Åstön med naturreservatet
Transcription
Åstön med naturreservatet
Åstön med naturreservatet ÅSTÖN UTGÖR Tynderölandets yttersta spets och löper ut i Bottenhavet som en halvö mellan Åvikebukten i nordost och Klingerfjärden i sydväst. Havet fungerar här som en utjämnande faktor i klimatet. Genom sitt läge är Åstön ett av de främsta exemplen på biologiskt gränsland. Samtidigt som den har sin artmässigt fasta förankring i Norrland, så leder havets klimatutjämnande verkan till en större mångfald. NÄR FÖRSVARET år 2000 avvecklade Åstöns skjutfält och övningsområde inköptes delar av området av Timrå kommun och avsattes som naturreservat. Militär verksamhet har under en 50-årig period påverkat vissa delar av Åstön. En liten risk finns därför att träffa på explosiva föremål. Risken är dock ganska liten och skulle det inträffa så undvik att vidröra föremålen. Märk ut platsen och meddela Timrå kommun, telefon 060-16 Skeppshamn DEN STORA LOKALA klimatvariationen, mellan sommar och vinter, som uppträder utmed en klippig kuststräcka illustreras tydligt genom några navellavars förekomst. På block med exponering mot söder kan man finna den sydligt utbredda och därmed värmekrävande bronsnavellaven. På samma block men på en annan sida kan rynkig navellav växa. En art som man annars endast finner på klippor och stenar i fjällen, som vintertid inte täcks av snö, utan utsätts för isande arktiska vindar. 31 00. På plussidan kan noteras att stora ytor och långa kuststräckor saknar fritidsbebyggelse och andra objekt som stör naturupplevelsen.Hela den yttre delen av Åstön har utpekats av kommunen som särskilt skyddsvärd. OMRÅDETS MÅNGFORMIGHET i kombination med många skyddsvärda naturmiljöer bidrar till Åstöns värde som ett frilufts- och rekreationsområde av stora mått. Området besöks årligen av mer än 20 000 besökare. Mångformigheten består av ett antal intressanta naturtyper som * Öar och skär * Stränder och vikar * Förekomsten av skalgrus och lättvittrade bergarter, som bildar livsutrymme för mer kalkkrävande arter av växter. * Hällmarker * Skog * Myr * Gölar och hällkar. Vattnet längs havssidan av Åstön har normalt en salthalt på mellan fem till sex promille. DET NORDLIGA LÄGET med is och kyla hämmar all biologisk tillväxt och gör all förökning störningskänslig. Globalt sett är därför Bottenhavet ett ekologiskt känsligt hav med förhållandevis få växtoch djurarter. Ändå finns vissa livsformer som är speciellt knutna till detta hav eller dess kuster. Sedan 1996 häckar den kontroversiella storskarven på Rödskäret. BOTTENHAVET består av flera olika livsmiljöer. De grunda bottnarna närmast land hyser ett myller av djur och växter. Utanför tar den fria havsmassan vid, med relativt få djur och växter. Dessutom tillkommer djupare bottnar som helt sak- nar växter, men har bottenlevande djur. De kustnära bottnarna är både ett reningsfilter och yngelplats för mängder av havslevande djur. De utgör också viktiga rastplatser för flyttande fågel. BERGGRUNDEN på och omkring Åstön innehåller mest gnejs men även en hel ö, Rödskäret, i röd rapakivigranit, där den omdiskuterade storskarven häckar. Geologin längs Bottenhavets och Bottniska vikens kuster har dessutom ytterligare en dimension. Landet höjer sig ur havet med en knapp centimeter per år. Detta är en reaktion och återställning efter den senaste istidens enorma sammanpressning av berggrunden. Uppskattningar pekar på att inlandsisen här kan ha varit cirka en kilometer tjock. Isen rörde sig dessutom framåt, söderut genom landskapet vid utbredningen. Det var en enorm jökel som plöjde och slipade sig fram genom landskapet. Resultatet kvarstår som ett avrundat och mjukt böljande landskap. NATURRESERVATET på Åstön innefattar den sydostligaste delen av ön. Reservatets gränser anges genom uppsatta skyltar med texten "Naturreservat" ute i naturen. Ytan är på 395 hektar, varav 240 hektar på land. Det bör betonas att inte bara det reservatsklassade området på Åstön innehåller skyddsvärda miljöer och livsformer, varför hänsynstagande till detta ska tas samtidigt som ägarintressen måste respekteras. Med en ur regional synvinkel sammansatt natur och bred variation av livsformer, följer att särskilda hänsyn måste tas i avsikt att skydda och bevara dessa värden. De föreskrifter som reglerar allmänhetens och markägarnas uppträdande i Åstöreservatet är utformade med stöd av miljöbalken. Här följer några enkla, men viktiga regler: 1. Förbud mot att framföra motordrivet fordon, annat än på allmän väg och på vändplanen vid Skeppshamn. 