Barn- och ungdomsnämndens handlingar 2015-09-23

Transcription

Barn- och ungdomsnämndens
handlingar 2015-09-23
HALMSTADS KOMMUN
KALLELSE
Barn- och ungdomsnämnden
2015-09-10
Sida
Box 155
301 05 Halmstad
Tfn: 035 – 13 75 55
E-post: [email protected]
Plats:
Kungsgatan 25, 2 vån
Sammanträdesdatum:
2015-09-23
Tid:
09:00- ca 16:00
Ordförande:
Tove Bergman
Sekreterare:
Ulrika Bodenäs Arvidsson
1(2)
HALMSTADS KOMMUN
FÖREDRAGNINGSLISTA
2015-09-10
Sida
ÄRENDEN
2(2)
Sida
1
Val av justerare
2
Godkännande av dagordning
3
BU 2015/0449
Organisation för Furulundsskolan
1
4
BU 2015/0450
Organisation för Nyhemsskolan
9
5
BU 2015/0451
Organisation för Andersbergsskolan
19
6
BU 2015/0371
Motion om renovering av gamla fiskartorpet "Lilla Köpenhamn" (KS
2013/0519)
37
7
BU 2015/0373
Begäran om yttrande - Friare val av hjälpmedel (KS 2015/0351)
43
8
BU 2015/0002
Budgetuppföljning med delårsrapport 2
55
9
BU 2015/0001
Delegationsbeslut
98
10
BU 2015/0013
Övriga frågor
11
BU 2015/0011
Information
-Imaile
-Framtida skolorganisationen Holm
-Framtida skolorganisationen behov av utökning skola p.g.a. elever i centrum
-Framtida skolorganisationen Linehed hela området ink. förskola
-Verksamhetsplan 2016
-Lågstadiesatsningen
-Färre barn i förskolegrupperna
-Framtida skolorganisationen samrådsformulär förskola
-Svar till Arbetsmiljöverket, inspektion skolor
1(4)
Tjänsteskrivelse
2015-09-02
Diarienummer: BU 2015/0450
Version: 1,0
Beslutsorgan: BU
Barn- och ungdomsförvaltningen
Mari-Anne Öberg
Telefon: 035-137553
Skolorganisation - beslut för Furulundsskolan
Förslag till beslut
1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att föreslå att Furulundsskolan byggs till
för totalt 750 elever med årskurserna F-9 samt om möjligt även förskola med 4
avdelningar.
2. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med lokalprogram för en
organisation F-9 för 750 elever.
Sammanfattning
En projektgrupp för skolorganisationsöversyn 2014 har arbetat på uppdrag av
förvaltningschefen för barnoch ungdomsförvaltningen i Halmstad, som i sin tur fått
uppdraget via beslut i barnoch ungdomsnämnden. Projektgruppens arbete har
presenterats i en rapport till nämnden i mars med förslag till ny skolorganisation för
Halmstads kommun.
Nämnden har därefter lämnat uppdrag till förvaltningen att redovisa fördjupat underlag
för Furulundsskolan.
Ett delbeslut föreslås fattas för en utbyggnad av Furulundsskolan med plats för 750
elever. Det är samtidigt viktigt att få ett långsiktigt beslut som klarar hela elevökningen
för att kunna hänvisa elever rätt och garantera en elevplats.
Ur en pedagogisk synvinkel är 750 elever ett bra elevantal på en skola F-9.
F-9 skolans senare år gynnas av en skola av den dimensionen (ca 200-250 elever i åk 79) för att resurseffektivt kunna organisera för lärartjänster i alla ämnen med de
behörigheter som krävs. Det ger också större möjligheter till flexibla grupperingar av
elever i samtliga årskurser.
1
1
Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta att Furulundsskolan byggs till för totalt
750 elever med årskurserna F-9 samt om möjligt även en förskola med 4 avdelningar.
Ärendet
Uppdrag
Barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att utarbeta förslag om
hur organisation av förskolor och skolor samt ledning och administration kan anpassas
till mål och bestämmelser i skollagen och läroplanerna för förskola, förskoleklass,
grundskola, fritidshem och särskola. Förslagen ska också utgå ifrån kommunens vision
och mål. Förslagen ska innehålla alternativa lösningar för förändrad organisation.
Ett förslag presenterades för nämnden i mars. Därefter gav nämnden förvaltningen i
uppdrag att bland andra utreda Furulundsskolan med ett fördjupat underlag.
Bakgrund
Syftet med organisationsöversynen är att anpassa och optimera organisationen efter
bestämmelser i skollagen och läroplanen för alla verksamheter inom barnoch
ungdomsförvaltningen samt vara en resurseffektiv organisation. Syftet är vidare att
skapa förutsättningar för en god aktörsberedskap/framförhållning – både för tjänstemän
och för politiken – genom en långsiktig planering med sikte på 2030.
Organisationsförslagen som arbetas fram ska stödja 1-16-årsperspektivet med fokus på
en strukturerad samverkanskultur mellan förskola och grundskola inklusive
fritidshemsverksamheten. Förskolan och skolan har i grunden samma uppdrag och
bedriver en verksamhet som förutsätter varandra. 1-16-årsperspektivet är därför en
given utgångspunkt i det förslag till ny skolorganisation som presenteras här.
Se vidare i lämnat material till nämnden – Förslag till skolorganisation avseende
grundskolan för barnoch ungdomsförvaltningen i Halmstad.
Analys, förslag och motivering
Fördjupat underlag beskrivs i bilaga 1.
Furulundsskolans elevområde ökar mycket kraftigt. Bara några år in på 2020-talet
kommer de yngre barnen att nå skolålder med betydligt fler barn per ålder än de som går
i skolan idag. Födelsetalen väntas vara ca 100 barn, vilket är betydligt högre än de som
är i skolålder nu och de närmaste åren.
Med 100 barn per ålder på sikt ger det ca 1 000 elever i F-9 samt därutöver ca 130
Frennarpselever i årskurs 4-9.
Konsekvensen av utökningen är att om Furulundsskolan på sikt är 700-750 elever så
behövs ytterligare ca 450 elevplatser för årskurs 4-9 några år in på 2020-talet. En
utökning av Furulundsskolan är inte ensam tillräcklig, fler elevplatser behövs.
Våren 2015 är 145 elever inom Furulund/Frennarp inskrivna i fristående skolor. Om
läget är detsamma i början av 2020-talet så innebär det ett behov i området på minst ca
1 000 elevplatser F-9. Då finns inget utrymme att ta emot elever från andra områden.
2
2
I dagsläget är det oklart hur mycket nya bostäder som tillkommer i området, inom
Kemisten och i folkparken. Här kan bli fler elever inom området än vad prognosen
visar.
Ett beslut om en långsiktig lösning för skolans organisation i hela centrum behövs. Ett
delbeslut föreslås tas för en utbyggnad av Furulundsskolan med plats för 750 elever.
Det är samtidigt viktigt att snart få ett beslut som klarar hela elevökningen för att kunna
hänvisa elever rätt. Det är olyckligt att elever från Frennarp hänvisats till olika skolor de
senaste åren. Idag går elever från Frennarp till Brunnsåkersskolan som om bara något
läsår behöver platser för att klara elevökningen i deras närområde.
F-9 skolans senare år gynnas av en skola av den dimensionen (ca 200-250 elever i åk 79) för att resurseffektivt kunna organisera för lärartjänster i alla ämnen med de
I den nya detaljplanen för Kemisten 2 finns möjlighet att bygga förskola, skola eller
båda delar. En utredning bör ske för att se hur det går att lösa tillbyggnad och utemiljö
för alla åldrar.
Från hösten 2016 behöver skolan tillfälliga lokaler för att kunna möta elevökningen. Det
blir ytterligare en del att ta hänsyn till inför den långsiktiga planeringen.
Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår en skolorganisation för F-9 och 750 elever.
Om möjligt även 4 avdelningar förskola. Ytterligare elevplatser saknas i området redan
runt 2020. Ytterligare skollokaler behövs därför inom skolområde Centrum.
Konsekvenser
Furulundsskolan utökas för att fler elever ska få en elevplats i närområdet.
Konsekvensen av utökningen är att om Furulundsskolan på sikt är 700-750 elever så
behövs ytterligare ca 450 elevplatser för årskurs 4-9 några år in på 2020-talet. En
utökning av Furulundsskolan är inte ensam tillräcklig, fler elevplatser behövs.
Pedagogsikt och ekonomiskt för verksamheten är det bra att få fler elever i samma
skola. Det går att organisera för lärartjänster i alla ämnen med de behörigheter som
krävs. Det ger också större möjligheter till flexibla grupperingar av elever i samtliga
årskurser.
Ur ett elevperspektiv får fler elever tillgång till en skola i närområdet där de bor. De kan
ta sig till och från skolan utan skolskjuts.
3
3
Ärendets beredning
Inom kommunen
Ärendet har beretts av projektgruppen för skolorganisationsöversyn 2014 inom
förvaltningen. Projektgruppen har arbetat på uppdrag av förvaltningschefen för barnoch ungdomsförvaltningen i Halmstad, som i sin tur uppdragits av barnoch
ungdomsnämnden. Projektgruppens arbete har 2015-03-26 samt 2015-04-29
presenterats i en rapport till nämnden med förslag till ny skolorganisation för Halmstads
kommun.
Utifrån nämndens uppdrag har skolområdeschefen i skolområde Centrum, i dialog med
övriga skolområdeschefer, skolledare, avdelningschef för planering,
planeringsutvecklare och förvaltningschef, utarbetat förvaltningens förslag till nämnden.
Andra grupper
Alla som har haft frågor, synpunkter och förslag har hänvisats till webben, som är vår
huvudkanal för all information och kommunikation. Där har vårdnadshavare,
medarbetare, elever, kommuninvånare med flera haft tillgång till ett samrådsformulär
för att skicka in synpunkter och förslag.
Där finns även all information samlad och där utvecklas sidorna kontinuerligt med
bland annat de frågor och svar som kommer in via samrådsformuläret.
Fackliga organisationer
De fackliga organisationerna har fått information om förslag till förändrad
skolorganisation vid överlämnande till nämnden.
Central samverkansgrupp 2015-09-09 .
Lista över bilagor
1. Fördjupat underlag - Furulundsskolan
2. Protokoll från central samverkansgrupp 2015-09-09
För barnoch ungdomsförvaltningen
Richard Mortenlind
Förvaltningschef
Pauline Broholm Lindberg
Skolområdeschef Centrum
4
4
2015-09-02
M-A Öberg
Fördjupat underlag - Furulundsskolan
Elevantal:
Prognos 2015
Inkl Frennarp
Åk 4-9 totalt
714
Furulund
741
769
794
Furulund +Frennarp
Elevunderlaget i tabellen from
2016 är exkl Frennarpselever.
För att frigöra elevplatser inom
Brunnsåkersskolan behöver
Frennarpselever framöver
placeras i Furulundsskolan eller i
ny skola i området.
Våren 2015 är det 19%, 106
elever boende inom
Furulundsområdet som väljer
fristående skolor.
Redan ca 2020 räcker inte
Furulundskolan till med 750
elevplatser om Frennarp tas
emot i årskurs 4-9. De
Frennarpselever som börjat i
Brunnsåkersskolan går kvar där
tom åk 9 och det blir därför ett
lägre elevantal i Furulund till det
blir en full övergång 4-9.
Frennarp
2016/17
2017/18
2018/19
2019/20
F-3
227
233
254
281
4-9
487
508
515
513
7-9
243
264
260
264
F-3
93
91
96
103
2024/25
385
567
252
80
F-9
952 – elever till fristående skolor
Obs framskrivning av
Beräknat elevantal 2020
Efter år 2020 ökar antalet elever kraftigt. Bara några år in på 2020-talet kommer de
yngre barnen att nå skolålder med betydligt fler barn per ålder än de som redovisas i
tabellen ovan. Födelsetalen väntas vara ca 100 barn, vilket är betydligt högre än de
som är i skolålder nu och de närmaste åren.
Med 100 barn per ålder på sikt ger det ca 1 000 elever i F-9 samt därutöver ca 130
Frennarpselever i årskurs 4-9.
Konsekvensen av utökningen är att om Furulundsskolan på sikt är 700 elever så
behövs ytterligare ca 450 elevplatser för årskurs 4-9 några år in på 2020-talet.
1
5
2015-09-02
M-A Öberg
Våren 2015 är 145 elever inom Furulund/Frennarp inskrivna i fristående skolor. Om
läget är detsamma i början av 2020-talet så innebär det ett behov i området på minst
ca 1 000 elevplatser F-9. Då finns inget utrymme att ta emot elever från andra
områden.
I dagsläget är det oklart hur mycket nya bostäder som tillkommer i området, inom
Kemisten och i folkparken. Här kan bli fler elever inom området än vad prognosen
visar.
Pedagogisk bedömning:
Ur en pedagogisk synvinkel är 750 elever ett mycket bra elevantal på en skola F-9.
F-9 skolans senare år gynnas av en skola av den dimensionen (ca 200-250 elever i
åk 7-9) för att resurseffektivt kunna organisera för lärartjänster i alla ämnen med de
Ca 400 elever kan behöva tillgång till fritidshem vilket är jämförbart med hur
efterfrågan på fritidshemsplatser kommer att se ut på Slottsjordsskolan och
Nyhemsskolan. Med så många elever inskriva på fritidshem behöver man planera för
en rik utemiljö. 750 elever i åldrarna 6-16 år ställer krav på en mångfald av olika
utemiljöer som tillmötesgår behoven av såväl utelek som uteundervisning i de olika
åldrarna.
Lokaler:
Lokalbehov
De nuvarande lokalerna räcker inte till från och med läsåret 2016/17.
Inklusive elever från Frennarp från åk 4 kommer elevantalet att bli över 700 inom ett
antal år.
För hösten 2016 behövs ett tillskott av lokaler.
Skolområdet föreslår att åk 7-9, ca 200-250 elever, flyttar till andra lokaler och
nuvarande byggnader huvudsakligen blir för F-6 samt specialsalar. Årskurs 7-9
behöver samlas för att det ska vara pedagogiskt genomförbart. Det kan också vara
möjligt att ha ett arbetslag yngre elever i tillfälliga lokaler och behålla de äldre i
nuvarande lokaler.
Samhällsbyggnadskontoret har utrett läget för detaljplanerna och lämnar följande
synpunkter:
Ny detaljplan är antagen för Kemisten 2. Ärendet behandlades i KF den 16 juni. Den
nya detaljplanen ger möjlighet för att bygga på höjden ända upp till 3 våningar.
Planen tillåter att det byggs/alt görs ny utemiljö på nuvarande/befintlig parkering. I
utgångsläget så kommer vi att titta på om det går att bygga på någon våning på de
envåningsbyggnader som finns. I annat fall får vi gå vidare och se på om befintlig
parkering alt förskoleytan ska användas istället.
2
6
2015-09-02
M-A Öberg
Alternativa lösningar
Tillfälliga
A. Placering av tillfälliga paviljonger vid Furulundsskolan
Placering kan ske var? Nuvarande parkering?
Placering på plats för föreslagen ny förskola?
Permanenta
B. Tillbyggnad
En långsiktig lösning är tillbyggnad av befintlig skola.
Påbyggnad på befintlig skolas lågdel?
Nybyggnation med placering på Kemisten 2? På nuvarande parkering?
C. Inköpta paviljonger som blir permanenta
Placering på plats för föreslagen ny förskola Kemisten 2?
På nuvarande parkering?
Även om skolan byggs till för 750 elever så räcker det inte till för området. Området
kommer att få ca 1 000 elever under 2020-talet. En strategisk långsiktig lösning för
hela skolområdet behövs. Även övriga verksamhetsområden i skolområdet har
samma utveckling.
Utemiljöytan/lekytan blir med den nya planens ca 35 m 2 per elev, med nuvarande
elevantal när den nya detaljplanen antas. Då är inte ytan medräknad där ny fsk/skola
kan placeras. Med 4 avd på den tillkommande ytan är lekytan 60 m 2 per barn och
med 6 avd 40 m 2 per barn.
Med 750 elever på samma yta och ytterligare byggnadsyta på nuvarande byggnader
blir det fortfarande en bra storlek på utemiljön för eleverna. Det är avgörande hur
ytorna utrustas och möter behoven hos barnen/eleverna F-9.
Kökets kapacitet:
Serviceförvaltningen redovisar behov av utbyte av vissa maskiner i köket. Ytan är
också för liten för att klara tillagning för alla elever om skolan utökas till 750 elever.
Furulundsskolan är ett litet kök som redan idag överpresterar.
Idag serveras 510 elever dagligen och klarar detta med en liten marginal. Skall
ytterligare 240 elever serveras så krävs följande:
-
1 ny restaurangspis med ugn
1 ny 14 gejdrars ugn utöver den ugn som redan finns
1 granuldiskmaskin
Minst ett avsvalningsskåp
3 nya serveringsvagnar till nya matsalen
3
7
2015-09-02
-
M-A Öberg
2 nya värmeskåp till nya matsalen
Minst en ytterligare arbetsbänk
Personalen hävdar att de klarar sig med befintliga kokgrytor så där behövs
ingen uppgradering
Dagens köksyta är 112 kvm. Ytterligare minst 50 kvm behövs för att få in det
nya köket dvs totalt 160-170 kvm.
(kökskonsult rekommenderar ca 175 – 200 kvm.
Detta medför nya ytmaterial, golv, golvbrunnar, ventilation, elarbeten mm.
Tillfällig lösning för fler elever kan ske genom utökning av matsalsdel i nuvarande
biblioteksdel om den ytan ersätts på annan plats i nya lokaler.
Mat kan levereras till den nya matsalen från annat kök under en övergångsperiod.
Det behövs en ny serveringsline samt nya värmeskåp.
Förslag:
För att samhällsbyggnadskontoret ska kunna studera möjligheterna för tillbyggnad
vidare behövs ett uppdrag som redovisar verksamhet och elevantal.
Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår F-9 och 750 elever. Om möjligt även 4
avdelningar förskola. Ytterligare elevplatser saknas i området redan runt 2020.
Ytterligare skollokaler behövs inom skolområde Centrum.
Richard Mortenlind
Förvaltningschef
4
8
1(5)
Tjänsteskrivelse
2015-09-02
Version: 1,0
Beslutsorgan: BU
Mari-Anne Öberg
Telefon: 035-137553
Skolorganisation - beslut för Nyhemsskolan
1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att föreslå att Nyhemsskolan byggs till för
totalt 500 elever med årskurserna F-6.
organisation F-6 med 500 elever.
Sammanfattning
En projektgrupp för skolorganisationsöversyn 2014 har arbetat på uppdrag av
förvaltningschefen för barnoch ungdomsförvaltningen i Halmstad, som i sin tur fått
uppdraget via beslut i barnoch ungdomsnämnden. Projektgruppens arbete har
presenterats i en rapport till nämnden i mars med förslag till ny skolorganisation för
Halmstads kommun.
Nämnden har därefter lämnat uppdrag till förvaltningen att redovisa fördjupat underlag
för Nyhemsskolan. Nyhemsskolan har utretts utifrån alternativen F-3 samt F-6. Båda
alternativen också med 400 respektive 500 elever.
Ett delbeslut föreslås fattas för en utbyggnad av Nyhemsskolan med plats för 500 elever
för årskurserna F-6. Det är samtidigt viktigt att få ett långsiktigt beslut som klarar hela
elevökningen i området för att kunna hänvisa elever rätt och garantera en elevplats.
En skola av den dimensionen kan resurseffektivt organisera för lärartjänster i alla ämnen
med de behörigheter som krävs samt utnyttja specialsalar bättre. Det ger också större
möjligheter till flexibla grupperingar av elever i samtliga årskurser. Elever i F-6 kan
använda del av den intilliggande grönytan som utevistelse.
1
9
En organisation för F-3 med 500 elever bör inte genomföras främst utifrån den
begränsade utemiljön och alltför stor andel elever i fritidshem. Att bygga en F-3 skola
med 400 elever föreslås inte med utgångspunkt från att få fram så många elevplatser
som möjligt.
Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta att föreslå att Nyhemsskolan byggs till för
totalt 500 elever med årskurserna F-6.
Ärendet
Uppdrag
Ett förslag presenterades för nämnden i mars. Därefter gav nämnden förvaltningen i
uppdrag att bland andra utreda Nyhemsskolan med ett fördjupat underlag.
Bakgrund
Elevunderlaget ökar mycket kraftigt inom Nygårds verksamhetsområde. Nygård
omfattar både Nyhemsskolan och Linehedsskolan som idag fördelar eleverna flexibelt
mellan skolorna.
yngre barnen att nå skolålder med betydligt fler barn per ålder än de som idag går i
skolan där, i vissa fall en dubblering.
Med ca 90 barn per ålder inom enbart Nyhem i F-3 blir det 360 elever. 90 barn F-6 är
630 elever.
2
10
Med hela Nygårds elevområde – Nyhem och Linehed blir motsvarande elevantal F-3 ca
150 barn per ålder, 600 elever. F-6 med ca 150 elever per ålder blir över 1 000 elever.
Av detta framgår att med nuvarande prognos över elevantalet kommer Nygårdsområdet
inte att inrymma alla elever med Linehedsskolan kvar för F-3 och Nyhemsskolan för F6 med 500 elever. Ytterligare elevplatser behövs.
En F-6 skola kan bedrivas med såväl 400 som 500 elever men med tanke på de
investeringar som kommer att krävas i specialsalar och i att förse skolan med den
lärarkompetens som krävs för en F-6 verksamhet så blir skolan mer resurseffektiv med
500 elever än med 400.
En F-3 skola bör inte bli så stor som 500 elever i Nyhemsskolan. Utemiljön är
begränsad och i stort sett alla elever är inskrivna i fritidshem.
Ett delbeslut föreslås tas för en utbyggnad av Nyhemsskolan med plats för 500 elever.
Det är samtidigt viktigt att snart få ett beslut som klarar hela elevökningen för att kunna
hänvisa elever rätt. Idag går elever från Nyhem till Brunnsåkersskolan som om bara
något läsår behöver platser för att klara elevökningen i deras närområde.
Elevökningen sker även för årskurserna 7-9 varför det inom snar framtid måste finnas
en helhetslösning för området samt för skolområde Söder som idag har elever inom
skolområde Centrum.
blir ytterligare en del att ta hänsyn till inför den långsiktiga planeringen.
Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta att Nyhemsskolan byggs till för 500 elever
med årskurserna F-6.
Konsekvenser
Nyhemsskolan utökas för att fler elever ska få en elevplats i närområdet.
Konsekvensen av utökningen är att om Nyhemsskolan byggs för 500 elever elever så
behövs ytterligare elevplatser år in på 2020-talet. En utökning av Nyhemsskolan är inte
ensam tillräcklig, fler elevplatser behövs.
Pedagogsikt och ekonomiskt för verksamheten är det bra att få fler elever i samma
skola. Det går att organisera för lärartjänster i alla ämnen med de behörigheter som
krävs. Det ger också större möjligheter till flexibla grupperingar av elever i samtliga
årskurser.
Ur ett elevperspektiv får fler elever tillgång till en skola i närområdet där de bor.
3
11
Ärendets beredning
Inom kommunen
förvaltningen. Projektgruppen har arbetat på uppdrag av förvaltningschefen för barnoch ungdomsförvaltningen i Halmstad, som i sin tur uppdragits av barnoch
kommun.
Utifrån nämndens uppdrag har skolområdeschefen i skolområde Centrum, i dialog med
Andra grupper
Central samverkansgrupp 2015-09-09.
Lista över bilagor
1. Fördjupat underlag - Nyhemsskolan
Richard Mortenlind
Förvaltningschef
4
12
5
13
2015-09-02
M-A Öberg
Fördjupat underlag – Nyhemsskolan
Elevantal:
Prognos 2015
Med nuvarande organisation inom Nygårds vo
Elevunderlaget ökar mycket
kraftigt inom Nygårds
verksamhetsområde. Nygård
omfattar både Nyhemsskolan
och Linehedsskolan som idag
fördelar eleverna flexibelt
mellan skolorna.
En del elever inom området
väljer andra skolor.
Innevarande läsår finns 6% av
Linehedseleverna i fristående
skolor och 14% av
Nyhemseleverna, årskurs F-9,
drygt 80 elever.
2016/17
2017/18
2018/19
2019/20
Nyhem
F-3
196
218
249
255
F-6
327
368
392
419
Nyhem+Linehed
F-3 F-6 4-9 F-9
389 685 548 958
410 755 591 1 042
451 809 597 1 097
521 848 635 1 156
2024/25
341
569
597 1 015 793 1 390
1
14
2015-09-02
M-A Öberg
yngre barnen att nå skolålder med betydligt fler barn per ålder än de som redovisas i
tabellen ovan.
Med ca 90 barn per ålder inom enbart Nyhem i F-3 blir det 360 elever. 90 barn F-6 är
630 elever.
Med hela Nygårds elevområde – Nyhem och Linehed blir motsvarande elevantal
F-3 ca 150 barn per ålder, 600 elever. F-6 med ca 150 elever per ålder blir över
1 000 elever.
Av detta framgår att med nuvarande prognos över elevantalet kommer
Nygårdsområdet inte att inrymma alla elever med Linehedsskolan kvar för F-3 och
Nyhemsskolan för F-6 med 500 elever. Östergårdsskolan behövs för att klara
närområdets elever. För att detta ska vara möjligt behöver elever från andra områden
än centrum som idag går i Östergårdsskolan erbjudas plats i annan skola
(Andersberg, Snöstorp).
Exempel 1:
Nyhem
Linehed
Östergård (Nh+Lh)
Totalt
500 elever F-6
125 elever F-3
700 elever F-9
1 325 elevplatser
Senast 2025 behövs ytterligare skollokaler
Exempel 2:
Här finns en ny skola för 200 (250) elever. Exemplet syftar på att lokaler vid
nuvarande Sturegymnasiet kan bli grundskola. Vissa anpassningar krävs.
Det innebär att Östergårdsskolan kan organiseras för årskurs 4-9 och då också ta
emot ytterligare elever.
Nyhem
Ny grundskola
Linehed
Östergård (Nh+Lh +ny skola)
Totalt
500 elever F-6
200 elever F-3
125 elever F-3
700 elever 4-9
1 525 elevplatser
Ca 2025 behövs ytterligare skollokaler
2
15
2015-09-02
M-A Öberg
Utifrån de senaste prognoserna och med uppgiften att särskilt beskriva pedagogiska
konsekvenser föreslås Nyhem som en F-6 skola. Linehedsskolan finns kvar som en
F-3 skola och att ytterligare en F-3 skola i området föreslås.
Pedagogiska perspektiv:

Det skulle bli mycket svårt att organisera fritidshem på ett
tillfredsställande sätt på en F-3 skola med 500 elever där majoriteten av
barnen/eleverna också ska erbjudas fritidshem. Framförallt är det
utemiljön som begränsar då parkmarken används som kompensatorisk
yta. Skolan kan bedrivas med 400 elever. Det är angeläget att få fram
många nya elevplatser i området.

