Plan mot kränkande behandling och diskriminering

EKEBYSKOLANS RE
Plan mot kränkande
behandling och
diskriminering
2014/2015 Förskoleklass, grundskolan, och
fritidshemmet
Innehåll
1. Inledning………………………………………………………………………1
1.1 Ekebyskolan Re trygghetsgrupp…………………………………………………1
1.2 Vision.………………………………………………………………………………………….1
2. Lagar och styrdokument…………………………………………………2
2.1 Diskrimineringslagen.………………………………………………………………..2
2.2 Skollagen…………………………………………………………………………………….2
2.3 Lgr 11………………………………………………………………………………………….3
3. Definition av begrepp……………………………………………………..3
3.1 Diskriminering…………………………………………………………………………….3
3.2 Trakasserier och kränkande behandling……………………………………4
3.3 Repressalier………………………………………………………………………………..4
3.4 Skadestånd och bevisbörda……………………………………………………….5
4. Vägledande i vårt arbete…………………………………………………5
4.1 Rutiner för förebyggande arbete…..………………………………………5-6
5. Rutiner för åtgärder och uppföljning…………………………….6-7
6. Kartläggning av nuläge och konkreta åtgärder………………….8
6.1 Skolårsdata…..……………………………………………………………………………8
6.2 Kartläggningsmetoder………………………….……………………………………8
6.3 Trygghetsgruppen…………….……………………………………………………….8
6.4 Genomgång av trivselenkäterna VT-14…………………………………….9
6.5 Årets resultat ………………………………………………………...…………………9
6.6 Åtgärder och utvecklingsområden för skolans målområde…….10
7. Bilagor………………………………………………………………………..11
1. Inledning
Enligt Diskrimineringslagen och skolans styrdokument, skollagen och Lgr 11,
åligger det varje skola att upprätthålla en plan mot kränkande behandling och
diskriminering. Planen skall upprättas årligen utifrån en kartläggning av
elevernas skolsituation; en plan för varje verksamhet inom skolans ram,
förskola, förskoleklass och grundskola respektive fritidshem.
Kartläggningen baseras på elevenkäter från trygghetsgruppen, elevenkäter från
Friends, iakttagelser, elevråd/klassråd, information av/till personal och elever i
skolan samt informationsutbyte/samarbete med vårdnadshavare.
1.1 Ekebyskolans RE:s trygghetsgrupp
Sara Bjelfvenstam Ullman
Skolsköterska
Carin Warnoff
Skolpsykolog
Natascha Dahlgren
Bitr rektor, lärare i idrott.
Anna Borgs
Lärare år 6
Charlotte Follin
Lärare år 2
Maria Björklund
Fritidspedagog
Mia Kodjo
Fritidsledare
Robert Bergström
Fritidsledare
Ubbe Truedsson
Fritidsledare
Malin Öremark
Lärare år 3
Mia Hallin
Lärare år 2
Linnea Forssell
Specialpedagog
1.2 Vision
Nolltolerans mot kränkande behandling
”Allas lika värde” är en ledstjärna i vårt arbete och en trygg skolmiljö är en
förutsättning för lärande och utveckling.
Vi vill främja alla elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning,
könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder samt förebygga och förhindra
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Ledord för Ekebyskolans RE är ”Alla elever är allas ansvar”.
2. Lagar, styrdokument
Likabehandlingsarbetet regleras i två regelverk och Lgr 11.
•
Diskrimineringslagen 1 kap 1§.
•
Skollagen, kap 1 5§ och 6 kap 8§. ”Åtgärder mot kränkande behandling”.
•
Lgr 11
2.1 Diskrimineringslagen
”1§ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt
främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.” Lag (2014:958).
2.2 Skollagen
”Utbildningen ska utformas i överensstämelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt
solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska
främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande
behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet”. Skollagen (1 kap, 5§).
”Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över
de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av
barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder
som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En
redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i
efterföljande årsplan”. Skollagen (kap 6, 8§).
2.3 Lgr 11
Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet:
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors
lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och
utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.” Lgr 11 (s.7).
