finansiell information. Ett rörelsesegments resultat följs upp av företagets högsta verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna
allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 2 Rörelsesegment för indelning
och presentation av rörelsesegment. Koncernens verksamhet är indelad i följande rörelsesegment:
Södra Skog försörjer koncernens industrier med virkesråvara, bedriver
extern handel med virkesråvara och biobränslen och tillhandahåller skoglig
service till medlemmarna. Moderföretagets primära verksamhet utgörs av
Södra Skog.
Södra Cell är en av världens största tillverkare av pappersmassa för avsalumarknaden. Massan säljs främst till europeiska pappersbruk som tillverkar finpapper, magasinspapper, mjukpapper och specialprodukter.
Södra Timber tillverkar sågade och hyvlade trävaror, främst för konstruktionsändamål och annan byggverksamhet, vid sågverk i södra Sverige.
Södra Interiör producerar ett brett sortiment interiörprodukter i trä, bland
annat list, panel, golv och inredningsdetaljer, vid svenska, norska, danska och
litauiska anläggningar.
Allt annat, benämnt Koncerngemensamt, innefattar koncernens finansverksamhet samt övriga koncerngemensamma funktioner som företags­ledning, staber och serviceenheter. Här ingår även verksamheten i Trivselhus.
FÖRDELNING PER SEGMENT
I segmentens resultat, tillgångar och skulder har direkt hänförbara poster
inkluderats. Räntebärande fordringar och skulder, pensionsavsättningar samt
likvida medel och skatter ingår inte. I segmentens investeringar i materiella
och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar. Redovisningsprinciperna för segmenten överensstämmer med koncernens.
KONSOLIDERINGSPRINCIPER
DOTTERFÖRETAG
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från
moderföretaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Bestämmande inflytande uppnås när koncernen är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning
från sitt engagemang i företaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt
bestämmande inflytande. Ett inflytande uppstår när koncernen har befintliga
rättigheter som gör att den kan styra den relevanta verksam­heten, det vill säga
den verksamhet som i väsentlig grad påverkar företagets avkastning. Vid
bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella
röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
RÖRELSEFÖRVÄRV
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Det innebär att förvärv av ett
dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen
fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande
inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är
hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, redovisas direkt i årets resultat.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv)
överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder
som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är
negativ, så kallat förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.
Överförd ersättning vid förvärvet inkluderar inte betalning som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Sådan reglering redovisas i resultatet.
Villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten.
I de fall villkorad köpeskilling klassificeras som egetkapitalinstrument, görs
ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade
köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen
redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer
innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa
detta. Alternativen är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes
andel av proportionella nettotillgångar eller att redovisa innehav utan bestämmande inflytande till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan alternativen att redovisa
innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värde­
förändringen redovisas i årets resultat.
Vid avyttring som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det
finns ett kvarstående innehav, värderas innehavet till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från
förvärvstidpunkten till det datum bestämmande inflytande upphör.
I de fall dotterföretagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med
koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till
innehav utan bestämmande inflytande trots att innehav utan bestämmande
inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital.
FÖRÄNDRINGAR AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE
Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som
en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderföretagets ägare
(inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande.
INTRESSEFÖRETAG
Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent och högst
50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett betydande inflytande och
ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktier i intresseföretag motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt
koncernmässig goodwill och andra eventuella kvar­varande koncernmässiga
över- och undervärden. I Rapport över totalresultat för koncernen redovisas
som Andelar i intresseföretags resultat koncernens andel hänförlig till moderföretagsägarna, justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Resultatandelarna
minskade med erhållen utdelning från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av redovisat värde på andelar i intresseföretag.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärde för innehavet och
ägarföretagets andel av verkligt nettovärde av intresseföretagets identifierbara
tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas enligt samma principer
som vid förvärv av dotterföretag.
När koncernens andel av redovisad förlust i intresseföretag överstiger redovisat värde på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll.
Avräkning för förlust sker även mot långfristiga finansiella mellan­havanden
utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets
nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas bara om koncernen har lämnat garantier för att täcka dem. Kapital­a ndelsmetoden tillämpas
fram till dess betydande inflytande upphör.
TRANSAKTIONER SOM ELIMINERAS VID KONSOLIDERING
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade
vinster eller förluster vid transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin
helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster vid
transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar
koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt
som orealiserade vinster, men endast om det inte finns något nedskrivningsbehov.
UTLÄNDSK VALUTA
TRANSAKTIONER I UTLÄNDSK VALUTA
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till valuta­
kursen på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer företagen bedriver verksamhet. Monetära tillgångar och skulder
i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till valuta­k ursen på
balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning redovisas i
resultatet. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskt
anskaffningsvärde omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde omräknas till
den funktionella valutan till kursen vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
53
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
forts. not 1
UTLÄNDSKA VERKSAMHETERS FINANSIELLA RAPPORTER
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra
koncernmässiga övervärden, omräknas från utlandsverksam­hetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till valutakursen på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas
till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av valutakurserna vid respektive transaktionstidpunkt.
Omräkningsdifferenser vid valutaomräkning av utlandsverksamhet redo­
visas i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningsreserven inom eget
kapital. Vid avyttring av utlandsverksamhet omklassificeras ackumulerade
omräkningsdifferenser hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från
eget kapital till årets resultat som en justering vid samma tidpunkt som vinst
eller förlust på försäljningen redovisas.
INTÄKTER
NETTOOMSÄTTNING
Intäkter från försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker
och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i årets resultat när tjänsterna
utförts. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska för­
delarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäker­het
avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om koncernen behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna red­o­v isas till det
verkliga värdet av vad som erhållits eller förväntas komma att erhållas.
Nettoomsättningen innefattar fakturerad försäljning avseende huvudaktiviteter. Huvuddelen av koncernens intäkter kommer från försäljning av tillverkade varor. I nettoomsättning ingår dessutom intäkter för sålda och levererade
elcertifikat, utsläppsrätter, valutakurseffekter på säkrade rörelserelaterade
fordringar, ersättningar för leveranskostnader, försäljningskommissioner och
värdeförändringar på derivat avseende säkring av pris- och valutarisk för produkter som levererats under perioden.
Intäkterna redovisas exklusive mervärdesskatt med avdrag för lämnade
varurabatter och liknande intäktsreduktioner.
ÖVRIGA INTÄKTER
Som övriga intäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför företagets huvud­
sakliga verksamhet. De utgörs främst av hyres- och arrendeintäkter, försäkrings­
ersättningar och realisationsvinster på materiella anläggningstillgångar.
I övriga intäkter ingår valutakursvinster avseende rörelserelaterade fordringar
och skulder, vilka uppstår vid omräkning till balansdagens kurs och vinst på
derivat som inte säkringsredovisas. Därutöver redovisas andra intäkter och
vinster från aktiviteter utanför företagets huvudsakliga verksamhet.
RÅVAROR, FÖRNÖDENHETER OCH HANDELSVAROR
I moderföretaget klassificeras alla virkesråvaror som handelsvaror. I koncernen
omklassificeras virkesråvaror som går till egen industri till råvaror.
LEASING
I koncernredovisningen klassificeras leasing antingen som finansiell eller operationell. Finansiell leasing föreligger då ekonomiska risker och förmåner som
är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om
så inte är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs
enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i Rapport över finansiell
ställning för koncernen. Förpliktelsen att betala framtida leasing­avgifter redo­
visas som lång- och kortfristig skuld. Minimileasavgifterna fördelas mellan
räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisnings­period belastas med ett
belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redo­
visade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Vid
operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften linjärt över leasingperioden.
Förmåner erhållna vid tecknande av avtal redovisas som en minskning av
leasingavgiften. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter och räntekostnader,
utdelningsintäkter och omvärderingar avseende vissa finansiella instrument
värderade till verkligt värde samt realiserade och orealiserade valutakursvinster
och valutakursförluster hänförliga till finansverksamheten.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader för skulder beräknas med
tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkt redovisas när utdel-
54
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
ningen har fastställts och rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Emissionsutgifter och uppläggningsavgifter för upptagna lån periodiseras över
lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden.
SKATTER
Koncernens totala skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomst­
skatt redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i
övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redo­v isas
i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med
tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per
balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till
tidigare perioder.
Vid beräkning av aktuell skatt har reglerna för ekonomiska föreningar til�lämpats. Dessa innebär att årets förslag till utdelning för verksamhetsåret (som
kommer att utbetalas efterföljande år) är avdragsgill vid beskattningen redan
innevarande år och har avdragits vid beräkning av aktuell skatt. Avdraget har
påverkat den redovisade skattekostnaden i årets resultat.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt
i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar
och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit
vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen
av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv, som vid tidpunkten för
transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare
beaktas inte temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig tid. Värderingen av
uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning
av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade
per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och
underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer
att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det
inte bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Finansiell tillgång eller skuld tas upp i Rapport över finansiell ställning för koncernen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i Rapport över finansiell ställning för koncernen när faktura
har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtals­enlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskuld
tas upp när faktura mottagits.
Finansiell tillgång, eller del därav, tas bort från Rapport över finansiell ställning för koncernen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget förlorar kontrollen över dem. Finansiell skuld, eller del därav, tas bort från
Rapport över finansiell ställning för koncernen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts.
Finansiell tillgång och skuld kvittas och redovisas med nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen endast när det föreligger legal rätt
att kvitta beloppen, och avsikten är att reglera posterna med ett nettobelopp
eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiell tillgång redovisas på likviddagen som är
den dag en tillgång levereras till eller från företaget.
Presenterade verkliga värden baseras på officiella marknadsnoteringar på
balansdagen och allmänt vedertagna metoder för icke marknadsnoterade finansiella instrument. Omräkning till svenska kronor har skett till noterad valutakurs på balansdagen.
KLASSIFICERING OCH VÄRDERING
Finansiellt instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde, med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument utom dem som tillhör kate­gorin finansiell tillgång redovisad till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas
till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument
klassificeras vid första redovisningen utifrån det syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället som beskrivs nedan.
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår alla räntebärande placeringar och egetkapitalinstrument exklusive aktier, aktieindexobligationer och
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
aktieindexcertifikat. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt
värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat. Nedskrivningar,
ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter redovisas i årets resultat.
Valutakurseffekter avseende monetära poster redovisas i årets resultat medan
valutakurseffekter avseende icke monetära poster redovisas i övrigt totalresultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst eller förlust, som
tidigare redovisats i eget kapital, i årets resultat.
FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE
VIA RESULTATET
Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas
för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt placerat i
denna kategori (enligt så kallad Fair value option). I sistnämnda undergrupp
ingår aktier, aktieindexobligationer och aktieindexcertifikat. Företagsledningen utvärderar löpande aktiers, aktieindexobligationers och aktie­
indexcertifikats verkliga värden genom information i den månatliga finansrapporten. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med
värdeförändringar redovisade i årets resultat. Ränta på fordringsinstrument,
utdelningsintäkter och valutakurseffekter redovisas i årets resultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst eller förlust i årets resultat.
LÅNEFORDRINGAR OCH KUNDFORDRINGAR
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat,
som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på
en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Detta bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till belopp som beräknas inflyta, efter avdrag
för osäkra fordringar.
Reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att företaget inte kommer att erhålla full likvid avseende förfallna
fordringars ursprungliga villkor. Uteblivna eller väsentligt försenade betalningar och/eller väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären betraktas
som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Reservering görs
genom att tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto samtidigt som den befarade förlusten redovisas i Övriga
kostnader i Rapport över totalresultat. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida
kassaflöden diskonterade med den ur­sprungliga effektiva räntan. När kundförlust konstateras skrivs den bort med motbokning i värdeminskningskontot för
kundfordringar. Återvinning av tidigare bortskrivna belopp intäktsförs.
FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET
Här redovisas koncernens derivat med negativt verkligt värde för vilka säkringsredovisning inte tillämpas. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets
resultat.
ANDRA FINANSIELLA SKULDER
Här ingår förlagsinsatser, lån från medlemmar och kreditinstitut samt övriga
finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra riskerna
för ränte-, pris- och valutakursexponering som koncernen är utsatt för. Derivat
redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader
belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivat­
instrumentet till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som
beskrivs nedan. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat
till värdkontraktet.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs att det finns en en‑
tydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt
skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att
effektiviteten kan mätas. Vinst och förlust avseende säkringar redovisas i årets
resultat vid samma tidpunkt som vinst och förlust redovisas för de poster som
säkrats. Räntekomponenten i valutaterminer periodiseras inte över valuta­
terminens löptid utan resultatavräknas i sin helhet vid samma tidpunkt som
valutaterminen.
SÄKRING AV VERKLIGT VÄRDE
När säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i Rapport över finansiell ställning och även den säkrade
tillgången redovisas till verkligt värde avseende risken som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i årets resultat tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten. Här redovisas kundkontrakt, så kallade Long
Term Fixed Price (LTFP) och tillhörande derivat.
KASSAFLÖDESSÄKRINGAR
Derivat som används för att säkra exponeringen av variationer i kassaflöden,
vilka är hänförliga till en viss risk, redovisas i säkringsreserven i eget kapital
via övrigt totalresultat. När det säkrade flödet redovisas i årets resultat överförs
säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändring från säkringsreserven
till årets resultat, för att där möta och matcha resultat­effekten från den säkrade
transaktionen.
Valutaderivat ingås i syfte att eliminera valutarisker som är förknippade med
försäljning, inköp och investeringar i utländsk valuta. Säkringsredovisning til�lämpas för valutaderivat med en löptid längre än 60 dagar, när dessa uppfyller
kriterierna för effektivitet och säkringen kan styrkas med underlag i form av
budget eller prognos. Valutaderivat med en löptid kortare än 60 dagar anses
vara fakturerade och därmed tillämpas inte säkringsredovisning. Derivat som
inte uppfyller kriterierna för effektivitet klassas också under Ej säkringsredovisning.
Massaprisderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror på
variationer i massapriset inklusive valutakurseffekter. Södra kan säkra försäljningspriset för producerad massa genom att framtida intäkter i USD swappas
till fast pris i svenska kronor. Förfarandet medför även en valutasäkring av försäljningspriset. Verkligt värde på utestående derivat grundas på aktuella marknadsförhållanden på balansdagen.
Elprisderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror på
varia­t ioner i elpriset. Elprisderivat kan gälla både inköp och försäljning av el.
Verkligt värde på utestående elprisderivat grundas på aktuella marknads­
förhållanden på balansdagen.
Oljeprisderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror på
variationer i priset på råolja och oljeprodukter. Verkligt värde på utestående
oljeprisderivat grundas på aktuella marknadsförhållanden på balansdagen.
EJ SÄKRINGSREDOVISNING
Om derivatinstrument anskaffas i annat syfte än att ekonomiskt säkra mot risker
för ränte-, pris- och valutakursexponering tillämpas inte säkringsredovisning.
Derivaten redovisas i dessa fall till verkligt värde med värdeförändringen redovisad i årets resultat. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på
samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkrings­
redovisning.
FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA
För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer.
För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både under­liggande fordran
eller skuld och säkringsinstrumentet redovisas till balans­dagens valutakurs,
och valutakursförändring redovisas i Rapport över totalresultat för koncernen.
LIKVIDA MEDEL
Likvida medel består av kassamedel och omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar
med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är
utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktuation.
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till
kassagenererande enheter och nedskrivningsbehovet prövas minst årligen.
Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet på andelar i intresseföretag.
Vid rörelseförvärv aktiveras varumärken till diskonterat nuvärde av en marknadsmässig andel av aktuellt företags årsomsättning. Årsomsättningen baseras
på företagets affärsplan och diskontering görs med en diskonteringsränta som
är riskjusterad utifrån företagets marknadssituation. Nyttjandeperioden för
varumärke kan vara bestämd eller obestämd och bedöms i varje enskilt fall.
Utgifter för forskning redovisas som kostnad då de uppkommer. Direkta
utvecklingsutgifter aktiveras endast i samband med större projekt om de
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
55
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
forts. not 1
bedöms ge upphov till en identifierbar tillgång som kontrolleras av koncernen,
och som bedöms medföra framtida ekonomiska fördelar. Övriga utgifter för
utveckling redovisas som kostnad i årets resultat för koncernen i den period de
uppkommer.
Som immateriella anläggningtillgångar redovisas även större investeringar
i IT-system och licenser. Immateriella anläggningstillgångar redovisas till
anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar.
Avskrivning görs linjärt över respektive tillgångs beräknade nyttjande­period
förutom avseende goodwill. Nyttjandeperioderna omprövas varje år och uppgår till fem år. Varumärket Trivselhus bedöms ha en obestämd nyttjandeperiod
och skrivs inte av.
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde
efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till
att bringa tillgången på plats och i skick att utnyttja i enlighet med syftet med
anskaffningen.
Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar
utgifter för material, ersättning till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjande­
perioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från Rapport över finansiell ställning för koncernen vid utrangering eller avyttring eller
när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring
eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset
och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader.
Vinst och förlust redovisas som övrig intäkt/kostnad.
TILLKOMMANDE UTGIFTER
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt
att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången ska
komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlitligt.
Andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyte
av identifierade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade
värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och
kostnadsförs vid utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
AVSKRIVNINGSPRINCIPER
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen
tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda
nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Mark skrivs inte av.
BERÄKNADE NYTTJANDEPERIODER
Koncernen
Antal år
Moderföretaget
Antal år
Vindkraftverk
20
—
Massafabriker
17–25
—
Fabriksbyggnader
20–25
20–25
Administrationsbyggnader
20–50
25–50
Bostäder
25–50
25
20
20
Markanläggningar
Sågverk
10–15
10–15
Maskiner
5–13
7–8
Inventarier
5–10
5
5–7
5
3
3
Rörliga transportmedel
IT-utrustning (servrar, skrivare etc)
Maskiner och andra tekniska anläggningar består av komponenter med olika
nyttjandeperioder. De redovisas och skrivs av som separata komponenter. Kost-
56
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
nader för planerade underhållsstopp vid massa­fabrikerna redo­v i­sas och skrivs
av som separata komponenter med beräknade nyttjande­­perioder på 18–24
månader, vilket motsvarar drift­t iden mellan planerade underhållsstopp. Industribyggnader utgör två komponenter med huvudindelning byggnad respektive
mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod
bedöms som obegränsad. Koncernens huvudkontor består av komponenter med
olika nyttjandeperioder enligt nedan:
Stomme
50 år
Stomkompletteringar, innerväggar m m
25 år
Installationer: värme, el, VVS, ventilation m m
25 år
Yttre ytskikt: fasader, yttertak m m
25 år
Inre ytskikt, maskinell utrustning m m
25 år
Använda avskrivningsmetoder, restvärden och nyttjandeperioder om­prövas vid
varje års slut.
BIOLOGISKA TILLGÅNGAR
Koncernens skogsinnehav redovisas uppdelat på mark och växande skog. Växande skog klassificeras som biologisk tillgång och värderas till verkligt värde
medan mark värderas till anskaffningsvärde.
Vid värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde beräknas nuvärdet
av förväntade framtida kassaflöden före skatt baserat på aktuella avverkningsplaner och bedömningar av tillväxt, virkespriser, avverkningskostnader och
skogsvårdskostnader. Dessa framtida kassaflöden, efter avdrag för försäljningskostnader, diskonteras med bedömd genomsnittlig vägd kapitalkostnad
(WACC) avseende en avverkningscykel på 80 år. Framtida pris- och kostnadsutveckling har bedömts, kostnader för återplantering har beaktats och avsättning till miljöhänsyn har gjorts.
Förändringar i verkligt värde för den växande skogen redovisas i koncernens
resultat för den period i vilken värdeförändringen uppkommer.
VARULAGER
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet för varulager
beräknas genom tillämpning av Först In Först Ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av
dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående
arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader
baserade på normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
ELCERTIFIKAT
2003 infördes ett elcertifikatsystem i Sverige i syfte att främja användning av
förnybara energikällor för elproduktion. Anläggningar som omfattas av systemet erhåller elcertifikat vederlagsfritt från Svenska Kraftnät i takt med att certifikatberättigad el produceras. Erhållna elcertifikat redovisas till anskaffningsvärdet noll.
UTSLÄPPSRÄTTER
Södra deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter, vilket syftar till att
minska utsläppen av växthusgasen koldioxid. Berörda anläggningar tilldelas
utsläppsrätter vederlagsfritt av Naturvårdsverket. Tilldelade utsläppsrätter
redovisas till anskaffningsvärdet noll. Inköpta utsläppsrätter redovisas som
varulager under omsättningstillgångar till anskaffningsvärde med i förekommande fall avdrag för ackumulerade nedskrivningar.
Så länge eget innehav av utsläppsrätter täcker egna åtaganden avseende
utsläpp görs ingen värdemässig avsättning avseende skuld för gjorda utsläpp.
Om utsläppsåtagande överstiger eget innehav av utsläppsrätter görs skuldavsättning motsvarande erforderligt antal rätter värderade till marknadsvärde.
NEDSKRIVNINGAR
Koncernens redovisade tillgångar bedöms löpande för att avgöra om det finns
indikation på nedskrivningsbehov.
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
NEDSKRIVNING AV MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
SAMT ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG
Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger
återvinningsvärdet. Nedskrivning redovisas som kostnad i Rapport över totalresultat för koncernen.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den
risk som är förknippad med den specifika tillgången.
NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på
att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning.
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som
har negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av
betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i
en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
ÅTERFÖRING AV NEDSKRIVNINGAR
En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde återförs
om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger
och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig.
Återföring görs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter
återföring inte överstiger det värde som skulle ha redovisats, med avdrag för
avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
PENSIONSFÖRPLIKTELSER
Inom koncernen finns både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.
AVGIFTSBESTÄMDA PENSIONSPLANER
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras planerna där företagets förpliktelse begränsas till avgifterna företaget åtagit sig att betala. I sådant fall
beror storleken på den anställdes pension på avgifterna som företaget betalar
till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen bär den anställde den aktuariella risken (att ersättningen
blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna
är otillräckliga för att ge förväntad ersättning). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i årets resultat
i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en
period.
FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas
separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de
anställda intjänat innevarande och tidigare perioder. Ersättningen diskonteras
till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en bostads­
obligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser.
Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av så kallad
Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen.
Aktuariell vinst och förlust redovisas som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat.
I Rapport över finansiell ställning för koncernen redovisat värde för pen­
sioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade kostnader för tjänst­göring
under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen
eller minskade framtida inbetalningar till planen. När ersättningen i en plan
förbättras, redovisas andelen av den ökade ersättningen som hänför sig till
tjänstgöring under tidigare perioder, som kostnad i Rapport över totalresultat
för koncernen, linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningen är helt intjänad. Om ersättningen är intjänad fullt ut redovisas hela
kostnaden direkt i årets resultat.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk
person och koncern, redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild
löneskatt baserad på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdes­
beräknas inte.
Nettot av ränta på pensionsskuld och förväntad avkastning på tillhörande
förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas
i rörelseresultatet.
ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING
Kostnad för ersättning vid uppsägning av personal redovisas endast om före­
taget är bevisligen förpliktat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av
en formell detaljerad plan att avsluta anställningen före den normala tidpunkten. När ersättning erbjuds för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas kostnaden om det är sannolikt att erbjudandet accepteras och antalet anställda som
kommer att acceptera erbjudandet kan uppskattas tillförlitligt.
KORTFRISTIGA ERSÄTTNINGAR
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redo­
visas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
AVSÄTTNINGAR
Avsättning redovisas i Rapport över finansiell ställning för koncernen när det
finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse,
och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för
att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättning görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av vad som
krävs för att reglera förpliktelsen på balansdagen. När effekten av tidpunkten
för betalning är väsentlig, beräknas avsättning genom diskon­tering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt, som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, riskerna förknippade med skulden.
Moderföretaget
REDOVISNINGSPRINCIPER
Moderföretaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen
(1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2
Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS
och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen
och tryggandelagen, och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och
beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS
som ska göras.
SKILLNADER MELLAN KONCERNENS OCH MODERFÖRETAGETS
­REDOVISNINGSPRINCIPER
Skillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper
framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderföre­t aget
har tillämpats konsekvent på samtliga perioder i moderföretagets finansiella
rapporter.
KLASSIFICERING OCH UPPSTÄLLNINGSFORMER
Moderföretagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt års­
redovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella
rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter
är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik
i balansräkningen.
DOTTERFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG
Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderföretaget till
anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning.
Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas dotter- eller intresse­
företagets återvinningsvärde. Nedskrivning redovisas när dotter- eller
intresseföretagets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskon­teras framtida kassaflöde med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och risken
som är förknippad med det specifika dotterföretaget och intresseföretaget.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
57
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
forts. not 1
FINANSIELLA INSTRUMENT OCH SÄKRINGSREDOVISNING
Som en följd av reglerna i Rådet för finansiell rapporterings rekommendation
RFR 2 samt sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39
i moderföretaget som juridisk person.
I moderföretaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar
enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet för räntebärande instrument
justeras för den periodiserade skillnaden mellan vad som ursprungligen betalades, efter avdrag för transaktionskostnader, och det belopp som betalas på förfallodagen (överkurs respektive underkurs).
