Ladda ner - Bygdeband

Torp i Gunnarstorp
Krogstorp/”Snippen” -
under Gunnarstorp 1:4
Krokstorp nämns i beskrivningen till laga skiftet 1833-49, men av kartan och husförhörslängderna att döma fanns det då inga hus där. Torpet tillhörde gården
Gunnarstorp 1:3 och den första torpare som finns antecknad under Krokstorp hette
Johannes Olsson (ibl. Olausson).
1866-1869
Johannes Olsson
född 1842-08-13 i Kalv
Inger Christina Johansdotter 1835-11-21 i Ryd, Grimshult
Barn: Johan August f 1866 och Emanuel f 1868.
Inger Christinas föräldrar var Johannes Eskilsson och Petronella Johansdotter på
torpet Ryd. 1869 flyttade familjen till torpet Nybygget i Grimshult (läs mera i
Grimshultshäftet).
1870-1875
Martin Albin Edw.Johansson 1842-04-28 i Köinge
Helena Christina Andersdot. 1841-01-30 i Askome
Barn: Sven Johan f 1866 d 1868, Johanna Sofia f 1868 d 1872 av hosta, Oscar
Severius f 1873 och Carl August f 1880.
Familjen flyttade till Krogstorp 1870 efter att ha varit antecknade under ”socknens
slut” under några år, dvs de hade saknat fast bostad. Familjen flyttade ett par
gånger till, innan de 1886 bosatte sig i Ledstugan i Görup ”Vitan” (se nedan under
Görup).
1874-1905
Carl Petter Andreasson (Andersson) född 1837-07-16 i Gällared
död 1903
Johanna Lovisa Persdotter
1845-03-28 i Lassagård
Barn: Albertina f 1872, Anna f 1874, Johan f 1877, Carl Ludvig f 1880 och Gustaf
Birger f 1884.
Lovisa var dotter till Pehr Arvidsson och Johanna Andersdotter i Rörkull (se Liahäftet). Familjen antecknades som utfattig under perioden 1881-1895. Efter
mannens död bodde Lovisa som inhyses i en stuga i Lia. Hon dog i Lia 1927.
Det var till Petter och Lovisa på Snippen som båtsman Askengren kom efter
knivslagsmålet hos Carl Niklasson på Sjöaslätt år 1894 (händelsen finns beskriven i
Hallandsbygd 1994-1995, sid 93).
1904-1905
Johan Aug Cederberg
född 1875-01-07 i Hukered
Kristina Josefina Svensdotter 1876-11-19 i Vapnö
Barn: Axel Leonard f 1897, Anna Potentia f 1900 och Anders Gustaf f 1904.
August var son till torpare Olof Cederberg och Potentia Bengtsdotter ( se Vägbro).
Han antecknas som torpare och stenhuggare i husförhörslängden. Familjen, som
utökades med ytterligare 8 barn, kom närmast från torpet Liden ( se Sjösgärde). De
bodde på ytterligare några torp i Vessige skogsbygd, tills de blev torpare under Lis
gård i Stafsinge 1909. August Cederberg utvandrade ensam till Canada 1925 och
dog där 1949. Hustrun dog i Halmstad 1952.
Torpet stod nu obebott en tid att döma av följande tidningsnotis i Falkenbergs-Posten 10/11
1905: ”Röfvarliv”. Ett om stor råhet vittnande dåd har under de senaste dagarna utöfvats av
arbetare från Yngeredsfors kraftstationsbyggnad. De ha nämligen å en obebodd lägenhet
benämnd ”Snippen” och tillhörig lantbrukaren Aug Ellberg, Gunnarstorp, Vessige utöfvat en
del ofog, bl a sönderslagit och förstört fönster och dörrar, däraf en del dörrar och fönster
nedburits åt källaren, där de krossats mm dylikt. Vid en i lördags af polischef PM Carlsson i
Vessige hållet polisförhör utröntes, att den egentlige gärningsmannen skulle vara en
Bernhard Andersson-Willner från Johannes församling i Stockholm född 1883. Nämnde
person hade nämligen den 31 okt blifvit afskedad från Yngeredsfors på grund af
obeständighet i arbetet”. Personen var nu efterlyst också för att höras om en stöld på
Sjönevads gästgivaregård. ”De allt flera förekommande uppträden som etableras af de s.k.
rallarna ha satt en viss skräck i ortens befolkning …”
1906-1911
Bengt Johan Nilsson
född 1837-12-03 i Askome
Anna Sofia Eliasdotter
1856-06-27 i Gällared
Barn: hustruns son Anton Birger Svensson f 1895 i Ullared
Mannen hade blivit änkling 1900 och gift om sig 1906 med Anna Sofia. Hustrun
lämnade sin man 1910 och hon och sonen flyttade till Snöstorp. Mannen kom till
fattighuset 1911 (läs mera om familjen i Lia-häftet, torp under Lia 1).
1908-1920
Karl Aug Andersson
född 1850-08-16 i Askome
Anna Britta Kristiansdotter 1859-11-01 i Kungsäter
Barn: Karl Hjalmar f 1891, Elemina Juliana f 1896, Ester Alvina f 1898 och Edvin
Harry f 1902
Mannen var träskomakare och husägare enligt husförhörslängden. I den statliga
utredningen och inventeringen av jordtorp 1909 nämns ett torp i Gunnarstorp om
1-3 tunnland med ett arrende på 10 kronor/år. Var det Krokstorp? (eller Vägbro?).
