EUROPEISKA HAVSFRÅGOR OCH FISKE

Nr 68 september 2015
EUROPEISKA HAVSFRÅGOR OCH FISKE
Politik – Havets dag i Europa 2015 med fokus på hamnar som nav för den blå ekonomin
Personer – Intervju med Ian Jenkinson, direktör vid School of Engineering, Technology and
Maritime Operations vid John Moores University i Liverpool
Platser – Betydande ökning av fiskekvoterna för blåfenad tonfisk
Havsfrågor
och fiske
Webbtidningen
Europeiska havsfrågor och fiske
http://ec.europa.eu/dgs/maritimeaffairs_fisheries/magazine/en
Besök vår webbtidning där du hittar fler artiklar som uppdateras varje månad. Använd qr koden om du vill
prenumerera och få information om de teman som tas upp i det här numret och tidigare nummer.
WEBBARTIKLAR
Att hitta nya lösningar på gamla problem inom den blå ekonomin
Intervju med Kim Jong-Suk: Sydkoreas vice minister för hav och fiske
Havets dag i Europa: Att slå an tonen för en ljus – och blå – framtid
Intervju med Gwen Pennarun: Bretagnare, fiskare och talesperson för det småskaliga fisket
WEBBREFERENSER
Karmenu Vellas webbplats – kommissionsledamot för miljö-, havs- och fiskerifrågor
https://ec.europa.eu/commission/2014-2019/vella_en
Webbplatsen Havsfrågor och fiske
ec.europa.eu/dgs/maritimeaffairs_fisheries/index_sv.htm
Europeiska havsfrågor och fiske är en tidning som publiceras av Europeiska kommissionens generaldirektorat för havsfrågor och fiske.
Den delas ut gratis på beställning (se prenumerationskupongen nedan). Europeiska havsfrågor och fiske ges ut fyra gånger per år och är även tillgänglig på webben:
http://ec.europa.eu/dgs/maritimeaffairs_fisheries/magazine
Ansvarig utgivare: Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske, generaldirektören.
Ansvarsfriskrivning: Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske ansvarar för framställningen av tidningen som helhet men inte för riktigheten, innehållet eller de åsikter som kommer till uttryck
i de enskilda artiklarna.
Kommissionen har inte, om inte annat anges, antagit eller på något sätt godkänt de åsikter som kommer till uttryck i publikationen,
och uttalandena bör inte heller uppfattas som uttryck vare sig för kommissionens åsikter eller för generaldirektörens för havsfrågor och fiske.
© Europeiska unionen 2015
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Omslagsfoto: © Destination Piraeus
Tryckt i Belgien på vitt klorfritt papper.
PRENUMERATION
Skriv till följande adress om du vill få gratistidningen
Europeiska havsfrågor och fiske (fyra nummer per år):
Commission européenne
DG Affaires maritimes et pêche
Unité «Information, communication,
relations inter-institutionnelles,
évaluation et planification»
Rue de la Loi, 200
B-1049 Bruxelles
Eller skicka ett fax till:
(+32) 2 297 95 64
E-post: [email protected]
Ja, jag vill få gratistidningen
Europeiska havsfrågor och fiske (fyra nummer per år) på:
ES
DA
DE
EL
EN
FR
IT
NL
PT
FI
SV
Antal exemplar:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Efternamn:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förnamn:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Organisation/befattning:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Gata:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Gatunummer: . . . . . . . . .Box:. . . . . . . . . . . . . . . . . .
Postnummer:. . . . . . . . . . . . . Ort:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Land:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Tfn:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Jag vill få fortlöpande information om Europeiska kommissionens verksamheter på området fiske och havsfrågor.
E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Jag noterar Europeiska kommissionens åtagande att inte lämna ut mina personuppgifter till tredje part eller använda dem för andra ändamål än de som uppgifterna samlades in för och inte heller
för ändamål som rör direkt eller indirekt marknadsföring. Jag har rätt att när som helst begära att bli struken från kommissionens kontaktlista.
