RIKTLINJER - Ystads kommun

RIKTLINJER
för
försörjningsstöd
Gäller från 2015-01-01
Beslutad av socialnämnden 2014-11-27
INNEHÅLL
sida
INNNEHÅLLSFÖRTECKNING
2-4
1 INLEDNING
5
1.1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET
1.2 BARNPERSPEKTIV
1.3 KVINNOFRIDSPERSPEKTIV OCH ANDRA VÅLDSUTSATTA
1.4 PRINCIPER FÖR HANDLÄGGNINGEN
1.5 LAGSTIFTNING M M
2 ALLMÄNT OM UPPDRAGET
2.1 PRÖVNING AV RÄTTEN TILL FÖRSÖRJNINGSSTÖD
2.2 HJÄLP TILL SJÄLVFÖRSÖRJNING
2.2.1 Förutsättningar för rätt till försörjningsstöd
2.2.2 Avslag på ansökan om försörjningsstöd
2.3 FÖREBYGGA FELAKTIGA UTBETALNINGAR
2.3.1 Bidragsbrott
3 FÖRSÖRJNINGSSTÖD
3.1 RIKSNORM
3.2 SÄRSKILDA SKÄL FÖR ATT BERÄKNA KOSTNADER TILL HÖGRE NIVÅ
5
5
5
6
6
6
6
7
7
8
8
8
9
9
9
3.2.1 Merkostnader för kost vid vissa sjukdomar
10
3.2.2 Merkostnader vid umgänge med barn
10
3.3 SÄRSKILDA SKÄL FÖR ATT BERÄKNA KOSTNADER TILL LÄGRE NIVÅ
10
3.4 ÖVRIGT FÖRSÖRJNINGSSTÖD – I FÖREKOMMANDE FALL OCH TILL
SKÄLIG KOSTNAD
11
3.4.1 Boende
11
3.4.2 Hushållsel
11
3.4.3 Hemförsäkring
11
3.4.4 Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa
12
3.5 BOENDEKOSTNADER
12
3.5.1 Hyresrätt
12
3.5.2 Bostadsrätt och fastighet
12
3.5.3 Andrahandsboende och hyra av fastighet
12
3.5.4 Inneboende
12
3.5.5 Delad bostad
13
3.5.6 Vuxna hemmaboende barn
13
3.5.7 Övriga boendeformer
13
3.5.8 Byte till dyrare bostad
13
3.5.9 Tillfälligt boende
14
3.5.10 Skyddat boende
14
3.6 BISTÅND VID VISTELSE PÅ INSTITUTION M.M.
3.6.1 Kostnader för egen bostad
14
15
2
Sida
3.6.2 Avgift vid sjukhusvård
3.7 NÖDPRÖVNING OCH AKUT BISTÅND
15
15
3.7.1 Övrigt reducerat bistånd
16
3.7.2 Tillfälliga besökare i kommunen
16
3.8 BESLUT SOM LÖPER MER ÄN 1 MÅNAD
16
3.9 UTLANDSVISTELSE
16
4 BISTÅND TILL LIVSFÖRING I ÖVRIGT
4.1 BEGRAVNINGSKOSTNAD SAMT GRAVSTEN
16
17
4.2 BILKOSTNADER – I FÖREKOMMANDE FALL
18
4.3 CYKEL
18
4.4 FLYTTKOSTNADER
18
4.5 FÄRDTJÄNSTAVGIFT/SJUKRESOR
19
4.6 FÖRSKOLEVERKSAMHET SAMT SKOLBARNSOMSORG
19
4.7 GLASÖGON/KONTAKTLINSER
19
4.8 HEMTJÄNSTAVGIFT
19
4.9 HEMUTRUSTNING
20
4.10 HYRESGÄSTFÖRENING
20
4.11 INTERNET
21
4.12 JURIDISKA KOSTNADER OCH STÄMPELAVGIFTER
21
4.12.1 Advokatkostnader
21
4.12.2 Stämpelavgifter
21
4.12.3 Avgifter för medborgarskap
21
4.13 KLÄDER OCH SKOR UTÖVER VAD SOM INGÅR I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET
21
4.14 LÄKARVÅRD OCH MEDICIN
22
4.15 MAGASINERINGSKOSTNADER
22
4.16 PSYKOTERAPIKOSTNADER
22
4.17 RESOR
22
4.17.1 Rekreationsresor
23
4.17.2 Resa till begravning
23
4.17.3 Resor i samband med umgänge med barn
23
4.17.4 Övriga resor
24
4.18 SKULDER
4.18.1 Hyresskuld
24
24
4.19 SERVICEKONTO (Konto för egna medel)
24
4.20 SPÄDBARNSUTRUSTNING
25
4.21 TANDVÅRD
25
4.21.1 Akut tandvård
25
4.21.2 Nödvändig tandvård
25
4.21.3 Tandvård till särskilda grupper
25
4.21.4 Frisktandvård/förebyggande tandvård
26
4.21.5 Biståndsbedömning vid ansökan om tandvård
26
4.21.6 Beslut om tandvård – att beakta
27
3
Sida
4.22 TEKNISKA HJÄLPMEDEL
27
4.23 TELEFONABONNEMANG
27
4.24 TVÄTTMASKIN
27
5 OLIKA GRUPPERS RÄTT TILL EKONOMISKT BISTÅND
5.1 BARN I FAMILJER MED LÅNGVARIGT BISTÅNDSBEROENDE
5.1.2 Fritidspeng till barn i hushåll med försörjningsstöd
5.2 ARBETSLÖSA
28
28
29
29
5.2.1 Unga arbetslösa
29
5.2.2 Arbetslösa med otillräcklig föräldrapenning
29
5.2.3 Kommunalt vårdnadsbidrag
29
5.2.4 Arbetslösa med eller utan a-kassa
30
5.2.5 Arbetslösa med sociala och medicinska nedsättningar
30
5.3 SJUKSKRIVNA
30
5.4 PERSONER MED BEROENDEPROBLEMATIK
30
5.5 PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA
31
5.6 STUDERANDE
31
5.6.1 Svenska för invandrare, SFI
31
5.6.2 Studerande under studieuppehåll
31
5.6.3 Ungdomar under 21 år som går i skolan
32
5.7 PERSONER ÖVER 65 ÅR OCH ÄLDRE
32
5.8 FÖRETAGARE ELLER PERSONER MED FRIA YRKEN
32
5.9 INSKRIVNA FÖR KRIMINALVÅRD ELLER RÄTTSPSYKIATRISK VÅRD
33
5.9.1 Hyreskostnad
33
5.9.2 Intensivövervakning med elektronisk fotboja
33
5.9.3 Kontraktsvård
33
5.9.4 Samhällstjänst
34
5.10 UTLÄNDSKA MEDBORGARE
34
5.11 EU-MEDBORGARE
34
5.11.1 Allmän orientering
34
5.11.2 Registrering och ansökan om uppehållskort
35
5.11.3 Arbetstagare och egna företagare
35
5.11.4 Arbetssökande och icke yrkesverksamma
36
5.11.5 Tillfälliga vistelser i Sverige – under 3 månader
36
5.12 NYANLÄNDA INVANDRARE
36
5.12.1 Kommunens ansvar
36
5.12.2 Arbetsförmedlingens ansvar
36
5.12.3 Tilläggsförmåner utöver etableringsersättning
37
5.12.4 Vissa kan få särskild dagersättning i ”glappet”
37
5.12.5 Ersättning efter att etableringen upphört
38
5.12.6 Asylsökande
38
5.13 ÖVRIGA UTLÄNDSKA MEDBORGARE MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND
38
5.14 ÖVRIGA UTLÄNDSKA MEDBORGARE UTAN UPPEHÅLLSTILLSTÅND
38
REFERENSLITTERATUR
38-39
4
1 INLEDNING
Socialnämnden i Ystad har befogenhet att utfärda riktlinjer som är styrande för nämndens verksamhet.
Detta dokument innehåller anvisningar för arbetet med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Det
är Avdelningen för Individ och familjeomsorg som har ansvar för handläggning av ekonomiskt bistånd och
i Ystads kommun utförs uppgifter med försörjningsstöd av Arbete och försörjningsenheten samt
Rådgivningsbyrån.
Syftet med riktlinjerna är att sökande ska behandlas lika när det gäller såväl bidragsnivå och
förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd som insatser som ska erbjudas från socialtjänstens sida.
Riktlinjerna ska samtidigt ge stöd och vägledning för arbetet.
Riktlinjerna anger vad som är skälig levnadsnivå i normalfallet. Enligt socialtjänstlagen ska en individuell
behovsprövning alltid göras och om sakliga skäl föreligger kan detta motivera avsteg från riktlinjerna.
Utgångspunkten vid den individuella behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde från andra i
samma situation med hela kommunen som jämförelseunderlag. Enligt Socialtjänstlagen (SoL), 4 kap §§ 1
och 4, kan vissa krav ställas på den biståndssökande. De krav som ställs på den biståndssökande ska dock
anpassas efter dennes individuella förmåga och förutsättningar. Ny lagstiftning och rättsliga utslag i
domstol ska fortlöpande beaktas.
1.1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET
Reglerna i socialtjänstlagen innebär att var och en i första hand är skyldig att själv försöka tillgodose sitt
behov och att det ekonomiska biståndet ska vara en tillfällig hjälp. Grunden är därför att den enskilde ska
klara sin försörjning på egen hand genom lönearbete, inte genom ekonomiskt bistånd. Arbete gör den
enskilde delaktig i samhället och gör att individen bidrar till samhället vilket stärker självkänslan. Därför
ska den som är arbetslös och söker försörjningsstöd erbjudas stöd i att söka arbete eller en framkomlig
planering mot ett eget arbete. Det är detta som menas med att biståndet ska utformas så att det stärker
den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Den sökande har ofta olika kontakter med
arbetsförmedling, försäkringskassa, sjukvård och liknande, där samverkan är viktig för den enskildes väg
mot arbete.
Genom det ekonomiska biståndet ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. I förarbeten till
lagen sägs att nivån inte ska överstiga vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Vad
som är skäliga kostnader när det gäller de dagliga levnadsomkostnaderna inom ramen för riksnormen
finns angivet i lagen. Vad som kan anses vara skälig levnadsnivå utöver riksnormen anges i lagen och i
dessa riktlinjer. Det gäller såväl kostnader inom försörjningsstödets ram som övrigt ekonomiskt bistånd
till livsföringen i övrigt. Bidrag utöver norm ska utges restriktivt.
1.2 BARNPERSPEKTIV
I bidragshushåll där det finns barn och ungdomar ska deras situation alltid uppmärksammas. När beslut
rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver och i ärenden där det finns barn i
familjen ska konsekvenserna för barnen alltid övervägas innan beslut fattas. Vid avslagsbeslut ska det
dokumenteras att detta övervägande har skett. Vid långvarigt ekonomiskt bistånd är det särskilt viktigt att
tillsammans med föräldrarna bedöma hur barnens situation påverkas. Vid behov och i samråd med
föräldrarna görs hembesök för att bedöma bistånd med särskild hänsyn tagen till barnens behov. Barnens
behov av boende, umgänge med föräldrar samt behov av fritidsaktiviteter ska beaktas. Särskilda
ställningstaganden med hänsyn till barn ska dokumenteras i ärendet. Utgångpunkten är alltid att
föräldrarna inom ramen för sin förmåga och ekonomiska resurser har huvudansvaret för att säkerställa de
levnadsvillkor som är nödvändiga för barnet.
1.3 KVINNOFRIDSPERSPEKTIV OCH ANDRA VÅLDSUTSATTA
I arbetet med ekonomiskt bistånd samt i övrigt arbete inom socialtjänstens område är det viktigt att
uppmärksamma det behov av hjälp som kan finnas i bidragshushållen i samband med våld i nära
5
relationer och i samband med hedersrelaterat våld.
Särskild uppmärksamhet ska också iakttas för barn som är brottsoffer på grund av att de bevittnat våld
eller andra övergrepp mot närstående och därmed kan vara i behov av stöd och hjälp.
Vid bedömning av rätten till bistånd i form av exempelvis placering i skyddat boende får den sökandes
ekonomi inte avgöra om behövliga biståndsinsatser ska beviljas eller inte. Vid prövning av rätten till
ekonomiskt bistånd ska däremot behovsbedömningen kompletteras med en ekonomisk prövning, d v s
om den sökande själv har inkomster eller tillgångar som kan tillgodose hennes/hans ekonomiska behov. I
det akuta skedet är dock skyddsbehovet det primära och tillfälligt ekonomiskt bistånd kan beviljas utan
sedvanlig prövning av den skyddsbehövandes egna ekonomiska förutsättningar. Att hänvisa till partnerns
försörjningsskyldighet är olämpligt i det akuta skedet.
1.4 PRINCIPER FÖR HANDLÄGGNINGEN
Arbetet ska bedrivas rättssäkert och med tro på människans resurser. Handläggning och beslut ska präglas
av respekt för den enskilde. Det ska finnas personal tillgänglig för att svara på frågor eller göra en akut
bedömning. Lättillgänglig information om villkor och förutsättningar ska tillhandahållas. Väntetider för
nybesök och beslut ska ges enligt socialnämndens tjänstegarantier. Se särskild skrift.
En helhetsbedömning av den sökandes behov och förmåga ska alltid göras. Finns det behov av flera typer
av bistånd är det förvaltningens sak att samordna allt bistånd som ges. Hur förvaltningen organiserar sitt
arbete ska inte ha någon betydelse för den enskilde.
1.5 LAGSTIFTNING M M
Verksamheten regleras av flera olika lagar, främst Socialtjänstlagen (SoL 2001:453), Förvaltningslagen
(1986:223), Offentlighets– och sekretesslagen (OSL 2009:400), Kommunallagen (KL1991:900) och
Socialtjänstförordningen (SoF 2001:937). Andra lagar som berör verksamheten är Lag om bidragsbrott
(2007:612), Äktenskapsbalken (ÄktB), Lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från
välfärdssystemen (SFS 2008:206), Föräldrabalken (FB), Hälso– och sjukvårdslagen (HSL),
Socialförsäkringsbalken (2010:110) m fl. lagar.
Vägledning kan även inhämtas från Socialstyrelsens Allmänna Råd och Socialstyrelsens Handbok för
ekonomiskt bistånd, ”Stöd för rättstillämpning och handläggning”. Vägledning ges också i prejudicerande
domar som kan sökas i rättsdatabas på internet.
2 ALLMÄNT OM UPPDRAGET
Socialtjänstens ”dubbla uppdrag” vid arbete med ekonomiskt bistånd kan sammanfattas i följande
punkter:
1. Huvuduppgiften är att hjälpa den enskilde så att han eller hon kan klara sig utan ekonomiskt bistånd,
hjälp till självförsörjning.
2. I väntan på att detta blir möjligt har den enskilde under vissa förutsättningar och efter individuell
behovsprövning rätt till ekonomiskt bistånd, hjälp till försörjning.
2.1 PRÖVNING AV RÄTTEN TILL FÖRSÖRJNINGSSTÖD
Arbetet med försörjningsstöd innebär i hög utsträckning myndighetsutövning med krav på rättssäkerhet,
gemensamt förhållningssätt och likvärdiga bedömningar. Prövningen av rätten till försörjningsstöd görs
efter utredning. I utredningen görs bl a en bedömning av om den sökande kan anses uppfylla de krav som
kan ställas på henne eller honom i syfte att uppnå självförsörjning och om behovet kan tillgodoses på
annat sätt. Handläggningen ska präglas av tydlig information, noggranna kontroller och korrekt
dokumentation.
6
2.2 HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP
Arbetslinjen ska gälla. Enskilda ska kunna försörja sig genom arbete och vid behov ska stöd ges för att den
sökande ska bli självförsörjande. Arbetslinjen innebär att individens resurser och förmågor sätts i fokus,
snarare än oförmågor. Utgångspunkten är att människor både vill och kan ta ansvar för sin egen
försörjning. Därför blir verksamhetens främsta uppgift att genom aktiva insatser och genom motivations–
och förändringsarbete skapa förutsättningar för den enskilde att ta detta ansvar. Enskilda kan inte välja
att leva på bidrag framför att ta ett arbete. Den som inte kan arbeta ska erbjudas arbetsrehabilitering till
lämpligt arbete eller motiveras ansöka om sjukersättning.
Den enskilde ska erbjudas relevanta insatser och ställas inför krav utifrån sina förutsättningar. En allsidig
kartläggning ska vara utgångspunkten för bedömning av vilket behov av stöd individen behöver för att bli
självförsörjande. Verksamma insatser ska tillhandahållas både för att rehabilitera icke arbetsföra personer
och för att stärka arbetsföra personers anställningsbarhet och återinträde på arbetsmarknaden. Krav på
deltagande i en viss aktivitet ska alltid föregås av en individuell bedömning av den biståndssökandes
behov och förmåga. Vid arbetsträning inom exempelvis barn, äldre – och omsorg om funktionshindrade
ska det alltid göras en bedömning av om arbetsträningen är lämplig också utifrån kvalitetskraven i
verksamheten. Förutsättningar ska skapas för den enskildes inflytande och delaktighet i planeringen där
fokus ska ligga på att undanröja försörjningshindret och på den snabbaste vägen till egen försörjning.
Det är viktigt att familjer som är nyanlända i Sverige och i Ystad snabbt skaffar sig egen försörjning då
forskning har visat att barn i familjer med yrkesarbetande föräldrar har bättre förutsättningar i sina liv än
barn i bidragsmottagande familjer. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det särskilt viktigt att både kvinnor
och män, utlandsfödda, ungdomar såväl som äldre erbjuds stöd och insatser i samma omfattning och på
lika villkor.
Arbetssättet ska vara strukturerat och en arbetsplan ska alltid upprättas där det ska tydliggöras vilka krav
och motprestationer som ställs på den enskilde för att försörjningsstöd ska kunna utgå. Arbetsplanen ska
regelbundet följas upp och insatsens resultat ska utvärderas. Planen ska justeras utifrån resultat och
framgång. Nya insatser kan då beslutas.
2.2.1 Förutsättningar för rätt till försörjningsstöd
De flesta som har behov av försörjningsstöd har behov av ett arbete. För att vara berättigad till
försörjningsstöd ska den sökande stå till arbetsmarknadens förfogande. Sammanfattat innebär detta att
den enskilde är inskriven på arbetsförmedlingen, aktivt söker arbete samt vid behov deltar i
arbetssökarverksamhet, praktik, av kommunen anordnad arbetsverksamhet, svenskundervisning eller
annan lämplig insats i enlighet med upprättad arbetsplan. Människor har i regel betydande resurser även
då det många gånger finns problem i livet av olika slag. För att socialtjänsten ska ställa andra krav än de
som ställs på arbetslösa ska problematiken vara allvarlig och omfattande. Sådana skäl kan vara missbruk
och svår psykisk ohälsa. Vid arbetshinder som grundar sig på sociala eller medicinska skäl behövs oftast
insatser från andra enheter inom socialtjänsten eller från Regionen/landstinget.
För att vara berättigade till försörjningsstöd ska dessa personer medverka till planering i syfte att bli
arbetsföra eller medverka till att få annan ersättning ur det generella socialförsäkringssystemet.
Sjuka personer som behöver försörjningsstöd ska kunna få samma insatser som sjuka med sjukpenning.
Det är inte sjukdomen i sig som bedöms utan arbetsförmågan. För att arbetsoförmåga ska godkännas vid
sjukdom ska en person ha ett relevant läkarutlåtande som styrker oförmåga att arbeta eller delta i
aktiviteter. Insatser ska erbjudas i samverkan med behandlingsansvarig läkare, vårdcentraler,
försäkringskassa och psykiatrimottagningar. Det är viktigt att personer med försörjningsstöd får samma
7
rehabiliteringsmöjligheter som personer med sjukpenning. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska
personen medverka till behandling och rehabilitering i syfte att bli arbetsför. Vid långvarig och kronisk
sjukdom som innebär arbetsoförmåga krävs medverkan till att erhålla ersättning ur det generella
sjukförsäkringssystemet.
2.2.2 Avslag på försörjningsstöd
Om den enskilde inte bedöms uppfylla förutsättningarna för rätt till försörjningsstöd ska ansökan avslås.
Som huvudregel avslås ansökan för hushållet som helhet. Underhållsskyldighet gentemot övriga
familjemedlemmar går före familjemedlemmarnas rätt till försörjningsstöd och föräldrar ska i detta
sammanhang informeras om det ekonomiska ansvar föräldraskapet innebär. Ett avslagsbeslut innebär
oftast att den sökandes livsvillkor påverkas, och även när försörjningsstödet avslås helt eller delvis bör alla
lämpliga insatser och stöd till egenförsörjning erbjudas. T ex kan budget– och skuldrådgivning erbjudas
eller fortsatt stöd för en planering mot egen försörjning genom arbetspraktik.
2.3 FÖREBYGGA FELAKTIGA UTBETALNINGAR
Felaktiga utbetalningar kan uppkomma av olika orsaker. De kan uppstå till följd av att den sökande
medvetet lämnar oriktiga uppgifter, genom att den sökande saknar kunskap om regelsystemet eller
genom brister i ärendehanteringen. Felaktiga utbetalningar ska förebyggas genom tydlig information och
vägledning till de sökande om vad som gäller samt genom noggranna kontroller före beslut och
utbetalning.
Varje sökande ska ges tydlig information om sin rätt till bistånd och om sin skyldighet att lämna korrekta
uppgifter samt att anmäla ändrade förhållanden. Sökande ska även upplysas om konsekvenserna av att
lämna oriktiga uppgifter. Alla sökande ska regelmässigt i samband med ansökan underteckna en
bekräftelse på att han eller hon tagit del av informationen och förstått den.
Uppgifter som ska kontrolleras är identitet och medborgarskap, boende, vistelse, folkbokföring,
vårdnadshavare för barn i hushållet samt om personen är anmäld som arbetssökande på
arbetsförmedlingen. Kontroll ska också göras av inkomster och tillgångar, exempelvis bilinnehav.
Vissa omständigheter som kan leda till felaktiga utbetalningar bör också särskilt uppmärksammas. Det
gäller att den sökande egentligen är sammanboende, att barn som uppges ingå i hushållet inte vistas i
hushållet, att den sökande har inkomster av anställning eller svartarbete, undanhåller tillgångar eller
samtidigt uppbär ekonomiskt bistånd i annan kommun. I de fall den enskilde obehörigt fått ekonomiskt
bistånd eller fått bistånd med för högt belopp ska biståndet alltid återkrävas när det är möjligt enligt lag.
2.3.1 Bidragsbrott
Vid misstanke om bidragsbrott ska polisanmälan alltid göras och skadestånd yrkas. Enligt
bidragsbrottslagen § 6 är kommunen skyldig att göra anmälan. I samband med en brottsanmälan får ingen
social hänsyn vägas in eller individuell bedömning göras för att motivera att anmälan inte görs. Däremot
görs en uppsåtsbedömning.
Om felaktig utbetalning skett eller risk för felaktig utbetalning förelegat på grund av vad som förefaller
vara en brottslig handling från den sökandes sida finns anledning anta att ett brott har begåtts och en
brottsanmälan ska göras. Felaktiga utbetalningar ska konsekvent utredas, beslut om återkrav fattas och
återkraven ska följas upp samt ytterst drivas i domstol.
8
3 FÖRSÖRJNINGSSTÖD
3.1 RIKSNORM
Försörjningsstöd definieras i 4 kap. 3 § SoL. Det består av två delar, riksnorm och övrigt försörjningsstöd
till skäliga kostnader för ett antal regelbundet återkommande poster. Riksnormen för försörjningsstöd
fastställs varje år av regeringen genom en ändring i socialtjänstförordningen. Nivån på stödet grundas bl a
på de konsumtions- och prisstudier som Konsumentverket gör på olika varor och tjänster.
Aktuella normer, se bilagor sid. 1-2.
Socialnämnden i Ystad tillämpar den av regeringen fastställda riksnormen.
I Ystad tillämpas inte heller en sänkning av beloppen för livsmedel för barn 0-6 år som äter lunch i
förskola.
Personliga kostnader
Livsmedel
Utgångspunkten är en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost. Det förutsätts att all mat tillreds
hemma. Vissa halvfabrikat ingår samt inköp av allt matbröd. Hänsyn har tagits till att ensamhushåll
beräknas ha en något högre kostnad eftersom det kan bli dyrare med mindre förpackningar.
Kläder och skor
Avser att täcka det vardagliga behovet av kläder och skor under hela året. Även kostnader för
skoreparationer och viss kemtvätt ingår samt vissa tillbehör som paraply, armbandsur och väskor.
Ryggsäckar för barn och ungdomar ingår.
Lek och fritid
Avser sådana aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till. Aktiviteterna gäller både inomhus och
utomhus, viss motion och kultur. För äldre barn och vuxna ingår kostnader för att t ex gå på bio, lyssna på
musik, läsa böcker, dansa eller gå på diskotek och besöka simhall. För yngre barn ingår leksaker, spel,
pussel, böcker, biobesök m.m. I posten ingår också cykel, skidutrustning för längdåkning och skridskor. För
yngre barn beräknas att cykel och skridskor köps begagnade.
Barn och ungdomsförsäkring
Denna normpost ingår endast i normerna för barn och ungdom.
Hälsa och hygien
Avser kostnader för den personliga hygienen, t ex tvål, tandkräm, blöjor och mensskydd. Även produkter
som t ex plåster och solskyddsmedel ingår. Kostnaderna omfattar även hårklippning. Kostnad för
preventivmedel ingår inte.
Förbrukningsvaror
Avser varor som behövs för rengöring av bostaden och vård och skötsel av kläder och skor, t ex disk- och
tvättmedel, dammsugarpåsar, glödlampor och skokräm.
Dagstidning, telefon, TV-avgift m.m.
I denna post ingår kostnader för en helårsprenumeration på en dagtidning, avgift för TV-licens och
kvartals- och samtalsavgift för telefon eller kostnad för mobiltelefon och mobilsamtal. Posten omfattar
också vissa kostnader för att skicka kort och brev. Kostnader för internetabonnemang och dator ingår
inte.
3.2. SÄRSKILDA SKÄL FÖR ATT RÄKNA KOSTNADER TILL HÖGRE NIVÅ
Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl kan försörjningsstödet enligt norm beräknas till en högre nivå.
Det gäller när någon har faktiska förhöjda kostnader för en eller flera av de budgetposter som ingår i
riksnormen och om dessa kostnader inte täcks av annan ersättning som handikappersättning, vårdbidrag
9
eller underhåll. Motivering samt underlag som visar faktiska förhöjda kostnader ska finnas med i beslutet.
Skäl som kan motivera en förhöjd norm kan vara:

Om den enskilde på grund av funktionshinder eller andra skäl har svårigheter att upprätthålla
kontakten med andra människor eller delta i samhällslivet och därför har extra utgifter för t ex
telefon, tidningar eller fritidsaktiviteter, som inte täcks av annat stöd

Om det är en förutsättning för att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter. Det ska beaktas om
ersättning till fritidspeng kan utgå.

Om det är en förutsättning för att en förälder ska kunna ha umgänge eller kontakt med sitt barn i
en rimlig omfattning och därför har extra utgifter för t ex lek och fritid samt telefon

Om den enskilde har ett tillfälligt och visst behov av att köpa kläder och skor

Om ett spädbarn saknar nödvändig klädutrustning.

Om den enskilde har tillfälligt höga kostnader t ex för livsmedel, kläder och skor eller telefon,
som beror på att han eller hon är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av
närstående eller för något annat brott.

Om den enskilde av medicinska skäl har behov av dyrare kost. Även vid vissa sjukdomar ska
individen äta en normalt balanserad kost som ibland kan vara fettsnål eller t ex fri från vissa
ämnen. För de flesta innebär detta inga högre matkostnader. Det är endast för särskilt svåra
allergier, där läkarintyg och en tydlig redovisning av de förhöjda kostnaderna kan visas, som viss
ökning av livsmedelsnorm kan utgå, se nedan.
3.2.1 Merkostnader för kost vid vissa sjukdomar
Exempel på när förhöjd norm kan vara aktuell är vid vissa sjukdomar när sökande kan vara i behov av
särskilt näringstillskott. Behovet ska vara ordinerat av läkare och näringstillskottet ska inte ersätta annan
mat. Merkostnaden ska kunna verifieras som väsentlig. Möjligheten till ersättning av merkostnader från
försäkringskassan ska alltid undersökas. Se bilagor sid 3.
3.2.2 Merkostnader vid umgänge med barn
Avser kostnader för barn som i samband med umgänge med förälder tillfälligt är medlemmar i hushållet.
Tillägget beviljas maximalt för 6 dagar per månad och omfattar normposterna livsmedel, lek och fritid,
hälsa och hygien och förbrukningsvaror (nettonorm). Se bilagor sid. 2
Kostnader för umgängesperioder som överstiger fem sammanhängande dygn eller totalt sex dygn under
en månad ska i första hand regleras mellan föräldrarna eller via att försäkringskassan meddelas för
reglering av underhållsstödet.
Rätten till umgänge ska kontrolleras och omfattningen framgå av dom, avtal eller intyg från boföräldern.
Om umgänget varje månad är mer än sex dagar (dvs mer än varannan helg) eller om vårdnaden är
gemensam ska den ekonomiska uppgörelsen mellan föräldrarna kontrolleras innan beslut. Detta kan göras
genom uppvisande av försäkringskassans beslut om fastställt underhållsstöd. Av ansökan ska framgå
barnets personnummer samt namn och adress till den förälder där barnet bor permanent. Denna ska
kunna kontaktas vid behov och i samråd med den sökande.
Vid gemensam vårdnad när barnet bor växelvis hos båda föräldrarna ska normalt inkomster och utgifter
som rör barnet delas lika mellan föräldrarna och halvt barnbidrag och halv månadsnorm för barnet räknas
in i den biståndssökande förälderns normberäkning.
3.3 SÄRSKILDA SKÄL TILL ATT BERÄKNA KOSTNADER TILL EN LÄGRE NIVÅ
Skäl för att beräkna kostnader till en lägre nivå kan vara bland annat;
10



