Kallelse till regionstyrelsens möte 13 maj, pdf

Transcription

Kallelse
Utskriftsdatum: 2015-05-07
REGIONSTYRELSEN
Tid
onsdag 13 maj 2015 09:00
Plats
Lokal Oden, Sigridsområdet, Emil Lindells väg 15, Växjö
Kallade
Ordinarie ledamöter
Anna Fransson (S), ordförande
Robert Olesen (S), vice ordförande
Suzanne Frank (M), 2:e vice ordförande
Helen Bengtsson (S)
Magnus Carlberg (S)
Martina Gustafsson (S)
Henrietta Serrate (S)
Lennart Värmby (V)
Michael Öberg (MP)
Roland Gustbée (M)
Göran Giselsson (M)
Sven Sunesson (C)
Britt-Louise Berndtsson (C)
John Hed (SD)
Eva Johnsson (KD)
Ersättare
Charlotta Svanberg (S)
RosMarie Jönsson Neckö (S)
Peter Freij (S)
Ragnar Lindberg (S)
Joakim Pohlman (S)
Olof Björkmarker (S)
Daniel Liffner (V)
Cheryl Jones Fur (MP)
Mikael Johansson (M)
Pernilla Tornéus (M)
Viktor Emilsson (M)
Elizabet Peltola (C)
Ingrid Hugosson (C)
Maria Sitomaniemi (SD)
Yngve Filipsson (FP)
1
Kallelse
Övriga kallade
Johan Jarl, Sekreterare
Katarina Jonasson
Per-Henrik Nilsson
Martin Myrskog
Jens Karlsson
Maria Granath
Anna Widströmer
Marianne Johansson Hellström
Ulrika J Gustafsson
Lillemor Ahlgren
Styrbjörn Östberg
2
Kallelse
1.
Val av justerare samt tid för justering
Förslag till beslut
Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta
att utse regionstyrelsens 2:e vice ordförande Suzanne Frank att jämte ordförande
justera mötets protokoll samt
att justering sker 18 maj 2015.
2.
Godkännande av föredragningslista
att godkänna föredragningslista enligt förslag daterat den 7 maj 2015.
3.
Regiondirektörens rapport
att notera informationen till protokollet.
Sammanfattning
Regiondirektören Martin Myrskog rapporterar om aktuella frågor.
Övrigt
Föredragande
Martin Myrskog, regiondirektör
3
Kallelse
4.
Månadsrapport mars 2015 Region Kronoberg
15RK114
att godkänna Månadsrapport mars 2015 för Region Kronoberg.
Sammanfattning
Årets första månader har präglats av ett stort tryck i hälso- och sjukvårdens
verksamheter till följd av en ovanligt kraftig säsongsinfluensa. Beläggningen i
slutenvård har varit ansträngd samtidigt som medarbetarna har varit sjuka vilket
resulterat i mer övertid.
Det är fortsatt svårt att rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor och läkare
vilket leder till dyra lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och
övertid. Fortsatt fokus på att bemanna sommaren, där flera centrum har stora
svårigheter. Under perioden har ytterligare satsningar gjorts för att öka
attraktiviteten för befintlig personal att arbeta under semesterperioden.
Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter och förbättras något under mars,
trots rekryteringsproblem och hyrläkarberoende.
Aktiviteterna i den regionala utvecklingsnämndens fastställda uppföljningsplan
för 2015 genomförs som planerat, och målen bedöms kunna uppnås under året.
Under perioden har fokus lagts på bearbetning av RUS, RIS och övriga
strategier, för vilka remissperioden har avslutats.
Resultatet per mars är för regionen plus 48 miljoner kronor och kan i huvudsak
hänföras till en bättre finansiering och högre intäkter än budgeterat. Den kraftiga
ökningen av intäkterna förklaras av de 30 mnkr som bokats upp från AFA för
2004 års försäkringspremier.
En tidig prognos för helåret är plus 81 miljoner kronor och är i linje med årets
budget. I prognosen ingår återbetalning av AFA medel med 30 mnkr och
fastighetsförsäljning av regionens kansli. Hälso- och sjukvårdens prognos för
helåret är oförändrad på -90 mnkr, vilket är 20 mnkr sämre än träffad
överenskommelse (justerad för bedömt underskott inom vårdval hud).
Övriga nämnders prognoser är i linje med respektive budget. En mer
genomarbetad prognos för helåret 2015 kommer att lämnas i samband med
delårsbokslutet per april.
Övrigt
4
Kallelse
Föredragande
Jens Karlsson, ekonomidirektör
Beslutsunderlag


Månadsrapport_Mars 2015_Region Kronoberg-150505
5
Kallelse
5.
Förfrågan om fortsatt engagemang i
GreenCharge Sydost 15RK154
att godkänna svaret och att svaret är styrelsens eget svar till Miljöfordon Syd.
Sammanfattning
GreenCharge Sydost är ett samverkans- och utvecklingsprojekt vars syfte är att
öka andelen elfordon och utveckla en länsövergripande laddinfrastruktur.
Huvudman för projektet är Blekinge Tekniska Högskola (BTH) och deltagare är
bland annat kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser, regionförbund och ett
stort antal företag i Småland och Blekinge.
Landstinget Kronoberg har under 2012-2014 medverkat i GreenCharge Sydost
och medfinansierat projektet med 25 000 kr per år. Regionförbundet södra
Småland har för samma tidsperiod beviljat GreenCharge Sydost 650 000 kr i
regionala projektmedel.
Vid sammanfattning av projektet, ser man goda resultat. Utöver att projektet
medfört en kunskapsspridning och utbyte av erfarenheter mellan deltagarna har
det under projekttiden köpts in 341 elfordon och beslut har tagits om installation
av 179 nya laddplatser. Projektet har därmed bidragit till att skapa förutsättningar
för att leda utvecklingen mot en hållbar transportsektor.
BTH, GreenCharge styrgrupp och Miljöfordon Syd har för avsikt att driva
projektet vidare och initierar därmed fas 2, med start från halvårsskiftet 2015 och
avslut 2017. Region Kronoberg har fått en förfrågan om det finns intresse för ett
fortsatt engagemang i projektet. I intresseförfrågan finns inga uppgifter om
kostnader eller övriga åtaganden för ett fortsatt deltagande.
Region Kronoberg är positiva till GreenCharge projektets utförda arbete och
uppnådda resultat och ser ett fortsatt arbete som en viktig del i omställningen till
fossilbränslefri fordonsflotta. För att regionen ska kunna ta slutligt
ställningstagande om ett eventuellt deltagande behövs mer information med
precisering av kostnader och övriga åtaganden för regionen.
6
Kallelse
Beslutsunderlag




Svar på förfrågan om fortsatt engagemang i GreenCharge Sydost
GreenCharge bjuder in till fortsatt engagemang - införandet av elbilar- och laddinfrastruktur är
avgörande för ett framtida hållbart samhälle.
Greencharge - återkoppling
Svar på skrivelse.
7
Kallelse
6.
Samarbetsavtal för Småland-Blekinges
Brysselkontor 15RK698
att godkänna samarbetsavtal för Småland-Blekinges Brysselkontor daterat 201412-11.
Sammanfattning
Regionförbundet södra Småland har tidigare varit en av huvudmännen för
Småland-Blekinges Brysselkontor. I grunden finns ett samarbetsavtal som togs
fram vid bildandet av kontoret 2010. Eftersom fler huvudmän nu tillkommit,
och flera av regionförbunden ombildats till regioner, krävs ett nytt
samarbetsavtal. Kontorets styrgrupp godkände föreliggande förslag i december
2014, och det har överlämnats till huvudmännen för formellt beslut.
Avtalet är i stora delar identiskt med tidigare avtal och ett godkännande bedöms
inte leda till några konsekvenser för Region Kronoberg utöver redan pågående
samarbete. I avtalet aviseras att en ny finansieringsmodell ska tas fram, vilken
kommer att bli föremål för beslut i styrgruppen under 2015.
Regionstyrelsens arbetsutskotts beredning
Vid arbetsutskottets beredning av ärendet föreslås att ett seminarium om Region
Kronobergs internationella arbete ska genomföras i samband med
regionstyrelsens sammanträde i september 2015. Syftet ska vara att förtydliga
Region Kronobergs uppdrag och mål i det internationella arbetet.
Övrigt
Föredragande
Sara Nilsson, tf. regional utvecklingsdirektör
Beslutsunderlag


Samarbetsavtal Brysselkontoret Småland Blekinge
Samarbetsavtal för Brysselkontoret, förslag 2014-12-11
8
Kallelse
7.
Reviderat aktieägaravtal Inera AB 15RK837
att godkänna aktieägaravtal Inera AB.
Sammanfattning
Samtliga Sveriges regioner och landsting ingick 2013 avtal om samverkan
avseende ledning, samordning och administration av gemensamma IT-tjänster
genom Center för eHälsa i samverkan, CeHis EB. CeHis verksamhet överläts
2014-01-01 till Inera AB som ägs av samtliga regioner och landsting gemensamt.
Aktieägaravtalet i Inera AB reglerar samverkan inom bolaget och bygger på det
avtal om samverkan som tidigare fanns inom CeHis.
Aktieägaravtalet har beretts av landstingsdirektörsmötet i mars 2015, och av
landstingsledningsseminariet i april 2015 som rekommenderade samtliga
ingående huvudmän att underteckna aktieägaravtalet. Vid ordinarie
bolagsstämma i Inera AB 2015-04-15 undertecknade Landstinget Kalmar,
Landstinget Dalarna, Västerbottens läns landsting, Landstinget Sörmland,
Region Östergötland, Region Örebro och Landstinget Västmanland avtalet. I
övriga regioner/landsting pågår beslutsprocessen.
Beslutsunderlag


Reviderat aktieägaravtal Inera AB
Inera AB aktieägaravtal
9
Kallelse
8.
Ansökan om stöd/strukturstöd för utveckling
av resurscentrum för media i Kronoberg
15RK855
Regionstyrelsens arbetsutskott rekommenderar regionstyrelsen besluta
att ställa sig positiv till deltagande under förutsättning att en majoritet av länets
kommuner också förklarar sig villiga att vara delaktiga.
Sammanfattning
Öppna Kanalen Växjö ansöker om 7 000 000 kr för ett treårigt
utvecklingsarbete, varav 3 710 000 kr från offentliga sektorn i regionen. Projektet
går ut på att ta fram en lokal/regional plattform för demokratiutveckling i form
av ett Community Media Kronoberg som ska utvecklas till en demokratirörelse
med folkbildning i fokus. Kostnaden är tänkt att fördelas på alla länets
kommuner, Region Kronoberg, mfl, baserat på invånarantal och ev. omfattning/
deltagande. För Region Kronoberg innebär detta en kostnad om 400 000 kr per
år under tre år, totalt 1 200 000 kr.
Regionstyrelsens arbetsutskotts beredning
Suzanne Frank (M) och Roland Gustbée (M) meddelar att de inte deltar i
arbetsutskottets förslag till beslut, utan gör ställningstagande i ärendet till
regionstyrelsens behandling.
Övrigt
Beslutsunderlag


Projekt
ansökan om stöd till regional resurscentra för media i kronoberg till region kronoberg
10
Kallelse
9.
Gallringsbeslut av externa webben,
www.ltkronoberg.se, intern.ltkronoberg.se
och rgk.ltkronoberg.se 15RK828
att www5.ltkronoberg.se får gallras i enlighet med Gallringsguide,
att intern.ltkronoberg.se får gallras i enlighet med Gallringsguide samt
att rgk.ltkronoberg.se får gallras i enlighet med Gallringsguide.
Sammanfattning
Landstinget Kronoberg har under flera år haft en kombinerad extern och intern
webb på flera servrar. Sedan Landstinget övergick till att bli Region Kronoberg
har en ny webbplats lanserats.
Av denna anledning ska relevant information i enlighet med Gallringsguide
arkiveras. Strukturen av webben bevarats digitalt och kommer att kunna nås via
Region Kronbergs arkiv. Ett bevarande av webben i sin helhet innebär stora
informationsmängder och höga kostnader.
Varje verksamhetschef åläggs ansvaret att skriva ut och arkivera styrande
dokument såsom riktlinjer, och andra handlingar som kan vara avgörande
rättsligt och som ska bevaras för framtiden. På så sätt säkerställs att dessa
handlingar bevaras.
Beslutsunderlag


Gallring av Landstingswebben
Gallringsguide
11
Kallelse
10.
Regionala priser och ersättningar för Södra
sjukvårdsregionen 2015 15RK8
att godkänna överenskommelsen om regionala priser och avgifter i Södra
sjukvårdsregionen 2015.
Sammanfattning
Huvudmännen i södra sjukvårdsregionens avtalsgrupp har kommit fram till en
överenskommelse om regionala priser och ersättningar 2015. Avtalsarbetet har
byggt på att det ska vara:
- Enkelt
- Transparent
- Jämförbart över tid
Huvudprincipen är att priserna ska bygga på självkostnader med uppräkning
enligt LPIK-index (prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting).
Priserna är sammanställda i ”Regionala priser och ersättningar för Södra
sjukvårdsregionen 2015” som finns tillgänglig i dels en tryckt version och dels på
www.srvn.se.
Överenskommelsen innebär för Region Kronoberg en ökad kostnad med
7339tkr 2015 men räknat över tid 2013-2015 har kostnadsutvecklingen varit
negativ d.v.s. en kostnadsminskning på 8510 tkr.
Övrigt
Föredragande
Jens Karlsson, ekonomidirektör
Beslutsunderlag


Regionala priser och ersättningar för Södra sjukvårdsregionen 2015
Regionala priser och ersättningar för Södra sjukvårdsregionen 2015 § 8.
12
Kallelse
13
Kallelse
11.
Ansökan om godkännande för Vårdval
Kronoberg, Specialiserad hudsjukvård i
öppen vård (Vårdval hud) 15RK334
att godkänna Dr Bihis Hudmottagning AB som leverantör i Vårdval hud samt
att planerat datum för driftstart för Dr Bihis Hudmottagning AB i Ljungby är
2015-09-01.
Sammanfattning
Ansökan om godkännande för att bedriva Vårdval hud har inkommit från
följande leverantör: Dr Bihis Hudmottagning AB.
Dåvarande landstingsfullmäktige tog i november 2013 beslut om Vårdval
Kronoberg, specialiserad hudsjukvård i öppen vård, en medborgarstyrd
vårdvalsmodell enligt LOV (lag om valfrihetssystem). Varje år fastställer
regionfullmäktige en ekonomisk ram för Vårdval hud.
Efter det att en leverantör godkänts ska verifiering ske innan verksamheten får
starta upp. Verifiering innebär att Region Kronoberg kontrollerar att de
avtalsmässiga förutsättningarna är uppfyllda såsom lokaler, utrustning och
eventuella underleverantörsavtal. Leverantören anger i sin ansökan tidpunkten
för planerad driftstart, vilket ska vara senast sex månader efter det att avtal
tecknats.
Avtalstiden för Vårdval hud är fyra år med option på att förlänga avtalet två år i
taget så länge vårdenheten uppfyller Region Kronobergs uppställda krav.
Beslutsunderlag

Ansökan om vårdval Hud
14
Kallelse
12.
Uppsökande verksamhet – förlängning av
internt avtal med Folktandvården 15RK737
att förlänga det interna avtalet med Tandvårdscentrum om uppsökande
verksamhet i ytterligare tre år från och med 2016-01-01.
Sammanfattning
Region Kronoberg ansvarar enligt landstingens särskilda tandvårdsstöd för
uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till boende vid sjukhem,
gruppbostäder, eget boende m.fl. Den uppsökande verksamheten upphandlades
1999 till 2004. Efter upphandlingen 2004 tecknades ett internt avtal med
Folktandvården. För perioden 2010-01-01- 2012-12-31 och 2013-01-01 – 201512-31 tecknades ett avtal med folktandvården utan upphandling.
Tandhälsovårdsarbetet bland de äldre och funktionsnedsatta kräver särskild
uppmärksamhet. Tandvårdscentrum har byggt upp en särskild avdelning för
äldre tandvård med en ansvarig tandläkare, en samordningstandhygienist och
fem tandhygienister.
Arbetet är framförallt inriktat på att skapa nära samarbete med länets
kommuner. Alla uppföljningar tyder på att det är den dagliga munvården och en
kunnig vårdpersonal som är den avgörande faktorn för att våra äldre, sjuka och
funktionsnedsatta ska få en god munhälsa. Det är därför viktigt att det finns en
kontinuitet och ett väl fungerande samarbete mellan kommunens vårdpersonal
och tandvårdens personal. Dessa kontakter tar lång tid att arbeta upp.
För att skapa kontinuitet i detta arbete och för att inte bryta det samarbete som
har byggts upp med kommunen personal vore det önskvärt om det interna
avtalet med Tanvårdscentrum kunde förlängas i ytterligare tre år.
Övrigt
Föredragande
Gunnel Håkansson, tandvårdsstrateg
Beslutsunderlag

Missiv uppsökande verksamhet - förlängning av internt avtal med folktandvården
15
Kallelse

Uppsökande verksamheten -förlängning av internt avtal med folkatndvården
16
Kallelse
13.
Rapport medicinsk fördjupad granskning
vårdcentralen HälsoRingen Älmhult 15RK730
att godkänna rapport medicinsk fördjupad granskning Vc HälsoRingen Älmhult.
Sammanfattning
Den första mars 2009 införde Landstinget Kronoberg Vårdval Kronoberg, en
medborgarstyrd vårdvalsmodell enligt Lag (2008:962) om Valfrihetssystem.
Landstingsstyrelsen beslutade i nov 2011 om förstärkt uppföljning av Vårdval
Kronoberg. För att säkerställa bästa möjliga vård krävs ett systematiskt
uppföljningsarbete för att öka patientsäkerheten och minska kvalitetsbrister.
För att säkerställa att vårdaktörerna i vårdvalet lever upp till det som regleras i
uppdraget görs fördjupad medicinsk granskning enligt fastställd
uppföljningsplan.
Granskning av Vc HälsoRingen Älmhult påbörjades i oktober 2014 och
resultatet återfördes i december.
Kvaliteten på journalanteckningar och diagnoskodning uppfyllde inte vårdvalets
krav, men vid en kompletterande granskning 2015-01-27 hade dessa brister
korrigerats.
Samtliga obligatoriska medicinska rutiner saknades vid första genomgången.
Tidsfristen för att inkomma med kompletterande uppgifter var satt till 2015-0331. Efter detta datum saknades fortfarande ändamålsenliga rutiner för
”Bevakning av inkommande och utgående remisser”, samt ” Kontroll och
förvaring av läkemedel, inkl. narkotikakontroll”.
Vc HälsoRingen Älmhult uppfyller inte i alla delar vårdvalets krav avseende
medicinska rutiner.
Övrigt
Föredragande
Roland Olofsson Dolk, medicinsk rådgivare, kundvalsenheten
17
Kallelse
Beslutsunderlag


Missiv medicinsk fördjupad granskning vårdcentralen HälsoRingen Älmhult
Rapport medicinsk fördjupad granskning vårdcentralen HälsoRingen Älmhult
18
Kallelse
14.
Rapport medicinsk fördjupad granskning
vårdcentralen Achima Care Älmhult 15RK731
att godkänna rapport medicinsk fördjupad granskning Vc Achima Care Älmhult.
Sammanfattning
uppdraget görs fördjupad medicinsk granskning enligt fastställd
uppföljningsplan.
Granskning av Vc Achima Care Älmhult påbörjades i oktober 2014 och
resultatet återfördes i december. Journalanteckningarna håller generellt sett hög
kvalitet, diagnoskodningen är i huvudsak adekvat och avvikelser hanteras
korrekt.
De brister som noterades avseende medicinska rutiner har åtgärdats inom
stipulerad tid.
Övrigt
Föredragande
Roland Olofsson Dolk, medicinsk rådgivare, kundvalsenheten
Beslutsunderlag


Missiv medicinsk fördjupad granskning Achima Älmhult VC
Rapport medicinsk fördjupad granskning vårdcentralen Achima Care Älmhult
19
Kallelse
15.
Svar på revisionsrapport – Granskning av
Vårdval Kronoberg- primärvård 15RK267
att ställa sig bakom svar till revisorerna samt
att informera regionfullmäktige om rapport och svar.
Sammanfattning
EY har på uppdrag av landstingets revisorer genomfört en granskning med syfte
att bedöma om landstingsstyrelsen/regionstyrelsen har säkerställt att en tillräcklig
uppföljning görs av vårdgivarnas verksamhet i vårdvalet.
Den övergripande slutsatsen är att landstingsstyrelsen inte i tillräcklig
utsträckning säkerställt att en tillfredsställande uppföljning görs av vårdgivarnas
verksamhet inom Vårdval Kronoberg primärvård.
Slutsatsen baseras i första hand på följande iakttagelser.
- Det saknas en regelbunden uppföljning av efterlevnaden av godkännandekrav.
- Kraven som ställs i uppdragsspecifikationen avseende grunduppdragen
omfattas inte av någon regelbunden uppföljning.
- Samtliga krav som ställs under rubriken ”Regelverk, kompetens, lokaler” i
uppdragsspecifikationen följs inte regelbundet upp.
- Det görs för närvarande ingen särskild uppföljning av om vårdcentralerna har
tillämpade ledningssystem som motsvarar SOSFS 2011:9. Det är av särskild
betydelse att följa upp vårdcentralernas egenkontroll. Den uppföljning som
förekommer och som delvis berör enheternas ledningssystem sker genom en
fördjupad granskning av rutiner.
- Nuvarande uppföljning omfattar inte vårdcentralernas tillämpning av kravet på
att använda landstingets avvikelsehanteringssystem.
- Riskanalyser av vårdvalet görs inte med syfte att säkerställa en tillräcklig intern
kontroll av vårdvalet.
- För vårdvalet upprättas inte en internkontrollplan
Svar på revisionens synpunkter
20
Kallelse
- Definiera enheten för Kundval och privata vårdgivares uppdrag.
Uppdraget för enheten Kundval och privata vårdgivares ska ses över. Uppdraget
är inte tydligt nedskrivit, men i samband med den nya politiska organisationen
har enheten placerats under regionstyrelsen. Under våren ska det fastställas och
ligga till grund för den verksamhetsplan som skall vara klar för enheten i höst.
- Klargör riktlinjer för landstingets olika roller som beställare, ägare av
egen regi och utförare.
I samband med den nya organisationen placerades enheten under
Regionstyrelsen. Det är styrelsen som rekommenderar fullmäktige att fastställa
uppdragsspecifikation och ekonomisk ram för t.ex. vårdval primärvård.
Hälso- och sjukvårdsnämnden blir därmed en av utförarna.
- Tydliggör hur landstinget ska säkerställa likvärdiga villkor
(konkurrensneutralitet) för utförare inom vårdvalet.
Kraven på leverantörerna är desamma utifrån uppdragsspecifikationen.
Uppdraget att säkerställa likvärdiga ekonomiska villkor är givet av
ekonomidirektören
- Säkerställ att riskanalyser genomförs av vårdvalet dels som underlag för
planering av uppföljning, dels inom ramen för intern kontroll av vårdvalet.
En särskild internkontrollplan bör upprättas för vårdvalet.
Riskanalyser har gjorts i förekommande fall. Upprättande av internkontrollplan
pågår.
- Överväg att öka omfattningen av fördjupade medicinska granskningar.
Vår bedömning är att en utökning av antalet fördjupade medicinska
granskningar inte behövs.
- Säkerställ att samtliga krav och villkor som ställs på utförare i Vårdval
Kronoberg också följs upp.
Vårdvalet kommer från innevarande år ta fram material där vårdgivarna ska
uppge efterlevnad av kraven.
- Gör uppföljningen av nyckeltalen tillgänglig för medborgarna.
Arbete med detta kommer att ske inom ramen för uppdrag från SKL.
- Utveckla vårdvalets årsrapport bland annat med en tydligare och mer
heltäckande kvalitetsredovisning av vårdvalet.
Vårdvalet kommer från innevarande år att på ett tydligare sätt sammanställa de
omfattande uppföljningar som redan görs.
- Komplettera uppdragsspecifikationen med en uppföljningsbilaga som
beskriver de uppföljningar som görs av vårdvalet.
Detta kommer att tas fram.
21
Kallelse
- Utveckla avvikelsehanteringen vid konstaterad brist hos utförare.
En rutin ska tas fram som säkrar avvikelsehanteringen vid brist hos utförare.
- Förtydliga sanktionerna.
Vår uppfattning är att sanktionerna är ändamålsenliga
Revisorerna önskar få del av landstings-/regionstyrelsens kommentarer till
ovanstående samt vilka åtgärder som landstingsstyrelsen har för avsikt att vidta.
Övrigt
Föredragande
Anna Nordlöf och Gunnar Uhlin, EY (revisionsrapport)
Martin Myrskog, regiondirektör (besvarande)
Beslutsunderlag


Svar på revisionsrapport granskning av vårdval Kronoberg - primärvård
Granskning av Vårdval Kronoberg - Primärvård
22
Kallelse
16.
Revisionsberättelse för år 2014 – Växjö
Samordningsförbund 13LTK119
Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår att regionstyrelsen rekommenderar
regionfullmäktige besluta
att bevilja förbundsstyrelsen för Växjö Samordningsförbund ansvarsfrihet för
verksamhetsåret 2014
Sammanfattning
Växjö Samordningsförbund har kommit in med revisionsberättelse för år 2014
för vidare hantering i regionfullmäktige i Region Kronoberg.
Revisionsberättelsen har även lämnats till övriga förbundsmedlemmar:
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Växjö kommun.
Enligt § 26 i ”Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ”ska
förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om styrelsen skall beviljas
ansvarsfrihet och om skadeståndstalan skall väckas”.
Enligt revisionsberättelsen är de utsedda revisorernas bedömning att styrelsen i
Samordningsförbundet bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från
ekonomisynpunkt tillfredställande sätt. De tillstyrker att styrelsens ledamöter
beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
Beslutsunderlag



