docOmtanke - Netpublicator
download 
Report Transcription
Omtanke - Netpublicator
03 INNEHÅLL LEDARE TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG 04 32 FORSKNING G I POLITIKEN 44 PÅutan Tonåring gränser BOKHYLLAN 50”Jag har supit, 54 TÄVLING tagit droger och KALENDARIUM 56 Krönikan: ”Från otryggt barn till stabil förälder” FOTO: PRIVAT misshandlat människor” 28 10| Intervjun »Det som gått förlorat i barndomen går inte att få som vuxen, men med hjälp av kunskap och insikt är det ändå möjligt att ge sig själv och sitt barn bättre förutsättningar i livet.« Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Marie-Louise Broth Samtalsterapeut med fokus på frågor kring medberoende. Möt Georgios Karpathakis, mannen som gick från en strulig barndom med fylla och bråk till att bli framgångsrik Social entreprenör och grundare för Underbara ADHD: Ibland betyder en diagnos allt. ostört 16| Arbeta Behöver du lugn och ro i det öppna landskapet. Rum i rummet-lösningar finns till för den som vill skärma av sig från omgivningen och bättra på koncentrationen. C ökar bland unga 28| Hepatit Injicering blir allt vanligare bland ungdomar. Georgios Karpathakis: Smittskyddet i Norrbotten varnar för den här trenden. ”Unga måste få information och förståelse för de risker injicering för med sig.” 32| Genus och alkohol Forskning visar att våra normer formar hur vi ser på alkohol och berusning. Män får tappa kontrollen, kvinnor oroas av känslan. Mäns måttlighet med alkohol kan förklaras med att de idrottar, kvinnors med rädsla för våldtäkt. Finland strävar mot ett totalt tobaksstopp år 2040. 34| Ergonomi: Sitt vackert 38| Finlands nej till tobak Monotont datorarbete kan leda till musarm och smärtor i nacke och axlar. Det är viktigt att individanpassa sin arbetsplats för att undvika besvär. Från och med 2040 så ska det vara totalstopp för tobak i vårt grannland. Året är satt så långt fram i tiden att politikerna anser att landet har tid att förhindra att ytterligare en generation börjar röka och de nuvarande rökarna ska hinna sluta. ”Adhd är en superkraft” Läs hennes krönika på sidan 48 Tema Möt mannen som menar att hans diagnos banat väg för framgång Säger stopp till droger Möt mamman som vägrar vara medberoende, öppna förskolan som ger en mötesplats till familjer där en förälder har haft ett eget missbrukande eller är anhörig till en person med ett missbruk. Läs även om Norrbottens läns satsning på att utbilda vuxna inom Polis, Socialtjänst och sjukvård i hur man talar med ungdomar om injicering och smittspridning. Hepatit C har ökat i länet och smittskyddet har alltsedan 2009 konstaterat allt fler fall av diagnosen bland ungdomar i grundskole- och gymnasieålder, något som tyder på en nyrekrytering av injicerande droganvändare bland unga tonåringar. Väljer bort sitt medberoende Att vara en bra förälder är betydligt viktigare än den anhöriges missbruk Omslagsbild Foto: Maria Nordholm Ett liv utan droger Slutrökt för Finland Från och med år 2040 så införs ett totalstopp för tobak i grannlandet www.ssil.se | 3 FOTO: MARIA NORDHOLM ALLTID I OMTANKE: NUMMER 2• MARS 2015 • ÅRGÅNG 9 Omtanke Individ och familj │ Vuxna Björntorps HVB utökar antalet platser inom kort Vuxna med psykiska funktionshinder, även i kombination med missbruk Björntorp byggs ut med 4 nya platser i ett eget hus. Alla platser har ett eget rum samt eget badrum/WC. Om oss Vi har en psykodynamisk grundsyn och ett miljöterapeutiskt förhållningssätt samt arbetar med kontaktmannaskap. Personalen är utbildad i MI (Motiverande Intervju) och arbetar aktivt med samtal inom ramen för denna metod. Vårdplanering och målformulering är individuell. Vårt fokus ligger på nuet och framtiden, men med beaktande av tidigare erfarenheter och starka sidor. För information och placeringsförfrågan, kontakta: Lena Gustafsson Enhetschef 076-941 96 19 [email protected] Karolin Norlén placeringskoordinator 073-059 90 80 [email protected] INOM är sedan januari 2014 en del av Humana. Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 12 000 medarbetare i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv. Läs mer på www.humana.se. FOTO: MARIA NORDHOLM INNEHÅLL LEDARE FORSKNING PÅ G I POLITIKEN BOKHYLLAN TÄVLING KALENDARIUM FOTO: PRIVAT 03 04 32 44 50 54 56 28 10| Intervjun »Det som gått förlorat i barndomen går inte att få som vuxen, men med hjälp av kunskap och insikt är det ändå möjligt att ge sig själv och sitt barn bättre förutsättningar i livet.« Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Marie-Louise Broth Samtalsterapeut med fokus på frågor kring medberoende. Läs hennes krönika på sidan 48 Möt Georgios Karpathakis, mannen som gick från en strulig barndom med fylla och bråk till att bli framgångsrik Social entreprenör och grundare för Underbara ADHD: Ibland betyder en diagnos allt. ostört 16| Arbeta Behöver du lugn och ro i det öppna land skapet. Rum i rummet-lösningar finns till för den som vill s kärma av sig från omgivningen och bättra på koncentrationen. C ökar bland unga 28| Hepatit Injicering blir allt vanligare bland ungdomar. S mittskyddet i Norrbotten varnar för den här trenden. ”Unga måste få information och förståelse för de risker injicering för med sig.” 32| Genus och alkohol Forskning visar att våra normer formar hur vi ser på alkohol och berusning. Män får tappa kontrollen, kvinnor oroas av känslan. Mäns måttlighet med alkohol kan förklaras med att de idrottar, kvinnors med rädsla för våldtäkt. Finland strävar mot ett totalt tobaksstopp år 2040. 34| Ergonomi: Sitt vackert 38| Finlands nej till tobak Monotont datorarbete kan leda till musarm och smärtor i nacke och axlar. Det är viktigt att individanpassa sin arbetsplats för att undvika besvär. Från och med 2040 så ska det vara totalstopp för tobak i vårt grannland. Året är satt så långt fram i tiden att politikerna anser att landet har tid att förhindra att ytterligare en generation börjar röka och de nuvarande rökarna ska hinna sluta. Säger stopp till droger Omslagsbild Foto: Maria Nordholm Tema Ett liv utan droger Möt mamman som vägrar vara medberoende, öppna förskolan som ger en mötesplats till familjer där en förälder har haft ett eget missbrukande eller är anhörig till en person med ett m issbruk. Läs även om Norrbottens läns satsning på att utbilda vuxna inom Polis, Socialtjänst och sjukvård i hur man talar med ungdomar om injicering och smittspridning. Hepatit C har ökat i länet och smittskyddet har alltsedan 2009 konstaterat allt fler fall av diagnosen bland ungdomar i grundskole- och gymnasieålder, något som tyder på en nyrekrytering av injicerande droganvändare bland unga tonåringar. www.ssil.se | 3 NUMMER 2• MARS 2015 • ÅRGÅNG 9 ALLTID I OMTANKE: LEDARE Diagnosen var skillnaden mellan framgång och fall LE DAR E Vad är en diagnos inom NPF? Är en neuro psykiatrisk funktionsnedsättning som adhd en e tikett på människor så att de lättare ska kunna sorteras in i fack, är det en stämpel i pannan på barn och unga som har en personlighet som vi inte klassar som det ”normala”. I mitten av mars kommer Allen Frances till Stock holm för att föreläsa om att ”Sverige borde förbättra skolan i stället för att ge skolbarnen diagnoser på adhd med medicinering som har okända lång tidsverkningar.” Allen Frances är tidigare ordförande för DSM 4, Diagnostik and Statistical Manual, en diagnos manual inom psykiatrin. Men stämmer det han säger, att föräldrar borde skydda sina barn från diagnoser om inte symtomen är allvarliga. andra sidan av myntet finns en annan verklig het. En verklighet där familjer, barn och vuxna får slåss för att få just en diagnos. Georgios Karpathakis grundaren för organisationen Underbara ADHD spenderade 25 år med att und ra vad det var för fel med honom, varför var han annorlunda än alla andra? Varför kunde inte han sitta still, koncentrera sig i miljöer med störande ljud eller tänka efter före han handlade. I en verklighet där ett barn trots överaktivitet, kon centrationssvårigheter och uppenbar impulskontroll inte fick det stöd han behövde trots att familjen g jorde allt för att hjälpa sitt barn så kan man fundera om det är överdiagnosticering som var och är problemet. PÅ DEN HAR EN person i 21 års tid haft kontakt med allt från kurator till BUP, Polis, socialtjänst och beroende mottagningar och flera gånger försökt ta sitt liv för att han inte orkade med att ”fela” längre, så ser det i det här fallet ut att vara bristen på en diagnos som var problemet. Att ständigt göra sin familj besviken genom att handla impulsivt, slå andra, dricka för mycket och bli gripen av Polisen tär på självkänslan. Georgios Karpathakis ville inte bete sig ”fel” han ville ha hjälp men varken han eller hans familj klarade av att själva hitta rätt diagnos, kanske borde någon av alla professionella hjälpare som korsat deras väg ha gjort det åt dem. DEN DAG han väl fick sin diagnos vände allt. Att äntligen få en förklaring till sitt beteende gav ro och en möjlig het att med rätt stöd bygga upp ett nytt och framgångsrikt liv som Social entreprenör och grundare till Under bara ADHD. Organisationen kämpar för att visa att alla kan lyckas inte trots sin diagnos utan tack vare den. Kan fler få rätt hjälp tack vare en diagnos och på så sätt slippa att hamna i utanförskap och destruk tiva tankebanor så kan vi få fler energifyllda företagsledare och idrotts män i det här landet, menar Georgios Karpathakis. Hans egen diagnos, adhd, kom inte en dag för tidigt. Maria Nordholm Chefredaktör Tidningen Omtanke Mejla gärna era synpunkter på tidningen och våra ämnen till [email protected] att. Maria Nordholm, Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala • Tel 0651-150 50, 073-816 00 41 Tidningen Omtanke ges ut av: Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel 0651-150 50, Fax 0651-133 33 4 | www.ssil.se Redaktionen Mikael Sagström Ansvarig utgivare 0651-76 04 12 0706-35 50 50 [email protected] Maria Nordholm Chefredaktör 073-81 600 41 [email protected] Henrik Fitinghoff Journalist [email protected] Annika Rådlund Journalist/Fotograf [email protected] Layout Svenska Media DOCU AB [email protected] Annonser Carola Persson Annonssäljare 0651-76 04 34 [email protected] Annonstraffic Karin Bergström Annonstraffic [email protected] Prenumeration Måndag-Fredag 8-10 Nettan Yngvesson 0651-69 90 90, [email protected] Utges av: Skandinavisk Sjukvårdsinformation, Marknadsdata AB Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Tel:0651-16040, Fax: 0651-711980 [email protected], www.ssil.se Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 800 ex. Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. SOCIONOM 1 tjänst heltid SJUKSKÖTERSKA med vidareutbildning i psykiatri, 2 tjänster heltid BEHANDLINGSPEDAGOG/SKÖTARE 2 tjänster heltid samt semestervikarier till sommaren för dessa yrkesgrupper Läs mer om tjänsterna på www.ekangen.se Ekängen erbjuder goda möjligheter till vidareutbildning. Välkommen med din ansökan! VI VÄLKOMNAR MÄN & KVINNOR FRÅN 18 ÅR & UPPÅT MED LIVSPROBLEM AV PSYKISKA FUNKTIONSHINDER, NEUROPSYKIATRISK PROBLEMATIK, MED ELLER UTAN MISSBRUK. VI HAR ALLTID KLIENTERNAS BEHOV I FOKUS. Välkomm att besök en a oss! Ps ykiskt Oh älsa Vux Stockho lm 25-26 en mars Socionm Stockho dagarna lm 14-15 april Ring oss för info e ller boka ett studie besök! NU HAR DU MÖJLIGHET ATT TA MED DIG DIN HUND UNDER BEHANDLINGSTIDEN HOS OSS! Ekängens HVB & Halvvägshus Virserum Tel. 0495-497 80 | www.ekangen.se | [email protected] NÄR DET ÄR PÅ RIKTIGT PROFFESIONELLA SKYDDSBOENDEN VI HÄMTAR DYGNET RUNT! 070-716 02 22 | 010-209 90 09 WWW.SKYDDSBOENDE.SE WWW.VITTNESSKYDD.SE venska Kvinnofridsprogrammet Framtid utan kaos? för människor som ingen vill se Vi hjälper dig som handläggare på kommunen eller inom den psykiatriska vården. Vi kan vara ett komplement eller det stöd ni behöver för att på sikt kunna hjälpa människor tillbaka till ett fungerande liv i samhället. Hur är det möjligt? Här ser vi till människor som samhället helst vill blunda för och hjälper dem till en framtid utan kaos. Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds. inagårdsmodellen® • Daglig aktivitet • Relationer & social träning • Utveckling av intressen & fortbildning • Tydlig struktur, dygnsrytm & hälsa • Hög personaltäthet & adekvat medicinering • Specialistkompetens • Löpande kontakt med hemkommun & anhöriga Ställ dina frågor till oss! Den 12 mars deltar vi på SIL-seminariet i Umeå. Ta chansen att träffa oss där om ni har möjlighet, eller kontakta oss på www.inagarden.se alternativt på telefon: 0292-508 76. Våra över 175 nöjda kunder finns inom attaiHttiH gnigrneciraelcpalp tlektlneekn,tebb,tabnbsans ntkoshkcohco -sd-asndtaos ttirtftirf Hitta placering snabbt, enkelt och kostnadsfritt Sveriges aattssrröstörsta öttsssseeggirireevvSS placeringsservice eeccivivrreessssggnnirireeccaalp lp Snabbt, enkelt och !t!tti rtkostnadsfritt! fi rsfdsa dnatnstoskokhchoctoletlkenkene,tb,tbbabnaSnS Kostnadsfritt, utan förpliktelser resrlestlkeitlp kirlöpfrn öfatnuat,tuti,rtftsirdfasn dtasnotKsoK Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan. natunahtcuohtctiorftstdirafn sdtsaonktsroäkercäiverceisvsrgenssirgenciarlePcalP .nag.nårafgråörffrö an fm raänlmmäol smroesrröef rö esf lreetsklielptkriölp f röf Neutralt tlatrltauretN ueN SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande. Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med. Ramavtal Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtals leverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er. Snabbt, enkelt och personligt Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er! ne rnäeiV rä.riV ete.rhem teahsm kraesvkraegvnai grn ari ersaireosviaro f vLaIfSS LISS llit nllaitgnårafgråörffrö e frraeldream ldreöm f rmöof smtorasptrlaprtluaerntuen erageäratgteästvtaeosvraeoterhem teahsm kraesvkreedvneadhncatahm ctam .edn.eadllnåahlrlöåh fnrröefcnnreocknroekllerelle reterhem teahsm kraesvkreedv lelidt tlluitnteuvn ä ervåäg rnåaggnårafgråörFfröF .dem .delamtvlaam tvaarmrarhrianhminosmos latlvaatm vaam Ra R slatsvlaam tvaarmaarre aarlleaallliat nllaitgnårafgråörffrö e frraekcriakksciV ks iV mo m tgoildtgyitldsyegt nseagnnaatsnialstrsailvssraIv.rseIrö.rtenraörtenvaerlevel .re d.reemdelamtvlaam tvaarmrarhrnaehtenhem teahsm kraesvkrev tgitln go iln sroesprehpcohcto letklnee kn,teb,btb ab nS anS .em.m em itm noitgnåongm ånon mi orn avi srain vsrianhrtalahmtlraom NroN rä inrämino m ljeomljerm ellerenlloefenloefteålept såspo sastokaattnkoaK tnoK reflraehfl lalihv lilnivmino m reollererlalevsratvelsatenla tdneamdedm jöndjön !re r!reeplräejphläivjh–iv – Lämna din placerings- -sg-nsigrneicra elcpaln pidnid anamnämLäL förfrågan på www.ssil.se es.elis.sli.swsw .wwww åpån panga ågråfröffröf es.lie Tingsgatan ss.lw isw s.ww• w es2.•lieA, ss.@ l827 isosf@ n32 iof•nLjusdal i08• 9018 19•71-Tel: 1576-10651-160 05:6xa0F:x•aF040 4• 0064•10-Fax: 16516-10651-71 05:6le0T :l•eTl19 a•dsl80 audjLs•[email protected] L 722387,2A82,Ana2•twww.ssil.se angastaggnsiTgniT J ag har fått tillbaka energin att leva och är inte längre rädd för att maten ska fastna i halsen. Att äta är en av livets mest naturliga delar. Vi tar det för givet. En måltid associeras med underbara dofter, smaker och synintryck. Vi tänker oss trevligt sällskap och ett gott samtal ¬ en stund som blir en av dagens höjdpunkter. När detta ändras drabbas vi människor hårt både psykiskt och fysiskt. De flesta som lider av ät- och sväljsvårigheter drar sig undan och slutar efterhand att försöka äta. De ger upp, går ner i vikt och lever ofta i en ensam kamp för att hitta ett nytt sätt att leva. Med konsistensanpassade produkter och utbildning skapar Special Foods matglädje där livet sätter begränsningar. Produkterna ser ut som den vanliga maten. De finns i ett brett utbud för att kunna varieras efter den vanliga menyn och väcka en slocknad aptit. För mer information, kontakta oss på 020-88 61 00 eller [email protected]. Du hittar oss även på findusfoodservices.se/specialfoods. Upplev skillnaden I ett snöigt Stockholm möter årets mottagare av Psynkpriset och grundaren till Underbara ADHD, Georgios Karpathakis upp. Han ber i förväg om ursäkt för att han rör på sig, flackar med blicken eller tittar åt ett annat håll. – Det är inte för att jag är ointresserad utan för att jag inte kan vara still, ta inte illa upp jag är så här, förklarar Georgios Karpathakis. 