Ladda ner fil

Transcription

Ladda ner fil
Byggnadsstyrelsens
rapporter
106:1
1988-12
Sittmöbel med skrivskiva
Inredningsenhet avsedd för lärosal
med gradängen
Dokumentets utgivare
Dokumentnamnoch dokumentbeteckning
Byggnadsstyrelsensrapportnr 106:1
gg BYGGNADSSTYRELSEN
Dokumentetsdatum
Ärendebeteckning
1988-12
3005 - 24 - 88
Pro1ektnamn (ev förkortat)
Sittmöbel med skrivskiva
Projektledare , upphovsman (män), konsult(er), etc
Uppdragsgivare
Anja Welin, projektledare
Konsult: Erik Berglund, Möbelinstitutet
Byggnadsstyrelsen
Inredningssektionen
Dokumentets titel
Sittmöbel med skrivskiva
Inredningsenhet avsedd för lärosal
med gradängen
Huvudinnehåll
Rapporten redovisar byggnadsstyrelsens krav på sittmöbel med skrivskiva avsedd för
lärosal med gradänger.
Detaljerade krav ställs på mått, konstruktion, stoppning och klädsel , hållbarhet, ythärdighet,
brandhärdighet och välgjordhet.
Rapporten ersätter KBS-rapport nr 106, oktober 1973.
Nyckelord
Sittmöbel, skrivskiva, hörsalsstol, lärosal
Försäljningsställen
ISSN
Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet
0348-9434
Omfång
Svensk byggtjänst
Stockholm
08 - 734 50 00
Göteborg
Malmö
031 - 81 00 85
040 - 709 55
Umeå
090 -12 5910
7 sidor
Sekretessuppgifter
Red
Ref
Henrik Waldenström
0 Byggnadsstyrelsen 1988
Anja Welin, Inredningssektionen
Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen . Verket har regeringens
medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungö relsens (SFS 1976:383) regler om kopiorav myndighetsexpeditioner.
Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsens
samtycke . Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättslagen (SFS 1960:799).
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
Karlavägen 100
Banergatan 30
08-78310 00
104 46 build S
08-78311 80
106 43 STOCKHOLM
BYGGNADSSTYRELSENS RAPPORT NR 106 :1
Sittmöbel med skrivskiva
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
Sammanfattning
3
Inledning
3
Bakgrund
3
Sittställning -sittutrymme
4
Principlösningar för inredningsenheten
Passage mellan sittmöbel och skrivskiva
Passage framför sittmöbel och skrivskiva
4
Hållfasthet och ythärdighet
Kravspecifikation
Mått
Konstruktion
Stoppning och klädsel
Hållbarheti stomme och sits
Ythärdighet
Brandhärdighet
Välgjordhet
Provningsintyg
Bilaga: Dimensioneringsunderlag
7
2
3
Sammanfattning
Rapporten redovisar byggnadsstyrel senskra v p$
sittmöbel med skrivskiva avsedd för lärosal med
hetens måttsättning, krav på konstruktion, hållbarhet, yttålighet, brandhärdighet och välgjordhet.
gradängen 1.
Syftet med kravspecifikationen är att den ska
bidra till att lärosalens arbetsmiljö blir så god
som möjligt ur ergonomisk synpunkt och att
detta mål nås till rimlig kostnad.
Avsikten har varit att sittmöbeln och skrivskivan
skall ge brukaren god komfort och underlätta
arbetet, samt minimera risken för olyckor. Samtidigt bör den vara lätt att sköta och underhålla.
Den bör också vara hållbar.
1 kravspecifikationen ställs detaljerade krav på
följande egenskaper:
Bakgrund
Sittmöbel med skrivskiva avsedd för lärosalar
med gradänger, kan utformas på många olika
sätt.
Svensk byggnorm, SBN 1980 (kap. 75), begränsar dock möjligheterna till fast monterade inredningsenheter ordnade i rader eller fält. Lösa
stolar och bord är inte tillåtna. Det fria passagemåttet mellan bänkraderna skall vara minst 45
cm.
