Verksamhetsplan Arvika Teknik AB 2016-2018

Verksamhetsplan 2016-2018
Budget 2016
Innehåll
Kommunövergripande styrning
Planerings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3
Verksamhetsstyrning -------------------------------------------------------------------------------------- 4
Bolagets verksamhetsplan
Affärsidé ---------------------------------------------------------------------------------------------------- 6
Omvärldsanalys -------------------------------------------------------------------------------------------- 6
Uppdrag och verksamhet --------------------------------------------------------------------------------- 8
Organisation ----------------------------------------------------------------------------------------------- 12
Verksamhetsmål 2016-2018 ---------------------------------------------------------------------------- 13
Aktivitetsplan 2016-2018-------------------------------------------------------------------------------- 18
Resultatplan 2016-2018---------------------------------------------------------------------------------- 20
Kassaflödesanalys ---------------------------------------------------------------------------------------- 20
Investeringsplan 2016-2018 ----------------------------------------------------------------------------- 24
Större verksamhetsförändringar och investeringar under planperioden -------------------------- 26
Styrande nyckeltal----------------------------------------------------------------------------------------26
Bilaga 1 - Prisjämförelser-------------------------------------------------------------------------------28
2
Kommunövergripande styrning
Planerings- och uppföljningsprocessen
Verksamhetsplaneringen för Arvika kommun omfattar en rullande treårsperiod.
Kommunfullmäktige fastställer årligen den strategiska planen, verksamhetsplaner, skattesats
och bolagens borgensramar i november.
Den strategiska planen innehåller omvärldsanalys, vision, mål, inriktning, drift- och
investeringsramar samt räkenskaper, som utgör underlag för styrning av verksamheterna.
Verksamhetsplaner arbetas fram parallellt med den Strategiska planen och processen startas
upp under våren efter att budgetberedningen lämnat förslag om preliminära ramar och
målförändringar. Verksamhetsplanerna är en nedbrytning av den Strategiska planen och utgör
verksamheternas budgetdokument. Bolagens verksamhetsplaner baseras på den Strategiska
planen och övriga styrdokument/direktiv som fastställts av ägaren. Bolagens
verksamhetsplaner fastställs av respektive styrelse och redovisas för kommunfullmäktige i
samband med Strategisk plan och övriga verksamhetsplaner.
Uppföljning samt helårsprognos för verksamhet och ekonomi avrapporteras till
kommunfullmäktige vid tre tillfällen per verksamhetsår: Delårsrapport för perioden januariapril, delårsbokslut för perioden januari-augusti och för verksamhetsåret i kommunens
årsredovisning.
Planerings- och
uppföljningsprocessen
NOVEMBER
Strategisk plan och
Verksamhetsplaner
Styrelsen faställer
verksamhetsplan
Budgetramar
Årsstämmor
Delårsbokslut
Årsredovisning
TB2
Beslutsgång i
kommunfullmäktige
Oktober
Delårsrapport
April
Allmänpolitisk
debatt
TB1
Maj
Juni
Kommentar:
Bolagens interna uppföljningsrutiner utformas efter styrelsens och moderbolagets behov.
3
Verksamhetsstyrning
Vision Arvika med verksamhetsidé, strategiska mål och strategier beskriver kommunens
övergripande långsiktiga inriktning och politiska vilja. Även kommunens bolag omfattas av
den övergripande verksamhetsstyrningen som utgör en plattform för utformningen av
bolagens verksamhetsplaner.
Kommunens vision är:
Arvika – En attraktivare kommun
Kommunens verksamhetsidé är:
Vi skapar förutsättningar för ett gott och tryggt liv för de som lever och verkar i Arvika
kommun. Vi erbjuder en god service och uppmuntrar kreativitet och initiativkraft. Vi
för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav.
Visionen konkretiseras i strategiska mål för invånare och kunder, medarbetare, tillväxt och
utveckling, miljö samt ekonomi. Genom att verka i riktning emot de strategiska målen når vi
en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. Med god ekonomisk hushållning avses att vi
förvaltar våra resurser så att vi skapar en långsiktigt hållbar utveckling, där såväl sociala,
ekologiska som ekonomiska perspektiv utgör ledstjärnor.
Våra strategiska mål är:
Vi är en attraktiv kommun, där invånare och kunder är nöjda med vår verksamhet.
Våra strategier för att uppnå målet
 Vi för en öppen och aktiv dialog och ger möjligheter att vara med och påverka
 Vi har en hög tillgänglighet och är tydliga med vad vi kan erbjuda
 Vi ser möjligheter med mångfald
Vi är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över
att ge god service.
Våra strategier för att uppnå målet



Vi erbjuder utvecklingsmöjligheter och meningsfulla arbetsuppgifter
Vi arbetar för medarbetarnas hälsa och trivsel
Vi skapar förutsättningar för medarbetarnas delaktighet och ansvarstagande
4
Vi är en hållbar kommun som skapar förutsättningar för en positiv utveckling.
Våra strategier för att uppnå målet
 Vi arbetar för ett hållbart samhälle med miljö- och klimatfrågorna i fokus
 Vi skapar fler bostäder och utvecklar de vi har
 Vi verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer
 Vi bidrar tillsammans med andra till ett rikt fritids- och kulturliv
 Vi skapar förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv genom att
uppmuntra innovation och entreprenörskap
 Vi arbetar för en höjd utbildningsnivå
 Vi arbetar för en god folkhälsa
Vi har en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett
ansvarsfullt och långsiktigt sätt.
Våra strategier för att uppnå målet
 Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav
 Vi skapar utrymme för framtida pensionsåtaganden och verksamhetsutveckling.
 Vi finansierar investeringar inom den skattefinansierade verksamheten med egna
medel
Styrmodell
UPPFÖLJNING
Verksamhetsidé
Strategiska mål
Strategier
Verksamhetsmål
PERSPEKTIV:
Invånare
och
kunder
Medarbetare
Tillväxt och
utveckling
Kommunens styrmodell illustreras med ovanstående bild.
5
Miljö och
klimat
Ekonomi
Bolagets verksamhetsplan
Affärsidé
VD´s mål
Arvika Teknik AB skapar förutsättningar
för god livskvalitet för dagens och
morgondagens invånare, genom att
tillhandahålla hållbara tjänster med stort
kundvärde och hög driftsäkerhet.