10 | www.ssil.se INTERVJU GEORGIOS KARPATHAKIS ”Jag vill inte leva utan min ADHD” Underbara ADHD:s grundare Georgios Karpathakis skapar framgång efter år av kaos För lite drygt ett år sedan fick idésprutan Georgios Karpathakis möjlighet att helhjärtat satsa på sin dröm när han var en av fem personer som fick stöttning av den ideella stiftelsen Reach for Change för att utveckla sin företagsidé. Han grundade organisationen Underbara ADHD som visat både honom och omvärlden att adhd kan vara den ”superkraft” som tar en annorlunda och stökig kille till från Täby till rollen som framgångsrik entreprenör och förebild. TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM Under det gånga året har Underbara ADHD slagit alla sina uppsatta mål med hästlängder. Tusentals personer har fått hjälp med utbildning, stöd och informa tion om var man kan vända sig för att få hjälp om man själv eller någon anhörig har adhd. Organisationen lovordas av an vändarna och Georgios Karpathakis har fått ta emot inte mindre än två priser för sitt sociala entreprenörskap. – Förra året blev jag årets Game Chang er och vann en reklamkampanj i radio och teve. Det är värt otroligt mycket, både i utrymme och produktionskostnad. I januari 2015 fick han ytterligare ett pris. – Psynkpriset innefattar ingen vinst summa men ett enormt erkännande för oss på Underbara ADHD. Att han lyckats som entreprenör är en stor seger för Georgios Karpathakis som under sin uppväxt ständigt felade och kände att han inte riktigt passade in. Georgios Karpathakis fick sin adhd-di agnos som 25-åring. – För mig som fick diagnosen relativt sent så gav den en hel del svar på varför jag är som jag är och var den jag var som ung, förklarar han. För mig blev diagno sen en viktig del i att hitta min identitet. Medvetenheten om att han är annor lunda än de flesta andra har alltid funnits. – Jag har alltid vetat att jag inte är som alla andra och kände mig ofta identitets lös eller kluven när jag var liten. Hemma var jag älskad av min fantastiska familj som alltid har stöttat mig, men utanför hemmet var jag den stökiga och spralliga killen, säger han. Och han var inte alltid älskad av perso nalen i förskolan och skolan. – Jag var hyperaktiv och kunde inte sit ta still, säger Georgios Karpathakis. Ingen såg barnets adhd Redan när Georgios Karpathakis var fyra år upptäckte förskolepersonalen att han inte riktigt var som andra barn. Pojken hade svårt att sitta still och bete sig på samma sätt som jämnåriga. – När jag var sju år resulterade mitt be teende i att jag fick träffa skolpsykologen för första gången, berättar han. Ändå dröjde det nära tjugo år till innan han fick en diagnos och den stöttning som gjorde att han kunde skapa sig en funge rande vardag och bli en framgångsrik so cial entreprenör. – Det var en lättnad att få diagnosen men samtidigt en jobbig insikt att mycket i mitt liv kunde ha sett annorlunda ut om jag fått en diagnos och rätt stöd tidigare, säger Georgios Karpathakis. – Jag gjorde mycket dumheter när jag var ung och i skolan hittade jag snabbt rollen som klassens clown. Mitt sätt att få polare, trots att jag kände mig annorlun da, var att vara den där tokiga killen som alltid bjöd på sig själv. Att vara charmig och bjuda på sig själv gav vänner, men med koncentrationssvårig heterna, överaktiviteten och impulsiviteten Georgios Karpathakis Yrke: Grundare & verksamhetschef på Underbara ADHD. Ålder: 29 år i maj. Bor: Täby. Familj: Föräldrarna är bosatta i Täby, en lillasyster i Paris och storasyster i Midsommarkransen. Samt två småsyskon hos pappa i Grekland. Aktuell: Framröstad till årets Game Changer 2014. Tävlingen arrangeras av MTG och Reach for Change för att belöna innovativa satsningar på barn och unga. Årets mottagare av Psynkpriset i kategorin Egenmakt. Priset går till en person som själv tagit makt och inflytande över sin situation inom området barns och ungas psykiska hälsa. Även aktuell med föreställningen Ljuvliga Jävla Georgios som spelas på Boulevardteatern den 18 maj i år. www.ssil.se | 11 INTERVJU GEORGIOS KARPATHAKIS Georgios Karpathakis fick sin adhd-diagnos som 25-åring. Det var en lättnad för honom att få diagnosen men samtidigt en jobbig insikt om att hans liv kunde ha sett annorlunda ut om han fått stöd tidigare. Under uppväxten har han haft kontakt med såväl polis som Socialtjänst och BUP. blev det svårt att klara grundskolan. Studie resultaten var inte de bästa. Ljud har alltid varit ett störande moment för Georgios Karpathakis. – Ett exempel är en lärare som delade ut burkläsk och delicatobollar till oss elever under ett prov. Så snart det kom ett ljud så tappade jag svaret. Det gjorde mig så frustrerad och irriterad över att veta att jag kunde svaret men inte kunde få ner det i ord när det prasslar och pyser runt om mig. Till sist drog jag ett streck över svarsrutorna, gick därifrån och siktade på att göra om provet. Med tiden blev detta till en medveten strategi. Under omprov i lugn miljö så kunde Georgios Karpathakis plocka fram 12 | www.ssil.se sina kunskaper och visa vad han kunde. – Vid omproven hade jag ofta alla eller nästan alla rätt. Men överaktiviteten och bristen på impulskontroll hittade Georgios Kar pathakis inga strategier för att behärska. Beteendet i skolan ledde till kontakt med både rektor och kurator. De flesta testar gränser och är osäkra på vem de är under tonårstiden. För pojken som redan kände sig annorlunda och var mitt i en identitetskris så fanns inga grän ser, rastlösheten och oron var för stor. – Som tolvåring drack jag mig full och hoppade ner på Roslagsbanan för att gå rakt mot ett tåg, berättar han. När Georgios Karpathakis var 15 år hade familjen regelbunden kontakt med Socialtjänsten. – Jag har supit, tagit droger, misshand lat människor. När det var som värst så blev jag anmäld elva gånger på sju dagar. Ångerfull över allt han ställt till med Ett av hans jobbigare minnen är när hans mamma fick åka från hemorten Täby till Nacka klockan fyra på morgonen för att hämta sin son som gripits av polisen. – Jag hade blivit gripen för att jag var för full på en insparksfest till gymnasiet. Polisen trodde att jag var drogpåverkad fram tills urinprovet visade annorlunda. Det var bara en av många gånger mam ma väcktes mitt i natten och fick sätta sig »Energin som adhd medför är en tillgång om man lyckas kanalisera den rätt. Jag skulle inte vilja leva utan adhd.« ögon ska ingen skugga falla över dem. Samhället har ett ansvar att ge rätt hjälp. Om föräldrar precis som mina är öppna för att få hjälp så ska de inte själva behöva lista ut vilket stöd deras barn behöver. Det borde finnas någon professionell längs vä gen som kan göra det jobbet, menar han. Utredning banade väg för nytt liv i bilen för att åka och hämta sin berusade son som omhändertagits av polis, berättar Georgios Karpathakis. Ångesten i hans röst går inte att ta mis te på. Han ångrar all den sorg och oro han orsakat sin familj genom sitt beteende. – Det är konstigt att ingen professionell har reagerat längs vägen, inte minst när jag var 17 år och genomgick en adhd-ut redning. Den visade på stora koncentra tionssvårigheter, men jag fick ingen diag nos, säger Georgios Karpathakis. – När jag långt senare fick diagnosen tror jag att mamma tyckte att det både var befriande och jobbigt med att få alla svar. Min familj har alltid varit öppen och ta git emot all hjälp vi har erbjudits så i mina När Georgios Karpathakis som vuxen fick göra en ny utredning så fick han redan vid första mötet höra att han var ett sol klart fall av adhd. Alla tecknen finns där: Koncentrationssvårigheterna, överaktivi teten, svårigheterna med impulskontroll och rastlösheten. – De sa att jag skulle få göra en utred ning och att jag därefter kommer få rätt hjälp, stöd och vid behov medicin. För första gången i livet kände jag att de för stod vad det handlar om, säger han. Lättnaden i hans röst hörs tydligt. – Anledningen till att jag till sist fick en utredning var att jag varit onykter och för sjätte gången försökt ta mitt liv. Men min syster och en polare hittade mig och kör de mig till akutmottagningen. Samma natt sov den 24-årige Georgi os Karpathakis hemma hos mamma. En mamma som aldrig gav upp. Dagen efter hade hon sett till att Psykakuten kom på hembesök, sonen sattes på Antabus och fick en akuttid på PRIMA vuxenpsykiatri för att till sist få en riktig adhd-utredning. Den som förändrade hans liv. – Jag försökte ta livet av mig för att jag kände mig identitetslös och för att jag gång på gång felade och sårade dem jag älskade mest. Jag kunde inte tygla mig själv, mitt beteende och min frustration. Allt detta tog hårt på min självkänsla, för klarar Georgios Karpathakis. Tack vare utredningen, adhd-diag nosen och den slutliga insikten om att funktionsnedsättningen inte enbart är ett hinder så har mycket förändrats. – Adhd är både en tillgång och en utmaning, alltid och överallt. Det gäller att lära sig strategier för att hantera diagnosen och den man är. Georgios Karpathakis Till exempel så undviker Georgios Kar pathakis i dag Drottninggatan, där det är mycket ljud. – Alla intryck gör att jag blir trött i hjärnan och får otroligt svårt att foku sera uppmärksamheten vilket i sin tur leder till att jag blir frustrerad och irrite rad. Till och med på något så banalt som gatumusikanter och folk som går lång samt. Men i dag är utmaningarna lättare att hantera när han vet vad känslorna beror på. Han har till exempel slutat att ta emot nyhetsbrev från webbshoppar. – För när det var rea kunde jag gå in och handla för pengar som jag inte har. Jag har svårt med impulskontrollen, då är det bättre att undvika vissa saker eller miljö er som jag vet att jag har svårt att hantera, säger Georgios Karpathakis. Överaktiviteten behöver inte kont rolleras utan den har han istället vänt till något positivt. – Jag gjorde sjukt mycket saker förra året. Ändå kunde jag vara rastlös och kän na att det händer ingenting vilket jag an tar är en del av min adhd. Under året började han att jobba heltid med Underbara ADHD, fick hjälp med att ta fram en ny hemsida, lanserade nya föreläsningar, deltog i massor av intervju er, höll i seminarier i Almedalen om hur framgång kommer ur misslyckanden, hade flera teaterföreställningar och mark nadsförde sin verksamhet i flera länder. Listan kan bli otroligt lång. – Jag hade ett lärorikt år och utan adhd hade jag inte pallat hälften av sakerna. När han behöver ta det lugnt så tränar han ett ungdomslag i innebandy. – Det gör att jag kan vila och slappna av samtidigt som det händer något. Rutiner är allt I dag har han byggt upp en struktur för att kunna hantera sin funktionsnedsättning. Georgios Karpathakis har hittat sitt sätt som får vardagen att fungera. – Jag måste vara professionell och ha koll i jobbet, därför är en av mina strate www.ssil.se | 13 INTERVJU GEORGIOS KARPATHAKIS Georgios Karpathakis älskar att vara entreprenör och är alltid öppen för att göra fler saker. Energin finns alltid och idéerna likaså. – Men just nu är kalendern så full att jag inte borde säga det, säger han med ett leende på läpparna. gier att ha en överjävlig struktur. Rutiner är viktigt. Allt kan inte hållas i huvudet, därför används att-göra-listor flitigt och i en kombinerad mobil- och datorkalender bokas allt han gör in. Från jobbmöten till lunchträffar och telefon samtalet med mamma. – Innan jag hade det systemet kunde jag ha boka After work, middag med familjen och att träffa kompisar på samma tid. Vilket ledde till besvikelse, dels bland vännerna för att Georgios inte dök upp på bokad tid och dels hos honom själv för att han inte räckte till och för att han felade om igen, som han säger. egna svaren och insikten blandades med en rädsla för andras reaktioner. Nu var det fastställt att han var annorlunda. – Det hela vände när jag hamnade på filmpremiären av ”Jag har adhd”. Då insåg jag att det finns fler som har diagnosen och att jag inte är ensam. I filmen såg jag att det inte bara går att lyckas med adhd, utan tack vare adhd. Känslan av att alla kan lyckas tog han vara på. Diagnosen för inte enbart med sig ständiga utmaningar utan i hans fall även överaktivitet i form av en stor mängd en ergi och fantasifulla idéer. Drag som rätt framtagna ger en driven företagsledare. Adhd kan vara en tillgång Vill skrota alla fördomar Adhd-diagnosen är inget hinder för honom, men så har det inte alltid varit. – När man får en förklaring till sitt be teende kan man jobba på att förbättra de områden man inte är så bra på och maxi mera det man är duktig på. En tid efter diagnosen gick Georgios Karpathakis in i väggen och blev sjukskri ven för depression. Det blev för mycket att få alla svar som han, om än omedvetet, hade letat efter under hela uppväxten. De Underbara ADHD startades som en blogg 2012 för att öka kunskapen och minska fördomarna kring adhd, men även för att visa dem som har diagnosen att adhd kan vara en ”superkraft” om man får rätt för utsättningar. – Underbara ADHD startades och finns för att människor tenderar att en bart se adhd som något negativt. Den dag Underbara ADHD inte behövs, då är jag nöjd, då har jag gjort mitt. 14 | www.ssil.se Georgios Karpathakis ser så mycket okunskap i samhället. – Det är ett mysterium eftersom diag nosen på intet sätt är ny. Fördomarna och okunskapen finns inte enbart hos gemene man utan även i sko lan och bland politiker, bland folk som an svarar för att alla människors rättigheter tillgodoses. Många av Underbara ADHD:s följare skriver i forum att de inte vågar berätta om sin diagnos därför att de är rädda att den ska ligga dem till last. – Som en ”semi-offentlig” person be möts jag troligen med mer respekt än många andra med diagnosen. Det är sorg ligt av många anledningar. Inte minst för att samhället än i dag inte förmår att se och dra nytta av tillgångarna i människors olikheter, säger Georgios Karpathakis. Samhällets bemötande är ett problem Det är inte diagnosen i sig som är ett pro blem, utan snarare samhällets oförmåga att ge rätt stöd. – Det finns en rad framgångsrika människor med adhd. När jag tittar på dem tänker jag på hur viktigt det är att »Underbara ADHD startades och finns för att människor tenderar att enbart se adhd som något negativt. Den dag Underbara ADHD inte behövs, då är jag nöjd, då har jag gjort mitt.« Georgios Karpathakis vi ger alla med adhd rätt stöd och hjälp tidigt. För visst borde vi alla vilja ha fler duktiga entreprenörer eller idrottsmän i Sverige? Som inspirationskällor nämns namn som simmaren Michael Phelps och rap paren Petter, musikproducenten Anders Bagge och bloggaren Blondinbella. – Energin som adhd medför är en till gång om man lyckas kanalisera den rätt. Jag skulle inte vilja leva utan adhd. – Det är klart det är otroligt kämpigt för dem som inte får hjälp och stöd i att hitta fungerande strategier. Jag är ett le vande exempel på hur fel det kan bli om man inte har verktygen att hantera sin adhd. Men jag är även ett exempel på hur bra det kan bli när man får kunskapen att hantera det som kommer med diagnosen. Över allas förväntan Resultatmässigt går det bra för Underba ra ADHD de har överskridit alla uppsatta mål och nått dubbelt så många barn och 300 fler vuxna än det antal organisationen planerade att nå. – Vi landade på drygt 40 000 gillamar keringar på facebook. Vårt mål för året var 14 000, säger Georgios Karpathakis. Något som han ser som fantastiskt ro ligt men också något som säger en del om det skriande behov av stöd, informa tion och gemenskap som finns både bland dem som har adhd men även bland anhö riga, lärare, elevassistenter och andra som möter personer med diagnosen. Mål för framtiden – Jag blir sällan nöjd. Vill alltid nå läng re och hjälpa fler. Jag vill göra Underbara ADHD till den naturliga organisationen att gå till när man fått en diagnos. Samtidigt tycker han att det är synd att behover av information är så stort. – Jag vill komma till den punkt att Un derbara ADHD inte behövs, det är min personliga vision och stora målsättning, säger Georgios Karpathakis. ● Vi söker fler medarbetare Underbara ahdh 2014 Under förra året fokuserade organisationen på att ta fram en ny hemsida och på att utveckla nya föreläsningar och webbkurser. Året som gick stöttade Underbara ADHD totalt 44 177 barn. Förra årets mål för det Sociala företaget var bland annat att få 14 000 gillamarkeringar på F acebook. De landade på drygt 40 000 gillamarkeringar. I dagsläget är Georgios Karpathakis den ende anställda. Han driver verksamheten med hjälp av ett tjugotal volontärer. Ett mål är att hitta fler finansiärer och intäktskällor för att kunna anställa och därmed hjälpa Sida vid Sida Vi står alltid kvar För oss står den unge och dess behov i fokus. Vi skräddarsyr bästa tänkbara insats för varje person. Sida vid Sida har öppenvård, stödboenden, integrationsboenden, träningslägenheter, familjehem, skyddade boenden och mycket mer. Vi vill tacka våra uppdragsgivare för alla förtroenden som ni ger oss. Nu behöver vi stärka upp vårt team med ännu fler engagerade medarbetare. ännu fler. Vi söker dig som känner att du vill vara med i ett gäng som gärna ger det där lilla extra. Vi söker just nu: - Verksamhetschefer - Familjehemskonsulenter - Behandlare - Coacher Läs gärna mer på: www.sidavidsida.se Ansökan sänds till: [email protected] eller till: Karlavägen 66, 114 59 Stockholm. Vid frågor om tjänsterna kontakta: Amela Cerimagic 076-621 95 69, [email protected] eller Lelle Hagström 070-665 64 00, [email protected] 070 - 665 64 00 | 076 - 621 95 69 [email protected] | www.sidavidsida.se www.ssil.se | 15 JOBBA OSTÖRT Av: Jenny Marcuson [email protected] Jobba ostört Behöver du en avskild arbetsplats eller lugn och ro i det öppna landskapet. Här presenteras nya lösningar den som vill skärma av sig från omgivningen och bättra på koncentrationen. Rum i rummet Det byggbara systemet EFG Surround går att kombinera i oändlighet för att skapa fokusarbetsplatser, mötesrum eller miljöer där man exempelvis jobbar i projektgrupper. Precis som alla EFGs produkter är även EFG Surround utvecklad och producerad i enlighet med Svanens kriterier. Koncentration under huven Kappa är en av nyheterna från Horreds som passar in i trenden att snabbt kunna anpassa olika miljöer utifrån aktivitet eller funktion. Och som med hållbara konstruktioner och ärliga material skapar spännande uttryck. Lukas Toll och Daniel Lavonius Jarefeldt på Tengbom arkitekter har ritat ljudhuven Kappa som ger en tyst vrå för telefonsamtal eller koncentration. www.horreds.se Avskild arbetsplats PodWork från Martela erbjuder flera olika alternativ för kortare arbetspass i det aktivitetsbaserade kontoret. PodWork finns i två olika versioner: en med mer slutna skärmar som ger större avskildhet och en med mer öppna skärmar för ökad kommunikation. Pod-familjen, i design av o4i Design Studio, omfattar också PodSeat, för en person, PodSofa för två personer, och PodMeeting. Möblerna kan kläs i en rad olika material, som bidrar till att prägla rummets uttryck och karaktär. www.martela.se Hus som ger lugn och ro The Hut är en modern och innovativ kontorsmöbel från Götessons. H usets enkla och raka linjer är inspirerade av det klassiska spelet Monopol och dess spelpjäser som ger en tidlös form åt det populära och praktiska ”rum-i-rum”-konceptet. Förutom en träram består The Hut av brandsäker textil och isoleringsmaterial som har utmärkta akustiska egenskaper. Huset kan användas i flera syften; som en individuell arbetsplats, ett litet mötesrum eller som en tyst avkopplingszon tillsammans med Sofa Sound Booth. www.gotessons.se 16 | www.ssil.se Vi finns på småländska höglandet i Aneby kommun en idyllisk miljö. Vi arbetar individuellt och med stor delaktighet för att på yttersta sätt tillgodose behov och integritet oavsett problematik, vi har yttersta fokus på individens egna önskemål utifrån uppdraget. Vi har förmånen att få arbeta med djur, som vi kallar från ”Frö till Busfrö” då en del av vår sysselsättning är hästuppfödning i mindre skala med inriktning mot hoppning. Vi ser detta som en stor möjlighet och resurs för våra boenden att få vara med och uppleva detta, samtidigt som att vara delaktiga i skötsel av stall och hästar (frivilligt). Stallet ihop med andra aktiviteter gör att det är gott om sysselsättning. Vi hoppas på föl 2015! Våra målgrupper är för män och kvinnor från 21 år till 55 år. Verksamhetens mål – alla ska få tillvaron att bli begriplig och hanterbar. Prioriteringen är på högsta nivå för att tillgodose en meningsfull vardag och en förutsättning för ett psykiskt och fysiskt välbefinnande under längre eller kortare vård/ behandlingstid hos oss. Husdjur är välkomna efter prövning. Evidensbaserad behandling i naturskön miljö Skogsro driver sedan år 2000 högkvalitativ vård med utbildad och erfaren personal i en lugn, trygg och naturskön miljö. Vi använder oss av evidensbaserad behandling och utbildar oss fortlöpande efter aktuell forskning. I senaste kvalitetsindexrapporten gav de placerande socialsekreterarna Skogsro 9,5 av 10 i SSILs kvalitetsindex. Bland de absolut högsta betygen i landet! Vi har tolv platser för killar och tjejer mellan 13-18 år fördelat på två olika enheter. Välkomna för mer information och studiebesök! www.ekotopia.info | 0380-49 69 68 www.skogsro.se Skogsro AB . Såggatan 3 . Sorsele 0952-310 08, 070-239 93 29 . [email protected] Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen. Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp. Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling. Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende. Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se Ängelsbergsv. 