På Nyhemsskolan finns Halmstad kommuns språkprofil. Det är en
kommunövergripande verksamhet för barn diagnostiserade med en
grav generell språkstörning. Eleverna är i dagsläget fullt inkluderade
(såväl fysiskt, som socialt och didaktiskt) och får sitt stöd inom den
ordinarie verksamheten.
Personalen har stor kompetens att anpassa undervisningen och
använda sig av alternativa verktyg och kommunikationsmetoder, för att
undervisningen ska passa eleverna med språkstörning. Dessa
undervisningsmetoder har visat sig gynna flera andra elevgrupper som
behöver stöd i sin språkutveckling ex flerspråkiga elever, nyanlända
elever, individintegrerade elever mfl. Personalens kompetens har
byggts upp under lång tid och inkluderar samtliga pedagoger F-5. Att
låta elever med dessa behov få en kontinuitet (F-6) i sitt pedagogiska
och didaktiska stöd tror vi är avgörande för elevernas utveckling och
måluppfyllelse.

En F-6 skola kan bedrivas med såväl 400 som 500 elever men med
tanke på de investeringar som kommer att krävas i specialsalar och i att
förse skolan med den lärarkompetens som krävs för en F-6 verksamhet
så blir skolan resurseffektivare med 500 elever än med 400. Dessutom
vet vi inte hur vi så ska kunna erbjuda alla elever en plats i våra
verksamheter de kommande 10 åren om inte Nyhemsskolan byggs om
för att kunna ta emot 500 elever.

Rika, och utifrån behoven väl anpassade, utemiljöer kommer att krävas
oavsett som Nyhemsskolan byggs om för 400 eller 500 elever.
Lokaler:
Samhällsbyggnadskontoret: En prövning har påbörjats för planändring till färdig
detaljplan som möjliggör byggnad i tre plan. Flera av de äldre byggnaderna föreslås
rivas och ny byggnad kan byggas i tre plan. Bedömningen är att det blir en förbättring
av skolans utnyttjande av mark och bättre utemiljö med kontakt med parkering.
Antagande av ny detaljplan beräknas kunna ske 2017-02.
3
16
2015-09-02
M-A Öberg
Lokalbehov
Alternativa lösningar
Tillfälliga
A. Placering av tillfälliga paviljonger
Det finns inte utrymme till placering av fler byggnader inom skolans fastighet
med tillräcklig utemiljö. Parkmarken intill är en möjlighet men eftersom parken
vid Teknikförskolan nu får en ny förskolepaviljong är det knappast möjligt att ta
även denna yta.
Tillfälliga/permanenta
B. Förvaltningen ser en möjlighet att använda befintliga lokaler vid
Sturegymnasiet. Beroende av beslut angående Kulturskolans nya lokaler om
användning sker under flera år. Både kommunalt ägda delar och inhyrd
paviljong blir lediga hösten 2015. Totalt plats för ca 200 elever.
Om det ska vara en permanent lösning bör de inhyrda paviljongerna avvecklas
och lokalerna samt utemiljön anpassas för en bra grundskolemiljö.
Permanenta
C. Placering av inköpta paviljonger som är permanenta
Möjlig lösning om först befintliga lokaler i paviljongbyggnader rivs. För att få
tillräcklig utemiljö behöver de då vara i flera plan vilket nuvarande detaljplan
inte tillåter.
D. Tillbyggnad/Nybyggnad. Permanent lösning som kan påbörjas tidigast 2017
då en ny detaljplan beräknas vara klar. Färdig byggnad tidigast 2019 om den
platsbyggs. Skolan bör planeras för F-6 med tanke på att del av utemiljön
kommer att vara i parkmark som inte helt får inhägnas.
Förslag:
För att samhällsbyggnadskontoret ska kunna studera möjligheterna för tillbyggnad
vidare och ta fram ett förslag på detaljplan, behövs ett uppdrag som redovisar
verksamhet och elevantal.
Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår F-6 och 500 elever i Nyhemsskolan.
Ytterligare elevplatser saknas i området för F-6 och därför föreslås ytterligare en
permanent grundskola.
Sturegymnasiets område bör prövas som en lösning för ca 200 grundskoleelever
främst under Nyhemsskolans ombyggnadstid. Området får därmed ett 1-18
årsperspektiv i verksamheten.
4
17
2015-09-02
M-A Öberg
Östergård anpassas för 4-9 för elever inom Nygårds verksamhetsområde samt
eventuellt elever från Frennarp/Furulunds nuvarande upptagningsområde. Ca 2025
behövs ytterligare skollokaler för området enligt nuvarande prognos. Därutöver
saknas elevplatser för elever från Snöstorp och Andersberg som idag erbjuds plats i
Östergårdsskolan.
Richard Mortenlind
Förvaltningschef
5
18
1(4)
Tjänsteskrivelse
2015-09-02
Version:1,0
Beslutsorgan: BU
Enhet: Barn- och ungdomsförvaltningen
Mari-Anne Öberg
Telefon: 035-137553
Skolorganisation - beslut för Andersbergsskolan
Alternativa förslag
1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att organisera Andersbergsskolan i
nuvarande lokaler för totalt 350 elever i årskurserna F-3 samt återkomma med
beslut för placering av årskurserna 4-9
eller
2. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att Andersbergsskolan ska föreslås få en
tillbyggnad för totalt 550 elever med årskurserna F-6
organisation F-6.
4. Nämnden återkommer med beslut om organisering för årskurserna 7-9.
Sammanfattning
Projektgruppen för skolorganisationsöversyn har presenterat en rapport till nämnden i
mars 2015 med förslag till ny skolorganisation för Halmstads kommun. Projektgruppen
har arbetat på uppdrag av förvaltningschefen för barnoch ungdomsförvaltningen i
Halmstad, som i sin tur fått uppdraget via beslut i barnoch ungdomsnämnden. En del
av rapporten rör stadieindelad skola.
Ärendet om Andersbergsskolans organisation har initierats av nämndens ordförande
mot bakgrund av nämndens beslut om stadieindelad skola 2015-06-24.
Andersbergsskolan har idag årskurserna F-5. Två alternativ finns föreslagna för
Andersbergsskolan, F-3 alternativt F-6.
1
19
Organisationen för Andersberg påverkar andra skolområden och skolors elevområden.
Det är därför viktigt att snart få ett beslut som klargör hela organisationen för att kunna
hänvisa elever rätt och garantera en elevplats.
Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta enligt något av alternativen F-3 eller F-6
och snarast återkomma med beslut om organisation som redovisar alla årskurser F-9.
Ärendet
Uppdrag
Ärendet om Andersbergsskolans organisation har initierats av nämndens ordförande
mot bakgrund av nämndens beslut om stadieindelad skola 2015-06-24.
Bakgrund
Efter beslut i nämnden om stadieindelning har nu ärendet om Andersbergsskolans
organisation initierats av nämndens ordförande.
Elevunderlaget ökar inom Andersbergs verksamhetsområde. Tidigare har en del elever
valt andra närliggande skolor som t ex Linehedsskolan. Där kan nu enbart elever från
det egna elevområdet tas emot. Andersbergsskolan är nu organiserad i årskurserna F-5
men behöver förändra det efter nämndens beslut till F-3 eller F-6.
2
20
När det gäller Andersbergsskolan finns det integrationsrelaterade faktorer som talar för
en F-3 skola. Dessa faktorer har i förlängningen även pedagogiska vinster, då eleverna
på Andersbergsskolan språkligt/pedagogiskt skulle vinna på att så tidigt som möjligt, i
det här fallet i årskurs 4, komma till en skola med fler elever som har svenska som
modersmål än vad fallet är på Andersbergsskolan.
Härutöver finns inga vetenskapliga argument gällande vilken stadieindelning som skulle
lämpa sig bäst med avseende på F-3 eller F-6. Förvaltningen anser att F-3 är att föredra
framför F-6 gällande Andersbergsskolan på grund av integrationsfaktorer.
gäller oavsett om beslut fattas om F-3 eller F-6 då ingen långsiktig organisation finns
verkställt om ett år.
Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta enligt något av alternativen F-3 eller F-6
och snarast återkomma med beslut om organisation som redovisar alla årskurser F-9.
Konsekvenser
Konsekvenserna av förslaget ligger väl i linje med Halmstads kommuns vision om att
vara en kunskapsstad. Förslaget utgår i alla delar utifrån elevperspektivet. Det finns inga
andra orsaker till förslaget än de pedagogiska aspekterna, där ambitionen är att skapa en
likvärdig grundskola i Halmstads kommun med fokus högsta möjliga kvalitet.
Väljs förslaget att göra Andersbergsskolan till en F-3-skola behövs inga anpassningar av
lokalerna utöver upprustning av sådant som är nerslitet. Ett sådant förslag kan däremot
inte verkställas förrän det finns en positiv lösning för Andersbergsbarnen från årskurs 4
och framåt.
Väljs alternativet att göra Andersbergsskolan till en F-6-skola behöver skolan byggas ut.
I båda alternativen kommer en tillfällig lösning av lokalutökning att krävas från hösten
2016.
Ärendets beredning
Inom kommunen
förvaltningen. Projektgruppen har arbetat på uppdrag av förvaltningschefen för barnoch ungdomsförvaltningen i Halmstad, som i sin tur fått uppdraget via beslut i barnoch
kommun.
Utifrån ordförandes uppdrag har skolområdeschefen i skolområde Söder, i dialog med
3
21
Andra grupper
Central samverkansgrupp 2015-09-09 .
Lista över bilagor
1. Fördjupat underlag - Andersbergsskolan
3. Brev från förälder på Andersberg
4. Brev från pedagog inom Andersbergsskolan
Richard Mortenlind
Förvaltningschef
Hans Dahlqvist
Skolområdeschef Söder
4
22
2015-08-18
Hans Dahlqvist, M-A Öberg
Fördjupat underlag – Andersbergsskolan för F-3 eller F-6
Elevantal:
Prognos 2015
Med nuvarande organisation inom Andersbergs vo
Verksamhetsområde Andersberg
Andersberg
LÅ
15/16
16/17
17/18
18/19
19/20
1 ÅR
75
76
77
77
79
2 ÅR
82
72
72
73
74
3 ÅR
77
80
69
69
70
4 ÅR
82
76
77
67
68
5 ÅR
87
81
74
76
66
SUMMA
403
385
369
362
357
F-klass
61
86
80
73
75
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
SUMMA
66
57
45
49
36
314
66
85
74
63
64
438
86
66
85
75
64
456
80
86
66
86
75
466
73
80
86
67
87
468
Elevunderlaget ökar inom
Andersbergs verksamhetsområde. En del elever inom
området har tidigare valt andra
kommunala skolor. De kan inte
längre ta emot elever från andra
områden. Exempelvis
Linehedsskolan.
Läsåret 2014/15 fanns 4% av
eleverna i fristående skolor,
årskurs F-9, 24 elever.
Andersberg - prognos 2015
År
2015/16
2016/17
2017/18
2018/19
2019/20
F-3
285
311
317
305
314
F-6
451
491
521
531
545
2024/25
291
505
1
23
2015-08-18
Andersbergsskolan behöver anpassa sin stadieindelning till de nationella
styrdokumenten med hänsyn till pedagogiska aspekter (se tjänsteskrivelse 150603).
Barn- och ungdomsnämnden fattade i juni beslut att övergå från nuvarande F-5- och
6-9-verksamheter till en stadieindelad grundskola med följande alternativ: F-3, F-6,
F-9, 4-9 och 7-9.
Det skulle innebära att Andersbergsskolan görs om till:
1) F-3-skola alternativt
2) F-6-skola.
När det gäller Andersbergsskolan finns det integrationsrelaterade faktorer som talar
för en F-3 skola. Dessa faktorer har i förlängningen även pedagogiska vinster, då
eleverna på Andersbergsskolan språkligt/pedagogiskt skulle vinna på att så tidigt
som möjligt, i det här fallet i åk. 4, komma till en skola med fler elever som har
svenska som modersmål än vad fallet är på Andersbergsskolan. Härutöver finns inga
vetenskapliga argument gällande vilken stadieindelning som skulle lämpa sig bäst
med avseende på F-3 eller F-6.
Om vi generellt tittar på vad som påverkar resultaten i skolan, har Skolverket betonat
att Sverige gått från att ha ett kraftigt centraliserat skolväsende till att idag ha ett av
världens mest decentraliserade skolsystem.1 Parallellt med denna utveckling har,
enligt Skolverkets rapport Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? följande
skett:




”I Skolverkets sammanfattande analys beskrivs fyra breda förändringsspår i
svensk grundskola som är väl underbyggda i forskning och utvärdering –
segregering, decentralisering, differentiering och individualisering.”
”Skolverkets nationella utvärderingar och internationella studier ger i stora drag
en samstämmig bild av att svenska elevers resultat inom matematik,
naturvetenskap och läsförståelse i grundskolans senare år, försämrats sedan
början/mitten av 1990-talet.”
”Utöver att de genomsnittliga resultaten i vissa avseenden har försämrats så har
även spridningen i resultat ökat över tid, dvs resultatskillnaderna mellan skolor
och mellan olika elevgrupper har blivit mer markanta.”
”Forskningen är i stort sett enig om att skolornas elevsammansättning har
blivit alltmer homogen och att skillnaderna mellan skolor och mellan olika
elevgrupper när det gäller elevernas resultat har blivit större.”
1
Skolverket 2009, s. 12. Se även SOU 2014:5: Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska
skolan.
2
24
2015-08-18