2
© Europeiska unionen
Blå tillväxt: Hamnar och kuster som nav för hållbara investeringar
Vad ser du när du tänker på en hamn? Den första bild jag kommer att tänka på är industriella
stålkonstruktioner och jättelika kranar. Zooma ut så lägger du märke till ett komplext nätverk av dynamiska
nav. Det är just detta som Havets dag i Europa i år handlade om i den grekiska hamnen Piraeus: hamnar
och deras potential som nav för hållbara investeringar.
Havets dag i Europa har under årens lopp utvecklats för att ge utrymme för diskussioner om nya idéer,
möjligheter och utmaningar. I år var det den hittills mest välbesökta omgången med över 1 300 deltagare
som samlades för att dela med sig av sitt kunnande och diskutera framtiden för havssektorn.
Det är tydligt att denna framtid håller på att förändras. Nya tekniker ger upphov till nya diskussioner och
utsikter. De hjälper oss att utforska nya vägar för tillväxt från havet.
På exempelvis energifronten pågår redan en revolution. En tredjedel av den globala oljeproduktionen
sker nu till havs och över en tredjedel av den oljan pumpas upp från djupvattensnivån, jämfört med
ingenting alls för femton år sedan. Den förnybara energin håller också på att flyttas ut i havet. Av den nya
vindturbinkapaciteten installerades 13 % offshore 2014. I en planerad lagun i Swansea i Wales ska tidvatten
ge energi som täcker 90 % av stadens elförbrukning. Utmed Atlantkusterna experimenterar ingenjörerna
med att utvinna energi från vågor.
Kustturismen är ett annat exempel. Den årliga semesterresan till turistorten vid havet har ersatts av
kortare, men tätare och mer specialiserade resor. Surfskolor och småbåtshamnar blomstrar. Samma sak
gäller för socialt entreprenörskap.
Det här är förändringar som är bra för EU:s ekonomi och för sysselsättningen i Europa. Kustturismen
sysselsätter över tre miljoner människor. Till och med under krisen fortsatte branschen att ge ungdomar
chansen att få sitt första jobb, som är så viktigt. Energi är en verklig jobbmotor: sedan 2008 har
sysselsättningen inom havsbaserad vindkraft ökat med häpnadsväckande 30 % per år. Ännu bättre är att de
nya jobben är ett tillskott till de 5,4 miljoner havsrelaterade arbeten som redan finns.
Som vi hörde i Piraeus har hamnarna goda förutsättningar att dra nytta av dessa förändringar. Hamnar
som tar emot kryssningsfartyg och transporterar turister till lokala sevärdheter kan få del av tillväxten inom
den branschen – 3 % per år sedan 2008. Hamnar som kan skeppa 80 meter långa turbinblad gynnas inte
bara av transportbranschen utan även av den tillverknings- och serviceindustri som utvecklas kring dessa
nav. I detta sammanhang kommer smarta och strategiska investeringsbeslut att vara avgörande för den
framtida framgången.
Energi och turism är bara två exempel. I verkligheten är möjligheterna praktiskt taget obegränsade.
Genom Havets dag i Europa uppmärksammas Europas möjligheter på det här området samt hamnarnas
och kusternas stora betydelse för Europas hållbara framtid och ekonomiska pånyttfödelse. Evenemangets
framgång visar att det finns många människor som delar denna uppfattning.
Karmenu Vella
Kommissionsledamot med ansvar för miljö-, havs- och fiskerifrågor
Twitter: @KarmenuVella
3
POLITIK — En djupdykning
Havets dag i Europa 2015 med fokus på
hamnar som nav för den blå ekonomin
nyckeln till vår framtid och vi är här för att
diskutera hur den framtiden bör se ut.”
Framtiden ser lovande ut. 90 % av EU:s
utrikeshandel sker via dess vatten och havssektorn
står för ungefär fem miljoner arbeten. Karmenu
Vella betonade dock också att för att förverkliga
potentialen i denna ekonomi måste Europa
”skydda, förnya, investera, utbilda och nå ut”.
För att omsätta löften i praktisk verksamhet
lanserade Europeiska kommissionen, näringslivets
företrädare och forskarsamhället den 28 maj Blue
Economy Business and Science Forum, som
ska försöka överbrygga klyftan mellan teoretisk
forskning och tillämpad innovation.