Om den enskilde hamnat i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt bistånd för att få
möjlighet att reda upp situationen
Om den enskilde har för avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen
Om den enskilde inte har vissa kostnader för poster som ingår i riksnormen eller om dessa är
lägre än riksnormen, t ex under vistelse i heldygnsvård.
3.4 ÖVRIGT FÖRSÖRJNINGSSTÖD – i förekommande fall och till skälig kostnad
Vid behov kan skälig kostnad för ytterligare ett antal budgetposter ingå i försörjningsstödet. Den sökande
ska varje månad visa verifikation på att nedanstående kostnader är betalda. De behovsposter som kan
ingå är boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och a-kassa. I
Ystads kommun ingår även medlemskap i hyresgästförening.
3.4.1 Boende
Utgångspunkten vid bedömning av skälig boendekostnad och boendestandard ska vara vad en
låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Behovsprövningen ska omfatta både
kostnad och bostadsstorlek. Om inga särskilda skäl finns ska högsta godtagbara boendekostnad enligt
bilagd tabell vara vägledande. Beloppen utgår från försäkringskassans bidragsgrundande
bostadskostnader och har justerats så att de är rimliga utifrån en genomsnittshyra i det kommunala
bostadsbolaget. Högsta godtagbara kostnad per månad, se bilagor, sid 4
För att förebygga uppkomsten av hyresskulder och för att rätt inkomst– och utgiftsberäkning ska göras
avseende kommande månad ska sökanden som huvudregel styrka att föregående månads hyra är betald.
Boendekostnader och boendekostnader, se särskilt avsnitt nedan.
Om den sökande inte har ett förstahandskontrakt eller ett av fastighetsägaren godkänt
andrahandskontrakt på bostaden, dvs bor i andra hand eller är inneboende, ska som huvudregel
hembesök göras i samband med förstagångsansökan. Syftet är att utreda bostadsförhållande och vistelse
samt bedöma om den uppgivna kostnaden kan anses vara rimlig.
Särskilt avsnitt om boendekostnader och boendeformer nedan, avsnitt 3.5, Boendekostnader.
3.4.2 Hushållsel
Bistånd beviljas till faktisk skälig kostnad. När elkostnad är oskäligt hög jämfört med bostadsstorlek och
antal boende ska utredning göras för att sänka kostnaden. Vid bedömning av skälig kostnad utöver den
fasta kostnaden för hushållsel ska utgångspunkten vara Konsumentverkets beräkningar av uppskattad
genomsnittlig förbrukning i kilowatt i hyreslägenhet. Vid behov ska vägledning för billigare elkostnad
erbjudas den sökande. Vid ev. delning av elkostnad med inneboende eller flera vuxna som bor i
lägenheten ska förbrukningen delas på antal personer inkl. barn, i hushållet. Det är dock alltid den som
tecknat elavtalet som ska stå för den fasta abonnemangskostnaden.
Vissa elbolag erbjuder även telefoni och internetuppkoppling men kostnader för detta har inte beräknats i
av regeringen fastställd riksnorm.
3.4.3 Hemförsäkring
Bistånd beviljas med faktisk kostnad till grundförsäkring som omfattar rättsskydd, ansvar, överfall och
egendomsskydd. Vägledande kostnader, se bilagor sid 4. Egendomsskydd beviljas maximalt för ett
lösöresbelopp på 300 000 kr. Hemförsäkring beviljas med månadsbelopp oavsett försäkringsperiod. I de
fall den sökande har års– eller halvårsinbetalningar ska denne uppmanas begära månadsinbetalningar.
Möjlighet till nedsatt premie via fackförening ska beaktas. Extra försäkringar såsom allrisk-, oturs-, och
hemplusförsäkring etc. ingår inte i vad som betecknas som grundförsäkring. Alla som är folkbokförda på
en adress täcks av lägenhetsinnehavarens hemförsäkring. Det gäller personer som har någon form av
11
hushållsgemenskap med lägenhetsinnehavaren. Inneboende utgör undantag och ska uppmanas skaffa en
egen hemförsäkring. Vägledande belopp, se bilagor, sid 4
3.4.4 Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa
Bistånd till avgifter till fackförening eller arbetslöshetskassa ska beviljas med det belopp som gäller för
den organisation den sökande tillhör. Den sökande ska dock innan beslut fattas uppmanas att undersöka
och återkomma med besked om möjlighet till reducerad avgift. Det är viktigt att observera att
fackföreningsavgiften ibland är avdragen direkt från lönen.
3.5 BOENDEKOSTNADER
3.5.1 Hyresrätt
För att bistånd till hyra skall kunna utgå ska den sökande visa upp ett giltigt hyresavtal, kontrakt på
lägenheten. Avgift för parkeringsplats eller garage som ingår i hyran godtas inte. Kostnad för kabel-TV och
andra tillval ska inte godtas utom i de fall då den sökande inte har kunnat styra tillvalet.
3.5.2 Bostadsrätt och fastighet
Bostadsrätt och ägd fastighet är realiserbara tillgångar om de genom försäljning kan ge inkomster till
försörjningen. Om biståndsbehovet bedöms bli långvarigt, mer än tre månader, utgör detta skäl för
försäljning av bostaden. Krav ska då ställas på att bostaden lämnas till mäklare för försäljning. Som
boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till föreningen plus räntan på eventuella
bostadslån. I boendekostnad för egen fastighet ingår tillsammans med räntekostnad på eventuella lån
även driftskostnader såsom, vatten, uppvärmning, sophämtning, försäkring, sotning, tank/slamtömning,
eventuell samfällighets- eller vägföreningsavgift och tomträttsavgäld. Under förutsättning att den
sökande har möjlighet att göra skatteavdrag räknas 70 % av räntan som kostnad. De faktiska ovanstående
kostnaderna som finns för hushållet i ansökningsmånaden ska tas med vid normberäkningen. Dock ska
alltid en bokostnadsberäkning göras för att bedöma om den totala boendekostnaden är skälig. Sökande
ska också uppmanas till att i möjligaste mån dela upp kostnaderna så att de betalas månadsvis. Sökande
med lån på bostaden ska alltid uppmanas att söka skattejämkning för räntekostnaden. Inte i något fall ska
amortering på lån räknas in i boendekostnaden då den utgör kapitalbildning. Vid kortare biståndsbehov
bör den sökande i första hand kontakta banken för uppskov. Boendekostnaden är aktuell kostnad före
avräkning av eventuellt bostadsbidrag.
3.5.3 Andrahandsboende och hyra av fastighet
För andrahandsboende och hyra av fastighet gäller samma regler beträffande skälig standard och kostnad
samt krav på flyttning som vid förstahandskontrakt. Vid andrahandsboende i hyresrätt kan kostnaden vid
möblerat boende utges med grundhyra plus 10 procent. Den sökande bör vara folkbokförd på adressen.
Den som har förstahandskontrakt ska vara folkbokförd på annan adress.
Den sökande ska visa ett andrahandskontrakt samt ett medgivande från fastighetsägare där denne
godkänner att lägenheten hyrs ut i andra hand. För att kunna bedöma om hyreskostnaden är skälig ska vid
behov även originalkontrakt samt aktuell hyresavi visas. Andrahandskontrakt ska innehålla: adress, namn
och telefon till hyresvärden samt hur länge kontraktet gäller, hyreskostnaden samt vad som ingår i hyran.
Vid oklarheter och för att utreda om rätt till hyreskostnad föreligger kan ibland behövas hembesök
och/eller samtycke att kontakta förstahandshyresgäst.
3.5.4 Inneboende
För inneboende gäller samma regler beträffande skälig standard och kostnad samt krav på flyttning som
vid förstahandskontrakt. Det som sägs i detta avsnitt gäller inte inneboende hos nära släkting eller delad
bostad med någon typ av hushållsgemenskap. För att betraktas som ett separat hushåll i normberäkning
12
ska den sökandes hushåll vara skilt från övriga boendes t ex vid kosthållning. Den inneboende ska som
huvudregel disponera ett eget rum i bostaden och bör vara folkbokförd på adressen.
Hyran för inneboenderum ska bedömas utifrån vad den sökande disponerar enligt uppvisat avtal med
hyresvärden. Den faktiska hyran ska godtas om den inte är oskälig. När det är lämpligt kan
Riksförsäkringsverkets föreskrifter RFFS 1998:9 om beräkning av boendekostnader tillämpas.
3.5.5 Delad bostad
Delar kamrater eller barn och förälder bostad ska hushållsgemenskap förutsättas om inte särskilda skäl
talar emot detta. Om hushållsgemenskap inte finns gäller regler vid inneboende. Vid prövning av
försörjningsstöd när sökande delar lägenhet ska hyran delas på antalet boende i lägenheten inklusive
barn.
3.5.6 Vuxna hemmaboende barn
För ungdom som bor kvar hemma och som inte tidigare har betalat hyresdel är huvudregeln att bistånd
till hyresdel inte ska beviljas.
Enbart det faktum att ungdomen avslutat eller avbrutit sina gymnasiestudier berättigar inte till
försörjningsstöd. Regeringsrätten har i dom angett att ”hemmavarande ungdomar inte har någon
ovillkorlig rätt till bistånd i syfte att möjliggöra ett eget boende. Rätt till bistånd finns bara om ett eget
boende är nödvändigt för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå.” Undantag kan göras om den
unges föräldrar får svårt att klara ekonomin på grund av högre boendekostnader då rätten till
bostadsbidrag för den unge upphör. Hyresdel motsvarande det uteblivna bostadsbidraget kan då beviljas.
En förutsättning är att ansökan görs i nära anslutning till att bidraget upphör.
Hyresdel kan beviljas om ungdomen tidigare har betalat hemma under minst tre månader och inte har
rätt till studiestöd enligt studiestödslagen eller förlängt barnbidrag eller uppbär aktivitetsersättning. Det
bör sedan tidigare finnas ett upprättat avtal mellan föräldrar och barn samt kunna visas att
hyresbetalningar har gjorts. För beräkning av skälig hyreskostnad används Riksförsäkringsverkets
föreskrifter RFFS 1998:9 om ”beräkning av boendekostnader” samt Riksförsäkringsverkets allmänna råd
2001:8 om ”bostadsbidrag till ungdomar och barnfamiljer”.
3.5.7 Övriga boendeformer
Med övriga boendeformer menas t ex campingboende, husvagn eller båt, inneboende hos kamrat som
bor i andra hand eller hotell. Bistånd till kostnader för ovanstående boendeformer ska prövas mycket
restriktivt och beviljas endast om den sökande har mycket stora svårigheter att få annat boende och
socialtjänsten inte kan erbjuda något alternativ. Vid bistånd till boendekostnader gäller samma regler
beträffande skälig standard och kostnad samt krav på flyttning som vid förstahandskontrakt. I vissa fall
kan det vara motiverat att lägga till kostnader för sådant som ingår i ett vanligt boende, t ex dusch och
tvättmaskin.
3.5.8 Byte till dyrare bostad
Huvudregeln är att den som har försörjningsstöd och inte bedöms få egna inkomster inom en kort tid, inte
medges byte till dyrare bostad. Om den enskilde har behov av att flytta till en dyrare bostad för att uppnå
en skälig levnadsnivå ska samråd ske med socialtjänsten som då kan bedöma om bistånd till en högre
boendekostnad kan beviljas. Skäl för att bevilja ett byte kan t ex gälla
 Om det finns medicinska eller starka sociala skäl som styrker behovet av flyttning.
 Om det finns svåra personliga motsättningar mellan hushållsmedlemmarna, t ex mellan förälder
respektive styvförälder och ett vuxet barn eller mellan makar eller samboende.
 Om bostadens standard inte är skälig vad avser fysisk miljö och utrustning.
13
 Om ett vuxet barn genom att bo i föräldrahemmet förhindras att leva ett normalt vuxenliv och bli
självständig.
 Om den enskilde måste flytta till följd av att han eller hon är eller har varit utsatt för våld eller
andra övergrepp av närstående eller för något annat brott.
 Vid trångboddhet.
3.5.9 Tillfälligt boende
Om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt kan bistånd till tillfälligt boende beviljas. Biståndet ska
godkännas av enhetschef. I första hand beviljas bistånd till enkel inkvartering på vandrarhem eller
uthyrningsrum. Då barnfamiljer saknar ”tak över huvudet” ska i första hand annan inkvartering
eftersträvas, t ex en semesterlägenhet eller liknande. I barnfamiljer ska konsekvenser för barnen
dokumenteras. När tillfälligt boende beviljas ska den enskilde uppmanas att aktivt söka boende på egen
hand samt att regelbundet redovisa sökta boenden. Uppföljning ska göras en till två gånger per månad för
att minska behovet av tillfälligt boende.
3.5.10 Skyddat boende
Vid våld i nära relationer ska bedömning göras om det finns ett behov av skyddat boende eller tillfälligt
boende. Skyddat boende ska i första hand beviljas på skyddat boende inom Skåne. Vid ett högre
skyddsbehov eller vid särskilt önskemål om skyddat boende i annan del av landet ska aktuell kommuns
socialtjänst informeras om situationen. När skyddat boende beviljas ska uppföljning göras av
socialsekreterare minst två gånger per månad för att bedöma behovet av fortsatt skydd. Planering ska ske
för återgång till ordinarie boende alternativt till annat boende eller till boende i annan kommun.
3.6 BISTÅND VID VISTELSE PÅ INSTITUTION, M.M.
Försörjningsstöd beviljas vid vistelse på institution eller i familjehem om behovet inte kan tillgodoses med
egen inkomst. Vid bedömning av biståndet ska hänsyn tas till vilka kostnader som ingår i avgiften till
institutionen och vilka kostnader som individen själv ska stå för under vistelsen, t ex kan fritidsaktiviteter
ingå i vårdavgift på vissa institutioner. På flertalet institutioner ingår matkostnader och ibland även andra
kostnader för individen. Det kan därför ibland vara aktuellt att endast bevilja fickpengar som täcker behov
av privata hygienartiklar, ”kioskinköp” samt kostnader för privata telefonsamtal.
Enligt 4 kap 3 § SoL får nämnden i ett enskilt fall beräkna kostnaderna i riksnormen till en lägre nivå om
det finns särskilda skäl för detta. Enligt förarbetena till prop. 1996/97:124 s 170 kan detta gälla t ex en
missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för. Det kan också finnas behov
av att inför en placering på institution utreda om individens behov av t ex kläder och skor är tillgodosett
under vistelsen. När behovet bedöms tillgodosett kan reducering avseende klädnorm vara aktuell. När
den enskilde har ett uppenbart behov av kompletterande klädinköp för att kunna vistas och delta fullt ut
under vistelsen på institution kan det vara aktuellt att bevilja bistånd till extra klädinköp. Biståndet ska
utgå från det aktuella behovet och exempelvis tre till fyra månaders klädnorm kan då utbetalas vid ett
tillfälle. Individen kan då komplettera det som saknas – det kan t ex vara träningskläder och skor eller
vinterjacka o s v. Vistelsens varaktighet har här viss betydelse. Har individen före institutionsvistelsen haft
försörjningsstöd motsvarande riksnorm kan det vara aktuellt att utgå från institutionsnorm enligt
riksnorm och endast reducera den/de eventuella poster som tillgodoses av vistelsen. Institutionsnormen
omfattar normposterna fritid/lek, hygien, kläder/skor, samt vissa delar av förbrukningsvaror t ex
kostnader för telefon. Belopp, se bilagor, sid 5.
14
3.6.1 Kostnader för egen bostad
För personer som under placeringstiden har utgifter för egen bostad, hushållsel, telefon, hemförsäkring
och TV-avgift kan dessa beviljas efter sedvanlig prövning. Även kostnad till a-kassa kan beviljas. Bistånd till
TV-avgift kan beviljas om vistelsen understiger två månader. Vid längre tids vistelse bör den sökande i
första hand undersöka möjligheten till avgiftsbefrielse.
3.6.2 Avgift vid sjukhusvård
Patientens egenavgift vid sjukhusvård utgör avgift för kost och ryms delvis inom försörjningsstödets
kostnadspost för mat. Mellanskillnaden, patientavgiften reducerad med matpengar för samma antal
dagar, beviljas i form av förhöjd norm. Vid sjukhusvård längre än en månad kan fickpengar, sjukvårdsavgift
samt hyreskostnad, hushållsel samt försäkring beviljas. Möjlighet till nedsättning av avgiften med hänsyn
till patientens ekonomiska förhållanden ska alltid undersökas. Särskild blankett för ansökan tillhandahålls
av Region Skåne och finns även att hämta via internet.
3.7 NÖDPRÖVNING OCH AKUT BISTÅND
Med hänvisning till kommunens yttersta ansvar ska en så kallad nödprövning göras om den sökande
hävdar att nödsituation föreligger. För att förhållandena ska anses vara akuta ska sökande inte ha kunnat
förutse att behovet skulle uppstå. Försörjningsstöd till akuta behov för livsuppehället kan beviljas efter
individuell prövning.
Vid bedömningen ska hänsyn tas till om det finns barn i hushållet och deras situation ska särskilt
uppmärksammas. Föräldrar bör i detta sammanhang informeras om det ekonomiska ansvar
föräldraskapet innebär. Utgångspunkten är att föräldrar inom ramen för sin förmåga och ekonomiska
resurser har huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnet. Om
behovet av akut bistånd är upprepat och det finns barn i hushållet ska särskilt uppmärksammas om
behovet kan vara ett uttryck för att det kan finnas anledning till oro för barnens hälsa och utveckling.
Akut bistånd till hushåll som regelmässigt har inkomster över försörjningsstödsnivå ska prövas restriktivt
och endast beviljas för att avvärja en akut nödsituation eller om den sökande bedöms vara förhindrad att
själv ta ansvar för sin ekonomi och sin livssituation. Sedvanlig utredning ska föregå ett beslut om
nödbistånd. Den sökande ska alltid visa kontoöversikt samt kontoutdrag med aktuell kontoställning samt
senaste månadens transaktioner. Vid upprepade nödansökningar bör avslag övervägas.
Situationer kan uppstå där sökanden haft tillräckliga inkomster eller tidigare fått bistånd men där
inkomsterna har använts till annat ändamål, tappat dem eller blivit bestulen och därmed hävdar att
nödsituation uppstått.
Tappad plånbok är i första hand en försäkringsfråga och den enskilde bör hänvisas till sitt
hemförsäkringsbolag. Kopia på polisanmälan begärs in tillsammans med kontoöversikt och aktuella
kontoutdrag. Endast nödprövning görs. Sökande som upprepat tappar pengar eller blir bestulen ska
informeras om hur han/hon i fortsättningen kan förvara sina pengar så att inte samma situation uppstår
igen. Om någon trots denna information tappar eller blir bestulen på sina pengar bör avslag på ansökan
övervägas om det är uppenbart att fakta kring den beskrivna situationen inte är trovärdiga. Detta gäller
även i andra fall då det är uppenbart att beskrivningen av en situation inte stämmer.
Till personer som är förvirrade eller har ett pågående missbruk, och där socialtjänsten är förvissad om att
beviljat bistånd inte går till rätt ändamål kan matrekvisition beviljas. Denna möjlighet ska tillämpas mycket
restriktivt. Efter bedömning i det enskilda fallet kan bistånd beviljas till basala behov såsom mat, ev. hyra
15
för att ge sökanden möjlighet att reda upp situationen. Överväganden som bör göras vid ansökan om akut
bistånd:







Är det en akut nödsituation?
Finns barn i familjen?
Finns sjukdom hos sökanden som skulle kunna förvärras om han eller hon inte får ekonomisk
hjälp?
Har sökanden medicinska eller sociala problem som medför svårigheter att ta eget ansvar för
situationen?
Känner sökanden till socialtjänstens normer och beräkningsgrunder och har han eller hon tidigare
fått information om dem?
Kan sökanden få hjälp från underhållsskyldig?
Är behovet av ekonomisk hjälp återkommande trots egen försörjning?
3.7.1 Övrigt reducerat försörjningsstöd
Om det är uppenbart att den enskilde inte har vissa kostnader som ingår i försörjningsstödet eller att
denne inte använder biståndet till avsett ändamål, exempelvis vid aktivt missbruk, kan försörjningsstödet
reduceras med kostnaderna för detta. Den reducerade normen är av tillfällig art och avser inte att täcka
skälig levnadsnivå utan endast att undvika ett akut nödläge. I reducerad norm ingår livsmedel samt
hygienartiklar (reducerad norm). Se bilagor, sid 2.
3.7.2 Tillfälliga besökare i kommunen
Tillfälliga besökare i kommunen som saknar pengar till mat eller hemresa kan i en akut situation, efter
ansökan, beviljas en biljett till hemkommun inom Norden. Om hemresan kan påbörjas först nästa dag kan
nattlogi beviljas efter särskild prövning. Även försörjningsstöd till mat kan beviljas för en till två dagar
beroende på hur lång tid det tar för personen att komma hem. Den sökande ska först ha uttömt alla
möjligheter att själv tillgodose behovet av hemtransport genom egna medel eller genom anhöriga och
egna kontakter i hemkommunen som kan ge stöd. Möjlighet kan finnas till överföring av medel till bank
eller resebyrå.
3.8 BESLUT SOM LÖPER MER ÄN EN MÅNAD
Ibland är det nödvändigt att fatta ett beslut som sträcker sig över mer än en månad. Beslut som löper över
längre tid ska användas mycket restriktivt. Rätten till försörjningsstöd prövas månad för månad och när
beslut fattas för mer än en månad måste en omprövningsklausul ingå. Beslutet kan annars inte omprövas
under perioden, t ex om omständigheterna som beslutet grundar sig på ändras. Enligt Förvaltningslagen
(FL 27 §) är det inte tillåtet för myndigheten att ändra ett för den enskilde gynnande beslut. Följande
omprövningsklausul ska läggas till vid alla beslut som löper mer än en månad: ”Vid väsentligt ändrade
förhållanden av biståndsbehovet kan beslutet komma att omprövas.”
3.9 UTLANDSVISTELSE
Huvudprincipen är att försörjningsstöd inte beviljas vid utlandsvistelse om den enskilde är medveten om
att hon eller han kan komma att sakna medel till sin försörjning. Krav kan då ställas att hon eller han
planerar sin ekonomi i förtid. Undantagsfall är bland annat en kortvarig resa som varken påverkar
försörjningen eller försämrar möjligheterna till framtida försörjning i Sverige. Det kan undantagsvis också
finnas rätt till bistånd under vistelse utomlands, om det exempelvis är nödvändigt i samband med
sjukdom. Utgångspunkten är att en arbetslös person genom en utlandsvistelse inte är tillgänglig på
arbetsmarknaden under en vistelse i annat land och kan därmed fördröja möjligheten att komma ut på
arbetsmarknaden.
16
4 BISTÅND TILL LIVSFÖRING I ÖVRIGT
I detta avsnitt ges riktlinjer för ändamål utöver försörjningsstödet. Ändamålen står i bokstavsordning.
Vissa av ändamålen ingår vanligtvis i en skälig levnadsnivå om kostnaden är skälig och sökande i övrigt
uppfyller förutsättningarna för försörjningsstöd, d v s för att den biståndssökande ska nå målen om ett
självständigt liv och egen försörjning kan han eller hon ha behov av bistånd till ändamål som avser
löpandande kostnader för läkarvård, medicin, barnomsorg och färdtjänst.
För övriga ändamål krävs särskilda förutsättningar. Utgångspunkten för bedömningen är vad en
låginkomsttagare i allmänhet kan kosta på sig. Även förebyggande och rehabiliterande aspekter kan
påverka socialtjänstens bedömning. En noggrann prövning ska ske av om behovet kan tillgodoses på annat
sätt eller till en lägre kostnad. Den sökandes tidigare och väntade möjligheter att själv tillgodose behovet
ska alltid beaktas vid prövningen.
4.1 BEGRAVNINGSKOSTNAD SAMT GRAVSTEN
Bistånd till begravning bör motsvara kostnaden för en värdig begravning i Sverige. Begravningskostnader
ska i första hand täckas av tillgångar i boet eller genom försörjningsskyldigas, d v s föräldrars och
efterlevande makars/registrerade partners, inkomster eller tillgångar. Begravningskostnader går före alla
andra kostnader som kan belasta dödsboet. Vid bedömning av försörjningsskyldigas betalningsförmåga
prövas detta mot gällande norm för försörjningsstöd. Hänsyn ska tas till tillgångar exempelvis i form av
försäkringar. Begravningskostnader ska som huvudregel endast beviljas vid ansökan från dödsbodelägare
eller från den som är försörjningsskyldig för den avlidne.
Alla kända tillgångar som finns på dagen för dödsfallet avräknas direkt vid ansökan om
begravningskostnad, även eventuell kommande skatteåterbäring. Som huvudregel ska kända innestående
inkomster inte förskotteras utan sökanden får begära avbetalning hos begravningsbyrån. Återkrav ska
upprättas mot tillgångar som kan visa sig senare. Överstiger kostnaden för begravning vad som finns i
boet och/eller vad som bedöms som skäligt är det ytterst beställaren som blir betalningsansvarig.
Skäliga kostnader till begravning samt gravsten som godkänns i Ystads kommun, se bilagor, sid 16.
Kostnader som godkänns är: grundtjänster från begravningsbyrå d v s arvode, kista med enkel dekoration,
bisättning (i bisättning ingår normalt svepning och kistläggning, utkörning av kista till bårhus, bärare vid
bisättning och transport av kistan till gravsättningskapell) urna samt representant vid begravningen.
Förutom kostnader för att ta hand om stoftet och begravningsakten kan även ingå enkel förtäring för en
mindre krets sörjande. Bistånd beviljas inte för kostnader som tillgodoses inom ramen för
begravningsavgiften, d v s för begravningsceremoni, kremering, gravöppning, gravplats för kista eller urna,
gravsättning alternativt spridning eller nedgrävning av aska i minneslund samt transport av kista från
begravningsceremonin.
Kostnad för balsamering beviljas inte. De anhöriga kan alltid välja att begära balsamering men får då själva
ta kostnaden. Om balsamering är nödvändig på grund av att kroppen ligger längre än 14 dagar på
bårhuset kan läkare besluta om att balsamering måste göras och i dessa fall ansvarar regionen för
kostnaden. Oftast räcker det dock med kylförvaring.
Rätten till bistånd omfattar kostnader som är nödvändiga för att begrava den avlidne på bostadsorten.
Merkostnader för att begrava den avlidne på annan ort i eller utanför Sverige ingår inte i rätten till
bistånd. Även om begravningen sker utomlands ska som huvudregel de faktiska kostnaderna styrkas.
Kostnader som överstiger den kostnad som skulle ha beviljats om begravningen ägt rum på hemorten
beviljas inte.
17
Kostnader för hemtransport vid dödsfall utomlands beviljas inte. Om en svensk resenär avlider på
utlandsresan är det antingen personens hem- eller reseförsäkring, eller de anhöriga, som får betala för
transport av den avlidne till Sverige. Om försäkring saknas och anhöriga inte har ekonomisk möjlighet att
betala för hemtransport, ordnar ambassaden en enkel och värdig begravning utomlands.
4.2 BILKOSTNADER – i förekommande fall
Bil och övriga fordon räknas som tillgångar och bör som huvudregel säljas. I vissa situationer kan det
finnas starka skäl för att bilinnehav ska godkännas. Den sökande ska kunna påvisa att fordonet är en
förutsättning för inkomsternas förvärvande, att det är nödvändigt för att hämta och lämna till
förskoleverksamhet, eller om det är en förutsättning för att en förälder ska kunna umgås med barn. Det
ska även beaktas om en funktionshindrad sökande har anskaffat bil med hjälp av försäkringskassan. Det
ska alltid prövas om man kan lösa transporter med t ex kollektivtrafik, eller på något annat sätt,
exempelvis hyrbil. Kostnaden för fordonet ska stå i proportion till behovet.
Om villkor för bil är uppfyllda kan bistånd utgå enligt arbetsresor med egen bil samt nödvändiga, mindre
reparationer efter individuell och restriktiv bedömning. Aktuellt milersättningsbelopp, se bilagor, sid 8.
Bilens värde ska överstiga 10 000 kr för att krav ska ställas på att bilen ska säljas, trots att sökande i sig
inte är i behov av bilen. Ett undantag för att godkänna ett högre värde är om funktionshindrad sökande
anskaffat bil med hjälp av bidrag från försäkringskassan. Kostnader som hänger samman med innehav av
bil godkänns dock inte. Om den sökande är i behov av bistånd utöver det som beviljas enligt 4 kap 1 § SoL
anses en försäljning av bilen kunna tillgodose detta behov i första hand.
4.3 CYKEL
För den som haft bistånd i minst sex månader och behovet förväntas bli fortsatt långvarigt kan bistånd till
inköp av begagnad cykel beviljas. En förutsättning är att behovet styrks, exempelvis för att underlätta
hämtning och lämning på dagis eller för att ta sig till arbetsplatsen om det är lång väg till denna. Det kan
också finnas hälsomässiga skäl för att bevilja cykel. Aktuellt belopp, se bilagor, sid 16.
När cykel beviljas bör även bistånd till cykelhjälm beviljas. När det finns behov av att cykla med barn kan
det även utgå bistånd till barncykelsits samt till cykelhjälm för barn. Godtagbara kostnader för cykelhjälm
samt barncykelsits, se bilagor, sid 16
4.4 FLYTTKOSTNADER
Bistånd kan beviljas till sökande som har försörjningsstöd eller inkomster i motsvarande nivå om behovet
av att flytta är motiverat av hälsoskäl eller sociala omständigheter. Sådana omständigheter kan vara att
sökandens möjligheter att bli självförsörjande genom flytten skulle öka eller att flytten skulle medföra att
sökandens boendekostnader skulle minska. Vid flyttning till annan ort av arbetsmarknadsskäl ska
möjligheten att få bidrag från Arbetsförmedlingen undersökas.
Kostnad kan beviljas för hyra av släpkärra eller mindre lastbil inklusive kostnader för bensin och försäkring
mot uppvisande av kvitto. Endast om särskilda skäl finns godtas anlitande av flyttfirma. Bistånd till kostnad
för flyttning utanför Norden beviljas inte. Vid flyttning av flyttfirma ska kostnadsförslag införskaffas från
flera flyttfirmor om kostnaden beräknas överstiga 10 % av basbeloppet. Högsta godtagbara flyttkostnad,
se bilagor, sid 16.
Adressändring görs till Skatteverket och är kostnadsfritt. Ev. kostnader för eftersändning av post beviljas
inte. Ekonomiskt bistånd kan i undantagsfall beviljas för städkostnad om den sökande av medicinska skäl
inte själv har möjlighet att utföra städning och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Behovet ska
18
vara styrkt.
I samband med att bistånd till flyttkostnad beviljas ska den sökande styrka att den gamla bostaden har
sagts upp samt att nytt hyresavtal finns. Vid ansökan om flyttkostnad först efter att flyttning är genomförd
ska kostnad betraktas som skuld och behandlas som sådan vid utredning och bedömning av rätt till
bistånd.
4.5 FÄRDTJÄNSTAVGIFT/SJUKRESOR
Beviljad färdtjänst är en godtagbar kostnad enligt samma bedömningsgrunder som om ordinär trafik
nyttjas, dvs resor i allmänhet beviljas när det är arbetsresor eller av annat skäl är nödvändiga resor. Resor
med riksfärdtjänst bedöms som andra resor som inte är lokala.
Vid sjukresa med allmänna kommunikationer lämnas ersättning för resa först när kostnaden för resan
överstiger nivån för högkostnadsskyddet, se bilaga. Barn under 7 år betalar inget för sjukresa. Samtliga
barn under 18 år har ett gemensamt högkostnadsskydd. För resa med privat bil lämnas
kilometerersättning enligt av regionen fastställd taxa när sjukresan överstiger 73 km. För resa med
taxifordon eller motsvarande skall resenären lämna sjukreseintyg från vårdgivaren för att styrka att det
krävs resa med taxifordon utifrån det medicinska hälsotillståndet, för att reskostnad ska beviljas. Resan
ska ha beställts genom de för ändamålet särskilt upprättade beställningscentralerna för sjukresor.
Försörjningsstöd till egenavgift för sjukresa kan beviljas upp till högkostnadsskyddet, när det är utrett
vilken kostnad den enskilde ska stå för. Aktuella regler och kostnader för sjukresor inom Region Skåne, se
bilagor, sid 9.
4.6 FÖRSKOLEVERKSAMHET SAMT SKOLBARNSOMSORG
Bistånd till avgift för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (åk 1-6) kan beviljas sökande som uppbär
försörjningsstöd eller har inkomster i nivå med försörjningsstödet. Detta gäller även enskilt anordnad
verksamhet om avgiften är i nivå med kommunens.
4.7 GLASÖGON/KONTAKTLINSER
Den sökande ska uppvisa intyg och kostnadsförslag som styrker behovet av glasögon och vad som ingår i
begärt pris. Inom ramen för denna kostnad godkänns glasögon utifrån den enskildes behov. Den sökande
kan vända sig till valfri optiker. Skälig kostnad för glasögon är lägsta paketpris med billigaste båge som
erbjuds av optiker. Vid behov av nya glasögon på grund av olycksfall ska eventuell hemförsäkring eller
annan försäkring användas i första hand.
Bistånd till specialslipade eller specialbehandlade glas, såsom färgade eller extra tunna glas, beviljas inte,
om inte behovet är styrkt av läkarordination. Den extra kostnaden godtas om speciell slipning eller
behandling är det enda alternativet för att korrigera sökandens synfel. För barnglasögon kan en högre
kostnad och försäkring beviljas utifrån barnperspektivet om behov finns.
Bistånd till vanliga läsglasögon som är avsedda för personer över 35-40 år med avtagande synskärpa på
grund av ålder, beviljas inte. Behovet kan tillgodoses inom ramen för riksnormens post för hälsa och
hygien. Glasögon kan i vissa fall fås som handikapphjälpmedel eller bekostas av arbetsgivaren. Kostnaden
för kontaktlinser beviljas endast efter läkarutlåtande där det framgår att det är medicinskt motiverat och
det enda alternativet för sökanden. Skäliga kostnader för glasögon som kan beviljas i Ystads kommun, se
bilagor sid 7.
4.8 HEMTJÄNSTAVGIFT
Försörjningsstöd beviljas inte till kostnaden för hemtjänstavgift. Den enskilde ska alltid ha ett skäligt
belopp kvar till sina utgifter efter det att hyra och hemtjänstavgift betalats, s.k. förbehållsbelopp.
Om en person som betalar hemtjänstavgift ansöker om bistånd till glasögon eller tandvård ska de i första
hand uppmanas att ansöka om nedsättning av hemtjänstavgiften. Görs beräkning för bedömning av
19
bistånd till annan utgift som ingår i begreppet skälig levnadsnivå utgör hemtjänstavgiften en godkänd
kostnad i den ekonomiska beräkningen.
4.9 HEMUTRUSTNING
Avgörande för om ekonomiskt bistånd till hemutrustning ska beviljas är bedömningen av när den sökande
kommer att ha ekonomiska förutsättningar att själv kunna skaffa nödvändig utrustning med egen inkomst
samt sökandens ålder.
Av socialstyrelsens nya allmänna råd (SOFS 2013:1) framgår att ekonomiskt bistånd till hemutrustning bör
beviljas till den utrustning som behövs för att ett hem ska fungera. Den hemutrustning som avses bör
kunna tillgodose behov som t ex matlagning, umgänge, sömn, förvaring, rengöring och rekreation. Även
radio, TV och dator med internetuppkoppling bör kunna ingå i en hemutrustning. Särskild hänsyn bör tas
till behoven hos barn och ungdomar som går i skolan. Det ska beaktas att alla skolelever i Ystads kommun
som går i åk 4 t o m åk 9 erbjuds att låna en egen persondator genom Kultur och utbildningsförvaltningen.
Enligt samma allmänna råd framgår att bistånd endast ska ges till sådan hemutrustning som den enskilde
faktiskt behöver. Vid bedömning av behovet av bistånd till dator ska beaktas t ex om den enskilde tidigare
har använt en dator i sin dagliga livsföring och om behovet inte endast varit tillfälligt.
Vid ny bosättning kan det anses skäligt med en relativt enkel standard som förbättras först på längre sikt.
Till personer som bedöms sakna möjligheter att inom rimlig tid, inom 12 månader, själv komplettera
hemmet skall biståndet täcka behovet av grundutrustning. Grundutrustning i form av möbler och
husgeråd kan vara av olika omfattning och kvalitet. Kompletterande hemutrustning eller reparation av
befintlig utrustning kan beviljas efter särskild prövning. Vid skilsmässa är utgångspunkten att de vuxna
delar på det gemensamma bohaget. Likaså att barnens möbler och övrig utrustning följer med barnet eller
delas upp mellan föräldrarna vid växelvis boende.
Hembesök ska ske i samband med utredning om behov av hemutrustning. Av utredningen ska framgå när
behovet uppstod och om behovet hade kunnat tillgodoses på annat sätt vid tidpunkten när det uppkom
och om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Begagnade möbler kan vara ett alternativ till nyförvärv.
Den sökande ska med kvitto redovisa inhandlade varor. Vägledande priser, se bilagor, sid 10-12.
Vid bedömning av hemutrustning ska följande övervägas:
 Är behovet akut och nödvändigt för att sökanden med kort varsel ska kunna flytta in i en anvisad
bostad?
 Vilka möjligheter har sökanden haft att spara till eller planera för boende och hemutrustning?
 Kommer sökanden att inom rimlig tid själv kunna skaffa sig eller komplettera en hemutrustning?
 Om behovet av bistånd är föranlett av en orsak som kan täckas av hemförsäkring ska detta alltid
prövas i första hand.
 När det gäller barnfamiljer ska beaktas om särskilt behov finns hos barnen.
 Vilken hjälp kan den sökande få av nätverket?
Ungdomar som flyttar hemifrån ska normalt inte kunna få bistånd av samhället till grundutrustning.
Flyktingar eller utländska medborgare som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till flykting, ska
hänvisas att ansöka om hemutrustningslån hos CSN.
Maxbelopp för grundutrustning, se nedan, aktuella belopp se bilagor, sid 16.
4.10 HYRESGÄSTFÖRENING
Medlemskap i hyresgästförening bedöms vara en godtagbar kostnad och godkänns per månad. Observera
att kostnaden för medlemsavgiften ibland finns upptagen på hyresavin. Medlemskapet innebär att den
boende inte själv behöver förhandla om eventuell hyreshöjning och det ger möjlighet till juridisk
rådgivning och stöd i frågor som berör boende och boendekostnad m m. Se bilagor, sid 4.
20
4.11 INTERNET
Barnfamiljer kan beviljas kostnad för startavgift för internetuppkoppling till lägsta pris. Som huvudregel
beviljas bredband med en maxsumma. Denna kostnad gäller från när hushållet har möjlighet att byta
leverantör av bredband. Hushåll som behöver byta leverantör beviljas en första omkostnad på grund av
byte med en maxsumma, se bilagor, sid 6.
Månadskostnader för internetuppkoppling får bekostas genom omfördelning av poster i gemensamma
hushållskostnader som avser att täcka t ex dagstidning och telefonkostnader. Via internet kan även behov
av nyheter samt viss telefoni täckas. Se bilaga sid 6.
4.12 JURIDISKA KOSTNADER OCH STÄMPELAVGIFTER
Huvudregeln är att ovanstående kostnader inte beviljas. Vissa undantag kan finnas, se nedan.
4.12.1 Advokatkostnader
I första hand ska den sökande utnyttja det rättsskydd som ingår i hemförsäkringen. Detta rättsskydd gäller
t ex för tvister angående vårdnad och underhåll men inte för tvister som rör äktenskapsskillnad,
upplösning av samboförhållanden eller bodelning. I vissa fall kan rättshjälp från staten beviljas om det
finns behov av mer omfattande insatser av juridiskt ombud. Hjälpen prövas utifrån den enskildes ekonomi
och är numera avsevärt begränsad.
Ekonomiskt bistånd kan beviljas till självrisken vid rättsskydd och till den kostnad som tillkommer
sökanden vid statlig rättshjälp om målet gäller familjerättsliga ärenden. Bistånd i övrigt till
advokatkostnader beviljas endast om det av sociala skäl påverkar personens möjligheter att t ex få
inkomst eller få behålla sin bostad.
4.12.2 Stämpelavgifter/Legitimation
Huvudregeln är att bistånd till stämpelavgifter inte beviljas. Undantag kan göras för kostnader för
legitimationskort och i enskilda fall om det är viktigt att en äktenskapsskillnad eller bodelning genomförs.
Kostnad för giltig legitimation kan beviljas sökande som saknar annan möjlighet att legitimera sig.
4.12.3 Avgifter för medborgarskap
Försörjningsstöd utgår inte till kostnader för svenskt medborgarskap och pass, då detta enligt rättspraxis
inte bedöms ingå i begreppet skälig levnadsnivå (dom KamR 2004, 1346-2004). Migrationsverkets avgifter
för ansökan om uppehålls– och/eller arbetstillstånd beviljas inte eftersom skyddsbehövande och sökande
av humanitära skäl inte behöver betala för det. För asylsökande i Sverige och för make, maka eller sambo
samt barn under 18 år som vill återförenas med en utlänning som har fått uppehållstillstånd som
skyddsbehövande eller av humanitära skäl tas ingen avgift ut. Flera stora medborgargrupper och vissa
studerande är också undantagna från avgift.
4.13 KLÄDER OCH SKOR UTÖVER VAD SOM INGÅR I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET
Extra bistånd till kläder eller skor beviljas som huvudregel inte. Sökande som placeras för vård eller
behandling kan vid akut behov av klädutrustning beviljas bistånd till kläder inom försörjningsstödets ram
utbetalt i en klumpsumma för 2-4 månader framåt, vilket därefter justeras med normposten för
motsvarande tid. Löpande komplettering av kläder och skor beviljas därefter som en del av
försörjningsstödet. Se även punkt 3.6.
Alla normala utgifter för kläder och skor ingår i normen. Engångskostnader för specialbeställda kläder eller
skor som inte täcks av handikappersättning prövas utifrån behov och eventuellt bistånd ges endast till
merkostnader.
Särskilda skydds- och arbetskläder tillhandahålls ofta av arbetsgivaren. Undantag kan finnas när praktik
ges. På vissa praktikplatser kan arbetskläder lånas. Om den sökande är i behov av speciella arbetskläder
21
eller skyddskläder för att kunna utföra sitt arbete eller av oss anvisad praktik, och behovet inte tillgodoses
på annat sätt, kan ett tillägg till klädnorm tillfälligt beviljas för att täcka behovet.
4.4 LÄKARVÅRD OCH MEDICIN
Bistånd kan beviljas till patientavgift vid läkarbesök och läkarförskriven medicin och behandling som ingår
i högkostnadsskyddet. Biståndet kan omfatta t ex besök hos distriktssköterska, sjukgymnast, psykolog
eller annan öppenvårdsbehandling. Endast kostnader för av staten rabatterade läkemedel ska godkännas.
Individuell prövning kan göras och av staten ej rabatterade läkemedel kan beviljas efter att utredning har
gjorts om behovet av detta läkemedel samt att det är styrkt av behandlande läkare. Kostnad för
faktureringsavgift godtas inte. Kostnad som debiterats för uteblivet besök beviljas inte.
Kostnader för naprapatbehandling kan beviljas om, behovet är ordinerat av läkare och behovet inte kan
tillgodoses genom någon annan behandling som omfattas av högskostnadsskyddet. Kostnaden bör inte
överstiga den patientavgift som betalas vid besök hos specialistläkare inom regionen.
Alternativ medicinsk behandling eller andra sjukvårdande behandlingar som inte bygger på forskning,
vetenskap och beprövad erfarenhet och därmed inte tillhandahålls genom sjukvårdshuvudmannen skall
inte bekostas av socialtjänsten. Försörjningsstöd kan inte beviljas till sådana behandlingar.
4.15 MAGASINERINGSKOSTNADER
Bistånd till kostnad för magasinering av bohag kan beviljas den som har löpande försörjningsstöd upp till
tre månader. Om särskilda skäl föreligger kan tiden förlängas ytterligare tre månader. Den enskilde ska
själv stå för kontrakt för magasinering. I första hand ska dock förvaring hos anhöriga eller vänner
undersökas.
Bedömningen ska även grunda sig på bohagets skick och storlek samt om kostnaderna för magasineringen
överstiger kostnaden för nyanskaffning av bohag.
Kostnader för magasinering kan utgå under t ex fängelsevistelse under max 12 månader om kostnaden
bedöms rimlig. Vid längre tids frihetsberövande bör den sökande överväga att hyra ut sin bostad i andra
hand.
4.16 PSYKOTERAPIKOSTNADER
Psykoterapi är sjukvårdshuvudmannens ansvar. Huvudprincipen är därför att sådan kostnad inte beviljas.
Sökande ska hänvisas till vårdcentral eller öppen psykiatrisk mottagning. I de fall den sökande har
remitterats till privatpraktiserande psykoterapeut utanför regionen, kan kostnad beviljas om denne är
ansluten till försäkringskassan. Kostnaden för ett besök får dock inte överstiga det belopp som betalas för
ett specialistläkarbesök inom regionen.
4.17 RESOR
Resor inom Ystads tätort beviljas som huvudregel inte. För sökande som har långa avstånd till arbete
(minst 4 km) och i fall där det på grund av avstånd tar lång tid för att hämta och lämna barn på dagis kan
bistånd till månadskort inom Ystad övervägas. Hälsoskäl ska också prövas. I fall där bistånd till cykel kan
underlätta ska detta övervägas tillsammans med den sökande.
För boende i kommunens andra tätorter kan månadskort mellan den boendes tätort och Ystad tätort
beviljas om den sökande på grund av arbete eller praktik reser regelbundet. För den som inte har dagliga
resor ska en beräkning göras av reskostnaden och bistånd kan beviljas till jojokort alternativt månadskort
utifrån billigaste kostnad.
Försörjningsstöd kan beviljas till nödvändiga arbets– och studieresor utanför bosättningsorten. Med
arbetsresor avses även resor att aktivt kunna söka arbete eller delta i arbetsmarknadsåtgärder. Billigaste
färdsätt ska användas, i regel allmänna kommunikationer. Bistånd till arbetsresor med bil beviljas endast
om det är det billigaste färdsättet eller om lämpliga allmänna kommunikationer saknas. Kostnader för
22
egen bil ersätts maximalt med milkostnad inklusive fordonsskatt, försäkring, underhåll och besiktning
enligt Ystads kommuns skattefria ersättning för tjänsteresor, se aktuellt belopp i bilagor, sid 8.
Möjligheten till ersättning från Arbetsförmedlingen samt möjligheten att få skattejämkning för resor till
och från arbetet ska alltid undersökas och beaktas.
Om resekostnaderna bedöms som orimliga och biståndsbehovet inte är kortvarigt, bör alternativet om
flyttning närmare arbetsplats/studieort övervägas.
4.17.1 Rekreationsresor
Huvudprincipen är att bistånd inte beviljas till rekreations- och semesterresor. Rehabiliterande resor av
medicinska skäl är sjukvårdshuvudmannens ansvar. För ensamstående vuxna ska biståndet prövas mycket
restriktivt och endast ges när det finns mycket starka sociala och/eller medicinska skäl för en resa
exempelvis till anhörig i rehabiliterande syfte. Resan ska förläggas främst på tid som inte inverkar på
planerad utbildning, arbete eller annan verksamhet som syftar till att förbättra möjligheterna att komma
ut på arbetsmarknaden. För personer som inte är aktuella för arbetsmarknadsinsatser eller andra insatser
kan bibehållet bistånd under sådan resa beviljas under högst två veckor. Reskostnad beviljas normalt inte.
Rekreationsresa kan beviljas till barnfamiljer med särskilda behov som har haft försörjningsstöd en längre
tid och som inte beräknas få egna inkomster inom överskådlig tid. Behovet ska prövas utifrån barnets
behov av miljöombyte och extra stödinsats. Bedömning ska även göras om behovet av rekreation kan
tillgodoses genom lek och fritidsposten i riksnormen. Nivån på det beviljade biståndet ska prövas utifrån
vad en barnfamilj med låga inkomster i allmänhet har råd med.
Med utgångspunkt från barns behov kan bistånd beviljas till kostnad för exempelvis lägerverksamhet,
idrottsresor eller liknande utanför skolans ram, utan att det finns särskilda sociala skäl, om kostnaden är
skälig och familjen haft försörjningsstöd i minst 6 månader och bedömning görs att familjen inte blir
självförsörjande inom den närmaste tiden. Biståndet ska reduceras med beloppet för matpengar för
motsvarande antal dagar.
4.17.2 Resa till begravning
Bistånd för resa till begravning kan beviljas inom Sverige om den avlidne är nära anhörig eller annan
närstående. Med nära anhörig avses make/maka eller motsvarande, förälder, barn, syskon, mor- och
farförälder och barnbarn. Med annan närstående person menas person som, utan att vara nära anhörig,
stått den sökande mycket nära. Kostnaden ska vara i nivå med vad en låginkomsttagare på orten kan
kosta på sig.
4.17.3 Resor i samband med umgänge med barn
Vid resor i samband med umgänge med barn ska behovsprövningen omfatta:
 Barnets behov av umgänge
 Båda föräldrarnas ekonomiska förutsättningar
 Skäligheten av kostnaden för resan
Det primära ansvaret för resorna i samband med barnets umgänge ligger på den förälder som inte bor
tillsammans med barnet. Den förälder som barnet bor hos (boföräldern) ska dock ta del i kostnaderna
utifrån vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter(6
kap. 15 b första stycket FB). En förälder som saknar förmåga att bidra till resekostnaderna är inte heller
skyldig att göra det. Föräldrarnas förmåga att bidra ska alltid utredas. För att kostnaderna ska fördelas bör
de vara av någon betydelse. Avståndet bör överstiga 10 mil enkel resa. För att det ska finnas en skyldighet
att bidra till resekostnaderna ska barnet bo tillsammans med bara en av föräldrarna. Om barnet bor
växelvis är frågan inte aktuell. Den förälder som ska utöva umgänge har dock huvudansvaret för
kostnaderna. Även barn med förälder som vistas i fängelse kan ha rätt till umgänge med denne, förutsatt
att det kan bedömas vara till gagn för barnet.
23
Om föräldrarna tillsammans inte har råd eller inte kunnat komma överens om hur reskostnaderna ska
betalas, kan bistånd till kostnad för umgängesresa beviljas.
Bistånd beviljas med billigaste färdsätt. En individuell prövning ska göras och reskostnaderna måste
framstå som rimliga med hänsyn till vad människor i normala inkomstlägen kan bekosta.
Kostnad för umgängesresor inom Skåne kan beviljas högst 2 gånger per månad. Resor upp till 30 mil från
Ystad beviljas högst 1 gång per månad. Till övriga Sverige och inom Norden kan resor beviljas högst 4
gånger per år i samband med möjlighet till längre vistelse i anslutning till lov.
4.17.4 Övriga resor
Återvandringsresor till hemlandet beviljas inte enligt Socialtjänstlagen. Utländska medborgare och
flyktingar ska söka sådana kostnader hos Migrationsverket.
4.18 SKULDER
Bistånd till skulder som avbetalning på studielån eller banklån, kontokortsskulder, privata skulder, böter
eller underhållsstöd beviljas inte. Försörjningsstöd till skulder kan beviljas i undantagsfall och endast om
det är den enda möjligheten för den enskilde att uppnå skälig levnadsnivå. Exempel på skulder då bistånd
kan övervägas är hyresskulder och elskulder, särskilt då dessa enligt nämndens bedömning skulle få
allvarliga sociala konsekvenser för den enskilde om skulden inte betalas. Bistånd till skuld kan även
övervägas för skuld som uppstått under sådan tid då den enskilde inte haft bistånd till kostnaden, men
skulle ha fått bistånd om han eller hon sökt om detta.
Sökande som har stora skulder och som har svårigheter att planera sin ekonomi bör aktualiseras hos
kommunens budget- och skuldrådgivare.
4.18.1 Hyresskuld
Vid prövningen av försörjningsstöd till hyresskuld bör en individuell bedömning göras utifrån den
sökandes hela situation. Under förutsättning att den sökande får bo kvar om skulden regleras kan
undantag efter särskild prövning göras i följande fall:
 Om skulden uppstått under tid då den sökande av godtagbara skäl inte har haft egna inkomster
som räckt till hyra, dvs den sökande skulle varit berättigad till försörjningsstöd om ansökan gjorts
när skulden uppkom
 Om bedömning görs att de sociala konsekvenserna för barnen i familjen skulle bli för stora vid en
eventuell avhysning
 För gamla och sjuka där alternativt boende inte går att ordna
 Om en eventuell avhysning riskerar medföra social utslagning och/eller försämrad möjlighet till
egen försörjning.
Undantag kan också göras för bistånd till skuld för hushållsel i de fall där avstängning medför alltför stora
sociala konsekvenser för hushållet. I samband med reglering av hyresskulder och elskulder för att undvika
att ett hushåll blir utan bostad eller ström, ska en åtgärdsplan upprättas mellan den sökande och
socialtjänsten med stödinsatser för att motverka att situationen upprepar sig. Stödinsatser kan variera
utifrån den enskildes behov och kan innehålla t ex regelbunden uppföljning och rådgivning kring
ekonomin, ansökan om god man, servicekonto (egna-medelkonto) m m. Det ska särskilt uppmärksammas
om hyresskulderna kan vara ett uttryck för omsorgssvikt från föräldrars sida och om det därmed finns
anledning till oro för barnens hälsa och utveckling.
Vid upprepade hyresskulder ska restriktivare bedömning göras. Se i övrigt ”Kvalitetssäkring av
vräkningsförebyggande arbete i Ystads kommun”, på intranätet.
4.19 SERVICEKONTO (Konto för egna medel)
Innan beslut ges om servicekonto ska möjligheten att få god man övervägas. Servicekonto kan beviljas
den som återkommande har elavstängning eller hyresskuld på grund av bristande förmåga att hantera
24
inkomster och utgifter. Behovet kan vara kortsiktigt eller långsiktigt. Vid mer långsiktigt behov ska
undersökas om individen kan ha rätt att få god man. Insatsen kan för vissa vara nykterhetsfrämjande.
Servicekonto kan också vara en insats i det vräkningsförebyggande arbetet och är ibland
kostnadsbesparande, då det för vissa hindrar att t ex elskulder och hyresskulder upprepas. Ur ett
barnperspektiv är det ibland nödvändigt att bevilja sådana skulder, trots att skulderna är återkommande.
4.20 SPÄDBARNSUTRUSTNING
Bistånd till spädbarnsutrustning prövas utifrån det faktiska behovet och sökandens egna möjligheter att
tillgodose behovet exempelvis genom att ärva från större syskon eller lån av utrustning från anhörigha
samt hur mycket den sökande har kunnat planera ekonomiskt för barnet innan födelsen. För inköp till
barnvagn grundar sig kostnaden på vad som erbjuds på den begagnade marknaden. Skäliga kostnader
som kan utgå i försörjningsstöd till grundutrustning i samband med barnets födelse i Ystads kommun, se
bilagor, sid 13 och 16.
Nödvändig spädbarnsutrustning kan vara: begagnad barnvagn med tillbehör, barnsäng med tillbehör,
skötbädd med tillbehör, en första uppsättning kläder, utrustning för bad.
Efter en tid kan behov av ytterligare utrustning uppkomma t ex matningsstol och säkerhetsutrustning i
hemmet. I förekommande fall kan detta beviljas som kompletterande hemutrustning. Bistånd till
begagnad sittvagn kan beviljas om behovet inte kan tillgodoses genom försäljning av befintlig liggvagn.
Halva kostnaden kan beviljas ca en månad före beräknad förlossning och resterande del så snart det är
möjligt efter förlossning.
4.21 TANDVÅRD
Barn och ungdomar har fri tandvård t o m 19 års ålder. Från januari det år man fyller 20 år betalar
patienten själv för sin tandvård. Den allmänna tandvårdsförsäkringen har två delar. Dels ett allmänt
tandvårdsbidrag, som i första hand är tänkt att användas för undersökningar och förebyggande vård och
dels ett skydd mot höga kostnader.
Det allmänna tandvårdsbidraget är 150 kr eller 300 kr per år. Det allmänna tandvårdsbidraget är ett
tillgodohavande hos Försäkringskassan som kan använda till all sorts tandvård, även Frisktandvård.



