Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk
Transcription
Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk
1 Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 2014-06-30 Reviderad: 2015-03-28 Planskiss reningsverk Bräcke Hede 2 Inledning Detta kontrollprogram avser Bräcke-Hede VA-förenings uppföljning och kontroll av avloppsverkets funktion. Kontrollprogrammet omfattar dels kontroller som föreningen har blivit ålagda av Tjörns kommun att utföra och dels egenkontroller i form av regelbunden tillsyn av avloppsverket. Kontrollprogrammet ska ses som ett levande dokument och kan komma att revideras vid behov. Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Bräcke Hede VA Fastighetsbeteckning: Stenkyrka-Bräcke 1:9 Bräcke Hede VA-samfällighetsförening Ordförande: Christer Eriksson Huvudman: Mobil nr: 0760-073785 Kristina Bernstén Mobil nr: 0733-402183 Kontaktperson för huvudman: Epost: [email protected] 90.20 (enligt miljöprövningsförordningen (2013:251), avloppsanläggning dimensionerad för mer än 200 pe.) Verksamhetskod: Tillsynsmyndighet: Tjörns kommun Lina Johansson Adress: Samhällsbyggnadsförvaltningen, miljöavdelningen Tjörns kommun, 471 80 Skärhamn Telefon: 0304-60 10 00 vxl, 0304-60 11 49 direkt Kontaktperson tillsynsmyndighet: E-post: lina.johanssonjorn.se Gällande beslut Protokoll frånmiljöavdelningen, Tjörns kommun daterad 2009-11-05, Dnr. 2009-0801-4 3 Baga Water Technology – support dagtid (08-16) telefonnr 0455-616150 Tillsynskontroll och service av avloppsverk och pumpstationer: Br Carlson –praktiska tillsynen kontaktperson Robin Carlson telefonnr 0703-864271, [email protected] Hemsida www.brackeva.se Gällande tillstånd Gällande avloppstillstånd från miljöavdelningen, Tjörns kommun, är daterad 2009-11-05 och innehåller ett antal försiktighetsmått som ska gälla för verksamheten. Dessa är sammanställda i listan nedan. Hela tillståndet återfinns i Bilaga 1. Avloppsanläggningen ska utföras i enlighet med ansökan samt fabrikantens anvisningar om inget annat anges i nedanstående försiktighetsmått. Anläggningen ska skötas och underhållas enligt fabrikantens anvisningar och så att olägenheter på miljö och hälsa inte uppkommer. Dag- och dräneringsvatten får inte kopplas på avloppsreningsanläggningen. Serviceavtal ska tecknas. Kopia av serviceavtalet ska skickas till Miljöavdelningen för kännedom. Slutkontrollprogam ska ifyllas och lämnas till miljöavdelningen innan anläggningen tas i bruk. Verksamhetsutövaren ska kontrollera och föra anteckningar om verksamhetens drift och skötsel för att anläggningen inte ska medföra olägenheter för människors hälsa eller miljö. Avloppsvattnets flöde ska mätas och dokumenteras per dygn. Avståndet från avloppsreningsverket till närmaste vattentäkt skall vara minst 20 m. Provtagning av utgående avloppsvatten skall provtas minst 2 gånger per år, där ett av proven ska tas under sommarmånaderna. Analysen ska innefatta minst de parametrar som redovisas i punkten nedan. Det renade vattnet får som riktvärde inte innehålla mer än 15 mg BOD7/l, 70 mg CODcr/l, 40 mg totalkväve/l och 0,5 mg totalfosfor/l, beräknat som medcelvärde per kalenderår. Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. Kemiska produkter ska lagras på tät, invallad yta under tak. Invallningen ska rymma en volym som ska motsvarar den största behållarens volym plus minst 10 % av summan av övriga behållares volym. Utrymmet ska vara låsbart. 