Ergonomisk brukbarhet
• Konstruktion
Utifrån olika undersökningar och studier av
befintliga inredningsenheter, dels i ett antal lärosalar och dels på marknaden, har utvärdering
• Stoppning och klädsel
skett av:
Hållbarhet i stomme och sits
• Ythärdighet
• Sittställning - sittutrymme
• Brandhärdighet
• Principlösningar
för inredningsenheter.
• V" gjordhet
Studier och erfarenheter från fullskaleprojekt
har legat till grund för de uppställda kraven.
Byggnadsstyrelsen samlar erfarenheter om inredningsenheten kontinuerligt och återför dessa
till kravspecifikationen om det visar sig lämp-
ligt.
Upplysningar kan erhållas från byggnadsstyrelsens inredningssektion.
Resultatet av dessa utvärderingar har legat till
grund för utformning och utprovning av en prototyp som prövades vid projektering av inredning av ett tjugotal lärosalar under 1970-1972.
Erfarenheterna av dessa studier och utvärderingar bildade grund för KBS-rapport nr 106, okt
1973;Sittmöbel med skrivskiva. Inredningsenhet avsedd för lärosal med gradängar.
1973. Den innehåller underlag för inredningsen-
Under åren 1973-1987 har ett stort antal lärosalar inretts med utgångspunkt i rapportens kravspecifikationer. Erfarenheter från 15 års användning och fortsatt ergonomisk forskning inom
området harnu givit anledning till smärre revideringar av rapporten. Revideringarna består huvudsakligen i nya hänvisningar till normer och
standarder, tillägg beträffande krav på brandhärdighet, mindre revideringar av mått och toleranser samt viss förenkling av texten.
'Gradäng = trappstegsformig avsats
2Se KBS-rapport nr 140; Lärosalar. Riktlinjer för
Inlednin g
Denna rapport, som ärutarbetad i samarbete med
Möbelinstitutet, redovisar de krav byggnadsstyrelsen st" ler på sittmöbel med skrivskiva avsedd
för lärosal med gradängen.
Rapporten ersätter KBS-rapport nr 106, oktober
dimensionering,utformningav inredningav/ärosalar för högskoleutbildning.
4
Sittställning - sittutry.mme
Studier visar att gra " gdj upet 90 cm ger tillräckligt arbetsutrymme för den sittande under
förutsättning att stolsryggens främsta punkt i
mittsektionen inte ligger framför bakomvarande
gradängkant , och att nivåskillnaderna mellan
gradängerna inte överstiger 20 cm . Andra sk"
kan dock begränsa möjligheterna för inredningsenhetens konstruktion och uppbyggnad. Dessa
begränsningar redovisas under avsnittet Principlösningar
för inredningsenheten.
pometriska uppgifter har hämtats ur Möbelinstitutets rapporter nr 29 och 44.
Utvärderingar ligger till grund för kravet att sits
och ryggstöd skallvara försedda med klädsel och
stoppning. Det ger jämnare fördelning av tryck
och bättre anpassning till individuella olikheter i
antropometriska mått. Stoppningen har dessutom en viss betydelse för rummets akustik.
Princip läsnin g ar för
Aven i de principlösningar som är möjliga är
gradängdjupet 90 cm så snävt , att det vid vissa
gradänghöjder och/eller satskonstruktioner är
fördelaktigt att utrymmet mellan sits och ryggstöd är slutet . På så sätt undviks att den som sitter
bakom stör den som sitter framför med sina
fötter. Sitsens och skrivskivans konstruktion och
utformning bör också minimera risken för att den
sittandes händer eller fötter kläms.
Dagens undervisningsfarmer och behovet av att
kunna komma och gå under pågående föreläsning utan att störa andra , ställer höga krav på
passagemöjligheterna . Dessa blir bättre ju färre
sittplatser som är monterade intill varandra i rad.
Sidogångar mellan varannan sittplats är naturligtvis idealiskt.
Sittmöbelns funktionsmått ; sittdjup, sittbredd,
sitthöjd, skrivskivans läge etc har anpassats till
ergonomiska krav för att ge brukarna så goda
sitt- och arbetsställningar som möjligt . Antro-
Det finns flera olika sätt att förse möbeln med
skrivskiva och att ordna passagen till och från
sittplatsen ; som t ex passage mellan eller passage framför sittmöbel och skrivskiva.
inredning senheten
Exempel på olika möjligheter till sidogångar och mittgångarvid inredning av hörsalar.