”Föräldrarnas utbildningsnivå har fått en ökad betydelse för elevernas resultat.”
”I en rad studier som Skolverket har genomfört visar resultaten på variationer i
olika avseenden. Det finns stora variationer såväl mellan kommuner som in
kommuner, inte minst när det gäller resurser.”
”Skolverket vill nyansera individualisering genom att göra en distinktion mellan
individuellt arbete och individanpassning.”
”Lärartätheten har i genomsnitt minskat med knappt en lärare per 100 elever
mellan 1990 och 2007.”2
Enligt Skolverket har svensk grundskola blivit mer segregerad och decentraliserad,
differentieringen har ökat liksom individualiseringen. Skolverket skriver att
ovanstående skett i spåren av 1990-talets reformer, men uttrycker inte explicit att
reformerna är orsaken till utvecklingen.3
Om vi vidare beaktar PISA-resultaten, visar dessa att elevens socioekonomiska
bakgrund är en av de starkaste förklaringsfaktorerna bakom elevers studieresultat.
Ett av skolans viktigaste uppdrag är i förlängningen härav att kompensera för
elevernas olika förutsättningar.
Skolverkets lägesbedömning 2013, s. 33.
2
3
Skolverket 2009, s. 12-22, 41, 48ff.
Skolverket 2009, s. 15. Se även SOU 2014:5.
3
25
2015-08-18
Enligt Skolverket har elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige ett något
lägre betygsresultat än elever med svensk bakgrund – även om skillnaderna minskat
under perioden 1998–2011. Däremot har betydelsen av att vara utlandsfödd ökat.
Dessutom har föräldrarnas utbildningsnivå mycket stor betydelse. Diagrammet ovan
visar att lägst andel behöriga till gymnasiets yrkesprogram finns bland gruppen elever
som invandrat efter ordinarie skolstart, och som har lågutbildade föräldrar.4
Det finns alltså, som tidigare betonats, inga vetenskapliga belägg för att den ena
stadieindelning skulle vara mer gynnsam än den andra. Däremot torde en lyckad
integrationspolitik i utbildningsfrågor vara positiv med hänsyn till elevernas
skolresultat.
Integration fordrar möten och är lika viktigt för barnen i Snöstorp som för barnen på
Andersberg. Integration är en Halmstadangelägenhet, inte en Andersbergsfråga.
Lyckas vi inte skapa förutsättningar för gränsöverskridande möten, kommer vi inte
heller att lyckas med integrationen:
Ömsesidighet är grunden för kulturmötena i skolan. Den förutsätter ömsesidig
respekt och ömsesidig vilja att överskrida gränser och låta sig påverkas – för att
tillsammans utveckla ny kulturell mening.5
Det föregående framhålls i den statliga offentliga utredningen Krock eller möte, som
betonar vikten av de perspektivbyten som ömsesidiga möten genererar: ”Ur
perspektivbytena föds nya insikter.”6 Även i antologin Den mångkulturella skolan
betonas mötets betydelse:
Det är i mötet mellan människor det händer någonting. I mötet förändras
atmosfären, förutsättningarna för kontakt eller grunden för avståndstaganden, ja
kort sagt hela människan.7
Integration är lika med ömsesidighet! Det handlar inte om att en part ska assimileras
på en annan parts villkor, utan det handlar om att mötas för att utvecklas
tillsammans, lära tillsammans för att därigenom växa till genuina världsmedborgare
med ett humanistiskt patos, där individualism och medmänsklighet går hand i hand.
Av denna anledning menar vi alltså att F-3 är att föredra framför F-6 gällande
Andersbergsskolan.
4
Skolverket: Skolverkets lägesbedömning 2013, s.
SOU 1996:143, Krock eller möte. Om den mångkulturella skolan, s. 8.
6
SOU 1996:143, Krock eller möte. Om den mångkulturella skolan, s. 10.
7
Eva-Stina Hultinger & Christer Wallentin (red): Den mångkulturella skolan (1996), s. 11.
5
4
26
2015-08-18
Lokaler:
F-3
För organisation av årskurs F-3 krävs ingen utökning av lokalerna vid
Andersbergsskolan.
För att klara årskurs 4-9 behövs nya skollokaler. Skolorganisationsutredningen har
pekat på Arenaområdet som en möjlighet.
Tillfälliga lösningar kommer att behövas från hösten 2016 eftersom det ännu inte
finns någon lösning för elever från årskurs 4-9.
F-6
Tillbyggnad/Nybyggnad behövs vid Andersbergsskolan. Permanent lösning som kan
påbörjas efter utredning om placering/utformning.
Placering av tillfälliga paviljonger i avvaktan på permanent byggnation måste
placeras så att de inte står i vägen för nybyggnad.
Förslag:
Beslut om efter vilket alternativ Andersbergsskolan ska organiseras överlämnas till
nämnden.
Om alternativ F-3 antas kan verksamheten inrymmas i befintliga lokalytor i
Andersbergsskolan.
Om alternativ F-6 antas behöver samhällsbyggnadskontoret ett uppdrag som
redovisar verksamhet och elevantal för att kunna studera möjligheterna för
tillbyggnad vidare. En F-6 skola innebär ca 550 elever.
Nämnden bör så snart som möjligt besluta om en långsiktig lösning som omfattar F-9
för området. Elever från Andersberg erbjuds idag årskurserna 6-9 i
Östergårdsskolan.
Richard Mortenlind
Förvaltningschef
Hans Dahlqvist
Skolområdeschef Söder
5
27
”SÄRBEHANDLA INTE MITT SKOLA/OMRÅDE”
2015-05-27
Hej
Som en vanlig medborgare i det här landet tar jag mig friheten att
skriva till Er.
Varje månad tittar jag på min lönespecifikation där pengarna nyps
från skatteverket. Det är inte så lite pengar i mina ögon och jag tycker
att det är helt ok så länge jag får valuta för det också.
Problem uppstår när vi inte ens kan få ett B utav BRA på skolan eller
förskolan, när mitt område klassas på det viset att ingen vill bo där,
dåligt rykte och för lite lust från politiker att hjälpa oss.
Nu ställer jag frågan:
När ska Ni få upp ögonen för Andersbergsskolan och förskolorna på
Andersberg?
Vet Ni någonting om dem problemen som vi som föräldrar brottas
med dagligen?
Varje dag när jag lämnar/hämtar min dotter på skolan möts jag av
ofräscha lokaler, trånga korridorer och dålig akustik och otillräcklig
ventilation. Min dotter klagar på huvudvärk dagligen och hon är bara
7 år. Hon är inte ensam! Lokalerna är anpassade för en tid som har
passerat oss för 20 år sedan.
28
Två små toaletter på lilla fritids delas på som mest 92
barn, tycker Ni att det är rimligt?
Jag undrar hur Ni hade känt om Era barn hade varit i
samma situation?
Nästa fråga är paviljongerna eller baracker som är monterade för 30
år sedan, när ska dem bort från gården på Andersbergs skola? Det är
väll inte mening att elever ska ha undervisning i 30 år till i barackerna
eller Ni kanske har en modell att all verksamhet på Andersbergskolan
flyttar till barackerna?
År efter år och efter år hoppas vi att kommunen ska göra någonting
för att skapa förutsättningar för våra barn, men det blir bara värre
och värre för varje år. Sist fick vi ett brev från skolan att lokalerna inte
räcker till och att det finns möjlighet att flytta sitt barn till Fyllinge
skolan istället utan skolskjuts.
Gör Ni på samma sätt i andra områden?
Plockar Ni kanske bort års klasser från Söndrum om
skolan inte räcker till eller Ni bygger ut kanske?
Situationen är inte bättre på förskolan, gammal byggnad på
Smörblommans fritidshem, gammal fastighet där underhåll har totalt
fallerat. Det är inte bytt en matta eller kök på hur länge som helst.
Det är inte det sämsta heller om man jämför med förskolor som
bedrivs i lägenheterna på Andersbergsringen. Där har kommunen
börjat renovera lägenheterna, men det bara att kasta lite sand i
ögonen på föräldrarna som lämnar sina barn på Andersberg.
Alla Ni politiker vet att vi behöver en helt ny förskola där alla får
29
plats men bara för att det Andersberg blundar Ni i alla dessa år.
Mina barn har aldrig haft en normal uppväxt och utveckling på
förskolan som alla andra barn i andra områden i Halmstad. Den
förmån att syskonen ska vara på samma ställe som är rikt linje i
kommunen har vi aldrig haft möjlighet till och vi har tre barn i
åldrarna 7, 4 och 1,5. Min dotter och min son har inte en hylla där
dem kan ha sin väska eller vantar eller annat utan att dela med ett
annat barn.
Ni har byggt ny förskola i Snöstorp (Källviksförskola) det väldigt bra
men även vi på Andersberg behöver en sådan förskola och skola
också. Skulle gärna vilja se den utredning som har visat att Snöstorp
skulle behöva en förskola före Andersberg.
Under renoverings tiden lämnade vi vår dotter på Källviksförskola
(den nybyggda) och när vi skulle hämta henne då var min äldsta
dotter med och sa ”pappa kan vi få en sådan skola, det är så fräscht
och luftigt att man mår riktigt bra här “, tror Ni att jag hade svar?
Visst! Svaret blev när Halmstad kommun slutar särbehandla
Andersberg och börjar tänka på Andersbergsborna som Sveriges
medborgare och inte som utlänningar. Barn har rätt att veta! Då
bygger man rätt inställning hos dem.
Jag kunde inte tro mina ögon när jag såg att efter renoveringen på
Blåsippans förskola var lokalen inte städad, det var grejor överallt på
golvet, inget var på sin plats. Det var jobbigt att lämna vår 1,5 år
gamla dotter där hela dagarna för att vi var tvungna att jobba. Vi åkte
till jobbet fulla av skuldkänslor hela dagen. Nu efter renoveringen ser
förskolan ut som en källare med väldigt mycket damm på golvet,
många barn på en liten yta och man får en känsla av att det här inte
är en förskola utan en barack!
30
Frågan är hur många personer får vistas i dessa lokaler?
Finns det bygglov, alternativ dokument om fastighets
ombildning?
Gör en anonym undersökning av personal på förskolan och skola på
Andersberg och kolla vad dem tycker om sin arbetsmiljö!
Man ställer frågan hur långt är kommunen beredd att gå!
Våra barn behöver utveckling, trevlig arbetsmiljö och trevlig personal.
Det enda vi är nöjda med är trevlig personal!
Andersbergsskolan har fått väldigt bra resultat tack vare rektorerna
och projektet ”Skolan mitt i byn”. Rektorer och personal på skolan
har satsat både sin arbetstid och fritid för att få resultat. Nu plockar vi
upp frukter av hårdarbetat som har skett sista 3 åren. Föräldrarna är
nöjda, även dem har aktivt jobbat med personalen och jag är stolt att
säga nu att mitt barn går på Andersbergs skola eftersom vi inte är
sämst i Halmstad.
All personal med rektorerna Ralf och Nicklas på toppen har gjort
väldigt mycket de sista 3 åren. Det går inte att jämföra deras arbete
med rektorerna på något annat ställe. Här fungerar skolans kök som
det ska och inte som på Vallås där barnen får veta att maten är slut.
Det är klart att mitt brev är frustrerande, Ni kan inte förvänta Er
någonting annat för att Ni har inte gjort någonting för våra barn för
att göra oss glada och nöjda.
Får inte vi respons från politikerna kommer jag att gå vidare rättsligt
på alla instanser för att få ögonen på Andersberg. Ni vet själva att
OVK besiktningar har dömt ut fastigheter på Andersberg, Ni vet om
att lokalerna inte är anpassade för så många barn i lägenheterna som
det är fallet idag, Ni vet om att över sommaren är det en katastrof på
31
Andersberg då samlas barn i alla åldrar, så att barn som bara är 1 år
gamla hamnar på samma ställe med dem som är 5 år. Ni vet om att
det finns vägar att ta för att ta tag i problemet och tvinga kommunen
att bygga och renovera.
Kan man inte lösa det på ett enkelt sätt med våra politiker då får man
ta det andra alternativet och tvinga kommunen istället. Tro inte att
det bara är en massa utlänningar här som inte är mogna att göra
någonting! Vi kommer att samla oss, det kan jag lova, vi är eniga när
det behövs! Flytta inte ansvar till rektorer eller någon annan som Ni
brukar göra väldigt lätt, här krävs politiskt beslut och ingenting
annat. Snabbt inte om 3 år!!!
Hoppas att vi inte behöver hamna i Aftonbladet för att någonting ska
hända.
Tänk långsiktigt, vi vill inte ha kriminella barn, vi behöver barn som
kan plugga till läkare eller annat bra yrke. Gör Ni ingenting redan i
förskole åldern, byter Ni ut personal varje månad, då skapar Ni bara
frustration hos föräldrar och barn vilket kommer att resultera till
utbrott som kommunen inte kommer kunna hantera längre. Vi är inte
långt ifrån där! Det finns inte en enda person som vill jobba i här det
miljö, därför blir det som mycket flytt att personal, speciellt för
förskolor.
Vi har börjat med skolan men det hela kommer att sluta med HFAB
som kommunalt bolag som har förstört vårt område genom
försäljning av fastigheter och släppt privata aktörer där vi redan nu
ser resultat i form av dålig skötsel av utemiljö och svår service. Ta
gärna en runda på Andersberg och kolla på all satsning som HFAB har
gjort tidigare hur detta behandlas detta idag av privata aktörer som
har köpt fastigheter.
HFAB är kommunalt ägt företag och ska ta socialt ANSVAR och inte gå
32
runt men så höga vinster och enda sälja och skapa oreda i Halmstad.
Till slut vill jag bara tacka för att Ni har läst mitt brev och jag väntar
på ett svar från Er helst gärna möte också.
Hoppas att mitt brev kan delas till respektive politiker som har
fattande beslut eftersom jag är inte ensam bakom skrivelsen och det
hade varit respektfullt om Ni kan ta ansvar för Era medborgare.
SÄRBEHANDLA INTE MITT OMRÅDE !!!!
33
Angående organisation av Andersbergsskolan i framtiden.
Bakgrund
Jag har arbetat på Andersbergsskolan i 28 år. När jag började arbeta var vi en väl
fungerande F-6 skola. Vissa år var elevantalet stort och Andersbergsskolan var
då 3- parallellig i ett flertal årskurser. Skolans lokaler användes ändamålsenligt
och effektivt till undervisning. Det fanns klassrum till alla klasser. Förskola och
fritids hade sin verksamhet förlagd till Paviljongen. Vi hade en förberedelseklass
på ca 10 elever som hade ett mindre klassrum inne i skolan. Särskolan hade
undervisning i en egen byggnad som låg på skolgården. Andersbergsskolan
tillhörde då rektorsområde Öster tillsammans med Snöstorps-, Nyhems-,
Lineheds- och Östergårdsskolan. Eleverna från dessa skolor sammanstrålade i åk
7 på Östergårdsskolan. Under senare år skedde en stor förändring:
Andersbergsskolan tappade åk 6 och blev en F-5 skola. De flesta eleverna
började i åk 6 på Östegårdsskolan, och några enstaka elever flyttade till
Fyllingeskolan i åk 6. Rektorsområdesindelningen förändrades till Söder istället,
med Trönninge-, Eldsberga-, Vallås- och Fyllingeskolan som samarbetsskolor.
2007 byggdes Andersbergsskolan om för att integrera fritidsverksamhet och
förskola inne i skolan. Paviljongen utnyttjades till klassrum för åk 4 och 5 samt
den lilla grupp som kallades Tigerögat. 2010 skedde en stor kommunal satsning
på Andersbergsområdet som fick en ny sporthall för 24,3 miljoner kr, en
spontanidrottsplats, lek-och skolskog, innebandyrink samt lekplatsen Noaks ark.
Skolan gjorde också egen satsning i form av förändring av skolgård och
Atriumgård så att nya lek-, idrotts och undervisningsmiljöer skapades. Under en
period med sjunkande elevantal hyrdes Paviljongen ut till förberedelseklasserna
i Halmstads kommun. Byggnaden som utnyttjades av Särskolan brann sorgligt
nog ner 2012 och ersattes aldrig.
Nulägesanalys
Vi står idag inför en stor tillströmning av nyanlända elever. Samtidigt är
barnkullarna, framför allt i årgångarna 2007 – 2010, enormt stora. Prognosen för
de stora barnkullarna har vi haft kännedom om redan för 4-5 år sedan. Att
antalet nyanlända barn från krigsdrabbade områden i världen skulle bli så många
2015 var däremot inte lätt att förutspå. Vi står inför ett skarpt läge då vi idag
redan är trångbodda och en ny årskull elever ska börja i skolan.
34
Vision: Tre stegs raket mot en F-6 skola lå 2016/17
Steg 1 lå 15/16
Arbeta målinriktat för att integrera eleverna i förberedelseklasserna på flera
olika skolor i Halmstads kommun. Bilda små s.k. internationella klasser, modell
Brunnsåkersskolan, på varje skola. Eleverna kommer att må bra av att
direktplaceras på sina skolor. De kommer då att integreras snabbare än om de är
kvar i Andersbergsskolans paviljong. Alternativet är att undersöka om det finns
någon mer central och ändamålsenlig byggnad/ skola i Halmstad som FBKL kan
utnyttja om man vill samla alla elever på ett och samma ställe.
Paviljongen skulle då kunna utnyttjas för Andersbergsskolans verksamhet. Mitt
förslag är att förskoleklasserna delar upp sig i mindre grupper och bedriver
undervisning i Paviljongens lokaler. Satsa på att fräscha upp hela Paviljongen på
sommarlovet 2015. Arbeta med förbättringar av ventilation och värme. Gör
rummen till förslagsvis lekrum, bokrum, målarrum, musikrum eller liknande. På
eftermiddagarna bedriver fritids sin verksamhet i dessa lokaler. Både skolgården
framför och bakom Paviljongen lämpar sig utmärkt för aktiviteter utomhus på
raster och på lektioner. Jag tänker på den stora gräsytan, innebandyplanen som
utnyttjas bl.a. till streetsurfing och innebandy, lilla skogen, olika lekplatser m.m.
är lämpliga för olika aktiviteter.
Då kan vi utnyttja skolans lokaler för åk 1-5 till hösten. Åk 1 blir 3 klasser, åk 2
blir 3 klasser, åk 3 blir 2 klasser, åk 4 blir 3 klasser och åk 5 blir 2 klasser. Vi
blir totalt 13 klasser fördelade på skolans klassrum. Se fördelning av klasserna
på karta!
Steg 2
Under hösten 2015 påbörjas en byggnation av en ny skolbyggnad som placeras
där gamla Särskolan låg tidigare. Byggnaden ska stå klar inför lå 16/17. Vi har
inte blivit ersatta med någon ny byggnad efter branden. Varför skulle vi inte
kunna få ersättning för den skolbyggnad som brann ner? Vi behöver den!
Steg 3
Läsåret 16/17 blir vi en F-6 skola fullt ut och utnyttjar huvudbyggnad, ny
byggnad och paviljong samt den fina sporthallen för hela Andersbergsskolans
verksamhet.
35
Låt Andersbergsskolan sticka ut och bli en av Halmstads bästa skolor!
Andersbergsskolan har en fantastiskt fin sporthall för 24,3 miljoner, oerhört
vackra omgivningar med unika lek-, sport- och rekreationsmöjligheter. Vi har 20
min promenad till Arenahallen, 20 min promenad till Högskolan och 20 min
gångväg till Östra stranden. Vi kan erbjuda hög kompetens i form av duktiga
lärare. Vi kan dessutom erbjuda en fantastisk och hälsosam skolgång med
meningsfull fritid för just åldersgruppen F-6. Om skolan vill kan man lätt
profilera sig mot idrott och daglig fysisk aktivitet. Eller varför inte kalla sig som
vi en gång var ”en hälsofrämjande skola”?
Vi behöver åk 4-6 för att behålla kompetens och kvalitet på skolan! Låt skolan
få vara mitt i byn, d.v.s. garantera en lugn, trygg och säker skolgång på en bra
skola som ligger mitt i närområdet. Verka utåt i samhället med aktiviteter, som
projektet Skolan mitt i byn startat upp, för att integrera eleverna. Fortsätt med
kontinuerligt planlagt utbyte med andra skolor i Halmstad kommun. Gör skolan
attraktiv så att barn från andra delar av Halmstad söker sig till
Andersbergsskolan! Fortsätt erbjuda meningsfull fritid genom ABIF,
Handbollsandan och samarbete med olika föreningar i vår fina sporthall och på
Halmstad Arena. Föreningsidrotten är ofta en inkörsport till integration. Många
elever har via idrotten kommit ut i samhället och lärt känna nya kamrater. Det
har jag fått erfara efter alla dessa år på Andersbergsskolan. Fortsätt med
entreprenöriellt lärande genom samarbete med Högskolan och att
Högskolestudenter får göra praktik med våra elever.
Låt eleverna i åk F-6 få gå kvar på Andersbergsskolan! Att bussa eleverna i åk 5
till Trönningeskolan vore förödande för både elever, föräldrar och lärare! Det
kommer inte att öka integrationen, då eleverna bussas hem till Andersberg på
eftermiddagarna.
Sätt eleverna i centrum!
Halmstad 2015-04-20
36
1(3)
Tjänsteskrivelse
2015-08-18
Version: 1,0
Beslutsorgan: BU
Mari-Anne Öberg
Telefon: 035-137553
Yttrande över motion om renovering av gamla
fiskartorpet ” Lilla Köpenhamn”
1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande och
överlämna det till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
Barn- och ungdomsförvaltningen beslutade 2013-09-30 att avveckla Lilla
Köpenhamn från och med årsskiftet 2013/14. Motiven till avvecklingen var att
intresset för att vistas vid anläggningen var litet inom barnoch
ungdomsförvaltningen samt resursbrist. Efter beslutet inkom socialdemokraterna
med en motion till kommunfullmäktige om renovering av fastigheten. Barn- och
ungdomsnämnden beslutade i remissvar 2014-01-27 att bristande intresse och
resursbrist kvarstår.
Genom beslut i kommunstyrelsens ledningsutskott 2014-05-13 återremitteras
ärendet nu 2015-06-29 för besvarande av frågeställningar om nämndens intresse
att använda byggnaderna efter en eventuell renovering.
Området och fastigheten är en tillgång men faktum kvarstår att verksamheterna
inte har de faktiska möjligheterna att använda dem i sådan omfattning att en
renovering kan motiveras från barnoch ungdomsförvaltningen.
Förvaltningschefen föreslår att nämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande och
överlämna det till kommunstyrelsen.
1
37
Ärendet
Uppdrag
Teknik- och fritidsnämnden, barnoch ungdomsnämnden samt socialnämnden har fått
en återremiss för att lämna ytterligare synpunkter över hur en eventuell renovering kan
genomföras.
Bakgrund
Barn- och ungdomsnämnden beslutade 2013-09-30 att avveckla Lilla Köpenhamn från
och med årsskiftet 2013/14. Naturskolan inom Kärnhuset har drivit verksamheten där.
Motiven till avvecklingen var att intresset för att vistas vid anläggningen har varit litet
inom barnoch ungdomsförvaltningen. Resurserna inom Kärnhuset räckte inte till för
att klara av att driva det vidare och lokalerna var i dåligt skick.
Efter beslutet inkom socialdemokraterna med en motion till kommunfullmäktige
om renovering av fastigheten. Barn- och ungdomsnämnden beslutade i remissvar
2014-01-27 att bristande intresse och resursbrist kvarstår.
I tidigare svar angavs att om Lilla Köpenhamn ska kunna användas för olika typer av
verksamheter behövs en totalrenovering så att arbetsmiljön är godkänd för verksamhet
med barn, resurser för hyra, personal och resor samt tillgång till fastighetsskötare för
tillsyn och skötsel. Svaren är desamma idag.
Frågor i återremissen:
-
Har nämnden intresse av att använda byggnaderna?
-
Vilka möjliga användningsområden finns?
-
Vilka resurser ser nämnden kommer att krävas vid en ombyggnation?
Efter ny förfrågan i förvaltningens ledningsgrupp konstateras att möjligheterna idag är
mycket begränsade för att kunna genomföra utflykter. Ansvaret är stort på personal vid
utflykter och det kräver tillräckligt med personal för att kunna svara för barnens
säkerhet.
Barngrupperna i förskola/skola/fritidshem är stora, personalen få och driftbudgeten
räcker inte till för att hyra buss för att ta sig dit. Några få förskolor/skolor/fritidshem
som ligger tillräckligt nära kan ha möjlighet att ta sig dit.
Som svar på motionen kan konstateras att när lilla Köpenhamn lämnades var intresset
mycket litet inom förvaltningen. Orsaken var både fastighetens dåliga underhåll men
också brist på resurser i budget. Det senare läget är detsamma idag.
Inom förvaltningens verksamheter finns ett stort antal kommunala lokaler som behöver
underhåll och investeringar för att klara lagar och föreskrifter. Satsningar behöver
genomföras där barnen vistas mest innan kostnader läggs på projekt som Lilla
Köpenhamn.
Barn- och ungdomsförvaltningen är inte intresserad av att permanent hyra fastigheten.
Om möjlighet ges att hyra/använda den i renoverat skick för enstaka tillfällen kan det
finnas ett litet intresse om resurserna kommer att medge det. Fastigheten behöver i så
2
38
fall en renovering med tillgång till toaletter, skötbord, varmt och kallt vatten, belysning,
möjlighet att förvara mat och godkänt utrymme för en grupp att vistas i för väderskydd
samt tillgänglighet för funktionshinder.
Barn- och ungdomsnämnden föreslår barnoch ungdomsnämnden att anta förslag till
yttrande.
Konsekvenser
Jämfört med dagens förutsättningar är de detsamma med förvaltningens förslag.
Med särskilda resurser för verksamhet vid lilla Köpenhamn är området en tillgång för
förskola/fritidshem/skola.
Ärendets beredning
Inom kommunen
Interna kontakter inom barnoch ungdomsförvaltningen.
Andra grupper
-
Central samverkansgrupp 2015-09-09.
Lista över bilagor
Richard Mortenlind
Förvaltningschef
Karin Quander
Chef planeringavdelningen
3
39
1(2)
Yttrande
2015-08-18
Version: 1,0
Beslutsorgan: BU
Mari-Anne Öberg
Telefon: 035-137553
Yttrande över motion om renovering av gamla
fiskartorpet ”Lilla Köpenhamn”
(Mottagarens dnr 2013/0519)
Barn- och ungdomsnämnden beslutade i 2013-09-30 att avveckla Lilla Köpenhamn från
och med årsskiftet 2013/14.
Naturskolan inom Kärnhuset har drivit verksamheten där. Motiven till avvecklingen var
att intresset för att vistas vid anläggningen har varit litet inom barnoch
ungdomsförvaltningen. Resurserna inom Kärnhuset räckte inte till för att klara av att
driva det vidare och lokalen var i dåligt skick. Fokus sker på naturskoleverksamheten
vid Gården ön.
Därefter lämnades en motion från socialdemokraterna till kommunfullmäktige angående
renovering av gamla fiskartorpet ”Lilla Köpenhamn”. Fastighetsnämnden, barn-och
ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden var remissinstanser.
Barn-och ungdomsnämnden beslutade i remissvar 2014-01-27 att bristande intresse och
resursbrist kvarstår.
I tidigare svar angavs att om Lilla Köpenhamn ska kunna användas för olika typer av
verksamheter behövs en totalrenovering så att arbetsmiljön är godkänd för verksamhet
med barn, resurser för personal o resor samt tillgång till fastighetsskötare för tillsyn och
skötsel.
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutade 2014-05-13 att återremittera ärendet, för
att få en beskrivning av byggnaderna och möjliga användningsändamål, och därigenom
få en bättre bild av hur en renovering kan genomföras.
Barn-och ungdomsnämnden, teknik- och fritidsnämnden samt socialnämnden har fått en
remiss för att lämna yttrande på återremissen.
Frågor i den nya motionen:
- Har nämnden ett intresse av att använda byggnaderna?
- Vilka möjliga användningsområden finns?
- Vilka resurser ser nämnden kommer att krävas vid en ombyggnation?
1
40
Efter ny förfrågan i förvaltningens ledningsgrupp konstateras att möjligheterna idag är
små att kunna genomföra utflykter. Barngrupperna i förskolan/skola/fritidshem är stora,
personalen få och driftbudgeten räcker inte till för att hyra buss för att ta sig dit. Några
få förskolor/skolor/fritidshem som ligger tillräckligt nära kan ha möjlighet att ta sig dit.
Ansvaret är stort på personal vid utflykter och det kräver tillräckligt med personal för att
kunna svara för barnens säkerhet.
Som svar på motionen kan konstateras att när Lilla Köpenhamn lämnades var intresset
mycket litet inom förvaltningen. Orsaken var både fastighetens dåliga underhåll men
också brist på resurser i personal och budget. Det senare läget är detsamma idag.
Barn- och ungdomsnämnden är inte intresserad av att permanent hyra fastigheten. Om
möjlighet ges att hyra/använda den i renoverat skick för enstaka tillfällen kan det finnas
ett litet intresse om resurserna kommer att medge det. Fastigheten behöver ha i så fall en
renovering med tillgång till toaletter, vatten, belysning och godkänt utrymme för en
grupp att vistas i för väderskydd.
För barnoch ungdomsnämnden
xxxx (MP)
Ordförande
Richard Mortenlind
Förvaltningschef
2
41
42
1(3)
Tjänsteskrivelse
2015-08-18
Version: 1,0
Beslutsorgan: BUN
Enhet: Enheten för elevhälsa
Tina Hovius
Telefon:
Begäran om yttrande-Friare val av hjälpmedel
(KS 2015/0351)
1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande
enligt bilaga 1.
2. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att översända yttrandet till stadskontoret.
Sammanfattning
Hemvårdsnämnden, socialnämnden och barnoch ungdomsnämnden har ombetts yttra
sig över remiss från Regionstyrelsen avseende ”Ett friare val av hjälpmedel” gällande
införandet av en modell av friare val av hjälpmedel inom Region Halland.
Förvaltningen ser inte att förslaget kommer att innebära några direkta förändringar för
verksamheten men ställer sig ändå positiv till modellens innehåll, beskrivning och
implementeringsplan.
Ärendet
Uppdrag
Hemvårdsnämnden, socialnämnden och barnoch ungdomsnämnden har ombetts yttra
sig över remiss från Regionstyrelsen avseende ”Ett friare val av hjälpmedel” gällande
införandet av en modell av friare val av hjälpmedel inom Region Halland.
Frågeställningar som ska besvaras är:
-
Vad innebär förslaget för verksamheten?
-
Vilka för- och nackdelar finns med förslaget för nämndens verksamhet?
Yttrandet ska vara stadskontoret tillhanda senast den 28 september 2015
Bakgrund
Hjälpmedelsnämnden i Halland initierade 2010 frågan om möjligheten att införa ett
friare val av hjälpmedel. Kommunerna i Halland och landstingsstyrelsen tillfrågades om
1
43
det fanns intresse för detta. Samtliga tillfrågade svarade att intresse fanns men att det
fanns frågor som behövde besvaras innan ett slutligt ställningstagande.
Regionkontoret fick då ett uppdrag att utreda frågan. Hjälpmedelsnämnden beslutade
2013, med godkännande från regionstyrelsen, att finansiera projektet friare val av
hjälpmedel. Projektet har haft i uppdrag att ta fram förslag på en modellanpassning för
Hallands räkning, inklusive två – tre produktområden att börja med initialt. Ett förslag
har presenterats vilket bl.a. barnoch ungdomsnämnden nu fått i uppdrag att yttra sig
över.
Inom barnoch ungdomsförvaltningen i Halmstad kommun har logopeder rätt att skriva
ut hjälpmedel. Idag skriver de t.ex. ut talsyntesen Vital, stavningsprogrammen Stava
Rex och SpellRight samt Symwriter. Logopederna bedömer inte längre att ett friare val
av hjälpmedel kommer att innebära någon större förändring för verksamheten. Detta då
förskrivandet har minskat betydligt sedan alla elever har tillgång till skollicenser för
t.ex. talsyntes, stavningsprogram, inläsningstjänst mm.
På sikt är det dock möjligt att det kan det ge oss större möjligheter att individanpassa
med kompensatoriska hjälpmedel utifrån individens möjligheter och förmåga.
Förvaltningen ser inte att förslaget kommer att innebära några direkta förändringar för
verksamheten men ställer sig ändå positiv till modellens innehåll, beskrivning och
implementeringsplan.
Konsekvenser
-
Ärendets beredning
Inom kommunen
Ärendet är berett av tjänsteman inom förvaltningen i samråd med logopeder.
Andra grupper
-
Ärendet faller inte inom ramen för MBL.
Lista över bilagor
1. Förvaltningens förslag, yttrande över remiss ”Friare val av hjälpmedel”
Richard Mortenlind
2
44
Förvaltningschef
Tina Hovius
Enhetschef
3
45
1(1)
Yttrande
2015-08-18
Version:1,0
Beslutsorgan: BUN
Tina Hovius
E-post:[email protected]
Telefon:
Begäran om yttrande-Friare val av hjälpmedel
(KS 2015/0351)
Inom barnoch ungdomsförvaltningen i Halmstad kommun har logopeder rätt att skriva
ut hjälpmedel. Idag skriver de t.ex. ut talsyntesen Vital, stavningsprogrammen Stava
Rex och SpellRight samt Symwriter. Logopederna bedömer inte längre att ett friare val
av hjälpmedel kommer att innebära någon större förändring för verksamheten. Detta då
förskrivandet har minskat betydligt sedan alla elever har tillgång till skollicenser för
t.ex. talsyntes, stavningsprogram, inläsningstjänst mm. På sikt är det dock möjligt att det
kan det ge verksamheten större möjligheter att individanpassa med kompensatoriska
hjälpmedel utifrån individens möjligheter och förmåga.
Barn- och ungdomsnämnden ser inte att förslaget kommer att innebära några direkta
förändringar för verksamheten men ställer sig ändå positiv till modellens innehåll,
beskrivning och implementeringsplan.
För barnoch ungdomsnämnden
Förnamn Efternamn
Ordförande
Richard Mortenlind
Förvaltningschef
1
46
1(3)
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-02-24
Diarienummer
Förvaltning
Regionkontoret
Magdalena Barkström
Verksamhetschef
Regionstyrelsen
Friare val av hjälpmedel
Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta att
- godkänna modellens innehåll och beskrivning
- godkänna implementeringsplanen
- uppdra åt den Gemensamma nämnden för hjälpmedel och hemsjukvård att
genomföra modellen enligt föreslagen plan för implementering
Sammanfattning
”Friare val av hjälpmedel” har sin utgångspunkt i att förskrivare av hjälpmedel
bedömer att vissa individer själva kan köpa och sköta sitt/sina hjälpmedel. Det
handlar specifikt om brukare med ett långvarigt behov av hjälpmedel och där
brukaren önskar att själv inköpa och sköta sitt hjälpmedel. Detta kommer att vara
ett erbjudande och ett komplement till den normala förskrivningsprocessen.
Regionkontorets bedömning är att Halland har goda förutsättningar för att en
modell med Friare val av hjälpmedel kan fungera väl liksom att få ut ett bra utfall
när det gäller hjälpmedel som kan köpas av brukaren själv.
Hjälpmedelscentralen har gjort en översyn av samtliga produkter
som på sikt kan komma att ingå i Friare val av hjälpmedel när modellen så
småningom är i drift. De produktområden som valts ut inför en uppstart i Halland
är hörseltekniska hjälpmedel och förflyttningshjälpmedel som exempelvis rullatorer
och rullstolar.
Införande av Friare val av hjälpmedel kräver ingen ändring eller något tillägg i
samverkansavtalet.
Bakgrund
Modellen för Friare val av hjälpmedel i Halland utgår från den modell som togs
fram 2008 – 2011 i tre pilotlandsting, tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet.
47
2(3)
Modellen används i dagsläget i Stockholm, Sörmland och Kronobergs landsting.
Möjligheten för att vara aktuell för ett Friare val bedöms av behörig hälso- och
sjukvårdspersonal. Brukaren ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet om sin egen
funktionsnedsättning, rehabilitering eller habilitering och hjälpmedelsbehov för att
kunna göra ett bra val. Det ska också föreligga ett långvarigt behov av hjälpmedel.
Det blir då möjligt att välja andra hjälpmedel än de som erbjuds som lån från
landsting/ region.
Friare val innebär att brukaren får en voucher på anvisat belopp
och typ av hjälpmedel och köper därefter själv sitt hjälpmedel och blir ägare till
hjälpmedlet. Beloppet på vouchern motsvarar kostnaden för det hjälpmedel som
förskrivaren skulle ha erbjudit från Region Hallands eget utbud. Ett Friare val av
hjälpmedel ska ses som ett erbjudande och ett komplement till
förskrivningsprocessen.
Hjälpmedelsnämnden i Halland initierade 2010 frågan om möjligheten att införa ett
friare val av hjälpmedel, utifrån de försök som pågick i Sverige. Kommunerna i
Halland och landstingsstyrelsen tillfrågades om det fanns intresse för ett friare val
av hjälpmedel. Samtliga tillfrågade svarade samstämmigt att intresse fanns, men
det fanns också många frågor som behövde besvaras innan ett slutligt
ställningstagande från deras sida. Frågorna handlade om ökade kostnader, inom
vilka hjälpmedelsområden, tillgång till hjälpmedel på marknaden osv.
Regionkontoret fick då ett uppdrag att utreda frågan. Hjälpmedelsnämnden beslöt
2013, med godkännande från regionstyrelsen, att finansiera projektet friare val av
hjälpmedel.
Projektet Friare val av hjälpmedel i Halland har haft i uppdrag att ta fram förslag på
en modellanpassning för Hallands räkning, inklusive två – tre produktområden att
börja med initialt. Det friare valet av hjälpmedel i Halland ska ses som ett
komplement till den nuvarande verksamheten med försörjning av hjälpmedel från
bl. a Hjälpmedelscentrum.
Eftersom Friare val av hjälpmedel är ytterligare en möjlighet i
förskrivningsprocessen där förskrivaren gör en bedömning av om det för den
enskilde individen kan bli aktuellt med ett friare val enligt de kriterier som uppställs,
kräver ett införande av Friare val av hjälpmedel ingen ändring eller något tillägg i
samverkansavtalet. Ändringar och tillägg bör istället göras i
Hjälpmedelsanvisningarna som samverkansavtalet hänvisar till i avtalets § 2.
Det är viktigt att följa upp i hur stor utsträckning det friare valet av
hjälpmedel nyttjas och – om systemet fungerar väl – ta ställning till om det ska
48
3(3)
utökas med ytterligare hjälpmedel.
Ekonomiska konsekvenser av beslutet
Erfarenheterna i de landsting som i dagsläget tillämpar Friare val av hjälpmedel är
att en implementerad modell är kostnadsneutral. Dock finns i dagsläget ingen
statistik som tydligt kan påvisa att brukaren har fått det bättre och är nöjdare samt
att landstingen gör några besparingar när det gäller pengar, tid eller andra
resurser. I de landsting där modellen införts signalerar dock många stor nöjdhet –
brukare är mer varsamma med sina egna hjälpmedel och är nöjda med sin egen
delaktighet i valet av hjälpmedel. I den initiala fasen bedöms kostnaderna uppgå
till 300 tkr för anpassning av IT- system och 420 tkr för kommunikationsinsatser
och ersättning för utbildare.
Utbildningsinsatsen för varje förskrivare beräknas till en halvdag. Kostnaden för att
förskrivaren deltar bedöms tas ur befintlig budget för respektive verksamhet.
Till projektet avsattes initialt 1,6 mkr från Hjälpmedelsnämndens egna kapital.
Då projektet har använt 600 tkr av anvisade medel finns efter avslutat projekt 1
mkr av avsatta medel kvar. För införandekostnader avseende anpassning av ITsystem, kommunikationsinsatser och ersättning för utbildare på 720 tkr föreslås
därför att GNHH får möjlighet att använda dessa medel.
De erfarenheter man har i landstingen som idag driftar Fritt val är att modellen är
kostnadsneutral när den väl är implementerad.
Regionkontoret
Catarina Dahlöf
Regiondirektör
Karin Möller
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Bilagor:
Bilaga 1 Modellbeskrivning - Friare val av hjälpmedel
Bilaga 2 Beskrivning av implementeringsplan för Friare val av hjälpmedel
Styrelsens/nämndens beslut delges
Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel
Driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa
49
1(2)
Bilaga 1 Modellbeskrivning - Friare val av hjälpmedel
Friare val av hjälpmedel innebär att Halland får ett komplement till den ordinarie
förskrivningsprocessen.
Vid Friare val av hjälpmedel erbjuder förskrivaren brukaren, efter genomförd
behovsbedömning, ett friare val av hjälpmedel om brukaren uppfyller följande
kriterier:
 Brukaren kan sin funktionsnedsättning och förstår sitt konsumentansvar vid inköp
och underhåll av hjälpmedlet
 Brukaren har haft aktuellt hjälpmedel tidigare (ingen förstagångsanvändare)
 Brukaren har ett långvarigt behov av hjälpmedlet
Förskrivaren skriver ett egenvårdsbeslut. Det innebär i praktiken att brukaren får en
voucher/rekvisition på det belopp som motsvarar den kostnad som en liknande
modell av det aktuella hjälpmedlet skulle ha beräknats till i den ordinarie
förskrivningsprocessen. Vissa hjälpmedel har även ett servicekonto kopplat till sig
som beräknas utifrån aktuell livslängd.
Modellen
Idag finns två sätt att få ett hjälpmedel i Halland:
 Egenansvar (brukaren får råd och tips om var hjälpmedel finns att köpa)
 Ordinarie förskrivningsprocess
Genom ett tredje sätt att erhålla ett hjälpmedel erbjuds invånarna ett komplement till
de två sätt som finns idag:
 Friare val av hjälpmedel
50
2(2)
Modellen ser ut så här:
 Förskrivaren, en sjukgymnast-/ arbetsterapeut, gör bedömningen utifrån de
regionala hjälpmedelsanvisningarna, regelverket, att brukarens behov ryms inom
HSL och att brukaren har rätt till hjälpmedel.
 Uppfyller dessutom brukaren ovanstående kriterier erbjuds hen att med en
voucher införskaffa sitt hjälpmedel.
 I samband med erbjudandet informerar förskrivaren vad det i praktiken innebär
med ett Friare val; att brukaren ansvarar för inköp och leverans av hjälpmedlet
samt underhåll-/ service.
 Förskrivaren journalför beslutet i VAS och skriver in i Sesam att ett
egenvårdsbeslut tagits
 Brukaren får med sig en voucher som används som betalningsunderlag hos
leverantör av hjälpmedel. Leverantören skickar en e-faktura till Region Halland
som betalar ut det aktuella beloppet. Ekonomisystemet är integrerat med Sesam
så att underlag stämmer överens med köpt hjälpmedel.
Genom ett införande av Friare val av hjälpmedel går vi från två till tre sätt att
erhålla ett hjälpmedel.
Summering
Friare val av hjälpmedel är alltid ett erbjudande från förskrivaren till brukaren.
Friare val av hjälpmedel är att likställa som ett konsumentköp d.v.s. att brukaren
ansvarar för inköp, leverans och ev. montering av hjälpmedlet samt underhåll.
När nytt behov uppstår gör förskrivaren en ny behovsbedömning precis som i den
ordinarie förskrivningsprocessen.
51
Bilaga 2
Bilaga 2
Beskrivning av implementeringsplan för Friare val av
hjälpmedel
Efter beslut om införande av modellen i Halland bör en projektgrupp tillsättas med
representanter för de aktuella verksamheterna, ledda av en projektledare som håller
samman implementeringsfasen.
Tidperspektiv och implementering av de olika delarna i modellen
Referensgruppen i projektet, bestående av verksamhetschefer, konstaterade att det
behövs minst sex månader för implementeringsfasen.
Det pga av följande faktorer:
 Viktigt att ta höjd för är att de regionala hjälpmedelsansvisningarna som
behöver kompletteras med regelverket för modellen friare val av hjälpmedel.
Det förfarandet sker från augusti till november årligen, då HMC får i uppdrag
av den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel att uppdatera
anvisningarna.

