Stämmohandlingarna

Transcription

Stämmohandlingarna

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET
ÅRSSTÄMMOHANDLINGAR
30 – 31 maj 2015
Öster Malma
20155 hålls på
Årsstämman 201
Öster Malma
Inkvartering även på
Clarion Hotel Kompaniet, Nyköping
PROGRAM
Svenska Jägareförbundets Årsstämma
30 – 31 maj 2015
Öster Malma
Lördag den 30 maj
11:00
Årsstämman öppnas
Förbundsordförande Björn Sprängare
12:00
Lunch
13:00
Anförande av statssekreterare Elisabeth Backteman, Näringsdepartmentet
13:30
Stämmoförhandlingar
15:00
Kaffepaus
15:30
18:30
Stämmoförhandlingarna avslutas för dagen
19:30
Middag
Söndag den 31 maj
08:30
Stämmoförhandlingarna återupptas
10:30
Kaffepaus
12:00
Lunch
13:00
14:00
Avslutning
2
Förslag till
DAGORDNING
ÄRENDEN
Sid
1.
Öppnande
Inledningsanförande
2.
Fastställande av röstlängd___________________________________________ 8
3.
Godkännande av kallelse ___________________________________________ 8
4.
Antagande av dagordning (sid 3-5) ____________________________________ 8
5.
Antagande av arbetsordning (sid 6-7) _________________________________ 8
6.
Stämmofunktionärer
a) Val av ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande ________________________ 8
b) Val av tre protokolljusterare _______________________________________ 9
c) Anmälan av sekreterare __________________________________________ 9
7.
Val av rösträkningskommitté ________________________________________ 9
8.
Val av redaktionskommitté__________________________________________ 9
9.
Svenska Jägareförbundets årsberättelse 2014 ____________________ se bilaga!
10.
Revisorernas berättelse ____________________________________________ 10
11.
Fastställande av resultat- och balansräkningar _________________________ 10
12.
Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelse och generalsekreterare _______ 10
13.
Propositioner från styrelsen ang: _____________________________________ 11
a. Talerätt
b. Förändring av valberedningens sammansättning och nominering samt
styrelsens geografiska representation och sammansättning
14.
Fastställande av årsavgifter _________________________________________ 17
15.
Fastställande av valregioner ________________________________________ 18
16.
Fastställande av arvoden ___________________________________________ 19
17.
Val av förbundsordförande _________________________________________ 20
3
18.
Val av övriga ledamöter i förbundsstyrelsen ___________________________ 21
19.
Val av två revisorer och två suppleanter ______________________________ 23
20. Utmärkelser _____________________________________________________ 23
21.
Val av valberedning _______________________________________________ 24
22. Förbundsstyrelsens proposition avseende forskningstjugan______________ 25
23.
Förbundsstyrelsens proposition ang översyn av kretsens
roll och ansvar i framtiden _________________________________________ 28
24. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 1 ang jakttid på björn ________29
25.
Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 2 ang rovdjursinventering ____ 32
26. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 3 ang skyddsjakt på varg _____ 36
27. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 4 ang kostnadsersättning
i samband med vargjakt ___________________________________________ 38
28. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 5 ang ersättning till trafikviltsamordnare___________________________________________________40
29. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 6 ang viltrapportering _______ 42
30. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 7 ang viltrapportering _______ 44
31.
Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 8 ang utökat övningsskytte ___ 45
32.
Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 9 ang införande av
särskilt älgskytteprov______________________________________________ 47
33.
Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 10 ang vildsvinspasset _______49
34.
Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 11 ang förbundsmästerskap
i eftersök _______________________________________________________ 51
35.
Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 12 ang jaktledarutbildning ____ 53
36. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 13 ang instickspipor _________ 55
4
37.
Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 14 ang enhetlig
storlek på vapengarderob __________________________________________ 57
38.
Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 15 ang påverka
lagstiftare och beslutsfattare _______________________________________ 60
39. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 16 ang genomförande
av tidigare motioner ______________________________________________ 63
40. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 17 ang ”anses besvarad” ______ 65
41.
Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 18 ang att bli medlem ________ 67
42. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 19 ang filmer om
jaktbart vilt för jägarskolan _________________________________________68
43.
Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 20 ang talesperson __________ 70
44. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 21 ang underlättande
av informationsspridning __________________________________________ 73
45. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 22 ang mervärde för medlem,
WeHunt ________________________________________________________ 74
46. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 23 ang eftersöksapplikation ___ 75
47. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 24 ang medlemskap
jägarskoleelever __________________________________________________ 78
48. Förbundsstyrelsen yttrande över motion nr 25 ang digitalt medlemskap ___80
49. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 26 ang resurs- och
kompetenskartläggning ___________________________________________ 83
50. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 27 ang jakt efter korp ________86
51. Åtgärder i anledning av motioner m m från årsstämman 2014 _____________89
52. Eventuella uttalanden ______________________________________________ 91
53. Avslutning _______________________________________________________92
5
Förslag till
ARBETSORDNING
Årsstämmans arbetstid
Lördag den 30 maj
11.00
12.00
13:00
13:30
18:30
19:30
Stämman öppnas
Lunch
Anförande av Elisabeth Backteman, Näringsdepartementet
Stämmoförhandlingarna avslutas för dagen
Middag
Söndag den 31 maj
08.30
12:00
13:00
14:00
Stämmoförhandlingarna återupptas
Lunch
Avslutning
Ordförande
Årsstämman väljer ordförande samt förste och andre vice ordförande vid stämman, vilka
växelvis och efter sinsemellan gjord överenskommelse leder förhandlingarna. Tjänstgörande
ordförande bör söka få behandlingen av föreliggande ärende avslutad före pågående
plenums slut och äger därför rätt att framställa förslag om debattens avslutning och om
tidsbegränsning för talarna. Sådant förslag kan även framställas av årsstämmans
röstberättigade deltagare. Önskar tjänstgörande ordförande delta i debatten, ska hen överlåta
åt annan ordförande att leda förhandlingarna.
Diskussionsordning
1.
Ordet begärs genom handuppräckning, varvid röstkortet ska hållas synligt
för presidiet.
2.
Förslag ska, för att kunna upptas till behandling, vara skriftligen avfattat.
3.
Anförandena spelas in. Därför och med hänsyn till deltagarna måste
varje anförande hållas via högtalarmikrofon.
4.
Vid behov äger presidiet rätt att införa tidsbegränsning. Föredragande eller
inledare äger rätt till slutreplik samt efter tjänstgörande ordförandens medgivande - med brytande av talarlistans turordning – lämna erforderliga upplysningar.
5.
Reservation ska avges skriftligt.
6.
Tjänsteman har yttrande- och förslagsrätt i frågor där vederbörande är handläggare.
7.
Övriga närvarande kan medges yttranderätt efter beslut av årsstämman.
6
Sekretariat
Förbundsstyrelsen utser en sekreterare jämte en protokollförare, som för stämmans
protokoll. Vid stämman förs protokoll (beslutsprotokoll) som redovisar ärendet,
talarförteckning, yrkanden samt beslut. Anförandena spelas in och inspelningarna arkiveras.
Protokollets justering
Årsstämmans protokoll justeras av tjänstgörande ordförande jämte av årsstämman valda
protokolljusterare.
Omröstningar
Årsstämman väljer en rösträkningskommitté.
Omröstning sker öppet. Vid val sker sluten omröstning om något ombud begär det.
Röstsedel, som upptar flera namn än valet avser, är ogiltig.
Vid lika röstetal, utom vid val, har den tjänstgörande ordföranden utslagsröst. Om hen inte
har rösträtt samt vid val avgörs frågan genom lottning.
Den/de som får flest röster förklaras vald/valda.
Om valet förrättas med slutna sedlar ska varje valsedel innehålla lika många namn som det
antal ledamöter som ska väljas.
Redaktionskommitté
Årsstämman väljer en redaktionskommitté, bestående av ordförande och minst fyra
ledamöter.
Då så många förslag i en fråga framställts att därför, eller av annat skäl, ett direkt avgörande
inte kan ske, avslutas den första behandlingen med att frågan överlämnas till
redaktionskommittén. Sedan utredning i frågan verkställs eller föreliggande förslag
sammanjämkats, utarbetar kommittén ett förslag, som föreläggs årsstämman.
Val
I enlighet med föreskrifter i förbundets stadgar § 11 utsåg årsstämman 2014
en valberedning som förberett valen till 2015 års stämma.
Val får inte förrättas utan föregående kandidatnominering. Om antalet nominerade exakt
överensstämmer med det antal som ska väljas och om presidiet konstaterar att samtliga
föreslagna är valbara, förrättas val omedelbart efter avslutad nominering. Om vid
kandidatnomineringen föreslagits fler personer än som ska väljas kan årsstämman
hänskjuta frågan till förnyad beredning i valberedningen innan valet förrättas.
Årsstämmans offentlighet
I mån av utrymme har medlem i Jägareförbundet rätt att på egen bekostnad närvara vid
årsstämma som åhörare. Dessutom är årsstämman öppen för särskilt inbjudna gäster.
Stämman beslutar om den för någon frågas behandling ska vara sluten.
7
Redogörelse för vissa
ÄRENDEN
2. Fastställande av röstlängd
Samtliga röstberättigade ombud har vid ankomsten till årsstämman avprickats
i en närvarolista och erhållit röstkort.
Tjänstemän och gäster finns upptagna i deltagarförteckningen.
Förslag till beslut
Beslutar årsstämman att som röstlängd fastställa den över ombud förda förteckningen.
3. Godkännande av kallelse
Kallelse till årsstämman har varit införd i Svensk Jakt Nyheter nr 4/2015. Skriftlig kallelse
har sänts till ombud, förbundsstyrelsens ledamöter, revisorer och valberedning samt
länsjaktvårdsföreningarna 2015-05-13.
Beslutar årsstämman godkänna formerna för kallelse till Svenska Jägareförbundets
ordinarie årsstämma 2015.
4. Antagande av dagordning
Förslag till dagordning har godkänts av förbundsstyrelsen vid sammanträde 2015-05-04.
Beslutar årsstämman fastställa förbundsstyrelsens förslag till dagordning för stämman.
5. Antagande av arbetsordning
Förslag till arbetsordning har godkänts av förbundsstyrelsen vid sammanträde 2015-0504.
Beslutar årsstämman fastställa förbundsstyrelsens förslag till arbetsordning för
stämman.
6. Stämmofunktionärer
a) Val av ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande vid stämman
Valberedningens förslag:
Per Westerberg
Karin Andersson
Gustaf Wachtmeister
ordförande
1:e vice ordförande
2:e vice ordförande
8
b) Val av tre protokolljusterare
Valregion
N
V
Ö
c) Val av sekreterare utsedd av förbundsstyrelsen
Förbundsstyrelsen har vid sammanträde den 2015-05-04 utsett Bo Sköld som
sekreterare och Ola Wälimaa som protokollförare vid stämman.
7. Val av rösträkningskommitté
Valregion
N
V
Ö
8. Val av redaktionskommitté
Valberedningens förslag
Valregion
N
N
V
V
Ö
Ö
sammankallande
9. Svenska Jägareförbundets
Jägareförbundets årsberättelse
årsberättelse 2014
Se bilaga!
9
10. Revisorernas berättelse
Revisionsberättelse
Se årsberättelsen, utsänd med stämmohandlingarna.
Beslutar årsstämman att lägga revisorernas berättelse för räkenskapsåret 1/1-31/12
2014 till handlingarna.
11. Fastställande av resultatresultat- och balansräkningar
Resultat- och balansräkningarna för räkenskapsåret 1/1-31/12 2014 återfinns i
Förvaltningsberättelsen.
Förslag till resultatdisposition
Styrelsen och generalsekreteraren föreslår att till förfogande stående vinstmedel,
trygghetsfond 11 257 tkr, dispositionsfond 2 498 tkr samt året resultat 5 273 tkr,
disponeras enligt följande:
Balanseras i Trygghetsfond
Balanseras i Dispositionsfond
Summa
13 756 tkr
5 273 tkr
19 028 tkr
Beslutar årsstämman fastställa resultatdisposition enligt styrelsens förslag.
Beslutar årsstämman fastställa de i årsredovisningen intagna resultat- och
balansräkningarna för räkenskapsåret 1/1-31/12 2014.
12. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen och generalsekreteraren
Beslutar årsstämman att i enlighet med revisorernas förslag bevilja förbundsstyrelsen
och generalsekreteraren ansvarsfrihet för deras förvaltning under räkenskapsåret 1/1-31/12
2014.
10
13. Förbundsstyrelsens propositioner ang talerätt och förändring av valberedningens
sammansättning och nominering,
nominering, samt styrelsens geografiska representation och
sammansättning.
a)
Proposition ang talerätt
talerätt
Bakgrund
Ett flertal rättsfall och även motioner, senast från Jägareförbundet Dalarna 2014,
har lyft frågan om förbundets behov av talerätt i enlighet med Århuskonventionen avseende viltförvaltning.
Under ordförandekonferensen i november 2014 diskuterades hur förbundet
skulle komma vidare i ärendet. Utifrån de diskussionerna beslutade
förbundsstyrelsen ge uppdraget till arbetsgruppen roller och ansvar att med stöd
av Anders Iacobæus från förbundsstyrelsen och förbundsjuristen ta fram ett
konkret förslag på hur förbundet kan tydliggöra sin talerätt i viltförvaltningsfrågor.
Förbundsstyrelsen har sedan behandlat arbetsgruppens förslag.
Förbundsstyrelsen lämnar härmed en proposition i ärendet vad avser justering i
ändamålsparagrafen och hemställer om att stämman lämnar bifall till
förbundsstyrelsens förslag.
b)
Proposition ang förändring av valberedningens sammansättning och
nominering,
nominering, samt styrelsens
styrelsens geografiska representation och sammansättning.
Bakgrund.
Vid ordinarie förbundsstämma 2014 tillsattes en projektgrupp med uppgift att se
över den förtroendevalda organisationens roll och ansvar samt snittyta mot
tjänstemannaorganisationen. Projektgruppen har bestått av förbundsordförande
Björn Sprängare (ordförande), Frederik Kjellson region syd, Tomas Björklund
region mitt och Mikael Samuelsson region norr, generalsekreterare Bo Sköld och
Jenny Kenneman (sekreterare). Arbetsgruppen redovisar sina slutsatser i en
särskild rapport till förbundsstämman 2015.
Styrelsen fick vid stämman uppdraget att se över valberedningsarbetet inom
förbundet och uppdrog åt den ovan nämnda projektgruppen att till styrelsen
lämna förslag till förändringar som kan underlätta och förbättra
valberedningsarbetet. Förslagen har remissbehandlats av länsföreningarna.
Styrelsen har behandlat projektgruppens förslag och kompletterat detta med
synpunkter som aktualiserats i remissbehandlingen.
Förbundsstyrelsen lämnar härmed en proposition i ärendet att beslutas på
förbundsstämman 2015. Propositionen består av två delar, en presentation av
sakinnehåll med motiv, avsnitt A och en med åtföljande stadgeförslag, avsnitt B.
Vid bifall till propositionen krävs att stadgarna ändras i enlighet med
stadgeförslaget i avsnitt B.
11
Avsnitt A.
1. Valregioner.
Förslag
Förslag:
lag Valregionerna ska sammanfalla med de operativa regionerna Norr, Mitt
och Syd.
Motiv till förslaget: Som framgår av förslag till arbetsordning för valberedningen
(nedan) är det synnerligen angeläget att valberedningen kommunicerar med
länsordföranden inom respektive region under valberedningsarbetet.
Regionråden är ett naturligt forum för utbyte av information, synpunkter och
förankring av valberedningsarbetet. Den ojämna fördelningen av medlemmar
mellan regionerna har föranlett kommentarer i remissbehandlingen.
Valberedningens uppgift är att till förbundsstämman föreslå lämpliga kandidater
som formerar en förbundsstyrelse, som är sammansatt med hänsyn till
kompetensbehov, genussammansättning och geografisk tillhörighet. Uppgiften
är sålunda vidare än att finna geografisk representation. Ledamöterna i
valberedningen har därför ett större ansvar än att enbart företräda sin region.
Som framgår av p. 4 nedan föreslås att ”fria mandat” utan geografisk tillhörighet
införs. Skulle det uppkomma en obalans av besvärande slag i den geografiska
fördelningen kan ett sådant mandat utnyttjas av valberedningen för att utjämna
denna obalans.
2. Antal ledamöter i valberedningen
Förslag: För varje region utses 2 ledamöter i valberedningen. Valberedningens
Förslag
ordförande väljs oberoende av geografisk tillhörighet. Således utses 7 ledamöter i
valberedningen. Inga suppleanter utses.
Motiv till förslaget: Antalet ledamöter är fullt tillräckligt för att kunna genomföra
ett kvalitetssäkert valberedningsarbete. Det förutsätter naturligtvis att
ledamöterna i valberedningen är beredda att ikläda sig ansvaret för att fånga upp
de synpunkter som kommer upp i regionråden om krav på förbundsstyrelsens
kompetensprofil, ”kandidatbank” och synpunkter på förbundsstyrelsens
prestationer. Ledamöterna måste vara öppna för förslag och idéer och också på ett
aktivt sätt kommunicera och förankra valberedningens ställningstaganden.
Valberedningens ordförande har ett särskilt ansvar att planera valberedningens
arbete så att det ges möjligheter till informationsutbyte med länsordförandena
och tid för förankring av valberedningens beslut. Ordföranden har ansvaret för att
valberedningsarbetet genomförs så att väl förankrat förslag till förbundsstyrelse
kan föreläggas stämman.
3. Arvoden till valberedningen.
valberedningen.
Idag utgår arvode till valberedningens ordförande med 5 000 kr. Till övriga
ledamöter utgår inga arvoden.
Förslag: Arvode till valberedning och valberedningens ordförande. Till ledamot
12
utgår ett arvode om 5 000 kr/år och till ordföranden ett arvode om 15 000 kr/år,
detta exklusive sociala avgifter och utöver sedvanligt dagarvode för valberednings
sammanträdesdagar. Arvoderingskostnaden blir då 45 000 kr för valberedningen.
Motiv till förslaget: Valberedningsarbetet är viktigt ur både demokratisk synpunkt
och för att formera en stark och välfungerande förbundsstyrelse. Arvoderingen
markerar vikten av uppdraget och innebär också att stämman kan ställa krav på
valberedningen. Beloppen är modesta men är tillräckligt stora för att markera
betydelsen i uppdraget. Totalkostnaden för valberedningsarbetet kommer att vara
jämförbara med dagens kostnader.
4. ”Fria mandat” i styrelsen.
Styrelsen består idag av 9 ledamöter, 3 från varje valregion, 1 personalrepresentant
jämte förbundsordföranden.
Förslag:
Förslag Styrelsen skall oförändrat bestå av 9 ledamöter, 2 från varje valregion och
ytterligare 3 ledamöter utan krav på geografisk tillhörighet jämte
förbundsordföranden och 1 personalrepresentant.
Motiv till förslaget: Valberedningen har idag svårigheter att formera en
förbundsstyrelse efter den kompetensprofil som valberedningen fastställt. Det är
ju som sagts inte enbart kravet på geografisk representativitet som skall
tillgodoses utan också krav på genusfördelning, specialistkunskaper och andra
kompetenser. Genom att införa ”fria mandat” öppnas möjligheter för
valberedningen att arbeta mer långsiktigt och att på ett effektivare sätt möta de
krav som förbundsstyrelsen ställs inför.
5. Arbetsordning för valberedningen.
En arbetsordning för valberedningen upprättas.
Arbetsordningen innehåller följande punkter:
• Arbetet i valberedningen baseras på den värdegrund förbundet fastställt,
Öppenhet, Respekt och Ansvar.
• Valberedningens arbete skall präglas av den strategiska inriktning - målbild
förbundet fastställt.
• Valberedningsarbetet bör genomföras med samma krav på ledarskap som
förbundet i övrigt arbetar efter.
• En beskrivning av hur valberedningen nomineras genom ”de tre vise”.
• Valberedningens arbetsuppgifter
- Lämna ett väl förankrat förslag till årsstämman på kandidater till
förbundsstyrelsen
- Upprätta krav- och kompetensprofiler på styrelsen
- Upprätta krav- och kompetensprofil på förbundsordföranden
- Upprätta en ”bank” av tänkbara kandidater till styrelseposter och
förbundsordförande
- Utvärdera styrelsens prestationer exempelvis genom en styrelseenkät
- Uppdatera valberedningens arbetsordning vid årets första sammanträde
13
• Valberedningens arbetssätt
- Kommunikationen med länsföreningarna är avgörande för ett
framgångsrikt arbete
- Representanter för valberedningen deltar regelbundet på
regionrådsmötena för att informera om arbetet och inhämta förslag och
synpunkter från länsordförandena.
- Förbundsordföranden deltar vid minst ett tillfälle under året i
valberedningens sammanträden
- Valberedningen deltar under en särskild punkt på ett av
förbundsstyrelsens sammanträden under året
• Ansvar för valberedningens ordförande
- Leda valberedningens arbete
- Lägga en tids- och arbetsplan för valberedningen som även kommuniceras
med länsordförandena och förbundsordföranden
- Säkerställa att kommunikationen mellan länsordföranden och
valberedningen fungerar
- Hålla förbundsordföranden fortlöpande informerad om valberedningens
arbete.
Motiv till förslaget: Varje år väljs nya ledamöter till valberedningen. Det behövs
således en kunskapsöverföring för att säkerställa att arbetet genomförs på ett
kvalitetsäkert sätt. Man kan säga att arbetsordningen är den samlade
erfarenheten av gångna års valberedningsarbete. Därför bör också
arbetsordningen uppdateras varje år så att nya erfarenheter kan byggas in och
inaktuella uppgifter tas bort.
Avsnitt B
propositioner
er
Stadgeändringar föranledda av stämmans bifall till styrelsens proposition
Gällande paragraf ang Jägareförbundets ändamål (talerätt)
§4
Svenska Jägareförbundet ska genom en riksomfattande organisation bestående
av länsjaktvårdsföreningar och kretsar ta tillvara medlemmarnas intressen för
jakt och viltförvaltning genom
att
att
att
att
att
lokalt, nationellt och internationellt arbeta för den svenska jakttraditionen
och för jaktens framtid
föra fram jaktens stora värde för människors livskvalitet
arbeta för artrika och livskraftiga viltstammar och jakt bedriven utifrån
god kunskap och hög etik
arbeta med information, opinionsbildning och utbildning
erbjuda god medlemsservice
14
Före
Föreslagen ny paragraf ang Jägareförbundets ändamål:
Jägareförbundets ändamål (talerätt)
§4
Svenska Jägareförbundet ska genom en riksomfattande organisation bestående
av länsjaktvårdsföreningar och jaktvårdskretsar, i samverkan med myndigheter
och andra organisationer, ta tillvara medlemmarnas intressen för natur, jakt och
viltförvaltning genom
att
att
att
att
att
att
att
sprida kunskap om vilt och arbeta för ökad förståelse för människans
ansvar för naturen,
arbeta för biologisk mångfald med artrika och livskraftiga viltstammar i ett
hållbart ekosystem,
arbeta för att viltets behov av variationsrika och produktiva miljöer blir
tillgodosett,
föra fram jaktens stora värde för människors livskvalitet samt viltet som
en förnyelsebar naturresurs,
arbeta för en långsiktigt hållbar jakt bedriven utifrån god kunskap om
viltförvaltning och hög etik,
lokalt, nationellt och internationellt arbeta för den svenska jakttraditionen
och för jaktens framtid, samt
erbjuda god medlemsservice.
Gällande paragraf ang valberedning:
Valberedning
§ 11
Jägareförbundets årsstämma utser en valberedning för tiden till och med nästa
ordinarie årsstämma. För varje och en av de tre valregioner som anges i § 12
mom 2 utses tre ledamöter och tre suppleanter i valberedningen.
Bland valberedningens ledamöter utser årsstämman ordförande och vice
ordförande.