Mitt mål är att ägare, styrelse och personal
ska känna stolthet över att arbeta med och
för Arvika Teknik och att bolaget ska
uppfattas som ett effektivt och modernt
företag med hög leveranssäkerhet, hög
kvalitet och stort miljöansvar.
Anders Norrby
Omvärldsanalys
Händelser och trender
råden. Att teknisk infrastruktur, är viktig
för utvecklingen i samhället, blir alltmer
tydligt i takt med höjda miljö- och kvalitetskrav och införandet av komplexa
system med anledning av energiomställningen.
Omvärlden påverkar Arvika Teknik på
många sätt och på olika sätt beroende på
vilken av verksamheterna som avses.
Huvudverksamheterna är Elnät, Vattenoch avlopp (VA) och Renhållning. Verksamheterna Kommunnät, Fjärrvärme, Kraft
och Gata avser uppdragsverksamhet åt
respektive ägarorganisation och det är endast personalrelaterade frågor som får
bäring på de verksamheterna i denna
omvärldsanalys, övriga händelser och trender för dessa verksamheter behandlas
under respektive ägarorganisation. När det
gäller allmänna händelser och trender,
känner vi att miljörelaterade frågor får
större och större påverkan på våra verksamheter liksom frågor som rör digital teknik i olika gränssnitt. Vi kommer allt oftare
i kontakt med begrepp som smarta hem
och smarta elnät, appar, timmätning etc.
Av våra elnätsabonnenter är det fler och
fler som via solceller också vill producera
el och bli ”prosumenter”. Klimatförändringen är också ett fenomen som påverkar
våra verksamheter vad avser ändrade
mönster för energidistribution och kapacitetsproblematik i VA-näten. Det just nu
låga elpriset innebär ökning av energiåtgången och större effektbehov i elnätet.
Utbyggnad av laddningsställen för eldrivna
fordon är ytterligare ett behov som ökar.
Vi ser också att intresset för kommunal
VA-försörjning ökar i tätorternas random-
Nya lagar och regelverk
Elnät; Inom Elnät är det i första hand den
nya förhandsregleringsperioden för elnätsavgifter 2016-2019, som påverkar versamheten. Energimarknadsinspektionen (EI)
har, genom olika ändringar i beräkningssättet för intäktsramen, för avsikt att ytterligare begränsa möjligheterna att ta ut
avgifter i framtiden. Vi har ännu inte fått
beslut om intäktsram för Arvika Teknik,
men redan färdiga beslut om intäktsram för
andra nätbolag indikerar att vi kommer
kunna anpassa våra avgifter till de kostnadsökningar som kan falla ut. EI har
sedan några år också aviserat reformen
”Enklare för kunden” som om den genomförs innebär att alla kundkontakter ska ske
via elhandlaren. Arvika Teknik som
elnätsägare blir då helt beroende av
respektive elhandlare när det gäller kundkontakter. Här bör övervägas om vi ska
börja bedriva elhandel igen, för att kunna
säkerställa en god servicenivå till våra
abonnenter, men även för att kunna erbjuda
ett komplett paket energitjänster och däri-
6
genom också kunna erbjuda ursprungsmärkt el från koncernens egen produktion .
tive avgiftskollektiv och det är först, vid
exempelvis, en större industrinedläggning,
med stor avflyttning som följd, som problem uppstår. Om Arvika kan behålla sin
befolkning ser läget ljust ut för våra verksamheter, vi har förhållandevis låga
avgiftsnivåer och vi bedriver sedan några
år ett planerat utvecklings- och underhållsarbete av våra anläggningar. Under förutsättning att vi kan fortsätta så, borgar det
för en stabil verksamhet och en god förmåga att nå kvalitets- och tillgänglighetsmålen.
VA; Naturvårdsverket aviserar krav på
förnyade tillstånd för avloppsreningsverk
som kan innebära skärpta reningskrav och
kostsamma utbyggnader av anläggningarna, detta kan komma att innebära behov
av höjda VA-avgifter. Vattentjänstlagen
som trädde i kraft år 2007 innehåller utökat
krav på kommuner att ordna kommunalt
VA för mindre bebyggelsesamlingar som
kan komma att påverka finansieringsbehov
och avgiftsnivåer. Vattenmyndighetens
åtgärdsplan för god vattenstatus som bland
annat innebär högre krav på rening av dagvatten kan innebära att anläggningar för
dagvattenrening måste byggas vilket i så
fall också påverkar finansieringsbehov och
avgiftsnivåer.
Ekonomi
Om ovan beskrivna händelser utvecklar sig
som vi idag bedömer, kommer inte ekonomin för verksamheterna att påverkas i
någon dramatisk omfattning. Vi har idag
en god förmåga att täcka verksamheternas
kostnader med avgifter och avgifterna ligger på en låg nivå i ett Värmlandsperspektiv. Reinvesteringstakten måste hållas på
en rimlig nivå, för att inte orsaka kapitalförstöring och höjda driftkostnader som
följd. Idag är målet att reinvestera en procent av nuanskaffningsvärdet, vilket innebär årliga reinvesteringar på ca 25 mnkr
inom verksamheterna. Finansieringsplanering för investeringar och reinvesteringar
måste ges hög prioritet för att skapa långsiktighet och stabilitet.
Renhållning; Ökade krav på utsortering
av olika avfalls- och återvinningsfraktioner
ställer nya krav på verksamheten, det som
är mest aktuellt idag är projektet med
utsortering av matavfall som planeras att
påbörjas januari 2016, Fastighetsnära
insamling av övriga återvinningsmaterial
är ett kommande behov och kräver en ändrad syn på renhållningsverksamhet. Regeringens utredning om ansvaret för återvinningsprodukter och insamlingssystem
kommer att klargöra frågan men kan
komma att få stor påverkan på renhållningsverksamhetens organisation. Vi väntar beslut i denna fråga under år 2016.
Systemet för tömning och avvattning av
slam från enskilda brunnar bör utvärderas
och bedömas så att vi kan skapa ett hållbart
system för ändamålet i framtiden. En ny
avfallsplanför kommunen är under framtagande, där kommer nya regler och förhållanden att implementeras.
Personal
De tekniska systemen blir alltmer sofistikerade, det kräver ständigt nya kompetenser
som måste rekryteras på en konkurrensutsatt marknad vilket är en stor utmaning och
kräver att vi fokuserat arbetar med att vara
en attraktiv arbetsgivare med markandsmässiga anställningsvillkor.