Revisionsberättelse för år 2014 - Växjö samordningsförbund
Revisionsberättelse för år 2014.Växjö Samordningsförbund
Årsredovisning 2014.
23
Kallelse
17.
Skriftlig information - Hälso- och
sjukvårdsnämndens månadsrapport februari
2015 15RK584
Sammanfattning
Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade 2015-04-09, § 30, månadsrapport för
nämnden per februari 2015.
Årets första månader har präglats av ett stort tryck i verksamheterna till följd av
en ovanligt kraftig säsongsinfluensa. Beläggningen i slutenvård har varit
ansträngd samtidigt som medarbetarna har varit sjuka vilket resulterat i mer
övertid. Det är fortsatt svårt att rekrytera sjuksköterskor och läkare, vilket leder
till dyra lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och övertid samt i
vissa fall försämrad tillgänglighet. Läget inför sommaren bedöms som mycket
ansträngt.
Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter trots rekryteringsproblem och
hyrläkarberoende. Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barnoch ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning
samt ledtider inom bild och funktionsdiagnostik. Inom folktandvården oönskade
väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård.
Justerat resultat uppgår till -23,2 mkr. Prognos för helåret lämnas med -90 mkr,
exklusive intäkter för kömiljarden 2015.
Hälso- och sjukvårdnämndens behandling
Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso- och
sjukvårdsnämnden beslutar
att godkänna Månadsrapport februari 2015 samt att överlämna den till
regionstyrelsen för information,
att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att vidta åtgärder för att hålla
justerat överenskommet resultat om minus 70 miljoner.
24
Kallelse
Yrkanden
- Britt-Louise Berndtsson(C) yrkade bifall till beredande organs förslag med
följande tilläggsyrkande:
att för att snabbare kunna införa produktions- och kapacitetsplanering på bred
front inom hälso-och sjukvården i Region Kronoberg, stödja de åtgärder som
krävs för att öka takten med att införa detta.
Britt-Louise Berndtssons (C) yrkande tillstyrktes av Eva Johnsson (KD).
- Ordförande Charlotta Svanberg (S) yrkade att Britt-Louise Berndtssons
(C) tilläggsyrkande remitteras för utredning och behandlas vid kommande
sammanträde i hälso-och sjukvårdsnämnden.
Charlotta Svanbergs yrkande tillstyrktes av Michael Sjöö (S) och Roland Gustbée
(M).
- Ove Löfqvist (M) yrkade bifall till beredningens förslag med följande
tilläggsyrkande:
att vidtagna och planerade åtgärder, inklusive konsekvenser, redovisas i samband
med kommande delårsrapport.
Ove Löfqvists yrkande tillstyrktes av ordförande Charlotta Svanberg (S), Eva
Johnsson (KD), Britt-Louise Berndtsson (C) samt Maria Sitomaniemi (SD).
- Ove Löfqvist(M) yrkade därutöver:
att antal besök på jourläkarcentralen och antal utomlänspatienter som besöker
Region Kronoberg redovisas i kommande månadsrapporter.
- Roland Gustbée (M) yrkade bifall till beredningens förslag med följande
tilläggsyrkande:
att en analys av HR- avdelnings statistik "Närvarotid" redovisas i kommande
månadsrapporter.
Yttranden
Därutöver yttrade sig även Maria Sitomaniemi (SD) och Thomas Ragnarsson
(M) i ärendet.
Beslut
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade
regionstyrelsen för information,
25
Kallelse
att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att vidta åtgärder för att hålla
justerat överenskommet resultat om minus 70 miljoner,
att vidtagna och planerade åtgärder, inklusive konsekvenser, redovisas i samband
med kommande delårsrapport,
att antal besök på jourläkarcentralen och antal utomlänspatienter som besöker
Region Kronoberg redovisas i kommande månadsrapporter,
månadsrapporter samt
att Britt-Louise Berndtssons(C) tilläggsyrkande remitteras för utredning till
kommande sammanträde i hälso-och sjukvårdsnämnden.
Beslutsunderlag


§30 Månadsrapport februari 2015
Månadsrapport Hälso- och sjukvård 2015. Beslutsunderlag
26
Kallelse
18.
Skriftlig information - Månadsrapport för
regionala utvecklingsnämnden för februari
2015 15RK586
Sammanfattning
Regionala utvecklingsnämnden behandlade 2015-04-09, § 45, månadsrapport för
nämnden per februari 2015.
Det ekonomiska resultatet för januari-februari 2015 uppgår till +3,0 miljoner
kronor, och kan främst förklaras genom periodiseringar som inte gjorts.
Budgetavvikelsen går framförallt att hänföra till att periodiseringar inte gjorts på
ett korrekt sätt över året på framförallt kostnadssidan.
Helårsbudgeten är gjord på tolv månader och ingen hänsyn har tagits till
säsongsvariationer.
Prognosen för helåret är att resultatet ska följa budgeten.
Beslut
Regionala utvecklingsnämnden beslutade
regionstyrelsen för information.
Beslutsunderlag



månadsrapportfebruari
Prognosmall Regional utv nämnden februari 2015
27
Kallelse
19.
Skriftlig information - Månadsrapport för
trafiknämnden för februari 2015 15RK585
Sammanfattning
Trafiknämnden behandlade 2015-04-16, § 32, månadsrapport för nämnden per
februari 2015.
Det ekonomiska resultatet för januari-februari 2015 uppgår sammanlagt till + 0,3
mkr. Både kostnader och intäkter för perioden ligger lägre än budget vilket
främst beror på periodiseringar som inte hunnit göras.
säsongsvariationer. Mallen för resultatuppföljningen är dessvärre upprättad enligt
sjukvårdens behov.
Beslut
Trafiknämnden beslutade
att godkänna Månadsrapport februari 2015 för trafiknämnden samt att
överlämna den till regionstyrelsen för information.
Beslutsunderlag


Månadsrapport februari 2015 trafiknämnden
28
Kallelse
20.
Redovisning av personalprojekt för
kompetensförsörjning och ledarskap samt
sommarplanering
Sammanfattning
Aktuellt från personalprojekt för kompetensförsörjning och ledarskap samt läge
för personalförsörjningen inför sommaren redovisas.
Övrigt
Föredragande
Marianne Johansson Hellström, personaldirektör
21.
Anmälningsärenden Regionstyrelsen 201505-13. 15RK144
Sammanfattning
Nedanstående ärenden anmäls till regionstyrelsen för kännedom. Handlingar
redovisas i särskild bilaga.
- Avtal kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) (Region Kronoberg,
Linköpings universitet och Region Östergötland)
- Förordnande av ledamot till viltförvaltningsdelegationen (Länsstyrelsen i
Kronobergs län)
- Årsredovisning 2014 (AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg)
- Årsredovisning 2014 (Stiftelsen Musik i Kronoberg)
- SKL:s sammanträdesplan för 2016 (Sveriges Kommuner och Landsting)
29
Kallelse
- Cirkulär 15:15 - Budgetförutsättningar för åren 2015-2018 (Sveriges
Kommuner och Landsting), med bilaga 1-4
- Styrelseprotokoll 2015-04-19 för Samordningsförbundet Värend
22.
Redovisning av delegationsbeslut
Ärendet i korthet
Regionstyrelsen har överlämnat beslutsrätten i vissa ärenden till regionstyrelsens
ordförande eller 1:e vice ordförande samt tjänstemän enligt en fastställd
delegationsordning. Beslut fattade på delegation ska återredovisas till
regionstyrelsen vid närmast följande sammanträde.
att godkänna redovisningen samt
Övrigt
10.40.
Delegationsbeslut

15RK247-2

15RK249-17

15RK249-18

15RK501-5


15RK501-6
15RK501-7

15RK249-19

15RK432-3
Regiondirektörens delegationsbeslut nr 2. Tillsättning av vikarierande
regiondirektör 2015-03-30-2015-04-05.
Upphandlingschefens delegationsbeslut nr 17/2015. Tilldelningsbeslut. Laser för
behandling av ögonbotten till Ögonkliniken Ljungby.
Upphandlingschefens delegationsbeslut nr 18/2015. Tilldelningsbeslut. Hud,
rengöring och desinfektionsprodukter.
Planeringsdirektörens delegationsbeslut nr 5/2015. Yttrande över kommunal
detaljplan. RS 2.9.1.
Delegationsbeslut 6/2015. RS 2.9.1. Yttrande över kommunal detaljplan.
Planeringsdirektörens delegationsbeslut nr 7/2015. RS 2.9.1. Yttande över
kommunala detaljplaner.
Upphandlingschefens delegationsbeslut nr 20/2015. Tilldelningsbeslut. System
för ljud- och bildin- och uppspelning samt debriefing vid träning i simulerad
vårdmiljö
Regionjuristens delegationsbeslut nr 3/2015: Utlämnande av allmän handling.
30
Kallelse
23.



15RK432-4
15RK432-5
15RK432-6

15RK432-7


15RK432-8
15RK501-8

15RK501-9

15RK535-2

15RK269-6

15RK269-7

15RK249-20

15RK501-10
Regionjuristens delegationsbeslut nr 6/2015: Arkiv - gallring av läkarintyg i
personalakter.
Regionjuristens delegationsbeslut nr 7/2015: Utlämnande av allmän handling,
omprövning.
Planeringsdirektörens delegationsbeslut nr 8/2015. RS 2.9.1 Yttranden över
Delegationsbeslut för verksamhetschefen FoU nr 2/2015. Företrädare för
forskningshuvudman
Personaldirektörsbeslut nr 6/2015. Begäran från VF om förhandling angående
återbetalningskrav för medarbetare.
Personaldirektörsbeslut nr 7/2015. Begäran från VF om förhandling enligt §10
om avstängning av medlem.
Upphandlingschefens delegationsbeslut nr 21/2015. Tilldelningsbeslut.
Vårdavtal öron, näs- och halssjukdomar för
Seminarium: Förslag till
Trafikförsörjningsprogrammet 15RK312
Sammanfattning
Seminarium kl. 13.00-15.00. Inbjudna är trafiknämndens och regionala
utvecklingsnämndens presidium.
Program:
- Transportförsörjningsprogrammet - Ann Mårtensson, samordnare
samhällsbyggnad
- Hållplatshandboken - Per Hansson, infrastrukturplanerare
- Behovsanalys - Robin Rikardsson, samordnare analys och uppföljning
- Ekonomiska aspekter - Thomas Nilsson, trafikdirektör
31
Kallelse
32
4
Månadsrapport mars 2015 Region Kronoberg 15RK114
33
Missiv beslutsunderlag
Diarienr: 15RK114
Handläggare: Jens Karlsson,
Datum: 2015-05-04
Regionstyrelsen
Föreslås att regionstyrelsen beslutar
att godkänna Månadsrapport mars 2015 för Region Kronoberg
Sammanfattning
Årets första månader har präglats av ett stort tryck i hälso- och sjukvårdens
verksamheter till följd av en ovanligt kraftig säsongsinfluensa. Beläggningen i
slutenvård har varit ansträngd samtidigt som medarbetarna har varit sjuka vilket
resulterat i mer övertid.
Det är fortsatt svårt att rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor och läkare vilket
leder till dyra lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och övertid.
Fortsatt fokus på att bemanna sommaren, där flera centrum har stora svårigheter.
Under perioden har ytterligare satsningar gjorts för att öka attraktiviteten för
befintlig personal att arbeta under semesterperioden.
Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter och förbättras något under mars,
trots rekryteringsproblem och hyrläkarberoende..
Aktiviteterna i den regionala utvecklingsnämndens fastställda uppföljningsplan för
2015 genomförs som planerat, och målen bedöms kunna uppnås under året.
Under perioden har fokus lagts på bearbetning av RUS, RIS och övriga strategier,
för vilka remissperioden har avslutats.
Resultatet per mars är för regionen plus 48 miljoner kronor och kan i huvudsak
hänföras till en bättre finansiering och högre intäkter än budgeterat. Den kraftiga
ökningen av intäkterna förklaras av de 30 mnkr som bokats upp från AFA för
2004 års försäkringspremier.
En tidig prognos för helåret är plus 81 miljoner kronor och är i linje med årets
budget. I prognosen ingår återbetalning av AFA medel med 30 mnkr och
fastighetsförsäljning av regionens kansli. Hälso- och sjukvårdens prognos för
helåret är oförändrad på -90 mnkr, vilket är 20 mnkr sämre än träffad
Övriga nämnders prognoser är i linje med respektive budget. En mer
genomarbetad prognos för helåret 2015 kommer att lämnas i samband med
Sida 1 av 2
34
Diarienr: 15RK114
Handläggare: Jens Karlsson,
Datum: 2015-05-04
Martin Myrskog
Regiondirektör
Bilaga:
Jens Karlsson
Ekonomidirektör
Sida 2 av 2
35
MÅNADSRAPPORT MARS 2015
FÖR REGION KRONBERG
36
Vårt uppdrag
Vår vision
Ett gott liv i ett livskraftigt län
Region Kronobergs uppdrag är att skapa ett tydligt och starkt regionalt
ledarskap, där hållbar regional utveckling och en god hälso- och
sjukvård, ska möta människors behov. Region Kronoberg har ansvar
för hälso- och sjukvård, folkhälsa, kultur, kollektivtrafik och områden
som handlar om regional utveckling och tillväxt
Vårt mål
En kvalitetsstyrd region
Vår värdegrund
Respekt för människan
Långsiktiga mål 2017







Hälso- och sjukvård med hög kvalitet.
Regional kollektivtrafik med hög kvalitet.
Stort förtroende för hälso- och sjukvård.
Ökad kundnöjdhet för regional kollektivtrafik.
Attraktiv arbetsgivare.
Delaktiga medarbetare.
Ekonomi i balans.
Långsiktiga strategier