Valberedningens förslag skickas till årsstämmodeltagarna och
länsjaktvårdsföreningarna senast två veckor före årsstämman.
Förbundsstyrelse och generalsekreterare
§ 12
[Mom 1 oförändrad]
Mom 2
För val av förbundsstyrelse indelas landet i tre av årsstämman fastställda
valregioner; norra, västra och östra. Antalet medlemmar i varje valregion, vilket
beräknas på det sätt som anges i § 10 mom 2, bör om möjligt vara lika utan att
någon länsjaktvårdsförenings område delas upp.
För varje valregion väljs tre väljs ledamöter. Valet förrättas enligt föreskrifterna i §
9 mom 7.
[Mom 3-6 oförändrade]
15
Föreslagen ny paragraf ang valberedning:
Valberedning
§ 11
Jägareförbundets årsstämma utser en valberedning för tiden till och med nästa
ordinarie årsstämma. För varje och en av de tre valregioner som anges i § 12
mom 2 utses två ledamöter i valberedningen.
Utöver dessa sex ledamöter utser årsstämman dessutom en ordförande (oavsett
geografisk tillhörighet) i valberedningen så att denna består av sju ledamöter
totalt.
Valberedningens förslag skickas till årsstämmodeltagarna och
länsjaktvårdsföreningarna senast två veckor före årsstämman.
Förbundsstyrelse och generalsekreterare
generalsekreterare
§ 12
[Mom 1 oförändrad]
Mom 2
För val av förbundsstyrelse indelas landet i tre av årsstämman fastställda
valregioner; norr, mitt och syd.
För varje valregion väljs två ledamöter. Därutöver väljs tre ledamöter oavsett
geografisk tillhörighet. Valet förrättas enligt föreskrifterna i § 9 mom 7.
[Mom 3-6 oförändrade]
16
14. Fastställande av årsavgifter medlemsåret 1/7 201
2016 – 30/6 201
2017
Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde 2015-05-04 att förelägga årsstämman
förslag till årsavgifter för medlemsåret 2016-07-01 – 2017-06-30 enligt nedan.
Kategori
Ordinarie, inklusive lokalorganisation
Övriga medlemskategorier
inklusive ungdom
Gällande
årsavgift
Föreslagen
årsavgift
600 kr
600 kr
300 kr
300 kr
Svenska Jägareförbundets andel ska vara 85 %. Resterande del tillfaller länsföreningarna.
Beslutar årsstämman i enlighet med förbundsstyrelsens förslag fastställa ovan
föreslagna årsavgifter för medlemsåret 2016-07-01 – 2017-06-30.
17
15. Fastställande av valregioner
Enligt Svenska Jägareförbundets stadgar § 12 mom 2 ska landet vid val av
förbundsstyrelse indelas i tre av stämman fastställda valregioner; norra, västra
och östra valregionen.
Nuvarande valregioner
föreslagna
Av styrelsen föresl
agna valregioner
Norra valregionen (N)
omfattar länsföreningarna:
Norrbotten
Västerbotten
Mitt Norrland
Gävleborg
Dalarna
Norra valregionen (n) omfattar
länsföreningarna:
Norrbotten
Västerbotten
Mitt Norrland
Västra valregionen (V)
(V)
Värmland
Örebro
Skaraborg
Södra Älvsborg
Västra Götaland Väst
Skåne
Halland
Mellersta valregionen (m) omfattar
länsföreningarna:
Gävleborg
Dalarna
Värmland
Örebro
Stockholm
Uppsala
Södermanland
Västmanland
Gotland
Östra valregionen (Ö)
Stockholm
Uppsala
Södermanland
Västmanland
Gotland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Blekinge
Södra valregionen (s) omfattar
länsföreningarna:
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland Väst
Södra Älvsborg
Skaraborg
Beslutar årsstämman att vid val av förbundsstyrelse indela landet i norra (n),
mellersta (m) och södra (s) valregionen eller norra (N), Västra (V) och Östra (Ö)
valregionen.
18
16. Fastställande av arvoden
a) Arvode till förbundsordföranden
Förbundsordföranden erhåller ett arvode om 275.000 kronor per år, exklusive sociala
avgifter. Reseersättning utgår enligt Svenska Jägareförbundets reseavtal, dock utgår
enbart den skattefria delen av milersättning vid resa med egen bil. Traktamente utgår
ej. Dock utgår utlandstraktamente enligt Svenska Jägareförbundets rese- och
traktamentsersättningar.
b) Arvoden till förbundsstyrelse, valberedning och revisorer samt förtroendevalda
kommittéer.
i av förbundsstyrelsen utsedda arbetsgrupper och kommittéer
Arvode till ledamöter i förbundsstyrelsen och arbetsutskott
1:e och 2:e vice ordförande ersätts vardera med ett arvode om 40.000 kr/år, exklusive
sociala avgifter. Övriga styrelseledamöter ersätts med ett arvode om 20.000 kr/år
exklusive sociala avgifter.
För styrelseledamot som ingår i arbetsutskott och ej är ordförande, eller 1:e och 2:e
vice ordförande utgår ett förhöjt arvode om 40.000 kr/år, exklusive sociala avgifter.
Övriga engagemang som deltagande i arbetsgrupper, kommittéer,
ordförandekonferens, årsstämma m m ersätts med dagarvode (se dagarvoden nedan).
c) Arvode till valberedning och valberedningens
valberedningens ordförande
Till ledamot utgår ett arvode om 5 000 kronor/år och till ordförande ett arvode om
15.000 kronor/år, detta exklusive sociala avgifter och utöver sedvanligt dagarvode för
valberedningens sammanträdesdagar. Arvoderingskostnaden blir då 45.000
kronor/år för valberedningen.
Revisorer
Ersättning till auktoriserade revisorer utgår enligt med styrelsen träffad uppgörelse.
Förtroendevald revisor ersätt med 25.000 kr/år exklusive sociala avgifter.
Dagarvoden
Dagarvode utgår med 1.400 kr, exklusive sociala avgifter för såväl sammanträdes- och
förrättningsdagar som resdagar, då sex till tolv timmar tas i anspråk. Tas mindre än sex
timmar i anspråk samt vid förrättning som påbörjas efter klockan 18:00, inklusive restid,
utgår halvt dagarvode med 750 kr, exklusive sociala avgifter. Då sammanlagt mer än tolv
timmar tas i anspråk utgår dagarvode med 1.700 kr, exklusive sociala avgifter. För natt
(klockan 00.00-06.00) utgår inget arvode för restid.
19
ReseRese- och traktamentsersättningar
Reseersättning utgår enligt Svenska Jägareförbundets reseavtal, dock utgår enbart den
skattefria delen av milersättning vid resa med egen bil. Traktamente utgår ej. Dock utgår
utlandstraktamente enligt Svenska Jägareförbundets rese- och traktamentsersättningar.
Samtliga arvoden föreslås utgå med omedelbar verkan efter årsstämman.
a)
b)
c)
17. Nominering och val av ordförande i Svenska Jägareförbundet
Enligt Svenska Jägareförbundets stadgar § 12 mom 2 väljs Jägareförbundets ordförande
på ett år.
Björn Sprängare (omval)
20
18. Nominering och val av övriga ledamöter i förbundsstyrelsen
Utdrag ur Jägareförbundets stadgar § 12 mom 3:
”Förbundsstyrelsen består av ordföranden i Jägareförbundet och nio övriga ledamöter
valda av årsstämman samt en arbetstagarrepresentant utsedd av arbetstagarorganisationerna inom Jägareförbundet.
Jägareförbundets ordförande väljs på ett år och förbundsstyrelsens ledamöter väljs för en
tid av två år med fyra ledamöter vart annat år och fem ledamöter vart annat år.”
Ledamöter Norra valregionen
Anders Iacobæus
Torbjörn Lövbom
Peter Eriksson
vald t o m 2016
vald t o m 2015 (valberedningen föreslår omval)
Ledamöter Västra valregionen
Sven Lindén
Lars Ingelmark
Angelica Johansson
vald t o m 2016
vald t o m 2015 (har avsagt sig omval)
Ledamöter Östra valregionen
Torbjörn Larsson
Maria Rankka
Folke Fagerlund
vald t o m 2016
vald t o m 2015 (har avsagt sig omval)
vald t o m 2016
Valberedningens förslag (mandattid två år)
Torbjörn Lövbom
Peter Eriksson
Angelica Johansson
Britt-Marie Nordquist
Rolf Annerberg
N (omval)
N (omval)
V (omval)
V (nyval)
Ö (nyval)
Val av ledamöter
Presentation av nya kandidater till förbundsstyrelsen
Rolf Annerberg,
Annerberg, 66 år gift, fyra barn och fem barnbarn.
Jaktlig bakgrund:
bakgrund Jägarexamen i början av 90-talet. Medlem i jaktlag i Västmanland
sedan dess. Intresserad av all slags jakt men mest erfarenhet av klövviltsjakt. Mest
spännande jakt med trädskällare och vildrensjakt i Norge. Ordförande i Jägareförbundet
Stockholm 5 år. Belgisk jägarexamen.
Relevant yrkeserfarenhet: 15 år i regeringskansliet, finans, industri och miljö- och
energidepartementet. Statssekreterare (s) 7 år. Chef för Naturvårdsverket 1991-99.
Kanslichef i EU-kommissionen hos kommissionär Margot Wallström 7 år. Chef för
forskningsrådet Formas -2013.
21
Ett stort antal utredningsuppdrag, senast om jordbrukets konkurrenskraft.
Kan bidra med i styrelsen:
styrelsen Kunskap och insikt om myndigheter och det politiska
systemet i Sverige, Omfattande internationell erfarenhet, särskilt när det gäller EU.
BrittBritt-Marie Nordquist
Genuin värmlänning som bor och jobbar på egen skogsfastighet, viltmästare (ÖsterMalma -82), anställd inom Svenska Jägareförbundet ca 30 år. Min praktik gjorde jag i
huvudsak hos länsföreningen i Värmland, efter min examen jobbade jag en termin som
lärare i jakt och vilt på Södra Vikens naturbruksgymnasium samt en höst med kronviltforskning i Skottland. Därefter hamnade jag ett halvår på länsföreningen i Värmland,
med uppdraget att förlänga jaktvårdsområden (nuvarande vvo). Från Värmland bar det
sedan av till viltforskningen på Gotland och därefter till länsföreningen i Dalarna.
1986 återkom jag till dåvarande Värmlands läns Jaktvårdsförbund som jaktvårdskonsulent, sedermera länsjaktvårdskonsulent för Värmland-Örebro. När familjesituationen förändrades, valde jag 2010 att gå vidare till Mellanskog, där jag jobbade som
inspektor. Sedan 2013 är jag min egen arbetsgivare. Jag är 58 år, skild, har två vuxna
barn (22 respektive 26 år) och ett par jämthundar hör också till familjen.
Jag är djupt engagerad i jakt och i skog, vilket genom åren gett mig ett antal uppdrag.
Förutom uppdrag inom jakten, har jag också varit styrelseledamot i tidigare Västra
skogsägarna. Efter sammanslagningen med Mellanskog år 2002, satt jag sju år i
Mellanskogs valberedning (32 000 medlemmar) varav fyra år som dess ordförande och
jag har under nio år varit ledamot av LRF:s regionstyrelse i Värmland. Jag har varit
länsstyrelsens besiktningsman för rovdjursrivna tamdjur samt besiktningsman för lo i
samband med lojakten. Trots att jag inte längre är yrkesverksam inom jakten, lägger
varg- och älgproblematiken beslag på väsentliga delar av min tillvaro. Min gård och skog
ligger i Jangenreviret och jag delar således livsutrymme med vargen.
För Jägareförbundets räkning var jag ledamot i den statliga utredningen om Jaktens
framtid med Ulla Pettersson som utredare, och jag har också ett antal år som ledamot av
Naturvårdsverks rovdjursråd. Jag betraktar mig själv som väl insatt i såväl
Jägareförbundets som länsstyrelsers och statlig myndigheters organisation, uppdrag och
arbetssätt. Jag tar gärna plats i styrelserum likaväl som i jaktkojan eller i
hundsammanhang. Jag är för närvarande vice ordförande i Svenska Älghundklubben.
Jag hoppas jag lyckats ge en kort men livaktig bild av mig själv. Om något mera behövs
eller om något behöver förklaras, så svarar jag gärna på frågor.
22
19.
19. Val av
av revisorer och två suppleanter
Utdrag ur Jägareförbundets stadgar § 14 mom 2
För granskning av Jägareförbundets räkenskaper och förvaltning väljer årsstämman två
revisorer och två suppleanter. En revisor jämte dennes suppleant skall vara auktoriserad.
Härutöver äger regeringen eller den regeringen utser förordna en revisor jämte en
suppleant. Revisorerna och deras suppleanter utses för en tid om två år.
Val av två revisorer och två suppleanter
Revisorer är:
Martin Dagermark, aukt revisor
Sören Larsson
Suppleanter är:
Anders Fougstedt, aukt revisor
Agneta Ericsson
Martin Dagermark
Sören Larsson
(omval)
(omval)
Suppleanter:
Anders Fougstedt, aukt revisor
Agneta Ericsson
(omval)
(omval)
20. Utmärkelser
Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde den 18 mars 2015 föreslå årsstämman att
utdela Svenska Jägareförbundets belöningsmedalj i guld till Lars Ingelmark och i silver
till Maria Rankka.
23
21. Val av valberedning
Utdrag ur Jägareförbundets stadgar § 11
Jägareförbundets årsstämma utser en valberedning för tiden till och med nästa ordinarie
årsstämma. För var och en av de tre valregioner som anges i§ 12 mom 2 utses tre
ledamöter och tre suppleanter i valberedningen. Bland valberedningens ledamöter utser
årsstämman ordförande och vice ordförande.
Valberedningen består av:
Ledamöter
Suppleanter
Norra valregionen
K G Abramsson, ordförande
Birgitta Isaksson
Marita Edlund
Christian Redhe
Sven Norgren
Tor Lindkvist
Västra valregionen
Catharina Månsson
Vivianne Pettersson
Jan-Olov Andersson
Lars Ericsson
Bo-Eric Persson
Christa Dörring
Östra valregionen
Johan Kjellson, vice ordförande
Laila Modin
Per Wesley
Caroline Hagström
Per-Uno Unoson
Ewa Klingspor
a) Val av ledamöter och (suppleanter)
suppleanter) i valberedningen
Norra valregionen
Mellersta valregionen
Södra valregionen
eller
eller
Västra valregionen
Östra valregionen
b) Val av ordförande och vice ordförande i valberedningen
24
22. Förbundsstyrelsens proposition avseende forskningstjugan.
Bakgrund
Alla Jägareförbundets medlemmar bidrar med 20 kronor av sin medlemsavgift till
relevant viltforskning, den så kallade ”forskningstjugan”. Medlen har utgjort ett viktigt
tillskott till den svenska viltforskningen. Idag finansieras ett tiotal forskningsprojekt som
drivs av forskare vid olika lärosäten. Verkningsgraden av medlen har dock begränsats av
att en stor andel förvinner till overhead, samtidigt som målstyrning och uppföljning av
delfinansierade externa projekt försvåras.
Generalsekreteraren med Forsknings- och förvaltningsgruppen har på uppdrag av
förbundsstyrelsen analyserat kostnadseffektiviteten under olika typer av
finansieringsmodeller. Analysen tar inte bara upp effektivitet i att generera ny kunskap,
utan även fördelar och nackdelar när det gäller kompetensförsörjning inom förbundet,
kontaktytor mot lärosäten och anseendet för viltforskningen.
Förslag till nyttjande och användningsområden för forskningstjugan
Förbundsstyrelsen anser att beslutet om nyttjande av dessa medel skall ligga hos
förbundsstyrelsen i framtiden, precis som idag. Förbundsstyrelsen anser att det arbete
som gjorts genom Forsknings- och förvaltningsgruppen har varit framgångsrikt
historiskt, men nu behöver arbetssättet förändras i takt med samhällets- och förbundets
utveckling. Framförallt ser förbundsstyrelsen att medlen måste användas mer
kostnadseffektivt och målinriktat i framtiden.
Förbundsstyrelsen ser tre tydliga och viktiga användningsområden av forskningstjugan
för Svenska Jägareförbundet i framtiden. Det är med stor sannolikhet inte optimalt, sett
över tid, att fokusera enbart på ett av de föreslagna användningsområdena för dessa
medel. En över tid flexibel kombination av användningsområden ger möjligheten att
optimera nyttan av genomförd forskning för medlemmarna, utifrån omvärld och interna
vägval samt prioriteringar.
Användningsområdena är:
1. Målinriktad medfinansiering. Medfinansiering av traditionella forskningsprojekt är ett
effektivt sätt att även få andra finansiärer, främst Viltvårdsfonden, att stödja de för oss
mest attraktiva och prioriterade forskningsprojekten. Sett över tid är denna form av
medfinansiering särskilt viktig då Viltvårdsfonden går in i en ny programperiod.
Nuvarande period är 2015 – 2020. Det är dock viktigt att se andra alternativ till
medfinansiering än reda pengar, som till del försvinner i overheadkostnader vid
lärosätena. Förbundet har med stor framgång de senaste åren initierat
forskningssamarbeten mellan förbundets tjänstemän och forskargrupper vid lärosäten.
Detta arbetssätt förutsätter dock att vår personal är kompetent samt attraktiv nog för att
ses som en resurs av olika relevanta forskningsprojekt.
2. Akuta resurser för faktagenerering eller kompetensutveckling. Förbundet kommer alltid
behöva medel för att snabbt kunna ta fram fakta, kunskapssammanställningar och
anordna seminarier eller workshops. Särskilt med tanke på den regionaliserade
viltförvaltningen bedöms detta behov öka då enskilda, eller grupper av, delegater i
Viltförvaltningsdelegationerna i allt högre utsträckning efterfrågar underlag. Ofta
25
omfattar dessa åtgärder forskning eller spridning av forskningsresultat som förbundet
delfinansierat. I dessa fall bör verksamheterna liksom idag kunna finansieras av
forskningstjugan.
Deltidsanställning av viltforskare. Detta alternativ säkerställer en kostnadseffektiv och
3. Deltidsanställning
målstyrd viltforskning inriktad på frågor som är relevanta för våra medlemmar.
Samtidigt får förbundet egna experter som kan omsätta ny kunskap i praktisk förvaltning
och sprida kunskapen i organisationen. Dagens forskning bedrivs nästan uteslutande i
programform med forskargrupper bestående av ett stort antal olika forskare från skilda
discipliner. Har vi möjligheten att vara en del av dessa program med personer anställda
av oss men formellt knutna till ett lärosäte får vi unik insyn och garanterar en position
vid kunskapsfronten. Genom denna lösning undviker vi också overheadkostnader och
bygger forskarens kompetens internt istället för externt på något lärosäte. Omvärlden
jobbar i allt högre utsträckning ”projektbaserat” med sakfrågor, till exempel
Naturvårdsverket som årligen får ett antal utredningsuppdrag i sitt regleringsbrev. Har vi
möjligheten att med experter hjälpa myndigheter med underlag och studier kopplat till
dessa projekt får vi en unik insyn och möjlighet att forma resultaten. Utifrån de
strategiska målen och nedbrytningen av dessa i ”trappor” och operativa mål kan vi jobba
långsiktigt och fokuserat med insamling av de faktaunderlag som kommer att behövas
de kommande åren.
Förbundsstyrelsen anser dessa tydliga och viktiga användningsområden måste ha en
inneboende flexibilitet, så att det ej blir en statisk fördelning av medel inom dessa tre
användningsområden, utan de ska kunna utnyttjas målinriktat och anpassat efter
Svenska Jägareförbundets behov av forskningsresultat och ny kunskap på kort och lång
sikt.
Förslag till arbetssätt och beslutsprocess
Förbundsstyrelsen föreslår att stämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en
Forsknings- och utvecklingsgrupp bestående av en representant från förbundsstyrelsen,
generalsekreterare, riksjaktvårdskonsulent, forskningssamordnare och eventuellt
ytterligare forskarkompetens utifrån. Förbundets forskningsfinansiering och
forskningsverksamhet skall liksom tidigare regelbundet utsättas för oberoende
utvärdering av forskarsamhället.
Forsknings- och utvecklingsgruppens roll är att ta fram förslag till forsknings- och
utvecklingsbehov utifrån strategisk målbild, verksamhetsplanering, forsknings- och
andra kompetensutvecklingsbehov. Representanter i gruppen skall även företräda
Svenska Jägareförbundet i viltkommittén hos Naturvårdverket och vid behov bereda
jakttidsprocesser.
Beslut om fördelning av forskningstjugans medel till viltforskning tas av
förbundsstyrelse årligen i samband med godkännande av verksamhetsplan och beslut
om budget.
26
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att stämman beslutar ge
förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en forsknings- och utvecklingsgrupp och årligen
besluta om fördelning av forskningstjugans medel ska ske för att säkerställa att en god
och för medlemmen relevant viltforskning bedrivs på ett effektivt sätt. Årlig
återrapportering kommer att ske.
27
23. Förbundsstyrelsens proposition avseende översyn
översyn av kretsens
kretsens roll och ansvar
i framtiden
Arbetsgrupp roller och ansvars avslutande
avslutande rekommendation (rapporten i sin helhet
återfinns under Åtgärder i anledning av motioner m m från årsstämman 2014).
Arbetsgrupen rekommenderar att roller och ansvar i Svenska Jägareförbundets kretsar
analyseras samt tydliggörs för framtiden. Eftersom frågan om kretsarnas roll och ansvar
nu och i framtiden återkommande har diskuterats samt värderats i vårt arbete och vid
olika möten. Vi anser att stämman bör tillsätta en demokratiskt sammansatt arbetsgrupp
med regional och lokal förankring, i syfte att ta fram konkreta förslag till kretsarnas roller
och ansvar i Svenska Jägareförbundet, utgångspunkten kan bland annat tas från det
tidigare arbetet ”Kretsarna siktar framåt”.
Arbetsgrupp roller och ansvar föreslår att förbundsstyrelsen lägger en proposition till
förbundsstämman om att:
-
Tillsätta en demokratiskt sammansatt arbetsgrupp med regional och lokal
förankring i syfte att ta fram konkreta förslag till kretsarnas roller
roller,
ller, utveckling och
ansvar i Jägareförbundet, utgångspunkten kan tas från det tidigare arbetet
”Kretsarna siktar framåt”.
Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde 2015-05-04 antagit förslaget som sitt och
överlämnar propositionen i sin helhet till Svenska Jägareförbundets årsstämma.
28
24 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 1 ang jakttid på björn
Motionen har initierats av Åleby viltvårdsområde och har antagits av Jägareförbundet
Hagfors jaktvårdskrets och Jägareförbundet Värmland.
Motionen
Värmlands län har under ett antal år haft jakt på björn. Björnstammen har ökat och
björn finns nu sporadiskt i hela länet. Jakt på björn är för närvarande enbart tillåten i
Hagfors och Torsby kommuner med början den 21 augusti fram till den 15 oktober.
Jakttiden är idag anpassad till björnens livscykel där den i norra Sverige går i ide i slutet
av oktober eller början av november, beroende på ljusförhållanden, snö och kyla.
I takt med att björnstammen sprider sig och ökar i de södra delarna av etableringsområdet kommer också behovet av jakt att öka. I Värmland går björnarna i vintervila
betydligt senare än vad deras artfränder gör i de norra delarna av landet och det talar för
en anpassad jakttid.
Många jaktlag och jägare inleder sin jaktsäsong i samband med älgjakten. För oss i Åleby
vvo innebär det att jaktlaget samlas först andra måndagen i oktober och då återstår
enbart några dagar av björnjakten. Möjligheten att under organiserade former och
jaktlagsvis jaga björn talar för längre eller senarelagd jakttid.
Jakttiden på björn bör anpassas till lokala förhållanden så som är fallet med annat vilt.
Vi föreslår därför att jakttiden för björn i Värmlands län förlängs med en månad med
start den 21 augusti och fram till och med den 15 november, alternativt fram till den 30
november.