20–29 år, tandvårdsbidrag 300 kr per år.
30–74 år, tandvårdsbidrag 150 kr per år.
+75 år, tandvårdsbidrag 300 kr per år.
Det allmänna tandvårdsbidraget kan bara utnyttjas under två år. Det innebär att som mest kan varje
person ha två allmänna tandvårdsbidrag innestående. Högkostnadsskyddet innebär att patienten bara
behöver betala en del av kostnaden själv vid större behandlingar. Försäkringskassan betalar ersättning för
resten direkt till tandläkaren. Det utgår 50 procent rabatt på kostnader över 3 000 kronor och 85 procent
rabatt på kostnader över 15 000 beräknat på referenspris.
4.21.1 Akut tandvård
Med akut tandvård avses ofrånkomligt behov av behandling vid värk, infektiösa tillstånd och
traumaskador. Exempel på behandling kan vara tandutdragning, akut rotbehandling, temporära fyllningar,
enstaka fyllningar för att undanröja värk samt anpassning av befintlig protes, om denna ger besvär. Detta
är behandling som oftast måste utföras omedelbart. Rekvisition beviljas till ovanstående akuta åtgärder
om de kräver omedelbar kostnad under förutsättning att det klart framgår att behandlingen inte kunnat
vänta.
4.21.2 Nödvändig tandvård
Bedömning av vad som ingår i nödvändig tandvård för den enskilde grundas på den behandlande
tandläkarens uppgifter om vad som är nödvändigt för att uppnå en
25



