Politiskt deltagande och engagemang i en digital - SOM

Politiskt deltagande och engagemang i en digital - SOM

Politiskt deltagande och engagemang i en digital kontext
POLITISKT DELTAGANDE OCH ENGAGEMANG
I EN DIGITAL KONTEXT
LINN SANDBERG OCH ULF BJERELD
A
llt färre svenskar väljer att vara medlem av ett politiskt parti. Under åren 19912011 rasade antalet partimedlemmar i Sverige från över 600 000 till omkring
250 000, vilket således innebär mer än en halvering på bara 20 år (Erlingsson &
Persson, 2014). För några år sedan utgavs en rapport med titeln ”Mot medlemslösa
partier” som bland annat ställde frågan om partierna nu för tiden behövde några
medlemmar över huvud taget (Karlsson & Lundberg, 2011). Allt färre svenskar
beskriver också sig själva som anhängare av något särskilt parti. År 1968 uppgav
65 procent av svenskarna att de var anhängare av ett politiskt parti. År 2010 hade
den andelen minskat till 28 procent (Oscarsson & Holmberg, 2011). Visserligen
har antalet partimedlemmar ökat något de allra senaste åren, men sett över ett
längre tidsperspektiv är trenden starkt nedåtgående.
Den försvagade länken mellan väljarna och de politiska partierna är emellertid
inte ett tecken på att svenska folkets politiska intresse eller engagemang minskat.
Men i vår individualiserade tid tycks människor betrakta politiken som ett smörgåsbord där man väljer att engagera sig i de enskilda politiska sakfrågor som man
brinner för, i stället för att gå in i ett politiskt parti och varaktigt ta ansvar för
en ideologisk och politisk helhet. Många agerar också politiskt på egen hand, t
ex genom att konsumera rättvisemärkt eller bojkotta israeliska varor i butikerna
(Bjereld & Demker, 2011).
Innebär då dessa försvagade band en kris för de politiska partierna och i förlängningen för den politiska demokratin? Nja, det beror förstås på. Vad behöver
partierna egentligen sina medlemmar till i dag? Partiernas finansiering sker i allt
väsentligt genom skattefinansierat partistöd, inte genom medlemsavgifter. Partiernas
politikutveckling sker med hjälp av politiskt sakkunniga och anställda, inte genom
medlemmars tankearbete och verksamhet (Garsten, Rothstein & Svallfors, 2015).
Traditionellt förväntas de politiska partierna fungera som en länk mellan medborgarna och de beslutande församlingarna. Partierna skall kanalisera medborgarnas
politiska mobilisering genom intresseartikulering och intresseaggregering, rekrytera
kandidater till politiska uppdrag och därigenom indirekt svara för det politiska
beslutsfattandet. Men om dagens medborgare låter sitt politiska engagemang komma
till uttryck utanför de politiska partierna undermineras partiernas förmåga och
legitimitet att artikulera och aggregera olika samhällsgruppers mål och intressen.
Om partierna inte längre uttrycker och representerar olika samhällsgruppers mål
Sandberg, Linn & Bjereld, Ulf (2015) Politiskt deltagande och engagemang i en digital kontext i Annika Bergström,
Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
523
Linn Sandberg och Ulf Bjereld
och intressen uppstår två problem för demokratin. För det första riskerar medborgarnas förtroende för de politiska partierna att undergrävas, eftersom partierna
inte längre fyller den funktion som de är tänkta att göra. För det andra finns det
inte några andra institutioner som kan eller har legitimitet att fylla funktionen av
att uttrycka och representera olika samhällsgruppers mål och intressen. Om den
representativa demokratin inte förmår tillhandahålla institutioner (t ex politiska
partier) som uttrycker och representerar olika samhällsgruppers mål och intressen
eroderar också grunden för den representativa demokratin själv.
Det finns således goda skäl till att försöka stärka banden mellan medborgarna
och de politiska partierna. Samhällets individualisering hänger samman med
digitaliseringen och den kommunikationsteknologiska revolutionen. Finns det
då inget i denna process som skulle kunna användas till att stärka länken mellan
partier och väljare?