Jägareförbundet Värmlands styrelses yttrande
Styrelsen i Jägareförbundet Värmland delar motionens synpunkter på att björnjakten bör
anpassas till björnens utbredning och förhållande som gäller i södra delarna av landet.
Björnstammen ökar i Värmland och anses nu finnas i större delen av länet, dock har
ingen föryngring konstaterats, men det är nog bara en tidsfråga i synnerhet i norra och
östra Värmland – om de inte redan finns? Jakten på björn har under 2014 ändrats till att
gälla hela Värmlands län, inte bara Torsby och Hagfors kommuner. Troligen fälls bara
hanar åtminstone om det sker i södra delarna av länet. Styrelsen delar motionens
mening att jakttiden idag är anpassad till björnens livscykel och de förhållanden som
gäller i norra Sverige. I takt med att björnstammen sprider sig och ökar i de södra
delarna av etableringsområdet, m a o även i andra län långt söderut i Sverige, är det en
principiell fråga som inte bara gäller för Värmland, utan kan snart även beröra södra
Dalarna, norra Örebro län, Västmanland och dylikt. Där går björnarna i vintervila senare
än vad björnarna gör i norra delarna av landet och det talar för en anpassad jakttid.
Därför bör förbundet utreda vad som är lämplig jakttid på björn i södra Sverige.
Alla jakttidsärenden inom Jägareförbundet arkiveras inför nästa revision av jakttiderna.
Inför en revision av jakttider bearbetas alla arkiverade skrivelser inom Jägareförbundet
vid ett och samma tillfälle så de kan stämmas av mot andra skrivelser och sedan se
29
huruvida de faller inom våra biologiska jakttidsramar, etiska policys m m. I detta läge går
de även på nytt ut som en remiss till länen.
I dagsläget är det framtida jakttidsarbetet mycket oklart då jaktlagsutredningen lagts ner,
ny viltmyndighet diskuteras m m. Förbundets arbete med jakttider kommer därför
troligen också behöva ses över och harmoniseras med de förändringar som eventuellt
kommer att ske.
Frågan om jakttider ska normalt skickas till Jägareförbundet för att arkiveras inför nästa
revision av jakttiderna, men i detta fall handlar det om en principiell fråga på ett ”nytt”
jaktbart vilt i mellersta och södra delarna av Sverige.
Hemställan: Men ovan nämnda yrkar styrelsen på att länsstämman bifaller motionen i så
motto att man utreder vad som är lämplig jakttid för björn i södra Sverige och sänder
den vidare till jakttidsberedningen inom Svenska Jägareförbundet samt till Svenska
Jägareförbundets årsstämma.
Jägareförbundet Värmlands beslut
Jägareförbundet Värmland har antagit styrelsens förslag som härmed överlämnas till
Svenska Jägareförbundets årsstämma.
Förbundsstyrelsen yttrande
Förbundsstyrelsen förstår till fullo motionärens motiv till en förlängd björnjakt i
Värmland. Motiven till en förlängd jakt är dock av social karaktär, en samordning med
den första älgjaktsveckan. Förbundet har en lång och framgångsrik tradition att främst
utgå ifrån biologi i sina jakttidsförslag och jakttidsramar. Det är därför
förbundsstyrelsens bestämda uppfattning att denna motion kräver en genomlysning av
björnens biologi.
I december 2014 tog Naturvårdsverket beslut om att delegera beslut om licensjakt på
björn till hela det norra och mellersta rovdjursförvaltningsområdet. Det innebär att såväl
Värmland som Västmanland, Örebro, Uppsala, Stockholm och Västra Götaland nu kan
ta länsvisa beslut om licensjakt till höstens jakt.
Dessa beslut styrs dock av ett nationellt ramverk, ”Naturvårdsverkets föreskrifter för
licensjakt på björn” (NFS 2010:7), där bland annat jakttiden slås fast till den 21/8 – 15/10
(§3). Det är således dessa föreskrifter som måste revideras för att få en förlängd jakttid på
björn i Värmland. Därmed är inte denna fråga primärt en fråga om en översyn av
jakttiderna i sin helhet utan snarare en fråga om förändring av en enskild föreskrift.
Därmed kan det finnas fog för att hantera frågan som en motion.
Jakttiden för björn är omdiskuterad för närvarande och forskning bedrivs av
Skandinaviska björnprojektet, främst för att studera hur höstfeta björnar mår av att jagas
med hund i augusti då temperaturen vissa dagar kan vara hög. Inom björnprojektet har
det också studerats när björnarna går i ide i olika delar av landet.
Ingen forskning har bedrivits i Värmland specifikt, men väl inom samma klimatzon i till
exempel Dalarna. Idegången för björn varierar med kön och kondition samt om honan
30
kommer att föda ungar under vintern. Honor med ungar går i ide först medan vuxna
hanbjörnar går i ide senare. För det aktuella området har uppmätts en variation mellan
6/10 – 30/11 för björnarnas idegång. Det finns alltså med stor sannolikhet enskilda
björnar som går i ide innan jakten avslutats redan idag. Vidare är det också en fråga om
jakttiden ska pågå ända till björnarna faktiskt gått i ide. Forskningen visar ett kraftigt
förändrat beteende hos björnarna en tid innan de lägger sig i idet; ”pre-denning activity”.
Bland annat blir björnarna mer passiva, oberäkneliga och mer benägna att försvara sig.
Det är främst under denna period årliga incidenter mellan jägare, hundar och björnar
inträffar.
Tillgängliga fakta för aktuellt område anger att ”medelbjörnen” påbörjar sin ”predenning activity” den 22/10. Standardavvikelsen är 11 dagar vilket innebär att redan
dagens jaktstart ligger inom intervallet.
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att stämman avslår
motionen men uppdrar till förbundsstyrelsen att fortsätta arbetet med att i samarbete
med björnforskningen verka för så långa jakttider på björn som möjligt med hänsyn till
biologi och etik.
31
25 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 2 ang utökat ansvar för rovdjursinventering
i allmänna uppdraget
Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Örnsköldsviks jaktvårdskrets
och har antagits av Jägareförbundet Örnsköldsviks jaktvårdskrets samt Jägareförbundet
Mitt Norrland.
Motionen
Sedan 1938 har Svenska Jägareförbundet haft regeringens allmänna uppdrag. Första
uppdraget som gavs, var att förbundet skulle ansvara för jakten och viltvården i Sverige.
Regeringen ansåg då att ingen särskild myndighet behövdes då Svenska Jägareförbundet
som organisation var trovärdig, hade kunskap och kontakt med jägarkåren i hela Sverige.
Om 24 år, har hundra år passerat sedan detta förtroende gavs till Sveriges största
jägarorganisation. Idag 2015, upplever vi jägare att målsättningen med det allmänna
uppdraget förminskats gentemot den kunskap jägarkåren besitter. Uppdraget handlar
allmänt om att förbundet skall ansvara för information inom några områden och
prioritera en ny ekosystembaserad adaptiv förvaltning av älg, stärka den lokalt baserade
förvaltningen av vildsvin och hjortar och informera om tillvaratagande av kött samt
vikten av trikinprovtagning av vildsvin och björnar. Dessa prioriterade uppdrag, känns
som mycket begränsade och ett underutnyttjande av den samlade resurs som finns i
jägarkåren. För medlemmar som har naturen och jakten som livsstil, med allt vad det
innebär av satsningar i form av tid och materiella investeringar, känns detta uppdrag
som resursslöseri och tyvärr en förtroendebrist.
Sverige har ca 300 000 medborgare som jagar och de flesta av dessa har stor kunskap
om naturen och dess förutsättningar. Cirka hälften av jägarna är medlemmar i Svenska
Jägareförbundet. Dessa medlemmar besitter en stor kunskap kring vilt och dess
levnadsförutsättningar. De flesta av dessa har erhållit kunskapen i vardagen och inte
heller sällan följt med på jakt och viltvård sedan barnsben. Generellt kan man nog
uppskatta att varje jägare har årtionden av erfarenhet i bagaget samt stor kännedom om
de lokala jaktmarkerna. En kunskap som troligtvis inte går att inhämta via någon
teoretisk utbildning. Utöver detta förvaltar jägarna på ett ansvarsfullt sätt, en unik
kunskap om löshundsjakt, en tradition med månghundraårig historia.
Någonstans på vägen har det ansvar och förtroende som jägarkåren åtnjöt av regeringen
1938 försvunnit eller överförts till myndigheter. En utveckling som varken gynnar
statsfinanserna eller tar tillvara den stora kunskapsbank som återfinns i jägarkåren.
Svenska Jägareförbundets medlemsantal torde växa om förtroendet hos jägarna kring
deras kunskap återvanns. Som exempel kan tas vår nuvarande rovdjurspolitik och den
intention som SOU 2012/13:191 har – Att stärka förtroendet för rovdjurspolitiken.
Intentionerna i denna och den reella hanteringen av densamma går stick i stäv med
varandra.
Förvaltningen har decentraliserats men myndigheterna mäktar inte fullgöra sitt uppdrag
på grund av begränsade resurser. Detta skapar misstroende och motsättningar bland
medlemmarna som inte är gynnsamma. Detta motverkar också en accepterad
rovdjursförvaltning i Sverige bland dem som är satta att förvalta densamma. Låt oss
jägare hjälpa till, vi vill ha detta förtroende, låt oss, vi som vistas i markerna dagligen, ta
ansvar för fler inventeringar. Vi ansvarade för denna inventering förut med gott resultat.
32
En sådan förändring skulle både stärka delaktigheten samt automatiskt skapa en väl
förankrad rovdjurspolitik inom den grupp som också är den som i vardagen förvaltar den
förda politiken. Samtidigt skulle även ett av de viktiga målen med SOU 2012/13:191,
kunna uppnås, målet att stärka förtroendet för rovdjurspolitiken. Svenska
Jägarförbundets medlemsantal skulle öka.
Vissa år genomförs redan björnspillningsinventeringar där jägarkåren medverkar med
gott resultat. Andra viltobservationer rapporteras vid jakt även de med gott resultat. Låt
oss ta tillvara den kunskap, erfarenhet och lokalkännedom tillsammans med den vilja
som finns hos jägarkåren. Låt jägarna återta ansvaret för rovdjursinventering fullt ut,
starta med lodjursinventeringen som första steg på denna väg, utvärdera och utöka med
järv osv.
Förslag till beslut till förbundsstyrelsen;
• att arbeta för att den årliga rovdjursinventeringen blir en del av det allmänna
uppdraget för Svenska Jägarförbundet
• att Svenska Jägarförbundets arbetar för att den av jägarna gjorda årliga
rovdjursinventeringen ligger till grund för Sveriges förvaltning av densamma
• att Svenska Jägarförbundet arbetar för att länsförbunden i samverkan med
länsstyrelsen tar fram tydliga samarbetsformer
• att Svenska Jägarförbundet verkar för att myndigheterna tar samordnings- och
kunskapsansvar gentemot jägarna i rovdjursinventeringen.
Jägareförbundet Örnsköldsviks jaktvårdskrets har vid årsmöte 2015-02-23 beslutat anta
motionen samt vidaresända den till Jägareförbundet Mitt Norrlands årsstämma.
Jägareförbundet Mitt Norrlands styrelses yttrande.
yttrande
Styrelsen för Jägareförbundet Mitt Norrland föreslår årsstämman tillstyrka motionen och
att den vidaresänds till Svenska Jägareförbundets årsstämma.
Motivering: Det ligger i medlemmarnas och förbundets intresse att ta en större del i
inventeringsarbetet då det har klar bäring på det allmänna uppdraget. En större
medverkan i inventeringsarbetet ger också förbundet ökad status bland myndigheter och
beslutsfattare.
Jägareförbundet Mitt Norrlands beslut
Jägareförbundet Mitt Norrland har antagit motionen som härmed överlämnas till
Förbundsstyrelsens yttrande
Med anledning av den rådande vargpolitiken tog förbundsstyrelsen i september 2011
initiativ till en extrainsatt ordförandekonferens för att diskutera om förbundet kunde
fullgöra alla delar av allmänna uppdraget med medlemmarnas fortsatta förtroende.
Ordförandekonferensen föreslog förbundsstyrelsen ett program som innebar att
förbundet avsade sig delar av det allmänna uppdraget vad gäller varg, bland annat
inventering, eftersök och förankring av genetisk förstärkning. Förbundsstyrelsen tog
beslut enligt programmet den 27/9 2011 vilket innebar att förbundet bland annat fick
33
återbetala delar av medlen som tilldelats för det allmänna uppdraget. Sedan dess har
förbundet inte fått något uppdrag att medverka i inventering av varg inom ramen för det
allmänna uppdraget.
Mot bakgrund av den genomförda licensjakten på varg i januari 2015 tog
förbundsstyrelsen initiativ till att utreda om det fanns möjligheter för förbundet att, i
samverkan med Naturvårdsverket, intensifiera insatserna vad gäller inventering av stora
rovdjur. Vid vargjakten framkom att det fanns betydligt fler vargar än vad som var
officiellt i de revir man jagade i. Förbundsstyrelsen ansåg att det fanns ett ökat
förtroende för myndigheterna efter genomförd jakt och att medlemmarna såg behovet av
bättre inventeringar. Detta för att hitta så många stora rovdjur som möjligt och därmed
få en så ändamålsenlig och omfattande jakt som möjligt på aktuella arter.
Vargförvaltningen är av främst juridiska skäl fortsatt oklar och svår att förutse.
Förbundsstyrelsen gjorde därför bedömningen att det var klokare att inleda ett
intensifierat inventeringsarbete direkt med Naturvårdsverket, via separata årliga avtal.
Under våren 2015 har förbundet förhandlat fram ett avtal med Naturvårdsverket som i
huvudsak innebär:
Bygga upp ett rapporteringsystem och främja rapportering via Skandobs. Denna punkt
innebär att förbundet bygger upp en organisation med en nationell och tre regionala
samordnare för inventering av stora rovdjur. Utöver detta ska en organisation med en
samordnare/jaktvårdskrets byggas upp. Denna person ansvarar för att jägarna i kretsens
rapporter och observationer kommer länsstyrelsen till känna.
1. Utförande av områdesinventeringar. Förbundet ska, efter avrop från aktuell
länsstyrelse, kunna genomföra områdesinventeringar av stora rovdjur. Detta uppdrag
innebär också att förbundets samordnare, i dialog med länsstyrelserna, föreslår vilka
områden som bör inventeras. Kostnader för dessa inventeringar bekostas av
respektive länsstyrelse.
2. Rovdjursobs. Förbundet samlar sedan mitten av 1980-talet älgobs under älgjaktens
sju första dagar. I samband med detta noteras också om stora rovdjur observerats.
Denna del av avtalet innebär att förbundet årligen sammanställer rovdjursobsen som
ett underlag i rovdjursförvaltningen. Detta underlag bedöms bli särskilt viktigt i de
södra delarna av landet där snöförhållanden gör områdes- eller spårinventeringar
svåra att genomföra.
3. Information om avtalet. Förbundet ska fortlöpande och i alla lämpliga sammanhang
informera om avtalet och vikten av att rapportera stora rovdjur.
4. Redovisning och statistik. Förbundet ska årligen rapportera vilka resurser som
förbrukats inom ramen för avtalet. På samma sätt som förbundet årligen
avrapporterar det allmänna uppdraget till regeringen.
5. Forskning och utvärdering. Den i avtalet ingående verksamheten har
forskningsrelevans och är viktig för såväl beräkning av rovdjurspopulationer som
utvärdering av inventeringsresultat och inventeringsmetoder. Om förbundet ska
genomföra och marknadsföra denna verksamhet måste vi också aktivt medverka i
den fortlöpande utvärderingen.
34
Förbundsstyrelsen anser att det föreliggande avtalet innehåller alla delar som motionen
efterlyser, förutom att det ska vara en del av allmänna uppdraget. Det är
förbundsstyrelsens bestämda uppfattning att det i nuläget är betydligt mycket mer
flexibelt och ändamålsenligt att bedriva denna verksamhet som en separat del, direkt
avtalad med Naturvårdsverket på årlig basis.
I nuläget när samtliga stora rovdjur förvaltas med jakt är det helt avgörande att så
omfattande inventeringar som möjligt genomförs. De rovdjur som inte kvalitetssäkrats
vid inventering finns helt enkelt inte och kommer inte att utgöra grund vid jaktbeslut.
Hemställan
Mot bakgrund av ovanstående hemställer förbundsstyrelsen att stämman bifaller
motionen i så motto att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att fortsätta arbetet med
Naturvårdsverket om en separat avtalad verksamhet vad gäller inventering av stora
rovdjur.
35
26 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 3 ang skyddsjakt
skyddsjakt på varg
Motionen har initierats av Karl-Evert Hellsén och har antagits av Jägareförbundet
Ovanåkers jaktvårdskrets och Jägareförbundet Gävleborg.
Motionen
Av någon underlig anledning så togs behörigheten av länsjaktvårdsförbundet att söka
skyddsjakt på varg. Det var bara den som drabbats eller var berörd av vargens skador
som hade rätten att söka. Mycket konstigt kan man tycka, för när ett jaktområde har
drabbats av varg, någon jakthund har blivit vargdödad då tycker jag att alla jägare som
jagar med löshund är drabbade. Livskvaliteten sjunker snabbt, som hundägare så mal
tanken kommer min hund att bli vargtagen nästa gång.
Svenska Jägareförbundet har det allmänna uppdraget i Sverige. Helt klart så tycker jag
att Svenska Jägareförbundet ska jobba för att vi i länsförbunden åter ska få ansöka om
skyddsjakt, vi som förbund måste få tillbaka den självklara rätten.
Vi är en medlemsorganisation, medlemmarna behöver vårt stöd, vi kan inte stå på sidan
och se på.
Jägareförbundet Gävleborgs styrelses
styrelses yttrande
Styrelsen för Jägareförbundet Gävleborg föreslog länsstämman att bifalla motionens
andemening vilket utläses som att förbundet ska verka för att ge Jägareförbundet
samma rättigheter som andra miljöorganisationer att överklaga miljörelaterade beslut
enligt Århus-konventionen och att förbundet på så vis kan företräda sina medlemmar.
Styrelsen bör få i uppdrag att tydligare formulera motionen till Svenska
Vid Jägareförbundet Gävleborgs årsstämma 2015-03-28 beslutade stämman att anta
andemeningen i motionen från K-E Hellsén som tidigare antagits av Ovanåkers
jaktkrets och ge styrelsen i uppdrag att förtydliga motionens andemening.
Jägareförbundet Gävleborg hemställer att Svenska Jägareförbundet beslutar att
förbundet ska verka för att ge Jägareförbundet samma rättigheter som andra
miljöorganisationer att överklaga miljörelaterade beslut enligt Århus-konventionen och
att förbundet på så vis kan företräda sina medlemmar.
Jägareförbundet Gävleborgs beslut
Jägareförbundet Gävleborg i motionen i enlighet med styrelses yttrande och som härmed
överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.
Talerätt mot beslut av olika myndigheter har enligt grundprincipen i 22 §
förvaltningslagen den som är berörd av ett beslut. Det finns en omfattande praxis
rörande innebörden av detta begrepp och i princip omfattas inte intresseföreningar. På
miljörättens område finns emellertid den så kallade Århuskonventionen som under vissa
förutsättningar ger miljöorganisationer rätt att på miljöområdet överklaga vissa beslut.
36
Genom olika domstolsavgöranden har vissa miljöorganisationer tillerkänts talerätt i
frågor rörande jakt efter varg. Indirekt har även Svenska Jägareförbundet tillerkänts
talerätt genom att vi accepterats som part i domstolsprocesser rörande vargjakt. Bilden är
dock inte entydig och inga slutliga avgöranden finns ännu från högsta instans.
Förbundsstyrelsen har därför föreslagit årsstämman att ändra stadgarna för Svenska
Jägareförbundet där det tydligare framgår att även vi är en icke-statlig organisation som
främjar miljöskydd. Förbundsstyrelsen kommer även att driva frågan politiskt om att
tydliggöra talerätten mot beslut enligt jaktlagstiftningen nu när jaktlagsutredningen är
nedlagd.
Hemställan
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att stämman bifaller
motionen.
37
27 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 4 ang kostnadsersättning i samband med
vargjakt
Motionen har initierats av Bengt Svensson och har antagits av Jägareförbundet
Karlskoga-Degerfors jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Örebro.
Motionen
Rovdjursproblemen och olika myndigheter fortsätter att ställa till det för medlemmarna i
Svenska Jägareförbundet, inte minst i samband med vargjakten 2015. Medlemmarna har
inför jakten utfört förberedande arbete i stor omfattning för att få en säker jakt.
Överklagandet, som skedde vid förra jakttillfället, skulle inte vara möjligt vid 2015 års
jakt; enligt Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Örebro. Alla vet resultatet, bara timmar
före jaktens början stoppades den av kammarrätten i Karlstad.
Många jägare har lagt ner många timmar, lagt ut stora kostnader för resor och bostäder.
Detta måste ersättas av någon. Detta är en förtroendefråga för medlemmarna och
förbundet.
Jag yrkar därför:
att Svenska Jägareförbundet styrelse förbereder ett underlag om kostnadsersättning för
all förberedelse som jägarkåren utfört i Örebro län.
att motionen förs vidare till länsförbundets stämma, och vidare till Svenska
Jägareförbundets stämma.
Jägareförbundet Örebros styrelses yttrande
Motionen vill att ersättning ska utgå till de som drabbats av Kammarrätten i Karlstads
agerande och det innebär att frågan först måste få ett slutligt avgörande (Högsta
förvaltningsdomstolen och EU). Därefter finns det flera olika vägar att gå beroende på
vem som vinner den pågående processen.
Länsföreningen tillstyrker motionen i så motto att förbundsstyrelsen får i uppdrag att,
för det fall förbundet vinner sakfrågan, överväga möjligheterna att vidta ytterligare
rättsliga åtgärder mot förvaltningsrätten.
Jägareförbundet Örebros
Örebros beslut
Jägareförbundet Örebro har antagit motionen enligt styrelsens yttrande som härmed
Frågan om överklagbarheten av länsstyrelsens beslut om vargjakt är föremål för
prövning i Högsta Förvaltningsdomstolen som sista instans. När det målet avgjorts vet vi
slutligt om det var fel av förvaltningsrätten i Karlstad att ta upp ärendet till prövning och
stoppa jakten. För det fall det visar sig att det var fel, finns vissa möjligheter för varje
enskild drabbad att kräva skadestånd av myndigheten för vårdslös myndighetsutövning.
Ett sådant krav kan framställas till Justitiekanslern som hanterar frågor om
skadeståndsansvar för staten. Om inte Justitiekanslern som representant för staten
38
medger att betala skadestånd måste en civilrättslig process inledas av varje enskild
drabbad, eventuellt med ekonomiskt stöd från sin rättsskyddsförsäkring. Det kan också
tänkas att det var tjänstefel av beslutande tjänsteman, i detta fall lagmannen ensam,
vilket kan utgöra ett brott. Det kan då finnas möjligheter att kräva skadestånd
personligen från lagmannen. I sådant fall inleds processen med en polisanmälan och om
ärendet går till åtal kan skadeståndsfrågan hanteras av åklagaren inom ramen för
brottsmålsprocessen som ett enskilt anspråk. Förbundsstyrelsen har för avsikt att utreda
frågan vidare och om det bedöms lämpligt bistå i ett pilotfall, alternativt medverka till att
polisanmälan upprättas.
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman mot bakgrund av det ovan nämnda att
stämman bifaller motionen.
39
28 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 5 ang ersättning till trafikviltsamordnare
Motionen har initierats av Stig Forsling och har antagits av Jägareförbundet Falu
jaktvårdskrets och Jägareförbundet Dalarna.