Vinst eller förlust från valutaderivat för säkring av rörelserelaterad tillgång
eller skuld mot valutakursrisk redovisas i rörelseresultatet vid samma tidpunkt
som vinst eller förlust hänförlig till den säkrade posten uppstår. Vinst eller förlust hänförlig till övriga tillgångar eller skulder redovisas i finansnettot. Valutaderivat som skyddar prognostiserade flöden redovisas inte i balans­räkningen.
Värdeförändring på sådana derivat redovisas i samma period som flödet uppstår. Huvudregeln är att kundfordringar omvärderas till balansdagskurs.
Ränteswappar som effektivt säkrar kassaflödesrisken i räntebetalningar på
skulder, värderas till nettot av upplupen fordran på rörlig ränta och upplupen
skuld avseende fast ränta och skillnaden redovisas som räntekostnad respektive
ränteintäkt. Säkringen är effektiv om den ekonomiska innebörden av säkringen
och skulden är densamma som om skulden hade tagits upp till fast marknadsränta när säkringsförhållandet inleddes. Betald premie för swapavtalet
periodiseras som ränta över avtalets löptid.
ANTECIPERAD UTDELNING
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget
ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget f­ attat
sådant beslut innan de finansiella rapporterna publicerats.
SEGMENTRAPPORTERING
Moderföretaget redovisar inte segment enligt samma fördelning och samma
omfattning som koncernen, utan upplyser om nettoomsättningens och övriga
intäkters fördelning på moderföretagets intäktsslag och geografiska marknader.
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag
för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt
som för koncernen men med tillägg för eventuella upp­skrivningar.
LEASADE TILLGÅNGAR
Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing.
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
FORSKNING OCH UTVECKLING
Samtliga utgifter för vetenskaplig forskning och utveckling redovisas som
kostnad i resultaträkningen.
BIOLOGISKA TILLGÅNGAR
Biologiska tillgångar värderas enligt årsredovisningslagen. Det innebär att
biologiska tillgångar klassificerade som anläggningstillgångar redovisas till
anskaffningsvärde med beaktande av eventuellt nedskrivningsbehov.
FÖRLAGSINSATSER
Förlagsinsatser redovisas som eget kapital i enlighet med Lagen om ekonomiska
föreningar. Förlagsinsatser uppfyller inte IFRS:s kriterier för eget kapital och
redovisas i koncernredovisningen som skuld.
58
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER
I moderföretaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda
planer än de som anges i IAS 19. Moderföretaget följer tryggande­lagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning
för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande
om framtida löneökning, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas
i resultaträkningen då de uppstår.
SKATTER
I moderföretaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderföretaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT FÖR JURIDISKA PERSONER
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras
i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras.
Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 2 | R
örelsesegment
Södra Skog
Södra Cell
Södra Wood
Timber
Koncernen
2014
Koncern­
gemensamt
Interiör
2013
2014
2013
2014
2013
2014
2013
2014
2013
Elimineringar
2014
Summa
konsoliderat
2013
2014
2013
16 580
Nettoomsättning
från externa kunder
3 448
3 255
8 140
8 701
3 571
2 795
1 277
1 197
903
632
—
—
17 339
från andra segment
5 786
5 842
166
118
747
601
5
22
1
—
–6 705
–6 583
—
—
9 234
9 097
8 306
8 819
4 318
3 396
1 282
1 219
904
632
–6 705
–6 583
17 339
16 580
–51
–47
–640
–962
–221
–243
–27
–46
–97
–56
—
—
–1 036
–1 354
Avskrivningar och
­nedskrivningar
Andelar i intresse­företags
resultat
Rörelseresultat
—
—
—
—
–3
5
—
—
25
16
—
—
22
21
112
42
1 593
–98
115
–217
–16
–73
–278
–70
–10
–1
1 516
–417
Finansnetto
Resultat före skatt
Tillgångar
Rörelseresultat före avoch nedskrivningar
(EBITDA)
Rörelsemarginal, %
Operativt kapital*
Avkastning på operativt
­kapital*
Kassaflöde efter
­investeringar
Investeringar
1 939
2 271
8 977
7 823
2 058
163
89
1
0
1 197
3 577
2 233
864
336
26
19
neg
3
neg
1 112
7 596
5 806
3 057
3 189
10
3
23
neg
4
3
298
250
833
61
84
1 838
635
399
–56
–33
1 460
–450
15 998
943
7 084
7 238
–3 228
–5 854
17 229
11
–27
–191
–15
—
—
2 552
937
neg
neg
—
—
—
—
9
neg
445
617
—
—
—
—
11 836
10 863
neg
neg
neg
—
—
—
—
13
neg
–6
–341
46
–99
–26
–94
—
—
267
597
85
177
43
24
47
32
–28
—
2 046
952
* Operativt kapital = Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med rörelse­skulder.
För koncernen gäller sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital = Operativt kapital minskat med nettoskatteskuld.
Tillgångarna och periodens investeringar i materiella och immateriella
anläggningstillgångar är geografiskt fördelade på var tillgångarna finns. Investeringarna innefattar materiella och immateriella anläggningstillgångar samt
biologiska tillgångar. Som anläggningstillgång redovisas tillgångar som avses
att innehas eller brukas i rörelsen under minst tolv månader. Anläggningstillgångarna är i huvudsak fördelade på de geografiska marknaderna Sverige
10 938 MSEK (8 300), Estland 426 MSEK (217), Lettland 150 MSEK (150) och
Norge 104 MSEK (352).
FÖRDELNING PER SEGMENT
I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara
poster. Tillgångarna består av materiella och immateriella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, övriga långfristiga fordringar, varulager och kortfristiga fordringar. Skulderna innefattar icke räntebärande rörelserelaterade
skulder.
Södra Skog
Moderföretaget
Södra Wood
Timber
2014
Koncern­
gemensamt
Interiör
2013
2014
2013
2014
2013
2014
2013
Elimineringar
2014
2013
Summa
­konsoliderat
2014
2013
Nettoomsättning
från externa kunder
3 346
3 140
3 317
—
509
—
25
90
—
—
7 197
3 230
från andra segment
5 787
5 483
817
—
134
—
1
—
–3 153
—
3 586
5 483
9 133
8 623
4 134
—
643
—
26
90
–3 153
—
10 783
8 713
–50
–43
–213
—
–19
—
–28
–29
—
—
–310
–72
97
41
128
—
–56
—
–320
–63
—
—
–151
–22
Finansnetto
–123
125
Resultat efter
finansiella poster
–274
103
Avskrivningar och
­nedskrivningar
Rörelseresultat
Högsta verkställande beslutsfattare följer upp rörelseresultat, avkastning på operativt kapital och kassaflöde per segment.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
59
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 3 | N
ettoomsättning
Koncernens nettoomsättning
per geografisk marknad
Not 4 | Ö
vriga intäkter
2014
Andel, %
2013
Andel, %
6 407
37
5 992
36
Storbritannien
1 751
10
1 530
10
Sverige
Tyskland
1 442
8
1 662
10
Norge
1 149
7
1 183
7
Italien
Koncernen
Moderföretaget
Övriga intäkter
per intäktsslag
2014
2013
Varuförsäljning
2014
2013
103
163
63
60
Tjänster
—
16
137
224
Hyresintäkter
13
9
5
2
1 044
6
779
5
Förändring av verkligt värde
på biologiska tillgångar
Österrike
788
5
647
4
Valutakurseffekt
0
3
0
—
166
143
44
—
—
Frankrike
738
5
637
4
Omvärdering av derivat
—
1
—
Nederländerna
378
2
308
2
Realisationsvinster
33
52
1
2
Danmark
336
2
310
2
Statliga stöd
6
6
5
2
Polen
233
1
200
1
Försäkrings-/konfliktersättning
2
26
1
1
Spanien
230
1
219
1
Erhållna skadestånd
20
—
—
—
Ungern
224
1
244
1
Övrigt
31
27
0
4
Slovakien
214
1
174
1
Totalt
374
446
256
295
Schweiz
199
1
190
1
Belgien
191
1
222
1
Finland
151
1
119
1
Slovenien
118
1
—
—
—
—
162
1
Övriga Europa
276
2
240
2
Kina
539
3
864
5
Turkiet
Indonesien
254
2
314
2
Övriga Asien
364
2
343
2
Afrika
227
1
161
1
81
0
75
0
Övriga världen
Ofördelat
Totalt
5
0
5
0
17 339
100
16 580
100
Övrigt statligt stöd ingår i koncernen med 6 MSEK (6) och avser huvudsak­ligen
bidrag hänförligt till personal 4 MSEK och diesel 1 MSEK.
Not 5 | O
perationell leasing
Leasingavtal där Södra är leasing­
tagare. Icke uppsägningsbara
leasingbetalningar uppgår till:
Koncernen
2014
Inom 1 år
Mellan 1 år och 5 år
Mer än 5 år
GEOGRAFISKA OMRÅDEN
Som nettoomsättning per geografisk marknad presenteras intäkterna fördelade
på var kunderna finns.
Moderföretagets nettoomsättning
per geografisk marknad
Sverige
2014
2013
8 085
8 545
Storbritannien
994
0
Nederländerna
376
4
Danmark
287
15
Tyskland
233
1
Norge
158
135
Övriga Europa
151
4
Asien
273
0
Afrika
217
—
9
9
10 783
8 713
Sydamerika
Totalt
Specifikation av intäkter
per intäktsslag
Koncernen
Totalt
Moderföretaget
2013
2014
2013
6
79
49
27
275
84
50
9
10
15
0
2
364
148
77
17
Av framtida leasingavgifter avser 175 MSEK (28) timecharterfartyg, 0 MSEK
(10) arbetsmaskiner, 90 MSEK (6) inventarier samt 64 MSEK (57) hyror.
Avtalet avseende timecharterfartyg löper numera på fem år istället för tidigare optionsavtal med ett års förlängning.
Dotterföretaget Södra Skogsägarna Leasing AB, vars verksamhet enbart
består av uthyrning av tjänstebilar inom koncernen, har per balansdagen avyttrat hela bilparken till Volvofinans Bank AB. Moderföretaget har därefter ingått
avtal med Volvofinans att leasa dessa fordon med en genomsnittlig kontraktstid
om tre år och årlig leasingavgift om ca 18 MSEK.
Koncernen
Kostnadsförda avgifter för
operationella leasingavtal
uppgår till:
2014
Moderföretaget
2013
2014
2013
Minimileasavgifter
125
102
31
19
Totalt
125
102
31
19
Moderföretaget
2014
2013
2014
15 701
14 838
9 469
7 393
1 471
1 450
1 266
1 222
52
133
25
89
2014
2013
4
—
—
—
El
84
111
—
—
Valutakurseffekt
–8
15
–2
—
varav
varav
män, kvinnor,
%
%
Antal
varav
män,
%
varav
kvinnor,
%
Varuförsäljning
Tjänster
Elcertifikat
Utsläppsrätter
2013
Övrigt
35
33
25
9
Totalt
17 339
16 580
10 783
8 713
Not 6 | A
nställda, personalkostnader
Medelantal
anställda
Antal
Moderföretaget
Sverige
1 886
82
18
806
71
29
1 383
82
18
2 415
85
15
187
87
13
354
87
13
Litauen
74
32
68
93
34
66
Danmark
24
84
16
55
87
13
5
60
40
14
64
36
Dotterföretag
Sverige
Norge
Estland
60
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
forts. not 6
Medelantal
anställda
Antal
2014
2013
varav
varav
män, kvinnor,
%
%
Antal
varav
män,
%
varav
kvinnor,
%
Styrelse­
8
25
75
Dotterföretag forts.
Lettland
4
75
25
Tyskland
Frankrike
10
30
70
5
40
60
1
100
—
4
25
75
Storbritannien
1
100
—
2
50
50
Italien
1
—
100
3
33
67
Schweiz
2
50
50
3
33
67
3 578
81
19
3 762
80
20
Totalt
Löner, ersättningar
arvoden
och förmåner till
styrelse och koncern­
ledning 2013, KSEK fasta1) rörliga2)
Stämmovalda
styrelseledamöter
i Södra Skogsägarna
ekonomisk förening
2 600
2 628
Lars Idermark6)
—
Gunilla Saltin7)
—
2014
Styrelse
och VD
2013
Övriga
anställda
Styrelse
och VD
Övriga
anställda
Moderföretaget
20
747
13
318
Dotterföretag
28
744
32
1 250
Totalt
48
1 491
45
1 568
2014
Löner, ersättningar
och sociala kostnader
Löner och
ersättningar
Sociala
kostnader
Löner och
ersättningar
Sociala
kostnader
767
287
331
116
Moderföretaget
(varav pensions­
kostnader)1)
(62)
Dotterföretag
772
270
(varav pensions­
kostnader)
1 282
(84)
Totalt
1 539
(varav pensions­
kostnader)2)
1 613
Koncernledning,
övriga
2 717
—
234
17 975
6 398
1 103
25 710
2 600
2 862
25 844
9 785
1 442
42 533
1) M
ed fasta styrelsearvoden avses arvoden som fastställts av föreningsstämman.
2) S
tyrelsearvoden i dotterföretag inkluderas enligt gällande regler.
3) Lön inklusive semesterersättning och förändring av semesterlöneskuld.
4) Pensionskostnad inklusive särskild löneskatt.
5) Förekommande förmåner är bilförmåner, städförmåner och bostadsförmåner.
6) Verkställande direktör under perioden 15 maj–31 december 2013.
7) T
illförordnad verkställande direktör under perioden 1 januari–14 maj 2013.
2013
1 779
1 783
Eva-Carin Tengberg
258
370
Stefan Olsson
340
236
314
313
Paul Christensson
347
397
Jan-Olof Thorstensson
Marie Hallén
Styrelser
84
16
80
20
Ledningsgrupper
71
29
79
21
Moderföretaget
Styrelse
82
18
82
18
Ledningsgrupp
64
36
73
27
Styrelse­
Totalt
3 775
1 495
—
468
96
5 834
—
—
10 240
3 569
362
14 171
VD
—
0
22 129
6 766
1 093
29 988
3 775
1 495
32 369
10 803
1 551
49 993
0
323
381
456
Carl-Olov Holmström
327
358
Ola Hildingsson
352
343
Karin Andersson
201
—
Anders Roman
226
—
Ulf Johansson
Totalt
2013
Pensionskostnad 4) Förmåner5)
Christer Segerstéen (ordförande)1)
2014
Caroline Sundewall
Koncernen
Totalt
8 224
51
406
Kvinnor
Koncernledning,
övriga
163
927
881
Män
Lars Idermark
1 931
1 739
422
Kvinnor
Stämmovalda
styrelseledamöter
i Södra Skogsägarna
ekonomisk förening
6 130
—
797
Män
Lön3)
—
287
1) A
v moderföretagets pensionskostnader avser 6 MSEK (3) nuvarande och tidigare styrelse och
verkställande direktörer. Utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 28 MSEK (30).
2) A
v koncernens pensionskostnader enligt ÅRL avser 7 MSEK (16) nuvarande och tidigare styrelse
och verkställande direktörer. Utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 31 MSEK (34).
Löner, ersättningar
arvoden
och förmåner till
styrelse och koncern­
ledning 2014, KSEK fasta1) rörliga2)
5 882
Mats Hansson
(115)
2014
125
Anders Grennborg (vice ordförande)2)
522
(146)
Könsfördelning i
företagsledningar, %
529
(15)
(100)
557
—
Arvoden, förmåner och pensionskostnader
till stämmovalda styrelseledamöter, KSEK
2013
Totalt
VD
Totalt
Löner, ersättningar
och sociala kostnader
PensionsLön3) kostnad 4) Förmåner5)
225
—
5 834
5 882
1) Inklusive pensionskostnad ITP1 med 371 KSEK (358) samt bilförmån
2) Inklusive pensionskostnad ITP2 med 97 KSEK (171) samt bilförmån. Från och med 2014 ITP1.
LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Med ledande befattningshavare som redovisas i denna not avses dels koncernledningen bestående av verkställande direktören (VD) tillika koncernchef,
affärsområdeschefer samt chefer för gemensamma funktioner. Medlemmar
i koncernledningen kan vara anställda i moderföretaget eller i dotterföretag.
Ledande befattningshavare uppgår 2014 till elva personer. 2013 var motsvarande
siffra åtta personer vid årets början och elva vid årets slut.
RÖRLIG LÖN/PENSIONER
VD/koncernchef samt övriga ledande befattningshavare har endast fast lön.
Rörlig lön förekommer inte. VD/koncernchef samt merparten av övriga ledande
befattningshavare har en premiebaserad pension enligt ITP1. Någon enstaka
ledande befattningshavare med lång anställningstid har en förmånsbaserad
pension enligt ITP2.
BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS VID FASTSTÄLLANDE
AV ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Ersättnings- och arvodesutskottet, som utses av styrelsen, består av minst tre
styrelseledamöter, men inte verkställande direktören. Utskottet ska förutom att
bereda frågor om principer för ersättning och andra anställnings­v illkor för
koncernledningen även regelbundet godkänna sammanställningar av styrelsens,
styrelseordförandens och styrelsens vice ordförandes kostnader samt koncernchefens personanknutna kostnader.
AVGÅNGSVEDERLAG/UPPSÄGNING
Mellan Södra och VD/koncernchef gäller en uppsägningstid från företagets sida
på sex månader och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från
Södras sida erhålls uppsägningslön samt ett avgångsvederlag på tolv månaderslöner. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid på sex månader
samt avgångsvederlag upp till tolv månader. Avgångsvederlaget ska avräknas
vid ny anställning.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
61
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 7 | Ö
vriga kostnader
Koncernen
2014
2013
Not 9 | A
rvode och kostnads­
ersättningar till revisorer
Fordonskostnader
163
172
Koncernen
Reparations-, underhålls- och övriga driftsomkostnader
666
679
2014
2013
2014
2013
Övriga tjänster och inhyrd personal
246
270
Rese- och försäljningsomkostnader
143
194
5
4
2
1
—
Företagsförsäkringar och övriga riskkostnader
49
58
Lokal- och fastighetskostnader
157
143
Hyra av anläggningstillgångar
28
30
Förvaltningskostnader
29
39
Omvärdering av derivat
1
—
Förändring av verkligt värde på biologiska tillgångar
0
—
—
593
Nedläggningskostnader
Övriga kostnader
Totalt
Övriga rörelsekostnader Moderföretaget
40
30
1 522
2 208
2014
2013
1
Realisationsförlust
8
Valutakurseffekt
0
0
Totalt
8
1
Not 8 | A
vskrivningar och
nedskrivningar
Koncernen
Ernst & Young
revisionsuppdrag
revisionsverksamhet
utöver revisionsuppdraget
1
1
0
skatterådgivning
0
0
0
1
andra uppdrag
0
0
0
0
Övriga
revisionsuppdrag
0
1
—
—
skatterådgivning
0
0
—
—
andra uppdrag
1
0
—
—
Not 10 | Andelar i intresseföretag
Koncernen
2014
2013
NedAvskrivskrivningar ningar1)
Totalt
NedAvskrivskrivningar ningar1)
Vid årets början
Totalt
58
58
—
87
—
Andel i intresseföretags resultat
22
21
—
—
13
—
—
—
14
14
Tilläggsköpeskilling
9
—
9
26
1
27
Omräkningsdifferens
Byggnader
91
27
118
97
72
169
Markanläggningar
31
—
31
29
—
29
Maskiner
686
43
729
724
219
943
Inventarier
147
1
148
157
15
172
Totalt
964
72
1 036
1 033
321
1 354
Utdelning
Moderföretaget
Övriga immateriella
anläggningstillgångar
2013
Totalt
Avskrivningar
Nedskrivningar
Totalt
15
3
1
4
15
—
Byggnader
39
1
40
3
—
3
Markanläggningar
18
—
18
3
—
3
163
15
178
—
—
—
70
—
70
51
—
51
293
17
310
72
—
72
Maskiner
Inventarier
Totalt
1) B
ristande lönsamhet har initierat en beräkning som visar att tillgångarnas redovisade värde
över­stiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet har beräknats enligt principerna som anges i
not 16.
62
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
2013
112
—
NedAvskrivskrivningar ningar1)
2014
—
1
2014
2013
133
1
Övriga immateriella
anläggningstillgångar
Moderföretaget
2014
Fusion
—
Goodwill
Moderföretaget
Redovisat värde vid årets slut
–10
—
—
—
11
—
—
—
169
133
145
58
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
forts. not 10
Nedanstående uppgifter avser intresseföretag i sin helhet.
Specifikation av intresseföretag 2014
Land
Intäkter
Resultat
Tillgångar
Skulder
Eget kapital
Ägd andel i %
Moderföretaget
SunPine AB
Södra Timber A/S
Crown Timber Group (plc)
Specifikation av intresseföretag 2013
Sverige
1 107
10
650
361
289
25
Danmark
270
5
41
21
20
50
Storbritannien
1 335
42
484
278
206
21
Land
Intäkter
Resultat
Tillgångar
Skulder
Eget kapital
Ägd andel i %
Sverige
1 147
106
588
396
192
28
Moderföretaget
SunPine AB
Dotterföretag
Södra Timber A/S
Crown Timber Group (plc)
Danmark
223
2
33
21
12
50
Storbritannien
949
19
393
240
153
21
Uppgifterna är baserade på de rapporter som var tillgängliga vid Södras rapporttillfälle.
Not 11 | R
esultat från finansiella poster
Finansnetto
Koncernen
2014
2013
Finansnetto
Moderföretaget
Finansiella intäkter
Resultat från andelar i koncernföretag
Nettovinst
Utdelning från koncernföretag
Tillgångar och skulder värderade
till verkligt värde via resultatet
Nedskrivning av aktier i koncernföretag
19
95
Utdelning
—
4
Övriga ränteintäkter
16
18
Netto valutakursförändringar
5
—
Övriga finansiella intäkter
0
0
40
117
Resultat vid försäljning av andelar i koncernföretag
2014
2013
—
73
–129
–46
34
—
–95
27
Resultat från andelar i intresseföretag
Utdelning från intresseföretag
Förvärv av andelar i intresseföretag
10
—
–13
—
–3
—
Finansiella kostnader
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Nettoförlust
Tillgångar och skulder värderade
till verkligt värde via resultatet
Netto valutakursförändringar
–14
–59
—
–6
Räntekostnader på förmånsbestämd
pensionsförpliktelse
–10
–14
Övriga räntekostnader
–51
–68
Övriga finansiella kostnader
Totalt
–21
–3
–96
–150
–56
–33
Räntekostnader från instrument värderade
till upplupet anskaffningsvärde
—
14
–51
–68
4
13
50
Ränteintäkter från övriga
13
11
Vinst vid försäljning av kortfristiga placeringar
18
95
Övrigt
2014
2013
Valutakurseffekt av rörelsekaraktär
172
143
–7
16
165
159
0
0
44
160
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader från koncernföretag
–8
–4
–41
–53
Nedskrivningar
0
34
Valutakursförlust
0
–6
—
–30
Förlustvid försäljning av kortfristiga placeringar
Övrigt
Totalt
Resultat från finansiella instrument
som redovisas i rörelseresultatet
Koncernen
Nettovinst från valutaderivat
—
Ränteintäkter från koncernföretag
Räntekostnader från övriga
Varav:
Ränteintäkter från instrument värderade
till upplupet anskaffningsvärde
Utdelning på andelar i andra företag
–20
–3
–69
–62
–123
125
Värdet på aktier i koncernföretag prövas för nedskrivning. När eget kapital i
koncernföretaget understiger aktiernas värde och en framtida intjäning inte
kan påvisas föranleder detta en nedskrivning av moderföretagets värde på
aktierna.
Värdeförändringar för säkringsinstrument som avser säkring av verkligt värde
har påverkat resultatet med –9 MSEK (–2) för derivat samt med 9 MSEK (2) för
säkrade poster.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
63
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 12 | Bokslutsdispositioner
Moderföretaget
2014
2013
–36
—
Förändring av periodiseringsfond
– årets avsättning
Förändring av avsättningar utöver plan
– byggnad och mark
– maskiner och inventarier
1
—
–123
—
Erhållna koncernbidrag
922
727
Lämnade koncernbidrag
–66
–413
Totalt
698
314
Not 13 | S
katter
Koncernen
Moderföretaget
Redovisad skattekostnad
2014
2013
2014
2013
Periodens skattekostnad
–93
9
–26
0
Justering av skatt hänförlig till
tidigare år
1
0
1
0
Aktuell skattekostnad
–92
9
–25
0
Uppskjuten skatt avseende
temporära skillnader
–66
–91
19
–9
Uppskjuten skattekostnad
–66
–91
19
–9
–158
–82
–6
–9
Totalt
Koncernen
Avstämning av effektiv skatt
Resultat före skatt
2014
Skattesats, %
2013
2013
424
417
22
99
–22
–93
–92
119
–8
66
–14
119
66
0
0
50
–11
—
—
–19
1
–140
31
–41
–28
Ej skattepliktiga intäkter
13
–1
47
–10
10
45
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt**
–4
0
–137
30
—
—
Minskning av underskottsavdrag utan tidigare aktivering
53
4
—
—
—
—
Nedskrivning av tidigare aktiverade underskott
—
—
–64
14
—
—
3
0
—
—
—
—
Effekt av särskilda skatteregler för ekonomiska föreningar*
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag
Ej avdragsgilla kostnader inkl omstruktureringskostnader
Aktivering av uppskjuten skatt på tidigare förluster
–450
2014
–321
Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget
1 460
Moderföretaget
Skattesats, %
Schablonränta på periodiseringsfond
–1
0
–1
0
—
—
Skatt hänförlig till tidigare år
–1
0
–2
0
–1
—
–158
11
–82
18
–6
–9
Redovisad effektiv skatt
* E
nligt beskattningsreglerna för ekonomiska föreningar är lämnad utdelning år 2 (avseende år 1) avdragsgill vid beskattningen år 1. Detta innebär att av styrelsen föreslagen utdelning som kommer att
utbetalas efterföljande år har beaktats som avdrag vid beräkning av aktuell skatt innevarande år.