Ett viktigt uttryck för den kommunikationsteknologiska revolutionen är framväxten av sociala medier, som till exempel Facebook och Twitter. Sociala medier
kännetecknas av sin snabbhet, spridningsförmåga, öppenhet och möjlighet till
interaktivitet. Genom att utveckla sitt arbete i sociala medier skulle de politiska
partierna bättre kunna möta väljarna utanför partiorganisationens trånga ram,
stimulera till ett mer levande och stimulerande internt partiarbete och utnyttja
massans kollektiva kreativitet och intelligens till politikutveckling.
För att förstå partiernas möjligheter att använda sociala medier på ett sådant
sätt är det nödvändigt att ha kunskap om vilken närvaro olika väljargrupper har
i sociala medier, samt hur de väljargrupper som är mest aktiva kännetecknas med
avseende på politiskt engagemang och åsikt i olika politiska sakfrågor. Är de grupper som är mest aktiva i sociala medier också mer politiskt aktiva i andra former
(t ex partimedlemskap, deltagande i demonstrationer)?
Det finns få studier som empiriskt undersökt högaktiva nätanvändares politiska
åsikter och politiska engagemang (se emellertid Gustafsson & Höglund 2011). I
det följande kommer vi att undersöka inom vilka grupper som de mest frekventa
användarna av sociala medier återfinns med avseende på kön, ålder, utbildningsnivå,
bostadsort, klass och partisympati. Både kön och ålder har i tidigare undersökningar
visat sig påverka användningen av sociala medier (se till exempel Gustafsson & Höglund 2011) och beroende på utbildningsnivå skiljer sig användandet av internet åt
(Bergström 2010). Bland de mest högaktiva användarna av sociala medier kommer
vi också att undersöka om dessa skiljer ut sig med avseende på politiska attityder
och engagemang gentemot de grupper som inte använder internet eller sociala
medier. Är aktiva på sociala medier också de mest aktiva vad gäller traditionella
former av politiskt deltagande? Återfinns politiska attitydskillnader mellan aktiva
nätanvändare jämfört med grupper som inte använder internet eller sociala medier?
524
Politiskt deltagande och engagemang i en digital kontext
En stadig ökning i svenskarnas användning av sociala medier
Sverige har höga nivåer av politiskt deltagande generellt och andelen av svenska
befolkningen som använder internet och sociala medier är bland de högsta i världen
(Gustafsson 2012). Det har också skett en stadig ökning av andelen som använder
sociala medier bland befolkningen om vi ser till utvecklingen de senaste åren. År
2009 använde 51 procent av befolkningen sociala medier minst någon gång och
2014 är motsvarande andel 68 procent (se figur 1). De mest aktiva användarna
av sociala medier (de som använder sociala medier flera gånger i veckan eller dagligen) var 40 procent år 2009 och år 2014 är andelen uppe på 55 procent. Den
högaktiva gruppen har således ökat med 15 procentenheter de fem senaste åren.
Mot bakgrund av att Sverige har beskrivits som det mest individualiserade landet
i världen (Demker m.fl. 2014) och att svenskar i så stor utsträckning använder
internet och sociala medier blir frågor om politiskt deltagande och engagemang i
en digital kontext särskilt intressant att utforska i den svenska befolkningen.
Figur 1
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Andel som använder sociala medier 2009-2014 (procent)
60
60
63
65
68
2010
2011
2012
2013
2014
51
2009
Kommentar: Frågan som svarspersonerna fick ta ställning till lyder: ”Hur ofta har du gjort följande
på internet?” och ett svarsalternativ är ”använt sociala medier (ex. Facebook, Instagram, Twitter)”. Svarsalternativen är Ingen gång, Någon gång de senaste 12 mån, Någon gång i halvåret,
Någon gång i månaden, Någon gång i veckan, Flera gånger i veckan alternativt Dagligen. De
redovisade siffrorna utgör andelen som svarat att de någon gång använt sociala medier. Endast
personer som besvarat frågan är medtagna i procentbasen.
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009-2014.
Inom vilka grupper återfinns de mest aktiva på sociala medier?
Inom befolkningen är det 10 procent som uppger att de aldrig använder internet.
Av dem som använder internet uppger 32 procent att de inte använder sociala
medier alls, 13 procent använder sociala medier högst någon gång i veckan och 55
procent använder sociala medier flera gånger i veckan eller dagligen (se tabell 1).
