docbilaga 4 mkb 2015 102026
download 
Report Transcription
bilaga 4 mkb 2015 102026
Icke teknisk sammanfattning För att genomföra omställningen till ett hållbart samhälle har Sverige satt upp en nationell planeringsram för vindkraft motsvarande en årlig produktion av vindel på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land. År 2011 översteg vindkraftens produktion av el för första gången 6 TWh. Markbygden Vind AB (dotterbolag till Svevind AB) har fått tillåtlighet för ett vindkraftprojekt omfattande upp till 1101 vindkraftverk i Piteå kommun. Vindkraftprojektet är uppdelat i tre etapper; Etapp 1, Etapp 2 och Etapp 3. Markbygden Vind AB har tillstånd att uppföra upp till 314 vindkraftverk i Etapp 1. Tillstånd för 440 vindkraftverk i Etapp 2 har erhållits men är överklagat. Ansökan för Etapp 3 med upp till 442 vindkraftverk är inlämnad och handläggs. För att ansluta Etapp 2 och delar av Etapp 3 krävs en ny 150 kV luftledning belägen i Piteå, Älvsbyn och Arvidsjaurs kommuner. Luftledningen kommer att sträcka sig mellan en planerad transformatorstation inne i vindkraftparken för Etapp 2 och ett planerat ställverk som kommer att ägas av Svenska Kraftnät. Elen kommer från ställverket att ledas vidare ut på stamnäte Områdets förutsättningar Luftledningen planeras att dras i ett skogslandskap mellan två höjder, Dubblabergen och Naktebergen. Det är ett mycket glest befolkat område med endast enstaka boende inom en kilometers avstånd från ledningen. I luftledningskorridoren samt i dess närhet har skogsbruket gått hårt fram. De är mycket planterad skog, contorta, i korridoren. Det finns även en del mindre våtmarker och bäckar. Naturvärden har identifierats genom inventeringar. Dubblabergen och Naktebergen är naturreservat belägna norr och söder om ledningen. Det finns även en ekopark i anslutning till ledningskorridoren. Det finns inga kända kulturhistoriska lämningar i korridoren, men ett fåtal objekt och värdestråk i dess närhet. Områden med känslig landskapsbild hittas främst på höjderna. Luftledningen planeras i renbetesområdet inom betesmarker som används av Östra Kikkejaure skogssameby. Nordöst om ledningen finns Semi2 sjaur-Njarg samebys renbetesmarker. Etableringen Längden på ledning är ca 11 km och spänningsnivån kommer att ligga på ca 150 kV. Ledningen ska dimensioneras för en effekt på upp till 1500 MW. Bredden på gatan kan komma att bli upp till 150 m. Bredden beror bland annat på vilken stolptyp som kommer att användas men även på antalet vinkelstolpar, då det i vinklarna blir en bredare gata. Ledningen kommer att anläggas på trä-, stål- eller kompositstolpar. Det kan även bli aktuellt med en kombination av stolptyper. Ledningsgatan kommer att kräva en så kallad trädfri zon på ömse sidor om ledningsgatan. Detta för att träd inte ska kunna falla på ledningarna och orsaka avbrott. Ledningsgatan kommer att byggas med tre parallella system, det vill säga 3x3 ledningar samt tre topplinor. Konsekvenser Natura2000 Konsekvenserna för Pite älvs utpekade Natura 2000-värden bedöms som ringa. Miljökvalitetsnormer Med vidtagna anpassningsåtgärder bedöms inte några bestående konsekvenser av betydelse ske varken avseende vattenkvalitet eller ekologisk funktion för områdets vatten. Lokalt i området Markbygden kan utsläpp till luft öka något under byggskedet. Etableringen av elnätsanlutningen bedöms dock inte riskera att normen överskrids. Landskapsbilden Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli stora. Områdets vildmarksprägel minskar. Kraftledningen och den trädfria korridoren försvagar sambandet och skapar en visuell barriär mellan Naktebergets naturreservat och Dubblabergens naturreservat samt Ekopark Dubblabergen. Geologi Konsekvenserna för geologin bedöms bli små. Rennäring Direkta konsekvenser till följd av ledningen följer av att mark påverkas genom att träd avverkas i korridoren, stolpar och ev nya vägar. Indirekta konsekvenser uppkommer på grund av störningar på renar och/eller renskötsel till följd av ledningen och den ökade mänskliga aktivitet som en följd av den planerade anläggningen. Indirekta konsekvenser kan också vara följdeffekter av uppkomna störningar. råd. Det genomfördes även då möten, skriftliga utskick och muntliga kontakter för att ytterligare samla in information och synpunkter, nu för det val av sträcka som presenteras i denna MKB. Naturmiljö och fåglar Sammanfattningsvis bedöms luftledningskorridoren medföra små och begränsade konsekvenser för områdets naturvärden. Större sammanhängande områden med höga naturvärden undviks helt och ingreppen sker uteslutande i små naturvärdesobjekt, framför allt sådana som är mycket vanliga i det omgivande landskapet. För anslutning till stamätet togs tre alternativa ledningsstråk fram och under andra halvan av 2012 pågick samråd med allmänheten, myndigheter och berörda avseende alternativen. Bolaget lät även utföra en naturvärdesinventering i samtliga alternativa ledningsstråk för att få mer information om eventuella naturvärden. Konsekvenserna av de tre alternativen för anslutningsledningen beskrevs i MKB:n för vindkraftparken Etapp 2. Sammanfattningsvis bedöms en luftledningskorridor medföra små konsekvenser för områdets fågelliv vad gäller kollisionsrisk och barriäreffekt. Det finns inget som tyder på att området mellan de båda naturreservaten nyttjas i större utsträckning än det omgivande landskapet eller att det råder förhöjd aktivitet av fåglar där. Kulturmiljö Det bedöms inte bli några kvarstående konsekvenser för kulturmiljön. Alternativ Efter att samråd avseende alternativen genomförts och synpunkter inhämtats valde bolaget att gå vidare med det alternativ som bedömdes resultera i minst påverkan och är det alternativ som presenteras i ansökan. Miljökonsekvenserna för det valda huvudalternativen har i denna MKB utvecklats. Friluftsliv och turism En konsekvens av anläggningen är en ökad exploatering av ett område som kan upplevas som tidigare oexploaterat. Övrig mark- och vattenanvändning Det bedöms inte bli några kvarstående konsekvenser för övrig mark- och vattenanvändning på grund av den planerade luftledningen. Elektromagnetiska fält Inga bostäder kommer att exponeras för magnetfält över 0,4 µT varför inga konsekvenser för hälsan uppstår. Säkerhet och risker Med vidtagna åtgärder bedöms riskerna bli acceptabla för ledningen. Samråd Samråd för den anslutande luftledningen har pågått sedan 2012 då man arbetade med ansökan för vindkraftparken i Etapp 2. Det genomfördes då samrådsmöten, skriftliga samråd och även muntliga kontakter för att inhämta information och synpunkter om alternativ för luftledningen. Efter att bolaget gått vidare med ett huvudalternativ för ledningen, baserat på den information som kom fram i samrådet, hölls ytterligare sam3 Innehåll Icke teknisk sammanfattning 1 Inledning 2 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Omfattning och kommande prövningar7 1.3 Syfte och avgränsning 8 1.4 Samråd 8 2 Områdesbeskrivning 9 2.1 Markbygden idag 2.2 Riksintressen 2.3 Natura 2000 2.4 Miljökvalitetsnormer 2.5 Kommunala, regionala planer 2.6 Infrastruktur 2.7 Övrig mark- och vattenanvändning 2.8 Geologi 2.9 Rennäring 2.10 Landskapsbild 2.11 Naturmiljö 2.12 Kulturmiljö 2.13 Friluftsliv och turism 9 9 10 11 12 14 15 17 17 19 22 32 35 3 Teknisk beskrivning 36 3.1 Ledning och utförande 3.2 Transporter 3.3 Service och underhåll 3.4 Tidplan och framtida utbyggnader 3.5 Avveckling och återställning 36 37 38 38 39 4 Konsekvenser 39 4.1 Konsekvenser för Natura 2000 4.2 Konsekvenser för miljökvalitets normer 4.3 Konsekvenser för landskapsbilden 4.4 Konsekvenser för geologi 4.5 Konsekvenser för rennäring 4.6 Konsekvenser för naturmiljö och fåglar 4.7 Konsekvenser för kulturmiljö 4.8 Konsekvenser för friluftsliv och turism 4.9 Övrig mark- och vattenanvändning 4.10 Elektromagnetiska fält 4.11 Säkerhet och risker 39 5 Uppfyllelse av mål 51 5.1 Nationella och regionala mål 51 6 Samråd 7 Alternativ utformning och nollalternativ 54 7.1 Alternativ utformning 7.2 Nollalternativ 55 55 41 42 42 42 45 48 49 50 51 51 55 Referenser58 4 Bilagor Bilaga A - Samrådsredogörelse Bilaga B - Markbygden Etapp 2, Planerad vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län, Inventering och bedömning av naturvärden Bilaga C - Inventering och bedömning av naturvärde, Ledningsgator för Markbygden Etapp 2, Kraftledningsutbyggnad i Piteå kommun, Norrbottens län Bilaga D - Inventering och bedömning av naturvärde, Trolltjärn, Komplettering inventering av ledningsgator för Markbygden Etapp 2 i Piteå Kommun, Norrbottens län Bilaga E - Markbygden Luftledning Etapp 2, Utredning om arter som omfattas av Artskyddsförordningen, förekomst och påverkan För Markbygden Net Väst AB: , Projektledare, Svevind AB , Svevind AB , Svevind AB Svevind AB , Svevind AB , Svevind AB Enetjärn Natur AB: , Naturmiljö Artskyddsutredning , Fåglar , Naturmiljö och naturvärdesin- ve Tyréns: , Rennäring och Vatten/Natura2000/Miljökvalitetsnormer ri , Landskapsanalys och rennä- , Kulturmiljö Delar av underlaget är hämtat och sammanfattat från: - Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2, Miljökonsekvensbeskrivning - fördjupning och komplettering av vindkraft i Markbygden, Etapp 2 (finns för nedladdning på www.svevind.se) Omslagsbilder: Övre; Vy från Norrdubbla mot öster - söder foto Tyréns Nedre; Vy mot nordväst över Mellanträsket från vägbron över Lillpiteälven, fotomontage över Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Tyréns 5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Markbygden Vind AB planerar att etablera upp till 1101 vindkraftverk i de västra delarna av Piteå kommun, mellan Åbyälven i söder och Lillpiteälven i norr. Detta är det ca 450 km2 stora Markbygdenområdet, ett långsträckt, svagt välvt höjdparti med mycket goda förutsättningar för vindkraft. Området är beläget mellan två 400 kV-ledningar som kommer att nyttjas för överföring av el. Fullt utbyggd kommer vindkraftanläggningen att ge ett betydande tillskott (ca 12 TWh) till Sveriges behov av el och den kommer att innebära positiva samhällseffekter för hela regionen. Markbygden Vind AB har beviljats tillåtlighet från regeringen för vindkraftprojektet. För efterföljande miljöprövning hos Miljöprövningsdelegationen (MPD) vid länsstyrelsen har bolaget delat upp projektet i tre delar; Etapp 1, 2 och 3. Denna koncessionsansökan avser en ledning som ska ansluta Etapp 2 samt delar av Etapp 3 till stamnätet. Markbygden Net Väst AB är det bolag som söker linjekoncession för luftledningen. Luftledningen kommer att dimensioneras för att ansluta upp till 1500 MW. Svenska Kraftnät planerar att bygga en transformatorstation intill stamnätet (400/150 kV) vid Trolltjärn där Markbygden Net Väst AB (nedan kallat bolaget) ska äga flera fack. I facken installeras tre transformatorer á 500 MW. Planering pågår mellan bolaget och Svenska Kraftnät. Bolaget planerar även för en transformatorstation inne i vindkraftparken, Dubblabergen. Dubblabergen stationen tar emot strömmen från vindkraftverken och transformerar strömmen från 33 kV till 150 kV. Denna ansökan omfattar den luftledning som löper mellan transformatorstationerna vid Trolltjärn och Dubblabergen. Etapp 1 Markbygden Vind AB har sedan 2012 tillstånd Figur 1.1.1 Kartan visar de tre Etapperna som ingår i Markbygdens vindkraftpark, tillståndsgiven luftledning i Etapp 1, befintlig transformatorstation i Råbäcken samt den planerade luftledningen och transformatorstationer. 6 att uppföra upp till 314 vindkraftverk. En beviljad linjekoncession för överföring till stamnätet öster om Markbygdenområdet finns även. Under 2013 färdigställdes en transformatorstation, Råbäcken, dit ledningen kopplas på för att sedan ledas ut på 400 kV. Stationen ägs av Svenska Kraftnät och Markbygden Net AB. De första 36 vindkraftverken i Etapp 1 stod klara under 2013. Projektering och fortsatta byggnationer pågår. Etapp 2 I maj 2014 beslutade MPD att ge Markbygden Vind AB tillstånd att uppföra upp till 440 vindkraftverk i Etapp 2. Det beslutet är överklagat till Mark- och miljödomstolen som handlägger ärendet. Etapp 3 Tillståndsansökan för vindkraftanläggningen i Etapp 3 lämnades in till MPD i juli 2014 som handlägger ärendet. 1.2 Omfattning och kommande prövningar Den totala längden på ledningsgatan är ca 11 km. Ca 9 km av ledningen är belägen utanför det vindkraftområde Etapp 2 som Markbygden Vind AB sökt tillstånd för 440 vindkraftverk. Luftledningen kommer att sträcka sig från bolagets planerade transformatorstation Dubblabergen inne i vindkraftparken till stationen Trolltjärn vid stamnätet. Bolaget söker en linjekoncession för den anslutande luftledning som kopplar ihop Etapp 2 med stamnätet. Luftledningen dimensioneras för kapacitet att föra över ström från hela Etapp 2 samt delar av Etapp 3 och kommer stegvis att byggas ut då vindkraftverken byggs ut i deletapper. Bolaget avser att börja bygga vindkraftverken lokaliserade i anslutning till den planerade transformatorstationen vid Dubblaberget och även anslutas där. Ett uppsamlingsnät med tillhörande transfor- Figur 1.2.1 Detaljerad karta över den planerade luftledningens lokalisering samt Dubblabergen och Trolltjärn transformatorstationer. 7 matorer krävs inne i vindkraftparken Etapp 2. Uppsamlingsnätet byggs ut i takt med att vindkraftparken expanderar. Linjekoncession för uppsamlingsnätet hanteras i en särskild ansökan. Anledningen till att uppsamlingsnätet inte ingår i denna ansökan är att lokalisering för den ledningen inte är fastställd. Denna ansökan omfattar endast luftledningen mellan stationerna vid Trolltjärn och Dubblabergen. Bygglov för transformatorstationerna hanteras i särskild ordning. När påverkan beskrivits och konsekvensbedömning gjorts har man tittat på en 200 m bred korridor för att täcka in alla eventuella värden inom den korridoren. Den trädfria zonen och det verkliga påverkansområdet blir smalare. 1.3 Syfte och avgränsning Syftet med denna MKB (miljökonsekvensbeskrivning) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade Figur 2.1.1 Bebyggelse i anslutning till luftledningen. 8 verksamheten kan medföra på: • människor, djur, växter, mark, och vatten • hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt • annan hushållning med material, råvaror och energi. MKB:n ska även utgöra underlag för en samlad bedömning av effekter på människors hälsa och miljö. I anslutning till beskrivna miljökonsekvenser redovisas även de anpassningsåtgärder som bolaget avser att utföra. MKB:n omfattar den luftledning som planeras och som ansluter vindkraftparken Etapp 2 och delar av Etapp 3. I MKB:n har framkomna synpunkter under samrådsprocessen inarbetats. 