Ladda ner fil
Transcription
Ladda ner fil
Byggnadsstyrelsens rapporter 106:1 1988-12 Sittmöbel med skrivskiva Inredningsenhet avsedd för lärosal med gradängen Dokumentets utgivare Dokumentnamnoch dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsensrapportnr 106:1 gg BYGGNADSSTYRELSEN Dokumentetsdatum Ärendebeteckning 1988-12 3005 - 24 - 88 Pro1ektnamn (ev förkortat) Sittmöbel med skrivskiva Projektledare , upphovsman (män), konsult(er), etc Uppdragsgivare Anja Welin, projektledare Konsult: Erik Berglund, Möbelinstitutet Byggnadsstyrelsen Inredningssektionen Dokumentets titel Sittmöbel med skrivskiva Inredningsenhet avsedd för lärosal med gradängen Huvudinnehåll Rapporten redovisar byggnadsstyrelsens krav på sittmöbel med skrivskiva avsedd för lärosal med gradänger. Detaljerade krav ställs på mått, konstruktion, stoppning och klädsel , hållbarhet, ythärdighet, brandhärdighet och välgjordhet. Rapporten ersätter KBS-rapport nr 106, oktober 1973. Nyckelord Sittmöbel, skrivskiva, hörsalsstol, lärosal Försäljningsställen ISSN Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet 0348-9434 Omfång Svensk byggtjänst Stockholm 08 - 734 50 00 Göteborg Malmö 031 - 81 00 85 040 - 709 55 Umeå 090 -12 5910 7 sidor Sekretessuppgifter Red Ref Henrik Waldenström 0 Byggnadsstyrelsen 1988 Anja Welin, Inredningssektionen Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen . Verket har regeringens medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungö relsens (SFS 1976:383) regler om kopiorav myndighetsexpeditioner. Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsens samtycke . Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättslagen (SFS 1960:799). Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan 30 08-78310 00 104 46 build S 08-78311 80 106 43 STOCKHOLM BYGGNADSSTYRELSENS RAPPORT NR 106 :1 Sittmöbel med skrivskiva INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Sammanfattning 3 Inledning 3 Bakgrund 3 Sittställning -sittutrymme 4 Principlösningar för inredningsenheten Passage mellan sittmöbel och skrivskiva Passage framför sittmöbel och skrivskiva 4 Hållfasthet och ythärdighet Kravspecifikation Mått Konstruktion Stoppning och klädsel Hållbarheti stomme och sits Ythärdighet Brandhärdighet Välgjordhet Provningsintyg Bilaga: Dimensioneringsunderlag 7 2 3 Sammanfattning Rapporten redovisar byggnadsstyrel senskra v p$ sittmöbel med skrivskiva avsedd för lärosal med hetens måttsättning, krav på konstruktion, hållbarhet, yttålighet, brandhärdighet och välgjordhet. gradängen 1. Syftet med kravspecifikationen är att den ska bidra till att lärosalens arbetsmiljö blir så god som möjligt ur ergonomisk synpunkt och att detta mål nås till rimlig kostnad. Avsikten har varit att sittmöbeln och skrivskivan skall ge brukaren god komfort och underlätta arbetet, samt minimera risken för olyckor. Samtidigt bör den vara lätt att sköta och underhålla. Den bör också vara hållbar. 1 kravspecifikationen ställs detaljerade krav på följande egenskaper: Bakgrund Sittmöbel med skrivskiva avsedd för lärosalar med gradänger, kan utformas på många olika sätt. Svensk byggnorm, SBN 1980 (kap. 75), begränsar dock möjligheterna till fast monterade inredningsenheter ordnade i rader eller fält. Lösa stolar och bord är inte tillåtna. Det fria passagemåttet mellan bänkraderna skall vara minst 45 cm. Ergonomisk brukbarhet • Konstruktion Utifrån olika undersökningar och studier av befintliga inredningsenheter, dels