docfulltext - Karlstad University
download 
Report Transcription
fulltext - Karlstad University
Lina Nielsen & Amanda Hansson Lindh Thailand ”Kom dit, gör vinst, stick därifrån, hitta en ny kustremsa” – Jennie Dielemans (2008). Thailand Go There, Make Profit, Leave, Find a New Coastline. Turismvetenskap C-Uppsats Termin: Handledare: Karlstad Business School Karlstad University SE-651 88 Karlstad Sweden Phone:+46 54 700 10 00 Fax: +46 54 700 14 97 E-mail: [email protected] www.hhk.kau.se VT - 15 Leena Hagsmo 1.0 Inledning .......................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ................................................................................................................................... 1 1.2 Problemformulering ................................................................................................................ 2 1.3 Syfte och frågeställningar ...................................................................................................... 4 1.4 Avgränsning ............................................................................................................................. 4 1.5 Disposition ............................................................................................................................... 5 2.0 Metod ............................................................................................................................... 6 2.1 Vetenskapsteori ....................................................................................................................... 6 2.2 Angreppssätt ............................................................................................................................ 7 2.2.1 Enkätundersökning .......................................................................................................................... 7 2.3 Utformning och publicering av enkät ................................................................................. 9 2.3.1 Etisk reflektion ................................................................................................................................ 10 2.4 Urval ....................................................................................................................................... 11 2.5 Bearbetning ........................................................................................................................... 12 2.6 Tillförlitlighet och objektivitet .......................................................................................... 13 2.7 Metodkritik ............................................................................................................................ 14 3.0 Teori .............................................................................................................................. 16 3.1 Massturism ............................................................................................................................ 16 3.2 En mall för massturism ....................................................................................................... 17 3.3 Negativa effekter av turismnäringen ............................................................................... 17 3.3.1 Destinationslivscykeln ................................................................................................................... 19 4.3 Positiva effekter av turismnäringen .................................................................................. 21 4.3.1 Kultur ................................................................................................................................................ 21 4.3.2 Ekonomi och arbetstillfällen ....................................................................................................... 21 3.4 Påverkande variabler i resenärens val av resa ................................................................ 22 3.5 Word-Of-Mouth ................................................................................................................... 23 3.6 Olika typer av turister .......................................................................................................... 23 4.0 Resultat ......................................................................................................................... 25 4.1 Vilken är den dominerande bilden av Thailand bland svenska resenärer? .............. 26 4.1.1 Likheter och skillnader .................................................................................................................. 27 4.2 Hur upplever svenska resenärer mängden turister i Thailand? ................................. 29 4.2.1 Respondenter som tidigare besökt Thailand .............................................................. 29 4.2.2 Respondenter som inte tidigare besökt Thailand .................................................................. 32 4.3 Vilka faktorer påverkar svenskars val av resa? ............................................................... 33 5.0 Analys ............................................................................................................................ 35 5.1 Bakgrunds faktorer .............................................................................................................. 35 5.1.1 Olika typer av resenärer ................................................................................................................ 35 5.2 Vilken är den dominerande bilden av Thailand bland svenska resenärer? .............. 37 5.3 Hur upplever svenska resenärer mängden turister i Thailand? ................................. 39 5.3.1 Hur upplever respondenterna massturismen i Thailand? .................................................... 42 5.4 Vilka faktorer påverkar svenskars val av resa? ............................................................... 44 5.4.1 Orsaker till att respondenter inte besökt Thailand ................................................................ 44 5.4.2 Word-of-mouth .............................................................................................................................. 45 6.0 Slutsats .......................................................................................................................... 46 6.1 Vilken är den dominerande bilden av Thailand bland svenska resenärer? .............. 46 6.2 Hur upplever svenska resenärer mängden turister i Thailand? ................................. 47 6.3 Vilka faktorer påverkar svenskars val av resa? ............................................................... 47 6.4 Vidare diskussion och framtida forskning ...................................................................... 48 Figur 1: Destinationslivscykeln ...................................................................................................20 Figur 2: Cirkeldiagram över om respondenten besökt Thailand tidigare eller inte ............25 Figur 3: Stapeldiagram över respondenternas bild av Thailand ............................................26 Figur 4: Stapeldiagram över respondenternas generella uppfattning av Thailand..............28 Figur 5: Korstabell över Thailand som resmål generellt.........................................................29 Figur 6: Korstabell över hur respondenterna upplevde turistbelastningen på respektive destination ............................................................................................................................30 Figur 7: Cirkeldiagram över varför respondenterna inte besökt Thailand ..........................32 Figur 8: Cirkeldiagram över vilken typ av resenär respondenten anser sig vara .................33 Figur 9: Korstabell över Word-Of-Mouth's påverkan bland respondenterna ....................34 Bilagor Bilaga 1: Enkätundersökning Förord Vi vill börja med att tacka vår handledare Leena Hagsmo för att du väglett oss med hjälp av tips och råd som gjort denna uppsats möjlig. Vi vill även passa på att tacka samtliga respondenter som tagit sig tid att svara på vår enkätundersökning som ligger till grund för denna studie. Ytterligare vill vi tacka Tom Nielsen för goda råd och för medhjälp av korrekturläsning, din insats var till stor hjälp för att stärka kvaliteten av vår uppsats. Samtliga delar av denna uppsats är skriven av Lina Nielsen och Amanda Hansson Lindh, där ansvaret samt genomförandet varit ömsesidigt. För att uppnå ett enhetligt språkvokabulär har studien grundats på ett delat samarbete där samtliga avsnitt skrivits tillsammans. Sammanfattning Denna studie har sin grund i en delad uppfattning kring destinationen Thailand. Intresset kring att studera bilden av Thailand väcktes genom att vi författare har en positiv respektive en negativ bild av destinationen. Diskussioner kring ämnet skapade vidare önskemål om att undersöka ämnet närmare. Därigenom valdes ämnet att användas som underlag för vår kandidatuppsats. Syftet med denna studie blev därför att undersöka svenska resenärers syn på Thailand som resmål, samt att få en uppfattning om det fortfarande finns ett intresse att resa dit. Vi kommer i denna studie att undersöka den dominanta bilden som finns av landet bland svenska resenärer, samt hur antalet turister på destinationen påverkar upplevelsen. För att kunna genomföra denna studie och få en bredare uppfattning om ämnet valde vi att använda oss av ett kvantitativt angreppsätt. Detta resulterade i en enkätundersökning som vi publicerat på diverse webbsidor med inriktning mot människor som reser. Genom ett deduktivt synsätt började vi vår studie med att studera destinationen Spanien och dess konsekvenser av massturismen. Detta eftersom vi ser det som en intressant parallell till vårt studieområde. Efter att vi fastställt våra teorier valde vi att pröva dessa mot det insamlade resultatet, för att på så vis kunna dra tydliga slutsatser. Genom vårt resultat kan vi fastställa att bilden mellan våra respondenter skiljer sig beroende på om personen besökt destinationen Thailand eller inte. Gemensamt för de resenärer som besökt Thailand och de som inte gjort de kan vi avläsa att det finns en tydlig koppling mellan Thailand och paradisstränder. Resultatet visar att en klar majoritet bland våra respondenter känner någon i sin omgivning som besökt landet, likaså framgår det att flertalet upplever att det är hög turistbelastning på destinationen. Vidare har vi kunnat utläsa från resultatet att majoriteten respondenter inte påverkas av den höga turistbelastningen. Nyckelord: Turism, Massturism, Thailand, Påverkande Variabler Abstract This study is based on a divided perception of the destination of Thailand. Interest in studying the image of Thailand was awakened by the facts that we writers have a positive and a negative image of the destination. Discussions on the topic created a wish to explore the topic further. Thereby we choosed this topic to be used as a basis for our bachelor thesis. The purpose of this study was therefore to investigate the Swedish traveler's view of Thailand as a destination, and to get an idea if there is still an interest in traveling there. In this study we will investigate the dominant image that is of the country among Swedish travelers, and how the number of tourists on the destination influences the experience. In order to execute this study and gain a broader understanding of the subject we choose to make use of quantitative approaches. This resulted in a survey that we published on various websites with a focus on traveling people. Through a deductive approach, we began our study to investigate the destination Spain, and the consequences of mass tourism there. This is because we see it as an interesting parallel to our study area. After we established our theories, we chose to test these against the collected results, to be able to draw clear conclusions. Through our results, we can determine that the image among our respondents differs depending on whether the person has visited the destination Thailand or not. A common result to all the travelers who visited Thailand and those who did not, we read that there is a clear link between Thailand and paradise beaches. The results show that a clear majority of our respondents know someone in their acquaintance who visited the country, likewise it is clear that the majority feel that it is high tourist load on the destination. Furthermore, we have been able to deduce from the results that the majority of respondents are not affected by the high tourist impact. Keywords: Tourism, Mass Tourism, Thailand, Influencing Variable 1.0 Inledning 1.1 Bakgrund Turismens genomslagskraft kan anses synlig såväl som osynlig och kapabel att skapa större sociala och kulturella förändringar på platser. Sedan 1960 har turismen utvecklats radikalt runt om i världen och 2000-talet har kommit att innebära en massproduktion av resor (Evans 2012). Ökade ekonomiska tillgångar och betald semester har bidragit till en önskan att resa till sol- och baddestinationer där resenären får valuta för sina pengar (González Tirados 2011). Evans (2012) förklarar att turismnäringen är dynamisk, växande och svår att förutspå och att turism är ett affärsfenomen som framkommit ur den ekonomiska utvecklingen. Sheller & Urry (2004) beskriver att på grund av den globala mobiliteten som uppstått har allt fler platser sett värdet i turismnäringen. Detta har lett till att det allt mer arbetas med att utveckla potentiella turismprodukter. Evans (2012) menar att turismen är ett brett och kontroversiellt fenomen vilket skapat diskussioner inom turismvetenskapen, ett fokus i dessa debatter ligger på turismens inverkan på värddestinationer. Den 18:e mars 1960 skapade den Thailändska regeringen en turistorganisation som skulle stå ansvarig för marknadsföring inom turismnäringen, denna organisation döptes år 1963 till Tourist Organization Of Thailand (TOT). Allt eftersom Thailands turismnäring fortsatte att växa och blev en av landets viktigaste exportinkomst, ökade förståelsen att marknadsföra landet som ett turistmål globalt (Tatnews.org). Heiner (2010) beskriver att Thailand i slutet av 1970-talet försökte skapa kontroll över den ökade turismutvecklingen som skett i landet efter Vietnamkrigets slut år 1976. Konceptet kallades Tourism Control Act men makten som turistindustrin besitter lyckades att avstyra idén. År 1979 skapades Tourism Authority Of Thailand (TAT), som idag vuxit och anses vara en sofistikerad marknadsföringsorganisation inom den Thailändska turismnäringen. TAT-organisationen har varit en stor bidragande faktor till att Thailand blivit ett av världens största turistmål. Siffror visar att anländande gäster i landet har stigit från 81.000 resenärer år 1960 till 24.770.000 år 2014. År 1980 lanserade Thailand sin första turistkampanj någonsin, ”Visit Thailand” vilket resulterade i två miljoner ankommande besökare. ”Amazing Thailand” kampanjen var den andra stora i landet och lanserades år 1998-1999, denna kampanj markerade slutet på det förra årtusendet och början på ett nytt. Denna kampanj blev 1 även en viktig pelare för att belysa turismens vikt för landets återhämtning efter Asienkrisen 1997. År 2012 kom Thailand att skapa historia då de korsade en 22 miljoners barriär, över 22 miljoner ankomster vilket kom att bli rekord för landet. Detta år utförde TAT en kampanj ”Amazing Thailand always amazes you” (Tatnews.org). TAT-organisationen belyser att turismen är en viktig faktor när det handlar om att skapa en hållbar ekonomisk tillväxt, vilket i sin tur leder till ökade arbetstillfällen, ökad inkomst och bättre levnadsstandard för den thailändska befolkningen. När det kommer till främjande av turismen stödjer TAT den offentliga och privata sektorn, på såväl nationellsom internationell nivå. Detta faktum anses bidra till en säkerställning av en enhetlig strategi samt förstärka den position Thailand har som turistnav i Sydostasien (Tatnews.org). Elfström Faure (2008) poängterar konsekvensen av den växande turistindustrin. Hon menar att turistindustrin har lett till att efterfrågan på kustnära mark ökat kraftigt. Dessa kustremsor är attraktiva för turistföretag att bygga större anläggningar eller hamnplatser på. Lauzon (2014) förklarar utifrån Cooper (1994) att den så kallade ”drömmen” för många människor idag innebär en palmkant i solen med finkornig sand mellan tårna. Lauzon (2014) menar utifrån Oppermanns (1997) teori att massturism blivit en så kallad synonym för sol, hav och sand i kombination. Detta förklarar varför Thailand sedan länge varit ett populärt resmål bland svenskar och under lång tid blivit allt mer förknippat med massturism (Dielemans 2008). Massturismens framväxt har lett till att turister idag inte behöver ha någon större förkunskap om landet det reser till. Möjligheten att ta sig fram med det svenska språket har blivit allt större, samtidigt den svenska maten blivit allt enklare att finna på platser så som Thailand och Kanarieöarna (Tovatt 2012). ”Modellen för den tidiga exploateringen av Medelhavet, vilken sedan skulle sprida sig globalt, var enkel: kom dit, gör vinst, stick därifrån, hitta en ny kustremsa” – Jennie Dielemans (2008). 