525
Linn Sandberg och Ulf Bjereld
Den senare gruppen – det vill säga de som använder sociala medier flera gånger i
veckan eller dagligen – kallar vi fortsättningsvis för högaktiva användare av sociala
medier. De som använder internet men som mer sällan använder sociala medier
(någon gång per år till någon gång i veckan) har vi utelämnat i tabellen nedan
eftersom syftet är att jämföra den högaktiva gruppen med de som inte använder
sociala medier eller internet (däremot är de medräknande i procentbasen).
Kvinnliga internetanvändare är mer aktiva på sociala medier än vad män är. Av de
kvinnor som använder internet är 62 procent högaktiva på sociala medier, medan
motsvarande andel bland män är 48 procent. Andelen män som använder internet
men inte alls använder sociala medier uppgår till 37 procent, medan motsvarande
andel bland kvinnliga internetanvändare endast uppgår till 27 procent.
Yngre är som tidigare känt de mest aktiva användarna av sociala medier (se t ex
Gustafsson & Höglund 2011; Bergström 2010), men även de mellan 30-49 år är
förhållandevis aktiva på dessa plattformar. Det finns även markanta utbildningsskillnader när det kommer till internetanvändning och sociala medier. Bland de
med lägst utbildningsnivå är det 34 procent som aldrig använder internet, medan
motsvarande siffra bland de mest högutbildade är två procent. Bland de lågutbildade som använder internet är 33 procent högaktiva användare av sociala medier
jämfört med 56-61 procent bland internetanvändare med högre utbildningsnivå.
Även vad gäller bostadsort ser vi skillnader i aktivitetsnivå. Bland internetanvändare boende i Stockholm, Göteborg eller Malmö är 64 procent högaktiva användare
av sociala medier, medan motsvarande andel bland boende på landsbygden är
49 procent. Personer i jordbrukarhem är något mindre aktiva på sociala medier
än vad personer i arbetarhem, tjänstemannahem och företagarhem är. Personer
i jordbrukarhem är också den gruppen med lägst andel internetanvändare (28
procent använder inte internet), följt av dem från arbetarhem (där 14 procent
inte använder internet). Jämfört med tjänstemannahem och företagarhem är
skillnaderna markanta – bland personer i tjänstemannahem eller företagarhem är
det endast mellan tre och fem procent som uppger att de aldrig använder internet.
Sett till partisympati är det sympatisörer till Feministiskt initiativ (Fi) och Miljöpartiet (MP) som uppvisar den största andelen högaktiva användare av sociala
medier. Av dem som sympatiserar med Fi är hela 74 procent högaktiva användare
av sociala medier och bland dem som sympatiserar med MP är motsvarande andel
68 procent. Det är också bland dessa sympatisörer vi finner den lägsta andelen
som inte använder internet över huvud taget, vilket hör ihop med att dessa båda
partier också har en större andel yngre väljare. De partier vars sympatisörer är
minst aktiva på sociala medier är Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och
Socialdemokraterna, bland dessa partiers sympatisörer som använder internet är
runt hälften även aktiva på sociala medier.
526
Politiskt deltagande och engagemang i en digital kontext
Tabell 1 Andel av befolkning som inte använder internet eller sociala
medier jämfört med de mest högaktiva användarna efter kön, ålder,
utbildningsnivå, bostadsort, klass och partisympati 2014 (procent
och antal svar)
Använder inte internet
Använder internet men
inte sociala medier
Högaktiva användare
av sociala medier
Samtliga
10 (643)
32 (1934)
55 (3339)
Kön
Man
Kvinna
9 (280)
10 (361)
37 (1045)
27 (887)
48 (1342)
62 (1990)
Ålder
16-29
30-49
50-64
65-85
0 (4)
1 (18)
4 (80)
28 (539)
4 (37)
16 (299)
40 (700)
59 (896)
90 (841)
70 (1313)
44 (774)
27 (411)
Utbildning
Grundskola
Gymnasium
Eftergymnasial (ej högsk)
Högskola/universitet
34 (374)
7 (135)
4 (61)
2 (38)
55 (429)
33 (602)
25 (371)
26 (496)
33 (255)
56 (1021)
61 (894)
59 (1134)
Bostadsort
Ren landsbygd
Mindre tätort
Stad eller större tätort
Stockholm, Göteborg, Malmö
15 (142)