1.4 Samråd Samråd har genomförts enligt 6 kap 4 § miljöbalken och påbörjades 2006-2007 i samband med Östra Kikkejaure är en skogssameby som bedriver renskötsel från områdena väster om Moskosel och österut till kusten vid Piteå. Skogssamebyar har sina åretruntmarker ovanför lappmarksgränsen och sina vinterbetesmarker nedanför denna gräns. Nyttjandet av området varierar mycket från år till år beroende på bl.a. vind- och snöförhållanden. Östra Kikkejaures åretruntmarker ligger i den västra delen av luftledningen, i Arvidsjaurs kommun. På grund av Markbygdenområdets höglänta placering i landskapet kommer ofta rikligt med snö tidigt på vintern. De stora snömängderna försvårar renarnas bete avsevärt under stora delar av vintern och gör att området är lämpligt för bete under förjulsvintern innan snömängden har blivit för stor. Beroende på snöförhållanden kan dock scenariot vara det omvända, det vill säga att man börjar betet närmare kusten och sedan brukar områden i väster senare på vintern. Skiljning och slaktuttag görs ofta i en av samebyns viktigaste anläggningar, Huvåsen. Vid anläggningen finns ett flertal hagar som kan nyttjas för utfodring och övernattning i samband med skiljningen. Flyttleder Inga flyttleder berörs av den planerade luftledningen. Flytten mot vinterbetesmarkerna börjar i regel under oktober månad. De första markerna som brukas är de som finns väster om stambanan. Dessa brukas ungefär under perioden oktober till december. Vårflytten sker i regel i början av april från områdena nere vid kusten och pågår i ca 5-10 dagar. Det är främst då som utpekade flyttleder av riksintresse brukas, men lastbil kan användas för flytt delar av eller hela sträckan. Flytt sker då till samebyns åretruntmarker. Strategiska områden Inga strategiska områden berörs av den planerade luftledningen. Konkurrerande markanvändningar Skogsbruket och planerade vindkraftparker är de största konkurrerande intressena i området. Genom avverkning av äldre skog och markberedning försvinner eller försämras betet. Plantering av contortatall försämrar betet och innebär stora praktiska problem för renskötseln då det i princip inte går att ta sig fram med skoter i områdena. Vindkraftparker med en ny infrastruktur påverkar renskötseln i stor grad. Figur 2.9.2 Renar mellan Koler och Storsund, januari 2012. Foto Tyréns AB. Vägar, inte minst skogsbilvägar ökar tillgängligheten för människor till skogsområden som annars är tämligen ostörda, vilket kan orsaka störningar på renarna. Stambanan har en starkt avskärande effekt på samebyarnas områden och innebär en svår passage. Dåliga stängsel har även inneburit att renar hamnat innanför stängselområdet med omfattande renpåkörningar som följd. Större vägar inom samebyarnas marker medför att det årligen sker ett antal renpåkörningar. E4 utgör ett hinder då områden närmast kusten ska brukas. Figur 2.9.3 Renar längs väg 545 öster om Etapp 2 i januari 2012. Foto Tyréns AB. 18 Bebyggelsen är tätare ju närmare kusten man kommer med bl.a. sämre betesro för renarna som följd. kraftpark ca 18-20 km sydost om den planerade luftledningen. Knutpunkter Knutpunkter är platser dit folk färdas eller uppehåller sig. Inom analysområdet utgör bebyggelsen vid de centrala sjöarna viktiga knutpunkter. I analysområdet i stort utgörs knutpunkterna framför allt av omkringliggande byar och samhällen som boende och besökande är på väg till eller från, framför allt Koler, Långträsk och Storsund. Luftledningen betraktat från närliggande vägmiljöer och bebyggelse Den planerade luftledningskorridoren ligger i ett glest befolkat skogslandskap. Luftledningen kommer att kunna upplevas från en sträcka från väg 552 som passerar byarna Nuorte, Trolltjärn och Holmträsket. Även från bebyggelsen i Nuorte kommer man att kunna uppleva luftledningen. Känsliga områden Ett antal områden med särskilt känslig landskapsbild har identifierats (se figur 2.10.3) med hänsyn till deras exponerade lägen, särpräglade topografiska former och strukturella samband: • Bänkerbergets sydvästsida • Långtjärnbergets östsida • Norrdubblas östsida (berörs indirekt av luftledningen) • Stenberget • Flottakammen mark och på väldränerad moränmark, medan granen är vanligare i fuktigare lägen och där det finns mer finmaterial i marken. Avverkade granskogar har emellertid många gånger ersatts med tallplantor, vilket gör att tallen blivit ännu mer dominerande. Björk, asp och sälg påträffas i mindre områden där de utgör ett varierande inslag i skogarna. I öppna skogsområden som föryngrats naturligt finns liksom i fuktiga marker ett inslag av björk. Rönn förekommer som småplantor och buskar på hyggena, men trädformig rönn saknas nästan helt, sannolikt beroende på att rönnen är en av älgens favoriter. Moränen har sitt ursprung i den omgivande näringsfattiga berggrunden, vilket avspeglar sig i floran. Markvegetationen domineras av olika bärris där blåbärsris främst finns i fuktigare områden medan lingonris är vanligast i torrare talldominerade områden. Mer näringskrävande lågörter som ekorrbär och ekbräken förekommer mera sällsynt, främst längs bäckkanter och fuktstråk. På blockmarker växer fläckar av ljung tillsammans med renlavar och mossor. I luftledningskorridoren har skogsbruket varit intensivt, vilket har fått till följd att området idag helt domineras av kalhyggen, ungskogar och gallringsskogar. På de tidigare kalavverkade ytorna finns idag få eller inga gamla träd, nästan ingen grövre död ved och sällan några andra lövträd än björk. Många av de arter som en gång var vanliga i den nordliga barrskogen saknar förutsättningar • Färskberget • Sodokbergets sydvästsida 2.11 Naturmiljö Luftledningen sträcker sig från byn Nuorte söder om Trolltjärn i väst och rundar Norrdubblabergets nordsida för att sedan sträcka sig in i vindkraftsområdet. Den dominerande miljön är intensivt brukad skogsmark med likåldriga bestånd. Enstaka skogsobjekt där naturvärdet i huvudsak är knutet till gammal skog med inslag av bl.a. död ved går att hitta. Mindre områden med naturskogsartad karaktär finns på ett par höjdryggar och i kuperad mark. Flera våtmarker och öppna små skogssjöar finns där terrängen är lägre. Inga nyckelbiotoper finns i luftledningskorridoren. Skog Tall och gran är de vanligaste trädslagen inom inventeringsområdet. Tall dominerar på block22 Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket högt naturvärde. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter. Nyckelbiotoper har inte något lagligt skydd. De stora skogsägarna och virkesköparna har som policy att undanta nyckelbiotoper från skogsbruk, vilket innebär att nyckelbiotoperna i praktiken åtnjuter en sorts frivilligt naturskydd. porter i bilaga B, C och D, och på den erfarenhet och kunskap om områdets naturtyper och avgränsningar som erhållits därigenom. Kriterier för bedömningen kan ses i inforutan på sida 24. För beskrivning av objekten hänvisas till Bilaga B, C och D. Beskrivningar från skrivbordsstudien redovisas under respektive objekt. Naturvärdesobjekt från Bilaga B identifierade i fält A Sydöstsluttningar av Norrdubblabergen Klass 1 Bedömning: Området har urskogsartad granskog med inslag av grov asp samt sälg och björk. Det rörliga markvattnet skapar stråk med högre bonitet där det följaktligen också finns och bildas mer och grövre död ved. Den varierade topografin ger många olika mikrohabitat, vilket ger högre biologisk mångfald. Skogen har mycket högt naturvärde. B Nyckelbiotop (bäckmiljö) i östsluttning av Sördubblabergen Klass 1 Bedömning: Området har gransumpskog kring en fuktstabil bäckmiljö samt urskogsartad granskog med gott om död ved. Det är en viktig lokal för kärlväxter, mossor, lavar, vedinsekter och fåglar, särskilt hackspettar. Området har trots sin litenhet mycket höga naturvärden. C Nyckelbiotop (bäckmiljö) öster om Sördubblabergen och Stormyran Klass 1 Bedömning: Skogen kring bäcken är urskogsartad granskog med påtagligt höga naturvärden. D Dubblamyran Klass 2 Bedömning: Dubblamyran är en större odikad myr med bitvis intressant hydrologi men stora områden är också relativt homogena. E Myrmosaik söder om Dubblabäcken Klass 2 Bedömning: Området är litet men har höga naturvärden i form av gamla tallar och opåverkad miljö. Naturvärdesobjekt från Bilaga C identifiera26 de i fält A-1 Fattigkärr Klass 2 Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde knutet till fattigkärr med naturlig vegetation och en i övervägande delar intakt hydrologi. A-2 Kvarhållet barrblandbestånd Klass 2 Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde knutet till barrblandbestånd med naturskogskaraktärer och inslag av rödlistade arter. A-3 Fattigkärr Klass 2 Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde knutet till fattigkärr med naturlig vegetation och hydrologi. A-4 Barrblandbestånd på Klockansexberget Klass 2 Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde vilket är knutet till barrblandbestånd med naturskogskaraktärer och förekomster av rödlistade arter. A-5 Våtmarkskomplex Klass 1 Bedömning: Objektet hyser ett mycket högt naturvärde vilket är knutet till opåverkade terrängtäckande våtmarksområden med en mångfald av biotoper och strukturer, naturlig vegetation, vilket sammantaget ger förutsättningar för en hög biologisk mångfald. A-6 Flikig myrtjärn Klass 2 Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde vilket är knutet till naturliga våtmarker med kärr, tjärnar och äldre kärrsumpskogar. A-7 Nyckelbiotop Klass 1 Bedömning: Ett mycket högt naturvärde är knutet till ett kvarlämnat och variabelt skogsbestånd med naturskogskaraktärer och rödlistade arter. A-8 Våtmarksområde med bäck och tjärn Klass 2 Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvär- de knutet till våtmarkens varierade miljöer och naturliga hydrologi A-9 Sluttande fattigkärr Klass 2 Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde knutet till sluttande kärr med en variation i strukturer och inslag med intermediär kärrvegetation. A-10 Dubblabäcken Klass 2 Bedömning: Objektets höga naturvärde utgörs av bäckens opåverkade miljöer tillsammans med den bäcknära lövskogen. Naturvärdesobjekt från Bilaga D identifierade i fält 1 Öppen våtmark med sipperstråk och inslag av rikkärrsvegetation Klass 2 Bedömning: Objektet är en opåverkad och naturligt varierad våtmarksmiljö vilket utgör ett högt naturvärde. 2 Bäck genom våtmark och sumpskog Klass 2 Bedömning: Ett högt naturvärde som är knutet till en variationsrik bäckmiljö. 3 Liten våtmark med fattigkärrsvegetation Klass 2 Bedömning: Objektet har ett högt naturvärde knutet till en opåverkad våtmarksmiljö. 4 Lutningskärr Klass 2 Bedömning: En på det stora hela opåverkad våtmarksmiljö med naturlig vegetation ger objektet ett högt naturvärde. 5 Fattigkärr Klass 2 Bedömning: Objektet har ett högt naturvärde knutet till en opåverkad våtmarksmiljö. 6 Mindre våtmark med trädtäcke Klass 2 Bedömning: Objektets våtmarksmiljöer är opåverkade och utgör ett högt naturvärde. 7 Liten myr med träduppslag Klass 2 Bedömning: En på det stora hela opåverkad våtmarksmiljö med naturlig vegetation ger objektet ett högt naturvärde. 8 Skogsbäck med omgivande sumpskogsstråk Klass 2 Bedömning: Objektet har ett högt naturvärde knutet till fuktstråkets variationsrika och opåverkade miljö. Naturvärdesobjekt identifierade i flygbildsanalys 1a Kärrområde Objektet utgör fortsättning i sydlig och nordlig riktning på objekt 1 inom inventeringen vid Trolltjärn, se bilaga D. Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av ett kärrområde i produktionsskog sydväst om utredningsområdet för luftledningen. Det är storflikigt och breder ut sig åt söder. Vegetationen är i huvudsak av karaktäristisk fattigkärrstyp med ett glest trädskikt. Bedömning: Objektet är en opåverkad och naturligt varierad våtmarksmiljö vilket utgör ett högt naturvärde. 2a Bäck med anslutande våtmark Utgör ett nytt objekt identifierat genom flygbildstolkning av ortofoto. Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en bäck samt omgivande våtmark. Bäcken ingår i Piteälvens Natura 2000-område. Våtmarken är delvis trädbevuxen och bäcken är omgiven av en trädridå. Objektet är till stor del omgivet av produktionsskog men gränsar i norr också till en utdikad våtmark. Bedömning: Ett högt naturvärde som är knutet till en variationsrik bäckmiljö och en i övervägande delar opåverkad våtmark. 8a Våtmarksområde Objektet utgör en fortsättning på objekt 8 inom inventeringen vid Trolltjärn, se bilaga D. Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av ett våtmarksområde norr om utredningsområdet för luftledningen. Våtmarken är varierad med flarkbildning, 27 små öppna vattenspeglar och trädskikt på torrare partier som mindre holmar och strängar. Bedömning: Objektet har ett högt naturvärde knutet till våtmarkens variationsrika och opåverkade miljö. contortatall. Huvuddelen av bäckens sträckning omges av en trädridå, men på flera platser runt den mindre våtmarken saknas en trädkant mot den angränsande produktionsskogen. A1 Fattigkärr Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde knutet till bäckens opåverkade hydrologi. Klass 2 Objektet utgör en fortsättning i nordlig riktning av objekt A-5 inom inventeringen av ledningsgata A, se bilaga C. Objektet utgör en fortsättning på objekt A-1 inom inventeringen av ledningsgata A, se bilaga C. Beskrivning: Objektet utgörs av ett storflikigt fattigkärr i produktionsskog. Det förekommer sträng- och flarkbildning med mellanliggande blöta partier. På torrare delar som holmar och strängar är det bitvis trädbundet. Trädridå saknas bitvis mot angränsande hyggen och ungskog och kanterna är delvis påverkade av intilliggande hygge och skogsbruk. Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde knutet till fattigkärr med naturlig vegetation och en i övervägande delar intakt hydrologi. A2 Kvarhållet barrblandbestånd Objektet utgör en fortsättning på objekt A-2 inom inventeringen av ledningsgata A, se bilaga C. Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av ett kvarhållet barrblandbestånd av till stor del av medelålders gran och tall. Beståndet är sedan tidigare genomhugget men en del äldre träd av både löv och barr har sparats. Andelen död ved är begränsad i form av enstaka lågor i olika nedbrytningsstadier och stående torrakor och torrträd. Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde knutet till barrblandbestånd med naturskogskaraktärer. A5a Bäck och våtmark Objektet utgör en fortsättning i sydlig riktning av objekt A-5 inom inventeringen av ledningsgata A, se bilaga C. Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en bäck omgiven av en mindre våtmark som ansluter till ett större våtmarksområde beläget i Dubblabergens naturreservat i söder. Bäcken är ca en till två meter bred och belägen i produktionsskog av 28 A5b Bäck och våtmark Klass 1 Beskrivning: Objektet utgörs av en bäck omgiven av en mindre våtmark som utgör fortsättning till ett större våtmarksområde i sydväst. Bäcken avvattnar det större våtmarksområdet och omges av en bård av träd mot den omgivande mindre våtmarken. Våtmarken är varierad med små öppna vattenytor, bitvis flarkbildning och glest trädbeväxt på torrare partier, främst väster om bäcken. Objektet omges av äldre produktionsskog. Bedömning: Objektet hyser ett mycket högt naturvärde knutet till bäcken och våtmarkens opåverkade hydrologi och variationsrikedom. A5c Våtmark Objektet utgör en fortsättning i nordvästlig riktning av objekt A-5 inom inventeringen av ledningsgata A, se bilaga C. Klass 1 Beskrivning: Objektet utgörs av kantområden och fortsättning till ett större våtmarksområde i sydost. Det västliga området är blötare med en öppen vattenyta och endast bitvis trädbeväxt mot omgivande skog. Det östliga området är torrare med bitvis tendens till flarkbildning på utlöpare från det större våtmarksområdet och ett glest trädskikt på holmar och torrare partier. Objektet är omgivet av äldre produktionsskog. Bedömning: Objektet hyser ett mycket högt naturvärde knutet till våtmarkens opåverkade hydrologi och variationsrikedom. A8 Bäck Objektet utgör en fortsättning i nordlig riktning av objekt A-8 inom inventeringen av ledningsgata A, se bilaga C. Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en skogsbäck som ingår i Natura 2000-området Piteälven. Bäcken är helt omgiven av skog och rinner genom en av Sveaskogs naturvårdsskogar (objekt A14). Bäcken rinner norrut till en liten sjö som omges av en våtmark (objekt A12). Genom våtmarken är den omgivande trädbården glesare. Bedömning: Objektets höga naturvärde utgörs av bäckens opåverkade miljöer. A9 Våtmark Objektet utgör en fortsättning i nordlig riktning av objekt A-9 inom inventeringen av ledningsgata A, se bilaga C. Klass 2 Beskrivning: Objektet består av en torrare del av ett våtmarkssystem. Våtmarken är öppen och det finns enstaka fuktigare stråk och tendens till svag flarkbildning. Trädskiktet består av enstaka och glesa trädgrupper på torrare partier. Mot våtmarkens kant ökar trädinslaget. Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde knutet till sluttande våtmark med en variation i strukturer och inslag med intermediär kärrvegetation. A10 Dubblabäcken Objektet utgör en fortsättning i nordostlig riktning av objekt A-10 inom inventeringen av ledningsgata A, se bilaga C. Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en delsträcka av Dubblabäcken som ingår i Natura 2000-området Piteälven. Bäcken är en ca tre meter bred skogsbäck som inom ca hälften av objektet omges av äldre skog på båda sidor. Den rinner sedan igenom en våtmark (objekt A13) innan den rinner ut i Norra Åkkumtjärnen i nordost. På våtmarken kantas bäckens sträckning av en smalare bård av träd. delen av trädskiktet något tätare. Enstaka små öppna vattenytor finns. Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde vilket är knutet till den opåverkade våtmarken. A12 Södra Åkkumtjärnen med omgivande våtmark och bäck Utgör ett nytt objekt identifierat genom flygbildstolkning av ortofoto. Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av Södra Åkkumtjärnen med omgivande våtmark och bäck. Våtmarken är varierad med trädskikt på torrare holmar och i kanterna. De blötare delarna har bitvis flarkbildning. Tjärnen är belägen i våtmarkens östra del. Bäcken ingår i Piteälvens Natura 2000-område och rinner genom den nordvästra delen av våtmarken. Bäckens sträckning omges i nästan helt av ett glest trädskikt. Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde vilket är knutet till den opåverkade våtmarken, tjärnen och bäcken. A13 Våtmark i anslutning till Norra Åkkumtjärnen Utgör ett nytt objekt identifierat genom flygbildstolkning av ortofoto. Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en våtmark sydväst om Norra Åkkumtjärnen. Genom våtmarken rinner Dubblabäcken (objekt A10) som rinner ut i tjärnen. På stora delar av våtmarken växer ett glest trädskikt, med tätare stråk längs bäcken, smalare delar i den östra delen. Fuktigare delar finns i söder och i nordväst. Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde vilket är knutet till den opåverkade våtmarken. A14 Äldre granskog Bedömning: Objektets höga naturvärde utgörs av bäckens opåverkade miljöer. Utgörs av en av Sveaskogs naturvårdsskogar, naturvärdeslokal med hög ambition att bevara. Utgör ett nytt objekt identifierat genom flygbildstolkning av ortofoto. Beskrivning: Objektet utgörs av en äldre granskog, 161 år gammal. Det angränsar i norr till våtmarken inom objekt A12 och genomkorsas av skogsbäcken i objekt A8. A11 Liten våtmark Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en liten våtmark helt omgiven av skog. Våtmarken är öppen med gles inväxning av träd i dess kanter. I den västra Klass 2 Bedömning: Objektet hyser ett högt naturvärde vilket är knutet till den äldre granskogen. 29 Fåglar Nedan följer en beskriving över de inventeringar och utredningar som utförts i Markbygden i samband med tillståndansökningar för vindkraftparken. De inventeringsinsatser som gjorts avseende fåglar har utförts i samband med tillståndsprövningen av vindkraftparken, men resultaten bedöms även vara applicerbara på området för luftledningen eftersom fågelfaunan bedöms vara snarlik i området. Inventeringsinsatser I enlighet med villkoren i Regeringens tillåtlighetsbeslut 2010-03-04 har ett uppföljningsprogram igångsatts vilket syftar till att följa upp påverkan på fauna och flora av en vindkraftsutbyggnad med tillhörande infrastruktur i Markbygden (Svevind 2012). Länsstyrelsen godkände programmet 2012-09-21 men uppföljningen startade med inventeringar redan 2011, förutom för kungsörn där uppföljningen skett sedan 2008. För ugglor startade uppföljningen 2013. Programmet är inriktat på hela det samlade vindkraftsprojektet i Markbygden. För luftledningen innebär det pågående uppföljningsprogrammet att effekter på fladdermöss samt på kungsörn kommer att vara möjliga att följa upp eftersom inventeringarna utförs i direkt anslutning till ledningen. Med detta uppföljningsprogram, de skyddsåtgärder som planeras, samt den egenkontroll som sker och avrapporteras till tillsynsmyndigheten anses det inte finnas behov av ytterligare uppföljning avseende naturmiljöer och arter för luftledningen. Generellt om häckande fåglar De fågelarter som är upptagna på den nationella rödlistan förekommer i luftledningens närhet med glesa eller små populationer eller endast med enstaka par. Rosenfink och ortolansparv (VU) kan ha enstaka förekomster i området men i övrigt tillhör övriga arter den lägsta rödlistekategorin NT nära hotad. Se Bilaga E artskyddsutredningen för mer information om arterna. Rovfåglar Kungsörn(NT) häckar med några par inom Markbygden-området. Dessutom besöker yngre icke-häckande kungsörnar trakten, främst under vinterhalvåret. Dessa kan röra sig över området i sin jakt på byte eller kadaver. Det finns ingen känd häckning av kungsörn i naturreservaten Dubblaberget eller Nakteberget, däremot bedöms 30 tre par kunna födosöka inom utredningsområdet för luftledningen (Harnesk muntligen 2013). Inget av de tre paren häckar dock inom 3 km från den planerade luftledningen. Naturreservaten har bedömts som möjlig häckningslokal för kungsörn av Harnesk eftersom kungsörn har setts i området vid flera tillfällen. Det finns dock inga områden där det finns starka misstankar om något bo, man har t.ex. inte sett något misstänkt bo eller parning. Ett litet antal kungsörnar bedöms passera över området på bred front under flyttningen. När det gäller andra rovfågelarter bedöms förekomsten generellt vara gles bland annat på grund av det hårda skogsbruket som lett till brist på lämpliga boträd och att miljöerna i Markbygden är relativt fattiga vad gäller bytesdjur. Några särskilt skyddsvärda arter förtjänar ändå ett omnämnande: Havsörn(NT) har vid ett fåtal tillfällen under tidig vår observerats sträcka i nordlig riktning över den västra delen av Markbygdenområdet. De havsörnsrevir som påträffats i Piteå och Arvidsjaurs kommuner ligger dock i direkt anslutning till kusten och inte i närheten av det aktuella utredningsområdet. De havsörnar som besöker området är kringströvande eller genomflyttande individer. Potentiella boplatser och attraktiva födosöksplatser saknas i luftledningskorridoren såväl som i övriga delar av Markbygdenområdet. Ett litet antal havsörnar bedöms passera över området på bred front under flyttningen. Fiskgjuse(inte rödlistad) har inte observerats inom utredningsområdet för ledningsgatan. Enstaka fiskgjusar har observerats i Markbygdenområdet men inga indikationer på häckning eller lämpliga häckplatser har setts. Lämpliga fiskevatten finns längs Åbyälven och där finns också ett par kända fiskgjuserevir. Fåglar från dessa och andra revir i omgivningen rör sig troligen in i det aktuella utredningsområdet tillfälligt. I närheten (< 5 km) av hela området för vindkraft i Markbygden bedöms beståndet av fiskgjuse vara 5-10 par. Ett litet antal fiskgjusar bedöms passera över området på bred front under flyttningen. Bivråk(VU) har inte observerats inom utredningsområdet för luftledningen. Arten har dock observerats i Markbygden Etapp 1 och antas häcka med enstaka par och då främst i högproduktiv, ogallrad skog, nära vattendrag. I hela området för vindkraft i Markbygden bedöms beståndet av bivråk vara 0-2 par. Fjällvråk(NT) häckar i fjäll- och skogstrakter i norra Sverige. Utredningsområdet för luftledningen ligger utanför det mer fjällnära område där fjällvråk häckar regelbundet. Under år med riktigt bra tillgång på gnagare bedöms det dock vara möjligt att arten kan häcka med enstaka par i Markbygden-området och därmed även i det aktuella utredningsområdet för luftledningen. Möjliga häckplatser finns i första hand i de kvarlämnade områden med gammal skog som finns i sluttningar och branter. Under vår och höst passerar flyttande fjällvråkar på bred front genom området. Fjällvråk har inte observerats under de inventeringar som gjorts. I hela området för vindkraft i Markbygden bedöms beståndet av fjällvråk vara 0-5 par. Blå kärrhök(NT) antas kunna häcka med enstaka par inom utredningsområdet för ledningsgatan under år med god tillgång på gnagare. I hela utredningsområdet för vindkraft i Markbygden bedöms beståndet vara 0-5 par. Under vår och höst kan enstaka flyttande fåglar passera i området. Stenfalk(inte rödlistad) har inte observerats inom utredningsområdet för luftledningen. Arten har inte observerats under de inventeringar som genomförts i Markbygden-området men arten bedöms trots det kunna häcka här. I första hand antas häckningar kunna förekomma i skogspartier nära de öppna myrmarker som finns i området. I hela området för vindkraft i Markbygden uppskattas beståndet av stenfalk till 5-10 par. Våtmarksfåglar Av våtmarksfåglar är det främst myrhäckande fåglar som förekommer. På de mindre myrområdena kan arter som trana, ljungpipare, grönbena, och videsparv förekomma. Den totala artlistan motsvarar ungefär vad man kan vänta sig i regionen och kan ses i Bilaga E, artskyddsutredningen för luftledningskorridoren. Andfåglar är generellt sällsynta och det beror troligen på att större öppna vattenytor med rikare växtlighet saknas på flera av våtmarkerna. Skogslevande fåglar Några av de vanligaste arterna i områdets brukade skogsmiljöer är trädpiplärka, rödstjärt, lövsångare, bofink och bergfink. Goda stammar finns av alla i regionen förekommande skogshöns: tjäder, orre, järpe och dalripa. Eftersom skogen domineras av yngre produktionsbestånd saknas många skogslevande fågelarter som kräver gamla grova träd, lövskog och hålträd. I kantzoner mot våtmarker och vattendrag samt i kvarlämnad gammelskog kan man dock stöta på den rödlistade arten tretåig hackspett (NT). Även lavskrika (NT) kan förekomma mer sällsynt i området. I asprika branter och sluttningar samt på hyggen kan troligen enstaka par av gråspett häcka. Det finns inom luftledningskorridoren inga kända spelplatser för tjäder. Ugglor Ugglor har inventerats i Markbygdenområdet, Etapp 2 och 3 under vårarna 2013-2014. Även om luftledningskorridoren inte ingått i inventeringsområdet är den belägen så nära Etapp 2 att det är rimligt att anta att uggleobservationerna skulle vara liknande som i resterande av Markbygden. Ugglearter som observerats är pärluggla, hökuggla och sparvuggla. 2013 gjordes endast totalt 3 observationer, en observation av hökuggla och två av pärluggla. 2014 gjordes fler observationer än 2013 och de arter som påträffades var pärluggla och sparvuggla. Observationerna 2014 av pärluggla var fler än för sparvuggla men bedömningen från inventeringarna är att de ändå totalt är så få att det inte finns förutsättningar att få fram statistiskt säkerställda resultat avseende förändringar i bygg- och driftfas. Tillsammans med länsstyrelsen kom bolaget fram till att ytterligare inventeringar inte kommer att göras. Även mer sparsamma arter som jorduggla, slaguggla och lappuggla kan finnas med enstaka par, även om de inte observerades vid inventeringarna. På grund av den stora bristen på boplatser i det brukade skogslandskapet form av hålträd och risbon bedöms dock stammarna av större ugglearter vara mycket små. Övriga arter Fåglar knutna till kulturmarker är i jämförelse med omgivande landskap mycket sällsynta i Markbygdenområdet. Fjäll- och kustarter saknas helt. Artskyddsförordningen Genom Artskyddsförordningen ges vissa växtoch djurarter särskilt juridiskt skydd. Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär 31 fridlysning av ett antal arter och skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsförordningen införlivar EU:s art och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 1 har inga andra arter än nedan nämnda fåglar påträffats i utredningsområdet. Arter som kan antas förekomma i området eller dess närområde är björn, lodjur, utter, nordisk fladdermus, brandts fladdermus och åkergroda. Detta antagande grundas på kännedomen om arternas utbredning och livsmiljöer. Vidare kan förekomst av lappranunkel inom utredningsområdet inte uteslutas. De fåglar som omfattas av Artskyddsförordningen och som har påträffats inom utredningsområdet är tjäder och tretåig hackspett. Dessutom finns spår efter spillkråka. Observationer har gjorts i samband med naturvärdesinventeringen 2013. De fåglar som omfattas av Artskyddsförordningen och som påträffats i närområdet och som, utifrån vilka naturmiljöer som finns i området, bedöms kunna förekomma även inom luftledningskorridoren är sångsvan, salskrake, bivråk, havsörn, blå kärrhök, fjällvråk, kungsörn, fiskgjuse, stenfalk, järpe, orre, trana, ljungpipare, grönbena, drillsnäppa, hökuggla, sparvuggla, slaguggla, lappuggla, jorduggla, pärluggla, tornseglare, göktyta, gråspett, spillkråka, lavskrika, rosenfink, törnskata, ortolansparv och videsparv. Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 2 har jungfru marie nycklar och revlummer påträffats i utredningsområdet i samband med de naturvärdesinventeringar som utförts där. Ytterligare arter som kan antas förekomma i området eller dess närområde som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 2 är skogsödla, vanlig padda, vanlig groda, huggorm, knärot(NT), myggblomster, skogsnycklar, spindelblomster, korallrot, lopplummer, mattlummer, plattlummer, fjällummer och doftticka(VU). Detta antagande grundas på kännedomen om arternas utbredning och livsmiljöer. En detaljerad utredning av Artskyddsförord- 32 ningens arters förekomst i luftledningskorridoren har gjorts parallellt med MKB:arbetet, se bilaga E. Någon dispens från Artskyddsförordningen bedöms inte krävas. 2.12 Kulturmiljö Kulturmiljövård syftar till att skydda, vårda och utveckla våra kulturmiljöer. Med kulturmiljöer avses miljöer, karaktärer, strukturer och enskilda objekt som tydligt speglar vår historia och som berättar om människors liv och verksamhet i förfluten tid. Mark- och vattenområden som har nationell betydelse för bevarande eller utveckling av kulturmiljövärden kan klassificeras som riksintresseområden. Dessa områden är av nationellt intresse och ska hävdas i den kommunala fysiska planeringen och i andra beslut om markanvändning. Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som är av riksintresse. Helhetsmiljöer, områden med bevarade historiska strukturer, karaktärer eller objekt kan vara intressanta ur regionalt eller kommunalt perspektiv. Områden som särskilt ingående belyser viktiga delar ur kommunens historia är även de värdefulla. Objekt, strukturer och karaktärer som belyser platsens historia såsom ett äldre odlingslandskap, bebyggelse, äldre vägsystem, fornlämningar eller rester av industriella verksamheter kan betraktas som en kulturell, social och ekonomisk resurs. Dessa resurser kan utnyttjas i samband med utveckling och förändring av vårt samhälle. I det immateriella kulturarvet ingår ort- och platsnamn, berättelser och traditioner. Namnen anknyter till platsens historiska verksamheter och berättelser och traditioner stärker kulturmiljöns karaktär. Värdet i en kulturmiljö kan vara rent vetenskapligt där arkeologiska undersökningar kan ge svar om vår förhistioria, föremålsfynd kan berätta om teknik, hantverk och handelskontakter. Upplevelsevärdet handlar om miljöns värde för brukare och/eller besökare och innefattar även miljöns betydelse för ortens identitet eller dess symboliska betydelse. Kulturmiljöns bruksvärde kan bestå i att miljön används i dess ursprungliga funktion. Områden av riksintresse Inga områden av riksintresse för kulturmiljö, MB 3:6 finns inom aktuellt utredningsområde för planerad luftledning. Förhistoria Efter inlandsisens avsmältning rådde ett milt och gynnsamt klimat. Människor i området livnärde sig på insamling av ätliga vegetabilier, jaga villebråd och att fiska. De rörde sig mellan kusterna i väster och öster över fjällkedjan och nyttjade landskapets varierande resurser. Lämningar efter bosättningar påträffas kring stränderna av sjöar och vattendrag där människor uppehållit sig kortare eller längre tider under olika tider av året. Omkring år 700-800 e. Kr. f. sker en förändring i boplatsernas lägen vilket tolkats som att ett nytt bosättningsmönster då inträder. En rad härdar daterade till denna tid har påträffats på tallhedar, intill myrar, små bäckar och tjärnar. Det tydliga geografiska bosättningsmönstret kvarstår även längre fram i tiden och tolkas tillhöra ett samiskt samhälle baserat på seminomadism som bygger på renskötsel kombinerat med jakt och fiske (Hedman 2003). Bebyggelse Före 1600-talet beboddes området av renskötande samer. Under 1700-talet uppmuntrade staten nybyggeskolonisation i Norrland men kolonisationen kom inte i gång förrän en bra bit in på 1800-talet. Myrslåtter och bete var av stor betydelse för jordbruket som bedrevs i liten skala. Istället utgjorde framförallt skogen den resurs som bidrog till försörjningen. I början av 1900-talet etablerades nybyggen på kronomarkerna. Bosättarna bedrev små jordbruk vilket kombinerades med skogsarbete. Tjärbränning hade stor ekonomisk betydelse under denna tid och många tjärdalar påträffas i skogarna i och kring Markbygden. Under denna tid byggdes även vägar genom bygderna. Byarna Nourte (samiska Nuortta), Trolltjärn och Holmträsk (samiska Suoluojjávrrie) ligger i Arvidsjaurs socken, i Arvidsjaurs kommun. Byarna ligger invid den gamla landsvägen mellan Åsele-Karungi, på sträckan Glommersträsk-Älvsbyn som byggdes på 1890-talet. Generalstabskartan Historisk tid Figur 2.12.1 Karta över kulturvärden i anslutning till luftledningen. 33 (Akt Arvidsjaur J242-35-1 år 1892) redovisar dock ingen vägsträckning inom området. Däremot finns en markering för en stig som går nordväst om den nuvarande vägsträckningen och byarna. Stigen går från sockengränsen mot Piteå socken vid Grundsel och avslutas i byn Lövviken vid sjön Laukern. Omedelbart öster om luftledningskorridoren går, enligt Generalstabskartan (akt J122-28-1, år 1859-78), en stig vilken har uppmärksammats i samband med Markbygden Etapp 2. Stigen är utpekad som ett värdestråk och går i den östra kanten av Dubblamyran. Se figur 2.12.1. Nourte Ingen bebyggelse eller markering för markanvändning redovisas på Generalstabskartan år 1892. Trolltjärn I ortnamnsregistret finns en uppteckning i från 1932 om byn som lyder ”Man har trott att det var ”oknytt” eller troll där”. Ingen bebyggelse eller markering för markanvändning redovisas på Generalstabskartan år 1892. Holmträsk I lantmäteriverkets kartarkiv finns tidpunkt för skattläggning av Holmträsk, Arvidsjaur socken. År 1877 skattlä 1 och ägaren till nybygget är (Akt 25-ARJ150:119 Avvittring 1883). Generalstabskartan 1892 redovisar dock ingen bebyggelse eller markering för markanvändning i Holmträsk. Markanvändning Generalstabskartan år 1892 redovisar marknamn, berg, sjöar och vattendrag. Grönmarkerade ytor kring vattendrag och invid sjöar har tolkats utgöra slåttermarker på kartan. Bebyggelse redovisas med byggnadssymbol och markerna kring gården har gul färg vilket tolkas utgöra gården inägomark. Aktuell sträckning för luftledningen gränsar till det område som på Generalstabskartan anges som Slåttermyrorna och som idag heter Dubblamyran. Slåttermyrorna är även ett större grönmarkerat område på kartan. Kulturhistorisk värdefulla vägmiljöer och broar I den inventering som utförts av broarna i Norrbottens län (Länsstyrelsen i Norrbotten och Vägverket Region Norr 2005) har broar med 34 kulturhistoriskt värde delats in i tre klasser där klass I är den högsta klassen. Bron över Nourtebäcken i Holmträsk är utpekade som kulturhistoriskt värdefull (id 25-168-1). Bron är en äldre plattbro med en fritt upplagd betongplattan på landfästen av huggen sten i kallmur. Vägsträckan Glommerträsk – Älvsbyn byggdes på 1890-talet och föregångaren till dagens bro kan ha varit en träbro. Den nuvarande bron byggdes 1934. Bron är en av länets äldsta plattbroar av betong och har därmed ett högt teknikhistoriskt värde. Bron är en bra representant för en broombyggnad där en betongplatta har integrerats i äldre landfästen på ett naturligt sätt så att bron har behållit sin äldre karaktär. Vägsträckan är ej medtagen i länets inventering av historiska vägar, men bedöms att tillsammans med vägen och den närliggande bebyggelsen bildar bron kulturhistoriskt intressant helhetsmiljö. Bron har högsta klass (Klass I) i länets inventering av kulturhistoriska broar. Värdestråk i och i anslutning till planerad luftledning Två värdestråk har identifierats. Enligt Länsstyrelsens inventering av kulturhistoriska broar är vägsträckningen som passerar genom Nuorte, Trolltjärn och Holmträsk från 1890-talet. På Generalstabskartan akt J122-28-1 finns en stig från Åselet utmarkerad som passerar Dubblamyran och därefter fortsätter söderut mot Holmträsket. Se figur 2.12.1. Värdekärnor i och i anslutning till planerad luftledning Holmträsk är skattlagd 1877. Inga uppgifter i Lantmäteriet har framkommit om vare sig Nourte eller Trolltjärn. Byarna skulle kunna vara etablerade som kolonat eller kronotorp i början av 1900-talet. Trots avsaknad av uppgifter i historiska kartor bedöms byarna ha ett värde med hänsyn till bygdens bebyggelsehistoriska utveckling och därmed vara av kulturhistoriskt intresse och i utredningen därmed utgöra en värdekärna. Området Slåttermyrorna är, som namnet antyder, en myr som använts för insamling av vinterfoder. Av de slåttermarker som redovisas med färg på Generalstabskartan för området är detta den enda som namnges. Myrens namn berättar om områdets historiska markanvändning och har därför ett kulturhistoriskt värde. Området utgör i denna utredning en värdekärna. Registrerade fornlämningar och kulturmin- nen Inga registrerade fornlämningar eller kulturminnen finns inom luftledningskorridoren. En kolbotten (Piteå socken 8274) ligger cirka 800 meter öster om ledningsstråket, se figur 2.12.1. • låglänta delar, • myrkanter, Potentiella fornlämningsmiljöer inom utredningsområdet Inom planerad sträckning för luftledningen kan det finnas potential för förhistoriska och senare tiders boplatser använda av rörliga grupper. Det kan även finnas lämningar efter samiska jägare eller renskötare under både förhistorisk och historisk tid i form av boplatser och olika slags aktivitetsytor. Nybyggen inom utredningsområdet antyder att äldre utmarksbruk med t.ex. kolning och tjärbränning kan ha avsatt spår i landskapet. På slåttermarkerna kan lämningar finnas efter lador och hässjor. • När en arkeologisk utredning utförs inom planerad sträckning kan anläggningar komma att påträffas. Det är i synnerhet i vissa miljöer man erfarenhetsmässigt kan förvänta sig att påträffa kulturminnen av olika åldrar. Inom planerad korridor kan följande områden särskilt utpekas: • • • • vattendrag, tjärnar och bäckar, kallkällor torra moränbackar och andra höjdryggar, hällmarker, särskilda landformer såsom sadellägen mellan höjder, avsatser i sluttningar och övergångar mellan olika landformer, mera ovanligt men specifikt för vissa läm- ningstyper, på krön av bergshöjder. 2.13 Friluftsliv och turism I luftledningskorridoren finns inga kända aktiviteter för det organiserade friluftslivet. De som nyttjar området är främst jaktlag. Det är fyra jaktlag som berörs av luftledningen. I övrigt nyttjar bär- och svampplockare samt andra som kommer till området för den skogliga och vildmarksupplevelsen. I luftledningens närområde finns även två naturreservat Dubblabergen samt Naktebergen som besöks. Inga kända skoterleder påverkas av luftledningskorridoren. Figur 3.1.1 Foto över enkelstolpar i stål, foto: Vattenfall. 35 3 Teknisk beskrivning Den totala längden på kraftledningsgatan är ca 11 km varav ca 9 km är belägen utanför vindkraftområdet och kraftledningen kommer att förläggas i luften. Ledningen dimensioneras och byggs för att transportera den producerade elen från den planerade vindkraftparken i Etapp 2 och delar av Etapp 3 på upp till 1500 MW. Spänningsnivån i kraftledningen kommer att ligga på ca 150 kV. 3.1 Ledning och utförande Luftledning är ledare eller kabel som är förlagd ovan mark på stolpar eller andra stöd. En ny luftledning kräver generellt en ledningsgata som i skogsmark utgörs av en gata med trädfria kantzoner som håller ledningen trädsäker. För luftledningen som avses i denna ansökan kommer bredden på den trädfria ledningsgatan att vara beroende på valet av stolp- och ledningstyp samt antalet parallella system och stolpar. Generellt kan bredden på den trädfria zonen plus ledningsgatan för ledningen komma att uppgå till ca 150 m. Genom att bygga de parallella ledning- Figur 3.1.2 Portalstolpar i trä, foto: Svevind. 36 arna eller systemen nära varandra kan intrånget minskas. Ledningen utgörs av trefaslinor samt en längsgående topplina. Stolpar Luftledningen kommer att byggas med träportalstolpar, enkelstolpar i stål/komposit eller fackverksstolpar med tre parallella system (9 ledare samt tre topplinor). Ledningen kan även komma att byggas med en kombination av stolptyper. Uppförs luftledningen i stolpar av trä, behandlade med kreosot, blir utförandet troligtvis i portalstolpar (se figur 3.1.2 samt principskiss till höger) men det kan även bli aktuellt med annat utförande om portalstolpar inte kan användas av tekniska skäl. Trästolpar är generellt ca 15-23 m höga men enstaka stolpar kan vara högre än det. Spannet mellan stolparna blir i snitt ca 135 m men kan öka eller minska beroende på markförhållanden. Ledningarna fästs bredvid varandra med ett fasavstånd på ca 4-4,5 m. Tre parallella system (9 ledare med tre topplinor) kräver en bredd på ca 80 m. plats krävs att väg anläggs så att maskiner kan ta sig fram. Till största delen sker transporter av anläggningsmaskiner och material i ledningsgatan på väl tjälad eller snötäckt mark. Materialtransporter via helikopter kan bli aktuell då väg inte behöver anläggas enbart för transporter. Det kan även bli aktuellt att uppföra luftledningen på stålstolpar i stål eller komposit. Det finns enkelstolpar i stål eller komposit där två system (6 ledare samt två topplinor) fästs på samma stolpe, se figur 3.1.1. Det är även möjligt att endast ha ett system (3 ledare samt en topplina) på en enkelstolpe. Genom att fästa flera system på samma stolpe minskar den trädfria korridoren. På enkelstolparna i stål eller komposit fästs ledningarna ovanpå varandra vilket gör att korridoren kan minskas i bredd, ca 55 m för tre system (två parallella stolpar). Höjden på enkelstolparna är högre än för stolpar i trä eftersom ledningarna placeras ovanpå varandra. För ett system blir höjden på stolpen ca 25 m. För stolpar med två system blir höjden för de flesta stolpar ca 30-31 m, men vissa enstaka stolpar kan bli ca 40 m. Det beror på terrängen hur höga och hur stort spannet mellan stolparna blir. Anslutning till överliggande elnät Överföringen av elen sker till den planerade stationen Trolltjärn som Svenska Kraftnät kommer att driva med planerad driftsättning 2018. Stationen Trolltjärn är placerad i direkt anslutning till stamnätet. Beroende på markens beskaffenhet kan betongfundament till stolparna komma att anläggas. Särskilt om det blir aktuellt med enkelstolpar i stål eller komposit krävs fundament och anläggandet av fundamenten kräver en arbetsyta på ca 10x10 m. Är det nära till berg i marken, troligt vid branter, kan sprängning komma att krävas beroende på bergets struktur och kvalitet, samt vilken typ av stolpe som kommer att användas. Portalstolpar i trä kräver dock generellt inte ett fundament. Vid anläggande av trästolpar schaktas stolpbenen ner cirka 2 m i marken och hålet återfylls. Enkelstolparna i stål eller komposit kan även de schaktas ned i marken, men ska då ner ca 4 m. Är det inte möjligt att schakta ned stolpen anläggs fundament. Beroende på vilka transportvägar som kommer att användas och ev förstärkas för byggnationen av ställverket vid Trolltjärn finns flera alternativa vägar för transporter för luftledningen. Transporterna kan komma in till luftledningen från norr via väg 94 och via väg 552, se figur 2.6.2. Väg 94 går i östlig-västlig riktning in från norr om Piteå via Älvsbyn. Avstånden mellan stolparna kan anpassas efter typ av terräng och till de olika intressen som kan förekomma och ska undvikas, t ex naturmiljö och kulturmiljö. Fundamenten till stolparna kommer sannolikt vara tillverkade i fabrik, så kallade pre-fab, och gjuts inte på plats. Skulle fundamenten gjutas på Alternativa utformningar och lokaliseringar I samband med att ansökan för vindkraftanläggningen utredde bolaget tre alternativ för luftledningskorridoren för anslutning till stamnätet, se kapitel 7. De tre alternativen presenterades på samråd och synpunkter inkom. Efter att synpunkterna beaktats och olika motstående intressen avvägts valde bolaget att gå vidare med ett huvudalternativ vilken är den som presenteras i denna MKB. 3.2 Transporter Antalet transporter för trästolpar och kraftledningen uppskattas till ca 300-450 transportrörelser, dvs tur och retur. Utförs ledningen på stålstolpar kan det dubbla antalet transporter komma att krävas. Utöver det tillkommer även transporter för tex skogsmaskiner för avverkningar. Transporter kan även komma på interna vägar inom Etapp 1 och 2, via väg 543 för att sedan gå på väg 552 upp till Nuorte. För transporter till den östra delen av ledningen kan transporter komma på interna vägar och via väg 544. Vid behov kommer ballastmaterial för byggnationerna att hämtas från Markbygden Vind:s täkt vid Hästberget som är belägen i vindkraftområdet Etapp 2. Det innebär att transporterna för massor planeras att gå på interna vägar. Med interna vägar menas vägar inom vindkraft37 området som är förstärkta eller byggda av bolaget. Se figur 2.6.2 för vägnummer. 3.3 Service och underhåll Ledningsgatan kommer att behöva röjas med jämna mellanrum. Intervallen är beroende av hur snabbt vegetationen växer i gatan men uppskattningsvis gör röjning var 10:e år. Utöver det kan det ske underhållsröjning av enstaka farliga träd. Vid eller i våtmarker kommer endast träd som riskerar att falla på ledningen att tas bort och då manuellt. Planerad service och inspektion sker ca en gång per år för ledningen. 