1.2 Problemformulering Den internationella massturismen uppstod kring medelhavets kustområden under det sena 1950-talet, framförallt runt omkring Spanien och Italien. Eftersom efterkrigstiden innebar ökade inkomster och betald semester sökte sig allt fler människor till sol- och baddestinationer. Samtidigt som den betalda semestern infördes utvecklades även 2 flygindustrin och resebolag arrangerade paketresor vilket bidrog till en ökning av antalet turister på semesterdestinationerna runt om i världen (Bramwell 2004). Pigram & Wahab (1997) menar att massturismen är ett fenomen som uppstått i europeiska länder på senare tid mycket tack vare internets utveckling. Enligt Sezgin & Yolal (2012) innebär detta i själva verket att massproduktion samt masskonsumtion har en logisk bakgrund. Oavsett konsekvenser och riktningar i utvecklingen, så bidrar massturismen med rekreation och nöjen. Bramwell (2004) påstår att turismnäringen kring medelhavet fått en större konkurrens från nyare turistdestinationer framförallt i Asien. I boken “Välkommen till paradiset” förklarar Dielemans (2008) att Kanarieöarna, som hade sin stora utvecklingsperiod under 70- och 80- talet, kommit att kritiseras. Klagomålen på destinationen kom att öka kort därefter. Dessa klagomål grundade sig i en upplevelse av för att det blev för många turister på stränderna och den lokala atmosfären minskade i takt med att hotellen ökade. Dielemans (2008) menar att detta ledde till att andra destinationer kom att upptäckas så som Grekland, Turkiet, Marocko och så vidare. Hon förklarar även att Thailand gick från att till en början anses vara ett exklusivare resmål till att idag vara ett lika självklart val som Kanarieöarna. Många studier idag visar upp att Spanien som turistdestination kom att bli mättat till följd av överexploatering. När vi tittar på tidigare studier om massturism är Spaniens Kanarieöarna ett tydligt exempel på massturismens konsekvenser. Eftersom Kanarieöarna är ett välstuderat område inom ämnet faller det sig naturligt att ha dessa belysta konsekvenser i åtanke under arbetes gång. Tidigare forskning som gjorts om Thailands massturism är bland annat Kaosa-ard (1994) som tar upp Thailands roll bland turisterna, han behandlar konsekvenserna som skett utav den okontrollerade turismutvecklingen i landet. Kaosa-ard (1994) förklarar att Thailand är känt för sin vackra natur och kultur i kombination med gästvänlig lokalbefolkning och högklassig service. Detta är en bidragande faktor till varför Thailand är så populärt som det är idag. Schyst Resande är ett nätverk som arbetar med turismens baksida, de har gjort undersökningar angående turismens negativa aspekter i Thailand, den första undersökningen “Happy Hour i Paradiset” beskriver hur spriten och festerna lockat turister och de konsekvenser detta har medfört. Den andra undersökningen “En Exkluderande Resa - en granskning av turismens effekter i Thailand och Brasilien” förklarar olika konsekvenser som uppstått på grund av turism. Det faktum att det saknas 3 tidigare forskning kring turisternas uppfattning av Thailand som resmål ligger till grund för vår studie. Detta resonemang mynnar ut i vårt syfte och frågeställningar. 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka svenska resenärers syn på Thailand som resmål, samt få en uppfattning om det fortfarande finns ett intresse att resa dit. Utifrån detta syfte har vi fastställt följande frågeställningar: • Vilken är den dominerande bilden utav Thailand bland svenska resenärer? • Hur upplever svenska resenärer mängden turister i Thailand? • Vilka faktorer påverkar svenskars val av resa? 1.4 Avgränsning För att avgränsa vårt studieområde har vi enbart valt att fokusera på svenska resenärer, därutöver har vi valt åldersgrupper från 20 år och uppåt. Valet av ålderskategori grundar sig i vår uppfattning om resenären, vi anser att personer över 20 år är en realistisk avgränsning eftersom dem sannolikt är inkomsttagare. Vi har valt att publicera vår enkät på webbsidor som nischar sig mot människor som reser, detta för att ytterligare rikta oss mot en specifik grupp människor. Utifrån vår tidsram för arbetet har vi även behövt avgränsa studiens storlek och omfattning. Eftersom antalet insamlade enkäter inte var omfattande nog för att utläsa en generalisering, har vi valt att utföra en studie som ger en inblick i den svenska resenärens bild och uppfattning av Thailand som destination. 4 1.5 Disposition Det första kapitlet i vår uppsats tydliggör bakgrunden till vår studie som sedan mynnar ut en problemformulering, med syfte och frågeställningar. Här finns även en avgränsning som beskriver hur vi gått tillväga för att avgränsa studieområdet. Kapitel nummer två belyser hur vi har gått tillväga för att samla in materialet till vår studie. Positivismen och deduktiv ansats är två huvudsakliga begrepp som presenteras här, utöver det redovisar vi de kvantitativa metoder som vi använt oss av under insamlingsprocessen. I detta metodkapitel berättar vi även hur vi sammanställt och arbetat med vår insamlade data. Kapitel nummer tre presenterar våra teoretiska utgångspunkter. Här börjar vi med att lyfta begreppet massturism för att sedan arbeta ut det i negativa och positiva effekter. Avslutningsvis redovisas några av de faktorer som faktiskt påverkar att vi reser och vart vi reser. Kapitel nummer fyra redovisar vårt resultat, här presenterar vi det insamlade svarsmaterialet ifrån vår enkätundersökning. Resultatet redovisas med hjälp av diagram tillsammans med beskrivande text. Resultatet av vår enkätundersökning är genomförd på olika forum och sidor online som samtliga har resande människor som gemensam nämnare. Kapitel nummer fem för en diskussion kring det insamlade svarsmaterialet från enkäterna kopplat till det teoretiska ramverk som presenterats i kapitlet ovan. Diskussionen lyfter huruvida teorierna stämmer överens med undersökningens resultat. I det sjätte kapitlet övergår diskussionen till sammanfattande slutsatser. Syfte och frågeställningar besvaras i detta kapitel med hjälp av undersökningsmaterialet och arbetet avslutas med tips på framtida forskningsområden. 5 2.0 Metod I kapitel två redovisas vår metod, det vill säga hur vi har gått tillväga för att genomföra vår undersökning. Här presenteras vårt vetenskapliga angreppssätt samt en djupare förklaring till valet av kvantitativ undersökning som denna studie bygger på. 2.1 Vetenskapsteori Thurén (2013) menar att det finns två olika huvudinriktningar inom vetenskapsteorin, dessa är hermeneutiken och positivismen. Positivismen har från början sitt ursprung i naturvetenskapen medan hermeneutiken har ett humanistiskt ursprung. Ytterligare en skillnad mellan dessa riktningar är att positivismen bygger på en absolut kunskap medan hermeneutiken istället förespråkar relativa tankesätt. Denna uppsats utgår ifrån en positivistisk ansats med en kvantitativ undersökning som metod. Positivismen förespråkar att vi människor endast har två insamlingskällor till kunskap: den första källan motsvarar det vi kan iaktta med hjälp av våra sinnen, den andra motsvarar det som är mätbart med hjälp av logik (Thurén 2013). Vår studie är en kvantitativ enkät som undersöker den svenska resenärens syn på Thailand som resmål. De insamlade svarsmaterialet presenteras i sifferform vilket gör det mätbart och därmed även sammankopplat med positivismen. Positivismen tar avstånd från spekulationer och gör inga anspråk till att lösa dessa. En annan viktig tyngdpunkt är att inte låta egna erfarenheter och känslor påverka studien. Att hålla ett kritiskt förhållningssätt till påståenden är en viktig utgångspunkt inom positivismen och all framtagen fakta skall analyseras logiskt innan slutsatser och generaliseringar kan dras (Thurén 2013). Att samla en mindre säker kunskap prioriteras högre än att samla in en större mängd spekulationer inom positivismen. Positivism kan ibland kritiseras som tråkig och fantasilös då den positivistiska forskaren samlar högar med fakta. När all fakta är insamlad sammanställs allt till ett resultat. Detta innebär att positivism inte utesluter fantasin helt utan den används bara vid vissa tillfällen, som vid val av teorier eller för att komma på nya idéer (Thurén 2013). Bryman (2011) påpekar att den kvantitativa studien ofta innebär att relationen mellan teori och forskning kan ses som deduktiv och att den ofta lutar sig mot de naturvetenskapliga och därmed positivismen. Vi har valt att utgått från en deduktiv ansats där vi fastställt teorier som vi sedan styrker med vår insamlade data, det vill säga vår empiri. Våra teorier kan i detta sammanhang ses som hypoteser som testas om de 6 överensstämmer med de material vi samlar in under vår enkätundersökning (Johannessen & Tufte 2003). Deduktion handlar alltså om att dra logiska slutsatser i ett sammanhang, men det betyder inte att denna slutats måste överensstämma med verkligheten (Thurén 2013). 2.2 Angreppssätt Inom den samhällsvetenskapliga forskningen finns det två olika former av ansatser, kvalitativ- och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden bygger på ett mer beskrivande resultat av ord medan den kvantitativa metoden baseras på siffror (Bryman 2011). Studiens syfte står som grund för vårt metodval, eftersom enkäter och modeller byggda på siffror oftast är mätbara anses de vara väl lämpade för kvantitativa ansatser (Björklund & Paulsson 2012). Valet av det kvantitativa angreppsättet grundar sig i en önskan att samla in en större mängd data vilket gjort att vi ansett denna metod som bäst lämpad för studien då den ger oss en bredare inblick kring studiens syfte. Genom att istället använda sig av kvalitativ metod är utgångspunkten framförallt insamling av konversationer, bilder och ljud snarare än siffror. Detta innebär att den kvalitativa angreppsmetoden söker efter en rikare och mer djupgående information medan kvantitativa metoder söker mer exakt och fast information. Kvalitativa forskare anser generellt att studiepersoner genom personlig närvaro bäst kan uttrycka sig om sina åsikter och erfarenheter, genom personlig kommunikation ges utrymme för respondenten att tala fritt utan att bli påverkad utav forskarens åsikter. Veal (2011) förklarar att en svaghet med kvalitativa studier är svårigheten att kunna få ett bredare perspektiv, vilket också utgör en grund till vårt val av kvantitativ metod då vi ämnar till att skapa en bredare inblick. Veal (2011) lyfter svårigheten att genom kvalitativ metod uttala sig om en population, detta eftersom den kvalitativa metoden endast undersöker ett fåtal individer. Eftersom vår studie ämnas undersöka en helhetsbild från en större grupp människor snarare än ett fåtal individer faller sig det kvantitativa tillvägagångsättet naturligt. De kvantitativa angreppsättet har gett oss möjligheten att nyttja enkätundersökningar vilket har övat våra chanser att nå ut till en bredare publik. 2.2.1 Enkätundersökning Ett av de vanligaste tillvägagångssätten inom kvantitativ forskning är användning av enkäter, anledningen till detta är att det ger en möjlighet att samla in information och data från en större grupp människor utan större resurser. Enkätundersökning bygger på 7 frågeformulär som är kopplade till undersökningens forskningsfrågor (Johannessen & Tufte 2013). Veal (2011) förklarar att brevenkäter ofta är kostsamma och därför påverkar omfattningen utskick, till följd utav denna problematik är publiceringen av enkäter online mer lönsamt för studien. Det har blivit vanligare att större företag utför sina enkäter online eftersom detta är mer kostnadseffektivt. Ejlertsson (2005) förklarar att det idag finns möjlighet att lägga ut enkäterna digitalt istället för att skicka ut enkäterna i pappersform. Det kan skickas som bilaga till olika mailadresser eller publiceras på webbsidor. Bryman (2011) menar att en enkät publicerad online har fördelen att respondenten kan få en överblick av frågorna genom att scrolla ner och se helheten. En annan fördel med att publicera enkäten online är att svarsalternativen sammanställs och sparas i en databas. När tidsramen för datainsamlingen är över kan enkäten stoppas, därefter sammanfattar ett verktyg på databasen den insamlade datan. Vi har valt att använda oss utav Google Docs som har ett formulärverktyg som fungerar precis som Bryman (2011) beskriver. Efter avslutad insamling har databasen sammanställt och räknar ut procent och resultat. Bryman (2011) menar att detta hjälpverktyg sparar både tid samt även minskar fel vid kodning av resultat. Veal (2011) förklarar att en fördel med online publicerade enkäter ger möjlighet till större spridning och kräver inga ekonomiska insatser. Under uppbyggnaden av enkäten har vi återkopplat till studiens forskningsfrågor, det vill säga våra två frågeställningar. Detta för att enkätmaterialet med större säkerhet skall besvara det vi efterfrågat, att utforma enkätfrågorna utifrån våra frågeställningar har underlättat vid sammanställningen av det insamlade materialet (Johannessen & Tufte 2013). Bryman (2011) betonar vikten av att välja huruvida de ska vara öppna eller slutna frågor i en enkät. Öppna frågor innebär att respondenterna kan svara helt fritt, detta tillvägagångsätt har både för- och nackdelar. Fördelarna med öppna frågor är att de skapar möjlighet till oförutsedda svar och förutbestämda svarsalternativ påverkar inte respondenten på något sätt. Nackdelarna med denna metod är att öppna enkätsvar är mer tidskrävande för studiens författare då svaren måste kodas och analyseras. Bryman (2011) förklarar att fördelarna med slutna enkäter är att bearbetningen av svaren är betydligt enklare då jämförelsen av svaren blir tydligare. . Respondenterna har med denna metod enbart kunnat bocka i förvalda alternativ, vilket kräver mindre tid. En annan positiv aspekt med slutna enkäter i de fall om frågan i sig är svår att förstå så kan 8 svarsalternativen underlätta. En nackdel med denna metod är risken att respondenten enbart klickar i ett svarsalternativ utan större eftertanke. Ett problem med slutna enkäter kan vara att inget utav svarsalternativen stämmer in på respondenten och därför skapar en irritation (Bryman 2011). I vår undersökning har vi valt att använda oss av en enkät med slutna frågor då vi anser att det skapar oss relevant information utifrån studiens syfte. 