Familjen flyttade till Lia 1920 och tog husen med sig, både manhus och ladugård
byggda 1867. Den nya platsen i Lia kallades av ortsborna också ”Snippen”, men i
husförhörslängderna heter den lilla gården Algotsro, Lia 1:7 med 1,8 ha åker (läs
mera om Algotsro i Lia-häftet).
Ljungstugan – torpet/stugan vid Gunnarstorp
På en karta över Gunnarstorps utmarker 1815 och på lagaskifteskartan 1833 finns
ett torpintag inritat mellan Lillån och Sjönevadsvägen. I kartbeskrivningar kallas
intaget ”B Svens. lycka” resp. Berndtstorpet efter torparna Bengt Svensson och Sven
Berndtsson. Torpet kallas omväxlande Ljungstugan, torpet vid Gunnarstorp och
stugan vid Gunnarstorp.
Första gången vi ser namnet Ljungstugan i kyrkoböckerna är i död- och begravningsboken år 1763. I oktober det året dör torparen i Ljungstugan, Bengt
Svensson, 78 år gammal. Enligt bouppteckningen i mars 1764 hade han och
hustrun Kierstin Olofsdotter en son, Sven Bengtsson f 1728, som 1760 ”tagit
båtsmanslega” och sedan inte hörts av. Torparens bröder begärde ut sina
arvslotter, men änkan fick behålla kvarlåtenskapen, tills man fått klarhet i var
sonen ”uppehåller sig eller om han ännu är levande”.
På torpet fanns 3 kor: en vit, en grå och en rödfläckig och en vit kviga. De
värderades till 68 daler. För övrigt fanns nästan inget av värde; två järngrytor, en
lie, en kista, ett baktråg, en spinnrock och några träbaljor. Den avlidnes gångkläder
”befanns vara utan något värde”. Boet värderades till 74 daler men det fanns
skulder på ca 59 daler. Änkan bodde kvar på torpet 1768, men längre har vi inte
kunnat följa henne (Vessiges husförhörslängder saknas för tiden 1769-1790).
Karta 1815
Laga a skifteskartan 1833
År 1773 och 1778 föds två pojkar i Ljungstugan; Bengt och Gudmund, söner till
Lars Bengtsson och Lena Gudmundsdotter, gifta 1768. Lena var dotter till en åbo
i Yttregård, Väby, en frälsegård under Bjerrome säteri. 1791 är Lars Bengtsson en
av tre åbor på Yttregård.
År 1780 hittar vi sockenskräddare/torpare Berndt Bengtsson med familj i
Ljungstugan eller ”Stugan vid Gunnarstorp”, När han gifte sig 1774 och vid sonen
Svens födelse 1777 antecknades ingen bostadsort, skräddaren var då förmodligen
ambulerande. Ingen av makarna var född i Vessige.
1780-1824
Berndt Bengtsson
född 1749-12-15
död 1823
h Cathrina Stefansdotter
1753-04-23
1824
Barn: Beata f omkr 1775, Sven 1777, Bengt f 1780, Gunnar f 1786 d 1814,
Cathrina f 1789 och Inger Britta f 1792.
Det var en fattig familj. I ett sockenstämmoprotokoll 1780 finns antecknat att
skräddaren hade en skuld till socknen på 3 riksdaler, 43 skilling och 7 runstycken.
I en kommentar sägs ”fattig och mycket barelagd och således för det närvarande
oförmögen att betala sin skuld”. I husförhörslängderna antecknas Berndt och
Cathrina år 1814 som sjuka och utan försörjning, 1817 som utfattiga tiggare och
1821 som fattighjon. Mannen dog av slag, 74 år gammal, och kvinnan av tvinsot,
71 år gammal.
Bouppteckningen 1824 visar dock att Berndt och Cathrina hade ovanligt mycket
”saker”, mest koppar- och järnsaker. Åbyggnaden, värderad till 25 riksdaler banco,
var deras egen och de hade en ko värd 12 riksdaler. När skulderna fråndragits hade
de 5 barnen kvarlåtenskap för 40 riksdaler att dela på. Bland skulderna ingick
”skatt för torpet till åborna i Gunnarstorp för 1823” med 2 riksdaler.
Från 1786 är enligt vigsellängden också sockenskomakaren Bengt Johansson och
Inger Alfsdotter boende i Ljungstugan. Bengt var son till åbo Jean Alfsson och
Gunnil Assmundsdotter i Gunnarstorp och bror till den Gertrud (1758-1845) som
gett namn till ”Gertruds lycka” strax intill hembygdsgården.
1786-1834
Bengt Johansson
född 1756-03-13 i Gunnarstorp
h Inger Alfsdotter
1756-08-16 i Glostorp
Barn: Johanna f 1789 och Gunnilla f 1792.
död 1830
1814
Inger dog 1814 i en bröstsjukdom. I bouppteckningen efter henne var behållningen
ca 55 rdr, vari ingick 3 kor och 1 spädkalv. Änkemannen och de två döttrarna blev
mycket fattiga, de står tidvis antecknade som utfattiga tiggare och sjuka. Dottern
Johanna dog 1817 av tvinsot, (lungsot), 28 år gammal.