3.4 Tidplan och framtida utbyggnader Bolaget har för avsikt att etappvis bygga ut den planerade luftledningen (mellan Dubblabergen och Trolltjärn) i tre steg allt eftersom att vindkraftparken byggs ut och större kapacitet i nätet krävs. Luftledningen i denna koncessionsprövning kommer att dimensioneras för att fullt utbyggd klara av en installerad effekt på upp till Den första deletappen i Etapp 2 som ska byggas är Dubblabergen bestående av ca 90 vindkraftverk. Elen från de verken kommer att transporteras via en planerad transformatorstation inne i parken till Svenska Kraftnäts transformatorstation Trolltjärn utanför parken via luftledningen. Ledningssystemet (3 ledare med en topplina) som ska transportera elen från Dubblabergen planeras vara klar 2018. Det andra ledningssystemet beräknas stå klar 2-3 år efter att det första ledningssystemet är färdigt. Det tredje, och sista ledningssystemet, beräknas kunna vara färdig ca 2-3 år efter att den andra ledningsgatan är utbyggd. Hela luftledningen som avses i denna ansökan beräknas stå klar under 2022. Inkommande från vindkraftverk, 33 kV Uppsamlingsnät, 150 kV Inkommande från vindkraftverk, 33 kV 1500 MW. De tre stegen i utbyggnadstakten för luftledningen motsvarar de tre parallella ledningssystemen. Transformatorstation, 150/33 kV Transformatorstation, 150/33 kV Transformatorstation, 150/33 kV Inkommande från vindkraftverk, 33 kV Transformatorstation Dubblabergen, 150/33 kV Inkommande från vindkraftverk, 33 kV Uppsamlingsnät, 150 kV Anslutande luftledning (avser denna ansökan), 150 kV Transformatorstation Trolltjärn, 400/150 kV Figur 3.4.1 Principskiss för det planerade nätet. 38 Stamnät, 400 kV Allt eftersom vindkraftverken byggs ut i parken kommer även ett uppsamlingsnät, se principfigur 3.4.1, belägen i vindkraftparken att krävas. Utbyggnaden av uppsamlingsnätet kommer att pågå parallellt med att vindkraftparken byggs ut. Uppsamlingsnätet inom parken kräver en ny koncessionsansökan och ingår inte i denna ansökan. 3.5 Avveckling och återställning Vid avverkning av elledningen kommer ledning samt stolpar monteras ned och kan till stor del återvinnas eller återanvändas. Har sprängningar skett kommer hålen att fyllas igen när stolparna tagits bort. I övrigt bedöms ingen särskild återställning att krävas. 4 Konsekvenser I detta kapitel redovisas och bedöms konsekvenserna av luftledningen. Lokaliseringen av ledningen är anpassad till markförhållanden, natur- och kulturvärden samt till befintlig infrastruktur men i några fall har avvägningar mellan olika intressen varit nödvändiga och i dessa fall har konsekvenser inte helt kunnat undvikas. I följande avsnitt i miljökonsekvensbeskrivning beskrivs påverkan, anpassningsåtgärder, kvarstående konsekvenser och eventuella kompensationsåtgärder i varje temaavsnitt med återkoppling till beskrivningen av förutsättningar (kapitel 2) och teknisk beskrivning (kapitel 3). Bolagets princip är att i första hand undvika påverkan, i andra hand minska påverkan och i sista hand, om det behövs på grund av att de kvarstående konsekvenserna trots anpassningsåtgärder, kompensera för påverkan. Påverkan Under varje temarubrik beskrivs påverkan av intrånget. Här görs även en värdering och analys av effekten och konsekvenserna av intrånget. Konsekvenserna bedöms i förhållande till påverkans storlek och det påverkade värdets betydelse. Anpassningsåtgärder Under temarubriken redovisas anpassningsåtgärder om sådana bedöms vara lämpliga eller behövliga. Anpassningsåtgärder är åtgärder som bolaget åtar sig att göra för att minska de negativa konsekvenserna som uppkommer med anledning av etableringen av luftledningen. Kvarstående konsekvenser Efter att bolaget utfört anpassningsåtgärder i syfte att minimera de negativa konsekvenserna finns ibland kvarstående negativa och positiva konsekvenser. Dessa beskrivs här. Konsekvenserna bedöms i förhållande till påverkans storlek och det påverkade värdets betydelse enligt figur 4.1. Kompensationsåtgärder En kompensationsåtgärd syftar till att kompensera för den bedömda skadan till följd av etableringen. Om den kvarstående konsekvensen anses behöva kompenseras beskrivs den kompensationsåtgärden här. 4.1 Konsekvenser för Natura 2000 Påverkan Rudtjärnsbäcken (figur 2.4.1, nr. 1) ligger inom Piteälvens avrinningsområde. I området finns befintliga vägpassager över vattendragen, gäller den skogsbilväg som viker av från väg 544 samt den mindre skogsbilväg som går till transformatorstationen Dubblabergen. Troligtvis kan någon eller några av dessa befintliga passager komma att förstärkas för att klara av transporter av material för ledningen. Figur 4.1 Graf som illustrerar förhållandet mellan intressets värde, påverkans omfattning och storleken på bedömd konsekvens. Arbeten i vattendrag kan medföra grumling under anläggningsskedet. Grumling kan leda till att bottnar sätter igen av sediment och därmed orsakar syrebrist. Det kan i sin tur kväva eventuella flodpärlmusslor och fiskägg som finns i bottnarna. 39 Figur 4.1.1 Rekommenderade tider för grumlande arbeten. Vidare kan grumling tillfälligt göra att fisk flyr från området och händer detta vid fel tidpunkt riskerar eventuell fiskelek att utebli. Detta är dock en temporär effekt tills grumlingen är över. I den mån den planerade verksamheten kommer påverka de utpekade arterna flodpärlmussla, lax, stensimpa och utter bedöms eventuell negativ påverkan i allt väsentligt komma av störningar som uppkommer under byggskedet. Påverkan är då av tillfällig karaktär och avtar efter det arbetet i vattenområdet avslutats. Den planerade luftledningen korsar 4 biflöden till Piteälven. Stolparna till luftledningen kan anläggas i torrhet på land och verksamheten behöver inte påverka biflödenas vattenområde. Anpassningsåtgärder • Arbeten som riskerar att medföra grumling kommer att utföras i enlighet med rekommenterade tider i vattendrag, se figur 4.1.1. • Eventuella passager ska anläggas på ett miljöanpassat sätt så att vandringshinder inte uppstår för fisk och andra vattenlevande organismer. Hänsyn tas då exempelvis till bäckarnas hydrologi, bredd och naturliga vattenregim vilken kommer att behållas. • Vid passage av vattendrag ska tex flyttbar bro eller halvtrumma användas. • Vägpassagerna i vattenområdena ska erosionsskyddas och anslutande vägar utformas så att materialtransport inte kan ske från omgivande mark direkt ut i vattendragen. • Nya luftledningar anläggs företrädelsevis 40 vintertid på tjälad eller snötäckt mark. Detta val av tidpunkt för genomförande minskar risken för körskador i terrängen, speciellt i våta områden och svackor i terrängen där ytvattenflöden i tillrinningsområdet förekommer. Vintertiden är även den period på året när såväl grundvattennivåerna som flödena i vattendragen är som lägst. Små biflöden i tillrinningsområdet som är vattenförande under vår och höst är ofta torra alternativt bottenfrusna vintertid. Tillståndspliktig vattenverksamhet kommer att undvikas och bedömningen är att det inte krävs anmälan för vattenverksamhet för anläggandet av luftledningen. Kvarstående konsekvenser Flodpärlmussla Ingen flodpärlmussla hittades vid naturvärdesinventeringen, men en eventuell etablering, eller återetablering, kan inte uteslutas. Detta gäller i huvudsak de lokaler där öring påträffades. Öringen fungerar som värddjur för flodpärlmusslans larver (s.k. glochidielarver). Genom detta ingår alltså öring indirekt i Natura 2000. Tillståndspliktig vattenverksamhet kommer att undvikas. Passager över vattendrag kommer utföras på ett sådant sätt så att påverkan på livsmiljöer i vatten inte uppstår. Med de hänsynsåtgärder som planeras i form av minimerad grumling och fria vandringsvägar bedöms vattenlevande organismer som fisk och flodpärlmussla inte påverkas av vindkraftetableringen. Konsekvenserna för flodpärlmussla bedöms bli obetydliga. Lax Lax berörs inte av planerade åtgärder. Stensimpa I Sverige är stensimpan varken hotad eller rödlistad och statusen betecknas som livskraftig. De hotbilder som finns mot arten är bland annat rensning av vattendrag, avverkning och borttagande av skuggande träd samt försurning. Bedömningen är att eventuella förstärkande åtgärder av vägarna kommer att ha en liten eller obetydlig påverkan på populationen som helhet i Rudtjärnsbäcken. Detta förutsatt att grävningar utförs från juli och framåt då ynglen sannolikt har kläckts. Vid grävning tidigare är det risk att lekgömmor med rom blir förstörda. Arten är inte speciellt känslig för grumling då hanen vaktar och ”fläktar” rommen kontinuerligt, vilket förhindrar syrebrist. Följaktligen har en potentiell och kvarvarande grumling året efter grävning en obetydlig eller ringa påverkan på arten. Bevarandemålet för stensimpa ”att bibehålla en livskraftig population” är sammanfattningsvis inte hotat av planerade el- eller vägrelaterade åtgärder kring Rudtjärnsbäcken Utter Bevarandemålet för utter berörs inte. Kvarstående konsekvenser Med redovisade planerade anpassningsåtgärder bedöms utförandet av behövliga elledningspassager över vattendrag tillhörande Piteälv inte negativt påverka utpekade livsmiljöers och arters gynnsamma bevarandestatus. Konsekvenserna för Pite älvs utpekade Natura 2000-värden bedöms som ringa, varför tillstånd enligt 7 kap 28§ miljöbalken inte bedöms krävas. För anläggandet av luftledningen bedöms anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11 kap inte krävas. 4.2 Konsekvenser för miljökvalitetsnormer De miljökvalitetsnormer som omfattas av elanslutningen utgörs av normer för vattenförekomster, utomhusluft, olika parametrar i fisk- och musselvatten. Påverkan Planerad etablering innebär verksamheter som under anläggningskedet och/eller driftskedet medför arbeten i vattenområden, emissioner till luft och bullerpåverkan. Omgivningen kommer att påverkas av buller från transporter. Utsläpp till luft kommer att ske från arbetsmaskiner och fordon. Vattenförekomster Eventuell negativ påverkan för ekologisk funktion och vattenkvalitet begränsas till tiden närmast genomförandet av eventuella arbeten i vattenområdena i samband med förstärkning av befintliga vägar. Påverkan blir då tillfällig, lokal och av övergående karaktär. Inga förorenade massor ska tillföras området och inga sulfidjordar förekommer då hela området är beläget över högsta kustlinjen. Planerad verksamhet bedöms inte medföra negativ påverkan på vattenkvaliteten på grund av tillförsel av näringsämnen och/eller utläckage av metaller som kan påverka miljökvalitetsmålen negativt. Inga nya vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer kommer att etableras längs vattendragen. Utomhusluft Utsläpp till luft kommer att vara av så begränsad omfattning att miljökvalitetsnormerna för utomhusmiljö inte riskerar att överskridas. Omgivningsbuller Luftledningen medför en tillfällig ökning av omgivningsbuller i byggfasen. Anpassningsåtgärder Negativ påverkan på miljöaspekter som miljökvalitetsnormerna ska skydda begränsas genom god planering av valet sträcka för luftledningen. Vattenförekomster Anpassningsåtgärder finns beskrivna under kapitel 4.1 Konsekvenser för Natura 2000 samt kapitel 4.6 Naturmiljö och inga ytterligare anpassningsåtgärder bedöms krävas. Vattendragens naturliga vattenregim och naturliga flöden ska behållas. Utomhusluft Inga särskilda anpassningsåtgärder planeras avseende utsläpp till luft. Kvarstående konsekvenser Vattenförekomster Med vidtagna anpassningsåtgärder bedöms inte några bestående konsekvenser av betydelse ske varken avseende vattenkvalitet eller ekologisk funktion för områdets vatten. Eventuell negativ påverkan som exempelvis grumling blir tillfällig, lokal och är av övergående karaktär, då den är begränsad till tiden för byggnationen. Planerad 41 elnätsanslutning bedöms inte medföra något försvårande att uppnå de av vattenmyndighetens uppsatta miljökvalitetsmål, God ekologisk status och God kemisk ytvattenstatus, till 2015 för områdets vattenförekomster. Utomhusluft Etablering av elproduktion från vindkraft har regelmässigt en positiv effekt i stort på luftkvaliteten, och syftet med elledningen är att transportera el från vindkraftverken till stamnätet. Lokalt i området Markbygden kan utsläpp till luft öka något under byggskedet. Etableringen av elnätsanlutningen bedöms dock inte riskera att normen överskrids. 4.3 Konsekvenser för landskapsbilden Luftledningen kommer att gå mellan de planerade transformatorstationerna Dubblabergen och Trolltjärn och ansluta vindkraftparken till stamnätet i väster om Markbygdenprojektet. Den trädfria ledningsgatan kommer att synas på håll som en linje genom skogslandskapet och bidrar till intrycket av exploateringen av landskapet. Påverkan I luftledningens västra del går korridoren norr om Norrdubbla, mellan Ekopark Dubblabergen, Dubblabergens och Naktebergets naturreservat. Området har idag en orörd vildmarksprägel, omgivet av höga berg. Kraftledningsgatan kommer att påverka sambandet mellan de värdefulla naturområdena och kommer att innebära en betydande påverkan på områdets orörda karaktär. I den ledningens västra del kommer kraftledningen att vidga vindkraftparkens totala påverkan till att även påverka området norr och väster om Dubblabergen indirekt. Luftledningen rundar sedan Dubblabergens naturreservat och sträcker sig in i den planerade vindkraftparken. Där kommer den planerade vindkraftparken att dominera landskapet och ledningskorridoren blir ett förhållandevis mindre inslag. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms blir stora. Anpassningsåtgärder I den mån det är möjligt kommer ledningen att dras längs med befintlig infrastruktur, såsom kraftledningar och vägar. 42 Byggs ledningen med trästolpar kommer stolparna generellt att vara lägre än omgivande trädtoppar, generellt ca 17 m. Den trädfria gatan blir generellt ca 100 m bred, smalare och bredare på sina ställen. Byggs ledningen med enkelstolpar i stål eller komposit blir stolparna högre, ca 30-31 m och som högst ca 40 m, men den trädfria korridoren kan minskas till ca 50 m. Antalet stolpar kan även minskas tack vare av det högre spannet. En korridor genom skogslandskap är mer synlig desto fler vinklar det finns. I projekteringsfas av ledningsdragningen eftersträvas en så rak linje som möjligt med få brytpunkter. Kvarstående konsekvenser Områdets vildmarksprägel minskar. Kraftledningen och den trädfria korridoren försvagar sambandet och skapar en visuell barriär mellan Naktebergets naturreservat och Dubblabergens naturreservat samt Ekopark Dubblabergen. 