4 Om verksamheten ändras med avseende på reningsprocess eller på något annat sätt, ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten. Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket är av typen BAGA Kompakt med UV-ljus och är ett resultat av många års erfarenhet av processer för rening av avloppsvatten från hushåll. Avloppsreningverket är dimensionerat för vanligt spillvatten från hushåll motsvarande 60 hushåll. Verket Bräcke-Hede anlades under 2009 och var i fullt bruk 2011. Nedan följer en generell beskrivning av reningsverket, för detaljer se Bilaga 2 samt Bilaga 3 för principskiss. BAGA Compact är ett reningsverk som kombinerar biologiska och kemiska processer för att reducera syreförbrukande ämnen såsom BOD7 och CODCR, kväve, fosfor och suspenderat material (SS).För att reningsverket skall fungera på bästa sätt finns en reservoar som kan buffra ojämnheter i det inkommande flödet och sedan fördela det satsvis över tiden så att resten av verket får en jämn belastning. Figur 1. Planskiss I slamavskiljaren sker i huvudsak tre delprocesser: slamavskiljning och slamlagring, biologisk fördenitrifikation för reduktion av kväve samt kemisk behandling för att reducera fosfor genom förfällning. Förfällningen minskar även belastningen på den efterföljande bioreaktorn markant. Samtidigt som pumpning sker från reservoar till slamavskiljare tillsätts flockningsmedlet. De flockar som skapas genom förfällningen kan sedan avskiljas i slamavskiljaren. Slammet som samlas i slamavskiljarens botten pumpas med vissa mellanrum till slamsilon för lagring. Silon avskiljer slammet och klarfasen leds tillbaka till slamavskiljaren igen. 5 I de båda bioreaktorerna sker biologisk nedbrytning i aeroba biofilmsprocesser med fast bärarmaterial. Under bärarmaterialet finns luftdiffusorer som förser reaktorerna med stora mängder finfördelad luft som behövs för processerna. I den första reaktorn sker primärt reduktion av syreförbrukande ämnen såsom BOD7 och CODCR. I den andra reaktorn sker även nitrifikation vilket är en delprocess i kvävereningen då ammoniumkväve reduceras och omvandlas till nitrat. Stora mängder luft krävs och luftningen av reaktorerna sker därför större delen av tiden vid normal drift. Vid låg belastning går däremot luftningen över i sparläge som bara underhållsluftar så mycket som behövs för att hålla biomassan levande. Med vissa mellanrum under drift stannas luftningen i reaktorn för att sedimentering av det slam som produceras i processerna skall kunna ske i reaktorernas botten. Efter sedimenteringsfasen returpumpas slammet till slamavskiljarens inloppscylinder för ytterligare behandling. Returpumpningen överför även nitratkväve till slamavskiljaren för anox denitrifikation av kväve. BAGA´s bioreaktor har en unik patenterad design som slamavskiljer det behandlade vattnet ytterligare i själva reaktorn, något som förbättrar reduktionen av bl.a. suspenderat material (SS). De biofilmsprocesser som används är även mycket tåliga för variationer i belastningen. Vattnet breddar från den sista bioreaktorn till en pumpbrunn som transporterar vattnet vidare till efterpoleringstanken. Efter den biologiska behandlingen sker ytterligare kemisk fällning och slamavskiljning i en efterpoleringstank som ligger placerad efter bioreaktorerna. Behandlingen ger ökad reduktion av fosfor och suspenderat material. Flockningsmedlet ökar även hygieniseringen. Även här tillsätts flockningsmedlet på ungefär på samma sätt som i den