** Underskotttsavdrag kan utnyttjas utan tidsbegränsning.
I not 14 Övrigt totalresultat redovisas skatt hänförlig till Övrigt totalresultat.
64
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
forts. not 13
FÖRÄNDRING AV UPPSKJUTEN SKATT I TEMPORÄRA SKILLNADER OCH UNDERSKOTTSAVDRAG
Koncernen 2014
Anläggningstillgångar
Varulager
Kortfristiga fordringar och skulder
Kortfristiga placeringar
Vid årets början
Redovisat över
resultaträkningen
Redovisat i övrigt
totalresultat
Redovisat värde
vid periodens slut
–871
–58
—
–929
1
3
—
4
–1
3
1
3
–4
7
—
3
Avsättningar
102
6
8
116
Obeskattade reserver exkl avskrivningar utöver plan
–92
–28
—
–120
8
1
—
9
Övrigt
—
—
–3
–3
Totalt
–857
–66
6
–917
Vid årets början
Redovisat över
resultaträkningen
Redovisat i övrigt
totalresultat
Redovisat värde
vid periodens slut
–856
–15
—
–871
–1
2
—
1
3
–4
—
–1
Underskottsavdrag
Koncernen 2013
Anläggningstillgångar
Varulager
Kortfristiga fordringar och skulder
Kortfristiga placeringar
–14
11
–1
–4
Avsättningar
163
–33
–28
102
Obeskattade reserver exkl avskrivningar utöver plan
–97
5
—
–92
65
–57
—
8
–737
–91
–29
–857
Underskottsavdrag
Totalt
Not 14 | Ö
vrigt totalresultat
Koncernen 2014
Omräknings­
reserv
Vid årets början
Verkligt
värdereserv
Säkrings­
Aktuariell
reserv vinst/förlust*
Minoritets­
intresse
–56
0
6
–269
1
Årets omräkningsdifferenser
37
—
—
—
–1
Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
—
0
—
—
—
Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar
—
0
—
—
—
Förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat
—
—
–7
—
—
Aktuariella vinster och förluster
—
—
—
–35
—
Skatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat
—
0
1
8
—
–19
0
—
–296
—
Omräknings­
reserv
Verkligt
värdereserv
Redovisat värde vid periodens slut
Koncernen 2013
Vid årets början
Säkrings­
Aktuariell
reserv vinst/förlust*
Minoritets­
intresse
109
—
—
–367
2
–165
—
—
—
–1
Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
—
0
—
—
—
Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar
—
0
7
—
—
Förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat
—
—
0
—
—
Aktuariella vinster och förluster
—
—
—
126
—
Skatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat
—
—
–1
–28
—
–56
0
6
–269
1
Årets omräkningsdifferenser
Redovisat värde vid periodens slut
* Aktuariell vinst/förlust ingår i balanserade vinstmedel.
Kassaflödessäkringar – överfört mot årets resultat
2014
2013
Nettoomsättning
7
—
Övriga kostnader
—
0
7
0
OMRÄKNINGSRESERV
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid
omräkning av utländska verksamheters finansiella rapporter som upprättats
i annan valuta än den som används i koncernens finansiella rapporter. Moder­
företaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter
i svenska kronor.
VERKLIGTVÄRDERESERV
Verkligtvärdereserven inkluderar ackumulerad nettoförändring av verkligt
värde på finansiella tillgångar som kan säljas, fram till dess tillgången bokas
bort från rapporten över finansiell ställning.
SÄKRINGSRESERV
Säkringsreserven innefattar effektiv andel av ackumulerad nettoförändring av
verkligt värde på kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkrings­
transaktioner som ännu inte inträffat.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
65
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 15 | F
örvärv/avyttring av rörelse
AVYTTRING 2014
AVYTTRING 2013
Avyttrade företags nettotillgångar vid avyttringstidpunken
Södra Eesti AS, Sodra Latvia SIA och Södra Skog AS
Avyttrade företags nettotillgångar vid avyttringstidpunken
Södra Cell Folla AS
Anläggningstillgångar
1
Anläggningstillgångar
0
Varulager
7
Kundfordringar och övriga fordringar
1
Kundfordringar och övriga fordringar
48
Likvida medel
Räntebärande skulder
–1
Leverantörsskulder och övriga skulder
Leverantörsskulder och övriga skulder
–11
Netto identifierade tillgångar och skulder
Netto identifierade tillgångar och skulder
6
–3
4
44
Justering för rearesultat
25
Justering för rearesultat
–7
Försäljningspris
29
Försäljningspris
37
Avgår:
Avgår:
Kassa (avyttrad)
–19
Netto kassaflöde
18
Utöver ovanstående har Södra erhållit en tilläggsköpeskilling om 11 MSEK
avseende Södra Folla AS som avyttrades 2013.
FÖRVÄRV 2013
Under 2013 förvärvade Södra Interiör AB golvtillverkaren Föllinge Golv AB.
Total köpeskilling uppgick till 2 MSEK.
Affärsområde
Rörelse
Förvärvsdatum
Årliga intäkter
Antal anställda
Södra Interiör
Föllinge
Golv AB
2013-01-01
8 MSEK
5
Samtliga aktier i Föllinge Golv förvärvades, 100 procent ägarandel. Förvärvsdatumet innebär att årseffekten ingår i Södras resultat 2013. Förvärvad verksamhet låg inom ramen för affärsområdet Södra Interiörs befintliga verksamhet.
Nedanstående tabell visar verkligt värde på förvärvade nettotillgångar samt
påverkan på koncernens kassaflödesanalys.
Föllinge Golv AB
Redovisat värde i
Verkligt
förvärvad rörelse värdejustering
Verkligt värde
redovisat i
koncernen
Materiella
anläggningstillgångar
5
1
6
Varulager
3
—
3
Kortfristiga fordringar
1
—
1
Avsättningar
0
—
—
Räntebärande skulder
–7
0
–7
Icke räntebärande skulder
–1
—
–1
1
1
Identifierbara nettotillgångar
Koncernmässig goodwill
Erlagd köpeskilling
Likvida medel
i förvärvad verksamhet
Nettoeffekt på likvida medel
66
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
2
—
2
—
2
Kassa (avyttrad)
–6
Netto kassaflöde
23
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 16 | I mmateriella anläggningstillgångar
Koncernen 2014
Varumärke
Utvecklings­
utgifter, licenser
Goodwill
Totalt
123
93
294
510
—
—
1
1
123
93
295
511
—
–78
—
–78
Anskaffningsvärde
Vid årets början
Omräkningsdifferenser
I de fall förvärvade kassagenererande enheter har integrerats med befintliga
affärsområden genomförs prövningen av nedskrivningsbehov på affärsområdesnivå eftersom det är på denna nivå som goodwill följs upp internt.
Affärsområdenas återvinningsvärden bygger på nyttjandevärden baserade på
kassaflödesprognoser för fem år där respektive affärsområdeslednings prognoser avseende intäkter, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringar ligger till
grund för diskontering av kassaflödena. Därefter har en tillväxt i kassaflödena
med i snitt cirka 2 procent (2–3) per år antagits. Tillväxttakt och rörelsemarginaler har bestämts utifrån historiska erfarenheter och bedömning av de kommande fem årens konjunkturutveckling baserad på såväl externa som interna
källor. Kassaflödesdiskontering har gjorts med i snitt cirka 11 procent (10) före
skatt.
Avskrivningar
Vid årets början
Årets avskrivningar
enligt plan
–9
—
–9
Södra Timber
61
61
–87
—
–87
Södra Interiör
31
31
Södra Skog
Vid årets början
—
–1
–22
–23
—
—
–1
–1
Omräkningsdifferenser
—
—
–1
–1
—
–1
–24
–25
123
5
271
—
1
Koncerngemensamt, Södra Trivselhus Holding AB (inkl
varumärke)
302
302
Totalt
394
395
399
Moderföretaget 2014
Varumärke
Utvecklings­
utgifter, licenser
Goodwill
Totalt
Anskaffningsvärde
Vid årets början
123
94
297
514
Övriga investeringar
—
6
—
6
Avyttringar och
utrangeringar
—
–4
—
–4
Omklassificeringar
—
–3
—
–3
Omräkningsdifferenser
—
—
–3
–3
123
93
294
510
Avskrivningar
Vid årets början
—
–56
—
–56
Avyttringar och
utrangeringar
—
4
—
4
Årets avskrivningar
enligt plan
2013
—
Årets nedskrivningar
Koncernen 2013
2014
—
Nedskrivningar
Redovisat värde
vid periodens slut
Goodwill/varumärke per kassagenererande enhet
—
–26
—
–26
—
–78
—
–78
Internt utvecklade
immateriella
tillgångar
Förvärvade
immateriella
tillgångar
Utvecklingsutgifter
Goodwill
Totalt
Anskaffningsvärde
Vid årets början
49
—
49
Fusion
—
23
23
49
23
72
–46
—
–46
—
–17
–17
Avskrivningar
Vid årets början
Fusion
Årets avskrivningar
enligt plan
–3
—
–3
–49
–17
–66
Fusion
—
–5
–5
Årets nedskrivning
—
–1
–1
—
–6
–6
0
0
0
Internt utvecklade
immateriella
tillgångar
Förvärvade
immateriella
tillgångar
Utvecklingsutgifter
Goodwill
Totalt
45
—
45
4
—
4
49
—
49
–31
—
–31
Nedskrivningar
Redovisat värde vid
periodens slut
Nedskrivningar
Vid årets början
—
—
–8
–8
Årets nedskrivningar
—
–1
–14
–15
—
–1
–22
–23
123
14
272
409
Redovisat värde
vid periodens slut
Moderföretaget 2013
Anskaffningsvärde
Vid årets början
PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL
OCH VARUMÄRKE
Prövning av nedskrivningsbehov av redovisade goodwillvärden och varumärken
med obestämbar nyttjandeperiod har skett inför bokslutet 31 december 2014.
I Rapport över finansiell ställning för koncernen redovisas goodwill­värden med
271 MSEK (272). I nedanstående tabell presenteras det redovisade värdet för
goodwill fördelat per affärsområde.
Södra Timber och Södra Trivselhus är de kassagenererande enheter på vilka
väsentlig goodwill har fördelats. Förvärvade verksamheter integreras efter
förvärven i koncernens befintliga affärsområden för att därigenom g­ enerera
avsedda synergieffekter. Integrationen avser även hänförliga kassaflöden.
Övriga investeringar
Avskrivningar
Vid årets början
Årets avskrivningar
enligt plan
Redovisat värde vid
periodens slut
–15
—
–15
–46
—
–46
3
—
3
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
67
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 17 | B
yggnader och mark
2014
2013
Summa
Byggnader
och Mark
Byggnader
Mark
Mark­
anläggningar
Summa
Byggnader
och Mark
4 259
Byggnader
Mark
Mark­
anläggningar
3 180
188
787
4 155
3 346
150
763
—
—
—
—
4
—
—
4
120
8
37
165
21
30
32
83
Omklassificeringar
43
–12
—
31
25
5
18
48
Avyttring av dotterföretag
—
—
—
—
–118
—
—
–118
–75
–15
—
–90
–50
–11
–26
–87
–3
22
—
19
–48
14
—
–34
3 265
191
824
4 280
3 180
188
787
4 155
Koncernen
Anskaffningsvärde
Vid årets början
Förvärv av dotterföretag
Investeringar
Avyttringar och utrangeringar
Omräkningsdifferenser
Avskrivningar
Vid årets början
–1 832
—
–327
–2 159
–1 836
—
–308
–2 144
Förvärv av dotterföretag
—
—
—
—
–2
—
—
–2
Omklassificeringar
22
—
2
24
–7
—
—
–7
Avyttring av dotterföretag
—
—
—
—
51
—
—
51
Avyttringar och utrangeringar
34
—
—
34
32
—
10
42
Årets avskrivningar enligt plan
–91
—
–31
–122
–97
—
–29
–126
Omräkningsdifferenser
1
—
—
1
27
—
—
27
–1 866
—
–356
–2 222
–1 832
—
–327
–2 159
–126
–14
–8
–148
–130
–14
–8
–152
—
—
—
—
69
—
—
69
9
5
—
14
—
—
—
—
–27
—
—
–27
–72
—
—
–72
Nedskrivningar
Vid årets början
Avyttring av dotterföretag
Avyttringar och utrangeringar
Årets nedskrivningar
Omräkningsdifferenser
Redovisat värde vid periodens slut
3
—
—
3
7
—
—
7
–141
–9
–8
–158
–126
–14
–8
–148
1 258
182
460
1 900
1 222
174
452
1 848
Summa
Byggnader
och Mark
Byggnader
Mark
Mark­
anläggningar
Summa
Byggnader
och Mark
322
2014
2013
Byggnader
Mark
Mark­
anläggningar
Vid årets början
89
163
89
341
110
156
56
Förvärv från koncernföretag
—
—
—
—
—
—
3
3
952
56
320
1 328
—
—
—
—
24
Moderföretaget
Anskaffningsvärde
Fusion
Investeringar
Omklassificeringar
Avyttringar och utrangeringar
5
0
3
8
—
7
17
—
—
–4
–4
—
—
16
16
–25
–6
—
–31
–21
—
–3
–24
1 021
213
408
1 642
89
163
89
341
–17
—
–9
–26
–17
—
–5
–22
—
—
—
—
—
—
–1
–1
–376
—
–101
–477
—
—
—
—
8
—
—
8
3
—
—
3
—
—
1
1
—
—
—
—
–39
—
–18
–57
–3
—
–3
–6
–424
—
–127
–551
–17
—
–9
–26
Avskrivningar
Vid årets början
Förvärv från koncernföretag
Fusion
Avyttringar och utrangeringar
Omklassificeringar
Årets avskrivningar enligt plan
Nedskrivningar
Vid årets början
—
–8
—
–8
—
–8
—
–8
–42
–6
–8
–56
—
—
—
—
Avyttringar och utrangeringar
11
5
—
16
—
—
—
—
Årets nedskrivningar enligt plan
–1
—
—
–1
—
—
—
—
–32
–9
–8
–49
—
–8
—
–8
565
204
273
1 042
72
155
80
307
Fusion
Redovisat värde vid periodens slut
68
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 18 | M
askiner och inventarier
2014
2013
Summa
Maskiner och
Inventarier
Maskiner
Inventarier
Leasade
tillgångar
Summa
Maskiner och
Inventarier
21 595
Maskiner
Inventarier
Leasade
tillgångar
19 120
2 041
—
21 161
19 584
2 002
9
—
—
—
—
10
2
—
12
Investeringar
554
104
2
660
354
71
—
425
Omklassificeringar
442
34
—
476
261
73
–9
325
—
—
—
—
–530
–20
—
–550
–580
–199
—
–779
–390
–78
—
–468
–7
—
—
–7
–169
–9
—
–178
19 529
1 980
2
21 511
19 120
2 041
—
21 161
–14 785
Koncernen
Anskaffningsvärde
Vid årets början
Förvärv av dotterföretag
Avyttring av dotterföretag
Avyttringar och utrangeringar
Omräkningsdifferenser
Avskrivningar
Vid årets början
–13 491
–1 357
—
–14 848
–13 504
–1 273
–8
Förvärv av dotterföretag
—
—
—
—
–7
–1
—
–8
Avyttring av dotterföretag
—
—
—
—
287
17
—
304
Avyttringar och utrangeringar
376
122
—
498
381
67
—
448
Omklassificeringar
–20
19
—
–1
–26
–16
8
–34
–686
–147
—
–833
–724
–157
—
–881
Årets avskrivningar enligt plan
Omräkningsdifferenser
12
—
—
12
102
6
—
108
–13 809
–1 363
—
–15 172
–13 491
–1 357
—
–14 848
–619
Nedskrivningar
Vid årets början
–537
–20
—
–557
–611
–8
—
Förvärv av dotterföretag
—
—
—
—
—
–1
—
–1
Avyttring av dotterföretag
—
—
—
—
248
3
—
251
1
4
—
5
5
—
—
5
–43
–1
—
–44
–219
–15
—
–234
Avyttringar och utrangeringar
Årets nedskrivningar
Omräkningsdifferenser
Redovisat värde vid periodens slut
4
—
—
4
40
1
—
41
–575
–17
—
–592
–537
–20
—
–557
5 145
600
2
5 747
5 092
664
—
5 756
Summa
Maskiner och
Inventarier
Maskiner
Inventarier
Leasade
­tillgångar
Summa
Maskiner och
Inventarier
2014
2013
Maskiner
Inventarier
Leasade
­tillgångar
Vid årets början
—
381
—
381
—
245
—
245
Förvärv från koncernföretag
—
—
—
—
—
121
—
121
3 260
343
—
3 603
—
—
—
—
48
48
—
96
—
22
—
22
Moderföretaget
Anskaffningsvärde
Fusion
Investeringar
Omklassificeringar
59
–15
—
44
—
2
—
2
–35
–55
—
–90
—
–9
—
–9
3 332
702
—
4 034
—
381
—
381
Vid årets början
—
–232
—
–232
—
–122
—
–122
Förvärv från koncernföretag
—
—
—
—
—
–68
—
–68
–1 893
–243
—
–2 136
—
—
—
—
28
51
—
79
—
9
—
9
–19
18
—
–1
—
—
—
—
–163
–70
—
–233
—
–51
—
–51
–2 047
–476
—
–2 523
—
–232
—
–232
Avyttringar och utrangeringar
Avskrivningar
Fusion
Avyttringar och utrangeringar
Omklassificeringar
Årets avskrivningar enligt plan
Nedskrivningar
Vid årets början
Fusion
Avyttringar och utrangeringar
Årets nedskrivningar
Redovisat värde vid periodens slut
—
—
—
—
—
—
—
—
–173
–5
—
–178
—
—
—
—
1
3
—
4
—
—
—
—
–15
—
—
–15
—
—
—
—
–187
–2
—
–189
—
—
—
—
1 098
224
—
1 322
—
149
—
149
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
69
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 21 | F
inansiella placeringar
Not 19 | P
ågående nyanläggningar
Koncernen
2014
2013
Koncernen
525
426
Värderade till verkligt värde via resultatet
Investeringar
1 225
436
Finansiella placeringar
Omklassificeringar
–542
–330
Anskaffningsvärde
Omräkningsdifferenser
—
–7
1 208
525
2014
2013
Vid årets början
17
20
Fusion
26
—
Förvärv från koncernföretag
—
6
Investeringar
46
9
–40
–18
49
17
Redovisat värde vid periodens slut
Moderföretaget
Omklassificeringar
Redovisat värde vid periodens slut
Aktieindexcertifikat
Köp av växande skog
2014
2013
488
488
7
7
Omklassificeringar
–7
—
Avyttring av växande skog
–7
–10
0
–10
Förändring av verkligt värde med
avdrag för försäljningskostnader
Omräkningsdifferenser
Redovisat värde vid periodens slut
20
13
501
488
Nedanstående känslighetsanalys visar hur värdet på den rotstående skogen
påverkas om de väsentligaste värderingsparametrarna skulle åsättas andra
värden än de som ligger till grund för den aktuella värderingen.
Förändring
Värdeförändring
efter skatt, MSEK
+/– 0,25%
–/+ 34
Virkespris
+/– 1% realt
+/– 9
Avverkningskostnad
+/– 1% realt
–/+ 4
Avverkningsvolymer
+/– 1%
+/– 7
70
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
—
63
—
63
Som kan säljas
Södras skogstillgångar delas i koncernredovisningen upp i biologiska tillgångar
och marktillgångar. Som biologiska tillgångar redovisas rotstående skog värderad till verkligt värde genom diskontering till nuvärde av framtida förväntade
kassaflöden från den rotstående skogen. Marken som skogen växer på värderas
till anskaffningskostnad.
Södras skogsinnehav uppgick per 31 december 2014 till 35 200 hektar
(35 200) produktiv skogsmark. Volymen rotstående skog var 4,1 miljoner m 3sk
(4,1). Det totala värdet på skogsinnehavet var 581 MSEK (563). Av detta värde
avsåg 80 MSEK (76) skogsmark. Värdeförändringen på rotstående skog uppgick
till 0 MSEK (–10) under året, vilket redovisas i resultaträkningen.
Värderingsmodellen är oförändrad jämfört med föregående år. Värderingen
grundas på bedömda avverkningscykler baserade på Södras avverkningsvolymer
och sortimentsfördelning samt antaganden om tillväxt enligt aktuella avverkningsplaner. Framtida pris- och kostnadsutveckling har bedömts till 2 procent
(2) per år. Kostnader för återplantering har beaktats och avsättningar till
miljöhänsyn har gjorts. Beräknade kassaflöden före skatt har diskonterats till
nuvärde med en ränta på 6,2 procent (6,2) efter skatt avseende skogstillgångar
i Sverige. För skogstillgångar i Baltikum har diskontering gjorts med en ränta
på 6,5 procent (6,5) efter skatt. Beräknat värde på rotstående skog har därefter
belastats med uppskjuten skatt. Vid diskontering av framtida kassaflöden har en
tidsperiod på 100 år använts för samtliga skogar. Avverkningscyklernas längd
varierar. För Sverige har en avverkningscykel på 80 år tillämpats, för Lettland
71 år och för Estland 70 år. Förändringen av värdet på den rotstående skogen
kan delas upp på följande komponenter:
Vid årets början
17
17
Värderade till verkligt värde via resultatet
Not 20 | Biologiska tillgångar
Koncernen
19
19
Omsättningstillgångar
Anskaffningsvärde
Diskonteringsränta
2013
Anläggningstillgångar
Vid årets början
Variabel
2014
Obligationer
252
44
Andra kortfristiga placeringar
771
299
1 023
343
1 023
406
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar består av onoterade aktier
och andelar vilka är värderade till anskaffningsvärde eftersom ett tillförlitligt
marknadsvärde inte kunnat fastställas. I de fall nedskrivning erfordras har
detta beaktats.
I finansiella placeringar som är anläggningstillgångar ingår innehav av
andelar i LRF förening upa med 0 MSEK (0) och i Statkraft Södra Vindkraft AB
med 13 MSEK (13). För dessa innehav finns ingen fungerande marknad varför
värdering sker enligt ovan. Södra avser inte att avyttra dessa placeringar under
2015.
De finansiella tillgångarna företagscertifikat och andra räntebärande värdepapper värderas till verkligt värde via årets resultat för koncernen eftersom
ledningen utvärderar dessa instrument utifrån deras verkliga värde. Verkligt
värde för dessa tillgångar bestäms med hjälp av noterade marknadspriser vid
handel på en aktiv marknad.
Räntebärande värdepapper som värderas som finansiell tillgång som kan
säljas har en fastställd ränta på mellan 0,16 procent (0,60) och 1,60 procent
(1,98). Fordringarna förfaller inom fem år.
Moderföretaget
2014
2013
—
50
Kortfristiga finansiella placeringar
Aktieindexcertifikat
Hedgefondobligationer
Obligationer
Andra kortfristiga placeringar
2
2
195
14
710
848
907
914
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 22 | F
inansiell riskhantering
Södra är genom sin internationella och kapitalkrävande verksamhet löpande
utsatt för finansiella risker såsom marknadsrisk, kreditrisk samt likviditetsoch finansieringsrisk. Det föreligger korrelation mellan vissa riskvariabler.
Enligt säkringsstrategin ska fokus vara att säkra nettoexponeringar. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker, som fastställts av föreningsstyrelsen, bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat
och limiter för finansverksamheten. Beslut om säkringsåtgärd tas då läget för
detta bedöms som ekonomiskt fördelaktig. Hänsyn tas då även till aktuell tillgång till kommersiellt acceptabla säkringsvillkor.
Den finansiella riskhanteringen är centraliserad till Treasuryfunktionen
inom moderföretaget. Härigenom tillvaratas skalfördelar och synergieffekter
samt minimeras hanteringsriskerna. Den övergripande målsättningen är att
tillhandahålla kostnadseffektiv finansiering och likvidhantering och minimera
negativa effekter från marknadsrisker på koncernens resultat. De finansiella
riskerna mäts kontinuerligt och överensstämmelsen med finanspolicyn följs
upp. Nedan beskrivs de väsentliga delarna av den finansiella riskhanteringen
inom koncernen.
risker består dels av risk för fluktuationer i värdet av finansiella instrument och
kund- eller leverantörsskulder, dels av valutarisken i förväntade och kontrakterade betalningsflöden (transaktionsexponering).
