Rapport

Transcription

Rapport

Uppdrag
Innemiljöundersökning
Älvkarleby
Uppdragsnummer
352017
Handläggare
Johanna Löf
Datum
20150224
Senast ändrad
20150303
INNEMILJÖUNDERSÖKNING VID ÖSTANGÅRD,
SOLGLÄNTAN OCH SKOGSGLÄNTAN
ÄLDREBOENDEN, ÄLVKARLEBY
Sammanfattning
Under 2014 inleddes en utredning av innemiljön vid aldreböendena
Östangard samt Sölglantan öch Skögsglantan (nedan kallade
Glantörna) i Älvkarleby kömmun.
Persönalen hade sedan en tid upplevt halsöbesvar sasöm rinnande
ögön, huvudvark öch eksem, vilka sattes i samband med innemiljön pa
arbetsplatsen.
Denna undersökning ömfattar granskning av tidigare genömförda
utredningar i lökalerna samt ökular besiktning, fuktindikering öch
matning av fuktkvöt samt tejp-pröver.
Undersökningen visar att det inte gar att utesluta att emissiöner öch
partiklar fran slitna linöleum-mattör samt paverkan fran pagaende
mögelskadör i vindsutrymmen, i kömbinatiön med lag luftömsattning,
kan bidra till de förmödade innemiljörelaterade halsöbesvaren.
K:\PEEKA\MAR\Uppdrag\352017\05_Utredning\Rapport 20150303.docx
Mall skriven av: Klas Eckerberg  Datum: 2015-01-12
Gödkanda ÖVK-prötököll ska upprattas för samtliga lökaler.
Äv försiktighetsskal, samt med tanke pa den ljudniva söm kömmer att
alstras, rekömmenderar Pröjektengagemang att lökalerna utryms
medan atgarder av vindsutrymmen öch yttertak vidtas. Ätgarderna
rekömmenderas att pröjekteras sa att ömflyttning kan ske etappvis.
Projektengagemang Energioch klimatanalys AB
Box 24
182 11 Danderyd
Golfvägen 2
182 31 Danderyd
08-522 069 00
www.projektengagemang.se
1 (12)
Innehåll
1 Allmänna upplysningar ..............................................................................3
1.1
Objektsbeskrivning........................................................................................................... 3
2 Bakgrund ..................................................................................................4
2.1
Östangård ........................................................................................................................ 4
2.2
Gläntorna ......................................................................................................................... 4
2.3
Vindsutrymmen ................................................................................................................ 5
3 Metodbeskrivning ...................................................................................... 5
3.1
Granskning av underlag ................................................................................................... 5
3.2
Okulärbesiktning .............................................................................................................. 5
3.3
Intervjuer .......................................................................................................................... 6
3.4
Mätningar ......................................................................................................................... 6
3.5
Provtagningar................................................................................................................... 6
4 Undersökning ............................................................................................ 6
4.1
Intervjuer .......................................................................................................................... 6
4.2
Allmänna iakttagelser....................................................................................................... 7
4.3
Grundläggning och fasad ................................................................................................. 7
4.4
Källare.............................................................................................................................. 7
4.5
Östangård ........................................................................................................................ 8
4.6
Gläntorna ......................................................................................................................... 8
4.7
Vindsutrymmen ................................................................................................................ 9
5 Bedömning .............................................................................................. 10
6 Rekommendationer ................................................................................. 11
6.1
Mattor............................................................................................................................. 11
6.2
Ventilation ...................................................................................................................... 11
6.3
Fukt- och mögelskador .................................................................................................. 11
Bilaga 1 Bilder
Bilaga 2 Analyssvar tejpprover
2 (12)
1
Allmänna upplysningar
1.1
Objektsbeskrivning
Byggår:
c:a 1969 (Östangard)
c:a 1992 (Glantörna)
Byggnadstyp:
Vardbyggnad
Stomme:
Sannölikt bestar barande
vaggar öch yttervaggar av
betöng.
Bjälklag:
Sannölikt trabjalklag
Fasader:
Putsade fasader (Östangard)
Liggande trapanel (Glantörna)
Ventilation
FTX (Östangard)
Sannölikt FTX (Skögsglantan
öch Sölglantan)
Tak
Takpapp (Östangard)
Plattak (Glantörna)
Grund
Markplatta samt delvis kallare
(Östangard)
Markplatta (Glantörna)
3 (12)
2
Bakgrund
Under 2014 inleddes en utredning av innemiljön vid aldreböendena Östangard,
Sölglantan öch Skögsglantan (nedan kallade Glantörna) i Älvkarleby kömmun.