”Skolan ska främja för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om
den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i
skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion,
eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell
läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.
Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans
måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser” Lgr 11 (s.7).
3. Definition av begrepp
3.1 Diskriminering
Diskriminering är när en elev eller personal på osakliga grunder behandlar en
elev sämre än andra elever.
•
Direkt diskriminering: Med direkt diskriminering menas att en elev
missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av de fem
diskrimineringsgrunderna, exempelvis kön.
•
Indirekt diskriminering: Med indirekt diskriminering sker när skolan
tillämpar en bestämmelse/agerar på ett sätt som verkar vara neutralt
(man behandlar alla lika) men som i praktiken missgynnar en elev med ett
visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning. (Det kan finnas sakliga skäl för att
behandla en elev annorlunda. Det är då skolans ansvar att bevisa att det
finns sakliga skäl och att det inte är frågan om indirekt diskriminering).
3.2 Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande, som kränker en persons, elev eller personal, värdighet.
Trakasserier eller kränkande behandling kan vara
•
fysiska (slag, knuffar, tafsande)
•
verbala (hot, svordomar, öknamn, göra kränkande gester)
•
psykosociala (utfrysning, blickar, grimaser, alla går när man kommer)
•
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms eller liknande, fotografier
etc. på olika digitala sociala medier, så kallad nätmobbning).
Trakasserier
Är uppträdande som kränker en persons, elev eller personal, värdighet och som
har samband med
•
kön
•
etnisk tillhörighet
•
religion eller annan trosuppfattning
•
funktionsnedsättning
•
sexuell läggning
•
könsöverskridande identitet eller uttryck
•
ålder
Kränkande behandling
Är uppträdande, som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband
med någon särskild diskrimineringsgrund. Syftet med begreppet är att alla
beteenden som en elev upplever som kränkande ska täckas in. Det kan vara,
men behöver inte vara mobbning utan kan också vara en enstaka händelse.
Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret.
3.3 Repressalier
Personal eller elever får inte utsätta någon för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att en diskriminering blivit anmäld eller att förekomsten
av trakasserier eller kränkande behandling påtalats.
3.4 Skadestånd och bevisbörda
Genom lagen får barn och elever möjlighet att kräva skadestånd. Om barnet eller
eleven visar på omständigheter som tyder på diskriminering, annan kränkande
behandling eller repressalier är det huvudmannen som ska bevisa motsatsen. För
att undgå att bli skadeståndsskyldig måste skolan visa att alla rimliga åtgärder
har vidtagits för att förebygga eller förhindra behandlingen. Det innebär att
skolans dokumentation är helt central.
4. Vägledande i vårt arbete
•
förebygga
•
upptäcka
•
åtgärda
•
följa upp
4.1 Rutiner för förebyggande arbete
Vi har en verksamhet och organisation som främjar goda relationer och trygga
lärandemiljöer genom att:
•
att verka för ett gott och intakt självförtroende genom tidig och snabb
insats; att möta eleven där han/hon befinner sig kunskapsmässigt,
personligt och socialt och ge eleven det stöd som bidrar till en optimal
utveckling
•
värdegrundsarbete kontinuerligt som värderingsövningar, kompissamtal
och rollspel för att visa allas lika värde oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning,
sexuell läggning eller ålder
•
aktiva rastvakter på skolgården
•
kartläggning i form av enkäter som är anpassade efter ålder
•
elev- och föräldraenkät från kommunen
•
trygghetsgruppen
•
fadderverksamhet
•
gemensamma och positiva aktiviteter för hela skolan
Som mål:
•
att gemensamt söka läromedel för att visa allas lika värde oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller utryck, etnisk tillhörighet/religion,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder
•
att lyfta fram barn med annan etnisk tillhörighet/religion som en god
resurs i arbetet med att lära känna omvärlden
•
att alla elever ska få samma chans att komma till tals oavsett kön
•
att elever med funktionsnedsättning skall ges möjlighet att göra samma
saker som sina klasskamrater. Med funktionsnedsättning avses medicinska
skador, syn- och hörselskador, rörelsehinder, utvecklingsstörning, läs- och
skrivsvårigheter, psykiska funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska
diagnoser.