Motionen
Polisen har huvudansvaret för trafikviltolyckor. Svenska Jägareförbundet har en ansvarig
på länsnivå för kontakten mellan polisen och kommunernas utsedda samordnare. I alla
kommuner finns utsedda samordnare, som basar över en organisation av
kontaktpersoner och eftersöksekipage, med uppgift att ta hand om skadat vilt i trafiken.
Exempel Dalarna/Falun;
Anders Andersols är Jägareförbundets kontakt mellan Polisen och länets ca 30
samordnare.
Anders Wiklund är Falu kommuns samordnare, med organisationsansvar för åtta
områden, 21 kontaktpersoner och 58 eftersöksekipage (75 hundar).
Antalet rapporterade trafikolyckor inom Falu kommun är för de tre senaste åren; 338,
367 och 377. Eftersöksorganisationen inom Falu kommun är uppdaterad, smidig och
effektiv. Så är det också i flera av länets kommuner.
Trafikviltsamordnaren i kommunen är en nyckelperson, med jourtjänst dygnet runt för
telefonsamtal och eventuell utryckning för omhändertagande av trafikskadat vilt.
Trafikviltsamordnaren har ingen ersättning för sitt uppdrag! En jämförelse kan göras
med de nyskapade älgförvaltningsområdenas styrelseledamöter, som erhåller ett arvode
om 5 000 kr/år.
Någon Jaktvårdskrets i Dalarna har på lokalt initiativ skapat en symbolisk ersättning till
där aktuell trafikviltsamordnare. Det är också känt att Jägareförbundet jobbar för
ersättning till trafikviltsamordnarna, på sikt.
Jägareförbundet Falu Jaktvårdskrets hemställer att Dalarnas Jägareförbund uppvaktar
berörda parter; Polisen, länets kommuner, Länsförsäkringar, Nationella viltolycksrådet,
samt inte att förglömma - aktiva djuraktivistorganisationer, för att snarast få till stånd
relevant ersättning till kommunernas trafikviltsamordnare samt att Dalarnas
Jägareförbund för ärendet vidare till Svenska Jägareförbundet för central lösning av
ersättningsfrågan.
Motionen är initierad av Stig Forsling, styrelseledamot Jägareförbundet Falu
Jaktvårdskrets
Motionen bifölls i sin helhet på Jägareförbundet Falu Jaktvårdskrets årsmöte 2015-02-12.
Mötet beslutade att föra motionen vidare till länsstämman i Jägareförbundet Dalarna.
Jägareförbundet Dalarnas styrelses yttrande
Frågan om ersättning till kontaktpersoner och trafikeftersöksekipage har pågått en
mycket lång tid. För något år sedan, efter stort arbete av Jägareförbundet, fick denna
segslitna fråga en acceptabel lösning och ersättning till kontaktpersoner och
eftersöksjägare fastställdes. En viktig aspekt i detta är också att kostnaden inte ska belasta
jägarna genom viltvårdsfonden. I befintligt regelverk finns inte reglerat någon ersättning
40
till jaktvårdskretssamordnaren. Dennes uppgift är viktig och arbetsinsatsen varierar
betydligt beroende på jaktvårdskretsens storlek, vägnät, vilttäthet etcetera. I den aktuella
jaktvårdskretsen som beskrivs i motionen krävs mycket stor arbetsinsats varvid motionen
är förståelig.
Styrelsen anser att Jägareförbundet bör driva frågan om ersättning till jaktvårdskretsens
samordnare avseende trafikeftersök, dock bör särskild vikt läggas till utformningen då
kravet på arbetsinsats varierar mycket.
Styrelsen föreslår att stämman tillstyrker motionen i så motto att Jägareförbundet ska
verka i motionens riktning och översänder den till Svenska Jägareförbundets årsstämma.
Jägareförbundet Dalarnas beslut
Jägareförbundet Dalarna har antagit motionen enligt styrelsens yttrande som härmed
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att de samordnande jägarna på
läns- och kretsnivå gör en viktig samhällsinsats. Arbetsinsatsens storlek och grad av
komplexitet varierar betydligt mellan olika platser, både inom och mellan län, precis som
Jägareförbundet Dalarna påpekar. Därför är det förbundsstyrelsens uppfattning att
ersättningsnivåerna anpassas till den faktiska arbetsinsatsen.
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att detta arbete på något sätt bör
uppmärksammas och ersättas. Dels genom att fortsätta ansträngningarna för att få till
stånd ersättning åt de samordnande jägarna i Nationella Viltolycksrådet och dels genom
att arbeta fram en utformning som gör att ersättningens nivå kopplar till nivån på
arbetsinsatsen.
Eftersom detta är en samhällinsats är förbundsstyrelsens inställning att denna ersättning
ska finansieras genom allmänna skattemedel och absolut inte belasta jägarnas insamlade
medel i Viltvårdsfonden. Precis som ersättningen till eftersöksjägarna och lokala
kontaktmän idag finansieras av Trafikverkets anslag.
Hemställan
motionen och ger förbundsstyrelsen i uppdrag att verka för ändamålsenlig ersättning,
finansierade via allmänna medel, till samordnande jägare på läns- och kretsnivå.
41
29 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 6 ang Viltrapportering
Motionen har initierats av Jägareförbundet Eksjökretsen och har antagits av
Jägareförbundet Jönköpings län.
Motionen
Svenska Jägareförbundet skall snarast säkerställa en samordning av Viltdata och Älgdata
så att all viltrapportering (även övrigt vilt) och informationsåtervinning kan ske i ett
system.
Viltrapportering är grundläggande för såväl förbundets kunskapsinhämtning som
älgförvaltningen samtidigt som den är ett formellt uppdrag inom allmänna uppdraget.
Ett välfungerande enkelt system för inhämtning skulle vara ett bra hjälpmedel att
förbättra volym och kvalitet i rapporteringen.
Nuvarande situation med två konkurrerande rapporteringssystem (Älg- och Viltdata),
som inte ens kan användas fullt ut var för sig, riskerar att väsentligt minska intresset för
rapporteringen. Detta skulle då i första hand drabba rapporteringen av ”Övrigt vilt” men
troligen också ”Älgobsen”. Risken att förbundet inte klarar av det allmänna uppdraget är
uppenbar. Rapporteringen är redan idag på en oacceptabelt låg nivå varför arbetet bör
bedrivas skyndsamt och målinriktat.
Jägareförbundet Jönköpings läns styrelses yttrande
Styrelsen föreslår stämman föreslå förbundsstämman bifalla motionen mot bakgrund
av: Viltrapportering i två system med två olika huvudmän gör att statistiken inte blir
tillförlitlig och säkerställd.
Jägareförbundet Jönköpings läns beslut
Jägareförbundet har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska
yttrande
Den situation som idag föreligger när det gäller inrapportering och tillgänglighet av data
för älgförvaltningen är inte i linje med den förstudie som Naturvårdsverket gjorde om en
IT-plattform som stöd till älgförvaltningen. Det saknas flera delar som enligt studien
skulle ha utvecklats och vi har nu flera system för att utföra samma uppgifter.
Förvaltningen ska dessutom vara adaptiv- och ekosystembaserad vilket gör att uppgifter
om andra arter än älg är viktiga för förvaltningen.
Förbundsstyrelsen anser att nuvarande situation är olycklig för dataförsörjningen och
försvårar för jaktlagen att rapportera på ett enkelt och effektivt sätt samt att ta del av
uppgifterna som behövs för förvaltningen.
Svenska Jägareförbundets förslag, som också var grunden i förstudien, var att all data
som samlas under jakt skulle rapporteras i Viltdata (avskjutning, biologiska data och
observationsinventeringar). Läget har ytterligare komplicerats genom att samma typ av
data även samlas in av motsvarande system, t ex Jaktrapport. Det innebär en kraftig
fördyring genom att flera system skall underhållas och utvecklas.
42
Dessa problem löses delvis genom att Viltdata idag är datavärd för all Älgobs och att det
finns en överenskommelse med Jaktrapport.se att även jaktstatistik från övriga arter skall
skickas till Viltdata för lagring och sammanställning i framtiden. Dock påverkar detta
kostnader för administration och vidmakthållande av databaser och system negativt.
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att årsstämman bifaller
motionen i så motto att styrelsen ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att Svenska
Jägareförbundet ska ha uppdraget att samla in statistik för älg och övriga viltarter som
sker under jakt och att leverera detta till berörda myndigheter och aktörer på ett effektivt
sätt.
43
30. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 7 ang viltrapportering
Motionen har initierats av Jörgen Johansson och har antagits av Jägareförbundet
Hässleholmsortens jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Skåne.
Motionen
Som alla vet är viltrapporteringen en förutsättning för hållbar viltförvaltning. Idag sker
viltrapporteringen till två instanser; länsstyrelsen och Viltdata. För att underlätta och få
fler att utföra detta måste en förenkling av inrapporteringen ske!
Förslag på åtgärd: Allt vilt, så som observationer och avskjutningar rapporteras till
Viltdata som i sin tur rapporter till länsstyrelserna.
Jägareförbundet Skånes styrelses yttrande
Styrelsen beslöt tillstyrka motionen, föreslå årsstämman att bifalla densamma samt att
besluta att motionärens förslag förs vidare som Jägareförbundet Skånes motion till
Jägareförbundet Skånes
Skånes beslut.
beslut
Jägareförbundet Skåne har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska
Förbundsstyrelsens yttrande.
yttrande
Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att rapportering och insamling av data ska ske
på ett enkelt och effektivt sätt. Viltdata är utvecklat för att tillgodose jaktlagens behov
såväl som de krav som ställs av myndigheterna. Den nya versionen av Viltdata, som nu
är under utveckling, kommer att hantera både älg och övriga viltarter. Jaktlagen väljer
själva om de vill rapportera älg, övrigt vilt eller bådadera. Övrigt vilt kan antingen
rapporteras löpande per dag under jaktåret eller i slutet av säsongen som en rapport.
Kartstödet är utvecklat jämfört med nuvarande version och anpassat för mobiler och
läsplattor.
Hemställan
motionen i så motto att styrelsen ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att Svenska
Jägareförbundet ska ha uppdraget att samla in statistik för älg och övriga viltarter som
sker under jakt och att leverera detta till berörda myndigheter och aktörer på ett effektivt
sätt.
44
31. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 8 ang utökat övningsskytte
Motionen har initierats av Lars-Åke Axelsson och har antagits av Jägareförbundet
Karlskoga-Degerfors jaktvårdskrets och Jägareförbundet Örebro.
Motionen
Vid all jakt är säkerheten mycket viktig. För att förhindra olyckor krävs det att deltagarna
är väl förtrogna med sina vapen. Dels genom att gevären är väl inskjutna samt dels att
deltagarna har övat skytte innan jakten.
I likhet med våra nordiska grannländer bör vi införa någon form av obligatoriskt
övningsskytte i Sverige.
Förslag på hur ett sådant kan se ut:
• För att jaga med kulvapen ska skott ha avlossats mot fast tavla eller rörligt mål,
stöd får användas. Ett minimikrav är godkänt prov för skyttedekalen.
• För att få jaga med hagelvapen ska skott ha avlossats mot fast tavla eller rörligt
mål. Mål kan vara fasta papptavlor, fast hängande lerduvor på olika avstånd eller
rörligt mål.
• I båda fallen gäller inga krav på träffar eller poäng.
• Skjutning bör ske på godkända skjutbanor och kontrolleras av Jägareförbundet på
samma sätt som idag för högviltsprovet och älgmärkesprovet.
Jag yrkar därför:
• att frågan om obligatoriskt skytte utreds
• att motionen antas av kretsstämman och förs vidare till länsförbundets
årsstämma
• att länsförbundet tar denna motion som sin egen och skickar in den till
Jägareförbundet Örebros styrelses yttrande
Motionen trycker på vikten med säkerhet vid hanterande av vapen och föreslår en
liknande modell av obligatoriskt skytte som våra nordiska länder har.
Länsföreningens styrelse har behandlat motionen och har beslutat att bifalla den för
vidare behandling på Jägareförbundets årsstämma.
Jägareförbundet Örebros beslut
Jägareförbundet Örebro har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska
Jägareförbundets årsstämma
Frågan om obligatoriskt övningsskytte har återkommit med jämna mellanrum under de
senaste 15 åren. En utredning 2003 avseende obligatorsikt skytte där kretsar och
länsföreningar tillfrågades resulterade i att en klar majoritet avstyrkte det remitterade
förslaget. Alla årsstämmobesluten har inneburit en utveckling och stimulering av det
frivilliga övningsskyttet och att inte driva tanken på ett formellt obligatoriskt (lagstiftat)
övningsskytte.
45
Förbundsstyrelsen anser i likhet med motionären att jägarens träning och färdigheter
inför jakten tillhör den avgjort viktigaste delen i en god jaktetik och en säker jakt. Dock
finns det en mängd frågor som behöver belysas; vem ska kontrollera, ökade kostnader
för jägaren, kula, hagel, bankapacitet och tillgänglighet, erfarenheter från de nordiska
länderna, miljöaspekter etc. Många skjutbanor upplever dessutom att miljökraven ökar
för varje år, med begränsningar i skyttet som följd. Samtidigt fortgår den tekniska
utvecklingen och de s.k. skjutbiograferna och andra simulatorer erbjuder ett året runt
skytte med stora möjligheter till varierat övningsskytte. En utveckling som kommer att
bli en allt viktigare del i den framtida jägarutbildningen.
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman bifaller
motionen i så motto att styrelsen får i uppdrag att utreda den framtida skytteverksamheten och konsekvenserna av ett obligatoriskt skytte.
46
32 Förbundsstyr
Förbundsstyrelsens
elsens yttrande över motion nr 9 ang införande av särskilt älgskytteprov
Motionen har initierats av Fredrik Bengtsson och har antagits av Jägareförbundet
Lundabygdens jaktvårdskrets och Jägareförbundet Skåne.
Motionen
Yrkande: Att Svenska Jägareförbundet utreder hur ett särskilt älgskytteprov skulle kunna
utformas och verkar för införandet av detsamma att existera parallellt med det nuvarande
som då skulle komma att benämnas allmänt älgskytteprov.
Bakgrund och motivering:
Att skjuta guld på älgen är fullt möjligt för de flesta som kan och vill lägga ner tillräckligt
med tid på att öva på älgbanan. Det behövs en höjning av ribban för att erbjuda en
utmaning för skyttarna. Dessutom så är det nuvarande skyttet så enformigt att man ser
samma fenomen som stundtals drabbar inbitna skeetskyttar. Många skyttar är dessutom
omedvetna om att de lider av ”älgbanesjukan”. De är inprogrammerade på att allt skytte
mot rörligt mål är det samma som skytte på 80 m mot mål som rör sig 5,3 m/s. När
jägaren kommer ut i skogen och djuren inte rör sig som på banan får man problem.
Skyttet behöver göras mer realistiskt och mer varierat. Till exempel genom:
• Varierande hastighet
• Varierande avstånd
• Olika djur, det vill säga kalv, ko eller tjur
• Buskage eller liknande som dyker upp i skottfältet och döljer målet del av tiden
Det föreslagna särskilda älgskytteprovet är inte tänkt att ersätta det nuvarande utan att
existera parallellt med det nuvarande.
Exakt vad som bör göras och hur detta kan och bör genomföras samt vilka tekniska
lösningar som kan behövas utgör en del av uppdraget till förbundet som denna motion
yrkar på.
Jägareförbundets Skånes styrelses yttrande
Styrelsen beslöt tillstyrka motionen och anmoda Svenska Jägareförbundet att verka för
införandet av ett särskilt älgskytteprov av det slag motionären anger att tillämpas vid
sidan av det nu gällande älgskytteprovet. Styrelsen föreslår årsstämman att bifalla
densamma samt att besluta att motionärernas förslag förs vidare som en Jägareförbundet
Skånes motion till Svenska Jägareförbundets årsstämma.
Jägareförbundet Skånes beslut
Jägareförbundet Skåne har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska
Införandet av nya eller ändrade älgskytteprov har diskuterats och varit uppe på flera
stämmor. Älgskytteprovet som används idag har gällt sedan 1995. Syftet var att bli mer
likt en jaktlig situation då en älg står still vid första skott och sedan springer iväg ska
jägaren kunna avlossa ett andra skott på löpande älg. Högviltsprovet infördes i mitten av
1980 talet där 4 skott ska avlossas mot en stillastående älgfigur på 80 m med
47
jägarmässigt stöd. Som motionären påpekar är dagens älgskytteprov stereotypt med
skytte på samma avstånd och samma fart på älgen. Dessa prov är tidseffektiva vilket gör
det möjligt att många skyttar kan skjuta på relativt kort tid. Detta är nödvändigt då det är
många jägare som avlägger älgskyttemärket månaderna före älgjakten.
Att man på enskilda banor där förutsättningar finns har ett varierat kulskytte är bara bra
för jaktskytteträningen. Man måste dock alltid ha i beaktande att de säkerhetsbestämmelser som finns för skjutbanorna följs. Exempelvis kan man på banor med
nyare motorer och elektronik relativt enkelt ändra farten på figuren. Många banor har
också installerat akustisk markering på dataskärm vid skjutplatsen, vilket är bra för
direkt uppföljning för skytten.
Förbundsstyrelsen anser att dagens älgskyttemärke uppfyller kraven på en
grundläggande träning inför jakten. Den kan på skyttens eget initiativ förbättras genom
övning på banor som medger ett varierat skytte eller med hjälp av simulatorskytte i olika
former
Hemställan
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman avslår
motionen då de prov som finns motsvarar de grundläggande krav som behöver ställas på
älgskyttet.
48
33 Förbundsstyrelsen yttrande över motion nr 10 ang vildsvinspasset
Motionen har initierats av Magnus Hansson och har antagits av Jägareförbundet Östra
Marks jaktvårdskrets och Jägareförbundet Södra Älvsborg.
Motionen
Vildsvin jagas mer än någonsin i Sverige. Samtidigt saknas det vägledning och
information samt träningsformer rent skyttemässigt när det gäller vildsvinsjakt. Vårt
förslag är att införa en vägledning, utbildning och träningsform för vildsvinsjakt
liknande den som kallas ”björnpasset”. Vildsvinspasset behövs, många jägare är osäkra
på skott mot löpande vildsvin av den anledningen att det inte finns några träningsformer
som är anpassade för de situationer som kan uppkomma vid vildsvinsjakt med hund
eller drevkedja.
Skott mot löpande vildsvin skiljer sig relativt mycket mot skott mot älg och björn.
Träffområdet är mindre, vildsvinet rör sig snabbare och befinner sig lägre i terrängen,
vilket gör skott mot vildsvin svårare än skott mot älg och björn. Ändå finns det ingen
officiell träningsform för skytte inför vildsvinsjakt.
Vildsvinsjakten håller på att ta över från älgjakten i takt med att älgstammen minskar
och vildsvinsstammarna ökar. Skott mot vildsvin kräver träning. En jägare som ger sig ut
på vildsvinsjakt bör veta hur träffområdet på ett vildsvin ser ut samt hur man skjuter på
löpande gris. Vilka avstånd är lämpliga? Hur ser man skillnad på vildsvin som galt,
sugga, årsgris och kulting? Detta är också kunskaper som är nödvändiga att ha innan
man ger sig ut på jakt.
Vårt förslag är därför att utforma en vägledning, utbildning och skytteform som kan göra
jägare mer säkra på skott mot vildsvin. Syftet med detta är att jägare som ska jaga
vildsvin blir mer säkra skyttar samt att öka kunskaperna om vildsvinsjakt. Dessutom kan
vildsvinspasset vara ett utmärkt kvitto från jägaren till jaktledaren om att denne har
tränat på det skytte som behövs för att klara situationer som kan uppkomma under
vildsvinsjakt. Utformningen av denna vägledning, utbildning och skytteövning bör
kunna genomföras av Jägareförbundet.
Jägareförbundet Södra Älvsborgs styrelses
styrelses yttrande
Styrelsen för länsföreningen i Södra Älvsborg välkomnar alla aktiviteter som ökar
intresset för jaktskytteträning. Genom att införa likartade bestämmelser, så skulle man
förhoppningsvis få flera jaktskyttebanor att ta upp vildsvinsskyttet på programmet.
Genom att skott mot vildsvin skiljer sig till stora delar från annat jaktskytte med snabba
skott, ofta på korta håll men mot mycket rörligt vilt så är det viktigt att den enskilde
jägaren lär känna sina begränsningar, så att skadskjutningar undviks.
Länsföreningen yrkar bifall till motionen och att den översänds till Svenska
Jägareförbundet Södra Älvsborgs beslut
Jägareförbundet Södra Älvsborg har antagit motionen som härmed överlämnas till
49
Det har under de senaste åren kommit propåer om att det ska tas fram skytte för olika
viltarter som jagas. Det är mycket bra att jägarna vill träna skytte och öka kunskaperna
inför jakten på de arter man jagar. Det krävs dessutom att man tränar med det vapen
man ska jaga med. Olika vilt kräver ofta olika vapen och även skyttet varierar beroende på
vilka arter man ska jaga. Alla arter har inte heller samma träffområde för ett dödande
skott och vildsvinets är annorlunda jämfört med t.ex. hjortvilt. Jägareförbundet tog under
kampanjen ”Säkrare Jakt” fram ett skyttebevis som täcker in både kul- och hagelskytte
som heter ”Mitt träningsskytte”. Där kan skytteformer för skytte på vildsvin redan idag
föras in under Övrigt vilt. Det finns även framtaget olika tavlor för träningsskytte på
vildsvin varav flera finns att köpa på Jägareförbundets webbshop. Jägareförbundet
genomför även regelbundet fördjupningskurser på vildsvin där artkunskap, förvaltning
och skytte ingår. Dessa kurser genomförs i Jägareförbundets regi i bland annat
Agusahägnet, Forsmark, Skogaholm och Öster Malma.
Hemställan
motionen i så måtto att former för såväl vildsvinsutbildning som träningsskytte på
vildsvinsfigurer är etablerade..
50
34 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 11 ang förbundsmästerskap i eftersök
Motionen har initierats av Pia Lundstedt och har antagits av Jägareförbundet Olands
jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Uppsala län.
Motionen
Eftersök av skadat vilt är en av de viktigare verksamheterna inom Svenska
Jägareförbundet. Inom kretsar och länsföreningar förekommer det tävlingsverksamhet
gällande eftersök där hela ekipaget (hund, förare och skytt) bedöms, men nationellt
saknas detta. För att stimulera träning och tävling anser jag att det bör införas ett
förbundsmästerskap mästerskap i eftersök. Ett sådant skulle enligt min uppfattning
stimulera träningsverksamhet och på så sätt få fram flera duktiga eftersöksekipage.
Jag hemställer således att Jägareförbundet Olands jaktvårdskrets bifaller min hemställan
och sänder denna motion till Jägareförbundet Uppsala län som sin egen.
Jägareförbundet Uppsala läns styrelses yttrande
Styrelsen delar motionärens uppfattning om att eftersök av skadat vilt är en mycket
viktigt verksamhet inom hela Jägareförbundet, såväl på krets-, läns- som på riksnivå.
Styrelsen anser vidare att länsjaktvårdsföreningens viktigaste uppgift när det gäller
eftersöksverksamheten är att upprätthålla en bra breddverksamhet på kretsnivå. Men
som en morot för breddverksamheten stöttar styrelsen idén om att införa ett
förbundsmästerskap då det redan finns länsmästerskap (LM) och regionmästerskap
(RM) i eftersök. Ett förbundsmästerskap kan genomföras på ideell basis precis som LM
och RM genomförs idag och behöver därför inte belasta Jägareförbundets personal i
någon större utsträckning. Vidare måste ju regler för ett förbundsmästerskap arbetas
fram för att ett mästerskap skall bli verklighet 2016.
Styrelsen hemställer att länsårsstämman bifaller motionen i sin nuvarande lydelse och
vidarebefordrar den till Svenska Jägareförbundets årsstämma 2015.