11 (133)
9 (285)
5 (56)
38 (316)
37 (409)
31 (921)
24 (253)
49 (406)
50 (551)
56 (1651)
64 (666)
Nuvarande hem
Arbetarhem
Jordbrukarhem
Tjänstemannahem
Högre tjänstemannahem
Företagarhem
14 (375)
28 (54)
5 (110)
3 (17)
5 (23)
32 (735)
38 (56)
32 (684)
32 (200)
31 (147)
56 (1304)
43 (63)
54 (1162)
54 (343)
55 (262)
Partisympati
Vänsterpartiet
Socialdemokraterna
Centerpartiet
Folkpartiet
Moderaterna
Kristdemokraterna
Miljöpartiet
Sverigedemokraterna
Feministiskt initiativ
8 (30)
15 (282)
12 (51)
6 (24)
6 (88)
11 (30)
3 (17)
13 (75)
3 (5)
28 (104)
38 (605)
32 (119)
30 (120)
31 (407)
40 (98)
18 (96)
38 (199)
18 (27)
58 (214)
49 (792)
56 (211)
55 (221)
57 (756)
47 (114)
68 (367)
48 (250)
74 (111)
Kommentar: Frågorna som svarspersonerna fick ta ställning till lyder: ”Hur ofta har du under de
senaste 12 månaderna använt internet?” och ”Hur ofta har du gjort följande på internet?” med
svarsalternativ ”använt sociala medier (ex. Facebook, Instagram, Twitter)”. Svarsalternativen är
Ingen gång, Någon gång de senaste 12 mån, Någon gång i halvåret, Någon gång i månaden,
Någon gång i veckan, Flera gånger i veckan alternativt Dagligen. I tabellen redovisas svaren
527
Linn Sandberg och Ulf Bjereld
på de två olika frågorna varför radprocenten inte summeras till 100 procent för de tre grupperna
sammanlagt. De redovisade siffrorna utgör andelen som svarat att de aldrig använt internet under
de senaste 12 månaderna (grupp 1), de som använder internet men aldrig använder sociala
medier (grupp 2) samt de som svarat att de använder sociala medier flera gånger i veckan eller
dagligen (grupp 3). Procentbasen för grupp 1 är beräknad utifrån de som ej använder internet
jämfört mot resterande respondenter. Procentbasen för grupp 2 och 3 är beräknat utifrån de
som uppgett att de någon gång använder internet. I tabellen har vi utelämnat redovisningen för
den grupp som mer sällan använder sociala medier, de är däremot medräknade i procentbasen.
Tabellraderna summeras till 100 procent (för grupp 1 jämfört mot resterande respondenter och
för grupp 2 och 3 jämfört mot den totala andelen som använder internet). Endast personer som
besvarat frågan är medtagna i procentbasen.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014.
De partier som har bäst potential att nå sina väljarbaser via sociala medier är således Fi och MP. Både dessa partier kan också sägas mobilisera på en annan politisk
åsiktsdimension än en traditionell vänster-höger skala. Detta gäller visserligen även
för Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men deras sympatisörer urskiljer
sig inte som de mest aktiva på sociala medier.
Vi vet däremot inte vilken plattform som de olika partisympatisörerna helst
använder sig av och vilka olika logiker som i så fall kan vara gällande för de olika
sociala medierna såsom Twitter och Facebook med avseende på möjlighet att
mobilisera väljare.
Politiskt deltagande och attityder bland högaktiva på sociala medier
De politiska partierna i Sverige mobiliserar väljare efter olika politiska dimensioner.
Det svenska partisystemet har i stora delar vuxit fram i skiljelinjen mellan arbete
och kapital, mellan vänster och höger. Vid sidan av frågor som mobiliserar på en
vänster-höger dimension finns värden på det som brukar benämnas den frihetligauktoritära dimensionen. Den rör värden som tradition, religion, nation och lag
och ordning å ena sidan och å andra sidan värden som tolerans, alternativa livsstilar
och individualitet (se t ex Oscarsson 2015). Beroende på vilka väljare partierna
attraherar utefter dessa två dimensioner- och i vilken utsträckning dessa väljare
är aktiva på sociala medier- kan det påverka partiernas möjligheter att nå ut och
mobilisera sina sympatisörer via digitala kanaler.
I tabell 2 har vi jämfört skillnader i attityder och politiskt deltagande mellan
gruppen som inte använder internet alls med den grupp som använder internet
men inte sociala medier och med gruppen av högaktiva användare av sociala medier.