Vi kan konstatera hög frisknärvaro inom
Arvika Teknik. Under 2014 låg sjukfrånvaron på 2,9 % vilket indikerar att vi bedriver
ett bra arbetsmiljöarbete och erbjuder
intressanta och stimulerande arbetsuppgifter och att våra medarbetare tar stort ansvar
för driften av våra egna och våra uppdragsgivares verksamheter. Vi ser en möj-
Demografi
Mindre variationer i befolkningsutvecklingen i Arvika får bara marginell påverkan
på den verksamhet Arvika Teknik bedriver. Elnät, VA och Renhållning finansieras
till hundra procent av abonnenter i respek7
lighet i samverkan med andra teknikorganisationer när det gäller resurser för drift
och skötsel av vissa specifika system som
är svåra, för en liten organisation, att hålla
kompetens för.
bebyggelsemiljöer genom att till exempel
väga in arkitektoniska värden i utformningen av våra anläggningar.
Samverkan pågår idag inom Elnät i den så
kallade Värmlandsgruppen, inom VA samarbetar alla Värmlandskommuner i olika
frågor. På renhållningssidan samverkar
Värmlandskommunerna inom ”Avfall
Värmland” med bland annat utbildningsinsatser och erfarenhetsutbyte.
Övrigt
Sammanfattningsvis är de tekniska verksamheterna väl fungerande och om underhålls- och reinvesteringsinsatser kan fortsätta på dagens nivå har vi goda möjligheter att även i framtiden leverera högkvalitativa tjänster med stor tillgänglighet till
våra kunder och invånare.
Utvecklad samverkan med andra kommuner och teknikorganisationer tror vi är en
strategisk viktig väg att gå när det gäller
såväl personella resurser som samverkan
kring system, inköp och maskinförsörjning.
Arvika Teknik bör i planeringen väga in ett
större samhällsbyggnadsperspektiv i syfte
att i en bredare mening bidra till attraktiva
Uppdrag och verksamhet
Bolaget har till uppgift att inom Arvika
kommun driva elnätverksamhet, producera
och distribuera vatten, samt hantera
avloppsvatten. Bolaget ska också samla in,
sortera och hantera avfall.
såväl avdelningarnas drift som i investeringsprojekt.
Inom Teknisk stab finns bolagets miljösamordnare, merparten av bolagets ingenjörer, utredare samt VA- och karttekniker.
Därutöver ska bolaget bedriva skötsel av
gator och vägar, bygga ut och underhålla
ett fibernät för Arvika Kommunnät AB,
bedriva produktion och distribution av
fjärrvärme i de anläggningar som finns
inom Arvika Fjärrvärme AB, samt bedriva
produktion av elkraft i de anläggningar
som finns inom Arvika Kraft AB.
Administrativ stab
Den administrativa staben arbetar med
företagets ekonomiska redovisning, service
mot företagets kunder, samt information
och kommunikation både internt och
externt.
Inom avdelningen hanteras frågor inom
finansiering, ekonomisk planering och uppföljning, samt löpande redovisning och
bokslut. Vi hanterar företagets kundregister,
sköter fakturering och möter kundernas
olika frågor i telefon. Avdelningen ansvarar
även för bolagets information på hemsidan
och intranätet, samt marknadsaktiviteter för
våra kunder.
Bolaget stödjer Arvika kommun med
teknisk kompetens och resurser för genomförande av olika drift- och investeringsprojekt.
Teknisk stab
Teknisk stab stödjer de olika avdelningarna
inom Arvika Teknik och även Arvika
kommun med projektledning, utredningar,
projektering, mätning och miljöfrågor i
8
Elnät
Vatten och avlopp
Avdelning elnät bedriver i huvudsak elnätverksamhet, en verksamhet som är ett
legalt monopol. På grund av monopolsituationen finns en statlig myndighet,
Energimarknadsinspektionen (EI), som
utövar tillsyn på verksamheten. EI skall se
till att nätverksamheten bedrivs effektivt
och säkerställa att tarifferna som kunderna
betalar är skäliga.
Vattenverk
Avdelning vattenverk producerar och distribuerar dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30, med
däri angivna kontrollprogram för såväl
råvatten som dricksvatten. På samtliga
vattenverk där kemiska tillsatsmedel
används, finns automatisk driftövervakning
kopplat till vattenverket i Segerfors och
dygnetruntbemannad
Larmcentral.
Beredskapsstyrkan är ständigt i tjänst.
Elnätsverksamheten bedrivs inom bolagets
koncessionsområde, vilket omfattar Arvika
tätort samt landsbygden fram till Ingestrand i söder, Jössefors i väster, Furtan i
öster och Sälboda, Årbotten i norr. Inom
området, som omfattar drygt 8 % av kommunens yta finns ca 57 % av kommunens
totala antal elkunder. Ledningsnätet inom
området omfattar i stort följande delar:







I Arvika och Edane används ytvatten som
råvatten. Övriga är grundvattentäkter. Produktionskapaciteten är vid normal grundvattennivå tillfredsställande vid de flesta
vattenverken. Via en sjövattenledning förses Berg med Jösseforsen och Sulvik med
vatten från Racken.
10 km isolerad HSP-luftledning
200 km HSP-jordkabel
208 nätstationer i byggnad
3 stolpstationer
44,1 km isolerad LSP-luftledning
451 km LSP-jordkabel
1 438 kabelskåp.
Pumpstationer
Avloppspumpstationer är en del i ledningsnätet. Flertalet pumpstationer är i
behov av renovering och ett omfattande
renoveringsprogram pågår.
Ledningar
Till VA-nätet hör även tryckstegringsstationer och högreservoarer. Anläggningarna,
som i betydande omfattning byggdes ut
under 60- och 70-talet, kräver både akutinsatser och kontinuerlig förnyelse. Ledningsnätet kräver kontinuerliga förnyelseåtgärder så att inte kapitalförstöring uppstår. Beredskapsstyrkan är ständigt i tjänst.
Sammantaget ger detta ca 70 m ledning/
kund.
Elnät-avgifter
Avgifterna består av två huvudgrupper,
anslutningsavgifter och elnätavgifter. Anslutningsavgiften är en engångsavgift som
betalas vid anslutning till elnätet.