i ett antal lärosalar och dels på marknaden, har utvärdering • Stoppning och klädsel skett av: Hållbarhet i stomme och sits • Ythärdighet • Sittställning - sittutrymme • Brandhärdighet • Principlösningar för inredningsenheter. • V" gjordhet Studier och erfarenheter från fullskaleprojekt har legat till grund för de uppställda kraven. Byggnadsstyrelsen samlar erfarenheter om inredningsenheten kontinuerligt och återför dessa till kravspecifikationen om det visar sig lämp- ligt. Upplysningar kan erhållas från byggnadsstyrelsens inredningssektion. Resultatet av dessa utvärderingar har legat till grund för utformning och utprovning av en prototyp som prövades vid projektering av inredning av ett tjugotal lärosalar under 1970-1972. Erfarenheterna av dessa studier och utvärderingar bildade grund för KBS-rapport nr 106, okt 1973;Sittmöbel med skrivskiva. Inredningsenhet avsedd för lärosal med gradängar. 1973. Den innehåller underlag för inredningsen- Under åren 1973-1987 har ett stort antal lärosalar inretts med utgångspunkt i rapportens kravspecifikationer. Erfarenheter från 15 års användning och fortsatt ergonomisk forskning inom området harnu givit anledning till smärre revideringar av rapporten. Revideringarna består huvudsakligen i nya hänvisningar till normer och standarder, tillägg beträffande krav på brandhärdighet, mindre revideringar av mått och toleranser samt viss förenkling av texten. 'Gradäng = trappstegsformig avsats 2Se KBS-rapport nr 140; Lärosalar. Riktlinjer för Inlednin g Denna rapport, som ärutarbetad i samarbete med Möbelinstitutet, redovisar de krav byggnadsstyrelsen st" ler på sittmöbel med skrivskiva avsedd för lärosal med gradängen. Rapporten ersätter KBS-rapport nr 106, oktober dimensionering,utformningav inredningav/ärosalar för högskoleutbildning. 4 Sittställning - sittutry.mme Studier visar att gra " gdj upet 90 cm ger tillräckligt arbetsutrymme för den sittande under förutsättning att stolsryggens främsta punkt i mittsektionen inte ligger framför bakomvarande gradängkant , och att nivåskillnaderna mellan gradängerna inte överstiger 20 cm . Andra sk" kan dock begränsa möjligheterna för inredningsenhetens konstruktion och uppbyggnad. Dessa begränsningar redovisas under avsnittet Principlösningar för inredningsenheten. pometriska uppgifter har hämtats ur Möbelinstitutets rapporter nr 29 och 44. Utvärderingar ligger till grund för kravet att sits och ryggstöd skallvara försedda med klädsel och stoppning. Det ger jämnare fördelning av tryck och bättre anpassning till individuella olikheter i antropometriska mått. Stoppningen har dessutom en viss betydelse för rummets akustik. Princip läsnin g ar för Aven i de principlösningar som är möjliga är gradängdjupet 90 cm så snävt , att det vid vissa gradänghöjder och/eller satskonstruktioner är fördelaktigt att utrymmet mellan sits och ryggstöd är slutet . På så sätt undviks att den som sitter bakom stör den som sitter framför med sina fötter. Sitsens och skrivskivans konstruktion och utformning bör också minimera risken för att den sittandes händer eller fötter kläms. Dagens undervisningsfarmer och behovet av att kunna komma och gå under pågående föreläsning utan att störa andra , ställer höga krav på passagemöjligheterna . Dessa blir bättre ju färre sittplatser som är monterade intill varandra i rad. Sidogångar mellan varannan sittplats är naturligtvis idealiskt. Sittmöbelns funktionsmått ; sittdjup, sittbredd, sitthöjd, skrivskivans läge etc har anpassats till ergonomiska krav för att ge brukarna så goda sitt- och arbetsställningar som möjligt . Antro- Det finns flera olika sätt att förse möbeln med skrivskiva och att ordna passagen till och från sittplatsen ; som t ex passage mellan eller passage framför sittmöbel och skrivskiva. inredning senheten Exempel på olika möjligheter till sidogångar och mittgångarvid inredning av hörsalar. 