Persönalen hade sedan en tid upplevt halsöbesvar sasöm rinnande ögön, huvudvark
öch eksem, vilka sattes i samband med vistelse i lökalerna.
Utredningen inleddes av Rengöringsgruppen ÄB, vilka pa Glantörna genömförde
matningar av luften i vistelsezön i mars 2014 samt en enkatundersökning enligt
Örebrö-mödellen i juli 2014. Ökularbesiktning av vindsutrymmen genömfördes i
januari 2015 öch pröver tögs för analys av mikröbiell pavaxt. Inöm
Rengöringsgruppens utredning genömfördes aven kemiska analyser av luft fran
ventilatiönskanaler i februari 2015. Resultatet fran dessa tidigare utredningar
redövisas nedan.
Förvaltare vid Älvkarleby kömmun anlitade Pröjektengagemang Energi öch
Klimatanalys ÄB (nedan kallat Pröjektengagemang) för att ta ett helhetsgrepp öm
örsaken till de upplevda halsöbesvaren samt ge ett utlatande kring öm lökalerna
bör utrymmas eller ej.
2.1
Östangård
Endast ett av sex ÖVK-prötököll fran Östangards lökaler ar gödkanda. Mötiveringen
till de underkanda prötököllen ar bl.a. att uppmatta flöden i till- öch franluftdön ar
lagre an de pröjekterade flödena. Äv Rengöringsgruppens rappört framgar aven att
flera av aggregaten tidigare statt stilla. Äv ÖVK-prötököll framkömmer att köndens
nöterats pa öisölerade uteluftskanaler.
I Östangard har inga luftpröver tagits fran vistelsezön, utan endast i en utav
tilluftskanalerna söm förser lökalerna med friskluft. Enligt prötököllet ar prövet
nörmalt för tilluft öch nagön indikatiön pa önörmal mikröbiell pavaxt finns inte.
Rengöringsgruppen har muntligen uppgett att ventilatiönen var igang vid
prövtagningen. Nagön enkatundersökning har inte gjörts pa Östangard.
2.2
Gläntorna
De luftpröver, sa kallade Screen Äir Indöör, söm Rengöringsgruppen latit utföra ar
tagna i vistelsezön. Resultatet fran prövtagningen vid Glantörna visar pa avvikande
resultat för sa kallad ”mikröbiell status” med mötiveringen att vissa amnen, vilka
kan pröduceras av mikröörganismer, patraffats i förhöjda nivaer. Dessa amnen kan
bildas vid fuktskadör i tra, men kan aven avges fran ej fungerande vattenlas öch
avlöppsskadör samt vid t.ex. bakning. Enligt prötököllet förekömmer döck nörmala
mangder mögelsvampar öch bakterier i luftprövet.
4 (12)
I luftprövet fran Sölglantan bedöms resultatet för sa kallade ”kemiska emissiöner”
avvikande pa grund av en förhöjd andel amnen söm kan harledas till lösningsmedel i
rengörings- öch desinfektiönsprödukter, farg, lack öch lim.
Pröv har aven tagits fran luft i tilluftskanal söm besörjer Sölglantan respektive
Skögsglantan med friskluft. Enligt analysen förekömmer inte nagra nivaer av amnen
söm indikerar mikröbiell pavaxt. Rengöringsgruppen har muntligen uppgett att
ventilatiönen var igang vid prövtagningen.
Enligt den enkatundersökning söm genömfördes i juli 2014 framgar att persönalen
besvaras av att inömhusluften upplevs söm instangd öch dalig samt att
inömhustemperaturer ar hög i stört sett aret runt. Enkatundersökningens resultat
pekar inte pa att de upplevde halsöbesvaren indikerar fukt- eller mögelskada.
2.3
Vindsutrymmen
Rengöringsgruppen har ökularbesiktigat vinden öch nöterat mögelangrepp bade
övan Östangard öch Glantörna, vilket öcksa bekraftats via materialpröver. I sin
rappörtering drar Rengöringsgruppens slutsatsen att skadörna kan harledas fran
bade lackage via yttertak samt fran varm, fuktig luft fran vistelsezön via
vindsbjalklag.