godtagbar tuggförmåga
för att kunna fungera socialt, t ex få ett arbete eller
för att förhindra en väsentligt försämrad tandstatus.
4.21.3 Tandvård till särskilda grupper
Det finns även ett särskilt tandvårdsstöd som kan utgå till den som har ett bestående behov av
omfattande vård och omsorg eller lider av vissa sjukdomar. Mer information finns på Försäkringskassans
hemsida.
Den som är berättigad betalar endast en patientavgift för den tandvård som ingår i stödet. Särskilt
tandvårdsstöd får den som har ett tandvårdsintyg ”grönt kort”, eller tillhör någon av de fjorton
patientgrupper som får tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling. Det är i första hand kommunens
medicinskt ansvariga sjuksköterska eller motsvarande som bedömer rätten till tandvårdsintyg för de i
kommunen som har sjukvårdsinsatser. Det är alltid tandläkaren som ansöker om särskilt tandvårdsstöd
efter att ha bedömt behandlingsbehovet.
4.21.4 Frisktandvård/förebyggande tandvård
Inom Region Skåne kan patienter välja att teckna avtal med Folktandvården och betala en viss summa per
månad för att teckna abonnemang på tandvård. Den inbetalda summan samt det allmänna
tandvårdsstödet ska då täcka behovet av tandvårdskostnader. Det kan liknas vid en frivillig försäkring, där
summan som betalas per månad är beräknad utifrån den enskilde patientens behov av tandvård. Bistånd
kan inte utgå till denna kostnad, då det får anses gå utöver skälig levnadsnivå.
Behandling av tandhygienist beviljas enligt samma bedömning som behandling av tandläkare.
Undersökning och bedömning utförd av tandhygienist (endast karies samt parodontit) samt mindre
behandlingsåtgärd utförs av tandhygienister. Kostnaden är 50 kr lägre än om denna utförs av tandläkare,
enligt Folktandvårdens riktprislista. Tandläkarens bedömning går dock utöver vad en tandhygienist har
utbildning för.
4.21.5 Biståndsbedömning vid ansökan om tandvård
Bistånd till tandvårdskostnader kan beviljas personer som under minst sex månader har haft
försörjningsstöd eller inkomster i nivå med normen och som inte inom rimlig tid förväntas öka sina
inkomster. Den som går till tandläkaren har rätt att få ett kostnadsförslag som avser hela tandvården.
Detta förslag ska bifogas ansökan om bistånd till nödvändig tandvård. De åtgärder som planeras samt
kostnaden för åtgärderna ska framgå. Det framgår även vilken kostnad som ersätts av försäkringskassan
och vilken del som är patientavgiften. Det är den framräknade patientavgiften som kan beviljas som
bistånd om behandling och kostnad bedöms skälig. Vid tveksamhet om den föreslagna behandlingen är
skälig bör konsulttandläkare tillfrågas. Kostnadsförslag och i förekommande fall röntgenbilder och
eventuell motivering till föreslagen behandling kan vid behov begäras från tandläkaren, för att skickas till
tandvårdskonsult för bedömning. En individuell bedömning ska även göras av den enskildes förmåga att
sköta sin tandhygien. Till personer i ett aktivt missbruk av alkohol eller droger kan endast akut tandvård
beviljas.
Omfattningen av tandvården och kostnaden ska jämföras med vad en låginkomsttagare har råd att kosta
på sig. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar om referenspriser för de tandvårdsåtgärder
som ingår i det statliga tandvårdsstödet. Referenspriserna ligger till grund för beräkningen av hur stor del
av kostnaden staten betalar vid en tandvårdsbehandling. Folktandvårdens riktprislista för de åtgärder som
debiteras kan vara vägledande vid bedömning av om tandvårdskostnaden är skälig.
Följande ska beaktas vid ansökan om bistånd till tandvård:
 Tandvården ska utföras av tandläkare som är uppförd på försäkringskassans förteckning.
 Kostnader för fast protetik (kronor och broar) bakom hörntänderna, inläggsterapi, proteser,
implantat samt utbyte av fyllnadsmaterial beviljas inte.
 Kostnader för uteblivet besök beviljas inte
26