Avloppsreningsverk
Verksamheten vid Vik bedrivs enligt Statens Naturvårdsverks och Länsstyrelsens
föreskrifter och gällande tillståndsbeslut
och därmed fastställda kontrollprogram.
Övriga avloppsreningsanläggningar är anmälda enligt gällande miljöskyddsbestämmelser och därmed ålagda kontinuerlig
provtagning. Detta utförs av en laboratorieingenjör vid kommunens ackrediterade laboratorium. Provresultaten redovisas till Länsstyrelsen och den lokala
Myndighetsnämnden.
Elnätavgiften består av två delar, en fast
avgift och en överföringsavgift. Den fasta
avgiften beror av storlek på huvudsäkring
(A), som kunden har eller hur stor effekt,
(kW), som kunden abonnerar på. Den
andra delen av avgiften är överföringsavgiften eller energiavgiften vars storlek är
direkt relaterad till kundens energianvändning i kWh (kilowattimmar). Detta är en
rörlig avgift som räknas i öre/kWh.
9
Renhållning
Anläggningarna slits hårt på grund av
aggressivt vatten och omfattande förebyggande underhåll måste prioriteras inom
driftbudgeten. Våtslam från slutna tankar
och yttre reningsverk förs till reningsverket
Vik. Avvattnat slam från avloppsreningsverk och enskilda slamavskiljare förs till
Mossebergs avfallscentral och används för
sluttäckning
av
deponeringsområdet.
Arbete bedrivs för att finna alternativa
användningsområden för slammet. Beredskapsstyrkan är ständigt i tjänst.
Sophämtning
Sopor från hushåll samlas in både i egen
regi med tre fordon och av en entreprenör
med två fordon. Insamling sker normalt en
gång/14 dagar, men det finns även möjlighet att välja hämtning varje vecka eller var
fjärde vecka och att välja storlek på kärl.
Med start under 2016 införs successivt
möjligheten till utsortering av matavfall i
hushåll och verksamheter. Det insamlade
matavfallet transporteras till en rötningsanläggning där avfallet genererar biogas
och biogödsel. Hushållens och verksamheternas restavfall transporteras till en
förbränningsanläggning där el och värme
produceras. Latrin komposteras på Mosseberg. På 15 återvinningsstationer kan man
lämna förpackningar av plast, metall, glas
och papper. Återvinningsstationerna är
utplacerade för att täcka hela kommunens
behov. Huvudman för återvinningsstationerna är FTI (Förpacknings och tidningsinsamlingen), men ett regeringsbeslut väntas
om att ansvaret för insamlingen ska föras
över i kommunal regi.
Laboratorium
Kommunens laboratorium är ackrediterat
av Swedac och uppfyller därmed relevanta
krav enligt SS-ISO 9003. Här utförs provtagning och analys av råvatten, dricks-,
avlopps-, lak- och recipientvatten. Laboratoriearbetet utgör en viktig del i driftoptimering och processkontroll av avloppsreningsanläggningarna.
Besiktning och avläsning
För debitering av VA-brukningsavgifter
installeras numera nästan undantagslöst
vattenmätare. I före detta kranskommunerna finns fortfarande fastigheter som
saknar mätare, främst fritidshus. Dessa
fastigheter debiteras VA-avgift efter en
ackordstaxa. För ett fåtal industrier sker
avläsning en gång/månad och för större hyresfastigheter tre ggr/år, medan fastighetsägare i småhus själva läser av sina mätare
en gång/år.
Avfallsanläggning
Avfall mottas och omhändertas enbart vid
Mossebergs avfallscentral. Nytt tillstånd
för verksamheten erhölls under 2008. Tillståndsgivande myndighet är Länsstyrelsen
i Värmlands län och tillsynen utförs av
kommunens Miljöstab. Vid avfallscentralen finns förutom personallokaler även
garage för maskiner och renhållningsfordon samt smärre förrådsutrymmen. Vid
Mossebergs avfallscentral finns en sorteringsramp för utsortering av allt återvinningsbart material från hushållets grovsopor samt även en mottagningsstation för
saker som kan återbrukas. Grovsophämtning sker efter budning. Kylenheter och
hushållens elektronikavfall ingår i producentansvaret såsom förpackningar och
skickas iväg för slutligt omhändertagande.
På Mossebergs avfallscentral finns en
deponigasanläggning
som
utvinner
metangas ur avfallsupplaget. Gasen
VA-avgifter
Avgifterna består av två huvudgrupper,
anläggningsavgifter och brukningsavgifter.
Anläggningsavgiften är en engångsavgift
som erläggs vid inkoppling av vatten och
avlopp till fastighet, samt vid om- eller
tillbyggnad av fastighet. Brukningsavgift
är en periodisk avgift baserad på vattenförbrukning och storlek på fastighets lokaleller tomtyta.
10
används kommersiellt för energiutvinning
till fjärrvärmenätet.
gatuanläggningen
enskilda vägar.
och
administrerar
Slamhämtning
Privata slambrunnar töms enligt schema,
oftast en gång var tolfte månad, med
mobilt avvattningsfordon. Det avvattnade
slammet används som sluttäckningsmaterial på deponin. Slutna tankar töms
med slamsugningsfordon och slammet
behandlas i avloppsreningsverket, Vik.
Utöver gatudriften bedrivs även drift och
underhåll av torgplatser, hamn och parkeringsplatser. Verksamheten inrymmer
också andra externa arbeten, såsom asfaltering för bland andra Telia.
Kraft
Kraftavdelningen svarar för drift, skötsel
och underhåll av de vattenkraftstationer
som finns inom Arvika Kraft AB, för mer
information se Verksamhetsplan för Arvika
Kraft AB.
Renhållningsavgifter
Sop-, latrin- och slamhämtning liksom
tippning är avgiftsbelagt. Avgiften är beroende av storlekar och hämtningsperioder
etc. I samband med införande av
utsortering av matavfall kommer avgiften
att anpassas till nya abonnemangsformer.
Kommunnät
Kommunnätavdelningen arbetar med utbyggnaden av fibernätet i Arvika kommun
på uppdrag av Arvika Kommunnät AB.
Avdelningen svarar även för drift, skötsel
och underhåll av nätet, för mer information
se
Verksamhetsplan
för
Arvika
Kommunnät AB.