Ökad kvalitet och tillgänglighet i mötet med invånaren.
Skapa ett gott arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i
utvecklingen, samt utveckla vår förmåga att attrahera nya
medarbetare.
Utveckla enkla system för ledning och styrning, samt effektivisera
processer och verksamhetsplanering.
Långsiktigt planera och investera för framtiden och effektivt nyttja
våra resurser.
Invånare
Respekt för
människan
Vi ser varje individs behov
och de som möter oss känner
förtroende och trygghet.
Medarbetare
Verksamhetsutveckling
Vi möter varandra med
omtanke och respekt. Vi
uppskattar varandras insats
2
37
Vi lär oss hela tiden och
arbetar tillsammans för att
utveckla bästa möjliga vård.
Ekonomi
Vi tar ansvar för att använda
våra resurser där de kommer
kronobergarna bäst tillgodo.
och har ett öppet klimat.
3
38
Perspektiv
Vårt nuläge
Våra
viktigaste
mål 2015
Aktiviteter
Invånare
 71 % av befolkningen har
stort eller mycket stort
förtroende för hälso- och
sjukvården.
 Nöjd kundindex buss & tåg
66 % (2014).
 Nöjd kundindex
Serviceresor 84 % (2014).
•
•
•
•
Medarbetare
 Hög kunskap och
kompetens hos våra
medarbetare.
 Förhållandevis högt antal
vakanser inom hälso och
sjukvården.
 Behov av att utveckla våra
verksamhetsmål och skapa
delaktighet.
 Plats 6 i Sverige i öppna
jämförelser för hälso- och
sjukvård med hög kvalitet.
 Kollektivtrafikens
marknadsandel 11,3 % (2014)
 Svag styrning och dålig koppling
till verksamhetens mål.
Stort förtroende för hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård med hög kvalitet.
Regional kollektivtrafik med hög kvalitet.
Ökad kundnöjdhet för regional kollektivtrafik.
 Målgruppsanpassade
marknadsinsatser inom
kollektivtrafiken.
 Uppföljning av punktlighet
•
•
•
•
 Utveckla
rekryteringsprocessen
 Omfördela arbetsuppgifter
mellan yrkeskategorier
 Tydliggöra målen i dialog
med medarbetarna
 Koppla lönekriterier till
verksamhetsplanen
 Genomföra kontinuerlig
ledarskapsutveckling
 Skapa bättre förutsättningar
för chefer att utveckla
verksamheten
 Anpassa
ledarskapsutbildningar
Ekonomi
 Stora framtida investeringar
 Obalans i relation till resultatmål
med underskott i vissa
verksamheter.
 Självfinansieringsgraden för all
linjetrafik var 54,6 % 2014.
Kronobergarna väljer vård i Kronobergs län
Attraktiv arbetsgivare.
Delaktiga medarbetare.
Ekonomi i balans
 Utveckla marknadsinsatser för att
öka det kollektiva resandet.
 Utveckla en sammanhållen
ledning & styrning för alla
verksamheter.
 Utveckla uppföljning genom
processrelaterade styrtal.
4
39
 Införa verktyget KPP (kostnad per
patient)
 Utveckla ekonomistyrningsmodell
som är verksamhetsanpassad och
styr mot processernas kvalitet och
effektivitet.
Styrtal
December 2014
Nuläge-Mars
Mål 2015
Långsiktigt mål 2017
Förtroende för vår hälso- och sjukvård
71 %
Primärvård 70 % (feb 2015)
Sjukhus 76 % (feb 2015)
>72 %
>78 %
NKI (buss & tåg)
66 %
Redovisas i årsbokslut
67 %
69 %
NKI (Serviceresor)
84 %
Redovisas i åsbokslut
85 %
85 %
Fritt vårdsökande
6 600 patienter (exkl SUS öv)
6 200
Minska 10 % (jfr 2014)
Minska 10 % (jfr 2014)
Vakanser
114 vakanta tjänster
Redovisas i delårsbokslut
Fåtal tillfälliga vakanser
Sjukfrånvaro
4,4 %
5,6 %
4,2 %
4,1 %
Delaktighet enligt medarbetarenkät
73,2 %
75 %
80 %
Plats 6 i Sverige
Plats ≥ 2
Plats ≥ 2
Kollektivtrafikens marknadsandel
11,3 %
11,4 %
11,7 %
Sammanhållet ledningssystem för samtliga
0
Implementering påbörjas
Fullt implementerat
Resultatmål
3,1 %
3,6 % helårsprognos 1,6 %
1,6 %
1,1 %
Självfinansiering investeringar
132 %
67 %
41 %
Självfinansieringsgraden totalt för all linjetrafik
54,6 %
>50 %
>50 %
Pensionsförvaltningar
12 %
3%
3%
Genomsnittlig likviditet
1 087 Mkr
700 Mkr
700 Mkr
Invånare
Medarbetare
Öppna jämförelser – totalindex medicinska
indikatorer, tillgänglighet, patienterfarenhet
verksamheter
Ekonomi
ska vara minst 50 %
5
40
Sammanfattning av perioden
Hälso- och sjukvård
Årets första månader har präglats av ett stort tryck i verksamheterna till följd av en ovanligt
kraftig säsongsinfluensa. Beläggningen i slutenvård har varit ansträngd samtidigt som
medarbetarna har varit sjuka vilket resulterat i mer övertid.
Det är fortsatt svårt att rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor och läkare vilket leder till dyra
lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och övertid. Fortsatt fokus på att bemanna
sommaren, där flera centrum har stora svårigheter. Under perioden har ytterligare satsningar
gjorts för att öka attraktiviteten för befintlig personal att arbeta under semesterperioden.
Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter och förbättras något under mars, trots
rekryteringsproblem och hyrläkarberoende. Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk
öppenvård, barnoch ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar, nybesök
audionommottagning samt ledtider inom bild och funktionsdiagnostik. Folktandvården har
oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård.
Produktionsstatistiken visar nu en generell ökning inom primärvård och somatisk korttidsvård
med undantag av sjukvårdande behandling/besök annan vårdgivare. Akuta besök och vårdagar
ökar med 8 % jämfört samma period 2014. Såväl vuxen- som rättspsykiatri redovisar färre
vårddagar jämfört med föregående år.
Det redovisade resultatet för hälso- och sjukvården uppgår efter mars till -30 mnkr.. Justerat för
periodiserade resultatmål blir det ackumulerade resultatet -26,7 mnkr. Prognos för helåret lämnas
oförändrad med -90 mnkr, vilket är 20 mnkr sämre än träffad överenskommelse. Det bör noteras
att prognosen alltjämt är exklusive intäkter för kömiljarden 2015. De främsta
osäkerhetsfaktorerna är hur bemanningssituationen utvecklas, öppethållande under kommande
sommar samt läkemedel och dyra vårdtillfällen inom den köpta vården.
Regional utveckling
Aktiviteterna i den regionala utvecklingsnämndens fastställda uppföljningsplan för 2015
genomförs som planerat, och målen bedöms kunna uppnås under året. Under perioden har fokus
lagts på bearbetning av RUS, RIS och övriga strategier, för vilka remissperioden har avslutats.
Verksamhetsutvecklingsperspektivet har stannat upp något p.g.a. förändringar i ledningen. Totalt
visar regional utveckling ett resultat efter tre månader på +1,9 mnkr. Detta beror till största del på
periodiseringar som inte gjorts. Prognosen 2015 är att budgeten kommer att hållas.
Länstrafik och Serviceresor
Aktiviteterna pågår i enlighet med trafiknämndens fastställda uppföljningsplan. Arbetet har under
perioden präglats av regionbildningen med omorganisation, nya system och andra förändringar
för personalen. Det ekonomiska resultatet för januari-mars uppgår till -0,9 mkr. Helårsbudgeten
är fördelad på tolv månader och ingen hänsyn har tagits till säsongsvariationer. Prognosen för
helåret är att resultatet ska följa budgeten.
6
41
Region Kronoberg
Resultatet per mars är för regionen plus 48 miljoner kronor och kan i huvudsak hänföras till en
bättre finansiering och högre intäkter än budgeterat. Den kraftiga ökningen av intäkterna
förklaras av de 30 mnkr som bokats upp från AFA för 2004 års försäkringspremier.
En tidig prognos för helåret är plus 81 miljoner kronor och är i linje med årets budget. I
prognosen ingår återbetalning av AFA medel med 30 mnkr och fastighetsförsäljning av regionens
kansli.
Hälso- och sjukvårdens prognos för helåret är oförändrad på -90 mnkr, vilket är 20 mnkr sämre
än träffad överenskommelse (justerad för bedömt underskott inom vårdval hud).
Övriga nämnders prognoser är i linje med respektive budget. En mer genomarbetad prognos för
helåret 2015 kommer att lämnas i samband med delårsbokslutet per april.
1. Invånare
I enlighet med regionstyrelsens uppföljningsplan ska följande aktiviteter genomföras under 2015:
Målgruppsanpassade marknadsinsatser
Under första kvartalet har det genomförts aktiviteter främst inriktade på regionbusstrafiken i de
östra länsdelarna samt aktiviteter för att stärka resandet från de mindre stationerna på Södra
stambanan. Marknadsinsatserna har i det senare fallet inriktat sig på stationsnära bostadorter.
Uppföljning av punktlighet
Trafiklednings arbete har fortsatt att utvecklas. Data från de nya fordonsdatorerna har börjat
samlas in för uppföljning och statistikrapporter.
2. Medarbetare
Början av året kännetecknades av regionbildningen. Arbetet har påbörjats med en översyn av
samverkansavtalet. Fr. o m juli månad byter Region Kronoberg pensionsleverantör. Under 2015
ska Region Kronoberg göra en lönekartläggning och det arbetet har inletts.
Fokus under inledning av året har varit på kompetensförsörjningsområdet. Hittills har vi deltagit
på flertalet arbetsmarknadsdagar med inriktning mot Hälso- och sjukvård för att marknadsföra
oss som arbetsgivare. Vi har även deltagit på gymnasiemässor och arbetsförmedlingens lokala
rekryteringsmässor. Vi har löpande kontakt med sjuksköterskestuderande. Vidare har vi en riktad
annonseringskampanj till sjuksköterskor och löpande webbannonsering på Sjukvårdsvakanser
samt Hälsojobb. Arbetet pågår med att ta fram en strategi för marknadsföring av oss som
7
42
arbetsgivare som tydligare beskriver vårt arbetsgivarmärke. Detta arbete beräknas vara klart efter
sommaren.
Inom chef/ledarskap erbjuder vi ett antal chefer ett coaching-program. Vi arbetar med att se över
hur cheferna kan avlastas administrativt.
Närvarotid och frånvarotid 1, egen personal
Tabell: arbetade timmar
Region Kronoberg
Jan-mars 2015
Jan-mars 2014
2 043 426
606 934
2 650 360
1 999 950
541 155
2 541 105
A Närvarotid
C Frånvarotid
Totalsumma
Både närvarotid och frånvarotid har ökat i jämförelse med föregående år och period. Ökningen
beror till stor del på att vi blev fler anställda i och med Regionbildningen vid årsskiftet. Antal
anställda har ökat med 223 medarbetare (från 5 546 till 5 769) varav ca 150 medarbetare kommer
från Regionförbundet södra Småland. Sjukfrånvaron har ökat under årets första tre månader.
Detta gäller både för den korta och den längre sjukfrånvaron. Region Kronoberg ligger dock
fortfarande bland de regioner och landsting som har lägst sjukfrånvaro.
Sjukfrånvarodagar (kort/lång) per snittanställd2
Jan-mars 2015
Tot. 1-14 dgr
Region Kronoberg tot.
4,5
Jan-mars 2014
>14 dgr
1,4
Tot. 1-14 dgr
3,1
4,1
>14dgr
1,2
2,9
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid
Jan-mars 2015
Tot.
K.
5,6
Jan-mars 2014
M.
5,9
Tot.
4,9
K.
5,0
M.
5,3
4,0
1
Närvarotimmarna och frånvarotimmarna avser vad som är registrerat utbetalningsdatumet
och är därmed faktiskt utförda närvarotimmar o frånvarotimmar föregående månad.
2
Genomsnittligt antal anställda under vald period = anställningsdagar för samtliga anställda som ingår i
urvalet/antal kalenderdagar under perioden. Ingen hänsyn tas till anställningens sysselsättningsgrad
8
43
3. Verksamhetsutveckling
Utveckla marknadsinsatser för att öka det kollektiva resandet
Under första kvartalet 2015 har länstrafiken fortsatt sina pågående aktiviteter för ökat kollektivt
resande med hjälp av breda marknadsföringsinsatser med syfte att stärka varumärket och öka
kunskapen om Länstrafikens produkter och tjänster, samt medverkat vid ett flertal lokala
evenemang där vi informerat om att resa kollektivt samt sålt Resekort på plats för att på så sätt
arbeta för att sänka tröskeln till resandet.
Utveckla en sammanhållen ledning och styrning för alla verksamheter
Budget med verksamhetsplaner är det styrande dokumenten för Region Kronoberg. Det
balanserande styrmodellen inarbetas nu inom den verksamhet som tillkom i och med
regionbildningen. Därutöver fortlöper arbetet med att utveckla effektiva ledningsgrupper, som ett
led i att utveckla en samman hållen ledning och styrning. Region Kronobergs styrdokument ses
över i samband med implementeringen av ett sammanhållet ledningssystem.
Utveckla uppföljning genom processrelaterade styrtal
Arbetet med balanserad styrning och processrelaterade styrtal har nu gått in i
genomförandefasen. Analysverktyget Qlikview ska underlätta för ledningsgrupper, chefer och
medarbetare att följa upp och förbättra verksamhetens utveckling.
9
44
4. Ekonomi
Resultat januari – mars 48 miljoner kronor
Resultatet per mars är plus 48 miljoner kronor och kan i huvudsak hänföras till en bättre
finansiering och högre intäkter än budgeterat. Den kraftiga ökningen av intäkterna förklaras av de
30 mnkr som bokats upp från AFA för 2004 års försäkringspremier. En omperiodisering av
skatteintäkterna är också genomförd i mars för att bättre följa förväntad nettokostnad under året.
Det medför en sänkning av marsresultatet med 10 mnkr.
JANUARI - MARS
Resultatuppföljning
Utfall
Budget
Avvikelse
(mnkr)
2015
2015
2015
148
154
-6
88
95
-6
HELÅR 2015
Utfall
Prognos -
jan-mar 2014
Årsbudget
Prognos
avvikelse
42
615
615
0
94
379
372
-7
Intäkter
Avgifter
Sålda tjänster
Övriga intäkter
112
70
42
73
279
347
68
Summa intäk ter
348
319
29
209
1 273
1 334
61
889
872
-18
827
3 267
3 328
-61
16
9
79
-70
Kostnader
Bemanningskostnad
Varav inhyrd personal
25
Köpt vård
97
95
-2
89
381
391
-10
Offentligt finansierad privat vård
65
66
2
63
265
265
0
Trafik
175
167
-8
0
669
669
0
Läkemedel
147
149
1
133
595
594
1
Övriga kostnader
226
229
3
265
955
950
5
49
54
5
45
218
218
0
Summa k ostnader
1 649
1 632
-16
1 421
6 350
6 415
-65
Verksamhetens nettokostnad
1 300
1 313
13
1 212
5 077
5 081
-4
Skatteintäkter
Avskrivningar
1 077
1 079
-1
1 016
4 149
4 139
-10
Statsbidrag
275
257
18
249
1 017
1 032
15
Finansnetto
-3
-3
-1
3
-7
-9
-2
1 349
1 333
15
1 268
5 158
5 162
4
48
20
28
56
81
81
0
Totalt finansiering
Resultat
Resultatet för januari – mars indikerar att vi fortsatt har ett budgetöverskridande i hälso- och
sjukvården. På grund av det är många nya verksamheter som har kommit till har det varit svårt att
förutsäga och budgetera kostnaden för den intjänade semestern. Detta har en resultateffekt på
totalt 6 mnkr som till stor del kommer att återställas under året.
10
45
Helårsprognos plus 81 mnkr
En tidig prognos för helåret är plus 81 miljoner kronor och är i linje med årets budget. I
prognosen ingår dock aviserad återbetalning av AFA medel med 30 mnkr och
fastighetsförsäljning av regionens kansli. Anslaget för pensionskostnader förväntas ge ett
överskott även under 2015. En bedömning av kömiljarden för 2015 på 17 mnkr ingår i
prognosen för regiongemensamt, och kommer framåt att redovisas under hälso- och
sjukvårdsnämnden.
HELÅR 2015
JANUARI - MARS 2015
Resultat
Resultat
Utfall
Budget
Avvikelse
Årsbudget
Prognos
Avvikelse
-30
-3
-27
0
-90
-90
-1
0
-1
0
0
0
Regional utvecklingsnämnd
2
0
2
0
0
0
Kulturnämnd
1
0
1
0
0
0
Styrelsen för Grimslövs folkhögskola
0
0
0
0
0
0
-27
-3
-25
0
-90
-90
5
0
5
0
0
0
-22
-3
-19
0
-90
-90
-1
(mnkr)
Hälso- och sjukvårdsnämnd
Trafiknämnd
Summa nämnder
Vårdval
Summa nämnder och vårdval
Regionservice
0
0
0
0
-1
Regionstab
-2
0
-2
0
0
0
Regiongemensamt
48
0
48
0
87
87
Förtroendemannaorganisation
0
0
0
0
0
0
46
0
46
0
86
86
Landstingsersättning
1 324
1 312
-12
5 077
5 077
0
Verksamhetens nettokostnad
1 301
1 315
14
5 077
5 081
-4
Skatteintäkter
Summa Ledning och stöd
1 077
1 079
-1
4 149
4 139
-10
Statsbidrag
275
257
18
1 017
1 032
15
Finansnetto
-3
-2
-1
-7
-9
-2
1 349
1 334
15
5 158
5 162
4
48
20
28
81
81
0
Summa finansiering
Summa
Hälso- och sjukvårdens prognos för helåret är -90 mnkr, vilket är 20 mnkr sämre än träffad
Övriga nämnders prognoser är i linje med respektive budget.
En mer genomarbetad prognos för helåret 2015 kommer att lämnas i samband med
11
46
Hälso- och sjukvårdsnämnd
Det redovisade resultatet för hälso- och sjukvården uppgår efter mars till -29,7 mnkr inkl projekt.
Med hänsyn taget till primärvårdens och rättspsykiatrins periodiserade resultatmål (-3 mnkr) blir
det ackumulerade resultatet -26,7 mnkr. Prognos för helåret lämnas oförändrad med -90 mnkr,
vilket är 20 mnkr sämre än träffad överenskommelse.
Det bör noteras att prognosen alltjämt är exklusive intäkter för kömiljarden 2015. De främsta
Den ansträngda bemanningssituationen ger 2015 ökade kostnader för hyrpersonal framförallt i
primärvården. Även kostnaden för sjukfrånvaro och övertid ökar samtidigt som OB-ersättningar
också ökar till följd av att det nya avtalet slår igenom. Den negativa resultatutvecklingen bromsas
något av att nya läkemedel introduceras i långsammare takt än väntat.
Trafiknämnd
Det redovisade resultatet för länstrafiken uppgår efter mars till -0,9 mnkr inkl projekt.
Ekonomi och måluppfyllelse bedöms vara enligt plan. Utvecklingen av självfinansieringsgrad och
trafikutbudets anpassning till resenärernas behov kommer att vara avgörande resultatutvecklingen
framgent. Intäkterna är budgeterade att falla in med 1/12 per månad vilket inte stämmer med
verkligheten. Arbete pågår med att anpassa den efter säsongsvariationerna på resandet.
Prognosen är ett nollresultat.
Regional utveckling
Det redovisade resultatet för regional utveckling uppgår efter mars till +1,9 mnkr inkl projekt.
Till största del beror detta på felperiodiserade kostnader. Den största delen av avvikelsen beror på
semesterlöneskulden som ej är rätt periodiserad under våren när semestern ej är uttagen.
Prognosen är ett nollresultat.
12
47
5
Förfrågan om fortsatt engagemang i GreenCharge Sydost
15RK154
48
Diarienr: 15RK154
Handläggare: Helen Penttilä,
Datum: 2015-03-04
Regionstyrelsen
Förfrågan om fortsatt engagemang i GreenCharge
Sydost
att godkänna svaret och att svaret är styrelsens eget svar till Miljöfordon Syd.
Sammanfattning
GreenCharge Sydost är ett samverkans- och utvecklingsprojekt vars syfte är att
öka andelen elfordon och utveckla en länsövergripande laddinfrastruktur.
Huvudman för projektet är Blekinge Tekniska Högskola (BTH) och deltagare är
bland annat kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser, regionförbund och ett
stort antal företag i Småland och Blekinge.
Landstinget Kronoberg har under 2012-2014 medverkat i GreenCharge Sydost
och medfinansierat projektet med 25 000 kr per år. Regionförbundet södra
Småland har för samma tidsperiod beviljat GreenCharge Sydost 650 000 kr i
regionala projektmedel.
Vid sammanfattning av projektet, ser man goda resultat. Utöver att projektet
medfört en kunskapsspridning och utbyte av erfarenheter mellan deltagarna har
det under projekttiden köpts in 341 elfordon och beslut har tagits om installation
av 179 nya laddplatser. Projektet har därmed bidragit till att skapa förutsättningar
för att leda utvecklingen mot en hållbar transportsektor.
BTH, GreenCharge styrgrupp och Miljöfordon Syd har för avsikt att driva
projektet vidare och initierar därmed fas 2, med start från halvårsskiftet 2015 och
avslut 2017. Region Kronoberg har fått en förfrågan om det finns intresse för ett
fortsatt engagemang i projektet. I intresseförfrågan finns inga uppgifter om
kostnader eller övriga åtaganden för ett fortsatt deltagande.
Region Kronoberg är positiva till GreenCharge projektets utförda arbete och
uppnådda resultat och ser ett fortsatt arbete som en viktig del i omställningen till
fossilbränslefri fordonsflotta. För att regionen ska kunna ta slutligt
ställningstagande om ett eventuellt deltagande behövs mer information med
precisering av kostnader och övriga åtaganden för regionen.
Sida 1 av 2
49
Diarienr: 15RK154
Handläggare: Helen Penttilä,
Datum: 2015-03-04
Martin Myrskog
Regiondirektör
Bilaga:
Ulrika Gustafsson
Planeringsdirektör
Förslag till svar till Miljöfordon Syd.
Sida 2 av 2
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
6
Samarbetsavtal för Småland-Blekinges Brysselkontor
15RK698
78
Diarienr: 15RK698
Handläggare: Sara Nilsson, Regional Utveckling
Datum: 2015-04-20
Regionstyrelsen
Samarbetsavtal för Småland-Blekinges Brysselkontor
att godkänna samarbetsavtal för Småland-Blekinges Brysselkontor daterat 201412-11
Sammanfattning
Regionförbundet södra Småland har tidigare varit en av huvudmännen för
Småland-Blekinges Brysselkontor. I grunden finns ett samarbetsavtal som togs
fram vid bildandet av kontoret 2010. Eftersom fler huvudmän nu tillkommit, och
flera av regionförbunden ombildats till regioner, krävs ett nytt samarbetsavtal.
Kontorets styrgrupp godkände föreliggande förslag i december 2014, och det har
överlämnats till huvudmännen för formellt beslut.
Avtalet är i stora delar identiskt med tidigare avtal och ett godkännande bedöms
inte leda till några konsekvenser för Region Kronoberg utöver redan pågående
samarbete. I avtalet aviseras att en ny finansieringsmodell ska tas fram, vilken
kommer att bli föremål för beslut i styrgruppen under 2015.
Martin Myrskog
Regiondirektör
Bilaga:
Sara Nilsson
Tf regional utvecklingsdirektör
Förslag till samarbetsavtal, daterat 2014-12-11
Sida 1 av 1
79
80
81
82
83
7
Reviderat aktieägaravtal Inera AB 15RK837
84
Diarienr: 15RK837
Handläggare: Katarina Jonasson, kansliavd
Datum: Dubbelklicka på sidhuvudet. Klicka sedan här för att välja datum
Regionstyrelsen
Reviderat aktieägaravtal Inera AB
att godkänna aktieägaravtal Inera AB
Sammanfattning
Samtliga Sveriges regioner och landsting ingick 2013 avtal om samverkan avseende
ledning, samordning och administration av gemensamma IT-tjänster genom
Center för eHälsa i samverkan, CeHis EB. CeHis verksamhet överläts 2014-01-01
till Inera AB som ägs av samtliga regioner och landsting gemensamt.
Aktieägaravtalet i Inera AB reglerar samverkan inom bolaget och bygger på det
avtal om samverkan som tidigare fanns inom CeHis.
Aktieägaravtalet har beretts av landstingsdirektörsmötet i mars 2015, och av
landstingsledningsseminariet i april 2015 som rekommenderade samtliga ingående
huvudmän att underteckna aktieägaravtalet. Vid ordinarie bolagsstämma i Inera
AB 2015-04-15 undertecknade Landstinget Kalmar, Landstinget Dalarna,
Västerbottens läns landsting, Landstinget Sörmland, Region Östergötland, Region
Örebro och Landstinget Västmanland avtalet. I övriga regioner/landsting pågår
beslutsprocessen.
Martin Myrskog
Regiondirektör
Bilaga:
Katarina Jonasson
Kanslidirektör
Aktieägaravtal Inera AB med följebrev
Sida 1 av 1
85
86
87
88
89
8
Ansökan om stöd/strukturstöd för utveckling av
resurscentrum för media i Kronoberg 15RK855
90
Diarienr: 15RK855
Datum: 2015-05-06
Regionstyrelsen
Ansökan om stöd/strukturstöd för utveckling av
resurscentrum för media i Kronoberg
Regionstyrelsens arbetsutskott rekommenderar regionstyrelsen besluta
att ställa sig positiv till deltagande under förutsättning att en majoritet av länets
kommuner också förklarar sig villiga att vara delaktiga
Sammanfattning
utvecklingsarbete, varav 3 710 000 kr från offentliga sektorn i regionen. Projektet
går ut på att ta fram en lokal/regional plattform för demokratiutveckling i form av
ett Community Media Kronoberg som ska utvecklas till en demokratirörelse med
folkbildning i fokus. Kostnaden är tänkt att fördelas på alla länets kommuner,
Region Kronoberg, mfl, baserat på invånarantal och ev. omfattning/ deltagande.
För Region Kronoberg innebär detta en kostnad om 400 000 kr per år under tre
år, totalt 1 200 000 kr.
Bilaga:
Ansökan om stöd/strukturstöd för utveckling av resurscentrum för
media i Kronoberg.
Sida 1 av 1
91
1
Projektet går ut på att ta fram en lokal/regional plattform för demokratiutveckling i form av ett Community Media Kronoberg, nedan kallad (CMK),
som ska utvecklas till en demokratirörelse med folkbildning i fokus.
Mottagare av detta underlag för beslut inför ett kommande projekt är:
Institution
Region Kronoberg
Växjö
Ljungby
Alvesta
Älmhults
Tingsryds
Markaryds
Lessebo
Uppvidinge
Öppna Kanalen V.
TOTALT
invånare
Kr/inv/år
Kr per år
Kr på 3 år
egen nsats
2,2
4,5
4,5
4,5
4,5
4,5
4,5
4,5
4,5
0,3
400 000
360 000
121 000
87 000
72 000
54 000
42 000
37 000
41 000
22 500
1 200 000
1 080 000
363 000
261 000
216 000
162 000
126 000
111 000
123 000
68 000
189 128
38,2
1 214 000
3 710 000
regionen
86 970
27 000
19 500
16 000
12 198
9 549
8 256
9 222
Öppna Kanalen Växjö står för ca 1 kr per invånare i hela Regionen.
”- Människor föds med olika förutsättningar, men under livets gång förändras
förhållandena för oss, så hur vi använder och utmanar det vi har med oss
spelar större roll för resultaten. Ofta pratar vi om framtiden där drömmarna
om ett bättre liv dominerar. Det är viktigt att tillvarata folkets drömmar
och förvandla dem till något verkligt…”
(Avdi Islami)
92
www.okv.se  www.okvplay.se
Projektet avser att starta senast 1 januari 2016.