•
trivselregler för skolan som aktualiseras tillsammans med barnen i början
av varje läsår
•
aktiva vuxna som rastvärdar
5. Rutiner för åtgärder och uppföljning
Åtgärda kränkande behandling mellan elever
1. ansvarig vuxen pratar med eleven/elever om vad som har hänt
2. ansvarig vuxen gör en kartläggning av händelsen med hjälp av andra
vuxna och barn som befann sig i närheten
3. om kränkande behandling förekommit dokumenteras händelsen av
ansvarig vuxen som sedan anmäler händelsen till trygghetsgruppen
4. trygghetsgruppen tar hand om ärendet genom samtal med de inblandade
eleverna och meddelar sedan vårdnadshavare samma dag om att en
anmälan kommit in och ärendet är under behandling
5. Ny tid för uppföljning av trygghetsgruppen bokas (inom 2-3 veckor)
6. Anmäla till rektor
7. Vid behov kallar rektor till elevvårdskonferens och då upprättas ett
åtgärdsprogram
Att följa upp kränkande behandling mellan elever
1. Ansvarig vuxen har täta kontakter med vårdnadshavarna
2. Ansvarig vuxen har tätare kontroll av klimatet i de berörda grupperna
3. Ansvarig vuxen tar vid behov hjälp av ansvariga vuxna för
värdegrundsarbetet som tex trygghetsgruppen
4. Elevvårdskonferens där vidtagna åtgärder diskuteras
Att åtgärda kränkande behandling och diskriminering mellan
elever och vuxen
1. Kartläggning av händelsen av ansvarig vuxen och elev som befann sig i
närheten
2. Om kränkande behandling eller diskriminering förekommit kontaktas
rektor/ledningen och händelsen dokumenteras av rektor/ledningen
3. Vårdnadshavare och arbetslaget kontaktas. Vid behov kallar rektor till
elevvårdskonferens och då upprättas ett åtgärdsprogram
4. Ny tid för uppföljning av elevvårdskonferens bokas
5. En bedömning görs av skolans rektor om händelsen ska anmälas till andra
myndigheter
Att följa upp kränkande behandling och diskriminering mellan
elever och vuxen
1. Ansvarig vuxen har täta kontakter med vårdnadshavare
2. Ansvarig vuxen har tätare kontroll över klimatet i de berörda grupperna
3. Ansvarig vuxen tar vid behov hjälp av ansvariga vuxna för
värdegrundsarbetet som tex trygghetsgruppen
4. Elevvårdskonferens där vidtagna åtgärder diskuteras
6. Kartläggning av nuläge och konkreta åtgärder
6.1 Skolårsstart
•
Genomgång av rutiner och regler. Skolans trivselregler och planen mot
kränkande behandling och diskriminering aktualiseras vid läsårsstart och
skickas till hemmen för underskrift.
•
Klasser utformar klassens regler.
•
Två-tre veckors inskolning med värdegrundövningar ingår från
förskoleklass till år 6.
6.2
Kartläggningsmetoder
•
Trygghetsgruppens förebyggande arbete
•
Friendsenkäter
•
Trivselenkäter
•
Iakttagelser
•
Informationsutbyte och samarbete med vårdnadshavare
Alla iakttagelser som anses allvarliga rapporteras till trygghetsgruppen och rektor
som utreder och tar beslut om åtgärd.
6.3 Trygghetsgruppen
•
Ekebyskolans trygghetsgrupp träffas var fjärde vecka. Vid akut situation
träffas trygghetsgruppen så snart som möjligt för att ta itu med
händelsen.
•
I trygghetsgruppen finns representanter från varje verksamhet i
grundskolan, lågstadiet, mellanstadiet och fritidshemmet/hemvisten för att
kunna få en hel bild av eleverna hela skoldagen.
•
Dagordning finns och protokoll skrivs. Mötet börjar med genomgång av
förgående protokoll så att det blir en uppföljning. Därefter tas eventuella
nya ärenden upp.