5 Passageframför sittmöbel och Passage mellan sittmöbel och skrivskiva skrivskiva A Fast sits och fast skrivskiva D • Fast sits och armstöd utformat så att det kan brukas som skrivyta eller fällbar skrivskiva monterad på stolen Passage omöjlig. B • Fällbar sits och fast skrivskiva Fast skrivskiva kan ge en acceptabel uppläggningsyta för handlingar och arbetsmaterial då en annan person skall passera, men erfoderligt fritt passagemått, 45 cm, kräver ett ur ergonomisk synpunkt alltför stort horisontellt avstånd mellan skiva och nedfälld sits. Skrivs lningen blir kraftigt framåtlutad. Ger god sitt- och arbetsställning, men skrivytan är ofta otillräcklig. Det är svårt att konstruera skrivytan så att den blir rätt placerad för såväl höger- som vännsterhånta. Lösningen har också fördelar. Det är inte nödvändigt att plocka bort arbetsmaterial och fälla undan skivan varje gång någon vill passera. Det kan emellertid vara svårt att få plats med enheterna på gradängdjupet 90 cm. C • Fällbar sits och fällbar skrivskiva Denna lösning bedöms generellt som lämplig. Den ger acceptabel sitt- och arbetsställning. Goda erfarenheter finns av de konstruktioner som erfodras för lösningen. Kravet på minst 45 cm fritt passageutrymme kan uppfyllas, men passage blir ändå besvärlig eftersom den sittande måste resa sig och dessutom fälla upp arbetsskivan när någon skall passera. Arbetsmaterial som ligger på skrivskivan måste alltså hållas i händerna. En enkät bland brukarna har givit svaret att man i stort sett är nöjd med fällbar skrivskiva och föredrar denna framför fast skiva. CKLtG EJ flLL P.55. GE MIG 45 Inredningsenheten med fällbar sits och fällbar skrivskiva (al t C) uppfylleri det närmaste de krav som ställs för närvarande och det finns 'tämligen god erfarenhet av konstruktionen. Den kräver få, enkla mekaniska delar och ansluter sig i stor utsträckning till de i marknaden förekommande. En ofrånkomlig nackdel är att passage är möjlig först sedan man plockat bort allt arbetsmaterial från skivan och fällt undan den. Eftersom det saknas förvaringsplats för portföljer, väskor o d bör man eftersträva att bereda utrymme för dessa mellan sitsarna. Speciella utformningarpå skrivskivan som t ex pennränna och kantlist samtplats för belysning och mikrofon har inte behandlats, utan tas upp i respektive projekt. MIN 45 so MW s so 6 Hållfasthet och Ythärd ig het De värden som krävs för dessa egenskaper bygger på utredningar om inredningen i ett antal lärosalar. Dessa uppgifter är dock inte tillräckliga som underlag. Därför har även erfarenheter från andra typer av sittmöbler och andra användningsområden i stor utsträckning legat till grund för kraven på hållfasthet och ythärdighet. Dessa krav utgår från provningsmetoder som är SISstandard, framtagna för Möbelfaktadeklaration. Det är svårt att byta ut eller reparera en komplett inredningsenhet på plats. Därför ställs det generella kravet att skrivskiva, sits och ryggstöd var för sig relativt lätt skall kunna demonteras och bytas. Kravspecifikation 1.1:153 (extra