Dottern Gunnila gifte sig 1822 med Johannes Pehrsson från Wagnstahuset och de
bosatte sig i Ljungstugan till 1834, när de flyttade till Sörby Lassagård, där
Johannes blev åbo och där de bodde kvar till sin död 1855. Johannes och Gunnilla
fick tre barn, Johanna Beata f 1823, Petronella Christina f 1826 och Christoffer
f 1829. Petronella och Christoffer dog som 2-åringar i engelska sjukan. Johanna
Beata hittar vi som änka och fattighjon i Väby år 1890.
När ”gamle enkomannen Bengt Johansson i Ljungstugan” dog 1830, 74 år gammal,
var det som värderades högst en ”gammal säng” för 3 riksdaler. Han hade dock i
”kontanta penningar” drygt 11 riksdaler.
Sven Berndtsson, äldste sonen till skräddaren och torparen Berndt Bengtsson,
antogs 1823 som torpare på Ljungstugan
Under denna dag hafva wi underskrifne Åboar i Gunnastorp antagit Sven Berendtsson till wår
torpare efter sin faders död, at få bruka den lilla Lyckan, som hans fader innehaft samt får
intaga en liten bid af Lyngheden som wi i Dag utvisat hälst som hans moder warken mägtar eller
vil sköta:
1. Tilträdet räknas från denna dag och skall han Årligen ärläga Micaelidag Twå Riksdaler Banco i
skatt.
2. Twå kor få följa våra i utmarkorshagen emot det han hämtar dem i likhet med nu af oss.
3. Skulle den nya intagen genom odling visa att hon tål någon tilökning i skatt efter billighet, så
skall det vara Åboarne obetagit.
Då han detta fullgjör i rättan tid och visar sig trogen emot oss och grannar så äger han och hans
hustru nu salig besittning i sin lifstid.
Gunnarstorp den 29 September 1823.
Anders Svensson, Anders Pehrsson, Johannes Jönsson, Pehr Börgesson, Johan Bengtsson
1823-1834
Sven Berndtsson
född 1777-05-05 i Vessige
död 1834
Anna Johanna Nilsdotter
1788-05-27 i Björsered
Barn: Helena f 1811, Neta Beata f 1812, Carl Gustaf f 1814 död 1817 av tvinsot,
Gustafva f 1817, Cathrina f 1819, Lars f 1821, Carolina f 1823 och Bengt Petter
f 1827.
Anna Johanna var dotter till Nils Eliasson och Helena Larsdotter på Björsereds gård
och makarna hade bott i backstugan Björsereds hus 1812-1822.
Också denna familj hade svårt att försörja sig på torpet och de antecknas som
fattiga från 1826. 1834 dog ”Fattige mannen Sven Berndtsson från Ljungstugan” av
lungsot 46 år gammal. I bouppteckningen kallas han backstugusittare! Han hade
kanske inte kunnat uppfylla sina villkor som torpare. Bouppteckningen visar
tillgångar på ca 50 riksdaler och skulder på samma belopp. Familjen hade ”en röd
ko och ett fläckigt svin”. De ägde en del i husen, värderad till 18 rdr, för vilken de
hade en skuld på 6 rdr.
Enligt Vessige sockenstämmas protokoll i november 1834 ville åboarna i
Gunnastorp nu få bort änkan och barnen från Ljungstugan och de lyckades
troligen. År 1834 pågick laga skiftet och även utmarken skulle fördelas mellan
åboarna. Änkan Anna Svensdotter på torpet Glimmingen i Sjönevad var vid samma
tid utsatt för att sättas på bar backe.
I sockenstämmans protokoll läser vi ”Då inga föreställningar af Ordföranden och öfvriga
Församlingen woro tillräckliga för att utverka åt dessa wärnlösa Enkor af Contractens utgifvare
beslöts att genom Pastors försorg öfverlemna denna sak till Konungens Respective
Befallninghafvande … under tröstelig tilförsigt om derigenom winnande rättvisa för de arma
Enkorna”.
Landscanzliet på Halmstads slott svarade att man ”anser sig icke tillkomma att pröfva och afgöra
huruwida åboarna till följd af närslutne Contracter, hafva förbindelse att bidraga till numera
aflidne Torparne Lars Jönssons och Sven Berndtssons Enkors försörgning och underhåll utan må
frågan derom vid Domstolen i Orten i behörig ordning anhängig göras”.
Anna Johanna och de yngsta barnen finns upptagna bland fattighjonen från 1834.
1851 ser vi att både hon och Anna Svensdotter tillhörde fattighjonen klass 1, dvs
förutom en viss tilldelning av spannmål mm fick de gå runt i socknen och tigga ett
par gånger om året. I juli 1878 beviljade församlingen 24 kronor och 36 öre till
begravningsomkostnader för ”fattighjonet änkan Anna Johanna Nilsdotter från
Gunnastorp, vilken avlidit i Halmstad under april månad”. Hon blev 90 år gammal.
Den äldsta dottern Helena dog 1834, 23 år gammal. Hon hade varit gift med ”Herr
Ingeniören G. Grimberg i Halmstad” och hade två döttrar.