Gator och vägar
Avdelningen svarar för drift, underhåll och
förnyelse av gator, vägar, gång- och cykelvägar i detaljplanelagda områden, samt ca
55 mil enskild väg inom kommunen. Driftoch underhållsåtgärder kan i huvudsak
delas in i beläggningsunderhåll, vinterväghållning, renhållning, gatubelysning och
övrigt. Gatu- och vägbelysningsentreprenaden omfattar ca 7 500 ljuspunkter.
Fjärrvärme
Fjärrvärmeavdelningen svarar för drift,
skötsel och underhåll av Arvika Fjärrvärmes panncentraler och fjärrvärmeledningar,
för
mer
information
se
Verksamhetsplan för Arvika Fjärrvärme
AB.
Största delen av Gatuavdelningens verksamhet är baserad på uppdrag från Förvaltningen, det är Arvika kommun som äger
11
Organisation
På bilden illustreras att avdelningarna Kommunnät, Gata, Fjärrvärme och Kraft arbetar på uppdrag av respektive
ägarorganisation inom kommunkoncernen.
Organisationen av bolaget utgår från de sju
avdelningarna som ansvarar för respektive
verksamheter, verksamheterna stöds av
staber för teknik och administration. De tre
verksamheterna Elnät, Vatten och avlopp
och Renhållning är huvudverksamheterna
och redovisas fullt ut med resultat och
balansräkning. Teknisk stab organiserar
ingenjörer, tekniker och projektledare som
utgör resurs för alla sju verksamheter.
Administrativ stab sköter kundtjänst,
ekonomi, kommunikation och allmän
administration även för systerbolagen.
Verksamheterna Kommunnät, Gata, Fjärrvärme och Kraft är entreprenadverksamheter som håller personal och
sköter planering, ledning, drift och
underhåll på uppdrag av respektive
ägarorganisation. Bolagets 105 anställda
utgår från sex arbetsställen, de är
stadshuset,
Rosendalsanläggningen,
Lyckeverket, avloppsreningsverket Vik,
vattenverket Segerfors och Mossebergs
avfallscentral. I Rosendalsanläggningen
samordnas verksamheter för elnät, kommunnät, vatten och avlopp samt gator och
vägar. Ledning och administration sker i
stadshuset.
Organisationen arbetar ständigt för att
optimera samordning och använda de
möjligheter till synergier som finns inom
alla delar av verksamheten.
12
Verksamhetsmål 2016-2018
Invånare och kunder
Mål
Invånare och kunder är nöjda med
verksamheterna inom Arvika Teknik.
Vi har hög tillgänglighet i våra
tjänsteleveranser.
Vi har en konkurrenskraftig prisnivå.
Indikatorer och
mättillfällen
Nöjd kundindex Gata ska
uppgå till 62 % enligt
SCBs medborgarundersökning.
Delmål under planperioden
2016
2017
2018
60
61
62
Nöjd kundindex GC-väg
(SCB), 62 %.
60
61
62
Nöjd kundindex VA
(SCB), 84 %.
83
83
84
Nöjd kundindex
Renhållning (SCB), 74 %.
73
73
74
Nöjd kundindex Elnät*.
*
*
*
Oplanerade avbrott i
eldistributionen ska uppgå
till maximalt 20 minuter.
< 22
< 21
< 20
Antal vattenläckor ska
uppgå till maximalt 10
stycken.
<10
<10
<10
Prisnivå inom Elnät ska
ligga på samma nivå som
jämförbara bolag, 100 %.
100
100
100
Prisnivå VA typhus A
jämförbara bolag, 100 %
102
101
100
Prisnivå Renhållning
jämförbara bolag, 100 %
100
100
100
* Genomföra en första kundundersökning för Elnät i egen regi eftersom det inte ingår i SCBs
medborgarundersökning, efter undersökningen ska ett index för framtida mål sättas.
13
Medarbetare
Mål
Indikatorer och
mättillfällen
Vi har engagerade och nöjda
medarbetare.
Minst 75 % känner sig
engagerade och nöjda
enligt medarbetarundersökningen.
Vi har hälsofrämjande arbetsplatser
och en stor andel friska medarbetare.
Sjukfrånvaron understiger
3 %.
Vi har ett välfungerande och nära
ledarskap.
Ledarskapsindex uppgår
till minst 80 % enligt medarbetarunder-sökningen.
Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare.
Minst 75 % kan tänka sig
att rekommendera bolaget
som arbetsgivare enligt
medarbetarundersökningen
(svarsskala 4-5).
14
Delmål under planperioden
2016
2017
2018
72
74
75
3
3
3
80
80
80
65
70
75
Tillväxt och utveckling
Mål
Vi ska avsätta tid för utveckling av
våra verksamheter och arbetssätt.
Indikatorer och
mättillfällen
Lägga ner kostnader motsvarande 1 % av arbetad
tid.
2017
2018
1
1
1
1
1
Vid investeringar i
offentlig miljö ska
konstnärlig utformning/
formspråk vägas in.
Genomförda insatser
redovisas årligen.
1
1
1
Genomföra en utredning
som syftar till att ge fler
hushåll möjligheten att
ansluta till kommunalt VA.
1
-
-
Genomföra en utredning
som syftar till att införa
effekttariffer.
1
-
-
Införa effekttariffer för fler
kundgrupper.
-
-
1
Ge alla medarbetare
möjlighet att använda våra
digitala arbetsverktyg även
mobilt, 100 %.
80
90
100
Antalet E- och Emailfakturor ska öka till 30 %.
20
25
30
Använda elektroniska
körjournaler i alla våra
fordon, 100 %.
80
90
100
Genomföra en analys och
planera för ökad resurssamordning och
samverkan.
1
-
-
värdet (NUAK) ska uppgå
till minst 1 %.
Vi ska arbeta med ökad samverkan
inom Arvika Teknik.
2016
1
Vi arbetar för att ständigt förbättra och Reinvesteringar i förhållande till Nuanskaffningsutveckla infrastrukturen.
Vi ska öka användningen av digital
teknik.
Delmål under planperioden
15
Miljö och klimat
Mål
Indikatorer och
mättillfällen
Vi ska ha en avfallshantering i linje
med de nationella målen.
Andelen hushåll som
beretts möjlighet att
utsortera matavfall uppgår
till 100 %.
Vi ska använda miljövänliga fordon i
våra verksamheter.
Andelen förnyelsebart
bränsle ska uppgå till 97%.