2.3 Utformning och publicering av enkät Inledningsvis utformade vi en skiss av vår enkät där vi skrev ner alla frågor vi kunde komma på. Därefter skapade vi ett enkätformulär online via Google Docs formulärsverktyg för att få en föraning av hur formuläret skulle komma att se ut. Under denna process upptäckte vi att vissa frågor inte längre passade in, vi valde därför att förändra frågeföljden då vi upplevde att vissa frågor inte var rätt placerade från början. När vi kände oss tillfreds med frågeföljden valde vi en layout på formuläret som ansågs stilrent och neutralt (se bilaga 1: Enkätundersökning). Vid utformningen av ett enkätformulär kan någonting som kallas för en pilotstudie genomföras, då skickas ett utkast på formuläret ut till en mindre grupp personer som får möjlighet att testa enkäten och sedan återkoppla med sina synpunkter (Johannessen & Tufte 2013). Redan i tidigt skede av uppsatsen var vi överens om att en förstudie av vår enkät skulle genomföras innan den var redo för publicering. Vi sände utkastet till tio personer som efter genomförandet uppmanades att kritiskt återkoppla. Efter att samtliga tio personer återkopplat med synpunkter och tips, korrigerades uppbyggnaden av enkäten. I detta fall handlade det om mindre tekniska fel så som möjligheten att kryssa i fler än ett svarsalternativ. Testpersonerna var nöjda med enkäten, dock fanns ett önskemål från ett fåtal personer om öppna frågor. Vår enkät innehåller, som nämnt i ovanstående kapitel, enbart slutna frågor eftersom vi eftersträvat en enkät som är enkelt att fylla i för att flera skall delta. Att enbart använda slutna frågor underlättar sammanställningen och analyseringen av vår insamlade data. För att undersöka vilken bild som finns av destinationen bland våra respondenter valde vi att ställa frågan kopplad till sexton olika beskrivande påståenden. Dessa påståenden grundar sig i den beskrivande text som finns angett från Alltomthailand.se (se sidan 37). I dessa texter kunde vi utläsa beskrivande ord som vi sedan valde att formulera om till svarsalternativ i vår enkät. Crang et al. (2009) menar att massturism sammankopplas med 9 hav, sol, sand men också sex och alkohol. Detta är faktorer som vi hade i åtanke i skapandet av svarsalternativen. Vårt frågeformulär har publicerats på olika hemsidor och forum som riktar sig till människor som reser, vi har även kontaktat några av de stora reseaktörerna med förhoppning om att de kunde hjälpa oss att publicera vår enkät på deras webbsidor. De aktörer vi kontaktade var Fritidsresor, Solresor, Killroy, RES, Vagabond, Ving. Utav samtliga aktörer var det enbart Fritidsresor som återkopplade med ett personligt mejl där de förklarade att det inte fanns möjlighet att hjälpa oss, istället gav de tips på vart vi kunde finna statistik över resor till Thailand. Vi har även varit i mejlkontakt med Reseguiden.se som efterfrågade en mer utförlig förklaring om studiens syfte. Eftersom Resegudien.se inte återkopplade på vårt mejl var vi tvungna att gå vidare utan deras hjälp. Vi publicerade därför enkäten på följande online reseforum: Travelpix.nu, Resejournalen.se, Reseforum.se. Utöver dessa domäner postade vi enkäten på följande Facebook-konton: Resia – Göteborg, Resia – Stockholm semesterresor, Resemagasinet Vagabond, Ving, Reseforum, Schysst resande, Resemakarn, Ticket resebyrå – Göteborg, Killroy, Escape360, Fritidsresor, Asienguiden, GoXploreSweden, Reslust, Expedia, Flygstolar, Travelink, Solfaktor, Flygresor samt Apollo. Enkätundersökningen publicerades första gången den 21 april och låg sedan online fram tills den 5 maj. Tidsintervallet på två veckor valdes på grund av att det upplevdes som en lämplig tidsram för att hinna samla in tillräckligt med data för studiens omfattning, vilket bedöms vara cirka 100 enkäter. I studien har vi valt att rikta oss till människor i åldrar mellan 20-50+ för att kunna fånga så många målgrupper som möjligt. Respondenterna delas in utifrån följande åldersintervall: 20-30, 31-40, 41-50 samt 51 år och uppåt. 2.3.1 Etisk reflektion Begreppet etik behandlar de regler och riktlinjer som en forskare utgår ifrån för att styrka att förfaranden är riktiga. Med detta menas att all verksamhet som på ett eller annat vis påverkar och kan bidra med konsekvenser för andra människor måste värderas ur etiska normer. För att förtydliga etik ytterligare kan det ses som det förhållningssätt som finns människor emellan som avgör vad vi kan och inte kan göra mot eller säga till varandra (Johannessen & Tufte 2013). I genomförandet av vår studie är det viktigt att utgå ifrån ett etiskt förhållningssätt, detta görs genom att undvika plagiering fullständigt och presentera riktiga och ärliga resultat. En viktig fråga inom forskningsetiken är huruvida respondenten är anonym, Veal (2011) menar att studier inom turismsammanhang ibland publiceras online vilket medför fördelen att respondenten garanteras att förbli anonym, 10 genom att publicera vårt enkätformulär på internet är alltså samtliga av våra respondenter anonyma. Enligt Johannessen & Tufte (2013) är det viktigt att författaren inte tar upp ämnen under datainsamlingen som respondenter upplever som obehagliga eller pinsamma. I utformningen av vårt frågeformulär fokuserade vi på att ställa frågor samt svarsalternativ som inte skulle upplevas negativa eller kränkande bland våra respondenter. Vi valde att eftersträva en neutral enkät som inte provocerar respondenterna. 2.4 Urval Eftersom att vi inte haft möjligheten att undersöka hela den svenska befolkningen så har vi avgränsat oss till att enbart publicera vår enkät på forum och webbsidor som har resor i fokus. Johannessen & Tufte (2013) menar att oavsett om målet är att undersöka hela landets befolkning eller enbart en avgränsad grupp människor så kallas denna grupp för population. Att undersöka en hel population är enligt Johannessen & Tufte (2013) inte alltid möjligt därför går det istället att undersöka ett urval ur populationen. Population är alltså ett samlings ord för alla de människor som undersökningens resultat inkluderar. Att göra ett urval ur populationen kallas för en urvalsundersökning, det innebär att enbart en mindre del av helheten undersöks. Vi har i vår studie gjort ett representativt urval, det vill säga att vi har valt en mindre del utav populationen där urvalet är representativt för studieområdet. Johannessen & Tufte (2013) förklarar att den viktigaste egenskapen i ett representativt urval är slumpens påverkan. De förklarar att ett representativt och slumpmässigt urval måste inkludera rätt andel människor som är insatta, medel insatta och mycket insatta i ämnesområdet. Att lyckas handplocka sitt urval är inte helt enkelt, därför finns det metoder som stärker de slumpmässiga urvalen (Johannessen & Tufte 2013). Vi har i vårt arbete valt att sträva efter ett slumpmässigt urval. För att uppnå detta har vi publicerat vår enkätundersökning på olika Facebook-konton vilka samtliga har resor i fokus, utöver det har vi även publicerat den på olika reseforum. Genom denna metod har vi inte kunnat påverka vem som svarat på enkäten och på så vis är urvalet slumpmässigt insamlat. En svaghet med detta tillvägagångsätt som bör upplysas är att publicering av enkäten på Facebook-konton och forum begränsar urvalet till aktiva användare på denna typ av webbsidor. Hade enkäten distribuerats genom andra kanaler och webbsidor hade resultatet kunnat se annorlunda ut. Genom att publicera enkäten på webbsidor med fokus på resor når vi ut till respondenter som är aktiva inom ämnet. 11 2.5 Bearbetning Ett av de viktigaste momenten i undersökningsprocessen är bearbetningen av insamlad data. All data som samlats in under studien måste bearbetas. Detta för att i ett senare skede underlätta kommande analys och tolkning. Tillvägagångsättet av bearbetningen kan variera beroende på vilken sorts data som har samlats in samt hur den ska analyseras (Larsen 2009). En frekvenstabell kan enkelt beskrivas som en uppställning eller lista av de variabler som undersökningen inkluderat tillsammans med de värden som dessa variabler har. Uppställningen fokuserar på en variabel i taget och dess individuella värden. Vårt val av fasta svarsalternativ underlättar denna process då värdena sammanställs av en databas som i detta fall är Google Docs enkätverktyg (Bryman 2011). Viktigt att tänka på är att alla svar, det vill säga värden, skall få utrymme i frekvenstabellen. Alla värden måste kunna placeras i någon av frekvensmodellens kategorier, det får inte finnas värden som inte går att placera in (Bryman 2011). Johannessen & Tufte (2013) lyfter ett exempel på detta vilket är att ställa en åldersfråga. Säg att en enkät innehåller tre ålderskategorier 2030 år, 31-40 år och 41-50 år. Det är då inte möjligt att tillgodoräkna ett svar som är över 50 år eftersom detta inte går att placera in i de kategorier som finns. En annan viktig del att ta hänsyn till är att svarskategorierna måste vara ömsesidigt uteslutande, med detta menar Bryman (2011) att det inte skall vara möjligt för respondenten att välja mellan två fack. Eggeby & Söderberg (2012) förklarar att om bortfall förekommer kan det vara viktigt att reflektera över vilka konsekvenser det får för studien. Hänsyn bör tas vid detta problem om bortfallet är slumpmässigt eller systematiskt, om bortfallet är systematiskt kan en följd av detta bli att svarsmaterialet är riktat. Detta kan förklaras genom att frånvaro av en viss grupp/kategori kan komma att ge ett annorlunda och ogiltigt resultat. Eftersom vår enkät distribuerades på utvalda webbsidor och konton med fokus mot människor som reser finns de risk att frånvaro från andra målgrupper uppstått, vilket kan ha kommit att påverka vårt resultat. Handlar det istället om ett slumpmässigt bortfall är konsekvenserna mildare och behöver inte direkt påverka resultatet. Genom granskning av källor och svar så långt tillbaka som möjligt att avgöra bortfallets orsak, om det är slumpmässigt eller systematiskt (Eggeby & Söderberg 2012). Körner & Whalgren (2005) beskriver att det finns två olika möjliga bortfall vilka dem kallar för ”Interna bortfall” och 12 ”Externa bortfall”. Det externa bortfallet uppstår när en respondent inte svarar alls. Det interna bortfallet är istället när respondenten inte fullständigt svarat på samtliga frågor utan valt att hoppa över vissa. I ett tidigt stadie i vår undersökning upptäckte vi ett tekniskt fel i vår enkät vilket gjorde att fem respondenters svarsmaterial inte var fullständigt, detta innebär att vi har valt att utesluta fem interna bortfall. 2.6 Tillförlitlighet och objektivitet Studiens kvalitet och tillförlitlighet resulterar i vilka metoder som använts. Detta kan ses utifrån två dimissioner: Validitet och reliabilitet. Reliabilitet innebär att forskningsresultatet blir detsamma vid ytterligare undersökningar (Veal 2011). Validitet innefattar hur tillförlitligt resultatet i studien är eller inte. Veal (2011) förklarar intern validitet som något som överensstämmer med begrepp och de mätbara definitionerna av dem. Vår studie har hög validitet då vi har 99 respondenter och kan avläsa deras åsikter i en frekvenstabell. Detta gör att vi kan jämföra alla respondenters svarsalternativ då samtliga medverkande fått svara på exakt samma frågor. Om en liknande studie genomförs är chansen hög att svarsresultatet blir exakt detsamma vilket minskar vår reliabilitet. Om enkäten däremot distribuerats på webbsidor med annat fokus än människor som reser så hade resultatet kanske kunnat sett annorlunda ut. Objektivitet kan beskrivas som att författaren utelämnat alla personliga värderingar samt åsikter som i annat fall kunnat påverka studien. Vikten av objektivitet kan se olika ut beroende på olika metoder. Huruvida det går att vara helt objektiv vid en undersökning råder det delad mening om. Varje författare i en studie har egna åsikter, värderingar och erfarenheter som kan vara problematiskt att helt bortse ifrån när studier genomförs. Forskarens tidigare erfarenheter avspeglas i valet av angreppssätt som används i studien, det har även betydelse för hur frågeställningarna framställs och tolkningen av resultatet. Veal (2011) menar att en helt objektiv studie är nästintill omöjligt då valet av ämne redan styrt studien åt ett håll. Detta faktum styrker att det inte är möjligt att vara fullständigt objektiv vid en studie, däremot är det värdefullt att eftersträva efter objektivitet och ha det som utgångspunkt (Veal 2011). Vi är medvetna om att våra tidigare erfarenheter och åsikter inom ämnet påverkar vår studies objektivitet. Vi är också medvetna om att våra tidigare erfarenheter vi har inom ämnet kommit att avspegla sig på vår studies inriktning men också på de frågeställningar som finns. Genom att utgå från en kvantitativ 13 enkätundersökning anser vi att objektiviteten i studien ökar då sammanställningen av svarsmaterialet är tydligt och mätbart. Veal (2011) menar att vår uppgift som forskare är att ge ett så sannolikt resultat som möjligt. Tilläggas kan att vi som författare har delad uppfattning om ämnet vilket är goda förutsättningar för att uppnå bästa möjliga objektivitet i studien. Vi anser att studiens resultat blivit ytterligare påverkat om vi författare delat samma uppfattning. En kombination av positiva och negativa åsikter anser vi varit en god förutsättning för att sträva efter ett så objektivt resultat som möjligt. Återigen vill vi belysa vår medvetenhet om att dessa erfarenheter påverkar studien och att en fullständig objektivitet inte är möjlig. 2.7 Metodkritik I enkätundersökningen valde vi att använda oss utav fasta svarsalternativ, en svaghet i detta är att respondenten inte ges möjlighet att uttrycka sig personligt. Eftersom vi inte inkluderat några öppna frågor kan detta leda till att respondenten valt att kryssa i ett alternativ som inte helt stämmer överens med dennes åsikt, detta på grund av att det inte funnits utrymme för respondenten att skriva ett avvikande svar som inte funnits angett. För att uppnå en hög svarsfrekvens med slumpmässigt urval valde vi att publicera den online. Detta för att vi som författare inte skall ha utrymme för att påverka vem som svarar på vår enkät. Bryman (2011) säger att det finns en svårighet i att bevaka hur representativa respondenterna som fyller i enkäten online är. Precis som Bryman (2011) menar är det svårt för oss som författare att avgöra hur representativa våra respondenter är för vår studie. Vi har därför noga valt ut vilka webbsidor vi har publicerat enkäten på för att öka chanserna för att uppnå ett så representativt urval som möjligt En annan nackdel som Bryman (2011) lyfter är att internetanvändare ger en förvriden bild utav befolkningen. Detta eftersom denna grupp människor tenderar att ha en högre utbildningsnivå och därigenom en högre ekonomi, men framförallt vara yngre i åldrarna. I vårt insamlade material syns det tydligt att vi nått ut till en yngre grupp bättre eftersom strax över hälften av våra svar kommer från respondenter i ålderskategorin “20-30” och ”31-40” år. Detta stämmer alltså in med vad Bryman (2011) påpekar om en yngre publik. Att tillägga är att de övriga ålderskategorierna har en jämn fördelning. Vi är medvetna om att de yngre är majoritet i vår insamlade data, däremot anser vi att den yngre publiken 14 också kan ses som framtidens turister och därför påverkar det inte vår studie negativt. Slutligen påpekar Björklund & Paulsson (2012) att allting inte går att mäta vilket också utgör en svaghet kring den kvantitativa angreppsmetoden. En nackdel med vårt metodval är att publicering av enkätformulär online är relativt outforskat och därför är det svårt att hitta vetenskapliga teorier kring ämnet. Att publicera enkäten online har inneburit nackdelen att vi författare inte kunnat fastställa hur stor populationen är, det vill säga att vi inte kan kartlägga hur många som tagit del av och sett vår enkät. Detta har resulterat i att en bortfallsanalys inte kunnat genomföras, vilket leder till att omfattningen av bortfall i studien är av svårighet att fastställa. Specifikt finns det svårigheter att stryka bortfall eftersom enkäten inte personligen skickats ut, istället har den publicerats på hemsidor där antalet representanter är svåra att fastställa. På grund av detta faktum är det av svårighet för oss författare att fastställa hur stor populationen är och likaså fastställa bortfallets storlek. Genom ett annat metodval exempelvis att personligen dela ut enkäten hade vi författare dels kunnat genomföra en bortfallsanalys och därmed kunnat utmäta studiens trovärdighet. 15 3.0 Teori I det tredje kapitlet redovisas ett teoretiskt ramverk som står som en grund för studien. Här presenteras utgångspunkter som samtliga har relevans i studieområdet. Begreppet massturism behandlas för att sedan mynna ut i dess negativa och positiva effekter. Här lyfts även turismens påverkande variabler samt destinationslivscykeln. 