höga krav un- derarbete, 1988) Ryggstödets baksida skall inte stoppas eller klädas - om inte detta särskilt önskas. Hållbarhet i stomme och sits Denna skall motsvara extra höga krav enligt Möbelinstitutets deklarationsanvisning 11:15 vilket innebär provning enligt SIS 83 95 08 av stommens hållbarhet. Provningen innebär att stommen skall klara 60.000 cykler utan skador och sitsen skall klara 130.000 cykler utan skador. R Ythärdighet Sittmöbelns icke klädda delar skall ha en ythärdighet som motsvarar höga krav enligt Möbelinstitutets deklarationsanvisning 11:10. Skrivskivan skall ha en ythärdighet som motsvarar höga krav enligt 11:30; här utgår dockkrav på härdighet mot alkohol och värme. Brandhärdighet Mått Se ritning på sid 7 Konstruktion Sitsen skall vara fällbar och ha automatisk återgång medhjälp av motvikt eller fjäder. Beslagen skall vara tystgående. Sitsytan som bär stoppningen bör vara något perforerad. Skrivskivan beslag. larationsanvisning skall vara fällbar med tystgående Infästningarna skall vara utförda så att de inte med lätthet kan skruvas bort. Sits, ryggstöd och skrivskiva skall vara separat utbytbara. Stoppning och klädsel Sitsen skall vara försedd med minst 30 mm tjock stoppning av brandhärdig skumplast med volymvikt på minst 35 kglm3. Ryggstödet skall vara försett med 25-30 mm tjock stoppning av brandhärdig skumplast med volymvikt på minst 35 kg/ m3. Klädsel skall vara av textil som beträffande hållbarhet uppfyller kraven i Möbelinstitutets dek- Den i möbeln ingående kombinationen av stoppningsmaterial, mellanskikt och klädselmaterial får inte kunna antändas med glödande cigarett enligt de provningsmetoder som redovisas i Konsumentverkets riktlinjer och inte heller antändas vid test med låga. Samråd rekommenderas med den lokala räddningsnämnden. Krav för offentlig miljö kommer senare att utges av Räddningsverket. Välgjord het Materialbeskaffenhet och utförande av stomme, ytbehandling, stoppnings och klädselarbete skall uppfylla minst höga krav enligt Möbelinstitutets deklarationsanvisning 11:15. Där ett mer omsorgsfullt utförande krävs skall extra höga krav uppfyllas. Detta anges i förekommande fall i anbudsförfrågan. 1 Provningsintyg Leverantören skall kunna visa att kraven i denna kravspecifikation uppfylls. Provningsintyg kan utfärdas av Möbelinstitutet eller annat laboratorium med erfoderligkompetens. Medprovningsintyg jämställs Möbelfakta-deklaration. 3Kan erhållas från Möbelinstitutet, Box 27007,102 51 Stockholm vid upp- wa rrsEcTro H Il. och nedfallningfår ej ligga innanfor den prickade linjen. Skivans rörelseutrymme 900 p min650 min 450 (fatt passa emått) .. • „, För att tillgodose den sittandes rörelseutrymmeför fötterna får stolsryggensfrämsta punkt i vertikala mittplanetej ligga framför bakomvarandegradängkant -...j 60-80 medeU S vt R80-100 20 ± 20 min 300 for Jaro min 330 (fritt utrymme . +I min 450 (fritt passagemått) N SS N R700 ± 100 B900 + 1(l0 X max 30 107±2° 420* ± 10 N 4-I . +I 0 ö O Z fE R100± 20 SR +I E C M stoppning kallskum. min 30 mm måttet gäller avståndet från susens framkant till ryggens främsta punkt mittsektion. sittandes fötter el kan klammas av framförvarande sits. Konstruktion och utformningskall elimineraasken för olyckor och att kläderskadas. Exempelvisskallbeaktasatt den rymme kan beredas. visar var sådant ut- ** Inredningsenhetenkan utformas så att plats bereds for vaskor och dyl. Streckprickad linje * 450 mm. 2. Hold over susens