Kostnaden är tänkt att fördelas på alla länets kommuner, Region Kronoberg,
mfl, baserad på invånarantal och ev. omfattning/deltagande.
Den totala beloppen avser en projektansökan som skall lämnas in hos
projektfinansiärer i juni-september.
RESURSCENTRA FÖR MEDIA I KRONOBERG
utvecklingsarbete, varav 3 710 000 kr från offentliga sektorn i regionen.
Kronobergsgatan 8  0470- 322 600  [email protected]
ANSÖKAN OM STÖD/STRUKTURSTÖD FÖR UTVECKLING AV
RESURSCENTRUM FÖR MEDIA I KRONOBERG
2
Bakgrund/Motivation/Underlag
Av den förstudie som Öppna Kanalen gjorde under 2014 kring ett mediacenter i Regionen,
framgår det tydligt att Öppna Kanaler och Närradiostationer i landet är mer fokuserade
på innehåll och att efterlikna de gamla etablerade medierna är mindre attraktivt. En ny
gemensam organisation för Radio och TV har bildats. Organisationen heter CMS
(Community Media Sverige). CMS kommer att slå ett slag för digital delaktighet och
utbildning med ny teknik. Just nu görs det en utredning om civilsamhälle och demokrati
som ett regeringsuppdrag: http://www.regeringen.se/sb/d/19700/a/256855
Men det som sker i huvudstaden just nu är passe för Kronoberg och Växjö. Öppna
Kanalen Växjö har under flera år utvecklat interaktiva möjligheter till kommunikation,
delaktighet och nu håller vi på att färdigställa en teknisk lösning (ett webbgränsnitt),
som gör att både Community Media Sverige, men även andra demokratikanaler kommer
att kunna använda sig av det i sitt arbete.
Med tanke på den medieutveckling som sker i Sverige, så är det utan tvekan så att ett
Resurscentra för Media i Kronoberg kommer att få en stark legitimitet i att förmedla det
som etablerade medier har misslyckats med; röster från det underrepresenterade och
utsatta. Enligt en förstudie om mångfald i medierna som gjordes under 2014 av face
Europé, Ragna Wallmark samt Arbetsförmedlingen Kultur Media, så finns det större
behov av kompliment-media i Södra Sverige. Om man tar Växjö och Kronoberg som
exempel så har TV4 lokalt lagts ner. Mediebranchen fortsätter att omstruktureras.
Länk till förstudien:
http://faceeurope.se/wp-content/uploads/2013/03/F%C3%B6rstudierapport-Zebra-II1.pdf
En av dem som varit med och gjort förstudien är Jacob Schulze, som numera är
styrelseledamot på den nya organisationen Community Media Sverige.
Drivkraften är primärt ÖKVs anknytning till samhällsekonomiska intressen liksom behovet av en
lokal/regional plattform för demokratiutveckling. Från och med januari 2015 sänder ÖKV via det
analoga nätet, samt digitala kabelnätet och IP-TV. De operatörer som kanalen har avtal med i dagsläget
är bla: Telia, Canal Digital, Tele2, Telenor, Sapa, Comhem. Genom utökat utsändning kommer ÖKV
att i stort sett nå ut till alla medborgare i Region Kronoberg.
Öppna Kanalen Växjö vill därför utveckla Regional Centrum för Media, där lokala
förmågor och föreningar ifrån varje kommun engageras, sysselsäts, utbildas och
arbetstränas i att driva sociala företag i form av mötesplatser för privata och offentliga
sektorn, forum för skolor och näringsliv, innovationskanaler för unga-vuxna, men även
fungera som brobyggare för människor i utanförskap, ohälsa och segregation.
Öppna Kanalen i Växjö vill, genom ett treårigt projekt skapa förutstättningar för
utbildningsinsatser, introduktion för nyanlända och även erfarenhetsutbyte, som
kommer till stånd inom området icke-kommersiell lokal-TV i Kronoberg. Syftet med detta
är att utveckla föreningslivets möjligheter att använda TV-mediet som ett forum för
kommunikation, samt lokal/regional kultur och debatt.
93
3
SYFTE
Syftet är att öka mångfalden i mediesektorn och på kulturområdet och att klart definiera
sektorn som en särskild mediegrupp vid sidan av public service- och kommersiella
medier. Plattformen syftar till att bryta igenom barriärer och integrera människor i
utanförskap. Detta kan göras genom att anpassa äldre metoder för integration till att
bättre passa behoven i ett samhälle med snabb teknologisk utveckling.
MÅL
Öppna Kanalen Växjös mål är att skapa en regional plattform för demokratiutveckling
genom kommunikation, sysselsättning och folkbildning.
En sådan plattform handlar om:
 Skapa kompetensutveckling som ett sätt att bryta socialt utanförskap bland
ungdomar, personer med funktionshinder, samt folk med annan etnisk bakgrund
(nyanlända invandrare)
 Framtagning av lokal plattform för demokratiutveckling i form av ett community
television i Kronoberg
 Utveckla medborgarnas & föreningslivets användning av lokal icke kommersiell
TV.
 Öka mångfalden i mediesektorn och på kulturområdet, samt definiera sektorn som
en särskild mediegrupp vid sidan av public service- och kommersiella medier.
 Utbildningsinsatser, introduktion för nyanlända och även erfarenhetsutbyte, som
kommer till stånd inom området icke-kommersiell lokal-TV i Kronoberg.
 Utveckla en metod för att med media som verktyg hjälpa människor i utanförskap
att bli mer delaktiga i samhället och komma närmare arbetsmarknaden.
 Skapa interaktivitet och en infrastruktur för kommunikation samt eliminera de
trösklar som finns i arbetet mot bättre tillgänglighet, jämställdhet och integration
VÄRDEGRUND
ÖKV som organisation grundades 2005 och det var med fem viktiga grundpelare som
fungerar som värdergrund för organisationen:
o demokrati,
o delaktighet,
o mångfald,
o integration och sysselsättning
Dessa fem värdegrunder genomsyrar alla ÖKVs aktiviteter än idag.
Med den stora kulturella mångfald som idag existerar i Sverige är det nödvändigt att
aktivt agera för att inkludera alla kulturella grupper i samhället. Det går att
argumentera för att segregering är bland det värsta som kan inträffa i ett samhälle då
det skapar oförståelse, irritation och utanförskap. ÖKV vill bidra till att stärka och
inkludera den mångfald som finns i Kronoberg och genom att ta tillvara på de olika
kulturer, kunskaper och erfarenheter som finns, kan vi skapa ett upplyft samhälle.
94
4
VARFÖR OCH HUR?
Det centrala i den metod som ÖKV ska utveckla är den kreativa skapandeprocessen - och de möten som
den genererar - och hur den processen hjälper enskilda individer att utifrån deras förutsättningar stärkas
på de områden just de behöver. Detta kan göras genom:
 Stärkande av självförtroende genom att direkt och indirekt skapa något som andra tar del
av, samt stimulera kompetensutveckling som stärker individens ställning på
arbetsmarknaden.
 Kompetensutveckla, genom att producera program om olika ämnen där deltagarna
konkret lär sig mer om och delar sina utmaningar inför olika processer som att arbeta i
grupp, starta och driva företag och andra kompetenser som underlättar ungas etablering i
arbetslivet och deltagande i utbildning.
 Ökat deltagande i samhället, genom att man blir synlig som individ och utifrån sina egna
förutsättningar och sin egen bakgrund förstärka kopplingen mellan utbildning och
arbetsliv.
 Motverka långtidsarbetslöshet genom insatser som är i linje med regionens behov och som
lockar och integrerar ungdomar, invandrare och kvinnor till att stanna och satsa i
regionens utveckling.
DEMOKRATI – GRÄSROT – SAMHÄLLE
Finnas tillgängligt
Engagera
Kommunicera
Den största nyttan som samhället får utav en organiserad och välfungerande
Community media kanal är: friskare medborgare, aktivare ungdomar, integrerade
invandrare samt mer attraktiv samhälle att bo i. Att finnas tillgängligt, engagera,
kommunicera är de grundläggande värden som den nya CMK ska utvecklas under.
Uppdelningen på tre huvudområden, gör att CMK kan fokusera rätt, smart och
framgångsrikt. Det nya modellen/plattformen bör sjösättas inom 3 år, med start senast
januari 2016.
Demokrati (finnas tillgängligt)
 Folkbildning och debatt
 TV-sändningar & produktionstjänster för offentlighet och enskilda.
 Allas delaktighet och likavärde, en förutsättning för ett framgångsrikt
samhälle
 Skapa mervärde i livet genom:
 Social tillhörighet: härkomst, utbildning, yrke, bostadsförhållande
och liknande
 Trygghet: ”främmande skrämmande” förvandlas till relationer och
gemenskap
 Nyfikenhet: låta användaren utforska sin kapacitet samt skapa
inflytande i samhället
95
5
Gräsrot (engagera)
 Göra föreningar och enskilda till aktiva deltagare, användare
 Engagera medborgare genom arbetsträning, utbildning och stöd
 Kompetensutveckling genom riktade utbildningar:
 Medborgarjournalistik: Lokala röster och lokala berättelser
 Företag- och föreningsskola: Unga lär sig utvecklas och
organisera sig, processer kring beslut och hur man arbetar i grupp,
starta egen förening, näringsverksamhet.
 Skapar mötesplatser med- och för medborgaren lokalt och regionalt
 Community Media Kronoberg (CMK) som en regional plattform
för social innovation och entreprenörskap
 En regional mötesplats/demokratiarena med lokala samlingspungter samlar:
 Näringsliv, offentliga och ideella aktörer i Kronoberg. Detta främjar
framväxten av sociala innovationer. Något liknande finns i
Stockholm där ”mötesplats social innovation” har för uppgit att
fokusera på:
 samverkansmodeller,
 finansiering och effektmätning,
 affär och samhällsnytta,
 forskning och utbildning.
Samhälle (kommunicera/informera)
 Forum för nyheter och information (inkl. krisberedskap)
 Redaktion bestående av lokala förmågor kombinerad med professionella
handledare som blir vägvisare för målgruppen
 Mediapedagoger bestående av folk från föreningar, skolor, organisationer och
media. (AV-Media Kronoberg)
 Interaktivitet genom:
 kommunikation, medieprofilering i skolorna
 Synliggörande av det civila samhället och föreningslivet
 Debatter, analyser, diskussioner i planerade studiomiljöer
 Förebyggande sjukvård och information kring hanteringen av olika situationer
 Det fria ordet: synliggöra författare, konstnärer, fristadsförfattare genom egen
tid i TV- och webbplay
 Skapa regionalportal för tillgänglighet och information:
 Regionen & kommuner länkar sina KF möten, kulturaktiviteter, medborgardialog
till gemensam portal
96
6
RESURSKRAV
För att lyckas med ett resurscentrum för Media i Kronoberg behöver ÖKV
utveckla/disponera:
 Teknisk plattform för hela regionen
 Lokala mötesplatser hos kommunerna
 Styrgrupp från deltagande aktörer, som följer upp
arbetet/utvecklingen
 Distribution och sändningar
 Marknadsföring och etablering av CMK i Regionen
 Personal, volontärer, deltagare
 Tjänster, produkter
Finansiering
Önskvärt är att vår region är först i landet med att ha en regional portal, eller
kommunikations kanal med eget utrymme för information institutioner emellan, men
även en kanal som ska koppla ihop den privata och den offentliga sektorn i en gemensam
resa i vårt unika Kronoberg.
Under första halvåret 2014 gjordes det en förstudie med pengar från ESF. Tanken med
förstudien var att lägga grunden för ett större projekt till nästa programperiod 20152020.
Den nya visionen är tänkt att hitta finansieringsformer som inkluderar både
projektmedel, strukturpengar från offentliga sektorn, samt sponsorer och samverkans
partners som kan tänka sig att vara med och ta fram en kommunikationskanal i
Kronoberg. Så den totala summan på 7 miljoner är delvis pengar som betalas av
projektgivare som tex: ESF, Allmäna Arvsfonden mfl.
Det nya konceptet kommer att tydliggöra ÖKVs roll, samtidigt som en ekonomisk
stabilitet eftersträvas hårdare. Utvecklingen av Öppna Kanalen är nödvändig och Växjö
anses vara den kommun som kan ligga till grund för en region-kanal för alla i form av en
pilot verksamhet under några år framöver. Den nya Öppna Kanalen CMK kommer att
hitta former för en fungerande kanal samhällsekonomiskt och socialt.
Finansieringen av framtida ÖKV bör bestå av offentliga medel,
medlemsavgifter, samarbetspartners och även uppdragsproduktioner.
sponsorer,
På så sätt involveras näringslivet genom uppdrag och sponsring, offentliga sektorn
genom demokrati & föreningsstöd, civila samhället genom medlemskap och engagemang.
Vänliga hälsningar Avdi Islami
Kanalchef, Öppna Kanalen Växjö, samt ansv. utgivare för sändingar i Närradio
Kanslichef, Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige
Styrelseledamot, Community Media Sweden
97
9
Gallringsbeslut av externa webben, www.ltkronoberg.se,
intern.ltkronoberg.se och rgk.ltkronoberg.se 15RK828
98
Diarienr: 15RK828
Handläggare: Anna Widströmer, Kansliavdelningen
Datum: 2015-04-27
Regionstyrelsen
Gallringsbeslut av externa webben, www.ltkronoberg.se,
intern.ltkronoberg.se och rgk.ltkronoberg.se
att www5.ltkronoberg.se får gallras i enlighet med Gallringsguide
att intern.ltkronoberg.se får gallras i enlighet med Gallringsguide
att rgk.ltkronoberg.se får gallras i enlighet med Gallringsguide
Sammanfattning
Landstinget Kronoberg har under flera år haft en kombinerad extern och intern
webb på flera servrar. Sedan Landstinget övergick till att bli Region Kronoberg har
en ny webbplats lanserats.
Av denna anledning ska relevant information i enlighet med Gallringsguide arkiveras.
Strukturen av webben bevarats digitalt och kommer att kunna nås via Region
Kronbergs arkiv. Ett bevarande av webben i sin helhet innebär stora
informationsmängder och höga kostnader.
Varje verksamhetschef åläggs ansvaret att skriva ut och arkivera styrande
dokument såsom riktlinjer, och andra handlingar som kan vara avgörande rättsligt
och som ska bevaras för framtiden. På så sätt säkerställs att dessa handlingar
bevaras.
Martin Myrskog
Regiondirektör
Bilaga:
Katarina Jonasson
Kanslidirektör
Gallringsguide 2015-04-23
Sida 1 av 1
99
2015-04-23
Kommunikationsavdelningen
Johanna Mysjö
Gallringsguide
Innehållstyp
Åtgärd
Medicinska riktlinjer
Exempel: Astmaanfall-akutbehandling på vårdcentral/akutmottagning
(riktlinjer LLK): http://intern.ltkronoberg.se/hem/HoS/HoSpersonal/VardrutinerPM/Andningsorganenssjukdomar/Astma/Astmaanfall-akutbehandling-pavardcentralakutmottagning-riktlinjer-LLK/
Bevaras
Andra riktlinjer, rutiner, regler
Exempel: Riktlinjer för landstingets webbplats:
http://intern.ltkronoberg.se/hem/Om-landstinget/Arbomr/Information-ochkommunikation/Policy-och-riktlinjer-/Riktlinjer-for-landstingetswebbplats/
Bevaras
Nyheter
Nyhetsbrev ska bevaras,
övriga nyhetsartiklar kan
gallras
Exempel: Kulturpris till lärare på Grimslövs folkhögskola
http://intern.ltkronoberg.se/hem/Nyheter/Kulturpris-till-larare-paGrimslovs-folkhogskola/
Pressmeddelanden, inkl Lex Maria
Exempel: Region Kronobergs anmäler enligt Lex Maria
Bevaras
http://intern.ltkronoberg.se/hem/Nyhetsarkiv/Region-Kronoberganmaler-enligt-Lex-Maria-/
Aktuellt för hälso- och sjukvårdspersonal
Exempel: Biobankslagen – förtydligande gällande samtycke på
remisserna till klinisk patologi och cytologi:
http://intern.ltkronoberg.se/hem/Nyhetsarkiv/Biobankslagen-fortydligande-gallande-samtycke-pa-remisserna-till-klinisk-patologi-ochcytologi1/
övriga nyhetsartiklar kan
gallras
Aktuellt för it-användare
övriga nyhetsnotiser kan
gallras
Exempel: Driftstörningar i nationella tjänster ikväll den 15 december:
http://intern.ltkronoberg.se/hem/Nyhetsarkiv/Driftstorningar-i-nationellatjanster-ikvall/
Gallringsguide.docx
100
Sida 1 av 6
REGION KRONOBERG
Organisationsbeskrivningar (kliniker, mottagningar
med mera)
Exempel: Anestesikliniken:
http://intern.ltkronoberg.se/hem/Centrum/KIC/Anestesikliniken/
Formulär, t ex anmälan till panel och beställningar
Exempel: Nyheter via e-post: http://www5.ltkronoberg.se/Omlandstinget/Arbomr/Information-ochkommunikation/Mediaservice/Nyheter-via-e-post/
Driftsmeddelanden
Exempel: Provning av brandalarm 24/3, Ljungby lasarett:
http://intern.ltkronoberg.se/hem/Nyhetsarkiv/Provning-av-brandlarm243-Ljungby-lasarett/
Gallras, styrande dokument
såsom riktlinjer och andra
handlingar som kan vara
avgörande rättsligt ska
bevaras
Gallras vid inakualitet
”Karusellbilder” på startsidorna
Exempel: Första bilden på startsidan http://intern.ltkronoberg.se/intern
”Puffar” på startsidorna (de gröna och gula rutorna
med information)
Exempel: Landstingsdirektörens blogg:
http://intern.ltkronoberg.se/intern
101
Sida 2 av 6
REGION KRONOBERG
Länksamlingar
Exempel: Patient- och handikapporganisationer:
http://intern.ltkronoberg.se/hem/HoS/Hitta-ratt-i-varden/Patient-ochhandikapporganisationer/
Översättningar av grundläggande
patientinformation
Exempel: Somaliska:
http://intern.ltkronoberg.se/hem/Languages/Somaliska-af-Soomaali/
Andra översättningar
Exempel: A parking disc as an aid when caring for older people
(reportage): http://intern.ltkronoberg.se/hem/Jobba-hososs/Reportage/Reportage-pa-andra-sprak/A-parking-disc-as-an-aidwhen-caring-for-older-people/
Diverse dokument som publiceras i brist på
dokumenthanteringssystem eller som alternativ till
att använda G-katalog
Exempel: Dagordningar, föredragningslistor, protokoll och
minnesanteckningar:
http://intern.ltkronoberg.se/hem/Centrum/Medicinsktservicecentrum/Klinisk-patologi-och-cytologi/Internt/Nyhetsbrev-ochprotokoll/
Foton och illustrationer
Exempel: organisationsskiss, stämningsbilder från verksamheten, bilder
som hör till anvisningar, dekorbilder (blommor och liknande som inte
tillför texten något), porträttbilder med mera.
Bevaras i 2 år, därefter
gallras (gäller på
arbetsplatsnivå, APT)
Bör bevaras
bevaras
Verksamhetsområdesbeskrivningar
Exempel: Miljö: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Omlandstinget/Arbomr/Miljo/
Information om projekt
Exempel: Invånartjänster - Mina intyg:
http://intern.ltkronoberg.se/hem/Forskning-och-utveckling/Utvecklingoch-projekt/Intygstjanster/
Kontaktuppgifter (vissa hämtade från
verksamhetskatalogen, andra manuellt
publicerade)
bevaras
Exempel: På vårdcentralernas webbsidor:
102
Sida 3 av 6
REGION KRONOBERG
Reportage och annat redaktionellt material
Exempel: Arbetsplatsreportage: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Jobbahos-oss/Reportage/Renoverat-forrad-forvandlades-till-sinnenas-rum/
Balans- och resultaträkningar
Gallras om handlingarna är
diarieförda
Budget
diarieförda
Ingår i årsredovisning till exempel.
Exempel: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Omlandstinget/Styrdokument/Budget-och-verksamhetsplan/
Frågor och svar/FAQ
Exempel: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Omlandstinget/Arbomr/IT/Telefoni/Vanliga-fragor-telefoni-FAQ/
Handlingsplaner
Bevaras
Exempel: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Omlandstinget/Arbomr/Jamlik-halsoframjande-vard-ocharbetsplats/Likabehandling---handlingsplan/
Jourlistor
Exempel:
http://intern.ltkronoberg.se/hem/Centrum/Akutcentrum/Akutkliniken/PM--Vardrutiner/Jourlakarcentralen-LL-PM/Jourlista/2015/Januari-2015/
Kalender och kalenderhändelser
Utbildningar
Kontoplaner
Bör bevaras
Exempel: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Kalender/
Exempel: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Forskning-ochutveckling/Utbildningar/Aktuella-utbildningar/
Exempel: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Omlandstinget/Arbomr/Ekonomi/Ekonomihandbok/Landstinget-Kronobergs-
103
Sida 4 av 6
REGION KRONOBERG
kodplan/
Logotyp
Exempel: Finns i sidhuvudet och på den här sidan:
http://intern.ltkronoberg.se/hem/Om-landstinget/Arbomr/Information-ochkommunikation/Grafisk-profil/Logotypen/
Manualer, instruktioner och liknande
Exempel: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Omlandstinget/Arbomr/Information-och-kommunikation/Webben/Forwebbskribenter/Webbmanualer/
bevaras
Exempel: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Lyssna/Inlast-information/
Gallras vid inaktualitet
(ljudupptagningar från
fullmäktige och liknande
bör bevaras)
Styrdokument, t ex policy
Bevaras
Prognoser
diarieförda
Ljudfiler
Exempel: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Omlandstinget/Styrdokument/
Ingår i budget.
Rapporter
Exempel: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Forskning-ochutveckling/Uppfoljning-for-en-God-vard/Kunskapsbaserad-ochandamalsenlig-vard/Kunskapsunderlag/
Statistik
diarieförda
Ingår i årsrapporter till exempel.
Verksamhetsberättelser
Exempel: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Medborgare/Demokrati-ochpaverkan/Landstingsfullmaktige/Patientnamnd/Patientnamndensverksamhetsberattelser/
diarieförda
Verksamhetsplaner
diarieförda
Årsredovisningar
diarieförda
Exempel: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Omlandstinget/Styrdokument/Budget-och-verksamhetsplan/
Exempel: http://intern.ltkronoberg.se/hem/Omlandstinget/Styrdokument/Rapporter/
A-Ö-register
104
Sida 5 av 6
REGION KRONOBERG
Exempel: A-Ö-listning utifrån sidrubrik. Används på speciellt utvalda
sidor för att underlätta för besökaren att hitta.
Lättläst information
Kommentarer (internt)
Exempel: Information om hur vården fungerar:
http://intern.ltkronoberg.se/hem/Lattlast/
Exempel: Möjligheten att kommentera läggs till exempel på nyheter.
Kommentarer publiceras direkt, utan granskning.
Innehåll från andra landstings-källor
Exempel: G-kataloger, blankettarkiv, provsvarstjänst byggd av it (se
bild)
Innehåll från externa källor
Exempel: Lediga jobb, Landstinget i media, YouTube- och
Bambuserfilmer
Metadata
Hör till en specifik handling
och hanteras ihop med
den.
Uppgift om:



Ansvarig utgivare
Innehållsansvarig
Senast uppdaterad av (vem som har publicerat)
105
Sida 6 av 6
10
sjukvårdsregionen 2015 15RK8
106
Diarienr: 15RK8
Handläggare: Per-Henrik Nilsson,
Datum: 2015-04-28
Regionstyrelsen
sjukvårdsregionen 2015
att godkänna överenskommelsen om regionala priser och avgifter i Södra
sjukvårdsregionen 2015.
Sammanfattning
Huvudmännen i södra sjukvårdsregionens avtalsgrupp har kommit fram till en
överenskommelse om regionala priser och ersättningar 2015. Avtalsarbetet har
byggt på att det ska vara:



Enkelt
Transparent
Jämförbart över tid
Huvudprincipen är att priserna ska bygga på självkostnader med uppräkning enligt
LPIK-index (prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting).
Priserna är sammanställda i ”Regionala priser och ersättningar för Södra
sjukvårdsregionen 2015” som finns tillgänglig i dels en tryckt version och dels på
www.srvn.se.
Överenskommelsen innebär för Region Kronoberg en ökad kostnad med 7339tkr
2015 men räknat över tid 2013-2015 har kostnadsutvecklingen varit negativ d.v.s.
en kostnadsminskning på 8510tkr.
Martin Myrskog
Regiondirektör
Per-Henrik Nilsson
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Sida 1 av 1
107
Diarienr: 15RK8
Handläggare: Per-Henrik Nilsson,
Datum: 2015-04-28
Bilaga:
Beslutsunderlag
Sida 2 av 1
108
109
110
111
112
11
Ansökan om godkännande för Vårdval Kronoberg,
Specialiserad hudsjukvård i öppen vård (Vårdval hud)
15RK334
113
Diarienr: 15RK334
Handläggare: Agneta Ryberg, Planeringsavdelningen
Datum: 2015-03-30
Regionstyrelsen
Ansökan om godkännande för Vårdval Kronoberg,
Specialiserad hudsjukvård i öppen vård (Vårdval hud)
att godkänna Dr Bihis Hudmottagning AB som leverantör i Vårdval hud
att planerat datum för driftstart för Dr Bihis Hudmottagning AB i Ljungby är
2015-09-01
Sammanfattning
Ansökan om godkännande för att bedriva Vårdval hud har inkommit från följande
leverantör: Dr Bihis Hudmottagning AB.
Dåvarande landstingsfullmäktige tog i november 2013 beslut om Vårdval
Kronoberg, specialiserad hudsjukvård i öppen vård, en medborgarstyrd
vårdvalsmodell enligt LOV (lag om valfrihetssystem). Varje år fastställer
regionfullmäktige en ekonomisk ram för Vårdval hud.
Efter det att en leverantör godkänts ska verifiering ske innan verksamheten får
starta upp. Verifiering innebär att Region Kronoberg kontrollerar att de
avtalsmässiga förutsättningarna är uppfyllda såsom lokaler, utrustning och
eventuella underleverantörsavtal. Leverantören anger i sin ansökan tidpunkten för
planerad driftstart, vilket ska vara senast sex månader efter det att avtal tecknats.
Avtalstiden för Vårdval hud är fyra år med option på att förlänga avtalet två år i
taget så länge vårdenheten uppfyller Region Kronobergs uppställda krav.
Martin Myrskog
Regiondirektör
Ulrika J Gustafsson
Planeringsdirektör
Sida 1 av 1
114
12
Uppsökande verksamhet – förlängning av internt avtal med
Folktandvården 15RK737
115
Diarienr: 15RK737
Handläggare: Gunnel Håkansson, planeringsavdelningen
Datum: 2015-04-10
Regionstyrelsen
Uppsökande verksamhet – förlängning av internt avtal
med Folktandvården
att förlänga det interna avtalet med Tandvårdscentrum om uppsökande
verksamhet i ytterligare tre år från och med 2016-01-01
Sammanfattning
Region Kronoberg ansvarar enligt landstingens särskilda tandvårdsstöd för
uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till boende vid sjukhem,
gruppbostäder, eget boende m.fl. Den uppsökande verksamheten upphandlades
1999 till 2004. Efter upphandlingen 2004 tecknades ett internt avtal med
Folktandvården. För perioden 2010-01-01- 2012-12-31 och 2013-01-01 – 2015-1231 tecknades ett avtal med folktandvården utan upphandling.
Tandhälsovårdsarbetet bland de äldre och funktionsnedsatt kräver särskild
uppmärksamhet. Tandvårdscentrum har byggt upp en särskild avdelning för äldre
tandvård med en ansvarig tandläkare, en samordningstandhygienist och fem
tandhygienister.
Arbetet är framförallt inriktat på att skapa nära samarbete med länets kommuner.
Alla uppföljningar tyder på att det är den dagliga munvården och en kunnig
vårdpersonal som är den avgörande faktorn för att våra äldre, sjuka och
har byggts upp med kommunen personal vore det önskvärt om det interna avtalet
med Tanvårdscentrum kunde förlängas i ytterligare tre år.
Sida 1 av 2
116
Diarienr: 15RK737
Handläggare: Gunnel Håkansson, planeringsavdelningen
Datum: 2015-04-10
Martin Myrskog
Regiondirektör
Bilaga:
Ulrika J Gustafsson
Planeringsdirektör
Beslutsunderlag
Sida 2 av 2
117
Beslutsunderlag
Diarienr: 15RK737
Handläggare: Gunnel Håkansson, Planeringsavdelningen
Datum: 2015-04-10
Uppsökande verksamhet- förlängning av internt avtal
med Folktandvården
Bakgrund
Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder
infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av Region Kronoberg.
Enligt landstingens särskilda tandvårdsstöd ansvarar landsting och regioner för