Resultaten visar att de största åsiktsskillnaderna återfinns mellan gruppen som inte
använder internet alls och de båda övriga grupperna. I de frågor som kan sägas
mobilisera på en klassisk vänster- höger dimension såsom förslaget om att bedriva
mer av sjukvården i privat regi, sex timmars arbetsdag, sänka skatterna eller minska
den offentliga sektorn, positionerar sig de som inte använder internet något mer
åt höger. Av de som inte använder internet anser till exempel 28 procent att det
528
Politiskt deltagande och engagemang i en digital kontext
är ett bra förslag att införa sex timmars arbetsdag medan motsvarande andel i de
båda övriga grupperna är 38 respektive 42 procent. En högre andel av dem som
inte använder internet anser att det är ett bra förslag att sänka skatterna och minska
den offentliga sektorn, jämfört med de båda övriga grupperna. Det bör samtidigt
påpekas att den här gruppen också skiljer ut sig åldersmässigt, de har betydligt högre
medelålder än övriga grupper. Mellan den grupp som använder internet men inte
sociala medier och gruppen högaktiva användare av sociala medier ser vi inga större
genomgående skillnader i frågor som mobiliserar på vänster-höger dimensionen.
I frågor som mobiliserar på den frihetlig-auktoritära dimensionen kan vi däremot
se att gruppen högaktiva användare av sociala medier skiljer ut sig som mer liberala
och de som inte använder internet skiljer ut sig som något mer auktoritära. Den
högaktiva gruppen anser i större utsträckning än övriga grupper att det är ett bra
förslag att stärka homo, bi, trans- sexuellas ställning i samhället, de är mer generösa
i frågan om flyktingmottagning och bistånd samt något mer miljövänliga. Den
här gruppen har också något lägre ålder än genomsnittet (de mellan 16-49 år är
överrepresenterade). Vad gäller förslaget om att satsa på ett samhälle med ökad
jämställdhet ser vi däremot inga skillnader. De som inte använder internet skiljer
särskilt ut sig i fråga om flyktingmottagning och bistånd i en mer restriktiv riktning i jämförelse mot de som använder internet.
Resultaten visar inga markanta skillnader mellan de tre grupperna med avseende
på politiskt intresse, nöjdhet med demokratin och förtroende för svenska politiker.
De som inte använder internet har något lägre förtroende för svenska politiker
jämfört med vad de båda övriga grupperna har. Vi kan inte heller se att de som
använder sociala medier ofta skulle vara mer intresserade av politik än de som inte
använder internet eller sociala medier.
Finns det då något samband mellan å ena sidan internetanvändning och användning av sociala medier och å andra sidan traditionella former av politiskt deltagande
(t ex att skriva under namninsamling, demonstrera, samla in pengar eller kontakta
politiker)? Svaret är ja. Den högaktiva gruppen användare av sociala medier har
genomgående ett större politiskt engagemang. Trots att den gruppen inte är mer
politiskt intresserad än de övriga grupperna, så är de högaktiva användarna av
sociala medier också politiskt aktiva i högre grad än övriga. Jämför vi de som inte
använder internet med den högaktiva gruppen är det framförallt aktiviteter som att
skriva under namninsamling, kontakta eller medverka i medier och att skänka eller
samla in pengar som skiljer sig. Inom den högaktiva gruppen är det till exempel
72 procent som skrivit under en namninsamling minst en gång under det gångna
året, motsvarande andel bland de som inte använder internet är 39 procent. Den
enda typen av politiskt engagemang som inte skiljer sig mellan grupperna är medlemskap i politiskt parti eller förbund.