Den två dagar långa konferensen under Havets
dag i Europa arrangerades av kommissionen i
partnerskap med det grekiska ministeriet för
sjöfart, havsfrågor och Egeiska havet samt staden
Piraeus. Den gav deltagarna gott om tillfälle
att anta kommissionsledamotens utmaning:
© Europeiska unionen
Havets dag i Europa har länge varit en
höjdpunkt i EU:s kalender för havsevenemang
och i år var inget undantag. Med 1 300
deltagare var den åttonde omgången i Aten
den 28-29 maj den mest välbesökta Havets
dag i Europa hittills. Temat var hamnarnas och
kusternas roll som nav för att utveckla den blå
ekonomin.
EU:s kommissionsledamot med ansvar för
miljö-, havs- och fiskerifrågor Karmenu Vella
talade avgjort för många när han påminde
åhörarna om vad som gör Havets dag i
Europa till ett så unikt evenemang: ”Havets
dag i Europa är verkligen något speciellt. Den
sammanför oss alla: politiker och beslutsfattare,
direktörer och investerare, sjöfolk och fiskare,
havsplanerare och hamnoperatörer, forskare,
naturvetare och tekniker och många fler. Det
finns en bra anledning till detta. Vi delar
en övertygelse om att våra hav och kuster är
4
POLITIK — En djupdykning
”90 % av EU:s
utrikeshandel sker via dess
vatten och havssektorn
står för ungefär fem
miljoner arbetstillfällen …
Karmenu Vella betonade
också att för att förverkliga
potentialen i denna
ekonomi behöver Europa
’skydda, förnya, investera,
utbilda och nå ut’.”
genom att utbyta bästa praxis, utveckla nya
former för samverkan och diskutera utsikterna
och utmaningarna i samband med våra hav och
kuster.
De olika konferenssessionerna speglade EU:s
offensiv för ett hållbart utnyttjande av våra hav
som naturresurser, men också för att skydda
dem som en oskattbar livsmiljö. De ämnen
som togs upp sträckte sig från ”kustsamhällen
och det blå samhället” till ”miljöanpassning av
fartygens livscykel”, ”hur innovativ utbildning
kan stödja blå tillväxt” och ”havsdata och
information som drivkraft för blå tillväxt”.
En välbesökt workshop om fysisk planering
i kust- och havsområden visar hur långt man
kommit i diskussionerna på detta område. Nu när
EU:s lagstiftning har antagits är genomförandet av
denna av avgörande betydelse – och hänsyn måste
tas till mycket varierande regionala förhållanden.
Det gör medlemsstaterna och deras regioner till
viktiga pådrivande krafter bakom den fysiska
planeringen i kust- och havsområden, vars
framgång är beroende av att man tillämpar en
ekosystemansats och en gränsöverskridande ansats.
Med en havssektor under snabb förändring blir
bristen på kompetens ett bekymmer. ”Vi behöver
tänka på de arbeten som kommer att finnas i
framtiden och hjälpa människor att lära sig hur
de ska lära sig”, sa Europaparlamentsledamoten
Eva Kaili. I en temasession om kompetens
påpekade Tine Viveka Westerberg från
Høgskolen i Buskerud og Vestfold i Norge att
”akademisk utbildning inte ger människor den
kunskap arbetsgivarna vill ha”.
”En omstrukturering av hamnarna i Liverpool
skulle kunna skapa 20 000 nya arbetstillfällen,
men vi har inte rätt personer att fylla dem”, sa Ian
Jenkinson, Director of the School of Engineering,
Technology and Maritime Operations vid John
Moore University i Liverpool. Liverpool har
skapat ett nav där näringslivet satsar pengar
på universitetet och den kunskap som sedan
genereras delas med näringslivet.
Blå och grön tillväxt kan fungera tillsammans
men kräver ett systembaserat förhållningssätt,
ansåg Pauli Merriman från WWF i en session
om naturbaserade lösningar. Kenneth Black,
från Scottish Association for Marine Science,
betonade vikten av att lokala intressenter deltar i
utvecklingen av hållbart vattenbruk.