4.4 Konsekvenser för geologi Den planerade ledningen löper i huvudsak över terräng med torvmarker, morän och bergytor. Luftledningen berörs inte av något undersökningstillstånd. Påverkan Det kan komma att ske sprängning i samband med att stolpar och fundament ska monteras. Är det nära till berg kan sprängning komma att ske för att antingen schakta ned stolpen eller för att placera ett fundament i marken. Anpassningsåtgärder Inga särskilda anpassningsåtgärder bedöms behöva vidtas. Kvarstående konsekvenser Konsekvenserna för geologin bedöms bli små. 4.5 Konsekvenser för rennäring Påverkan Den planerade luftledningen ligger i sin helhet inom renbetesmarker som används av Östra Kikkejaure skogssameby (se figur 2.9.1 Samebyarnas betesområden). Gränsen till Semisjaur-Njarg sameby är belägen som närmast ca 3,5 km får den planerade ledningen. Generell påverkan Luftledningskorridoren kommer att uppta en yta på ca 55-165 ha beroende på hur bred den trädfria korridoren blir. Där stolpar och funda- ment placeras tas mark helt i anspråk. I övriga delar av korridoren kommer marken att vara tillgänglig men inte återbeskogas. Avverkning av skog längs med kraftledningen medför en förändring i betesförutsättningarna. Om skogen sedan tidigare hållit marklav förändras sannolikt det till förmån för annan markvegetation, exempelvis gräs. Renar och renskötsel bedöms påverkas såväl under anläggningsfasen (2016-2024) som under driftfasen (2018 och framåt). Anläggningsarbeten kommer dock inte att pågå konstant under 8 år utan sker etappvis. Byggnadsarbetet för anläggningen kommer företrädesvis att ske vintertid, alltså under den tid då renskötsel bedrivs i området (huvudsakligen oktober - januari) men om huvuddelen av arbetet sker då renar inte befinner sig i området kommer effekterna sannolikt inte vara betydande. Störningar hos renar till följd av mänsklig aktivitet och ljudalstrande anläggningsarbeten (sprängningar, schaktning etc.), bedöms uppstå inom projektområdet och upp till en radie av ca 2 km från projektområdets gränser. Störningsområdets utbredning varierar dock beroende på topografi och huvudsakliga områden för anläggningsarbete. Inom störningszonen bedöms det finnas en gradient där vissa djur helt undviker denna zon medan andra djur sannolikt kan beta i direkt anslutning till anläggningsområdet. Graden av undvikande hänger sannolikt även ihop med betesförhållandena. Till exempel om betet i direkt anslutning till anläggningsområdet är bra kan motivationen att stanna för att beta vara tillräckligt stor för en del renar. Var renarna betar styrs också av hur renskötarna väljer att bruka området och näraligganden områden. Ökad biltrafik för service med mera kommer att generera en störningseffekt och risk för påkörning som idag inte finns i området. Östra Kikkejaure sameby Östra Kikkejaure sameby påverkas av att bolaget planerar att anlägga luftledningen på samebyns mark. Befintliga vindkraftparker med tillhörande infrastruktur på samebyns marker är Dragalidens vindkraftverk som började tas i bruk 2008 och samtliga tolv vindkraftverk har varit i drift sedan december 2010. För Markbygden Etapp 1 påbörjades anläggningsarbeten under hösten 2012 och de första 36 vindkraftverken är i drift. Östra Kikkejaure sameby påverkas av att kraftledning går inom samebyns område men ledningen påverkar inget område av riksintresse. Kraftledningarna medför att nya barriärer skapas, som kan påverka renarnas rörelsemönster. En effekt kan bli att renarna får en ökad spridning och att grannsamebyn Semisjaur-Njarg sameby påverkas indirekt av Östra Kikkejaures renar. En särskild utredning genomfördes 2008 i samarbete med Östra Kikkejaure sameby där de socioekonomiska konsekvenserna av den planerade vindkraftparken Markbygden med tillhörande infrastruktur beskrivits. Syftet med den utredningen var att utreda de socioekonomiska effekterna av den planerade vindkraftparken samt ge förslag på åtgärder för att lindra dess konsekvenser. Utredningen har tidigare ingivits till Miljöprövningsdelegationen och finns på Svevinds hemsida (http://svevind.se/UploadedFiles/Dokument/Markbygden/SKA_080708_lag.pdf ). Anpassningsåtgärder Med anpassningsåtgärder menas de åtgärder bolaget åtar sig för att så långt som möjligt begränsa påverkan från luftledningen i linje med regeringsvillkor 2 för tillåtlighet för Markbygdens vindkraftpark. Anpassningsåtgärder för Östra Kikkejaure sameby: • Bolaget kommer att kalla berörd sameby till löpande samråd under såväl planeringsfasen som anläggningsfasen då information sker om utbyggnadsplanerna. • Löpande information till samebyarna om förväntade aktiviteter i området under kommande vinter (årligen, främst under anläggningsfasen). • Årlig utvärdering av uppföljningsprogram, uppkomna konsekvenser, hur åtgärderna fungerar och diskussion med samebyarna om nya/reviderade åtgärder och eventuella förändringar i driften (exempelvis plogning av vägar, grind efter någon specifik väg etc.). • Regelverk/utbildning tas fram för hur personal ska bete sig i samband med driften av anläggningen då renar finns i området. • Informera renskötare om och var renar befinner sig i området, som ett stöd i deras bevakning av renarna. 43 • Skydds- eller kompensationsåtgärder för Östra Kikkejaure (stängslig, fodring mm) påverkar konsekvenserna för Semisjaur-Njarg genom att minska risken för befarad sekundär påverkan från Östra Kikkejaures renar. Kvarstående konsekvenser Direkta konsekvenser till följd av ledningen följer av att mark påverkas genom att träd avverkas i korridoren, stolpar och ev nya vägar. Indirekta konsekvenser uppkommer på grund av störningar på renar och/eller renskötsel till följd av ledningen och den ökade mänskliga aktivitet som en följd av den planerade anläggningen. Indirekta konsekvenser kan också vara följdeffekter av uppkomna störningar. Effekter på renar kan till exempel vara: • Undvikandeeffekter • Högre aktivitetsmönster hos renar och mindre effektivt brukade av markerna • Följdeffekter som till exempel sämre kondition Effekter på renskötseln kan till exempel vara: • Sammanblandningar av renar • Högre arbetsbelastning • Mindre valmöjligheter i arbetet • Ökade kostnader • Påverkan på möjligheterna för samling med skoter och helikopter Enligt samebyarna är renar mer flyktbenägna tidigt under vintern, men kraftiga störningar senare på våren kan medföra större effekter då de kan påverka dräktiga vajor. Det finns en risk att renar som fått negativa upplevelser i området under byggfasen kommer att undvika detta även under driftfasen. Detsamma kan gälla för enstaka extra störningskänsliga renar inom hjorden. Enstaka renar som undviker eller sprids från projektområdet kan även ta med sig en mindre grupp renar. Även betesförhållandena har betydelse för renarnas reaktioner på störningar. Om motivationen att beta inom ett område är stor har störningsmoment mindre betydelse. En annan faktor som kan påverka renarna och deras rörelsemönster är plogade vägar och/eller skoterspår. Detta i kombination med eventuella störningar från service44 personal kan medföra att renar inte uppehåller sig i området lika långa perioder som annars vore fallet. Genom att renarna med tiden blir mer vana vid anläggningen kommer eventuell negativ respons på ledningen sannolikt att minska. I rennäringen är det vanligt att helikopter nyttjas vid vissa arbetsmoment. Luftledningen kräver ökad uppmärksanhet vid flygning. Piloterna är de som avgör när flygning är lämplig eller inte. Bortfallet av renbetesmark på grund av kraftledningar bedöms ha obetydlig betydelse för rennäringen, eftersom skogen i området sedan tidigare är kraftigt påverkat av skogsbruk och marken under kraftledningsgatan även fortsättningsvis kan brukas för renbete. Det huvudalternativ som valts för anslutning till stamnätet medför minst konsekvenser för rennäringen i och med att det inte berör område av riksintresse eller flyttled samt är orienterat längs med renarnas vandringsriktning. Kompensationsåtgärder Med kompensationsåtgärder menas de åtgärder som bolaget avser att vidta för att kompensera för förväntade konsekvenser i linje med regeringsvillkor 2: ”Bolaget ska vidta åtgärder i syfte att kompensera för det intrång som verksamheten förorsakar rennäringen i utredningsområdet och omkringliggande områden.”. Med ”verksamheten” menas här vindkraftanläggningen med tillhörande infrastruktur, tex luftledningen. Under anläggningsfasen och driftfasen kommer medel att avsättas för kompensation av förväntade konsekvenser. För Östra Kikkejaure sameby är detta reglerat i ett avtal mellan bolaget och samebyn. Detta bedöms täcka förväntade kostnader för bland annat: • Foder till renar • Nya utfodringsanläggningar med fodersilos och tillgång till vatten • Övriga kostnader kopplat till utfodring, exempelvis arbetsskoter, krubbor, fodersilo, fodervagn • Extra arbetskraft • Ökade driftkostnader i form av slitage på skotrar, drivmedel, helikopterunderstöd, • Övriga oförutsedda utgifter Bolagets och Östra Kikkejaure samebys samstämmiga uppfattning är att de avsedda kompensationsåtgärderna och ersättningarna innebär att samebyns rennäring kan fortsätta att bedrivas i dagens omfattning och samexistera med vindkraftsverksamheten med tillhörande infrastruktur under såväl bygg- som driftskedet. För bedömningen har sakkunskap anlitats. Någon ytterligare kompensation eller åtgärder är således inte motiverad såvitt avser rennäringen som bedrivs av Östra Kikkejaure sameby. Åtaganden enligt avtal med Östra Kikkejaure Bolaget har tecknat ett avtal med Östra Kikkejaure sameby som reglerar bolagets åtaganden gentemot samebyn. Utdrag ur avtalet: ”Bolaget ska tillsammans med Samebyn gemensamt verka för att Samebyns rennäring i det berörda området ska kunna fortsätta att bedrivas på nuvarande nivå tillsammans med vindkraftsproduktionen. Bolaget ska så långt som är möjligt sett till syftet med vindkraftsanläggningen, bedriva sin verksamhet så att rennäringen ska kunna fortleva på nuvarande nivå. Samebyn ska härvid medverka till att minska påverkan på rennäringen på de sätt som den bedömer vara lämpliga.” Utgångspunkten är att det avtal som har träffats med Östra Kikkejaure sameby fullt ut kompenserar för de ökade kostnader som vindkraftparken med tillhörande infrastruktur kan innebära för samebyn. Samebyn får enligt avtalet en full kompensation för allt intrång till följd av Markbygdenprojektet, inbegripet anläggningarna i Dragaliden och Stor-Blåliden. I ersättningen ingår bland annat ekonomisk kompensation för uppförande av utfodringsanläggningar som uppförs enligt tidsplan styrd mot antal uppförda vindkraftverk. Bolaget ska genom ett uppföljningsprogram följa upp den inverkan som vindkraftverken med tillhörande infrastruktur, såsom den planerade luftledningen, har på rennäringen. Samebyn ska medverka till att uppföljningen kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt och utan oskäliga kostnader. Bolaget ska tillse att möten och andra dialoger hålls på tider och platser som passar samebyn. Bolaget skall informera och samråda med samebyn om de aktiviteter som planeras i området i samband med etablering. Som exempel på vad som innefattas i den ekonomiska kompensationen kan nämnas ökade kostnader för kontroll av renarna, så att dessa inte sprids till angränsande samebyars marker. Om renar befinner sig på andra samebyars områden hämtas dessa hem så snart samebyn fått kännedom om detta för att undvika indirekta konsekvenser på övriga samebyar. Ett annat exempel är ersättningen för utfodringsanläggningarna, som fullt ut ska kompensera för eventuellt minskat bete och som en följd av detta skulle kunna få renar att sprida sig till angränsande samebyar. För att undvika indirekt skada på angränsade samebyar är det av avgörande betydelse att båda parter i avtalet fullgör sina åtagande. Fullgörs åtagandena i avtalet anses indirekta effekter på angränsande samebyar inte behöva uppstå. 4.6 Konsekvenser för naturmiljö och fåglar Påverkan Naturmiljö Markanspråk för exploatering innebär generellt att befintliga naturmiljöer och där till kopplade naturvärden riskerar att påverkas eller förstöras. Anläggning av en luftledning innebär att träd längs en korridor i landskapet avverkas och att korridoren sedan hålls öppen. Där ledningens stolpar placeras utförs arbeten som kan påverka naturmiljön. Avverkning och arbeten kan t.ex. medföra förändrad markhydrologi och därmed även påverkan på angränsande marker. Ledningsdragningen planeras i ett hårt brukat skogslandskap och på ett sådant sätt att direkt påverkan på större områden av höga naturvärden helt undviks, t.ex. de närliggande naturreservaten Nakteberget och Dubblabergen. P.g.a. landskapets karaktär/beskaffenhet är det dock inte möjligt att helt undvika områden med naturvärden. Främst vattendrag och våtmarker breder ut sig i nord/sydlig riktning vilket innebär att passage av dem är oundviklig. Luftledningskorridoren kommer därmed att passera ett flertal små områden med högre naturvärden. Områdena består i huvudsak av delar av mindre våtmarker, men även små vattendrag och skogsobjekt förekommer. Ledningsdragningens lokalisering, och den påverkan av naturvärden som den kan komma att innebära, medför att stora, sammanhängande naturvärden som naturreservat helt undviks medan 45 små, fragmenterade naturvärden i det brukade skogslandskapet passeras. De små områdena har mindre betydelse för de ekologiska sambanden i landskapet och en kortare ledningsdragning där ett fåtal små vattendrag och delar av våtmarker kan komma att passeras är därmed att föredra framför en längre ledningsdragning. En luftledningskorridor genom i huvudsak ungskogsplantering av det införda trädslaget contortatall bedöms inte påverka sambandet i landskapet eller arternas spridningsförmåga. De prioriterade arter som omnämns i besluten för de två naturreservaten Nakteberget och Dubblabergen utgörs främst av vedsvampar, lavar och några kärlväxter som är beroende av gammal skog med god tillgång på lämpliga substrat, t.ex. i form av död ved. Dessa förutsättningar och kvaliteter saknas helt i contortaplanteringen som delar landskapet mellan reservaten. Det ekologiska sambandet dem emellan är därmed redan bruten och luftledningskorridoren genom området bedöms inte medföra någon ytterligare påverkan. Spridning med hjälp av svampmycel och lavfragment sker främst på korta avstånd och för- utsätter tillgång på lämpliga substrat längs hela spridningsvägen. Contortaplanteringen som är belägen mellan de två naturreservaten innebär att det inte finns förutsättningar för spridning på detta sätt mellan reservaten. En luftledningskorridor genom det här landskapet bedöms därmed inte medföra någon ytterligare negativ påverkan på spridning av arter än vad som redan är fallet idag. Sporer och pollen från svampar, lavar och kärlväxter kan spridas på långa avstånd med hjälp av vinden. Spor- och pollenspridning i detta avseende bedöms inte påverkas av luftledningskorrido46 ren. Naturvärdet i utredningsområdet för luftledningskorridoren är knutet till de små våtmarkerna och vattendragen som passeras och utgörs främst av små mindre områden med naturlig hydrologi och vegetation. Trots att det omgivande landskapet är starkt påverkat av skogsbruk, är liknande områden mycket vanligt förekommande. Våtmarkerna utgör livsmiljöer för ett stort antal växter och djur, vilka ofta är anpassade till den miljö de är en del av. Våtmarkernas funktion i ekosystemet är därför beroende av en naturlig och fungerande hydrologi, varför de är känsliga för åtgärder som påverkar denna, t.ex. ovarsamma skogsbruksåtgärder i direkt anslutning till våtmarken, dikning i och runt våtmarken eller vägbyggen. Det är viktigt att behålla naturliga flöden i de små vattendrag och våtmarker som passeras. Bäckmiljöer utgör livsmiljöer för ett stort antal arter vilka är beroende av strömmande vatten och ett fuktigt mikroklimat. Bäckmiljöerna är därför mycket känsliga för åtgärder i avrinningsområdet som riskerar att förändra förhållandena i vattenföring, vattenkvalitet och mikroklimat. Ur ett landskapsperspektiv utgör vattendrag ofta korridorer utmed vilka individer och arter förflyttar och sprider sig. I dagens fragmenterade skogslandskap har därför sådana miljöer fått extra stor betydelse som spridningskorridorer som binder samman olika livsmiljöer. Denna funktion gör bäckmiljöer särskilt känsliga för ingrepp. Förutsatt att föreslagna hänsynsåtgärder vidtas, är bedömningen dock att en ledningsdragning genom dessa miljöer inte medför sådana konsekvenser att naturtypernas förekomst kommer att påverkas negativt, varken lokalt eller regionalt. Naturvärdet knutet till skogsmark utgörs framför allt av objektet med Sveaskogs naturvärdesskog av gammal granskog, något som är relativt sällsynt i det omgivande landskapet. Naturvärdet är ett resultat av en lång skoglig kontinuitet där de strukturer och processer som definierar en naturlig skogsmiljö haft möjlighet att utvecklas, vilket i sin tur skapat livsmiljöer för de arter som är beroende av sådana miljöer. Dessa naturskogslika miljöer