2. Förbud mot att bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda, stående eller omkullfallna träd och buskar. 3. Förbud mot att elda annat än på därför iordningsställda platser. 4. Förbud mot att uppsätta tavla, plakat, affisch eller göra inskrift. HUSVAGNSCAMPING inom reservatet är inte tillåtet. Några platser finns i närområdet. Kontakta turistbyrån för information. TÄLTCAMPING faller under allemansrätten. Längre vistelse än enstaka dygn ska ske i samförstånd med markägaren. HUNDAR i reservatet (Både jakthundar och sällskapshundar) lyder under jaktlagen. Från 1 mars till 20 augusti ska hundar vara kopplade. Under resten av året ska de hindras från att driva eller förfölja vilt. HÄLLMARKERNA runt Åstö kapell och I klippsprickor på Åstön kan man hitta fjällnejlikan. fiskarmuséet innehåller en mycket intressant växtlighet. En del av denna gynnas av gångtrafiken i området, andra av det förhållandevis goda klimatet. På dessa breddgrader är vårväxter som sparvvicker och vårarv sällsynta. Ettåriga växter som sandnarv, vårförgätmigej och nagelört är talrikare. Samtidigt som de flesta av de uppräknade växterna är sydliga, så växer även fjällnejlikan i klippsprickor häromkring. SKOGEN PÅ ÅSTÖN är cirka 100 år gammal. Tjäder och tretåig hackspett finns i området. Även om skogen domineras av hällmark, så finns här också sumpskog, klapperstensstränder och små havsvikar. Området innehåller också intressanta torrängar. Mandelblom, låsbräken, backsmörblomma och pillerstarr finns i denna miljö. Inventeringar visar att svampar som krusbärskremla, svartröd riska, granriska, droppklibbskivling och grönköttig spindling förekommer i området. Regniga år går kantarellen till i de magra kustskogarna på Åstön. UR INSEKTSFAUNAN kan man i området träffa på arter som vit gräsminerarmal tillsammans med flera arter av gräsmott och en numera sällsynt vägstekel som parasiterar på dessa. Dessutom förekommer skogsgräshoppa. Två arter av blomflugor på Åstön har larver som lever med myror, men larverna äter rotbladlöss som hålls av myrorna. Det är Crysotoxum fasciolatum och den i Norrland ovanliga Xanthogramma pedis- Fågeltoppsbrosklav sequum. Förutom dessa två blomflugesläkten är det endast släktet Doros som har detta levnadssätt i Sverige. Undersökningar av lavförekomster visar att arten fågeltoppsbrosklav finns i området. I den havsnära miljön tar andra växtarter över. På mjukbottnarna kan man finna borststräfse medan strandängarna bär växter som slåtterblomma och kärrsälting. Få blommor väcker sådan uppmärksamhet som orkidéer. Detta gäller även Åstöns orkidéer, även om de inte är så iögonenfallande. Det de har gemensamt är att de alla är fridlysta. I området har registrerats flera olika arter: ¤ Spindelblomster - en vanlig, mycket liten art med tunna, rödbruna blommor som ofta förbises. ¤ Nattviol, en väldoftande art som har sina vita blommor ordnade i ett glest ax. ¤ Grönkulla, den kanske minst iögonenfallande, då blad, stjälk och blomma (förutom en liten gulaktig blomläpp) går i samma gröna ton. ¤ Jungfru Marie nycklar, en vanlig orkidé på våra myrar, där blomaxet går i ljust rött till rosa. ¤ Korallrot, en liten och blek växt med vita, något rödfläckade blommor, som är Korallrot mycket beroende av samliv med en svamp. Den föredrar tät och ganska sumpig granskog. Med lite tur kan man också träffa på ytterligare arter, som knärot, skogsnycklar eller tvåblad i sina respektive favoritmiljöer. NORRÅKERSVIKEN har områdets mest välutvecklade mjukbotten. Den rika förekomsten av vattenväxter ger viken ett högt botaniskt värde. Växtligheten ger viken goda förutsättningar som yngelplats och för fiskens lek och födosök. Öring, sik och nors jagar sin näring i viken. I Norråkersviken kan man se den sällsynta grönskäran. Här finns gott om kransalger, men även finbladig blåstång. Trådnate förekommer rikligt. Viken har en smal örtrik strandäng, där man kan finna växter som kärrsälting, brådmålla, madrör och strandkrypa tillsammans med den sällsynta grönskäran. Här kan man