första slamavskiljaren. Vattnet pumpas från efterfällningstanken genom ett UV-ljus i servicehuset för hygienisering innan det leds till recipient. Det renade vattnet släpps till närliggande dike som mynnar i viken, fastighet Stenkyrka-Bräcke 1:4. Utsläppspunkten sker ca 2 m från stranden på ca 0,5 m djup. Figur 2. Principskiss, se även Bilaga 3 6 BAGA Kompakt anpassar sig efter det verkliga flödet. Om reservoaren är tom går verket ner i puffläge, dvs att bio reaktorerna förses endast med stödluft för att biokulturen inte skall skadas. På så vis sparas energikostnader. Energikostnaden kan beräknas till ca 1 kW/h per kubikmeter avloppsvatten som renats under förutsättning att det verkliga flödet är minst 20 m3 per dygn. Åtgången av fällningsmedel är starkt beroende av det inkommande vattnet, men kan i stort beräknas mellan 1,5 – 3,5 deciliter per m3 renat avloppsvatten. Anläggningskontroll Tillsyn och service Driften av BAGA Kompakt är nästan helt automatiserad. Endast flockmedel för inbindning av fosfor och citronsyra för nergörning av UV-ljus behöver fyllas på manuellt. Anläggningen är försedd med ett GSMmodem och eventuella larm skickas till tillsynsman. Ett tillsynsavtal finns tecknat med BAGA Water Technology AB för den dagliga driften av reningsverket och är därmed tillsynsman. BAGA Water Technology AB har i sin tur avtal med Bröderna Carlson för den praktiska tillsynen och besök på plats. Enligt tillsynsavtalet utförs följande: 1. Service som utförs av servicetekniker från BAGA, 1 gång per år för både reningsverk och pumpstationer. 2. Besök och kontroll av anläggningen, varannan vecka, då följande görs, se även Bilaga 4 (checklista): a. Påfyllnad av förbrukningsmaterial vid behov i. Flockmedel ii. Citronsyra b. Enklare verifiering/kontroll av anläggningens samtliga funktioner. c. Optisk kontroll av utgående vatten. d. Dokumentation av eventuella avvikelser e. Kontrollera slammagasin och beställa slamtömning (2-3 gånger per , år, á 20 kubikmeter slam) f. Checklistor skickas till kontaktpersonen för Bräcke-Hede samfällighetsförening som sparar dessa på hemsidan. 3. Larm-mottagare. De SMS som skickas från anläggningen tas emot av BAGA samt Bröderna Carlsson. Läs mer nedan under rubriken ”Driftkontroll och alarmsystem”. a. BAGA/Bröderna Carlsson skall besöka anläggningen som resultat av mottaget SMS. Tidsintervallet beror på larmets karaktär och anläggningen aktuella driftbelastning. b. Om det larmar för flockmedel slut eller citronsyra kan detta oftast tas vid nästa tillsynsbesök. c. BAGA/Bröderna Carlsson ombesörjer åtgärder för orsak till larm. Om orsaken ligger utanför BAGA ansvar och eller kontroll skall det snarast rapporteras till Kontaktpersonen för Bräcke-Hede samfällighetsförening. 7 Tillsynen av anläggningen görs delvis på distans. Det finns möjlighet att fråga anläggningen med hjälp av SMS om status. Några av det frågor som man kan ställa via SMS är: 1. 2. 3. 4. 5. Volym genom anläggningen sista 24 timmarna Volym genom anläggningen sista 7 dygnen Volym genom anläggningen sista månaden Nivå i slamavskiljaren, ges via trycknivågivaren Batchstorlek, kan ändras via SMS Driftkontroll och alarmsystem De larm som skickas via SMS är: a) Hög Nivå i Reservoar a. Orsak 1. För högt inkommande flöde. b. Orsak 2. Pump i Reservoar pumpar inte, trasig eller igensatt. b) Lång Pumptid Reservoar a. Orsak 1. Pump i Reservoar igensatt. c) Hög Nivå i Polersteg a. Orsak 1. Utgående ledning från