3.1 Massturism Massturism innebär att en större grupp resenärer reser i organiserad form till en destination som är anpassat för just turister och dess önskemål (Pigram & Wahab 1997). Massturism skapas av turistarrangörer och producenter snarare än turister själva. Dessa producenter skapar ständigt nya attraktiva miljöer, attraktioner och bilder utav en plats, den dominerande aktören här är researrangörer som ständigt strävar efter att göra maximal vinst. Huvudsyftet för majoriteten av de resande är sol och bad, vilket de menar resulterar i en koncentration av resor till kust- och sommarområden (Bohlin & Elbe 2007). Även Crang et al. (2009) förklarar att massturismen är förknippat med nöjen, frihet från den ”reglerade” världen, samt fest. Han påpekar att massturism enkelt kan sammanfattas med tre ord: hav, sol, och sand men även delar som sex och alkohol är inkluderat (Crang et al. 2009). Kontogeorgopoulos (1998) belyser Phuket som ett exempel då konsekvenserna kommit att påverka destinationens attraktivitet. Detta menar Kontogeorgopoulos (1998) med att bilden av ett paradis egentligen är ett område med föroreningar, urbanisering som bidrar till en underminering av turismen i området. Ivars i Baidal et al. (2013) menar att utvecklingen av massturismen vid kustorter förutspår en nästan oundviklig nedgång över tid. Dielemans (2008) hävdar att de erfarenheterna som erhölls på Gran Canaria är erfarenheter man har med sig i utvecklingen av dagens turistdestinationer. Hon menar att Gran Canaria fungerat lite som en prövning av turistens behov och efterfrågan: vad turisten äter, vad som bör finnas på ett hotellrum, vilka souvenirer vi efterfrågar. Samtliga områden är några viktiga lärdomar ifrån Gran Canaria. Med detta menar hon att Gran Canaria är en grund för att vi känner igen oss på nya destinationer, oberoende vart vi reser. Arkitekturen efterliknas på destinationerna, de T-shirtar och snäckor vi kunde köpa där kan vi nu mera även köpa på andra destinationer så som i Phuket, där vi kan surfa på internetcaféer som påminner om dem som först sågs vid Playa Del Carmen. Dielemans 16 (2008) menar att vi kan hitta ”Continental Breakfast” och samma paraplydrinkar på de flesta turistdestinationer idag. Hon påpekar även att turisten idag har kunskap om vad denne kan förvänta sig och inte vid ett turistmål. Wall & Mathieson (2006) förklarar att vissa effekter som uppkommer vid turismutveckling är oundvikliga, de menar också att planerare inom turismutvecklingen bör ha med sig tidigare erfarenheter i åtanke. 3.2 En mall för massturism García-Ayllón (2015) förklarar att det genomförts många studier kring turismutvecklingen på den spanska kusten som kan ses som en mall för massturism. Bland annat menar Almeida Garcia (2014) att Spanien under sin okontrollerade turismutveckling fått betala ett högt pris både socialt och miljömässigt. De har upplevt en rad externa faktorer så som negativ utländsk bild samt att lokalbefolkningen isolerats på grund av massturismen. Dielemans (2008) påpekar i sin populär-vetenskapliga bok ”Välkommen till Paradiset” att Gran Canaria och öarna utanför den spanska kusten har kommit att bli startskottet för en historisk byggboom inom turismexploateringen. Till en början resulterade detta i ökade arbetstillfällen, ökade vinster för hotell och, företagare och framförallt en ökad vinst för resebolagen. Någonting som uppmärksammats på senare tid är konsekvensen av överexploateringen, det vill säga korruption, illegala lösningar samt miljöförstöring. Bark & Towner (2004) beskriver hur den okontrollerade turismutvecklingen har lett till att Spanien idag jobbar mot en mer hållbar turismutveckling. Den snabba tillväxten av turismnäringen ledde till mängder av konsekvenser som lägre standard och dåligt rykte med olika aspekter kring turisternas beteende. Senare kom också konflikter angående landets resurser, markanvändning samt vattentillgångar. García-Ayllón (2015) beskriver utifrån Salvati et al. (2012) att det är viktigt att blicka tillbaka och ta lärdom av de misstag som uppstått för att kunna gå vidare i utvecklingen. García-Ayllón (2015) ser stora fördelar med att gå tillbaka 50-60 år i tiden för att utvärdera turismutvecklingen och uppkomsten av massturismen. Dielemans (2008) ifrågasätter om det är en mall för massturismen som kommit att skapas här, som sedan appliceras på destinationer så som Mexiko och Thailand. Om detta är fallet, hur ser i sådana fall denna mall ut? 3.3 Negativa effekter av turismnäringen Kaosa-ard (1994) menar att turism kan användas som en grund för ekonomisk tillväxt, speciellt i utvecklingsländer. Flera utvecklingsländer anser att turismens utveckling 17 kräver mindre investeringar än andra branscher där de på ett effektivt sätt skapar både arbetstillfällen och möjligheter till att öka de lokala intäkterna (Kaosa-ard 1994). Thailand är ett exempel på detta, större delen av landet har en utbredd massturism. Kaosa-ard (1994) menar att Thailand har satsat mer på kvantitet istället för kvalitet. Bramwell (2004) redogör för att den låga kvalitén på tjänster bidrar till en försämring av turistprodukten och leder till en lägre vinst för värddestinationen. Om detta fortsätter som en trend kan hållbarheten i turismnäringen bli försämrad. Nyaupane et al (2006) menar att antalet- och typ av turister som besöker en destination är avgörande för hur möjligheter och utmaningar ser ut för värddestinationen. Ett exempel på massturismens effekter är den spanska turistdestinationen Torremolinos där turismen eskalerade. Detta ledde till rykten om för många hotell, för mycket turister och det enda som slutligen fanns kvar att marknadsföra var faktumet att det var ett billigt resmål (Dielemans 2008). Wall & Mathieson (2006) tar upp detta som en faktor av oönskade situationer som uppstått på flera platser. De förklarar att deras eftersträvan av tillväxt inom turismnäringen har lett till att ett flertal överbelastningar samt att trängselproblem har uppstått som tidigare inte kunnat förutspås alternativt förbisetts. Här belyses även svårigheten i att finna en balans mellan efterfrågan och landets resurser. Aronsson & Tengling (2003) lyfter Thailand och området vid den Gyllene Triangeln som ett exempel på detta. Det byggdes stora shoppingkomplex och hotellanläggningar mitt ute i djungeln vid Mekongfloden. Mitt emot dessa komplex, på andra sidan floden i Laos, bodde lokalbefolkningen i små enklare hyddor. På den tredje stranden vid Mekongfloden ligger Burma, här byggdes ett stort casinokomplex med tillhörande hotell upp. Kontrasten som uppstod mellan de enorma turistkomplexen och lokalbefolkningens små hyddor blev stor i den unika omgivningen. Aronsson & Tengling (2003) menar att när dessa komplex stod klara blev det svårt för lokalbefolkningen att leva ostört från turisterna. Aronsson & Tengling (2003) poängterar att både Thailand och Loas kommer att få problem med negativa effekter då kontrasterna ökar mellan lokalinvånarna och turisterna. Dielemans (2008) stärker detta faktum genom en intervju med Aong som är en Thailändare som jobbar på den kända turist-ön Koh Phangan. Under denna intervju förklarar Aong att Fullmoon party inte längre i huvudsak är en Thailändsk fest, utan blivit ett sätt för thailändare att tjäna pengar på turister som lockas av fest och alkohol. 18 Aong berättar vidare: ”Okej, vi är i Thailand. Men ingenting av det du ser är gjort för thailändare. Det är gjort för er” – Aong, Thailand (Dielemans, 2008). Dielemans (2008) påpekar även att turistindustrin ständigt utvecklas. Industrin liknas vid en process som börjar med att en plats upptäcks, anpassas efter turisternas efterfrågan, marknadsförs vilket resulterar i att fler turister samlas. Detta leder till att platsen blir överexploaterad och därför inte längre upplevs som orörd och äkta, slutligen letar sig turisterna vidare, dem efterfrågar en orörd plats och en ny plats upptäcks. Denna process kan liknas vid Butlers (1980) Destinationslivscykel som kommer förklaras mer ingående nedan (Bohlin & Elbe 2011). 3.3.1 Destinationslivscykeln Butler (2006) lanserade 1980 en destinationsutvecklings modell som kallas för Tourist Area Lifecycle (TALC) (Butler 2006). Modellen är en hypotes som beskriver processen från att ett resmål upptäcks till att sedan hamna i ett kritiskt läge som i värsta fall kan innebära nedgång. Denna modell beskriver hur en plats ofta Upptäcks (upptäcktsfasen) av enskilda personer, andra grupper av människor blir nyfikna och vill också besöka platsen vilket innebär ökade besöksströmmar. Den ökade besöksnäring resulterar snabbt i att säsongsfördelningar växer fram. Utvecklingen (utvecklingsfasen) av destinationen påbörjas och aktörer utanför den lokala marknaden etableras. I denna fas byggs hotell och attraktioner upp som sedan kan marknadsföras till turisterna. Detta innebär att de lokala aktörerna ofta förlorar kontrollen över produkten, det vill säga deras destination. Konsolideringsfasen innebär att många större komplex köper upp lokala företag och övertar makten på destinationen, detta i samband med att turismströmningen stannar upp och sakta börjar avta. I denna fas utvecklas inte destinationens utbud speciellt mycket (Butler 2006). Stagnationsfasen är nästa steg och denna fas anses mycket kritiskt eftersom destinationerna här är beroende av turismen. Att en destination hamnar i stagnationsfasen kan bero på flera olika orsaker: destinationen kan vara välkänd men saknar attraktionskraft eftersom många redan varit där, det faktum att många turister besökt destinationen kan alltså skada dragningskraften. Konstgjorda och iscensatta miljöer och attraktioner kan översegla det genuina som många turister söker. Samtliga av dessa orsaker kan ligga till grund för en nedgångsfas som innebär att turisterna väljer att 19 resa till andra destinationer som på ett bättre sätt motsvarar deras förväntningar. Destinationens tidigare framgångsrika utbud kan ha kopierats av andra destinationer, detta resulterar ofta i att de större komplexen säljer sina tillgångar för att istället söka sig till nya destinationer för att göra vinst (Butler 2006). Figur 1: Destinationslivscykeln Källa: Butler, R-W 2006 Butler (2006) menar att krisen måste behandlas och lösas, en metod som lyfts fram är produktförnyelse, här bör destinationens utbud ses över, kanske kan nya underhållningsattraktioner skapa kan naturresurser som tidigare inte verkat som attraktioner nu lyftas fram för turism. Ett exempel på detta kan ses i Thailand, Lauzon (2014) förklarar att på mindre än ett decennium exploderade en så kallad massturism i Thailand. Stränder som Patong beach blev under högsäsong fulla och förvandlades till ett festområde under nattid. Lauzon (2014) beskriver även stränderna i Phuket där stora lyxkomplex byggdes upp för turisterna. Eftersom alla inte hade råd skapades en motreaktion mot detta där TAT-organisationen skapade en kampanjen Unseen Thailand (produktförnyelse). Denna kampanj skulle locka andra besökare till Thailand och flytta fokusen från Phuket. Istället skulle turisterna kunna upptäcka det ”orörda”. Ett exempel 20 på detta är att det skapades båtturer ut till öar som Phi Phi island. Tanken med denna strategi var att locka turister till andra delar av Thailand. Men detta fick en negativ effekt då öns kapacitet blev överbelastad. Problematiken gjorde att TAT skapade en kampanj som skulle öka turismnäringen, konsekvenserna blev att det orörda försvann och frågor som autenticitet och bevaring blev istället aktuella. Butler (2006) förklarar att om inga åtgärder tillämpas så är risken att destinationen når nedgång väldigt hög. I detta avsnitt har metoder för massturism på en destination presenterats, nedan diskuteras det vidare kring de positiva aspekterna som turismen medför på en destination (Butler 2006). 4.3 Positiva effekter av turismnäringen 4.3.1 Kultur Turismen bidrar med en rad positiva faktorer som gynnar lokalinvånarna och dess kulturer. Turisternas intresse av olika traditioner kan leda till att dessa bevaras för att turisterna ska kunna ta del av deras historia. Olika traditionella arrangemang lockar turister från hela världen som vill ta del av kulturen. Dessa möten mellan olika kulturer skapar en relation människor emellan, de lär sig att acceptera varandra och kunskapen om varandras seder ökar (Aronsson & Tengling 2004). De kulturella aspekterna inom turism betraktas som en del av samhällets grunder som innebär mötet mellan olika kulturer. Turismen kan också bidra positivt i arbetet att bevara miljön där naturreservat bildats för att skydda områden (Esmaeil Zaei & Esmaeil Zaei 2013). 4.3.2 Ekonomi och arbetstillfällen Wall & Mathieson (2006) poängterar att turism är en av världens största utrikeshandel, de internationella ankomsterna ökar med ca 5 procent varje år. Wall & Mathieson (2006) beskriver även att turism bidrar till ekonomisk och social förändring. Turismen öppnar upp för ökad sysselsättning, investeringar, förändrad markanvändning samt ökat företagande. Detta har bidragit till en ökad ekonomisk balans i många länder. Aronsson & Tengling (2004) beskriver även turism som en arbetsintensiv industri och understryker att turism skapar sysselsättningar på en plats. En ökad turismnäring innebär etablering av fler mat- och klädbutiker i området som behöver personal, samt personal till servering, resor, boende, underhåll av kultur och traditioner (Aronsson & Tengling 2004). Även Esmaeil Zaei & Esmaeil Zaei (2013) beskriver turistindustrin som en sektor som bidrar 21 till en ekonomisk tillväxt, förbättrad infrastruktur samt en större arbetsmarknad. Turism skapar också arbetsmöjlighet/tillfällen både direkt och indirekt genom de varor och tjänster som krävs inom turistaktiviteter. Lankford & Howard (1994) beskriver att turismutveckling kan uppstå på grund av ekonomiska fördelar men utmanar samtidigt de sociala och kulturella delarna. De menar att det finns fördelar med turism men att det också uppstått negativa aspekter för bland annat människorna på värddestinationen. 3.4 Påverkande variabler i resenärens val av resa Nepal (2012) förklarar vikten av turism, turismen är ett genomträngande fenomen i den värld vi lever i idag. Han menar att en följd av ökade resmöjligheter skapat ett förändrat beteende och människors attityd till resor. Detta menar han syns tydligt i vår gemenskap men också i samhället i stort. Chen et. al (2014) menar exempelvis att beroende på vad konsumenterna relaterar med landet så skapas en uppfattning om den helhetsbild som finns av destinationen. Detta utvecklar Chen et. al (2014) genom att förklara att tidigare forskning har undersökt de effekter som uppkommer av det så kallade Country-Related Products (CRP). Country-Related Products beskrivs som den stereotypa bilden av landet och dess påverkan på hur vi konsumerar. Kozak (2013) redogör för bildens betydelse under resebeslutsprocessen. Resenärers uppfattningar om olika platser blir en viktig del i valet av destination. På en alltmer konkurrenskraftig marknad har destinationens karaktär blivit allt viktigare. Detta menas med att en bred förståelse kring turisters uppfattning av destinationen är viktig för att kunna utforma ett hållbart koncept (Chen & Phou 2013). Chen & Phou (2013) menar utifrån Baloglu & McCleary (1999) att bilden av en plats har stor inverkan i turisters beslutfattande samt följd av resebeteende. Urry (2002) beskriver att platser är valda med en viss förväntan genom fantasi och dagdrömmar. Dielemans (2008) förstärker denna teori genom att ta upp våra västerländska fantasier som en av de viktigaste påverkningsfaktorerna på turistmarknaden. Fantasierna som sedan verkställs på turistmarknaden, det vill säga att utbudet påverkas av det som förväntas ska finnas. Bilder som vi fantiserar om kommer ofta från icke turistrelaterade metoder som exempelvis tv, film eller tidningar. Urry (2002) förklarar att resan innebär en njutning som involverar olika sinnen, resan i sig är extraordinär och går inte att finna på hemmaplan. Detta behöver inte alltid vara positiva aspekter, det kan också innebära att turisten exempelvis känner sig malplacerad. Hallberg (1999) menar att de stereotypa bilderna gör det betydligt enklare för 22 konsumenternas bedömning i val av resa. Pearce och Butler (1993) beskriver turism som en aktivitet med psykologisk, kulturell och socialt inflytande på turisten. Psykologiskt innebär att resan utförs av ett visst behov. Kulturellt innebär att turisten medför en så kallad överföring av de kulturella samt den sociala aspekten då turisten med andra turister eller lokalinvånare på destinationen. Steene (2013) förklarar att undersökningar inom turistbranschen är viktiga för att kunna kartlägga resenärers attityd till resan eller resmålet. Det genomförs en ständig utveckling för att kunna leverera en bra produkt samt en god service, detta för att kunna vara med och konkurrera om turisterna. 3.5 Word-Of-Mouth Ett annat viktigt begrepp bland de påverkande variablerna är Word-Of-Mouth, inom turismnäringen har det blivit allt mer betydelsefullt med Word-Of-Mouth. Detta är en mänsklig marknadsföring i form utav kommunikation som sker på ett levande sätt mellan individer. Det vill säga att all informell kommunikation angående varor eller tjänster har både positiv och negativa aspekter. Individer är sällan medvetna när det använder sig utav Word-Of-Mouth då det återberättar om sina upplevelser om den aktuella varan eller tjänsten. Hanefors & Mossberg (2007) utifrån Arnould (2002) menar generellt sett att alla individer förlitar sig mer på informationen från släkt och vänner än reklamen från företagen, då detta inte anses lika tillförlitligt. Vi har alla hört eller återberättat historier om upplevelser och erfarenheter angående flygtransporter, hotell eller service då upplevelserna varit både bättre och sämre vid olika tillfällen (Hanefors, M & Mossberg, L 2007). En annan viktig påverkande faktor i valet av resa är vem turisten är och hur denne föredrar att resa, Evans (2012) förklarar att det finns ett ökat segment på turistmarknaden för att tillgodose turisternas olika livsstilar och egenskaper. 