Libris katgrupp 20150116

Libris användargrupp katalogisering 2015-01-16
Libris användargrupp katalogisering, webbmöte 2015-01-16 :
Minnesanteckningar
Närvarande
Harriet Aagaard, KB/Metadata och systemstöd (ordförande)
Elisabet Andersson, Musik- och teaterbiblioteket
Christian Forsehag, Umeå UB
Jan Gustafsson, Lunds Universitets Bibliotek
Ulrika Hvidén, Göteborgs stadsbibliotek
Eva-Maria Häusner, KB/Kunskapsuppbyggnad
Christer Larsson, KB/Metadata och systemstöd
Reza Sharifzadeh-Khoi, Stockholms stadsbibliotek
Vivika Sjöstedt, Linnéuniversitetet
Tommy Westergren, KTHB
Agneta Wihlstrand, Selmabiblioteken, Värmland
Angett förhinder:
Carin Anell, NB/Nationalbibliografin
Adjungerad till punkt 2:
Miriam Nauri, NB/Nationalbibliografin
1. Föregående minnesanteckningar
Föregående minnesanteckningar gicks igenom och godkändes.
2. Förändrad praxis för avhandlingar på NB
Ett skriftligt underlag hade skickats ut med kallelsen (se bilaga 1). Miriam Nauri, enhetschef på NB,
redovisade bakgrunden till de föreslagna praxisförändringarna för katalogisering av avhandlingar på
nationalbibliografisk nivå.
Sedan tidigare katalogiseras inte naturvetenskapliga och tekniska avhandlingar på
nationalbibliografisk nivå. Nu utökas denna praxis till att omfatta även humanistiska och
samhällsvetenskapliga avhandlingar. Detta innebär att bara förlagsutgivna avhandlingar kommer att
katalogiseras på nationalbibliografisk nivå i fortsättningen. Miriam Nauri menade att lärosätena tar
ansvar för sina egna publikationer och att det oftast redan finns fylliga katalogsposter när NB börjar
katalogisera. Förslaget till förändringar behandlades i Expertgruppen för metadata december 2014,
och den nya praxisen träder i kraft 2015-02-01.
Vivika uttryckte förståelse för NB:s beslut, men undrade vilken effekt det kommer att få på
deweyklassificering av avhandlingar. Det finns stor kompetens i deweyklassificering på NB – som ofta
rättar andra bibliotek – medan resurser för manuell katalogisering har minskat på biblioteken. Enligt
Vivika finns risk för sämre konsistens vad gäller klassifikation i LIBRIS, med sämre kvalitet på
deweykoder eller helt utan deweykoder på avhandlingar. På en fråga från Vivika svarade bland annat
Tommy att KTHB inte alls klassificerar avhandlingar och Jan att Lunds Universitets Bibliotek bara
klassificerar avhandlingar inom humaniora och samhällsvetenskap.
Miriam Nauri svarade att det är biblioteken själva som beslutar om klassifikation ska göras och vilket
system som i så fall ska användas. Hon menade också att ämnesorden ofta är till större nytta för den
här typen av material.
Harriet kompletterade diskussionen med att det är önskvärt att det finns en korrekt och konsistent nivå
på deweyklassifikation i LIBRIS. Än så länge kan den information om ämne som klassifikationen ger
inte utnyttjas på ett användarvänligt sätt i LIBRIS webbsök, men det är något KB kommer att arbeta
1
Libris användargrupp katalogisering 2015-01-16
med framöver. Deweyklassificering av de katalogposter som skapas maskinellt via DiVA (jfr punkt 3
nedan) kan också bli en utmaning.
Användargruppen kunde efter denna diskussion ställa sig bakom förslaget till ändrad NB-praxis.
3. Ämnesord i DiVA-poster
Christer har på en fråga från Umeå UB undersökt möjligheten till att föra över även ämneskategori,
forskningsämne och nyckelord i de LIBRIS-poster för vetenskapliga publikationer som genereras
automatiskt från för närvarande 16 DiVA-lärosäten. Det är tekniskt möjligt och uppgifterna bör i så fall
läggas som nyckelord i fält 653, men är det värdefullt i LIBRIS?