Kommunikation och utbildning. I detta avseende avses såväl förskrivare,
beslutsfattare, verksamhetschefer och annan berörd profession inom både
Region Halland och de halländska kommunerna som brukare och invånare i
Halland. Webinfo. På 1177. Se/Hitta och jämföra hjälpmedel.

IT-system och stödfunktioner som ska användas behöver tid att införas,
anpassas och synkroniseras med ekonomisystem m.m.

Information och kommunikation med leverantörer om vad som krävs för att de
ska kunna ingå i modellen för friare val av hjälpmedel. Leverantörer behöver
för att ansluta sig till systemet, ex. vis skicka e-faktura till vårt ekonomisystem,
Agresso
52
1(3)
Bilaga 2
2(3)
53
Bilaga 2
54
3(3)
1(1)
Anmälningsärende
2015-09-09
Version: 1,0
Beslutsorgan: BUN
Ekonomiavdelningen
och Kvalitet och utvecklingsavdelningen
Telefon: 035- 13 80 92
Delårsrapport 2 2015 med budgetuppföljning
Ärendet
Bokslutsprognos till och med augusti månad 2015 samt delårsrapport 2 för barnoch
ungdomsnämnden överlämnas för kännedom.
Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna
1
55
Verksamhet: 641 Grundskola/ Barnomsorg
(kkr)
Helårs-utfall
2014
Verksamhetens Intäkter
Utfall
2014-08
Utfall
2015-08
Budget
2015
Prognos
2015
Budget-avvikelse
2015
Budgetavvikelse
fg rapport
Periodutfall
jmf fg år
Prognosförändring
fg rapport
172 021
108 463
120 518
156 683
177 683
21 000
19 500
12 056
1 500
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Därav realisationsvinster
Lönekostnader
-1 039 653
-692 503
-715 790
-1 056 880
-1 084 780
-27 900
-35 100
-23 287
7 200
Lokalkostnader
-225 861
-149 798
-153 938
-238 499
-235 699
2 800
1 300
-4 141
1 500
-9 262
-7 616
-1 646
-6 238
-5 141
-1 097
-6 722
-5 657
-1 064
-10 446
-8 849
-1 597
-10 146
-8 549
-1 597
300
300
0
400
400
0
-483
-516
33
-100
-100
0
-430 927
0
-273 550
0
-309 918
0
-477 304
0
-484 504
0
-7 200
0
-8 100
0
-36 368
0
900
0
-1 705 703
-1 122 089
-1 186 368
-1 783 128
-1 815 128
-32 000
-41 500
-64 278
9 500
-1 533 682
-1 013 627
-1 065 849
-11 000 -22 000
-52 223
11 000
-1 533 682
-1 013 627
-1 065 849
-52 223
11 000
Kapitalkostnader
Därav avskrivningar
Därav internränta
Övriga kostnader
Därav realisationsförluster
Verksamhetens kostnader
Periodens resultat /
nettokostnad
nettokostnad
exkl realisationsresultat
-1 626 445 -1 637 445
-1 626 445
-1 637 445
-11 000
-22 000
(kkr)
Helårs-utfall
2014
Utfall
2014-08
Utfall
2015-08
Budget
2015
Prognos
2015
Budget-avvikelse
2015
Budgetavvikelse
fg rapport
Periodutfall
jmf fg år
Prognosförändring
fg rapport
Investeringsinkomster
Investeringsutgifter
-12 724
-6 625
-3 555
-10 197
-7 577
0
2 620
1 320
0
3 070
0
1 300
Investeringsnetto
-12 724
-6 625
-3 555
-10 197
-7 577
2 620
1 320
3 070
1 300
Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr)
Kortfattade kommentarer i punktform
Volymökningar
(Fg prognos -19 200)
Resultatbalansering
(-4 500)
Barn i behov av varaktigt stöd (tilläggsbelopp)
(-2 100)
Skolskjutskostnader
(1 000)
Lägre hyreskostnader pga senare start av nya förskolor (1 700)
Barnomsorgsavgifter
(1 000)
Intäkter och kostnader för nyanlända Migrationsverket Etableringsreformen (0)
Övrigt förvaltningsgemensamma kostnader, bl a adm, IT, fackliga kostnader, interkommunala mellanhavande (100)
Lägre lönekostnader pga svårigheter att rekrytera, överskott OH-kostnad vikariepool (0)
Budgetavvikelse
Budget-avvikelse
2015
-19 500
-4 500
-2 300
1 000
3 300
600
6 000
2 000
2 400
-11 000
56
Verksamhet: 649 Kulturskola
(kkr)
Verksamhetens Intäkter
Helårsutfall
2014
Utfall
2014-08
Utfall
2015-08
Budget
2015
Budgetavvikelse
2015
Prognos
2015
Budgetavvikelse
fg rapport
Periodutfall
jmf fg år
Prognosförändring
fg rapport
3 461
1 588
2 104
3 780
3 780
0
0
516
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Lönekostnader
-19 573
-13 103
-14 145
-21 612
-21 212
400
300
-1 042
100
Lokalkostnader
-2 813
-1 782
-1 961
-2 791
-2 891
-100
0
-179
-100
-273
-227
-46
-183
-152
-31
-208
-177
-31
-317
-270
-47
-317
-270
-47
0
0
0
0
0
0
-26
-25
-1
0
0
0
-2 288
0
-1 227
0
-2 091
0
-2 928
0
-3 028
0
-100
0
0
0
-864
0
-100
0
-24 948
-16 295
-18 405
-27 648
-27 448
200
300
-2 110
-100
-14 707 -16 301
-23 868
-23 668
200
300
-1 595
-100
-23 868
-23 668
200
300
-1 595
-100
Därav realisationsvinster
Kapitalkostnader
Därav avskrivningar
Därav internränta
Övriga kostnader
Därav realisationsförluster
Verksamhetens kostnader
nettokostnad
nettokostnad
exkl realisationsresultat
-21 487
-21 487
-14 707
-16 301
(kkr)
Helårsutfall
2014
Utfall
2014-08
Utfall
2015-08
Budget
2015
Prognos
2015
Budgetavvikelse
2015
Budgetavvikelse
fg rapport
Investeringsinkomster
Investeringsutgifter
-318
-250
-203
-301
-301
0
0
Investeringsnetto
-318
-250
-203
-301
-301
0
0
Periodutfall
jmf fg år
Prognosförändring
fg rapport
0
47
0
0
47
0
Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr)
Kortfattade kommentarer i punktform
Lönekostnader: ej tillsatta tjänster och ej ersatt frånvaro
Övriga kostnader: kulturupplevelser, köpta tjänster, bilersättning
Lokalkostnader: tillfälliga lokalhyror
Budgetavvikelse
Budgetavvikelse
2015
400
-100
-100
200
57
Barn- och ungdomsnämnd
Verksamhet 641 Grundskola/Barnomsorg
Driftredovisning
Periodresultatet (”Utfall”-kolumnerna)
 Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat
jämfört med föregående års motsvarande periodresultat.
Intäkterna är 12 056 kkr (11,1 %) högre 2015 än samma period 2014. Det beror främst på högre
intäkter från Migrationsverket med anledning av fler nyanlända barn och elever. Även
barnomsorgsavgifterna och interkommunala ersättningar är högre i år jämfört med föregående år.
Lokalkostnaderna är 4 141 kkr (2,8%) högre 2015 jämfört med samma period 2014, vilket beror på fler
enheter och därmed högre hyres- och städkostnader.
Övriga kostnader är 36 368 kkr (13,3%) högre jämfört med samma period föregående år. Den största
orsaken till kostnadsökningen är att måltidskostnaderna är 31 402 kkr (71,0%) högre på grund av att
förvaltningen från 2015 köper portioner av servicekontoret. Ökade kostnader för fristående
verksamhet är 10 428 kkr (8,7%) på grund av fler barn och elever samt att bidraget per barn/elev är
högre 2015 jämfört med 2014. Kostnader för skolskjutsar och IT är lägre än under samma period förra
året.
Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör
jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period.
Lönekostnaderna är 23 287 kkr (3,4%) högre jämfört med samma period föregående år. Förändringen
beror på löneökningar samt fler årsarbetare i verksamheten på grund av fler barn och elever.
Skillnaden mellan åren påverkas även av sänkt PO-pålägg 2015.

Prognos – (”Budget”- respektive ”Prognos”-kolumnen)
 Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram.
– Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller
planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram.
Den prognostiserade avvikelsen mot kommunfullmäktiges ram är – 11 000 kkr.
Den största orsaken till underskottet är stora volymökningar i grundskola, men även i förskola, jämfört
med budget. Det innebär att förskolor och skolor behöver utöka personalantalet för att klara
verksamheten, vilket innebär högre lönekostnader än budget. Även övriga kostnader såsom
måltidskostnader ökar jämfört med budget.
Volymökningarna av antalet barn/elever utöver budgeterat 2014 uppgick till 12 800 kkr enligt
kommunens volymfördelningsmodell. Trots denna stora avvikelse blev resultatet endast -4 521 kkr,
vilket nämnden hade räknat med att få avskrivet i resultatbalanseringen i likhet med hanteringen 2013
då underskottet avskrevs med anledning av fler barn/elever än budgeterat. Enligt KS beslut balanseras
dock hela underskottet till 2015 års budget. Även i år avviker antalet prognostiserade barn och elever
mot kommunens prognos och förvaltningens budgeterade antal. Årets avvikelse mot kommunens
volymfördelningsmodell är cirka 50 fler förskolebarn och 235 fler grundskoleelever, vilket motsvarar
21 000 kkr.
1
58
Skollagen kräver tidiga insatser för barn och elever i behov av stöd och oavsett resurser måste skolan
tillgodose barnens behov. Verksamheterna ser ett ökat antal barn och elever i behov av stöd, men har
redan idag svårt att tillgodose alla behov inom budgetramen. I budget 2015 gjordes omprövning på
tilläggsbeloppen (elevassistenter till barn/elever med funktionsnedsättning) men redan i början på året
prognostiserades ett underskott mot budget. Även resursbehovet till elever med inlärnings- och
socialproblematik som behöver undervisning i annan mindre gruppering, särskild undervisningsgrupp,
ökar.
För hyreskostnaderna prognostiseras ett överskott på 3 270 kkr, vilket beror på att förskolelokaler
kommer starta senare än planerat. Intäkter från Migrationsverket för etableringsinsatser till nyanlända
beräknas bli större än budget och tidigare prognos. Även barnomsorgsavgifterna prognostiseras blir
högre än budget på grund av retroaktiv inkomstkörning och fler barn i verksamheten. Flera
förvaltningsgemensamma kostnader såsom administration, interkommunala mellanhavande och
skolskjutsar prognostiserar överskott mot budget.
Omprövningar för att få 2015 års budget i balans är gjorda inom de flesta verksamheter och på
förvaltningsgemensamma kostnader. Åtgärder för att reducera budgetavvikelsen kommer att
genomföras under 2016 och 2017. Förslag till åtgärder redovisas i separat bilaga.
Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader
jämfört med föregående års helårsutfall.
Prognostiserade lönekostnader är 45 126 kkr högre än helårsutfallet 2014. Löneökningar mellan åren
medför en ökad personalkostnad. Dessutom är antalet prognostiserade årsarbetare betydligt fler än
2014, vilket beror på fler barn och elever i verksamheten.

Prognosjämförelse – (”Budget”- respektive ”Prognos”-kolumnen + föregående rapport)
 Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med
föregående ekonomiska rapport.
Prognostiserad avvikelse har förändrats med +11 000 kkr jämfört med föregående prognos.
Den största orsaken till förbättringen jämfört med föregående prognos är att förvaltningen
prognostiserar större intäkter från Migrationsverket för etableringsinsatser för nyanlända. Utfallet
hittills har varit större än förväntat och kommer därför inte att förbrukas under året. Insatser kommer
att utökas under hösten och fortsätter under 2016.
Det prognostiserade överskottet för hyreskostnader har ökat sedan föregående prognos, vilket beror
på att 6 paviljongförskolor som beräknades starta under hösten nu blir klara först i början på 2016.
Lönekostnaderna prognostiseras blir lägre än tidigare prognostiserat. Det beror på svårigheter att
rekrytera personal samt vakanser har medfört ett lägre löneutfall. OH-kostnaden för vikariepoolen
beräknas blir lägre än tidigare prognostiserat på grund av hög nyttjandegrad och färre anställda i pool.
Investeringsredovisning
Periodens nettoinvesteringar (”Utfall”-kolumnerna)
 Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens
investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto.
2
59
Utfallet 2015 är 3 555 kkr jämfört med 6 625 kkr samma period 2014. Att utfallet är lägre i år beror på
att stora inköp till nystartade enheter gjordes i början på 2014, bl a Åledsskolan.
– Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att
vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram.
Den prognostiserade nettoavvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +2 620 kkr.
Avvikelsen beror på att inventariemedel för nya förskolor och dåliga lokaler inte kommer att förbrukas
under året på grund av försenade startdatum. Även inventariemedel för Frennarps byskola kommer
inte att förbrukas under året eftersom renovering inte kommer att starta under 2015.
Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med
Avvikelsen är förändrad med +1 300 sedan föregående prognos. Det beror främst på ett
prognostiserat överskott för nystartade enheter på grund av inventering av behov innan ytterligare
inköp görs.