529
Linn Sandberg och Ulf Bjereld
Tabell 2 Politiska attityder och politiskt deltagande efter andel av befolkning
som inte använder internet eller sociala medier jämfört med de mest
högaktiva användarna 2014 (procent och antal svarande)
Använder internet men Högaktiva användare
Använder inte internet
inte sociala medier
av sociala medier
Åsikter i den politiska debatten:
Mycket eller ganska bra förslag att
bedriva mer av sjukvården i privat regi
Mycket eller ganska bra förslag att
införa sex timmars arbetsdag
Mycket eller ganska bra förslag att
sänka skatterna
Mycket eller ganska bra förslag att
minska den offentliga sektorn
Mycket eller ganska bra förslag att
stärka homo, bi, transsexuellas ställning
Mycket eller ganska bra förslag att
ta emot färre flyktingar
Mycket eller ganska bra förslag att
minska biståndet till utvecklingsländerna
Mycket eller ganska bra förslag att
satsa på ett miljövänligt samhälle
Mycket eller ganska bra förslag att
satsa på ett samhälle med ökad jämställdhet
18 (26)
14 (64)
18 (158)
28 (45)
38 (163)
42 (354)
50 (78)
37 (157)
37 (308)
34 (43)
27 (116)
19 (162)
33 (50)
41 (214)
59 (458)
56 (169)
47 (406)
40 (675)
32 (49)
19 (100)
19 (149)
74 (104)
79 (350)
83 (717)
81 (111)
80 (390)
82 (660)
Politiskt intresse:
Mycket eller ganska intresserad av politik
61 (381)
66 (1276)
63 (2091)
Nöjdhet med demokratin:
Mycket eller ganska nöjd med hur
demokratin fungerar i Sverige
71 (239)
79 (763)
77 (1244)
Förtroende för svenska politiker:
Mycket eller ganska stort förtroende
32 (48)
42 (192)
44 (381)
Politiskt deltagande:
Skrivit under namninsamling
Kontaktat en politiker
Deltagit i demonstration
Kontaktat tjänsteman
Kontaktat eller medverkat i medier
Skänkt eller samlat in pengar
Medlem i politiskt parti/förbund
39 (56)
11 (16)
10 (14)
16 (22)
7 (10)
27 (39)
8 (46)
58 (288)
17 (83)
16 (80)
27 (133)
13 (63)
38 (191)
7 (123)
72 (586)
21 (174)
23 (186)
29 (235)
25 (206)
45 (372)
8 (247)
Kommentar: Frågorna som svarspersonerna fick ta ställning till lyder: ”Hur ofta har du under de
senaste 12 månaderna använt internet?” och ”Hur ofta har du gjort följande på internet?” med
svarsalternativ ”använt sociala medier (ex. Facebook, Instagram, Twitter)”. Svarsalternativen är
Ingen gång, Någon gång de senaste 12 mån, Någon gång i halvåret, Någon gång i månaden,
Någon gång i veckan, Flera gånger i veckan alternativt Dagligen. De redovisade siffrorna utgör
andelen som svarat att de aldrig använt internet under de senaste 12 månaderna (grupp 1),
de som använder internet men aldrig använder sociala medier (grupp 2) samt de som svarat
530
Politiskt deltagande och engagemang i en digital kontext
att de använder sociala medier flera gånger i veckan eller dagligen (grupp 3). Procentbasen är
respektive kategori utifrån användande av internet respektive sociala medier Tabellkolumnerna
summeras till 100 procent för respektive grupp och fråga. Endast personer som besvarat frågan
är medtagna i procentbasen.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014.
Det bör däremot nämnas att med avseende på utbildningsnivå finns det vissa
skillnader i grad av politiskt deltagande. De lågutbildade är genomgående mindre
aktiva i samtliga former av politiskt deltagande vi har undersökt här och med tanke
på att lågutbildade också är den grupp som är minst aktiva på sociala medier bör
resultaten tolkas med det i åtanke. De med medellåg och medelhög utbildningsnivå är ungefär lika aktiva i olika politiska aktiviteter och mer aktiva än de med
låg utbildning. De med hög utbildning är mest aktiva. Bortsett från de med lägst
utbildningsnivå så är resterande grupper jämt fördelade bland de högaktiva användarna av sociala medier och borde således inte påverka de skillnader i aktivitetsnivå
som vi beskrivit ovan. Det bör också nämnas att yngre är överrepresenterade bland
de högaktiva användarna men inte vad gäller olika former av politiskt deltagande,
snarare är yngre något mindre politiskt aktiva generellt sett vad gäller de politiska
aktiviteter som undersökts här.
Det verkar alltså vara så att de som är väldigt aktiva på sociala medier också är
en aktiv grupp utanför dessa plattformar. De uppvisar större politiskt engagemang
i nästan samtliga av frågorna som ställts om hur svarspersonerna agerar i samhälleliga och politiska frågor i undersökningen med undantag av partimedlemskap.
De som inte alls använder internet skiljer ut sig som avsevärt mindre aktiva i vad
som anses vara traditionella former av politiskt deltagande.
En digital skiljelinje?