Vi ska bidra till att förbättra
Kyrkvikens vattenkvalitét.
Bräddningarna i
avloppsreningsverk och
pumpstationer ska uppgå
till max 400 m3.
Energianvändningen i våra
verksamheter ska minska med
15 % från 2014 till och med 2020.
Total årlig minskning fram
till och med 2020.
Årlig avstämning i
samband med bokslut.
16
Delmål under planperioden
2016
2017
2018
30
70
100
80
90
97
450
425
400
-3
-6
-9
Ekonomi
Mål
Indikatorer och
mättillfällen
Avkastningen på bolagets justerade
eget kapital ska följa ägardirektivet.
Avkastningen ska uppgå
till minst 12 %.
Avstämning vid
årsbokslut.
Vi ska ha en bra likviditetsplanering.
Likviditeten ska uppgå
till 100 %. Avstämning
vid årsbokslut.
Vi ska ha en hög kalkylsäkerhet.
Bolaget ska ha en bra långsiktig
finansiell ställning.
Kalkylsäkerheten ska
vara bättre än +/-10 %.
Avstämning vid
årsbokslut.
Soliditeten ska uppgå
till minst 20 %.
Avstämning vid
årsbokslut.
17
Delmål under planperioden
2016
2017
2018
12
12
12
100
100
100
+/-10
+/-10
+/-10
20
20
20
Aktivitetsplan 2016-2018
Perspektiv
Invånare och
kunder
Aktivitet och genomförande
1. Visa vår verksamhet genom mässor, öppet hus, kundträffar,
kundtidning, sociala medier etc.
2. Arbeta med utveckling av vår information och våra tjänster på
webben.
3. Genomföra en första kundundersökning för Elnät-verksamheten.
4. Implementera felanmälansystemet.
5. Utveckla webtjänsten att omfatta även Renhållningsabonnemang.
6. Upprätta kommunikationsplaner för varje avdelning.
7. Jämföra priser med motsvarande verksamheter på andra orter.
Medarbetare
1. Utveckla våra medarbetare kontinuerligt genom utbildning, varje
medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan.
2. Genomföra skyddsronder enligt överenskommen regelbundenhet.
Staber, en gång per år och övriga enheter minst två gånger per år.
3. Säkerställa att all personal har genomgått grundläggande
arbetsmiljöutbildning.
4. Genomföra bolagsgemensamma aktiviteter, minst två gånger per
år.
5. Anordna en motionsaktivitet för personalen.
6. Arbeta med att förbättra den interna kommunikationen bl.a.
genom vårt intranät.
7. Jobba aktivt med verksamhetsplanen i respektive enhet och utifrån
verksamhetsplanen definiera mål på enhetsnivå.
8. Delta i kommunpraon för årskurs 7.
Tillväxt och
utveckling
1. Genomföra utvecklingsprojekt 3V, Vision, Varumärke och
Värdegrund för ökad tydlighet och samverkan.
2. Genomföra aktiviteter för att utveckla bolaget inom effektivitet
och kvalitet. Redovisa till styrelsen.
3. Analysera och planera för ökad resurssamordning och samverkan
mellan avdelningarna inom Arvika Teknik.
4. Utreda vilken typ av kvalité- och miljöledningssystem som är mest
aktuellt för Arvika Teknik.
5. Utarbeta detaljerade underhållsplaner för våra anläggningar.
6. Föra in frågan om utformning av våra anläggningar i offentlig
miljö på agendan i stadsbyggnadsdiskussionen.
7. Utreda möjligheten till utbyggnad av VA på fler områden.
8. Utreda effekttariffer inom Elnät.
9. Marknadsföra möjligheten till e-postfaktura och e-faktura.
18
Miljö och klimat
1. Starta utsortering av matavfall.
2. Utreda var vi kan minska energianvändningen för att nå det
långsiktiga målet i linje med kommunens miljöstrategi.
3. Öka användningen av förnyelsebara bränslen.
4. Uppmuntra miljövänliga transportmedel, t.ex. cykel, tåg och elbil.
5. Erbjuda alla nyanställda grundläggande miljöutbildning.
Ekonomi
1. Hålla hög kvalitet i den ekonomiska planeringen i budget och
verksamhetsplan.
2. Arbeta kontinuerligt med likviditetsplanering.
3. Hålla hög kvalitet i den ekonomiska rapporteringen.
19
Resultatplan 2016-2018
Nettoomsättning
Övriga intäkter
Förinbetalda avgifter
Intäkter
2015
Plan
176 510
3 406
643
180 559
2016
Plan
189 127
3 455
5 823
198 405
2017
Plan
193 854
3 544
6 124
203 522
2018
Plan
202 675
3 636
4 085
210 397
Material och entreprenörer
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar
Kostnader
-51 317
-17 898
-69 864
-18 734
-157 814
-58 885
-18 598
-77 475
-21 354
-176 312
-59 913
-18 389
-79 307
-22 168
-179 777
-60 625
-18 739
-81 443
-24 356
-185 163
22 745
-7 156
15 590
22 093
-5 914
16 179
23 746
-6 899
16 847
25 234
-7 437
17 797
Rörelseresultat
Finansiella poster
Resultat efter finansiella poster
Kassaflödesanalys
2015
Plan
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Avskrivningar
Förändring avsättningar
Medel från den löpande
verksamheten
Investeringsverksamheten
Bruttoinvesteringar
Anslutningsavgifter
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån
Amortering av lån
Kassaflöde från
finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
15 590
18 734
-643
16 179
21 354
-5 823
16 847
22 168
-6 124
17 797
24 356
-4 085
33 681
31 710
32 891
38 068
-38 438
8 500
-76 301
5 100
-65 171
6 300
-44 679
5 500
-29 938
-71 201
-58 871
-39 179
10 000
-11 200
155 600
-108 600
25 000
-
5 000
-1 200
47 000
25 000
5 000
2 543
7 509
-980
3 889
20
-
Elnät
Nettoomsättning
Övriga intäkter
Intäkter
Material och entreprenörer
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar
Kostnader
Rörelseresultat
Finansiella poster
Resultat efter finansiella poster
2015
Plan