Uppsökande verksamhet d.v.s. munhälso bedömning och rådgivning utan
avgift till boende vid sjukhem, gruppbostäder, eget boende m fl.
Nödvändig tandvård med avgift som för hälso- och sjukvård till boende
vid sjukhem, gruppbostäder, eget boende m fl.
Tandvård under kortare tid i samband med sjukdomsbehandling med
avgifter för hälso- och sjukvård
Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionshinder med avgifter för
hälso- och sjukvård
Den personkrets som den uppsökande verksamheten vänder sig till, och som även
har rätt till nödvändig tandvård, finns angiven i tandvårdslagen § 8A
Upphandling
Den uppsökande verksamheten d.v.s. munhälsobedömning och rådgivning samt
utbildning av all vårdpersonal upphandlades under åren 1999 till 2004.
Landstinget Kronoberg genomförde i november 2004 en ny upphandling av den
uppsökande verksamheten och då tecknades ett internt avtal med folktandvården
för den kommande treårsperioden 2005-01-01 – 2007-12-31. Dåvarande
landstinget utnyttjade optionen och förlängde avtalet med folktandvården i två år
d.v.s. för perioden 2008-01-01 – 2009-12-31. För perioden 2010-01-01 – 2012-1231 och 2013-01-01-2015-12-31 tecknades avtal med folktandvården utan
upphandling.
Uppsökande verksamhet i egen regi
Tandhälsovårdsarbetet bland de äldre och funktionsnedsatt kräver särskild
uppmärksamhet. Tandvårdscentrum har byggt upp en särskild avdelning för äldre
tandvård med en ansvarig tandläkare, en samordningstandhygienist och fem
tandhygienister. Avdelningen arbetar för att utveckla den uppsökande
verksamheten.
Arbetet är framförallt inriktat på att skapa nära samarbete med länets kommuner.
Alla uppföljningar tyder på att det är den dagliga munvården och en kunnig
vårdpersonal som är den avgörande faktorn för att våra äldre, sjuka och
Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras
118
Sida 1 av 2
Beslutsunderlag
Diarienr: 15RK737
Handläggare: Gunnel Håkansson, Planeringsavdelningen
Datum: 2015-04-10
Tandvårdscentrum uppsöker i dag över 90 procent av dem som tackar ja till en
munhälsobedömning. Man Arbetar kontinuerligt med att informera om
erbjudandet om munhälsobedömning för att nå fler och få fler att tacka ja. Detta
kräver ett nära samarbete med kommunens personal så att de har kunskap om vad
erbjudandet innebär.
Ett nationellt kvalitetsregister, Senior Alert, har införts i samtliga kommuner. I
Senior Alert görs en riskbedömning för trycksår, undernäring, fall och av
munhälsan. För att vårdpersonalen ska ha kunskap om och kunna genomföra
riskbedömning av munhälsan krävs kontinuerliga utbildningsinsatser från
tandvården. Kontaktpersoner finns i tandvården för alla kommuner och boenden.
har byggts upp med kommunen personal vore det önskvärt om det interna avtalet
med Tanvårdscentrum kunde förlängas i ytterligare tre år.
119
Sida 2 av 2
13
Rapport medicinsk fördjupad granskning vårdcentralen
HälsoRingen Älmhult 15RK730
120
Diarienr: 15RK730
Handläggare: Roland Dolk,
Datum: 2015-04-10
Regionstyrelsen
HälsoRingen Älmhult
att godkänna rapport medicinsk fördjupad granskning Vc HälsoRingen Älmhult.
Sammanfattning
uppdraget görs fördjupad medicinsk granskning enligt fastställd uppföljningsplan.
Granskning av Vc HälsoRingen Älmhult påbörjades i oktober 2014 och resultatet
återfördes i december.
Kvaliteten på journalanteckningar och diagnoskodning uppfyllde inte vårdvalets
krav, men vid en kompletterande granskning 2015-01-27 hade dessa brister
korrigerats.
Samtliga obligatoriska medicinska rutiner saknades vid första genomgången.
Tidsfristen för att inkomma med kompletterande uppgifter var satt till 2015-03-31.
Efter detta datum saknades fortfarande ändamålsenliga rutiner för ”Bevakning av
inkommande och utgående remisser”, samt ” Kontroll och förvaring av läkemedel,
inkl. narkotikakontroll”.
Vc HälsoRingen Älmhult uppfyller inte i alla delar vårdvalets krav avseende
medicinska rutiner.
Martin Myrskog
Regiondirektör
Bilaga:
Ulrika J Gustafsson
Planeringsdirektör
Utfall medicinsk fördjupad granskning Vc HälsoRingen Älmhult
Sida 1 av 1
121
Beslutsunderlag
Diarienr: 15RK730
Datum: 2015-04-10
HälsoRingen Älmhult
Bakgrund
Medicinsk fördjupad granskning av vårdcentraler verksamma inom Vårdval
Kronoberg – primärvård, är politiskt beslutad och syftar till att granska respektive
verksamhet ur ett medicinskt kvalitetsperspektiv.
Enligt beslutet skall sex enheter granskas varje kalenderår.
Granskningen av Vc HälsoRingen Älmhult har utförts av Roland Olofsson-Dolk
och Lotta Eriksson.
Rutiner
Bakgrund
För att uppfylla uppdragets krav på ledningssystem skall vårdcentralen ha skriftliga
uppdaterade rutiner, relevanta för att kunna fullgöra uppdraget på ett patientsäkert,
lagenligt och författningsenligt sätt.
Resultat
Vårdcentralen har inte redovisat de efterfrågade medicinska rutinerna.
Åtgärdsförslag/Krav
Vårdcentralen ska senast 2015-03-31 redovisa efterfrågade medicinska rutiner.
Fördelning läkare och sjuksköterskor
Bakgrund
Enheten skall ha en, enligt uppdragsspecifikationen, ändamålsenlig fördelning av
olika yrkeskompetenser.
Resultat
Vid tiden för granskningen fanns på HälsoRingen vårdcentral:
 2,9 tjänster specialist i allmänmedicin fördelat på 3 personer
 2,4 tjänster distriktssköterska fördelat på 3 personer
 1,55 tjänster sjuksköterska fördelat på 2 personer.
Bemanningen av specialist i allmänmedicin motsvarar 1493 listade per läkare.
Bemanningen av distriktssköterska motsvarar 1805 listade per distriktssköterska.
100 % av läkarbemanningen utgörs av specialist i allmänmedicin.
61 % av sjuksköterskebemanningen utgörs av distriktssköterskor.
Vårdcentralen uppfyller vårdvalets krav avseende fördelning av läkare och
sjuksköterskor.
122
Sida 1 av 4
Beslutsunderlag
Diarienr: 15RK730
Datum: 2015-04-10
Inget.
Patientsäkerhet och avvikelser
Bakgrund
Enligt patientsäkerhetslagen (PSL, 2010:659) ska vårdgivare dokumentera sitt
patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Avvikelsehantering kan vara
ett sätt att identifiera patientsäkerhetsrisker och minska risken att avvikelser
upprepas. Vårdgivare är skyldig att registrera avvikelser i av Landstinget
Kronoberg anvisat avvikelsehanteringssystem.
Resultat
Vårdcentralens tio senast inkomna avvikelser sträcker sig över perioden 2012-0716 till 2014-09-25. Samtliga dessa är avslutade och behandlade på ett adekvat sätt.
Två av dessa avvikelser var av administrativ karaktär. Samtliga granskade avvikelser
har avslutats inom 3 månader.
Inget.
Journaldokumentation
Bakgrund
Granskning av vårdenhetens journaler avser i huvudsak medicinskt innehåll,
läkemedelsförteckning, diagnoskodning och remittering. För en vårdcentral av
HälsoRingens storlek ska det sammanlagda antalet granskade besökskontakter vara
minst 60 fördelat enligt följande:
 De sju första besökskontakterna för varje läkare (inkl. ST-läkare, exkl. ATläkare) den första dagen i en viss månad till dess att vi sammanlagt uppnått
minst 40 besökskontakter. Om antalet läkare i tjänst är mindre än sex ökas
antalet besökskontakt per läkare till dess att målet uppnåtts.
 De två första besökskontakterna för varje sjuksköterska den första dagen i en
viss månad till dess att vi sammanlagt uppnått minst 10 besökskontakter. Om
antalet sjuksköterskor i tjänst är mindre än 5 ökas antalet besökskontakt per
sjuksköterska till dess att målet uppnåtts.
 De 10 första hembesöken och hemsjukvårdsbesöken i månaden.
 De 12 första utgående remisserna, identifierade i besökskontakterna ovan.
Resultat
Sammanlagt 61 besöksanteckningar har granskats fördelat på:
 44 mottagningsbesök läkare
 13 mottagningsbesök sjuksköterska
 4 hembesök/hemsjukvårdsbesök läkare
Dessutom 33 utgående remisser.
123
Sida 2 av 4
Beslutsunderlag
Diarienr: 15RK730
Datum: 2015-04-10
Vi noterar följande:
 Läkarnas journalanteckningar håller skiftande kvalitet och i 8 av 48
anteckningar finns uttalade brister. Fyra av dessa anteckningar tillhör
läkare A och tre läkare B.
 Ca 1/4 av läkarnas journalanteckningar (13 st) innehåller diagnoskoder
som saknar täckning i övrig dokumentation i samband med besöket. Sex
av dessa tillhör läkare A och fem läkare C.
 Drygt hälften av sjuksköterskeanteckningarna innehåller diagnoskoder
som saknar täckning i övrig dokumentation i samband med besöket.
 Fem av anteckningarna från sjuksköterska D, E och F innehåller
tillsammans 27 diagnoser (i genomsnitt 5,4 diagnoser per besök) varav
minst 15 st (i genomsnitt 3,0) saknar täckning i övrig dokumentation i
samband med besöket.
 Totalt sett innehåller ca 1/3 av de granskade anteckningarna diagnoskoder
som saknar täckning i övrig dokumentation i samband med besöket.
 Ca 1/4 av sjuksköterskornas anteckningar saknar anamnes, status och
bedömning och borde därför sannolikt istället registrerats som
”Administrativ kontakt” alternativt ”Provtagning”.
 I över hälften av journalerna (59%) är läkemedelslistan bristfälligt
uppdaterad (patienter med dosdispensering borträknade).
 I drygt hälften av journalerna (56%) finns uppgift om samtycke.
 Ca 10% av granskade utgående remisser är av tveksam relevans och/eller
av bristande medicinsk kvalitet.
Ovanstående utfall indikerade avvikelser som föranledde en ytterligare fördjupad
granskning av läkarna A, B och C samt sjuksköterskorna D, E och F. Denna
visade en något mer relevant diagnoskodning jämfört med den första granskningen
men avvikelserna var fortfarande för stora. Andelen journalanteckningar av
bristande kvalitet bekräftades.
Totalt sett har granskningarna visat att ca 1/6 av dessa medarbetares
journalanteckningar var av bristande kvalitet samt att ca 1/6 av deras
journalanteckningar innehöll diagnoskoder som saknade täckning i övrig
dokumentation i samband med besöken.
Bristerna avseende diagnoskodning och journalernas kvalitet innebär att
vårdcentralen HälsoRingen inte uppfyller vårdvalets krav. Vårdvalets medicinske
rådgivare kommer under första kvartalet 2015 göra en ny granskning för att
undersöka om bristerna har åtgärdats.
Remissbevakning
Bakgrund
Av patientsäkerhetsskäl är det angeläget att både inkomna och utgående remisser
bevakas kontinuerligt samt besvaras inom rimlig tid. Brådskande utgående remisser
kan kräva särskild handläggning.
124
Sida 3 av 4
Beslutsunderlag
Diarienr: 15RK730
Datum: 2015-04-10
Resultat
Under perioden 2011-01-01 – 2013-12-31 har vårdcentralen 110 obesvarade
utgående remisser samt 17 obedömda inkomna remisser.
Arbetssättet vid hantering av inkommande remisser bör ses över.
Signering/Vidimering
Bakgrund
4 kap. 3 § SOSFS 2008:14 ”Vårdgivaren ska säkerställa att det finns rutiner för
signering av journalanteckningar och för bekräftelse av åtgärder som rör patientens
vård och behandling.” Av patientsäkerhetsskäl är det angeläget att svar avseende
provtagningar, undersökningar och remisser bevakas kontinuerligt och signeras
inom rimlig tid. I Vårdval Kronoberg ska provsvar/labsvar etc vidimeras inom 5
arbetsdagar och journalanteckningar signeras inom 14 dagar.
Resultat
2014-10-23 fanns totalt 113 svar som inte vidimerats inom angiven tid och 28
anteckningar som inte signerats inom angiven tid.
Inget.
Samtycke
Bakgrund
För att vårdgivaren skall kunna ta del av patientjournal från annan vårdgivare i
samma journalsystem krävs att patienten ger sitt samtycke.
Resultat
För de granskade kontakterna har samtycke inhämtats på ett adekvat sätt.
Inget.
Växjö 2014-12-12
Roland Olofsson-Dolk, Medicinsk rådgivare
125
Sida 4 av 4
14
Achima Care Älmhult 15RK731
126
Diarienr: 15RK731
Datum: 2015-04-10
Regionstyrelsen
Achima Care Älmhult
att godkänna rapport medicinsk fördjupad granskning Vc Achima Care Älmhult.
Sammanfattning
uppdraget görs fördjupad medicinsk granskning enligt fastställd uppföljningsplan.
Granskning av Vc Achima Care Älmhult påbörjades i oktober 2014 och resultatet
återfördes i december. Journalanteckningarna håller generellt sett hög kvalitet,
diagnoskodningen är i huvudsak adekvat och avvikelser hanteras korrekt.
De brister som noterades avseende medicinska rutiner har åtgärdats inom
stipulerad tid.
Martin Myrskog
Regiondirektör
Bilaga:
Ulrika J Gustafsson
Planeringsdirektör
Utfall medicinsk fördjupad granskning Vc Achima Care Älmhult
Sida 1 av 1
127
Beslutsunderlag
Diarienr: 15RK731
Handläggare: Roland Dolk, Planeringsavdelningen
Datum: 2015-04-10
Achima Care Älmhult
Bakgrund
Medicinsk fördjupad granskning av vårdcentraler verksamma inom Vårdval
Kronoberg – primärvård, är politiskt beslutad och syftar till att granska respektive
verksamhet ur ett medicinskt kvalitetsperspektiv.
Enligt beslutet skall sex enheter granskas varje kalenderår.
Granskningen av Achima Care Älmhult vårdcentral har utförts av Roland
Olofsson-Dolk och Lotta Eriksson.
Rutiner
Bakgrund
För att uppfylla uppdragets krav på ledningssystem skall vårdcentralen ha skriftliga
uppdaterade rutiner, relevanta för att kunna fullgöra uppdraget på ett patientsäkert,
lagenligt och författningsenligt sätt.
Resultat
Vårdcentralen har skickat in sammanlagt 64 olika dokument för att visa att man
uppfyller vårdvalets minimikrav för åtta angivna områden. Exempelvis finns 13
olika dokument som beskriver läkemedel och läkemedelshantering. Bilden blir
något svåröverskådlig på grund av att vissa av dokumenten överlappar varandra
avseende område och innehåll. Rutin för bevakning av utgående remisser saknas.
Av några dokument framgår att de inte är uppdaterade, av andra framgår inte när
de ska uppdateras eller vem som är ansvarig.
För övrigt har dock all begärd information inkommit och innehållet förefaller
ändamålsenligt, frånsett att det i vissa fall är fördelat på flera olika dokument.
Vi föreslår att verksamheten strukturerar och renodlar sina rutiner så att såväl
innehåll som relationen mellan olika dokument blir mer överskådligt och lätt att
hitta för medarbetarna. Rutin för bevakning av utgående remisser ska skapas och
följas.
128
Sida 1 av 5
Beslutsunderlag
Diarienr: 15RK731
Datum: 2015-04-10
Fördelning läkare och sjuksköterskor
Bakgrund
Enheten skall ha en, enligt uppdragsspecifikationen, ändamålsenlig fördelning av
olika yrkeskompetenser.
Resultat
Vid tiden för granskningen fanns på Achima Älmhult vårdcentral:




6,0 tjänster specialist i allmänmedicin fördelat på 7 personer
0,2 tjänst gynekolog/kirurg
7,0 tjänster distriktssköterska fördelat på 9 personer
1,5 tjänst sjuksköterska fördelat på 2 personer.
Bemanningen av specialist i allmänmedicin motsvarar 1873 listade per läkare.
Bemanningen av distriktssköterska motsvarar 1605 listade per distriktssköterska.
97 % av läkarbemanningen utgörs av specialister i allmänmedicin.
82 % av sjuksköterskebemanningen utgörs av distriktssköterskor.
Vårdcentralen uppfyller vårdvalets krav avseende fördelning av läkare och
sjuksköterskor.
Inget
Patientsäkerhet och avvikelser
Bakgrund
Enligt patientsäkerhetslagen (PSL, 2010:659) ska vårdgivare dokumentera sitt
patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Avvikelsehantering kan vara
ett sätt att identifiera patientsäkerhetsrisker och minska risken att avvikelser
upprepas. Vårdgivare är skyldig att registrera avvikelser i av Landstinget
Kronoberg anvisat avvikelsehanteringssystem.
Resultat
Vårdcentralens tio senast inkomna avvikelser sträcker sig över perioden 2014-0811 till 2014-10-15. Tre av dessa är avslutade och behandlade på ett adekvat sätt. Sju
av dem är inte avslutade och för fyra av dem har angiven tidsfrist löpt ut. Sju av
avvikelserna var av administrativ karaktär.
Inget
129
Sida 2 av 5
Beslutsunderlag
Diarienr: 15RK731
Datum: 2015-04-10
Journaldokumentation
Bakgrund
Granskning av vårdenhetens journaler avser i huvudsak medicinskt innehåll,
läkemedelsförteckning, diagnoskodning och remittering. För en vårdcentral av
Achima Care Älmhults storlek ska det sammanlagda antalet granskade
besökskontakter vara minst 80 fördelat enligt följande:
 De åtta första besökskontakterna för varje läkare (inkl. ST-läkare, exkl. ATläkare) den första dagen i en viss månad till dess att vi sammanlagt uppnått
minst 60 besökskontakter. Om antalet läkare i tjänst är mindre än åtta ökas
antalet besökskontakt per läkare till dess att målet uppnåtts.
 De två första besökskontakterna för varje sjuksköterska den första dagen i en
viss månad till dess att vi sammanlagt uppnått minst 10 besökskontakter. Om
antalet sjuksköterskor i tjänst är mindre än 5 ökas antalet besökskontakt per
sjuksköterska till dess att målet uppnåtts.
 De tio första hembesöken och hemsjukvårdsbesöken i månaden.
 De 16 första utgående remisserna, identifierade i besökskontakterna ovan.
Resultat
Sammanlagt 83 besöksanteckningar har granskats fördelat på:
 53 mottagningsbesök läkare
 20 mottagningsbesök sjuksköterska
 10 hembesök/hemsjukvårdsbesök läkare
Dessutom har 16 utgående röntgen- och konsultremisser granskats.
Journalanteckningarna håller generellt hög kvalitet. Samtliga granskade utgående
remisser har varit relevanta och av acceptabel medicinsk kvalitet.
Följande noteras:
 Tre av sjuksköterskornas anteckningar saknar anamnes, status och
bedömning och borde därför sannolikt istället registrerats som
”Administrativ kontakt”.
 I ca 1/3 av läkarnas anteckningar saknas diagnoskodning som kunde ha
varit relevant vid besöket.
 Ca 1/4 av sjuksköterskeanteckningarna saknade helt diagnoskodning,
däremot användes KVÅ-koder i över 2/3 av sjuksköterskeanteckningarna.
 I drygt 1/4 av journalerna var läkemedelslistan bristfälligt uppdaterad.
 Ett läkarbesök var bokat som sjuksköterskebesök
 Fem av läkaranteckningarna innehöll diagnoskoder med tveksam relevans
vid besöket
 En av läkaranteckningarna innehöll diagnoskod med tillägg ”Misstänkt”.
 Två av läkaranteckningarna innehåller fler än en diagnoskod för samma
tillstånd.
130
Sida 3 av 5
Beslutsunderlag
Diarienr: 15RK731
Datum: 2015-04-10
En utbildningsinsats angående diagnoskodning skulle kunna vara av värde för
verksamheten.
Remissbevakning
Bakgrund
Av patientsäkerhetsskäl är det angeläget att både inkomna och utgående remisser
bevakas kontinuerligt samt besvaras inom rimlig tid. Brådskande utgående remisser
kan kräva särskild handläggning.
Resultat
Under perioden 2011-07-01 – 2014-06-30 har vårdcentralen 232 obesvarade
utgående remisser samt 96 obedömda inkomna remisser.
På enheten finns en adekvat rutin för omhändertagande av inkommande remisser.
Verksamheten måste säkerställa att denna följs. Rutin för bevakning av utgående
remisser ska skapas och följas.
Signering/Vidimering
Bakgrund
4 kap. 3 § SOSFS 2008:14 ”Vårdgivaren ska säkerställa att det finns rutiner för
signering av journalanteckningar och för bekräftelse av åtgärder som rör patientens
vård och behandling.” Av patientsäkerhetsskäl är det angeläget att svar avseende
provtagningar, undersökningar och remisser bevakas kontinuerligt och signeras
inom rimlig tid. I Vårdval Kronoberg ska provsvar/labsvar etc. vidimeras inom 5
arbetsdagar och journalanteckningar signeras inom 14 dagar.
Resultat
2014-10-23 fanns totalt 37 svar som inte vidimerats inom angiven tid och 41
anteckningar som inte signerats inom angiven tid.
Inget.
Samtycke
Bakgrund
För att vårdgivaren skall kunna ta del av patientjournal från annan vårdgivare i
samma journalsystem krävs att patienten ger sitt samtycke.
131
Sida 4 av 5
Beslutsunderlag
Diarienr: 15RK731
Datum: 2015-04-10
Resultat
För de granskade kontakterna har samtycke inhämtats på ett adekvat sätt.
Inget
Växjö 14 12 01
Roland Olofsson-Dolk, Medicinsk rådgivare
132
Sida 5 av 5
15
Svar på revisionsrapport – Granskning av Vårdval
Kronoberg- primärvård 15RK267
133
Svar på revisionsrapport
Diarienr: 15RK267
Handläggare: Agneta Ryberg,
Datum: 2015-04-22
Regionstyrelsen
Svar på revisionsrapport – Granskning av Vårdval
Kronoberg- primärvård
att ställa sig bakom svar till revisorerna.
att informera regionfullmäktige om rapport och svar.
Sammanfattning
EY har på uppdrag av landstingets revisorer genomfört en granskning med syfte
att bedöma om landstingsstyrelsen/regionstyrelsen har säkerställt att en tillräcklig
uppföljning görs av vårdgivarnas verksamhet i vårdvalet.
Den övergripande slutsatsen är att landstingsstyrelsen inte i tillräcklig utsträckning
säkerställt att en tillfredsställande uppföljning görs av vårdgivarnas verksamhet
inom Vårdval Kronoberg primärvård.
Slutsatsen baseras i första hand på följande iakttagelser.
►
Det saknas en regelbunden uppföljning av efterlevnaden av godkännandekrav.
Kraven som ställs i uppdragsspecifikationen avseende grunduppdragen
omfattas inte av någon regelbunden uppföljning.
►
Samtliga krav som ställs under rubriken ”Regelverk, kompetens, lokaler” i
uppdragsspecifikationen följs inte regelbundet upp.
►
Det görs för närvarande ingen särskild uppföljning av om vårdcentralerna har
tillämpade ledningssystem som motsvarar SOSFS 2011:9. Det är av särskild
betydelse att följa upp vårdcentralernas egenkontroll. Den uppföljning som
förekommer och som delvis berör enheternas ledningssystem sker genom en
fördjupad granskning av rutiner.
►
► Nuvarande uppföljning omfattar inte vårdcentralernas tillämpning av kravet
på att använda landstingets avvikelsehanteringssystem.
► Riskanalyser av vårdvalet görs inte med syfte att säkerställa en tillräcklig intern
kontroll av vårdvalet.
Sida 1 av 3
134
Diarienr: 15RK267
Datum: 2015-04-22
► För vårdvalet upprättas inte en internkontrollplan
Svar på revisionens synpunkter
► Definiera enheten för Kundval och privata vårdgivares uppdrag.
Uppdraget för enheten Kundval och privata vårdgivares ska ses över. Uppdraget
är inte tydligt nedskrivit, men i samband med den nya politiska organisationen har
enheten placerats under regionstyrelsen. Under våren ska det fastställas och ligga
till grund för den verksamhetsplan som skall vara klar för enheten i höst.
Klargör riktlinjer för landstingets olika roller som beställare, ägare av
egen regi och utförare.
►
I samband med den nya organisationen placerades enheten under Regionstyrelsen.
Det är styrelsen som rekommenderar fullmäktige att fastställa
uppdragsspecifikation och ekonomisk ram för t.ex. vårdval primärvård.
Hälso- och sjukvårdsnämnden blir därmed en av utförarna.
Tydliggör hur landstinget ska säkerställa likvärdiga villkor
(konkurrensneutralitet) för utförare inom vårdvalet.
Kraven på leverantörerna är desamma utifrån uppdragsspecifikationen. Uppdraget
att säkerställa likvärdiga ekonomiska villkor är givet av ekonomidirektören
►
►Säkerställ
att riskanalyser genomförs av vårdvalet dels som underlag för
planering av uppföljning, dels inom ramen för intern kontroll av vårdvalet.
En särskild internkontrollplan bör upprättas för vårdvalet.
Riskanalyser har gjorts i förekommande fall. Upprättande av internkontrollplan
pågår.
Överväg att öka omfattningen av fördjupade medicinska granskningar.
Vår bedömning är att en utökning av antalet fördjupade medicinska granskningar
inte behövs.
►
Säkerställ att samtliga krav och villkor som ställs på utförare i Vårdval
Kronoberg också följs upp.
Vårdvalet kommer från innevarande år ta fram material där vårdgivarna ska uppge
efterlevnad av kraven.
►
Gör uppföljningen av nyckeltalen tillgänglig för medborgarna.
Arbete med detta kommer att ske inom ramen för uppdrag från SKL.
►
Utveckla vårdvalets årsrapport bland annat med en tydligare och mer
heltäckande kvalitetsredovisning av vårdvalet.
Vårdvalet kommer från innevarande år att på ett tydligare sätt sammanställa de
omfattande uppföljningar som redan görs.
►
Komplettera uppdragsspecifikationen med en uppföljningsbilaga som
beskriver de uppföljningar som görs av vårdvalet.
Detta kommer att tas fram.
►
Sida 2 av 3
135
Diarienr: 15RK267
Datum: 2015-04-22
Utveckla avvikelsehanteringen vid konstaterad brist hos utförare.
En rutin ska tas fram som säkrar avvikelsehanteringen vid brist hos utförare.
►
Förtydliga sanktionerna.
Vår uppfattning är att sanktionerna är ändamålsenliga
►
Revisorerna önskar få del av landstings-/regionstyrelsens kommentarer till
ovanstående samt vilka åtgärder som landstingsstyrelsen har för avsikt att vidta.
Martin Myrskog
Regiondirektör
Bilagor:
Ulrika J Gustafsson
Planeringsdirektör
Revisionsrapport – Granskning av Vårdval Kronoberg - primärvård
Sida 3 av 3
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
16
Samordningsförbund 13LTK119
165
Diarienr: 13LTK119
Datum: 2015-04-23
Regionstyrelsen
Samordningsförbund
Föreslås att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta
att bevilja förbundsstyrelsen för Växjö Samordningsförbund ansvarsfrihet för
verksamhetsåret 2014
Sammanfattning
Växjö Samordningsförbund har kommit in med revisionsberättelse för år 2014 för
vidare hantering i regionfullmäktige i Region Kronoberg. Revisionsberättelsen har
även lämnats till övriga förbundsmedlemmar: Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen och Växjö kommun.
Enligt § 26 i ”Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ”ska
förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om styrelsen skall beviljas
ansvarsfrihet och om skadeståndstalan skall väckas”.
Enligt revisionsberättelsen är de utsedda revisorernas bedömning att styrelsen i
Samordningsförbundet bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från
ekonomisynpunkt tillfredställande sätt. De tillstyrker att styrelsens ledamöter
beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
Martin Myrskog
Regiondirektör
Bilaga:
Katarina Jonasson
Kanslidirektör
Årsredovisning för år 2014 , Växjö Samordningsförbund
Revisionsberättelse för år 2014, Växjö Samordningsförbund
Sida 1 av 1
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
176
177
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
17
Skriftlig information - Hälso- och sjukvårdsnämndens
månadsrapport februari 2015 15RK584
195
Protokoll
Datum: 2015-04-09
§ 30. Månadsrapport februari 2015 15RK584
Beslut
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade
att godkänna Månadsrapport februari 2015 samt att överlämna den till regionstyrelsen
för information
att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att vidta åtgärder för att hålla justerat
överenskommet resultat om minus 70 miljoner.
att vidtagna och planerade åtgärder, inklusive konsekvenser, redovisas i samband med
kommande delårsrapport.
att antal besök på jourläkarcentralen och antal utomlänspatienter som besöker Region
Kronoberg redovisas i kommande månadsrapporter.
månadsrapporter.
att Britt-Louise Berndtssons(C) tilläggsyrkande remitteras för utredning till kommande
sammanträde i hälso-och sjukvårdsnämnden.
Beslutsgång
Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner följande beslutsgång
Charlotta Svanberg, ordförande instämmer i Ove Löfqvists(M) och Roland
Gustbées(M) tilläggsyrkanden och meddelar att dessa ska tas till protokollet samt att
Britt-Louise Berndtssons(C) tilläggsyrkande remitteras för utredning till kommande
sammanträde i hälso-ochs sjukvårdsnämnd
Sammanfattning
Dan Petersson, ekonomichef föredrog ärendet
Årets första månader har präglats av ett stort tryck i verksamheterna till följd av en
ovanligt kraftig säsongsinfluensa. Beläggningen i slutenvård har varit ansträngd samtidigt
som medarbetarna har varit sjuka vilket resulterat i mer övertid. Det är fortsatt svårt att
rekrytera sjuksköterskor och läkare, vilket leder till dyra lösningar med hyrpersonal,
resursenhetsutnyttjande och övertid samt i vissa fall försämrad tillgänglighet. Läget inför
sommaren bedöms som mycket ansträngt.
Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter trots rekryteringsproblem och
hyrläkarberoende. Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barnoch
ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning samt
196
Protokoll
Datum: 2015-04-09
ledtider inom bild och funktionsdiagnostik. Inom folktandvården oönskade väntetider
för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård.
Justerat resultat uppgår till -23,2 mkr. Prognos för helåret lämnas med -90 mkr,
exklusive intäkter för kömiljarden 2015.
Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso- och
sjukvårdsnämnden beslutar
att godkänna Månadsrapport februari 2015 samt att överlämna den till regionstyrelsen
för information
att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att vidta åtgärder för att hålla justerat
överenskommet resultat om minus 70 miljoner.
Yrkande
Britt-Louise Berndtsson(C) yrkar bifall till beredande organs förslag med följande
tilläggsyrkande
att för att snabbare kunna införa produktions- och kapacitetsplanering på bred front
inom hälso-och sjukvården i Region Kronoberg, stödja de åtgärder som krävs för att
öka takten med att införa detta.
Eva Johnsson(KD) instämmer i Britt-Louise Berndtssons yrkande.
Charlotta Svanberg, ordförande yrkade att Britt-Louise Berndtssons tilläggsyrkande
remitteras för utredning till kommande sammanträde i hälso-och sjukvårdsnämnden.
Michael Sjöö(S) och Roland Gustbée(M) instämmer i Charlotta Svanbergs yrkande.
Ove Löfqvist(M) yrkar bifall till beredande organs förslag med tilläggsyrkande
att vidtagna och planerade åtgärder, inklusive konsekvenser, redovisas i samband med
kommande delårsrapport.
Charlotta Svanberg ordförande, Eva Johnsson(KD), Britt-Louise Berndtsson(C) och
Maria Sitomaniemi(SD) instämmer i Ove Löfqvists yrkande.
197
2
Protokoll
Datum: 2015-04-09
Ove Löfqvist(M) yrkar vidare
att antal besök på jourläkarcentralen och antal utomlänspatienter som besöker Region
Kronoberg redovisas i kommande månadsrapporter.
Roland Gustbée(M) yrkar bifall till beredande organs förslag med tilläggsyrkande
månadsrapporter.
Yttrande
Maria Sitomaniemi (SD) och Thomas Ragnarsson (M) yttrade sig i ärendet.
Beslutsunderlag

Missiv månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2015 Hälso- och sjukvård
198
3
MÅNADSRAPPORT FEBRUARI 2015
FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
199
Vårt uppdrag
Vår vision
Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att tillhandahålla en god vård på lika villkor för hela
befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den
enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård
skall ges företräde till vården.
Vårt mål
Ett kvalitetsstyrt landsting
Vår värdegrund










har kronobergarna en god hälsa och trivs i ett livskraftigt Kronoberg
har medborgarna ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och sjukvård
väljer kronobergarna i första hand vård i Kronoberg
är patienter och närstående mer delaktiga i vården
har vi en hög patientsäkerhet
har vi en sammanhållen vård i rätt tid
placerar sig vår hälso- och sjukvård bland de främsta i nationella och internationella
kvalitetsjämförelser
är vi en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll
har vi lätt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens
har vi en hållbar ekonomi i balans

Invånare: Stärka en god och jämlik hälsa, ett gott bemötande och delaktighet i vården.
Bedriva patientsäker vård med hög kvalitet

Medarbetare: Skapa ett gott arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i utvecklingen.
Utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare

Verksamhetsutveckling: Utveckla system för ledning och styrning. Effektivisera våra
processer och vår verksamhetsplanering.