Dottern Neta Beata gifte sig 1840 med statdrängen Nils Pehrsson från Färgaryd,
f 1815 och de flyttade till Asige, först till Källeberg och sedan till Knobesholm, där
mannen fick anställning som smed.
Deras 2:a barn föddes 1846 och fick namnet Severin. Det var han som senare kom
att kallas ”Hallands målare”. ”Han var den förste i landskapet som utbildade sig och
ägnade sig helt åt konstnärskap.”
.
Den gamla kvinnan på bilden är ”Severin Nilsons
mor, Neta Beata, född 1812. Hon blev 83 år
gammal. Bilden tagen i början av 90-talet”.
(bilden från boken ”Severin Nilsons Halland” av
Mats Bengtsson/Jan Olsheden 1975)
Döttrarna Gustafva och Carolina flyttade
till Halmstad, 1835 resp. 1844 och
Cathrina till Alfshög 1835 och har inte kunnat följas. Bengt Petter dog 1846 i
rödsot, 19 år gammal. Av dödboken förstår vi att det gick en epidemi just då. Under
september och oktober 1846 antecknades 21 dödsfall av rödsot i Vessige. Lars gifte
sig 1853 med Johanna Beata Persdotter, f 1818 och blev torpare på Häståsen (läs
mera i Sjönevads-häftet) men endast ett par år. Han dog redan 1856, 35 år gammal.
Ljungstugan är sedan länge borta, platsen ingår nu i Karl-Gustaf Nilssons fastighet
Gunnarstorp 1:30.
Sjöaslätt –
torp under Gunnarstorp 1:3,
friköpt 1928 och registrerat som Gunnarstorp 1:21
Den största delen av sjön Aborrasjön (0,8 ha) ingår i fastigheten, kanske därav
namnet? Det förekommer i kyrkoböckerna första gången 1856, när Niklas
Danielsson och hans hustru flyttar dit som torpare från att ha varit antecknade
under rubriken ”vid socknens slut”, dvs utan fast bostad. Dessförinnan hade de en
tid bott i Backagård i Bjerrome. Deras tre barn föddes i Sandvik.
1856-1895
Niklas Danielsson
född 1803-12-16 i Gryteryd
död 1895
Anna Brita Eliasdotter Lagerstedt 1803-09-26
1877
Barn: Dorotea Eleonora f 1828, Henrietta f 1834, Anna Sara f 1838, Mathilda
Charlotta f 1841 och Carl Leonard f 1844.
Makarna hade det besvärligt, Niklas antecknas som vanför och Anna Brita tidvis
som sjuklig och de behövde bidrag till sin försörjning av socknen. Innan de kom till
Sjöaslätt hade båda dömts för ”1:a resan snatteri”. Man får förmoda att barnen fick
hjälpa till med torpets skötsel, annars hade de väl knappast fått stanna kvar.
I bouppteckningen efter modern 1878 finns inte upptaget några kreatur, vilket
tyder på att sonen då redan övertagit torpet. Boet värderades till 271 rdr, vari ingick
åbyggnaderna för 200 rdr. Skulderna uppgick till 398 rdr.
1878 bodde äldsta dottern i Sjönevad, Henrietta var gift med Herr Långe i
Köpenhamn, Anna Sara var gift med skomakaremästare F Andersson i Halmstad
och Mathilda Charlotta var gift med C Olsson i Köpenhamn.
Carl Leonard gifte sig 1881 och stannade kvar på torpet till 1907, när han
utvandrade till Amerika med sin familj. Fadern hade bott kvar som inhyses på
torpet till sin död 1895. Carl Leonard står som ”utfattig” från perioden 1895. Man
kan fundera över hur han kunde finansiera flyttningen till Amerika med sin stora
familj!
före 1878-1907
Carl Leonard Niklasson född 1844-08-09 i Sandvik
Severina Erlandsdotter
1856-07-14 i Gunnarp
Barn: Johan Albin f 1881, Carl Emil f 1883, Anna Teresia f 1884, Hulda Augusta
f 1886, Axel Victor f 1888, Alma Teodora f 1891, Oscar Martin f 1893, Gustaf Alfred
f 1895 och Nils Fridolph Yngve f 1899.
År 1894 hade Carl Niklasson instämts till rätten för att svårt ha knivskurit båtsman
Askengren i Yngered. Om detta kan vi läsa i artikeln ”Ett knivslagsmål” i
Hallandsbygd 1994-95, sid 93.
1907-1996
Petrus Claesson
född 1874-01-21 i Sjötofta, Älvsb.
död 1942
Anna Sofia f Svensdotter
1867-05-07 i Askome
Barn: Karin Elisabeth f 1902, Magnhild Sigrid Ingeborg f 1905, Edith Svea
Elisabeth f 1907 och Carl Evert Paridon f 1909.
Enligt den statliga ”utredningen i torparefrågan” 1909 var arrendet vid den tiden för
Sjöaslätt 60 kronor/år och arealen var på 10-15 tunnl. Petrus Claesson hade varit
dräng på torpet några år innan han fick arrendera det 1907 och köpa det 1928
enligt ensittarlagen av Karl Andersson i Gunnarstorp 1:3.
Enligt Gods och Gårdar 1939 var
arealen 13 ha, varav 5 ha åker och
taxeringsvärdet var 3.300 kronor.