Kostnad för estetisk tandvård beviljas inte
Kostnad för guld och porslinsarbeten beviljas inte
Kostnader som kan beviljas är undersökning och röntgen, fyllningsterapi, hygienbehandling,
tandutdragning (som inte är förebyggande), bettskena till skälig kostnad utifrån patientens
behov, avtagbara delproteser (partiella proteser), helproteser.
Vid annan behandling eller vid omfattande och kostsamma behandlingar ska behandlings- och
kostnadsförslag skickas till konsulttandläkare för bedömning av om behandlingen och kostnaden
är skälig.
Avgift för narkos eller annan motsvarande smärtlindring kan ingå i tandvårdskostnaden för
personer med extrem tandvårdsrädsla. Denna ska vara styrkt med läkarintyg.
Vid tillfälligt behov av försörjningsstöd beviljas i normalfallet endast bistånd till akut tandvård. Vid
förväntad egen försörjning inom nära framtid ska övervägande göras om hela eller delar av
tandvårdsbehandlingen kan anstå.
Sökande som har egen inkomst över försörjningsstödsnivå men ändå söker bistånd till tandvårdskostnad
kan beviljas bistånd för nödvändig tandvård i vissa fall. Om kostnad och omfattning är skäligt beviljas
bistånd till den del av kostnaden som överstiger vad han eller hon själv kan betala med sitt normöverskott
under 6 månader. I första hand ska den sökande dock hänvisas till avbetalning hos tandläkaren.
4.21.6 Beslut om tandvård – att beakta
Ett beslut om bistånd till tandvård sträcker sig ofta över flera månader men ska alltid tidsbegränsas.
Rätten till ekonomiskt bistånd ska prövas månad för månad och när beslut fattas som löper över flera
månader ska en omprövningsklausul alltid skrivas in i beslutet. Följande klausul ska läggas till beslutet:
”Vid väsentligt ändrade förhållanden av biståndsbehovet kan beslutet komma att omprövas.” Nödvändig
tandvård som utförts före ansökan ska inte beviljas utan betraktas som skuld.
I normalfallet ska den enskilde själv betala tandläkaren vid varje behandlingstillfälle och visa kvitto på
betalt belopp vid månatlig ansökan om försörjningsstöd. Beloppet läggs till normen som en godtagbar
tilläggskostnad. I de fall det inte är rimligt att kräva att den enskilde själv betalar vid varje
behandlingstillfälle godtas i stället faktura på utförd behandling.
4.22 TEKNISKA HJÄLPMEDEL
Bistånd kan beviljas efter sedvanlig ekonomisk prövning till egenavgift för läkarförskrivna hjälpmedel som
t ex hörapparat, batterier etc., om behovet inte tillgodoses via sjukvårdshuvudmannen eller
Försäkringskassan, t ex genom handikappersättning eller vårdbidrag.
4.23 TELEFONABONNEMANG
Bistånd till nytt telefonabonnemang beviljas endast hushåll med styrkt behov av stationär telefon.
Mobiltelefon med telefonkort kan jämställas med och utgöra ett billigare alternativ till fast installation.
Kostnader för telefoninstallation på grund av intensivövervakning med fotboja ska inte beviljas då detta
bekostas av kriminalvården. Alla löpande kostnader för telefon ingår i riksnormen.
4.24 TVÄTTMASKIN
Bistånd till inköp av tvättmaskin beviljas endast om det finns ett fysiskt eller psykiskt funktionshinder som
är styrkt med läkarintyg, som gör det omöjligt att använda fastighetens tvättstuga. Bistånd kan även
beviljas till personer som av medicinska skäl är tvingade att tvätta mycket mer än normalt. Behovet ska
styrkas med läkarintyg. En förutsättning för biståndet är att behovet inte kan tillgodoses genom
exempelvis handikappersättning, annan boende i hushållet eller genom hjälp i hemmet.
Om behov av tvättmaskin uppstått på grund av att fastigheten saknar tvättstuga ska sökanden i första
hand hänvisas till värden, hyresgästföreningen eller hyresnämnden.
27
5 OLIKA GRUPPERS RÄTT TILL EKONOMISKT BISTÅND
5.1 BARN I FAMILJER MED LÅNGVARIGT BISTÅNDSBEROENDE
Barnens situation i familjer som lever med försörjningsstöd under lång tid ska särskilt beaktas och
uppmärksammas. Vid utredning om försörjningsstöd i ett hushåll där det finns barn är det viktigt att
beakta vad hänsynen till barnets bästa kräver. Även om det är föräldrarnas ekonomiska situation som
utreds ska barnen vara i fokus. Beaktande av barnets situation ska ske i samverkan med föräldrarna och
det ska dokumenteras i ärendet hur barnets situation har beaktats och vilket samråd som skett med
föräldrarna. En barnkonsekvensanalys bör göras när ett beslut får påtagliga konsekvenser för barnen.
Detta kan vara aktuellt t ex när hushållet riskerar sitt boende eller elavstängning eller när nödbistånd
måste beviljas till livsmedel eller mediciner och sjukvård till barn/ungdom, vid särskilda behov av
hemutrustning eller fritidsaktiviteter till barn/ungdom samt vid ansökan om umgängesresor och
umgängeskostnader. Sådan analys kan även behöva dokumenteras vid godkännande av bilinnehav på
grund av barns behov eller godkännande av flytt till dyrare bostad samt vid bedömning av barns tillgångar
och inkomster.
Barnkonsekvensanalysen kan göras på så sätt att två alternativ ställs mot varandra, t ex om billinnehav
beviljas för att barn ska hämtas/lämnas på olika skolor och förskolor. Vad blir konsekvensen om
bilinnehavet godkänns och om det inte godkänns? Vilka konsekvenser, dvs vilka för- och nackdelar finns
med de två olika besluten? Analysen ska dokumenteras i ärendet.
I riksnormens post för lek och fritid ingår sådana aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till.
Aktiviteterna gäller både inomhus och utomhus, viss motion och kultur. För äldre barn och vuxna ingår
kostnader för att t ex gå på bio, lyssna på musik, läsa böcker, dansa eller gå på diskotek och besöka
simhall. För yngre barn ingår leksaker, spel, pussel, böcker, biobesök m m. I posten ingår också cykel,
skidutrustning för längdåkning och skridskor. För yngre barn beräknas att cykel och skridskor köps
begagnade.
Socialsekreterare i alla enheter ska uppmärksamma barnfamiljer och eventuella behov för barnen och vid
behov motivera föräldrarna att söka bistånd till sådant som ingår i riktlinjerna och vid särskilda behov
utöver riktlinjer. När försörjningsstöd till särskilda insatser för barn och ungdomar beviljas ska kvitto
redovisas för att följa upp att biståndet går till barnet så som avsetts. I hushåll med barn där hushållet haft
försörjningsstöd i ett år eller mer bör hembesök erbjudas för att särskilt beakta att barn/ungdomars
behov är tillgodosedda, t ex gällande hemutrustning och kläder. Syftet med hembesöket är att samråda
med föräldrar om hur familjens ekonomi påverkar barnen och deras behov. Hembesöket ger också
handläggaren en bild av hur hemmiljön tillgodoser de materiella behov som barn/ungdom har. Hembesök
ska vara ett frivilligt erbjudande. Samtal kring barns situation kan också erbjudas på socialkontoret.
Barns och ungdomars inkomster och tillgångar – se Handläggningsrutiner för försörjningsstöd,
inkomstberäkning, sid 11 samt tillgångar, sid 12.
Där även insatser från Barn och familjeenheten pågår ska samverkan ske kring barnets situation. När det
finns oro om barnets eller ungdomens behov inte kan tillgodoses med de insatser som ges från Arbete och
försörjningsenheten ska en orosanmälan göras till Barn och familjeenheten. Denna ska vara skriftlig och
föräldrar ska informeras om att anmälan görs och anledningen till anmälan. Särskild blankett för anmälan
kan hämtas på intranätet.
Rehabiliterande insatser och stöd mot självförsörjning för de vuxna gynnar även barnen. Planering mot
självförsörjning för de vuxna ska prioriteras i handläggningen av försörjningsstöd till hushåll med barn.
Barns behov av ledighet under sommaren, t ex när förskola eller familjedaghem har semesterstängt ska
28
beaktas när arbetssökarkrav ställs på föräldrar för att vara berättigade till försörjningsstöd.
5.1.2 Fritidspeng till barn i hushåll med försörjningsstöd
Hushåll med barn kan ansöka om fritidspeng till fritidsaktiviteter. Syftet med fritidspengen är att förbättra
möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i organiserade fritidsaktiviteter i samma
utsträckning som andra barn. Fritidsaktiviteten ska vara regelbunden, ledarledd och främja barnets aktiva
deltagande i samhällets gemenskap. Med regelbunden avses att aktiviteten är återkommande, normalt en
gång per vecka, men även glesare frekvens bör kunna accepteras. Fritidspengen kan gälla för deltagande i
aktiviteter som idrottsverksamhet, kulturverksamhet, friluftsliv och folkbildning.
Fritidspengen ska inte behovsprövas som en del av försörjningsstödet. Fritidspengen får inte medföra att
riksnormen beräknas till en lägre nivå. I övrigt se under handläggningsrutiner. Belopp, se bilagor, sid 14.
5.2 ARBETSLÖSA
Kartläggning av utbildning, arbetserfarenheter och resurser för arbete ska ligga till grund för en plan för
återgång till arbete. Planeringen görs tillsammans med den enskilde och dokumenteras i ärendet. Den
enskilde kan ha olika lång väg att gå och rehabiliterande inslag såsom arbetsprövning, arbetsträning m m
kan vara nödvändiga för att kunna få ett arbete. Krav på arbetssökande ska ställas att följa den
gemensamt uppgjorda planeringen för att bistånd ska beviljas. Den enskilde har ett eget ansvar för att
göra vad den kan för att komma i egen försörjning. Planen ska vara skriftlig och tydlig för den enskilde.
Planen ska följas upp regelbundet. Vid deltagande i rehabiliterande verksamheter ska ev. frånvaro
redovisas och vara styrkt. Läkarintyg ska uppvisas på samma sätt som i arbetslivet i övrigt. Den som uteblir
utan giltig frånvaro riskerar avdrag på försörjningsstöd. Nivå och regler för avdrag på försörjningsstöd, Se
handläggningsrutiner, sid 10 samt bilagor sid 17
Den som studerar på SFI betraktas som arbetslös. Svenskstudierna medför att den enskildes möjligheter
till anställning förbättras. Samma krav ska ställas som för arbetslösa, d v s närvaro samt att ta erbjudet
arbete om möjlighet till arbete finns.
5.2.1 Unga arbetslösa
Det är viktigt att unga arbetslösa snabbt kommer ut i arbete eller sysselsättning för att förhindra
passivisering och att unga hamnar i långvarigt bidragsberoende. Praktik, kompetenshöjande verksamhet,
arbetsprövning eller andra insatser som ger en struktur i vardagen med syfte att närma sig
arbetsmarknaden ska erbjudas. Krav på deltagande ska vara tidsbegränsad och ske i samråd med
Arbetsförmedlingen. Krav på deltagande i sådan verksamhet kan ställas på den unge för rätt till
försörjningsstöd. De krav som ställs ska anpassas efter den unges resurser och eventuella hinder.
Om den unge utan godtagbart skäl avböjer kompetenshöjande verksamhet eller uteblir från
verksamheten kan försörjningsstöd avslås eller nedsättas enligt SoL 4 kap 5 §. Beslutet går att överklaga
genom förvaltningsbesvär.
5.2.2 Arbetslösa med otillräcklig föräldrapenning
Föräldrapenning ska tas ut 7 dagar per vecka. Barnet ska omgående anmälas till barnomsorgskön och
bekräftelse på platsansökan ska visas upp. Så snart det är praktiskt möjligt ska den hemmavarande
föräldern ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Detta innebär att så snart barnomsorgsplats erbjuds
ska den accepteras. För tid efter det att barnomsorgsplats finns föreligger ingen rätt att vara föräldraledig
viss tid. Lagen om föräldraledighet reglerar endast förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. För
att försörjningsstöd ska kunna beviljas krävs att den enskilde gör vad den kan för att försörja sig själv, d v s
arbetar på heltid om inkomsterna annars inte räcker till.
5.2.3 Kommunalt vårdnadsbidrag
Den som får kommunalt vårdnadsbidrag har inte rätt till försörjningsstöd. För att bli berättigad till
försörjningsstöd ska bidraget upphöra och föräldern ställa sig till arbetsmarknadens förfogande på heltid.
29
I Ystads Kommun kan föräldrar ansöka om kommunalt vårdnadsbidrag för att själva vårda sina barn i
hemmet. Ansökan görs till Kultur och utbildningsförvaltningen och kan sökas av den som har barn som
fyllt 1 år men inte 3 år. Bidrag kan beviljas med max 3000 kr per barn och månad. Bidraget är skattefritt.
5.2.4 Arbetslösa med eller utan a-kassa
Den som är arbetslös och bedöms som arbetsför ska aktivt söka arbete och vara inskriven på
Arbetsförmedlingen. Krav ska ställas på att den arbetslöse ska söka vilket arbete som helst som han eller
hon kan anses klara av. Krav kan ställas på att söka arbete inom Skåne och Öresundsregionen och för mer
specifika arbeten, i hela landet. Vid ansökan om försörjningsstöd kan krävas att sökanden redovisar sökta
arbeten. Om sökanden har möjlighet till mer långvarigt arbete på annan ort kan det även vara motiverat
att flytta. Även för barnfamiljer kan det vara motiverat att flytta om föräldrarna långsiktigt därigenom kan
försörja sig genom arbete.
Den som är arbetslös och söker försörjningsstöd ska erbjudas stöd i sitt arbetssökande genom
strukturerade insatser från socialtjänsten för att öka anställningsbarheten. En utredning och kartläggning
av utbildning, arbetslivserfarenheter, andra resurser samt eventuella hinder ska ligga till grund för att
tillsammans med den enskilde göra en tidsbegränsad planering, arbetsplan, med sikte att nå
självförsörjning. Socialtjänsten ska verka för att den enskilde aktiverar egna resurser. Samverkan med
Arbetsförmedlingen är en del av det stöd som kan erbjudas den enskilde. Försörjningsstödstagare som har
ersättning från a-kassa eller alfakassa riskerar att förlora denna ersättning om de deltar i kommunal
aktivering. Innan sådan planering sker måste därför alltid samråd ske med Arbetsförmedlingen för att
undersöka och få godkännande att delta utan att förlora ersättning.
5.2.5 Arbetslösa med sociala och medicinska nedsättningar
Människor har i regel betydande resurser även då det finns problem av något slag. För att socialtjänsten
ska ställa andra krav än de som ställs på arbetslösa enligt ovan, ska problematiken vara allvarlig och
omfattande. Sådana skäl kan vara allvarligt missbruk, svår psykisk ohälsa eller dokumenterad
arbetsoförmåga på grund av sjukdom. Personer med denna problematik har ofta behov av insatser från
andra enheter inom socialtjänsten eller från landstinget. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska
den enskilde medverka i planering i syfte att bli arbetsför eller medverka till att få annan ersättning ur det
generella socialförsäkringssystemet.
5.3 SJUKSKRIVNA
För att arbetsoförmåga vid sjukdom ska godkännas ska en person ha ett relevant läkarutlåtande som
styrker oförmåga att arbeta eller delta i arbetsrehabiliterande verksamhet, helt eller delvis. Det är inte
sjukdomen i sig som bedöms utan arbetsförmågan. Insatser ska erbjudas i form av samverkan med läkare,
psykiatrimottagning och försäkringskassa. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska den sökande
medverka till behandling och rehabilitering i syfte att bli arbetsför. Arbetsför som är deltidsjukskriven ska
delta i praktik eller kompetenshöjande verksamhet i förhållande till sjukskrivningens omfattning.
5.4 PERSONER MED BEROENDEPROBLEMATIK
De allmänna reglerna om möjligheten att ställa krav på biståndssökande kan inte i samma utsträckning
användas för människor med allvarliga missbruksproblem. Vägrar dessa personer helt eller i stor
utsträckning att medverka i socialtjänstens arbete för att utarbeta en arbetsplan eller att göra en
utredning kan detta dock utgöra grund för att reducera biståndet.
Krav på deltagande i praktik eller arbetsträning enligt 4 kap 4 § SoL kan tillämpas på personer med lindriga
eller begynnande missbruksproblem, om det bedöms att det är en lämplig åtgärd. Det ska dock inte
ersätta vård och behandling för missbruket. Däremot kan det vara förebyggande eller utgöra ett
komplement till andra insatser mot missbruket. Kravet på deltagande i en viss praktik eller arbetsträning
ska alltid föregås av ett övervägande av om den enskildes medverkan vid denna arbetsplats är lämplig.
30
För personer med pågående aktivt missbruk kan försörjningsstödet reduceras om det är uppenbart att det
inte används till sitt ändamål. Socialtjänsten ska ge stöd till missbrukare så att de får den hjälp de behöver
för att komma ifrån sitt missbruk. Nämnden ska planera hjälpen i samförstånd med den sökande och noga
följa upp att planen följs. För att ge rätt stöd till missbrukare krävs helhetssyn och samverkan med de
övriga aktörer som kan finnas runt individen.
5.5 PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA
När det gäller personer med svår psykisk ohälsa och beteendemässiga störningar måste socialtjänsten
först utreda de grundläggande problemen innan ställning kan tas till hur socialtjänsten på bästa sätt kan
stärka den enskildes framtida försörjningsförmåga. I detta arbete är det oftast nödvändigt med samverkan
inom socialtjänstens övriga enheter samt även med externa parter inom regionen, t ex läkare.
5.6 STUDERANDE
Huvudregeln är att vuxna studerande ska försörja sig själva genom de stödformer som finns inom
studiestödssystemet. Rätt till bistånd vid studier beviljas inte.
Om en person i undantagsfall och, efter individuell behovsprövning, beviljas försörjningsstöd av
socialtjänsten för vuxenstudier ska denna ändå alltid söka studiemedlets bidragsdel. Här avses exempelvis
studier på grundskolenivå eller studier med aktivitetsstöd. Studier på högskola/universitet ska alltid
finansieras med studiemedel.
Om ekonomiskt bistånd beviljas av socialtjänsten för studier ingår även rimlig kostnad för böcker och
annat studiematerial i biståndet. Möjligheten att köpa begagnade läromedel ska undersökas och
utgångspunkten ska vara vad en studerande i allmänhet har möjlighet att bekosta.
För studerande med familjer där en vuxen studerar med fullt studiemedel och den andra är
arbetssökande och den arbetssökande i övrigt uppfyller förutsättningarna för försörjningsstöd kan
familjen beviljas komplettering till studiemedlen. Den studerandes månadsinkomst räknas ut genom att
det sammanlagda beviljade studiemedelsbeloppet fördelas på det antal månader som terminen omfattar
enligt studiemedelsbeslutet.
5.6.1 Svenska för invandrare, SFI
Svenska för invandrare, SFI, är en språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat
modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildning i svenska för invandrare
ska också ge språkliga redskap för kommunikation och ett aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och
arbetsliv. Utbildningen karaktäriseras av att eleven utvecklar en kommunikativ språkförmåga. Det innebär
att kunna kommunicera både muntligt och skriftligt utifrån sina behov. Utgångspunkten för utbildningen
ska vara den enskildes behov och förutsättningar. SFI- studier ger inte rätt till studiestöd. Studierna är
avgiftsfria och vissa nyanlända omfattas av den statliga etableringsersättningen.
SFI-undervisningen ska anpassas efter individens behov och tar olika lång tid. Det är oftast nödvändigt för
att bli anställningsbar på den svenska arbetsmarknaden att först tillägna sig en relativt god kunskap i
svenska. När den studerande har tillägnat sig tillräckliga kunskaper kan fortsatta studier i svenska som
andraspråk (SAS) ta vid. Ofta kombineras studierna även med ämnen såsom samhällskunskap, matematik,
engelska för att ge ökad behörighet till andra studier. För dessa studier kan studiebidrag alt. studiemedel
utgå från CSN. Studerande som läser andra ämnen än SFI ska i första hand söka studiefinansiering via
centrala studiestödsnämnden (CSN), se deras hemsida.
5.6.2 Studerande under studieuppehåll
Det är den enskildes ansvar att aktivt söka feriearbete och planera för sin ekonomi under
studieuppehållet. Om den sökande inte fått något feriearbete trots att han/hon varit aktivt arbetssökande
och i övrigt uppfyller kraven för att bli berättigad till försörjningsstöd kan praktik anvisas. Tackar den
31
sökande nej till anvisad praktikplats ska avslag på försörjningsstöd meddelas. Studerande under 21 år i
gymnasiet är försörjda av sina föräldrar.
5.6.3 Ungdomar under 21 år som går i skolan
Föräldrar har enligt föräldrabalken en försörjningsskyldighet för ungdomar som går i skolan till dess den
unge fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskola, gymnasieskola eller annan jämförbar
utbildning.
Studerande ungdomar under 21 år som på grund av hemsituationen inte kan bo kvar i föräldrahemmet
utreds av Barn och familjeenheten. Hemsituation, föräldrarnas försörjningsförmåga utreds och
genomförandeplan/arbetsplan upprättas av barn och familjeenheten. Uppehälle och hyra betalas ut av
Arbete och försörjningsenheten.
I de fall ungdomen har hoppat av studier och ska stå till arbetsmarknadens förfogande ska
genomförandeplan/arbetsplan upprättas med den sökande, Barn och familj samt Arbete och
försörjningsenheten gemensamt.
5.7 PERSONER ÖVER 65 ÅR OCH ÄLDRE
De som är 65 år och äldre ska hänvisas till Pensionsmyndigheten för att ansöka om äldreförsörjningsstöd.
Om försörjningsstöd beviljas i avvaktan på beslut av Pensionsmyndigheten ska det återsökas genom att
framställan skickas till myndigheten för återsökning av utgivet belopp.
5.8 FÖRETAGARE ELLER PERSONER MED FRIA YRKEN
”I Kommunallagen, 2 kap (1991:900), 8 § anges att kommuner i princip endast får vidta åtgärder som
allmänt främjar näringslivet i kommunen. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får endast
lämnas om det finns synnerliga skäl för det. Från socialtjänstens utgångspunkt representerar ett företag i
de flesta fall en realiserbar tillgång. Tillämpningen av socialtjänstlagen innebär att en egen företagare i
många fall hänvisas till att avveckla verksamheten i företaget och anmäla sig som arbetslös när han eller
hon ansöker om ekonomiskt bistånd från socialtjänsten”. (Ur Socialstyrelsens handbok, Ekonomiskt
bistånd).
Ekonomiskt bistånd beviljas inte till den som är egen företagare. Vissa företag kan utgöra en realiserbar
tillgång. För att den sökande ska kunna bli berättigad till ekonomiskt bistånd som arbetssökande ska
firman avregistreras hos Bolagsverket och/eller Skatteverket. Den sökande ska skriva in sig på
arbetsförmedlingen och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Om den sökande väljer att behålla sitt
företag och synnerliga skäl föreligger kan endast ett högst tillfälligt bistånd beviljas om:
 Behovet av bistånd är nödvändigt för att tillgodose behov av nöd. Särskilt ska beaktas om det
finns barn i familjen. Tillfälligt bistånd kan beviljas i längst tre månader, för att ge tid för
avveckling och kontakter med Arbetsförmedlingen.
 Den egna företagaren har fått aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen
under sex månader och det finns utsikter att företaget ger inkomster inom tre
månader.
Separat företagsutredning ska göras och bifogas den ekonomiska utredningen.
Handlingar som behövs för företagsutredningen är registreringsbevis på företaget, momsredovisning,
årsredovisning, företagskonton samt transaktioner på företagskonton under det senaste året. (Beslut om
avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd eller för att tillfälligt undvika nöd för egen företagare fattas av
enhetschef.)
Om sökande endast är suppleant i ett företag ska det utredas vilken roll sökande har i företaget och om
någon ersättning utgår. Suppleant är inte att likställa med egen företagare.
32
5.9 INSKRIVNA FÖR KRIMINALVÅRD ELLER RÄTTSPSYKIATRISK VÅRD
För personer inskrivna inom kriminalvården ska kriminalvårdsmyndigheten svara för alla kostnader under
verkställighetstiden med undantag för den enskildes kostnader för hyra och uppehälle under
frigivningspermission. För hyra och andra kostnader förknippade med eventuell bostad gäller i vissa fall
särskilda regler som beskrivs nedan. Sökandens möjlighet till inkomst från arbete inom
Kriminalvårdsanstalten ska alltid utredas innan ekonomiskt bistånd beviljas.
Personer som är häktade, inklusive de som genomgår rättspsykiatrisk undersökning, får häktesbidrag från
kriminalvården och ska inte beviljas fickpengar.
Personer som dömts till fängelsestraff har i princip rätt att omgående påbörja verkställigheten. Vid
ansökan om försörjningsstöd i avvaktan fängelsestraff kan behovet tillgodoses genom att den sökande
inställer sig hos kriminalvården.
Den som genomgår rättspsykiatrisk vård eller är omhändertagen enligt smittskyddslagen har rätt till
ekonomiskt bistånd på samma villkor som personer inskrivna för vård inom socialtjänsten. Dömda till
rättspsykiatrisk vård har kvar rätten till sjukpenning, pension, bostadsbidrag, etc.
I samband med avslutning av kriminalvård ligger ansvaret för bistånd enligt 4 kap 1 § SoL på
folkbokföringskommunen under en övergångsperiod, se 16 kap 2 § SoL.
5.9.1 Hyreskostnad
Personer som är häktade har rätt till bistånd från socialtjänsten till hyra om inte behovet kan tillgodoses
på annat sätt. En sedvanlig ekonomisk prövning ska alltid göras. Personer som är dömda till kriminalvård
kan i vissa fall beviljas bistånd till hyra under verkställighetstiden. Vägledande vid prövning ska vara den
sökandes hyresförhållande, straffets längd, egen förmåga att betala hyran eller del av den samt
rehabiliteringsaspekten. Se även under punkterna 3.6 och 3.6.1.
Vid vårdtid på högst 6 månader kan ekonomiskt bistånd beviljas om det är olämpligt eller omöjligt att hyra
ut lägenheten i andra hand. I fall den sökande hyr andrahandslägenhet eller inneboenderum kan bistånd
beviljas om hyresrätten kvarstår efter frigivning.
Om hyresavtalet sägs upp kan det bli aktuellt med bistånd till kostnad för förvaring av bohaget. Denna
kostnad bör ses i förhållande till kostnad för nyanskaffning av möbler och husgeråd i kombination med
förvaring av en mindre del personligt lösöre.
5.9.2 Intensivövervakning med elektronisk fotboja
Fotboja förekommer dels som påföljd vid korta straff och dels som ett led i frigivningsförberedelserna, s k
IÖV-utsluss (IÖV = intensivövervakning med elektronisk fotboja). Personer som avtjänar straff med fotboja
jämställs med frivårdsklient och har exempelvis rätt att fortsätta uppbära eventuell pension eller
sjukpenning, dock inte ersättning från a-kassa. Om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt kan
personen ha rätt till försörjningsstöd från kommunen till sin försörjning under verkställigheten med
fotboja. Om verkställigheten med fotboja upphävs och övergår till anstaltsvård gäller i stället reglerna för
inskrivna inom kriminalvården.
Eventuella merkostnader på grund av intensivövervakningen såsom avgifter, telefoninstallation eller resor
till och från aktiviteter, ska inte beviljas då dessa bekostas av kriminalvårdsmyndigheten.
Vid IÖV-utsluss är personen fortfarande inskriven i anstalt och har inte rätt till försörjningsstöd. Reglerna
för inskrivna i kriminalvård gäller här.
5.9.3 Kontraktsvård
Kontraktsvård är ett alternativ till fängelse som innebär att den dömde får genomgå missbruksbehandling
där kriminalvården och socialtjänsten upprättar en gemensam behandlingsplan. Kriminalvården har
kostnadsansvaret för behandlingen fram till tänkt dag för villkorlig frigivning vilket inträffar efter 2/3 av
det alternativa fängelsestraffet.
33
Vid behandling på institution står kriminalvården för alla kostnader till vårdgivaren i samband med
placeringen såsom fickpengar, drogkontroller, sjukvårdsresor, resor, klädutrustning, fritids- och
sportutrustning och hygienartiklar. I dessa fall ska försörjningsstöd inte beviljas. Om behandlingen sker i
öppenvård bekostar kriminalvården enbart den behandling och kontroll som följer av behandlingsplanen.
Den enskildes behov av försörjningsstöd ska prövas av socialtjänsten. Kontraktsvård är en påföljd och om
den enskilde avbryter eller missköter den uppgjorda behandlingsplanen gäller i stället reglerna för
inskrivna inom kriminalvården.
5.9.4 Samhällstjänst
Samhällstjänst är en dom till skyddstillsyn med föreskrift att utföra oavlönat arbete hos ideella föreningar,
organisationer eller kyrkor och är ett alternativ till fängelse. Samhällstjänsten ska utföras under den
dömdes fritid, t ex kvällar eller veckoslut, under kontroll av frivårdsmyndigheten. Den dömde kan behålla
sitt ordinarie arbete eller studier eller vara aktivt arbetssökande. Det faktum att en bidragssökande
person är dömd till samhällstjänst ska inte påverka socialtjänstens krav på den sökande att stå till
arbetsmarknadens förfogande på heltid och t ex delta i praktik.
5.10 UTLÄNDSKA MEDBORGARE
Medborgare i ett Nordiskt land har samma rättigheter till bistånd som svenska medborgare enligt sociala
konventioner mellan Sverige och de nordiska länderna.
Övriga utländska medborgare får uppehålla sig i Sverige i tre månader från inresan utan att ha
uppehållstillstånd. Från vissa länder krävs visum redan vid inresa. Det finnas olika grunder för
uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd beviljas av Migrationsverket. Olika skäl för uppehållstillstånd kan
vara anknytning, arbetstagare, gäststudier, asylskäl, kvotflykting m fl. För en EU-medborgare gäller
särskilda regler som innebär att kravet på uppehållstillstånd enligt utlänningslagen inte gäller för dem
under vissa förutsättningar.
5.11 EU-MEDBORGARE
5.11.1 Allmän orientering
För en EU-medborgare gäller särskilda regler som innebär att kravet på uppehållstillstånd enligt
utlänningslagen inte gäller för dem under vissa förutsättningar. Bestämmelser om uppehållsrätt, som
reglerar EU-medborgares rätt att vistas i landet, finns i utlänningslagen och utlänningsförordningen.
Reglerna om uppehållsrätt omfattar även medborgare från EES-länderna Island, Norge och Lichtenstein.
Reglerna om uppehållsrätt omfattar dock inte medborgare från Schweiz, för vilka tidigare regler om
uppehållstillstånd fortfarande gäller. Reglerna om uppehållsrätt är endast tillämpliga på sådana EUmedborgare som reser till eller uppehåller sig i annan medlemsstat än den de själva är medborgare i och
därigenom utnyttjar den fria rörligheten. Med uppehållsrätt avses en rätt för EU-medborgare och deras
familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd under vissa
förutsättningar. De ska dock efter tre månader registrera sin uppehållsrätt hos Migrationsverket.
EU-medborgaren har uppehållsrätt om han eller hon
 Är arbetstagare eller egen företagare i Sverige eller
 Har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning eller
 Är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om
detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en
heltäckande sjukförsäkring för sig och sina familjemedlemmar som gäller i Sverige eller
 Har tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande
sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige eller
 Är familjemedlem till en EU-medborgare med uppehållsrätt i Sverige
Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda. En EU-medborgare som har vistats lagligt i Sverige
34
utan avbrott i minst fem år har permanent uppehållsrätt.
Med familjemedlem avses make/maka eller sambo. Med familjemedlem avses vidare släkting i rakt
nedstigande led till EU-medborgare eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är under
21 år eller är beroende av dem för sin försörjning. Familjemedlem behöver inte vara EU-medborgare för
att ha uppehållsrätt. Om en svensk medborgare gifter sig med en medborgare från annat EU-land eller
annat utomnordiskt land, ska denne ha sökt och beviljats uppehållstillstånd i Sverige innan inresa i landet.
Detta krävs dock inte om medborgaren från annat EU-land själv uppfyller kriterierna för att ha
uppehållsrätt genom exempelvis anställning i Sverige.
5.11.2 Registrering och ansökan om uppehållskort
En EU-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige under längre tid än tre
månader ska enligt utlänningslagen registrera sig hos Migrationsverket. Registreringsskyldigheten gäller
dock inte arbetssökande. En EU-medborgares familjemedlem som inte är EU-medborgare ska ansöka om
uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter ankomsten till Sverige. Ett bevis om
registreringen och ett intyg om inlämnad ansökan om uppehållskort utfärdas omedelbart.
Uppehållskortet, som ska upprättas inom sex månader från ansökan, gäller i fem år från dagen för
utfärdandet.
Viktigt att komma ihåg att uppehållsrätten existerar oavsett om EU-medborgaren har registrerat sig eller
inte. Han eller hon vistas inte olagligt i Sverige vid utebliven registrering. Så länge EU-medborgaren
uppfyller villkoren för uppehållsrätt har han eller hon uppehållsrätt. Av samma skäl kan givetvis ett bevis
som registrering alternativt uppehållskort inte per automatik anses visa att förutsättningarna för
uppehållsrätt fortfarande är uppfyllda. Det visar endast att EU-medborgaren vid tiden för
anmälan/ansökan uppfyllde villkoren. Registreringen/uppehållskortet utgör alltså endast en presumtion
på uppfyllda krav men handläggaren måste alltid själv ta ställning i fråga om uppehållsrätt när den
enskilde EU-medborgaren ansöker om försörjningsstöd.
Utgångspunkten vid socialtjänstens handläggning är att en EU-medborgare ska behandlas på samma sätt
som svenska medborgare. Vilken kategori av personer med uppehållsrätt i Sverige en person hör till kan
dock aktualisera frågor som socialtjänsten därmed har rätt att ta ställning till. I fråga om uppehållsrätt går
det en skiljelinje mellan de EU-medborgare som är ekonomiskt aktiva och de som inte utövar någon
ekonomisk verksamhet i Sverige. Företagare och arbetssökande anses som ekonomiskt aktiva medan t ex
turister, studenter och pensionärer betraktas som ekonomiskt icke aktiva. Vad som gäller
familjemedlemmars rättsliga status avgörs av den person i familjen som på någon grund har
uppehållskort. Personer som tillhör kategorin ekonomiskt aktiva har en starkare rättslig ställning i fråga
om uppehållsrätt och rätt till socialt bistånd än de EU-medborgare som inte är ekonomiskt aktiva.
5.11.3 Arbetstagare och egna företagare
För att räknas som yrkesverksam ska personen utföra arbete åt någon annan, personen ska vara under
dennes arbetsledning och ersättning ska utgå för arbetet. Det kan innebära att även praktikant, lärling, au
pair eller hembiträde anses som arbetstagare. En mycket låg ersättning är inget hinder. Det avgörande är
om arbetet kan anses vara ett på arbetsmarknaden normalt arbete. Olika former av deltidsarbete,
tidsbegränsade anställningar och säsongsarbeten är alltså normalt tillräckliga för att personen som utför
dem ska anses vara arbetstagare.
När anställningen upphör är utgångspunkten att personen förlorar sin ställning som arbetstagare. Enligt 3
a kap § utlänningsförordningen finns dock vissa situationer där personen behåller sin uppehållsrätt som
arbetstagare efter att anställningen har upphört. I dessa fall kvarstår rätten till likabehandling i fråga om
socialt bistånd. Om arbetstagaren drabbats av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller
olycksfall behåller personen sin uppehållsrätt under den tid som hon eller han inte kan arbeta. Vid
ofrivillig arbetslöshet behåller personen status som arbetstagare om anställningen varat mer än ett år och
personen har anmält sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen. Om anställningen redan från början
35
varit tidsbegränsad mindre än ett år och personen i fråga blir ofrivilligt arbetslös och under denna period
anmäler sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen kvarstår ställningen som arbetstagare i sex
månader. Intyg om anställning ska visas. EU-medborgare med status arbetstagare har samma rätt till
försörjningsstöd som svenska medborgare har.
EU-medborgare som är bosatt i Sverige med eget företag ska behandlas på samma sätt som svenska
medborgare med eget företag när det gäller försörjningsstöd.
5.11.4 Arbetssökande och icke yrkesverksamma
En EU-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon är arbetssökande i Sverige med verklig möjlighet
att få anställning. Enligt EG-rättslig praxis har den arbetssökande i regel rätt att vistas sex månader i
medlemsstaten för att söka arbete. Samtidigt har EG-domstolen påpekat att om personen fortfarande
efter sex månader söker arbete och har reell möjlighet att få arbete kan han eller hon inte tvingas att
lämna värdmedlemslandet.
Vidare har vissa studerande och personer, t ex pensionärer, som har tillgångar för sin och sina
familjemedlemmars försörjning och en heltäckande sjukförsäkring, uppehållsrätt. Tanken är att personer
som tillhör kategorin icke yrkesverksamma själva ska disponera över tillräckliga medel så att de inte blir en
belastning för det sociala systemet i värdlandet. En EU-medborgare som lagligen vistas i Sverige vid
biståndsbedömningen, ska i princip behandlas på samma sätt som en svensk medborgare under samma
förutsättningar. En ansökan måste bedömas individuellt utifrån rådande förutsättningar, om bistånd ska
beviljas och i så fall i vilken omfattning.
5.11.5 Tillfälliga vistelser i Sverige - under 3 månader
Tillfälliga vistelser i Sverige till exempel som turist eller affärsresande och som inte har något arbete i
Sverige och inte har för avsikt att arbeta i Sverige, ska vid ekonomiska problem i första hand hänvisas till
det egna landets ambassad eller konsulat. Bistånd kan ges i en nödsituation och kommunen är skyldig att
pröva biståndsbehovet i de fall behovet inte tillgodoses på annat sätt. Kommunens yttersta ansvar kan i
det enskilda fallet innebära att den enskilde beviljas matpengar, logi samt biljett hem.
5.12 NYANLÄNDA INVANDRARE
Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197) infördes i december 2010. I
samband med att den nya lagen infördes tog arbetsförmedlingen över samordningsansvaret för
målgruppen från kommunerna.
5.12.1 Kommunens ansvar
Kommunen har ansvar för praktisk hjälp i samband med bosättning, SFI-undervisning och annan
vuxenundervisning, samhällsorientering, försörjningsstöd vid vissa situationer, skola, förskoleverksamhet,
och andra insatser för barn och ungdomar, insatser på det sociala området, att se till att övrig kommunal
verksamhet och service kommer nyanlända till del, såsom äldreomsorg.
5.12.2 Arbetsförmedlingens ansvar
Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för samordningen av insatser och stöd till nyanlända.
Arbetsförmedlingen ska stödja och driva på i förhållande till andra parter, ansvara för etableringssamtal,
ansvara för bosättning av personer som har rätt till etableringsplan, besluta om etableringsersättning,
vara uppdragsgivare till lotsar, fastställa länstal efter samråd med länsstyrelsen och Migrationsverket.
Utöver detta gäller att arbetsförmedlingens ordinarie tjänsteutbud ska erbjudas nyanlända.
En nyanländ som har en etableringsplan och som deltar i aktiviteter som ingår i planen har rätt till
etableringsersättning från staten. Rätten omfattar personer som har fyllt 20 år men inte 65 år och som
har varit bosatt i Sverige högst ett år efter första folkbokföringsdatum i en kommun.
Etableringsersättningen är lika för alla. Den är individuell och påverkas inte av inkomster hos andra i
36
hushållet. Arbetsförmedlingen beslutar om etableringsersättningen och försäkringskassan betalar ut den.
Ungdomar mellan 18 och 20 år som inte har föräldrar i Sverige kan välja att gå i ungdomsgymnasium och
får då sin försörjning och sitt stöd via kommunens enhet för nyanlända. Kommunen kan återsöka
kostnader för ungdomarna.
Etableringsplanen bör upprättas av arbetsförmedlingen inom 2 månader från det att personen har fått
uppehållstillstånd. I särskilda fall kan det dröja upp till ett år innan planen är upprättad. Under den tid som
individen medverkar till att planen upprättas utgår en reducerad etableringsersättning som motsvarar 75
% av full etableringsersättning förutsatt att personen inte får ersättning från Migrationsverket enligt
annan förordning (LMA). Ersättningen betalas ut fem dagar per vecka i efterskott. Belopp, se bilagor, sid
15.
En nyanländ med aktiviteter i planen motsvarande heltid får heltidsersättning. För den som har aktiviteter
på deltid kan ersättningen reduceras till 25, 50 eller 75 %. En nyanländ som förvärvsarbetar utanför
etableringsplanen har rätt till en inkomst utan att etableringsersättningen reduceras. Vid frånvaro från
aktivitet kan etableringsersättningen sättas ned. Rätten till etableringsersättning upphör när
etableringsplanen slutar att gälla.
5.12.3 Tilläggsförmåner utöver etableringsersättning
Etableringstillägg och bostadsersättning är tillägg som beslutas av försäkringskassan som också utbetalar
tilläggen. Har individen etableringsplan på deltid reduceras även tilläggsförmånerna till mosvarande nivå,
25, 50 eller 75 %. Etableringstillägget ges till nyanlända som har hemmavarande barn under 20 år, och
som inte är självförsörjande. Det utgår vid sidan om barnbidrag och betalas ut månadsvis med olika
summor beroende på om barnet fyllt 11 år och för högst 3 barn per hushåll. Bostadsersättning kan
beviljas till de som inte har barn. Belopp, se bilagor, sid 15.
5.12.4 Vissa kan få särskild dagersättning i ”glappet”
Det kan uppstå ett ”glapp” i ersättningen till individen mellan det att uppehållstillstånd beviljas till
första utbetalning av etableringsersättning och eventuella tilläggsförmåner. Kan individen inte
ordna sin försörjning på annat sätt under detta ”glapp” så kan han/hon ha rätt till försörjningsstöd
från kommunen.
För en mindre andel nyanlända kan dock en särskild dagersättning utgå från Migrationsverket
under ”glappet”. Det gäller nyanlända som fortfarande vistas vid en mottagningsenhet hos
Migrationsverket efter att de har fått uppehållstillstånd. Denna ersättning ligger på samma nivå
som LMA-ersättning till asylsökande.
Vid ett antal situationer kan hushåll i vilka nyanlända som omfattas av etableringslagen ingår, ha rätt till
försörjningsstöd enligt 4 kap 1 § SoL. Exempel, se nedan
 I vissa fall under ”glappet”. Bedömning görs för hushållet som helhet enligt SoL 4 kap 1 § SoL.
Kommunens kostnader för detta ersätts av staten genom särskilda schabloner.
 Den nyanlände har etableringsersättning och tilläggsförmåner men väntar på utbetalning av
ersättningar och bidrag från socialförsäkringen (barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd etc).
Framställan till försäkringskassan ska skrivas, då ersättningen är förskott på förmån.
 Den nyanlände har alla ersättningar och bidrag som kan utgå men är ändå inte
självförsörjande. Ingen särskild ersättning utgår från staten. Kostnaderna ska täckas av
ordinarie schablonersättning.
 Den nyanlände har prestationsförmåga under 25 % av heltid på grund av sjukdom eller
annan fysisk/psykisk funktionsnedsättning och därmed inte rätt till etableringsplan och
etableringsersättning. Kommunen kan återsöka kostnader för försörjningsstöd.
 Den nyanlände kan inte delta i etableringsinsatser på heltid på grund av sjukdom eller
annan funktionsnedsättning och har därmed en reducerad etableringsersättning, 25, 50
37