Tommy menade att nyckelorden skulle vara av störst värde i LIBRIS. De mer övergripande
ämnesingångarna forskningsämne och ämneskategori är viktiga i SwePub, men fungerar mindre bra i
LIBRIS. Jan påpekade också att Lunds Universitets Bibliotek för närvarande filtrerar bort fält 653 vid
import till sitt lokala system. Detta är ett lokalt beslut som kan omprövas av Lund.
Efter diskussion kunde Användargruppen enas om att gå vidare med frågan om att enbart ta med
nyckelord (fält 653) i de maskinellt importerade DiVA-posterna. Beslutades att Christer tar kontakt med
ansvariga för DiVA.
4. Ny personal
Charlotta Simonsson började i januari 2015 arbeta på enheten Metadata och systemstöd på KB. Hon
kommer bland annat att arbeta med metadataberikning och leverantörskontakter. Charlotta kommer
också att avlasta Christer när hon kommit in i arbetet.
Charlotta satt tidigare med i Användargruppen, men har också erfarenhet från NB samt högskole-,
special- och folkbibliotek. Hon har gedigen erfarenhet av katalogisering och export från LIBRIS till
Book-IT.
5. Status/information diverse frågor
a) Kombinerat material – Bok och Daisy, etc.
Christer har diskuterat kombinerat material med Agneta och kommit fram till att anvisningarna bör
utökas med exempel på kombinationer av textbok och DAISY. Christer kommer att uppdatera
anvisningarna med detta (jfr föregående minnesanteckningar, punkt 2a).
b) E-boksberikning
Christer hade inget nytt att rapportera sedan föregående möte (jfr minnesanteckningar, punkt 2c), men
räknade med att återkomma i frågan på nästa möte.
c) KB:s personarkiv
Christer informerade om att minimiposter för de för närvarande 728 personarkiv som KB har
katalogiserat i Ediffah nu har konverterats till MARC21 och lästs in i LIBRIS. Katalogposterna är i
LIBRIS uppmärkta med bibliografikod (042#9) HARK [1]. Eventuellt kan det bli aktuellt att på
motsvarande sätt även konvertera och läsa in de personarkivsposter som andra bibliotek har
katalogiserat i Ediffah, men ännu har inga beslut tagits om detta.
d) Databasposter från Referensbiblioteket
Christer berättade att den databaslista som för närvarande är sökbar via Referensbiblioteket.se – en
tjänst från ILS, Informations- och lånecentraler i samvekan – ska ersättas med en ny tjänst som byggs
på LIBRIS-poster. Malmö stadsbibliotek har åtagit sig att katalogisera de fritt tillgängliga databaser och
2
Libris användargrupp katalogisering 2015-01-16
webbplatser med mera som ska ingå i tjänsten. LIBRIS-posterna förses med bibliografikod (042#9)
RefB, och katalogiseringen följer den standard som anvisas i Katalogisatörens verktygslåda [2].
e) Svenska deckarbiblioteket i LIBRIS
Christer berättade att Eskilstuna stadsbibliotek kommer att katalogisera Svenska deckarbiblioteket [3]
som egen bibliografi (042#9 SDB) i LIBRIS. Harriet kompletterade med att Eskilstuna även kommer att
sätta genre/form och ämnesord på deckarna, något som är efterfrågat i LIBRIS.
f) CXZ-meddelanden och ingrepp i katalogposter
Christer informerade om att han – i samråd med bland annat NB – planerar att gå ut med en
påminnelse om vilka regler som gäller för när cxz-meddelanden (om ändringar i katalogposter) ska
skickas till berörda bibliotek (se bilaga 2).
I anslutning till detta påminde Christer även om att länkdelfält #6 inte får tas bort i importerade
katalogposter som innehåller originalskrift i fält 880. Det är länkdelfält #6 som kopplar samman
originalskriften med den translittererade/transkriberade form som registrerats i normalfälten. Eventuellt
finns anledning att gå ut med en påminnelse på KB:s sänd- och diskussionslistor även om detta [4].