Verksamhet 649 Kulturskolan
Driftredovisning
 Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat
jämfört med föregående års motsvarande periodresultat.
Årets periodresultat är -16 301 kkr. Föregående år var motsvarande periods resultat -14 707, en
förändring med -1 595 kkr.
Förändringen på intäkter, +516 kkr, beror på högre intäkt för sålda tjänster samt högre intäkter för
utåtriktad verksamhet under aktuell period i år. Förändringen på lokalkostnader, -179 kkr beror på
högre kostnader för lokalhyror. Förändringen på kapitalkostnader, -26 kkr, är marginell. För övriga
kostnader är förändringen -864 kkr, vilket främst förklaras av högre kostnader för den utåtriktade
verksamheten i år, t ex köpta tjänster. Förändringen för personalkostnader är -1 042 kkr.
Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör
jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period.
Periodens personalkostnader är 1 042 kkr högre i år jämfört med föregående år. Bemanningen under
perioden är utökad med 0,85 åa jämfört med 2014. Utökningen tillsammans med kostnader i samband
med ett avslutsärende och avtalsenliga löneökningar förklarar den högre kostnaden innevarande år.

Den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +200 kkr.
Avvikelsen beror på att lönekostnaderna beräknas bli lägre på grund av svårigheter med att bemanna
planerad utökning fullt ut och att ersätta frånvaro. Tillsättning av tjänster påverkas även av att brist på
3
60
tillgång till lokaler begränsar möjligheten att starta upp kurser. Planerad bemanning har justerats ned
och ger lägre lönekostnader resten av året. Köp av tjänster gör att kostnaden för löner blir lägre och i
stället redovisas under övriga kostnader. Beräknad avvikelse +400 kkr. Övriga kostnader beräknas
avvika med -100 kkr, främst på grund av ökade kostnader för kulturupplevelser, köpta tjänster samt
bilersättning. Även lokalkostnaderna avviker med -100 kkr på grund av fler tillfälliga lokalhyror.
Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader
jämfört med föregående års helårsutfall.
Årets personalkostnader prognosticeras till -21 212 kkr, en avvikelse mot budget med +400 kkr.
Föregående års helårsutfall var -19 573 kkr, en förändring med -1 639 kkr.