Jägareförbundet Uppsala läns beslut.
beslut
Jägareförbundet Uppsala län har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska
yttrande
Förbundet har under många år drivit och arbetat med nationella eftersöksmästerskap i
olika former. Under alla år har dessa mästerskap i slutändan drivits av tjänstemän och de
förbrukade resurserna har inte stått i proportion till resultaten eller intresset, trots
betydande sponsorinsatser. Idag drivs lokala och regionala mästerskap i eftersök vilket i
sig är bra. Då dessa mästerskap drivs endast i begränsade delar av landet kan dock inte
förbundsstyrelsen se att det skulle finnas intresse som motiverar en nationell satsning.
Eftersöksverksamheten har helt olika inriktning i olika delar av landet med hänsyn till
klimat, vilttillgång och andra förutsättningar. Förbundsstyrelsen ser därför inte hur man
objektivt kan utforma ett rättvist och utslagsgivande regelverk. Detta motiverar snarare
lokala och regionala mästerskap där ekipagen kommer från liknande bakgrund och
arbetar under likartade förutsättningar.
51
Denna typ av riksmästerskap tenderar att endast intressera ett fåtal deltagare som
återkommer år efter år. Detta stimulerar inte den viktiga breddverksamheten. Förbundet
satsar för närvarande hårt på hundverksamheten i allmänhet och eftersöksverksamheten
i synnerhet. Denna typ av spetssatsningar ingår dock inte i den nyligen upprättade
verksamhetsplanen.
Hemställan
Mot bakgrund av ovanstående yrkar förbundsstyrelsen att stämman avslår motionen.
52
35 Förbundsstyrelsen yttrande över motion
motion nr 12 ang jaktledarutbildning
Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Eksjökretsen och har antagits av
Jägareförbundet Eksjökretsen samt Jägareförbundet Jönköpings län.
Motionen
Svenska Jägareförbundet ska öka volymen av utbildade jaktledare till motsvarande 15 %
av registrerade jaktlag per år.
Jaktledaren är den som direkt påverkar jägarnas uppträdande och tillämpning av
förvärvade kunskaper och därmed säkerhet och etik inom jaktlaget. För att fungera som
en bra jaktledare krävs, förutom vissa personliga egenskaper och erfarenhet, en gedigen
utbildning. Utbildade jaktledare kan också vara förmedlare av förbundets syn på alla
aktuella jaktfrågor. Det borde vara ett strategiskt mål för Jägareförbundet att det finns
minst en utbildad jaktledare i varje jaktlag.
Omfattningen av Jägareförbundets nuvarande är alldeles för liten. Som exempel finns
det cirka 900 älgjaktlag i Jönköpings län. Det borde finnas två utbildade jaktledare i varje
lag. Om man antar att en jaktledare har sitt uppdrag i medeltal i 10 år och sätter målet
1,5/jaktlag borde det utbildas 135 jaktledare per år och inledningsvis fler för att komma
ikapp. Idag är volymen 12-40 per år, d v s en bråkdel av behovet.
Utbildningsvolymen bör således ökas väsentligt med ett strategiskt mål att uppnå,
förslagsvis 15 % (1-2 vart 10:e år) av antalet jaktlag per år.
Jägareförbundet Jönköpings läns styrelses yttrande
Styrelsen föreslår stämman föreslå förbundsstämman bifalla motionen mot bakgrund
av:
Det är av största vikt att våra jaktledare är utbildade då de har ett stort ansvar. Antalet
utbildade jaktledare skulle kunna vara större om antalet jaktledarkurser ökade. Vi inser
att detta är en resursfråga men vill med ett bifall till motionen understryka vikten av att
arbeta för att en ökning av antalet jaktledarutbildningar ska vara prioriterat.
Jägareförbundet Jönköpings län har antagit motionen som överlämnas till Svenska
Jaktledarutbildningen är en av de mest framgångsrika utbildningar som förbundet
startat under 2000-talet. Såväl privata jaktlag, skogsbolag och andra stora markägare har
genom åren visat stort intresse av att jaktledarna har genomgått förbundets jaktledarutbildning. Sedan 2003 och fram till 2014 har ca 12 500 jaktledare deltagit i
utbildningen. Mellan 2010 och fram till 2014 har deltagarantalet varit cirka 5500.
Förbundet har påbörjat framtagandet av en kortare fortbildning för jaktledare. Antalet
jaktlag i landet uppskattas numera till 30 000.
Efterfrågan på utbildningarna har skiftat genom åren och vissa år har ett antal kurser fått
ställas in på grund av för litet deltagarantal. Exempelvis erbjöd Jägareförbundet 40 st
utbildningstillfällen för jaktledare 2014, varav 29 genomfördes.
53
Förbundsstyrelsen delar till fullo motionärens mening att utbildade, väl fungerande,
jaktledare är mycket viktiga ur ett flertal jaktliga aspekter samt att jaktledarutbildningen
ska erbjudas kontinuerligt inom länens verksamhetsområden i en omfattning som
motsvarar efterfrågan. Förbundsstyrelsen konstaterar dock att det är en operativ fråga där
ledningen ansvarar för resurser och målsättning..
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovan att årsstämman bifaller motionen i
så måtto att förbundsstyrelsen bevakar att jaktledarutbildningen genomförs med hög
kvalité och vid ett väl avvägt antal tillfällen i förhållande till efterfrågan och resurser..
54
36 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 13 ang instickspipor
Lundabygdens jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Skåne.
Motionen
Yrkande: Att Jägareförbundet verkar för att gällande begränsningar i vapenförordning
(1996:70) 2 kap 5 § gällande innehav av instickspipa för jaktändamål slopas så att dessa
behandlas som vilken annan licenspliktig vapendel som helst.
Bakgrund och motivering
Trots att Naturvårdsverket i NFS 2002:18 § 10 förordnar att kombinationsvapen som i en
eller flera hagelpipor förses med instickspipa för kulpatron får användas vid jakt så
kvarstår begränsningen i vapenförordningen (1996:70) 2 kap 5 § som säger att: ”Behov
att inneha skjutvapen för i fråga om nedan angivna vapentyper anses föreligga endast för
följande ändamål.
…
Yrkesmässigt bedriven jakt- eller viltvård eller annat kvalificerat behov.”
Bakgrunden till denna bestämmelse står att finna i förarbetena till 1972-års
vapenlagstiftning. Jag citerar fritt ur minnet: ”Det kan inte uteslutas att hagelgevärspipan
har en ljuddämpande effekt om en instickspipa används i ett hagelgevär”. Av denna
anledning ansåg utredaren att tillgången till instickspipor måste begränsas.
Bestämmelsen tillkom alltså vid en tid när ljuddämpare var mycket kontroversiella och
ansågs sakna legala användningsområden. Inställningen till ljuddämpare har sedan dess
ändrats fullständigt men skrivningen om instickspipor lever kvar i vapenförordningen.
Under en tid i mitten på nittiotalet fördes en debatt om att ändra detta men det hela tycks
ha runnit ut i sanden. I samband med denna debatt framfördes åsikten att även om en
lättnad av bestämmelsen var välkommen så kunde inte instickspipor släppas helt fria
utan borde begränsas till klass-2 då det inte var säkert att instickspipor i grövre kalibrar
var säkra.
Intressant nog motiverade det aldrig varför välrenommerade vapentillverkare som gör
allt vad de kan för att göra sina vapen säkra så att skytten inte kommer till skada skulle
tillverka instickspipor som inte var säkra i vissa grövre kalibrar. Kalibrar som mirakulöst
nog sammanföll med svensk lagstiftnings definition av klass 1.
Ingen sådan oro för säkerheten framfördes heller när det gällde om samma pipa skulle
användas för målskjutning.
När det gäller andra legala vapen och vapendelar så anses ju både sportskyttar och jägare
vara kompetenta att bedöma vad som är säkert och välja därefter. Så även när det gäller
sportskyttar och instickspipor. Det finns ingen anledning att omyndigförklara just jägare
när det gäller just instickspipor.
Det finns mot bakgrund av detta inget skäl att behålla den begränsande särlagstiftningen
gällande instickspipor för jakt.
55
Styrelsen – som konstaterar att möjligheterna att få licens för instickspipor i klass 2-4
utökats genom lagstiftning som nyligen trätt i kraft den 2 januari 2015 (SFS 2014:1361) –
beslöt tillstyrka motionen så tillvida att Svenska Jägareförbundet anmodas verka för att
den utökade möjligheten till licens för instickspipor även skall avse instickspipor klass 1.
Jägareförbundet Skånes beslut
Jägareförbundet Skåne har antagit motionen enligt styrelsens förslag som härmed
Svenska Jägareförbundet hemställde den 13 december 2007 till regeringen om att lätta på
tillståndskravet för instickspipor i samtliga kulvapenklasser. Svenska Jägareförbundet
bidrog även till Naturvårdsverkets översyn av sina föreskrifter 2010 så att det
tydliggjordes att instickspipor fick användas för jakt, utan begränsning till vissa
kulvapenklasser.
Efter flera år ändrade Regeringen i december 2014 vapenförordningen (med
ikraftträdande 2 januari 2015) utan ytterligare remissförfarande, dock med
begränsningen till klass 2-4. Någon sådan begränsning är enligt förbundsstyrelsens
uppfattning inte motiverad av produktsäkerhetsskäl eftersom det finns fabrikstillverkare
som framställer sådana idag med iakttagande av gällande säkerhetsbestämmelser.
Hemställan
motionen.
56
37 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 14 ang enhetlig storlek på vapenvapengarderoberna
Lundabygdens jaktvårdskrets och Jägareförbundet Skåne.
Motionen
Yrkande: Att Svenska Jägareförbundet aktivt driver frågan att vapengarderoben till sin
omfattning görs enhetlig för jakt och för gevär för målskytte med åtta vapen för vardera
ändamålet.
Många jägare upplever idag att de behöver ett sjunde vapen men det är en tydlig trend
inom jakten att man går mot mer specialiserade vapen som används för ett visst syfte,
man har till exempel ett klass 1-vapen för vaktjakt och ett för drev. Detta gör att en jägare
idag ser ett behov av fler vapen än tidigare. Många klarar sig visserligen inom den
nuvarande begränsningen men den stora och fortsatt växande popularitet som olika
pipbytessystem rönt visar tydligt att en stor del av jägarkåren upplever den nuvarande
4+2 garderoben som alltför trång. Vapengarderoben för tävlingsgevär är åtta stycken. Det
finns ingen rimlig anledning till varför en aktiv jägare skulle ha behov av färre vapen än
vad en aktiv tävlingsskytt har. Samtidigt visar tillgänglig forskning att vapenrelaterad
brottslighet där vapnen kan spåras till legala jaktvapen som kommit på avvägar är i stort
sett obefintlig. Vapengarderoben var när den infördes tänkt att underlätta för jägarna
men idag utgör den ett hinder för många eftersom det är i stort sett omöjligt att få
ytterligare vapen.
Det finns dessutom en mera långsiktig vinst.
Jägares och sportskyttars vapeninnehav kringskärs allt mer i takt med att politiker, för att
ta enkla poäng, försöker reglera de legala vapnen allt mer under förespegling att de vill
komma tillrätta med de illegala vapnen. Jägarnas och tävlingsskyttarnas vapeninnehav, ja
själva skyttets existens, ifrågasätts ständigt av människor med en romantiserad syn på
naturen och människor med onyanserad bild av den vapenrelaterade brottsligheten. Om
vi inte är uppmärksamma så kommer politikerna att uppfatta detta som en allmän
opinionsyttring som omfattas av många. Hittills har jägarnas och tävlingsskyttarnas
intresseorganisationer haft ett reaktivt förhållningssätt där man mer eller mindre lämnat
initiativet till motståndarssidan och bara reagerat på deras utspel. Detta är i längden
ingen vinnande strategi.
Jägareförbundet måste som företrädare för en majoritet av landets jägare tydligt kämpa
emot denna utveckling och arbeta med att skapa opinion så att politikerna ska förstå
skillnaden mellan legala och illegala vapen samt ägna sig åt att bekämpa de senare
istället för att välja enkla och verkningslösa åtgärder. Att uppvakta makthavare och
bemöta förslagen med kritiska remissyttrande är bra men inte tillräckligt.
Jägareförbundet måste driva en aktiv motoffensiv med konkreta förslag på lättnader av
de bestämmelser som är otidsenliga eller verkningslösa för att på så sätt få upp vapenoch jaktlagstiftningen på agendan och skapa en nyanserad debatt där argumenten är
faktabaserade.
57
En fråga som Jägareförbundet kan agera i för att sätta agendan och markera mot de
krafter som vill inskränka möjligheterna till jakt och skytte är vapengarderoben. För att
använda ett ord som är populärt i dessa dagar så ska vi inte ge våra motståndare
problemformuleringsprivilegiet i dessa frågor.
Styrelsen beslöt tillstyrka motionen och föreslå årsstämman att bifalla densamma samt
besluta att motionärens förslag förs vidare som en Jägareförbundet Skånes motion till
Svenska Jägareförbundets årsstämma 2015. Tillägger för egen del att Svenska
Jägareförbundet anmodas att med kraft verka för att handläggningstiderna för
vapenlicenser väsentligt förkortas.
Jägareförbundet Skånes beslut.
beslut
Jägareförbundet Skåne har antagit motionen enligt styrelsens förslag som härmed
överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma
Den så kallade vapengarderoben för jakt har under lång tid bestått av sex vapen.
Inledningsvis reglerades frågan som allmänna råd, sedan föreskrifter och numera i
förordning. Vapengarderoben är i princip alltjämt sex vapen, även om man behöver
motivera vapen nummer fem och sex efter det arbete som genomfördes efter den
vapenutredning som leddes av Leif GW Persson. Nu liksom tidigare går det emellertid
att få fler vapen för jakt under förutsättning att sökanden har ett mycket kvalificerat
behov som det står i vapenförordningen.
Även om det är relativt ovanligt så förekommer det ett antal fall där personer beviljas
jaktvapen utöver vapengarderoben, t.ex. yrkesjägare, eftersöksjägare och väldigt flitiga
jägare. Det är ju främst bland dessa relativt sett fåtaliga men desto flitigare jägare ett
sådant behov uppstår. Svenska Jägareförbundet har också hjälpt ett par jägare per år att
erhålla sådana tillstånd. Enligt den statistik som redovisats från polisen har varje
vapeninnehavare ca 2,7 vapen (tillståndspliktiga delar). En normaljägare har således
sannolikt ca 2-3 jaktvapen och dessa berörs ju normalt sett inte av begränsningen. Det är
därför jaktvapengarderoben togs fram - för att med god marginal omhänderta
normalfallen i syfte att underlätta handläggningen för polismyndigheterna. Någon
anledning att arbeta för en utökning av jaktvapengarderoben har därför inte bedömts
föreligga.
Förbundsstyrelsen har istället sedan 2012 i de riktlinjer för vapenärenden som tillämpas
när förbundet tillfrågas av polismyndigheterna i tillståndsfrågor, formulerat när
förbundet anser att ett mycket kvalificerat behov föreligger. Syftet har varit att
polismyndigheterna ska ha bättre förutsättningar att kunna bevilja tillstånd utöver
jaktvapengarderoben för de som verkligen behöver det. Genom att utarbeta kriterier till
det allmänna begreppet ”mycket kvalificerat behov” är det lättare att veta om det är
uppfyllt och då kan tillstånd beviljas. Förbundsstyrelsen anser således att
polismyndigheterna i vart fall måste tillämpa den lagstiftning som finns innan vi
efterfrågar ny lagstiftning.
58
Därtill kommer ett annat fenomen som styrelsen för Jägareförbundet Skåne tillägger
(utan att vara en egentlig del av motionen). De långa handläggningstiderna för
vapenlicenser i olika delar av landet är oacceptabel. Idag gäller det främst Skåne men
även Västra Götaland och även andra län t.ex. Norrbotten. I Stockholm har dock
situationen förbättrats senaste året. Förbundsstyrelsen avser fortsätta arbetet för att
förkorta handläggningstiderna för vapenlicenserna i hela landet, men kan komma att
behöva stöd lokalt och regionalt för att lyckas.
Dagens jaktvapengarderob med krav på motivering av det femte och sjätte jaktvapnet gör
att nya orutinerade vapenhandläggare får en tidskrävande kommunikation med
sökandena avseende sådana vapen. Några vinster ur samhällets perspektiv med mindre
risker för vapenstölder eller brott med vapen föreligger inte. Jaktvapen är inte intressanta
i kriminella kretsar och jaktvapen stjäls heller inte i någon nämnvärd omfattning.
Förbundsstyrelsen anser därför att vapen inom jaktvapengarderoben enligt huvudregeln
inte ska behöva motiveras, i syfte till att bidra att korta handläggningstiderna. Således ska
dagens krav på motivering av vapen nummer fem och sex tas bort. Först när det gäller
vapen utöver jaktvapengarderoben det vill säga från jaktvapen nummer sju ska en
motivering krävas, i enlighet med dagens krav på mycket kvalificerat behov. En
förutsättning är dock att begreppet ”mycket kvalificerat behov” definieras närmare i
enlighet med vad som framgår av förbundsstyrelsens riktlinjer.
Hemställan
motionen i så motto att förbundsstyrelsen får i uppdrag att (1) arbeta för att kravet på
motivering av vapen inom jaktvapengarderoben tas bort samt (2) arbeta för att
Polismyndigheten med stöd av gällande lagstiftning beviljar tillstånd utöver
jaktvapengarderoben när det är befogat och närmare definierar när ett mycket kvalificerat
behov föreligger.
59
38 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 15 ang påverka lagstiftare och beslutsfattare
Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Rättviks jaktvårdskrets och har
antagits av Jägareförbundet Rättviks jaktvårdskrets och Jägareförbundet Dalarna
Motionen
Rättviks jaktvårdskrets yrkar att Svenska Jägareförbundet snarast engagerar sig i ett
massivt informations- och påverkansarbete riktat mot våra folkvalda lagstiftare och
beslutsfattare för att möjliggöra en nationell förvaltning av våra viltstammar. För att så
ska kunna ske krävs att:
• Sverige en gång för alla förklarar att vi själva bäst förvaltar våra viltstammar utan
EU:s överhöghet.
• Sverige bortförhandlar Aarhuskonventionen, eller genom lagstiftning omöjliggör för
miljöorganisationer att överklaga beslut av riksdag, regering och myndigheter.
• Sverige överför alla frågor rörande vilt och viltförvaltning från Miljödepartementet till
det departement som handhar jaktfrågor.
• Sverige överför alla frågor rörande vilt- och viltförvaltning från Naturvårdsverket till
en ny Viltmyndighet enligt förslag framlagt i jaktlagsutredarens delbetänkande.
• Sverige överför alla frågor rörande vilt- och viltförvaltning på länsnivå från
länsstyrelsens miljöenheter till förstärkta viltförvaltningsdelegationer (VFD) med
beslutanderätt.
• Lokal viltförvaltning tillämpas redan idag vad gäller älgförvaltning genom våra
nyligen inrättade älgförvaltningsområden (ÄFO). Klövvilt och rovdjur måste
samförvaltas för att en meningsfull förvaltning skall kunna uppnås. Våra ÄFO:n
föreslås således tillföras den lokala förvaltningen av rovdjur och betecknas
viltförvaltningsområden (VFO) under länets VFD.
Realiserande av de två första punktsatserna är helt avgörande för att möjliggöra fortsatt
reformering av jaktlagstiftningen. De därefter följande punktsatserna borde kunna
tidigareläggas genom en snabbehandling av delbetänkandets förslag från
jaktlagsutredaren.
Årsmötet beslutar att anta motionen som sin och överlämna den till Svenska
Jägareförbundet Dalarnas årsmöte.
Beträffande de punktsatser som anförs i motionen så anser styrelsen att dessa måste
hanteras var och en för sig.
Punktsats 1:
1 Det finns inget i EU:s regelverk som förhindrar medlemsstaterna att själva
förvalta viltstammarna. Kravet är att implementera EU.s regelverk i den nationella
lagstiftningen. Enligt styrelsens uppfattning är den enda framkomliga vägen att försöka
förändra EU:s regelverk i dessa avseenden. Jägareförbundet har länge krävt en
förändring av relevanta direktiv och numer är det alltfler, allt ifrån olika nationer,
organisationer och politiker, som också kräver en förändring. Enligt styrelsens
uppfattning är det kravet på en förändring av direktiven som fortsatt måste drivas.
Punktsats 2:
2 I enlighet med pågående arbete är den enda framkomliga vägen att fortsätta
driva frågan om att även Jägareförbundet ska ha talerätt i enlighet med
Aarhuskonventionen.
Punktsats 3: Helt i enlighet med pågående arbete inom Jägareförbundet.
60
Punktsats 4: Helt i enlighet med pågående arbete inom Jägareförbundet.
Punktsats 5:
5 En förstärkning och förtydligande av Viltförvaltningsdelegationernas
beslutaderätt är i enlighet med Riksdagens beslut. Det är av stor vikt att Jägareförbundet
fortsatt driver denna fråga med full kraft.
Punktsats 6: Svensk viltförvaltning har genomgått stora förändringar de senaste åren och
i hög grad blivit regionaliserad. Denna process är i alltigenom positiv även om det då
ställs allt högre krav på berörda organisationer och andra. Som motionären beskriver
måste samförvaltning av flera arter ske då de inte kan förvaltas separat och isolerade från
varandra, älg, varg, björn är övertydliga sådana exempel och fler finns. I
Jägareförbundets övergripande strategiska mål föreslås en allt större grad av
samförvaltning och att viltforskningens inriktning också anammar denna bana.Utifrån
de stora rovdjurens rörelsemönster och annat är dock inte styrelsen övertygad om att
älgförvaltningsområdena och dess styrgrupper ska ha förvaltningsansvaret avseende de
stora rovdjuren. Naturligtvis skall de ha inflytande med styrelsens uppfattning är att
dessa frågor bör hanteras på länsnivå av Viltförvaltningsdelegationerna.
Styrelsen föreslår att stämman tillstyrker motionen i så motto att Jägareförbundet fortsatt
kraftfullt skall agera i enlighet med styrelsens yttrande och översänder den till Svenska
Jägareförbundets årsstämma
Jägareförbundet Dalarnas
Dalarnas beslut.
beslut
yttrande
Förbundsstyrelsen delar till stora delar Jägareförbundet Dalarnas styrelses yttrande.
Gällande punktsats 1 driver förbundet frågan om en översyn av EU:s fågel- och
habitatdirektiv, ett arbete som även gett resultat. Riksdagen antog nyligen ett
tillkännagivande som vill att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad ska
kunna avgöras i Sverige. Kommissionen har nu även initierat en utvärdering av fågeloch habitatdirektivet som eventuellt kommer att leda till en översyn. Förbundet deltar
aktivt i utvärderingen. Det bör dock påpekas att en ändring av direktiven även kan leda
till nya försämringar för jakten.
Gällande punktsats 2 hänvisas till förbundsstyrelsens förslag om en stadgeändring i syfte
att säkerställa talerätten för förbundet.
Gällande punktsats 3 och 4 har förbundet arbetat hårt för inrättandet av en
viltmyndighet. Efter förslaget i jaktlagsutredningens första delbetänkande har riksdagen
gjort ett tillkännagivande om att en myndighet ska inrättas. Beslutet ligger nu hos
regeringen. Med inrättandet av en myndighet blir det även naturligt att samla
jaktfrågorna under ett departement.
Gällande punktsats 5 anser förbundsstyrelsen att inte alla beslutsfrågor ska överföras till
viltförvaltningsdelegationerna. Länsstyrelserna hanterar till exempel ett flertal fall med
skyddsjakt per år. Sådana beslut kräver stor snabbhet och det vore inte praktiskt möjligt
att överföra alla sådana beslut på viltförvaltningsdelegationerna, vars roll är att utforma
riktlinjer för denna typ av beslut.