27 737 90 Ängelsberg Tel. 0223 - 477 70 Fax: 0223 - 477 79 www.bergslagsgarden.se [email protected] Behandlingshem för missbrukande våldsutsatta kvinnor. Vi arbetar med missbruk och att bryta destruktiva mönster och våld som två separata problem. Vi skapar framgångsrikt bättre liv via våra boenden och vår öppenvård, VändPunkten i hela Östergötland. www.kvinnohemmet-rosen.se [email protected] • 0290-76 68 50 www.visionomsorg.se | 011-400 99 00 Nu tar vi ytterligare ett steg i utvecklingen av vårt KBT-inriktade behandlingsarbete! Eila Nilsson-Karlberg, välkommen som vård- och utvecklingschef! Vibor har mångårig erfarenhet av behandling för ungdomar med neuropsykiatrisk, beteendemässig och social problematik. Behandlingen vid HVB baseras på KBT-metodik. Rekryteringen av Eila kommer att innebära en kvalitetssäkring och ytterligare utveckling av innehållet i behandlingsarbetet men även av de insatser som bedrivs inom stödboendeverksamheten. Hon kommer att bidra med sina breda kunskaper och långa erfarenhet av att leda metod- och utvecklingsarbete inom vård och omsorg för människor i alla åldrar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras olika förutsättningar. HVB Målgrupp pojkar 14 – 19 år neuropsykiatrisk, beteendemässig och/eller social problematik Stödboende Vi har lägenheter i Uppsala stad där vi bedriver strukturerad öppenvård/stödboendeverksamhet med stöd- och omsorgsinsatser utförda av våra boendestödjare/coacher. Lövstagården Hvb-hem för vuxna med psykiska funktionshinder Eila NilssonKarlberg Leg. Psykolog Leg. Psykoterapeut Specialist inom klinisk psykologi Integration För Ungdomar och mindre familjer med behov av stöd- och integrationsinsatser på sitt eget modersmål Hälsocoachning Strukturerat aktivt stöd för att skapa en hälsosam livsstil genom Kostrådgivning, matlagningsträning och motion Lövstagården är naturskönt beläget i Lövstabruk i norduppland, med närhet till natur och hav. Det är även nära till både Uppsala och Gävle. Lövstagården består av 8 lägenheter samt 3 utslussningslägenheter. Vår verksamhet inriktar sig till psykiskt funktionshindrade med olika psykiska svårigheter (även de som är dömda till öppen psykiatrisk tvångsvård enligt § 3B och 3A) så som anpassningssvårigheter, av tidigare erfarenhet vet vi att de boende med dessa problem mår bra av en strukturerad tillvaro som innehåller någon form av daglig sysselsättning. En grundläggande pedagogisk uppgift är att ge kunskaper i vardagslivets grunder, så som att sköta hygien, att hantera egen ekonomi eller att fungera i samhället utan att ta till hot, våld eller missbruk. Vi har en helhetssyn på våra boende och behandlar var och en utifrån den enskilda individen. Målet för våra boende är att de ska utvecklas till mer självständiga individer och att de på sikt ska kunna flytta till ett eget boende, eventuellt med fortsatt stöd och hjälp av oss. Ni är varmt välkomna att ringa eller besöka oss Vi skapar förutsättningarna Läs mer om oss på www.vibor.se HVB Vibor KBT AB, Ekeby Bruk ingång A1, 752 75 Uppsala, tel/fax: 018-25 50 90, e-post: [email protected] 18 | www.ssil.se Tel: 0294-311 03, Fax: 0294-311 51, Mobil: 070-60 58 064, [email protected] Adress: Gläntan 7, 819 66 Lövstabruk, www.strukturen.se TEMA ETT LIV UTAN DROGER Ett liv utan DROGER Ett missbruk drabbar hela f amiljen, maka, make, barn och tonåringar. I detta nummer fokuserar vi på sätt att förebygga och lindra konsekvensen av droganvändning. Det går att skapa sig ett liv efter missbruk, det går att ta sig ur ett medberoende och man måste försöka förhindra att fler unga drabbas av ett droganvändningens baksidor. Läs om ett par verksamheter som före bygger missbruk och vilket stöd som de har att ge till föräldrar och barn när missbruk är en del av familjesituationen. Smillagruppen är en del av den öppna förskolan i Uddevalla. Här erbjuds stöd och nätverkande för mammor med små barn, och missbruksproblem i familjen eller eget tidigare missbruk. Från norra änden av landet går Smittskyddet i Norrbottens län ut och varnar för att injicering av droger och smittan Hepatit C ökar bland ungdomar. De yngsta konstaterat smittade i länet är enbart 16 år. Smittskyddet menar att ungdomar måste nås med budskapet om hur de skyddar sig själva och andra från smitta. Då krävs det att personal som möter unga i riskzonen vågar prata öppet om injicering och den förhöjda risk för smitta och överdos som denna d roganvändning innebär. TEXT: MARIA NORDHOLM FOTO: ANNIKA SÖDERPALM www.ssil.se | 19 TEMA ETT LIV UTAN DROGER Mamma väljer bort att vara medberoende Föräldrarollen viktigare än den anhöriges missbruk Som nybliven förälder, och anhörig till en missbrukare, hamnade Andrea i en livskris. För att få hjälp vände hon sig till Kompassen, som är Uddevalla kommuns öppenvårdsmottagning för missbrukare, där även anhöriga kan få stöd. Genom Ulrika Karlsson, kurator på Kompassen fick hon kontakt med Smilla-gruppen. TEXT & FOTO: ANNIKA SÖDERPALM TE MA Varje vecka under hela föräldra ledigheten gick Andrea och hennes dot ter Linn på Smilla-träffarna. När Andrea nu är mitt i en utbildning inom det sociala området besöker de Smilla-gruppen så ofta schemat tillåter. Hon tycker att det är bra att få lite påfyllning då och då, och att ha möjligheten att prata med människor som kan hennes historia. – Att jag har fått hjälp att förstå min roll som anhörig har hjälpt hela famil jen, eftersom jag inte främjar missbruket längre genom mitt sätt att bete mig, genom att vara medberoende. ”Ingen behöver känna sig utpekad” Att Smilla är en del av öppna förskolan tycker Andrea är en stor fördel. Det är en helt vanlig plats för mammor och barn där ingen behöver känna sig utpekad. Här an passas stödet efter det behov mammorna har. Dessutom är det svårt rent praktiskt att söka hjälp på annat sätt när man har ett litet barn. I Smilla-gruppen är miljön trygg och mammorna kan få samtalsstöd samti digt som barnen blir väl omhändertagna. 20 | www.ssil.se »Det finns olika sätt att bete sig tillsammans med en missbrukare. Antingen skyddar, bortförklarar och ursäktar man. Eller så sköter man sin del, och lär sig att lämna över ansvaret till den andre.« Andrea – Det är bra att få komma till ett ställe där Linn tycker om att vara. Och för mig är det skönt att ha möjligheten att gå in till kuratorn Ulrika och bryta ihop en kvart. Tillsammans med de andra mammorna är det mammarollen som är det viktiga, det är det vi har gemensamt o avsett om man är anhörig till en missbrukare eller har ett tidigare missbruk själv. Medberoende är en sjukdom Nu har det gått några år sedan Andrea kom i kontakt med Smilla-gruppen och hon menar att hon fått ett sunt sätt att tänka kring sin roll som anhörig. För även som anhörig har man en sjukdom. – Det finns olika sätt att bete sig till sammans med en missbrukare. Anting en skyddar, bortförklarar och ursäktar man. Och tänker att om bara jag är till räckligt bra, kommer allt att bli bra. Eller så sköter man sin del, och lär sig att läm na över ansvaret till den andre. Hela an svaret. När det gäller missbruk är det lätt att det bara är missbrukarens känslor som är viktiga, och alla andra tar hän syn. Men det är svårt för en person att växa om man hela tiden är där och gör åt personen det han eller hon borde göra själv. ● Vid pysselbordet råder full aktivitet. Efter att ha blandat ihop alla färger till en obestämbar nyans av brunrosa drar Linn några streck med penseln och sedan räcker det. Nu ska det pärlas istället. www.ssil.se | 21 TEMA ETT LIV UTAN DROGER Förskollärare Lotta Ahl assisterar och uppmuntrar barnen vid pysselbordet och berömmer sedan deras alster. I Smilla-gruppen får hon en helt annan kontakt med barnen än i den vanliga öppna förskolan, eftersom gruppen är så liten. 22 | www.ssil.se Öppna förskolan stödjer i drogfrihet Smilla-gruppen hjälper mödrar att hålla sig drogfria I det lilla rummet är det sagostund. Treåringarna lever sig in i berättelsen som bara blir bättre av att Lotta Ahl, förskolepedagog byter ut namnen mot barnens egna. Det är tisdag eftermiddag och träff i Smilla-gruppen. I det stora rummet intill sitter mammorna och småpratar och fikar med övriga personalen. TEXT & FOTO: ANNIKA SÖDERPALM TE MA För tio år sedan startade Smilla -verksamheten för barn upp till ett år. Sedan hösten 2014 är den är tillgänglig även för äldre barn och deras mammor. Detta eftersom forskning visar att stöd behövs även efter barnets första år. – En mamma med eget missbruk kan ofta hålla sig drogfri och nykter under graviditeten. Att ha en be bis i magen är en otroligt stark motivator. Efter för Tina Kennerland lossningen brukar hormo ner och allt som händer göra att det går bra i ungefär åtta månader till ett år, men därefter är risken för återfall större, säger Ulrika Karlsson, kurator på Kompassen, och också verksam i Smilla-grupperna. En ovanlig öppen förskola Vid fikabordet sitter också Tina Kenner land, socionom, som var med och star tade Smilla-verksamheten. Anledningen var att man på mödravården var bekym rad över hur det skulle gå för barn i famil jer med missbruk. Att öppna förskolan i Uddevalla räknas som förebyggande socialtjänst, vilket är lite ovanligt, gjorde att Smilla kunde dras igång som en del av den verksamheten. – Vi inom öppna förskolan hade ingen erfarenhet av missbruk tidigare, säger Tina Kennerland. Men vi gjorde studie besök och hade mycket kontakt med andra som har kunskaper i ämnet. Föräldrar med missbruk i familjen Till Smilla-grupperna kommer mam mor med tidigare eget missbruk, med missbruk i sin nuvarande familj eller ur sprungsfamilj. För mammor som inte mår så bra, tror Tina Kennerland att det kan www.ssil.se | 23 TEMA ETT LIV UTAN DROGER I dag är det alldeles extra roligt att pärla eftersom Linn får öppna en helt ny pärlburk. Det är lite pilligt att få på pärlorna på tråden, men ger man sig inte så går det, och resultatet blir väldigt bra till slut. »Efter förlossningen brukar hormoner och allt som händer göra att det går bra i ungefär åtta månader till ett år, men därefter är risken för återfall större.« Ulrika Karlsson vara lättare att komma till Smilla-gruppen än till vanliga öppna förskolan. – Där kan det nog kännas som om alla andra är lyckliga och utan problem. Alla på Smilla vet varför man är där, men det är sällan det pratas problem i gruppen. 24 | www.ssil.se Där är det fritt att bara vara mamma. I Smilla-grupperna är det dess utom inte mer än fyra till fem barn mot så många som upp till 40 i den vanliga öpp na förskolan. Det ger en lugn miljö och möjlighet för personalen att lära känna barn och mammor ordentligt. Och det är viktigt för att kunna stötta så som det är tänkt. Efter sagoläsningen busas det i kudd rummet och sedan är det dags för mål ning i verkstan. Lotta Ahl hjälper till med material och berömmer barnen för det de gör. Mammorna, Tina Kennerland och Ulrika Karlsson deltar också. Att barnen känner sig trygga med personal och kom pisar märks. De godkänner utan protest att deras mamma och Ulrika Karlsson går iväg för samtal. En risk när det finns missbruk i ett barns familj är att anknytningen mellan föräldrar och barn blir lidande. Med en stor del av sitt fokus på en missbrukande Barnen vet precis vilket sorts material som finns och hur det ska användas. När det är dags att avsluta pysslandet för sångstund hjälps alla åt att plocka ihop och städa undan. partner eller eget missbruk kan det vara svårt att uppfatta signalerna från barnet. – På Smilla arbetar vi med föräldra kraften som alla har. Vi ser hur samspelet mellan mammor och barn fungerar. Allt måste inte vara perfekt, men genom att lyfta det som är positivt stärker vi det som är bra. Dessutom mår alla bra av att höra att de är bra föräldrar, säger Tina Kennerland. Lotta Ahl menar att hon och hennes kollegor också fungerar som rollmodel ler. – Vi vågar sitta på golvet i grupp och sjunga och vara barnsliga. Det är glatt och roligt och mammorna blir stärkta av att se att barnen gillar det och har kul. Kanske vågar man sedan fortsätta sjunga med sitt barn hemma, kanske med hjälp av youtube eller spotify om man inte kan sångerna själv. ● Fakta om Smillagruppen! SMILLAGRUPPEN är del av den öppna förskolan i Uddevalla. Här erbjuds stöd och nätverkande för mammor med små barn, och missbruksproblem i familjen eller eget tidigare missbruk. Smilla-verksamheten fyllde tio år hösten 2014. Hittills har ett drygt 50-tal mammor deltagit i Smilla-verksamheten. n Smillagruppen samarbetar med barnmorskemottagningen och barnavårdcentralen vilket gör att eventuella problem kan fångas upp redan när kvinnan är gravid, och hon får då information om Smillagruppen. n Kompassen är Uddevalla kommuns öppenvårdsmottagning för missbrukare där även anhöriga kan få hjälp. Kompassen och Smillagruppen har ett nära samarbete. www.ssil.se | 25 TEMA ETT LIV UTAN DROGER Ulrika Karlsson är kurator både inom Smilla-verksamheten och på Kompassen, som är Uddevallas öppenvårdsmottagning för missbrukare. Genom att ha en fot i båda verksamheterna får hon ofta inblick i hela familjens situation. Ett viktigt steg i att bryta ett medberoende är att förstå mönstren och behoven hos sig själv så att man kan välja ett annat förhållningsätt till den missbrukande personen, menar hon. Missbruk är en f amiljesjukdom Barnen kan få problem av föräldrarnas frånvaro Missbruk är en familjesjukdom. Som anhörig är man lika ”insjuknad” som den missbrukande själv. För ett barn kan det bli problem med den viktiga anknytningen eftersom det inte kan spegla sig i sina föräldrar – för de är inte där. TEXT & FOTO: ANNIKA SÖDERPALM TE MA – Det viktigaste vi kan göra är att bryta medberoendeidentiteten mot en stärkt föräldraidentitet, säger Ulrika Karlsson, kurator på Kompassen och i Smilla-verksamheten. Inom Smilla arbetar man med att kart lägga mönstren hos den medberoende för 26 | www.ssil.se att kunna bryta dem. Om man själv har växt upp i en familj med missbruk är det lätt att välja en missbrukande partner för det är det man känner igen sig i. Se upp för ”jag vill rädda dig-genen” Ulrika Karlsson säger att den som ham nar i destruktiva relationer ofta, men absolut inte alltid, har ”jag-vill-rädda”genen som kan ställa till det. Inte sällan har de ett omvårdande yrke och ett stort bekräftelsebehov. – Många undrar ”Varför ska just jag all tid träffa dessa karlar?” Men det blir ett Vår utgångspunkt är att stötta familjerna, inte placera barnen. Men vår bestämda uppfattning är att barn och droger inte hör ihop. Ulrika Karlsson Säviq Kvinnobehandling är ett HVB-hem i södra Dalarna med specialinriktning på kvinnligt missbruk/beroende spel. Den missbrukande personen vill bli hjälpt och ger bekräftelse. Ofta kan det kännas som att träffa sin själsfrände, den stora passionen. I missbrukspersonlig heten finns ofta en annan gen, ”mera”- genen som gör att allt blir väldigt in tensivt. Älskar man så älskar man jättemycket. Jobbar man så jobbar man jättemycket, och är man glad så är man jätteglad. Det är lätt att känna sig väldigt uppvaktad av en sådan person, säger hon. Många kan ha sett samma mönster hos sin mormor och mamma, och veta att de inte vill bli likadana för sina barns skull. Men man måste förstå vad det är som händer för att kunna välja ett annat för hållningssätt. Kvinnor utgör en växande andel av Sveriges missbrukare vilket innebär att behoven av kvalitativa behandlingsplatser ökar. Varför andelen kvinnliga missbrukare ökar finns inget entydigt svar på utan olika studier pekar på flera samverkande faktorer. Många kvinnliga missbrukare lever dolt och upptäcks inte i tid vilket medför stor risk för allvarligt försämrad hälsa. Vår strävan vid Säviq Kvinnobehandling är att skapa en modern, evidensbaserad institution där kunskap och omsorg om kvinnors utsatthet och behov ska prägla vårt bemötande och våra behandlingsmetoder. www.saviq.se Mönstret går igen i familjen Efter tio års Smilla-verksamhet tycker Ulrika Karlsson absolut att resultaten är goda. – Total nykterhet resten av livet är inte nödvändigtvis det enda lyckade resulta tet. Även om familjen hamnar i ett återfall har man oftast blivit så pass stärkt att man vet vart man ska vända sig. Vår utgångs punkt är att stötta familjerna, inte placera barnen. Men vår bestämda uppfattning är att barn och droger inte hör ihop. l Säviq Behandlinghem . Ulvshyttan 31 Borlänge Tfn 0243-25 11 05 . Fax 0243-25 13 50 . [email protected] www.ssil.se | 27 FOTO: ISTOCKPHOTO TEMA ETT LIV UTAN DROGER Varning: Injicering ökar bland tonåringar Allt vanligare att unga smittas med hepatit C via droginjektioner Allt fler av norrbottens ungdomar drabbas av hepatit C vilket tyder på att injektionsmissbruket i gruppen ökar. Smittskyddsenheten i länet varnar nu för att injicering av droger kryper allt lägre ner i åldrarna. För att stoppa smittspridningen ska nu Polis, Socialtjänst och sjukvårdspersonal utbildas i hur man talar med ungdomar om droger och smittorisk. TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM 28 | www.ssil.se Sjukdomen Hepatit C växer bland unga i Sverige, i de flesta som anmäls anges injektion med droger som smittväg. Ann-Louise Svedberg Lindqvist som är smittskyddssjuksköterska i Norr bottens län arbetar i ett projekt tillsam mans med kurator Birgitta Hall med att utbilda personal som möter personer i riskzonen för smitta. Anledningen till att projektet startades var att det 2009 sågs en tydlig ökning av ungdomar som smit tats med hepatit C, en smitta vanlig bland injektionsmissbrukare. – De som injicerar är yngre än man tror, och därför behöver vi nå ungdomarna tidigare, säger Ann-Louise Svedberg Lindqvist. – De flesta som injicerar droger blir smittade med hepatit C inom två år. Om den som injicerar delar verktyg så är smittrisken stor då många befintliga in jektionsmissbrukare bär på smittan utan att veta om det, eftersom de inte har testat TE MA Ann-Louise Svedberg Lindqvist jobbar för Smittskyddet i Norrbottens län med att utbilda personal som möter unga i riskzonen för smitta. Alltsedan 2009 har smittskyddet sett att fallen Hepatit C ökat bland en grupp unga i länet. – De som injicerar är ofta yngre än man tror, de yngsta vi träffat på som smittats med Hepatit C via injektion är enbart 17 år, säger hon. sig, förklarar Ann-Louise Svedberg Lind qvist. Personer som injicerar droger och delar injektionsverktyg och droglösning riske rar vid varje injektion att drabbas av hiv, hepatit och andra allvarliga bakteriella in fektioner. De riskerar även att smittas eller föra smittan vidare vid oskyddat samlag. Norrbottens läns landsting vill öka kunskapen om dessa samband och på så sätt bromsa smittspridningen. Därför har de tagit fram ett utbildningsmaterial som ska öka kunskaperna och motivera till samtal med personer som riskerar att smittas. Utbildningen riktar sig till all per sonal som möter personer som befinner sig i riskzonen för ett beroende eller har ett pågående missbruk av droger. Alla injektionsverktyg som nålar, kop par, skedar, filter och droglösningar spri der bakterier och virus. Smittorna kan finnas kvar även om verktygen har ren gjorts. Har en person injicerat kan han eller hon vara smittad av hepatit och hiv. Den smittade personen behöver inte kän na sig sjuk. – Viruset finns kvar trots att grejer na är avsköljda och en person kan vara sjuk trots att det inte syns eller känns. Vi vill förmedla att om du delar spruta med någon så syns det inte utanpå om perso nen har hiv eller hepatit, men så kan det ändå vara. Det gäller att tänka tanken innan man delar en injektion, förklarar Ann-Louise Svedberg Lindqvist. Ska man vara helt säker på att inte smit tas vid en injicering så måste personen använda egna, sterila injektionsverktyg. – När ungdomar introduceras in i in jicering av droger provar de för första www.ssil.se | 29 TEMA ETT LIV UTAN DROGER » Det är ett stort mörkertal när det gäller sjDet finns en ökning av ungdomar med hepatit C och det är en stark indikation på att det finns ett injektionsmissbruk i gruppen, nyrekryteringen bland ungdomar ökar.