Manbyggnaden var byggd 1870,
ekonomibyggnaden 1928.
Det fanns 1 häst, 4 nötkreatur, 2 svin
och 40 höns på gården
Sjöaslätt 1939
Områdets telefonstation var placerad i Sjöaslätt. En ortsbo berättar för oss: ”1931
kom telefonen till Sjönevad. 7 abonnenter fanns från början. Föreståndare var
Karin Claesson. 1963 automatiserades stationen”.
Petrus Claesson dog 1942 och brukningen av den lilla gården övertogs av de tre
ogifta syskonen Karin, Edith och Evert. Karin ansvarade för telefonstationen men
var också sömmerska. Fattigvårdsstyrelsen hade betalat en ”yrkesutbildning på
vanföreanstalten i Hälsingborg” och 1922 köpt en symaskin till Karin. Hon sägs ha
varit handikappad pga något rörelsehinder. Sigrid gifte sig 1931 med smedmästare
Sten Lorick i Bjerrome.
1964 fanns på gården 4 kor, 4 ungdjur,
2 suggor, 4 gödsvin och 75 höns). Taxer-ingsvärdet var 24.300 kronor. Byggnaderna
hade moderniserats 1955 resp.1959 (enl GoG)
Edith dog 1985, Karin 1993 och Evert 1996.
ur en tidningsartikel 1994
1996Fastigheten såldes 1996 till Karl Håkan Torgny Karlsson f 1960 på Rörkull i Lia.
Den 2 januari 1997, när den nya ägaren knappt hade hunnit flytta in, råkade
bostadshuset ut för en eldsvåda och förstördes helt.
Håkan Karlsson lät bygga upp
ett nytt bostadshus, och där bor
han nu tillsammans med sambo
Marita Andersson f 1967 och
dotter Caisa f 2004.
Gårdens marker arrenderas ut
men skogen brukas av ägaren.
Fastighetens areal är 133.335
kvm och fn värderad till 1,4
miljoner kronor.
Sjöaslätt 2010
Tusshed, torpet vid Tussjön
- under Gunnarstorp 1:6
En av de fem åboarna i Gunnarstorp vid laga skiftet (1833-1849) hette Lars
Christensson. Hans hustru hette Inger Johansdotter. De hade 3 barn: Anna
Johanna f 1821, Johanna Christina f 1824 och Anders Emanuel, f 1834.
Sonen Anders Emanuel övertog gården, men år 1869 reste han till Amerika och år
1876 reste också hans hustru och tre barn. Dottern Anna Johanna gifte sig i
Svartrå och dottern Johanna Christina fick starta upp ett torp på gårdens marker
strax söder om Tussjön tillsammans med sin man Carl Johan Larsson. De kallade
torpet Tusshed.
1855 - omkr 1915
1 Carl Johan Larsson
född 1825-12-28 i Holan
död 1856
2 Anders Aron Petersson/Hellström
1832-09-02 i Ledstugan
1915
Johanna Christina Larsdotter
1824-02-02 i Tenlingabo, Ask. 1908
Barn: Johannes f 1845, Lars Ludvig f 1848, Severina Beata f 1852 och Carolina
Josefina f 1856 samt Amalia Christina f 1861, Alexander f 1863 och Johan Edvard
f 1865.
”Kontrakt
Till Carl Johan Larsson och hans hustru Johanna Kristina Larsdotter bortarrenderar jag mitt
egande torpställe under 1/6 mtl Nr Gunnastorp på 49 år efter nedanskrifne dag. Tillträde sker
genast i det skick jorden befinnes, hus skall torparen sig sjelf bestå och årligt skall torparen i
arrende betala 25 rdr rgd, som betalas hvarje 24 mars. Mulbete till 2 kor och sex får åtnjuter
torparen på utmarken i likhet med jordegarens kreatur. Alla utskylder som fordras af torparen skall
torparen sjelf utgöra i hvad namn det vara må. Sålunda är öfverskommet som skedde i Gunnastorp
den 27 Oktober 1855
Anders Emanuel Larsson i Gunnastorp”
Kontraktet gällde också med Sven Kristian Eliasson (1:6) som köpte gården 1873
Redan 1856 dog Carl Johan, endast 30 år gammal. Dödsorsaken enligt död- och
begravningsboken var ”sjuk på marten (anm. marknaden) av starka drycker”. De fick 4
barn tillsammans. I bouppteckningen värderades tillgångarna till 288 kronor, varav
”åbyggnaderna på torplägenheten” till 133 kronor. Skulderna uppgick till 194
kronor. Egendomligt nog finns det inga kreatur upptagna i bouppteckningen och de
enda gårdsredskapen var en vagn och en ärjekrok.
1860 gifte Johanna Christina om sig med Aron Petersson/Hellström från Ledstugan.
Torpet verkar ha varit någorlunda bärkraftigt, åtminstone tror man det efter att ha
läst kommunalstämmans protokoll i december 1871: ”Beviljade ordinarie fattigvårds-
bidrag i säd och penningar till Hellströms i Gunnarstorps barn, beslutades skola från och med
nästa år indragas. Såsom skäl härtill anfördes hufvudsakligen, att Hellströms familj har god
afkastning af sin torplägenhet, att Hellström vore snart att sjelf hemförvänta och att han och
hans hustru äro unga arbetsföra personer och således sjelfva böra kunna draga försorg om
sina barns underhåll”. Aron Hellström hade dömts till straffarbete för stöld, kanske var
det från detta straff han då hemförväntades.