Ekonomi: Långsiktigt planera och investera för framtiden. Effektivt utnyttja våra resurser.
Invånare
Respekt för
människan
Vi ser varje individs behov och
de som möter oss känner
förtroende och trygghet.
Medarbetare
Vi möter varandra med omtanke
och respekt. Vi uppskattar
varandras insats och har ett
öppet klimat.
2
200
Vi lär oss hela tiden och arbetar
tillsammans för att utveckla bästa
möjliga vård.
Ekonomi
Vi tar ansvar för att använda
våra resurser där de kommer
kronobergarna bäst tillgodo.
Hälso- och sjukvårdsövergripande
Perspektiv
Invånare

Vårt nuläge



Våra viktigaste
mål 2015
Aktiviteter






God tillgänglighet i flertalet
verksamheter.
Stort förtroende för vår hälsooch sjukvård.
God hälsa i befolkningen men
under årets första månader en
ovanligt svår influensa.
Förbättringspotential när det
gäller delaktighet och
patientsäkerhet
Medarbetare



Hög kunskap och kompetens
hos våra medarbetare
Rekryteringsbehov av vissa
yrkeskategorier fr a
sjuksköterskor och läkare.
Behov av att utveckla våra mål
och skapa delaktighet
Utvecklat förebyggande hälsoarbete
Förbättrad medborgarservice via e-tjänster
Minskad risk för vårdskador
Delaktiga patienter
Säkrad kompetensförsörjning
Delaktiga medarbetare
Tillgänglighet
•
Planera och påbörja utbildning
och införande av produktions
och kapacitetsplanering
Förebyggande hälsoarbete
•
Införa sjukdomsförebyggande
metoder
•
Vara en aktiv aktör i det
länsgemensamma
folkhälsoarbetet
Medborgarservice
•
Förbereda införandet av ejournal
Utveckla och informera om e•
hälsotjänster
Delaktiga patienter/
Patientsäkerhet
•
Analys och åtgärder genom
infektionsverktyget
•
Prova verktyg för ökad
patientmedverkan
•
Utveckla säkerhetskulturen
Kompetensförsörjning

Utveckla rekryteringsprocessen

Omfördela arbetsuppgifter
mellan yrkeskategorier
•
Tydliggöra målen i dialog med
medarbetarna
•
Koppla lönekriterier till
verksamhetsplanen
Chefsutveckling
•
Genomföra kontinuerlig
ledarskapsutveckling
•
Skapa bättre förutsättningar för
chefer att utveckla
verksamheten
•
Landstingsanpassa
ledarskapsutbildningar
3
201
Ekonomi


Goda resultat i öppna jämförelser.
Förbättringspotential när det gäller
samordning





Tydlig chefsroll och kontinuerlig chefsutveckling
Förbättrad tillgänglighet
Effektiva vårdprocesser
Relevant vårddokumentation
Ekonomi i balans
Produktions- och kapacitetsplanering
•
Planera och påbörja utbildning och
införande av produktions och
kapacitetsplanering
•
Införa struktur för patientprocesser och
riktlinjer för processtyrning
Ta fram processknutna medicinska
•
kvalitets- och medicinska data och
ledtider
•
Genomlysning av akutprocessen
Vårddokumentation
•
Utveckla strukturerad
vårddokumentation



Stora framtida investeringar
Justerat resultat -23 mnkr
Svag styrning och dålig
koppling till verksamhet/kvalitetsmål
Ekonomi i balans
•
Införa verktyget KPP (kostnad
per patient)
•
Utveckla
ekonomistyrningsmodell som
är verksamhetsanpassad och
styr mot processernas kvalitet
och effektivitet
•
Utveckla uppföljning genom
processrelaterade styrtal
Styrtal
December 2014
Nuläge
Mål 2015
Långsiktigt mål 2017
Invånare
Ohälsotal
Plats 6 i Sverige (27,2 dagar)
Plats 6 i Sverige (27,3
dagar jan 2015)
Plats 3
Plats 1
Självskattad hälsa vuxna befolkningen
73 %
-
≥ 75 %
≥ 78 %
Förtroende för vår hälso- och sjukvård – primärvård
Förtroende för vår hälso- och sjukvård – sjukhus
71 %
70 %
76 %
≥ 72 %
≥ 75 %
Fritt vårdsökande
6600
6300
Minska 10 % (jmf 2014)
Telefontillgänglighet – 0 dagar
95 %
95,9 % (jan-feb 15)
99 %
99 %
Läkarbesök inom primärvård – 7 dagar
91 %
90,4 % (jan-feb 15)
95 %
97 %
Läkarbesök inom planerad specialiserad vård – 60 dagar
70 %
69 %
85 %
90 %
Behandling inom planerad specialiserad vård – 60 dagar
80 %
81 %
85 %
90 %
Andel avslutade besök inom 4 timmar akutmottagningarna
81 %
76 %
85 %
90 %
Tillgång till journal via nätet
Påbörjat
Arbete pågår
Införandet påbörjas
Infört
Vårdkonto i E-tjänster på 1177
17 %
17,7 %
20 %
40 %
Vårdrelaterade infektioner
Mätmetod införd- validering
pågår (verktyget)
Ännu ej färdigt
mätinstrument-
Vakanser
114
-
Fåtal tillfälliga vakanser
Andel specialistsjuksköterskor
41 %
41%
43 %
45 %
Delaktighet enligt medarbetarenkät
73,2 (2013)
73,2 (2013)
75
80
Öka antalet ST-tjänster
123
-
123
123
4,5 %
5,1 % (Hela region
kronob.)
4,2 %
4,1 %
Medarbetare
Sjukfrånvaro
Målkvalitet enligt medarbetarenkät
56,1 (2013)
-
60
70
Genomgångna och implementerade patientprocesser
1
1-2
≥3
≥ 10
Andel av klinikernas verksamhetsplaner som baseras på en
produktions- och kapacitetsplanering
0%
-
20 %
80 %
Öppna jämförelser – totalindex medicinska indikatorer, tillgänglighet,
patienterfarenhet
Plats 6 i Sverige
-
Plats ≥ 2
Plats ≥ 2
-76 mnkr
Justerat resultat -23 mnkr
Prognos -90 mnkr
-70 mnkr (justerat för vårdval
hud)
Ekonomi
Resultat
4
202
+-0
Årets första månader har präglats av ett stort tryck i verksamheterna till följd av en ovanligt
kraftig säsongsinfluensa. Beläggningen i slutenvård har varit ansträngd samtidigt som
medarbetarna har varit sjuka vilket resulterat i mer övertid.
Det är fortsatt svårt att rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor och läkare vilket leder till dyra
lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och övertid samt i vissa fall försämrad
tillgänglighet. Användning av hyrläkare ökade under 2014 inom samtliga centrum och fortsätter
att öka 2015 framför allt inom primärvård som en konsekvens av pensionsavgångar.
Hyrsjuksköterskor används inom medicincentrum och kirurgicentrum på ett antal avdelningar där
man inte kunnat rekrytera till vakanta tjänster. Läget inför sommaren bedöms som mycket
ansträngt.
Arbete pågår för uppdatering av Cosmic till R8.0. Vidare pågår arbete med uppdatering av ITstödet RIS/PACT inom bild och funktionsdiagnostik.
Påbörjat arbete med statens uppdrag att införa sk. standardiserade vårdförlopp för cancer har
inletts. Handlingsplan har skickats in.
Hälso- och sjukvårdens ledningsstab är konstituerad och en utvecklingsdirektör, Ingeborg
Franzén har börjat.
Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter trots rekryteringsproblem och hyrläkarberoende.
Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barnoch ungdomspsykiatrins
fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning samt ledtider inom bild och
funktionsdiagnostik. Folktandvården har oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos
samt viss specialisttandvård.
Produktionsstatistiken visar ett minskat antal besök i primärvård samtidigt som en generell
ökning noteras inom den somatiska korttidsvården med undantag av sjukvårdande
behandling/besök annan vårdgivare. Såväl vuxen- som rättspsykiatri redovisar färre vårddagar
jämfört med samma period 2014.
Det redovisade resultatet för hälso- och sjukvården uppgår efter februari till -30,8 mnkr inkl
projekt. Justerat för brister i redovisningen och periodiserade resultatmål blir det ackumulerade
resultatet -23,2 mnkr. Prognos för helåret lämnas med -90 mnkr, vilket är 20 mnkr sämre än
träffad överenskommelse (justerad för väntat och godkänt underskott inom vårdval hud). Det
bör noteras att prognosen är exklusive intäkter för kömiljarden 2015. De främsta
5
203
1. Invånare
Tillgänglighet
Nuläge
Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter trots rekryteringsproblem och hyrläkarberoende.
Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barnoch ungdomspsykiatrins
fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning samt ledtider inom bild och
funktionsdiagnostik. Folktandvården har oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos
samt viss specialisttandvård. Nedan redogörs för de olika verksamhetsområdena.
Primärvården – vårdcentraler
Resultat från höstens vårdbarometer har presenterats och vi har goda resultat på de frågor som
rör verksamheterna. Vårdcentralerna ligger på plats 4 när det gäller såväl rimliga väntetider som
förtroende. Sjukvårdsrådgivningen/1177 ligger på plats 5 avseende kännedom och på plats 8 på
tillgänglighet. Fler resultat ur undersökningen ger ett bra underlag för fortsatt förbättringsarbete.
Primärvården redovisar fortsatt god telefontillgänglighet. En marginell försämring i februari
förklaras av ett högt tryck i TeleQ, bl.a. till följd av influensaperioden och sjukfrånvaro bland
personalen. Med få undantag får alla patienter bedömning och råd samma dag. Av uppringda
samtal jan - feb 2015 har 73 % besvarats inom två timmar.
Andel patienter som efter ett bedömt behov fått ett besök inom 7 dagar har minskat något
jämfört med 2014 och under februari erhöll 90,0 % av patienterna besök inom 7 dagar.
Variationen mellan vårdcentralerna ligger mellan 83 och 99 % och det är 9 vårdcentraler som inte
klarar att erbjuda 90 % av patienterna besök inom 7 dagar. 62 % av de som bedömts ha behov av
en läkartid har fått detta samma dag som vårdbegäran gjordes.
För rehabiliteringskliniken är tillgängligheten till slutenvårdsplatser god och det är endast till
smärtrehabs mottagning som det finns patienter som väntat längre än 60 dagar. Habiliteringen
redovisar förbättrat resultat vad gäller andelen patienter med ledtid från remiss till klar NPutredning inom 6 månader.
Ambulanstillgänglighet
Ambulanstillgängligheten förbättras ytterligare. Andelen prio1-uppdrag som nås inom 10 minuter
är högre, 59 % jämfört med 57 % samma period föregående år, och målet på 60 % nås nästan.
Andel som nås inom 15 respektive 20 minuter uppfyller fastställda mål på 72 respektive 85 %.
6
204
Akutvårdsgarantin
För akutvårdsgarantin redovisas en försämring av, framförallt för CLV, men även för
LL jämfört med samma period 2014.
Somatisk elektiv vård - läkarbesök
För planerad mottagning till läkarbesök väntar 4 480 patienter vid februari månads utgång.
Inom vårdgarantin har 87 % av patienterna väntat mindre än 90 dagar medan motsvarande
siffra för kömiljarden är att 69 % av patienterna väntat mindre än 60 dagar. Av de 946
patienter som väntat längre än 90 dagar hade 400 patientvald väntan och 17 medicinsk orsakad
väntan.
Nedan framgår tillgängligheten per centrum. Kirurgicentrums låga andel förklaras framförallt
av mottagningarna för ortopedi och hud. Fel! Ogiltig länk.
7
205
Somatisk elektiv vård – operation/åtgärd
Till planerad operation/mottagning väntar 2 424 patienter. Inom vårdgarantin har 93 % av
patienterna väntat mindre än 90 dagar, medan kömiljardens motsvarande siffra inom 60 dagar
är 81 %. Av de 285 patienter som väntat längre än 90 dagar har 45 patientvald väntan och 84
medicinsk orsakad väntan.
Av nedanstående sammanställning framgår att samtliga centrum redovisar generellt god
tillgänglighet för operation/åtgärd
Operation/åtgärd
Centrum
Barn och kvinnocentrum
Kirurgicentrum
Medicincentrum
Totalt
Andel väntande inom
90 dagar
60 dagar
95 %
86 %
91 %
78 %
98 %
87 %
93 %
81 %
Vuxenpsykiatri
Inom vuxenpsykiatrins planerade specialistvård har 92 % av patienterna väntat mindre än
vårdgarantins 90 dagar, medan kömiljardens motsvarande siffra inom 60 dagar är 85 %.
Barn- och ungdomspsykiatri
Inom barn och ungdomspsykiatrin innebar 2014 ett förbättrat resultat för väntetider. För årets
första två månader redovisas fortsatt goda resultat för väntetiderna till mottagning och
behandling, medan antalet väntande till fördjupad utredning åter ökar.
Diagram: Antal väntande vid BUP
8
206
Av diagrammet framgår utvecklingen av antalet väntande och vid februari månads utgång väntar
49 patienter på nybesök. Av dessa har 18 väntat längre än 30 dagar och där 4 avser patientvald
väntan. Till behandling väntar 9 patienter varav en har väntat längre än 30 dagar med patientvald
väntan. Till fördjupad utredning ser vi en ökning med 42 väntande patienter sedan årsskiftet.
Antalet väntande är nu 90 patienter och av dessa har 65 väntat längre än 30 dagar, varav 3 avser
patientvald väntan och 1 medicinsk orsakad väntan. Verksamheten har två vakanta
barnpsykiatrikertjänster samt brist på psykologer vilket påverkar utredningsförmågan.
Tandvård
Tandvården visar en generell god tillgänglighet, men folktandvården på Klostergatan tar
fortfarande inte emot nya patienter för fullständig behandling. Inom specialisttandvården
kommer 2 specialister bli färdiga under våren, en käkkirurg och en pedodontist. Inom dessa
specialiteter kommer därför inte någon minskning av väntetiden att ske förrän i slutet av året.
Med en kraftigt ökad invandring har också behovet av narkostandvård för små barn ökat
väsentligt. Narkostiderna har fördelat om så att pedodontin prioriterats, men trots detta är det
oacceptabelt lång väntetid.
Aktiviteter 2015

Under 2015 intensifieras arbetet med kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling med
hjälp av Produktions- och Kapacitetsplanering (se perspektiven Medarbetare och
Verksamhetsutveckling).
o Pågår enligt nedan.
Förebyggande hälsoarbete
Nuläge
Hälsan i Kronoberg blir allt bättre, däremot ökar skillnaderna i hälsa stadigt mellan olika grupper
i befolkningen. De elva nationella målområden som fastställts för folkhälsoarbetet sammanfattar
på ett tydligt sätt bredden i arbetet. Folkhälsan påverkas av många olika faktorer i samhället, allt
från delaktighet och inflytande till miljö och levnadsvanor. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete
kräver därför ett brett angreppssätt och ett arbete utifrån flera olika perspektiv på en och samma
gång.
Aktiviteter 2015



Hälsoutvecklingen i Kronoberg ska följas, analyseras och vara ett underlag för kommande
prioriteringar, riktade insatser och beslut.
Region Kronoberg ska vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet.
Det ska tas fram en långsiktig strategi för att vidareutveckla det hälsofrämjande arbetet i
regionen.
9
207