3.6 Olika typer av turister Ordet turist har med tiden fått många olika definitioner beroende på beteendemönster, påverkan på platsen eller i olika personligheter samt motivet till resan (Hanefors & Mossberg 2007). Enligt Nationalencyklopedin innefattar ordet ”turist” - någon som reser (långt från hemorten) i nöjes- eller avkopplingssyfte. Wall & Mathieson (2006) utifrån Cohen (1974) beskriver turisten som en frivillig och tillfällig resenär som reser med förväntningar om upplevelser och omväxling. Wall & Mathieson (2006) uppmärksammar att turister har 23 olika önskemål, beteende och interaktioner väl på plats. Wall & Mathieson (2006) beskriver utifrån Cohen (1972) ett förslag på ett klassifikationssystem som grundar sig i att turisten kräver en blandad kombination av nyheter med inslag av det välbekanta samtidigt som det finns en spänning till förändring men också trygghet för gamla vanor. Han delar in turisten i fyra olika kategorier: 1. Den organiserade mass-turisten: Turisten kännetecknas genom att resan är paketerad i bemärkelse att resvägen är förutbestämd, lika så är destinationer, guider och liknande organiserat. Denne turistkategori uppskattar trygghet och vanor snarare än nyheter och spänning. Att resa i grupp ses som trygghet och är i många fall avgörande. 2. Den individuella mass-turisten: Denne turist kännetecknas av att endast delar av resan är organiserad, turisten själv kan påverka resans gång. Däremot finns det huvudarrangemang under resan som är organiserade utav en researrangör eller liknande. Precis som med den organiserade mass-turisten är den individuella inte uppmärksam på världssamhället utan tar med sig sitt infödda beteende-mönster under resans gång. Även denna kategori prioriterar igenkänning och trygghet. 3. Utforskaren: Denne turist bokar vanligtvis sin egen resa och undviker ofta medvetet destinationer och attraktioner med hög turismbelastning. Turist har en önskan att beblanda sig med värdsamhället samtidigt som de är måna om att värna om sitt egna beteendemönster och sin kultur. Nyhetssökandet är dominant men turisten blir ändå inte fullständigt integrerad med värdsamhället. 4. Den drivna turisten: Turist planerar sin helt på egen hand, den undviker platser som är utvecklade turistattraktioner och väljer istället att söka logi ibland lokalbefolkningen. Turist anpassar sig nästan helt efter värdsamhället och delar dess boende, mat, kultur och beteende med de lokala. Denne kategori turister har all fokus på att upptäcka nya saker, trygghet och igenkännings sökande existerar inte. Varje kategori ovan representerar en stereotypisk form av resande baserat på turistens beteende och resans organiseringsgrad (Wall & Mathieson 2006). 24 4.0 Resultat I kapitel fyra redovisas resultatet av vår kvantitativa enkätundersökning. Svarsmaterialet presenteras med hjälp av tabeller och diagram tillsammans med beskrivande text. Enkätmaterialet som redovisas nedan är insamlat från diverse webbsidor. Bakgrundsfaktorer För att skapa oss en djupare förståelse för respondenternas svar presenteras här en kortare bakgrund kring den ålder- och könsfördelning som finns. I våra enkätsvar kan vi se att fördelningen är relativt jämn mellan män och kvinnor, dock ser vi en dominans av kvinnor som står för 60 respondenter i undersökningen svar. Utav 99 respondenter är det 39 män. Detta innebär att även om könsfördelningen är relativt jämn bygger studien fortfarande en majoritet kvinnliga respondenter vilket innebär att resultatet inte är jämt köns- fördelat. Respondenterna har fyllt i deras ålder i olika intervallsvar 20-30, 31-40, 41-50 och 51+. Här syns det en dominans bland den yngsta målgruppen vilket innefattar åldrarna 20 år till 30 år. Denna ålderskategori står för över hälften av svaren i vår undersökning och resulterar i 54 personer. Åldersgruppen 31 år till 40 år är vår nästa kategori som står för studiens näst största svarsdata, denna grupp omfattades av 20 respondenter. 14 respondenter har angett att de tillhör ålderskategorin 41 år till 50 år. Sist kommer ålderskategorin 51 år och uppåt som vi benämnt som ”51+” i enkätundersökningen, tolv personer har angett sig vara 51 år och äldre. Har du besökt Thailand tidigare? Ja -‐ 64 personer 35 64 Nej -‐ 35 personer Figur 2: Cirkeldiagram över om respondenten besökt Thailand tidigare eller inte 25 I vår studie fick samtliga respondenter besvara frågan om de har besökt Thailand tidigare eller inte. Av de 99 enkätsvar som samlats in har 64 personer tidigare besökt Thailand och 35 personer har inte besökt Thailand tidigare. Resultatet visar att det finns en dominans bland de respondenter som tidigare besökt Thailand 4.1 Vilken är den dominerande bilden av Thailand bland svenska resenärer? I detta avsnitt redovisas de insamlade material som indikerar på respondenternas befintliga bild och erfarenhet av Thailand. Detta följt av en presentation av de andra påverkande variabler som vi anser har inverkan på respondenternas uppfattning av destinationen så som deras bekantskap och omgivning. Avslutningsvis fastställs den generella bild och intresset av resmålet Thailand. Bilden av Thailand 45 Antal personer 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Respondenter som tidigare besökt Thailand Respondenter som inte tidigare besökt Thailand Figur 3: Stapeldiagram över respondenternas bild av Thailand 26 I vår enkätundersökning ställde vi frågan ”Vad har du för bild utav Thailand?”. Detta var en flervals fråga med 16 olika påståenden som kan ses i diagrammet ovan. I denna fråga uppmanades respondenten att fylla i de tre påståenden som denne ansågs stämma bäst överens med den bild respondenten har utav Thailand. Eftersom samtliga 99 personer fyllt i tre påståenden var omfattar resultatet på denna fråga 297 svar. Genom Figur 3 kan en klar dominans av den generella bilden ses då kategorin ”Paradisstränder” har fått hela 58 svar, detta gör ”Paradisstränder” till den absolut främsta bilden av Thailand grundat på respondenternas svar i vår undersökning. 25 personer kopplar Thailand med påståendet ”Gästvänlig lokalbefolkning” vilket därmed utgör detta till den näst största generella bilden. Kategorierna ”Sexhandel” och ”Försvenskat” ihop med kategorierna ”Turistvänligt” och ”Billigt semesteralternativ” har samtliga 24 svar var, vilket betyder att dessa tre påståenden delar en gemensam tredjeplats för den generella bilden. Därutöver har sammanlagt 21 personer svarat att de kopplar Thailand med påståendet ”Backpacking”, samtidigt som 17 personer tycker att ”det är för mycket turister där”. Resultatet visar även att Thailand sammankopplas med ”Party & nattliv” och ”Iscensatt paradis för turister” då dessa påståenden har 15 respondentsvar var. Likaså har kategorierna ”Lugnt och harmoniskt” samt ”Natur och kultur” femton respondentsvar var. Tio personer har valt att kryssa i påståendet att de associerar Thailand med ett ”Charter-Mekka” och sju personer anser landet som ”Turistvänligt”. De två sista kategorierna ”Autentiskt” och ”Romantiskt” har endast fått varsitt svar vilket utgör dessa till de minst sammankopplade alternativen med bilden av Thailand. 4.1.1 Likheter och skillnader För att tydliggöra om det finns likheter och skillnader bland de respondenter som besökt Thailand tidigare eller inte, har vi valt att fördela dessa svar i två olika kategorier: ”Respondenter som tidigare besökt Thailand” samt ”Respondenter som inte tidigare besökt Thailand”. Utav 64 respondenter som tidigare besökt Thailand och 35 respondenter som inte tidigare besökt Thailand kan vi se en likhet i den främsta bilden av landet. I samtliga respondentgrupper har kategorin ”Paradisstränder” fått flest svar, där tidigare besökare står för 39 svar och de som inte besökt Thailand för 19 svar. Som diagrammet visar ovan 27 (se figur 3) så kan vi utläsa att ”Gästvänlig lokalbefolkning” och ”Billigt semesteralternativ” är de två näst största kategorierna bland tidigare besökare i Thailand. Tittar vi istället på kategorigruppen som inte tidigare besökt landet kan vi utläsa att ”Sexhandel” och ”Försvenskat” är de två näst största kategorierna. Diagrammet visar också att de finns en viss delad bild kring många av kategorierna, bland annat anser 17 av de som tidigare besökt landet att det är ”Turistvänligt” medan endast sju av de som inte vart där har valt att kryssa i denna kategori. En till kategori som sticker ut är ”Lugnt & harmoniskt” som 14 tidigare besökare sammankopplar med Thailand, endast en person av kategorin som inte besökt Thailand kopplar landet med just ”Lugnt & harmoniskt”. I kategorin ”Iscensatt paradis för turister” kan vi se att de finns likheter i båda respondentgrupperna då deras svarsfrekvens endast skiljer med ett svar. En annan skillnad är att 20 av de respondenter som besökt landet tidigare sammankopplar bilden av Thailand med ”Gästvänlig lokalbefolkning”, endast fem utav de som inte tidigare vart där har valt att kryssa i detta alternativ. Kategorierna ”Autentiskt” och ”Romantiskt” har enbart valts av en person var där bägge dessa svar tillhör kategorin som besökt Thailand. För att kunna få en uppfattning om dessa kopplingar är positiva eller negativa har vi ställt en följdfråga angående respondenternas generella bild av resmålet. Hur är din bild av Thailand som resmål generellt? 60 Antal personer 50 40 30 Respondenter som tidigare besökt Thailand 20 Respondenter som inte tidigare besökt Thailand 10 0 Positiv Negativ Figur 4: Stapeldiagram över respondenternas generella uppfattning av Thailand För att tydligt kunna avläsa om respondenternas bild av Thailand var positiv eller negativ fick det svara på en följdfråga angående den generella bilden. I figur 4 ser vi tydligt att respondenter som tidigare besökt Thailand har en betydligt positivare bild än respondenterna som inte besökt destinationen. Av 64 personer som tidigare besökt 28 Thailand så har hela 56 personer en positiv helhetsbild av destinationen. Bland de respondenter som inte har besökt Thailand tidigare ansåg 22 av 35 personer att deras generella bild av Thailand är positiv. Figur 4 visar att det finns en negativ bild då åtta personer som tidigare besökt Thailand samt 13 personer som inte besökt destinationen valt att kryssa i alternativet. Den positiva alternativt negativa generella bilden har vi ställt i ett korsdiagram mot frågan ”Är Thailand ett potentiellt resmål i framtiden för dig?”. Figur 5: Korstabell över Thailand som resmål generellt Är Thailand ett potentiellt resmål i framtiden för dig? Hur är din bild av Thailand som resmål generellt? Positiv Negativ Ja 70 4 Nej 8 17 I Figur 5 kan avläsas att 70 av respondenterna har en positiv bild av Thailand och att de ser destinationen som ett framtida resmål. Av 99 respondenter ansåg 17 personer att deras helhetsbild är negativ och att de inte kan tänka sig att resa dit i framtiden. Åtta personer har en positiv bild av Thailand men ser det inte som ett framtida resmål. Endast fyra stycken har en negativ helhetsbild av destinationen men kan tänka sig att resa dit i framtiden. 4.2 Hur upplever svenska resenärer mängden turister i Thailand? I detta avsnitt redovisas hur den svenska resenären påverkas av antalet turister i Thailand. Frågorna har anpassats till om respondenterna besökt destinationen eller inte, där av är avsnittet uppdelat i två delar. 4.2.1 Respondenter som tidigare besökt Thailand I detta avsnitt presenteras svar från de 64 respondenter som tidigare besökt Thailand. 29 Figur 6: Korstabell över hur respondenterna upplevde turistbelastningen på respektive destination Redovisning av hur respondenterna upplevde turistbelastningen på respektive destination: Vilka platser i Thailand har du besökt? Jag upplevde att det var mycket turister, men det påverkade inte min resa alls Jag upplevde att det var mycket turister, därför upplevde jag min resa negativt Jag upplevde att det var för mycket turister och kommer därför inte att resa tillbaka dit Jag upplevde inte att det var mycket turister när jag var i Thailand Jag upplevde att det var mycket turister, men det tycker jag är positivt på en destination Phuket 34 8 3 4 6 Krabi 18 4 3 3 4 Koh Samui 19 5 1 1 1 Rayong 9 1 0 1 1 Khao Lak 16 2 0 3 3 Koh Chang 13 3 1 1 1 Pattaya 10 3 0 1 0 Tabellen ovan är en korstabell över de respondenter som tidigare besökt Thailand. Här redovisas svaren på frågorna ”Vilka platser i Thailand har du besökt?” samt ”Upplevde du att det var mycket turister i Thailand?”. Eftersom dessa 64 respondenter tidigare besökt Thailand så ansåg vi att det är av stor vikt att undersöka vilka platser i Thailand de har besökt, vi menar att de platser respondenterna varit på kan påverka den bild de har utav destinationen. Valet av samtliga destinationskategorier är baserat på den beskrivande text som Alltomthailand.se publicerat på deras webbsida. Utifrån den beskrivande text som presenteras nedan har vi valt ut dessa sju destinationer då vi anser att de har ett varierat utbud: Phuket – ”Phuket är en oslagbar kombination av palmkantade vita stränder, turkost vatten och fantastiska prisvärda restauranger med genuin gästfrihet. Allt detta sammantaget gör Phuket till den populäraste destinationen i Thailand år för år”. Koh Samui – ”Koh Samui är den näst största ön i Thailand efter Phuket och en av de mest populära destinationerna i Thailand. Hit hittar alla som söker underbart kritvita sandstränder och kristallklart vatten kombinerat med en vacker natur”. 30 Rayong – ”Rayong i östra Thailand har ca 400 kilometer lång kust och är känd för fina stränder, färska skaldjur och tropiska frukter. Förutom storstaden Rayong hittar du även de närliggande orterna Ban Phe, Mae Phim och Klaeng som alla har sin säregna charm och är värda ditt besök”. Pattaya – ”Pattaya - Thailands populäraste turistort 2012! En internationellt känd badort bara 90 minuters bilresa sydost om Bangkok. Pattaya har länge dragits med ett tvivelaktigt rykte men är samtidigt ett eldorado för dig som är intresserad av shopping, bra restauranger, billigt boende och ett nattliv som pulserar med samma intensitet oberoende av veckodag”. Khao Lak – ”Khao Lak ligger strax norr om den myllrande semesterön Phuket, på fastlandet vid vackra Andaman kusten i Phang-Nga provinsen. Med de sköna stränderna, som erbjuder en fantastisk utsikt, är det svårt att föreställa sig att du befinner sig på fastlandet och inte på en härlig ö när du promenerar på orten”. Koh Chang – ”Koh Chang är den största bland de 52 öarna i Trat regionen och har med raketfart blivit ett av favoritresmålen i Thailand för oss svenskar. Med sin oförstörda natur, närhet till ett stort antal paradis öar och oändliga vita sandstränder som omges av kristallklart varmt vatten är det inte så konstigt”. Krabi – ”Krabi på västkusten i södra Thailand är en av de mer populära platserna att resa till för oss svenskar. En anledning, utöver att Krabis omgivningar är fantastiska, är den egna Internationella flygplatsen. Krabi är även provinsen och huvudorten. Naturen runt om erbjuder en fantastisk miljö med spännande utflykter till närliggande öar, heta källor och sköna stränder” (Alltomthailand.se). Som figur 6 visar kan vi avläsa att flest respondenter som besökt Thailand har varit på destinationen Phuket. I frågan hur de upplevde turismnäringen kan en majoritet ses bland de som ansåg ”Jag upplevde att det var mycket turister där, men det påverkade inte min resa alls”. Sammanlagt hade 55 respondenter besökt destinationen Phuket, utav dessa ansåg tre att dem inte vill åka tillbaka på grund av turismantalet och åtta menar att turismantalet påverkade resan negativt. Sammanlagt ansåg tio att dem antingen föredrar när det är mycket turister på en destination eller att dem helt enkelt inte upplevde att det var hög turismbelastning. Gemensamt för samtliga destinationskategorier kan vi utläsa att majoriteten av respondenter upplevt att det varit mycket turister (oavsett destination) i landet och att detta faktiskt inte påverkar deras resa. Svarsalternativet ”Jag upplevde att det var för mycket turister och kommer därför inte att resa tillbaka” kryssades endast i 31 utav