Risk återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar
och skulder till koncernens rapporteringsvaluta (omräkningsexponering). Koncernen är också utsatt för valutarisk med avseende på placeringar i utländsk
valuta (finansiell exponering).
I koncernens resultat ingår valutakursdifferenser med 172 MSEK (143) i
rörelseresultatet och med 5 MSEK (–5) i finansnettot.
TRANSAKTIONSEXPONERING
En väsentlig del av omsättningen relateras till kunder utanför Sverige och merparten av företagets produkter faktureras antingen i lokal valuta eller USD.
Insatsvaror importeras i stor omfattning i utländsk valuta. Dessa förutsättningar medför att förändringar i valutakurser påverkar Södra i hög grad. För att
hantera den transaktionsexponering Södra nettoexponeras för, kan prognostiserade valutaflöden säkras med valutaderivat.
Valutaexponering säkras i enlighet med finanspolicyn. Tillfälligt attraktiva
nivåer eller specifika faktorer kan göra det önskvärt att avvika från säkrings­
normen. Säkringsintervallet anger det riskmandat som Treasuryavdelningen
har att följa vad avser avvikelser gentemot säkringsnormen. I det totala valutariskmandatet inräknas valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar.
Enligt policyn får standardiserade valutaterminer, valutaswappar samt förvärvade valutaoptioner användas för säkringarna. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för detta är uppfyllda.
MARKNADSRISK
Marknadsrisk innebär risk för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden
från finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknads­
priserna. Risken utgörs av valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen är valutarisk och råvaruprisrisk.
VALUTARISK
Södra är exponerat för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen
härrör från koncernens försäljning och inköp i utländska valutor. Dessa valuta-
Transaktionsexponeringar 2014-12-31 per väsentlig valuta
2015
Valuta
Prognos
nettoinflöde
Säkringar
2016
%
Snittkurs
Prognos
nettoinflöde
Säkringar
%
Snittkurs
USD*
704
—
—
—
762
—
—
—
EUR
287
—
—
—
325
—
—
—
GBP
Totalt
77
—
—
—
85
—
—
—
1 069
—
—
—
1 171
—
—
—
Säkringsintervall
0–70
0–50
* Valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar ingår i prognostiserade nettoflöden, det föreligger inga massaprissäkringar för 2015–2016.
Transaktionsexponeringar 2013-12-31 per väsentlig valuta
2014
Valuta
Prognos
nettoinflöde
Säkringar
2015
%
Snittkurs
Prognos
nettoinflöde
Säkringar
%
Snittkurs
USD*
576
—
—
—
574
—
—
—
EUR
257
84
33
8,98
265
—
—
—
10,76
—
GBP
Totalt
Säkringsintervall
75
3
4
908
87
12
0–70
81
—
—
920
—
—
0–50
* Valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar ingår i prognostiserade nettoflöden, det föreligger inga massaprissäkringar för 2014–2015.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
71
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
forts. not 22
OMRÄKNINGSEXPONERING
Omräkningsexponering hänför sig till nettovärden i utländska dotterföretag.
Grundregeln är att inte valutasäkra denna exponering. De mest väsentliga
omräkningsexponeringarna avser eget kapital i följande lokala valutor:
MNOK 293 (431), 48 MEUR (31), 17 MGBP (14), — MLVL (15) och 32 MDKK (33).
Vid årets slut var, i likhet med föregående år, ingen av dessa omräkningsexponeringar säkrade.
RÄNTERISK
Ränterisken utgörs av de negativa marknadsvärderingsförändringar som kan
uppstå vid ränterörelser i avkastningskurvan (marknadsräntor vid olika löptider). Målsättningen enligt finanspolicyn är att hålla räntebindningen på den
finansiella skulden inom intervallet 3–15 månader. Räntebindningstiden på den
finansiella skulden uppgick till 4 (5) månader per 31 december 2014.
För koncernens räntebärande placeringar anger finanspolicyn hur ränterisken ska begränsas genom att placeringar fördelas på olika bindningstider.
Grundtanken är att förfallostrukturen på ingångna räntepapper ska möta prognostiserade kassaflödessvängningar. Räntebindningstiden på ränte­bärande placeringar uppgick till 7 (2) månader per 31 december 2014.
PRISRISK
Med prisrisk avses förändring i pris på produkt eller insatsvara och dess påverkan
på resultatet.
MASSAPRISRISK
Massaprisrisk definieras som risken för att genomsnittligt erhållet massapris
av­viker negativt från förväntat pris. För att minska massaprisrisken kan Treasury­
avdelningen agera med börshandlade massapristerminer, eller med terminer eller
swapavtal på OTC-marknaden. Södra arbetar med säkring av två olika typer av
massaprisrisk, dels kassaflödesrisk från framtida försäljning av egen massaproduktion, dels verkligtvärderisk i tecknade kundavtal med fast pris.
Kassaflödesrisk från framtida försäljning av egen massaproduktion uppstår
genom att konjunkturcykliska variationer i massapriset, uttryckt i utländsk
valuta, tillsammans med variationer i valutakurser, kan medföra att det massa­
pris Södra erhåller mätt i svenska kronor, avviker negativt från förväntat massapris på lång sikt. Huvudstrategin är att vara restriktiv med denna typ av säkringar och per årsskiftet förelåg inga säkringar.
Verkligtvärderisk uppstår då Södra genom mervärdestjänsten PulpServices
Hedging utnyttjar sin finansiella kompetens inom massaprisriskområdet, och
erbjuder massaköpare leverans av massa till fast pris. För att säkerställa att de
med kunderna avtalade fasta priserna inte kommer att avvika negativt från de
vid leveranstillfällena rådande marknadspriserna swappas fastprisavtalen till
rörligt pris. Fastprisavtal får tecknas med maximalt 50 procent av total leveransvolym gentemot respektive kund. Avtals­t iden får inte överstiga 24 månader. Konjunkturläge, marknadsprisnivå, efterfrågan på fastprisavtal och möjligheten att teckna swapkontrakt med acceptabla villkor är faktorer som över
tiden påverkar aktuell säkringsnivå.
2015
Massaprisderivat 2014-12-31
Verkligt värdesäkringar
Förväntad produktion
2016
kton
%
28
2
1 554
Verkligt värdesäkringar
Förväntad produktion
72
—
—
2015
kton
%
19
1
1 549
%
1 588
2014
Massaprisderivat 2013-12-31
kton
kton
%
—
—
1 564
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
ELPRISRISK
Södra har affärsområden med både över- och underskott av el. Södra Timber
och Södra Interiör löper risk att inköpspriset på el stiger kraftigt, vilket leder
till sämre marginaler och sämre konkurrenssituation. För Södra Cell och Södra
Vind, som är nettosäljare av el, kräver de senaste årens stora investeringar i
elgenereringskapacitet ett tillfredsställande högt elpris för att önskvärd avkastning ska erhållas.
För att på bästa sätt kunna säkra affärsområdenas skiftande behov och samtidigt optimera koncernens nettoposition avseende elbalans arbetar
­T reasuryavdelningen med en förbrukningsportfölj och en produktionsportfölj.
För att undvika stora resultateffekter av elprisförändringar prissäkras den sammantagna nettopositionen mellan portföljerna med finansiella elkontrakt. Til�låtna säkringsinstrument utgörs av standardkontrakt på Nordpool. Södras
prognostiserade nettoposition av el får säkras för en period av fem år med en
årsvis avtagande procentuell maximal nivå. För år 1–2 får upp till 100 procent
av nettopositionen säkras. För åren 3–5 gäller att nivåer upp till 80, 50 respektive 20 procent av nettopositionen får säkras.
För 2015 och framåt finns inga elprissäkringar.
OLJEPRISRISK
Södras affärsområden köper årligen in oljerelaterade produkter för cirka 600 MSEK.
De flesta inköp är relaterade till spotmarknaden för respektive produkt. Eftersom
marknaderna är volatila innebär det risk för oönskade resultatsvängningar.
Genom finansiell handel med oljerelaterade produkter har Södra möjlighet att
begränsa denna risk. Tillåtna säkringsinstrument utgörs av terminer och optioner.
Oljerelaterade produkter som får säkras är diesel, fuel oil och brentolja. Säkring får göras för en period av 18 månader med följande andel av inköpsvolymen
per 6-månadersperiod: 0–6 månader 0–75 procent, 7–12 månader 0–50 procent
och 13–18 månader 0–25 procent. Södras totala energiexponering medför att
koncernens resultat är positivt korrelerat med energipriser.
För 2015 och framåt finns inga oljeprissäkringar.
AKTIEPRISRISK
Södra har under vissa förutsättningar möjlighet att exponera sig mot aktier
eller aktierelaterade produkter. För prisrisken gäller innevarande exponering
av aktier, aktieindexcertifikat, aktieindexobligationer och aktiefonder, se not 21
Finansiella placeringar.
KREDITRISK
FINANSIELL KREDITRISK
Södras finansiella transaktioner ger upphov till exponering för kreditrisk gentemot de finansiella motparterna. Finanspolicyn föreskriver att transaktioner
endast får ingås med motparter med hög kreditvärdighet, definierat som kategori BBB-/K1 eller bättre enligt Standard & Poor’s och motsvarande hos andra
etablerade bedömare. Fastställda limiter finns för varje motpart och revideras
kontinuerligt. För att begränsa motpartsrisken ytterligare har ISDA-avtal (nettningsavtal) ingåtts med flera banker.
Per den 31 december 2014 uppgick Södrakoncernens totala motpartsexponering till 1 328 MSEK (2 115). Per den 31 december befann sig alla motparter inom
de ramar som är uppsatta i Södras finanspolicy avseende limiter, löptider och
ratingkrav.
KREDITRISK I KUNDFORDRINGAR
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att
betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. Koncernens
kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Säkerhet krävs för kunder
med otillräcklig kreditvärdighet eller kredithistorik. Kreditriskerna gentemot
kunderna beskrivs mer detaljerat i not 29 Rörelsefordringar.
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
MAXIMAL KREDITRISK
Södras finansiella tillgångar utsatta för kreditrisk fördelas enligt följande:
Finansiella tillgångar per kategori
2014
2013
Kundfordringar som ej är förfallna
1 852
1 682
Kundfordringar som är förfallna
386
374
Kundfordringar brutto
2 238
2 056
Kortfristiga placeringar
1 023
406
Likvida medel
Finansiella placeringar totalt
359
942
1 382
1 348
Derivatinstrument med positiva värden
Kundkontrakt
Upparbetad men ej fakturerad intäkt
14
8
0
2
15
13
Övriga rörelsefordringar
831
627
Övriga fordringar totalt
860
650
4 480
4 054
Maximal kreditriskexponering
LIKVIDITETS- OCH FINANSIERINGSRISK
Likviditets- och finansieringsrisk är risken att koncernen kan få problem att
fullgöra sina skyldigheter som är förknippade med finansiella skulder. Koncern­
ens finansiella planering, som omfattar alla koncernens enheter, används för att
identifiera och parera likviditetsrisken samt för att minimera kostnaderna för
finansieringen av koncernen. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara
sina finansiella åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande
oförutsebara kostnader. Koncernens policy är att minimera upplåningsbehovet
genom att använda överskottslikviditet inom koncernen genom cash pools.
Likviditetsriskerna hanteras centralt för hela koncernen av Treasuryavdelningen.
Likvida tillgångar placeras huvudsakligen i korta räntebärande papper. Därutöver kan även placering ske i tillgångar med god likviditet som är omsättnings­
bara på tre dagar.
För att täcka framtida finansieringsbehov har Södra som målsättning att det
ska finnas kontokrediter, låneramar eller andra bindande lånelöften som garanterar tillgången på likviditet under den närmaste tvåårsperioden. En väsentlig
del av lånefinansieringen är upplåningen från medlemmar genom medlemskonto,
skogslån och betalningsplan. Södra har två kreditavtal i form av klubbavtal, som
ger Södra möjlighet att under en period på drygt fyra år låna upp till 210 MEUR
respektive 2 000 MSEK. Till låneavtalen hör två villkor (Covenants) dels defini­
erat som Södras soliditet och dels som skuldsättningsgrad där långivarna har
rätt att omförhandla lånelöftet om Södras soliditet är lägre än 40 procent eller
om skuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) överstiger 0,7 gånger. Likviditetsreserven, som utgörs av lånelöften tillsammans med företagets likvida
medel, ska motsvara minst 10 procent av en prognostiserad rullande 12-månaders
omsättning. På balansdagen var den samlade likviditetsreserven 5 236 MSEK
(2 907), motsvarande 30 procent (17) av årsomsättningen för koncernen. Lånelöftet var i sin helhet outnyttjat per balansdagen.
Per den 31 december 2014 var kundfordringar uppgående till 377 MSEK (361)
förfallna utan att nedskrivningsbehov ansågs föreligga.
Förfallotidpunkt
Förfallostruktur kortfristiga placeringar
Inom 1 år
Finansiella placeringar
1–5 år
2014
2013
Certifikat
760
298
Obligationer
183
2
Aktieindexcertifikat
—
—
Bankmedel
11
954
Totalt
2014
Mer än 5 år
Totalt
2013
2014
2013
2014
2013
—
—
—
—
760
298
66
39
3
3
252
44
—
63
—
—
—
63
1
—
—
—
—
11
1
301
66
102
3
3
1 023
406
Räntebärande placeringar uppgår till 954 MSEK (343), varav 93 procent (87) av dessa placeringar har en löptid på upp till ett år, 6 procent (12) har en löptid mellan
ett och fem år och 0 procent (1) har en löptid som är längre än fem år.
Förfallostruktur finansiella skulder – odiskonterade kassaflöden
Förfallotidpunkt
Inom 1 år
Finansiella skulder
Förlagsinsatser
Lån från medlemmar
Likvidkonto
Betalningsplan
1–5 år
Mer än 5 år
Totalt
Räntesats, %
Valuta
2014
2013
2014
2013
2014
2013
2014
2013
5,7 (5,7)
SEK
—
—
137
137
—
—
137
137
0,0 (0,0)
SEK
3
9
—
—
—
—
3
9
1,75 (2,35) rörlig
SEK
341
307
207
209
32
22
580
538
Skogslån*
1,75 (2,35) rörlig sex månader
SEK
32
32
—
—
—
—
32
32
Medlemskonto*
1,35 (1,60) rörlig sex månader
SEK
1 704
1 689
—
—
—
—
1 704
1 689
1 604
1 372
—
—
—
—
1 604
1 372
—
3
—
—
—
—
—
3
3 684
3 412
345
346
32
22
4 061
3 780
Leverantörsskulder
0,00
Negativa derivat
Totalt
* Förfaller på anmodan. Historisk statistik tyder på att de över en konjunkturcykel är långfristiga.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
73
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
forts. not 22
KÄNSLIGHETSANALYS
Södra lever med stora resultatsvängningar. Flera av koncernens verksamheter är
starkt konjunktur- och valutaberoende. Det är dock främst upp- och nedgångar
inom massaindustrin som ger upphov till resultatsvängningar på koncernnivå.
Södra Skogs resultat är framförallt känsligt för förändringar av prismarginalen
i virkeshandeln och anskaffade volymer. Sågverkens resultat påverkas främst av
förändringar i trävarupris, timmerkostnad och flispris. För Södra Cell är det
ändringar i massapris, valuta, volym och fiberkostnader som ger störst utslag.
Tabellen visar hur resultatet skulle förändrats om värdena hade varit större
eller mindre än det faktiska utfallet. (Avser tolvmånadersresultat baserat på
genomsnittliga förhållanden under räkenskapsåret.)
Vid beräkning av effekt på resultat har de angivna förändringarnas effekter
på säkringsinstrument för valutor och massapriser beaktats. De effekter som
skulle ha realiserats under året samt de orealiserade effekter som skulle uppstått
vid årets slut har beaktats i angiven effekt på resultatet.
Tabellen visar känsligheten för varje variabel för sig. I verkligheten påverkar
förändringen av en variabel ofta även andra variabler, men med viss fördröjning.
Till exempel kan en förstärkning eller försvagning av en valuta påverka marknads­
priset. Några enkla tumregler för att beräkna en ”nettoresultatpåverkan” finns
inte eftersom sambanden är komplicerade och skiftar beroende på marknadsläge med mera.
Variabel
Förändring
USD/SEK
Massapris
Fiberkostnad för massabruken
Produktion av massa
Trävarupris
Effekt på 12-månaders
resultat, MSEK
+/– 50 öre
+/–350
+/– 300 kr/ton
+/–380
+/– 25 kr/m3fub
–/+180
+/– 50 000 ton
+/–110
+/– 50 kr/m
3
+/–90
Timmerkostnad för sågverken
+/– 25 kr/m3fub
–/+90
Produktion av sågade trävaror
+/– 50 000 m3
+/–20
+/– 10 USD/fat
–/+20
+/– 3%
–/+70
Oljepris
Total lönekostnad
Resultateffekt vid förändring av balansdagens valutakurs
Variabel
Kundfordringar
Leverantörsskulder
74
Not 23 | A
ndra långfristiga
värdepappersinnehav
Moderföretaget
2014
2013
Anskaffningsvärde
Vid årets början Fusion
Investering
38
38
4
—
2
—
44
38
–25
–25
Nedskrivningar
Vid årets början
Fusion
Redovisat värde vid året slut
0
—
–25
–25
19
13
Not 24 | L
ångfristiga finansiella
fordringar
Koncernen
2014
2013
Andra långfristiga finansiella fordringar
—
1
Totalt
—
1
Not 25 | Långfristiga
rörelsefordringar
Koncernen
Moderföretaget
Förändring
Resultateffekt, MSEK
USD +/– 50 öre
60
EUR +/– 50 öre
30
GBP +/– 50 öre
2
USD +/– 50 öre
3
EUR +/– 50 öre
8
Vid årets början
5
5
GBP +/– 50 öre
0
Tillkommande
14
—
Redovisat värde vid årets slut
19
5
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
2014
2013
Andra långfristiga fordringar
19
Totalt
19
Moderföretaget
2014
2013
5
19
5
5
19
5
2014
2013
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 26 | U
ppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skattefordringar
Koncernen
2014
Uppskjutna skatteskulder
2013
2014
2013
Netto
2014
2013
Immateriella anläggningstillgångar
0
2
–28
–27
–28
–25
Materiella anläggningstillgångar
9
–2
–914
–847
–905
–849
Biologiska tillgångar
6
6
–2
–3
4
3
Varulager
4
2
0
–1
4
1
Rörelsefordringar
4
1
–3
–1
1
0
Kortfristiga placeringar
—
—
0
–3
0
–3
Periodiseringsfonder
—
—
–100
–72
–100
–72
Övriga obeskattade reserver
—
—
–20
–20
–20
–20
Avsättningar för pensioner
7
6
78
76
85
82
Långfristiga avsättningar
41
25
–9
–6
32
19
Rörelseskulder
—
0
—
–1
—
–1
Underskottsavdrag
9
8
—
—
9
8
Övrigt
2
—
–1
—
1
—
82
48
–999
–905
–917
–857
Uppskjuten skattefordran/skatteskuld
Uppskjutna skattefordringar
Moderföretaget
Immateriella anläggningstillgångar
2014
2013
Uppskjutna skatteskulder
2014
2013
Netto
2014
2013
—
—
—
–1
—
–1
Materiella anläggningstillgångar
2
—
–4
—
–2
—
Avsättningar för pensioner
5
6
—
—
5
6
Långfristiga avsättningar
38
17
—
—
38
17
Uppskjuten skattefordran/skatteskuld
45
23
–4
–1
41
22
Av koncernens uppskjutna skatteskulder hänförs 880 MSEK (824) till avskrivningar utöver plan.
Not 27 | Varulager
Not 28 | F
ordringar på koncernföretag
Koncernen
Råvaror och förnödenheter
Moderföretaget
2014
2013
2014
2013
527
560
172
—
Räntebärande fordringar hos koncernföretag,
Moderföretaget
Fordringar på
koncernföretag
2014
2013
2 976
126
152
116
—
Anskaffningsvärde
Färdiga varor
1 409
1 406
788
—
Vid årets början
2 754
Handelsvaror
553
452
373
311
Avgående poster
–1 247
–222
2 615
2 570
1 449
311
Redovisat värde vid periodens slut
1 507
2 754
2014
2013
Varor under tillverkning
Totalt
ELCERTIFIKAT
Inneliggande lager av tilldelade elcertifikat redovisas till noll. Inga tilldelade elcertifikat har sålts på termin för framtida leverans. Resterande lager av tilldelade
elcertifikat hade på balansdagen ett marknadsvärde på 238 MSEK (195).
Anskaffade elcertifikat värderas enligt lägsta värdets princip till anskaffningsvärdet.
UTSLÄPPSRÄTTER
Värdet av utsläppsrätter som inte bedöms behövas för att täcka gjorda utsläpp
redovisas till noll och hade på balansdagen ett marknadsvärde på 40 MSEK (11).
Inga utsläppsrätter har sålts på termin för framtida leverans.
Rörelsefordringar hos koncernföretag,
­Moderföretaget
Anskaffningsvärde
Vid årets början
Tillkommande poster
Avgående poster
Redovisat värde vid periodens slut
1 213
769
—
444
–339
—
874
1 213
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
75
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 29 | K
ortfristiga rörelsefordringar Not 30 | L
ikvida medel
Koncernen
Kortfristiga fordringar
hos koncern­företag
Förskott till leverantör
Kundfordringar
Moderföretaget
2014
2013
2014
2013
—
—
874
1 213
—
0
—
—
2 229
2 044
653
242
Derivat
14
8
—
—
Kundkontrakt
—
2
—
—
Upparbetad men inte
fakturerad intäkt
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
Totalt
15
13
15
13
831
627
456
275
93
115
48
41
3 182
2 809
2 046
1 784
Koncernen
Kassa och banktillgodohavanden
Kortfristiga placeringar,
jämställda med likvida medel
Likvida medelenligt
kassaflödesanalys
2013
2014
2013
359
373
120
99
—
569
—
569
359
942
120
668
Not 31 | E
get kapital
Koncernen
2014
Kundfordringar redovisas efter avdrag för befarade och konstaterade kredit­
förluster. Värdering görs till belopp varmed kundfordringar beräknas inflyta.
Kundfordringar i utländsk valuta värderas till balansdagskurs. Värdet av
osäkra fordringar beräknas efter individuell bedömning.
I Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter för moderföretaget ingår
förutbetalda hyreskostnader 2 MSEK (2), förutbetalda försäkringspremier 6
MSEK (4), upplupna ränteintäkter 5 MSEK (5), upplupna intäkter 12 MSEK (3)
och övriga förutbetalda kostnader 23 MSEK (27).
KUNDKREDITRISK
Koncernens kredithantering syftar till att begränsa risken att koncernens kunder
inte uppfyller sina åtaganden. Kreditriskexponeringen bevakas och rapporteras
kontinuerligt genom åldersanalyser och individuell analys av kunder. Där så
är erforderligt och möjligt begränsas risken för kreditförluster genom kreditförsäkring och i övrigt krävs olika former av säkerhet för kunder med låg
kreditvärdighet. På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration
för kreditexponering.
Koncernen
Kundfordringar
Kundfordringar brutto
Avsättning för osäkra
­fordringar
Totalt
Analys av kreditriskexponeringen i kundfordringar
Kundfordringar som varken
är förfallna eller nedskrivna
Moderföretaget
2014
2013
2014
2013
2 238
2 056
654
243
–9
–12
–1
–1
2 229
2 044
653
242
Koncernen
Moderföretaget
2014
2013
2014
2013
1 852
1 682
552
231
10
Kundfordringar som är förfallna
348
261
85
30–90 dagar
< 30 dagar
28
64
21
1
90–180 dagar
6
4
1
1
>180 dagar
Total exponering för kreditrisk
Kundfordringar som
är nedskrivna
Kundfordringar
4
45
–5
0
2 238
2 056
654
243
–9
–12
–1
–1
2 229
2 044
653
242
Koncernen
Avsättning för osäkra fordringar
Vid årets början
Konstaterade förluster
Reservering för befarade
förluster
Återföring av reservering
för förluster
Redovisat värde vid årets slut
76
Moderföretaget
2014
2013
2014
2013
–12
–24
–1
–5
6
6
0
3
–6
–4
0
0
3
10
0
1
–9
–12
–1
–1
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
Moderföretaget
2014
Moderföretaget
2013
2014
2013
Inbetalt insatskapital
1 198
1 127
1 198
1 127
Emitterat insatskapital
1 631
1 675
1 631
1 675
Förlagsinsatser
Övrigt eget kapital
Totalt
—
—
130
130
7 695
6 693
2 477
1 777
10 524
9 495
5 436
4 709
Enligt styrelsens policy är koncernens finansiella målsättning att ha en god
finansiell ställning som bidrar till att bibehålla medlemmars, kreditgivares och
marknadens förtroende samt utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten samtidigt som den långsiktiga avkastningen är tillfredsställande.
Med hänsyn till konjunkturmässiga risker som koncernens affärsområden är
utsatta för har målet för lägsta nivå på koncernens soliditet satts till 50 procent.
Lönsamhetsmålet är en avkastning på sysselsatt kapital på minst 10 procent
över en konjunkturcykel.