5
Passageframför sittmöbel och
Passage mellan sittmöbel och
skrivskiva
skrivskiva
A Fast sits och fast skrivskiva
D • Fast sits och armstöd utformat så att det
kan brukas som skrivyta eller fällbar skrivskiva
monterad på stolen
Passage omöjlig.
B • Fällbar sits och fast skrivskiva
Fast skrivskiva kan ge en acceptabel uppläggningsyta för handlingar och arbetsmaterial då
en annan person skall passera, men erfoderligt
fritt passagemått, 45 cm, kräver ett ur ergonomisk synpunkt alltför stort horisontellt avstånd
mellan skiva och nedfälld sits. Skrivs lningen blir kraftigt framåtlutad.
Ger god sitt- och arbetsställning, men skrivytan
är ofta otillräcklig. Det är svårt att konstruera
skrivytan så att den blir rätt placerad för såväl
höger- som vännsterhånta.
Lösningen har också fördelar. Det är inte nödvändigt att plocka bort arbetsmaterial och fälla
undan skivan varje gång någon vill passera.
Det kan emellertid vara svårt att få plats med
enheterna på gradängdjupet 90 cm.
C • Fällbar sits och fällbar skrivskiva
Denna lösning bedöms generellt som lämplig.
Den ger acceptabel sitt- och arbetsställning.
Goda erfarenheter finns av de konstruktioner
som erfodras för lösningen. Kravet på minst 45
cm fritt passageutrymme kan uppfyllas, men
passage blir ändå besvärlig eftersom den sittande måste resa sig och dessutom fälla upp
arbetsskivan när någon skall passera. Arbetsmaterial som ligger på skrivskivan måste alltså
hållas i händerna.
En enkät bland brukarna har givit svaret att
man i stort sett är nöjd med fällbar skrivskiva
och föredrar denna framför fast skiva.
CKLtG
EJ flLL
P.55.
GE
MIG
45
Inredningsenheten med fällbar sits och fällbar
skrivskiva (al t C) uppfylleri det närmaste de krav
som ställs för närvarande och det finns 'tämligen
god erfarenhet av konstruktionen. Den kräver få,
enkla mekaniska delar och ansluter sig i stor
utsträckning till de i marknaden förekommande.
En ofrånkomlig nackdel är att passage är möjlig
först sedan man plockat bort allt arbetsmaterial
från skivan och fällt undan den. Eftersom det
saknas förvaringsplats för portföljer, väskor o d
bör man eftersträva att bereda utrymme för dessa
mellan sitsarna. Speciella utformningarpå skrivskivan som t ex pennränna och kantlist samtplats
för belysning och mikrofon har inte behandlats,
utan tas upp i respektive projekt.
MIN 45
so
MW
s
so
6
Hållfasthet och
Ythärd ig het
De värden som krävs för dessa egenskaper bygger på utredningar om inredningen i ett antal
lärosalar. Dessa uppgifter är dock inte tillräckliga som underlag. Därför har även erfarenheter
från andra typer av sittmöbler och andra användningsområden i stor utsträckning legat till grund
för kraven på hållfasthet och ythärdighet. Dessa
krav utgår från provningsmetoder som är SISstandard, framtagna för Möbelfaktadeklaration.
Det är svårt att byta ut eller reparera en komplett
inredningsenhet på plats. Därför ställs det generella kravet att skrivskiva, sits och ryggstöd var
för sig relativt lätt skall kunna demonteras och
bytas.
Kravspecifikation
1.1:153 (extra höga krav un-
derarbete, 1988)
Ryggstödets baksida skall inte stoppas eller klädas - om inte detta särskilt önskas.
Hållbarhet i stomme och sits
Denna skall motsvara extra höga krav enligt
Möbelinstitutets deklarationsanvisning
11:15
vilket innebär provning enligt SIS 83 95 08 av
stommens hållbarhet. Provningen innebär att
stommen skall klara 60.000 cykler utan skador
och sitsen skall klara 130.000 cykler utan skador.