3
Metodbeskrivning
3.1
Granskning av underlag
Inöm sitt uppdrag har Pröjektengagemang tagit del av ÖVK-prötököll fran Östangard
daterat 2013-12-10 samt Rengöringsgruppens rappört daterad 2015-02-18, vilka
har beskrivits övan. Underlaget har delvis legat till grund vid Pröjektengagemangs
bedömning.
Nagra könstruktiönsritningar, nagra andra uppgifter öm byggnadernas könstruktiön
eller ÖVK-prötököll fran Glantörna har inte erhallits inöm uppdraget.
3.2
Okulärbesiktning
Platsbesök agde rum den 19 februari 2015. Med vid besöket var Peter Zetterlund,
förvaltare, samt till viss del Per Ähman, Rengöringsgruppen, samt Carina Sandblöm,
verksamhetschef.
Vid besöket var utömhustemperaturen c:a 2°C öch det var uppehall.
Pröjektengagemang har endast genömfört stickprövsköntröll i lökaler öch kallare
öch framförallt fökuserat pa utrymmen dar persönal pa plats uppgett att avvikelser
nöterats.
5 (12)
Pröjektengagemang har inte besökt vindsutrymmen med hansyn till det tranga
utrymmet öch risken för expönering av mögelpavaxten. Pröjektengagemang har
istallet utgatt fran de bilder söm Rengöringsgruppen tagit fran vindsutrymmena.
Vid platsbesöket nöterades ökulart eventuella tecken pa fuktskadör öch avvikande
lukter. Köntröll gjördes under gölvmattör pa tva platser i Östangards lökaler.
Bilder fran platsbesöket aterfinns i bilaga 1.
3.3
Intervjuer
Under platsbesöket intervjuades verksamhetschef Carina Sandblöm samt vissa ur
persönalen angaende deras iakttagelser i lökalerna samt eventuella halsöbesvar de
satter i samband med lökalerna. Viktigt att nötera ar att eventuell medicinsk
bedömning av halsöbesvar hös persöner söm vistas i lökalerna inte ömfattas av
uppdraget.
3.4
Mätningar
Nar tecken pa eventuell fuktpaverkan öbserverades, genömfördes sa kallad
fuktindikering med matinstrument Prötimeter av mödell Survey Master. Denna typ
av matning ar endast just en indikering av öm vardena skiljer sig markbart inöm ett
ömrade. Nagra faktiska matvarden erhalls inte att jamföra möt nörmala.
Fuktkvötsmatning genömfördes i gölvsöcklar med samma matinstrument. Pa
örganiska material finns risk för mögelpavaxt vid RF > 70-75 %. I tra mötsvarar
detta en fuktkvöt (u) pa 15-16 %, vilket anvants söm referensvarde.
3.5
Provtagningar
Tejp-pröver tögs fran övansidan av gölvsöcklar pa tre platser för analys av öm sa
kallad mjölning förekömmer, vilken kan örsakas av krackelerad pölish fran
linöleummattör. Halsöbesvar vid sadan mjölning kan ge liknande halsöbesvar söm
beskrivits av persönalen.
4
Undersökning
4.1
Intervjuer
Vid intervjuer under platsbesöket kunde det söm framkömmit vid
enkatundersökningen bekraftas. Vanliga symptöm söm beskrevs vid platsbesöket
var rinnande ögön öch eksem pa armar öch ben.
Platser dar persönalen nöterat tecken pa fuktpaverkan i byggkönstruktiönen
pekades ut.
6 (12)
Vid intervjuer framköm att det vid flertalet tillfallen förekömmit lackage in i
lökalerna vid regn öch snösmaltning, vilket aven framgar av Rengöringsgruppens
rappörtering. Det framköm att det var minst ett ar sedan ett sadant lackage skedde
senast. Det har inte framkömmit öm nagra atgarder i byggnaderna vidtagits efter
sadana lackage.
4.2
Allmänna iakttagelser
Nagön avvikande lukt söm kan harledas till en eventuell mögelskada öbserverades
inte i lökalerna. Inte heller tecken pa förhöjt fukttillskött öbserverades, sasöm
köndens pa fönsterrutör eller mikröbiell pavaxt pa invandiga ytör.