Enligt Södras utdelningspolicy ska den samlade vinstdelningen, utdelning i
form av ränta på insatskapital och virkesleveranserna under året samt insats­
emissioner, tillsammans vara minst 40 procent av resultatet före skatt under en
konjunkturcykel. Utdelningen ska premiera såväl årets virkesleveranser som
det riskkapital, i form av insatskapital, som medlemmen bidrar med. Lång­
siktigt eftersträvas en avvägning mellan avkastning på virkesleveranser och
insatskapital.
Södra har två kreditavtal i form av klubbavtal, som ger Södra möjlighet att
under en period på drygt fyra år låna upp till 210 MEUR respektive 2 000
MSEK. Till låneavtalen hör två villkor (Covenants) dels definierat som Södras
soliditet och dels som skuldsättningsgrad där långivarna har rätt att omförhandla lånelöftet om Södras soliditet är lägre än 40 procent eller om skuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) överstiger 0,7 gånger.
ÅTERBETALNINGAR
Insatsåterbetalning 2015 till medlemmar som avgått per 31 december 2014
uppgår till 50 MSEK (61).
FÖRLAGSINSATSER
Under 2015 förväntas 0 MSEK av förlagsinsatserna att återbetalas.
Förlagsinsatser
2004: Till Södrakoncernens Pensionsstiftelse år 2003
2004: Till Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning,
Utveckling och Utbildning
Totalt
Se även Rapport över förändring i eget kapital.
2014
2013
100
100
30
30
130
130
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 32 | O
beskattade reserver
Moderföretaget
2014
2013
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
– byggnader
– maskiner och inventarier
Periodiseringsfond beskattningsår 2014
Totalt
49
—
784
19
36
—
869
19
Uppskjuten skatt i ovanstående obeskattade reserver uppgår till 191 MSEK (4)
vilken inte redovisas i moderföretagets balansräkning. Ackumulerade avskrivningar utöver plan byggnader avser i sin helhet övertagna vid fusion.
Not 33 | R
äntebärande skulder hos koncernföretag
Förfallotidpunkt
Inom 1 år
Moderföretaget
Koncernkonto – skulder
Skulder till koncernföretag
Totalt
1–5 år
Mer än 5 år
2014
2013
2014
2013
2014
477
390
—
—
—
—
—
—
477
390
—
—
Totalt
2013
2014
2013
—
—
477
390
9
31
9
31
9
31
486
421
2013
2014
Not 34 | Räntebärande skulder
Förfallotidpunkt
Inom 1 år
Koncernen
Förlagsinsatser
Lån från medlemmar*
Övriga skulder
Totalt
2014
1–5 år
2013
2014
Mer än 5 år
2013
2014
Totalt
2013
—
—
130
130
—
—
130
130
2 051
2 002
204
204
31
22
2 286
2 228
5
37
—
—
—
—
5
37
2 056
2 039
334
334
31
22
2 421
2 395
2013
2014
Förfallotidpunkt
Inom 1 år
Moderföretaget
2014
2013
1–5 år
2014
Mer än 5 år
2013
2014
Totalt
2013
Lån från medlemmar*
2 051
2 002
204
204
31
22
2 286
2 228
Totalt
2 051
2 002
204
204
31
22
2 286
2 228
* Förfaller på anmodan. Historisk statistik tyder på att de över en konjunkturcykel är långfristiga.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
77
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 35 | P
ensioner
Avkastning förvaltningstillgångar
Koncernen
De flesta tjänstemän i Sverige och i det närmaste samtliga anställda i Tyskland
omfattas av förmånsbestämda pensionsplaner. Avecklingen av massabruken i
Norge innebär att det endast återstår marginella förmånsbestämda förpliktelser i Norge. De flesta övriga medarbetare omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension och för vissa
kategorier sjuk- och familjepension.
FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER
De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna tryggas främst genom en pensionsstiftelse med från Södra avskilda tillgångar men också genom avsättningar
i Rapport över finansiell ställning. Södrakoncernens Pensionsstiftelse år 2003
tryggar merparten av moderföretagets och övriga koncernens svenska åtaganden. I förvaltningstillgångarna ingår förlagsbevis som är utfärdade av Södra
med ett nominellt värde 100 MSEK (100). Pensions­åtagandena ­i Sverige är
dessutom kreditförsäkrade hos PRI Pensionsgaranti.
ITP1-planen i Sverige är en avgiftsbestämd plan. Södras Pensionsplan ITP1
har varit en variant där anställda har kunnat välja Södra som förvaltare. Södra
har i sådant fall lämnat en garanti gällande värdesäkring. Denna ITP1-plan i
egen regi har redovisats som en förmånsbestämd plan. ITP1-planen i egen regi
har avvecklats och kommer att vara helt reglerad våren 2015. Möjligheten att
välja Södra som förvaltare finns inte längre kvar. De medel som har förvaltats
av Södra utbetalas via Collectum till försäkringsföretag enligt den anställdes
val eller till ickevalsalternativet för ITP1. De medel som kvarstår i Södra för
utbetalning under våren 2015 redovisas som kortfristig skuld. Avvecklingen av
ITP1 i egen regi redovisas i nedanstående tabeller under rubriken Regleringar
och reduceringar.
ITP 2-planen i Sverige som utgör den absoluta majoriteten av redovisade
förmånsbestämda planer är en förmånsbestämd plan vars förmån styrs av den
anställdes slutlön. ITP2 är den pensionsplan som tillämpas för tjänstemän födda
1978 eller tidigare. Ålderspensionen är 10 procent av lön under 7,5 inkomstbasbelopp, 65 procent mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp och 32,5 procent mellan
20 och 30 inkomstbasbelopp.
Avkastningskravet i stiftelsen ligger på 3,7 procent realt och detta ska
matcha skuldutvecklingen.
AVGIFTSBESTÄMDA PENSIONSPLANER
För de avgiftsbestämda pensionsförpliktelserna betalas försäkrings­premier.
Storleken på premien baseras på lönen.
Totala kostnaden för Södras pensionsförpliktelser framgår nedan.
Pensionskostnad
Koncernen
2013
2014
2013
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser
1 207
1 115
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
–942
–859
265
256
Åtaganden och förvaltningstillgångar för de
­förmånsbaserade planerna
Koncernen
Förmånsbestämda planer och värdet av
­förvaltningstillgångar
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser
27
84
292
340
Avsättningar för pensioner
292
340
Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning
för koncernen (förpliktelse +, tillgång –)
292
340
275
315
Nettoförpliktelser före justeringar
Nettobeloppet redovisas i Rapport över finansiell
ställning för koncernen under rubriken:
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder:
Sverige
Norge
0
1
Tyskland
17
24
Schweiz
0
0
Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning
för koncernen
292
340
Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning
för koncernen
2014
2013
340
580
Nettoskuld i Rapport över finansiell ställning
för koncernen vid periodens början
Reduceringar och regleringar
26
41
Ränteintäkt på förvaltningstillgångar
–32
–27
Regleringar och reduceringar
–20
–81
25
–41
Kostnad avgiftsbestämda planer
101
81
Löneskatt och avkastningsskatt
30
15
Total kostnad för ersättningar
efter avslutad anställning
156
55
41
10
14
156
55
Räntekostnaden avräknad på avkastning av förvaltningstillgångar ingår under
rubriken Finansnetto. Övriga kostnader för pensioner redovisas som Personalkostnader.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
—
–13
35
–126
—
–3
292
340
Nuvärdet av förpliktelsen för förmånsbestämda planer
Koncernen
2014
2013
Vid årets början
1 199
1 517
Nettoskuld i Rapport över finansiell ställning
för koncernen vid periodens slut
Kostnader för tjänstgöring
Utbetalda ersättningar
35
26
–55
–57
Räntekostnad
42
41
Aktuariella vinster och förluster*
86
–60
–74
–257
Valutakursdifferenser
146
–41
–57
1
Regleringar och reduceringar
Kostnaden redovisas i följande rader
ingående i årets resultat:
45
–55
–74
Valutakursdifferens
35
78
66
Tillskjutna medel från arbetsgivaren
42
Kostnad redovisad i årets resultat
51
Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under
perioden
Utbetalning av ersättningar
Räntekostnad
Finansnetto
93
–27
Nettokostnad redovisad i årets resultat
Kostnad för pensioner intjänade under året
Personalkostnad
83
–32
Ränteintäkt på förvaltningstillgångar
Aktuariella vinster och förluster redovisade
i Övrigt totalresultat
2014
2013
Kostnad förmånsbestämda planer
Förmånsbestämda planer
Kostnad förmånsbestämda planer
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar
2014
Redovisat värde vid periodens slut
1
–11
1 234
1 199
* varav förändring av demografiska antaganden 0 MSEK (0), finansiella 90 MSEK (–40),
erfarenhetsbaserat –9 MSEK (5) och särskild löneskatt 5 MSEK (–25).
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Koncernen
Vid årets början
2014
2013
859
937
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna
32
27
Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning
51
66
0
–163
Regleringar och reduceringar
Valutakursdifferenser
Redovisat värde vid periodens slut
—
–8
942
859
Känslighetsanalysen utförs genom att ett aktuariellt antagande ändras medan
övriga antaganden hålls oförändrade. Detta är en förenklad metod då övriga
aktuariella antaganden vanligtvis är korrelerade. Metoden visar pensionsförpliktelsens känslighet för förändringen av ett enskilt antagande. Durationen är
25 år. De förväntade pensionsutbetalningarna under nästföljande år uppgår till
54 MSEK.
Kostnad avseende pensioner
Moderföretaget
Aktierelaterade värdepapper
Hedgefonder och obligationer
Övriga räntebärande värdepapper*
Fastigheter
Övriga tillgångar
Redovisat värde vid periodens slut
2014
2013
438
372
31
31
452
432
19
19
2
5
942
859
* Varav förlagsbevis utfärdade av Södra Skogsägarna ekonomisk förening 100 MSEK (100).
Koncernen
Kostnad för intjänande av pensioner
15
1
Utbetalda pensioner
23
22
–35
–39
3
–16
28
Verklig avkastning på särskilt avskilda tillgångar
Kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter
Pensionering genom försäkring
Försäkringspremier eller motsvarande
47
Särskild löneskatt
12
3
Redovisad nettokostnad hänförlig till pensioner
62
15
2014
2013
Avsättningar för pensioner
Moderföretaget
AKTUARIELLA ANTAGANDEN
Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkningar
(vägda genomsnittsvärden).
Kapitalvärde av pensionsåtaganden*
485
406
–461
–363
24
43
–24
–26
0
17
* Varav PRI-pensioner ITP2
386
296
* Kreditförsäkrade via PRI Pensionsgaranti
461
381
Avgår förvaltningstillgångar i pensionsstiftelse
Summa
2014
2013
Diskonteringsränta, %
3,0
3,8
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, %
3,0
3,8
Framtida löneökningar, %
2,5
2,8
Framtida ökningar av pensioner, %
1,5
1,8
Personalomsättning, %
5,0
5,0
Antaganden beträffande livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenhet
från dödlighetsundersökningar i varje land, och sätts i samråd med aktuariell
expertis.
För de svenska pensionsplanerna tillämpas PRI Pensionsgarantis livslängdsantagande från 2011.
Pensionsåtaganden tryggade via kapitalförsäkringar
som är redovisade under finansiella tillgångar
Netto
I de fall förvaltningstillgångarna överstiger pensionsskulden redovisas inte det
överskjutande beloppet. Per 2014 uppgår det ej redovisade överskottet i pensionsstiftelsen till 21 MSEK.
Förändringar av nettoskulden
Moderföretaget
Vid årets början
Aktiva
Sjukpensionärer
2014
2013
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
219
531
307
748
4
7
9
10
Fribrevshavare
259
502
247
510
Pensionärer
280
1 075
274
1 164
Summa
762
2 115
837
2 432
Totalt antal utfästelser som
ingår i förpliktelsen
2 877
3 269
Ovanstående tabell över personkategori omfattar endast den svenska skulden, vilken utgör
94 procent av redovisad pensionsskuld.
Känslighetsanalys av pensionsförpliktelsen
Antagande
Diskonteringsränta
Förändring
I resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering
i egen regi exklusive skatter
Pensionsutbetalning
Redovisat värde vid periodens slut
Förvaltningstillgångarnas
verkliga värde
Moderföretaget
Hedgefonder och obligationer
Skuldförändring
MSEK
–/+ 0,5%
+23/–21
–/+ 0,25%
–4/+5
Inflation
–/+ 0,25%
–8/+7
–/+ 1 år
–10/+10
2014
2013
17
57
30
–18
–23
–22
24
17
Förväntade pensionsutbetalningar under 2015 beräknas till 26 MSEK (22).
Aktierelaterade värdepapper
Löneökning
Livslängd
2013
Pensionering i egen regi
Förvaltningstillgångarnas
verkliga värde
Koncernen
Pensionsskuld nedbruten per
personkategori
2014
Övriga räntebärande värdepapper*
Fastigheter
2014
2013
224
157
16
13
231
183
10
8
1
2
Förvaltningstillgångarnas värde
482
363
Överskjutande värde
–21
—
Redovisat värde vid periodens slut
461
363
Övriga tillgångar
* Varav förlagsbevis utfärdade av Södra Skogsägarna ekonomisk förening 100 MSEK (100).
Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser
Moderföretaget
ITP-planen enligt PRI-grunder
Diskonteringsränta, %
2014
2013
3,8
3,8
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
79
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 36 | A
vsättningar
Koncernen 2014
Omstruktureringsreserv
Övriga
avsättningar
Totalt
Vid årets början
396
99
495
—
139
139
–137
–35
–172
Avsättningar som gjorts under perioden
Belopp som tagits i anspråk under året
Omräkningsdifferens
–7
0
–7
252
203
455
50
203
253
Omstruktureringsreserv
Övriga
avsättningar
Redovisat värde vid årets slut
varav långfristiga avsättningar
Koncernen 2013
Vid årets början
Totalt
—
102
102
396
—
396
Belopp som tagits i anspråk under året
—
–2
–2
Omräkningsdifferens
—
–1
–1
Redovisat värde vid årets slut
396
99
495
varav långfristiga avsättningar
296
99
395
Övriga
avsättningar
Totalt
Vid årets början
81
81
Belopp som tagits i anspråk under året
–1
–1
Redovisat värde vid årets slut
80
80
varav långfristiga avsättningar
80
80
Avsättningar som gjorts under perioden
OMSTRUKTURERINGSRESERV
Kvarstående avsättning för 2013 års avvecklingskostnader avseende Södra Cell
Tofte avser främst miljö-, sanering- och återställningskostnader.
ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR
Avsättning för framtida miljösaneringsåtgärder har gjorts med belopp som
anses skäligt baserat på tillgänglig information.
Med Södras omfattande affärsverksamhet är det ofrånkomligt att vissa tvister
uppstår. I bokslutet har gjorts reserveringar med belopp som bedöms skäliga.
Avsättning för garanti- och reklamationsåtaganden har gjorts med belopp
som erfarenhetsmässigt bedöms skäligt.
Moderföretaget 2014
Vid årets början
Avsättningar som gjorts under perioden
Övriga
avsättningar
ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR
Ovan beskrivna Övriga avsättningar avser även moderföretaget.
Totalt
80
80
126
126
Belopp som tagits i anspråk under året
–33
–33
Redovisat värde vid årets slut
173
173
varav långfristiga avsättningar
173
173
Not 37 | L
ångfristiga rörelseskulder
Koncernen
Moderföretaget 2013
Not 38 | K
ortfristiga rörelseskulder
och avsättningar
2014
2013
Ej räntebärande långfristiga skulder
5
7
Koncernen
Totalt
5
7
2014
Kortfristiga skulder hos
koncernföretag
Moderföretaget
2013
2014
2013
—
—
54
488
1 604
1 372
1 133
925
Derivat
—
3
—
—
Kundkontrakt
14
0
—
—
Leverantörsskulder
Förskott från kunder
1
0
—
—
18
19
—
11
Övriga rörelseskulder
256
204
80
32
Avsättning för omstrukturering
202
100
—
—
Mervärdesskatteskuld
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Totalt
549
759
287
123
2 644
2 457
1 554
1 579
Kundkontrakt avser fastpriskontrakt med kunder som är knutna till finansiella
instrument.
80
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 39 | K
oncernföretag
Redovisat värde
Specifikation av moderföretagets innehav av
aktier och andelar i koncernföretag
Org. nr
Säte
Antal
Andel, %
2014
2013
1 052
1 052
223
Rörelsedrivande
Södra Cell AB
Södra Cell Tofte AS
Södra Tofte AS
556072-7348
Växjö
50 000
100
981 998 413
Norge
1 000 000
100
914 134 994
Norge
100
100 556255-3106
Växjö
2 500
100
Södra AG
268012
Schweiz
50
100
Södra Cell UK Ltd
789930
Storbritannien
1 999
100
Södra Cell Italia SRL
3298250154
Italien
20
100
Södra Cell AS
921 507 828
Norge
50
100
69203946400031
Frankrike
2 500
100
164312351
Tyskland
50
100
Södra Cell International AB
Södra Cell SAS
Södra Cell GmbH
Södra Interiör AB
556095-2417
Växjö
2 220
100
—
Aktiebolaget Berg & Berg
556528-7181
Ronneby
213 332
100
35
Aktiebolaget Nordingrå Trä
556159-6395
Växjö
10 000
100
2
971 646 799
Norge
20 000
100
112
Södra Interiör AS
Södra Interiör A/S
73496314
Danmark
2
100
21
302603523
Litauen
50 362
100
13
Södra Timber AB
556004-5998
Växjö
1 000
100
—
Södra Timber AS
987 827 106
Norge
4 500
100
0
318
UAB SIWood
Södra Trivselhus HoldingAB
556552-6810
Korsberga
5 000
100
Trivselhus AB
556402-2977
Korsberga
12 000
100
Trivselhus Norge AS
Tomtbolaget THV Aktiebolag
995 326 485
Norge
5 000
100
556536-7520
Korsberga
5 000
100
398
318
Södra Skogsägarna Leasing AB
556280-1943
Växjö
5 000
100
61
61
Södra Skogsägarna Försäkring AB
516406-0054
Växjö
10 000
100
45
45
Södra Skogsplantor AB
556476-3539
Växjö
6 500
100
—
1
Södra Skogsenergi AB
556091-8764
Växjö
20 000
100
2
2
Mönsterås Hamn AB
556084-8037
Växjö
100
100
—
0
10329729
Estland
200
50
—
0
231
Södra Eesti AS
10944021
Estland
400
100
231
Sodra Latvia SIA
Södra Metsad OÜ
40003490902
Lettland
7 500
50
—
0
Sodra Mezs SIA
50003871841
Lettland
310 000
100
181
181
Södra Medlemsel AB
556070-5724
Växjö
50 000
100
6
6
Södra Skog AS
994 457 012
Norge
100
100
­—
6
Södra Vind AB
556765-5716
Växjö
1 000
100
55
55
Ej rörelsedrivande
Totalt
8
8
2 142
2 587
Södra Timber AB, Södra Interiör AB, Södra Skogsplantor AB, Mönsterås Hamn AB och Föllinge Golv AB har under året fusionerat med Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Södra Eesti AS, Sodra Lativa SIA och Södra Skog AS har avyttrats. Värdet på aktierna i Södra Interiör A/S har skrivits ner med 74 MSEK och Södra
Timber AS har skrivits ner med 55 MSEK. Södra Cell AB har förvärvat Södra Tofte AS.
Aktier och andelar i koncernföretag
Moderföretaget
2014
2013
2 587
2 637
–310
—
Not 40 | S
tällda säkerheter
Anskaffningsvärde
Vid årets början
Fusion
Avyttringar
Nedskrivning
Redovisat värde vid periodens slut
–6
–5
–129
–45
2 142
2 587
Koncernen
2014
Moderföretaget
2013
2014
2013
I form av ställda säkerheter för
egna skulder och avsättningar
Fastighetsinteckningar
7
7
7
—
Företagsinteckningar
5
5
5
—
32
43
32
43
8
8
—
—
Övriga ställda panter
och säkerheter
Massaprisderivat
Företagsinteckningar
Finansiella anläggnings­
tillgångar*
29
33
24
27
Totalt
81
96
68
70
* Kapitalförsäkringar.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
81
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 41 | E
ventualförpliktelser
Koncernen
2014
Borgensansvar för pensioner
i koncernföretag
Moderföretaget
2013
2014
2013
537
—
—
424
Övriga ansvarsförbindelser
115
128
106
102
Totalt
115
128
530
639
KONCERNEN
ÅTERSTÄLLNINGSFÖRPLIKTELSER
En framtida nedläggning av del eller delar av verksamheten kan innebära krav
på sanering eller annat återställningsarbete. Detta bedöms ligga långt fram
i tiden och eventuella utgifter är inte praktiskt möjliga att beräkna. Någon
avsättning för utgifter görs inte.
Avsättning för framtida miljösaneringsåtgärder har gjorts med belopp som
anses skäligt baserat på tillgänglig information. Framtida saneringsåtgärder är
beroende av flera okända variabler och därför svåra att uppskatta. Det kan därför inte uteslutas att koncernen i framtiden belastas med ytterligare kostnader
för dessa åtgärder.
ÅTERSTÄLLNINGSKOSTNAD
Framtida kostnader för återställningsarbete avseende färdigbrutna torvtäkter
reserveras löpande i takt med substansutvinning på respektive täkt. Reserverade kostnader redovisas som avsättningar.
TVISTER
Inom ramen för Södras verksamhet uppstår löpande meningsskiljaktig­heter
mellan företag inom Södrakoncernen och olika motparter avseende ersättningsstorlekar, uppnådda resultat, ansvarsförhållanden med mera. De flesta
meningsskiljaktigheter löses på affärsmässiga grunder medan vissa sakförhållanden blir föremål för skiljeförfarande eller domstolsprocess. I bokslutet har
reserverats belopp som bedöms skäliga.
MODERFÖRETAGET
Ovan beskrivna eventualförpliktelser avseende Återställningskostnad, Tvister
och Kapitaltäckningsgaranti avser även moderföretaget.
Not 42 | R
apport över kassaflöden
Koncernen
2014
Moderföretaget
2013
2014
2013
Finansiella poster
Under året erhållna räntor
16
17
26
52
Under året erlagda räntor
–51
–72
–49
–62
–35
–55
–23
–10
—
4
10
77
Under året erhållen utdelning
Realisationsvinster
Realisationsförluster
52
146
20
96
–30
–60
–8
–30
—
—
511
314
Moderföretaget
Ej likvidreglerade koncernbidrag
82
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
Not 43 | V
iktiga bedömningar
och antaganden
Upprättandet av finansiella rapporter och tillämpningen av olika redovisningsstandarder baseras på företagsledningens bedömningar och antaganden om
framtiden. Dessa bedömningar och antaganden baseras på historisk erfarenhet
och förväntningar om framtida händelser som bedöms vara rimliga under
rådande omständigheter. Dessa bedömningar och antaganden utgör grunden
för de redovisade värden på tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som
inte kan fastställas genom annan information. Om andra förutsättningar uppstår, eller om andra antaganden görs, kan verkliga utfall komma att avvika från
redovisade värden. De viktigaste områdena där sådana bedömningar och antaganden har störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder kommenteras nedan.
VÄRDERING AV BIOLOGISKA TILLGÅNGAR
Södra har värderat de biologiska tillgångarna, det vill säga rotstående skog, till
nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Kassaflödena har beräknats för
en bedömd avverkningscykel på 80 år för skogstillgångar i Sverige, 71 år för
Lettland och 70 år för Estland. Kassaflödena baseras på Södras avverknings­
volymer enligt aktuella avverkningsplaner och relevanta antaganden om framtida tillväxt. Framtida pris- och kostnadsutveckling har bedömts. Kostnader för
återplantering har beaktats och avsättning till miljö­hänsyn har gjorts. Beräknade kassaflöden har diskonterats till nuvärde. I not 20 Biologiska tillgångar
redogörs för känsligheten i värderingen av förändringar av dessa uppskattningar samt för vilka antaganden som tillämpats.
PENSIONER
Värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbestämda pensionsplaner baseras
på aktuariella beräkningar med antaganden om diskonteringsränta, framtida
löneökning, inflation samt demografiska förhållanden. Dessa antaganden uppdateras normalt årsvis. Förändringar i dessa antaganden påverkar den redovisade pensionsskuldens storlek och redovisat eget kapital i koncernen. För
vidare information se not 35 Pensioner.
NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV IMMATERIELLA
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Ledningen prövar minst årligen det bokförda värdet på tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder. I Södras balansräkning för året avser detta goodwill och varumärke. Dessa nedskrivningstester för respektive tillgång sker
genom att ett beräknat återvinningsvärde för den kassagenererande enheten
som tillgången tillhör ställs mot bokfört värde. Vid beräkningen av kassagenererande enheters återvinningsvärde har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattning av parametrar gjorts. Ändring av dessa antaganden
och uppskattningar skulle kunna ha effekt på tillgångarnas redovisade värden.
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar är av sin natur beroende av uppskattningar och bedömningar för
om kriterierna för redovisning är uppfyllda, samt uppskattningar av utfallet
och storleken på den potentiella kostnaden. Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, och
beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om revideringar krävs på grund
av att det verkliga utfallet avviker från gjorda antaganden och uppskattningar
kan detta komma att påverka koncernens finansiella ställning och resultat.