51 049
368
51 417
2016
Plan
53 596
348
53 944
2017
Plan
55 365
355
55 720
2018
Plan
57 192
362
57 554
-15 326
-4 898
-11 534
-4 968
-36 726
-15 466
-4 569
-12 324
-5 369
-37 728
-15 775
-4 660
-12 780
-5 677
-38 893
-16 091
-4 754
-13 253
-5 735
-39 832
14 691
1 000
15 691
16 216
545
16 761
16 827
609
17 436
17 721
673
18 394
2015
Plan
42 452
1 180
143
43 775
2016
Plan
40 975
1 135
3 746
45 856
2017
Plan
41 795
1 169
4 409
47 373
2018
Plan
45 974
1 204
1 842
49 020
-6 130
-7 144
-14 232
-9 126
-36 632
-6 680
-7 735
-14 742
-11 026
-40 183
-6 814
-7 327
-15 111
-11 691
-40 942
-6 950
-7 474
-15 488
-12 227
-42 139
VA
Nettoomsättning
Övriga intäkter
Förinbetalda avgifter
Intäkter
Material och entreprenörer
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar
Kostnader
Rörelseresultat
Finansiella poster
Resultat efter finansiella poster
7 143
5 673
6 430
6 881
-7 143
-5 673
-6 430
-6 881
0
0
0
0
Balanserade medel
8 079
4 333
-76
-1 766
21
Renhållning & Slam
Nettoomsättning
Övriga intäkter
Förinbetalda avgifter
Intäkter
Material och entreprenörer
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar
Kostnader
Rörelseresultat
Finansiella poster
Resultat efter finansiella poster
Balanserade medel
2015
Plan
29 460
1 058
500
31 018
2016
Plan
30 420
898
2 077
33 395
2017
Plan
31 333
925
1 715
33 973
2018
Plan
32 899
953
2 243
36 095
-8 530
-4 042
-14 626
-3 132
-30 330
-9 330
-4 168
-15 869
-3 396
-32 763
-9 517
-4 251
-16 013
-3 310
-33 090
-9 707
-4 336
-16 413
-4 621
-35 077
688
-688
0
632
-632
0
882
-882
0
1 018
-1 018
0
5 549
3 472
1 757
-486
2015
Plan
21 896
800
22 696
2016
Plan
22 002
1074
23 076
2017
Plan
22 259
1095
23 354
2018
Plan
22 516
1117
23 633
-13 099
-986
-7 452
-1 009
-22 546
-12 740
-901
-8 178
-1 103
-22 922
-12 845
-901
-8 382
-1 030
-23 158
-12 616
-901
-8 592
-1 313
-23 422
150
-150
0
154
-154
0
196
-196
0
211
-211
0
Gator & Vägar
Nettoomsättning
Övriga intäkter
Intäkter
Material och entreprenörer
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar
Kostnader
Rörelseresultat
Finansiella poster
Resultat efter finansiella poster
22
Entreprenader och Solcellspark
Nettoomsättning
Övriga intäkter
Intäkter
Material och entreprenörer
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar
Kostnader
Rörelseresultat
Finansiella poster
Resultat efter finansiella poster
2015
Plan
31 653
31 653
2016
Plan
42 134
42 134
2017
Plan
43 103
43 103
2018
Plan
44 094
44 094
-8 232
-1 243
-22 020
-259
-31 754
-14 669
-1 225
-26 362
-460
-42 716
-14 962
-1 250
-27 021
-460
-43 693
-15 262
-1 274
-27 697
-460
-44 693
-101
-101
-582
-582
-590
-598
-590
-598
23
Investeringsplan 2016-2018
2016
Plan
Projekt
2017
Plan
2018
Plan
Elnät nyanslutningar
Utökningar
Mätsystem
Nätstationer
Transformatorer
Ställverk
Mellanspänningställverk Rosendal
Ombyggnad lågspänningområden
Kabelskåp
Reaktor
Brytare (20/30/130 KV)
HSP Kabel
Nya serviser
Optoanslutning av stationer
Felindikatorer
Elnät Västra Sund
Elnät Jonsbol
Elnät Hamnområdet
Summa Elnät
1 467
291
120
411
6 553
1 735
1 640
947
600
600
2 073
374
600
17 411
1 467
291
120
616
307
480
2 496
607
600
5 650
6 073
374
600
1 000
20 681
1 467
291
120
1 027
479
1 313
599
2 969
732
374
208
300
1 200
11 079
Vattenförsörjning Glava/Hillringsberg
Edane VV Elsanering
Styckåsen högreservoar
Delsumma Vattenverk
13 000
13 000
800
800
700
700
Byte av PLC system
Byte luftare Vik
Renovering Spaanpumpar Vik
Renstvätt Gunnarskog
Avloppsrening Åkersberg och Ottebol
Pumpstation Klässbol
Pumpstation Tivoliplatsen
Luftavfuktare Vik
Markbädd Furtan
Pumpstation Västergatan
Avloppsrening Årnäs
Delsumma Reningsverk
200
1 300
600
150
2 250
200
2 700
300
600
300
4 100
200
1 000
700
400
2 300
Nya serviser VA
VA Västra Sund
VA Jonsbol
VA Hamnområdet
Reinvestering Björkfallsgatan
Reinvestering ledningar Thermofrost
Överföringsledning Ottebol
Dagvatten Frykdalsvägen
Reinvestering VA Edane
Reinvestering Boställsåsen
Reinvestering Holmströms väg
500
13 200
2 050
1 400
3 600
450
-
500
10 500
5 000
4 100
2 500
1 200
500
5 000
3 500
4 300
2 500
-
24
Reinvestering Murargatan
Reinvestering Fyrklövervägen
Reinvestering Kvarngatan
Reinvestering Berg m Jösseforsen
Dagvatten Edgrensgatan
Delsumma Ledningsnät
21 200
1 900
550
26 250
1 900
1 800
1 800
21 300
Summa VA
36 450
31 150
24 300
Hantering lakvatten deponi, Mosseberg
Beredning verksamhetsytor
Reinvestering avfallslager/spolplatta
Utbyte fordon
Garage fordon
Släp till fordon
Avfallskärl
Taggning av kärl
Containers
Lokaler
Reinvestering pumpstationer
Reinvestering gasanläggning
Mindre utrustning
Summa Renhållning
250
1 000
8 500
3 000
500
140
600
150
200
100
14 440
400
1 200
4 200
700
3 000
500
140
300
10 440
4 800
1 500
300
150
300
7 050
Utbyte fordon
Sandupptagare
Mindre utrustning
Plogar
Snölastare
Summa Gata
3 000
600
150
250
4 000
150
250
500
900
1 800
200
250
2 250
O-ringen
Summa Entreprenader
4 000
4 000
2 000
2 000
-
76 301
65 171
44 679
Summa
25
Större verksamhetsförändringar och
investeringar under planperioden
Elnät
Högre investeringstakt de kommande åren
för att möta Energimarknadsinspektionens
krav på förnyelse och effektivisering.