61
Gällande punktsats 6 anser förbundsstyrelsen att det inte är lämpligt att
rovdjursförvaltningen överförs till älgförvaltningsområden (ÄFO). Rovdjurens
hemområden/revir är betydligt större än älgarnas hemområden. Ett vargrevir till
exempel delas vanligtvis av flera ÄFO, och en märklig situation skulle uppstå om ÄFOgrupperna fattar olika förvaltningsbeslut avseende samma varggrupp. Därtill är
inventeringen av stora rovdjur sammanställd på länsnivå vilket gör att
inventeringsresultatet inte blir lämpligt att användas av ett ÄFO. Det sammanvägt gör att
det inte är rimligt att ÄFO tillförs förvaltningen av stora rovdjur.
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer, mot bakgrund av ovanstående, att årsstämman anser att
motionen är besvarad med undantag för punktsats 5 och 6 för vilka yrkas på avslag.
avslag
62
39 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 16 ang genomförande av tidigare motioner
antagits av Jägareförbundet Rättviks jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Dalarna
Motionen
Rättviks jaktvårdskrets yrkar att Sveriges Jägareförbund aktivt verkar för att tidigare
motioner väckta av kretsen, antagna av Dalarnas länsförbund och även antagna av
Jägareförbundets årsmöte förverkligas genom påverkan på lagstiftare och beslutsfattare.
Detta gäller speciellt återinförande av den lagstiftning som gällde rovdjur fram till och
med 1987-12-31.
Jägareförbundet Dalarnas
Dalarnas styrelses yttrande
Flera av de motioner som avses av motionären, bland annat den som avser återinförande
av den lagstiftning som gällde rovdjur fram till utgången av 1987, har av Jägareförbundet
begärts in i jaktlagsutredningen. Regeringen beslutade helt nyligen att avsluta denna
utredning. Detta har föranlett Jägareförbundets styrelse att påbörja en beredning hur
dessa frågor ska hanteras fortsättningsvis.
Styrelsen föreslår att stämman tillstyrker motionen i så motto att Jägareförbundet
skyndsamt bereder frågan, utarbetar en plan och aktivt fortsätter verka för att
intentionerna i tidigare tillstyrkta motioner genomförs och översänder motionen till
Jägareförbundet Dalarnas beslut
Förbundsstyrelsen har under flera år arbetat med dessa tidigare motioner och förberett
hanteringen av dem inom ramen för Jaktlagsutredningen. Uppdraget för utredningen
var att skriva en helt ny jaktlag samt jaktförordning och i detta arbete särskilt eftersträva
en ökad anpassning till EU-rätten. Under arbetets gång gjorde förbundsstyrelsen
bedömningen att detta arbete innebar mycket stora risktaganden. Inte minst mot
bakgrund av att vår nuvarande jaktlagstiftning fungerat väl och är helt baserad på frihet
under ansvar.
När den nya regeringen beslutade att lägga ner Jaktlagsutredningen gjorde därför
förbundsstyrelsen bedömningen att det var ett klokt beslut som vi inte protesterade
emot. Riskerna med en helt ny jaktlagstiftning övervägde de potentiella vinsterna som
ansågs möjliga. Att skriva en ny jaktlagstiftning samtidigt som EU-kommissionen, med
förbundets goda minne, beslutat att se över såväl Art & habitat- som Fågeldirektivet
skulle dessutom vara oklokt. Det är i grunden i dessa direktiv som problemen med
dagens jaktlagstiftning och regelverk för viltförvaltning föreligger.
Förbundet har därefter, i förbundsstyrelsen och på senaste ordförandekonferensen,
bestämt vilka av de sakfrågor som ingick i Jaktlagsutredningen som är mest angelägna
att få en lösning på. Detta ska sedan givetvis avvägas mot de sakfrågor som inte ingick i
63
utredningen, till exempel rovdjursfrågan och etikprojektet. Högst prioriterat ansågs
fjälljakten vara, följt av regelverken för Viltvårdsområden och jakt på allmänt vatten.
Förbundsstyrelsen anser att den mest ändamålsenliga och realistiska lösningen för
oskygga rovdjur som rör sig nära bebyggelse och på tomter är en snabb och effektiv
skyddsjakt, beslutad av aktuell länsstyrelse. Trots förbundets enträgna arbete med att få
till detta och ett konsensusbeslut fattat i vargkommittéen har det under lång tid inte gått
att effektivisera denna process. Här måste en bättre praxis genomföras inom ramen för
den regionala rovdjursförvaltningen. Viltförvaltningsdelegationerna bör utifrån de
förhållanden som råder i länen, gällande lagstiftning och i samarbete med länsstyrelsen
och polis utarbeta riktlinjer för hur olika situationer ska hanteras. Tidsaspekten är
oerhört viktig både gällande beslut och genomförande. Likaså att det finns kompetens
hos myndigheter att med hjälp av utbildade jägare lösa de situationer som uppstår.
Myndighetsansvaret måste också vara i fokus och överklagandeprocessen utgå från de
drabbades behov av snabba och konkreta åtgärder.
Förbundsstyrelsen kan konstatera att det nu föreligger ett beslut från Länsstyrelsen i
Gävleborg om skyddsjakt på oskygga vargar i trakterna av Ockelbo. Ett beslut som den
överprövande instansen, Naturvårdsverket, också i efterhand bedömt som riktigt.
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att stämman avslår
motionen.
64
40 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 17 ang ”anses besvarad”
Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Jönköpings län och har antagits
av Jägareförbundet Jönköping.
Motionen
Ett av verktygen i en förtroendemannaorganisation är att skriva en motion till
årsstämmor. I dagsläget kan en motion bifallas, avslås eller ”anses besvarad”. ”Anses
besvarad” används när till exempel något redan är genomfört eller när processen är
inledd men då går det utmärkt att antingen bifalla motionen om den är i linje med
aktuella beslut eller avslå den om den avviker från fastställd inriktning.
Att vara tydlig med sina beslut är en framgångsfaktor när det gäller styrning av
organisationer. Både bifall och avslag är tydliga beslut men ”anses besvarad” är ett
otydligt beslut och bör därför inte användas som motionssvar.
Svenska Jägareförbundet Jönköping yrkar:
Att motioner antingen bifalls eller avslås
Att det otydliga beslutet ”anses besvarad” ej längre används.
Jägareförbundet Jönköpings läns beslut.
beslut
Jägareförbundet Jönköpings län har antagit motionen som härmed överlämnas till
I Svenska Jägareförbundets föreningshandbok anges under punkten
”motionsbehandling” att styrelsen ska yttra sig om tillstyrkande (bifall), avstyrkande
(avslag) eller att motionen anses besvarad. Denna ordning överensstämmer väl med den
ordning som förbundsstyrelsen anser utgör kutym inom ideella organisationer. Det
finns inga formella bindande regler på området så det står i och för sig varje organisation
fritt att inom ramen för sina stadgar anta de regler som de anser lämpliga.
Förbundsstyrelsen anser dock att denna ordning fungerar väl och ser ingen anledning att
ändra på den rekommendation som föreningshandboken innehåller.
Som styrelsen för Svenska Jägareförbundet Jönköpings län noterar så används termen
”anses besvarad” i situationer då det motionären föreslår redan är genomfört . I dessa fall
anser förbundsstyrelsen att det inte är lämpligt att använda termen bifall eftersom bifall
ställer krav på ytterligare åtgärder. När processen är inledd brukar dock inte ”anses
besvarad” användas utan då brukar istället motionen bifallas, med ett eventuellt
preciserande i form av ”i så motto att”, särskilt för det fall motionen och inriktningen på
arbetet inte helt överensstämmer. Däremot brukar även ”anses besvarad” användas när
det som motionären föreslår i huvudsak är omhändertaget, men inte fullt ut, och då
förbundsstyrelsen bedömer att full överensstämmelse inte är absolut nödvändigt.
Beroende på situationen kan ”anses besvarad” förekomma även i andra fall.
Den tydlighet som styrelsen för Svenska Jägareförbundet Jönköpings län eftersträvar
åstadkoms istället lämpligen genom den motivering förbundsstyrelsen avger till sin
hemställan om att anse en motion besvarad. Sammanfattningsvis anser
65
förbundsstyrelsen att det finns anledning att bibehålla möjligheten att använda
begreppet ”anses besvarad” även i framtiden.
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman avslår
motionen.
66
41 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 18 ang att bli medlem
Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Sundsvall västra jaktvårdskrets
och har antagits av Jägareförbundet Sundsvall västra jaktvårdskrets samt Jägareförbundet
Mitt Norrland.
Motionen
Att bli medlem via hemsidan för en ny jägare fungerar, men däremot vet troligen inte en
ny jägare vad en krets är och vilken krets den nye jägaren bör tillhöra. Det bör komma
upp en text samt kanske en karta som berättar om att jägaren bör vara medlem där
hon/han bedriver sin största del av jakten.
Det är även svårt att i rutan där man ska knappa in sina uppgifter när man vill bli
medlem se om de olika medlemskapen, då måste man tillbaka till en helt annan sida på
hemsidan. Detta måste göras bättre!
Förslag: Gör en avsevärd förbättring på hemsidan när det gäller att bli medlem.
Tydliggör vikten av kretsarna!
Jägareförbundet Mitt Norrlands styrelses yttrande
Styrelsen för Jägareförbundet Mitt Norrland föreslår årsstämman tillstyrka motionen och
att den vidaresänds till Svenska Jägareförbundets årsstämma.
Motivering: Hemsidan bör göras både mer informativ och användarvänlig. Det ska vara
enkelt att bli medlem.
Jägareförbundet Mitt
Mitt Norrlands beslut
Jägareförbundet har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att det ska vara enkelt att bli medlem
via vår hemsida, vilket vi redan idag anser att det är. Samtidigt så finns det alltid
anledning att sträva efter utveckling i användarvänlighet.
Förbundsstyrelsen ser också behovet av att tydliggöra vår organisation med krets- och
länsföreningar för nya medlemmar. Det är dock viktigt att informationen i sig inte
komplicerar proceduren med att bli medlem.
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan anförda att stämman bifaller
motionen i så motto att den uppdrar åt styrelsen att tydliggöra Jägareförbundets hemsida
avseende medlemskap, så att det blir enklare som ny medlem att välja krets och därmed
länsförening.
67
42 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 19 ang filmer om jaktbart vilt
för jägarskolan
Motionen har initierats av Jan Finnsborg och antagits av styrelsen för Jägareförbundet
Stockholms län och Jägareförbundet Stockholm.
Motionen
Jägareförbundets studieförbund, Studiefrämjandet, har en omfattande kursverksamhet
för Jägarskolan och hjälper oss att värva nya medlemmar. Läromedlen med
jägarskoleboxen och instruktörsmaterialet (bildspelet i Power Point) är mycket bra, men
det gamla videobiblioteket med artmonografier behöver moderniseras. Som kursledare
är min erfarenhet att eleverna får bättre förståelse och underlättad inlärning om bok och
bildspel kompletteras med en kort film om respektive art. Videofilmerna är 20-40 år
gamla och mycket slitna beträffande såväl ljud som bild. De i övrigt goda betygen på
kursutvärderingarna dras ned väsentligt av detta.
För att nyutbildade jägare ska få god kunskap om vilt och förståelse för viltvård föreslår
jag att Jägareförbundet tar fram ett nytt filmmaterial om våra jaktbara arter, såväl klövvilt
som övriga däggdjur och fåglar. Det bör räcka med 4-10 minuter för varje art.
Kostnaderna för detta kan säkert begränsas om man kan få tillgång till filmklipp från de
fotografer som medverkat i tidigare produktioner, alternativt andra naturfilmare.
Medfinansiärer är också en möjlighet. Speakertext kan förslagsvis hämtas ur
artpresentationerna på Jägareförbundets hemsida.
Utöver dessa artpresentationer skulle även filmerna om ”Fällor och fällfångst” samt
”Eftersök” behöva föras över från VHS till DVD eller usb.
Önskvärt vore även korta filmer om jaktformer för de olika viltarterna. Filmerna från till
exempel Dianas stigar är i allmänhet alltför långa för att kunna användas i
studiecirklarna.
Hemställan: För att nyutbildade jägare ska få god kunskap om vilt och förståelse för
viltvård föreslås att Jägareförbundet tar fram ett nytt filmmaterial om våra jaktbara arter,
såväl klövvilt som övriga däggdjur och fåglar. Det bör räcka med 5-10 minuter för varje
art.
Jägareförbundet Stockholms
Stockholms läns beslut.
beslut
Jägareförbundet Stockholms län har antagit motionen som härmed överlämnas till
Förbundsstyrelsen delar motionärens mening om vikten av modernt utbildningsmaterial
och kan rapportera att några kortare filmer om jaktformer kommer att finnas tillgängliga
för jägarskolans elever inför höstens studiesäsong.
Filmproduktion med inriktningen artkunskap är tidsödande och kräver relativt stora
investeringar vilket det inte funnits ekonomiska förutsättningar för under de senaste
åren. Förbundet har därför valt att inleda ett samarbete med företag som producerar
68
jaktfilm med god etik och hög kvalité. Företagets filmer är nu under bearbetning för att
anpassas ur pedagogisk synvinkel.
Förbundets ambition är att fortsätta utveckla samarbeten med filmproducenter och att
producera eget material för jägarskoleutbildningen. Ambitionen är också att producera
utbildningsmaterial med inriktning på jaktformer, etik och artpresentationer
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovan att årsstämman bifaller motionen
och uppdra åt förbundsstyrelsen att fortsätta verka för ett framtagande av filmmaterial i
Jägareförbundets utbildningar.
69
43 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 20 ang talesperson
antagits av Jägareförbundet Rättviks jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Dalarna.
Motionen
Rättviks jaktvårdskrets yrkar att Svenska Jägareförbundet snarast engagerar en
talesperson av exceptionell genomslagskraft, som kan föra jaktens och jägarnas talan
gentemot den samlade styrkan av rovdjursvärnare i media (press, radio och TV),
myndigheter och organisationer och avslöja dessas vinklade och ofta lögnaktiga
rapportering i frågor som rör varg och vargförvaltning och på så sätt kunna ge våra
beslutsfattare och den stora allmänheten sanningsenlig information.
Motivering: Vår nuvarande organisation har inte nödvändiga mediala kompetenser f. n.
utan behöver stöd för att höras, argumentera och informera om jaktens och jägarnas
viktiga roll i viltförvaltning och naturvård. Årsmötet beslutar att anta motionen som sin
och överlämna den till Svenska Jägareförbundet Dalarnas årsmöte.
I Jägareförbundets omfattande projekt Jakten på framtiden som genomfördes bland
medlemmar, förtroendevalda och personal under 2013 framkom med tydlighet vikten av
kommunikation på flera olika plan. I och med Jägareförbundets nya arbetssätt inom fyra
funktioner, där en funktion är kommunikation och opinion, har arbetet förbättrats
betydligt och sker i motionens riktning.
I förbundsstyrelsens yttrande vid föregående års stämma anfördes följande och
föranledde att motionen ansågs besvarad;
Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att kommunikation och
opinionsbildning är ett av de allra viktigast områdena för organisationen att arbeta med.
Kommunikation och opinionsbildning också har prioriterats i de strategiska målen till
2017. Förbundsstyrelsen ser också ett behov av att utveckla och förbättra såväl
opinionsbildningen som kommunikationsarbetet i Svenska Jägareförbundet.
Länsföreningarna har uppmanats att välja in, eller adjungera, en person i varje
länsförenings styrelse som enbart ska arbeta med kommunikation och opinionsbildning.
Förbundsstyrelsen ser att vi inom medlemsledet har många erfarna och kunniga
personer som i yrkeslivet arbetar eller arbetat inom detta område. Genom att dra nytta av
befintlig kunskap i organisationen kan en helt ny kompetens byggas upp – över hela
landet. Därför startades ett kommunikationsnätverk – där alla länsföreningar ingår – den
9-10 maj. Syftet med nätverket är att ta tillvara den kompetens som finns i
organisationen och öka kunskaperna om kommunikation och opinionsbildning på
länsnivå. Genom detta arbetssätt kommer det finnas ytterligare 22 personer som på
frivillig basis arbetar med att föra ut Svenska Jägareförbundets åsikter och ståndpunkter.
Dessa kan också bygga relationer och kontakter med media och regionala beslutsfattare.
Nätverket kommer att få stöd från personal från såväl nationell som regional nivå.
Förbundsstyrelsen är övertygad om detta arbetssätt kommer att skapa större förståelse
för de kommunikativa utmaningarna, öka kunskaperna om media, öka synligheten av
organisationen i media, samt snabbheten och proaktiviteten i kommunikationen. Därtill
är vi övertygade om att regional opinionsbildning är nödvändigt för att kunna vara
framgångsrika i viltförvaltningen, som i flera avseenden regionaliserats.
Den nu genomförda organiseringen och arbetssättet är således en konsekvens av hela
70
organisationens åsikter om kommunikation och opinionsbildning, som framkom i
samband med projektet Jakten på framtiden. Motionärerna och förbundsstyrelsen har
med andra ord samma mål – ökad tydlighet och större påverkan – men har olika syn på
vilket sätt som är mest framgångsrikt. Förbundsstyrelsen anser att det påbörjade
arbetssättet och organiseringen av kommunikations- och opinionsarbetet har större
möjligheter att lösa de uppgifter de uppgifter som motionärerna vill ha lösta.
Styrelsen föreslår att stämman med utgångspunkt från ovanstående anser att motionen
är besvarad.
Jägareförbundet Dalarnas beslut.
beslut
Jägareförbundet Dalarna har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska
yttrande
Förbundsstyrelsen konstaterar att motion nummer 20 var uppe för behandling på
årsstämman 2014. Den ansågs då vara besvarad. Svenska Jägareförbundet har gjort ett
aktivt val kring hur opinions- och kommunikationsarbetet ska vara organiserat och
fungera. Bakgrunden till detta ställningstagande var att behovet av regionalt
kommunikationsarbete ökat i takt med att viltförvaltningen regionaliserats. För att lyckas
med att öka kompetensen och förmågan i opinions- och kommunikationsfrågor
behövdes det att fler personer deltog i arbetet. Detta har åstadkommits genom det nya
arbetssättet i organisationen, med mer fokus på kommunikation och instiftandet av ett
kommunikatörsnätverk. Exempelvis har förbundsstyrelsen noterat att sociala medier
används mer frekvent, snabbheten och mängden av kommunikation har ökat, proaktiviteten i kommunikationen har blivit bättre, utbildningar i mediaträning genomförs
och ett kommunikatörsnätverk har byggts upp som ska stödja målen för kommunikationsarbetet. Förbundsstyrelsen konstaterar därför att effekterna av den nya
organiseringen utvecklas i rätt riktning och att kommunikationsarbetet på ett bra sätt
leder mot de strategiska målen.
Det finns dock organisationer som har valt att organisera sitt kommunikationsarbete
enligt motionärernas förslag. Erfarenheter visar att det kan fungera mycket bra i de fall
där man enbart hanterar nationella frågor. Men det finns stora risker med att knyta
kommunikationen till en enda person, vilket gör konstruktionen väldigt sårbar. Ifall
talespersonen slutar eller blir sjuk kommer det att saknas bra ersättare eftersom frågorna
är så komplexa. Talespersonen skulle också bara kunna verka på nationell nivå vilket inte
skulle stödja länsföreningarnas regionala behov. Förbundsstyrelsen tror därför inte att en
talesperson är den mest effektiva åtgärden för att ytterligare förbättra förbundets
opinions- och kommunikationsarbete. Istället krävs det att alla länsföreningar prioriterar
kommunikation och arbetar med frågorna strukturerat och långsiktigt, för att bygga rätt
kompetens över hela landet. Tillsammans med den fokusering och kompetenshöjning
som förekommer på nationell nivå i förbundet bildar opinions- och
kommunikationsarbetet en helhet, som vida överträffar effekterna av en centralt anställd
talesperson. Det nya arbetssättet har bara varit i drift under ett drygt år och
förbundsstyrelsen anser att detta bör utvärderas efter ha varit i drift några år, för att
möjliggöra ytterligare förbättringar av hur vi arbetar med kommunikation.
71
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer om att årsstämman avslår motionen men att
styrelsen får i uppdrag att fortsätta utveckla den nationella kommunikationen och
opinionsbildningen.
72
44 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 21 ang underlättande av informationsinformationsspridning
Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Nora och har antagits av
Jägareförbundet Nora samt Jägareförbundet Örebro.
Motionen
Jägareförbundet i Nora vill lämna in en motion om att underlätta informationsspridning
till medlemmarna.
När en nyhet eller information om aktivitet läggs ut på kretshemsidan ska det
automatiskt komma upp på länshemsidan och även automatiskt gå till Svensk Jakt
nyheter.
I nuläget måste en person lägga upp aktiviteten/nyheten på kretshemsidan. En annan
person lägger upp den på länshemsidan. Informationen når aldrig Svensk Jakt nyheter
utan Värmland/Örebro-sidorna i tidningen fylls med reportage från andra län.
Jägareförbundet Örebro styrelses yttrande
Motionen efterfrågar förenkling och samordning av informationsflöde. I dagsläget har
kretsarna tillgång till webbverktyget Wordpress som är fristående från länsföreningarnas
och det centrala webbverktyget Episerver. Svensk Jakt är en fristående enhet. Det medför
svårigheter i informationsflödet.
Styrelsen har beslutat bifalla motionen för vidare behandling på Jägareförbundets
årsstämma.
Jägareförbundet Örebro har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska
Tanken som Nora Jaktvårdskrets för fram om att underlätta informationsspridning inom
Svenska Jägareförbundet är mycket bra. Detta är något vi alltid bör sträva mot inom
förbundet. Dock går det sällan att göra detta med automatik, på det sätt som motionen
vill åstadkomma. Relevant och bra information från en jaktvårdskrets för sina
medlemmar behöver inte vara relevant för andra kretsar, för länet som helhet eller för
alla medlemmar i Svenska Jägareförbundet. Det behövs nästan alltid göras en
bedömning av innehåll, text, nyhetsvärde och anpassa artikeln – i varje steg.
Förbundsstyrelsen vill också påminna om den hemsida som finns för att få in nyheter på
de regionala sidorna i Svensk Jakt. Denna webbsida och procedur är vidtagen för att
spara såväl personella resurser på redaktionen som tryck- och papperskostnader. Detta
sätt att få in nyheter på de regionala sidorna i Svensk Jakt är också gjort utifrån det
faktum att det behövs en bedömning om innehållets relevans, medlemsnytta och
nyhetsvärde.
Förbundsstyrelsen utgår ifrån att det rent tekniskt går att bygga ett system som uppfyller
kraven i motionen. Men på grund av den tekniska utveckling som sker, kostnader för
olika webbverktyg och behovet av att kunna byta webbverktyg när nya funktioner (för
73
framtida behov) finns möjliga, medför att kostsamma speciallösningar bör undvikas i
möjligaste mån.
Förbundsstyrelsen konstaterar också att syftet med motionen är främst att underlätta
arbetsbördan för förtroendevalda som arbetar med hemsidor, att den endast ger
begränsad medlemsnytta och att kostnaderna för att hålla funktionen igång kommer att
bli betydande.
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att stämman avslår motionen.
74
45 Förbundsstyrelsens yttrande över motion
motion nr 22 ang mervärde för medlem, WeHunt
Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Sundsvall västra jaktvårdskrets
och har antagits av Jägareförbundet Sundsvall västra jaktvårdskrets samt Jägareförbundet
Mitt Norrland.
Motionen
När nya saker tas fram, till exempel WeHunt ska medlemmarna ses som främste kund.
Det är vi Jägareförbundet som äger produkten. Vi pratar vid varje ordförandekonferens
om mervärde för medlemmar. Här har vi en enkel bra sak att ha ett klart mervärde på.
Om WeHunt används av halva jaktlaget kommer snart fler vilja ha den också. Vi får ett
incitament ytterligare för att vara medlem. Dessutom är WeHunt riktigt bra när vi pratar
säkerhet i jakten, speciellt om alla i jaktlaget har denna app.
Förslag: Alla medlemmar skall få ett gratis år/provabonnemang av WeHunt.