Bemanningen i budget är utökad med 1,54 åa på helår i år jämfört med föregående års helårsutfall,
bland annat kopplat till den satsning som gjorts i budgetramen för att reducera köerna till Dans samt
Bild och form. På grund av svårigheter att bemanna upp planerad utökning och ersätta frånvaro samt
lokalbrist, som inte gör det möjligt att starta fler kurser, så är den prognosticerade bemanningen i snitt
0,56 åa lägre än budget, vilket förklarar en del av den prognosticerade avvikelsen. Utökning samt
avtalsenliga löneökningar förklarar förändringen mellan åren. Föregående år var personalkostnaderna
lägre än förväntat i förhållande till antal årsarbetare på grund av frånvaroavdrag, vilket gör att
förändringen mellan åren är högre än vad utökning och löneökningar medför.
Den prognostiserade ramavvikelsen har förändrats med -100 kkr jämfört med föregående ekonomiska
rapport. Avvikelsen på personalkostnader har ökat med +100 kkr, men negativa avvikelser på övriga
kostnader med -100 kkr (bland annat på grund av köpta tjänster och bilersättning) och lokalkostnader
med -100 kkr (tillfälliga lokalhyror) gör att den totala avvikelsen förändrats.
 Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens
investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto.
Periodens investeringsnetto i år är -203 kkr. Föregående års motsvarande periods investeringsnetto var
-250 kkr, en förändring med 47 kkr. Förändringen förklaras av att investeringar gjordes tidigare
föregående år.
– Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att
vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram.
Den prognosticerade avvikelen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +/- 0 kkr.
Ingen förändring av den prognosticerade ramavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport.
4
61
62
Åtgärdens genomförande
Nämnd
BUN
BUN
Sektor/område/avdelning/enhet
Förslag till åtgärd
Vht 641 Grundskola och barnomsorg Prognosticerat underskott
Vht 641 Grundskola och barnomsorg Åtgärder för att reducera budgetavvikelsen kommer att genomföras under 2016 och 2017 och beslut om åtgärder ingår i Verksamhetsplan med budget 2016. Konsekvensbeskrivning
Inom administrationen stöd och service ökar trycket i och I budgetarbetet 2016 har samtliga med att verksamheten växer med fler anställda och enheter förvaltningsgemensamma kostnader granskats i syfte att som behöver stöd från ekonomi, HR, utveckling och hitta och föreslå möjliga kostnadsminskningar samtidigt som hänsyn ska tas till volymökningar, förändrade lagkrav planerings‐avdelning. Bristen på förskoleplatser och och verksamhetsmål. Besparingar kommer att göras inom arbetsmiljöproblem i kombination med högre lagkrav innebär merarbete. Behovet att utöka stödet är större än ledning, adminstration stöd och service genom att inte utöka personal och insatser i så hög omfattning som den vad som planeras för i budget 2016. Förvaltningen ser över arbetssätt och mål samt prioriteringar för adminstration och växande verksamheten kräver. Anpasssningar och stöd till verksamheten. Kan innebära minskad service och förändring av Särskolans organisation innebär lägre kostnader 2016. Skolskjutskostnaderna fortsätter att minska avlastning till verksamhetens chefer och övrig personal. vilket är en effekt av tidigare påbörjat effektiviseringsarbete. Högre prognstosticerade intäkter från MIgrationsverket och barnomsorgsintäkter bidrar också till att hålla nere nettokostnadsökningen.
(sannolik, tveksam, stor osäkerhet)
Ekonomiska konsekvenster (Mkr)
2015
2016
2017 Summa
‐11
0
0
sannolik
Summa
7
0
7
4
11
4
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
11
63
Budgetuppföljning 2015-08-31
(kkr)
Budget 2015-0831
Skolområdena inkl särskild undervisningsgrupp
Avvikelse i förh till
budget 2015
1 057 215
1 200
Skolområde Centrum inkl särskild u-grupp
350 252
-2 800
Skolområde Norr inkl särskild u-grupp
403 054
4 000
Skolområde Söder inkl särskild u-grupp
303 909
-0
Fristående
Fristående förskola/pedagogisk omsorg
Fristående skola inkl fritidshem
204 078
102 738
101 340
440
440
0
Kärnhuset
38 969
5 450
Resursenheter
21 964
300
Särskolan
25 535
-293
238 023
236 423
34 600
19 154
-62 095
5 400
-5 085
6 029
1 570
10 446
450
450
600
-18 677
3 270
1 000
200
600
500
-25 838
200
300
285
300
300
600
1 732
0
33 717
500
5 212
80
1 626 445
-11 000
23 868
200
1 650 313
-10 800
Förvaltningsövergripande objekt
Fastigheter
Skolskjutsar
It-kostnader
Barnomsorgsavgifter
Interkommunala mellanhavanden
Buffert
Fackliga kostnader
Vårdnadsbidrag
Kapitalkostnader
Politisk satsning modersmål
Politisk satsning samordning bibliotek
Politisk satsning Naturskolan utemiljö
Administration
KomTek
Summa vht 641
Kulturskolan vht 649
Totalt vht 641, vht 649
64
65
1
Viktiga händelser ................................................................................................................ 3
2
Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål ...................... 5
3
2.1
Målområde: Barn och utbildning ................................................................................................................................... 5
2.2
Målområde: Demokrati och dialog ............................................................................................................................. 10
2.3
Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa ...................................................................................................... 11
Målredovisning - nämndens verksamhetsmål ............................................................. 14
3.1
4
Nämndens/styrelsens mål .............................................................................................................................................14
Prioriteringar ....................................................................................................................... 17
4.1
Utveckling av skolbibliotek ............................................................................................................................................17
4.2 Barn- och ungdomsnämnden ger förutsättningar för barnoch ungdomsförvaltningens
medarbetare att kunna utveckla sig och sitt uppdrag ..................................................................................................... 17
5
4.3
Ett strategiskt jämställdhetsarbete ............................................................................................................................. 19
4.4
Ökade livschanser för unga ..........................................................................................................................................19
4.5
Ett Halmstad tillgängligt för alla ...................................................................................................................................20
4.6
Giftfri vardag för barn och ungdomar ........................................................................................................................ 20
4.7
Bättre utemiljöer.................................................................................................................................................................20
Personalredovisning ........................................................................................................ 22
66
1 Viktiga händelser
Resurscentrum Kärnhuset
Den nya enheten resurscentrum startade den 1 september. Centrat består av de tre enheterna lärande, modersmål och migration samt barnoch elevhälsa. De tre enhetscheferna är tillsatta och har påbörjat sitt uppdrag med att ge kvalificerat stöd utifrån behov och mål. Under juni rekryterades en skolbibliotekssamordnare
(100%) och en modersmålsbibliotekarie (50%) som ska ingå i lärandeenheten. Skolbibliotekssamordnaren
tillträdde sin tjänst den 1 september och modersmålsbibliotekarien tillträder i januari 2016.
Arbetet med framtidens skolorganisation i Halmstads kommun.
Uppdraget från barnoch ungdomsnämnden är att anpassa och optimera skolorganisationen utifrån skollag,
läroplaner, stadier och långsiktighet. Skollagens kärna; ”I all utbildning som rör barn ska barnets bästa vara
utgångspunkt” står i centrum. Prioriterade områden för läsåret 2016-2017 är att arbeta med elevplatser inom
Furulund, Nygård, Slottsjord/Brunnsåker, Kärleken och Andersbergsskolan. Parallellt har ett inriktningsbeslut
tagits kring framtida stadieindelning med följande alternativ: F-3, F-6, F-9, 4-9 och 7-9. Den förändrade stadieindelningen kommer att genomföras efterhand och hela omställningen kommer att ta flera år.
Systematiskt kvalitetsarbete inom BUF
Det systematiska kvalitetsarbetet inom BUF utgår från Skolverkets Allmänna råd. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska
följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och
utveckla utbildningen. Den 15 september görs verksamhetsrapport på skolnivå, för att sedan analyseras och
sammanfattas på skolområdesnivå och i nästa steg för hela barnoch ungdomsförvaltningen. Detta underlag
kommer sedan vara i dialog i ledningsgruppen och vara underlag till de utvecklingsområden som ska prioriteras för 2016-18 utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete, SKA.
Meritvärde och andel behöriga elever till gymnasiet
Andel behöriga elever i åk 9 till gymnasiet på de elva kommunala grundskolorna har minskat. Andel behöriga
elever 2014 var 92,2 % och har enligt preliminär statistik minskat till 86,6 % för 2015. På sju av elva grundskolor har behörigheten minskat. På en skola är behörigheten 100 %. De preliminära resultaten gällande meritvärdet för elever i kommunala grundskolorna i Halmstad visar på en ökning från 224,6 (2014) till 226,0 (2015).
På fem av de elva grundskolorna har meritvärdet ökat
Resultaten analyseras både på enhets-, skolområdes- och förvaltningsnivå vilket sker genom det systematiska kvalitetsarbete som genomförs på alla skolor inom barnoch ungdomsförvaltningen. Det som hittills
framkommit på förvaltningsnivå är att årets åk 9-elever har gjort framsteg sedan åk 8 eftersom elevernas meritvärden har ökat på tio av de elva skolorna mellan åk 8 och åk 9. Meritvärdet för samtliga skolor var 214,7 i
åk 8 och 226,0 i åk 9. Även behörigheten ökade mellan åk 8 och åk 9, från 83,0 till 86,2. Syftet med analysarbetet och den rutin som arbetats fram kring övergången mellan grundskola och gymnasieskola är att stödja
fortsatt utveckling av undervisningen i grundskolorna i Halmstads kommun för att ge alla elever förutsättningar
att utvecklas så långt som möjligt.
Styrmodell för samordnade insatser
Under 2015 har en samverkan utvecklats mellan barnoch ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för tidiga samordnade insatser. Arbetet initierades genom en gemensam workshop och har resulterat i en styrmodell. Denna samverkansmodell kommer spela en mycket roll i
frågor som berör flera förvaltningar.
Fritidshemmen erbjuder meningsfull och varierad verksamhet för att skapa nya och fördjupade kunskaper som ökar elevernas lärande och måluppfyllelse
Under åren 2011-2015 har ett omfattande utvecklingsarbete inom fritidshemsverksamheten pågått. Detta har
inneburit att kvaliteten i fritidshemmen har höjts samt att verksamheten numera även har stort fokus på sitt
lärandeuppdrag. Nya Allmänna råd för fritidshem har stärkt utvecklingsarbetet i denna riktning. Målbild för
fritidshemmen har tagits fram med syfte att bidra till likvärdig kvalitet för fritidshemmen och en ökad måluppfyllelse för eleverna i Halmstads kommun.
Diskrimineringsombudmannens webbverktyg
Antal flickor och pojkar som blir utsatta för kränkande behandling ska minska. För att samtliga skolor och förskolor ska få ett likvärdigt stöd har beslut tagits att planerna mot kränkande behandling och diskriminering
göras i diskrimineringsombudsmannens planeringsverktyg. Processen kommer stödjas av resurscenter och
jämställdhetsutvecklare som ger en fördjupad information och utbildning i verktyget samt stöd i processarbetet.
67
LIKA
Inom samtliga skolor och förskolor arbetar vi med verktyget LIKA för att analysera nuläget. Varje förskola och
skola gör lokala prioriteringar i en digital utvecklingsplan med målbilden för IKT som riktning. Fokus i LIKA är
områdena ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Genom detta arbete framkommer nödvändiga
gemensamma kompetensutvecklingsbehov, enheternas lokala IKT-strategi med det övergripande målet att
stödja lärandet.
Handledarutbildning med fokus på skolutveckling och Svenska som andraspråk
Hösten 2015 startar Skolverkets satsning på Läslyftet med fokus på skolutveckling. Läslyftet syftar till att öka
elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet
bygger på kollegialt lärande. Två skolor inom barn och utbildningsförvaltningen har gått in i Läslyftet under
hösten. För att stödja läslyftet samt tänka långsiktigt utifrån kompetens och stöd har barn – och ungdomsförvaltningen i samarbete med Högskolan i Halmstad arbetat fram en uppdragsutbildning. Syftet är att utbilda
handledare för Läslyftet, men även ge verktyg för att kunna utveckla verksamhet. Efter genomgången utbildning ska handledarna leda kollegialt lärande inom Läslyftet men även kunna handleda kollegor i olika former
av skolutveckling inom andra områden. I första omgången med uppstart i september börjar 25 deltagare från
våra skolor.
I samarbete med UAF och Högskolan i Halmstad har vi även startat upp en uppdragsutbildning inom svenska
som andraspråk på 30 hp som går på kvartsfart över två år. 25 pedagoger börjar utbildningen nu i september.
Under de fyra terminerna läser man kring Kulturmöten – individ och samhälle, Svenskans struktur i ett andraspråksperspektiv, andraspråksinlärning och andraspråksundervisning och sista terminen uttal och fonetik ur
ett andraspråksperspektiv.
Ansökan kring statsbidrag
Under september månad färdigställs två viktiga ansökningar, lågstadiesatsning och satsning på mindre grupper i förskolan vilka båda ses som mycket viktiga för fortsatt kvalitet i våra förskolor och skolor
HR-avdelningen
HR-avdelningen har under de senaste månaderna arbetat med att förbereda implementeringen av självservice i Heroma i förvaltningen.
HR-avdelningen har även slutfört arbetet med kompetensinventering av gruppen lärare. Endast 7 tillsvidareanställda lärare saknar idag behörighet/legitimation. Fem av dessa studerar och förväntas erhålla behörighet
under läsåret 2015/2016. Två lärare har efter förhandling med berörda fackliga organisationer omreglerats till
resurspedagoger.
68
2 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål
2.1 Målområde: Barn och utbildning
2.1.1 Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser
(konkretiserat mål).
2.1.1.1
Flickor och pojkar i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade insatser.
Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal.
Under 2015 startade socialförvaltningen en Förebyggande enhet. För att utveckla samverkan mellan barnoch ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen planerades och
genomfördes en workshop med representanter från de olika förvaltningarna i april 2015. Resultatet av denna
workshop är ett systematiskt sätt att arbeta med samverkan mellan de olika förvaltningarna, vilket bland
annat har utmynnat i dokumentet Rutin för samverkan.
Varför förväntas detta resultat?
Med en god samverkan kan man bättre lösa komplexa problem, särskilt när ett barn har ett omfattande behov
av stöd. Annars finns det risk att man arbetar parallellt och att ingen tar ansvar för helheten. Samverkan behöver användas när det fordras kompetens från flera yrkesgrupper samtidigt - inte när en part kan lösa frågan
själv. Det ska finnas ett tydligt syfte med fokus på barnets behov, inte barnets problem. Problematiken
som ska lösas måste läggas på rätt nivå, det vill säga den nivå där man har beslutsmandat
Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra
effekt?
Under hösten 2015 kommer arbetet kring samverkan att utvecklas genom den styrmodell som framtagits. Se
Bilaga 1. Förslaget till Rutin för samverkan kommer att diskuteras vid en gemensam chef-dag för BUF, UAF
och SO i oktober 2015.
Mätetal
1.1 Andel ärenden (anmälningar) avseende förskolebarn där behov av tidiga,
samordnade, sociala insatser finns och
där tidiga, samordnade, sociala insatser
initierats. (Tas fram av socialförvaltningen.)
Aktiviteter
Tidiga och samordnade insatser
Målvärde
Utfall
Senaste kommentar
-
69
2.1.2 Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet (konkretiserat mål).
2.1.2.1 Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk,
trygg och kreativ verksamhet.
Då efterfrågan av förskoleplatser är stor och blir resultaten att de genomsnittliga barngruppstorlekarna överstiger målvärdet på 17,5 barn/grupp vid de två mättillfällen som genomförts under 2015. Då både barnkonsekvensanalyser samt brukarundersökning kring vårdnadshavares nöjdhet kommer att genomföras under hösten 2015 kommer resultaten att redovisas i samband med bokslut 2015.
Tillgången av förskoleplatser harmoniserar inte till fullo den stora efterfrågan.
effekt?
Utökning av förskoleplatser är planerade att ske under både 2015 som kommande år. Detta förväntas att
skapa balans mellan efterfrågan och tillgång av förskoleplatser.
Mätetal
2.1 Antal barn/avdelning
2.2 Andel högskoleutbildad personal med
inriktning mot förskola
2.3 Andel nöjda vårdnadshavare
2.4 Antal gjorda barnkonsekvensanalyser
Målvärde
Lägst17,5
Utfall
17,5
67 %
62,3%
2.1 Antal barn/avdelning
Utfallet är ett genomsnitt av 3 genomförda mätningar.
15 februari - 256 avd 4454 barn 17,6 barn per avd
15 april - 256 avd 4613 barn 18,0 barn per avd
Prognos:
15 sept 2015 - 254 avd 4297 barn 16,9 barn per avd
Utfallsresultatet redovisas som ett genomsnitt av de tre genomförda mätningarna
2.2 Andel högskoleutbildad personal med inriktning mot förskola
Per den sista april 2015 uppgick andelen förskollärare inom förskolan till 62,3%. Uppsatt mål enligt nämndbeslut till utgången av år 2013 var 67% och har därmed ännu inte uppnåtts. Utmaningen kvarstår att fortsätta
öka andelen förskollärare till förskoleverksamheten, såväl utifrån nämndbeslutet som den stora utökning av
förskoleverksamheten som pågår. Det råder en nationell brist på förskollärare, vilket även barnoch ungdomsförvaltningen känner av. Förvaltningen arbetar vidare med kort- och långsiktiga strategier med målsättningen att säkra personalförsörjningen gällande förskollärare.
2.3 Andel nöjda vårdnadshavare
Ny brukarundersökning kommer att genomföras under hösten 2015.
2.4 Antal gjorda barnkonsekvensanalyser
Barnkonsekvensanalys kommer att genomföras under hösten 2015.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Barnplaceringar
Barnkonsekvensanalyser görs
70
2.1.3 Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka (konkretiserat mål).
2.1.3.1
Andelen flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet ska öka.
1. Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal.
De preliminära resultaten gällande meritvärdet för elever i kommunala grundskolorna i Halmstad visar på en
ökning från 224,6 (2014) till 226,0 (2015). På fem av de elva grundskolorna har meritvärdet ökat. Meritvärdet
utgörs av summan av betygsvärdena för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg i åk 9. A = 20 poäng, B =
17,5 poäng, C = 15 poäng, D = 12,5 poäng, E = 10 poäng och F = 0 poäng. Det högsta möjliga meritvärdet är
således 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne.
Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet.
Andel behöriga elever i åk 9 till gymnasiet på de elva kommunala grundskolorna har däremot minskat. Andel
behöriga elever 2014 var 92,2 % och har enligt preliminär statistik minskat till 86,6 % för 2015. På åtta av elva
grundskolor har behörigheten minskat. På en skola är behörigheten 100 %. Detta måste analyseras både på
enhets-, skolområdes- och förvaltningsnivå vilket sker genom det systematiska kvalitetsarbete (SKA) som
genomförs på alla skolor inom barnoch ungdomsförvaltningen.
Det som hittills framkommit på förvaltningsnivå är att årets åk 9-elever har gjort framsteg sedan åk 8 eftersom
elevernas meritvärden har ökat på tio av de elva skolorna mellan åk 8 och åk 9. Meritvärdet för samtliga skolor var 214,7 i åk 8 och 226,0 i åk 9. Även behörigheten ökade mellan åk 8 och åk 9, från 83,0 till 86,6.
2. Varför förväntas detta resultat?
Under juni till september kommer rektorerna tillsammans med sin personal utforma verksamhetsrapporter
innehållande analys av resultat samt beskrivning av utvecklingsområden grundade på resultatanalysen.
3. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra
effekt?
Dessa verksamhetsrapporter kommer bilda underlag inför barnoch ungdomsförvaltningens analys av kunskaps- och värdegrundsresultat på skolor under hösten 2015. Syftet med analysarbetet är att stödja fortsatt
utveckling av undervisningen i grundskolorna i Halmstads kommun för att ge alla elever förutsättningar att
utvecklas så långt som möjligt. Utifrån rektorers och skolområdeschefers analys kommer åtgärder att utformas för att möta de utvecklingsbehov som finns på olika skolor.
Mätetal
3.1 Andel flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet.
3.2 Halmstads placering avseende mätetal
1 i jämförelse med andra svenska kommuner
3.3 Skolresultat för familjehemsplacerade
barn och unga
3.4 Andel flickor och pojkar i år 3, 6 och 9
som på de nationella proven når kravnivån/godkänt.
3.5 För Andersberg: andel flickor och
pojkar med behörighet till gymnasiet ska
vara densamma som i kommunen 2020
3.6 Andel flickor och pojkar som når
målen i alla ämnen i åk 6.
3.7 Andel flickor och pojkar som når målen
i alla ämnen i åk 9.
3.8 Meritvärde för flickor och pojkar i åk 9.
Målvärde
Utfall
86,6%
5
2
74,8%
79,1%
226
71
3.1 Andel flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet.
3.4 Andel flickor och pojkar i år 3, 6 och 9 som på de nationella proven når kravnivån/godkänt.
Resultat Nationella prov vt 2015
Andel elever åk 3 som klarat all delprov
Andel elever åk 6 som klarat all delprov
Andel elever åk 9 som klarat alla delprov
Aktiviteter
Senaste kommentar
Stärka måluppfyllelsen i ett 1-16-årsperspektiv
2.1.4 Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet (konkretiserat mål).
2.1.4.1
Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet.
Barn- och ungdomsförvaltningen förväntar en ökad användning och komptens inom IKT (informations- och
kommunikationsteknologi) under 2015. Dagens samhällsutveckling är i hög grad internationell till sin karaktär i
meningen att det lokala är direkt kopplat till globala skeenden. En av de mer genomgripande och snabba förändringar som kännetecknar samtiden är utvecklingen inom IKT. För att ta vara på möjligheter, hantera risker
72
och forma förutsättningar efter egna prioriteringar och behov, finns en växande medvetenhet om att såväl
skolledare och enskilda pedagoger behöver hantera frågor om allt från kompetensbehov till användningsområden, säkerhet och integritet. Därför formuleras inte bara övergripande riktlinjer utan också kort- och långsiktiga mål och handlingsplaner på olika nivåer inom BUF, för att systematisera arbetet och forma interna förhållningssätt.
BUFs digitala målbild som är kopplad till åtagandet Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet
handlar bland annat om att utveckla pedagogers kompetens i hela skolverksamheten och om att ge möjligheter för rektorer och förskolechefer att leda ett digitalt förändringsarbete. Årets första halvår har inneburit
fortsatt arbete för kompetensutveckling. Ledningsdagar med fokus på IKT för alla förskolechefer och rektorer
har genomförts och Datastudion och IKT-inspiratörer har erbjudit kontinuerliga utbildningsinsatser.
Under inledande del av året har BUF även valt att införa SKLs självskattningsverktyg, LIKA, ett hjälpmedel
för att skolor att kunna utvärdera sin digitala verksamhetsutveckling och för att kunna göra en lägesbedömning samt lägga upp en lämplig strategi för fortsatta insatser. Detta arbete har fortsatt under hösten. Flera
projekt där nytänkande kring den digitala utvecklingen har initierats och fördjupats. Det handlar om lärmiljöer,
3D-teknik, QR-koder, Geochasing, programmering, pedagogiska lärcirklar och nya dokumentationsverktyg för
förskolan. Förväntade effekter är att nya arbetssätt med digitala verktyg utvecklats och att satsningen genererar ny kunskap och kompetens om innovativa arbetssätt med digitala verktyg, som sprids och används för att
förbättra undervisningen och lärandet. IKT blir på så sätt ett material som man kan forma och vidareutveckla
ur ett entreprenöriellt perspektiv.
Parallellt med detta deltar förvaltningen i en rad nationella och internationella utvecklingsprojekt både på
skolnivå och övergripande. Samtidigt fortsätter utvecklingen av en verksamhet runt Skoldatateket för att stödja
pedagoger genom kompetensutveckling inom specialpedagogik och kompensatoriska hjälpmedel, råd och
stöd samt även utredning av elevärenden. Aktiviteter för att lyfta digital kompetens kopplat till värdegrund har
också fortsatt under 2015 vilket innebär bland annat att pedagoger, barn och elever fått möjlighet att utveckla
strategier för att förstå hur det digitala medielandskapet ser ut och fungerar och att kunna utvärdera innehållet
kritiskt samt kunna skapa och kommunicera multimedialt med olika grupper i samhället i varierande situationer och sammanhang.
effekt? Följande åtgärder fortgår och vidmakthålls för att nå målet IKT i lärandet ska öka i det pedagogiska
arbetet.
Under 2015 kommer förvaltningen fortsätta att utarbeta planer för kompetensförsörjning och kompetensutveckling av medarbetare och ledningsfunktioner inom förskola och skola kring IKT. Kunskapsbasen
kring IKT och lärande behöver stärkas. I samverkan med Högskolan i Halmstad och lärarutbildningen kommer
Barn- och ungdomsförvaltningen i nästa steg att påbörja och utveckla ett praxisnära forskningssamarbete
kring beprövad erfarenhet inom IT-baserad undervisning. Dels handlar det om vetenskaplig skolutveckling och dels en forskning som är samarbetsinriktad, ser undervisningssituationen som ett laboratorium och tar
hänsyn till dess komplexitet. På det här sättet kan forskningen få precis och detaljerad kunskap som både
fördjupar, preciserar och breddar tidigare forskning. Verksamheterna inom förskola och skola får ett forskande
förhållningssätt till den egna praktiken och kan skapa en grund för ett kontinuerligt och evidensbaserat utvecklingsarbete. Långsiktigt syftar satsningen på att samla, sprida forskning och beprövad erfarenhet som kan
utveckla skolans olika delar och annan offentlig verksamhet. Under hösten fortsätter även implementering av
SKLs självskattningsverktyg LIKA inom förskolor och skolor. Detta ska påsikt resultera i lokala handlingsplaner inom förskolor och skolor, som kan användas både i det praktiska arbetet och i det systematiska kvalitetsarbetet framåt.
Mätetal
4.1 . Andel pedagoger som har IKTutbildning (via Datastudion/Skoldatateket)
4.2 Datortäthet - antal datorer/elev
4.3 Datortäthet - antal surfplattor/elev
Målvärde
Utfall
1 277
3 165
6 036
73
4.1. Andel pedagoger som har IKT-utbildning (via Datastudion/Skoldatateket)
Utbildning har skett genom IKT-inspiratörer, Datastudion och Skoldatateket.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Inventering av IKT-statusen inom barnoch ungdomsförvaltningen.
Kompetenshöjande insatser.
2.2 Målområde: Demokrati och dialog
2.2.1 Kommuninvånarna ska uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga i kommunens
utveckling (konkretiserat mål).
2.2.1.1
ing
Kommuninvånarna ska uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckl-
Brukarundersökning
En ny brukarundersökning riktad mot vårdnadshavare i förskolan kommer att genomföras under hösten 2015.
Elevråd
Under våren 2015 görs en inventering kring antalet fungerande elevråd i verksamheten. Se mätetal. Fungerande elevråd definieras som regelbundna möten med elevrepresentanter. Under hösten 2015 kommer en
fördjupad undersökning kring deltagare, antalet möten, diskussionspunkter, beslutsområden etc att genomföras.
Mätetal
5.2 Antalet genomförda systematiska
brukar- och invånardeltaganden (fördelat
på typ av invånardeltagande)
5.4 Antalet grundskolor som har ett fungerande elevråd.
Målvärde
Utfall
30
5.2 Antalet genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden (fördelat på typ av invånardeltagande)
Ny brukarundersökning genomförs under hösten 2015.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Brukarundersökning kring nöjdhet bland vårdnadshavare i
förskolan
Användande av resultat från LUPP, Halmstad-projektet,
SKL:s Mjuka värden
74
2.3 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa
2.3.1 Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska (konkretiserat mål).
2.3.1.1
Förekomsten av psykisk ohälsa bland flickor och pojkar ska minska.
Under hösten 2015 kommer resultat av webbhälsoenkät (joliv) samt hälsosamtal att kunna redovisas. Då
kommer BUF att kunna presentera ett nuläge kring frågor som rör förekomsten av psykisk ohälsa bland barn
och unga.
Webhälsoenkäten är först då genomförd och sammanställd på samtliga skolor.
effekt?
Tidigare erfarenheter visar på att hälsodata från webhälsoenkäter ger en tydlig bild av nuläget. Utifrån en
övergripande analys kring resultatet av hälsoenkäterna kan därefter relevanta åtgärder och insatser utformas.
Mätetal
6.1 Flickor och pojkar med psykisk ohälsaElevhälsobokslut/Hälsosamtal
6.2 Antal flickor och pojkar som upplever
att de haft besvär de senaste halvåret
(LUPP)
Målvärde
Utfall
6.1 Flickor och pojkar med psykisk ohälsa- Elevhälsobokslut/Hälsosamtal
Under 2015 kommer digitala hälsoenkäter inför hälsosamtalen att genomföras inom verksamheten.
6.2 Antal flickor och pojkar som upplever att de haft besvär de senaste halvåret (LUPP)
Ny LUPP-undersökning kommer att genomföras under hösten 2015.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Elevhälsobokslut
Se bilaga 1
Värdegrundsarbete
Halmstad-projektet, SKL:s Mjuka värden, LUPP
Hälsosamtal
2.3.1.2
Antal flickor och pojkar som blir utsatta för kränkande behandling ska minska.
Jämställdhetsutvecklare (Kärnhuset) BUF
Under aktuell tidsperiod (maj-september) har jämställdhetsutvecklare bedrivit ett aktivt arbete inom ett antal
förskolor med fokus på jämställdhet och likabehandling. Uppdragen inom förskola har alltmer blivit av långsiktig karaktär med återkommande fortbildningsträffar och fördjupat utvecklingsarbete. De resultat som kan identifieras på sikt är att tryggheten ökar och kränkningar minskar. Det blir därmed mer fördelaktigt att hitta