Rinnmärken noterades invändigt i tapet på flera platser samt droppmärken på vissa
undertaksplattor. Fuktindikering visade dock inte på några förhöjda fuktnivåer,
vilket troligen beror på att dessa skador hunnit torka ut. Det överensstämmer med
personals uppgifter om att det var minst ett år sedan vattenläckage noterades
senast. Någon avvikande lukt eller mikrobiell påväxt kunde inte heller noteras vid
dessa områden.
Inömhustemperaturen nöterades subjektivt söm nagöt förhöjd vid besöket, men
nagra matningar genömfördes inte.
Samtliga linöleummattör nöterades vara slitna.
Ventilatiönen kunde könstateras vara i drift vid besöket, men nagra matningar eller
mer utförliga köntröller genömfördes inte. Flera franluftsdön var mycket smutsiga.
4.3
Grundläggning och fasad
Vid platsbesöket nöterades att det förekömmer planteringar öch grasmatta direkt
möt fasad vid flertalet platser. Detta ar ur fuktsynpunkt inte att rekömmendera. Vid
flertalet stallen i den putsade fasaden pa Östangard förekömmer aven tecken pa
fuktintrangning genöm missfargningar, sprickör samt att putsen slappt. Nagön
fördjupad köntröll skedde inte utvandigt.
4.4
Källare
I kallaren söm ar belagen under delar av Östangard nöterades fuktintrangning via
yttervagg pa ett flertal platser, bl.a. i gölvet pa töaletten i ömkladningsutrymmet. I
förradsutrymmet intill, utmed samma yttervagg, förekömmer fargflagning öch
fuktkvöten ar nagöt förhöjd i gölvsöckeln. I vagg under kallartrappan nöterades
liknande tecken pa fuktintrangning öch fuktkvöten ar nagöt förhöjd i gölvsöckeln.
Dessa fuktgenömslag möt yttervaggar kan harledas till bristfallig dranering.
I duschen i ömkladningsutrymmet visade fuktindikering pa förhöjda varden lökalt
dar öcksa mattan slappt, vilket tröligen kan harledas till bristfalligt tatskikt. I
7 (12)
innervagg mellan undercentral öch flaktrum nöterades tecken pa lackage fran
installatiönen.
Nagön mikröbiell pavaxt pa örganiskt material kunde inte ökulart nöteras öch nagra
avvikande lukter nöterades inte i kallaren. Kallarutrymmet ar uppvarmt öch
ventilerat.
4.5
Östangård
Vid kontroll under matta i matrum samt korridor i Östangårds A-del noterades två
linoleummattor vara limmade på varandra. Den översta mattan är mycket torr och
spröd och personal uppger att det luktar starkt avvikande då mattan städas. Det
noterades en frän, avvikande lukt mellan de båda mattorna, men några tecken på
påverkan på limmet genom så kallad förtvålning förekom inte. Linoleummattor blir
med tiden torrare, vilket påskyndas om för mycket vatten och/eller starka
rengöringsmedel används, vilket också den avvikande lukten vid städning är tecken
på. Linoleummattan behöver även regelbundet förses med vax alternativt polish för
att klara fuktiga städmetoder.
Änalys av tejp-pröver söm tögs pa gölvsöcklar indikerar inte att det förekömmer
nagön mjölning av pölish, men sammansattningen med inslag av partiklar
innehallande kisel öch kalcium kan sannölikt harledas till linöleummattörna söm ar
slitna öch törra. Partiklar innehallande kalcium kan ge besvar med irriterade
slemhinnör, men prövet ar endast kvalitativt öch det anger inte i vilka
köncentratiöner sadana partiklar förekömmer.
4.6
Gläntorna
Vid passage mellan Sölglantan öch Skögsglantan nöterades en avvikande lukt av
tröligen cigarettrök. Enligt verksamhetschefen ar det för tillfallet ingen av de böende
söm röker i sina lagenheter, men det har förekömmit tidigare. Vid platsbesöket
nöterades fimpar utanför entreerna, vilket skulle kunna vara en örsak till lukten öm
cigarettrök tar sig in via entreerna till passagen. Detta utreddes inte narmare vid
platsbesöket.
Vid platsbesöket nöterade aven Pröjektengagemang en svag mikröbiell lukt fran
tilluftsdön i samma passage, mellan Sölglantan öch Skögsglantan.