R
Ythärdighet
Sittmöbelns icke klädda delar skall ha en ythärdighet som motsvarar höga krav enligt Möbelinstitutets deklarationsanvisning 11:10. Skrivskivan skall ha en ythärdighet som motsvarar höga
krav enligt 11:30; här utgår dockkrav på härdighet mot alkohol och värme.
Brandhärdighet
Mått
Se ritning på sid 7
Konstruktion
Sitsen skall vara fällbar och ha automatisk återgång medhjälp av motvikt eller fjäder. Beslagen
skall vara tystgående. Sitsytan som bär stoppningen bör vara något perforerad.
Skrivskivan
beslag.
larationsanvisning
skall vara fällbar med tystgående
Infästningarna skall vara utförda så att de inte
med lätthet kan skruvas bort.
Sits, ryggstöd och skrivskiva skall vara separat
utbytbara.
Stoppning och klädsel
Sitsen skall vara försedd med minst 30 mm tjock
stoppning av brandhärdig skumplast med volymvikt på minst 35 kglm3. Ryggstödet skall vara
försett med 25-30 mm tjock stoppning av brandhärdig skumplast med volymvikt på minst 35 kg/
m3.
Klädsel skall vara av textil som beträffande hållbarhet uppfyller kraven i Möbelinstitutets dek-
Den i möbeln ingående kombinationen av stoppningsmaterial, mellanskikt och klädselmaterial
får inte kunna antändas med glödande cigarett
enligt de provningsmetoder som redovisas i
Konsumentverkets riktlinjer och inte heller antändas vid test med låga.
Samråd rekommenderas med den lokala räddningsnämnden. Krav för offentlig miljö kommer
senare att utges av Räddningsverket.
Välgjord het
Materialbeskaffenhet och utförande av stomme,
ytbehandling, stoppnings och klädselarbete
skall uppfylla minst höga krav enligt Möbelinstitutets deklarationsanvisning 11:15.
Där ett mer omsorgsfullt utförande krävs skall
extra höga krav uppfyllas. Detta anges i förekommande fall i anbudsförfrågan.
1
Provningsintyg
Leverantören skall kunna visa att kraven i denna
kravspecifikation uppfylls. Provningsintyg kan
utfärdas av Möbelinstitutet eller annat laboratorium med erfoderligkompetens. Medprovningsintyg jämställs Möbelfakta-deklaration.
3Kan erhållas från Möbelinstitutet, Box 27007,102 51 Stockholm
vid upp-
wa
rrsEcTro
H
Il.
och nedfallningfår ej ligga innanfor den prickade linjen.
Skivans rörelseutrymme
900
p
min650
min 450 (fatt passa emått)
..
•
„,
För att tillgodose den sittandes
rörelseutrymmeför fötterna får
stolsryggensfrämsta punkt i
vertikala mittplanetej ligga framför bakomvarandegradängkant
-...j
60-80
medeU
S
vt
R80-100
20 ± 20
min 300
for Jaro
min 330
(fritt utrymme
.
+I
min 450 (fritt passagemått)
N
SS
N
R700 ± 100
B900
+ 1(l0
X
max 30
107±2°
420* ± 10
N
4-I . +I
0
ö
O
Z
fE
R100± 20
SR
+I
E
C
M
stoppning
kallskum.
min 30 mm
måttet gäller avståndet
från susens framkant till
ryggens främsta punkt
mittsektion.
sittandes fötter el kan klammas
av framförvarande sits.
Konstruktion och utformningskall
elimineraasken för olyckor och
att kläderskadas.
Exempelvisskallbeaktasatt den
rymme kan beredas.
visar var sådant ut-
** Inredningsenhetenkan
utformas så att plats
bereds for vaskor och
dyl. Streckprickad linje
*
450 mm.
2. Hold over susens
högsta punkt 200 ±
20 mm.
3. Invandigthorisontellt
avstånd mellanarmstöd
min 480 mm.