6. LIBRIS XL / Nytt katalogiseringsverktyg
Harriet informerade om status för LIBRIS XL och det nya katalogiseringsverktyget. Fokus är nu på
bestånd och återkonvertering av bestånd. Bestånd är valt eftersom det är enklare att rätta till ifall fel
uppstår. Planen är att driftsätta i olika etapper.
Tester pågår internt på KB med återkonvertering till Regina. En produktionsmiljö för externa tester är
uppsatt, men detta påbörjas först vecka 7 eftersom KB kommer att byta brandvägg vecka 6. Det är i
första hand tester mot olika lokala system som planeras.
De som anmält sig för tester kommer att få information om fortsatt testning.
.
7. Mötestider under våren
Föreslagna mötestider fungerade för alla. Det fysiska mötet blir 10 april. Vårens möten blir:
Webbmöten:

17 februari (10-12)

19 mars (10-12)

20 maj (10-12)
Fysiskt möte på KB i Stockholm:

10 april (10.15-16.00
8. Övriga frågor
Inga övriga frågor.
Minnesanteckningar
Christer Larsson
Mötesordförande
Harriet Aagaard
3
Libris användargrupp katalogisering 2015-01-16
[1]. KB:s personarkiv i LIBRIS, http://libris.kb.se/hitlist?q=db%3aHARK&d=libris&m=10&p=1&s=r
[2]. Referensbiblioteket.se:
 nuvarande söktjänst, http://referensbiblioteket.se/
 Referensbiblioteket i LIBRIS, http://libris.kb.se/hitlist?q=bibl%3aRefB&d=libris&m=10&p=1&s=r
 Katalogisatörens verktygslåda om databaser, http://www.kb.se/katalogisering/Katalogisering/elektroniskadokument/Fjarratkomst/Fortlopande-resurser/#databas
[3]. Svenska deckarbiblioteket (Eskilstuna stadsbibliotek), http://bibliotek.eskilstuna.se/web/arena/svenska-deckarbiblioteket
[4]. Katalogisatörens verktygslåda om länkdelfält #6 och originalskrift,
http://www.kb.se/katalogisering/Formathandboken/Lankning/#6,
Bilagor
1. Förändring i KB:s hantering av doktorsavhandlingar i LIBRIS
Efter mötet (2015-01-19) skickades information om KB:s förändrade praxis ut på bland annat
MARC21-listan.
Förändring i KB:s hantering av doktorsavhandlingar i LIBRIS
Från och med 1 februari kommer KB:s enhet för Nationalbibliografin inte längre att katalogisera
doktorsavhandlingar på nationalbibliografisk nivå. Vid primärkatalogisering kommer dessa istället att
beskrivas på miniminivå. I de fall då det redan finns en katalogpost kommer KB att lägga
beståndsinformation och i övrigt endast kontrollera att de grundläggande uppgifterna (motsvarande
miniminivå) är korrekta. Samtliga doktorsavhandlingar kommer även fortsättningsvis att märkas upp
för NB, och därmed ingå i nationalbibliografin i LIBRIS.
Denna förändring gäller samtliga doktorsavhandlingar, inklusive humanistiska och
samhällsvetenskapliga avhandlingar. Undantaget är förlagsutgivna avhandlingar som även
fortsättningsvis kommer att katalogiseras på nationalbibliografisk nivå.
Beslutet om förändringen har tidigare förankrats i KB:s Expertgrupp för metadata och i LIBRIS
användargrupp katalogisering.
Bakgrund
Sedan några år tillbaka har universitets- och högskolebibliotek profilerat sig gentemot sina
moderinstitutioner genom att ta större del i deras publiceringsverksamhet. Publikationerna registreras i
regel i den egna publiceringsdatabasen och poster förs därifrån till LIBRIS och/eller SwePub. Ofta
berikas dessutom posterna i LIBRIS av de ansvariga biblioteken. Även då en automatisk överföring till
LIBRIS saknas brukar lärosätesbiblioteken ta ett särskilt ansvar för att uppgifterna för de egna
forskarnas publikationer förs in i LIBRIS.