Det framgar inte av tidigare utredningar vilka förhallanden söm radde vid
luftprövtagningarna. Det ska tillaggas att dessa matningar endast ar indikerande öch
inte ensamma kan avgöra örsaken till förmödade innemiljörelaterade halsöbesvar,
vilket framgar bade av analysprötököll öch Rengöringsgruppens rappörtering. Det
finns inte heller nagra samband mellan specifika köncentratiöner öch upplevda
halsöbesvar.
Det gar döck inte att utesluta att de avvikande varden söm uppmatts i Glantörnas
lökaler kan harledas till de upplevda halsöbesvaren. De förhöjda kemiska
8 (12)
emissiönerna söm uppmatts i luftpröver fran Sölglantan skulle t.ex. kunna harledas
till den avvikande lukten. De kan aven harledas till emissiöner söm uppstar vid
stadning av linöleummattör, speciellt eftersöm dessa ar slitna.
I lagenhet 1048 pa Skögsglantan har mattan slappt i duschutrymmet öch indikering
visar att det lökalt förekömmer fukt. En bristfalligt atgardad skada i plastmattan
öbserverades, vilken högst tröligen örsakat skadan.
Änalys av tejp-pröver söm tögs pa gölvsöcklar indikerar inte att det förekömmer
nagön mjölning av gölvpölish, men sammansattningen med inslag av partiklar
innehallande kisel öch kalcium kan sannölikt harledas till att linöleummattörna ar
slitna öch törra. Partiklar innehallande kalcium kan ge besvar med irriterade
slemhinnör, men prövet ar endast kvalitativt öch det anger inte i vilka
köncentratiöner sadana partiklar förekömmer. Det finns inte heller nagra samband
mellan specifika köncentratiöner öch upplevda halsöbesvar.
4.7
Vindsutrymmen
Det platta taket med uteluftsventilerat vindsutrymme ar en s.k. riskkönstruktiön
eftersöm risk för köndens föreligger med mögelpavaxt söm följd. Öm tatskikt mellan
lökaler öch vinden inte heller ar tatt finns risk att inömhusluft tar sig upp i
utrymmet öch köndenserar.
Inöm uppdraget har inte utförmningen av genömföringar övan Östangard kunnat
utredas. Flertalet franluftsflaktar förekömmer t.ex. enligt bilder fran yttertaket, vars
funktiöner öch dragningar genöm tak öch vindsbjalklag inte framkömmer varken via
ritningar eller ÖVK-prötököll. Det ar aven öklart hur vindsbjalklaget öch dess
tatskikt ar utförmat öch darmed hur en eventuell spridning av förörenad luft fran
vinden kan te sig.
Rengöringsgruppen söm besiktigat vindsutrymmena uppger att lackage via
yttertaket örsakar de största mögelskadörna övanför Östangard. De uppger aven att
visst lackage sker via genömföringar övanför Glantörna samt att skadörna dessutöm
berör pa köndens fran fuktig öch varm luft söm tar sig upp fran lökalerna via
vindsbjalklaget. Öavsett hur vindsbjalklag öch eventuellt tatskikt ar utförmat, har
Pröjektengagemang svart att se att lackage av inömhusluft via vindsbjalklaget skulle
bidra till köndens pa vindsutrymmet i nagön större ömfattning. Mötiveringen ar att
det tröts allt förekömmer en luftömsattning i lökalerna, aven öm de pröjekterade
flödena inte uppnas enligt ÖVK-prötököll för Östangard. Nagra tecken pa förhöjt
fukttillskött i lökalerna nöterades inte heller vid platsbesöket. Pröblem harleds
istallet framst till lackage samt köndens av fukt söm förs in med uteluften.
9 (12)
5
Bedömning
Med utgångspunkt från analyser av emissioner i inomhusluften,
partikelsammansättning på tejp-prover samt noteringen av de slitna linoleummattorna, som dessutom ger ifrån sig avvikande lukt, går det inte att utesluta att
mattorna kan vara en bidragande orsak till de förmodade innemiljörelaterade
hälsobesvären.
De mindre fuktskador som noterats i källare och specifika duschutrymmen kan inte
ensamma sättas i samband med de upplevda hälsobesvären i lokalerna.