« Ann-Louise Svedberg Lindqvist gången med någon annans verktyg. Det räcker med att ha injicerat en gång för att bli smittad, säger Ann-Louise Svedberg Lindqvist. – Ungdomarna har för lite information i dag, det vet inte om riskerna och därför måste vi nå ut och berätta om dem, säger Ann-Louise Svedberg Lindqvist. i dag till största del utförs av en kurator. De yngsta hepatit C-positiva i Norrbot ten är 17 år. Rent statistiskt blir de flesta som har injicerat droger smittade inom två år, men det kan ske redan första gång en. Några som diagnosticerats med sjuk domen har bara varit mellan 13-15 år när de injicerade för första gången. Nya droger har gett ökad injicering Problemets utbredning Hon tror att det finns flera orsaker till att hepatit C och injektionsmissbruket ökade under 2009. – Polis och socialtjänst har sett att det finns en större variation i det missbruk ungdomarna har i dag jämfört med tidiga re. Unga provar flera olika substanser. Just 2009 användes mycket morfinlik nande preparat i norrbotten. Effekten av dessa typer av droger blir annorlunda el ler större vid injektion. – Vissa nya droger är också utforma de för att injiceras. Injicering innebär of tast att det behövs en mindre mängd av drogen per injektion och samma mängd droglösning kan därför delas med andra. För ungdomar, som har brist på pengar, kan det upplevas att injektion är ett billi gare alternativ. Men ett som kan ge allvar liga följder, säger Ann-Louise Svedberg Lindqvist. Hepatit C kan leda till en svår lever sjukdom och levercancer. De som smit tats måste få möjlighet till vård och be handling och upplysning om hur de ska skydda andra från att bli smittade. I Norr botten får de som diagnostiserats träffa en kurator för att samtala om sin situation och om de behöver stöd för att komma ur ett missbruk. Det är i missbruket risken att smittas och smitta andra är som störst. – Efter 2009, har vi jobbat intensivt med att öka provtagningen, men också med att förbättra smittspårningen som Hur utbrett problemet med injektions missbruk är finns det inga exakta siffror på. Ungefär 30 000 personer hade ett pro blematiskt bruk av narkotika under 2010. Trots att andelen som söker vård för missbruk har ökat når hälso- och sjukvår den i Sverige sannolikt endast en femte del av de som är beroende. Personer som ungdomar med riskbruk nås i än lägre omfattning eftersom de sällan hunnit ut veckla hälsomässiga eller sociala skador. Man tror att ungefär 40 000 personer i Sverige är smittade med hepatit C. – Det är ett stort mörkertal när det gäl ler sjukdomen eftersom många som har ett drogmissbruk inte testar sig. Det finns en ökning av ungdomar med hepatit C och det är en stark indikation på att det finns ett injektionsmissbruk i gruppen, nyrekryteringen bland ungdomar ökar, säger Ann-Louise Svedberg Lindqvist. Folkhälsomyndighetens statistik be kräftar att det finns ett ökande antal unga mellan 15-24 år som injicerar droger. – Förut så har man inte delat in hepatit C i åldersgrupper eller län när man tittat på vilka som smittats. När man började göra det så såg man att det fanns en reell ökning av hepatit och injektionsmissbruk i de lägre åldrarna, förklarar Ann-Louise Svedberg Lindqvist. I genomsnitt får cirka 2 000 personer diagnosen hepatit C årligen i Sverige och hos unga och unga vuxna upp till 24 år 30 | www.ssil.se ökar diagnosen. Är man inne i ett miss bruk så bör man testa sig var tredje till sjätte månad för att vara helt säker på att inte vara smittad. – Ju tidigare man hittar en smittad per son så kan den få vård och behandling och man kan påbörja en smittspårning och på så sätt begränsa smittspridningen. Smittskyddet i Norrbotten vill nu upp märksamma andra län i Sverige. Man får inte missa att ungdomar redan i mycket tidig ålder kan ha börjat injicera. Infor mation om droger och injicering behöver därför nå ut tidigare. – Redan när socialtjänsten eller polisen för första gången träffar en ungdom på grund av att de använt droger så vill vi att myndighetspersonalen vågar informerar om riskerna med just injicering. Ann-Louise Svedberg Lindqvist vill att man samtalar med ungdomar i riskzonen om att risken för allvarliga infektioner och överdos är stor om de väljer att injicera droger. En norsk studie har följt droganvända re i 33 år. Kikar man enbart på de drog användare som var infekterade med he patit C-virus så dog majoriteten, hela 45 procent av en överdos. Bland de män i studien som levde över 50 års ålder så dog hela 5 av 13 personer till följd av leverska dor orsakade av hepatit C. – Vi vill att man frågar ungdomar om man får informera om riskerna så att de får en förståelse för vad injicering och smitta med hepatit och hiv kan innebä ra. Vi vill medvetandegöra både unga och vuxna om att injektionsmissbruk finns i låga åldrar och att det ökar, inte minskar, åtminstone i vårt län. En studie från Norrbotten visade att personal som möter unga i riskzonen sak nade tillräcklig kunskap om smitta vid in jektion av droger och att personer i risk Smittade i Sverige, akut infektion, injektionsmissbruk åldrar AV DE FALL som anmälts som akut infekterade i Sverige (145 fall) uppgav majoriteten smittväg genom injektionsmissbruk (97 fall) liksom tidigare år under femårsperioden. För 2013 minskade antal fall av akut infektion bland injektionsmissbrukare i åldersgrupperna 25 år och äldre, däremot ses fortfarande en ökning av akuta fall hos unga vuxna (20-24 år) med injektionsmissbruk (figur nedan). Figur: Åldersgrupper; akut infekterade i Sverige 40 35 30 2009 25 2010 20 2011 15 2012 10 2013 5 0 15-19 20-24 inte i tillräcklig omfattning erbjöds infor mation och stöd. Det som hade hindrat samtalen var brist på kunskap och osä kerhet på hur frågorna skulle tas emot av ungdomen. Målet är att minska antalet smittade För att få bukt med ökningen av epatit C bland unga så arbetar Smittskyddet både för att allt fler som provat att injicera ska testa sig och preventivt med att få ut in formation. Hittills har närmare 500 per soner inom socialtjänst, hälsocentraler, elevhälsan, kriminalvård med flera utbil dats. – Det görs för att öka medvetenheten hos personal som möter ungdomarna. De ska veta att det här problemet finns och hur man kan prata om det för att nå fram till unga. Man ska inte vara rädd för att prata med ungdomar om droganvänd ning och injicering, säger hon. – Ungdomar vill inte enbart ha infor mation från sociala medier och nätet som många tror, de vill ha råd direkt från vux na, säger Ann-Louise Svedberg Lindqvist. Det visar även CAN:s rapport 145: Ungas frågor om alkohol och droger. Unga kan i stor utsträckning tänka sig att söka information via Internet eller sociala 25-29 30-39 40-49 50-59 edier. Men när det gäller råd och stöd m i känsliga frågor så vill man vända sig till en person i ungdomens närhet, som en förälder, kurator eller lärare. Smittskyddet i norrbotten har som för slag att man pratar om dessa risker redan i hälsosamtalen i skolan, både med elever i årskurs 7 på högstadiet och med de som går första året på gymnasiet. – I samtalen frågar man redan i dag eleverna om drogvanor, det här är ett ypperligt tillfälle att prata om nätdroger och injektion av droger. Fråga om det är okej att informera, även de som inte har eller medger att de har ett drogmissbruk, 60-69 enbart för att öka kunskapsnivån bland unga, säger Ann-Louise Svedberg Lind qvist. Hon menar också att Polis och socialtjänst bör ställa samma fråga till ungdomar när de möter dem vid oros samtal eller i andra fall. Att de generellt tar upp riskerna med att använda droger men också tar upp riskerna för smitta om man injicerar och den höga risken för överdos. Dödlighet bland injektionsmissbruka re är mångfalt högre än för befolkningen generellt. Årligen dör 400 personer i hän delser relaterade till narkotika. ● Tester för smittor görs här: SMITTSKYDDET i Norrbotten uppmanar alla som injicerat eller tagit droger att vara rädd om sin hälsa och testa sig snarast så att de kan få rätt hjälp och vård. Här kan man testa sig för hepatit och hiv genom att lämna blodprov: ■ På en hälsocentral ■ På en ungdomsmottagning ■ På infektionsmottagningen på ditt sjukhus. Att testa sig för hepatit och hiv är kostnadsfritt. Den som testar sig kan även ställa frågor om droger, användning av droger och missbruk. Kan mottagningen inte hjälpa så ska de hänvisa den hjälpsökande rätt. KÄLLA: NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING www.ssil.se | 31 FORSKNING Modern, horan och brölhannen Genusnormer styr alkoholdrickande Kvinnors och mäns drickande omgärdas av starka genusnormer. Forskaren Josefin Bern hardssons avhandling visar bland annat att kvinnor förväntas vara ansvarstagande och män antas testa gränser. FORSKNING Resultaten visar att kvinnor förväntas vara mer ansvarstagande, kontrollerande och omhändertagande än män, som i sin tur antas vara orädda och testa gränser. Män är därmed tillåtna att göra bort sig och förlora kontroll i högre utsträckning än kvinnor. – Det finns även kopplingar mellan unga kvinnors drickande och föreställningar om promiskuitet och risk för sexuella övergrepp, säger Josefin Bernhardsson vars avhandling publicerades i höstas vid Centrum för samhällsvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet. JOSEFIN BERNHARDSSON har intervjuat fokusgrupper och har frågat deltagarna om deras upplevelser av och betydelsen av det egna och andras drickande i barndom, under tonårstid och som vuxen. Hennes forskning synliggör att de nor- EN RESURS FÖR BARN OCH UNGA 32 | www.ssil.se mer som reglerar drickandet är relativt stabila även då svenskarnas dryckesmönster förändrats i termer av kvantitet och val av dryck. I synnerhet gäller detta genus- och åldersrelaterade normer. – Mäns och kvinnors drickande förklaras och ursäktas på olika sätt. Medan mäns dryckesbeteende huvudsakligen urJosefin Bernhardsson. säktas utifrån argument om biologi och hormoner; som exempelvis med att de är djuriska eller testosteronstinna, förklaras kvinnors ansvarskännande främst utifrån moderskapet, säger Josefin Bernhardsson. Dessa skillnader synliggörs främst i relation till beteenden som uppfattas som riskfyllda eller problematiska. Vad gäller de positiva betydelser som intervjupersonerna tillskriver alkohol är likheterna mellan män och kvinnor större än skillnaderna mellan dem. DET SOM anses positivt med berusning varierar med vilken tidsperiod man pratar om. Det vanliga motivet att dricka bland vuxna, både bland de som dricker måttligt och de som berusar sig, är att det är gott att dricka och avslappnande, eller belönande efter en lång arbetsdag. – I ungdomsberättelserna finns det däremot en uppdelning mellan dem som tycker om att berusa sig och de som inte gör det. Bland dem som ser positivt på berusning så talas det om att man som berusad kan och vågar göra saker som man inte annars gör. Berusningen öppnar bland annat upp till chanser för flirt eller att söka nya vänskapsband. Motiven till att dricka är samma bland män och kvinnorsom är berusningspositiva. FOTO:MARIA NORDHOLM Fakta: Studie som undersöker genusnormer kring berusning ■ Josefin Bernhardssons avhandling är baserad på 24 fokusgruppsintervjuer med män och kvinnor mellan 15 och 65 år. ■ Den kvalitativa studiens syfte har varit att undersöka betydelser av alkohol och drickande i olika generationer av män och kvinnor i relation till livsperioderna barndom, ungdom och vuxendom. ■ Hela Josefin Bernhardsson studie Normalitetens gränser – En fokusgruppsstudie om alkoholkultur(er), genus- och åldersskapande kan laddas hem från DIVA portalen. Sök i din sökmotor på studiens titel författarens namn och ordet DIVA. www.sorad.se Genusnormer styr vårt tänkande kring att berusa sig, män anger i högre utsträckning alkoholproblem i familjen som en anledning till att inte dricka medan kvinnor anger rädsla för att tappa kontrollen eller en ökad risk för våldtäkt som skäl till att inte ta det där extra glaset. – I den grupp ungdomar som dricker men inte tycker om berusning så är de flesta rädda för att förlora kontrollen, förklarar Josefin Bernhardsson. Män och kvinnor i studien förklarar sin negativa inställning till berusning på olika sätt: Medan flickor ofta beskriver sig själva som lite nojiga eller rädda för kontrollförlust, anger pojkar oftare orsaker som idrottsutövning eller alkoholproblem i familjen. Det som i fokusgrupperna ser som negativt med berusning för kvinnor varierar beroende på vilken åldersgrupp som tillfrågas. Tonårsflickor tar upp risken för våldtäkt och ryktesspridning som något de oroar sig för i samband med berusning. – Det är inte alltid så att de måttligt drickande tjejerna håller med om att det finns ryktesspridning men de som dricker mer säger det. De flesta av tonårstjejerna i fokusgrupperna, oavsett om de dricker måttligt eller tycker om att berusa sig, blir varnade för våldtäkt, säger Josefin Bernhardsson. Bland de vuxna kvinnorna och även bland männen i studien fanns andra rädslor. – De är mer rädd för att få alkoholproblem, då handlar det om social stigmatisering snarare än att bli fysiskt sjuk. Man Duvgården HVB • Flickor 14-18 år med begynnande missbruk, kriminalitet och psykosociala problem. • Behandling enligt 12-stegsmodellen med erfarna terapeuter, individuella behandlingsplaner, KBT, anhörigstöd. • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid. • Behandling, utredning och eftervård. • 5 platser. Lilla Runhällen 312, 740 45 Tärnsjö Tel 0292-440 50, 070-991 67 60 www.duvgarden.se är rädd för att falla igenom systemet eller att inte kunna hantera sitt liv. STUDIEN i helhet visar att hur man framställer sig handlar mer om normer snarare än vad folk faktiskt gör. I barndomsberättelserna förekommer nästan inga kvinnor. Mammors drickande pratar man inte om, pappor beskrivs däremot som lustiga eller pinsamma när de berusar sig. – Det betyder inte att kvinnor inte dricker men det är känsligare att prata om kvinnors än mäns drickande, menar Josefin Bernhardsson. TEXT: MARIA NORDHOLM Mångsbo HVB • Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet och/eller psykosociala problem. • Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd. • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid. • Behandling, utredning och eftervård. • Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård. Mångsbo HVB, Mångsbo 211, 740 46 Östervåla Tel: 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se www.ssil.se | 33 Man ska inte arbeta utanför sin axelbredd. Därför är det bra med ett mindre tangentbord och ett centralstyrdon. Så undviker du belastningsskador Monotont datorarbete kan leda till musarm och smärtor i nacke och axlar. Enligt Jens Lysell på Ergogruppen är det viktigt att individanpassa varje arbetsplats för att undvika besvär. TEXT & FOTO: JENNY MARCUSON 34 | www.ssil.se REPORTAGE ERGONOMI »Det är förstås svårt med förändringar, men det gäller att påminna sig själv och varandra« Jens Lysell Använd ditt höj- och sänkbara skrivbord. E RGO N OM I Vi är inte skapta för att sitta stilla vid datorn och arbeta dagarna i ända. Monotont datorarbete kan leda till besvär i nacke, axlar, armar och händer. Jens Lysell på Ergogruppen drabbades själv av inflammation i axlar, som ledde till förkalkning och får nu dras med artros resten av livet. – Jag vill hjälpa andra att undvika belastningsskador. Enligt försäkringskassan är åtta av tio sjukdagar kopplade till kontorsarbete, säger Jens Lysell. Sjukskrivningar kostar mycket pengar för arbetsgivaren. Så det finns mycket pengar att spara genom att satsa på ergonomiska arbetsplatser. – Genom att individanpassa arbetsplatsen kan medarbetarna undvika värk som kan leda till sjukskrivningar. Dessutom orkar och presterar de mer. En felaktig arbetsställning ger spänningar och det gör att vi orkar mindre. Avlasta nacke och axlar När det gäller hjälpmedel för att förhindra belastningsskador rekommenderar Jens Lysell underarmsstöd och centralstyrdon. – Du ska sitta i en stolt, rak hållning med armbågarna i 90 grader. Ögonen ska vila på datorskärmens övre kant. Ha tangentbordet nära kroppen och använd underarmsstöd som sätts mot skrivbordet för att avlasta nacke och axlar. Du känner själv att du spänner dig, både när armarna är för högt eller för lågt placerade. En grundregel är att inte jobba med händer och armar utanför axelbredd. – Det separerar lederna och ger spända muskler. Använd ett mindre tangentbord och en centralt styrdon med rullmus eller styrmatta. Var inte rädd för att det ska vara svårt att lära sig använda en sådan mus. Efter ett par dagar har du vant dig, säger Jens Lysell. Han tycker att det är viktigt att se till helheten på arbetsplatsen. Att det är bra punktbelysning är viktigt. LED har inte samma pulserande ljus som kan registreras av hjärnan och orsakar därför inte migrän. Sedan ska man förstås ha en bra stol. Jens Lysell brukar rekommendera en sadelstol som ger en naturligt rak rygg och öppnar vinkeln i höften så blodcirkulationen ökar. Man ska upp och stå – Det jag tjatar mest om är att man ska upp och stå. Det ger ett helt annat energiflöde och är bra för tarmar och blodcirkulation. Höj upp bordet när du går på lunch och när du går hem för dagen så du kan börja nästa dag med att stå. Likaså direkt efter lunch. Det gör att maten lättare kan omvandlas till energi och du slipper ”paltkoma”. När vi sätter oss ner ger vi hjärnan signaler att vila. Till att börja med kan vi stå några minuter i taget och sedan utöka. Enligt Jens Lysell är det bra om vi kan stå två timmar åt gången – morgon och efter lunch. – Det är förstås svårt med förändringar, men det gäller att påminna sig själv och varandra. Gör det till en rolig grej på kontoret och sätt en påminnelse på telefonen. Micropauser ska man ta en gång i timmen. Det kan vara att hämta papper i skrivaren eller att gå och prata med en kollega i stället för att skicka ett mail, avslutar Jens Lysell. ● Pausgympa vid datorn ■ KORRIGERA HÅLLNINGEN: Dra in hakan och för tillbaka huvudet, så att det känns som om någon drar dig uppåt i håret. Nacken rätas ut och motverkar gamställningen. Denna övning är viktigast och bör återkomma flera gånger per dag. ■ TITTA PÅ STJÄRNORNA: Dra först in hakan. Böj långsamt huvudet bakåt så långt det går. Känn att det sträcker på framsidan av halsen. Slappna av i käkarna och öppna gärna munnen. Dra åter in hakan och rulla huvudet lugnt tillbaka upp igen. ■ STRÄCKNING AV BRÖSTRYGGEN: Knäpp händerna i nacken och dra armbågarna bakåt. Ihop med skulderbladen. Skjut fram bröstkorgen och luta dig bakåt. Denna sköna övning är ett bra sätt att motverka kutrygg. ■ SIDBÖJNING: Dra in hakan och håll huvudet högt. Böj åt sidan, örat mot axeln. Tryck ner motsatt axel och känn sträckningen i halssidan. ■ VRIDNING: Räta upp nacken och vrid huvudet så långt det går åt höger och sedan åt vänster. Lugnt och mjukt. Övningen är utmärkt om du har svårt att backa bilen! ■ TÖJ PÅ NACKMUSKLERNA: Dra in hakan och tappa huvudet framåt. Lägg ena handen på huvudet, tryck mjukt och fortsätt rulla mot bröstkorgen tills du känner en sträckning i nacken. Rulla mjukt tillbaka. Övningen är bra mot spänningshuvudvärk. ■ SLUTÖVNING – KORRIGERA HÅLLNINGEN IGEN: Efter föregående övningar behöver nacken rätas ut igen. Avsluta genom att upprepa övning 1, det vill säga dra in hakan och för tillbaka huvudet, så att det känns som om någon drar dig uppåt i håret. Nacken rätas ut. KÄLLA: WWW.EGOGRUPPEN.SE www.ssil.se | 35 REPORTAGE ERGONOMI Sitt vackert Läs om det senaste på ergonomiområdet och få tips på några produkter som kan underlätta en bra sittställning i arbetet. Sitt fint med stolt hållning När du sitter på Back App, jobbar de yttre musklerna mindre än hälften så mycket som när du sitter på en ordinär kontorsstol. När du rör på dig och balanserar på stolen tränas de inre musklerna, de som stödjer ryggraden. Rörelserna för att hitta balansen kommer naturligt när du sitter på Back App. På Back App 2.0 sitter du med fötterna på en fotring med ett dämpande polster. Fotringen och de rörelser som uppstår när du balanserar på den centrala kulan, leder till den goda och komfortabla känslan du upplever när du sitter på en Back App Office. http://backapp.eu/sv/ Forskar om arbetsmiljö AFA Försäkring delar ut två miljoner kronor i forskningsstöd till Cecilia Berlin som har doktorerat inom ämnet Produktionsergonomi och är forskarassistent inom Ergonomi och Social Hållbarhet för Produktion vid Chalmers tekniska högskola. Cecilia Berlin har fått stödet för att utveckla konkreta designkriterier för skapandet av arbetsplatser som inwkluderar flera generationer i arbete. Designprinciperna är tänkta att underlätta för till exempel företagsledningar, arkitekter, samhällsutvecklare och lärare, att utforma socialt hållbara arbetsmiljöer där de anställdas bidrag värderas högt och förstärks. – Min långtidsvision är att min forskning kan användas till att skapa en kultur redan i svensk grundskola, där barn – framtidens arbetstagare – tidigt lär sig att känna igen vad som utmärker en bra arbetsplats för både kropp och tankeförmåga, säger Cecilia Berlin. 