6.4 Genomgång av skolans trivselenkät ht-14 och Friendsenkäten
vt-13.
Skolornas Trivselenkäten
Vi har under höstterminen -14 genomfört trivselenkäter (en kartläggning bland
alla våra elever från förskoleklass till och med årskurs 6). De yngre eleverna,
förskoleklass och år 1, har besvarat enkäten enskilt tillsammans med en vuxen.
Trygghetsgruppen har sammanställt alla enkäter klassvis och berörd pedagog
har fått information om hur klassens ”läge” ser ut när det gäller trivsel och
trygghet. Detta medför att vi lättare kan identifiera elever, som på något sätt
signalerar att allt inte känns bra och att detta förhållande kan bevakas och
åtgärdas av personal som arbetar med elevgruppen.
Samanställningen av resultatet gås igenom av trygghetsgruppen och förmedlas
till eleverna i klasserna, berörd personal och föräldrarna.
Friendsenkäten
En kartläggning från Friends genomfördes under vårterminen 2013.
Friends har sammanställt enkäten och vidarebefordrat den till skolan.
Trygghetsgruppen har gått igenom resultatet och informerat all personal. Skolan
har sedan utgått från två punkter som skolan sen har haft som målområde under
läsåret för att nå ett bättre resultat.
1. Att alla elever på skolan på något sätt ska bli medvetna om hur
likabehandlingsplanen är utformad. Pedagogerna ska implementera
likabehandlingsplanen utifrån elevens mognadsnivå.
2. Att alla elever på skolan ska känna trygghet på rasterna.
6.5 Årets resultat (Ekebyskolans (vt-14 och ht-14) Friends vt-13
Resultatet visar att trivselfaktorn och trygghetsgraden är hög bland eleverna på
skolan enligt enkätundersökningarna. Friends kartläggning 90,3 % svarade ja,
1,3 svarade nej och 8,4 % svarade vet ej. Eleverna känner även att de har
arbetsro på lektionerna 93,5 % svarade ja. Eleverna tycker att skolans skolgård
är trygg, 92,2 % och lockar till viss del för olika aktiviteter men saknar ibland
mer styrda rastaktiviteter och fler vuxna på skolgården för trygghetens skull. 76
% kände till skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering.
6.6 Åtgärder och utvecklingsområden för skolans målområden
Skolan har utgått från tre punkter som skolan sen har haft som målområde
under läsåret för att nå ett bättre resultat.
1. Eleverna ska vara delaktiga i utformandet för planen mot kränkande
behandling och diskriminering när det gäller
-
åtgärder för skolans målområden och förbättringsområden
-
utformandet för skolårsstart och inskolningsveckorna
-
rastverksamheten
-
trygga och otrygga platser på skolgården
Eleverna diskuterar detta på klassrådet som sedan går vidare till
elevrådet. Elevrådet för vidare dessa tankar och ideér till
trygghetsgruppen och rektorn om hur skolan kan jobba vidare med
tryggheten på skolan. Skolrådet läser igenom planen och ger sedan
”feedback” till rektor. Trygghetsgruppen och rektor ser till att elevernas
tankar och ideér kommer i beaktning.
2. Att alla elever skolan på något sätt ska bli medvetna om hur planen mot
kränkande behandling och diskriminering är utformad. Pedagogerna ska
implementera planen utifrån elevens mognadsnivå.
3. Att alla elever på skolan ska känna trygghet på rasterna.
Skolan har utvecklat:
-
Rastverksamheten genom att ha rastaktiviteter, nya varje vecka
-
Fler vuxna (5-6 st) är ute som rastvärdar. Några vuxna går runt och
ser till att det är lugnt på skolgården och några pedagoger leder
bestämda rastaktiviteter.
-
Eleverna framför sina ideér och tankar kring aktiviteter som kan
genomföras på rasterna. Detta genom klassråd till elevråd och sedan
till trygghetsgruppen.
Ny enkätundersökning kommer att ske mars 2015 för skolans
målområden för att säkerställa resultaten och utvecklingsområdena.