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 44 | Investeringsåtaganden
KONCERNEN
Under 2014 har koncernen slutit avtal om framtida förvärv av materiella
anläggningstillgångar för 4 374 MSEK (827).
MODERFÖRETAGET
Under 2014 har moderföretaget slutit avtal om framtida förvärv av materiella
anläggningstillgångar för 13 MSEK (7).
Not 45 | F
inansiella instrument
VERKLIGT VÄRDE OCH REDOVISAT VÄRDE I RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING:
Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt
värde via resultatet
Koncernen 2014
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
Säkring av
verkligt värde
Låneoch kundfordringar
Övriga
skulder
Summa
redovisat värde
Verkligt värde
Finansiella
tillgångar
värderade enligt
fair value option
Finansiella placeringar
Övriga aktier och andelar
19
—
—
—
—
19
19
19
—
—
—
—
19
19
Kundfordringar
—
—
—
2 229
—
2 229
2 229
Derivat, kortfristiga
—
—
14
—
—
14
14
—
—
14
2 229
—
2 243
2 243
Rörelsefordringar
Kortfristiga placeringar
—
1 023
—
—
—
1 023
1 023
Likvida medel
359
—
—
—
—
359
359
Summa tillgångar,
finansiella instrument
378
1 023
14
2 229
—
3 644
3 644
Övriga tillgångar,
ej finansiella instrument
13 585
Summa tillgångar
17 229
Långfristiga skulder
Förlagsinsatser
—
—
—
—
130
130
138
Betalningsplan
—
—
—
—
235
235
239
—
—
—
—
365
365
377
Betalningsplan
—
—
—
—
335
335
341
Skogslån
—
—
—
—
31
31
32
Medlemskonto
—
—
—
—
1 682
1 682
1 704
3
Kortfristiga skulder
Likvidkonto
—
—
—
—
3
3
Övriga skulder, kortfristiga
—
—
—
—
5
5
6
—
—
—
—
2 056
2 056
2 086
Leverantörsskulder
—
—
—
—
1 604
1 604
1 604
LTFP*, kortfristiga
—
—
14
—
—
14
14
—
—
14
—
1 604
1 618
1 618
—
—
14
—
4 026
4 039
4 081
Kortfristiga rörelseskulder
Summa skulder, finansiella
instrument
Övriga skulder, ej finansiella
instrument
2 666
Summa skulder
6 705
* Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
83
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
forts. not 45
Finansiella tillgångar
Finansiella
värderade till verkligt tillgångar som
värde via resultatet
kan säljas
Koncernen 2013
Kassa­
flödes­säkring
Säkring av
verkligt
värde
Finansiella
tillgångar Innehav för
värderade enligt
handels­
fair value option
ändamål
Finansiella
skulder
värderade till
verkligt värde
via resultatet
Låneoch kundfordringar
Övriga
skulder
Summa
redovisat Verkligt
värde
värde
Innehav för
handels­­
ändamål
Finansiella placeringar
Övriga aktier och andelar
17
—
—
—
—
—
—
—
17
17
17
—
—
—
—
—
—
—
17
17
2 044
Rörelsefordringar
Kundfordringar
—
—
—
—
—
—
2 044
—
2 044
Derivat, kortfristiga
—
1
—
7
0
—
—
—
8
8
LTFP *, kortfristiga
—
—
—
—
2
—
—
—
2
2
—
1
—
7
2
—
2 044
—
2 054
2 054
Kortfristiga placeringar
Likvida medel
Summa tillgångar, finansiella
instrument
63
—
343
—
—
—
—
—
406
406
942
—
—
—
—
—
—
—
942
942
1 022
1
343
7
2
—
2 044
—
3 419
3 419
Övriga tillgångar, ej
finansiella instrument
12 579
Summa tillgångar
15 998
Långfristiga skulder
Förlagsinsatser
—
—
—
—
—
—
—
130
130
Övriga skulder, långfristiga
—
—
—
—
—
—
—
0
0
137
0
Betalningsplan
—
—
—
—
—
—
—
226
226
232
—
—
—
—
—
—
—
356
356
369
307
Kortfristiga skulder
Betalningsplan
—
—
—
—
—
—
—
300
300
Skogslån
—
—
—
—
—
—
—
31
31
32
Medlemskonto
—
—
—
—
—
—
—
1 662
1 662
1 689
Likvidkonto
—
—
—
—
—
—
—
9
9
9
Övriga skulder, kortfristiga
—
—
—
—
—
—
—
37
37
37
—
—
—
—
—
—
—
2 039
2 039
2 073
1 372
Kortfristiga rörelseskulder
Leverantörsskulder
—
—
—
—
—
—
—
1 372
1 372
Derivat, kortfristiga
—
—
—
—
2
1
—
—
3
3
LTFP*, kortfristiga
—
—
—
—
0
—
—
—
0
0
—
—
—
—
2
1
—
1 372
1 375
1 375
—
—
—
—
2
1
—
3 767
3 770
3 817
Summa skulder, finansiella
instrument
Övriga skulder, ej finansiella
instrument
2 733
Summa skulder
6 503
* Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument.
Övriga aktier och andelar består av aktier och andelar i utomstående företag.
Som kortfristiga placeringar redovisas räntebärande placeringar med en
löptid överstigande tre månader från anskaffningstidpunkten, aktieindex­
obligationer, aktieindexcertifikat och aktier i börsnoterade bolag.
Likvida medel består av banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar
med en löptid om maximalt tre månader från anskaffningstidpunkten med
obetydlig risk för värdefluktuation och obetydlig ränterisk.
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts
för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrumenten som redovisas
i tabellen ovan:
AKTIER OCH ANDELAR SAMT KORTFRISTIGA PLACERINGAR
För noterade värdepapper bestäms verkligt värde med utgångspunkt i tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid
anskaffningstillfället. Potentiella transaktionskostnader be­a ktas inte heller vid
avyttring av en tillgång.
För onoterade aktier som värderas till anskaffningsvärde, eftersom ett tillförlitligt marknadsvärde inte kunnat fastställas, används redovisat värde som
indikator på verkligt värde i ovanstående tabell.
DERIVAT
För valutaderivat och elprisderivat bestäms verkligt värde med utgångspunkt i
noterade kurser om sådana finns tillgängliga. Om sådana inte finns tillgängliga
beräknas verkligt värde genom diskontering av skillnaden mellan avtalad termins­
kurs och den terminskurs som kan tecknas på balans­dagen för återstående
kontraktsperiod. Diskontering görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer.
Verkligt värde på massaprisderivat, oljeprisderivat och trävaruprisderivat
baseras på förmedlande kreditinstituts värdering, vars rimlighet prövas genom
diskontering av beräknade framtida kassaflöden och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. Kassa­flödena baseras på
företagsledningens bästa bedömning.
KUNDFORDRINGAR OCH LEVERANTÖRSSKULDER
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på
mindre än sex månader anses redovisat värde reflektera verkligt värde.
ÖVRIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER
Verkligt värde för övriga finansiella tillgångar och skulder beräknas baserat
på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell
marknadsränta på balansdagen.
RÄNTESATSER SOM ANVÄNDS FÖR ATT FASTSTÄLLA VERKLIGT VÄRDE
Diskontering har gjorts utifrån aktuell statslåneränta plus relevant räntespread.
84
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts
för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i rapporten över
finansiell ställning. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån tre
nivåer.
Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.
Nivå 2: Utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte
inkluderas i nivå 1.
Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
Koncernen 2014
Koncernen 2013
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Övriga aktier och andelar
—
—
19
19
Derivat, kortfristiga
—
—
14
14
Kortfristiga placeringar
—
1 023
—
1 023
Likvida medel
359
—
—
359
Summa tillgångar
359
1 023
33
1 415
LTFP*, kortfristiga
—
—
14
14
Summa skulder
—
—
14
14
* Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument.
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Övriga aktier och andelar
—
—
17
17
Derivat, kortfristiga
—
8
0
8
LTFP*, kortfristiga
—
—
2
2
406
Kortfristiga placeringar
—
406
—
Likvida medel
373
569
­—
942
Summa tillgångar
373
983
19
1 375
Derivat, kortfristiga
—
1
2
3
LTFP*, kortfristiga
—
—
0
0
Summa skulder
—
1
2
3
I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för finansiella instrument som värderats till verkligt värde i rapporten över
finansiell ställning, med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke observerbara indata (nivå 3).
Tillgångar
Skulder
Koncernen 2014
Övriga aktier
och andelar
Derivat
LTFP*
Derivat
LTFP*
Vid årets början
17
0
2
2
0
—
14
0
0
14
2
—
—
—
—
Avyttrat och förfallet
—
—
–2
–2
—
Redovisat värde vid periodens slut
19
14
0
0
14
Totalt redovisade vinster och förluster:
– redovisat i årets resultat
Kapitaltillskott
* Kundkontrakt som är knutna till finansiella kontrakt.
Tillgångar
Skulder
Koncernen 2013
Övriga aktier
och andelar
Derivat
LTFP*
Derivat
LTFP*
Vid årets början
17
1
2
2
1
Totalt redovisade vinster och förluster:
– redovisat i årets resultat
—
0
2
2
0
Avyttrat och förfallet
—
–1
–2
–2
–1
Redovisat värde vid periodens slut
17
0
2
2
0
* Kundkontrakt som är knutna till finansiella kontrakt.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
85
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Not 46 | H
ändelser efter balansdagen
Inga väsentliga händelser har inträffat efter rapporteringsperiodens utgång.
Not 47 | Närstående
Moderföretaget betraktas som närstående till sina dotter- och intresse­f öretag,
vilka framgår av not 39 Koncernföretag och not 10 Andelar i intresseföretag.
Av moderföretagets totala inköp och försäljning i MSEK avser 3 procent (8)
av inköpen och 33 procent (62) av försäljningen andra företag inom koncernen.
Moderföretaget har genom styrelserepresentation i Södrakoncernens Pensionsstiftelse år 2003 och Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning en närståenderelation till dessa stiftelser. Stiftelserna har
tecknat förlagsinsatser i Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning har även förvärvat
emitterade insatser.
Koncernen
Genom sin rätt att delta i de beslut som rör moderföretagets strategier har
dess styrelseledamöter ett betydande inflytande över moder­f öretaget och är
därmed att betrakta som närstående. En ekonomisk förening har till ändamål
att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet
i vilken medlemmarna deltar. I enlighet härmed har inköp eller försäljning av
varor och tjänster under räkenskapsåret skett mellan moderföretaget och
enskilda styrelseledamöter, vilka är medlemmar i föreningen. På samma sätt
medverkar enskilda styrelse­ledamöter i finansieringen av föreningen. Dessa
transaktioner har skett i enlighet med föreningens ändamål varvid föreningens
prissättning och villkor i övrigt har tillämpats.
Inköp av
varor/tjänster
från närstående
Försäljning av varor/
tjänster till närstående
Övrigt
(ränta, utdelning)
Fordran på närstående
per 31 december
Skuld till närstående
per 31 december
Intresseföretag
2014
868
—
—
30
—
2013
717
—
—
31
—
Försäljning av varor/
tjänster till närstående
Inköp av
varor/tjänster
från närstående
Övrigt
(ränta, utdelning)
Fordran på närstående
per 31 december
Skuld till närstående
per 31 december
Moderföretaget
Dotterföretag
2014
3 681
325
5
2 381
540
2013
5 628
673
46
3 967
909
Upplysningar om löner, avtal avseende avgångsvederlag med mera för bland annat personer i ledande ställning har lämnats i not 6 Anställda, personalkostnader.
Upplysningar i övrigt avseende mellanhavanden rörande koncernföretag framgår av not 41 Eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
Not 48 | U
ppgifter om moderföretaget
Södra Skogsägarna ekonomisk förening (organisationsnummer 729500-3789) är
en svenskregistrerad ekonomisk förening med säte i Växjö. Adressen till huvudkontoret är Skogsudden, Växjö.
Koncernredovisningen för 2014 består av moderföretaget och dess dotter­
företag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även ägd andel
av intresseföretag.
Fusionerade dotterföretag
Organisationsnummer
Fusionsdag
Fusionerad nettoomsättning
Fusionerat resultat
Södra Interiör AB
Södra Timber AB
Föllinge Golv AB
Mönsterås Hamn AB
Södra
Skogsplantor AB
556095-2417
556004-5998
556202-5618
556084-8037
556476-3539
2014-03-18
2014-05-20
2014-09-10
2014-09-29
2014-09-29
161
1 739
7
0
0
1
38
–1
0
0
28
Tillgångar
Anläggningstillgångar
400
2 029
4
—
Omsättningstillgångar
264
1 445
6
5
2
Tillgångar
664
3 474
10
5
30
Skulder, avsättningar och eget kapital
Eget kapital
247
927
2
5
1
Obeskattade reserver
46
646
—
—
—
Avsättningar
10
24
—
—
—
7
—
—
—
—
Kortfristiga skulder
354
1 877
8
0
29
Skulder, avsättningar och eget kapital
664
3 474
10
5
30
Långfristiga skulder
86
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
Förslag till vinstdisposition
Styrelsen föreslår att till föreningsstämmans förfogande stående vinstmedel 1 133 607 064 SEK disponeras på följande sätt:
Till medlemmarna utdelas 6 procent på insatskapitalet, utgörande
169 736 096 SEK
Till medlemmarna utdelas 8 procent på virkesleveranserna, utgörande
Utdelningen beräknas på medlemmarnas virkesleveranser 1 januari 2014 till 31 december 2014 och beräknas på samtliga sortiment, exklusive skog som sålts på rot 323 506 067 SEK
Till medlemmarnas insatskonto överförs genom insatsemission
Insatsemissionen utgör 5 procent av innestående inbetalt insatskapital per den 31 december 2014
59 883 160 SEK
På förlagsinsatser, serie D, utdelas 7,7 procent 10 010 000 SEK
Till reservfonden avsätts I ny räkning balanseras
Föreslagna avsättningar till bundet eget kapital utgjorde 20 912 206 SEK
20 912 206 SEK
549 559 535 SEK
1 133 607 064 SEK
Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed i Sverige och ger
en rättvisande bild av koncernens och moderföretagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för moderföretaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderföretagets och koncernens verksamhet,
ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Växjö den 10 februari 2015
Christer Segerstéen ordförande
Anders Grennborg
vice ordförande
Nils-Erik Andersson
Paul Christensson
löntagarrepresentant
Ola Hildingsson
Ulf Johansson
Caroline Sundewall
Kent Almqvist
löntagarrepresentant
Karin Andersson
Dan Andersson
löntagarrepresentant
Marie Hallén
Stefan Olsson
Anders Roman
Lars Idermark
verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 13 februari 2015
Erik Åström
Åke Andersson
Auktoriserade revisorer
Göran Andersson
Mats Löfgren
Förtroendevalda revisorer
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
87
REVISIONSBERÄTTELSE
Revisionsberättelse
Till föreningsstämman i Södra Skogsägarna ekonomisk förening, org nr 729500-3789.
Rapport om årsredovisningen
och koncernredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen omfattande sidorna 6-87 i den tryckta versionen av årsredovisningen för Södra Skogsägarna ekonomisk förening för räkenskapsåret 2014.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
FÖR ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att
upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredo­
visningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild
enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits
av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som
styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller
väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på fel.
REVISORNS ANSVAR
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. För de auktoriserade revisorerna
innebär detta att de utfört revisionen enligt International Standards
on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver
att de auktoriserade revisorerna följer yrkesetiska krav samt planerar
och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen
och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncern­
redovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland
annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i års­
redovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel. Vid denna risk­bedömning beaktar revisorn
de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen
upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en
rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att
göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll.
En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten
i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen,
liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
UTTALANDEN
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december
2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet
med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december
88
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultat­
räkningen och balansräkningen för föreningen och för koncernen.
Rapport om andra krav enligt
lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande
föreningens vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Södra Skogsägarna ekonomisk förening för räkenskapsåret 2014.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande föreningens vinst, och det är styrelsen och verkställande
direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om ekonomiska föreningar
REVISORNS ANSVAR
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av föreningens vinst och om förvaltningen på grundval av
vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst har vi granskat om förslaget är
förenligt med lagen om ekonomiska föreningar.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår
revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat
väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna
bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är
ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon
styrelseledamot eller verk­ställande direktören på annat sätt har
handlat i strid med, lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisnings­
lagen eller föreningens stadgar.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
UTTALANDEN
Vi tillstyrker att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslaget
i förvaltnings­berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktörerna ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Växjö den 13 februari 2015
Erik Åström
Auktoriserad revisor
Göran Andersson
Förtroendevald revisor
Åke Andersson
Auktoriserad revisor
Mats Löfgren
Förtroendevald revisor
DEFINITIONER OCH ORDLISTA
Definitioner och ordlista
Definitioner
Ordlista
Avkastning på eget kapital
Resultat efter finansnetto med avdrag för 22 % schablonskatt
i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
Energimåttenheter
1 Terawattimme (TWh) = 1000 Gigawattimmar (GWh) = 1 000 000
Megawattimmar (MWh) = 1 000 000 000 Kilowattimmar (KWh).
Avkastning på operativt kapital
Operativt rörelseresultat i förhållande till genomsnittligt operativt
kapital.
FSC®
Forest Stewardship Council är en oberoende internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande
och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar och har utvecklat
principer för certifiering av skogsförvaltning.
Avkastning på sysselsatt kapital
Rörelseresultat i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
EBITDA
Beräknas som rörelseresultat exklusive avskrivningar och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar.
Eget kapital
Eget kapital i koncernen är lika med beskattat eget kapital ökat med
eget kapitalandelen av obeskattade reserver samt innehav utan
bestämmande inflytande. Eget kapital består av medlemsinsatser,
såväl inbetalda som emitterade samt den intjäning som skett ackumulerat under årens lopp och som inte utdelats till medlemmarna.
Nettoskuld
Utgörs av räntebärande skulder med avdrag för räntebärande
tillgångar och likvida medel.
Operativt kapital
Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med rörelseskulder och från och med 2014 även med koncernbidrag.
Operativt rörelseresultat
Rörelseresultat justerat för avskrivningar på goodwill.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.
Rörelseresultat
Resultat före finansnetto och skatt.
Skuldsättningsgrad
Nettoskuld i förhållande till eget kapital.
Soliditet
Eget kapital uttryckt i procent av balansomslutningen.
Sysselsatt kapital
Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med
rörelseskulder och nettoskatteskuld.
Utdelning
I utdelningen ingår utdelning på inbetalt insatskapital, utdelning
genom insats och utdelning på virkesleveranser.
Förlagsinsatser
En form av insatskapital som har en mellanställning mellan eget
kapital och skulder.
Grön el
I dagligt tal el som produceras av förnyelsebara källor som exempelvis
biobränsle, vind- och vattenkraft.
ha
Hektar. En yta motsvarande 10 000 kvadratmeter.
Insatskapital
Kapital som föreningens medlemmar bidrar med genom insatser.
ISO 14001
En internationell standard som används för att certifiera miljö­
ledningssystem.
ISO 50001
En internationell standard som används för att certifiera energi­
ledningssystem.
m3fub
Fastkubikmeter under bark. Avser trädstammens volym exklusive
bark och topp. Används vanligen som mått vid avverkning och handel.
m3 s
Kubikmeter stjälpt mått. Avser materialets yttre mått och används
bland annat för flis.
m3sk
Skogskubikmeter. Avser volymen av hela trädstammen ovan stubbskäret inklusive bark och topp, men exklusive grenar. Används vanligen
som mått på rotstående skog.
OHSAS 18001
En internationell standard som används för att certifiera lednings­
system för arbetsmiljö.
OTC
(Over-the-counter) Värdepappershandel som sker på andra ställen
än på erkända handelsplatser.
PEFC™
Programme for the Endorsement of Forest Certification är en internationell organisation som arbetar för ett hållbart skogsbruk genom
oberoende tredjepartscertifiering.
PFE
Program för energieffektivisering i energiintensiv industri.
Traktdirektiv
En skriftlig instruktion vid avverkning innehållande bland annat hur
mycket virke som ska avverkas och vilken naturhänsyn som ska tas.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
89
KONCERNENS STYRNING
STYRELSEORDFÖRANDEN HAR ORDET
Vi har en nyckelroll
för ett hållbart samhälle
Vi kan lägga ännu ett händelserikt år för Södra till handlingarna. 2014 var åter ett vinst­
givande år och vi klarade med råge det långsiktiga avkastningskravet. Styrelsen kan lägga
fram ett starkt utdelningsförslag till föreningsstämman, till gagn för våra ägare och som
en viktig del i Södras uppdrag att stärka lönsamheten på medlemmarnas skogsgårdar.
Under året påbörjades genomförandet av
koncernstrategin som beslutades i december 2013. En viktig utgångspunkt i denna är
att skapa ett mer sammanhållet Södra. Som
ett steg i det arbetet har dotterföretag fusionerats in i den ekonomiska föreningen,
där de hanteras som affärsområden direkt
under koncernchefen. Genom att styrelserna i dotterföretagen avskaffades har
Södra en klarare styrningsmodell och tydligare fördelning av ansvaret mellan styrelse och vd.
REKORDSTORA INVESTERINGAR
Det övergripande målet i Södras strategi är
att skapa en långsiktigt lönsam tillväxt som
säkerställer avsättningen för medlemmarnas virke. Viktiga steg mot detta var besluten att investera totalt cirka 5 miljarder
kronor i våra tre massabruk. Vi investerar
drygt 4 miljarder i massabruket i Värö,
bland annat för att öka produktionen av
massa med 275 000 ton per år. Vid massabruket i Mörrum investeras cirka 700 miljoner kronor, för att förbättra kvaliteten
och öka årsproduktionen med
45 000 ton. Dessutom görs nya
energiinvesteringar vid bruket i
Mönsterås. Dessa
investeringar är
viktiga för framtiden, för både skogsgården och Södra, men
också för Sverige.
området Södra Wood uppnås en rad samordningsfördelar och vi skapar en slagkraftig aktör på byggmarknaden.
GLÄDJANDE RESULTAT
Den skogliga verksamheten präglades av
god efterfrågan från industrin och hög
kontraktering av virke. Även plantförsäljningen har varit bra och speciellt glädjande
var att försäljningen av tallplantor ökade.
Det känns som vi tagit ett steg framåt i det
långsiktiga arbetet med att öka tallandelen
i våra skogar. Södra Skog har också förtjänstfullt hanterat effekterna av de stormar som drabbade delar av vårt område.
Ett annat glädjeämne var att markskoningsgarantin har gett positiva resultat och
uppmärksammats av myndighetssverige.
BRIST PÅ KUNSKAP
På det näringspolitiska området var året
händelserikt. Miljömålsberedningen lade
fram sitt slutbetänkande och dåvarande
regering gick till riksdagen med ett modifierat förslag till strategi för biologisk mång­
fald och ekosystemtjänster. Förslaget
var relativt väl
balanserat och bra
ur skogsägarnas
synvinkel. Riks­
dagen ställde sig
bakom förslaget och
ett av delbesluten
var att ta fram ett nationellt skogsprogram.
Skogsvårdslagen låg fast och därmed också
ett skogsbruk med frihet under ansvar.
Under valrörelsen talades om skogen och
biomassan som Sveriges gröna guld. Våra
frågor lyftes fram där skogsbruket och
skogsindustrin beskrevs som lösningen på
många problem. Under sommaren ordnade
Södra på länsnivå och i skogsbruksområdena, ibland tillsammans med LRF, möten
med riksdagsledamöter och riksdagskandidater där Södras erbjudande presenterades.
”Ett händelserikt
år och ett starkt
­utdelningsförslag.”
ETT NYTT AFFÄRSOMRÅDE
Vid sågverken har arbetet varit inriktat
mot fortsatta produktionsförbättringar för
att fullt ut dra nytta av tidigare investeringar. Arbetet under de senaste åren har
lett till en kraftig produktionsökning samtidigt som Södra flyttat fram positionerna
på marknaden. Genom att slå samman
Södra Timber och Södra Interiör till affärs-
90
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
När valet var över var också talet om skogens möjligheter borta. I regeringsdeklarationen nämndes skogen med en enda kortfattad rad: ”Fler naturskogar ska skyddas
och naturvårdshänsynen ska öka i den brukade skogen”. När regeringen presenterade
sin budgetproposition innehöll den också
krav på en ny skogvårdslag. Ena dagen hjältar, nästa dag busar.
Det politiska läget är minst sagt oklart
och diskussionerna präglas av stor brist på
kunskap. Klyftan mellan stad och land har
efter årets val blivit större. Under slutet av
året har Södra ägnat mycket tid åt att öka
beslutsfattarnas förståelse för våra frågor.
Den nuvarande skogsvårdslagen från
1994 har bidragit till en mycket positiv
utveckling. Miljöhänsynen i skogsbruket
har vuxit stadigt. Riksskogstaxeringen
visar på ett tydligt trendbrott med nuvarande skogsvårdslag: gammelskogens areal
ökar, vi har mer död ved kvar i skogen och
andelen lövskog ökar.