också få se den störningskänsliga fågeln mindre strandpipare. Vattensalamander LITE LÄNGRE söder ut hittar man Bodviken, som egentligen består av två småvikar som omges av block- och hällstränder. Längst in finns en strandäng, där halvgräs som nålstarr och ärtstarr växer tillsammans med kärrsälting. Detta är också Sveriges nordligaste växtplats för den kransblommiga växten strandklo. Flera ovanliga arter av lav förekommer i området. Här finns också den sällsynta kärrgräshoppan. I strandområdet finns den ovanliga mindre vattensalamandern FÖR CIRKA 300 ÅR SEDAN var Åstho och detta bör leda till försiktighet. men en fristående ö. Genom den pågående landhöjningen har den förts SÖDER OM BODVIKEN, på Åstöns samman med Åstön, som den i dag utgör östra sida, finns ett ganska stort område en del av. På samma sätt är Banskäret med gammal skog. Den består av tall i på västra sidan på väg att förenas med hällmarkerna och gran i de fuktigare Åstholmen. svackorna. Här finns de numera ovanliga, gamla och döda träden i olika stadier. Detta har skapat livsbetingelser för lavar, som violettgrå tagellav och den sällsynta ladlaven. Den senare trivs på döda delar av solbelysta levande tallar. VÄSTER OM SKEPPSHAMN ligger en liten myr med rikkärrskaraktär. Den kan därför visa upp de typiska mossorna i sammanhanget. Arter som piprensarmossa, guldspärrmossa och korvskorpionmossa förekommer. SKEPPSHAMNSVIKEN är en grund havsvik. Bottnen är stenig med gott om påväxtalger som blåstång, rödalgen ullsleke och sudare. Enstaka kransalger har påträffats här, bland annat den ovanliga grönsträfse (Chara baltica). Gråsäl EN BIT UT I HAVET ligger Leskäret, ett ganska stort och kalt fågelskär, häckningsplats för en hel del sjöfågel. Måsfåglar och säl finns på skäret. Med hjälp av kikaren kan man dessutom se tobisgrissla, vigg och svärta på skäret, som har landstigningsförbud. På Banskäret häckar bland annat tobisgrissla. På Banskäret häckar för övrigt tobisgrissla, fiskmås, roskarl, tärna och mindre strandpipare. Här finns också den stora och ovanliga vargspindeln Arctosa cinerea. ÅSTHOLMSUDDE är en populär plats för fågelintresserade som vill göra sträck-fågelobservationer. Med lite tur kan man även få havsörn i kikarens blickfång. Eftersom isen inte lägger sig varje år härute kan man få se nordliga arter övervintra här, som till exempel islom och vittrut. Här har man också sett vitnäbbad islom några gånger, framför allt i december, inte som övervintrare utan sannolikt som rastande på sin färd mot övervintringsområdet i Atlanten. ÅSTÖNS FISKEHISTORIA är lång och spännande och firas varje år med fes ligheter den tredje söndagen i juli. Redan på 1300-talet visade staten intresse för den dåtida stora förekomsten av lax. Ekonomiska förtjänster kunde anas och effektivare import av salt gjorde det möjligt att konservera fisken. Kungen utfärdade en order för att få bätt- re statlig kontroll och skatteuttag. Organisationen Gävlefiskarna fick ensamrätt att fiska till havs. Gävlefiskarna var också de första att bygga ett kapell på Åstholmen. Vid denna tid var fiskarkapellen lika viktiga som vinterlager för Gävlefiskarnas redskap som för gudstjänster under de hektiska sommarmånaderna. Kapellet på Åstholmen förföll och ett nytt byggdes av de lokala fiskarna vid Skeppshamn. Kapellet stod klart den 11 juni 1768 och står ännu kvar. Saltad strömming i tunnor - eller snarare brist på salt - skapade en av Norrlandskustens verkliga delikatesser. För liten mängd salt vid insaltningen orsakade en jäsningsprocess och därmed var surströmmingen uppfunnen. Tekniken är i dag flera hundra år gammal. Diskussionen om årets kvalitét och mognad går runt i bygden. Liksom de franska vinböndernas bedömning av årets vin gör surströmmingsälskarna sin bedömning av årets surströmming. Trots att doften avskräcker de flesta oinvigda, så är smaken mycket pikant. 