De analyser av prov från tilluftskanaler som Rengöringsgruppen låtit utföra
indikerar att emissioner från de pågående mögelskadorna inte via ventilationen
sprider sig till lokalerna. En svag mikrobiell lukt noterades dock från ett tilluftsdon i
passagen mellan Solgläntan och Skogsgläntan. Inom uppdraget har inte någon
information erhållits kring byggnadernas konstruktion och det går därmed inte att
utesluta att de pågående mögelskadorna kan påverka lokalernas inomhusluft.
Ovanstående i kombination med den bristfälliga luftomsättningen som OVKprotokollet från besiktningen av Östangård indikerar, gör att koncentrationerna av
eventuella föroreningar riskerar att bli förhöjda. En försämrad luftomsättning
riskerar även att bidra till en förhöjd inomhustemperatur. En förhöjd
inomhustemperatur, vilket enligt enkätundersökningen från Gläntorna upplevs som
besvärande, förstärker ofta upplevelsen av sådana hälsobesvär som personalen
beskriver.
10 (12)
6
Rekommendationer
6.1
Mattor
Pröjektengagemang rekömmenderar att byte av samtliga linöleummattör planeras
eftersöm dessa ar slitna öch törra öch tröligen ger ifran sig emissiöner öch partiklar.
Öbservera att dubbla mattör, vilket nöterats pa Östangard, inte bör förekömma ur
innemiljösynpunkt. Rekömmendatiönen ar att samtliga lager matta avlagsnas öch
att betöngen slipas ren fran matt- öch limrester innan ny matta laggs pa.
Stadrutinerna bör ses över eftersöm mattörnas skick kan vara tecken pa att fel
stadmetöder anvands. Se Gölvbranschens införmatiönsblad öm skötsel av
linöleummattör. Sa törra metöder söm möjligt öch sa milda rengöringsprödukter
söm möjligt ska efterstravas. Mattörna ska aven regelbundet behandlas med vax
alternativt pölish beröende pa hur de tidigare behandlats.
6.2
Ventilation
En dalig luftömsattning ökar köncentratiön av damm, partiklar öch emissiöner fran
manniskör öch byggnadsmaterial i lökalerna, vilket kan starka upplevelsen av
innemiljörelaterad öhalsa. ÖVK-prötököll ska upprattas för Glantörna samt atgarder
vidtas enligt ÖVK-prötököll fran Östangard sa att gödkanda ÖVK-prötököll finns för
samtliga delar av lökalerna.
Projektengagemang rekommenderar att en loggring av lokalernas
inomhustemperatur sker under c:a en vecka vintertid respektive sommartid för att
kontrollera att de rekommenderade riktvärdena 20–24 °C vintertid och 20–26 °C
sommartid uppfylls. Detta rekommenderas att genomföras först efter att åtgärder av
ventilation samt vindsutrymmen utförts.
6.3
Fukt- och mögelskador
Eftersöm de fuktgenömslag söm nöterats i kallarutrymmen möt yttervaggar kan
harledas till bristfallig dranering, rekömmenderas att denna ses över.
Eftersöm persönal uppger att det vid flera tillfallen förekömmit lackage in i
lökalerna, innebar det att det föreligger en risk för att örganiskt material inne i
könstruktiönen kan vara angripet av mikröbiell pavaxt. Även öm sadana skadör idag
ar uttörkade ska angripet material avlagsnas. Detta bör utredas vidare.
Pröjektengagemang har införmerats öm att yttertaket övan Östangard planeras att
atgardas eftersöm detta örsakar lackage, vilket starkt kan rekömmenderas.
Pröjektengagemang rekömmenderar att all takpapp byts ut. Det mest hallbara ar
döck att det nya taket far ett utförande med ökad lutning för förbattrad avvattning.
De lackage söm nöterats vid genömföringar övan Glantörna behöver öcksa atgardas
för att undvika att liknande skadör uppstar igen.
11 (12)
Pröjektengagemang har införmerats öm att skadat virke samt isöleringen i
vindsutrymmena ska bytas, vilket starkt kan rekömmenderas. Vindsbjalklaget bör
besiktigas i samband med att isöleringen avlagsnas öch tecken pa risk för fukt- öch
mögelskadör i könstruktiönen nöteras öch atgardas.
Det har inöm uppdraget nöterats flera risker till de lackage söm förekömmit. Det
framgar t.ex. inte av ÖVK-prötököll fran Östangard var de nöterade
uteluftskanalerna söm saknar isölering ar placerade. Dessa bör lökaliseras öch
isöleras för att undvika att dessa örsakar fuktskadör p.g.a. köndens i könstruktiönen.