36 | www.ssil.se ystem. Energi som gör att du kan fokusera till fullo på uppgiften 24/7 av KAB cooling system. Enheten Hvilan Enheten Oden Enheten Oden Enheten Hvilan Enheten Oden ppen HVB Essagru Enheterksa t i två boendeenheter. n Hv mhe ilan Essagruppen bedriver behandlingsve et runt, med totalt dygn de anna bem är n Essagruppen HVB Enheterna Oden och Hvila Essa bedriver i två boendeenheter. gruppebehandlingsverksamhet platser. 16B n HV Dynamiken i stolmekaniken på Stolcomforts stolarEssagruppen baseras på dose behoven hos pojkar i Besök oss gärna i vår monter: A35:04 tillgo för att ad monter: rbet Es sagrupoch n är hete Besök ossuppa gärna A35:04 penHvilan Enheterna bemannade dygnet med totalt bedrVerk den integrerade spiralfjädern. Med hjälp av den skapas ett pro-Oden iveär r sam be handlingsverksami vårrunt, het i två boendeen rnila ålde gressivt för en harmonisk tipprörelse. I 16 kombination platser.Enheterna Oden oc heamm h Hv ter. anhang. Ellermotstånd på n är bemanna uppväxts deEller e kultu rand dy 16 gnpå varie pla et rella med tse år, runt 18 r. 14 , me d med den negativa lutningsvinkeln på sittytan uppmuntrar det to ta Verksamheten är upparbetad för att tillgodose behoven hos pojkar iltrna behandlingsassierfa Verksamheten är up men på båda enheterna består av tstea www.stolcomfort.se Arbe till ett aktivt sittande. På så sätt avlastas diskarna och blodtillförparb etad för att Essagruppen bedriver behandlingsverksamwww.stolcomfort.se åldern tillgodose behoven åldern stenter hos pojkar irellt som språkligt. seln till musklerna ökar. Den kombinerade lutningsvinkeln mell kultuoch 14 - 18 år,14med varierande kulturella uppväxtsammanhang. ns, såvä het i två naturskönt Oden e kompetevillor, randbelägna Standardmodeller varie 18 och år bred , med me d varierande kulture lan sittyta och ryggstöd är rekordstor, 37°. Det ger avlastning för Energisparmodell Standardmodeller lla . up finns Arbetsteamen på båda enheterna består av erfarna behandlingsassipv er rom äx Ar för tsa ns be mmanhang. kilthekompete Särs Hvilan. diskarna och muskulaturen som stödjer och håller uppe mage tsteamen på bå da en terna bestå gruppen, är ensamkomhos r av r, boen stenter erfarde stenter ungdoma juder även ettoch komplett sortiment av na al aväven behaEssa flert Ett nd rygg. Förutom armstöd och! huvudstöd, kan även lin Svenstol Använder inte höjden, energi i form av ström Stolcomfort Erbjuder ett komplett sortiment av gsassi-och Boendeenheterna har 8 platser vardera, mde ed ed och variera medefter bred ochbrvarierande kompetens, såväl kulturellt som språkligt. man älrenommerade bevakningsstolar . de 24/7 pneumatiska svankstöden anpassas ndede kompetens,dygnet Tvärtemot: Genom dess utformningoch ochsittdjupet aktiva mekanism sörjer stolen KAB//Seatings välrenommerade bevakningsstolar . s genom placering at tillgodose såvä24/7 kunn är bemannade runt. inte lvku Särskilt kom beho ltu vars re rn, llt so ngba flykti pe m språkligt. och PUTSärskilt kompetens för romer finns. te individuella förutsättningarna. ns massage stolar och inbyggd svalka i form fö r ro m er fin ns . stolar s trani sit-, för en bättre cirkulation vilket bidrar till att spara på din energi. Ett flertal avAllt från Basic till massage svalka formasylmunerna kominbyggd i och eller m ljehe fami hos Verksamheten är upparbetad för att till godose ungdom www.stolcomfort.se Ett flertal av ungdomar, boende hos Essagruppen, är ensamkomar, bo ystem. en de ho s Es sagruppen, är ensa Energi som gör att du kan fokusera till fullo på uppgiften 24/7 av KAB cooling man den.hos utagerande boensystem. mkoimåldern mande fly de behoven ungdomar ande ungdoktingbarn, vars be Våra arbetsteam har gedigen vana att hantera utåtager hov kunnat int e ku flyktingbarn, vars behov inte tillgodoses genom placering tur. nniatbeho struk till go år, med varierande kulturella uppväxtsärsk hos familjehem ell 14-18 avse v do s geilt är nostöd som m plaoch cering norr om Märsta i Siger i mar kom, m unerna gna hos familjehem transit-, asyloch PUTs belä tra är n ns Hvila itboenden. eller i kommunernas och n , as Ode ylna eter oc h PUTsammanhang. HVB-enh boenden. Våra arbetsteam ha avstånd från varandra). 2 kmenheterna på ca – mun kom tuna rArbetsteamen ge digen på båda består av na att hanterutåtagerande mar, som ärhar a utåtagerande ungdoVåra arbetsteam vanavaatt hantera i begedigen hov av särsk ungdoilt stö d h struktur. erfarna behandlingsassistenter med bred gifter HVBktupp Kontastöd mar, som äreni he behov och:ocstruktur. ternaav Odsärskilt en oc Jour dygnet runt h Hv n är solibelägna norr Tavas inila Hosse om tu M och varierande kompetens, såväl kulturellt na är kommOden sta HVB-enheterna och Hvilan är belägna norr om Märsta Sig076 86 86 544 i Sig un – på ca 2076 km86av86stå 547 nd från varandra). [email protected] SVENSTOL® 365 dagar –3 skift –1 stol Ergonomiskt sittande HVB-verksamhet i hemlik och familjär miljö ® agruppen.se som språkligt. @ess tuna kommun ca 2 km avstånd från varandra). in.tavassoli hosse Kontaktuppgi–ftepå r: Hossein Tavassoli Kontaktuppgifter: 076 86 86 547 Hosseinhos Tavassoli sein.tavassoli@ess agruppen.se 076 86 86 547 [email protected] SVENSTOL® 365 dagar –3 skift –1 stol Jour dygnet runt Särskilt kompetens för romer finns. Jour runt 076 dygnet 86 86 544 info86 076 544ppen.se @e86 ssagru [email protected] Ett flertal av ungdomar, boende hos Essagruppen, är ensamkommande flyktingbarn, vars behov inte kunnat tillgodoses genom placering hos familjehem, eller i kommunernas transit-, asyl- och PUT-boenden. Våra arbetsteam har gedigen vana att hantera utagerande ungdomar, i behov av särskilt stöd och struktur. Det ska vara enkelt att stå För att göra det enklare att justera höjden har Kinnarps tagit fram en ny styrenhet på den höj- och sänkbara varianten av Oberon. Styrenheten gör det möjligt att programmera bordet så att det ställer in sig på olika höjder. Funktionen är framför allt fördelaktig när många använder sig av samma bord och passar inte minst i en aktivitetsbaserad arbetsmiljö. Om bordet ”minns” inställningen är det större chans att användaren arbetar på rätt höjd, då man slipper att finjustera bordet varje gång man ska arbeta vid det. www.kinnarps.se Besök gärna vår hemsida www.essagruppen.se för mer information. Kontaktuppgifter: Gunilla Johansson 076 86 86 541 [email protected] Hossein Tavassoli 076 86 86 547 [email protected] Jour dygnet runt 076 86 86 544 [email protected] www.ssil.se | 37 AKTUELLT Finland fimpar 2040 Landet sätter STOPP för tobak med hjälp av sträng tobakslag Finland som har en av världens strängaste tobakslagstiftningar diskuterar inte längre tobaksminskning utan har satt ett stopp datum för tobak. År 2040 ska hela landet vara rökfritt. Sedan den 1 oktober 2010 har Finland en av Europas mest långtgående tobakslagar. Syftet med den är att minska rökningen så att landet blir tobaksfritt 2040. Rökningen har under många år minskat i Finland. – Bland tonåringar har tobaksrökningen minskat från 26 till 13 procent, sedan 1950-talet, säger Kari Paaso, direktör för det finska Social- och hälsovårdsKari Paaso ministeriet. Men den minskningen anses inte tillräcklig utan landet vill ha ett totalstopp för tobak. – Finland har inte bara satt ett stoppdatum utan vi strävar också efter att uppnå det, säger Kari Paaso. I RÖKNINGEN finns en socionomisk faktor. – Högutbildade röker i lägre utsträckning än lågutbildade och bland yrkeselever finns fler rökare än bland gymnasieelever i teoretiska program, säger Paaso. Datumet 2040 har satts med sikte på att unga inte ska börja röka och för att nuvarande rökare ska kunna minska på rökningen för att till sist sluta helt. Målet är att bara två procent av landets befolkning mellan 15 och 65 år ska använda tobaksprodukter. Men den officiella versionen är ett totalt rökstopp. 38 | www.ssil.se Varför sätter man ett stoppdatum för tobak men inte för alkohol kan man fråga sig. Båda substanserna är skadliga för medborgarna och kostar samhället pengar. – Det finns ett mycket starkare motstånd kring tobak. Alkohol är något av en helig ko i Finland. Det var helt enkelt politiskt möjligt att driva igenom en lagstiftning mot rökning, säger Kari Paaso. DET ÄR svårt att skriva i lagen att det är olag- ligt att sälja en laglig produkt som tobak. – Ändå står det på sätt och vis nu i finsk lag, menar Paaso. Den nya lagen förkastar skademinskning som ett mål. ”Användningen av tobaksprodukter som innehåller för människor giftiga ämnen och orsakar beroende ska upphöra.” För att uppnå målet har Social- och hälsovårdsministeriet tagit fram en verksamhetsplan som syftar till att förebygga tobaksanvändning bland unga och få nuvarande rökare att sluta. Syftet är att skapa en miljö där barn och unga inte använder tobaksprodukter. Planer finns på rökfria livsmiljöer så att ingen ofrivilligt utsätts för tobaksrök. Till exempel så är sportarenor utomhus numera rökfria. Det är förbjudet med rökning på privata balkonger om röken kan komma in till någon annan och även i privata bilar om minderåriga befinner sig där. – Det här har varit svårt att få igenom, eftersom det är emot grundlagen att bestämma vad du får och inte får göra i ditt hem, men med lite politisk vilja har det ändå gått, menar Paaso. I verksamhetsplanen står också att fler ska upphöra att använda tobaksprodukter. Därför erbjuder hälso- och sjukvården rökavvänjning i primärvården. Det finns även förslag på att läkemedel som hjälper mot beroende bör ersättas i sjukförsäkringen. Finland vill inte ha substitut som så kallade ”mindre skadliga” tobaksprodukter som snus eller e-cigaretter. – Det finns finska politiker och partier som menar att ett snusförbud är farligt då snus är bättre än rökning. Men Finlands officiella hållning är att all tobak är farlig och ska bort. Därför försöker vi hindra att nya tobaksprodukter tar sig in på marknaden, säger Paaso. Rent praktiskt sker tobaksminskningen genom en rad åtgärder. Finland vill bland annat införa generiska tobaksförpackningar, med andra ord förpackningar som helt saknar logotyp. Införselkvoten på snus har också minskats till 30 dosor på 50 gram vardera. Det har även införts reguljära skatteökningar sedan 2007-2008. – Men här måste vi vara försiktiga. Vi har nära till Estland där det finns billig tobak och alkohol, säger Paaso. VAD FINLAND beräknar att spara i rena pengar på grund av hälsovinster är ännu oklart. – Vi håller på att utreda situationen. Forskning pågår just nu och vi hoppas kunna ge färska siffror till sommaren, uppger Kari Paaso. Att det är stora summor det rör sig om är det ingen tvekan om. Som en jämfö- AKTUELLT År 2040 ska den sista cigaretten vara fimpad i Finland. Till sommaren väntar Social- och hälsovårdsministeriet få in forskningssiffror på hur mycket landet beräknar att spara på sitt tobaksstopp utifrån vad rökningen idag kostar samhället i form av sjukvård, sjukfrånvaro och produktionsförluster. relse så beräknas rökningen i Sverige att kosta samhället 30 miljarder kronor per år för sjukvård, produktionsförluster och sjukfrånvaro, eller 6,7 procent av de totala samhällsekonomiska kostnaderna för samtliga sjukdomar. Men i dagsläget finns det inte enbart pengar att spara utan även att tjäna för den finska staten och att förlora för de finska rökarna. Tobak är allt dyrare på grund av de reguljära skattehöjningarna och staten får även in pengar från alla som saluför tobak. Försäljare behöver licens för att sälja tobaksprodukter i Finland och denna licens kostar pengar. Det har gett positiva effekter. När licensen infördes minskade antalet tobaksåterförsäljare från 30 000 till cirka 10 000 i landet. – Bryter man mot reglerna tar man också bort licensen för cirka en vecka och det förlorar tobaksförsäljarna stora summor på, säger Paaso. rökfria zoner. Personer över 15 år som bryter mot detta riskerar böter och den som säljer tobaksprodukter till minderåriga riskerar också fängelse på upp till sex månader. SKOLGÅRDARNA ÄR Med så pass hårda restriktioner så funderar man om inte tobaken ersätts med någon annan konsumtion? – I Finland är drogkonsumtionen låg. Ofta är det samma människor som använder droger som Cannabis och tobak. De som slutar att röka tar inte något annat, uppger Paaso. I själva verket hoppas man på att även droganvändningen ska minska genom tobaksstoppet, då flertalet som provat exempelvis Cannabis redan röker. TEXT: MARIA NORDHOLM Finlands starka tobakslagstiftning: ■ 1977 Förbjuds tobaksreklam och rökning i of fentliga lokaler. En åldersgräns för rökning sattes till 16 år. ■ 1995 Kom ett förbud mot rökning på arbetsplat ser, förutom restaurang. ■ 2000 Förbjuds rökning delvis på restaurang, det måste finnas speciella rökavdelningar i lokalen. ■ 2007 Kom ett totalt rökstopp på landets restau ranger. ■ 2010 I oktober inför landets starka tobakslag stiftning som syftar mot ett totalt rökstopp. ■ 2040 Plan på totalt rökstopp. källa: www.stm.fi www.ssil.se | 39 AKTUELLT TANDLÖS Lagbestämmelsen om olaga förföljelse som infördes 2011 har lett till få anmälningar och andelen fällande domar är liten. Den nya möjligheten att besluta om fotboja för dem som fysiskt överträ der ett utvidgat kontaktförbud, har heller inte utnyttjats i någon större utsträckning. Det framkommer i två rapporter som Brottsförebyggande rådet har publicerat. – Det är viktigt att polis och åklagare uppmärksammar att det kan röra sig om upprepad utsatthet och att det kan finnas ett samband mellan olika anmälningar, säger Kristina Jerre, utredare på Brå. MN Normtal ska ge chefer arbetsro och öka kvaliteten OFFENTLIG SEKTOR Västra Götalands regionen ska begränsa antalet med arbetare per chef. Syftet är att ge bättre förutsättningar för chefsrollen och höja kvaliteten i verksamheten. Normtalet innebär att antalet underställda medarbetare per chef ska begränsas till mellan 10 och 35. Målet är att skapa en effektiv och kvalitets säker verksamhet. – Vi har länge påtalat att våra chefsmedlemmar måste få tid att leda. Det funkar inte när man har fler än Veronica Karlsson, förbundsordföran- 60 medarbetare, de Vision vilket är verkligheten för många, säger Veronica Karlsson vid chefsorganisatio nen Vision Enligt Vision ägnar chefer allt mer tid åt ekonomi, administration och bemanning. Samtidigt får ledarskapet mindre utrymme och verksamhetsut vecklingen får stå tillbaka. MN Tidig diagnos av astma och KOL minskar lidande NYA RIKTLINJER Astma och KOL drabbar över en miljon svenskar. Med Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer ska patienterna få tidigare diagnos, bättre sjukdomskontroll och fler återbesök. Det finns en stor underdiagnostik av luftvägssjukdomarna astma och KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom,. Sjukdomarna kräver ofta flera behandlingsmetoder och för att säker ställa att patienten får rätt behand ling krävs samverkan mellan läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, dietister och kuratorer. Det är även viktigt att rökande patienter frå stöd att sluta. MN Av: Maria Nordholm (MN) Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: [email protected] 40 | www.ssil.se Kommuner bryter mot lagen – barn får inte komma till tals Ett av tre barn får aldrig tala enskilt med socialtjänstens familjerättsutredare inför dom stolsbeslut om vårdnad, boende och umgänge. Domstolen ska med stöd av utredningen fatta beslut om vad som är barnets bästa och då väga in barnets vilja. Ibland finns åldersgränser för enskilda samtal, vilket gör att små barn inte får komma till tals. ÅR 2013 var nästan 7 200 barn föremål för socialtjänstens utredningar om vårdnad, boende eller umgänge. Socialstyrelsen har kartlagt hur barnen får komma till tals i utredningarna. Resultatet visar att barnens lagliga rätt till delaktighet är väl förankrad i kommunerna, men att förutsättningarna skiljer sig åt. – Familjerättssekreterare träffar så gott som alla barn, men vart tredje barn får aldrig något enskilt samtal. Om en förälder sitter bredvid finns det risk att barnet inte vill eller vågar uttrycka sin vilja. Barnet måste beredas möjlighet att tala fritt utan påverkan, säger utredaren Gunilla Westerdahl. Socialstyrelsen anser att FOTO: ISTOCKPHOTO Lag mot stalking har gett begränsad effekt Det är vanligt att unga barn får inte komma till tals inför domstolsbeslut om vårdnad och umgänge, trots att barn enligt lag har rätt att framföra sin vilja. socialtjänstens arbete med att utreda vårdnad, boende och umgänge fungerar i kommunerna. Samtidigt visar kartläggningen på förbättringsområden. Socialtjänsten behöver bli bättre på att informera barnen så att de förstår varför samtalet sker och vad tvisten innebär. De behöver också bli bättre på att berätta för barnen vad de kommit fram till i utredningen. visar också att de flesta kommuner bara erbjuder barnen ett eller två samtal. Vissa barn behöver mer tid för att kunna bygga upp ett förtroende och berätta om hur de känner. Barn som är tretton år el- KARTLÄGGNINGEN ler äldre kommer nästan alltid till tals. De yngsta barnen får däremot sällan tala enskilt med familjerättsutredaren. I en femtedel av kommunerna finns det en åldersgräns för när barn erbjuds enskilda samtal, den varierar mellan två år och sju år. Enligt lag har alla barn rätt att framföra sina åsikter oavsett ålder. – Samtalen bör anpassas utifrån det enskilda barnets förutsättningar. Även yngre barn kan komma till tals om de får rätt stöd, säger Gunilla Westerdahl. kartläggning bygger på en nationell enkät och studier av familjerätts utredningar i 15 kommuner. MN SOCIALSTYRELSENS Vårdgaranti gav ojämlik vård REFORM Vårdvalet och vårdgarantin har gjort det svårare att uppfylla vårdens principer om likvärdig vård för alla och att de svårast sjuka ska prioriteras. Reformerna har gett förbättrade kontaktmöjligheter med vården och fler vårdcentraler. har granskat hur de statliga reformerna om vårdval och vårdgaranti påverkat primärvården. Vårdvalsreformen har skapat en konflikt. RIKSREVISIONEN De etiska principerna ska styra konsumtionen av primärvård till de patienter som har störst besvär och behov. resultat visar att friska individer från gynnade samhällsgrupper gör fler läkarbesök efter vårdvalsreformens införande medan de sjuka patienterna gör färre. – Det är allvarligt att prioriteringarna inom primärvården i dag i större utsträckning görs efter patienternas efter- RIKSREVISIONENS frågan och inte efter vem som är i störst behov av vård, säger riksrevisor Jan Landahl. Landstingen avgör själva hur vårdval och ersättningar ska utformas. Detta har bidragit till ökade olikheter. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att ta initiativ till att göra landstingens system mer lika. MN Hela rapporten finns att ladda ner från riksrevisionens hem sida. För dig som har problem med alkohol och/eller droger. I en varm och tillitsfull miljö i natursköna Sörmland, Vingåker, erbjuder vi: AVGIFTNING • BEHANDLING • ANHÖRIGPROGRAM Vi arbetar enligt AA:s tolvstegsprogram. För mer info: 0151-51 80 90 el. [email protected] Storsättra Gård HVB-Hem Utveckling genom samspel Verksamheten vänder sig till: NY MEDARBE TARE SÖKES! Länk via vår hemsida • Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). Sol, LVU, 56§ Kval, kontraktsvård. • Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter. • Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse på utredningshem. • Akut/skyddat boende. Föreståndare Katinka Hemmingsson, Tel: 08-512 302 22, Fax: 08-512 303 50 e-post: [email protected] Hemsida: www.storsattragard.se Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län Familjebehandling sedan 1987 Tel 0291-210 35 www.gnistan.eu Ensamkommande ungdomar som söker asyl eller som fått permanent uppehållstillstånd. Pojkar och Flickor 14-18 år. Även utslusslägenheter/boende med stöd. Solsunda Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med allvarlig psykistrisk problematik. Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet. Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad. Kontakta: Maja Andersson, föreståndare Telefon: 08-557 72 514 Mobil: 070-100 86 66 Steget mot ett självständigt liv Mail: [email protected] Solsunda Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Telefon: 08-557 72 510 E-post: [email protected] • www.solsunda.se StiftelSen fyrljuSet – familjehemsvård i ett europeiskt sammanhang Vi har flerårig erfarenhet av att arbeta med förstärkt familjehemsvård för barn, unga och vuxna. Fyrljuset har familjehem i hela Sverige, och kan även erbjuda familjehemsvård i andra länder i Europa. Vår familjehemsvård i Sverige och Europa kännetecknas av hög kvalitet, som bland annat innebär att vi erbjuder mycket stöd, hög tillgänglighet och tät uppföljning av de familjehem som vi samarbetar med. Fyrljuset har jourverksamhet 24 timmar om dygnet för uppdragsgivare och familjehem. Vi erbjuder även utsluss/eftervård från institution och familjehem, samt ett antal tilläggstjänster. Stiftelsen är en s.k. non-profit-verksamhet. för mer information – kontakta oss gärna! Lena Karlsson Tomas Granberg Jour Skyddat boende för flickor och kvinnor med/utan barn som är utsatta för våld och förtryck, även hedersrelaterat. 073-951 57 07 073-973 93 92 073-972 42 72 [email protected] www.fyrljuset.org Vi kan stå till tjänst med hämtning, riskbedömningar och stöd i rättsprocessen. Personal dygnet runt. 070-665 15 75 . www.mariagarden.eu www.ssil.se | 41 AKTUELLT UPPSALA Landstinget i Uppsala län ska ta fram en handlingsplan mot psykisk ohälsa har hälso- och sjuk vårdsstyrelsen i Uppsala beslutat. Arbetet mot psykisk ohälsa ska prioriteras och handlingsplanen ska ge förutsättningar för att förbättra vården av barn, unga, vuxna och äldre med psykisk ohälsa. Planen ska tas fram i samarbete med Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering och primärvården. Dialog ska även föras med kommunerna och med patientoch brukarorganisationer. – Nyligen kom en revisionsrapport som pekade på bristerna i den politiska styrningen av psykiatrin, den Malena Ransch kommer vi ha med oss i vårt arbete med handlingsplanen, säger Malena Ranch förste vice ordförande för hälsooch sjukvårdsstyrelsen. MN Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter 2014 NYHETER Under 2014 tog Social styrelsen fram flera föreskrifter och allmänna råd för området psykisk ohälsa. Föreskrifter är bindande reg ler medan allmänna råd är generella rekommendationer för hur lagar, förordningar och föreskrifter kan tillämpas. Såväl LSS som HVB, SoL, rättspsykiatri med mera berörs av ändringarna. Läs mer på Socialstyrel sens hemsida. Ändringar finns i bland andra följande föreskrifter: 1. SOSFS 2014:2 Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till perso ner med funktionsnedsättning. 2. SOSFS 2014:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. 3. SOSFS 2014:6 Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller barn och unga. 4. SOSFS 2014:7 Socialstyrelsens föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård. 5. SOSFS 2014:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende. 9. SOSFS 2014:13 Upphävande av allmänna råden (SOSFS 1997:6) Tillämpning av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN Av: Maria Nordholm (MN) Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: [email protected] 42 | www.ssil.se Ideell skräckkampanj ska få ungdomar att fimpa spice Flera ungdomar har dött efter att ha rökt drogen Spice. För att hindra spridningen av drogen har kreatören Emil Daun från Gotland startat den ideella kam panjen #fimpaspice. Drogen Spice sprider sig bland ungdomar över hela Sverige och flera personer har dött efter att ha använt drogen. Emil Daun äer vd på en reklambyrå och även fastighetsägare. Han möttes av en otäck syn när han hittade en kraftigt påverkad man i en lägenhet. – Det var en akut situation, killen var helt nerknarkad. Det visade sig senare att det var Spice han hade tagit. Det är det värsta jag varit med om, säger Emil Daun projektledare för Fimpa Spice. lagt sig kände Emil att han ville hjälpa till att stoppa spridningen av drogen. – Jag tänkte vad jag kunde göra i min profession för att stoppa Spice och då föddes idén till #fimpaspice. Vi involverade tidigt människor utifrån och nu blir vi fullkomligt EFTER CHOCKEN BILD & REKLAM Tar fram handlingsplan mot psykisk ohälsa Emil Daun har tagit fram reklamkampanjen #Fimpaspice för att hindra spridningen av drogen Spice. K ampanjmaterialet är gratis och fritt att sprida. överösta med mail från personer från hela landet som vill hjälpa till, berättar Emil Daun. som tagits fram är gratis för alla att använda. Nu uppmanar Emil Daun andra att sprida vidare kampanjen för att öka medvetenheten kring Spice. – Vi hoppas nu att föräldrar, lärare, idrottsföreningar och företag över hela Sverige ska att engagera sig i frågan. Ingen kan göra allt men alla kan gör något och tillsammans kan arbeta för att våra ungdomar ska välja att avstå Spice, säger Emil Daun. Spice är ett samlingsnamn KAMPANJMATERIALET för syntetiska cannabinoider och är starkt beroendeframkallande. Styrkan varierar kraftigt och drogen är därför lätt att överdosera. – Spice är en lömsk drog och det kan räcka med ett bloss för att ge livslånga skador, eller i värsta fall döden. Det är verkligen en lek med döden, säger Emil Daun. #FIMPASPICE är en ideell kampanj för att hindra spridningen av drogen Spice. Bakom kampanjen står en rad olika företag och organisationer. MN Ladda ner material och läs mer på www.fimpaspice.nu. Chefsunderskottet i Sverige ökar LEDNING. Under de närmaste tio åren försvinner ungefär 126 000 chefer från arbetsmarknaden. Siffran motsvarar 240 chefer i Sverige på en vecka. Det visar en kartläggning av landets chefsförsörjning som chefsorganisationen Ledarna genomfört. Rapporten visar att andelen chefer under 35 år i privat sektor fortsätter att sjunka. Från en andel runt 15 procent i början av 2000-talet är siffran nu nere på runt 10 procent. – Det är dystert att vi nu ser en sjunkande andel unga che- fer. Vi tror att chefsrollen behöver förändras så att fler vill axla ansvaret, säger Annika Elias, ordförande Ledarna. I Sverige finns störst andel chefer som närmar sig pension i Västerbotten 30,6 procent. Stockholm är fortsatt det län med lägst andel chefer som är 55 år och äldre. MN Länen där störst andel chefer närmar sig pensionen Län Andel chefer 55+ Antal chefer 55+ 1. Västerbottens län 30,6% 3 707 2 Västernorrlands län 30,2% 3 240 3 Dalarnas län 29,8% 3 695 4. Värmlands län 29,0% 3 153 5. Gotlands län 28,7% 748 Lägst andel men störst antal finns i storstadsregionerna: 19. Skåne län 25,6% 15 936 20. Västra Götalands län 25,4% 21 444 21. Stockholms län 21,3% 31 762 KÄLLA: SCB OCH LEDARNAS EGNA BERÄKNINGAR. SAMMANLAGT FINNS DET CIRKA EN HALV MILJON CHEFER I SVERIGE. SIFFROR AVSER SENAST TILLGÄNGLIG STATISTIK FRÅN 2012. Vi erbjuder gruppboende för LSS personkrets 1 och 2 Daglig verksamhet, fritids, snouezelverksamhet och semesterhuset Villa Benesi Ring gärna så berättar vi mer Kristina Preutz, Verksamhetschef Leona Stehn, Verksamhetschef Tel: 0451 – 599 99 Tel: 0451 – 70 59 25 Alla har rätt till ett bra liv www.humana.se/lss-boende/varalss-boenden/hassleholm-ekeliden/ Snabba fakta från SSIL SSIL förmedlar mer än 2000 placeringar årligen. Över 7000 boendeplatser i vår databas. HVB i kombination med Resursskola! Caremore Skogsbrynet erbjuder HVB i kombination med egen Resursskola! Hos oss finner du ett nära samarbete mellan pedagoger och behandlare och vi arbetar aktivt för att skapa helhetslösningar för att tillgodose ungdomens behov inom behandling och skolgång. Vi tar emot ungdomar mellan 13 och 20 år med psykosocial problematik eller med neuropsykiatriska diagnoser. Tel: 031-361 69 00 www.caremore.se E-post: [email protected] caremore www.SSIL.se Vi bryr oss mer! Somna lättare med FIBERTÄCKET! FIBERTÄCKET är ett mjukt tyngdtäcke, som ger ett lätt tryck mot kroppen likt en omfamning. Det gör det lättare att slappna av och komma till ro. Fibertäcket förskrivs som hjälpmedel mot psykisk och motorisk oro och/eller sömnsvårigheter. Kontakta närmaste Hjälpmedelscentral eller ProVista Kognition för mer information! 031-4979 23 [email protected] www.fibertacket.se www.ssil.se | 43 POLITIK På gång i politiken På denna sida kan du följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke. UTRE DNINGAR Polismyndighetens lämnar flera uppgifter på djurområdet Statens offentliga utredningar har släppt en rapport om Polismyndighetens uppgifter på djurområdet. De har utrett om Polismyndighetens uppgifter när det gäller hantering av djur kan överföras till en annan huvudman. Enligt betänkandet bör polismyndighetens uppgifter med inriktning på djur begränsas till tre huvudområden: 1. Polismyndigheten ska gripa in i akuta situationer för att till exempel upprätthålla allmän ordning och säkerhet, avvärja fara och förhindra att djur lider. 2. Polismyndigheten ska hjälpa länsstyrelsen i de fall där åtgärderna inte kan utföras utan en polismans särskilda vålds- och tvångsbefogenheter. 3. Polismyndigheten ska underrätta länsstyrelsen om man får kännedom om något som motiverar att länsstyrelsen agerar mot till exempel brister i djurhållningen. Polismyndigheten bör däremot inte bör ha till uppgift att exempelvis transportera, förvara, sälja, skänka bort eller låta avliva omhändertagna djur. De flesta av Polismyndighetens uppgifter enligt djurskyddslagen flyttas till länsstyrelserna. Det gör även uppgifter enligt lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter som ärenden om kop peltvång och munkorg. Polismyndigheten ska även i fortsättningen lämna länsstyrelsen handräckning vid verkställande av beslut enligt djurskyddslagen. Polismyndigheten ska också omedelbart kunna omhänderta djur som är utsatta för lidande. Polismyndigheten har även kvar sina uppgifter på jaktområdet. Den nya rättsliga regleringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. SOU 2015:3 Gemensamma tobaksregler inom EU En utredning har haft i uppdrag var att genomföra förändringar i nationella regler så att EU-medlems staternas lagar och författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror. I ett delbetänkande föreslås följande förändringar: Det införs nya bestämmelser om innehållsregle ringen för tobaksprodukter. Cigaretter och rulltobak med karakteristisk smak ska inte få säljas till konsu menter. Tobaksvaror får, med undantag för snus för användning i munnen, inte innehålla tillsatser som inte är nödvändiga vid tillverkningen av tobaksvaran. EU:s tobaksproduktdirektiv innehåller även skärpta krav på hälsovarningar på tobaksförpackningar. Dels ska varningarna öka i storlek, dels ska vissa varningar bestå av både text och bild. Bestämmelserna om innehållsdeklaration i tobakslagen och tobaksförordningen upphävs. Märkningen av tobaksvarors förpackningar eller själva varan ska inte få hänvisa till smak, doft, smak tillsatser eller andra tillsatser. Cigaretter som säljs till konsumenter ska inte få säljas som lösa cigaretter. Rulltobak ska inte få tillhandahållas i för packningar med ett tobaksinnehåll som väger mindre än 30 gram Tillverkare och importörer av Örtprodukter för rökning som inte innehåller tobak ska vara skyldiga att förse förpackningar med en hälsovarning. Det blir även krav på utsläppsmätningar, upp giftslämnande och offentliggörande. Tillverkare och importörer ska bland annat lämna uppgifter om ingredienser och deras kvantiteter och hälsoeffekter. De ska även göra en anmälan till Folkhälsomyn digheten om de avser att släppa en ny tobaksvara. Lagändringarna ska träda i kraft den 20 maj 2016. Statens offentliga utredning 2015:6 Översynen av arbetsförmedlingen bör återupptas Riksdagen uppmanade regeringen att på nytt ta upp arbetet med översynen av Arbetsförmedlingen. 2014 gav dåvarande alliansregeringen en utreda re i uppdrag att göra en översyn av Arbetsförmed lingen. I januari 2015 beslutade den nuvarande re geringen att avsluta utredningen innan den var klar. Men riksdagen anser att utredningen bör slutföras och uppmanade därför regeringen att återuppta utredningen senast den 15 april 2015. Betänkande 2014/15:AU6 FÖRSL AG Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet Förslaget innebär att en tilltalad som har lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utred ningen av brottet ska kunna få ett kortare straff än det som annars skulle ha dömts ut. Det är endast uppgifter som avser det egna brottet som omfattas av förslaget. Lagförslaget innebär vidare ett förtydligande av möjligheten till strafflindring vid sanktionsku mulation, det vill säga då en tilltalad förutom den straffrättsliga påföljden även drabbas av andra rätts liga sanktioner till följd av den brottsliga gärningen. Bestämmelsen är avsedd att göra den totala reaktio nen på ett brott blir välavvägd och proportionerlig. Det föreslås även vissa ytterligare förändringar i regleringen av strafflindringsgrunder i syfte att den ska bli mer överskådlig och tydlig. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2015. Justitieutskottet 2014/15:JuU8 BESLUT Utökade befogenheter för civilanställda inom Polis- och Ekobrottsmyndigheten Riksdagen har sagt jag till ett förslag om utökade befogenheter för de civilanställda som arbetar inom Polisen och Ekobrottsmyndigheten. Även de civil anställda ska få möjlighet att göra vissa sysslor som annars bara poliser får göra. Poliser bör i första hand arbeta med sådant där deras kompetens är en nödvändig förutsättning, till exempel fall där det kan krävas våld eller tvång. En civilanställd utredare får nu rätt att hålla i vissa förhör, kan hantera förenklad delgivning eller besluta om förverkande. Även bilinspektörer, som är civilanställda som arbetar med trafikövervakning inom Polisen, ska få rätt att: • Besluta om vissa avgifter, • Meddela förbud mot fortsatt färd i vissa fall, • Ta hand om ett fordons registreringsskyltar, • Få tillträde till fordon för kontroll av alkolås. De nya reglerna gäller från den 2 januari i år. Justitieutskottet 2014/15:JuU3 Genomförande av EU:s ändrade skyddsgrundsdirektiv De svenska bestämmelserna om när statslösa perso ner och personer från länder utanför EU ska få status som flykting eller annan skyddsbehövande ändras. Även vad skyddet innebär ändras. Det blir tydligare att endast staten, parter eller vissa organisationer i ursprungslandet kan erbjuda skydd mot förföljelse eller annan behandling som kan göra att en person behöver skydd. Det blir också tydligare att skyddet måste vara effektivt och inte tillfälligt. I vissa fall ska en skyddsbehövan de fortsätta att vara skyddsbehövande även om omständigheterna har ändrats. När tidsbegränsade uppehållstillstånd förnyas för skyddsbehövande eller deras familjemedlemmar ska tiden som huvudregel vara minst två år. De svenska lagändringarna är ett svar på EU:s omarbetade skyddsgrundsdirektiv, som syftar till ökad harmonisering och att förtydliga och förenkla reglerna inom EU när det gäller grunderna för skydd och skyddets innehåll. De nya reglerna gäller från den 1 januari i år. Socialförsäkringsutskottet 2014/15:SfU5 Påminnelse krävs för avtal som förlängs automatiskt En ny lag stärker skyddet för konsumenter som ingått avtal som förlängs automatiskt. Nu måste företag, inför förlängningen av avtal, påminna konsumenten om att avtalet kommer att förlängas om det inte sägs upp. Påminnelsen ska vara skriftlig och lämnas senast en månad före den tidpunkt då avtalet senast måste sägas upp. Om företaget inte påminner konsumenten ska konsu menten ha rätt att säga upp avtalet. Den nya lagen gäller från den 1 mars i år. Civilutskottet 2014/15:CU4 Hur riksdagsbeslut fattas: Kommitedirektiv skrivs av regeringen, ett beslut om utredning fattas. ➞ Utredningens resultat presenteras. ➞ Förslag inkommer till riksdagen baserade på utredningarna och till sist får vi ett regeringsbeslut. Ordförklaring: Motioner är förslag från enskilda ledamöter till riksdagen. Propositioner är förslag från regering till riksdag. Källor: DS=Departementsskrivelse, utredningen är gjord inom regeringskansliet, exempel DS 2013:50. SOU=Statens offentliga utredningar står bakom utredningen, exempel SOU 2013:53. Proposition skrivs som Prop. 2013/12:164. Beslut presenteras med vilket utskott som ligger bakom beslutet, exempel Arbetsmarknadsutskottet 2013/11:4 44 | www.ssil.se Korpberget Behandlingscenter erbjuder professionell behandling med 12-stegsbehandling som grund. Alla är värda ett liv utan droger! Vi har erfarenheten och metoderna att hjälpa människor från beroenden redan 1984 började vi jobba med 12-stegsbehandling 25–26 MARS 2015 | 7A ODENPLAN | STOCKHOLM Korpberget har sedan dess haft en ledande ställning, framför allt inom behandling av kemiskt beroende (narkomani och alkoholism) och kriminalitet. Svanö | Tel: 0612-71 82 80 | [email protected] | www.korpberget.se Torsbygården Målgrupp Personer med psykisk funktionsnedsättning Medicinskt färdigbehandlade vuxna med behov av kortare/längre tids rehabiliterings- eller habiliteringsboende Vi arbetar med Ett helhetsperspektiv Nätverk Kontaktmannaskap Aktiv vardag Aktivitetshus Välkommen att kontakta oss: Föreståndare Anna Herzing 08-570 243 20 Vårdgivare Ingela Wihlborg 08-570 242 01 [email protected], Torsbygården, 139 51 Värmdö VUXNA OCH PSYKISK HÄLSA Psykisk ohälsa hos den vuxna befolkningen upplevs som ett allt större, växande sam hällsproblem. Vad kan vi som arbetar med vuxnas psykiska hälsa göra för att före bygga och möta denna utveckling? ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Ledarskap – en historia om framstående individer med psykisk ohälsa Simon Kyaga, med dr, specialist i psykiatri Makten du har – att hantera makt i socialt arbete Stefan Sandström, leg psykolog, leg psykoterapeut ADHD och samsjuklighet – varför är det så viktigt att inte missa? Charlotta Munck, överläkare, specialist i psykiatri, medicinskt ansvarig läkare, Norra Stockholms psykiatri Farmakologisk behandling av ADHD – en genomgång Per Woxler, överläkare, specialist i psykiatri, Beroendekliniken, US, Linköping PROFFS PÅ SOCIALT ARBETE Hopplösa patienter – hopplös vård? Lena Wennlund, socionom och leg psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapi Övergiven eller stöttad? Våldsutsatta kvinnors er farenheter av bemötande inom hälso och sjukvården Eva Wendt, projektledare, leg barnmorska, med dr 073-311 39 02 SAXAKULLEN Om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till ett balanserat liv Aleksander Perski, docent, stressforskare Kan man missbruka vad som helst? Elisabeth Punzi, leg psykolog, specialist missbrukspsykologi Hur känns det att bli bemött som präst (själavårdare) och själv vara psykiskt sjuk? Agneta Werner, föreläsare och skribent, f d präst i Svenska Kyrkan UTSLUSSEN BEHANDLINGSHEM I BODEN Ungdomar 16-20 år med psykosocial problematik Utredning, Akutplacering, Behandling Metoder – MI, CRA, HAP, ART Rikstäckande transportservice Vi har även verksamhet med stödboende i egen träningslägenhet i Uppsala! Kontakt: Föreståndare Fabian Lindesjö Tel. 0921-180 40, 073-651 43 46 www.utslussen.se Deltagaravgift: 2 595:– I priset ingår för-/eftermiddagskaffe och lunch. Alla priser är exklusive moms. Tid och plats: 25–26 mars 2015 OBS! Ny lokal: 7A, Odenplan, Stockholm Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post [email protected] Arrangör: Mediapartner: HELA PROGRAMMET PÅ VUXNAOCHPSYKISKHALSA.SE Kostnadsfritt Seminarium! Inbjudan till Seminarium! Välkommen till en intressant dag! SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i SÅ GER DU STÖD UTAN ATT TA ÖVER ANSVARET Björn Ogéus Umeå 12 mars 2015 För femte året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö. Seminarierna vänder sig i första hand till socialsekreterare, biståndsbedömare, ansvariga chefer och politiker inom kommun, landsting och kriminalvård. Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår. Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se Överläkare på Enheten för Psykosomatisk Medicin i Västerås. Björn har över 20 års erfarenhet av klinisk verksamhet inom offentlig sjukvård. Han har också skrivit böckerna ”Läkebok för trasiga själar” och ”Kartbok för vilsna själar”. De senaste tio åren har Björn arbetat med tydlig psykosomatisk inriktning med traumatiserade klienter. VÅLD OCH HOT I ARBETSLIVET Stefan Sandström Stefan Sandström är leg. psykolog och leg. psykoterapeut. Grundande medlem av Sandström – psykologi & friskvård AB. Han är också författare och transaktionsanalytiker med högsta internationella behörighet som kliniker, handledare och utbildare (TSTA-p). Han har skrivit två böcker om våld och hot i yrkeslivet och en bok om ungdomsvåld. ATT LÄMNA OVÄLKOMNA BESKED OCH BEHÅLLA EN GOD RELATION Jakob Carlander Leg. psykoterapeut, har skrivit boken ”Att lämna svåra besked”, Gothia förlag. Som socialsekreterare ställs man inför situationer då man tvingas gå emot någons önskan eller förhoppning med ett oönskat besked, samtidigt som vi ska upprätthålla en möjligt god relation och arbetsallians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet? Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • [email protected] • www.ssil.se Kostnadsfritt Seminarium! Inbjudan till LSS-Seminarium! Välkommen till en intressant dag! SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i Kista 7 maj 2015 Vi erbjuder nu seminarier för dig som placerar enligt LSS. Seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra LSS-seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika omsorgsverksamheter/serviceboenden samt äta gott, allt i en trevlig miljö. Seminarierna vänder sig till LSS-handläggare, ansvariga chefer och politiker inom kommun och landsting. Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår. Läs me r och dig på www.sanmäl s il.se SAMSJUKLIGHET VID NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR HUR ÄR DET ATT LEVA MED ASPERGERS SYNDROM OCH DAMP Anders Moberg Susanne Bejerot Anders berättar om hur det är att leva med Aspergers syndrom och DAMP och hur han har klarat de svårigheter som det har inneburit. -Psykiatriska sjukdomar, - hur dessa definieras idag. -Fysiska sjukdomar vid neuropsykiatriska tillstånd -Nya rön om samsjuklighet -Utmaningar vid utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ANTISOCIALT BETEENDE OCH AUTISM HUR SKAPAR MAN GODA MÖTEN MED PERSONER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER I KRIS OCH TRAUMASITUATIONER Björn Hofvander Föreläsningen belyser förhållandet mellan antisocialt beteende, där aggressivitet, normbrytande beteende och kriminalitet ingår, och autism. Vad vet vi om risken att utveckla ett antisocialt beteende hos personer med autismspektrumtillstånd? Hur vanligt förekommande är det? Vilka faktorer bidrar till en sådan utveckling? Hur ska vi förstå och behandla antisocialt beteende hos personer med autism? Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 Håkan Nyman Viktiga variationer i hur olika människor ger uttryck för starka känslomässiga reaktioner. Hur skiljer man pågående psykiska symptom från normala reaktioner i krissituation? Att bemöta människor med nedsatt eller kognitiva funktionshinder i kris. • Fax: 0651-71 19 80 • [email protected] • www.ssil.se GÄSTKRÖNIKA Från otrygg barndom till ett stabilt föräldraskap JAG SOM barn kommer att växa upp utan att ha någon trygg förebild. Det kommer troligtvis inte att finnas någon som kan stötta och vägleda mig genom livets svårigheter. Jag får inte svar på mina frågor om livet eller om mina känslor. Jag hoppas alltid att någon ser att jag är ledsen när jag känner mig utanför, när jag känner att jag inte kan. Men den eller dem som har till uppgift att se och uppmärksamma mig, är upptagna med sina egna problem. Jag kommer inte själv att söka stöd, vid egna svårigheter, eftersom jag ser att mina föräldrar har tillräckligt med problem som det är och av rädsla för att det kan späda på beroendet. Jag lär mig att se andras behov före mina egna, och försöker minimera problem genom att förutse dem och ta hand om mina föräldrar. Jag tror att jag kan påverka situationen genom att vara duktig och skötsam. I SKOLAN presterar jag troligtvis bland de bästa, men inte ens det hjälper min förälder att få bukt med beroendet. Detta leder troligtvis till både skam- och skuldkänslor. Min prestation gör ofta att 48 | www.ssil.se mina lärare tycker att jag är en förebild och kan inte tänka sig att jag har några problem i min hemmiljö. Jag kommer att bli riktigt duktig på att tolka sinnesstämningar och människor omkring mig, och är ofta den som är väldigt social och hjälpsam. Genom att ha kontroll på det som händer och eventuellt kan hända, så har jag i alla fall någon möjlighet att styra min värld. FOTO: PRIVAT Att växa upp i en familj med beroendeproblematik innebär många saker. Den förälder jag har med beroende behöver dölja detta för omgivningen och för sig själv. Min förälder behöver förnekelsen för att hantera sin egen skuld och känsla av kaos. Det betyder att jag som barn växer upp med upplevelsen att det jag tror händer i min familj är felaktigt. Jag som barn är ”fel” och det jag känner stämmer inte. I familjen pratas det sällan eller aldrig om problematiken, och jag som barn behöver hitta andra sätt att hantera tillvaron. Utifrån detta blir jag ”fel” och förstår ”fel” och eftersom jag inte kan påverka situationen tolkar jag det som att jag är otillräcklig och inte duger. KRÖNIK A NÄR BARNET växer upp så bär han eller hon känslomässigt med sig förvirring och en osäkerhet på sin egen tolkning av världen och egna upplevelser. De egna behoven under barndomen blev sällan tillfredsställda, och med tiden har de därför tryckts undan. När barnet blir vuxet leder det ofta till svårighet att uttrycka behov och önskemål. Svaren på alla frågor som fanns under barndomen uteblev, så frågorna upphörde. Frågetecknen finns dock alltjämt kvar. Obearbetat lever dessa svårigheter, och känslomässiga konsekvenser kvar in i föräldraskapet. Det kommer troligtvis bli svårt att vara den trygga vuxna som ett barn behöver. Att bli förälder är en stor omställning för den som haft stöd och vägledning från trygga vuxna i sin barndom. För någon som inte fått detta blir föräldraskapet en ännu större utmaning. att du som möter människor som vuxit upp under liknande omständigheter, och som får förtroendet att lyssna på någons livshistoria, kan uppmuntra till att söka stöd. Kanske du kan vara den viktiga person som kan hjälpa någon att bli en tryggare och mer stabil förälder. Det som gått förlorat i barndomen går inte att få som vuxen, men med hjälp av kunskap och insikt är det ändå möjligt att ge sig själv och sitt barn bättre förutsättningar i livet. ● JAG HOPPAS Marie-Louise Broth Arbetar som samtalsterapeut och har även fokus på frågor kring med beroende. Hon leder grupper för personer som vuxit upp i en familj med beroendeproblematik eller som lever med detta i nära relation. Mer information om henne hittar du på merlivibalans.vpsite.se. »Det som gått förlorat i barndomen går inte att få som vuxen, men med hjälp av kunskap och insikt är det ändå möjligt att ge sig själv och sitt barn bättre förutsättningar i livet.« HVB för flickor 12-18 år LVU § 2, 3 och 6. SoL Ramavtal med 139 kommuner Telefon: 0530-301 23 [email protected] www.stubben.se Med vår hjälp får du kraften till förändring Målgrupp: Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Behandlingsinnehåll: Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65 www.holmen27.nu [email protected] Högspecialiserad behandling för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, självskadebeteende, ångest, OCD eller trauma. Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med olika former av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska utredningar. Strukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rutiner, säkerställer dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med uppföljning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt, medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan. Vår verksamhetschef Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer. finjagarden.se T. 0451 451 40 Format 90 x 65 mm för SIL Annonsoriginal från ireo.se 0708 76 55 00 RÖINGEGÅRDEN Klienten i centrum! Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar samt familjer som väntar barn. Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt i en miljöterapeutisk anda och utgår från en systemteoretisk grundsyn. Vi arbetar för en positiv, bestående förändring som vi tror utvecklas bäst om man själv är en aktiv del av förändringsprocessen. Vård, behandling och rehabilitering av kvinnor och män från 18 år och uppåt med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykiatriska diagnoser och psykiska problem ofta i kombination med annan problematik. Möjlighet till både korta, långa och akuta placeringar. Vi erbjuder olika psykiatriska utredningar och samtalsterapi med vår psykolog. Allt inkluderat i vårddygnspriset! Verksamheten ligger naturskönt ca 4 km från centrala Hässleholm med goda tågförbindelser från hela landet. Läs mer på vår hemsida: www.roingegarden.se Välkommen att höra av er till oss för mer information! Postadress: Röingegården Box 4, 281 21 Hässleholm Besöksadress: Röingegården Röinge 5280 281 92 Hässleholm Tel: 0451-40962 eller 0451-80349 Mobil: 0708-145491 www.roingegarden.se [email protected] Behandlingsarbetet utgår från individuella genomförandeplaner. Läs mer på www.kangurun.se Gråbrödragatan 9 532 31 Skara Tel 0511 – 34 66 70 [email protected] www.kangurun.se www.ssil.se | 49 Läs våra boktips Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer. Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 54 När förändring är svårt Att hantera motstånd med motiverande samtal Liria Ortiz berättar i denna praktiska bok hur du som samtalsledare kan göra stor skillnad. Olika sätt att samtala kan förebygga motstånd och öka motivationen – eller tvärtom minska lusten till förändring. Genom korta teoriavsnitt samt många exempel och dialoger visar hon hur de olika redskapen i MI kan användas för att hjälpa dina klienter att hitta sin egen motivation och sina egna resurser. Denna andra utgåva är uppdaterad med det senaste inom MI. Boken ger en lättfattlig introduktion till MI och en fördjupning kring motstånd mot förändring. Den vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom rådgivning, konsultation, utredning, behandling och psykoterapi. Liria Ortiz. www.nok.se Jag har en klok uggla i fickan! Jag har en klok uggla i fickan! är en bok full av stora och små dilemman att fundera och diskutera kring. Genom lekfulla, allvarliga och kluriga perspektiv får du använda dig av ditt förnuft och din kreativitet. Här finns dilemman om vänskap, hälsa och stress, fritid och fest, mod och civilkurage, kärlek och sex och allt mellan himmel och jord. I varje kapitel finns en text och dilemman som skapar förutsättningar för unga, att diskutera och reflektera kring viktiga frågor. Boken riktar sig till unga 14 år och uppåt. Jag har en klok uggla i fickan! är formgiven av Josefine Edenvik och har illustrationer av Johan Edenvik. Sanna Mohr och Sannie Wedberg. www.alltidforlag.se Kenneths marionett Min kamp mot anorexin Kenneths marionett är elitidrottaren Malin Lagerstedts berättelse om kampen mot anorexin. Om hur viktigt det är med stöd från nära och kära och att vi hjälper varandra. Att vi ser till att andra inte hamnar i samma fälla. – När jag började skriva Kenneths Marionett var inte tanken att publicera den, den var enbart för att jag skulle bearbeta min sjukdom, men när jag skrivit färdigt insåg jag att min historia skulle kunna hjälpa andra människor, berättar Malin. Malin har alltid älskat mat. Aldrig varit kräsen och aldrig ägnat en tanke på vad eller hur mycket hon äter. Samtidigt har hon alltid varit enormt högpresterande. Både i skolbänken, i gymnastikhallen och på hästryggen. När hon halkar efter på gymnasiet rämnar hennes värld. Nu räcker hon inte längre till. Malins kärlek till maten försvinner och hon fastnar i anorexins grepp. Ändå var hon inte ”tillräckligt” sjuk enligt sjukvården och sjukdomen förvandlas till en prestationskamp där Malin minsann ska visa dem hur smal hon kan bli. Tack vare stöd från familj, vänner och inte minst idrotten kommer hon dock ut frisk på andra sidan. Malin Lagerstedt. www.hoi.se Äldreomsorgen Praktiken, debatten och framtiden Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 54 50 | www.ssil.se I boken medverkar en rad skribenter och experter som på olika sätt arbetat med omsorgsfrågor. Boken ger en översikt av kunskapsläget inom äldreomsorgen och dess aktörer. Hur ser det ut i andra länder? Vad säger de politiska partierna och de stora organisationerna om privata företag inom vården? Och vilka uppfattningar hyser ansvariga inom privat verksamhet, ideella styrelser och de inom offentlig verksamhet? Här redogörs också för erfarenheterna inom kommunerna av att arbeta med omsorgsföretag. Och hur se de som arbetar inom äldreomsorgen på de olika aktörerans verksamheter? Erik Blennberger, Tomas Brytting. www.carlssonbokforlag.se Författningshandbok 2015 För personal inom hälso- och sjukvård Författningshandboken innehåller medicinalförfattningar samt andra bestämmelser och anvisningar för personer som utför hälso- och sjukvårdsuppgifter. Detta gedigna standardverk är systematiserat i 23 avdelningar och har ett omfattande sakregister. Det innehåller dessutom 9 orienterande uppsatser som bland annat beskriver hur man läser och tolkar författningstexter, hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar och reglerna kring delegering Sedan förra årets upplaga har Författningshandboken genomgått omfattande förändringar. Ett tiotal författ ningar har tillkommit, nio har upphävts och cirka 150 har ändrats. Bland nyheterna kan särskilt nämnas Patientlag (2014:821) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (ersätter SOSFS 2006:5). Gunnel Raadu. www.liber.se Annas oroliga mamma En berättelse om ångestsyndrom Annas mamma har en sjukdom som gör att hon alltid är rädd, men Anna förstår inte alls varför. Hon är inte ens rädd för riktiga saker, som ormar, spindlar och sådant. Nej, hon är mest rädd för saker som inte finns eller sådant som inte ens hänt. I boken får du följa Anna och hennes mamma Eva som har en ångestsjukdom. På ett enkelt sätt får du och ditt barn genom denna berättelse lära er mer om