åtta respondenter, som besökt destinationerna Phuket, Krabi, Koh Samui eller Koh Chang. Den destination som minst antal respondenter besökt var Rayong med elva svar, utav dessa ansåg nio att det var mycket turister men att det inte påverkade deras resa. De två destinationerna med mest respondentbesök är också de två med flest antal negativa svar, 18 respondenter (Krabi) respektive 34 respondenter (Phuket) upplevde inte att turistbelastningen påverkade deras resa. Samtidigt som elva respondenter (Phuket) och 7 respondenter (Krabi) menar att turistbelastningen antingen ger dem en negativ upplevelse av resan eller att de påverkar att de inte vill resa tillbaka dit. 4.2.2 Respondenter som inte tidigare besökt Thailand Frågan ”Varför har du inte besökt Thailand?” ställdes till de respondenter som inte besökt Thailand tidigare. Detta för att kunna skapa oss en uppfattning om varför de inte valt att besöka destinationen. Varför har du inte besökt Thailand? Jag tycker det är för dyrt/för långt -‐ 10 Personer 0 Jag tycker det är för mycket turister där -‐ 4 Personer 7 10 "Alla har redan varit där" -‐ 7 Personer Jag reser bara inom Europa -‐ 0 Personer 7 4 0 7 Klimatet passar inte mig -‐ 0 Personer Jag tycker att det verkar överexploaterat -‐ 7 Personer Jag kopplar Thailand med sexturism -‐ 7 Personer Figur 7: Cirkeldiagram över varför respondenterna inte besökt Thailand De 35 respondenter som inte besökt destinationen tidigare har fått välja mellan sju olika orsaksalternativ. I enkätstudien var det ingen av respondenterna som ansåg att klimatet inte passade eller att det enbart reser inom Europa. Endast fyra personer menar att de inte vill resa till Thailand på grund av mängden turister. De alternativ som fick sju svar vardera var ”Alla har redan varit där”, ”Jag tycker det verkar överexploaterat” och ”Jag kopplar Thailand med sexturism”. Anledningen till varför tio av våra 35 respondenter 32 inte besökt Thailand tidigare var på grund av att det kostade för mycket samt att det är för långt att resa. 4.3 Vilka faktorer påverkar svenskars val av resa? Här redovisas vilka faktorer som påverkar svenskars val av resa, detta för att kunna skapa oss en tydligare bild i vad som faktiskt påverkar Vilken typ av resenär är du? Organiserade massturisten -‐ 7 personer 7 22 29 Individuella massturister -‐ 29 pesoner Utforskaren -‐ 41 personer 41 Drivna turisten -‐ 22 personer Figur 8: Cirkeldiagram över vilken typ av resenär respondenten anser sig vara I undersökningen fick respondenterna svara på frågan ”Vilken typ av resenär är du?”. Här svarade 41 personer av respondenterna att de själva ansåg sig som ”Utforskaren”. Utforskaren innebär att respondenten bokar sin resa på egen hand och medvetet undviker destinationer med hög turismbelastning. 29 respondenter ansåg sig själva som den ”Individuella mass-turisten”, detta innebär att olika huvudarrangemang är organiserade av researrangörer men respondenten kan själv påverka resan. I svarsalternativet den ”Drivna turisten” som planerar allt på egen hand, samt söker och anpassar sig efter lokalbefolkningen ansåg 22 respondenter att detta alternativ passade. Av våra 99 enkätsvar var de endast sju personer som svarade att de var den ”Organiserade mass-turisten” som innebär en paketresa med en i förväg organiserad resrutt och guide. För att kunna skapa oss en vidare uppfattning kring om respondenterna själva anser att de påverkas av sin omgivning valde vi att ställa frågan ”Har någon i din omgivning 33 besökt Thailand?”. För att ytterligare få en tydlighet kring frågan valde vi att ställa följdfrågan ”Om dina vänner varit i Thailand, anser du att deras upplevelse påverkar din bild av destinationen?” Dessa frågor har vi ställt mot varandra i Korstabellen nedan. Figur 9: Korstabell över Word-‐Of-‐Mouth's påverkan bland respondenterna Om dina vänner varit i Thailand, anser du att deras upplevelse påverkar din bild av destinationen? Har någon i din omgivning besökt Thailand? Ja, alla har varit där Ja, några stycken Nej, ingen har varit där Ja, jag blir självklart påverkad av hur mina vänner Nej, min bild av destinationen är väldigt stark upplevde destinationen och jag blir inte påverkad av andras upplevelser 19 19 0 18 42 1 Genom figur 9 kan vi skapa oss en ökad klarhet i hur mycket omgivningen påverkar respondenterna i deras syn av Thailand. Hela 42 personer ansåg att några stycken i deras omgivning har besökt Thailand men att det inte påverkar deras bild av destinationen. 19 personer i både ” Ja, några stycken” samt ”Ja, alla har varit där” ansåg att det påverkades av hur deras vänner upplevde destinationen. Antalet respondenter som inte påverkades av sina vänners bild av destinationen men också ansåg att alla har varit där var 18 personer. Endast en person känner inte någon som tidigare besökt Thailand och har en stark bild av destinationen som inte påverkas av andra. Detta kapitel har presenterat det insamlade studieresultatet med hjälp av tabeller, diagram och figurer. I nedanstående kapitel kommer resultatet att ställas mot de teorier som finns angivna i avsnitt 3 för att tydliggöra om de finns likheter eller skillnader mellan resultatet och den tidigare publicerade forskningen. 34 5.0 Analys I kapitel fem förs en diskussion kring det insamlade enkätmaterialet förknippas till studiens teoretiska utgångspunkter. Här sker en jämförelse mellan svarsmaterialet och de teorier som använts, diskussion kring huruvida resultatet styrks eller inte av teorier äger rum under denna rubrik. 5.1 Bakgrunds faktorer Det insamlade materialet i studien är hämtat från en enkätundersökning online där deltagarantalet var 99 personer. Utav dessa 99 personer kan vi se en dominans bland antalet kvinnor som svarat eftersom kvinnorna står för 60 svar i enkäten medan männen bidrar med 39 svar. Utav dessa personer kan vi se en klar majoritet i ålderskategorin 20 år till 30 år, 53 respondenter tillhörde denna ålderskategori. Bryman (2011) menar att undersökningar online kan ge ett förvridet resultat eftersom att internetanvändare tenderar att tillhöra en yngre grupp människor. Eftersom majoriteten av våra respondenter, det vill säga att 53 respondenter tillhör ålderskategorin 20 år till 30 år vilket innebär att vi genom vår studie kan se en klar koppling till Brymans (2011) påstående. Ålderskategorin 31 år till 40 år består av 20 respondenter. Tillsammans innefattar dessa två yngre kategorier 73 personer av studiens sammanlagda svarsmaterial, detta tror vi precis som Bryman (2011) beror på att denna grupp människor ägnar mer tid vid internet. Åldersgruppen 41 år till 50 år inkluderar 14 respondenter medan tolv personer är 51 år och äldre. Dessa två äldre kategorier motsvarar 26 personer av det sammanställa svarsmaterialet vilket gör det tydligt att det finns en dominans i studiens ålderskategorier bland de yngre. 5.1.1 Olika typer av resenärer Wall & Mathieson (2006) uppmärksammar att olika turister har olika önskemål med sin resa, men också olika beteende och interaktioner väl på plats. För att tydliggöra respondentens bakgrund valde vi i vår enkät att ställa frågan ”Vilken typ av resenär är du?”. På denna fråga kunde vi uttyda en klar majoritet där 41 personer ansåg sig själva som ”Utforskaren”. Bohlin & Elbe (2011) förklarar utifrån Cohen (1980) ”Utforskaren” som en turist som bokar sin resa på egenhand och medvetet undviker destinationer med hög turismbelastning. I enkätsvaren menar 22 respondenter att de ser sig själva som den ”Drivna turisten”. Bohlin & Elbe (2011) förklarar utifrån Cohen (1980) den ”Drivna turisten” genom att denne bokar sin resa helt på egen hand, denna turist undviker 35 utvecklade turistattraktioner och söker sig istället till lokala miljöer och lokalbefolkningen. Detta betyder att hela 63 personer har gemensamt att de bokar sina resor på egenhand. Vi kan utifrån detta avläsa att samtliga respondenter mer eller mindre undviker platser med hög turismbelastning. En intressant reflektion till ovan nämnt resultat är att studien omfattar 99 respondenter var av 64 tidigare besökt Thailand. Utav dessa 64 respondenter har hela 50 personer besökt Phuket, 30 personer besökt Krabi samt 26 personer besökt Koh Samui. Samtliga destinationer beskrivs utav alltomthailand.se destinationsförklaring som de största och populäraste resmålen i Thailand. Vi kan därigenom avläsa en viss motsägelsefullhet då 63 utav våra respondenter menar att dem medvetet undviker destinationer med hög turistbelastning och istället föredrar lokala miljöer. Kategorin den ”Individuella mass-turisten” inkluderar hela 29 respondenter. Denna kategori menar Bohlin & Elbe (2011) utifrån Cohen (1980) kännetecknar en turist som föredrar att delar av resan är organiserade men att turisten själv kan påverka resan. Den kategori som minst antal respondenter liknar sig med är den ”Organiserade massturisten”, endast sju personer utav 99 har kryssat i denna kategori. Bohlin & Elbe (2011) förklarar utifrån Cohen (1980) att denna turist föredrar när resan är paketerad och klar, det vill säga att resvägen är organiserad och förutbestämd med hjälp av guider. Detta innebär att 36 respondenter i undersökningen föredrar att resan i olika grad är organiserad. I takt med utvecklingen av flygplansindustrin och internet har även utvecklingen för försäljningen och tillgängligheten av resor ökar. Vi menar att det idag genom internet är väldigt enkelt att på egen hand boka sin flygresa genom ett fåtal klick. Detta tror vi påverkar de olika turistformerna som finns angivna ovan, med detta menas att vi tror att nya turistkategorier bör vara på sin plats. Eftersom det sker en ständig utveckling kring försäljning och distribution över internet påverkas också vi konsumenter, i samma takt som denna utveckling sker bör därför också utveckling av konsumentkategorin ske. Vi valde att utgå ifrån dessa ovanstående kategorier eftersom vi tror att de fortfarande kan anses generella. Detta samtidigt som vi anser att de finns luckor som dessa kategorier inte täcker, exempelvis erbjuder flera resebolag idag att kunden kan matcha sin resa själv, där olika tillägg, resrutter och destinationer kan väljas av konsumenten. 36 Kaosa-ard (1994) påpekar att större delar utav Thailand har utvecklat en mer eller mindre så kallad massturism. Detta styrks med siffror som visar att antalet anländande turister i landet stigit från 81 000 resenärer år 1960 till 24 770 000 år 2014 (Tatnews.org). Vår enkätundersökning inkluderade frågan ”Har du tidigare besökt Thailand?”. Denna fråga ställdes för att vi anser att den bild som respondenten har utav landet kan se annorlunda ifall respondenten varit där eller inte. Nedan kommer vi att diskutera vidare kring den bild som respondenterna har utav destinationen Thailand. 5.2 Vilken är den dominerande bilden av Thailand bland svenska resenärer? Urry (2002) beskriver att platser är valda med en viss förväntan genom fantasi och dagdrömmar. Figur 3 visar tydligt att den vanligaste bilden hos de 99 respondenterna har av Thailand är ”Paradisstränder”, där 58 personer kopplar det med Thailand. Bohlin & Elbe (2011) bekräftar den tesen att huvudsyftet med resor är sol och bad, vilket resulterar i resor till kustområden och varmare klimat. Även Lauzon (2014) förklarar utifrån Cooper (1994) att den så kallade ”drömmen” för många människor idag är en palmkant i solen med finkornig sand mellan tårna. Enligt den destinationsbeskrivning som redovisas från Alltomthailand.se i empirikapitlet kan vi utläsa att flera av de sju destinationerna beskrivs med ord som just ”fina stränder”, ”palmkantade vita stränder” och ”oändliga vita sandstränder”. Genom detta styrker vi vårt resultat som visar att den främsta bilden av landet är dess paradisstränder. Antal personer som svarat att de anser att Thailand har en ”Gästvänlig lokalbefolkning” är 25 personer, detta styrker Kaosa-ard (1994) genom att Thailand är känt för sin gästvänliga lokalbefolkning och högklassiga service. Han poängterar att detta är en bidragande faktor till varför Thailand är så populärt. Kategorierna ”Sexhandel” och ”Försvenskat” tillsammans kategorierna ”Turistvänligt” och ”Billigt semesteralternativ” har samtliga 24 svar vardera. Kategorierna ”Billigt semesteralternativ” och ”Turismvänligt” anser vi har påverkats av Thailands snabbt växande turismutveckling. Detta menar vi som en reaktion av utvecklingen av massturism då det resulterar i låga kostnader och turist anpassat. De positiva faktorerna som vi kopplar till en ökad turismvänlighet är antalet bekvämligheter som restauranger, klädbutiker och en förbättrad infrastruktur (Aronsson & Tengling 37 2004). Detta leder enligt Esmaeil Zaei & Esmaeil Zaei (2013) i sin tur till en ökad sysselsättning bland lokalbefolkningen. Eftersom Thailand stått värd för turism under en länge tid tror vi att utbudet anpassats efter dess behov, vilket vi kopplar med att respondenterna anser Thailand som turistvänligt. Massturism kan enligt Crang Et. al (2009) sammanfattas med tre ord: hav, sol, och sand men även områden som sex och alkohol (Crang, M et al. 2009). I vår studie förknippar 24 personer Thailand med just ”Sexhandel” samt 24 personer destinationen med ”Försvenskat”. Dielemans (2008) poängterar att destinationer allt mer anpassar sig efter turisterna och deras behov, detta kan vi se en koppling till att 24 personer anser att Thailand är ”Försvenskat”. Hon menar att resenärer idag enkelt kan hitta samma produkter på olika platser. Även Tovatt (2012) förklarar möjligheterna att klara sig med hjälp av det svenska språket samt att hitta svensk mat i Thailand inte är något problem. När platser anpassar sig efter turisters efterfrågan ökar enligt Dielemans (2008) även risken att platsen blir överexploaterad. Detta leder i sin tur till att platsen inte längre upplevs som orörd och äkta. Utifrån resultatet kan vi se en koppling till vår enkätundersökning då endast en person av 99 svarade att deras bild av Thailand var ”Autentisk”. Hallberg (1999) menar att de stereotypa bilderna gör det betydligt enklare för konsumenternas val av resa. För att en uppfattning få om dessa bilder är positiva eller negativa har respondenterna fyllt i frågan ”Hur är din bild av Thailand som resmål generellt?”. Där 78 personer svarade att det har en positiv bild av Thailand och endast 21 personer ansåg att deras helhets bild är negativ. Steene (2013) poängterar vikten av att kunna kartlägga resenärers attityd till resan eller resmålet, detta för att kunna leverera en bra produkt samt att kunna vara med och konkurrera om turisterna. För att få en uppfattning om bilden av Thailand skiljer sig beroende på om respondenten besökt destinationen eller inte ställs frågan ”Har du besökt Thailand tidigare?”. Där svarade 64 personer av våra respondenter ”Ja” och 35 av respondenterna svarade ”Nej”. Nedan kommer vi att presentera de dominerande bilderna i respektive grupp. Hos de respondenter som tidigare besökt Thailand är de dominerande bilderna av destinationen: ”Paradisstränder”, ”Gästvänlig lokalbefolkning” och ”Billigt semesteralternativ” (se figur 3). Eftersom dessa föreställningar förekommer bland personer som tidigare besökt Thailand anser vi de viktiga för studien. Vi tolkar samtliga av dessa tre bilder som positiva vilket vi anser beror på att personerna i fråga varit där, 38 och på så vis skapat en egen uppfattning utifrån egna erfarenheter och upplevelser. Vi anser att respondenterna som tidigare besökt landet har en annan bild än de som inte varit där. Dessa personer har varit där och sett paradisstränderna, de kan uttala sig om att lokalbefolkningen är gästvänligt just för att de upplevt det själva. Detta kopplar vi med Pearce & Butler (1993) beskrivning av turism som en aktivitet med psykologisk, kulturell och socialt inflytande på turisten. Psykologiskt innebär det att resan utförs av ett visst behov i detta fall kan det liknas med längtan efter sol och bad vid exempelvis paradisstränder. Kulturellt innebär att turisten medför en så kallad överföring av de kulturella samt de sociala då turisten integrerar med andra turister eller lokalinvånare på destinationen. Vi anser att turister som faktiskt besökt Thailand också värdesätter och uppmärksammar den gästvänliga lokalbefolkningen, detta eftersom det tillhör en av de starkaste bilderna denna grupp har utav landet. Vi anser också att det är enklare att uttala sig om att det är ett billigt alternativ för semester eftersom de bokat resan och därmed vet vad det kostar men också varit på platsen och upplevt valutan på destinationen. Detta anser också Kozak (2013) utifrån Baloglu & McCleary (1999) teori att resenärens uppfattning om olika platser gör det enklare i valet av destination. Vi menar att det är betydligt enklare att kunna se de positiva delarna om resenären besökt destinationen tidigare. De respondenter som inte besökt Thailand tidigare förknippar Thailand med ”Paradisstränder”, ”Sexhandel” och ”Försvenskat” (se Figur 3). Bark & Towner (2004) poängterar att kvantitativ tillväxt kan leda till mängder av konsekvenser som bland annat dåligt rykte, vilket vi kan återkoppla till vårt resultat. Dielemans (2008) exemplifierar den spanska turistdestinationen Torremolinos där turismnäringen radikalt försämrades. Anledningen till detta var ryktet om för många hotell och för mycket turister, detta resulterade i att det enda Torremolinos hade kvar att marknadsföra var faktumet att det var billigt. 