eller 75 % av heltid. Kommunen kan återsöka kostnaden så länge individen har en
etableringsplan.
Den nyanlände kan inte delta i etableringsinsatser på grund av sjukdom, vård av barn och
har otillräcklig föräldrapenning eller saknar sjukpenning. Kommunen får ingen särskild
ersättning för dessa kostnader. De ska täckas av ordinarie schablonersättning.
Ungdom 18-21 år som saknar föräldrar i landet, går i gymnasieskola och inte är föremål för
vård enligt SoL eller LVU av andra skäl än vård i eget hem. Kommunen kan återsöka
kostnader för försörjningsstöd.
5.12.5 Ersättning efter att etableringen upphört
Om individen inte är självförsörjande när etableringsplan och etableringsersättning upphör, och inte
kan få sin försörjning tryggad på annat sätt, ska individen hänvisas till Arbete och
försörjningsenhetens nybesöksteam för att ansöka om försörjningsstöd på samma sätt som andra
som saknar egen försörjning.
5.12.6 Asylsökande
Asylsökande ska alltid hänvisas till Migrationsverket som beviljar bistånd i form av dagersättning
enligt lag om mottagande av asylsökande m fl (LMA).
5.13 ÖVRIGA UTLÄNDSKA MEDBORGARE MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND
Utländska medborgare med uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige och som vistas här har samma rätt till
bistånd som svenska medborgare. Utländska medborgare ska alltid visa gällande beslut om uppehålls- och
arbetstillstånd. Uppehållstillståndet kan vara permanent (PUT) eller tillfälligt (TUT). För rätt till bistånd ska
personen vara folkbokförd eller ha vistelseadress i kommunen samt ha ett svenskat personnummer.
Utländska studenter ska inte beviljas försörjningsstöd annat än i undantagsfall, i en akut nödsituation.
Uppehållstillståndet har beviljats under förutsättningen att försörjningen är tryggad under vistelsen i
landet.
5.14 ÖVRIGA UTLÄNDSKA MEDBORGARE UTAN UPPEHÅLLSTILLSTÅND
Utländska medborgare som tillfälligt vistas i Sverige, t ex turister, affärsresande och
säsongsarbetare ska vid ekonomiska problem i första hand hänvisas till det egna landets ambassad
eller konsulat. I princip föreligger rätt till bistånd i en nödsituation och kommunen är skyldig att
pröva biståndsbehovet i de fall behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Det yttersta ansvaret
skulle i det enskilda fallet kunna ge den enskilde matpengar samt en biljett hem. Efter tre
månaders vistelse i Sverige kan krav ställas på uppvisande av uppehållstillstånd, alternativt
registrerad uppehållsrätt för EU-medborgare. Sökande som inte har sökt tillstånd ska hänvisas till
Migrationsverket.
REFERENSLITTERATUR
Lagar och föreskrifter som främst reglerar verksamheten

Socialtjänstlagen SoL (SFS 2001:453)

Socialtjänstförordning SofL (2001:937)

Lag om offentlighet och sekretess, OSL (2009:400) med ändring SFS 2011:334

Socialförsäkringsbalk (SFS 2010:111)



Förvaltningslagen FL (1986:223)
Kommunallagen KL (1991:900)
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1), grundförfattning

Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:26), ändringsförfattning
38

Socialstyrelsens handbok, ”Ekonomiskt bistånd”, 2013

Socialstyrelsens ”Instruktion för registrering av försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt
bistånd”, 2011
Socialstyrelsens vägledning, ”Rätten till bistånd för medborgare inom EU/EES-området”, 2014
Socialstyrelsens allmänna råd, ”Våld i nära relationer”,(SOSFS 2014:4)


Övrig vägledning och referenslitteratur
 Äktenskapsbalken (ÄktB)
 Sambolagen (SFS 2003:376)
 Föräldrabalken (FB)
 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
 Tandvårdslagen (TvL)
 Begravningslag (1990:1144)
 Lag om bidragsbrott (2007:612)
 Lag om etableringsersättning
 Jordabalken (SFS 1970:994) kap 12
 Riksförsäkringsverkets föreskrift RFFS 1998:9 - Beräkning av boendekostnader
 Riksförsäkringsverkets föreskrift RFFS 2001:8 – Bostadsbidrag till ungdomar och barnfamiljer
 Utlänningslag UtlL (SFS 2005:716)
 Utlänningsförordning UtlF (SFS 2006:97)
39