På sångens vingar

På sångens vingar ...
Åkesholm - Åkaled
Det startade på torpet Åkesholm under Ryd
Passagård. Vid den tiden fanns där boende
en mjölnare, Jon Haraldsson, vilken var halt
och fattig och jorden var utan mantal. År
1810-talet kom en ung bonde, Nils Svensson, från Ryssby född 1787 med hustrun
Ingrid Andersdotter från Rydaholm. Jorden
värderades nu till ½ Mantal.
Mjölnaren flyttade till Kalvsnäs och Nils
familj bodde nu själva från 1820. Namnet
Åkesholm byttes mot Åkaled. Nils och Ingrid
fick tolv barn mellan åren 1810 till 1832.
Man ser att familjen regelbundet bevistar de
årliga husförhören.
Så småningom övertogs Åkaled av äldste
sonen Carl med familj. Efter några årtionden
flyttade han emellertid från Agunnaryd till
Eldsberga i Halland. Han var den förste att
utflytta till denna ort.
En av Nils och Ingrids yngsta barn, var dottern Catharina Nilsdotter, född 1828 och det
är hennes livsöde och ättlingar som historien
handlar om.
Hon konfirmerades 1843 och som andra
flickor blev det pigplats först i hemmets närhet, sedan i Nockarp Västergård från 1848.
Modern Ingrid dog 1844 och då Åkaled nu
ägdes av brodern Carl med hushåll. fick Catharina och hennes far Nils flytta till Åkaleds
backstugan i närheten.
Catharina kom hem 1849 och födde en flicka,
Ingrid Christina f.1850. Det skulle bli fler
barn som kom med jämna mellanrum och
1872 föddes hennes yngsta dotter Jenny,
som dog efter ett par veckor. En son dog
av scharlakansfeber, fyra år gammal. Trots
fattigdom och dålig bostad kunde Catharina
fostra upp sina sex överlevande barn till
hårt arbetande, ansvarstagande och kreativa
personer. Dessutom vårdade Catharina sin far
Nils Svensson tills han dog 1880 vid 92 år
ålder. Backstugupigan Catharina Nilsdotter
dog den 1 april 1917 i Åkaled Ryd Norregård
av lunginflammation.
Norrahult, Tumhult, som Peter Bengtsson byggde till sig och hustru Hanna Stenberg. De
fick åtta barn. Här är det dottern Berta på Linderås, som står vid stugans grind.
Barn 3, var Peter Bengtsson f.1856. Detta
var en praktisk och händig person som blev
djupt respekterad i trakten. Efter att ha arbetat
som alla på den tiden på olika gårdar, gifte
han sig med Hanna Maria Stenberg f.1860.
Hon kom från Långö, hon hade lärt sig till bl.
a sömmerska. De gifte sig 1881 och bodde
först på Aspet i Lammakulla. Peter Bengtsson byggde själv huset Norrahult, vilket
hörde till gården Tumhult. Denna familj
stannade kvar i Agunnaryd. (Läs mer om
dem nästa sida.)
Barn 4, August Bengtsson f.1859, gifte sig
med Ida Carlsdotter född i Angshult. De slog
sig ner på Torpet Ekelund under Trinshult.
Här fick de fem barn, innan även den familjen valde Eldsberga som bostadsort från
1891. Här övertog de arbete och bostad från
Augusts syster Ingrid Christina och Gustaf
Johannesson, vilka kom till Krontorp i Eldsberga 1889 och nu flyttade vidare.
Barn 5, Olof Bengtsson f.1865, gifte sig med
Amanda Svensdotter från Södra Ljunga.
Efter att första barnen fötts begav även de
sig iväg till Eldsberga 1900.
Barn 6, Mathilda Bengtsdotter f.1868, fick
som övriga barn ut och tjäna som piga. Första
platsen blev Nygård i Norra Elmtåsa hos
Johannes och Johanna Petersson. Efter en
tid blev hon tjänstepiga på Elmtaryd. Hen-
Catharinas barn
Barn 1, var Ingrid Christina Nilsdotter,
f.1850. Hon gifte sig med Tjänstedräng
Gustaf Johannisson f.1844 från Silvitsberg
i Pjätteryd. De arbetade bl. a i Byvärma och
1889 utflyttade hela familjen till Eldsberga
i Hallands län, dit tidigare Catharinas bror
Carl flyttat.
Barn 2, var Johannes Gustafsson f.1854.
Han flyttade för några år till Schleswig i
Tyskland men återkom 1871 för att bosätta
sig i Skatelöv. Han blev dock förbjuden att
bevista nattvarden, för bristande kunskap vid
Husförhöret 1872.