31 juli. Skäret är helt kalt och hyser mycket häckande fågel. Här finns silltrut, fiskmås, gråtrut, havstrut, tobisgrissla och roskarl. Sedan 1996 finns även den omdiskuterade storskarven som häckfågel på skäret. OM VI ÅTERVÄNDER in mot land finns Småskären, där en del havsfågel häckar. Sundet mellan Småskären och Åstön är mycket grunt och är fläckvis vegetationstäckt med bland annat borstnate och ålnate. Här finns kransalgen papilsträfse, Chara globularis. Landskapet kring Småskären är mycket vackert med höga enar, sandstränder och stenfält i skiftande mönster. Allmänhetens möjligheter att utnyttja området hotas nu av den privata markägarens planer på att bygga bostäder ner mot Åstöns strand. På Skallansskäret nordväst därom konstaterades under 2004 för första gången att tordmulen häckar i landskapet med fyra (4) par. HAVET SUNDEN OCH VIKARNA runt Åstön rymmer mer än 20 olika arter av fiskar. Lax och strömming har betytt och betyder än i dag mest för kustbefolkningens ekonomi. För nöjesfiskare med handredskap betyder andra arter mera. VÄSTER OM SKEPPSHAMN skär Söråkersviken (Södra Åkeröviken) in i landmassan. Det är en elva meter djup och något trösklad vik med omväxlande sand- och stenbotten, men mindre mjukbottenpartier finns också. Viken är biolo- Siklöja giskt värdefull men har även blivit viktig för friluftslivet som naturhamn för båtar. EN BIT UT I KLINGERFJÄRDEN ligger det tidigare nämnda Rödskäret, ett fågelskär uppbyggt av röd rapakivigranit, en bergart som finns bland annat på Rödön längre västerut. Rödskäret är ett av kommunens tre fågelskyddsområden. Här råder landstigningsförbud från 1 april till Tynderösundet och kanalen är goda fångstplatser. Spinnfiske lockar både abborre och gädda till hugg. Abborren kan även metas med gott resultat. Vår och höst inträffar en period för fiske av öring. I mera sällsynta fall kan fisket resultera i fångster av lax. Detta fiske kan förlängas till vinterhalvåret när havet ligger isfritt. Vid klipporna där hav möter land kan fisket ge ett gott utbyte. Utrustning som haspel- eller spinnspö med långsmala skeddrag som bete, kan reko menderas. Flytväst och skor med bra fäste är en nödvändighet. endast Åstholmen, det vill säga udden i sydöstra hörnet av ön. Fältet användes som ett skjutfält för skjutningar med luftvärnssystem samt vissa fasta värnpjäser. Enligt Försvarsmaktens miljöprövningsenhet kan det finnas kvar blindgångare på det före detta skjutfältet och på Åstholmen. Ytletning efter blindgångare gjordes under sommaren år 2005. FAMILJEN har förstås sin givna plats på Miljöprövningsenheten uppger vidare att Åstön, då området även ger utrymme för det enligt en rapport från Lv5, daterad i ren avkoppling. Åstöns vikar och strän- oktober 1958, ska finnas dumpad ammuder ger fina möjligheter till bad när vat- nition i havet på cirka 70 meters djup i ett tentemperaturen tillåter. Lämpliga bad- område utanför Åstholmen. Enligt rapplatser är bland annat Södra Åkeröviken, porten från Lv5 skedde dumpningen Koviken och Lillsandsviken. Sundet och cirka en gång per år och i mindre mängkanalen erbjuder möjligheter till en lugn der. inomskärs kanotfärd. På havet Under sommaren 2006 genomförutanför är man mera utlämnad de Sveriges geologiska undertill vädrets makter på gott sökning (SGU) maringeolooch ont. giska undersökningar En promenad med barnlängs kusten och hittade vagn i havsnära miljö ett 30-tal tunnor som ger fina doft- och ljudininnehöll kvicksilver intryck. Avstängningargjutet i betong utanför na på Åstön utgör Åstön. Vid fortsatta uninga svåra passager. dersökningar lokaliseVälj en promenad rades cirka 3 500 tunmed lutningar och nor som sänkts i havet stigningar som pasav industrin på 1950sar. och 60-talen. En cykeltur längs väFram till 1961 dumgarna med barnen är pades tunnorna på interen annan möjlighet till att nationellt vatten. År 1961 Sundet och kanalen vid ge barnen många intryck. gjordes en överenskomÅstön erbjuder möjFör vetgiriga barn kan varje melse med fiskarnas organicykelpaus bli omtänksamma ligheter till en lugn sation om att dumpning skulle kanotfärd. äventyr i skogen eller vid havet. ske på 80 meters djup inom ett avgränsat område sydväst om Åstön. ÅSTÖNS SKJUTFÄLT användes av för- Sammanlagt har upp till nio ton kvicksilsvaret från sent 40-tal fram tillår 2000, då ver dumpats ingjutet i drygt 20 000 tunstörre delen av fältet såldes. Kvar i nor. En strategigrupp har tillsatts för det Fortifikationsförvaltningens ägo är idag fortsatta utredningsarbetet. 11 12 1. 2. 3. 4. Norra Åkeröviken Bodviken Parkering Fiskarmuséet 5. 6. 7. 8. Åstö kapell Södra Åkeröviken Myr Leskäret 9. Koviken 10. Banskäret 11. Åstholmen 12. Åstholmsudde