Under åren 1869-1871 fanns enligt husförhörslängden ytterligare en familj boende i
Tusshed, kanske för att sköta torpet under torparens fängelsevistelse; torpare/
arrendator Lars Aron Elmgren och hans hustru Anna Arvidsdotter, båda födda 1833
i Abild, samt deras fem barn Albertina Christina f 1858 och Josephina f 1861 i Björket
Lia, Carl f 1865 och Mathilda f 1867 i Väby Yttregård samt Johan f 1869 i Tusshed.
Familjen flyttade 1871 till Slöinge.
I kyrkoböckerna är antecknat, att Johanna och Aron Hellström runt sekelskiftet var
utfattiga som så många andra torpare och backstugusittare.
Enligt folkräkningen år 1900 är sonen Lars Ludvig smed i Eftra, Alexander är
hemmansägare i Lyngen och Johan Edvard är smed i Getinge. Amalia Christina reste
till Amerika 1887.
Johanna Christina dog i Tusshed 1908. Aron tillbringade sina sista år hos sonen
Alexander i Lyngen och dog där 1915. Alexander Hellström dog 1945.
Torpet Tusshed som uppstod omkr 1850 upphörde därmed redan i början på 1900talet med endast en torparefamilj som brukare. Det finns än idag många tecken kvar
som visar var hus och trädgård låg.
Det blommar fortfarande påskliljor
på platsen där torpstugan låg.
Vägbro –
torp under Gunnarstorp 1:3,
friköpt1936 och registrerad som Gunnarstorp 1:22
Första gången vi stöter på namnet Vägbro i kyrkoböckerna är 1866, när Johannes
Johansson Grimberg med hustru Johanna Beata Nilsdotter flyttar dit från Lia nr 2,
där Johannes varit dräng hos sin äldre bror Olof Johan Grimberg i ett par år.
Johannes var son till Johannes Eskilsson och Petronella Jönsdotter på Ryd i
Grimshult och bror till Inger Christina Johansdotter i Krokstorp. Johanna Beata
var dotter till Nils Persson d.y. och Elin Larsdotter i Lia.
1870 fick makarna ett torparekontrakt på jorden, se nedan. Observera orden och
stavningen, en blandning av kanslispråk och dialekt. Det är jordägaren som själv
satt ihop kontraktet. Torparens och hans hustrus underskrifter är gjorda ”m.h.p.”,
dvs ”med hand på pennan”.
”Kontrakt
Till torpare å mitt ägande kronoskattehemman 1/6dels mantal Nr 1 Gunnastorp antager jag
härmed Johannes Grimberg och hans hustru Johanna Beiata Nilsdotter under nedannämnde
vilkor nämligen
1. Till torplägenhett lämnas all den jord som är belägen Öster om Åsbo mosse som nu är
innehängnad undantags Niklaus Danjelsson På Sjöaslätt 2 tönland. Jorden äger torparen
rektighet (anm rättighet) bruka och begangna Efter Eget för godtfinnande samt genast tillträda
mot nedanstående vilkor.
2. Torparen skall årligen till jordägaren uttgöra 12 Karl och 12 qvindaswerken ved tilsägelse imot
fri kost På stället samt kontant Betala 12 Rek den 14de mårs varje år.
Däta kontrackt varder jellande i Båda deras lifstid Och till säkerhett för däta kontrackt lämnar
jag torparen rektighett utan att vidare hörande söka och ärhålla laga inteckning uti ovannämnde
1/6dels mantall Nr 1 Gunnastorp.
Gunnastorp den 14 Februari 1870
Johan Theod Andersson
Mäd förestående kontrakt förklarar vi oss till alla delar nyggde samt förbinder vi oss dätsamma
öppfölla som ofvan
Johannes Grimberg, Johanna Beata Nilsdotter
m.h.p.”
1866-1902
Johannes Johansson Grimberg född 1840-08-31 i Ryd
Johanna Beata Nilsdotter
1822-03-01 i Lia
död 1895
1902
Makarna fick inga barn. De hade det fattigt på torpet, antecknades som utfattiga
från 1881. 1895 dog mannen av lunginflammation. I bouppteckningen kallas han
murare och kanske hade han upphört med att vara torpare, eftersom det inte finns
några kreatur upptagna i bouppteckningen. Däremot fanns en del gårdsredskap
som plog, harvar, vagn, gigg, slädar, årderkrok, seldon och hästtäcke. Man- och
ladugårdshuset värderades till 100 kronor. Tillgångar totalt 266 kronor och skulder
160 kronor.
Redan 1898 hade torpare Olof Cederberg med hustru och tre barn flyttat in i
Vägbro, närmast från Knorrastugan. Hustrun var släkt till Johannes Grimberg och
också uppvuxen på torpet Ryd.