Kommissionsledamotens inledande ord
genljöd under avslutningssessionen när Lowri
Evans, generaldirektör vid generaldirektoratet
för havsfrågor och fiske beskrev hamnar som
”förändringskrafter” som bör ta ledningen i
övergången till en hållbar, havsbaserad ekonomi.
Eftersom hamnar har potential att samla olika
intressen, finansierings- och kompetensbehov
inom olika sektorer, kan de utgöra länken
mellan politik, investeringar, innovation och
utbildning.
Framför allt bör de bidra till att definiera nya
idéer som kan lösa paradoxen med å ena sidan
en ökande ungdomsarbetslöshet och å andra
sidan en brist på kvalificerade havstekniker.
Kommissionen kommer att arbeta för att främja
en dialog mellan näringslivet och forskningsoch utbildningsinstitutioner som ett sätt att
hitta kortsiktiga lösningar på kompetensfrågan
och utnyttja den blå ekonomins potential att
skapa arbeten, sa Lowri Evans.
Konferensen avslutades med tackord av
Piraeus borgmästare Yannis Moralis. Efter
Havets dag i Europa var Piraeus värd för en
rad offentliga evenemang den 30 och 31 maj,
där staden firade sin innehållsrika havshistoria
och kultur och gav besökarna möjlighet att
utforska stadens arkeologiska platser och
industriella minnesmärken. I programmet
ingick exkursioner, liveföreställningar, konserter,
vattensport, öppet hus för seglingsintresserade
samt utflykter runt kusten.
Staden Piraeus överlämnade därefter
stafettpinnen till Åbo i Finland, som kommer
att vara värd för Havets dag i Europa 2016.
Efter årets braksuccé kommer nästa års värdar
att ha stora skor att fylla. Vi ser fram emot ett
nytt inspirerande evenemang!
5
PERSONER — I korthet
Förutom sin uppgift som chef vid John Moores University
i Liverpool har professor och tillika doktor Ian Jenkinson
också lett utvecklingen av den havsrelaterade utbildningen
vid universitetet sedan 2002. Det var denna kombination
av sakkunskap och erfarenhet som gjorde att Ian Jenkinson
inbjöds att tala vid Havets dag i Europa 2015 om den
kompetens som krävs för att stimulera en förnyad tillväxt
för Europas hamnar. Vi träffade honom nyligen för att
få höra mer om de frågor som togs upp i debatten under
Havets dag i Europa – och naturligtvis frågade vi honom
om vad han ansåg var lösningarna.
Rekordmånga europeiska ungdomar är arbetslösa – och
trots detta anser de havsrelaterade sektorerna att de inte
kan hitta den personal de behöver. Varför har vi inte
kunnat lösa det här problemet tillsammans?
I Liverpool 2008 utarbetade vi en överenskommelse om
kompetens för tillväxt, där vi förutsåg att hamnens tillväxt
skulle generera omkring 20 000 nya arbetstillfällen. En
del av problemet är att studenterna väljer att studera ett
ämne trots att det inte finns särskilt goda utsikter att få
arbete inom det området. Vi genomförde ett projekt
tillsammans med Unilever, som ville att teknikerna skulle
utforma förpackningar – men det finns inte på några
jobblistor. Därför utformade vi ett lärlingsprogram. Det är
på liknande sätt inom havssektorn. Utbildningsinslaget kan
vara ganska allmänt även om jobbet är specifikt. I Liverpool
har vi en kurs kallad ”Sharp End”. Där kan folk från t.ex.
försäkringsbranschen lära sig mer om havssektorn.
Vilken kompetens är det som faktiskt behövs (t.ex. i
Liverpool)?
Det finns ganska gott om arbetstillfällen för specialarbetare
som lastbilschaufförer. I det övre skiktet finns lediga
tjänster som är svåra att tillsätta inom tekniska yrken och
tjänstemannayrken. Det finns t.ex. inte tillräckligt många
automationsingenjörer. Det är dessa kvalificerade tjänster som
leder till innovation av nya produkter och processer, som i
sin tur skapar efterfrågan på specialarbetare. Generellt är det
brist på folk med havserfarenhet för att tillgodose behovet av
tekniker och tjänstemän med sådan erfarenhet på land.