1 Fritt passagemått undanfälld skiva - armstödets framkant min
armstöd galler för
dimensionering:
z Skall stolen förses med
X, Y minsta respektve storsta
molliga mätt efterstravas
för att ge basta molliga
utrymme for den bakomsittandesben.
skum,
SR stoppning,25-30 mm kall-
SS
V
f
Byggnadsstyrelsens
rapporter
25:2
Utbyggnadsplaner
mars
78
32
inombyggprocessen
Nyttjareoch fondförvaltarefunktionerna
dec
68
51
54
64
64E
65
76
80
80E
83
84
87
88
91
96
101
104
106:1
108
112
115
116
118
127:2
129
130:2
131
134:2
136
138
140
141
142
Laboratorieinredning
Utredning om elektromagnetisk skärmning
sept 82
mars 72
Flexibeltbyggande
dec
70
Sammandrag på engelska
Universitetsbibliotek
Mall för handikappguider
Metodredovisning Linköpings högskola
Sammandrag på engelska
Projektredovisning Linköpings högskola
Produktredovisning Linköpings högskola
Totalentreprenad 4. Redovisning Lövsta Bålsta
Inventering avtomtens /fastighetensförutsättningar
Vägvisning
Laboratorieblocket Karolinska Institutet , projektrapport
Utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen
Produktredovisning Uppsala universitets biomedicinska centrum
Sittmöbel med skrivskiva
Filmning och fotograferingav projektmodeller
Lokalisering , studier av stadsplanekonsekvenser
Norrköpingsupphandlingen
Årskostnaderbyggprodukter
Hänvisningsskyltning del 1 och 2
Parallella uppdrag
Gårdar
Arbetsmiljönormer
Cykelparkering, dimensionering och utformning
Brandskydd i befintliga byggnader
Städsynpunkter på byggnaders utformning
Redovisningav inredning
Lärosalar
Systemhandlingar
Flyttning
dec
febr
dec
mars
mars
juni
febr
mars
mars
nov
nov
okt
sept
dec
dec
nov
apr
okt
mars
okt
apr
nov
aug
nov
okt
dec
juni
okt
70
74
80
72
73
71
72
73
72
72
72
74
74
88
73
73
74
74
75
80
79
80
76
80
76
76
78
79
79
143
144
Träskydd
Polishus, kostnader och utnyttjandetal
apr
aug
79
79
145
146
Kostnadsstyrning
Brukarmedverkan vid lokalplanering
sept
dec
79
79
147
148
149
150
Kontorshus- anläggningarshuvuduppläggning
Anpassbara
kontorshus
Riksdagshusetgrundläggning
Lokalerför försöksdjur
apr
dec
jan
jan
85
80
81
81
153
154
155
156
Årskostnadsberäkning, - metoder
Utrymmessamordning för installationer projekteringsskedet
BygghandlingarEl och transport
Modulsystem i fasad - kontorsbyggnader
dec
mars
aug
jun
81
84
88
83
157
Belysning-kontorsrum
okt
83
158
159
160
163
164
166
167
168
169
170
Trävara - furu till snickerier
Belysningsanläggningar - underhåll
Dataprojektering - CAD-teknik
CAD-projektering - en utvärdering
Belysningssystem i kontor
maj
jan
jan
nov
dec
jan
juni
aug
85
84
84
85
85
88
87
87
Entreer
Belysning-kontor
Glas
apr
Energibesparingi statligafastigheter- slutrapport
maj
87
Synliga installationer
maj
88
171
Belysningssystem
i kontor
aug 88
173
Förbättring av elmiljö
sep
165
174
Vägvisning, orientering och skyltning
Korridorer
kommer
"
88
106:1
dbBYGGNADSSTYRELSEN
Byggnadsstyrelsens
publikationer kan beställas från
kontorsservice/publikationsförrådet, tel 0817831153.
Upplysningar om publikationer lämnas av biblioteksoch dokumentationsservice (ADC), tel 08/ 783 13 71.
Adress: Byggnadsstyrelsen, 106 43 Stockholm,
tel 08/ 703 10 00 vx.
Byggnadsstyrelsens rapporter och vissa andra KBSpublikationer kan också erhållas från Svensk Byggtjänst.
Redigering och layout:
Text-, Bild- och Layout-gruppen (TBL), Byggnadsstyrelsen.
Upplaga: 2 000 ex.
Tryckeri: Gamisonstryckeriet, Stockholm, dec 1988.