ångestproblematik. Barn och förälder kan tillsammans läsa boken för att diskutera kring rädsla, oro och ångest. Kanske blir boken en naturlig ingång till att presentera sina egna eller en anhörigs problem? Boken kan även användas som högläsning i grupp. Jessica Hjert. www.nestorforlag.se Åtstramning till döds Vinnboke! n Den här kan du vinna! Sid 54 Katrine Kielos skriver i förordet att ”ända sedan krisen slog till har EU:s ledare haft samma recept: åtstramning. Nedskärningar, budgetdisciplin och en krympt offentlig sektor – så vill Angela Merkel och de andra få Europa på rätt köl. Problemet är bara att det inte fungerar. Efter snart åtta år av aggressiv åtstramningspolitik är arbetslösheten fortfarande skyhög.” Samtidigt skenar desperationen, fattigdomen och extremismen. Nu kommer David Stuckler och Sanjay Basus uppgörelse med en epok av nedskärningar. Med historiska data från hela världen – från 30-talets krisår, via Sovjet unionens fall och den svenska bankkrisen in i nutid – visar de två forskarna hur åtstramning utsätter både stater och medborgare för stora risker. Åtstramning till döds berättar om hur en ekonomisk dogm får konsekvenser in på bara huden och gör oss sjuka, svaga och deprimerade. Läsning för dig som vill förstå vad som händer i Europa och hur utvecklingen kan vändas. David Stuckler och Sanjay Basu. www.nok.se Bipolär sjukdom Kliniska riktlinjer för utredning och behandling Bipolär sjukdom – kliniska riktlinjer för utredning och behandling har målsättningen att ge klinisk vägledning och fördjupad kunskap för kliniker som kommer i kontakt med bipolär sjukdom på sjukhus, specialmottagningar eller allmänna vuxen- och barnpsykiatriska mottagningar. Boken inleds med en beskrivning av bipolärbegreppet, historik, etiologi och avgränsningsproblem kring bipolaritet. De följande kapitlen behandlar diagnostik, farmakologisk behandling, psykologisk behandling, graviditetsaspekter samt organisation av bipolärvård. Riktlinjerna är i första hand skrivna för vuxenpsykiatrer, men de är även tillämpliga för barn- och ungdomspsykiatrin. Svenska Psykiatriska Föreningen har sedan 1996 utformat kliniska riktlinjer för en rad psykia triska områden. Bipolär sjukdom – kliniska riktlinjer för utredning och behandling är den fjortonde skriften i serien Svensk Psykiatri. Huvudredaktör: Mats Adler. Medförfattare: Lars Häggström, Mikael Landén, Benny Liberg, Aleksander Mathé, Eleonore Rydén och Cecilia Svanborg. Svenska Psykiatriska Föreningen. www.gothiafortbildning.se. RECEPT Hummersoppa med lakrits och krispig fänkål Inför Lakritsfestivalen som äger rum den rum 21-22 mars på Annexet vid Ericsson Glob har festivalkockarna Gunnar Frykfors och Douglas Spiik tagit fram en festivalmeny, alla med toner av lakrits förstås. AV: ANNIKA RÅDLUND KÄLLA: GUNNAR FRYKFORS OCH DOUGLAS SPIIK FOTO: @RECEPTOMATEN Recept för 4 personer: Hummerbuljong 1 st morot, skalad 1 st palstenacka, skalad 1/2 gullök, finhackad 2 msk kallpressad rapsolja 200 gram hummerskal, rostade i ugn 10 minuter på 200 grader. 2 msk tomatpure 10 st vitpepparkorn 2 st lagerblad 4 msk cognac 1 dl vitt vin 1 l vatten 3 dl grädde (I matlagningen används vin och cognac för smak, alkoholen kokas bort.) 52 | www.ssil.se Gör så här: n Skär moroten och palsternackan i små tärningar, skiva löken, fräs i rapsoljan tills gyllenbruna, tillsätt dom rostade hummerskalen, låt fräsa några minuter, tillsätt tomat puren och rör om väl, tillsätt sedan cognacen, låt alkoholen koka bort – detta tar cirka 1 minut alternativt tänd eld på cognacen, om nu möjligt utan att elda upp köket! Rotfrukter 1 st morot, skalad och tärnad 1 st palsternacka, skalad och tärnad 2 msk kallpressad rapsolja 1 tsk lakritspulver av god kvalitet n Tillsätt lagerbladen, vitpepparn, det vita vinet och vattnet, låt koka upp och sänk sedan värmen så buljongen sjuder i cirka 20 minuter, sila sedan bort hummerskalen med hjälp av en sil eller ett durkslag, tillsätt grädden och låt koka ner till hälften av vätskan, smaka sedan upp med salt och peppar, innan servering mixa upp soppan med en klick gott smör, detta gör soppan glansig, rik och mer attraktiv genom sin skumkrona. Krispig fänkål 1 st fänkål 1 msk citronjuice Gör så här: n Fräs ihop ingredienserna och smaka av med salt och peppar. Gör så här: n Skölj fänkålen och skiva så tunt som möjligt med kniv eller om du har en mandolin, lägg i isvatten, detta gör fänkålen krispig, smaka av med citronjuicen. Vill du vara säker på att få tidningen Omtanke i brevlådan? Omtanke Ny Tidning! TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG n SiL har bytt nam till Omtanke! Omtanke Ny Tidning! TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG n SiL har bytt nam till Omtanke! Bakom låsta dörrar Utbildning i fokus Få expertens bästa tips på hur du säkrar kontor och patientlokaler Pebbles Karlsson Ambrose: ”Jag vill ge svar på hur en psykos ser ut” Alice Åström: ”Utan ärlighet har man inte en chans att förändra någonting” Författaren pratar öppet om sin sjukdom och vägen tillbaka Samarbete ger arbetsro De skapade en skola för fler när socialtjänsten släpptes in i skolan Fältsekreteraren är stolt över att vara en förebild Meditera dig nykter Ta kontroll över alkoholsuget med AHA-metodens internetprogram Äldres vårdkvalitet Lyckat försök med samordnare och vårdplanering i hemmet Omtanke TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG ”Personalen är otroligt viktig och inga piller kan ersätta dem” Ny Tidning! n Undersökning Privat anställda trivs bättre än offentligt anställda Omtanke Valenkät: TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG Framtidens vård och omsorg SiL har bytt nam till Omtanke! Om att inte passa in Innanför murarna ”Svarta människor var så ovanligt att jag själv vände på huvudet när en svart man passerade” ”Den som tränat yoga lär sig att stanna upp och reflektera innan man agerar” Tema Kriminalvård: Torbjörn: ”Det finns inget Prinsen Efter frigivning sov Roger Karlsson Uhrman på golvet i KRIS lokaler Historien om den rotlöse pojken som fann sin familj skyddsnät” Stärk barns rättigheter UNICEF verkar för att Sverige ska göra Barnkonventionen till lag Bygg miljövänligt Norrköpings första passivhus står klart – ett genomtänkt LSS-boende hittar hem Tid till arbete Allt mer av en Socionoms arbetstid ägnas åt administration En ögonöppnare för publiken Astroteaterns halsbrytande föreställning krossar fördomar Prenumeration Nettan Yngvesson 0651-69 90 90 (Mån-Fre 8-10) [email protected] www.svenskamedia.se/prenumerera Vi söker fler medarbetare TÄVLING Sida vid Sida Vinn en bok Vi står alltid kvar med Omtanke Bokvinnare i förra numrets tävling är: Britt-Marie Helldin, Lundsbrunn Tel 0291-210 35 Monica Lundström, Rimbo Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet www.gnistan.eu Anna Attenius, Göteborg nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 50-51. Pia Ekelund, Nossebro För oss står den unge och dess behov i fokus. Ensamkommande ungdomar som söker asyl eller Vi skräddarsyr bästa tänkbara insats för varje person. Stort grattis till er, boken kommer på posten. som fått permanent uppehållstillstånd. Vi skapar framgångsrikt bättre liv via våra boenden och vår öppenvård, VändPunkten Vi söker just nu: 2 1 3 i hela Östergötland. - Verksamhetschefer Sida vid Sida har öppenvård, stödboenden, integra- Pojkar och Flickor 14-18 år. Annonspussel Vilka annonsörerfamiljehem, döljer sig i figurerna? tionsboenden,– träningslägenheter, Även utslusslägenheter/boende med stöd. skyddade boenden och mycket mer. Vi vill tacka våra uppdragsgivare för alla förtroenden som ni ger oss. Nu behöver vi stärka upp vårt team med ännu fler engagerade medarbetare. Vi söker dig som känner att du vill vara med i ett gäng som gärna ger det där lilla extra. - Familjehemskonsulenter 1 2 - Behandlare - Coacher Fyll i rätt sidnummer till rätt annons: Figur Figur Figur 3 Figur 4 4 Figur 5 5 1:a - 4:e pris Periodens utvalda böcker Namn: Adress: Läs gärna mer på: www.sidavidsida.se Fyll i talongen här intill och skicka den Postnr / ort: Skyddat boende för flickor och kvinnor med/utan barn som senast 16/3 2015 till: ”Tävling 2/15” Tidningen Omtanke, Ansökan sänds till: Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala. är utsatta för våld och förtryck, även hedersrelaterat. Telefon: [email protected] eller till: Karlavägen 66, 114 59 Stockholm. Texta tydligt! www.visionomsorg.se | 011-400 99 00 Det går även bra att mejla svaren och begärda Vid frågor om tjänsterna kontakta: Vi kan stå till tjänst med hämtning, riskbedömningar och uppgifter till [email protected] Amela Cerimagic 076-621 95 69, [email protected] stöd i rättsprocessen. Personal dygnet runt. eller Lelle Hagström 070-665 64 00, [email protected] 070-665 15 75 . www.mariagarden.eu JOmtanke ag har fått tillbaka energin att Vill du nå samtliga leva070och inte - 665 är 64 00 | 076 längre - 621 95 69 rädd för www.sidavidsida.se [email protected] maten ska| fastna i halsen. beslutsfattare inom : Krönikan OMSORG R VÅRD OCH TIDNINGEN FÖ a ”Vill allela äldre sp ” Bingo? social omsorg? Med konsistensanpassade produkter Att äta är en av livets mest naturliga delar. Vi tar det för och utbildning skapar Special Foods givet. En måltid associeras med underbara dofter, smaker matglädje där livet sätter begränsoch synintryck. Vi tänker oss trevligt sällskap och ett gott Hör av dig till mig så hittar vi ningar. Produkterna ser ut som den samtal ¬ en stund som blir en av dagens höjdpunkter. den lösning som passar digi bäst! vanliga maten. De finns ett brett utbud för att kunna varieras efter När detta ändras drabbas vi människor hårt både psykiskt den vanliga menyn och väcka en och fysiskt. De flesta som lider av ät- och sväljsvårigheter na: oli Car slocknad aptit. drar sig undan och slutar efterhand att någonatt försöka äta. De ger r a k s n ö g Ja ” upp, går ner i vikt och lever ofta iben n” kamp för att s aer?rensam s o m o d n a h it g sätt att leva. hitta ettta nytt av alzheim g förälder drabbas Annonsbokning r en un Var finns stödet nä skrosbarn Hon är ett ma siktar högt Entreprenören som t alla odds mo sig er res och misshandel Våga fråga om d ökar när frågan Upptäckten av vål hälsovården dra mö m ino lls stä Carola Persson 0651-76 04 34 [email protected] För mer information, kontakta oss på 020-88 61 00 eller [email protected]. Du hittar oss även på findusfoodservices.se/specialfoods. Upplev skillnaden 54 | www.ssil.se KALENDARIUM Kalendarium 2015 Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang. MARS Morgondagens LSS-boende Stockholm 3-4 mars. Arrangör: CKU Dialogmöte om beroende Stockholm 4 mars. Arrangör: Svenska vård Sjuka skillnader – varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? Stockholm 4-5 mars. Arrangör: Metodicum Psykiatridagarna 2015 Stockholm 4-5 mars. Arrangör: CKU Nationella demensdagen Stockholm 5 mars. Arrangör: Socialstyrelsen Ett salutogent och värdegrundat förhållningssätt i arbetet Stockholm 6 mars. Arrangör: KUI HVB-hemmets ansvar som vårdgivare Stockholm 10 mars. Arrangör: IMR AB Dialogmöte om barn, unga och familj Stockholm 10 mars. Arrangör: Svenska vård ÄBIC för processledare – utbildning Stockholm 10-11 mars samt 14-15 april. Stockholm 24–25 mars samt 28–29 april. Arrangör: Socialstyrelsen Vad skriver vi i journalen Stockholm 16 mars (FULLT), Göteborg 18 maj, Sundsvall 1 juni, Uppsala 2 juni (FULLT), Stockholm 3 juni. Arrangör: Svenska vård Palliativ vård – att möta människor i livets slutskede Stockholm 17 mars. Arrangör: KUI Konfliktsäkert arbete – Med hållbar kommunikation Stockholm 17-18 mars, 2-3 juni. Arrangör: Metodicum Psykiatriska diagnoser Stockholm 18 mars. Arrangör: KUI Processledarutbildning Äldres behov i centrum – Steg 2 Stockholm 17-18 mars. Arrangör: Socialstyrelsen Etablering av nyanlända Stockholm 18-19 mars. Arrangör: Conductive Nya föreskrifter om dokumentation i socialtjänsten Stockholm 19 mars, 10 september. Arrangör: KUI Jämlik hälsa och vård – det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars. Arrangör: Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) och SKL Från brytpunktssamtal till efterlevandestöd – palliativ vård och omsorg Göteborg 11 mars. Arrangör: FoU välfärd Fördjupande kunskaper om utvecklingsstörning Stockholm 20 mars. Arrangör: KUI Att åldras med välbehag Uppsala 11 mars. Arrangör: FoU välfärd Vuxna och psykisk hälsa Stockholm 25-26 mars. Arrangör: Expo medica Riksforum för sjuksköterskor Stockholm 12-13 mars. Arrangör: KUI Ledningsansvaret för HVB Stockholm 26 mars, 19 oktober. Arrangör: IMR AB Äldrecentrums seminariedag – Framtidens äldreomsorg Stockholm 13 mars. Arrangör: FoU välfärd 56 | www.ssil.se Äldre och missbruk Stockholm 27 mars. Arrangör: KUI APRIL Webbaserad introduktion för personal inom äldreomsorg Kursstart sker 6 april, 4 maj, 1 juni och 6 juli. Arrangör: KUI Dialogmöte om äldre Stockholm 8 april. Arrangör: Svenska vård Integritet och mänskliga rättigheter i HVB Stockholm 9 april. Arrangör: IMR AB Socionomdagarna 2015 Stockholm 14-15 april. Arrangör: Akademikerförbundet SSR Barnrättsdagarna 2015 Örebro 14-15 april. Arrangör: Allmänna barnhuset Chef i hemtjänsten Stockholm 15-16 april. Arrangör: Conductive Socialnämndens ansvar för placerade barn och unga Stockholm 20 april, Göteborg 23 april, Malmö 21 maj. Arrangör: IMR AB Vårkonferens och förbundsstämma Stockholm 20-21 april. Arrangör: Svenska vård Introduktionsdag ÄBIC Göteborg 21 april, Umeå 21 maj. Arrangör: Socialstyrelsen Biståndshandläggare i äldreomsorgen Stockholm 22-23 april. Arrangör: Conductive Vitalis Göteborg 22-24 april. Arrangör: Svenska mässan Säker informations- och dokumentationshantering i HVB Göteborg 22 april, Stockholm 12 maj, Malmö 20 maj. Arrangör: IMR AB Säkrare uppföljning av biståndsbeslut – LSS Stockholm 23 april. Arrangör: KUI Svenska Narkotikapolis föreningens årskonferens Linköping 24-25 april. Arrangör: SNPF Tillsynens kritik mot HVB Stockholm 28 april. Arrangör: IMR AB Våld vid demenssjukdom Stockholm 29 april. Arrangör: KUI MA J Trygghet och Säkerhet – Mikael Bergquist Stockholm 5 maj. Arrangör: Svenska vård Processledarutbildning ÄBIC Stockholm 5-6 maj. Arrangör: Socialstyrelsen Juridiska uppdateringar för rätten till personlig assistans Stockholm 5-6 maj. Arrangör: Conductive Att leda Salutogent Stockholm, 7-8 maj. Arrangör: Gothia fortbildning FoU-konferensen Forskare möter praktiker – Våld, psykisk ohälsa och beroende Bollnäs 19 maj. Arrangör: FoU välfärd Social dokumentation för chefer inom äldreomsorgen Stockholm 19 maj. Arrangör: Gothia fortbildning Fördjupningsdag i ÄBIC för processledare Stockholm 19 maj, 26 maj, Umeå 4 juni. Arrangör: Socialstyrelsen Rikskonferens kvalitet iä ldreomsorgen 2015 Stockholm 21 maj. Arrangör: KUI För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: [email protected] Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör. PLATSTORGET Söker du ny personal eller vill du marknadsföra din utbildning? Hör av dig till mig så hjälper vi dig att synas! Annonsbokning Carola Persson 0651-76 04 34 [email protected] Östersunds kommun söker Alkohol- och drogterapeut med inriktning mot 12-stegsmetoden 60 hp Grundläggande psykoterapiutbildning Kursansvarig [email protected] För att utveckla vår verksamhet utökar vi vårt behandlingsutbud med en 12-stegsprimärbehandling. Vi söker därför en alkohol- och drogterapeut med sådan inriktning. 30 hp Psykisk ohälsa hos barn och unga Du kommer tillsammans med en medarbetare (alkohol- och drogterapeut) implementera, genomföra och utveckla vår primärbehandling enligt 12-stegsmetoden. Kursort Umeå Utbildningsstart Ht-15 Tjänsten omfattar heltid och är tillsvidare med tillträde enligt överenskommelse. Sista ansökningsdag är 2015-03-18 Kontaktperson: Erik Fredriksson, teamchef Nexus 073-275 10 36, 063-14 40 49 [email protected] Mer information och ansökan på www.ostersund.se/lediga jobb Kursansvarig [email protected] Ansök senast 15 april på www.antagning.se Medicinska fakulteten Enheten för Psykoterapi www.psykoterapi.org.umu.se NÄSTA NUMMER Omtanke nummer 3: Ute den 1 FOTO: MARIA NORDHOLM april På Kafe Agnes lagas relationer På Kafé Agnes står omsorgen centrum. I köket samsas kockarna med ungdomar från HVB-hemmet Västerbo. Tillsammans tillreder de både hälsosam vegankost och skapar goda relationer till varandra. Försäkra företaget Tema Försäkra Tänk på att försäkra företaget och dina anställda rätt för den verk er rätt! samhet som ni utför. Men vilka försäkringar krävs egentligen för ett företag som arbetar med människor. Krävs det andra försäkringar för dem som arbetar med labila människor än för andra företag som har anställda? Hur ska man försäkra sina lokaler och vad bör man tänka på när man skaffar en företagsförsäkring. Läs företagsrådgivarens svar i nästa nummer av Omtanke. 58 | www.ssil.se Alltid i Omtanke • Aktuella branschnyheter • Ny forskning • Gästkrönika • Reportage • Bokuppslag • Recept • Tävling • Kalendarium ....och mycket mer! Totalleverantör av marknads information inom vård och omsorg SSIL - För vård och omsorg Vår ambition är att vara totalleverantör när det gäller marknadsinformation inom vård, omsorg och behandlingsverksamheter. Detta har varit och är vår ledstjärna sedan starten 1995. Under våra nitton år i branschen har vi byggt upp ett heltäckande kontaktnät inom samtliga kommuner, landsting och kriminalvård. Vi har ca 100,000 personliga kontakter per år med socialtjänsten i Sverige. Detta gör oss till den största och ledande aktören på marknaden idag. Vi har ett unikt kontaktnät något du som kund hos oss kan få tillgång till. Vi förmedlar dagligen information om kommuners, landstings och kriminalvårdens konkreta behov av att köpa boendeplatser, behandlingsplatser, konsulter, handledare och personliga assistenter. Upphandlingsbevakning (anbud) Löpande information via e-post om kommande offentliga upphandlingar inom följande områden: HVB, familjehemsplaceringar, LSS-platser, korttidsplatser, boende, konsulter, handledare, psykologer, terapeuter, rådgivning, öppenvård, utbildning, kompetensutveckling, driftsentreprenad, hemtjänst, personliga ombud, företagshälsovård, personalvårdsprogram, samt även valfrihet (LoV) som kan innefatta, särskilt boende, daglig verksamhet/sysselsättning och stödboende. Med vår långa erfarenhet och kunskap finns möjligheten att skräddarsy marknadsföringsinsatser för just er verksamhet. Vi sammanställer olika rapporter som t.ex. kvalitetsindex, trender, marknadsanalyser och kundspecifika studier inom branschen. Våra tjänster: • Förmedla förfrågningar. • Tillhandahåller upphandlingar av ramavtal inom branschen. • Kvalitetsindex/kundnöjdhet. • Marknadsstudier. • Kundunika marknadsaktiviteter. • Ramavtalsbevakaren. Bevaka din marknad på ett enkelt sätt. Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • [email protected] • www.ssil.se POSTTIDNING B Svenska Media Docu AB Tingsgatan 2 827 32 Ljusdal webbaserat behandlingsstöd – av och för vårdare IT-stödet som växer med verksamheten Ring 018-56 54 95 och boka en demo, eller besök www.rattspar.se.