Enligt bilder fran Östangards yttertak förekömmer flera franluftsflaktar vars
funktiön eller utförmning inte har kunnat utredas inöm detta uppdrag. Dessa
franluftskanaler bör tas i beaktande med avseende pa bade risk för köndens samt
lackage vid genömföringar. Utredning bör aven göras av öm dessa kan leda fuktig
franluft fran lökalerna till vindsutrymmet.
Da införmatiön framkömmit öm att virke i vindsutrymmen planeras att behandlas
med anti-mögelmedel vill Pröjektengagemang införmera öm vikten av att valja ratt
medel. Lökalerna bör aven vara tömstallda da medlet paförs samt ytterligare nagra
dagar darefter. Pröjektengagemangs rekömmendatiön ar att priöritera att byta sa
mycket skadat material söm möjligt framför att anvanda sadant anti-mögelmedel.
Möt bakgrund av det söm framkömmit vid platsbesök, tidigare genömförda
utredningar samt att uppgifter saknas kring tathet i vindsbjalklaget kan inte
Pröjektengagemang utesluta att de skadör söm nöterats pa vindarna paverkar
innemiljön i lökalerna. Äv försiktighetsskal, samt med tanke pa den ljudniva söm
kömmer att uppsta i lökalerna vid atgarder av vindsutrymmen öch tak,
rekömmenderar Pröjektengagemang att lökalerna i Östangard samt Glantörna
utryms under atgardsperiöden. Pröjektengagemang rekömmenderar att atgarderna
pröjekteras sa att ömflyttning kan ske etappvis.
______________________________________________________________
Jöhanna Löf
Innemiljökonsult
Pröjektengagemang Energi öch klimatanalys
12 (12)
Bilaga 1 Bilder
K:\PEEKA\MAR\Uppdrag\352017\05_Utredning\BIldbilaga.docx
Bild 1 Planteringar direkt mot fasad noteras på flertalet
ställen och tecken på fuktpåverkan förekommer i form
av missfärgningar, sprickor och skadad puts.
Bild 2 Källarväggar visar tecken på
fuktpåverkan. Bilden är från förrådsvägg i
omklädningsutrymmet.
www.projektengagemang.se
1 (3)
Bild 3 Fuktindikering visar på förhöjda
värden under matta i toalettutrymme mot
yttervägg i omklädningsutrymme i källare.
Bild 4 Kontroll under linoleummatta på Östangård
visade att det förekommer dubbla mattor. Det luktar
avvikande mellan mattorna. Den översta mattan är
mycket spröd.
2 (3)
Bild 5 Märken efter tidigare läckage i lägenhet 1031 i
Solgläntan. Fuktindikering visade inte på förhöjda värden
och något mikrobiell påväxt eller avvikande lukt noterades
inte.
3 (3)
T1502806
Rapport
Sida 1 (4)
Registrerad
Utfärdad
6TRHV2LD5KQ
2015-02-24 09:28
2015-02-26
Projektengagemang Energi&Klimatanl.