I dag har Södras certifierade medlemmar
gjort frivilliga avsättningar för naturvård
med 8 procent av sin produktiva skogsmark
och vid slutavverkningar visas generell
hänsyn med ytterligare 6 procent på den
avverkade arealen. Enbart de frivilliga
avsättningarna omfattar en areal på
148 000 hektar, vilket motsvarar 200 000
fotbollsplaner.
Södra har aktivt deltagit i Skogsstyrelsens Dialogprojekt och påbörjade implementeringen av projektets målbilder för
miljöhänsyn vid slutavverkningar. Dessa är
en summering av skogsvårdslagens krav
och skogsägarnas frivilliga avsättningar.
Bland annat har tjänstemän och entreprenörer utbildats. Till detta ska läggas Södras
engagemang i arbetet med Skogens vatten
och den utvecklade markskoningsgarantin.
Södra har ett urstarkt erbjudande till
Sverige. Vi bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk och har med vår industri en nyckelroll
i omställningen till ett hållbart samhälle.
KONCERNENS STYRNING
STYRELSEORDFÖRANDEN HAR ORDET
Vi kan bidra till att både hitta lösningar på
klimatfrågan och säkerställa framtida
resurser för vård, skola och omsorg. Våra
verksamheter betyder mycket för framtiden på landsbygden, det Sverige som finns
utanför storstadsregionen StockholmGöteborg-Malmö.
Ett tack till Södras alla förtroendevalda
och medlemmar för ett år med ett fantastiskt gemensamt arbete för vårt Södra. Tillsammans är vi starka och vill göra något
som gagnar hela samhället om våra politiker fattar kloka beslut till gagn för skogsgården.
Christer Segerstéen
Styrelseordförande, Södra
”Södra har ett urstarkt erbjudande i
­omställningen till ett hållbart samhälle.”
• Det politiska läget är oklart och klyftan mellan stad och land har
blivit större.
• Vi kan lägga ett starkt utdelningsförslag till föreningsstämman.
• Vi tror på Sverige och investerar cirka 5 miljarder kronor i våra
massa­bruk.
• Med nya affärsområdet Södra Wood blir vi en slagkraftig aktör på
­byggmarknaden.
• Södra har en nyckelroll i omställningen till ett hållbart samhälle.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
91
KONCERNENS STYRNING
FÖRENINGSSTYRNINGSRAPPORT
Föreningsstyrningsrapport
Södra Skogsägarna ekonomisk förening har sitt säte i Växjö. Styrningen av
koncernen bygger bland annat på den svenska lagen om ekonomiska föreningar,
andra tillämpliga lagar och regler samt föreningens stadgar.
Från och med 2014 bedriver Södra Skogsägarna koncernstyrning där den ekonomiska föreningen är moderföretag. I til�lämpliga delar har Södra börjat en anpassning till Svensk kod för bolagsstyrning,
”Koden”.
Södra Timber och Södra Interiör. Under
hösten 2014 påbörjades en sammanläggning av Södra Timber och Södra Interiör
till Södra Wood varefter affärsområdena
blev tre. Dessutom finns ett antal dotter­
företag, se förteckningen på sid 81.
FÖRENINGENS ÄNDAMÅL
ÄGARE OCH MEDLEM
Södra Skogsägarna ekonomisk förening har
till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, vilket bland annat innebär att bedriva handel med och förädling av
skog och skogsprodukter från huvudsakligen föreningens medlemmar och bedriva
industri- och/eller finanseringsverksamhet. Föreningen ska också söka åstadkomma en tryggad och ändamålsenlig
avsättning av medlemmarnas skogsråvara
till marknadsmässiga priser, verka för en
hög och värdefull skogsproduktion med
natur- och kultur­vårdshänsyn, stödja och
utveckla enskilt skogsbruk samt värna
äganderätten.
STRUKTUR OCH ORGANISATION
Södra Skogsägarna ekonomisk förening är
en skogsindustrikoncern som erbjuder
skogliga tjänster, sågade trävaror och interiörträ samt massa för avsalumarknaden.
Verksamheten bedrevs under 2014 i fyra
affärsområden, Södra Skog, Södra Cell,
Södra ägs av cirka 50 000 skogsägare i södra
Sverige. Ägare är medlem i den ekonomiska
föreningen och ska delta med insatskapital
om minst en insats för varje hektar skogsmark, men behöver inte delta med fler än
200 insatser. En insats lyder på 600 kronor.
Medlem kan den bli som äger eller arrenderar minst fem hektar skogsmark inom
föreningens medlemsområde, som i huvudsak består av Götaland.
Varje medlem har en röst oavsett insatskapital och skogsfastighetens storlek.
SKOGSBRUKSOMRÅDEN OCH ÅRSMÖTEN
Södras medlemmar är organiserade i 36
skogsbruksområden och möjligheten att
påverka individuellt är störst i skogsbruksområdet. I andra sammanhang förs talan
via valda representanter. Varje skogsbruksområde utser vid årsmötet ett förtroenderåd om cirka tolv ledamöter samt en valberedning. Årsmötena utser även fullmäktige
till den årliga föreningsstämman.
Medlem kan skriva motioner till årsmötet, som kan besluta att lämna motionen
vidare till föreningsstyrelsen eller till föreningsstämman. Medlem kan också begära
att motion förs direkt till stämman. Alla
medlemmar har möjlighet att motionera
och lämna skrivelser direkt till förtroenderådet eller till föreningsstyrelsen. På årsmötet går förtroenderådet igenom det
gångna årets verksamhet och presenterar
en verksamhetsplan för innevarande år.
Ordinarie årsmöte i skogsbruksområdet
hålls senast tre månader efter räkenskapsårets utgång. Kallelse till årsmöte eller
extra möte ska ske skriftligt senast en
vecka före mötet och det är respektive förtroenderåd som svarar för kallelsen.
FÖRTROENDERÅD
Varje skogsbruksområde väljer vid årsmötet ett förtroenderåd som ansvarar för den
kooperativa aktiviteten i skogsbruksområdet. I detta ingår bland annat bevakning av
lokal näringspolitik, utbildningar och medlemsaktiviteter. Ledamöterna i förtroenderådet har en viktig roll i dialogen med de
enskilda medlemmarna. Förtroenderådet
ska ha lägst fem och högst tolv ledamöter.
För större skogsbruksområden kan ytterligare ledamöter väljas, dock som mest 15.
Vd och koncernchef
Södra Skog
Södra Wood
Staber
Affärsutveckling – Koncern IT
Ekonomi och Finans – Inköp
HR
Hållbarhet
Innovation och Nya affärer
Juridik & Administration
Kommunikation
Medlem
92
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
Södra Cell AB
Trivselhus
Övrigt
Södra-koncernens Pensionsstiftelse
Stiftelsen för Forskning, Utveckling och Utbildning
KONCERNENS STYRNING
FÖRENINGSSTYRNINGSRAPPORT
50 000 medlemmar
Motioner
36 skogsbruksområden (sbo)
26 årsmöten
36 förtroenderåd
Förvaltningsråd
På årsmötet i respektive SBO väljs ett förtroenderåd
som ska främja medlemmarnas ekonomiska och
näringspolitiska intressen. Ansvarar för den
kooperativa verksamheten (ca tolv ledamöter).
Ordförandena i de 36 förtroenderåden är rådgivande organ till styrelsen
och ska verka för att viktiga frågor förankras hos medlemmarna.
Föreningsstyrelse
Väljs på stämman, långsiktiga och strategiska frågor, utser vd.
Föreningsstämma
200 fullmäktige valda på årsmöten.
Valberedning
Väljs på stämman på förslag från förvaltningsrådet.
REVISION
Revisorerna utses av föreningsstämman och granskar årsredovisningen,
koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning.
Varje förtroenderåd fastställer antalet
ordinarie möten i sin verksamhetsplanering. Frågorna handlar om ekonomiska och
sociala aktiviteter som påverkar medlemmarnas allmänna intressen, ägande och
skötsel av skogsfastigheterna. Mötesfrekvens varierar mellan olika skogsbruksområden med en normal frekvens om sex
möten per år.
Förvaltningsrådet har haft fyra ordinarie
möten under året. På dagordningen har
bland annat stått redogörelser för affärs­
läget och aktuella näringspolitiska frågor.
Under årets första möte hanteras normalt
frågor inför skogsbruksområdenas årsmöten. På samma sätt ägnas mötet inför föreningsstämman åt ärenden som tas upp vid
denna. Vid första mötet på hösten läggs
särskild vikt vid virkesmarknadsfrågor.
FÖRVALTNINGSRÅD
Förtroenderådens samtliga 36 ordförande
bildar förvaltningsrådet som är rådgivande
till föreningsstyrelsen och föreningsstämman. Förvaltningsrådet ska även verka för
att Södras strategiska mål och beslut är förankrade hos medlemmarna. Detta sker
bland annat genom att förvaltningsrådet
lämnar yttranden i olika ärenden.
FÖRENINGSSTÄMMA
Föreningsstämman är Södras högsta beslutande organ. Stämman består av de 200
fullmäktige som väljs på årsmötena och har
var sin röst. Stämman fastställer bokslut
och vinstdisposition, utser ledamöter i föreningsstyrelsen, revisorer och valberedning.
Styrelsens ledamöter, verkställande direk-
tören, förvaltningsrådets ledamöter och
revisorerna har rätt att delta i överläggningarna på stämman och framställa förslag.
Ordinarie stämma hålls senast sex
månader efter räkenskapsårets utgång.
Kallelse ska ske genom skriftligt meddelande till varje fullmäktig tidigast fyra
veckor före och senast två veckor före ordinarie stämma respektive en vecka före
extra stämma.
Föreningsstämman 2014 hölls den 14 maj
i Kalmar. Stämman beslutade bland annat
om vinstdisposition, nya stadgar, behandlade 15 motioner och valde Karin Andersson, Ulf Johansson och Anders Roman som
nya ledamöter i föreningsstyrelsen.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
93
KONCERNENS STYRNING
FÖRENINGSSTYRNINGSRAPPORT
Styrelsemöte 15 december
• Genomgång av affärsläget
• Fastställande av strategi och affärsplan
2015/16 samt finansiell plan
• Fastställande av finans- och investeringspolicy
NO
VE
OKTOB
ER
Föreningsstyrelsen förvaltar företagets
angelägenheter i företagets och ägarnas
intresse och svarar för att företaget har
ändamålsenliga mål, planer, strategier och
policies ägnade att uppfylla ägarnas krav
och förväntningar på företaget. Styrelsen
ska fortlöpande följa upp och utvärdera
företagets prestationer och bedöma företagets ekonomiska situation och den ekonomiska situationen i koncernen. Styrelsen
ska se till att företagets medelsförvaltning,
interna kontroll och riskhantering är
betryggande och ansvarar för att företaget
har en ändamålsenlig organisation.
I arbetet med att fullgöra sina uppgifter
har föreningsstyrelsens ordförande stöd
av ett presidium. Presiditet utgörs förutom av ordföranden av vice ordföranden
och verkställande direktören.
Föreningsstyrelsen ska utöver det konstituerande mötet hålla minst sex möten
under året. Under 2014 har styrelsen haft
ett konstituerande och elva övriga möten,
varav ett telefonmöte. Vid det konstituerande mötet efter föreningsstämman
utses styrelsens vice ordförande. Februarimötet ägnas bland annat åt uppföljning
och utvärdering av det gångna året. Vid
junimötet behandlas strategifrågor samt
94
M
I
JU LI
Styrelsemöte 25 augusti
• Genomgång av affärsläget
• Fokusområde energimarknaden globalt och regionalt
FÖRENINGSSTYRELSENS ARBETE
IL
APR
G
ST
A
AU
U
J
BER
Extra styrelsemöte 11 september
• Mötet hölls i samband med studieresa i Finland
• Summering av studieresan
Styrelsemöten
2014
SEPTE M
Extra styrelsemöte 7 oktober
• Organisationsöversyn och bildandet av
Södra Wood
FE
BR
S
MAR
Styrelsemöte 23 oktober
• Genomgång av affärsläget
• Genomgång av ny varumärkesstrategi
samt det fortsatta hållbarhetsarbetet
R
BE
M
JANU
ARI
RI
UA
Extra styrelsemöte 25 november
• Uppföljning och avstämning gällande nya
affärsområdet Södra Wood
BER
CEM
DE
Styrelsemöte 12 februari
• Genomgång affärsläget
• Årsredovisning och årsbokslut samt
utdelningsförslag
• Fastställande av utdelningspolicy
• Fokusområde Smart Housing Småland
JU N
I
styrelsens arbetsformer. Höstmötet ägnas
bland annat åt hållbarhetsfrågor och
under 2014 även av varumärkesfrågor.
Vid decembermötet behandlas affärsplanen för kommande år samt mål och
koncernpolicies. Personalfrågor är en
särskild punkt vid varje styrelsemöte.
UTSKOTT
Föreningsstyrelsens har inom sig utsett tre
utskott; revisionsutskottet, finansutskottet
samt ersättnings- och arvodesutskottet.
Revisionsutskottet övervakar och granskar den finansiella rapporteringen, riskhanteringen och hållbarhetsredovisningen.
I utskottet ingick under 2014 Paul Christensson, Marie Hallén och Karin Andersson. Utskottet hade sex möten.
Finansutskottet företräder föreningsstyrelsen vad avser den finansiella riskexponeringen och efterlevnad av finanspolicyn. I
utskottet ingick under 2014 Lars Idermark
(vd), Christer Segerstéen och Caroline
Sundewall. Utskottet hade fem möten.
Ersättnings- och arvodesutskottet bereder
frågor om principer och riktlinjer för
ersättningar och andra anställningsvillkor
för företagsledningen. Utskottet ska även
följa och utvärdera tillämpningen av de
principer och riktlinjer för ersättningar
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
Extra styrelsemöte 24 februari
• Investeringsbeslut avseende expansion
i Södra Cell Värö
Styrelsemöte 14 april
• Genomgång affärsläget
• Ärenden inför föreningsstämman
• Fokusområde makroekonomisk
utveckling
Styrelsemöte 14 maj
• Konstituering
Styrelsemöte 16–17 juni
• Genomgång av affärsläget
• Genomgång av nya strategier avseende
HR, innovationsverksamheten, biodrivmedel och medlemsfrågor
• Fastställande av styrelsens arbetsordning
• Investeringsbeslut avseende
Södra Cell Mörrum
och andra anställningsvillkor som styrelsen fastställt och ersättningsstrukturer och
ersättningsnivåer i företaget. I utskottet
ingick under 2014 Anders Grennborg, Ola
Hildingsson och Christer Segerstéen.
Utskottet hade ett möte.
FÖRENINGSSTYRELSENS
SAMMANSÄTTNING
Föreningsstyrelsen har upp till 13 ordinarie
ledamöter och tre suppleanter. Upp till tio
ledamöter väljs av föreningsstämman och
tre är arbetsgivarerepresentanter. Verkställande direktören ingår ej i styrelsen. Ledamöterna i föreningsstyrelsen presenteras
på sidorna 96–97.
REVISORER
Revisorerna utses av föreningsstämman.
Revisorernas övergripande ansvar är att
granska årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Två av de fyra ordinarie
revisorerna är förtroendevalda.
Vid stämman 2014 valdes Åke Andersson
och Lars Träff från Ernst & Young samt
Göran Andersson och Mats Löfgren som
förtroendevalda revisorer. Från och med
den 21 augusti 2014 ersattes Lars Träff av
KONCERNENS STYRNING
FÖRENINGSSTYRNINGSRAPPORT
Erik Åström, Ernst & Young, som valdes till
revisorssuppleant av föreningsstämman.
Ändringen skedde till följd av att Lars Träff
lämnat revisionsyrket i samband med att
han valt att gå i pension.
VALBEREDNING
Föreningsstämmans valberedning ger förslag på styrelseledamöter, revisorer och föreningens ombud till LRF:s riksförbundsstämma. Dessutom föreslår valberedningen
ekonomisk ersättning till ­styrelse, förvaltningsråd, fullmäktige, ­förtroendevalda och
revisorer. Valberedningen ska bestå av
fem–sju ledamöter och dess sammansättning ska spegla medlemskåren och om möjligt hela medlemsområdet.
Valberedningen inhämtar kunskap om
föreningens utveckling och framtid. Den
informerar sig om hur styrelsearbetet
fungerar genom samtal med ordförande
och vd, intervjuer med befintliga styrelseledamöter och genom att ta del av resultat
från styrelsens utvärdering och ordförandens utvecklingssamtal. Behov av förändringar i styrelsens sammansättning samt
övriga val och arvoden analyseras. Intervjuer med nya kandidater genomförs. Valberedningens förslag till stämman dokumenteras slutligen i ett valberedningsprotokoll som sänds ut till fullmäktige tillsammans med stämmohandlingarna.
Vid föreningsstämman 2014 valdes IngaBritt Andersson, Tomas Andersson,
Peringe Kindstrand, Ann-Charlotte Larsson, Dick Stagmo, Siw Abrahamsson och
Roger Johansson. Vid valberedningens första möte valdes Tomas Andersson till ordförande.
VIKTIGA REGELVERK
EXTERNA:
• L agen om ekonomiska föreningar
(”Föreningslagen”)
• Aktiebolagslagen
• Årsredovisningslagen
• Svensk kod för bolagsstyrning
NOMINERINGSPROCESSEN
De stämmovalda ledamöterna är högst tio,
av vilka minst två tredjedelar ska vara medlemmar i föreningen. Alla medlemmar kan
löpande ge förslag till valberedningen på
kandidater till styrelse och revisorer. Normalt uppmanas förvaltningsrådet att under
tidig höst diskutera frågan i förtroenderåden och inkomma med förslag på såväl
medlemmar som externa kandidater.
Valberedningen intervjuar de kandidater
som bedöms passa in i den kompetensmix
som behövs i styrelsen.
KONCERNLEDNING
Koncernledningen består av verkställande
direktör, affärsområdeschefer och stabs­
chefer och samlas normalt en gång i månaden. Ekonomi, marknad och personal­frågor
är återkommande punkter på dagordningen.
Verkställande direktören ansvarar för den
löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Koncernledningen
presenteras på sidorna 98–99.
INTERNA
• Föreningens stadgar
• Föreningsstämma
• Arbetsordning för styrelsen
• Instruktion avseende arbetsfördelning
­mellan styrelse och vd
• Instruktion avseende ekonomisk
rapportering till styrelsen
• Policies och riktlinjer
SYSTEM FÖR INTERN KONTROLL OCH
RISKHANTERING I SAMBAND MED DEN
FINANSIELLA RAPPORTERINGEN FÖR 2014
Styrelsens och verkställande direktörens
ansvar för intern kontroll regleras i den
svenska lagen om ekonomiska föreningar.
Den interna kontrollen är en process som
ger styrelse, ledning och annan personal
rimlig säkerhet för att företagets mål ska
nås när det gäller verksamhetens ändamålsenlighet, den ekonomiska rapporteringens tillförlitlighet samt efterlevnaden
av tillämpliga lagar och förordningar.
Södra arbetar med intern styrning och kontroll begränsad till de processer som
utmynnar i den finansiella rapporteringen.
STYRELSELEDAMÖTER FRÅN OCH MED FÖRENINGSSTÄMMAN 2014
LEDAMÖTER
FUNKTION
INVALD
NÄRVARO
UTBETALT ARVODE
INSATSKAPITAL
Per den 31 dec 2014.
UTSKOTT
Finans, ersättningsoch arvode Ersättnings- och
arvode Christer Segersteen
Ordförande
1991
10/10
1 779 000
942 374
Anders Grennborg
Vice ordförande
2002
9/10 797 000
459 939
Caroline Sundewall
Ledamot
2011
9/10 314 000
138 295
Finans
Marie Hallén
Ledamot
2011
10/10 381 000
346 725
Revision Paul Christensson
Ledamot
2010
9/10 347 000
142 675
Revision Ola Hildingsson
Ledamot
2013
10/10 352 000
—
Stefan Olsson
Ledamot
2012
10/10 340 000
525 231
—
Anders Roman
Ledamot
2014
7/10 226 000
216 157
—
Karin Andersson
Ledamot
2014
7/10 201 000
310 123
Revision
Ulf Johansson
Ledamot
2014
7/10 225 000
518 332
—
Ersättnings- och
arvode ARBETSTAGARREPRESENTANTER
Nils-Erik Andersson
Löntagarrepresentant LO
2007
10/10 0
—
— Kent Almqvist
Löntagarrepresentant LO
2007
9/10 0
—
—
Patrik Ericsson
Löntagarrepresentant PTK
2011
8/10 0
—
— SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
95
KONCERNENS STYRNING
FÖRENINGSSTYRELSE
Föreningsstyrelse
Innehav av totalt insatskapital avser
förhållandena den 31 dec 2014.
Christer Segerstéen
Anders Grennborg
Karin Andersson
Ordförande. f. 1950. Officer, Krigsskolan Karlberg
1972. Styrelseledamot i LRF:s Skogsägardelegation
och Naturvårdsverkets insynsråd. Skogsinnehav:
180 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i
Södra: 942 374 kronor. Suppleant i styrelsen 1991,
ordinarie 1992. Mandattiden utgår 2015.
Vice ordförande. f. 1953. Skogsinnehav: 480 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra:
459 939 kronor. Ledamot i styrelsen 2002. Mandattiden utgår 2015.
f. 1957. Agronom med ekonomisk inriktning, SLU
Uppsala 1986. Master of Science in Humans Services, Springfield College, 2000. Styrelseledamot i
Kairos Future Partners AB och Humanus Utbildning Syd AB. Skogsinnehav: 125 ha produktiv
skogsmark. Totalt insats­kapital i Södra: 310 123 kronor. Ledamot i styrelsen 2014. Mandattiden utgår
2016.
Paul Christensson
Marie Hallén
Ola Hildingsson
f. 1959. Styrelseordförande i LRF Västra G
­ ötaland
och Agroväst. Skogsinnehav: cirka 220 ha produktiv
skogsmark (delägd 50 procent). Totalt insatskapital i
Södra: 142 675 kronor. Ledamot i styrelsen 2010.
Mandattiden utgår 2016.
f. 1963. Lantmästare, SLU Alnarp 1987.
Styrelseledamot i Svenska Säker Skog ekonomisk
förening. Skogsinnehav: 250 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 346 725 kronor.
Ledamot i styrelsen 2011. Mandattiden utgår 2015.
f. 1948. Civiljägmästare, Kungliga Skogshögskolan
i Stockholm, 1974. Teknologie hedersdoktor, Umeå
Universitet. Styrelseledamot i Investment AB BioLett, SIA Baltijas Mezi, SilviCapital AB och Malux
AB. Skogsinnehav: 60 ha produktiv skogsmark (ej i
Södras medlemsområde). Ledamot i styrelsen 2013.
Mandattiden utgår 2015.
Ulf Johansson
Stefan Olsson
Anders Roman
f. 1971. Styrelseordförande i Falkenbergs Sparbank.
Styrelseledamot i Harplinge inköpsförening och
LRF:s skogsägardelegation. Skogs­innehav: 107 ha
produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra:
518 332 kronor. Ledamot i styrelsen 2014. Mandat­
tiden utgår 2016.
f. 1950. Civilingenjör Teknisk Fysik, Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg 1974. Styrelse­ordförande
i Nexans Sweden AB. Skogsinnehav: 72 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 525 231
kronor. Ledamot i styrelsen 2012. Mandattiden
utgår 2016.
f. 1961. Civilekonom, Linköpings Universitet 1988.
Styrelseordförande i Romans Fastigheter AB, Acconia Resultatskap AB och Swedbank J
­ önköping. Styrelseledamot och verkställande ledamot i Stiftelsen
Fria Media. Styrelseledamot i Kanonaden Entreprenad Nässjö. Skogsinnehav: 749 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 216 157 kronor.
Ledamot i styrelsen 2014. Mandattiden utgår 2016.
96
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
KONCERNENS STYRNING
FÖRENINGSSTYRELSE
Caroline Sundewall
Kent Almqvist
Dan Andersson
f. 1958. Civilekonom, Handelshögskolan i S
­ tockholm
1980. Styrelseordförande i Cloetta och Tennisstiftelsen Streber Cup. Styrelse­ledamot i Hemfosa Fas­
tigheter, Lifco, Cramo Oy och Mertzig Kapitalförvaltning. Skogsinnehav: 19 ha produktiv skogsmark.
Totalt insatskapital i Södra: 138 295 kronor. Ledamot i styrelsen 2011. Mandattiden utgår 2015.
f. 1959. Löntagarrepresentant för LO.
­Styrelseordförande i GS vid Södra Wood Traryd.
Ledamot i styrelsen 2007.
f. 1961. Löntagarrepresentant för PTK.
Styrelseordförande i SSF-ledarna Södra Skog.
Ledamot i Södras koncernråd. Suppleant i ­styrelsen
2014, ordinarie 2015.
Nils-Erik Andersson
f. 1955. Löntagarrepresentant för LO.
Styrelseledamot i Pappersarbetareförbundet 2006.
Ordförande för Pappers avdelning 9 vid Södra Cell
Värö. Suppleant i styrelsen 2007, ­ordinarie 2008.
SUPPLEANTER – LÖNTAGARREPRESENTANTER
Teddy Hedlund
Magnus Lindström
Olle Svensson
f. 1968. Löntagarrepresentant för PTK.