högsta punkt 200 ± 20 mm. 3. Invandigthorisontellt avstånd mellanarmstöd min 480 mm. 1 Fritt passagemått undanfälld skiva - armstödets framkant min armstöd galler för dimensionering: z Skall stolen förses med X, Y minsta respektve storsta molliga mätt efterstravas för att ge basta molliga utrymme for den bakomsittandesben. skum, SR stoppning,25-30 mm kall- SS V f Byggnadsstyrelsens rapporter 25:2 Utbyggnadsplaner mars 78 32 inombyggprocessen Nyttjareoch fondförvaltarefunktionerna dec 68 51 54 64 64E 65 76 80 80E 83 84 87 88 91 96 101 104 106:1 108 112 115 116 118 127:2 129 130:2 131 134:2 136 138 140 141 142 Laboratorieinredning Utredning om elektromagnetisk skärmning sept 82 mars 72 Flexibeltbyggande dec 70 Sammandrag på engelska Universitetsbibliotek Mall för handikappguider Metodredovisning Linköpings högskola Sammandrag på engelska Projektredovisning Linköpings högskola Produktredovisning Linköpings högskola Totalentreprenad 4. Redovisning Lövsta Bålsta Inventering avtomtens /fastighetensförutsättningar Vägvisning Laboratorieblocket Karolinska Institutet , projektrapport Utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen Produktredovisning Uppsala universitets biomedicinska centrum Sittmöbel med skrivskiva Filmning och fotograferingav projektmodeller Lokalisering , studier av stadsplanekonsekvenser Norrköpingsupphandlingen Årskostnaderbyggprodukter Hänvisningsskyltning del 1 och 2 Parallella uppdrag Gårdar Arbetsmiljönormer Cykelparkering, dimensionering och utformning Brandskydd i befintliga byggnader Städsynpunkter på byggnaders utformning Redovisningav inredning Lärosalar Systemhandlingar Flyttning dec febr dec mars mars juni febr mars mars nov nov okt sept dec dec nov apr okt mars okt apr nov aug nov okt dec juni okt 70 74 80 72 73 71 72 73 72 72 72 74 74 88 73 73 74 74 75 80 79 80 76 80 76 76 78 79 79 143 144 Träskydd Polishus, kostnader och utnyttjandetal apr aug 79 79 145 146 Kostnadsstyrning Brukarmedverkan vid lokalplanering sept dec 79 79 147 148 149 150 Kontorshus- anläggningarshuvuduppläggning Anpassbara kontorshus Riksdagshusetgrundläggning Lokalerför försöksdjur apr dec jan jan 85 80 81 81 153 154 155 156 Årskostnadsberäkning, - metoder Utrymmessamordning för installationer projekteringsskedet BygghandlingarEl och transport Modulsystem i fasad - kontorsbyggnader dec mars aug jun 81 84 88 83 157 Belysning-kontorsrum okt 83 158 159 160 163 164 166 167 168 169 170 Trävara - furu till snickerier Belysningsanläggningar - underhåll Dataprojektering - CAD-teknik CAD-projektering - en utvärdering Belysningssystem i kontor maj jan jan nov dec jan juni aug 85 84 84 85 85 88 87 87 Entreer Belysning-kontor Glas apr Energibesparingi statligafastigheter- slutrapport maj 87 Synliga installationer maj 88 171 Belysningssystem i kontor aug 88 173 Förbättring av elmiljö sep 165 174 Vägvisning, orientering och skyltning Korridorer kommer " 88 106:1 dbBYGGNADSSTYRELSEN Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontorsservice/publikationsförrådet, tel 0817831153. Upplysningar om publikationer lämnas av biblioteksoch dokumentationsservice (ADC), tel 08/ 783 13 71. Adress: Byggnadsstyrelsen, 106 43 Stockholm, tel 08/ 703 10 00 vx. Byggnadsstyrelsens rapporter och vissa andra KBSpublikationer kan också erhållas från Svensk Byggtjänst. Redigering och layout: Text-, Bild- och Layout-gruppen (TBL), Byggnadsstyrelsen. Upplaga: 2 000 ex. Tryckeri: Gamisonstryckeriet, Stockholm, dec 1988.