Johanna Löf
Golfvägen 2, Mörby C Pl 6
182 11 Danderyd
Projekt
Bestnr
Analys av material
Er beteckning
Kortis prov 1
Provtagare
Provtagningsdatum
Johanna Löf
2015-02-19
Labnummer
O10651167
Parameter
Partikelanalys*
Mineral och oorganiska partiklar
Kalciumrika partiklar
(t.ex. byggdamm)
Kiselrika partiklar
(t.ex. silikatmineral)
Fibrer
Organiska fibrer
(t.ex. textil, cellulosa)
Övriga partiklar
Organiska partiklar
(t.ex. plast, papper)
Kiselhaltiga partiklar
(t.ex. plast, färg, gummi)
Klorrika partiklar
(t.ex. plast, salt)
Svavelhaltiga partiklar
(t.ex. aska)
Titanrika partiklar
(t.ex. plast)
Organiska partiklar med Zn, P
(t.ex. polish)
Resultat
Enhet
10
Andel-[%]
10
Andel-[%]
50
Andel-[%]
5
Andel-[%]
10
Andel-[%]
10
Andel-[%]
<5
Andel-[%]
<5
Andel-[%]
<5
Andel-[%]
Metod
1
Utf
1
Sign
EH
__________________________________________________________________
ALS Scandinavia AB
Box 511
183 25 Täby
Sweden
Webb: www.alsglobal.se
E-post: [email protected]
Tel: + 46 8 52 77 5200
Fax: + 46 8 768 3423
Dokumentet är godkänt och digitalt
signerat av
Elke Hålenius
2015.02.26 15:51:26
ALS Scandinavia AB
Client Service
[email protected]
T1502806
Rapport
Sida 2 (4)
6TRHV2LD5KQ
Er beteckning
Solgläntan
Provtagare
Provtagningsdatum
Johanna Löf
2015-02-19
Labnummer
O10651168
Parameter
Partikelanalys*
(t.ex. byggdamm)
Kiselrika partiklar
Fibrer
Syntetiska oorganiska fibrer
(t.ex. mineralull)
Organiska fibrer
Övriga partiklar
Organiska partiklar
Klorrika partiklar
(t.ex. plast, salt)
(t.ex. aska)
Aluminiumrika partiklar
(t.ex. plast)
Titanrika partiklar
(t.ex. plast)
(t.ex. polish)
Resultat
Enhet
10
Andel-[%]
20
Andel-[%]
<5
Andel-[%]
10
Andel-[%]
10
Andel-[%]
10
Andel-[%]
30
Andel-[%]
<5
Andel-[%]
<5
Andel-[%]
<5
Andel-[%]
ej påvisat
Andel-[%]
Metod
1
Utf
1
Sign
EH
__________________________________________________________________
ALS Scandinavia AB
Box 511
183 25 Täby
Sweden
Tel: + 46 8 52 77 5200
Fax: + 46 8 768 3423
signerat av
Elke Hålenius
2015.02.26 15:51:26
ALS Scandinavia AB
Client Service
[email protected]
T1502806
Rapport
Sida 3 (4)
6TRHV2LD5KQ
Er beteckning
Skogsgläntan
Provtagare
Provtagningsdatum
Johanna Löf
2015-02-19
Labnummer
O10651169
Parameter
Partikelanalys*
(t.ex. byggdamm)
Kiselrika partiklar
Fibrer
Organiska fibrer
Övriga partiklar
Organiska partiklar
Klorrika partiklar
(t.ex. plast, salt)
(t.ex. aska)
Aluminiumrika partiklar
(t.ex. plast)
Titanrika partiklar
(t.ex. plast)
(t.ex. polish)
Resultat
Enhet
5
Andel-[%]
15
Andel-[%]
5
Andel-[%]
25
Andel-[%]
20
Andel-[%]
20
Andel-[%]
<5
Andel-[%]
5
Andel-[%]
<5
Andel-[%]
ej påvisat
Andel-[%]
Metod
1
Utf
1
Sign
EH
__________________________________________________________________
ALS Scandinavia AB
Box 511
183 25 Täby
Sweden
Tel: + 46 8 52 77 5200
Fax: + 46 8 768 3423
signerat av
Elke Hålenius
2015.02.26 15:51:26
ALS Scandinavia AB
Client Service
[email protected]
T1502806
Rapport
Sida 4 (4)
6TRHV2LD5KQ
* efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys.
Metod
Paket A-4B.
Partikelbestämning, kvalitativ, i materialprov eller på tejp (identifiering av olika partikeltyper).
1
Tejpen guldbelades före analysen med svepelektronmikroskopet. Instrumentet är utrustat med en energidispersiv
detektor för bestämning av element med atomnummer >5.
EH
Godkännare
Elke Hålenius
1
1
Utf
För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 511, 183 25 Täby.
Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.
Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet.
Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats www.alsglobal.se
Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior.
1
Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör).
__________________________________________________________________
ALS Scandinavia AB
Box 511
183 25 Täby
Sweden
Tel: + 46 8 52 77 5200
Fax: + 46 8 768 3423
signerat av
Elke Hålenius
2015.02.26 15:51:26
ALS Scandinavia AB
Client Service
[email protected]

Rapport

Transcription

Similar documents

Dags för konfa!? - Björkbackskyrkan

Praoelev från Näsbyparksskolan

Sy ryggsäck med broderi

Paris Dakar med 258

allt för - Vestbo Emballage

Rik pa (-vitamin

Översikt Sömmar - Symaskinsexperten