former för djupgående utvecklingsarbete som sträcker sig över en längre tidsperiod.
75
En rad skolor har berörts av insatser avseende jämställdhet och likabehandling. Insatserna har riktats mot
pedagoger och med fokus på klassrummet, där observation och handledning varit viktiga inslag för att förändra och förbättra det sociala klassrumsklimatet. Vinsten är att kunna fördjupa vardagsnära pedagogiska
utmaningar och likabehandling, för att sedan tillsammans med pedagoger arbeta fram möjliga lösningar.
Därtill har jämställdhetsutvecklare inlett ett samarbete med kvalitet och utvecklingsavdelningen i syfte att systematisera förskolors och skolors plan mot diskriminering och kränkande behandling. Jämställdhetsutvecklare informerar, tillhandahåller och fortbildar förskolor och skolor gällande dagsaktuellt stödmaterial och
planverktyg. Målsättningen är att kvalitetssäkra förskolors och skolors plan mot diskriminering och kränkande
behandling i enlighet med gällande lagkrav och styrdokument.
När det gäller det övergripande arbetet med kvalitetsuppföljningar ”Mjuka värden” och ”LUPP” är jämställdhetsutvecklare involverade i analys, genomförande och framtagning. De resultat som framkommer i våra uppföljningar blir vägvisare i det dagliga arbetet, inte minst det systematiska arbetet för att motverka kränkningar
och för att öka tryggheten hos våra barn och unga. För övrigt har jämställdhetsutvecklare varit involverade i
en rad olika samverkansprojekt. Projekten handlar om personliga lärmiljöer, interkulturellt arbete samt planering och genomförande av föräldrainformation avseende ny skolorganisation i samverkan med BUN. Andra
viktiga samarbetspartens är Högskolan i Halmstad, där jämställdhetsutvecklare tillhandahåller föreläsningar
kring jämställdhet, kränkande behandling och grupprocesser.
Mjuka värden - elevenkät i åk 5 och 8
Svarsfrekvensen av enkäten för vårterminen 2015 var 66 % och besvarades av elever i åk 5 och åk 8 i Halmstad kommuns grundskolor. Antalet svarande skolor har minskat jämfört med förra mättillfället, ht.-14 var
svarsfrekvensen 83% och vt.-14 var denna 73%.
Positiva utvecklingstrender
Mjuka värdens övergripande resultat i åk 5 och åk 8 påvisar en positiv utveckling när det gäller elevers upplevelse av sin skolmiljö. Nästan 97 % av de elever som svarat upplever att de är trygga på sina skolor och att
deras 94 % att lärare hjälper dem i skolarbetet. I den aktuella mätningen, men även över tid har lärare höga
förväntningar på att eleverna ska nå målen i alla ämnen (86,6%). Liknande resultat (86,2 %) visar på att elever är nöjda med hur skolan tillvaratar deras åsikter. Positivt är att både flickor och pojkar i åk 8 anser att deras åsikter tillvaratas på ett bättre sätt jämfört med förra mättillfället. Vi ser även att en stor andel elever i åk 5
och åk 8 (85,6%) vet vad de ska kunna för att nå målen, samt hur det går för de i skolarbetet (85 %).
Utvecklingsområde
Den summerade resultatbilden i Mjuka värden pekar på vikten av att prioritera frågan som berör lust och
nyfikenhet. Vi har idag ca 29 % (av de elever som svarat) i åk 5 och åk 8, som deltar i det obligatoriska
skolväsendet, utan att uppleva lust och nyfiken i lärandet. Resultatet visar på en märkbar nedgående utveckling då eleverna över tid, mellan åk 5 och åk 8, markant tappar intresset för skolarbetet, notera att flickors svar,
åk 8, som sticker ut negativt. Det finns ytterligare noterbara skillnader mellan flickors och pojkars svar. Pojkarna i åk 5 upplever otrygghet i något större grad än vad flickorna i åk 5 gör. Förhållandet i åk 8 är att flickor
upplever sig mer otrygga i skolan än vad pojkar i åk 8 gör. Ett fortsatt utvecklingsområde är att tillgodose elevers behov av att veta vad de ska kunna för att nå målen. Nämnvärt är att flickor i åk 8 uttalat större missnöje
än pojkarna i åk 8 gjort. Frågan som rör elevernas behov av att veta hur det går för dem, den ska tydligt
kommuniceras med samtliga elever i både åk 5 och åk 8. Vi ser en negativ trend mellan mätningarna ht.14
och vt.15 (samma läsår) hos pojkar och flickor åk 5 gällande detta.
Ca 10 % av samtliga elever i åk 5 och åk 8 upplever inte att deras åsikter tillvaratas. Flickor i båda årskurserna är något mer missnöjda än pojkarna. Samma mönster går att urskilja i frågan som rör lärarnas förväntningar att nå målen, det vill säga att svaren från flickor i både åk 5 och åk 8 utmärker sig något mer negativt än
pojkarnas svar.
Mätetal
7.1 Antal flickor och pojkar i grundskolan
som utsatts för diskriminering och/eller
kränkande behandling.
7.2 Antal flickor och pojkar i grundskolan
som upplever att skolan agerar på diskriminering och/eller kränkande behandling.
7.3 Antalet förskolor och skolor som har
likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.
Målvärde
Utfall
76
7.1 Antal flickor och pojkar i grundskolan som utsatts för diskriminering och/eller kränkande behandling.
Enkätundersökningen Mjuka värden är just avslutad och analys av resultaten görs under våren 2015.
7.2 Antal flickor och pojkar i grundskolan som upplever att skolan agerar på diskriminering och/eller
kränkande behandling.
Resultat från LUPP kommer under hösten 2015
Aktiviteter
Senaste kommentar
Värdegrundsarbete
77
3 Målredovisning - nämndens verksamhetsmål
3.1 Nämndens/styrelsens mål
3.1.1 Fritidshemmen erbjuder meningsfull och varierad verksamhet för att skapa nya och
fördjupade kunskaper som ökar elevernas lärande och måluppfyllelse
Under åren 2011-2015 har ett omfattande utvecklingsarbete inom fritidshemsverksamheten pågått. Detta har
inneburit att kvaliteten i fritidshemmen har höjts samt att verksamheten numera även har stort fokus på sitt
lärandeuppdrag. Nya Allmänna råd för fritidshem har stärkt utvecklingsarbetet i denna riktning. Personalen på
fritidshemmen är i högre grad medvetna om kunskapsuppdraget som finns i fritidshemmen. Det är lärare i
fritidshem och fritidspedagoger som ansvarar för undervisningen i fritidshemmet och det är deras uppdrag att
se till att arbetet bedrivs med utgångspunkt i läroplanen. Fritidshemmet kan genom att arbeta med en utforskande, laborativ och praktisk metodik bidra till elevernas måluppfyllelse i både fritidshemmet och skolan. Den
forskning som många gånger har gjorts för att finna former för att optimera lärandet i skolan har visat sig
stämma väl med hur man redan arbetar eller strävar mot att arbeta i fritidshemmen
Målbild för fritidshemmen (se Bilaga 2) har tagits fram med syfte att bidra till likvärdig kvalitet för fritidshemmen och en ökad måluppfyllelse för eleverna i Halmstads kommun. Denna målbild kommer att implementeras
under läsåret 2015/2016 med start i september då alla rektorer med ansvar för fritidshemsverksamheten ska
diskutera frågor kring implementering och vidare arbete med Kvalitet i fritidshem.
effekt?
Fortsatt arbete i skolområdena med nätverksgrupper, ledda av verksamhetsutvecklare, som arbetar för att
utveckla verksamheten i fritidshemmen. Verksamhetsutvecklare träffas regelbundet för att bland annat diskutera hur en större likvärdighet mellan olika fritidshem ska kunna skapas. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen
har ett övergripande uppdrag kring att utveckla en strategi för utveckling av fritidshemsverksamheten tillsammans med fritidshemsnätverket.
Mätetal
8.1 Uppföljningsmetod kommer att tas
fram under 2015.
Målvärde
Utfall
8.1 Uppföljningsmetod kommer att tas fram under 2015.
Aktiviteter
Fortsatt utvecklingsarbete
Senaste kommentar
-
3.1.2 Föräldrarollen ska stärkas
Frösakulls skolan har använt sig av Tematiska föräldramöten i skolstarten med goda resultat. Utbildning är
genomförd för personalen på Wallbergsskolan i Tematiska föräldramöten. Där startar man med teman på sina
föräldramöten nu i höst. En referensgrupp bestående av rektorer är också skapad som fortlöpande träffarsför
att tillsammans se över behov och möjligheter i verksamheterna kopplat till föräldrastödet Den nya organiseringen för utbildning och ledarstrukturering i samverkan med Socialförvaltningens förebyggande enhet ger
resultat. En bra samverkan där dialog finns och föräldrar hamnar rätt när de efterfrågar stöd. Tre studiecirklar i
FamiljeVerkstan och två i Palla är planerade under hösten. FamiljeVerkstan i skolan genomförs som vanligt i
Oskarström. Vallåsskolans arbete med att implementera föräldrastödet med interkulturella perspektiv i verksamheten följs på nära håll .
78
Inga studiecirklar har hållits under sommaren efterfrågan inte funnits samt att verksamheterna inte varit igång.
Den nya organiseringen för utbildning och ledarstrukturering i samverkan med Socialförvaltningens förebyggande enhet fungerar bra och ger samordningsvinster. Efterfrågan på Tematiska föräldramöten växer när
goda erfarenheterna sprids.
effekt?
Den nya organiseringen svarar upp på behoven från utbildade ledare och föräldrar. Utbildade ledare och
kompetens har samlats i en central organisering ledare som vill ingå i vår ledarbank anmäler sitt intresse.
Behovet av nya ledarutbildningar ses också över i samverkan med Socialförvaltningen. Föräldrar anmäler
intresse för att medverka och kurser startar utefter behov och efterfrågan. Utvecklingen av webbsidan fortsätter och arbetet att nå föräldrar via sociala medier, tryckta skrifter och på befintliga föräldramöten/träffar utvecklas. Hur man bäst når föräldrar via sociala medier funderas det på fortlöpande i samverkan med Socialförvaltningens förebyggande enhet, i det arbetet medverkar också kommunikatörerna på BUF och Socialförvaltningen.
Mätetal
9.1 Antal föräldrar som har deltagit i föräldrastödsutbildningar per skolområde.
Målvärde
Aktiviteter
Utfall
Senaste kommentar
Satsning på föräldrastödsutbildningar
3.1.3 Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en förvaltning där alla - kvinnor, män och
personer med könsöverskridande identitet eller uttryck - har lika rättigheter, möjligheter och
skyldigheter ifråga om arbete, anställnings- och utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor.
Senaste kommentar
HR-avdelningen har påbörjat arbetet med att följa upp nuvarande jämställdhetsplan 2013-2015. Vidare har
arbetet med att ta fram en jämställdhetsplan för kommande treårsperiod 2016-2018 påbörjats. I detta arbete
kommer en referensgrupp med förskolechefs- och rektorsrepresentanter att medverka.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Arbetsförhållanden
Föräldraskap
Om trakasserier
Rekrytering, utbildning och kompetensutveckling
3.1.4 Inom barnoch ungdomsförvaltningen ska chefer och medarbetare tillsammans skapa
förutsättningar för att alla anställda ska må bra, trivas och känna trygghet, för att kunna utföra ett kvalitativt arbete
Senaste kommentar
Rutiner för hantering av särskilda händelser
Alla medarbetare inom förvaltningen ska vara väl förtrogna med rutinerna då en särskild händelse inträffar.
Varje chef har tillsammans med sitt ledningsteam en fastställd krisorganisation inom verksamhetsområdet.
Den fastställda krisorganisationen förväntas resultera i att alla medarbetare vet hur de ska agera när en särskild händelse uppstår. Förvaltningen behöver fortsätta arbeta aktivt med kontinuerliga uppdateringar av krisplanerna samt ha praktiska övningar för att kunna verka när en särskild händelse inträffar.
79
Praktisk brandskyddsutbildning
Förvaltningens medarbetare ska vart 3:e till 4:e år genomgå en praktisk brandutbildning för att få kunskap i
hur man hanterar en brandsituation. Utbildningen genomförs skolområdesvis. Genom att ”flytta ut” räddningstjänsten i skolområdena för genomförandet av utbildningarna möjliggörs för alla i personalgrupperna att genomgå utbildningen. Förvaltningen behöver förbättra rutinen för uppföljning av vilka medarbetare som genomgått utbildningen.
Teoretisk brandskyddsutbildning
Förvaltningens medarbetare genomgår var 3:e till 4:e år en digital teoretisk brandutbildning för att få kunskap i
hur man hanterar en brandsituation. Utbildningen genomförs skolområdesvis. Genom att rikta utbildningen till
ett skolområde i taget har ledning samt personal fokus på utbildningsinsatsen och uppföljningen av genomgången utbildning blir enklare. Dessutom genomgår alla nya timvikarier den digitala brandutbildningen innan
de börjar vikariera inom förvaltningen. Förvaltningen behöver förbättra rutinen för uppföljning av vilka medarbetare som genomgått utbildningen.
Hälsofrämjande och förebyggande arbete
Det hälsofrämjande arbetet fortskrider på både förvaltnings- och verksamhetsområdesnivå. På förvaltningsnivå arbetar hälsoinspiratörerna under 2015 med "Hälsa 2015" och "Buf Championship". Aktiviteterna
inbegriper såväl fysiska aktiviteter som inspirationsföreläsningar om välbefinnande för kropp och själ. På
verksamhetsnivå stöttar hälsoinspiratörerna cheferna i det lokala hälsofrämjande arbetet med olika satsningar
utifrån uppsatta hälsomål. Förvaltningens hälsofrämjande arbete syftar till att göra medarbetarna mer medvetna om faktorer som påverkar hälsan och välbefinnandet. Arbetet syftar även till att inspirera medarbetarna
till ökad fysisk aktivitet. När det gäller ”Buf Championship” är syftet även att öka sammanhållningen i medverkande lag.
Förvaltningen arbetar även förebyggande med introduktionsutbildningar för nyanställda inom förskolan gällande hygienarbete och lyftteknik. Till det utbildar förvaltningen ergonomiinspiratörer som ska inspirera sina
kollegor till ökad kunskap om gynnsam lyftteknik. Arbetsgivarens förhoppning är att insatserna på sikt ska
bidra till minskad sjukfrånvaro.
Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
Utbildning i SAM ska genomföras för nyanställda chefer och fackliga förtroendemän. Denna utbildningen arrangeras av Stadskontoret. Utbildningen förväntas genomgås inom ett år efter påbörjat uppdrag. Information
kring utbildningen lämnas till nyanställda chefer i samband med introduktion. Informationen till fackliga förtroendemän lämnas av berörd chef då den fackliga förtroendemannen påbörjar uppdraget. Förvaltningen behöver arbeta vidare med att säkerställa att berörda grupper genomgår utbildningen inom ett år efter påbörjat
uppdrag.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Rutiner för hantering av särskilda händelser ska finnas på
varje arbetsplats.
Praktiska brandskyddsutbildningar.
Teoretiska brandskyddsutbildningar via e-learning.
Hälsofrämjande arbete.
Alla nyanställda chefer och skyddsombud ska genomgå kurs
i systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
80
4 Prioriteringar
4.1 Utveckling av skolbibliotek
Den strategiplan för skolbibliotek som fastställdes i mars 2015 och som utgör en del av BUFs systematiska
kvalitetsarbete implementeras under hösten 2015 med syfte att utgöra en del av det kontinuerliga och systematiska arbetet med att kartlägga och visa kvaliteter i skolornas och skol- och folk- och bokbussbibliotekens samverkan kring lära, läsa och mötas. Strategiplanen implementeras också som verktyg att använda vid formulerandet av verksamhetens medpedagogiska skolbiblioteksuppdrag. Implementeringen sker
genom informationsträffar och workshops för rektorer som skolbibliotekarie, skolbibliotekssamordnare samt
språkutvecklare planerar och organiserar.
Rapport Skolbibliotek BUF som färdigställdes i april 2015 presenteras under hösten 2015 för BUF ledningsgrupp, BUF nämnden samt rektorer. Utifrån dialoger kring rapporten ansvarar arbetsgruppen kring skolbibliotek (skolbibliotekssamordnare, skolbibliotekarier, rektorer, lärare samt språkutvecklare) för att presentera förslag på prioriteringar för skolbiblioteksutvecklingen inom BUF.
Under juni rekryterades en skolbibliotekssamordnare (100%) och en modersmålsbibliotekarie (50%) som idag
ingår i Resurscentrum Lärande på Kärnhuset. Skolbibliotekssamordnaren tillträder sin tjänst den 1 september
2015 och modersmålsbibliotekarien tillträder i januari 2016.
4.2 Barn- och ungdomsnämnden ger förutsättningar för barnoch ungdomsförvaltningens medarbetare att kunna utveckla sig och sitt uppdrag
A. Barnskötare som studerar till förskollärare
Sedan 2012 har Barn- och ungdomsnämnden avsatt medel för att stötta tillsvidareanställda barnskötare som
väljer att studera till förskollärare. Satsningen är en strategisk kompetensförsörjningsåtgärd och ett led i Barnoch ungdomsnämndens beslut att öka andelen förskollärare i organisationen. I dagsläget är det 15 barnskötare som studerar till förskollärare. Från och med höstterminen 2015 är satsningen utökad från två till fyra
inläsningsdagar. Utöver fyra inläsningsdagar går det att söka ersättning för all litteratur samt sammanlagt
4000 kr för resor och logi per år. Uppdaterad information har nyligen gått ut till förskolecheferna. HRavdelningen har även lagt ut information på intranätet för att marknadsföra satsningen. Samma villkor som
ovan gäller för de tillsvidareanställda lärare som studerar inom VAL för att erhålla lärarexamen. I dagsläget är
det fyra lärare som studerar inom VAL.
B. Lärarlyftet 2
Under första halvåret av 2015 deltog 23 pedagoger inom ramen för Skolverkets satsning Lärarlyftet II. Siffran
kan ändras något i samband med så väl avslut av studier som nya deltagare och kursstater under hösten.
Satsningen riktar sig till pedagoger i grundskolan/grundsärskolan som saknar ämnesbehörighet i ämnen som
de undervisar i, som önskar komplettera sin legitimation med ytterligare behörighet samt till pedagoger som
önskar speciallärarutbildningen som leder till speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning.
C. Matematiklyftet
Som en del i stärkandet av måluppfyllelsen i matematikämnet, genomförs under perioden 2012-2016 en omfattande nationell kompetensutvecklingsinsats kallad "Matematiklyftet". Insatsen kommer att beröra majoriteten av barnoch ungdomsförvaltningens matematiklärare och i nuläget ett mindre antal lärare i förskoleklassen. Syftet med matematiklyftet är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Matematiklyftet är en didaktisk fortbildning och bygger på tanken om det kollegiala
lärandet. Utbildningen är tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Allt som de läser, diskuterar och planerar,
prövas i den egna undervisningen.
Matematiklyftet i grundskolan
Inom den statliga satsningen utbildas berörda rektorer samt de sju matematikhandledarna som huvudmannen
har utsett. Handledarna arbetar 20% (av en heltidstjänst) med matematiklyftet och ansvarar för två grupper
vardera. Grupperna består av lärare från olika skolor. Statsbidrag för lön till handledarna erhålls. Projektledaren för Matematiklyftet ansvarar i samråd med rektorer och handledare för organisation och genomförande.
Matematiklyftet i förskoleklassen
Under vt 2015 påbörjas mattelyftet för 13 lärare som undervisar i förskoleklassen. Utbildningen kommer att
pågå t.o.m. vt 2016. Syftet är att lärarna ska få en fördjupad förståelse för vad matematiska aktiviteter kan
vara så att de på ett medvetet sätt kan planera, iscensätta och följa upp undervisningen och på så sätt öka
81
elevernas möjligheter att utveckla matematisk medvetenhet. Liksom fortbildningen riktad mot grundskolans
lärare, bygger den på tanken om det kollegiala lärande, där man diskuterar texter, filmer och erfarenheter
samt planerar och följer upp aktiviteter som genomförs med eleverna i förskoleklassen. Projektledaren för
Matematiklyftet är handledare för gruppen. Huvudmannen erhåller inget statsbidrag för utbildningen av lärare i
förskoleklassen.
D. Förstelärare
I september 2013 fattade Barn- och ungdomsnämnden beslut om att inrätta karriärstjänster för lärare i Barnoch ungdomsförvaltningen. Förvaltningens 25 första förstelärare påbörjade sina uppdrag i oktober 2013 och
ytterligare 31 började i augusti 2014. En rekryteringsprocess är under uppstart och förvaltningen har för avsikt
att anställa ytterligare 25 förstelärare från och med vårterminen 2016.
För förstelärarna gäller 40 timmars arbetsförlagd arbetstid och fem timmar förtroendetid i enlighet med kollektivavtal med lärarorganisationerna. Uppdragen som förstelärare är tidbegränsade under en treårsperiod. En
utvärdering är genomförd som har redovisats i ledningsgrupp, central samverkansgrupp och barnoch ungdomsnämnden. I korthet visar utvärderingen att en majoritet av förstelärare och rektorer överlag ställer sig
positiva till 40 timmars arbetsförlagd arbetstid och fem timmar förtroendetid. Drygt hälften av rektorerna kan
ge exempel på konkreta effekter av förstelärarnas uppdrag. Vid en sammantagen bedömning överensstämmer överlag förstelärarnas uppdrag med den förvaltningsgemensamma grunden. På vissa håll behöver rektorerna arbeta vidare med och förtydliga förstelärarnas uppdragsbeskrivningar.
E. Läslyftet
Halmstad kommun, BUF, har inlett ett deltagande i Läslyftet under hösten 2015. För att på bästa sätt använda
Läslyftet som en resurs i det redan pågående systematiska utvecklingsprocesser planerar BUF för ett deltagande oberoende av statsbidrag.
Under läsåret 2015/2016 använder två skolor läslyftet som resurs med stöd av statsbidrag; Österled (2 handledare) och Östergård (3 handledare). Österleds handledare handleder även en grupp var utan stöd av statsbidrag. Under hösten kommer ytterligare fyra handledningsgrupper gå vidare i sitt språkutvecklingsarbete med
läslyftet som resurs; grundsärskolan (1 handledare) samt skolor på skolområde söder som samverkar kring
en modul.
Vidare läggs grunden för, med Läslyftet som en resurs, det redan pågående utvecklingsarbetet inom flera av
huvudprocesserna. En tidsplan för det förberedande arbetet samt planering av organisation och genomförande görs tillsammans med en arbetsgrupp bestående av flera, för Läslyftet, viktiga yrkeskategorier (rektor,
förstelärare, specialpedagog, skolbibliotekarie, modersmålslärare m.fl.). Den verksamhetsrapport som skrivs
under höstterminens första del är en viktig del i skolornas nulägesbeskrivning och nulägesanalys som under
läsåret utgör en viktig del i planerandet inför ett användande av Läslyftet som resurs.
I regionalt perspektiv startar den under våren, i samverkan med Halmstad Högskola, Regionalt utvecklingscentrum samt regionens huvudmän, planerade handledarutbildningen. En regional handledarutbildning
innebär möjlighet att ytterligare utveckla, anpassa och fördjupa innehållet efter regionens mer specifika, gemensamma behov. Syftet med BUFs medverkan är en kompetens- och kvalitetshöjning avseende kollegiala
lärandeprocesser samt strategier för handledning samt didaktik. Medverkar gör flera av Sveriges experter
inom handledning, didaktik och pedagogik samt språkutveckling (Scherp, Körling, Westlund, Lycken Rüter,
Fagerström).
Bedömningsstöd i svenska åk 1-3 och Kunskapskrav i läsförståelse åk 1
Under hösten 2015 publiceras Bedömningsstödet i svenska för åk 1-3 på Bedömningsportalen. Efter regeringens beslut att göra bedömningsstödet obligatoriskt i åk 1 från och med den 1/7-2016 innebär läsåret
2015/2016 ett utprövningsår för materialet. Anledningen till detta är regeringens beslut att ta fram Kunskapskrav i läsförståelse för åk 1, vilket i sin tur med stor sannolikhet kommer att påverka bedömningsstödets innehåll och utformning.
Resurscentrum Lärande inleder utformning av en arbetsgrupp med syfte att kartlägga vilka behov och utmaningar materialen ger och hur de på bästa sätt kan implementeras för att säkerställa en stark koppling till
BUFs systematiska kvalitetsarbete och Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling
samt ett kommande användande av Läslyftet som resurs i det redan pågående språk- och skolutvecklingsarbetet.
82
4.3 Ett strategiskt jämställdhetsarbete
Jämställdhetsutvecklare har vid sidan av sedvanliga kompetenshöjande insatser inom genus och jämställdhet, även inventerat behov av insatser och utvecklingsområden när det gäller det strategiska jämställdhetsarbetet. Ambitionen är att integrera jämställdhetsperspektivet i pedagogisk organisation/verksamhet, pedagogisk kompetens och pedagogisk miljö. För att förflytta jämställdheten till en mer strategisk och systematisk
nivå görs behovsinventering med hjälp SKL:s uppföljnings/självskattningsverktyg MakEquality. De 2 förskolor
och 2 skolor som genomfört skattningen har dels kunnat identifiera sina specifika förbättringsområden, men
även sett behovet av ett mer långsiktigt och systematiskt arbete för att integrera jämställdhet i sin pedagogiska miljö och verksamhet. Jämställdhetsutvecklare har därefter utifrån samlat resultat funnit en rad övergripande behov av förbättringsområden för BUF.
Resultat som eftersträvas är att jämställdhetsperspektivet integreras i all verksamhet, i alla led och i alla huvudprocesser. Förskolor och skolors arbetssätt mäts med hjälp av självskattningsverktyget MakEquality, där
utfall och resultat blir en vägvisare för framtida utvecklingsbehov och satsningar för enskild förskola och skola.
CEMR, nationella jämställdhetsmål samt läroplansformuleringar ställer krav på verksamheten att erbjuda en
jämställd skolmiljö, som präglas av flickors och pojkars lika rättigheter och möjligheter till lärande och utveckling.
effekt?
1. Förvaltningsövergripande jämställdhetsintegrera nämndens mål och huvudprocesser och det systematiska
kvalitetsarbetet.
2. Planera och ge utrymme för kunskapsutveckling inom genus och jämställdhet och normkritisk perspektiv,
initialt för ledningspersonal och därefter för all personal.
3. Dokumenterade och genusmedvetna konsekvensanalyser av nationella prov och betygsresultat i linje med
kvalitetsuppföljningar/verksamhetsplaner.
4. Regelbundna inventeringar (MakEquality) i samband med interkontroll, därmed kan vi följa utvecklingen
övertid.
4.4 Ökade livschanser för unga
Under 2015 är Barn- och ungdomsförvaltningen projektägare till fyra projekt inom ramen för Ökade livschanser (Interkulturellt föräldrastöd, Halmstadprojektet, Stärkt föräldraroll på Andersberg och Skolan – mitt i byn),
vars primära syfte är att motverka utanförskap bland unga och i förlängningen att öka ungas möjligheter att ta
sig in på arbetsmarknaden. Projekten spänner över flera nämnder, men i första hand barnoch ungdomsnämnden. Ett utökat utvecklings- och ledningsstöd till förskolorna och skolorna inom BUF som de olika projekten förväntas beakta de möjligheter som kommunen erbjuder och tillsammans med de olika enheterna hitta
former för utvecklingsinsatser som leder till lärande och kompetensutveckling. Det handlar om till exempel om
integrationsstöd till föräldrar, möjligheter till aktiv fritid och främjande insatser i samverkan med unga för att
stimulera till psykisk hälsa.
Den gemensamma utgångspunkten för BUFs Ökade livschanser-projekt 2015 är att programmen är uthålliga,
dvs. fortlever efter projektets slut och framöver drivs som del av löpande verksamhet. Målsättningen är att
långsiktiga förändringar åstadkoms på organisationsnivå, t.ex. i form av förbättrad organisation, ökade kunskaper och färdigheter hos personal, bättre rutiner samt i miljöförändringar. En ytterligare förutsättning för
uthållighet är lokal anpassning. För att uppnå detta krävs en hög grad av deltagarstyrning, dvs. att berörda
aktörer formulerar egna handlingsplaner och att projekten sker i bred samverkan med alla berörda; barn, elever, pedagoger, förskolechefer/rektorer, föräldrar/vårdnadshavare, politiker, näringsliv och andra intressenter.
effekt?
BUF ser att målen inom respektive projekt kommer att nås inom angiven tidsram kopplat till planeringsdirektiv
och budget. Slutredovisning och planering för implementering på driftsnivå pågår inom ramen för flera av
dem.
83
4.5 Ett Halmstad tillgängligt för alla
Halmstads kommunstyrelse har utsett 2015 till temaår Den inkluderande kommunen. Årets första ämne var
tillgänglighet och en arbetsgrupp tillsattes för att undersöka nuläget och föreslå förbättringsåtgärder. Arbetsgruppen bestod av representanter från flera förvaltningar och arbetet leddes av två medarbetare på från Teknik- och fritidsförvaltningen. I rapporten presenteras förslag på åtgärder, både på lång och kort sikt. Detta som
ett led i att göra Halmstad till en mer tillgänglig och inkluderande kommun. Bland de förslag som finns i rapporten kan nämnas:
a. Kompetenshöjning av både politiker och tjänstemän inom området tillgänglighet.
b.
Bättre ta till vara de kunskapsresurser som finns inom kommunen och dess förvaltningar.
c.
Göra Halmstads offentliga rum mer tillgängliga för alla.
d. Meningsfull fritid för alla barn.
e. Våga tänka nytt och gå före. Aktiv omvärlds bevakning.
Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet förekommer skyddsronder på samtliga arbetsplatser inom
Barn- och ungdomsförvaltningen två gånger per läsår. Vid dessa tillfällen kan det framkomma förslag till förbättringar eller påpekande kring brister. När detta omfattar elever med funktionsnedsättning är det BUF's strävan att ta bort eller minimera dessa problem/hinder. Det kan röra sig om inredning, akustik eller till exempel
förändringar i den fysiska miljön.
Arbetsmiljökonsulterna inom BUF samarbetar med Region Halland kring inkluderingsfrågor samt förbättringsarbete kring elever med funktionshinder. Arbetsmiljökonsulterna samarbetar med Fastighetskontoret, Stadskontoret och Teknik- och fritidsförvaltningen kring trafikfrågor generellt samt med olika anpassningar specifikt.
4.6 Giftfri vardag för barn och ungdomar
Minska belastningen av kemikalier i verksamhetsmiljöer för barn och ungdomar, genom inventering av befintligt material, inventarier samt byggnationer. Skapa upphandlingsunderlag med kravspecifikationer för att minimera den kemiska belastningen i efterfrågade produkter.
Då stickprov i inventeringsarbetet påvisar förekomsten av kemikalier i material och verksamhetslokaler, kan
en förvaltningsövergripande bild av tillgången/belastningen av ämnen synliggöras. En del provtagning kan
behöva göras. Utifrån detta kan sedan saneringen av material med hög kemisk belastning påbörjas systematiskt. Vissa andra material, saker och detaljer kan också efterhand växlas ut mot bättre produkter. Barn- och
ungdomsförvaltningen kan ta ansvar för sanering av inventarier samt verksamhetsmaterial.
effekt?
Då vissa saker som skall saneras bort är av stor omfattning, så kan ersättningsprodukter, i de fall det behövs,
dra med sig stora kostnader. Här måste särskilda avvägningar göras utifrån vilken takt saneringen skall ske i
förhållande till kostnaderna. Genom noggrann kartläggning och fortsatt inventeringsarbete kommer ytterligare
produkter att granskas och också tas bort. Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet kommer frågor