Jägareförbundet Mitt Norrland styrelses yttrande
Styrelsen för Jägareförbundet Mitt Norrland föreslår årsstämman tillstyrka motionen
samt vidaresända den till Svenska Jägareförbundets årsstämma.
Motivering: Det är viktigt att skapa mervärden i medlemskapet och motionärens förslag
är ett bra exempel på detta.
Jägareförbundet Mitt Norrlands beslut
Jägareförbundet Mitt Norrland har antagit motionen som härmed överlämnas till
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att mervärde för medlemmen alltid
bör eftersträvas och det är också vad som görs. Däremot finns det ibland också en
ekonomisk realitet som gör att allt inte kan vara gratis eller alltför kraftigt subventionerat
då det inte skulle vara möjligt att utveckla utbildningar mm. Det finns också anledning
att ibland vara självkritiska och fundera på vad som hör till förbundets kärnområden och
det är nog tveksamt om utvecklande av denna typ av appar hör dit. Däremot kan det vara
av medlemsintresse att påskynda utvecklingen och medverka till att skapa produkter som
är till nytta för våra medlemmar.
Jägareförbundet kommer själv inte ha resurser att ligga i framkant i teknikutvecklingen
och ett långsiktigt ägande är inte vad styrelsen eftersträvar. Vid en eventuell avyttring
kommer kravet vara att i ett övergångsskede ska medlemmar ha ett gratis provår.
Hemställan
motionen.
75
46 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 23 ang eftersöksapplikation
Motionen har initierats av Philip Polfjärd-Larsson och har antagits av Jägareförbundet
Västerås jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Västmanland.
Motionen
Vid flera tillfällen har våra medlemmar i Västerås jaktvårdskrets uttryckt önskemål om
effektivare och enklare verktyg för att underlätta kommunikationen mellan jägare och
eftersöksjägare.
Jag anser att det idag finns goda tekniska hjälpmedel för att förenkla och förbättra
möjligheterna till kommunikation genom en eftersöksapplikation för smartphones. Det
finns många möjligheter med en applikation av detta slag, till exempel: Lista på
eftersöksekipage med kontaktinformation, möjlighet att sortera ut aktuella jägare för
angett skadskjutet vilt, efterfrågan av jakthund eller efterlysning av jägare vid behov av
skyddsjakt.
Allt i syfte för att förbättra kommunikationen och öka antalet jakttillfällen. Samt skapa
större beredskap vid skyddsjakt vid exempelvis skador på växande gröda:
Därför föreslår jag:
att Jägareförbundet centralt tar ansvar och utvecklar en eftersöksapplikation för
smartphones
att kretsen bifaller motionen i sin helhet.
att:
att Västerås jaktvårdskrets tar den som sin egen och vidaresänder den till årsstämman
för Jägareförbundet
Jägareförbundet Västmanlands
Västmanlands styrelses yttrande
Styrelsen delar motionärens intentioner och idéer med motionen. Styrelsen föreslår
därför att stämman bifaller motionen i sin helhet och sänder den vidare till Svenska
Jägareförbundet Västmanlands
Västmanlands beslut.
beslut
Jägareförbundet Västmanland har antagit motionen som härmed överlämnas till
Svenska Jägareförbundets årsstämma
Förbundstyrelsen delar motionärens uppfattning att dagens tekniska utvecklingsnivå
möjliggör underlättad kommunikation mellan jägare och eftersöksjägare. Samtidigt
pågår inom förbundet arbete som berör motionärens intentioner. Dessutom finns på
marknaden redan en så kallad mobilapp för kommunikation kring eftersöksuppdrag.
Inom förbundet finns en tanke på att, för jägare med behov av hjälp med eftersök, skapa
lättillgänglig kontakt med villiga eftersöksjägare. I länsföreningarna Södra Älvsborg,
Skaraborg och Västra Götaland Väst pågår ett pilotprojekt för att försöka finna formerna
för denna verksamhet. Bland annat tas ett IT-stöd fram där ett av syftena är att just
underlätta kommunikationen mellan jägare och eftersöksjägare. En möjlighet är att
anpassa detta IT-stöd till användning i smarta mobiltelefoner. Detta under förutsättning
att nämnda pilotprojekt är avslutat och verksamheten går i drift i länsföreningar som så
önskar.
76
Förbundsstyrelsen är fast besluten att ta fram ett verktyg för den enskilde medlemmen
att hitta eftersökshjälp när så behövs. Om detta ska ske genom en renodlad ”app” eller en
hemsida med ”responsivt gränssnitt” är en ren kostnads- och effektivitetsfråga.
Hemställan
motionen i så motto att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att
arbeta fram ett ändamålsenligt verktyg för medlemmarna att finna eftersökshjälp via
digitala medier.
77
47 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 24 ang medlemskap för jägarjägarskoleelever
Motionen har initierats av Martin Ståby och har antagits av Jägareförbundet Mora norra
jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Dalarna.
Motionen
De som går jägarexamenskurs och köper Jägareförbundets utbildningsbox ska få gratis
medlemskap och Svensk Jakt nästföljande år.
Detta fanns tidigare men togs bort vilket medfört att bara en bråkdel av jägarexamenseleverna blir medlemmar i Jägareförbundet. Detta är av extra stor vikt idag när nya jägare
blir allt mer urbaniserade och inte kommer i kontakt med jakt och viltvård i vardagen. Ett
medlemskap och en jakttidning hjälper till att hålla kunskaper aktuella som stärker vårt
förbund och jaktens förankring i samhället.
Villkoren för jägarskoleelevers medlemskap i Jägareförbundet har varierat över tiden. Det
senaste årets prioritering att förtroendevalda ska besöka jägarskolorna är en viktig
verksamhet. Nivån för kostnaden avseende medlemskap i Jägareförbundet kan förstås
vara avgörande framförallt för elever som inte är helt säkra på sin jägarbana.
Styrelsen anser att den mycket tydliga kopplingen mellan köp av Jägareförbundets
jägarskolebox och medlemskap är intressant och bör beaktas även om det får
konsekvenser för medlemsavgiftsintäkter.
Styrelsen föreslår att stämman tillstyrker motionen men understryker med tydlighet
kopplingen till köp av jägarskolebox och översänder till Svenska Jägareförbundets
årsstämma.
Jägareförbundet Dalarna läns beslut
Förbundsstyrelsen tycker att Jägareförbundet Dalarnas motion är ett positivt förslag för
arbetet med att rekrytera nya medlemmar. Jägarskolan är ett mycket viktigt forum för
Jägareförbundet i rekryteringen av nya medlemmar. Det är också därför som vi
tillsammans i organisationen verkligen anstränger oss för att besöka huvuddelen av våra
jägarskolor och informera om Jägareförbundets verksamhet och vad vi gör för våra
medlemmar. Helt enkelt sälja in varför man ska bli medlem. Förbundsstyrelsen ser
redan idag en positiv effekt av dessa besök i form av nya medlemmar.
Baserat på tidigare erfarenheter anser förbundsstyrelsen dock inte att gratis medlemskap
är lösningen på medlemsrekrytering, varken på kort eller lång sikt. Däremot ser styrelsen
att ett koncept där jägarskolebox, information och medlemskap ingår i en paketlösning
skulle behöva utredas i kombination med aktiva besök vid jägarskolor.
78
Förbundsstyrelsen ser behovet av att analysera frågan ytterligare utifrån ett antal
parametrar. Till exempel se över nuvarande försäljning av jägarskoleboxar såväl
individuellt, som till studiecirklar och motsvarande, och hur besök ska genomföras vid
jägarskolor samt att vi behöver göra en kostnadsanalys innan eventuell verkställighet.
Först bör det dock ske en utvärdering av nuvarande arbetssätt och dess resultat vid
införsäljning av Jägareförbundet på jägarskolor.
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att årsstämman
bifaller motionen i så motto att styrelsen ges i uppdrag att utreda en paketlösning med
jägarskolebox, medlemskap och besök vid jägarskolor i syfte att öka rekryteringen av nya
medlemmar inför kommande år men att stämman avslår motionen avseende gratis
medlemskap.
79
48 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 25 ang digitalt medlemskap
och digital förening
Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Rimbo och har antagits av
Jägareförbundet Rimbo samt Jägareförbundet Stockholms län.
Motionen
Svenska Jägareförbundet behöver fler och yngre medlemmar. Anknytningen och
engagemanget till den egna kretsen kan kännas avlägset och därmed bli ett hinder som
kan få intresserade att tveka inför ett medlemskap. Systemet behöver delvis
moderniseras för att följa med i tiden.
På nätet finns en stor grupp jägare representerade som inte är intresserade av det
traditionella medlemskapet. Svenska Jägareförbundet har en relativt brådskande
innovativ utmaning att försöka skapa ett medlemskap som tilltalar den digitala gruppen
och som skapar enklare, snabbare och rakare vägar i kommunikationen mellan
förbundet och medlemmen.
Svenska Jägareförbundet måste följa med i tiden och nå bättre ut till befolkningen med
betoning på den yngre delen. Enligt Statistiska Centralbyråns utredning ”Privatpersoners
användning av datorer och internet 2014” ser internetanvändningen ut som följer:
• Internettillgången är störst för åldersgruppen 16-54 år, där mellan 97 och 99 procent
har tillgång.
• Internettillgången är lägre bland personer i åldern 75-85, 57 procent
• 78 procent i åldern 16-86 år använder internet dagligen.
• Andelen av befolkningen som aldrig använt datorer eller internet är 7 respektive 9
procent.
•
Dessutom:
Svenska Jägareförbundet och Svensk Jakt har tillsammans över 100 000 unika
användare per vecka (KIA-index)
Förslag
För att locka fler medlemmar till förbundet och dessutom få ytterligare verksamhet
riktad direkt till medlemmen föreslås en digital nationell förening uppdelat på tre
digitala underavdelningar i Svenska Jägareförbundet, fördelade på regionerna Syd, Mitt
och Nord med representanter från alla länsföreningar.
Inloggning - Innehåll
En nationell digital huvudavdelning med tre regionala underavdelningar enbart för
Jägareförbundets medlemmar skapas som ett extranät förslagsvis under domänen
jagareforbundet.se. Åtkomlighet för medlemmen sker via inloggning.
En av de stora vinsterna med denna typ av medlemskap ska framför allt vara den enklare
möjligheten att kunna påverka sin organisation.
Webbomröstning samt andra chansen
Motioner ska kunna lämnas in för direkt webbomröstning av inloggade medlemmar,
antingen som ett direkt förslag (via webbformulär) eller som en andrachans för medlem
(vilken är både digital- och kretsmedlem, se medlemskap nedan) som fått sitt förslag
80
nedröstat i kretsen/länet. Ett förutbestämt antal vinnande förslag/motioner går direkt för
omröstning till Svenska Jägareförbundets årsstämma.
Dessa sidor kan även innehålla exempelvis:
exempelvis
• Stark koppling till Svenska Jägareförbundets övriga webbplatser.
• Samlad regionverksamhet fördelad på tillhörande län. Kurser, skytte, jakter,
hundverksamhet med mera. Varje länsförening bidrar.
• Medlemsforum (community) med frågor och svar. Internt utbyte av jakt och
erfarenheter. Nätdagböcker.
• Svensk Jakt enbart på nätet.
För medlemmen/medlemskapet
En medlem kan välja mellan tre alternativa medlemskap (Ungdom-, Stöd-, med eller
utan tidning tillkommer utöver detta) :
1. Att (som tidigare) vara medlem i enbart en Jaktvårdskrets
2. Medlem i både krets och regionens digitala förening (Ordinarie
medlemsavgift+reducerat pris för digitalt medlemskap. Tillägget digitalt medlemskap
kan också vara gratis).
Fördel: Kan motionera i både egna kretsen och digitala webbomröstningen.
3. Enbart medlem i regionens digitala förening.
Fördel 1: Alla digitala medlemmar får delta med egen motion samt bidra med egen
röst.
Kan helt ersätta: ”Foreign member without magazine” och “Foreign member with emagazine”
Organisatoriskt
Organisatoriskt
• Förslagsvis en samordnande anställd webbredaktör heltid nationellt samt en
deltidsanställd per region (baserat på tre regioner).
• Varje länsförening alternativt region utser en förtroendevald med digitalt ansvar som
kan påverka och har direkt insyn i verksamheten.
Kostnader
• Utveckling av intern webbsajt i extranät med inloggning, säkra
webbomröstningssystem, community/forum
• Förändring medlemssystem
• Omskrivning av stadgar, ny organisationsbildning
• Förstudie arbetsgrupp och konkret förslag.
• X antal nya tjänster
Övriga krav
• Beslut om ändring i Svenska Jägareförbundets stadgar för att släppa fram den digitala
föreningens, av medlemmarna, framröstade motioner till årsstämman.
• Naturlig koppling till Svenska Jägareförbundets övriga digitala verksamheter och
utveckling.
Hems
Hemställan
Jägareförbundet Rimbo föreslår att en arbetsgrupp utses för fortsatt utredning av
81
möjligheten att via inloggning i en liknande webblösning som ovan bli digital medlem i
Svenska Jägareförbundet.
Jägareförbundet Stockolms läns beslut
Jägareförbundet Stockholms län har antagit motionen som härmed överlämnas till
Förbundsstyrelsen uppskattar nytänkande och särskilt om det strävas efter att på ett
bättre sätt fånga intresse för organisationens yngre medlemmar. Det motionären föreslår
innebär dock en radikal förändring av förbundets demokratiska beslutsprocess,
uppbyggnad och en omfördelning av resurser på ett omfattande sätt.
Det finns dock ett behov av att utreda och komma med förslag på hur de lokala nivåerna
i organisationen ska utvecklas, deras roll se ut och vilka aktiviteter de ska driva. I detta
arbete kommer olika former av intressenätverk säkert att diskuteras. Därtill kommer
utnyttjande av digitala nätverk rent allmänt öka i takt med att digitaliseringen fortsätter.
Styrelsen ser det inte som rimligt att tillsätta en arbetsgrupp enbart utifrån motionen.
Men i den proposition som föreslås stämman att bilda en arbetsgrupp för att arbeta med
förslag till kretsarnas roll och ansvar i framtiden bör intentionerna i motionen kunna
utgöra ett av underlagen. Därför föreslår styrelsen att arbetesgruppen tar hänsyn till
möjliga utvecklingsområden avseende digital kommunikation.
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovan att årsstämman bifaller motionen i
så motto att gruppen som föreslås se över kretsens roll och ansvar tar till vara motionens
intentioner.
82
49. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 26 ang resursresurs- och kompetenskompetenskartläggning
Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Jönköpings län och har antagits
av Jägareförbundet Jönköpings län.
Motionen
Vi ska sträva efter att våra medlemmar ska få uppleva Svenska Jägareförbundet som den
bästa organisationen inom jakt och viltvård. Vi ska vara en organisation som attraherar –
både i att vilja bli medlem i förbundet men också i att verka som förtroendevald eller i att
vara anställd. För att lyckas med den målsättningen måste anställda och förtroendevalda
vara motiverade, ha hög kompetens och prioritera rätt uppgifter. Att medlemmar,
förtroendevalda och tjänstemän strävar mot samma mål är en förutsättning för en väl
fungerande verksamhet. Därför måste vår organisation utvecklas kontinuerligt.
Inom Svenska Jägareförbundet finns idag en resursfördelning som inte är i proportion
till antalet medlemmar, kretsar, länsföreningar samt ärendemängd, viltarter,
myndigheter och andra organisationer.
Har vi utvecklat en attraktiv och effektiv tjäns
tjänstemannaorganisation, med jämn och tydlig
ansvarsfördelning?
För cirka ett år sedan genomfördes en översyn av organisationen som resulterade i en
omorganisation samt delvis nytt arbetssätt. Det primära syftet med översynen/
omorganisationen var att hitta kostnadseffektiva lösningar – det sekundära syftet var att
se över ansvarsfördelningen mellan jaktvårdskonsulenterna.
En uppföljning och utvärdering bör nu göras – en uppföljning som avser att samla in och
studera olika mått på verksamheten, bland annat personalresurserna. Uppföljningen ska
också innehålla en undersökning om det finns förhållningssätt och attityder hos
personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. Det primära syftet ska dock
vara att se över resursfördelningen. Resursfördelningen av jaktvårdskonsulenter bör vara
anpassad efter antalet medlemmar i respektive region samt efter antalet arbetsområden
där jaktvårdskonsulentens kompetens efterfrågas. När översynen är klar ska resursfördelningen justeras eller nya resurser tillföras och jaktvårdskonsulenternas arbetsbeskrivningar revideras och uppdateras med ingången att prioriteringar inom ramen för
jaktvårdskonsulenternas arbetsområde görs på rätt sätt.
Strategisk kompetensförsörjningsplan
Vi bör också lägga stor vikt vid att de anställda ska vara kunniga och ha formell
kompetens. Det borde också vara prioriterat att anställda kontinuerligt utvecklar sin
kompetens. Incitamentordningar och investeringar för att höja den enskildes kompetens
säkrar att förbundet attraherar och behåller välkvalificerade medarbetare i alla
funktioner. En strategisk kompetensförsörjningsplan bör finnas nationellt med målet att
ha tillräcklig tillgång på kvalificerad personal inom olika verksamhetsområden för att
förbundet ska kunna uppnå sina mål och vara attraktivt för både anställda, förtroendevalda och medlemmar. Strategin ska visa på balans mellan bemanning, kompetens och
framtida behov och den ska tas fram genom en kompetenskartläggning. Detta är av
största vikt då förbundet står inför stora, komplexa utmaningar de kommande åren.
83
Svenska Jägareförbundet Jönköping yrkar:
att en uppföljning/utvärdering av genomförd omorganisation med primärt syfte att
kartlägga resursfördelningen
att efter översynen justera resursfördelningen eller tillföra nya resurser
att en strategisk kompetensförsörjningsplan tas fram
Jägareförbundet Jönköpings län har antagit motionen som härmed överlämnas till
Motionären lyfter en viktig och för förbundsstyrelsen central fråga nämligen hur
förbundet använder sina resurser på det mest effektiva sättet för att nå våra
gemensamma strategiska mål.
Organisationen har på kort tid gjort ett strategiskt arbete genom projektet Jakten på
framtiden, där alla delar av organisationen fått komma till tals och prioriterat våra
viktigaste mål för framtiden, vilket beslutades vid årsstämman 2013. Utifrån de
resultaten fick sedan generalsekreteraren uppgiften att snarast organisera
tjänstemannaorganisationen effektivt i linje med uppsatta strategiska mål och
ekonomiska förutsättningar.
Generalsekreteraren med ledning arbetade därefter fram ett förslag till organisering,
arbetssätt, samordnad planeringsprocess och målstyrning. Detta förankrades i
tjänstemanna- och förtroendemannaorganisationen i slutet av 2013. Förbundsstyrelsen
beslutade i december samma år att ge generalsekreteraren mandat att förhandla och
genomföra föreslagen inriktning. I maj 2014 påbörjades införandet av nytt arbetssätt och
styrning i tjänstemannaorganisationen, parallellt med nyrekryteringar, uppsägningar och
vissa fall förändring i kontorsstruktur.
Med anledning av tjänstemannaorganisationens förändring och den strategiska
målbilden beslöt stämman 2014 att också se över ansvar, roller och gränssnitt mellan
förtroendemannaledet och personalorganisationen. Detta i syfte att samordnat använda
våra gemensamma resurser och kompetenser på ett effektivt sätt. Arbetet avrapporteras
vid årets stämma.
Under 2015 prioriterar generalsekreteraren att konsolidera, stabilisera och finjustera det
nya arbetssättet i hela tjänstemannaorganisationen. Vilket bland annat innebär arbete
med målstyrning, ledarskap, medarbetarskap, framtagande av kompetensutvecklingsplan samt anpassning av arbetsbelastning.
Generalsekreteraren presenterade i april 2014 till förbundsstyrelsen behovet av att
utvärdera den nya tjänstemannaorganisationen och se över den nuvarande strategiska
målbilden under 2016.
84
Med ovanstående beskrivning anser förbundsstyrelsen att intentionerna i motionen är
väl omhändertagna i styrelsens och generalsekreterarens långsiktiga planering.
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer enligt ovan att stämman anser motionen besvarad.
85
50 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 27 ang jakt efter korp
Motionen har initierats av Hubert Larsson och har antagits av Jägareförbundet
Hallsbergs jaktvårdskrets och Jägareförbundet Örebro.
Motionen
Efter att i mer än femtio (50) år ha vistats i skog och mark kan man konstatera att varje
djurart har sitt årtionde. Vem minns inte älgen på sjuttiotalet, sedan kom rådjuren,
vildsvinen på nittiotalet. Nu på 2000-talet är det de stora rovdjurens eller rovfåglarnas
årtionde.
En rovfågel som har ökat påtagligt i antal är på senare år korp (corvus, latinskt namn).
Denna predator avfördes från listan som ett jaktbart vilt i samband med Sveriges inträde
i EU. Europeiska Unionen, anledningen var att denna fågel var utrotningshotad, ute i
Europa… Korpen är idag mycket vanlig i skog och mark, tål utan att beståndet skulle
minska nämnvärt en jaktlig beskattning.
Denna fågel är allätare, födan är småvilt samt insekter, groddjur boplundring, samt
asätare, allt står på matsedeln för denna stora flygande predator.
Hur stor populationen är i Sverige råder det delade meningar om, ”ornitologer” hävdar
att denna fågel ökar i antal med cirka tre (3) procent per år. Vi kan ha ”korp” i våra
marker men de får inte bli för många då antalet småfåglar minskar, ärlor, finkar samt
mesar som några exempel, en bidragande orsak till detta torde vara det ökande antalet av
predatorer i våra skogar där korpen utgör en bidragande faktor till nedgången av våra
småfåglars population.
Undertecknad hemställer att ”korpen” återinförs som ett jaktbart vilt vi vår svenska
lagstiftning.
Jägareförbundet Örebros
Örebros styrelses yttrande
Det finns idag inga exakta siffror på hur stor populationen är av korp, men i slutet av 90talet fanns det cirka 45 000 häckande par i Sverige. Den siffran har inte blivit mindre,
det vet vi med säkerhet. Framförallt på grund av att korpen fridlystes i och med EUinträdet 1995, vilket medförde att den allmänna jakttiden på arten upphörde.
Idag finns möjligheten att skyddsjaga korp utifrån specifika kriterier, så kallad skyddsjakt
på enskilds initiativ. Går att läsa i Jaktförordningen (1987:905, bilaga 4). Men,
omfattningen på skyddsjakten uppgår till att endast cirka 1000 individer fälls per år i
landet, vilket inte kan anses vara en begränsande faktor på populationen.
Styrelsen delar motionärens synpunkt om att korpen mycket väl skulle tåla det jakttryck
som blir om allmän jakttid återinförs. Korpen är en listig jägare och så kallad generalist,
vilket innebär att den livnär sig på det den kommer över. Likaså är den otroligt
anpassningsbar till olika livsmiljöer, vilket gör att den finns vida utbredd över hela
landet.
För att kunna återinföra allmän jakttid på korp krävs det att EU:s fågeldirektiv måste
revideras. Därför anser styrelsen att det är mycket viktigt att Svenska Jägareförbundet i
86
alla tänkbara sammanhang propagerar för att en revidering av dels fågeldirektivet, men
även art- och habitatdirektivet kommer till stånd och det snarast.
Tilläggsyrkande: Jägareförbundet Örebro vill att Svenska Jägareförbundet aktivt ska verka
för att EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv revideras snarast, så att
lagstiftningen blir mera verklighetsförankrad utifrån dagens rådande förhållanden inom
EU och anslutna medlemsländer. Därefter är det önskvärt att gruppen för
jakttidsberedningen skyndsamt verkar för att allmän jakttid på kort återinförs, om det
finns stöd för det i det nya reviderade fågeldirektivet.
Med ovan nämnda yrkar styrelsen på avslag på motionen i sin ursprungliga form och
yrkar bifall för tilläggsyrkande och sänder den vidare till Svenska Jägareförbundets
årsstämma.