Renhållning
Förändringar och anpassning av verksamheten på grund av matavfallsinsamling,
framtagande av ny avfallsplan och anpassning till det kommande större ansvaret för
insamling av tidningar, återvinningsprodukter och förpackningar.
Arbete med att införa effekttariffer för att
styra abonnenterna till bättre utjämning av
effektuttag över dygnet.
VA
Fortsatt hög investeringstakt på grund av
VA-utbyggnad till Västra Sund och vattenförsörjning Hillringsberg-Glava.
Nytt system för tömning enskilda brunnar
utreds.
Entreprenader/Gata
Fortsatt risk för högre vinterväghållningskostnader än budget.
Sänkta kapitaltjänstkostnader innebär möjlighet till sänkta VA-avgifter för år 2016.
26
Styrande nyckeltal
Nyckeltal
Enhet
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2016-2018
index
index
index
index
index
min/kund
st
st
st
%
%
%
%
%
55
58
81
72
15
21
3
16
100
92
100
92
102
63
18
2
15
98
96
98
96
103
111
62
62
84
74
< 20
< 10
0
< 15
100
100
100
100
100
%
%
108
106
95
109
100
100
100
%
index
index
index
index
97
-
97
68
82
76
75
97
75
80
82
82
%
-
20
100
%
%
36
59
33
63
< 25
< 60
%
2,2**
%
-
-
2,5
%
%
15
34
16
44
> 25
> 50
%
-
-
100
%
m3
575
89
901
87
> 97
< 400
100
70
86
86
Invånare och Kunder
Nöjd kundindex, kundenkät Gata
Nöjd kundindex, kundenkät GC-väg
Nöjd kundindex, kundenkät VA
Nöjd kundindex, kundenkät RH
Nöjd kundindex, kundenkät Elnät
Oplanerade avbrott i eldistributionen*
Antal vattenläckor
Antal källaröversvämningar
Antal avloppsstopp
Andel godkända prov dricksvatten
Andel godkända prov avloppsvatten
Andel godkända prov dricksvatten
Andel godkända prov avloppsvatten
Prisnivå, Elnät jämförbara bolag
Prisnivå, VA jämf. Verksamheter
Typhus A
Typhus B
Prisnivå, Renh. jämf. verksamheter
Medarbetare
Närvaro
Nöjd medarbetarindex, enkät
Ledarskapsindex, enkät
Motivationsindex, enkät
Styrningsindex, enkät
Andel anställda med grundläggande
arbetsmiljöutbildning
Tillväxt och utveckling
Andel utläckage i vattennätet
Andel inläckage i spillvattennätet
Reinvesteringar VA i förhållande till
NUAK (exklusive fordonspark)
Reinvesteringar Elnät i förhållande till
NUAK (exklusive fordonspark)
Andel e-fakturor till kund
Andel e-fakturor från leverantör
1
Miljö
Andel hushåll som erbjudits möjlighet att
sortera ut matavfall
Andel förnyelsebart bränsle
Bräddningar i reningsverk
Andel anställda med grundläggande
miljöutbildning
Andel anställda med eco-driving kurs
%
%
27
Ekonomi
Likviditet
Soliditet
Avkastning på justerat eget kapital
Kalkylsäkerhet
%
%
%
%
43,2
22,6
13,6
-11,7
32,5
24,3
17,5
-0,4
100
22
12
+/-10
* Analys ska göras av de myndighetskrav som ställs i beslutet av intäktsramen för 2016-2019.
** Avser utfall hela Arvika Teknik AB.
28
Bilaga 1
Jämförelsetal Elnät
Typ av kund
Medelvärde
Arvika Jämförbara
Nätbolag i
nätbolag
Värmland
2015
2015
2015
Fortum
Värmland
2015
Lägenhet
16A
2 000 kWh/år
Årskostnad
Inkl.moms
1 728
1 559
1 725
2 091
Villa
16A
5 000 kWh/år
Årskostnad
Inkl.moms
4 068
3 164
4 095
5 385
Villa
20A
20 000 kWh/år
Årskostnad
Inkl.moms
7 793
7 023
8 111
12 120
Jord el. skogsbruk
35A
30 000 kWh/år
Årskostnad
Inkl.moms
11 593
12 159
13 077
20 580
Industri
63A
50 000kWh/år
Årskostnad
Exkl.moms
12 134
17 177
18 249
30 540
Småindustri
100kW
350 000 kWh/år
Årskostnad
Exkl.moms
82 794
87 769
81 194
135 355
Mellanstor industri
1MW
5 000 000 kWh/år
Årskostnad
Exkl.moms
675 877
648 127
642 942
919 500
Jämförbara nätbolag är Härryda Energi AB, Oskarshamn Energi Nät AB, Ronneby Miljö &
Teknik AB, Vetlanda Energi & Teknik AB och Värnamo Elnät AB.
Nätbolag i Värmland är Bengtsfors Energi Nät AB, Degerfors Energi AB, Filipstad Energinät
AB, Karlskoga Elnät AB, Karlstads Elnät AB, Kristinehamns Elnät AB, Näckåns Elnät AB,
Vattenfall Eldistribution AB.
29
Jämförelsetal Vatten och avlopp
Typ av kund
Medelvärde
Jämförbara Kommuner i
verksamheter
Värmland
2015
2015
Arvika
2015
Villa
Typhus A
Årskostnad
Inkl.moms
6 741
6 120
7 499
Jämförbara verksamheter inom Vatten och Avlopp är Ljungby, Söderhamn, Ludvika, Köping
och Vetlanda.
Jämförelsetal Renhållning
Typ av kund
Villa
190 liter kärl
Årskostnad
Inkl. moms
Medelvärde
Arvika
Jämförbara Kommuner i
verksamheter
Värmland
2015
2015
2015
1 765
1 610
2 112
Jämförbara verksamheter inom Renhållningen är Härnösand, Oskarshamn, Mariestad och
Ljungby.
30