UV-ljus igensatt, alt strypt för mycket. b. Orsak 2. Pump i polersteg, trasig eller igensatt. d) Lång Pumptid Polersteg a. Orsak. Pump trasig, igensatt eller UV-ljus för mycket strypt. e) Lågt Tryck i Sidkanalfläkt. Det bubblar inte i bioreaktorn a. Orsak 1. Trasig sidkanalfläkt. b. Orsak 2. Säkring löst ut. f) Låg Nivå flockmedel i flockmedelstank a. Orsak 1. Flockmedel slut. Behöver fyllas på! g) Låg Nivå Citronsyra i citronsyra tank. a. Orsak 1. Citrinsyra slut. Behöver fyllas på! Riskanalys Det finns alltid en risk för driftstörningar i en anläggning. Många av dessa störningar elimineras genom en fungerande tillsyn och larmfunktion som F-SMS. Skulle ändå en driftstörning inträffa hjälper samma funktioner till att snabbt upptäcka och avhjälpa eventuellt fel. I tabellen nedan är möjliga driftstörningar och riskerna med dessa upptagna. Pos Beskrivning Allvarlighet 1 Flockmedel slut 2 Doserpump flockmedel trasig Doserslang trasig 3 A*K Notera 3 Sannolikhe t 2 6 3 1 3 4 1 4 Fäller inte ut fosfor. F-SMS larm innan det är ett faktum. Fäller inte ut fosfor. Upptäcks vid tillsyn Fäller inte ut fosfor. Eventuellt flockmedel på fel ställe. Upptäcks vid tillsyn. 8 4 Tank flockmedel går sönder 5 1 5 5 Citronsyra slut 1 2 2 6 Doserpump citronsyra trasig. Tank citronsyra går sönder 1 1 1 4 1 4 8 Strömavbrott 5 3 15 9 Sidkanalfläkts haveri 5 2 10 10 Pumphaveri i reservoar 3 2 6 11 3 2 6 2 2 4 2 1 2 14 Pumphaveri i slamavskiljare Pumphaveri slampump i slamavskiljare. Pumphaveri slampump i bioreaktor Pumphaveri i polersteg 1 1 1 15 UV-ljus trasigt. 1 2 2 16 För hög belastning 4 1 4 17 4 2 8 18 Vattenfilter hos användare Fel bruk, utsläpp till spillvatten av oönskat vatten eller skräp. 2 4 8 19 Åsknedslag 5 2 10 7 12 13 Man får ett utsläpp av lågt pH ner i slamavskiljaren. Kan vid stora mänder slå ut processen i reningsverket. Larm via F-SMS. På lång sikt försämrad desinfektion. F-SMS larm. På lång sikt försämrad desinfektion. Upptäcks vid tillsyn. Man får ett kraftigt sänkt pH i slamavskiljaren med följd att processen kan försämras tillfälligt i bioreaktorn. Anläggningen slutar att fungera. Orenat slamavskilt avloppsvatten kan komma ut till recipient. F-SMS larm Bioreaktorn slutar fungerar. Orenat slamavskilt avloppsvatten kan komma ut till recipient. F-SMS larm F-SMS larm. Lång pumptid från reservoar följt av hög nivå. F-SMS larm. Lång pumptid i slamavskijare följt av hög nivå. Ökad slammängd i slamavskiljaren. Upptäcks vid tillsyn. F-SMS larm. Time out. Ökad SS-halt ut med försämrad hygienisering. F-SMS larm. Pumpar ej till UV-ljus för hygienisering. Ej garanterat hygieniserat vatten ut till recipient. Upptäcks vid tillsyn. Ej garanterat hygieniserat vatten ut till recipient. Upptäcks vid tillsyn och/eller FSMS larm. Om felkopplade ledningar med dagvatten, inläckage kan det ge höga flöden. Ett annat vatten som stör dosering av flockmedel bland annat. Kan ge driftstörningar. Upptäcks vid tillsyn. Upptäcks eventuellt vid tillsyn. Kan ge allvarliga driftstörningar beroende på vad som släpps ut. Förebyggande arbete med information till anslutna om vad man får och inte får släppa ut via sitt avlopp. Upptäcks vid tillsyn. Kan slå ut hela 9 anläggningen tillfälligt. Utsläppskontroll Enligt beslut från Miljöförvaltningen, Tjörns kommun och vid kommunens tillsyn den 10 januari 2014 ska analys på utgående vatten (efter rening och UV-ljus) utföras fyra (4) gånger per år och analys av följande parametrar skall