Jägareförbundet Örebro har antagit motionen enligt styrelsens förslag på tilläggsyrkande
och som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma
Önskemål om ändrade jakttider ska, enligt beslut på tidigare årsstämma, författas som
en skrivelse till förbundsstyrelsen för vidare behandling inför nästa jakttidsberedning.
Korpen är skyddad enligt EU:s fågeldirektiv och allmän jakttid är därmed inte möjlig att
införa i ett EU-land så länge bilagor i Fågeldirektivet inte omarbetas. Korpen ingår idag i
bilaga två till direktivet vilket helt omöjliggör en allmän jakt. Således måste korpen
initialt förflyttas från denna bilaga. Arter som korpen är tydliga exempel (tillsammans
med t.ex. vitkindad gås och storskarv) på att detta direktiv är föråldrat och baserat på
gammal utgången kunskap och data på till exempel populationsstorlek.
Fågeldirektivet har länge varit stängt för förändringar och en omarbetning kan innebära
stora förändringar för jaktens utövande. I vissa fall kan möjligen jakttider på fåglar
utökas men med tanke på det politiska klimatet inom EU gällande fågelskyddsfrågor är
riskerna stora för att arter som idag listas som jaktbara kan få totalt skydd. Under 2015
har dock de första stegen mot en möjlig revidering tagits, vilket ställer stora krav på
förbundet som måste var aktivt och stödjande för framförallt tjänstemän på FACE
huvudkontor. Förbundet har, tillsammans med sina systerorganisationer ute i Europa,
också agerat för att höja beredskapen hos FACE inför det omfattande arbete som krävs
när Direktivet öppnas. Samtidigt som det är önskvärt med en utökad jakttid på korp (och
andra fågelarter) kan en kommande revidering av fågeldirektivet medföra ytterligare
inskränkningar för jaktutövandet i Sverige. Svenska Jägareförbundet är relativt väl
rustade då förbundet aktivt varit med och tagit fram de data som svenska myndigheter
kommer utgå från i sitt arbete med direktivet.
En översyn av direktivet med tillhörande bilagor är en mycket tidskrävande process. På
kort sikt är det därför förbundsstyrelsens uppfattning att störst effekt antagligen uppnås
genom att verka för utökade möjligheter till skyddsjakt.
Svenska Jägareförbundet har under 2015 ytterligare ökat fokus på jaktfrågor inom EU
både genom att påverka ansvariga nationella myndigheter som på den Europeiska nivån.
87
Ett steg mot ökat fokus togs 2013 då Förbundet började finansiera en deltidstjänst på
FACE som ska bevaka Förbundets intressen.
Hemställan
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att stämman bifaller motionen i så motto att styrelsen ges
i uppdrag att fortsätta arbetet med att verka på den internationella arenan samt fortsätta
verka för en revidering av fågeldirektivet.
88
51. Åtgärder i anledning
anledning av motioner m m från årsstämman 2014
Återrapportering av proposition från förbundsstyrelsen rörande tydliga roller och ansvar
mellan medlemsorganisationen och tjänstemannaorganisationen.
Inledning
Den av förbundsstämman tillsatta arbetsgruppen bestående av ordförande Björn
Sprängare, länsordförande Mikael Samuelsson, Thomas Björklund och Frederik
Kjellsson, generalsekreteraren Bo Sköld och GS-assistent Jenny Kenneman lämnar
härmed en rapport av det genomförda arbetet. Rapporten består av uppdrag, genomförande, resultat, slutsatser och rekommendationer samt en slutlig rekommendation till
förbundsstyrelsen.
Uppdraget
Den tillsatta arbetsgruppen hade uppgiften att:
1) Definiera roller och ansvar i snittytan mellan medlemsorganisationen och
tjänstemannaorganisationen och även analysera råd och andra mötesformer.
2) Genomlysa förbundsstyrelsens roll i förhållande till länsföreningarnas för att uppnå
förbundets strategiska målbild.
3) Utöver dessa uppgifter har arbetsgruppen fått uppdraget av förbundsstyrelsen att se
över förbundets valregioner, vilket initierades av Dalarnas motion vid
förbundsstämman 2014.
Genomförande
Arbetsgruppen har genomfört ett fysiskt planeringsmöte, därefter avstämningsmöten via
telefon, möten i samband med ordförandekonferenser och regionala träffar i förbundet.
Referensgrupp har utgjorts av ordförandekonferensen.
Vad avser uppdraget att se över förbundets valregioner har arbetsgruppen arbetat med
avstämning vid ordförandekonferenser och genom remissförfarande till länsordförande.
Vid arbetet med att definiera roller och ansvar i snittytan mellan medlems- och
tjänstemannaorganisationen har tre regionala möten genomförts med förtroendevalda
och personal i form av diskussion och grupparbeten, med målet att tydliggöra roller och
ansvar samt klargöra skiljaktigheter i uppdrag. Ett viktigt skäl till att tydliggöra roller och
ansvar är att tjänstemannaorganisationen har förändrat arbetssättet, genom bland annat
funktionsledning och målstyrning.
Resultat
1) Definiera roller och ansvar i snittytan mellan medlemsorganisationen och
tjänstemannaorganisationen och även analysera råd och andra mötesformer.
•
•
•
•
Samarbetsklimatet mellan förtroendemanna- och tjänstemannaorganisationen är
överlag god.
Att ibland mötas och bara diskutera hur vi arbetar tillsammans är nyttigt. Det
effektiviserar vårt gemensamma arbete, samt klargör och minskar friktioner.
Vi har mycket att vinna på att strukturera vårt arbeta på liknande sätt, då ökar
synergierna, tydligheten och den gemensamma kraften mot våra mål.
Samverkan över gränser, mellan länsföreningar och regioner är positivt.
89
•
Arbetsgruppen anser att dagens mötesformer är ändamålsenliga för förbundet
och att behovet av respektive råd fortlöpande ska analyseras av förbundsstyrelsen,
vilket sker med till exempel rovdjursrådet.
2) Genomlysa förbundsstyrelsens roll i förhållande till länsföreningarnas roll för att
uppnå förbundets strategiska målbild.
•
Arbetsgruppen anser att förbundets roll i förhållande till länsföreningarnas har
tydliggjorts i arbetet med att definiera roller och ansvar i snittytan mellan
medlems- och tjänstemannaorganisationen. Vår gemensamma strategiska
målbild, nya arbetssätt och styrning har skapat ytterligare tydlighet.
Förbundsstyrelsen tillsammans med ledningen har det övergripande nationella
och internationella ansvaret liksom ansvaret för det allmänna uppdraget.
Jägareförbundets länsföreningar har det regionala och lokala ansvaret.
3) Utöver dessa uppgifter har arbetsgruppen fått uppdraget av förbundsstyrelsen att se
över förbundets valregioner vilken initierades av en motion från Jägareförbundet
Dalarna vid förbundsstämman 2014.
•
Arbetsgruppen har genom avstämningar med ordförandekonferens och genom
remissförfarande till länsordföranden tagit fram ett förslag till förändring av
bland annat valregioner, valberedning och dess arvodering. Detta framläggs som
en proposition till förbundets stämma 2015 av förbundsstyrelsen.
Slutsatser
• Samarbetsklimatet mellan förtroendemanna- och tjänstemannaorganisationen är
överlag gott.
• Att mötas för att bara diskutera hur vi arbetar tillsammans, har varit nyttigt. Det
effektiviserar vårt gemensamma arbete, klargör och minskar friktioner.
• Vi har mycket att vinna på att strukturera vårt arbeta på liknande sätt mellan
förtroendemanna- och tjänstemannaorganisationen, då ökar synergierna,
tydligheten och den gemensamma kraften mot våra mål.
• Samverkan över gränser, mellan länsföreningar och regioner är bara positivt.
• Vid ordförandekonferenser och regionala möten har behovet av att se över
kretsarnas framtida roll och ansvar framkommit tydligt.
Rekommendationer
• Arbetsgrupp roller och ansvar ser ingen anledning att Jägareförbundet som
helhet ska vidta några särskilda åtgärder med anledning av resultatet. Resultatet
har varit positivt.
• Vi rekommenderar dock att vi fortlöpande diskuterar roller och ansvar vid till
exempel regionala möten samt att förtroendemannautbildning och introduktion
för nyanställda innehåller denna typ av frågeställningar och tydliggöranden.
• Vi anser att det nya arbetssättet ger möjlighet till ökad tydlighet, effektivitet och
bör ge mer synergier. Det är viktigt att informera om balans/likriktning av stödet
från tjänstemanna- till förtroendeorganisationen.
• Allmänna uppdraget ger enorm synergi för medlemsuppdraget och
medlemmarna ger enorm synergi för allmänna uppdraget. Fundamentalt att
förstå och informera om.
90
Avslutande rekommendation
Arbetsgrupen rekommenderar att roller och ansvar i Jägareförbundets kretsar analyseras
samt tydliggörs för framtiden. Eftersom frågan om kretsarnas roll och ansvar nu och i
framtiden återkommande har diskuterats samt värderats i vårt arbete och vid olika
möten. Vi anser att stämman bör tillsätta en demokratiskt sammansatt arbetsgrupp med
regional och lokal förankring, i syfte att ta fram konkreta förslag till kretsarnas roller och
ansvar i Jägareförbundet, utgångspunkten kan tas från det tidigare arbetet ”Kretsarna
siktar framåt”.
Arbetsgrupp roller och ansvar föreslår att förbundsstyrelsen lägger en proposition till
förbundsstämman om att:
Tillsätta en demokratiskt sammansatt arbetsgrupp med regional och lokal förankring i
syfte att ta fram konkreta förslag till kretsarnas roller och ansvar i Jägareförbundet,
utgångspunkten kan tas från det tidigare arbetet ”Kretsarna siktar framåt”.
Arbetsgrupp roller och ansvar
Björn Sprängare, Ordförande Svenska Jägareförbundet
Frederik Kjellson, Ordförande Jägareförbundet Kronoberg
Thomas Björklund, Ordförande Jägareförbundet Dalarna
Mikael Samuelsson, Ordförande Jägareförbundet Norrbotten
Bo Sköld, GS Svenska Jägareförbundet
Jenny Kenneman, GS-assistent
Motion nr 1 ang den nya älgförvaltningen
Naturvårdsverket redovisade den 15 februari 2015 sin utvärdering av den nya
älgförvaltningen. Efter initiativ och påstötningar från förbundet finns motionärens
åsikter vad gäller § 15 NFS 2011:7 upptagna som ett problem i den nya förvaltningen.
Naturvårdsverket har därefter meddelat regeringen att man avser att förändra delar av
NFS 2011:7 mot bakgrund av utvärderingen.
Exakt vilka förändringar i föreskriften som Naturvårdsverket avser att göra är i dagsläget
inte klart. Arbetet fortskrider nu inom ramen för Naturvårdsverkets klövviltsråd.
Motion nr 2 ang bättre nyttjande
nyttjande av kraftledningsgator
Förbundet har i olika sammanhang drivit frågan om viltanpassning och foderproduktion
gentemot Skogsstyrelsen. Den befintliga instruktionen har reviderats för att tydligare
framhålla viltfodrets betydelse i ett ekosystemperspektiv. Instruktionen finns tillgänglig
på förbundets hemsida.
Motion nr 3 ang rådjursförvaltning
Då någon extern finansiering inte erhållits har projektet inte kunnat påbörjas under
2015. Fokusprojekt rådjur är inlagt i den långsiktiga planeringen och kommer att
genomföras under 2016.
91
Motion nr 4 ang återinförande av skogsvildrenen.
skogsvildrenen
Förbundets tjänstemän har genomfört en konsekvensanalys av utplantering av vildren.
Resultaten av analysen presenterades delvis vid ett heldagsseminarium om återintroduktion av vildren, som anordnades av SLU och Umeå universitet i april 2015.
Analysen visar att en återintroduktion av vildren söder och öster om renbetesområdet
inte kommer att medföra några allvarliga negativa effekter för annan markanvändning.
En förutsättning är att man möjligen, liksom i Finland, upprättar ett stängsel mellan
renbetesområdet och området som är tänkt att hysa skogsren. Den huvudsakliga
konflikten kommer att vara gentemot rennäringen. Dels vill rennäringen expandera
renbetesområdet, dels är man rädd att få in skogsrenar bland tamrenarna. En återetablering av skogsren kommer kritiskt att bygga på att olika aktörer i landskapet är
överens om att det saknas allvarliga negativa effekter. Predation från varg kommer att
försvåra en etablering av skogsvildren. Den senaste vinterns förvaltningsgrepp där hela
revir sköts bort skulle dock möjliggöra låga predationsnivåer under en etableringsfas.
Det kommer att ta avsevärd tid efter en eventuell etablering innan stammen kommer att
vara jaktbar. Den konsekvensanalys som fjolårets stämma beslutade är nu färdigställd
och kommer att delas ut på årets stämma. Utifrån denna analys tas i planeringsprocessen för 2016 beslut om fortsatt hantering av frågan.
Motion nr 5 ang kompensationsutplantering av dovhjort
Forsknings- och förvaltningsgruppen har fört diskussioner med Naturvårdsverket om
eventuella kompensationsutsättningar av dovvilt i Örebro län. Möjligheten att ansöka om
tillstånd att sätta ut dovvilt finns redan idag, även om tillstånd endast meddelas mycket
restriktivt. Naturvårdsverket har under diskussionerna inte förefallit beredd att ändra sin
restriktiva hållning utifrån de anförda argumenten. Den nuvarande viltförvaltningen
möjliggör att frågan drivs regionalt, där det nog finns en större förståelse för frågan.
Motion nr 7 & 8 ang fältvilt och viltvård
Förbundet har under verksamhetsåret 2014-2015 fortsatt samarbetet med
Jordbruksverket inom projektet Mångfald på slätten, där det nu även finns rådgivning
som handlar om hur man gynnar vilt:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/man
gfaldpaslatten.4.e01569712f24e2ca09800012316.html
Vidare har förbundet tillsammans med Prodana och Granngården hjälpt till att ta fram
och tillgängliggöra utsäde för att anlägga viltåkrar:
http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/viewer_s.aspx?gKey=mm6bmjx5&gInitPage=1
Förbundet har under 2015 inte resurser, på nationell nivå, att prioritera fältviltet och
viltvård i särskilda projekt. Fokusprojekt fältvilt är inlagt i den långsiktiga planeringen
och kommer att genomföras under 2016.
92
Motion nr 10 ang möjlighet för provtagare i jägarexamen att göra det praktiska och
teoretiska proven i valfri ordning
Jägareförbundet har informerat och argumenterat för en förändring till de ansvariga på
Naturvårdsverket och vi inväntar den försenade föreskriftsremissen avseende
jägarexamen.
Motion nr 11 ang medlem/kretstillhörighet
Om man väljer att bli medlem via nätet eller om man ringer medlemsservice är det
tvingande att välja krets. Under fjolåret infördes också en ruta på värvningstalonger där
man anger vilken krets man önskar tillhöra
Motion nr 13 ang insamling av ee-mailadresser
Förutom den insamling av e-mailadresser som sker vid evenemang är nu funktionalitet i
medlemssystemet klart för att kunna få medlemmar att själva registrera e-mailadresser.
Det kommer att uppmuntras genom olika aktiviteter och erbjudanden och beräknas
komma igång efter årets avisering. Provverksamhet där olika delar av organisationen ges
tillträde till medlemssystemet beräknas komma igång ungefär samtidigt. Men den
begränsade möjlighet som finns att ge back-up gör att systemet noggrant måste testas för
att inte skapa onödig irritation.
Motion nr 16 ang Svenska Jägareförbundets valregioner
En särskilt tillsatt arbetsgrupp med förtroendevalda från olika delar av landet har arbetat
med frågan och presenterat ett förslag som läggs fram som en proposition från
förbundsstyrelsen till årets stämma.
Motion nr 18 ang finansiering av aktiviteter inom Jägareförbundet
Motionen avslogs men styrelsen gavs i uppdrag att utreda och tydliggöra frågan om vilket
organisationsled som står kostnaden för olika sammankomster. Styrelsen finner att det
kan definieras som tre olika situationer.
Planerad verksamhet
Planerad verksamhet utifrån satta mål och/eller fastställd verksamhet där möjlighet
funnits att budgetera för verksamheten – här står respektive för sina egna kostnader i
enlighet med planering. I respektive kallelse klargörs kostnadsfördelningen.
Uppkommen verksamhet
Vid kallelse till möte eller aktivitet som ej varit möjligt att planera för står den kallande
för kostnaderna som specificerats.
Inbjudningar
Deltagande i möte eller aktivitet där det är valfritt att delta – här står deltagarna för sina
egna kostnader.
Motion nr 21 ang aktivitetsinformation i Svensk Jakt
Förändringar av lokala annonser vidtagna.
93
Motion nr 23 ang aktivt verka för genomförande av tidigare antagna motioner
Förbundet har i enlighet med motionen fortsatt verka för genomförande av tidigare
motioner, vilket är en självklarhet, om inte nya beslut tagits i någon annan riktning.
Många av de sakfrågor som motionerna berört skulle ha hanterats av Jaktlagsutredningen. När denna lades ner kommer dessa sakfrågor att behöva behandlas enskilt
direkt mot departement och regeringen. Förbundsstyrelsen har gjort bedömningen att
det i grunden är klokt att avvakta med en översyn av jaktlagstiftningen till dess den
nyligen påbörjade översynen av Fågeldirektivet samt Art- & habitatdirektivet är
genomförda. Vi har idag en liberal jaktlagstiftning fri från besvärande detaljregleringar.
Det är långtifrån säkert att en reviderad jaktlagstiftning skulle bli lika bra.
Även i år finns denna motion med, i något reviderad form, i stämmohandlingarna och
för att ytterligare visa på det arbete som görs kommer en särskild presentation att göras
på stämman med en tillbakablick längre än ett år.
Motion nr 25 ang förbundet att tillämpa § 28 vid jakt inom Fulufjällets nationalpark
Naturvårdsverket arbetar sedan 2010 med att ta fram nya riktlinjer för reservatsbildning
och skydd av områden. Där ingår regler för inskränkning av olika former av
markanvändning, inklusive jakt. Arbetet förefaller nu för tredje gången genomgå en
revidering när det gäller innehåll och arbetsmetoder. Förbundet tar en aktiv del i detta
arbete för att bevaka jakträtten och att hänsyn till jaktens betydelse som
förvaltningsmetod säkerställs.
Förbundet fick möjligheten att via remiss ha synpunkter om skötselplaner för 14 olika
nationalparker under 2014. I samtliga remisser behandlades aktuell fråga i remissvaret.
Den aktuella nationalparken har dock inte behandlats bland dessa 14.
Motion nr 27
27 ang märkning av fångstredskap
Naturvårdsverket arbetade under 2013 fram föreskrifter för typgodkännande av
fångstredskap (NFS2013:13). Avsikten var att komplettera denna föreskrift med ytterligare
en föreskrift om användandet av fällor. Denna var planerad till andra halvan av 2013 men
försenades. I Naturvårdsverkets planering för 2014 fanns denna föreskrift om
användande av fällor planerad men försenades igen. Nu är verkets plan att färdigställa
denna föreskrift under 2015. Förbundet har arbetet fram ett färdigt förslag till denna
föreskrift om hur man lämpligen löser det motionen efterlyser.
Motion nr 29 ang ändra jakttiden på varg
Under året har Svenska Jägareförbundet vid två tillfällen beretts möjlighet att lämna
synpunkter på utkast till Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för
länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg. Förbundet har vid dessa tillfällen tydligt, i
enlighet med 2014 års motion, framfört att jakttidsramen för varg bör vara så lång som
möjligt. Förbundet har i remissvaret förespråkat en jakttid från 15 oktober- 28 februari.
Tyvärr valde Naturvårdsverket att fastställa jakttidsramen till 2 januari- 15 februari.
Förbundets påtryckning om lång jakttid fick åtminstone Naturvårdsverket att utöka
jaktiden med fjorton dagar från det ursprungliga förslaget.
94
I samband med utvärderingen av årets vargjakter har förbundet till länsstyrelserna
återigen framfört behovet av utökad jakttid med jaktstart i oktober. Den korta
jakttidsramen kan annars riskera att kraftigt försvåra förvaltningen i områden med dålig
snötillgång.
Motion nr 30 ang jakt på vikaresäl i Bottenviken
Enligt sälforskningens senaste beräkningar uppgår vikarepopulationen i Bottenviken till
mer än 20 000 individer. Detta innebär att vikaren utifrån alla aspekter är att betrakta
som en jaktbar art. Ett problem vid införande av jakt på säl är att det inte finns någon
juridisk möjlighet för Naturvårdsverket att besluta om licensjakt efter säl, för detta krävs
att regeringen beslutar om en ändring av jaktförordningen. Den jakt efter säl som i
nuläget är möjlig att besluta om är skyddsjakt. Av den anledningen gjorde Svenska
Jägareförbundet i våras en framställning till Naturvårdsverket om utökad skyddsjakt på
vikaresäl i Norr- och Västerbotten.
Under våren togs också ett beslut av Naturvårdsverket om en utökad skyddsjakt i Norroch Västerbotten där såväl yrkesfiskare som deras ”ombud” får möjlighet att skjuta 10
sälar.
Ett problem inför ett beslut om en generell skyddsjakt är dock att i nuläget är klagomålen
från berörda fiskare tämligen fåtaliga. Det främsta skälet till detta torde vara att de flesta
husbehovsfiskarna, men även yrkesfiskare, har tröttnat på att framföra sina klagomål i
och med att de under lång tid har upplevt att deras klagomål inte har fått något gehör.
Förbundets förhoppning är därför att de som upplever problem med vikarnas skador på
fisk och redskap nu framför detta till länsstyrelser och/eller Naturvårdsverk för att visa på
det stora behovet av att kunna freda sina fiskeredskap och bromsa tillväxten av vikaresäl i
Bottenviken.
Motion nr 31 ang sjöfågeljakt på Kronoholmarna
2011 gjorde Svenska Jägareförbundet en hemställan till regeringen om nödvändigheten
av en översyn av reglerna för jakt på allmänt vatten och på ”kronans holmar, klippor och
skär”. Regeringen lät remissbehandla förslaget och valde därefter att låta det ingå som en
del i uppdraget till den så kallade Jaktlagsutredningen. I och med att utredningen fått
uppdraget att se över denna fråga så innebar det också att inget hände i avvaktan på
utredningens slutbetänkande. När så Jaktlagsutredningen lades ner under den gångna
vintern så medförde det också att denna fråga på nytt blev ”levande”. I nuläget driver
förbundet den här frågan gentemot regeringen parallellt med frågan om upplåtelse av
småviltjakt i fjällområdet och har så här långt framfört våra synpunkter såväl mot berörd
minister som mot departementets tjänstemän. Påpekas kan här också att länsstyrelsen i
motionärens hemlän Blekinge, i vår tagit ett beslut helt i linje med förbundets
uppfattning, nämligen att denna jakt är fri för alla som är folkbokförda inom Blekinge
län..
Motion nr 33 ang ändring av starttid för älgjakten
Frågan om jakt under brunst hanteras inom ramen för etikprojektet och kommer att
belysas under året.
95
Motion nr 34 ang införande av allmän jakttid på vitkindad gås
Förbundet har långsiktigt verkat för en översyn av fågeldirektivet. Ordföranden för den
nya kommissionen har nu tillkännagett att det finns behov av en sådan översyn och
uppdragit ansvarig kommissionär att genomföra en utvärdering av direktivet. Denna
utvärdering utförs under 2015 och ett beslut om eventuell översyn kommer i slutet av
året. Förbundet medverkar aktivt i denna utvärdering.
96
52.
52. Eventuella uttalanden
97
53. Avslutning
98

Stämmohandlingarna

Transcription

Similar documents

Nyhetsbrev 31 - Svenska Jägareförbundet

ÅRSMÖTE 2015-02-17

Nyhetsbrev nr 28 - Svenska Jägareförbundet

Beslut om ledamöter 2015