1898-1909
Olof Cederberg
född 1852-07-28 i Halmstad
Johanna Potentia Bengtsdotter
1854-10-27 i Ryd
Barn: Alfred f 1880, Olivia Potentia f 1888 och Berta Josefina f 1896
Familjen flyttade 1909 till Tenlingabo i Askome, där mannen avled 1910 av
lunginflammation, 57 år gammal. Hustrun dog på fattighemmet i Glostorp 1936,
81 år gammal. Sonen Alfred Cederberg hittar vi så småningom som småbrukare i
Hukered.
Omkring 1909 bodde Tensia Pettersson med sonen Malkolm här en kort tid. Läs
deras berättelse i hembygdsboken sid 153.
1912 flyttade snickare/husägare Carl Aug Henningsson f 1886 in i Vägbro med
hustru Gustafva f Larsdotter f 1887 och barnen Gösta Joel Verner f 1911 och Karin
Judith Henrietta f 1912. De kom från Abild och redan 1913 flyttade de till Asige.
1915-1936
Anders Edvard Carlsson
Anna Carolina Johansdotter
Barn: Ellen Maria f 1902
född 1864-02-26 i Sjönevad
1866-09-17 i Kalv
död 1923
1949
Anders kallades arbetskarl och man kan tänka sig att han inte hade någon fast
arbetsgivare utan tog de tillfälliga arbeten som fanns på orten. Tidigare hade han
bl a arbetat som dräng på Backen i Sjönevad.
1915 hade barnen Jenny Charlotta f 1892, Carl Birger f 1893, Gerda Alfrida f 1896
och Gustaf Ragnar f 1898 redan flyttat hemifrån. Anders var son till Carl Henrik
Bengtsson och Johanna B Andersdotter, Sjönevad 1:5 ( senare Häståsen).
1936 gifte sig dottern Ellen med Birger Pettersson, som friköpte Vägbro samma år.
Modern Anna bodde kvar i Vägbro till sin död 1949.
Birger Pettersson var vägarbetare och Ellen ”gick på bygden” och hjälpte till med
allehanda sysslor som t ex tvätt, potatisplockning mm. Ellen kallades fortfarande
”Ellen på Spången” efter torpet där hon var född (se Sjönevads-häftet).
1984 köptes Vägbro av grannfastighetens ägare, åkeriägare Arthur Johansson i
Ådalen, Lia. Senare har hans son
Tommy Johansson f 1955 med
hustru Inga Lisbeth f 1959 ägt
fastigheten.
Sedan 2013 ägs Vägbro av deras
son Christian Johansson f 1990.
Vägbro september 2014
t.v. skymtar Sjöaslätt
Ett okänt gammalt torp
På Gunnarstorps storskifteskarta 1783 finns väster om Tussjön, alldeles vid gränsen
mot Åhs utmarker, utritat ”ett Torpintag af utmarken”. På lagaskifteskartan finns
här utritat en trädgårdstomt med byggnader. I kartbeskrivningen sägs inte vad
platsen eller torpet heter. Före laga skiftet ägdes utmarken gemensamt av de fem
åboarna i Gunnarstorp, vid skiftet tillföll marken fastigheten Gunnarstorp 1:6.
Numera ligger marken under Gunnarstorp 1:27.
Del av kartan som användes vid laga
skiftet i Gunnarstorp 1833-1849.
1812-1825
Inger Pehrsdotter
född 1746-08-12 i Sågarebolet, Vessige
Barn: Beata född 1783-10-21 i Askome
död 1815
Inger var änka efter Torsten Pehrsson i Lågastorp, Askome. Vid sin död var hon
fattighjon och fick understöd av socknen. Beata gifte sig 1816 med den 11 år yngre
ordinarie rotebåtsmannen Andreas/ Anders Flaggstake f 1794-05-17 i Fryele,
Småland. Han flyttade in i stugan 1816 från Drängsered. I flyttningsbeviset hade
prästen i Drängsered bett kyrkoherden i Vessige att ge Andreas ”upptukt” som han
”såsom ung och mindre betänksam så väl behöver i afsikt på hans … själsvård”.
Flaggstake var ett båtsmansnamn i Drängsered. Andreas egentliga efternamn var
Jansson (ev Jonsson eller Jönsson). Han antogs som extra roteringskarl 1815 och
avskedades 1819 pga sjukdom (källa Hallands båtsmansregister). 1819 hade mannen
lämnat ”Stugan” och Beata bodde ensam kvar. 1821 var hon tiggerska.
Vid en sockenstämma i februari 1825 tas en anmälan upp från änkan Helena Börgesdoter i Lyngen
om att en dräng Christian Svensson med hustru från Skrea tänkte flytta ”till det torpställe, der
Hustrun Beata Torstensdoter för närvarande bor”, vilket änkan ”på det högsta protesterar
däremot”, därför ”att till torpstället är ej så mycken jord, att en enda person deraf kan hafwa
sin bergning, mycket mindre 3ne” och ”att i händelse inflyttning skedde, Beata Torstensdoter
derigenom framdeles kunde blifwa utan huswarelse och sedermera ett kringgående Sockne-hjon,
Församlingen till mycken last och tynga” och ”att då det ännu är osäkert, huruwida Gunnastorps
utmark, samfäldt med Lyngens, kommer att ansess, sedan Rågångstwisten emellan Askome och en
del Hemman i Wessige blifwit afgjord.”