göra: Månad Februari Parameter CODcr, BOD7, Total Fosfor, Total Kväve Juni CODcr, BOD7, Total Fosfor, Total Kväve, supenderat material (SS)¤, E-Coli¤, Intestinala Enterokocker¤ Augusti CODcr, BOD7, Total Fosfor, Total Kväve November CODcr, BOD7, Total Fosfor, Total Kväve ¤ extra prov för dessa parametrar tas vid misstanke om att reningen kan vara otillräcklig Provtagningen utförs av tillsynsmannen (BAGA/Bröderna Carlsson) och skickas därefter till ackrediterat laboratorium (ALcontrol Laboratories) för kemisk analys. Analysresultaten skickas till styrelsen (kassör och utsedd ledamot) som vidarebefordrar resultat till BAGA Water Technology AB/Bröderna Carlsson, Miljöavdelningen på kommunen samt läggs ut på hemisdan. Analysresultaten jämförs med följande riktvärden (gällande avloppstillstånd). Som riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. Analysresultaten stäms därför av med BAGA/Bröderna Carlsson. För bakterier finns inte angivna några riktvärden i tillståndet men analyserade värden kommer att jämföras med nedan angivna riktvärden enligt Naturvårdsverkets föreskrift om badvattenkvalitet (SNFS 1996-06). Parameter riktvärde BOD7 15 mg/l Medelvärde för kalenderår CODcr 70 mg/l Medelvärde för kalenderår Total kväve (tot-N) 40 mg/l Medelvärde för kalenderår Total fosfor (tot-P) 0,5 mg/l Medelvärde för kalenderår E-Coli Intestinala Enterockocker 100 cfu/100ml 100 cfu/100ml SNFS 1996-06 SNFS 1996-06 Avloppsvattnets flöde skall enligt tillståndet mätas och dokumenteras varje dygn. Kemikalier Polyaluminiumklorid använd vid flockning och citronsyra vid automatisk rengöring av UV-ljus. Påfyllning utförs vid behov av tillsynsman som också transporterar kemikalier till plats samt omhändertar tomma dunkar. Se Bilaga 5 för Säkerhetsdatablad för polyaluminiumklorid (BA 100/Dunk 33 kg). Kemikalier 10 förvaras i pumphuset i vilket även Säkerhetsdatablad finns uppsatt på väggen. Vid läckage eller spill rinner detta via golvbrunnen i huset till slamavskiljaren i reningsverket. Övriga kontroller En till två städdagar hålls per år för underhåll av pumphuset, kring pumphuset, pumpstationer samt ledningsgator och kontroll av brunnar. Vid städdagen görs även en visuell kontroll av utsläppspunkten i viken. Rapportering BAGA rapporterar löpande till Bräcke-Hede Samfällighetsförenings kontaktperson gällande skötsel och drift av reningsverket. Genomförda tillsyn med ifyllda checklistor (Bilaga 4) skickas löpande till av styrelsen utsedd kontaktperson. Checklistorna sparas på hemsidan. Löpande vattenprovtagning på utgående vatten rapporteras från samfällighetsföreningen till kommunens miljöavdelning, Baga samt Bröderna Carlsson och läggs ut på hemsidan så snart provtagning är utförd samt analysresultat är rapporterade. Rapportering av extra undersökningar sker vid behov och rapporteras till ovan nämnda mottagare. Rapportering av driftstörningar och haverier som är av sådan art att människors hälsa och miljö riskerar att påverkas negativt ska omgående rapporteras till kommunens miljöavdelning. En miljörapport skall ges in till kommunens miljöavdelning senast den 31 mars varje år som beskriver följande under föregående år: Antal bräddningar Slamtömningar Totalt antal förbrukade fällningskemikalier Driftsstörningar och olyckor Genomsnittliga flödet genom anläggningen (l/dygn) Maximala flödet Utförda kontroller Rapporten tas fram av samfällighetsföreningen med hjälp av information från BAGA/Bröderna Carlsson.