5.3 Hur upplever svenska resenärer mängden turister i Thailand? Massturism är ett begrepp som indikerar på att en större grupp resenärer reser i organiserad form till en destination som är anpassat för just turister och dess önskemål (Pigram & Wahab 1997). Kaosa-ard (1994) menar att Thailand är ett exempel på detta, eftersom större delen av landet har utarbetat en mer eller mindre så kallad massturism. Butler skapade år 1980 en modell för destinationer som utvecklats ihop med 39 turismnäringen, denna modell kallas för destinationslivscykeln (se figur 1). Eftersom Thailand är en massturism-destination har vi valt att använda oss av Butler’s (2006) destinationslivscykel för att illustrera utvecklingen som skett. Denna modell beskriver hur en destination upptäcks av enskilda personer/aktörer, detta stadie kallas för Upptäcktsfasen. När en destination blivit upptäckt menar Butler (2006) att andra människor blir nyfikna vilket kan resulterar i ökade besöksströmmar. Heiner (2010) förklarar att turismutvecklingen i Thailand ökade kraftigt efter att Vietnamkriget tog slut år 1976. Butler (2006) menar att en ökad besöksnäring ofta leder till uppkomsten av säsongsfördelningar på destinationen. För att stärka Butler (2006) teori påpekar Lauzon (2014) exempelvis att stränder som Patong beach under högsäsong blev överbelastade och förvandlades till ett festområde under nattid. Butler (2006) menar också att den ökade besöksnäringen resulterar i att destinationen hamnar i något han kallar för Utvecklingsfasen. I denna fas börjar destinationen utvecklas genom att aktörer lokalt som globalt etableras. Hotell och turistattraktioner skapas och marknadsförs mot turister. Bohlin & Elbe (2011) förklarar att massturismen framförallt skapas utav turistarrangörerna själva, detta genom att dem ständigt skapar nya attraktiva miljöer och attraktioner för att göra vinst. Butler (2006) menar att en konsekvens utav detta är att de lokala aktörerna ofta förlorar kontrollen över produkten som i detta fall är destinationen Thailand. Detta stadie kallas för Konsolideringsfasen och innebär alltså att större komplex köper upp de lokalt etablerade företagen och på så vis övertar makten om destinationen. Detta faktum kan vi koppla till Elfström Faure (2008) som poängterar konsekvenserna av den växande turistindustrin. Hon menar att turistindustrin har lett till att efterfrågan på kustnära mark ökat kraftigt. Dessa kustremsor är attraktiva för turistföretag att bygga större anläggningar eller hamnplatser på. Wall & Mathieson (2006) förklarar att strävan efter tillväxt inom turismnäringen har lett till att ett flertal överbelastningar samt trängselproblem uppstått som tidigare inte kunnat förutspås eller som också förbises. De belyser även svårigheten i att finna en balans mellan efterfrågan och landets resurser. Butler (2006) menar att Konsolideringsfasen innebär att turismströmningen till destinationen stannar upp och sakta börjar avta. Nästa steg i destinationslivscykeln är Stagnationsfasen som är ett mycket kritiskt stadie, detta eftersom destinationen nu anses beroende av turismen. Butler (1980) menar att det 40 finns flera olika orsaker till varför en destination hamnar i denna fas. Bland annat kan det bero på att destinationen är välkänd men saknar attraktionskraft eftersom många redan varit där. För att i vår studie undersöka om Thailands dragningskraft blivit påverkad, valde vi att ifrågasätta respondenterna om turismantalet i Thailand påverkade deras bild av destinationen. En vidare diskussion kring detta förs längre ner i kapitlet. Butler (2006) menar också att en skadad dragningskraft kan bero på konstgjorda och iscensatta miljöer som överspeglar det autentiska och genuina på platsen. Utifrån detta har vi i vår enkät valt att fråga våra respondenter om vilken bild de har utav Thailand, i denna fråga har vi valt att väva in påståenden så som ”Autentiskt” kontra ”Iscensatt paradis för turister”. Samtliga av Butler’s (2006) nämnda orsaker som påverkar dragningskraften kan stå grund för en Nedgångsfas, detta innebär att turisterna väljer att resa till andra destinationer som istället motsvarar deras förväntningar. Ett exempel på detta som Kontogeorgopoulos (1998) belyser är destinationen Phuket där konsekvenserna kommit att påverka destinationens attraktivitet. Butler (2006) menar att krisen måste behandlas och lösas, en metod som framlyfts är Produktförnyelse. Här bör destinationens utbud ses över, kanske kan nya underhållningsattraktioner skapas framförallt kan naturresurser som tidigare inte verkat som attraktioner nu lyftas fram för turism. Ett exempel på detta som Lauzon (2014) lyfter är stränderna i Phuket där stora lyx-komplex byggdes upp för turisterna. Eftersom alla inte hade råd skapades en motreaktion mot detta där TAT skapade kampanjen Unseen Thailand (produktförnyelse). Denna kampanj skulle locka andra besökare till Thailand och flytta fokusen från Phuket. Istället skulle turisterna kunna upptäcka det ”orörda”. Ett exempel på detta är att det skapades båtturer ut till öar som Phi Phi island. Tanken med dessa strategier var att locka turister till andra delar av Thailand. Men detta fick en negativ effekt då öns kapacitet blev överbelastad. Problematiken blev att TAT skapade en kampanj som skulle öka turismnäringen, konsekvenserna blev att det orörda försvann och frågor som autenticitet och bevaring blev istället aktuella. Kaosa-ard (1994) menar att Thailand har satsat mer på kvantitet istället för kvalitet. Butler (2006) menar att om inga åtgärder tillämpas så är risken att destinationen når nedgång väldigt hög. I detta avsnitt har vi applicerat Butler’s (2006) destinationslivscykel på destinationen Thailand, i nedanstående avsnitt förs en vidare diskussion kring hur respondenterna upplever massturismen på platsen (Bohlin, M & Elbe, J 2011). 41 5.3.1 Hur upplever respondenterna massturismen i Thailand? För att undersöka hur våra respondenter upplever turismbelastningen i Thailand valde vi att i vår enkät ställa frågan både till dem som besökt landet men även till dem som inte har det. Först och främst frågade vi de som tidigare besökt Thailand vilka platser i landet de har besökt. Detta för att vi misstänker att platserna de besökt kan påverka helhetsbilden som de har. Enligt Alltomthailand.se är Phuket den största och populäraste destinationen i Thailand. Även vår undersökning visade att 55 personer utav 64 besökt destinationen Phuket vilket visar att en stor majoritet av respondenterna varit där (se figur 6). I figur 6 kan vi även avläsa att respondenterna upplevde att det var mycket turister i Phuket, detta var dock inget som påverkade deras resa negativ. Destinationen Koh Samui menar Alltomthailand.se som en mindre variant av Phuket och ses som en av de mest besökta destinationerna, likaså styrker denna webbsida att Krabi är ett av de populäraste valen för svenskar. Även där kan vi se att respondenterna upplevde att de var mycket turister. I vår studie kan vi också se att fler ca hälften av respondenterna besökt destinationerna Krabi och Koh Samui. En tredjedel av respondenterna har besökt Khao Lak, samtliga tillhör de mest besökta destinationerna i vår studie. Majoriteten av respondenterna valde här att kryssa i alternativet ”Jag upplevde att det var mycket turister men det påverkade inte min resa alls”. På hemsidan Tatnews.org kan vi utläsa att Thailand år 2012 hade över 22 miljoner ankomster i kombination med deras marknadsförings kampanj ”Amazing Thailand always amazes you”, dessa siffror stärker faktumet att våra respondenter upplevt att det var mycket turister. Däremot valde 26 personer att kryssa i alternativet ”Jag upplevde att det var mycket turister, därför upplevde jag min resa negativt”, varav åtta av respondenterna besökt Phuket. Åtta personer kryssade i ”Jag upplevde att det var för mycket turister och kommer därför inte att resa tillbaka dit”. Av dessa Åtta var de vanligaste platserna de berörde Phuket och Krabi. Detta kopplar vi ihop med Urry (2002) som menar att en resa innebär en njutning som involverar olika sinnen, han säger att resan i sig är extraordinär och går inte att finna på hemmaplan. Urry (2002) fortsätter med att detta inte alltid behöver vara positiva aspekter, det kan exempelvis innebära att turisten känner sig malplacerad. Vi tyder respondenternas svar som att de upplevde sin resa som negativ på grund av att turismbelastningen varit hög, precis som Urry (2002) påpekar tror vi att detta kan bero på att respondenten känt sig malplacerad bland alla andra turister. Baidal et. al (2013) menar istället att detta inte är ett hållbart koncept och att massturismen vid kustorter förutspår en nästan oundviklig nedgång över tid. 42 Vi kan även se att 14 personer anser att samtliga destinationer i Thailand inte har hög turismbelastning. Nepal (2012) menar att turism är ett genomträngande fenomen i den värld vi lever i idag. Han påpekar att vi genom att resa också förändrar vårt beteende och vår attityd till resandet. Även Dielemans (2008) påpekar att turisten idag har kännedom om vad som kan förväntas vid ett resmål. 14 personer i studien upplevde inte att de var mycket turister på samtliga destinationer i Thailand, därav fick Phuket Krabi och Khao Lak flest svar. vilket vi kopplar till deras attityd och förväntningar på destinationen. Vi tror precis som Dielemans (2008) och Nepal (2012) att dessa respondenter förväntar sig att det kommer vara turister på destinationen och därför reflekterar de inte över det på samma sätt. Slutligen valde 16 respondenter att kryssa i ”Jag upplevde att det var mycket turister, men det tycker jag är positivt på en destination”, detta gäller samtliga destinationer som studien berör, där av svarade sex av dessa Phuket. Vi menar att en turist som redan innan resan ägt rum är medveten om att det kommer vara andra turister på plats har en annan inställning än en turist som förväntar sig att det skall vara låg turismbelastning. Med detta menar vi att turisten som är väl förberedd på en hög turismbelastning inte kommer att reflektera över mängden turister. Dielemans (2008) menar att våra västerländska fantasier är en av de viktigaste påverkningsfaktorerna på turistmarknaden. Hon menar att dessa fantasier verkställs genom att destinationens utbud påverkas av de som förväntas finnas. Dielemans (2008) liknar detta faktum med destinationen Gran Canaria som hon förklarar som en grund för att vi känner igen oss på nya destinationer. Hon förklarar att allt ifrån arkitektur till souvenirer efterliknas på olika destinationer. Ett exempel på detta som Dielemans (2008) lyfter är att vi i Phuket kan surfa vid internetcaféer som påminner om dem vi först såg vid Playa Del Carmen. Att 16 personer ansåg att det är positivt med hög turismbelastning på samtliga av destinationer kopplar vi ihop med Dielemans (2008) argument ovan. Vi tror att denna grupp respondenter föredrar de påverkningsfaktorer i utbudet som turismen innebär, i detta fall igenkänningsfaktorer i destinationens utbud och tryggheten som det innebär. 43 5.4 Vilka faktorer påverkar svenskars val av resa? I detta avsnitt sker diskussioner kring de faktorer som kan komma att påverka respondentens val av resa så som egenskaper på destinationen och respondentens omgivning. 5.4.1 Orsaker till att respondenter inte besökt Thailand När vi istället valde att fråga de som inte tidigare besökt Thailand om vad som var orsaken till att svarsalternativen såg annorlunda ut (se figur 7). Här fanns sju olika svarsalternativ med olika påståendet till varför respondenten inte besökt destinationen. Den största anledningen att respondenterna inte besökt Thailand med tio respondentsvar var ”Jag tycker det är för dyrt/för långt”. Kategorierna ”Alla har redan varit där”, ”Jag tycker det verkar överexploaterat” och ”jag kopplar Thailand med sexturism” har samtliga sju respondenter var. Dessa tre kategorier anser vi har ett negativt anspråk gemensamt, likaså har alternativet ”jag tycker det är för mycket turister där” med fyra respondentsvar. Steene (2013) menar att undersökningar inom turistbranschen är viktiga för att kartlägga resenärers attityd till resan och resmålet. Efter att ha sammanställt ovanstående respondentsvar ifrågasätter vi hur det kommer sig att de negativa bilderna av Thailand är så markanta bland de respondenter som inte varit där. Är det som Kaosa-ard (1994) menar att Thailand satsat på kvantitet istället för kvalitet, eller går det att liknas med destinationen Torremolinos där Dielemans (2008) menar att turismen urartade? Dielemans (2008) säger att Torremolinos fick ett rykte om för mycket turister och för många hotell och att det slutligen inte fanns så mycket kvar att marknadsföra. Även Almeida Gracia (2014) poängterar att en okontrollerad turism i Spanien inneburit ett högt pris socialt som miljömässigt. Hon förklarar att Spanien på grund hög turismbelastning bland annat inneburit en negativ utländsk bild. Eftersom 25 personer utav 35 som inte varit i Thailand har angett en orsak med negativt anspråk undrar vi om det finns någon likhet med Spanien där ett dåligt rykte blivit en följd av turismbelastningen? Kan det vara som Wall & Mathieson (2006) säger, att strävan efter tillväxt inom turismnäringen lett till överbelastning och trängselproblem? Eller grundar sig dessa anledningar i att våra respondenter blivit påverkade av andras erfarenheter och åsikter. Word-Of-Mouth är ett viktigt begrepp inom turismnäringen dess påverkan kommer att diskuteras vidare nedan. 44 5.4.2 Word-of-mouth I vår studie berättar 98 respondenter att de har personer runt omkring sig som tidigare besökt Thailand, av de 98 ansåg 37 respondenter att ”Ja, alla har varit där” samt 61 personer svarade att ”Ja, några stycken”. Endast en person berättar att denne inte har någon i sin omgivning som tidigare besökt destinationen. Av dessa 98 kan vi tydligt avläsa att 61 stycken har en stark bild av Thailand och påverkas inte av andra (se figur 9). Hanefors & Mossberg (2007) beskriver begreppet Word-Of-Mouth som en mänsklig marknadsföring i form av kommunikation mellan individer. De menar att all informell kommunikation angående varor eller tjänster kan vara både positiv eller negativ, de menar också att Word-Of-Mouth är en betydelsefull del inom turismnäringen. Hela 38 respondenter ansåg att det blir påverkade av hur deras vänner upplevde destinationen (se figur 9). Hanefors & Mossberg (2007) menar att individer litar mycket på information från släkt och vänners om destinationen. Av 99 svar har 61 personer en stark bild av Thailand och påverkas inte av deras vänners upplevelser (se figur 9). Vi anser att många av respondenterna har en stark åsikt angående Thailand som destination och har svårt att påverkas av andras uppfattningar. Detta kan enligt oss ha påverkats av andra faktorer i respondenternas omgivning som har skapat en stakare uppfattning av platsen. Dielemans (2008) förklarar att bilden av en destination istället kan ha påverkats av faktorer som kommer från icke turistrelaterade metoder som exempelvis tv, film eller tidningar. För att slutligen kunna skapa oss en uppfattning om Thailand ses som ett potentiellt resmål bland den svenska resenären så har vi valt att ställa frågan ”Är Thailand ett potentiellt resmål i framtiden för dig?”. Där hela 74 personer utav 99 svarade att det kan tänka sig att resa till Thailand i framtiden, av dessa 74 ansåg hela 70 respondenter att deras bild av destinationen är positiv (se figur 5). Endast 25 personer svarade att de inte kan tänka sig att resa dit, av dessa 25 ansåg 17 personer att deras bild av Thailand var negativ. Dessa siffror visar att det fortfarande finns ett stort intresse bland våra respondenter att resa till Thailand. I detta kapitel har studieresultatet vävts samman med den teoretiska bakgrund som finns angiven, där utstickande likheter och skillnader har diskuterats. Vidare kommer vi i nedanstående kapitel att presentera de resultat som kunnat utläsas utifrån ovanstående diskussion. 