Fortsatt implementering ska ske av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder med fokus på goda levnadsvanor inom områdena rökning, alkohol, goda matvanor,
fysisk aktivitet och välbefinnande.
I patientprocessarbetet ska primär- och sekundärprevention vara en del i arbetet t ex inom
cancerprocesserna och hjärt-kärlsjukdom.
Uppföljning av detta mer långsiktiga arbete blir aktuellt i samband med delårsrapport april-15.
Medborgarservice/delaktiga patienter
Nuläge
Idag har patientrörligheten ökat, med patienter som rör sig mellan vårdcentraler och mellan
regioner. Det kommer ställa högre krav på informationsutbyte och tillgänglighet av information.
Patienterna är mer pålästa och engagerade. Vården måste bli mer tillgänglig när patientens
ställning stärks. Det innebär att vårdprocesserna får större betydelse på bekostnad av
vårdorganisationerna.
Aktiviteter 2015
Förberedelser pågår för införandet av e-journal som kommer att ge medborgarnas möjligheter att
bli mer delaktiga i sin vård. Vidare pågår arbetet för att öka medborgarnas nyttjande av ehälsotjänster.
Minskade vårdskador
Nuläge
Vårdskador med olika allvarlighetsgrad drabbar cirka 10 procent av patienter i sluten vård och en
stor del av dessa är vårdrelaterade infektioner (VRI) varav många är undvikbara. Olika mätningar
visar att mellan 10 och 20 procent av patienter i sluten vård drabbas av VRI. Förebyggande
arbete innefattar följsamhet till hygienrutiner, minskad användning av urinvägskatetrar och arbete
med verksamhetens säkerhetskultur.
Under 2014 har IT-stöd (infektionsverktyget) införts för att registrera infektionsorsaker och vi
kan få en säkrare och kontinuerlig bild av infektionsläge och orsaker och arbete pågår nu för att
få till en bra rapportfunktion från infektionsverktyget som kan understödja de olika enheternas
lokala arbete för att minska VRI.
Aktiviteter 2015
En utbildningsdag för chefer i hälso- och sjukvården kring betydelsen av arbetet med VRI
kommer att hållas den 17/4.
Det pågår vidare ett arbete med att förenkla riskbedömningarna för trycksår, fall, malnutrition i
slutenvården då Senior Alert ej bedöms tillräckligt optimalt för denna verksamhet pga korta
vårdtider och dubbeldokumentation.
Patientsäkerhetsarbetet följer den handlingsplan som tagits fram.
10
208
2. Medarbetare
Kompetensförsörjning
Perioden delvis präglad av ett intensivt arbeta med att rekrytera och planera inför kommande
sommar. Bristen på sjuksköterskor, som upplevs generellt i hela landet, påverkar oss. Vi
rekryterar normalt en relativt stor andel av de sjuksköterskor som tar examen vid
Linnéuniversitette i januari och juni och introducerar dessa i verksamheten under vår/sommaren.
Inför årets semesterperiod går vi in med ett antal obesatta tjänster samtidigt som vi vet att en
relativt stor andel av de examinerade studenterna kommer från orter/län i andra delar av landet,
och väljer att flytta tillbaka dit istället för att tjänstgöra inom Region Kronoberg.
För att öka möjligheterna att bemanna har hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp beslutat att
införa ett tillägg för sjuksköterskor som arbetar ren nattjänstgöring. Detta för att göra det mera
attraktivt att arbeta natt men också för att minska antalet nattpass på så kallade rotationstjänster
och på så sätt göra rotationstjänster mer attraktiva för de som i mindre utsträckning vill arbeta
nattpass.
Under perioden har ny verksamhetschef till rättspsykiatrin rekryterats. Hon påbörjar sin
tjänstgöring i mitten av maj.
Chefsutveckling
Chefsmöte hölls under 12-13 februari i Ronneby. Fokus för dagarna var grunden för hur vi vill
leda Region Kronoberg framåt. Under dagarna hölls bl.a. föreläsningar på temat ”Våga leda
modigare” med Malin Trossing och ”Organisationskultur” med Mats Trondman. Utvärderingen
visade att 97,8 % av deltagarna upplevde dagarna som ”Positiva eller mycket positiva”.
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid
Jan-feb 2015
Jan-feb 2014
Tot.
K.
M.
Tot.
K.
M.
5,1
5,4
4,4
4,7
5,0
3,9
Fortsatt en viss ökning av sjukskrivningsnivån. Detta är en trend som funnits under hela 2014.
Inga dramatiska förändringar men dock en ökning som vi behöver följa noga. Vi har ännu inte
tillgång till statistik för HSV gällande sjukfrånvaron, därav ovanstående statistik som gäller hela
Region Kronoberg.
11
209
Kostnad bemanningsföretag, läkare o sjuksköterska
Personalkategori
Läkare
Sjuksköterska
Jan-feb 2015
Jan-feb 2014
14 293 tkr
8 319 tkr
1 267 tkr
40 tkr
Inom primärvården har det skett en betydande ökning av hyrläkare. Detta beroende på att det är
en stor del av befintliga distriktsläkare som gått i pension under 2014 samtidigt som det är mycket
svårt att rekrytera in på lediga tjänster. Även inom barnoch kvinnocentrum, medicincentrum
och kirurgcentrum har kostnaderna för hyrläkare ökat beroende på svårigheter med att rekrytera.
Inom medicinskt servicecentrum är kostnaderna i stort oförändrade och inom vuxenpsykiatrin
har kostnaderna minskat.
Hyrsjuksköterskor används inom medicincentrum och kirurgcentrum på ett antal avdelningar där
man inte kunnat rekrytera till vakanta tjänster.
Närvarotid och frånvarotid 1
HSJ
Jan-feb 2015
Jan-feb 2014
A Närvarotid
1 148 141
1 125 028
03 Övertid
10 501
10 030
4 091
3 991
357 886
316 503
1 506 028
1 441 531
04 Fyllnadstid
C Frånvarotid
Totalsumma
Antal övertidstimmar ökar med 4,7 % jämfört med samma period föregående år, medan
fyllnadstiden ökar med 2,5 %. Detta motsvarar en kostnadsökning med 12 %.
1
Närvarotimmarna och frånvarotimmarna avser vad som är registrerat utbetalningsdatumet
och är därmed faktiskt utförda närvarotimmar o frånvarotimmar föregående månad.
12
210
Produktions- och kapacitetsplanering
Nuläge
Vi har idag svårigheter att planera och överblicka tillgänglig kapacitet i relation till de
produktionskrav som finns i verksamheten. Arbetsbelastningen är ojämn och vi har svårigheter
att planera arbetet för både enskilda medarbetare och arbetsteam, vilket leder till en försämrad
arbetsmiljö. Vi har idag en otillräcklig kunskap om produktionsvolymer, resursåtgång och
kostnader.
Produktions- och kapacitetsplanering är ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten.
Förbättringar i tillgänglighet märks redan t ex inom skopinenheten.
Aktiviteter 2015
Produktions och kapacitetsplanering pågår bl a på medicinkliniken Växjö men även på
ögonkliniken, inom psykiatrin och på ortopeden. Arbetet görs så fort det går med fullt
utnyttjande av den kapacitet vi för tillfället har på hälso- och sjukvårdsavdelningen. Rapporter
från datalagret har fått tas fram manuellt i väntan på att datalagret uppdaterats inför införande av
Cosmic R8.
Nuläge
Vi har goda resultat inom flertalet verksamheter. Det finns förbättringsområden t ex inom
akutprocessen, strokeprocessen, hjärtsjukvård och cancervård. Gemensamt för flera av dessa
områden är att de griper över flera olika kliniker och verksamheter och att ledtiderna blir för
långa. Följsamheten till nationella, regionala och lokala riktlinjer behöver förbättras för att uppnå
jämlik vård och för att få snabbare spridning av nya evidensbaserade arbetssätt.
Medarbetarenkäten påvisar ett förbättringsbehov avseende arbetstakt, stress och otydliga mål.
Bättre beskrivning av arbetsflöden och processmål samt resultatåterkoppling behövs inom många
verksamheter.
Aktiviteter 2015
•
•
•
•
•
•
Implementera struktur för processarbetet med tydliga uppdrag, processtöd, utsedda processledare
och processteam.
o Pågår.
Medicinska utdata och processdata ska finnas lättillgängligt för nödvändig återkoppling och
utveckling i processerna.
o Resursperson rekryterad.
Minst tre processer ska vara genomgångna med kontinuerlig resultatuppföljning i form av
processmått, resultatmått och ledtider. 2015 ska det finnas för stroke, hjärtsvikt och någon av
cancerprocesserna.
o Stroke, hjärtsvikt och ledtidssatsning cancervårdförlopp pågår.
Arbetet med ytterligare fem processer ska startas under 2015. Se ovan.
o Fem cancervårdförlopp aktuella under 2015 och ytterligare 10 vårdförlopp 2016.
Förbättra kopplingen mellan riktlinjer och process.
Kostnad per patient (KPP) ska arbetas fram under 2015 till en nivå så att de medicinska
processerna kan följas utifrån detta mått.
o Vilande men bör kunna återupptas när samtliga controllers inom hälso-och sjukvården
rekryterats.
13
211
•
•
•
•
•
•
•
Processledare och linjechefer i aktuella processer ska vara utbildade i process- och
flödeskunskap, samt förbättringskunskap.
o Tidsatt plan finns.
Akutprocessen ska förbättra ledtiderna och omhändertagande på rätt vårdnivå.
o Varit svårt att förbättra ledtider denna period pga uttalat hårt patienttryck pga
influensa mm. Förslag ligger i budget 2016 för att åstadkomma rätt vårdnivåer i
akutsjukvården.
Säkerställa jour och beredskap med adekvat kompetens samt ett jämlikt akut omhändertagande.
o Akutläkare föreslås införas 2016.
En vårdplatsöversyn ska slutföras för att leda fram till en hållbar plan för framtidens behov av
vårdplatser.
o Påbörjad. Inom ramen för generalplanen.
Lösningar ska skapas för enkelrumsvård efter behov samt understödja effektiva processer där
vård ges på rätt enhet.
o Generalplanen. Ljungby lasarett först ut.
Vården av de mest sjuka äldre ska förbättras genom fortsatt samverkan med kommunerna enligt
den gemensamma handlingsplanen för perioden 2015-2017.
o Ny handlingsplan framtagen i samråd med kommunerna.
Inom fokusområdena psykisk ohälsa och missbruk ska samverkan med kommunerna och arbetet
som påbörjats fortsätta.
o Pågår.
Vårddokumentation
Nuläge
IT-stödet i vårddokumentationen har inneburit att den tillgängliga informationsmängden ökat.
Allt mer av läkarnas och sjuksköterskornas tid används för vårddokumentation.
Dubbeldokumentation och oöverskådlig dokumentation innebär patientsäkerhetsrisker och fel
använd arbetstid. Behovet av tydliga gemensamma regler för hur, vad och vem som ska
dokumentera ökar.
Aktiviteter 2015
Fortsätta utveckla och förbättra rutiner för vårddokumentation.
o Basmätning gjord under en dag i stora delar av vår verksamhet. Förvånansvärt bra
resultat avseende dokumentation under rätt sökord och mindre dubbeldokumentation
än befarat. Största utmaningen är rätt struktur av information t ex blodtryck, vikt mm.
o Uppgradering Cosmic R8.1 kommer dock att genom sitt upplägg med sk arketyper att
korrigera för spretighet avseende dokumentation av olika parametrar.
• Under 2015 ska nya mallar i Cambio Cosmic tas fram och de riktlinjer för vårddokumentation som
beslutats ska spridas, införas och följas upp i linjen.
o Pågår framtagande av flera mallar.
• Utbildningskort i TILDA avseende dokumentation ska tas fram och användas vid introduktion av
nya medarbetare och i fortbildning av övriga medarbetare.
o Pågår.
• Arbetsfördelningen mellan legitimerad sjukvårdspersonal och medicinska sekreterare ska ses över
inom respektive verksamhet för största möjliga effektivitet.
o Hela arbetsfördelningen ses över men är ännu så länge i ett tidigt skede.
Vårddokumentationen ska vara lättillgänglig så att patienterna kan läsa och förstå när de får tillgång till
sin journal via ”Mina e-hälsotjänster-1177”. Detta arbete pågår.
•
14
212
Produktion tom februari
Nuläge
Produktionsstatistiken visar ett minskat antal besök i primärvård samtidigt som en generell
ökning noteras inom den somatiska korttidsvården med undantag av sjukvårdande
behandling/besök annan vårdgivare. Såväl vuxen- som rättspsykiatri redovisar färre vårddagar
jämfört med samma period 2014.
2015
2014
2013
Primärvård, läkarbesök
30 825
31 274
33 529
Primärvård, besök annan vårdgivare
35 048
36 358
35 712
Sjukvårdsrådgivning, besvarade samtal
16 574
15 956
17 250
Lasarettsrehab, besök annan vårdgivare
4 501
4 576
5 387
Rehabiliteringskliniken, totalt antal besök.
1 102
969
1 166
475
790
847
2 129
2 382
2 290
3 660
3 340
3 446
Område
Primärvård och rehabilitering
Rehabiliteringskliniken, vårddagar
Habilitering, totalt antal besök.
Ambulansverksamhet
Ambulansuppdrag totalt
Somatisk sluten vård
Vårddagar
20 589
20 029
22 570
Vårdtillfällen
4 361
4 152
4 519
Medelvårdtid
4,7
4,8
5,0
Operationer i SV
824
831
879
Beläggning i %
Disponibla vårdplatser
90,5
86,2
90,5
397,2
396,3
410,1
Läkarbesök
28 385
27 699
28 454
Sjukvård behandl/besök annan vårdgivare
Besök i dagsjukvård
25 868
27 678
26 767
8 489
8 201
8 862
Somatisk öppen vård
Medicinsk service
Röntgenundersökningar
17 281
17 347
18 393
Mammografier
8 743
7 975
8 845
Kliniska fysiologiska analyser
2 627
3 085
3 407
568 599
543 945
567 401
Kliniska kemiska analyser
Transfusionsmedicin (serologiska analyser)
6 566
4 946
2 959
43 465
45 502
39 183
Patologiska och Cytologiska analyser/remisser
4 691
4 498
4 354
MFT, totalt registrerad tim för underhåll
1 457
1 419
1 734
3 397
Mikrobiologiska analyser inkl Blekinge
Vuxenpsykiatri
Vårddagar
2 242
3 959
Vårdtillfällen
235
229
193
Medelvårdtid
10,0
17,0
17,6
Beläggning i %
84,0
83,0
84,0
52,0
52,0
52,0
Läkarbesök
Besök annan vårdgivare
1 511
1 631
1 678
6 647
7 098
6 636
Vårddagar
6 693
7 020
6 916
Beläggning i %
98,0
100,0
100,0
116,0
119,0
117,0
21 465
20 756
20 344
18 987
18 764
17 928
Rättspsykiatri
Tandvård
Antal behandlade patienter
Total patienttid, timmar
15
213
Primärvård och rehabilitering
Inom primärvårds och rehabcentrum redovisas generellt sett en minskad produktion jämfört med
föregående år. Om trenden fortsätter kommer centrumet att genomföra en fördjupad analys.
Ambulansverksamhet
Ambulanstillgängligheten har förbättrats samtidigt som antalet ambulansuppdrag inom prio 1 och
prio 2 fortsätter att öka. Totalt redovisas drygt 300 fler uppdrag än motsvarande period 2014.
Somatisk vård
Akutcentrum
Läkarförsörjningen på akutmottagningarna är en nyckelfråga. Akutvårdsgarantin nås för 76 % av
patienterna, dock redovisas längre tid för äldre patienter. Akutvårdsavdelningen har haft färre
inläggningar jämfört med 2014 samtidigt som färre lämnar AVA inom 36 timmar. Smittsamma
sjukdomar liksom influensafall tar stora resurser i anspråk. Vid akutgeriatriska kliniken har
beläggning och belastning varit normal under årets första månader.
För barn och kvinnocentrum redovisas en ökning med 197 vårddagar och 56 vårdtillfällen
jämfört med motsvarande period 2014. Medelvårdtiden för akut/oplanerad vård ökar
medan den minskar för planerad vård. Ökningen av vårddagar medför att den
genomsnittliga beläggningen ökar med 3 % till 69 %. För BB/förlossning/gynekologi
redovisas en genomsnittlig beläggning på 82 % medan enheterna inom barnoch
ungdomsmedicinska kliniken redovisar en beläggning på 62 %. För sistnämnda enheter
skall hänsyn tas till att avdelningspersonalen även ansvarar för den neonatala
hemsjukvården liksom klinikens dagsjukvård. Antalet förlossningar och födda barn
minskar något jämfört med tidigare år, men en fortsatt hög nivå förväntas även för de
närmaste åren. Inom öppenvården ökar akuta läkarbesök medan planerade återbesök
minskar. Även besök hos annan vårdgivare minskar liksom besök i dagsjukvård och
kvinnoklinikens dagkirurgi.
Kirurgicentrum
Kirurgicentrum redovisar ökningar av både vårddagar och vårdtillfällen jämfört med 2014.
Medelvårdtiden för akut vård är i stort oförändrad. För planerad vård minskar medelvårdtiden
med 20 % till 2,95 dagar. En orsak till minskningen är bl.a. att Rapid Recovery sedan hösten 2014
är införd inom hela ortopedverksamheten. Till följd av vårddagsökningen har vårdenhetens
beläggning ökat med 7 % till 92 % och ligger nu i nivå med 2013. För öppenvården liksom för
operationer redovisas en produktion i nivå med 2014.
Medicincentrum
För medicincentrum är slutenvårdsproduktionen högre jämfört med 2014. Ökningen av antal
vårddagar är i allt väsentligt hänförbar till avdelning 4 medicinkliniken Växjö och avdelning 40
onkologkliniken. Den genomsnittliga beläggningen ökar till 96 %. Medelvårdtiden för perioden är i
stort oförändrad och ligger på 5,4 dagar. Antal läkarbesök ökar för andra året i rad och är generell
för samtliga besökstyper, men ökar mest för infektions-, ögon- och medicinkliniken i Växjö.
Minskningen av besök annan vårdgivare är framför allt hänförbara till ögonkliniken, men även
16
214
övriga kliniker redovisar minskningar. Inom dagmedicin redovisas en ökning för onkologklinikens
strålbehandlingsenhet medan både skopier och dialysbehandlingar minskar.
Medicinsk service
Inom röntgenverksamheten har produktionen varit stabil. Ökningen av
mammografiundersökningar avser screeningpatienter. Inom transfusionsmedicin har efterfrågan
på trombocyter ökat under början av året och behovet styrs av inneliggande patienter. Inom
klinisk kemi finns alltid en säsongsvarierad efterfrågan och under perioden ökar produktionen
med 5 % jämfört med 2014, vilket är relaterat till sjukhusvården. För klinisk patologi och cytologi
minskar produktionen huvudsakligen beroende på färre antal vaginalcytologier till följd av
sjukfrånvaro. Från och med 2015 har kliniken tagit över flödescytologi och benmärgsanalys från
klinisk kemi. Antalet patienter till strålbehandling ökar och en orsak är att fler diagnoser kan
behandlas med de nya acceleratorerna.
Vuxenpsykiatri
För vuxenpsykiatrins slutenvård redovisas i stort oförändrade volymer jämfört med 2014, medan
öppenvårdsbesöken har minskat. Under perioden har 39 SIP:ar (samordnad individuell plan)
genomförts att jämföras med 24 föregående år. Införande av produktions och kapacitetsplanering
pågår inom läkarenheten och allmänpsykiatriska enheten.
Rättspsykiatri
För rättspsykiatrin redovisas en minskad produktion jämfört med 2014. Under februari har
beläggningen i sluten vård ökat och är på motsvarande nivå som föregående år. Under senare tid
har även ”beläggningen” minskat inom öppenvården, vilket i huvudsak beror på fler
utslussningar.
Tandvård
För tandvårdscentrum redovisas fler behandlade patienter och mer patienttid jämfört med
motsvarande period 2014, men detta ska ställas mot att man är fler medarbetare. Likaså redovisas
fler tecknade frisktandvårdsavtal.
17
215
4. Ekonomi
Hälso- och sjukvårdens ekonomiska resultat
Nuläge
Omorganisationen har krävt systemanpassningar som i sin tur medför att redovisningen inte
når fullgod kvalité avseende kostnadsställen under hälso- och sjukvårdsgemensamt. Detta
innebär att utfallet under dessa kostnadsställen blir svåra att analysera och prognostisera. De
ingående centrumens resultaträkningar påverkas i allt väsentligt inte av dessa brister utan håller
normal kvalitetsnivå.
Resultatuppföljning (mnkr)
Resultaträkning exkl proj
Avvikelse
Byt centrum i OlapByt
H64
centrum i Olap H80
2014 Årsutfall Rullande Årsbudget Överens. Prognos
Ackumulerat 2015
Jan-Feb
Budget
Diff Jan-Feb
2014 12 mån
2015
Vp
Helår
(mnkr)
Månad - February
Utfall Budget
Diff
Intäkter
Patientavgifter
Såld vård inkl tandvård
Övriga intäkter
SUMMA INTÄKTER
14,7
44,6
289,6
87,4
436,3
14,7
47,8
290,5
87,9
440,8
0,1
-3,3
-0,9
0,4
-3,7
28,5
90,2
581,6
176,3
876,6
29,4
96,9
583,4
176,0
885,7
-0,9
-6,6
-1,8
0,2
-9,1
11,8
69,9
90,2
567,3
560,6 3 260,0
173,2 1 066,6
835,8 4 963,8
86,6
567,3
3 281,0
1 069,7
5 004,5
75,7
561,5
3 258,7
1 016,4
4 912,4
0,0
-8,8
0,0
12,4
3,6
-4,0
-4,5
0,0
17,1
8,6
Kostnader
Personalkostnader
-233,5
Köpt utomlänsvård
-48,7
Hyrpersonal
-8,2
Läkemedel
-42,9
Övriga kostnader
-112,0
Avskrivningar och internränta
-6,9
SUMMA KOSTNADER
-452,2
-230,9
-43,4
-0,8
-45,6
-115,6
-6,7
-442,9
-2,6
-5,3
-7,4
2,7
3,5
-0,2
-9,3
-471,1
-94,9
-15,8
-89,4
-225,4
-13,6
-910,1
-463,9
-87,7
-1,5
-91,1
-231,4
-13,2
-888,8
-7,1
-7,3
-14,2
1,7
6,0
-0,4
-21,4
-448,7 -2 570,7
-79,6
-522,9
-8,6
-69,4
-76,4
-478,1
-221,1 -1 321,2
-12,3
-75,4
-846,6 -5 037,8
-2 593,1
-538,3
-76,6
-491,0
-1 325,6
-76,7
-5 101,3
-2 559,5
-510,7
-6,7
-486,6
-1 274,6
-74,1
-4 912,1
-19,2
-2,0
-32,6
0,0
-18,5
0,0
-72,3
-17,5
-13,6
-63,6
8,2
-13,0
0,0
-99,5
0,3
0,0
0,3
2,5
0,0
2,6
-0,4
1,8
4,8
-0,3
-1,4
0,6
-15,7
-2,0
-12,8
-30,8
-3,0
-27,8
-11,3
-72,4
-92,0
0,0
-70,1
-90,3
Projekt
Resultat
Det redovisade resultatet för hälso- och sjukvården uppgår efter februari till -30,8 mnkr inkl
projekt. Justerat för brister i redovisning av intäkter (-11 mnkr), kostnader (+6 mnkr) och
med hänsyn taget till primärvårdens och rättspsykiatrins periodiserade resultatmål (-3 mnkr)
blir det ackumulerade resultatet -23,2 mnkr. Resultatet är alltid svårbedömt efter endast två
månader, men den ansträngda bemanningssituationen ger ökade kostnader för hyrpersonal
samtidigt som det nya avtalet för OB-ersättningar slår igenom. Den negativa
resultatutvecklingen bromsas något av att nya läkemedel introduceras i långsammare takt än
väntat. Prognos för helåret lämnas med -90 mnkr, vilket är 20 mnkr sämre än träffad
överenskommelse (justerad för väntat och godkänt underskott inom vårdval hud). Det bör
noteras att prognosen är exklusive intäkter för kömiljarden 2015. Förutsättningarna är ännu
inte kända varför denna post inte har beaktats i prognosen och av försiktighetsskäl inte heller
preliminärbokats i resultatet. De främsta osäkerhetsfaktorerna är hur bemanningssituationen
utvecklas, öppethållande under kommande sommar samt läkemedel och dyra vårdtillfällen
inom den köpta vården.
Avvikelser mot överenskommet resultat prognostiseras framför allt inom primärvård och
vuxenpsykiatri beroende på ökat hyrläkarberoende. Även rättspsykiatri prognostiserar ett
sämre resultat jämfört med överenskommelsen. Den främsta orsaken är en sämre beläggning
än väntat i kombination med negativ prisutveckling på intäktssidan. Övriga centrum
prognostiserar små eller ingen avvikelse mot överenskommet resultat.
Kommentar till resultatet
Patientavgifter avviker negativt från budgeterad nivå, och är hänförbar till tandvården.
Avvikelsen hanteras inom tandvårdscentrums resultat.
18
216
Intäkterna för såld vård visar en negativ budgetavvikelse. Intäktsunderskottet är generellt för
flertalet verksamheter och förklaras till stor del av eftersläpning i fakturering av andra
landsting.
Landstingsersättning motsvarande 2 mnkr har bokförts på enhet utanför hälso- och sjukvården.
Orsaken ligger i de systemanpassningar som omorganisationen medfört och som ännu inte
fungerar fullt ut.
Övriga intäkter ger ett utfall som i stort sett följer budget. Överskott redovisas för internt såld
medicinsk service samtidigt som intäkter motsvarande ca 5 mnkr för asylsökande och
handledararvode förts till fel enhet i samband med omorganisationen.
Diagram Bemanningskostnader utfall (tkr) per månad 2011-2015 Hälso- och sjukvård
Bemanningskostnaderna (egen personal + hyrpersonal) uppgår till totalt 486 mnkr, vilket är en
ökning med 30 mnkr eller 6,5 % jämfört med samma period föregående år. Diagrammet ovan
visar att kostnaderna för årets inledning ökar något mer jämfört med tidigare år. Utfallet
medför ett budgetöverskridande om 21 mnkr. Avvikelser mot budget redovisas för:








Vakanser och frånvaro medför ett överskott för månadslön och övrig arbetad tid exkl OB,
övertid och jourersättning med +20,9 mnkr.
OB-ersättningar -4,4 mnkr. Kostnadsökningar inkl nytt avtal slår igenom för centrum med
hög andel obekväm arbetstid. Akutklinik, ambulansverksamheten, vuxenpsykiatrin samt
barnoch ungdomskliniken redovisar kraftiga ökningar.
Övertid -5,4 mnkr. Bemanningssituationen medför ökade kostnader för övertid. Situationen
är ur ett kostnadsperspektiv likartad för samtliga centrum utom tandvården.
Jour- och beredskapsersättning -2,4 mnkr. Kostnader redovisas framför allt inom
rättspsykiatri och sjukhusen.
Sjuklön -4,6 mnkr. Kostnaden är hög men ökar inte jämfört med föregående år.
Lön vid utbildning, föräldraledighet mm -3,7 mnkr.
Semesterlöneskuldsförändring -6,9 mnkr varav differens löneskulder -4 mnkr.
Differensposten består av avrundning till hela dagar samt differens mellan löne- och
personalsystem som väntas plana ut under året.
Hyrläkare -13,1 mnkr, som till del finansieras av vakanser. Hyrläkare används inom framför
allt inom primärvården, vuxenpsykiatrin, rättspsykiatrin samt barnoch kvinnocentrum.
Kostnaderna ökar med 71 % eller 6 mnkr jämfört med samma period 2014.
19
217