I Aten talade du om Liverpool som ett nav och om
hur den akademiska världen och näringslivet arbetar
tillsammans. Kan du berätta mer om det?
För två år sedan startade vi Mersey Maritime, som är
6
© Ian Jenkinson
Intervju med Ian Jenkinson, direktör vid School
of Engineering, Technology and Maritime
Operations vid John Moores University i
Liverpool
en nätverksorganisation för havssektorn i Liverpool.
Vi samlades för att diskutera kompetensfrågor. I en
hamn som Liverpool kan man ta upp havsfrågor och
samtidigt vara till nytta för anknytande branscher som
livsmedelsberedning. Vi skapade navet Global Maritime
Knowledge enligt den norska modellen, där universitetet
levererar kunskap och även tar fram den kunskap som
hamnanställda behöver för att utveckla sin kompetens.
Kunskap står i centrum och runt omkring finns cirka
1 500 små och medelstora företag. Genom att delta i
Mersey Maritime kan vi både leverera kunskap och stödja
såväl små och medelstora företag som nystartade företag
med vår sakkunskap. Vi har även tillgång till riskkapital. Vi
har alltså alla ingredienser som behövs för en global strategi.
På Havets dag i Europa fick vi höra om bristen på
flexibilitet i de akademiska kursplanerna och behovet
av kortare praktisk utbildning. Klarar universiteten att
utforma och tillhandahålla detta?
Vi måste identifiera vad vi menar med kompetens
och utbildning. Utbildningen är inte nödvändigtvis
utformad så att den ger yrkeskvalifikationer, möjligen
med undantag av ingenjörsvetenskap. När det gäller
exempelvis geografi eller marinbiologi är det inte enkelt
att förändra kursplanen så att den uppfyller näringslivets
behov. En högskoleutbildad person med en allmän
naturvetenskaplig examen behöver extra utbildning för
att komma in på en yrkesbana. Det finns två sätt att
åstadkomma detta: arbetsgivaren kan göra det, men de är
oftast inte så angelägna och ett litet eller medelstort företag
har inte kapacitet att tillhandahålla ett utbildningsprogram
och de behöver därför tillgång till vidareutbildning
på högskolenivå. Universitetens roll är därför att ingå
partnerskap med olika branscher för att vidareutbilda
högskoleutbildade.
PLATSER — En djupdykning
Betydande ökning av fiskekvoterna för
blåfenad tonfisk
7
Strikta förfaranden följs för att kontrollera
mängden fångad fisk samt åtgärderna för att
släppa ut fisk som överstiger kvoten.
Medlemsstaterna har 30 patrullerande fartyg
och 11 flygplan samtidigt som EU bidrar med
200 dagars patrullering med fartyg och 100
timmars flygövervakning.
Europeiska kommissionen övervakar också
fisket via ett satellitbaserat kontrollsystem kallat
VMS (Vessel Monitoring System) för att se till
att alla regler följs. Kommissionen skickar ut sina
egna inspektörer som utför stickprovskontroller,
särskilt under utplaceringen i kassar.
Det industriella ringnotsfisket på Medelhavet,
som huvudsakligen utvecklats under 1990-talet,
står nu för över 60 % av EU:s årsfångst.
Ringnotsflottan har sin bas främst i Spanien,
Frankrike, Italien, Kroatien och Malta. Fiske
efter tonfisk bedrivs i industriell skala och tonfisk
som fångats med ringnot överförs till kassar för
att gödas i odlingar till havs innan de säljs. Japan
är den största marknaden och är också ett av de
länder som fiskar mest blåfenad tonfisk.
Årets säsong slutade tidigt för de flesta
notfartyg, som var tillbaka i hamn i mitten
på juni efter att ha uppnått sina kvoter. I en
preliminär rapport konstaterade Europeiska
kommissionen att man hittills inte upptäckt
några större problem med att EU:s fiskefartyg
bedrivit systematiskt överfiske eller olagligt fiske
efter blåfenad tonfisk och att inga icke-statliga
organisationer hade rapporterat misstänkt
verksamhet.