är känsliga för ingrepp såsom avverkningar då sådana på ett abrupt sätt bryter den skogliga kontinuiteten och därmed avsevärt försämrar livsbetingelserna för de arter som är anpassade för de relativt stabila förhållanden som råder där. På grund av det storskaliga skogs- bruket har kontinuitetsskogar blivit alltmer ovanliga, minskat i storlek och isolerats från varandra i ett alltmer fragmenterat landskap. Förlust av livsmiljöer och fragmentering har därför minskat förutsättningarna för de skogslevande arterna att upprätthålla livskraftiga populationer. Luftledningskorridoren sammanfaller delvis med objektet och en ledningsdragning skulle innebära att delar av skogen avverkas. Luftledningskorridoren sträckning är förlagd så nära den befintliga skogsbilvägen söder om den, som möjligt och stora delar av naturvärdesobjektet undviks därmed. Den äldre skogen i objektets norra del sparas och utgör en skyddszon mot våtmarken norr om det. Inom det närmaste landskapet är flera naturreservat med stora sammanhängande områden av äldre skog belägna. Förutsatt att föreslagna hänsynsåtgärder vidtas, är bedömningen att en ledningsdragning genom den här miljön inte medför sådana konsekvenser att naturtypens förekomst kommer att påverkas negativt på regional nivå. Fåglar Fåglar kan flyga mellan naturreservaten Nakteberget och Dubblabergen och då potentiellt krocka med ledningen. Det finns dock inget som tyder på att området mellan reservaten nyttjas i en större grad än andra områden. Generellt är det stora fåglar som t.ex. tranor, stora rovfåglar och svanar som riskerar att kollidera med luftledningar. I detta område är det framför allt förekomsten av kungsörn som är relevant att behandla eftersom det saknas högre tätheter av de vanligare arterna trana och sångsvan. Kungsörnen återfinns oftast i anslutning till öppna områden som t.ex. hyggen samt i brantare partier i landskapet. Det är troligt att kungsörn ibland födosöker över myrarna och hyggena mellan naturreservaten men sannolikheten att de födosöker i det området bedöms inte vara större än för andra öppna områden. Området där ledningen planeras är relativt platt och av den anledningen bedöms det inte heller finnas någon förhöjd aktivitet av kungsörn i området. Risken för en ökad kollisionsrisk i området mellan de två naturreservaten bedöms därför vara liten. Möjligen kan ledningen fungera som en barriäreffekt för fåglar som är markbundna, åtminstone i ett inledande skede då det skapats ett nytt öppet område. Marklevande fåglarna som t.ex. tjäder har dock relativt små revir och naturreservaten Dubblabergen och Nakteberget ingår inte i samma revir. Effekten av en eventuell barriäreffekt bedöms därför bli liten. För rovfåglar med större revir som kan innefatta båda naturreservaten bedöms ledningen inte utgöra en barriäreffekt eftersom de ofta rör sig på högre höjder och därmed flyger över ledningen. För de fågelarter som finns nämnda i beslutet för naturreservatet Nakteberget så är stenfalk, storlom och grönbena flyttande arter som inte påverkas av ledningen utifrån ett spridningsperspektiv. Arterna tretåig hackspett, spillkråka och tjäder anses inte heller de påverkas ur ett spridningsperspektiv. Ledningen kommer inte innebära några hinder för enstaka passager i ett spridningssyfte för dessa arter. Inte heller för andra fågelarter bedöms ledningen vara ett hinder för spridning. I beslutet för Dubblabergen nämns ingen fågelart specifikt. Sträcket över Norrlands inland sker på bred front där den geografiska tyngdpunkten styrs av väder och vind, men tydliga ledlinjer som älvdalar, sjösänkor eller höjdryggar kan förväntas kanalisera sträck under vissa förhållanden. Det varierade området längs utredningsområdet för luftledningen innebär att sträcket inte kanaliseras på denna plats. Trakten i sig är heller inte känd för att beröras av något särskilt fågelsträck. Någon betydande rastplats (betesområde eller nattplats) för större fåglar som svanar, gäss och tranor finns inte inom 10 km från utredningsområdet för luftledningen. Traktens barrskogsdominerade och höglänta terräng bedöms inte heller ha större mängder övervintrande fåglar. Eftersom bytestillgången vintertid är begränsad bedöms få rovfåglar övervintra i regionen. Delar av fågelfaunan i regionen, t.ex. kungsörn, ugglor och skogshöns, är dock mer utpräglade stannfåglar och dessa rör sig inom utredningsområdet även vintertid. I Markbygden har det gjorts omfattande inventeringar av ugglor under två år. Under inventeringarna har varken lappuggla eller slaguggla observerats. Hökuggla och sparvuggla har observerats med vardera ett exemplar. Inventeringarna visar att dessa arter är sparsamma i Markbygden-området och det är inte sannolikt att utredningsområdet för luftledningen skulle hysa mycket högre koncentrationer. Enstaka förekomster kan dock inte uteslutas. Pärluggla är betydligt 47 vanligare i området och det är troligt att det finns häckningar längs utredningsområdet. Risken för att påverka populationen av den vanliga arten pärluggla bedöms dock som mycket liten. Utifrån ledningens utformning bedöms det inte finnas någon risk för eldöd. Anpassningsåtgärder Hänsynsåtgärder naturmiljö Nedan beskrivs de hänsynsåtgärder som ska vidtas för att minska påverkan på de identifierade naturvärdena inom luftledningskorridoren: • Ingrepp i områden med högt naturvärde (klass 1 och 2) undviks så långt som möjligt. • Grävarbete och placering av stolpar på fuktig mark kommer i första hand att undvikas och i andra hand att utföras med sådan försiktighet så att påverkan på markens hydrologi minimeras. Eventuella arbeten i våtare marker ska föregås av samråd med tillsynsmyndighet. • Om möjligt ska alla arbeten utföras vintertid på väl tjälad och snötäckt mark. Om underhållsarbete måste utföras under barmarksperioden ska arbetet undvikas under fåglarnas häckningsperiod (1 april – 31 juli). • Körskador på våtmarker, stränder och andra fuktiga områden undviks genom att i första hand låta bli att köra på sådan mark och i andra hand köra endast på tjälad mark. Om så inte är möjligt ska stockmattor användas. Detta för att undvika körskador som kan leda till markavvattning och grumling. • Vid passage av vattendrag ska flyttbar bro eller halvtrumma användas. Detta för att undvika körskador som kan leda till markavvattning och grumling. • På våtmarker och i anslutning till vattendrag sparas vegetationen intakt. Endast enstaka träd som kan riskera att falla över ledningen avlägsnas. Träden avlägsnas manuellt. • Om spill av petroleumprodukter eller andra kemikalier förekommer ska det omedelbart tas om hand och anmälas till tillsynsmyndighet. Hänsynsåtgärder fågelliv Ledningen kommer att ha ett fasavstånd på 4-5 meter vilket gör att det inte finns någon risk för elektrifiering av rovfåglar. Eftersom det inte kom48 mer att finnas några transformatorer på stolparna finns det heller ingen risk för elektrifiering där. Området berörs vidare inte av något koncentrerat flyttfågelsträck eller någon viktig rastplats. Det är därför inte relevant att markera ledningarna med varningsklot eller motsvarandet. Sammantaget bedöms det inte finnas några speciella hänsynsåtgärder som kan vidtas för att minimera påverkan på fåglar. Kvarstående konsekvenser Sammanfattningsvis bedöms luftledningskorridoren medföra små och begränsade konsekvenser för områdets naturvärden. Större sammanhängande områden med höga naturvärden undviks helt och ingreppen sker uteslutande i små naturvärdesobjekt, framför allt sådana som är mycket vanliga i det omgivande landskapet. Sammanfattningsvis bedöms en luftledningskorridor medföra små konsekvenser för områdets fågelliv vad gäller kollisionsrisk och barriäreffekt. Det finns inget som tyder på att området mellan de båda naturreservaten nyttjas i större utsträckning än det omgivande landskapet eller att det råder förhöjd aktivitet av fåglar där. 4.7 Konsekvenser för kulturmiljö Påverkan Sträckning för planerad luftledning berör inga registrerade fornlämningar eller kulturminnen. Det är dock inte osannolikt att det kan finnas ännu inte registrerade lämningar inom området men utifrån dagens kunskapsläge uppstår inga direkta konsekvenser avseende fornlämningar eller kulturminnen. Avståndet till närmaste kända objekt (en kolbotten) är ca 800 meter. Planerad luftledning bedöms inte innebära några indirekta konsekvenser för kolbotten. Vägsträckan genom Holmträsk, Trolltjärn och Nuorte har i denna konsekvensbedömning bedömts vara kulturhistoriskt värdefull. Vägbron övre Nuortebäcken i Holmträsk är inventerad och klassificerad till högsta bevarandevärdet (klass 1). Byarna invid vägsträckan antas vara etablerade under sent 1800-tal – första delen av 1900-talet och bedöms därför vara av värde för bygdens bebyggelsehistoriska utveckling. Planerad ledningssträckning korsar vägen mellan byarna Nuorte och Trolltjärn. Avståndet till båda byarna uppgår till cirka 800 meter. Ledningspassagen bedöms vare sig påverka upplevelsen av att färdas på vägen eller upplevelsen av byarna. Avståndet till föresla- gen ledningssträckning och stigen mellan Åselet och Holmträsket uppgår till cirka 170 meter och bedöms därmed inte påverkas. Sammantaget bedöms ledningens stäckning inte innebära några direkta och indirekta konsekvenser på identifierade värdestråk eller på de värdekärnor som byarna utgör. Slåttermyrorna (idag Dubblamyran) ligger i kanten men utanför föreslaget ledningsstråk. Myrens historiska namn ger belägg för att den använts för insamling av foder men ledningen sträckning bedöms inte innebära vare sig några direkta eller indirekta konsekvenser för området. Påverkan under byggtiden I samband med byggtiden kan befintliga skogsbilvägar fram till ledningsgatan komma att förstärkas. Inför arbetena med vägarna sker ska förekomsten av fornlämningar fastställas inom de vägområden som planeras. Transporter av fordon på det allmänna vägnätet kommer att bli aktuellt under byggtiden. Stor hänsyn behöver tas i samband med passage förbi byarna Holmträsk, Trolltjärn och Nuorte. Eventuell uträtning eller andra åtgärder på vägens nuvarande sträckning bör undvikas för att inte påverka kulturmiljöns helhet. Bron över Nuortebäcken har den högsta klassen i länets inventering av kulturhistoriskt värdefulla broar. En eventuell ombyggnad/förstärkning av bron eller brofästen bedöms innebära negativa konsekvenser för kulturmiljön. Anpassningsåtgärder Bolaget kommer att innan byggstart utföra en arkeologisk utredning för att säkerställa att inga hittills okända kulturvärden ska påverkas av ledningen. Bedöms det att fältbesök krävs och fyndigheter påträffas kommer dessa att markeras upp och undvikas alternativt flyttas vilket görs i samråd med Länsstyrelsen. Passage av broar kommer i möjligaste mån att undvikas av andra tekniska skäl. Transportvägar som innebär så få passager av broar som möjligt är att föredra för bolaget. Inga ombyggnationer eller förstärkningar av broar planeras eller bedöms krävas. Kvarstående konsekvenser Det bedöms inte bli några kvarstående konsekvenser för kulturmiljön. 4.8 Konsekvenser för friluftsliv och turism Påverkan Påverkan på friluftsliv och rekreation kan beskrivas utifrån två perspektiv: upplevelsevärde och barriäreffekt/tillgänglighet. Anläggande av en elledning i ett område som tidigare varit relativt opåverkat kommer att förändra upplevelsevärdet för den som besöker området för rekreation. Upplevelsen av att en miljö är rofylld kan störas. Sådana rofyllda miljöer är viktiga ur rekreationssynpunkt och därmed även ur folkhälsosynpunkt. Området där luftledningen planeras är i dagsläget ett skogsområde som till stor del består av skog. Luftledningen planeras dras mellan två naturreservat Dubblabergen och Naktebergen. Naturreservaten kommer inte att direkt påverkas av luftledningen. En indirekt påverkan kan komma att ske då kraftledningen bidrar till en ökad exploatering av området mellan reservaten. Naktebergen är belägen på ett längre avstånd till kraftledningen än Dubblabergen, ca 1 km som närmast. På Nakteberget finns en raststuga som är placerad i den nordöstra delen av reservatet vilket gör att eventuell visuell påverkan av ledningen blir mindre. Det finns inga kommersiella skoterleder i luftledningskorridoren som kan påverkas. För jakten kommer nya siktlinjer i landskapet att uppstå. Under byggtiden när arbeten pågår kommer området att vara mindre tillgängligt för allmänheten. Anpassningsåtgärder Anpassningsåtgärder för friluftslivet kommer att ske inom ramen för tillstånden för vindkraftparken men inga ytterligare åtgärder bedöms krävas för luftledningen. Ingen anpassning av elledningen har skett till aktiviteter som är utbredda över hela området, som jakt och bär- och svampplockning. Områden med högre upplevelse- och naturvärden, till exempel Dubblabergens naturreservat har undantagits från etableringen. Kvarstående konsekvenser En konsekvens av anläggningen är en ökad exploatering av ett område som kan upplevas som tidigare oexploaterat. 49 4.9 Övrig mark- och vattenanvändning Påverkan Inga kända brytvärda mineraliseringar finns inom luftledningskorridoren Inga grustäkter eller andra täkter finns inom korridoren. Andra intressen i området som luftfarten, radiokommunikation, försvaret och grundvattentillgångar har identifierats. Luftfart Bolaget har samrått med närliggande flygplatser samt helikopterflyg i området som inte bedöms påverkas av luftledningen. Radiokommunikation Ingen påverkan på radiokommunikationen. TV-länk Teracom har inga synpunkter på luftledningen och bedöms inte påverkas av ledningen. Försvaret Försvarsmakten har inga synpunkter på ledningen och bedöms inte påverkas. Vattentäkter och grundvatten Inga grundvattenförekomster eller vattentäkter finns inom ledningskorridoren. Figur 4.10.1 Skiss med tre parallella ledningar och princip för beräkning. Figur 4.10.2 Magnetfältsberäkning för tre parallella ledningar. 50 Skogsbruk Inom luftledningskorridoren bedrivs skogsbruk. Skogsbruket kommer inte att påverkas av luftledningen. Anpassningsåtgärder Bolaget har inte vidtagit några anpassningsåtgärder för övrig mark- och vattenanvändning. Kvarstående konsekvenser Det bedöms inte bli några kvarstående konsekvenser för övrig mark- och vattenanvändning på grund av den planerade luftledningen. 4.10 Elektromagnetiska fält Påverkan Ledningsstråken kommer att ge upphov till lågfrekventa elektromagnetiska fält. Det lågfrekventa elektromagnetiska fältets styrka i en viss punkt från ledningen är beroende av strömstyrkan i ledningen och avtar med avståndet från ledningens centrumlinje, se figur 4.10.2 där magnetfältet i förhållande till avstånd kan ses. Figur 4.10.1 visar tre parallella ledningar och principen för beräkningen. Byggs ledningen med enkelstolpar krävs endast 2 parallella stolpar och avståndet för magnetfälten från centrumlinjen är kortare än för tre parallella ledningar. Figurerna visar således ett värsta fall. Magnetfält under 0,4 μT bedöms av Socialstyrelsen inte ge upphov till någon ökad risk för leukemi hos barn (den känsligaste gruppen). Närmsta byggnad finns i Trolltjärn, ca 450-650 m från ledningen samt i Nuorte, avstånd ca 600 m. Ingen av byggnaderna kommer att exponeras för magnetfält över gränsvärdet på 0,4 μT. Anpassningsåtgärder Kraftledningen lokaliseras så att inga bostäder exponeras för magnetfält över 0,4 µT. Kvarstående konsekvenser Inga bostäder kommer att exponeras för magnetfält över 0,4 µT varför inga konsekvenser för hälsan uppstår. 