Hyrsjuksköterskor -1,2 mnkr, som till del finansieras av vakanser. Hyrsjuksköterskor
används inom kirurgi-, medicin-, akut- och psykiatricentrum. Samma period 2014 användes
i princip inga hyrsjuksköterskor.
Resursenheten har använts för att täcka korttidsfrånvaro till en kostnad av 7,5 mnkr och är i
nivå med 2014.
Löneskulderna uppgår till 305 mnkr vilket är en ökning med 9 mnkr jämfört med feb 2014.
Ökningen är hänförbar till semesterlöneskulden och intjänad komptid. Läkarnas intjänade
jour- och beredskap minskar med 5,2 mnkr jämfört med februari 2014.
Uttryckt i volym ökar skulden för komptid med 2000 timmar, läkarnas intjänade jour- och
beredskap minskar med 10500 timmar och semesterlöneskulden ökar med 3000 dagar.
Kostnaderna för köpt vård ligger efter två månader 7,2 mnkr över budgeterad nivå. När köpt
vård mellan centrum och inom primärvård exkluderas slutar budgetavvikelsen på -6,1 mnkr.
Underskott för internt köpt vård består i allt väsentligt av vuxenpsykiatrins köp av vård från
rättspsykiatriska regionkliniken. Tendensen är negativ med fler kronobergare som döms till
rättspsykiatrisk vård.
Utfallet för den externt köpta vården uppgår till 68 mnkr, vilket innebär en ökning med 11
mnkr eller 21 %. Kostnadsökningen beror i allt väsentlig på enstaka dyra vårdtillfällen; en
hjärttransplantation med komplikation, en levertransplantation med komplikation, operation
av nyfödd samt preliminärbokningar ECMO samt barnoch ungdomsmedicinsk vård.
Modellen med kostnadstäckning för vårdtillfällen dyrare än 600 tkr medför att avvikelsen
redovisas under hälso- och sjukvårdsgemensamt kostnadsställe. Diagrammet nedan visar en
liten tendens till kraftigare kostnadsökning jämfört med tidigare år. Det bör dock påpekas att
det är oerhört svårt att dra några slutsatser efter bara två månader.
Diagram Externt köpt vård ackumulerat utfall (tkr) per månad 2011-2015 Hälso- och sjukvård
Läkemedelskostnaderna ökar ackumulerat med 13 mnkr jämfört med samma period 2014 till 89
mnkr. På receptsidan ökar kostnaden för klinikläkemedlen samtidigt som allmänläkemedlen
20
218
minskar. Minskningen inom allmänläkemedel beror på stor del av prisfallet på Symbicort och
Seretide samt Spiriva (-1 100 tkr jan-feb jämfört med samma period ifjol) och patentutgång på
Cipralex (-200 tkr).
Vad gäller klinikläkemedlen redovisas en fortsatt ökning för Eliquis (antikoagulantium) samt
som tidigare tnf-hämmare och MS-medel. Dessutom ökar myelomläkemedlen (revlimid m fl)
samt medel vid pulmonell hypertension (Opsumit m fl). Användning av nya
smittskyddsläkemedel mot hepatit C märks tydligt.
På rekvisitionssidan är det likt föregående år cancerläkemedel som ökar. Xtandi syns tydligt
(används vid prostatacancer) men även Vidaza, Alimta, Kadzyla.
Budgeten har inför 2015 förstärkts med 32 mnkr vilket ska täcka förväntad kostnadsutveckling
inklusive nya läkemedel. Utfallet ligger än så länge under budgeterad nivå, men
införandetakten av nya dyra läkemedel är svårprognostiserad. Diagrammet nedan visar ett skift
i kurvan orsakat av nya dyra läkemedel.
Diagram Läkemedel utfall (tkr) per månad 2011-2015 Hälso- och sjukvård (justerat för
omorganisation)
Kontogruppen övriga kostnader är omfattande och inkluderar internhyror, internt köpt
lokalvård, kost, transporter mm som tillsammans uppgår till 157 mnkr. Negativ avvikelse mot
budget noteras främst för medicinsk service. Den ackumulerade positiva avvikelsen redovisas
framför allt för material, bidrag och övrigt och motsvaras av en felaktigt förd kostnad för
interna bidrag asylsökande på 6 mnkr.
Överskottet jämfört med budget för projekt avser till största del ersättning för kömiljarden
2014 som slutligen blev 2 mnkr högre än bedömningen i bokslutet samt ännu ej förbrukade
anslag inom FoU-centrum.
21
219
Avvikelse mot budgeterat resultat per centrum
Centrum/motsv (tkr)
Februari Februari Resultat Rullande Överens- Prognos Avvikelse
2015
2014
2014
12-mån kommelse
mot ök
Primärvårds- och rehabcentrum
693
-475
1 732
2 307
0
-8 500
-8 500
Akutcentrum
-596
405
-718
-1 719
0
0
0
Barn- och kvinnocentrum
-3 657
-3 310
-14 015
-14 362
-5 000
-6 300
-1 300
Kirurgicentrum *)
-5 448
-4 487
-24 973
-25 934
-27 000
-27 600
-600
Medicincentrum
-3 856
-819
-14 883
-17 920
-14 000
-16 000
-2 000
Medicinskt servicecentrum **)
-515
52
-15 681
-16 247
-11 000
-11 000
0
Vuxenpsykiatri
-2 493
-2 194
-16 394
-16 693
-13 000
-18 000
-5 000
Rättspsykiatri
-3 850
-639
5 518
2 477
0
-4 900
-4 900
Tandvårdscentrum
-1 173
824
6 434
4 437
0
0
0
Summa centrum
-20 894
-10 643
-72 980
-83 653
-70 000
-92 300
-22 300
*) KICs överenskommelse inkluderar hudversamheten. Överenskommelse/prognos för KICs "Vårdval hud" är -5 Mkr.
**) Inklusive klinisk mikrobiologi
Primärvårds- och rehabcentrum
Primärvårds- och rehabcentrum redovisar ett sammantaget överskott på 0,7 mnkr efter februari.
Avvikelsen för bemanningskostnader är -0,9 mnkr och hänförs till hyrläkarkostnader. Överskott
redovisas för läkemedelskostnader med 0,9 mnkr och för intäkter med 0,5 mnkr. Prognosen på 8,5 mnkr utgår från en bemanning med i genomsnitt 12 hyrläkarlinjer under perioden marsdecember. Detta ger ett underskott på -17,1 mnkr för bemanningskostnader. Av detta beräknas
8,7 mnkr finansieras med hjälp av lägre läkemedelskostnader samt högre intäkter för bl a HSVpeng och asylersättningar.
Akutcentrum
Akutcentrums resultat efter februari uppgår till -0,6 mnkr. Bemanningskostnaderna är generellt
sett högre än budgeterat och ger ett underskott på -2 mnkr. Överskridanden avser framför allt
övertid, OB och sjuklön. Detta underskott balanseras ännu så länge av låga kostnader för
larmtjänst samt att resurstillskott för uppbyggnad av kliniskt träningscentrum inte tagits i anspråk
fullt ut. Till detta kommer högre intäkter än budgeterat. Prognos för 2015 är ett nollresultat.
Det samlade ekonomiska resultatet för barn och kvinnocentrum efter februari är -3,6 mnkr. Här
ingår underskott för bemanningskostnader med -2,5 mnkr, varav-1,8 mnkr avser
läkarkostnader/hyrläkare och -0,5 mnkr hänförs till höga ob-ersättningar pga nytt avtal. För
läkemedel och övriga kostnader redovisas ett sammantaget underskott på -0,4 mnkr.
Resultatprognosen är -6,3 mnkr.
Kirurgicentrum
Kirurgicentrums resultat är -5,4 mnkr. Av underskottet avser -2,3 mnkr såld vård och där -1
mnkr är kopplat till vårdval hud, medan resterande underskott bl.a. hänförs till utebliven
intäktsökning för robotkirurgi. Underskottet för bemanningskostnader uppgår till -4,5 mnkr och
där -2,6 mnkr avser läkarkostnader medan resterande underskott hänförs till kostnader för
hyrsjuksköterskor vid IVA-verksamheten i Ljungby och höga kostnader för ny OB-ersättning.
För läkemedel redovisas ett överskott på +0,8 mnkr, vilket hänförs till det succesiva införandet
av läkemedlet Abiraterone som 2a linjens behandling av prostatacancer. För övriga kostnader
redovisas underskott för medicinskt material/operationsmaterial på -1,2 mnkr medan överskott
22
220
redovisas för ortopedtekniska hjälpmedel på +0,9 mnkr och ej fördelade medel +0,7 mnkr.
Prognosen för 2015 innebär ett resultat på -27,6 mnkr.
Medicincentrum
Centrumets ekonomiska resultat uppgår efter februari till -4,1 mnkr. Av underskottet avser -0,7
mnkr såld vård. En ansträngd bemanningssituation medför ökade kostnader för bl.a.
hyrpersonal och övertid. Tillsammans med nytt avtal för OB-ersättning ger detta ett underskott
för bemanningskostnaderna på -5,6 mnkr. Läkemedelskostnaderna har ökat med 5 mnkr jämfört
med samma period 2014 till 41 mnkr, men i och med budgetförstärkning redovisas ett överskott
på +0,7 mnkr. Störst ökning redovisas för läkemedel för behandling av blodcancer,
prostatacancer, förmaksflimmer och reumatoid artrit. Prognos för helåret är -16 mnkr.
Medicinskt servicecentrum
Medicinskt servicecentrum redovisar ett underskott på -0,5 mnkr, vilket inkluderar klinisk
mikrobiologis resultat på +1,6 mnkr. Av resterande verksamheters resultat på -2,2 mnkr avser 0,4 mnkr bemanningskostnader. I periodens resultat återfinns poster av engångskaraktär och
helårprognos för 2015 är -11 mnkr, vilket motsvarar överenskommelsen för centrumet exklusive
klinisk mikrobiologi.
Vuxenpsykiatri
För vuxenpsykiatri redovisas ett överskridande på -2,6 mnkr. Av detta hänförs -1,8 mnkr till
bemanningskostnader och där -1,3 mnkr avser läkarenheten. Kostnaderna för köpt vård redovisar
en avvikelse på -1,4 mnkr, bl.a. beroende på att fler kronobergare dömts till rättspsykiatrisk vård.
Årsprognos för 2015 är -18 mnkr och där -15 mnkr avser kostnader för hyrpersonal.
Rättspsykiatri
För rättspsykiatrin redovisas ett underskott på -3,9 mnkr. Av underskott faller -0,7 mnkr på såld
vård. Jämfört med 2014 har intäkterna minskat med 3,2 mnkr, varav 2 mnkr hänförs till minskad
vårddagsvolym medan resterande 1,2 mnkr kopplas till beslutad prissänkning för 2015.
Bemanningskostnaderna ger en avvikelse på -3,3 mnkr och kliniken har påbörjat ett arbete i
projektgrupp för att se över bemanningen. Södra sjukvårdsregionen beslutar om priser för
kliniken eftersom det är en regionklinik och ett arbete har påbörjats för att få en mer
differentierad prissättning 2016. Prognosen för 2015 är -4,9 mnkr.
Tandvårdscentrum
Tandvårdscentrum redovisar ett underskott på -1,2 mnkr. Patientintäkterna inkl såld vård är lägre
än budgeterat både inom specialist- och allmäntandvård och ger ett underskott på -2,3 mnkr. För
personalkostnader redovisas ett överskott på 0,9 mnkr till följd av vakanser. Prognos för 2015 är
ett nollresultat.
23
221
Avvikelse mot budgeterat resultat för gemensam verksamhet
Område (tkr)
Hälso- och Sjukvårdsgemensamt
Hälso- och Sjukvårdsutveckling
Summa HS gemensamt
Projekt
Summa HS gemensamt inkl projekt
Februari Februari Resultat
2015
2014
2014
-5 832
-1 648
-5 465
2 569
-2 895
1 885
454
4 353
-384
3 969
-5 090
3 796
720
2 123
2 843
Rullande Överens- Prognos Avvikelse
12-mån kommelse
mot ök
-12 807
1 691
-11 116
4 790
-6 326
0
0
0
0
0
0
2 000
2 000
0
2 000
2 000
Resultatet för gemensam verksamhet inklusive projekt är -2,9 mnkr. Resultatet innehåller vissa
brister, och som kommenteras i ovanstående sammanfattning av hälso- och sjukvårdens resultat
per kontogrupp. Prognos för 2015 är + 2 mnkr.
24
222
Aktivitetstavla
Ej
Ange status: Pågår Klart Parkerat Stoppat påbörjat
Aktivitet/Perspektiv
1. Invånare
Jan
Feb
Mar
Apr
Införa sjukdomsförebyggande metoder
Vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet
Förbereda införandet av e-journal
Utveckla och informera om e-hälsotjänster
Analys och åtgärder genom infektionsverktyget
Prova verktyg för ökad patientmedverkan
Utveckla säkerhetskulturen
2. Medarbetare
Utveckla rekryteringsprocessen
Omfördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier
Tydliggöra målen i dialog med medarbetarna
Koppla lönekriterier till verksamhetsplanen
Genomföra kontinuerlig ledarskapsutveckling
Skapa bättre förutsättningar för chefer att utveckla verksamheten
Landstingsanpassa ledarskapsutbildningar
Påbörja införande av produktions och kapacitetsplanering
Införa struktur för patientprocesser och riktlinjer för processtyrning
Ta fram processknutna medicinska kvalitets- och medicinska data
och ledtider
Genomlysning av akutprocessen
25
223
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Utveckla strukturerad vårddokumentation
4. Ekonomi
Styrning och uppföljning för korrekt resursanvändning
Införa verktyget KPP (kostnad per patient)
Utveckla ekonomistyrningsmodell som är verksamhetsanpassad
och styr mot processernas kvalitet och effektivitet
Utveckla uppföljning genom processrelaterade styrtal
Not med kommentar till aktivitetens status
26
224
18
Skriftlig information - Månadsrapport för regionala
utvecklingsnämnden för februari 2015 15RK586
225
Protokoll
Datum: 2015-04-09
Regionala utvecklingsnämnden
Tid
Plats
2015-04-09 10:00 – 14:20
Glasriket, Videum Science Park, Växjö
Beslutande ledamöter
Olof Björkmarker (S), ordförande
Joakim Pohlman (S), vice ordförande
Carina Bengtsson (C), 2:e vice ordförande
Helen Bengtsson (S)
Tony Lundstedt (S)
Olja Pekusic (S)
Martina Gustafsson (S)
Marita Bengtsson (MP)
Soili Lång Söderberg (M)
Anna Johansson (C)
Bengt Germundsson (KD)
Gunnar Nordmark (FP)
Pontus Nordfjell (SD)
Anne Grotmaak (V), ersättare
Patrick Ståhlgren (M), ersättare
Ej tjänstgörande ersättare
Patrik Davidsson (C)
Övriga närvarande
Patric Littorin Sekreterare
Lena Eriksson
Sara Nilsson
Lotta Nydahl Frånberg
Sunny Sandström
Lisa Öberg
Robin Rickardsson
Ann Mårtensson
Utses att justera
Carina Bengtsson
Justeringens plats och tid
Region Kronoberg, P G Vejdes väg 15, Växjö , 2015-04-16 00:00
Protokollet omfattar
§45
Underskrifter
Sekreterare
.........................................
Ordförande
.........................................
……………………………………..
Justerande
.........................................
……………………………………..
226
1
Protokoll
Datum: 2015-04-09
227
Protokoll
Datum: 2015-04-09
Organ
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom
anslag.
Regionala utvecklingsnämnden
Sammanträdesdatum
2015-04-09
Datum för anslags
uppsättande
2015-04-17
Förvaringsplats för
protokollet
Region Kronobergs arkiv
Underskrift
.................................................
ANSLAG/BEVIS
Datum för anslags
nedtagande
Patric Littorin
228
3
2015-05-08
Protokoll
Datum: 2015-04-09
Beslut
Regionala utvecklingsnämnden beslutar
regionstyrelsen för information
Sammanfattning
Det ekonomiska resultatet för januari-februari 2015 uppgår till +3,0 miljoner
kronor, och kan främst förklaras genom periodiseringar som inte gjorts.
Budgetavvikelsen går framförallt att hänföra till att periodiseringar inte gjorts på
ett korrekt sätt över året på framförallt kostnadssidan. Helårsbudgeten är gjord
på tolv månader och ingen hänsyn har tagits till säsongsvariationer.
Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala
utvecklingsnämnden beslutar
regionstyrelsen för information
Beslutsunderlag

månadsrapportfebruari

RUN månadsrapport februari

Prognosmall Regional utv nämnden februari 2015
229
4
MÅNADSRAPPORT FEBRUARI 2015
FÖR REGIONAL UTVECKLING
230
Vårt uppdrag
Vår vision
Regional utvecklingsnämnden ansvarar för frågor kopplade till den regionala
utvecklingsstrategin. Organisationen har en bred verksamhet med uppdrag inom
näringsliv, skola, utbildning, infrastruktur, sociala frågor och folkhälsa. Arbetssättet är
framförallt utåtriktat, i samverkan med andra aktörer inom och utanför länet.
Vårt mål
En kvalitetsstyrd region
Vår värdegrund







Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer
Kronoberg växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga
En arbetsmiljö som präglas av innovation, delaktighet och en rimlig
arbetsbelastning.
Region Kronoberg är en drivande utvecklingsaktör
Hållbart ledningssystem
Våra resurser ska komma samhället till del kostnadseffektivt och jämlikt
Nya uppdrag ska vara fullt finansierade




Strategier enligt RUS
Stärka medarbetarna i deras roll som pådrivare av utvecklingsfrågor
Tydliggörande av Region Kronobergs erbjudande

Prioritering av statliga uppdrag
Respekt för
människan
Medborgare
Medarbetare
Vi ser varje individs behov
och de som möter oss
känner förtroende och
trygghet.
Vi möter varandra med
omtanke och respekt. Vi
uppskattar varandras insats
och har ett öppet klimat.
2
231
Vi lär oss hela tiden och
arbetar tillsammans för att
utveckla bästa möjliga
verksamhet.
Ekonomi
Vi tar ansvar för att
använda våra resurser där
de kommer kronobergarna
bäst tillgodo.
Verksamhetsövergripande
Perspektiv
Medborgare
•
Vårt nuläge
•
Våra viktigaste
mål 2015



Befintlig
verksamhet som
flyttas över.
Ny RUS under
framtagande som
beskriver vilken

utveckling som ska
uppnås och komma
invånarna tillgodo.
Medarbetare
•
•
•
Ny organisation och
lokalisering
Delvis förändrad roll
Hög kompetens hos
medarbetarna, stora
krav på flexibilitet och
anpassningsförmåga
•
Behov av gemensam
verksamhetsidé

Drift av tidigare
verksamheter fortsätter,
samtidigt som behov av
samarbete och att finna
synergier och roller.

Fortsatt behov av samverkan
och samhandling med
intressenter
•
Utmaningsdrivet arbetssätt i
centrum i RUS – behov av
utveckling från ett
stuprörstänk




Genomförande av tidigare planerade aktiviteter
Beslutad RUS med understrategier
Delaktiga medarbetare med tydliga roller
3
232
Ekonomi
•
•
•
•
•
Sammanslagningsbudget
Ökade kostnader p.g.a.
organisationsförändring
Ofinansierade statliga
uppdrag
Behov av att resurssätta
RUS och tidigare
projektverksamhet
Obalans i fördelning av
projektmedel mellan
kvinnor och män
Utvecklad verksamhetsidé
Utmaningsdrivet arbetssätt
Jämställdhetsintegrering av projektverksamheten
Ekonomi i balans
Aktiviteter
Genomförande av tidigare
planerade aktiviteter:
•
•
•
•
•
•
Samordning av
befintliga nätverk
Utbildning
Utveckling av
former och rutiner
för nya uppdrag
Processledning
Projekt
Utredningar
Delaktiga medarbetare med
tydliga roller
•
•
•
Beslutad RUS med
understrategier
•
•
•
Löpande dialog med
medarbetarna kring
roller och uppdrag
Delaktighet hos
medarbetarna kopplat
till ny lokalisering, nya
arbetssätt och
verksamhetsidé
Gemensamma
lärandeaktiviteter
Utvecklad verksamhetsidé
•
Process för att ta fram en
verksamhetsidé för
avdelningen
•
Utveckling av mötes- och
samarbetsfomer för
avdelningen, inklusive
gemensamma rutiner
4
233
•
Hantering av
gemensam budget
och analys inför
kommande år
•
Utveckla
uppföljning
•
Projektbeslut vid
behov
Utmaningsdrivet arbetssätt
•
Framtagande av
strategier: RUS,
RIS,
Kompetensförsörjni
ng etc.
Framtagande av
uppföljningsplan
Implementering av
tidigare framtagna
strategier, t.ex. LTP
Ekonomi i balans
Påbörja implementering av
ledningssystem enligt
standard för hållbarhet
•
Utveckling av
samverkansformer med
intressenter, t.ex. nätverk
•
Undersöka former för VParbete som möjliggör
utmaningsdrivet arbetssätt
Jämställdhetsintegrering av
projektverksamheten
•
Utveckling av
rutiner
Styrkort 2015
-
Saknas för verksamheten.
Styrtal
December 2014
Nuläge
Medborgare
Medarbetare
Ekonomi
5
234
Mål 2016
Långsiktigt mål
2017
Arbetet under perioden har präglats av regionbildningen, med omorganisation, nya system och andra förändringar för personalen. Samtidigt har
tidigare planerade aktiviteter genomförts enligt plan, och målen bedöms kunna uppnås under året.
6
235
1. Medborgare
Arbetet pågår enligt plan. Under perioden har fokus lagts på bearbetning av RUS, RIS och övriga strategier. Remissperioden har pågått och
tjänstepersonalen har förberett redigeringsarbetet och påbörjat uppföljningsplan. Tidigare planerade aktiviteter fortlöper som planerat. Måluppfyllelsen
bedöms vara enligt plan.
7
236
2. Medarbetare
Perioden har präglats av organisationsförändringen, med uppstart av nya system och rutiner, ny avdelning etc., vilket påverkat personalen. Hittills har
ingen formell diskussion om uppdrag och roller påbörjats, då fokus har legat på att göra övergången så smidig som möjligt. Ett gemensamt
personalmöte har hållits.
Bemanning
Arbetad tid
Frånvaro
Verksamhetsstöd gemensamt
2 272 tim
372 tim
Kunskap och lärande
3 510 tim
653 tim
Folkhälsa och social utveckling
1 581 tim
329 tim
Hållbar tillväxt
1 570 tim
700 tim
8
237
Hälsa och arbetsmiljö
Antal anställda som inte haft någon sjukfrånvaro i procent till arbetad tid.
Totalt
Kvinnor
Män
81,3%
84,6%
66,7%
88,9%
90,9%
80%
80%
75%
100%
Hållbar tillväxt
92,9%
88,9%
100%
Sjukfrånvarodagar per snittanställd i procent av ordinarie arbetstid
Totalt
Kvinnor
Män
4,2%
4,5%
3%
0,6%
0,2%
1,9%
1,5%
2%
0%
Hållbar tillväxt
0,4%
0,5%
0%
9
238
En första diskussion om verksamhetsidé för avdelningen har påbörjats på ledningsgruppen.
10
239
4. Ekonomi
Totalt visar regional utveckling ett resultat efter två månader på +3,0 milj kronor. Detta beror till största del på periodiseringar som inte gjorts.
Regional utveckling gemensamt: visar ett resultat på +3,9 milj kronor. Till största del beror detta på felperiodiserade kostnader. Den största delen av
avvikelsen beror på semesterlöneskulden som ej är rätt periodiserad under våren när semestern ej är uttagen. Den andra avvikelsen är att driftstöden ej
är utbetalade eller periodiserade t ex Almi.
Kunskap och lärande har en avvikelse mot budget på -0,55 milj kronor vilket beror på att intäkterna inte har kommit in ännu då de största kurserna
externt bedrivs senare i år. Semesterlöneskulden påverkar under våren resultatet negativt.
Folkhälsa och social utveckling har en differens på -0,35 milj kronor mot budget t o m februari. En stor post som avviker beror på en
leverantörsfaktura som endast blivit ankomstregistrerad där man inväntar en kredit och därför inte blivit bortplockad utan belastar resultatet. På
personalkostnaderna ligger ett positivt resultat mot budget pga någon vakans.
Hållbar tillväxt följer budget.
Prognosen 2015 är att budgeten kommer att hållas.
11
240
Prognosmall Regional utv nämnden februari 2015(21703)
Jan
Feb
Mar
Apr
2015-03-27
Maj
Jun
Jul
Resultatuppföljning (mnkr)
Centrum:
Regional utvecklingsnämnd
Resultaträkning exkl proj
(mnkr)
Intäkter
Såld vård inkl tandvård
Övriga intäkter
SUMMA INTÄKTER
Månad - February
Utfall Budget
Diff
Aug
Okt
Sep
Nov
Dec
Avvikelse
Byt centrum i OlapByt centrum i Olap H80
Ackumulerat 2015
2014 Årsutfall Rullande Årsbudget Överens. Prognos
Jan-Feb
Budget
Diff Jan-Feb
2014
12 mån
2015
Vp
Helår
Konto
0,0
4,7
0,5
5,2
0,0
4,9
1,8
6,8
0,0
-0,2
-1,1
-1,3
0,0
9,6
1,1
10,7
0,0
9,8
3,7
13,5
0,0
-0,2
-2,6
-2,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
9,6
1,1
10,7
0,0
60,9
21,3
82,2
-1,2
0,0
0,0
0,0
-1,5
0,0
-2,7
-3,3
0,0
0,0
0,0
-3,4
0,0
-6,8
2,1
0,0
0,0
0,0
1,9
0,0
4,0
-4,3
0,0
0,0
0,0
-3,3
0,0
-7,7
-6,6
0,0
0,0
0,0
-6,9
0,0
-13,5
2,3
0,0
0,0
0,0
3,5
0,0
5,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-4,3
0,0
0,0
0,0
-3,3
0,0
-7,7
-40,8
0,0
0,0
0,0
-41,3
-0,1
-82,2
0,0
0,0
Projekt
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Resultat
2,5
0,0
2,7
3,0
0,0
3,0
0,0
0,0
3,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-1,2
0,0
-3,3
0,0
2,1
0,0
-4,3
0,0
-6,6
0,0
2,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,00
-4,3
0,0
-40,8
0,0
0,0
4,554
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
50
0,0
0,0
Kostnader
Personalkostnader
Köpt utomlänsvård
Hyrpersonal
Läkemedel
Övriga kostnader
Avskrivningar och internränta
SUMMA KOSTNADER
Varav:
Bemanningskostnader
köpt vård
offentlig finansierad privat vår
köpt vård totalt
0
241
31-32
38914
33-39 exkl 38914
0,0
0,0
4
50
554
561
51-78 exkl 554 och 561
79
51
19
Skriftlig information - Månadsrapport för trafiknämnden för
februari 2015 15RK585
242
Protokoll
Datum: 2015-04-16
Trafiknämnden
Tid
Plats
2015-04-16 09:00 – 12:00
Sessionssalen, Region Kronoberg, Växjö
Beslutande ledamöter
Peter Freij (S), ordförande
Helena Lagstrand (V), vice ordförande
Sven Sunesson (C), 2:e vice ordförande
Julia Berg (S)
Viktor Emilsson (M)
Eva Johnsson (KD)
Marianne Nordin (S) ersätter Carl-Olof Bengtsson (S)
Conny Simonsson (S) ersätter Camilla Ymer (S)
Tommy Andersson (M) ersätter Ann-Charlotte Wiesel (M)
Ej tjänstgörande ersättare
Erik Jansson (MP)
Övriga närvarande
Patric Littorin Sekreterare
Thomas Nilsson
Clas Carlsson
Linda Vingren
Patrik Ohlsson
Ulf Pettersson
Ann Mårtensson
Jessica Gunnarsson
Utses att justera
Sven Sunesson
Justeringens plats och tid
Region Kronoberg, Videum Science Park , 2015-04-27 13:00
Protokollet omfattar
§32
Underskrifter
Sekreterare
.........................................
Ordförande
.........................................
……………………………………..
Justerande
.........................................
……………………………………..
243
1
Protokoll
Datum: 2015-04-16
Organ
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom
anslag.
Trafiknämnden
Sammanträdesdatum
2015-04-16
Datum för anslags
uppsättande
2015-04-28
Förvaringsplats för
protokollet
Region Kronobergs arkiv
Underskrift
.................................................
ANSLAG/BEVIS
Datum för anslags
nedtagande
Patric Littorin
244
2015-05-22
Protokoll
Datum: 2015-04-16
Beslut
Trafiknämnden beslutar
Sammanfattning
Det ekonomiska resultatet för januari-februari 2015 uppgår sammanlagt till + 0,3
mkr. Både kostnader och intäkter för perioden ligger lägre än budget vilket
främst beror på periodiseringar som inte hunnit göras.
säsongsvariationer. Mallen för resultatuppföljningen är dessvärre upprättad enligt
sjukvårdens behov.
Trafiknämndens presidieberedning föreslår att Trafiknämnden beslutar
Beslutsunderlag

Missiv trafiknämnden månadsrapport februari 2015

Månadsrapport februari 2015 trafiknämnden
245
3
247
5
248
6
249
7
250
8
251
9
252
10
253
11
254
12
255
13
256
14
257
15
258
16
259
17
260
18

Kallelse till regionstyrelsens möte 13 maj, pdf

Transcription

Similar documents

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

PTP platser - Västra Götalandsregionen

Juni 2015 - Region Kronoberg

Enklare sjukskrivningsprocess

Läs mer - Västerås stad

Cirkulär nr 2 2015

Enkätfrågor årskurs 5, pdf, öppnas i nytt fönster

HK 150317 SMP Skarpa elever tävlar om riksfinal

BHU:s rekommendationer för VG2020