Inom forskningen brukar man prata om en digital skiljelinje avseende avståndet
mellan grupper som har tillgång till och använder kommunikation- och informations teknologi och de som inte har tillgång eller inte kan nyttja digital teknik
(Riggins och Dewan 2005). Den digitala skiljelinjen beskrivs också som ojämlik
utifrån ekonomiska och sociala aspekter. Det som särskilt framträder i resultaten
ovan och skulle kunna beskrivas som en digital skiljelinje är skillnaden mellan de
olika gruppernas politiska deltagande. Framförallt de som inte använder internet är
avsevärt mindre politiskt aktiva än de två övriga grupper vi har studerat. Samtidigt
ser vi att de som är allra aktivast på sociala medier också är de mest engagerade i
olika politiska aktiviteter. Vi kan därmed se att engagerade grupper inte avgränsar
sig till en viss typ av politisk aktivitet utan att engagemanget både tar sig uttryck
i digitala former och i mer traditionella former av politiskt deltagande. Noterbart
är också att politiskt intresse inte skiljer sig mellan grupperna utan att det just
handlar om skillnader i aktivitet och politiskt deltagande.
531
Linn Sandberg och Ulf Bjereld
Högaktiva användare av sociala medier är således mer politiskt aktiva än vad andra
grupper är, trots att de inte är mer politiskt intresserade. Deras politiska engagemang
kanaliseras via andra plattformar (digitala och icke-digitala) än genom de traditionella
politiska partierna. Högaktiva användare av sociala medier är mer frihetliga, toleranta
och icke-auktoritära än vad övriga grupper är. Den högaktiva användargruppen är
överrepresenterad inom Feministiskt initiativ och Miljöpartiet, men underrepresenterad inom Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna.
Bland de högaktiva användarna är det intressant att undersöka i vilken utsträckning ålder har betydelse för politiskt deltagande eftersom de yngre är överrepresenterade bland de som ofta använder sociala medier. I tabell 3 nedan ser vi att nästan
oberoende av politisk aktivitet bland de högaktiva så är de mellan 50-64 år en mer
aktiv grupp vad gäller dessa former av politiskt deltagande. Aktivitetsnivån bland
de högaktiva sett till ålder varierar också mellan olika typer av politisk aktivitet.
De högaktiva skriver under namninsamlingar i stor utsträckning oavsett ålder men
de mellan 50-85 år kontaktar oftare en politiker eller en tjänsteman jämfört med
de yngre högaktiva användarna av sociala medier. Deltagande i demonstration är
relativt jämt fördelat i åldersgrupperna för de högaktiva och likaså kontakt eller
medverkan i medier (de högaktiva mellan 65-85 år är något mindre aktiva jämfört
med övriga åldersgrupper vad gäller dessa aktiviteter). Högaktiva användare mellan
30-64 år skänker eller samlar in pengar för en politisk eller samhällelig sak i större
utsträckning än övriga högaktiva åldersgupper. Partimedlemskap är relativt jämt
fördelat bland de högaktiva sett till ålder. Sammanfattningsvis går det inte se att
ålder har någon större betydelse för grad av politiskt deltagande bland de högaktiva
användarna av sociala medier.
Tabell 3 Politiskt deltagande bland de högaktiva användarna efter ålder 2014
(procent och antal svarande)
16-29 år
30-49 år
50-64 år
65-85 år
Skrivit under
namn-
insamling
Kontaktat
en
politiker
Kontaktat
tjänste-
man
Deltagit
i demon-
stration
66 (135)
70 (218)
78 (161)
71 (72)
16 (32)
19 (60)
26 (54)
28 (28)
18 (36)
30 (92)
37 (76)
31 (31)
20 (40)
24 (74)
26 (54)
18 (18)
Kontaktat eller Skänkt eller Medlem i
medverkat
samlat in
politiskt
i medier
pengar
parti/förbund
27 (54)
25 (77)
27 (55)
20 (20)
40 (81)
47 (146)
52 (106)
39 (39)
8 (63)
6 (81)
8 (61)
11 (42)
Kommentar: Frågan som svarspersonerna fick ta ställning till lyder: ”Hur ofta har du gjort följande
på internet?” med svarsalternativ ”använt sociala medier (ex. Facebook, Instagram, Twitter)”.