Änkan i Lyngen kunde lugnas med att ”övrige medintressenter af utmarken ej woro
nögde med Christian Svenssons inflyttning till besagde torpställe…” och tänkte
motsätta sig den.
Av detta kan vi bl.a. dra slutsatsen att Beata Torstensson hade ett litet torp, fast
det kallades ”Stugan” i kyrkoböckerna och att torpet låg på utmarken som gränsade
till Askome. Kanske detta var det ”okända torpet”?
Beata Torstensson lämnade ”Stugan” förmodligen 1825, och i våra källor har vi inte
kunnat följa hennes eller hennes mans vidare öden.
Stugor och backstugor i Gunnarstorp
På kartorna finns inga backstugor inritade. Av husförhörslängderna förstår vi, att
det ändå funnits backstugor i Gunnarstorp, men inte var de legat. Här följer en
sammanställning av några av de backstugusittare som finns antecknade i
hursförhörslängderna:
Omkr 1790?-1845
Gertrud Johansdotter
född 1758-09-28 i Gunnarstorp
död 1845
Gertrud var dotter till Johan (Jean) Alfsson och dotterdotter till Alf Torbjörnsson,
gästgivare i Sjönevad. Hon arbetade som piga i sitt barndomshem också sedan
systern Anna, f 1748 tillsammans med sin man övertagit gården och också sedan
systersonen Johan (Jan) Bengtsson, f 1787 blivit åbo där. Gertrud blev 87 år
gammal, men redan i mantalslängden 1820 finns en anteckning om att Gertrud, då
61 år, ”födes av medlidande”.
I bouppteckningen tas tillgångar upp för 31 riksdaler och skulder för 10 riksdaler.
Hennes stuga ”En gammal Bygnad af stuga, förstuga nerrutitt” togs upp till 6
riksdaler. Hon hade ganska många kläder, de värderades till ca 8 riksdaler.
Skulderna bestod enbart av begravningskostnader; likstol till präst och klockare,
kista samt förtäring och bouppteckningskostnader.
I lagaskifteskartan 1833 finns ”Gertruds lycka” inritad. Den låg en bit utanför
klungan av de 5 gårdarna i byn. Kanske följande backstugusittare också bodde på
”lyckan”. Vi vet i varje fall, att Tensias stuga (se nedan) låg ungefär där.
1856-omkr 1897
Carl Johan Nilsson
född 1822-06-03 i Böckergård
död 1892
h Beata Andreasdotter
1825-06-03 i Eftra
1894
Barn: Nils August f 1852, Emma f 1856, Johan Bernhard f 1858, Josefina Katrina
f 1862 och Albertina f 1865.
Carl var son till Nils Gunnar Pettersson från Fogdagård och Cathrina Berndtsdotter
från Ljungstugan.
Efter giftermålet bodde makarna de första åren på Carlslätt intill Smeagård vid
Ätran, där August Bondeson föddes 1854. I död- och begravningsboken 1892
antecknas Carl Johan som ”skomak.arbetare”. Kanske lärde han sig skomakeriet av
Augusts far, skomakare Carl Bondeson. I sockenstämmoprotokoll finns antecknat
att Carl Nilsson beviljades 2 kronor till läkarhjälp 1890. Familjen antecknades i
husförhörs-längderna som utfattiga, vilket också bouppteckningarna visar.
Dottern Emma gifte sig med Carl Albert Carlsson, f 1857, arbetskarl/torpare i
Mölnegård (se berättelsen om Bjerrome och Mölnegård). De fick barnen Carl Thore Rudolf
f 1883 d 1884 av scharlakansfeber, Thorborg Maria f 1885, Olga Rosalia f 1888,
Carl Hilding f 1891och Erik Bernhard f 1895.
Johan Bernhard reste till Amerika 1880 och vid moderns död 1894 vistades både
Nils August och Johan Bernhard där. Josefina Katrina och Albertina försörjde sig
som sömmerskor i Alfshög.
1897-1913
Anna Eleonora Larsson född 1861-10-11 i Fnattagård
Barn: Jenny Elisabet f 1888, Carl Leonard f 1889 d 1895 och Hildur Charlotta
f 1892 d 1895. Barnen dog av difteri.
Anna ägde sin stuga, hon kallades husägarinna. Hon hade blivit änka 1893 efter
torpare Oscar Eliasson på Ryd i Grimshult (se berättelsen om Grimshult). Annas
föräldrar var skräddare L Pehrsson och S Arfvidsdotter. 1913 gifte hon om sig med
kvarnarrendator Hans Carl Eliasson från Fors, Alfshög.
1913-1930
Helena Potentia Pettersson f. 1863-12-01 i Töringe, Ljungby
Barn: Johan Malkolm Bengtsson
död 1936
1901-10-24 i Väby
Potentia, kallad Tensia, var dotter till Nils Johan Eliasson och Olena Beata
Larsdotter i Björsered (se berättelsen om Björsered). Tensia gifte sig 1901 med
arbetaren Bengt Pettersson f 1847 men blev änka redan 1909. 1913 köpte hon sin
stuga i Gunnarstorp för 130 kronor. Stugan, som i bygden kallades ”Tensiatorpet”
revs 1930.
I hembygdsboken ”Vessige och Alfshög” finns en berättelse om Malkolm och hans
mor Tensia (sid 153).
2015-02-14
ilc