Styrelseordförande för Unionen vid Södra Cell
­Mörrum. Ledamot i Södras koncernråd och Södra
Cells bolagsråd. Suppleant i styrelsen 2015.
f. 1970. Löntagarrepresentant för LO.
Styrelseordförande i GS vid Södra Wood Värö.
Ledamot i Södras koncernråd. Suppleant
i styrelsen 2013.
f. 1952. Löntagarrepresentant för LO. Arbets­ställets
huvudskyddsombud vid Södra Cell M
­ örrum. Styrelseledamot i Pappers avdelning 34 vid Södra Cell
Mörrum. Ledamot i Södras koncernråd. Suppleant i
styrelsen 2008.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
97
KONCERNENS STYRNING
KONCERNLEDNING
Koncernledning
Lars Idermark
Magnus Berg
Vd och koncernchef
Medlemschef
Annica Gerentz
Mattias Johansson
Kommunikationsdirektör
Chefsjurist och administrativ
direktör
Född 1957. Agronom och MBA. Anställd
2013. Ingår i ledningsgruppen sedan
2013. Tidigare erfaren­heter bland
annat vd och koncernchef PostNord AB
och Kooperativa Förbundet. Vd för
Andra AP-fonden. Stf vd och koncernchef Capio AB. Vice vd och stf vd och
koncernchef, FöreningsSparbanken AB
(Swedbank). Ekonomi- och finansdirektör och vice vd, F
­ öreningsbanken
AB. Vd och koncernchef, LRF Holding
AB. Styrelseuppdrag: Ordförande i Aleris och vice ordförande i Swedbank.
Totalt insatskapital i Södra: 301 419
kronor
Född 1960. Civilekonom. Anställd 2014.
Ingår i ledningsgruppen sedan 2014.
Tidigare erfarenheter bland annat
managementkonsult Neuman &
Nydahl HB, kommunikationsdirektör
NCC, journalist m m vid bland annat
Tidnings AB Börsveckan, Nyhetsbrevet
Risk & Försäkring, Nyhetsbyrån
Direkt, Dagens Industri, Dagens
­Nyheter och Expressen. Totalt insatskapital i Södra: 0
Född 1972. Jur kand, MBA och ­Master
of Laws, L
­ ondon School of Economics
and Political Science. Anställd 2007.
Ingår i ledningsgruppen sedan 2007.
Tidigare erfarenheter bland annat
bolagsjurist Saab AB, bolagsjurist
Södra, ABB Financial Services AB,
tingsnotarie Västerås tingsrätt. Totalt
insatskapital i Södra: 0
Anica Kabbenäs
Håkan Larsson
Sekreterare och vd-assistent
Skogsdirektör
Född 1956. Anställd 1972.
98
Född 1967. Jägmästare och MBA.
Anställd 2002. Ingår i ledningsgruppen
sedan 2002. Tidigare erfarenheter
bland annat olika befattningar på SkogForsk, Skogsindustrierna och Näringsdepartementet. Totalt insatskapital i
Södra: 0
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
Född 1967. Jägmästare. Anställd 1994.
Ingår i ledningsgruppen sedan 2013.
Tidigare erfarenheter bland annat olika
befattningar inom Södra, till exempel
produktionschef, regionchef och projektchef IT. Totalt insats­kapital i Södra:
602 563 kronor.
KONCERNENS STYRNING
KONCERNLEDNING
Carina Olson
Gunilla Saltin
Ekonomi- och finansdirektör,
inköpsdirektör
Affärsområdeschef Södra Cell
Född 1965. Civilekonom och MBA.
Anställd 2001. Ingår i ledningsgruppen
sedan 2009. Tidigare erfaren­heter
bland annat HR-direktör Södra koncernen, ekonomichef Södra Cell och Södra
Timber samt tio år inom ABB-koncernen i olika ledande ekonomibefattningar. Styrelseuppdrag: Ledamot i
Handelsbanken Växjö. Totalt insatskapital i Södra: 0
Född 1965. Civilingenjör, kemiteknik
och MBA. PhD Chemical Engineering
University of Idaho. Anställd 2000.
Ingår i ledningsgruppen sedan 2008.
Tidigare erfarenheter bland annat
platschef Södra Cell Värö,
­processteknisk chef Södra Cell Värö,
processingenjör MoDo Paper AB. Styrelseuppdrag: Ledamot i IVL AB och
Flügger A/S. Totalt insatskapital i
Södra: 0
Håkan Svensson
Gustav Tibblin
Affärsområdeschef Södra Wood
Direktör affärsutveckling
Född 1965. Civilingenjör. Anställd 2005.
Ingår i ledningsgruppen sedan 2005.
Tidigare erfarenheter bland annat vd
för Bengtssons Maskin, Malmö och tio
år inom Dow Corning-koncernen, varav
fyra år i Belgien och två år i Tyskland.
Totalt insatskapital i Södra: 0
Född 1958. Jägmästare och MBA.
Anställd 1988. Ingår i ledningsgruppen
sedan 2008. Tidigare erfaren­heter
bland annat olika befattningar inom
Södra, på Svanö och Skogforsk.
Styrelseuppdrag: Ledamot i Sunpine
AB och Statkraft Södra Vindkraft AB.
Totalt insatskapital i Södra: 0
Christer Thörn
Karin Emilsson
HR-direktör
Teknisk direktör
Född 1966. Officer med majors grad.
Anställd 2013. Ingår i ledningsgruppen
sedan 2013. Tidigare erfaren­heter
bland annat HR-direktör för TetraPak
och PartnerTech. Totalt insats­kapital i
Södra: 0
Född 1957. Civilingenjör, kemiteknik.
Anställd 1987. Ingick i ledningsgruppen
sedan 2007. Styrelseuppdrag: Ledamot
i Linnéuniversitetet och Innventia AB.
Totalt insatskapital i Södra: 0
Karin Emilsson slutade sin anställning
hos Södra vid årsskiftet 2014/2015.
Laila Rogestedt
Chef Innovation och Nya affärer
Född 1962. Civilingenjör, kemiteknik. Licentiatexamen inom polymerteknologi. Anställd 2015. Ingår i
ledningsgruppen från 1 mars 2015.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
99
HÅLLBARHETSDATA
RÅVAROR, PRODUKTER OCH AVFALL
Råvaror, produkter och avfall
Nedanstående uppgifter har inte varit föremål för granskning av revisorerna.
Södra
2014
Södra Skog
2014
Södra Cell
2014
Södra Wood
2014
Timber
Råvaruanvändning
Totalt
Totalt
Totalt
7,2
per ton
4,7
Totalt
3,8
Interiör
per m
3
Totalt
per m3
Virkesråvara till Södras industri
milj m3fub resp m3fub
11,0
Sågade trävaror
1 000 m3 resp m3
283
2,0
Kemikalier
ton resp kg
264 095
147
262 061
172
939
0,5
948
9
Förpackningsmaterial
ton resp kg
4 819
140
2 994
2,0
1 331
0,6
355
3
Vatten
1 000 m3 resp m3
91 022
181
89 200
59
1 629
0,9
12
0,1
– varav kylvatten
1 000 m3 resp m3
50 800
50 800
33
Övriga råvaror
ton resp kg
162
4 857
113
120
Produkter från Södra
Virkesråvara till extern
mottagare
milj m3fub
Cellulosamassa
1 000 ton
1 522
Sågade trävaror
1 000 m3
1 893
Träbaserade interiörprodukter
1 000 m3
107
Biobränsle
GWh resp kWh
Huskroppar
st
1,91)
7,42)
1 522
1 8983)
107
4 4004)
2 4665)
334
220
1 478
779
1 2037)
634
1 527
0,8
87
812
22
0,2
288
Biprodukter för leverans utanför anläggningen
Biprodukter av trä,
ej för energiändamål
1 000 ton resp kg
Tallolja
ton resp kg
1466)
31 572
31 572
21
Terpentin
ton resp kg
1 134
1 134
0,7
Aska
ton resp kg
2 521
994
0,7
Mesa
ton resp kg
3 424
3 424
2
Avfall
Avfall till materialåtervinning
ton resp kg
2 554
47
1 468
1,0
608
0,3
431
4,0
Avfall till energiåtervinning8)
ton resp kg
1 657
92
668
0,4
214
0,1
683
6
Deponerat avfall, vått
ton resp kg
51 949
23,6
51 103
34
545
0,3
278
3
Farligt avfall
ton resp kg
1 515
397
689
0,5
300
0,16
128
1
För de producerande enheterna anges nyckeltalen dels per år (ton, m3, GWh) dels per slutprodukt (kg, m3, kWh). I Södra totalt ingår även Trivselhus.
1) Leverans av virkesråvara från Södra.
2) Virke från avverkningsuppdrag, exklusive grot.
3) Exklusive legotillverkning.
4) Exklusive biprodukter, ej för energiändamål.
5) Skogsflis, energitorv, brännved m m.
6) Strö och växttorv, 1 000 m3s.
7) H
uvudsakligen interna leveranser av cellulosaflis från
Södra Wood till Södra Cell.
8) All avfallsförbränning antas ske med energiåtervinning.
LEVERANSER AV FASTA BIOBRÄNSLEN
AVFALLSHANTERING
TWh
Deponerat avfall,
vått 90%
5
4
Avfall till materialåtervinning 4%
3
Avfall till energiåtervinning 3%
2
1
0
Farligt avfall 3%
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
Södra levererar fasta biobränslen som skogsbränsle,
bark, pellets, restprodukter och torv.
100
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
Det deponerade avfallet består av oorganiskt material,
framför allt grönlutslam, aska och mesa från massafabrikerna vilket läggs på egna deponier. Den totala vikten
avfall för Södra var 57 675 ton under 2014.
HÅLLBARHETSDATA
ENERGI
Energi – användning och produktion
Nedanstående uppgifter har inte varit föremål för granskning av revisorerna.
Södra
2014
Södra Skog
2014
Totalt
Totalt
Södra Cell
2014
Södra Wood
2014
Timber
Bränslen
Totalt
per ton
Totalt
Transporter1)
2014
Interiör
per m3
Totalt
per m3
Totalt
Förbrukning av förnybara
bränslen, totalt
GWh resp kWh
11 900
3
11 498
7 556
321
169
9
88
70
– varav returlutar
GWh resp kWh
9 266
9 266
6 090
– varav fasta och flytande
biobränslen
GWh resp kWh
2 630
3
2 232
1 467
321
169
9
88
64
– varav inköpta biobränslen
GWh resp kWh
608
3
538
354
2,5
0,07
64
Förbrukning av fossila
bränslen, totalt
GWh resp kWh
1 239
118
301
198
31
16
1,6
15
768
– varav eldningsolja
m3 resp l
25 988
38
25 932
17
10
8
– varav fossila drivmedel
m3 resp l
93 020
12 180
1 762
1,2
3 087
1,6
152
1,4
75 838
– varav övriga fossila bränslen
GWh resp kWh
15
4
10
7
0,1
El
Elanvändning, totalt
GWh resp kWh
1 2932)
2
1 117
734
131
69
18
173
232)
– varav inköpt el
GWh resp kWh
2)
243
2
67
44
131
69
18
173
232)
Såld el
GWh resp kWh
369
4)
339
223
Värme
3)
Inköpt fjärrvärme
GWh
65)
2565)
5
– varav från ånga
GWh
6
164
5
– varav från sekundärvärme6)
GWh
92
Såld fjärrvärme
GWh resp kWh
3885)
6105)
401
34
– varav från ånga
GWh
196
332
218
27
– varav från sekundärvärme
GWh
192
277
182
7
För de producerande enheterna anges nyckeltalen dels per år (ton, m3, GWh) dels per slutprodukt (kg, m3, kWh). I Södra totalt ingår även Trivselhus, vindkraft och huvudkontor.
1) Inleveranser av råvaror och utleveranser av produkter, biprodukter och avfall. Exklusive interna transporter som ingår i respektive affärsområde.
2) Varav 23 GWh el för järnvägstransporter.
3) S ödra Cell behöver köpa el på grund av årstidsvariationer och till exempel i samband med produktionsstopp och processtörningar.
4) Varav 30 GWh el från vindkraft.
5) 256 GWh fjärrvärme säljs från Södra Cell till Södra Wood, detta räknas bort från totalt inköpt och såld fjärrvärme i Södra totalt.
6) Sekundärvärme är överskottsvärme från processen. Inget extra bränsle behöver tillsättas.
FÖRBRUKNING AV BRÄNSLE FÖR
PRODUKTION AV PROCESSVÄRME OCH EL
EXTERNA FJÄRRVÄRMELEVERANSER
GWh
500
Utlösta vedämnen från
massatillverkningen 77%
400
Fasta och flytande
biobränslen 21%
200
Fossila bränslen 2%
För produktion av processvärme och el förbrukade Södra
under året bränsle motsvarande 12,1 TWh. Av bränslet var
2 procent fossilt (eldningsolja). I övrigt användes biobränsle,
varav största delen är de vedämnen (lignin) som löses ut i
tillverkningsprocessen på massabruken.
300
100
0
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
Södra levererar fjärrvärme från massabruken i
Mönsterås, Mörrum och Värö samt från sågverken
i Kinda och Torsås till närliggande orter. Dessutom
utnyttjas kombinatsfördelar i Mönsterås och Värö
där massabruken levererar fjärrvärme till sågverken.
Kommentarer
•Fossila bränslen används framför allt till
transporter av råvaror och produkter men
även i produktionen, till största delen
i Södra Cell (eldningsolja som bränsle i
mesaugnar och för uppstart) samt i Södra
Skog (drivmedel).
•Södra Cell har arbetat aktivt med att ersätta
fossil eldningsolja med bioolja. 57 procent av
den totala oljeförbrukningen (fossil och
bioolja) under året var bioolja jämfört med
40 procent 2013.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
101
HÅLLBARHETSDATA
UTSLÄPP TILL LUFT OCH VATTEN
Utsläpp till luft och vatten
Nedanstående uppgifter har inte varit föremål för granskning av revisorerna.
Södra
2014
Södra Skog
2014
Totalt
Totalt
Södra Cell
2014
Södra Wood
2014
Timber
Utsläpp till luft
Totalt
per ton
Totalt
Transporter1)
2014
Interiör
per m3
Totalt
per m3
Totalt
NOx (kväveoxider rs NO2)
ton resp kg
4 262
132
1 895
1,2
143
0,08
5
0,04
2 087
S (gasformig svavel rs SO2)
ton resp kg
1 273
0,2
744
0,5
23
0,01
0,7
0,01
505
Stoft
ton resp kg
794
10
373
0,2
31
0,02
2
0,02
379
CO2-ekv. (koldioxid­
ekvivalenter)2)
1 000 ton
resp kg
4 330
36
3 928
2 582
122
64
4
36
240
– varav CO2-fossil
1 000 ton
resp kg
351
32
88
58
8
4
0,4
4
223
– varav CO2-biogen
1 000 ton
resp kg
3 961
1,8
3 818
2 509
111
58
3
30
27
1 915
36
1 769
1,2
27
0,01
44
0,4
39
84 600
e.a
84 600
56
e.a
e.a
e.a
VOC (flyktiga organiska ämnen) ton resp kg
Utsläpp till vatten
Avloppsvatten
1 000 m3
resp m3
AOX (halogenerade
organiska föreningar)
ton resp kg
36
e.a
36
0,02
e.a
TOC (totalt organiskt kol)
ton resp kg
7 710
e.a
7 710
5
e.a
e.a
COD (kemisk syreförbrukning)
ton resp kg
20 817
e.a
20 817
14
e.a
e.a
Susp. GFA (totalt
suspenderade ämnen)
ton resp kg
2 760
e.a
2 760
1,8
e.a
e.a
Total-N (kväve)
ton resp kg
347
e.a
347
0,2
e.a
e.a
Total-P (fosfor)
ton resp kg
32
e.a
32
0,02
e.a
e.a
För de producerande enheterna anges nyckeltalen dels per år (ton, m3, GWh) dels per slutprodukt (kg, m3, kWh).
1) Inleveranser av råvaror och utleveranser av produkter, biprodukter och avfall. Exklusive interna transporter som ingår i respektive affärsområde.
2) Inkluderar CO2-fossil, CO2-biogen, CH4 (metan) och N2O (lustgas).
e.a = ej analyserat
Kommentarer
CO2 FOSSILT
Södra Skog 9%
Södra Cell 26%
Södra Wood – Timber 2%
Södra Wood – Interiör 0%
Transporter 63%
I diagrammet visas utsläppen av fossil koldioxid från
respektive affärsområde (produktion och interna
transporter) och utsläppen från transporter av råvaror
och produkter, biprodukter och avfall från samtliga
affärsområden. Transporterna spelar en betydande roll
för Södras utsläpp av fossil koldioxid. De totala utsläppen
av fossil koldioxid var 346 kton under 2014.
102
•Utsläpp av fossil koldioxid har minskat under
2014. Utsläpp av AOX har också minskat på
grund av nedläggningen av Södra Cell Tofte.
•Södra Cell har överskridit riktvärden vid 32
tillfällen 2014, men inga gränsvärden.
– Södra Cell Mörrum överskred riktvärden
för suspenderade ämnen, klorat, AOX, kväve
och fosfor till vatten samt svavel till luft och
stoft till luft från en mesaugn.
– Södra Cell Värö överskred riktvärden för
suspenderade material och organiska
ämnen till vatten och stoft till luft från
barkpannan.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
– Södra Cell Mönsterås överskred riktvärde
för stoft till luft från sodapannan.
•Södra Timber Långasjö överskred villkor
för utsläpp av NOX till luft vid ett antal tillfällen. Södra Timber Värö överskred villkor
för buller. Ansökan om ändrat villkor har
lämnats in.
•Södra Interiör och Mönsterås hamn har
efterlevt alla villkor 2014.
HÅLLBARHETSDATA
SOCIALA DATA
Sociala data
Nedanstående uppgifter har inte varit föremål för granskning av revisorerna.
Södra
2014
Södra Skog
2014
Södra Cell
2014
Södra Wood
2014
Anställda, antal
Män
Kvinnor
Timber
Interiör
2 842
433
966
796
407
682
85
203
97
123
246
Arbetsmiljö, antal
2 628
32
1 594
750
Arbetsskador med frånvaro
Tillbud
104
6
14
64
17
Arbetsskador utan frånvaro
358
13
90
189
56
Frånvarodagar per skada
7,5
10,2
5
5,2
18,8
Arbetsskadefrekvens1)
18
6
8
46
20
4,8
Sjukfrånvaro, % Män
3,1
1,6
2,6
4,0
Kvinnor
4,8
3,9
3,9
8,4
7,7
Totalt
3,5
2,1
2,9
4,5
5,5
Grundutbildning
14,4
6,6
10,0
23,4
20,1
– varav män
12,9
5,7
9,0
21,9
17,0
1,5
0,9
1,0
1,5
3,1
Utbildningsnivå, %
– varav kvinnor
Gymnasium
56,8
29,4
63,6
69,0
57,6
– varav män
47,1
24,8
54,0
61,4
45,2
9,7
4,6
9,6
7,6
12,4
– varav kvinnor
Högskola under 120 p
15,7
41,8
14,5
4,3
15,3
– varav män
12,7
36,5
12,2
3,7
10,8
3,0
5,3
2,3
0,6
4,5
– varav kvinnor
12,4
21,0
11,3
3,3
6,9
– varav män
Högskola 120 p eller mer
7,9
15,3
7,6
2,3
4,6
– varav kvinnor
4,5
5,7
3,7
1,0
2,3
Doktorer/licentiater
0,7
1,1
0,5
—
—
– varav män
0,4
0,9
0,2
—
—
– varav kvinnor
0,3
0,2
0,3
—
—
Åldersfördelning, antal < 25
232
36
47
101
31
26–30
306
56
74
88
50
31–35
372
73
116
88
40
36–40
411
63
119
86
69
41–45
477
66
147
118
78
46–50
546
67
201
140
87
51–55
474
57
166
125
81
56–60
397
59
167
79
56
> 61
309
41
132
68
38
I Södra totalt ingår även Trivselhus.
1) Antal arbetsskador med sjukfrånvaro x 1 000 000/antal arbetade timmar.
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
103
KONTAKT
Kontakt
Hög tillgänglighet och god service är viktigt i det dagliga arbetet på Södra. Här hittar
du telefonnummer till bland annat Södra Skogsägarna ekonomisk förening, de olika
affärsområdena och övriga företag. Fler uppgifter finns på www.sodra.com.
Södra Skogsägarna
ekonomisk förening
Södra Skog
432 86 Väröbacka
0340-62 81 65
Skogsudden
351 89 Växjö
0470-890 00
Förvaltningsråd
Kontaktuppgifter till förvaltningsrådets ordinarie ledamöter, valda vid skogsbruksområdenas
årsmöten 2014, finns på:
www.sodra.com
Oskarström
Gislaved
Kinna
Jönköping
Sollebrunn
Skövde
Billingsfors
Södra Skogsenergi Södra Skogsplantor
Mönsterås Hamn Södra Metsad, Estland
Sodra Mezs, Lettland
Skogsudden
351 89 Växjö
0470-890 00
Region Syd
Södra Skog
375 86 Mörrum
0454-555 70
Verksamhetsområden
i Region Syd
010-471 63 60
010-471 63 90
010-471 64 20
010-471 64 50
010-471 64 80
010-471 65 20
010-471 65 40
010-471 60 00
010-471 60 30
010-471 60 90
010-471 61 20
010-471 60 60
010-471 61 50
0470-890 00
0346-71 43 30
0499-150 00
0470-893 17
0470-893 17
Södra Wood Djursdala 0492-196 40
Södra Wood Kinda 0494-790 00
Södra Wood Långasjö 0471-509 00
Södra Wood Mönsterås 0499-159 00
Södra Wood Orrefors 0481-309 20
Södra Wood Ramkvilla 0474-606 00
Södra Wood Torsås 0486-442 00
Södra Wood Traryd 0433-726 80
Södra Wood Unnefors 036-232 00
Södra Wood Värö 0340-62 80 00
Södra Wood Åstorp
042-567 30
Södra Timber AS, Norge
0047 63 94 77 11
Södra Timber A/S, Danmark 0045 48 48 82 00
Södra Wood, Kina
0086 185 1621 2969
Södra Wood, USA
001 503 855 3032
Södra Wood, Tyskland
0049 171 371 1877
Södra Cell
Interiörträ
Skogsudden
351 89 Växjö
0470-890 00
Södra Wood Kallinge Södra Wood Ronneby Södra Wood Grimslöv Södra Wood Mälardalen Södra Wood Umeå Södra Wood Våxtorp Södra Wood Rottne Nordingrå Trä
Berg & Berg
Föllinge Golv
Södra Interiör AS, Norge
Södra Interiör Brumunddal
Södra Interiör Engesetdal
Södra Interiör Arendal
Södra Interiör Namsos
Södra Interiör A/S, Danmark
SI Wood, Litauen
Södra Cell Mönsterås Södra Cell Mörrum Södra Cell Värö Södra Cell International Södra Cell, Tyskland Södra Tofte AS, Norge
Region Öst
Södra Skog
Box 509
383 25 Mönsterås
0499-159 80
Verksamhetsområden
i Region Öst
104
Sågverk
Övriga kontakter,
Södra Skog
Södra Skog
Mönsterås
Vetlanda
Vimmerby
Tranås
Åtvidaberg
Linköping
Skogsudden
351 89 Växjö
0470-890 00
Verksamhetsområden
i Region Väst
Södras medlemsservice
0470-89 100
[email protected]
Höör
Broby
Ronneby
Långasjö
Ljungby
Växjö
Södra Wood
Region Väst
010-471 61 80
010-471 62 10
010-471 62 40
010-471 62 70
010-471 63 00
010-471 63 30
SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014
0499-150 00
0454-550 00
0340-62 80 00
0470-890 00
0049 898 906 760 00
0047 32 79 90 00
0457-380 00
0457-380 00
0470-74 16 00
0224-373 30
090-253 50
0430-323 80
0470-59 99 82
0613-230 47
0457-792 50
0645-102 07
0047 63 94 35 50
0047 63 94 35 50
0047 63 94 35 50
0047 63 94 35 50
0047 63 94 35 50 0045 87 46 43 00
00370 45 43 64 93
Övriga företag
Trivselhus
0383-208 00
Solberg
Tryckt hos Falk Graphic på papper från Södras kund Arctic Paper,
omslag: Arctic Volyme White 300 g, inlaga:Arctic Silk 130 g.
Foto: Ola Kjelbye, Patrik Svedberg med flera.
Detta är
Södra
Södra Skogsägarna ekonomisk förening
adress
Skogsudden, 351 89 Växjö
Telefon 0470-890 00
[email protected],
[email protected]
hemsidawww.sodra.com
Södra, grundat 1938, är Sveriges största
skogsägareförening med mer än 50 000
skogsägare som medlemmar. Södra är
också en internationell skogsindustrikoncern där verksamheten baseras på
förädling av medlemmarnas skogsråvara.
Södra är en av de största leverantörerna
i Europa av massa för avsalumarknaden
och har en av Sveriges största sågverksrörelser. Virkesvolymen 2014 var 15,3
miljoner m3fub, omsättningen 17 miljarder
kronor och antalet anställda 3 500.