Svarsalternativen är Ingen gång, Någon gång de senaste 12 mån, Någon gång i halvåret, Någon
gång i månaden, Någon gång i veckan, Flera gånger i veckan alternativt Dagligen. De redovisade
siffrorna utgör andelen som svarat att de använder sociala medier flera gånger i veckan eller
dagligen. Tabellraderna summeras till 100 procent för respektive åldersgrupp och politisk aktivitet.
Endast personer som besvarat frågan är medtagna i procentbasen.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014.
532
Politiskt deltagande och engagemang i en digital kontext
Partier som mobiliserar utifrån frågor inom olika dimensioner skulle potentiellt
sett kunna ha olika nytta av att mobilisera väljare via sociala medier men utifrån
våra resultat går det inte att dra några sådana slutsatser. Däremot attraherar partierna olika väljargrupper och genom att studera vilka som är mest aktiva på sociala
medier går det att se tendenser kring de grupper som de olika partierna har att
förhålla sig till och kommunicera med via till exempel sociala medier. Utöver de
skillnader som tagits upp ovan finns det också skillnader i aktivitetsnivå baserat
på kön och ålder. I synnerhet unga väljare kan nås genom digitala och interaktiva
plattformar såsom Facebook och Twitter.
Skillnader i aktivitetsnivå baserat på utbildning, bostadsort och klass framträder
som tydligast mellan de som inte använder internet jämfört med övriga. Lågutbildade och boende på landsbygden är de som i minst utsträckning använder internet. Lågutbildade är också påfallande mindre aktiva på sociala medier. Gruppen
jordbrukare är också den grupp med minst andel internetanvändare följt av de från
arbetarhem men skillnader i aktivitetsnivå bland de som använde internet bland
ovan nämna grupper var inte lika tydliga. Sett utifrån en digital skiljelinje och
socio-ekonomiska aspekter är det bekymrande att en så stor andel av de som inte
använder internet tydligt återfinns inom vissa grupper. Som nämndes ovan är det t
ex enbart mellan tre till fem procent av de från tjänstemannahem och företagarhem
som inte använder internet medan motsvarande andel av de från jordbrukarhem är
28 procent och av de lågutbildade 34 procent jämfört med två procent av de med
hög utbildning. Den digitala klyftan är också något som partierna har att förhålla
sig till idag utöver de väljargrupper som är aktiva på sociala medier.
Referenser
Bergström, Annika (2010) “Personligt och privat i sociala medier” i Holmberg,
Sören och Weibull, Lennart (red) Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet,
Göteborgs universitet.
Bjereld, Ulf & Demker, Marie (2011) Den nödvändiga politiken. Makt och motstånd
i en individualiserad tid. Stockholm: Hjalmarson & Högberg.
Demker, Marie, Leffler, Yvonne, & Sigurdson, Ola. (eds) (2014) Culture, Health,
and Religion at the Millennium: Sweden Unparadised. Palgrave Macmillan.
Erlingsson, Gissur Ó & Persson, Mikael (2014) ”Ingen partikris trots allt?” i
Bergström, Annika & Oscarsson, Henrik (red) Mittfåra & marginal. Göteborg:
SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Garsten, Christina, Rothstein, Bo och Svallfors, Stefan (2015) Makt utan mandat.
De policyprofessionella i svensk politik. Stockholm: Dialogos.
Gustafsson, Nils (2012) “The Subtle Nature of Facebook Politics: Swedish Social
Network Site Users and Political Participation.” New Media & Society 14(7):
1111-1127.
533
Linn Sandberg och Ulf Bjereld
Gustafsson, Nils & Höglund, Lars (2011) ”Sociala medier och politiskt engagemang”
i Holmberg, Sören, Weibull, Lennart & Oscarsson, Henrik (red) Lycksalighetens
ö. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Karlsson, Martin & Lundberg, Erik (2011) Mot medlemslösa partier. Sektor 3 –
tankesmedjan för det civila samhället. Stockholm.
Oscarsson, Henrik & Holmberg, Sören (2011) Åttapartivalet 2010. Allmänna
valen, Valundersökningen. SCB.
Oscarsson, Henrik (2015) ”Hur endimensionellt är det svenska partisystemet?” Politologerna 25 januari 2015. https://politologerna.wordpress.com/2015/01/25/
hur-endimensionellt-ar-det-svenska-partisystemet/
Riggins, Frederick J & Dewan, Sanjeew (2005) The Digital Divide: Current and
Future Research Directions. Journal of the Association for Information Systems
6(12), 13.
534