4.11 Säkerhet och risker Påverkan Arbeten med starkströmsanläggningar innebär en risk. Genom att vidta anpassningsåtgärderna minskar risken att tillbud ska inträffa. Anpassningsåtgärder Arbeten med luftledningen kommer att utföras av behörig personal. Luftledningen kommer att vara utformad enligt starkströmsföreskrifterna. Bolaget kommer att föra samråd med räddningstjänsten angående säkerheten inom det aktuella området. En uppsamlingsplats kommuniceras och berörda får koordinater till denna plats. Arbetsrutiner ska finnas på plats inför varje byggperiod. Dessa är formulerade för att minimera risken för arbetsplatsolyckor både under anläggningsfasen och driftfasen. Kvarstående konsekvenser Med vidtagna åtgärder bedöms riskerna bli acceptabla för ledningen. 5 Uppfyllelse av mål 5.1 Nationella och regionala mål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Miljömålen har blivit riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Arbetet med de sexton miljökvalitetsmålen vilar på fem grundläggande värden. En miljömässigt hållbar utveckling ska: • främja människors hälsa • värna biologisk mångfald och andra naturvärden • ta tillvara de kulturhistoriska värdena • bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga • trygga en god hushållning med naturresurserna. Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade den 30 november 2007 om en revidering av delmålen till Norrbottens regionala miljömål. Revideringen innebär att delmålen som fastställdes 2003 har anpassats till gällande nationella delmål enligt riksdagens beslut 2005. Nedan redovisas de sexton miljömålen. I de fall som de nationella målen har bearbetats regionalt anges detta i texten. För varje miljömål finns nationella och regionala delmål, mer information om dessa kan läsas på Naturvårdsverkets respekti51 ve Länsstyrelsens webbplatser. 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farligt. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. 2. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 3. Bara naturlig försurning I Norrbotten ska de försurande effekterna av nedfall och markanvändning underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader. 4. Giftfri miljö I Norrbotten ska miljön vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 5. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 6. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. 7. Ingen övergödning I Norrbotten ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 52 9. Grundvatten av god kvalitet I Norrbotten ska grundvattnet ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Bottenviken ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Norrbottens kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärde samt natur- och kulturvärden. Nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Kulturhistoriska värden med koppling till våtmarker ska bevaras och stärkas. *Nationellt miljömål: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 12. Levande skogar I Norrbottens län ska skogslandskapet förvaltas så att förutsättningarna för alla dess arter förbättras. Skogen ska brukas uthålligt så att naturvärden, kulturmiljövärden, sociala värden och friluftslivet värnas samt att rennäringens förutsättningar förbättras. * Nationellt miljömål: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 13. Ett rikt odlingslandskap Det norrbottniska odlingslandskapet ska ha ett aktivt lantbruk som uthålligt producerar livsmedel och andra biologiska råvaror av hög kvalitet samtidigt som biologisk mångfald och kulturhistoriska värden bevaras och stärks. Jordbruksmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas. * Nationellt miljömål: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 14. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Natur och kulturvärden i fjällen ska bevaras och utvecklas så att de är en resurs för en hållbar utveckling av ett län där människor har möjlighet att leva och verka. * Nationellt miljömål: Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dess värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. 15. God bebyggd miljö I Norrbotten ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Uppfyllelse av miljömålen 1. Begränsad klimatpåverkan Endast nationella mål är formulerade. Hela Markbygden-projektets syfte, och även luftledningens, är att uppfylla målet genom överföring av förnybar el. Elledningen kommer att överföra förnybar el som kan ersätta den marginalel som produceras med tillexempel fossila bränslen. Omställning av delar av fordonsparken till eldrift bedöms medföra en ökad efterfrågan på el. För att uppnå miljömålet måste den vara producerad från icke fossila bränslen. 2. Frisk luft Av resonemanget för begränsad klimatpåverkan framgår att projektet även bidrar till miljömålet frisk luft. Platsen för den elproduktion, baserad på fossila bränslen, som ersätts kan ligga såväl i Sverige som utanför nationens gränser. Det regionala miljömålet berörs ej. 3. Bara naturlig försurning Av resonemanget för begränsad klimatpåverkan framgår att projektet även i viss mån bidrar till miljömålet bara naturlig försurning. Den planerade vindkraftparken bidrar marginellt till det regionala miljömålet. 4. Giftfri miljö Verksamheten bidrar indirekt i begränsad omfattning till miljömålet giftfri miljö. Den påverkan som reduceras är den som uppkommer till följd av produktion av de fossila bränslen som används för produktion av el, vilken reduceras genom produktion av vindkraftsel. 5. Skyddande ozonskikt Verksamheten berör inte miljömålet. 6. Säker strålmiljö Verksamheten bidrar i viss utsträckning till att ersätta el producerad från kärnkraft. Brytning av uran och tillverkning av kärnbränsle samt dess avfallshantering kan ge utsläpp av radioaktiva ämnen. 7. Ingen övergödning Av resonemanget för begränsad klimatpåverkan framgår att projektet även i viss mån bidrar till miljömålet ingen övergödning. Verksamheten berör inte det regionala miljömålet. 8. Levande sjöar och vattendrag Verksamheten berör inte miljömålet. 9. Grundvatten av god kvalitet Projektet kommer att beakta uppfyllandet av miljömålet. Den hantering av kemikalier och flytande farligt avfall som måste ske, sker med erforderliga skyddsåtgärder som säkrar att påverkan på grundvattnet inte sker. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Verksamheten berör inte miljömålet. 11. Myllrande våtmarker Lokaliseringen av kraftledningen har gjorts så att våtmarker skyddas. 12. Levande skogar Lokaliseringen av kraftledningen har gjorts så att värdefulla skogsbiotoper och kulturminnen skyddas. 13. Ett rikt odlingslandskap 53 Projektet berör inte miljömålet. 14. Storslagen fjällmiljö Projektet berör inte miljömålet. 15. God bebyggd miljö Projektet berör inte miljömålet. 16. Ett rikt växt- och djurliv Projektet har tagit hänsyn till fåglar och värdefulla naturmiljöer av vikt för växt och djurlivet. 6 Samråd Markbygden Net Väst AB är angelägna att uppnå en öppen planeringsprocess och att uppnå delaktighet med berörda människor, myndigheter och organisationer. En komplett samrådsredogörelse finns bifogad koncessionssansökan. Samråd i tidigare skeden Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken för hela projektet Vindkraft i Markbygden i samband med ansökan om tillåtlighet där olika anslutningsmöjligheter diskuterades. Härutöver har bolaget haft kontakter med referensgrupper representerande områdets byar. Samrådsmöten med Länsstyrelsen Samrådsmöten med Länsstyrelsen i Norrbottens län har genomförts 6 december 2011, 9 maj 2012 samt 2 december 2014. Bolaget gick igenom kraftledningen och utformning. Även lokaliseringen av ledningen diskuterades. Förutom värdet i sig i att ha samråd uppfyller även mötena och kontakterna villkor 4 enligt regeringens beslut om tillåtlighet. Utöver detta har ett flertal samråd skett via telefonsamtal och andra kontaktvägar. Samrådsmöten med Piteå kommun Samrådsmöten med Piteå kommun har genomförts 7 november 2011, 6 december 2011, 18 januari 2012, 9 maj 2012, 20 november 2012 och 2 december 2014. Samrådsmöten med Arvisdsjaur kommun Med Arvidsjaurs kommun hölls samrådsmöte 19 april 2012 och 8 november 2012. Ett skriftligt samråd genomfördes mellan december 2014 och januari 2015. Samrådsmöten med Älvsby kommun Samrådsmöten med Älvsby kommun genomfördes 19 april 2012, 12 november 2012 och 2 december 2014. Samråd med allmänheten 54 Ett öppet samrådsmöte med allmänheten hölls den 18 april 2012 i Koler. Mötet annonserades den 28 mars 2012 och den 14 april 2012 i NSD, Norrbottenskuriren och Piteå-Tidningen. Inbjudan till boende och till föreningar i området med information om projektet skickades den 28 mars 2012. Samrådsunderlag lades ut på bolagets hemsida den 3 april 2012. På samrådsmötet med allmänheten presenterades de tre olika alternativen för anslutningspunkten. Allmänhet, myndigheter, samebyar, länsstyrelser, organisationer och andra intresserade hade under samrådet möjlighet att lämna synpunkter i första hand fram till och med 16 maj 2012. Kompletterande samråd avseende elledningen genomfördes skriftligt med utskick till närboende, fastighetsägare och berörda under november 2012 samt i december 2014. Samrådsmöten med samebyarna Samrådsmöten har hållits med Östra Kikkejaur sameby samt Semisjaur-Njarg sameby i Arvidsjaur den 23 maj 2012. Skriftliga samråd genomfördes även november 2012 samt december 2014. Utöver detta har kontakter skett under utredningstiden. Samrådsmöten med Naturvårdsverket Samrådsmöte har hållits med Naturvårdsverket den 16 oktober 2012 i Stockholm. Bolaget gick igenom projektet, informerade om projektplanerna och den fortsatta hanteringen av ärendet och inhämtade synpunkter. Ett skriftligt samråd genomfördes även i slutet av 2014. Kontakter med försvaret Bolaget har haft skriftligt samråd med försvaret angående elledningen. Samrådsmöte med Arvidsjaur flygplats, helikopterflyg Samrådsmöte med Arvidsjaur flygplats har genomförts den 8 november 2012 och den 20 augusti 2013. Främst hanterade de möten vindkraftanläggningen men även elledningen presenterades. Kompletterande samråd genomfördes den 4 februari 2015 med telefonsamtal. Samråd genomfördes även med Porjus fiskeflyg och Med- icopter (ambulanshelikopter) den 4 februari 2015 via telefonsamtal. Samråd med övriga myndigheter Samråd med andra myndigheter såsom exempelvis Elsäkerhetsverket, Svenska Kraftnät, SGU och berörda områdeskoncessionärer har skett. Övriga samråd Samrådsunderlag har skickats ut till en rad övriga organisationer och företag, till exempel Sveaskog, Sveriges Naturskyddsförening, Sveriges Ornitologiska förening, teleoperatörer med flera och synpunkter har inkommit till bolaget. I vissa fall har även telefon och/eller mailkontakter förekommit. Bolagets hemsida Samrådsunderlaget för luftledningen har funnits tillgänglig för nerladdning från bolagets hemsida (www.svevind.se) under ”Våra projekt” sedan 15 december 2014. Även för de tidigare samråden har materialet funnits tillgängligt i god tid på Svevinds hemsida. 7 Alternativ utformning och nollalternativ 7.1 Alternativ utformning Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 och delar av Etapp 3 ska anslutas till stamnätet via ett 400 kV-ställverk. Samråd med Svenska Kraftnät om lämpliga anslutningspunkter pågick under 20112013. Svenska Kraftnät tillsammans med Markbygden Net Väst AB har haft ett antal kriterier som anslutningspunkten ska uppfylla: • Möjlighet att anlägga ställverk vid 400 kV-ledningen nära anslutande 150 kV-ledning, helst inte på mer än 50 meters avstånd. • Nära större väg som klarar tunga transporter. • Nära till lokalkraft. • Markförhållanden som har goda förutsättningar att bära ett ställverk utan för mycket fyllning eller schaktning. • Undvika konflikter med kända skyddade värden För anslutning till stamätet togs tre alternativa ledningsstråk fram och under andra halvan av 2012 pågick samråd med allmänheten, myndigheter och berörda avseende alternativen. Bolaget lät även utföra en naturvärdesinventering i samt- liga alternativa ledningsstråk för att få mer information om eventuella naturvärden. Bolaget gjorde en jämförande studie av alternativen, figur 7.2.1. Se även figur 7.1.2 för karta över alternativen. • Anslutande NV. Luftledningen dras i nordvästlig riktning i huvudsak längs med väg 543 nära Åbyälven med anslutning till stamnätets 400 kV-ledning i närheten av väg 543. Alternativet passerar genom Ekopark Dubblabergen längs dess södra kant. Ledningssträcka mellan vindkraftparken och stamnätet är cirka 5 km. • Anslutande SV. Luftledningen dras i sydvästlig riktning längs med kommungränsen mellan Piteå och Arvidsjaur kommuner med anslutning i närheten av Norrdals naturreservat och väg 373. Detta alternativ korsar Åbyälven. Ledningssträcka mellan vindkraftparken och stamnätet är cirka 5 km. • Anslutande N. Luftledningen dras norr om Dubblabergens naturreservat och Ekopark Dubblabergen, söder om Nakterbergets naturreservat och därefter västerut mot anslutningspunkt till stamnätet i närheten av där väg 552 korsar stamnätets 400 kV-ledning. Ledningssträcka mellan vindkraftparken och stamnätet är cirka 11 km. Efter att samråd avseende alternativen genomförts och synpunkter inhämtats valde bolaget att gå vidare med det alternativ som bedömdes resultera i minst påverkan. Det alternativ som presenteras i denna ansökan är alternativ N. Bolaget har även utrett alternativet att kabelförlägga ledningen. Kostnaden att markförlägga ledning på denna spänningsnivå blir uppskattningsvis 3-4 gånger så dyrt som att luftförlägga den. Det är även mer tidskrävande och dyrare att vid avbrott finna fel och åtgärda. En markförläggning av ledningen skulle även resultera i att betydligt mer omfattande sprängningar sker vilket påverkar naturmiljö och geologin negativt. Området är även mycket glest befolkat samt sparsamt besökt. Bolaget anser att det ska finnas skäl att markförlägga ledningen och kan i detta fall inte finna sådana. 7.2 Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att luftledningen inte skulle byggas. Det skulle i sin tur innebära att den el som produceras från vindkraftparken Etapp 2 55 Figur 7.1.2 Karta över de alternativa lokaliseringar bolaget utrett. 57 Referenser I denna MKB har delar av material sammanställts från den miljökonsekvensbeskrivning som togs fram i samband med ansökan för vindkraftparken Etapp 2. Även material från genomförda naturvärdesinventeringar har använts, se Bilaga B, C och D. I dessa rapporter går att finna referenser som använts. Nedan följer nya referenser som tillkommit för denna MKB. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Vårt hävdade Norrbotten. Arvidsjaurs kommun. Länsstyrelsen i Norrbottens län och Vägverket Region Norr, 2005. Broarna i Norrbottens län. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägbroar. Kulturmiljöenheten Rapport 2005:4. Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2010. Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2020. Arvidsjaurs kommun. . 2003. Boplatser och offerplatser: ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer 700-1600 AD. Umeå Universitet. Ortnamnsarkivet http://www2.sofi.se/SOFI Lantmäteriet https://etjanster.lantmateriet.se Avvittring Holmträsk No 1. År 1883, Akt 25ARJ-150:119 Generalstabskartan år 1892, Akt Arvidsjaur J242-35-1 Generalstabskartan år 1859-78, Akt J122-28-1 Muntliga kontakter: pl 04. p Arvidjaur flyguftfarten, 2015-02- Medicopter. Angående påverkan 015-02-04. , Porjus fiskeflyg. Angående påverkan på luftfarten, 2015-02-04. , Sveaskog. Angående tjäderspelsplatser, december 2014. , Sveaskog. Angående naturreservaten, februari 2015. 58