Att beskriva de egna avhandlingarna i LIBRIS är alltså ett ansvar som lärosätesbiblioteken i hög
utsträckning redan tar. Med tanke på deras närhet till såväl forskare som forskningsfält är detta också
både praktiskt och naturligt. KB:s bedömning är att även det formella ansvaret för att vid behov tillföra
en mer utförlig beskrivning av materialet och utföra auktoritetskontroll av namnformerna vilar bättre på
lärosätena själva.
Dagens hantering av avhandlingar
Humanistiska och samhällsvetenskapliga avhandlingar har av hävd ingått i nationalbibliografin och
beskrivits på nationalbibliografisk nivå. Tekniska, medicinska och naturvetenskapliga
doktorsavhandlingar ingår sedan några år tillbaka i nationalbibliografin, men katalogiseras på
miniminivå. Den nya rutinen innebär att alla avhandlingar, oavsett ämne, behandlas på samma sätt
och att ansvaret för att beskriva dessa i första hand ligger på lärosätena. Informationen om NB:s
beskrivningsnivåer och riktlinjer för löpande auktoritetsarbete kommer att uppdateras enligt den nya
praxisen i Verktygslådan.
Om LIBRIS nationella infrastruktur
KB ansvarar för drift och utveckling av LIBRIS nationella infrastruktur. I den ingår system som LIBRIS
katalog, LIBRIS webbsök, LIBRIS fjärrlån, SwePub, Biblioteksdatabasen samt kringsystem. LIBRIS
nationella infrastruktur är en ingång till bibliotekens samlade resurser och utgör även en nod för
användare internationellt. LIBRIS katalog är de svenska bibliotekens gemensamma katalog och
4
Libris användargrupp katalogisering 2015-01-16
uppdateras dagligen. De registrerande biblioteken bidrar gemensamt till uppbyggnaden av innehållet.
KB har ett särskilt ansvar för att beskriva den tryckta svenska utgivningen och för att framställa
nationalbibliografin.
LIBRIS infrastruktur är även en viktig del av forskningens infrastruktur. KB fortsätter att bidra
till denna med fokus på att bygga användbara tjänster och stödsystem för dessa. Ett pågående
arbete är en uppgradering av SwePub och en närmare koppling mellan LIBRIS och SwePub.
Läs mer om KB:s pågående projekt på www.kb.se eller kontakta oss direkt!
Miriam Nauri
Enhetschef för Nationalbibliografin och programansvarig för metadatahantering på KB
Miriam Säfström
Enhetschef för Enheten för metadata och systemstöd och programansvarig för metadatahantering på
KB
2. CXZ-meddelanden och ingrepp i katalogposter
Efter mötet (2015-01-21) skickades följande information ut på KB:s diskussionslistor (MARC21 och
Libfolk) respektive på sändlistan till bibliotekens registringsansvariga.
Angående cxz-meddelanden och ändringar i bibliografiska poster
Ändringar i bibliografiska poster ska i vissa fall alltid följas upp med ett cxz-meddelande till de bibliotek
som har bestånd på titeln. Detta gäller i synnerhet vid ändringar i uppslags- och titelfält. Tänk också på
att vara särskilt uppmärksam i de fall det finns behov av eller önskemål om att ändra i
nationalbibliografiska poster.
Kungl. bibliotekets enhet Nationalbibliografin förtecknar all bokproduktion i Sverige löpande.
Nationalbibliografin är en del av LIBRIS databas och posterna känns igen på att de är märkta med
sigel S (fält 040) och bibliografikod NB (fält 042, delfält #9).
Information om vilka ändringar som ska meddelas finns här,
http://www.kb.se/libris/kontakta/sandlistor/cxz/. Denna sida innehåller även instruktioner för hur man
själv bevakar ändringar i de katalogposter som det egna biblioteket har bestånd på.
Om man är osäker på vad som kan eller ska ändras kan man kontakta katalogsupport eller KB:s
auktoritetsgrupp.
5