8
Mathilda Bengtsdotter och Sven Johan Fyhr med åtta av flickorna, samt sonen Gunnar Fyhr
nes syster Ingrid Christina hade ju varit i
Byvärma och kände till trakten och gårdarna.
Från Emtaryd var det inte långt tvärs över
Tornasjön till Bottenvik. Där fanns ynglingen
Sven Johan Svensson f.1871. Han var son
till Britta Svensdotter, gift med Carl Gustaf
Magnusson. Då C G Magnusson dog tidigt
fick äldste pojken Sven Johan, som vid 18 års
ålder blivit antagen till soldat nr. 118 för Ivla
rote i Södra Ljunga, med efternamnet Fyhr,
ta över Nyatorp.
Matilda Bengtsdotter från Åkaled gifte sig
med Sven Johan Fyhr 1891. De flyttade till
Århult 1892, sedan till Nockarp Östregård,
varefter de bosatte sig stadigvarande i Hyltan
på torpet Norra Skogen. Här skulle familjen
bli fulltalig, tretton barn, varav endast en son,
Gunnar Fyhr, som senare blev målare.
Peter Bengtsson
En av de barn från Åkaled som stannade
hemma i Agunnaryd var sonen Peter Bengtsson. Han var kunnig inom många områden,
som snickare, målare, murare, slaktare och
stenarbetare. Var det dags att bygga hus eller byta halmtak var Bengtsson given som
arbetsledare. Han var även en intresserad
jägare, dock utan eget gevär.
Hans hustru Hanna var utöver sömmerska
duktig på att tillverka mindre lieskaft och
sätta på kortare blad, för egnas och andra
småpojkars träning i att lära sig slå med lie.
Barnen i Norrahult var:
Ernst f.1881, reste till Eldsberga 1898,
varefter han emigrerade till Amerika.
Johan f. 1883, reste till Eldsberga1901, åter
till Agunnaryd, gift med Ingrid, boende på
Broholmen Nockarp.
Hulda f.1889, gift med Johan Elm
Tvillingpojkarna Wille och Anton f.1893,
som emigrerade till Amerika 1910, 17 år.
Bröllop i Norrahult mellan yngsta dotter Judit och Hjalmar Lindvall Midsommarafton 1932.
Bakre raden från vä: Johan och Ingrid på Brobacken, Axel och Nanny Persson, Oskar
och Berta på Linderås, Hulda och Johan Elm. Sittande Hanna Bengtsson f. Stenberg,
Brudparet Lindvall Peter Bengtsson, samt barnbarn, bl. a. Elms pojkar.
Nanny f.1897, gift med Axel Persson,
Malmö.
Berta f.1900, gift med Oskar Nilsson Sundratorp, boende på Linderås.
Judit f.1904, gift med Hjalmar Lindvall från
Rydaholm, boende i Nybygget Holborna.
Makarna Bengtsson hade ett gott förhållande till herrskapsfolket i Tumhult. Hanna
anlitades för många göromål bland annat
för att sy och brodera åt dem. Ett prov på
detta fann barnbarnet Carin Fransson från
Linderås, vid den stora utställningen, ”Livets Tråd”, i Agunnaryd för flera år sedan.
Det fanns handsydda nattkläder för barnen
Magnussons räkning, tillverkade av Hanna
Bengtsson på Norrahult.
Barnen Magnussons handsydda nattkläder
sömmade med röd skoning, av Hanna
Bengtsson. Monogram, i förstoring.
Musik och sång
Det märkliga med Norrahult var att man
i detta lilla torp i slutet av 1800-talet hade
råd att inköpa en stor svart tramporgel som
barnen fick använda. Detta tyder på att
musiken var viktig i hemmet. Alla barnen
från Norrahult fick musikgåvan i arv och
har vid åtskilliga tillfällen visat prov på
musikalitet till glädje för släkt och allmänhet. Kanske fanns arvet redan från Catharina
Nildotters tid i Åkaled och har levt vidare i
släktgenerna.
Tack för lån av bilder, minnen och berättelser
från syskonen Torsten och Carin på Linderås, Sonja Ring och Sivert Gunnarsson.
Gunvor Karlsson
Eldsberga söder om Halmstad.
Tvillingarna Anton och Ville till vänster, samt äldste brodern Ernst, som alla reste till USA
Krontorp var en arrendegård under Stjärnarps Gods i Eldsberga. Hit kom flera
av barnen från Åkaled, Norrahult och
Stenbergs-släkten. Stora arealer med jordbruksmark med bl a betodling och spannmål krävde starka män och kvinnor till
jord- och lagårdsarbete. Många stannade
kvar i Halland, men några återvände hem.
9