© Ugo Montaldo
En god förvaltning och fiskeaktörernas
uppoffringar har burit frukt och gjort att
beståndet successivt kunnat återhämta sig.
Därför har den europeiska flottan i år fått sin
kvot höjd med 20 % jämfört med föregående
år, vilket innebär att EU har en total tillåten
fångstmängd på totalt 9 372 ton under 2015.
När fiskesäsongen för blåfenad tonfisk
(26 maj–24 juni) närmade sig sitt slut hade man
vid övervakningen av de stora notfiskefartygen
i Medelhavet inte upptäckt några oroväckande
problem.
Karmenu Vella, kommissionsledamot med
ansvar för miljö-, havs- och fiskerifrågor, påminde
om EU:s åtagande att i samarbete med branschen
genomföra internationella kontroller av fisket
av blåfenad tonfisk och sade: ”Blåfenad tonfisk,
ett bestånd av stor symbolisk betydelse som var
nära att utplånas, är nu på väg att återhämta sig.
För första gången på nästan ett årtionde får våra
fiskare en ökad kvot. Vi måste fortsätta på den
inslagna vägen.”
Fisket efter blåfenad tonfisk regleras av
Internationella kommissionen för bevarande av
tonfisk i Atlanten (ICCAT) som 2006 antog en
15-årig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i
östra Atlanten och Medelhavet.
EU:s kvot delas av åtta medlemsstater som
aktivt bedriver fångst av blåfenad tonfisk –
Spanien, Frankrike, Italien, Kroatien, Grekland,
Portugal, Malta och Cypern. Spanien och
Frankrike har de största andelarna. I november
förra året godkände ICCAT en ökning av den
totalt tillåtna fångstmängden med 20 % per år
för blåtonad tonfisk under de närmaste tre åren,
vilket innebär en total ökning med 60 % fram
till 2017.
Ett stort antal inspektörer, patrullerande
fartyg och flygplan utnyttjas året runt för att
genomföra kontroller i en mycket välorganiserad
och industrialiserad bransch. Ökade kontroller
genomförs under säsongen för ringnotsfiske och
perioden för placering i kassar för den fisk som
fångas levande med notfartyg och fällor. År 2013
enades ICCAT om nya regler för användningen
av stereoskopkameror för att kontrollera
mängden tonfisk som fångas i fiskodlingar.
PLATSER — En djupdykning
Blåfenad tonfisk – bevarande som ger utdelning
60%
Blåfenad tonfisk säljs till ett högt
pris och den stora e­erfrågan har
tidigare lett till ett ohållbart fiske.
En återhämtningsplan för blåfenad
tonfisk i östra Atlanten och
Medelhavet har lett till framsteg
mot att lösa problemet. Planen
antogs av Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i
Atlanten (ICCAT) 2006.
År 2015 får 15 821 ton fiskas i östra
Atlanten och Medelhavet, varav 59 % av
EU:s fiskare.
En tidslinje mot återhämtning
2014
2008
Genomförandet av
återhämtningsplanen skärps
20 0 6
2 0 07
20 0 8
20 0 9
2010
2011
2012
2013
2013
Användningen av ny
teknik leder till att
odeklarerade fångster
2010 - 2014 av blåfenad tonfisk
släpps ut
ICCAT:s mandat förstärks och striktare
kontroller införs, bl.a. genom användning
av ny teknik
Havsfrågor
och fiske
8
2014
2014
Bestånden av blåfenad
tonfisk har börjat återhämta
sig. EU:s kvot för 2015
utökas därför med 20 % i
enlighet med vetenskapliga
råd
ISSN 2315-2672
2012
Det blir obligatoriskt att använda avancerade
undervattenskameror för att uppskatta
fiskmängden
Marginella mängder
blåfenad tonfisk släpps ut,
vilket visar att ett striktare
kontrollsystem och
användningen av ny teknik
bidrar till att hålla fångsterna inom kvoterna
KL-AN-15-068-SV-C
2006
ICCAT lanserar 15-årig
återhämtningsplan. EU är en
av initiativtagarna
Kvoter och
kvantiteter