45 6.0 Slutsats I kapitel sex besvarar vi vårt syfte och frågeställningar med hjälp av vårt resultat, här redovisas studiens slutsatser följt av upplysning om framtida studier. 6.1 Vilken är den dominerande bilden av Thailand bland svenska resenärer? Genom vår undersökning samlades 99 enkätsvar in under en två veckors period. Bland de insamlade enkätsvaren kan vi se en klar dominans i ålderskategorin 20-40 år, denna respondentgrupp står för hela 73 respondenter av svarsmaterialet. Den dominerande bilden av Thailand är ”Paradisstränder” med majoriteten av våra respondentsvar. Andra framträdande bilder som respondenterna kopplar till Thailand är att det anses som ett ”Billigt semesteralternativ” samtidigt som det ses som ”Turistvänligt, deras ”Gästvänliga lokalbefolkning” inkluderas också i den dominerande bilden. Att poängtera är också att bilden av ”Sexhandel” och att destinationen anses som ”Försvenskat” bidrar med lika hög svarsfrekvens. Sammanfattningsvis kan vi säga att bilden av destination Thailand är delad, då både negativa och positiva aspekter framhävs i den bild som finns av Thailand bland våra respondenter. Vårt resultat visar att bilden av Thailand skiljer sig beroende på om respondenten besökt destinationen eller inte. Utav samtliga 99 respondenter visade det sig att 64 personer tidigare besökt Thailand. Dessa respondenter kopplar Thailand som ett ”Billigt semesteralternativ” med ”Gästvänligt lokalbefolkning” och ”Paradisstränder”. Resterande 35 personer som inte tidigare besökt Thailand kopplar destinationen med begrepp som ”Försvenskat”, ”Sexhandel” och ”Paradisstränder”. Gemensamt hos båda respondentgrupper kan vi se att ”paradisstränder” har en dominerande bild. Eftersom ovanstående alternativ har en individuell koppling har vi valt att tydliggöra helhetsbilden genom att ställa följdfrågan ”Hur är din bild av Thailand som resmål generellt?”. Bland de personer som tidigare besökt destinationen kan vi utläsa att den positiva bilden av landet har en klar dominans bland respondenterna. Även bland respondenterna som inte besökt Thailand kan vi se en klar positiv dominans som motsvaras av 22 respondenter. Att tillägga är att sammanlagt 21 personer utav 99 respondenter faktiskt har en negativ helhetsbild utav destination. 46 6.2 Hur upplever svenska resenärer mängden turister i Thailand? För att få en djupare förståelse kring den uppfattning som finns hos de respondenter som besökt Thailand tidigare frågade vi i vår enkätundersökning vilka platser i Thailand de varit på. Resultatet på denna fråga var att majoriteten respondenter varit på destinationen Phuket. Destinationerna Krabi och Koh Samui var också välbesökta bland respondenterna, vilka också är de populäraste resmålen i Thailand bland svenskar. Att tillägga är att en klar dominans bland respondenterna upplevde att det var mycket turister i Thailand men att det inte påverkade deras resa överhuvudtaget. Resultatet av studien visar att endast ett fåtal personer ansåg att turismbelastningen på destinationen resulterat i att dem inte vill resa tillbaka dit igen. En slutsats vi kan göra utifrån detta är att respondenterna uppvisar medvetenhet om turismbelastningen på destinationen, men att det inte påverkas av det under sin resa. Reflektioner kring detta uppmärksammas då flertalet respondentsvar uppvisar att resenärerna föredrar att boka sin resa på egenhand och på så vis undviker destinationer med högre turismbelastning. En viss motsägelsefullhet blir märkbar då sammanställningen av studien visar att destinationer som Phuket, Krabi och Koh Samui är de mest besökta bland våra respondenter. Samtliga destinationer är välbesökta där framförallt Phuket är präglat av massturism. Detta uppgifter stämmer inte överens med resonemanget att majoriteten respondenter undviker destinationer med hög turismbelastning. 6.3 Vilka faktorer påverkar svenskars val av resa? Eftersom studien visar att 35 respondenter inte tidigare besökt Thailand ifrågasatte vi vilka aspekter som påverkat att de inte besökt destinationen. Flest respondenter svarade att de anser att det är för långt och för dyrt att resa dit. Därutöver kan vi fastställa att de tre vanligaste anledningarna är att de förknippar Thailand med sexturism och anser att det verkar överexploaterat samt att alla redan varit där. Avslutningsvis kan vi se att samtliga respondenter utom en hade någon i sin omgivning som besökt destinationen. Detta tolkar vi som ett ytterligare bevis på att Thailand är en välbesökt destination bland svenskar eftersom 98 utav 99 respondenter uppgav att någon i dess omgivning besökt landet. Vi kan vidare fastställa att bilden av destinationen anses stark och att flertalet respondenter inte blir påverkade av andra människor i sin omgivning. Detta avspeglas genom ett resultat som uppvisar att 74 utav 99 respondenter ser Thailand som ett potentiellt framtida resmål. 47 6.4 Vidare diskussion och framtida forskning Studien visar att det fortfarande finns ett större intresse bland våra respondenter att resa till Thailand, dock frågar vi oss hur destinationen skall jobba vidare med den bild som finns hos resenärer som inte tidigare besökt landet. Detta grundar vi på vår observation att resenärer som inte besökt Thailand tidigare har en i särklass negativare bild än de som faktiskt varit där. Bland de respondenter som inte besökt Thailand tidigare dras associationer till ”Försvenskat” och ”Sexturism” vilket vi sammankopplar med negativa aspekter. Utifrån detta anser vi att förslag på framtida forskning kan riktas åt att undersöka hur Thailand kan förbättra den befintliga bild som finns av destinationen. Framförallt mot resenärer som saknar erfarenhet av landet eftersom det tydligt framgår i vår studie att den respondentkategori har en negativare uppfattning av landet. Andra funderingar som vi författare reflekterat över i studiens resultatkring den uppfattning som finns av landet bland våra respondenter. Bland de generella bilderna syns det tydligt en majoritet, dock ser vi att påståenden som ”Autentiskt”, ”Romantiskt” och ”Familjevänligt” endast sammankopplats med Thailand bland ett fåtal respondenter. Vi anser att dessa påståenden är viktiga faktorer på en turistdestination eftersom vi tror det öppnar upp marknaden och intresset för destinationen ytterligare. Vi menar att Thailand skulle nå ut till en större målgrupp om bilden avspeglar att destinationen är anpassad för både barnfamiljer och par. Likaså menar vi att autenticiteten på destinationen är en viktig dragningskraft, majoriteten av våra respondenter menar att de söker sig till lokala förhållanden. Vidare forskning menar vi kan riktas åt att undersöka hur Thailand som turistdestination kan arbeta vidare med den befintliga bild som finns av landet, samt hur de kan attrahera ovan nämnda målgrupper. Vi vill poängtera att resultatet av vår studie visar att majoriteten av respondenterna har en stark bild utav destination och där med inte påverkas av sin omgivning. Detta faktum är någonting som vi ser som en utmaning för Thailand när det handlar om förändra den starka befintliga bild som finns av destinationen. Vi anser att antalet turistkategorier bör utforskas vidare. Detta i och med att olika alternativa bokningsmöjligheter/kanaler utvecklats och likaså hur vi som turister föredrar att resa. Vi anser att turistkategorier bör uppdateras i samtid med att industrin utvecklas. Vi tror också det är viktigt att vidare undersöka hur Thailand kan arbeta för att upprätthålla och bevara destinationens autenticitet för att kunna fortsätta vara ett intressant framtida resmål. Eftersom 48 majoriteten av våra respondenter upplevde att det var hög turistbelastning på destinationen anser vi att det är av hög vikt att skapa kontroll över turismmängden. 49 Referenser Tryckta referenser: Aronsson, L. & Tengling, M. (2003). Turism - världens största näring: turism & reseservice. Malmö: Liber-Hermod. Björklund, M. & Paulsson, U. (2012) Seminarieboken – att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur AB. Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. Butler, R-W. (red.) (2006). The tourism area life cycle Vol. 1 Applications and modifications. Clevedon: Channel View. Dielemans, J. (2008) Välkommen till Paradiset – Reportage om turistindustrin. Stockholm: Atlas. Eggeby, E. & Söderberg, J. (2012) Kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB. Ejlertsson, G. (2005) Enkäten i praktiken - en handbok i enkätmetodik. Studentlitteratur: Lund. Evans, N (2012) Tourism: A Strategic Business Perspective. I Jamal, T & Robinson, M (red.) (2012) The SAGE handbook of tourism studies. Los Angeles: SAGE. Hanefors, M. & Mossberg, L. (2007). Turisten i upplevelseindustrin. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Körner, A. & Wahlgren, L. (2005) Statistiska Metoder. Lund: Studentlitteratur AB. Johannessen, A. & Tufte, P-A. (2013) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber AB. Larsen, A-K. (2009) Metod helt enkelt - en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups utbildning AB. Nepal, S-K (2012) Tourism Georaphies: A Review of Trends, Challenges, and Opportunities. I Jamal, T & Robinson, M (red.) (2012) The SAGE handbook of tourism studies. Los Angeles: SAGE. Thurén, T. (2013) Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB. Tovatt, C. (2012) Tids- och rumskompression. I Syssner, J. (red). Perspektiv på turism och resande. Lund: Studentlitteratur AB. Urry, J. (2002). The Tourist Gaze 3.0. Los Angeles: SAGE Veal, A-J. (1992). Research methods for leisure and tourism: a practical guide. Harlow: Longman in association with Institute of Leisure and Amenity Management. 50 Wall, G. & Mathieson, A. (2006). Tourism: changes, impacts, and opportunities. Harlow: Pearson Prentice Hall. Elektroniska referenser: Barke, M. & Towner, J. (2003). Learning From Experience? Progress Towards a Sustainable Future For Torusim in the Central and Eastern Andalucian Littoral. I Bramwell, B (red). Coastal mass tourism diversification and sustainable development in southern Europe. [Elektronisk resurs]. Clevedon: Channel View Publications Bramwell, B. (2003). Mass Tourism, Diversification and Sustainability in Southern Europé’s Costal Regions. I Bramwell, B (red). Coastal mass tourism diversification and sustainable development in southern Europe. [Elektronisk resurs]. Clevedon: Channel View Publications. Crang, Mike., Travlou, Penny. & Pons, Pau Obrador. (2009). Cultures of Mass Tourism: Doing the Mediterranean in the Age of Banal Mobilities (New directions in tourism analysis) [Elektronisk resurs]. Ashgate: Publishing Group. Mowforth, M. & Munt, I. (1998). Tourism and Sustainability : New Tourism in the Third World [Elektronisk resurs]. London: Routledge. Wahab, S. & Pigram, J-J. (1997) Tourism, development and growth: the challenge of sustainability. [Elektronisk resurs]. London: Routledge. Artiklar & rapporter: Almeida Garcia. F. (2014) A comparative study of the evolution of tourism policy in Spain and Portugal. Geography, Faculty of Tourism, University of Malaga, Campus de Teatinos s/n, 29071 Malaga: Spain. Chen, C-Y., Mathur, P. & Maheswaran, D. (2014) The Effects of Country-Related Affect on Product Evaluations-Journal of Consumer Research. Volume 41. Chen, C-F. & Phou, S. (2013) A closer look at destination: Image, personality, relationship and loyalty Tourism Management 36. Pages 269-278. 51 Elfström Faure, E. (2008) En exkluderande resa - En granskning av turismens effekter i Thailand och Brasilien. Schysst Resande: SwedWatch, Nummer 24. Esmaeil Zaei, M & Esmaeil Zaei, M (2013) The Impacts Of Tourism Industry On Host Community. European Journal of Tourism Hospitality and Research. Volume 1, Pages 12-21. García-Ayllón, S. (2015) La Manga case study: Consequences from short-term urban planning in a tourism mass destiny of the Spanish Mediterranean coast. Technical University of Cartagena, UPCT, Spain. Gonza ́lez Tirados, R-M. (2011) Half a century of mass tourism: evolution and expectations. Universidad Politécnica de Madrid, Madrid: Spain. Hallberg, A. (1999) Effekter av internationell turism på konsumenters inköpsmönster och attityder till produkter. Göteborg: Univ. Handelshögskolan. Heine, S. (2010) Happy Hour i Paradiset – om alkohol och turism i Thailand, Kambodja och övriga världen. Schysst Resande. Ivars i Baidal I-A., Rodríguez Sánchez, I. & Fernando Vera Rebollo, J. (2013) The evolution of mass tourism destinations: New approaches beyond deterministic models in Benidorm (Spain). Tourism Management, Volume 34. Pages 184-195. Kaosa-ard, M-S. (1994) Thailand's Tourism Industry—What Do We Gain and Lose? TDRI Quarterly Review, Volume 9. No. 3. Pages 23-26. Kontogeorgopoulos, N. (1998) Tourism in thailand: patterns, trends, and limitations. Pacific Tourism Review, Volume 2. Pages 225-238. Lankford, S. & Howard, D. (1994) Developing A Tourism Impact Attitude Scale. Annals of Tourism Research, Volume 21, Issue 1. Pages 121–139. Lauzon, A-W-Q. (2014) ”Paradise Lost and Found”: Beach and Island Torusim in Phuket, Thailand. Pages 80-83.Thailand. Pages 80-83. Nyaupane, G-P., Morais, D-B. & Dowler, L. (2013) The role of community involvement and number/type of visitors on tourism impacts: A controlled comparison of Annapurna, Nepal and 52 Northwest Yunnan, China. Tourism Management, Volume 27, Issue 6. Pages 13731385. Pearce, D-G & Butler, R-W (1993) Tourism Research: Critiques and Challenges. Journal of Travel Research. London EC4P 4EE, Pages 225. Sezgin, E. & Yolal, M. (2012) Golden Age of Mass Tourism: Its History and Development. Anadolu University. Otryckta referenser: http://www.tatnews.org/mission/ (2015-03-16) http://www.tatnews.org/history/ (2015-03-16) http://www.alltomthailand.com/ (2015-05-25) 53 Bilaga 1: Enkätundersökning 1. Kön: - Kvinna - Man 2. Ålder: - 20-30 - 31-40 - 41-50 - 51 och uppåt 3. Har du besökt Thailand tidigare? - Ja - Nej 4. Om NEJ, välj EN av alternativen till varför du inte besökt Thailand - Jag tycker det är för dyrt/för långt - Jag tycker det är för mycket turister där - ”alla har redan varit där” - Jag reser bara inom Europa - Klimatet passar inte mig - Jag tycker att det verkar överexploaterat - Jag kopplar Thailand med sexturism 5. Om JA, vilka av alternativ har du besökt? • Phuket • Krabi • Koh Samui • Pattaya • Khao Lak • Koh Chang • Rayong 54 6. Upplevde du att det var mycket turister när du besökte Thailand? - Jag upplevde att det var mycket turister, men det tycker jag är positivt på en destination. - Jag upplevde att det var mycket turister, därför upplevde jag min resa negativt. - Jag upplevde att det var mycket turister men det påverkade inte min resa alls. - Jag upplevde inte att det var mycket turister när jag var i Thailand. - Jag upplevde att det var för mycket turister och kommer därför inte att resa tillbaka dit igen. 7. Vad har du för bild utav Thailand - Paradisstränder - Iscensatt paradis för turister - Natur och kultur - Autentiskt - Sexhandel - ”Försvenskat” - Det är för mycket turister där - Familjevänligt - Party och nattliv - Gästvänlig lokalbefolkning - Romantiskt - Billigt semesteralternativ - Charter-mekka - Backpacking - Lugn och harmoni - Turistvänligt 8. Hur är din bild av Thailand som resmål generellt? (din helhetsbild) - Positiv - Negativ 55 9. Har någon i din omgivning besökt Thailand? - Ja, några stycken! - Ja, ”alla” har vart där! - Ingen i min omgivning har vart där. 10. OM dina vänner varit i Thailand, anser du att deras upplevelse påverkar din bild av destinationen? - Ja, jag blir självklart påverkad av hur mina vänner upplevde destinationen. - Nej, min bild av destinationen är väldigt stark och jag blir inte påverkad av andras upplevelser. 11. Är Thailand ett potentiellt resmål i framtiden för dig? - Ja - Nej 12. Vilken typ av resenär är du? - Utforskaren (bokar resa på egenhand, undviker medvetet destinationer med hög turistbelastning) - Den individuella mass-turisten (huvudarrangemang är organiserade av researrangörer, men du kan påverka resan) - Den organiserade mass-turisten (paketresa med organiserad resrutt och guide) - Den drivna turisten (planerar allt på egenhand, söker och anpassar sig efter lokalbefolkningen) 56