och ställningstagande kring en giftfri vardag fortsätta inom Barn- och ungdomsförvaltningen även när projektet
avslutats. En handlingsplan för BUF håller på att tas fram.
Projektledare, med hela kommunen som ansvarsområde, har tillsatts på 100%.
4.7 Bättre utemiljöer
Det har hållits ett första samrådsmöte kring kompetensprofil och uppdrag för den blivande tjänsten för utveckling av utemiljöer och utomhuspedagogik. Utifrån tjänstens uppdrag förväntas bättre fungerande gårdar för
både lek, umgänge och som en del i den pedagogiska vardagen. Ökning av den biologiska mångfalden på
gårdarna samt en ökad hänsyn till pojkars och flickors olika behov förväntas även samt samverkan mellan
berörda förvaltningar kopplat till uppdraget.
Förskolans och grundskolans utemiljöer är viktiga delar i samhällsplaneringen. Under skoltid används gårdarna för lek, umgänge och i den pedagogiska vardagen. På kvällar och helger används gårdarna även av ung-
84
domar och föräldrar med barn, som går dit för att leka och umgås. Det är därför viktigt att se och förstå betydelsen av utformning, förvaltning och utveckling av dessa miljöer. I Barn- och Ungdomsnämndens verksamhetsplan för 2015-2107 står det att under året ska en satsning för att utveckla pedagogiska och kreativa utemiljöer på förskolor och skolor inledas. Det står vidare att Barn- och ungdomsnämnden satsar 600 000 kr
årligen från och med 2015 för inrättande av en tjänst för utveckling av utemiljöer och utepedagogik, både vid
nya och befintliga förskolor och skolor.
effekt?
Halmstads Naturskola arbetar idag med att inspirera och handleda pedagoger kring utformning och utveckling
av förskole- och grundskolegårdar, och utomhuspedagogiken knuten till den. Detta närarbete upplevs som
uppskattat hos pedagogerna. Naturskolan bedriver också kompetensutveckling. Både egna kurser i utomhuspedagogik, men också i samarbete med Jämställdhetsutvecklare och SPU-idrotten kring rastaktiviteter
(kurs i Kärnhusets kurskatalog).
Enhetschef Karolina Larsson, med hjälp av Naturskolan, arbetar för att sprida information till berörda förvaltningar om vikten av att förbereda för samråd och samverkan inför tjänstens uppdrag och uppstart.
85
5 Personalredovisning
Tillsvidare- och visstidsanställda
Årsarbetare tillsvidare
2 192
Tillsvidare
Totalt
2 312
Visstid
274
Augusti 2014
andel visstid (%)
10
Augusti 2015
andel visstid (%)
12
Förvaltningen har från den 31 augusti 2014 till den 31 augusti 2015 minskat antalet tillsvidareanställda med
33 medarbetare. Antalet visstidsanställda har ökat med 35 medarbetare vilket ger en total ökning på två medarbetare. Förändringen beror i huvudsak på långa handläggningstider för utfärdande av lärar- och förskollärarlegitimation hos Skolverket, vilket medför fler tidsbegränsade anställningar då arbetsgivaren är förhindrad att
tillsvidareanställa lärare och förskollärare innan legitimation inkommit.
Visstidsanställningar består av månadsanställda vikarier, anställda med allmän visstid som anställningsgrund
samt anställningar med Skollagen som grund där samtliga nyanställda förskollärare och lärare med examen
efter 1 juli 2011 är tidsbegränsat anställda fram tills de erhåller sin legitimation.
Könsfördelning - tillsvidareanställda
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
1 942
370
2 312
Augusti 2014
andel kvinnor (%)
84
Augusti 2015
andel kvinnor (%)
84
Könsfördelningen mellan tillsvidareanställda medarbetare är oförändrad jämfört med den 31 augusti 2014.
Förvaltningen hade per den 31 augusti 2015 84% tillsvidareanställda kvinnor.
Könsfördelning - visstidsanställda
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
208
66
274
Augusti 2014
andel kvinnor (%)
79
Augusti 2015
andel kvinnor (%)
76
Under perioden 31 augusti 2014 till 31 augusti 2015 har andelen kvinnliga visstidsanställda medarbetare
minskat från 79% till 76%.
Timavlönad personal
Totalt
2014
Antal timmar
153 229
Heltids-tjänster
116
2015
Antal timmar
182 141
Heltids-tjänster
138
Förvaltningens behov av timavlönad personal är fortsatt stort. Jämfört med motsvarande period 2014 har
behovet ökat med drygt 28 912 timmar, vilket motsvarar 22 årsarbetare. En förklaring till det ökade timuttaget
är att det blivit allt svårare att rekrytera förskollärare till förvaltningens förskolor och att man då i större utsträckning än tidigare nyttjar timavlönad personal i avvaktan på permanent rekrytering. Till detta kommer behov av vikarier vid sjukfrånvaro, vård av sjukt barn samt vid planerad ledighet och utbildning.
Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda)
Totalt
Augusti 2014
Kvinnor
94
Män
97
Totalt
94
Augusti 2015
Kvinnor
94
Män
97
Totalt
94
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal från 31 augusti 2014 till 31 augusti
2015 är oförändrad hos både kvinnliga och manliga medarbetare. Den ligger fortsatt på 94%.
86
Sjukfrånvaro (sjukdagar i snitt per tillsvidareanställd)
Totalt
Januari-augusti 2014
Kvinnor
Män
10,10
5,16
Totalt
9,32
Kvinnor
Män
11,42
5,13
Totalt
10,41
Antalet sjukdagar per tillsvidareanställd har ökat från 9,32 dagar under perioden januari - augusti 2014 till
10,41 dagar under samma period år 2015. Förvaltningen arbetar på olika nivåer med främjande och förebyggande insatser med syfte att sänka sjukfrånvaron och öka välbefinnandet bland förvaltningens medarbetare.
Detta arbete sker ofta i samarbete med företagshälsovården Previa. På flera av förvaltningens arbetsplatser
har Previa genomfört balansprofiler med uppföljning/livsstilsanalyser samt erbjudit samtalsstöd såväl på
grupp- som på individnivå. Vidare kan förvaltningens chefer ansöka om centrala medel för att dubbelbemanna
då medarbetare riskerar en eventuell sjukskrivning. Förvaltningens HR-avdelning är alltid involverad i dessa
ärenden. Förvaltningen arbetar vidare med introduktionsutbildning för nyanställda inom förskolan gällande
hygienarbete och lyftteknik och utbildning av ergonomiinspiratörer som ska inspirera sina kollegor till ökad
kunskap om gynnsam lyftteknik. Förvaltningens hälsoinspiratörer stöttar enheterna i det hälsofrämjande arbetet och samordnar större övergripande aktiviteter som t ex ”Buf championship” och ”Hälsa 2015” - allt för att
uppmuntra förvaltningens medarbetare till att röra sig, öka gemenskapen i förvaltningen och i förlängningen
även bidra till minskade sjuktal.
Kort- och långtidssjukfrånvaro - andel (%) sjukdagar 14 dagar eller mindre
Enhet
Totalt
Kvinnor
Män
28
29
Totalt
28
Kvinnor
Män
28
35
Totalt
28
Kvinnor
Män
72
65
Totalt
72
Kort- och långtidssjukfrånvaro - Andel (%) sjukdagar mer än 14 dagar
Enhet
Totalt
Kvinnor
Män
72
71
Totalt
72
Den största andelen av förvaltningens sjukfrånvaro hos såväl män som kvinnor utgörs fortfarande av "sjukdagar mer än 14 dagar", totalt 72 % av den totala sjukfrånvaron.
87
Delårsbokslut september 2015
Kulturskolan
Delårsbokslut september 2015
88
1
Inledning .................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
2
Viktiga händelser ........................................................................................................3
3
Målredovisning - målredovisning utifrån kommunfullmäktiges mål ......................5
3.1
4
Målområde: Uppleva och göra ......................................................................................................... 5
Målredovisning - nämndens verksamhetsmål ..........................................................8
4.1
Nämndens/styrelsens mål ................................................................................................................ 8
5
Ekonomisk redovisning ..............................................................................................9
6
Nyckeltal .................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
6.1
Nyckeltal/resultat som följs av kommunfullmäktige/kommunstyrelsenFel! Bokmärket är inte definierat.
6.2
Nyckeltal/resultat som följs av verksamheten ........................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
89
1 Viktiga händelser
•
KULTURSKOLAN 40 år
Under hela 2015 uppmärksammas i olika sammanhang att Halmstads Kulturskola har funnits i 40 år. Tydligast
manifesterades detta på Jubileumsföreställningen "Det vi lever för" på Halmstads Arena 9-10 maj 2015. Föreställningen hade drygt 500 medverkande och sågs av drygt 2000 personer. Innehållet hade som röd tråd
människans förmåga till empati och kärlek, olika hinder på vägen och hur skapande och gemenskap befrämjar mänskligheten. Göran Sonnevis (uppvuxen i Halmstad) poesi löpte genom föreställningen. Alla konstformer fanns med i föreställningen och såväl yngre som äldre elever medverkade. Lärare och elever spelade
tillsammans i en stor symfoniorkester.
Föreställningen ägde också i rum i ett samarbete mellan Dramalogen, Ljus och Dekor och Kulturskolan, vilket
möjliggjorde en professionell kvalitet i kostymer, ljus och ljud.
reaktionerna har varit mycket positiva, i pressen, från åskådarna, från föräldrar och inte minst från medverkande elever. Lärarna har upplevt större samhörighet än tidigare och känslan för hela skolans kvalitet har
90
ökat.
•
Kör och dansföreställningar på Halmstads Teater
Nova Cantica, den äldsta kören, samt alla danselever framförde i olika föreställningar sina konster. Mycket
uppskattande reaktioner blev även här responsen.
•
Positivt utfall på enkäten.
Utvärderingen av hela verksamheten som gjordes i form av webbaserad enkät gav lika höga siffror som tidigare med över 97 procent nöjda eller ganska nöjda brukare. Skolan arbetar vidare med de råd till förbättringar
som enkäten gav.
•
Hopp om nya lokaler
För varje dag som går blir arbetsmiljöproblemen i de befintliga lokalerna som Kulturskolan hyr sämre. En utredning ovanför Kulturskolans nivå har tydligen genomförts och från skolans håll hoppas ledning och personal
på att utfallet blir bra och att, om nya lokaler blir aktuella, de ska bli ordentligt involverade i utformningen av
lokalerna.
91
2 Målredovisning - målredovisning utifrån kommunfullmäktiges mål
2.1 Målområde: Uppleva och göra
2.1.1 Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kultur- och fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv (konkretiserat mål).
2.1.1.1 Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter och med
möjligheterna till natur- och fritidsliv.
Kulturskolan är bara en liten del av kommunens verksamheter som arbetar med detta mål. Att kunna få möjlighet att lära sig någon av konstformerna som Kulturskolan erbjuder är ett önskemål som många kommuninvånare har. I maj 2015 genomfördes undersökning att göras om nöjdhetsgraden för dem som går på Kulturskolan. Utfallet på den webbaserade enkäten blev enligt följande:
Mycket nöjd 364 (76,2%) (76,5)
Ganska nöjd 101 (21,1%) (21,7)
Varken eller 9 (1,9 %) (0,7)
Ganska missnöjd 6 (1,3 %) (0,1)
Mycket missnöjd 0 (0,0 %) (0,1)
Tack vare ökad ram har fler elever kunnat erbjudas plats på kulturskolan, speciellt på bild- och form och dans.
Vid höstterminens start har alla som står i kön till dans och drama fått erbjudande om att börja, samt alla barn
från åtta år i bild och form.
På grund av begränsningar i miljön i befintliga lokaler finns det ett antal elever inom gitarr och piano som utifrån gruppernas storlek kunde ha fått plats ytterligare.
Mätetal
Nöjd förälder/elev
Målvärde
98 %
Utfall
2.1.1.2 Halmstads Kulturskola ska genomföra minst 200 utåtriktade konserter, föreställningar och
utställningar under 2015.
Ett stort antal konserter och föreställningar har genomförts under perioden. Målet kommer att nås. Möjligen
blir antalet mindre än 2014 eftersom mycket stora insatser samlades till jubileumsföreställningen på Halmstad
Arena i maj, där fler än 500 elever från skolan medverkade. Inklusive denna stora manifestation anordnade
Kulturskolan omkring 100 evenemang under januari-juni.
Mätetal
Antal utåtriktade aktiviteter
2.1.1.3
Målvärde
200
Utfall
Halmstads Kulturskola ska under 2015 nå fler elever än under 2014.
Halmstads Kulturskola har tack vare ökad ram kunnat erbjuda fler elever plats på Kulturskolan. Redan under
våren har ökningen märkts och kommer att ytterligare öka under höstterminen, då fler tjänster kommer att
tillsättas. Mätningen av antalet görs först i samband med årsbokslutet.
Mätetal
Antal elever
Målvärde
1 996
Utfall
92
2.1.2 Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar
(konkretiserat mål).
2.1.2.1
Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar.
Pojkar och flickor har samma förutsättningar att börja på Kulturskolan. Särskilda undervisningsgrupper inom
sång och dans för pojkar ökar deras vilja att gå kvar i skolan. Kulturskolan arbetar i sin hela rekryteringsstrategi med att försöka uppmuntra till jämställda val av aktiviteter. Öppet hus, pröva på samt familjeaktiviteter ute
på de mindre barnens skolor runt om i kommunen har varit bra för att fånga upp alla de barn som varje vecka
fått möta kulturskolans pedagoger genom rytmikundervisningen. Samtidigt är det från hela kommunens perspektiv viktigt att försöka ge möjligheter för varje individ att pröva det som har lockat deras intresse.
Dans, sång, bild och teater lockar fler flickor än pojkar. Inom musikundervisningen har skolan ungefär lika
många flickor som pojkar.
Under sommaren genomfördes ett samarbete med bl a Kulturförvaltningen om sommarläger, där skolan delvis nådde nya grupper.
Som avslutning måste dock konstateras att om vi jämför förutsättningarna för de idrottande i kommunen (där
pojkarna är i majoritet) så är lokalerna för kulturskolans del (där flickorna är i majoritet) väsentligt sämre, något som vi hoppas ska förbättras inom inte alltför lång tid.
Aktiviteter
Särskilda undervisningsgrupper för pojkar
Rytmikundervisningen i grundskolan
Kommentar
Särskilda undervisningsgrupper inom dans och sång stärker
pojkarnas situation i att vilja gå vidare, speciellt i den lite känsliga
tidiga tonåren. Dessa grupper gör i sin tur marknadsföring ute i
skolorna för att visa att kultur också är till för pojkar.
Under våren har vi kunnat se fler pojkar som deltar i dans och
sång. Att pojkarna bildar egna grupper är framgångsfaktor i detta.
Vad gäller kör, där skolan inte för närvarande har några köer,
påverkar inte detta flickornas möjligheter. I ämnet dans kan det
vara så att pojkar kommer före flickor i kön, men utifrån den
utökade resursen som kulturskolan tilldelats i och med 2015 lär
inte de situationerna inträffa i särskilt hög grad.
Rytmikundervisningen är obligatorisk för alla barn som går i
förskoleklass. Detta är mycket positivt för att nå alla pojkar och
flickor och fördjupa deras möjligheter att utöva sång, dans och
musik. Undervisningen ska också fungera i samklang med skolornas ordinarie undervisning.
Kulturskolans rytmikpedagoger ger också lektioner i årskurs ett
på flertalet skolor, även om inte resursen räcker till alla elever
varje vecka. Skolor där ansökningarna till Kulturskolan är procentuellt färre prioriteras när det gäller årskurs ett.
Likaså gör rytmikpedagogen som arbetar på Andersbergsskolan
en pröva-på-verksamhet efter skoltid även för elever i årskurs 2
till 4.
Rytmiklärarna i samarbete med slagverks- och blåslärarna har
undervårterminen på några skolor genomfört rekryteringsevenemang. Såväl pojkar som flickor har deltagit i aktiviteterna på ett
jämlikt sätt.
93
Aktiviteter
Dramainsatser i grundskolan
Kommentar
När Kulturskolan från och med 2012 fick ta över ett uppdrag från
Kulturnämnden att utöka drama- och teaterverksamheten i åldern
7-15 år påbörjades ett arbete med att på olika sätt nå ut på
många skolor för att visa möjligheten att hålla på med teater på
fritiden. En dramapedagog anställdes och ytterligare lärartimmar
har nu i tre och ett halvt år lagts ut på projekt i skolorna, såväl
inom ramen för skolämnena som på elevernas fria tid. Att man
kan förstärka lärandet inom de övriga ämnena förutom den inneboende estetiska kraften i dramarbetet har intygats via den
mängd av goda utvärderingar som såväl lärare som elever på de
olika skolorna har gjort. Större projekt utanför skoltiden som
Annie-projektet i Oskarström 2014 visade hur många som kan
engageras när tillgängligheten utökas.
Arbetet har också haft en jämställdhetsaspekt så till vida att det
blivit lättare att rekrytera pojkar till verksamheten via att de inom
skolprojekten har sett att drama- och teater är roligt att också
hålla på med på fritiden.
När projekten startade 2012 var köerna till Kulturskolans dramaverksamhet ganska kort. I år 2015 består den av fler än 100
personer. Då omformar vi en del av den verksamhet som tidigare
gjorts i skolorna till att bli frivilliga avgiftsbelagda kurser och inför
höststarten 2015 kommer alla som står i kön att erbjudas plats.
Utrymmet för skolprojekt är då mindre. Kanske skulle den verksamheten ändå kunna upprätthållas ifall BUF har möjlighet att
finansiera vissa projekt där lärandet står i centrum. Samtidigt
kommer det att fortsatt finnas behov av att visa på drama i grundskolan utifrån en jämställdhetsaspekt.
94
3 Målredovisning - nämndens verksamhetsmål
3.1 Nämndens/styrelsens mål
3.1.1 Fler pojkar som anmäler sig till Kulturskolan i proportion till flickor
Målet innebär att pojkarnas andel av skolans elever ska öka. I nuläget är 31,1 procent av skolans elever pojkar. Sannolikheten är att denna procentandel minskar när intaget på dans och bild-form ökar, eftersom antalet
sökande inom dessa ämnen till övervägande del är flickor.
Mätetal
Andel pojkar av mängden elever
Målvärde
31,7%
Utfall
31,1%
Aktiviteter
Rytmikundervisning i grundskolan
Dramaprojekt i grundskolan
Uppsökande verksamhet med pojkkör
Annonser och broschyrer
95
4 Ekonomisk redovisning
BUN
Verksamhet 649 Kulturskolan
Driftredovisning
1. Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört
med föregående års motsvarande periodresultat.
Årets periodresultat är -16 266 kkr. Föregående år var motsvarande periods resultat -14 707, en förändring
med -1 560 kkr.
Förändringen på intäkter, +516 kkr, beror på högre intäkt för sålda tjänster samt högre intäkter för utåtriktad
verksamhet (bl a jubileumsföreställningen) under aktuell period i år. Förändringen på lokalkostnader, -179 kkr
beror på högre kostnader för lokalhyror på grund av utökad verksamhet. Förändringen på kapitalkostnader, 26 kkr, är marginell. För övriga kostnader är förändringen -829 kkr, vilket främst förklaras av högre kostnader
för den utåtriktade verksamheten i år, t ex köpta tjänster. Förändringen för personalkostnader är -1 042 kkr.
1. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period.
Periodens personalkostnader är 1 042 kkr högre i år jämfört med föregående år. Bemanningen under perioden är utökad med 0,85 åa jämfört med 2014. Utökningen tillsammans med kostnader i samband med ett
avslutsärende och avtalsenliga löneökningar förklarar den högre kostnaden innevarande år.
1. Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram.
Den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +200 kkr.
Avvikelsen beror på att lönekostnaderna beräknas bli lägre på grund av svårigheter med att bemanna planerad utökning fullt ut (budgetbeslut i februari) samt att ersätta frånvaro på grund av spetskompetens. Tillsättning av tjänster påverkas även av att brist på tillgång till lokaler begränsar möjligheten att starta upp kurser.
Planerad bemanning har justerats ned och ger lägre lönekostnader resten av året. Köp av tjänster gör att
kostnaden för löner blir lägre och i stället redovisas under övriga kostnader. Beräknad avvikelse +400 kkr.
Övriga kostnader beräknas avvika med -100 kkr, främst på grund av ökade kostnader för kulturupplevelser
(felräkning av Region Halland på 200tKr,kommunen får ta hälften) , köpta tjänster samt bilersättning. Även
lokalkostnaderna avviker med -100 kkr på grund av fler tillfälliga lokalhyror.
1. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört
med föregående års helårsutfall.
Årets personalkostnader prognosticeras till -21 212 kkr, en avvikelse mot budget med +400 kkr. Föregående
års helårsutfall var -19 573 kkr, en förändring med -1 639 kkr.
Bemanningen i budget är utökad med 1,54 åa på helår i år jämfört med föregående års helårsutfall, bland
annat kopplat till den satsning som gjorts i budgetramen för att reducera köerna till Dans samt Bild och form.
På grund av svårigheter att bemanna upp planerad utökning och ersätta frånvaro samt lokalbrist, som inte gör
det möjligt att starta fler kurser, så är den prognosticerade bemanningen i snitt 0,56 åa lägre än budget, vilket
förklarar en del av den prognosticerade avvikelsen. Utökning samt avtalsenliga löneökningar förklarar förändringen mellan åren. Föregående år var personalkostnaderna lägre än förväntat i förhållande till antal årsarbetare på grund av frånvaroavdrag, vilket gör att förändringen mellan åren är högre än vad utökning och löneökningar medför.
1. Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående
ekonomiska rapport.
96
Den prognostiserade ramavvikelsen har förändrats med -100 kkr jämfört med föregående ekonomiska rapport. Avvikelsen på personalkostnader har ökat med +100 kkr, men negativa avvikelser på övriga kostnader
med -100 kkr (bland annat på grund av köpta tjänster och bilersättning) och lokalkostnader med -100 kkr (tillfälliga lokalhyror) gör att den totala avvikelsen förändrats.
1. Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto.
Periodens investeringsnetto i år är -203 kkr. Föregående års motsvarande periods investeringsnetto var 250 kkr, en förändring med 47 kkr. Förändringen förklaras av att investeringar gjordes tidigare föregående år.
1. Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram.
– Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas
för att nå ekonomisk balans gentemot ram.
Den prognosticerade avvikelen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +/- 0 kkr.
1. Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående
ekonomiska rapport.
Ingen förändring av den prognosticerade ramavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport.
97
1(1)
Anmälningsärende delegation
2015-09-01
Version: 1.0
Beslutsorgan: BUN
Planeringsavdelningen
Siv-Britt Håkansson
Telefon: 035-136730
Delegationsbeslut
Ärendet
Beslut fattade enligt barnoch ungdomsnämndens delegationsbestämmelser, har
sammanställts för barnoch ungdomsnämndens kännedom.
Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga sammanställningarna till handlingarna.
A ALLMÄN nr. - , B VERKSAMHET nr. 180-190, C PERSONAL nr. 363-406,
D EKONOMI nr. - .
1
98
BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
DELEGATIONSBESLUT AUGUSTI 2015
NR
DNR/
Beslutsdatum
ÄRENDE/BESLUT
DELEGAT
A ALLMÄN
35
B VERKSAMHET
Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 6 § i skollagen
2010:800
2010:800
2010:800
Yttrande till Skolinspektionen över anmälan av Vallåsskolan
angående rätt till stödinsatser och rätt till utbildning.
2010:800
2010:800
Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 § i skollagen
2010:800
2010:800
180
201508/11
181
201508/11
182
201508/11
183
184
BU
2015/0301
201507/03
185
201508/10
186
201508/20
187
201508/12
188
201508/21
189
201504/20
190
201504/20
363
20150702
364
20150701
Tillsvidareanställning, Enhetschef barn och elevhälsa, 100%,
from 2015-07-01, Christina Hovius
365
20150701
Tillsvidareanställning, Enhetschef lärande, 100%, from 2015-
2010:800
2010:800
2010:800
C PERSONAL
Tillsvidareanställning, controller, 100%, inom skolområde
Centrum from 2015-10-05, Madeleine Nilsander
Rektor Tony Roth
Rektor Tony Roth
Rektor Tony Roth
Kvalitets- och
utvecklingschef
Förskolechef
Agneta Meldegren
Förskolechef
Agneta Meldegren
Förskolechef
Caroline Ydén Pihl
Förskolechef
Carina
Norén Sundén
Förskolechef Leif
Ljungberg
Förskolechef
Agneta Meldegren
Förskolechef
Agneta Meldegren
Avdelningschef
ekonomi Eva
Demle
Skolområdeschef
Söder Hans
Dahlqvist
Skolområdeschef
99
DELEGATIONSBESLUT
NR
DNR/
Beslutsdatum
ÄRENDE/BESLUT
DELEGAT
08-03, Karolina Larsson
Centrum Pauline
Broholm Lindberg
Skolområdeschef
Norr Pia Bagge
Rektor Anneli
Perelius
Rektor Lina
Tannerfalk Wiberg
Tillsvidareanställning, Enhetschef modersmål och migration,
100%, from 2015-09-01, Christer Jönsson
Tillsvidareanställning, Elevassistent, 100%, inom skolområde
Centrum, from 2015-08-10, Jessica Svensson
Tidsbegränsad anställning, Resurspedagog, 80%, inom
skolområde Centrum, from 2015-08-10 tom 2016-06-15,
Anders Alfredssson
Tidsbegränsad anställning Förskollärare 100% inom
skolområde Centrum from 2015-07-01 tom 2015-12-31
Caroline Olsson
Tidsbegränsad anställning Speciallärare 100% inom
skolområde Centrum from 2015-08-10 tom 2016-08-12 Anette
Svensson
Tillsvidareanställning Lärare 100% inom skolområde Centrum
from 2015-08-10 Maria Bengtsson
Tillsvidareanställning Lärare 100% inom skolområde Centrum
from 2015-08-10 Kristian Forkman
Förändrad sysselsättningsgrad för rektor Clas Stillborg från
100% till 60% from 2015-08-01
366
20150701
367
20150623
368
20150709
369
20150602
370
20150604
371
20150605
372
20150610
373
20150611
374
20150611
Tillsvidareanställning Barnskötare 100% inom skolområde
Centrum from 2015-08-03 Anna-Karin Ivansson
375
20150616
376
20150616
377
20150617
378
20150617
379
20150623
380
20150622
381
20150623
382
20150630
Tidsbegränsad anställning Lärare 90% inom skolomårde
Centrum from 2015-08-10 tom 2016-06-15 Martin Jonsson
Tidsbegränsad anställning Administrativt närstöd 100% inom
skolområde centrum from 2015-08-06 tom 2016-06-18 Sabina
Söderberg
Tillsvidareanställning Lärare 100% inom skolområde centrum
from 2015-08-10 Jenny Larsson
Förändrad sysselsättningsgrad för skolkurator Ellen Väresmaa
från 50% till 80% from 2015-06-01
Tillsvidareanställning Förskollärare 100% inom skolområde
centrum from 2015-08-10 Pia Karlsson
Tillsvidareanställning förskollärare 100% inom skolområde
centrum from 2015-06-01 Matilda Christiansson
Tillsvidareanställning Specialpedagog 100% inom skolområde
centrum from 2015-09-01 Marie Louise Amner
Tillsvidareanställning kurator 100% inom skolområde centrum
from 2015-08-17 Sara Loippo
Förskolechef
Charlotta Ryberg
Rektor Marie
Liljenberg
Rektor Dick Hero
Rektor Tommy
Persosn
Skolområdeschef
Centrum Pauline
Broholm Lindberg
Förskolechef Tina
Andersson
Gunnarsson
Rektor Daniel
Josefsson
Rektor Daniel
Josefsson
Rektor Dick Hero
Rektor Daniel
Josefsson
Rektor Anneli
Perelius
Förskolechef
Barbro Sundström
Rektor Anneli
Perelius
Rektor Marie
Liljenberg
100
DELEGATIONSBESLUT
NR
DNR/
Beslutsdatum
383
20150702
384
20150703
385
20150708
386
20150803
387
20150417
388
20150608
389
20150610
390
20150611
391
20150615
Tillsvidareanställning barnskötare, 100% inom skolområde
Norr from 2015-08-03, Laura Slijepcevic
392
20150617
393
20150622
394
20150624
395
20150625
396
20150630
397
20150810
398
20150810
399
20150810
400
20150810
401
20140811
Tillsvidareanställning, förskollärare, 100% inom skolområde
Norr from 2015-08-17, Anne Oscarsson.
Tillsvidareanställning, fritidspedagog, 100% inom skolområde
Norr from 2015-08-03, Eric Nilsson
Tillsvidareanställning, barnskötare, 100% inom skolområde
Norr from 2015-06-15 Evelina Sundqvist
Tillsvidareanställning HR-utvecklare, 100% inom HRavdelningen from 2015-07-01, Marika Wallin
Tidsbegränsad anställning, pedagogista/pedagogisk
utvecklare, 100%, inom skolområde Norr from 2015-08-10 tom
2016-06-30, Madeleine Palmgren
Tidsbegränsad anställning, lärare, 80% inom skolområde Norr
from 2015-08-10 tom 2016-06-10, Sofia Hasselström
Tillsvidareanställning, lärare, 100% inom skolområde Norr from
2015-08-10, Fredrik Lorentzson
Tillsvidareanställning lärare 100% inom skolområde Norr from
2015-08-10 Andreas Johansson
Tillsvidareanställning förskollärare 100% inom skolområde Norr
from 2015-08-10, Emilié Nilsson
Tidsbegränsat uppdrag som förstelärare,100% inom
skolområde Norr from 2014-08-11 tom 2016-06-17, Susanne
Backe
ÄRENDE/BESLUT
DELEGAT
Tillsvidareanställning vaktmästare 100% inom skolområde
centrum from 2015-08-17 Reine Jönsson
centrum from 2015-08-01 Sofia Liljeqvist
centrum from 2015-08-17 Camilla Reinodt
Tillsvidareanställning Lärare 100% inom skolområde centrum
from 2015-08-10 Anna Bertram
Tillsvidareanställning legitimerad lärare, 90%, inom skolområde
Norr from 2015-05-01, Jenny Malmberg.
Tillsvidareanställning legitimerad lärare, 100%, inom
skolområde Norr from 2015-06-01, Jessica Laurila
Tidsbegränsad anställning, 100%, inom skolområde Norr from
2015-06-17 tom 2016-06-15, Peter Nilsson
Tillsvidareanställning, barnskötare 100% inom skolområde
Norr from 2015-08-10, Elisabeth Bondesson-Fagercrantz
Förskolechef Kent
Roslund
Förskolechef
Charlotta Ryberg
Förskolechef Kent
Roslund
Rektor Yvonne
Schnell
Rektor Peter
Höjman
Rektor Annika
Palm
Rektor Tony Roth
Enhetschef
Bemanningen
Johanna Rognli
Förskolechef
Elisabeth
Schönbeck
Förskolechef Irene
Svedin
Rektor Rutger
Herlin
Förskolechef Irene
Svedin
HR-chef Alexandra
Almén
Förskolechef Ulrika
Jonson
Rektor Birgitta
Almén
Rektor Hans
Åkerlund
Rektor Birgitta
Almén
Rektor Birgitta
Almén
Rektor Chatarina
Mardell
101
DELEGATIONSBESLUT
NR
DNR/
Beslutsdatum
402
20150811
403
20150812
404
20150812
405
20150813
406
20150818
ÄRENDE/BESLUT
DELEGAT
Tillsvidareanställning legitimerad förskollärare, 100% inom
skolområde Norr from 2015-09-01, Dior Högfeldt
Tidsbegränsad anställning, lärare 75% inom skolområde Norr
from 2015-08-17 tom 2016-08-08, Anneli Mårtensson
Tillsvidareanställning legitimerad förskollärare 100% inom
skolområde Norr from 2015-09-01, Sofia Molin Dunkel
Tillsvidareanställd enligt AB§4 moment 4, poolanställning,
barnskötare 100% inom skolområde Norr, Violeta
Jumrukovska
Tillsvidareanställning specialpedagog 100% inom skolområde
Norr from 2015-08-10, Sandra Daradic
Förskolechef Åsa
Anshem
Rektor/förskolechef
Rose-Marie Nielsen
Förskolechef
Helene Frisk
Förskolechef Irene
Svedin
Rektor Peter
Höjman
D EKONOMI
30
102
Begrepp och förkortningar
Pedagogisk Verksamhet
LGR 11
LPFÖ 98 REV
LGRSÄ11
IUP
SYV
SOU
VFU
SFI
USK
CUG
SKOLFS
L
LR
PORTAL 035
Läroplan för grundskolan (förskoleklass och fritidshem)
Läroplan för förskolan
Läroplan för grundsärskola
Individuell utvecklingsplan. Den ska alla elever ha från 2006.
Studie och yrkesvägledning; yrkeskategorin är studie och
yrkesvägledare.
Statens offentliga utredningar
Verksamhetsförlagd utbildning som är lärarstudenternas praktiska
del ute på kommunens skolor.
Svenska för invandrare
Borttaget begrepp för undervisningsskyldighet som inte finns
officiellt men som ändå styr på många skolor.
Central utvecklingsgrupp inom Barn och utbildningsförvaltningen i
Halmstad som leds av förvaltningschefen
Skolverkets författningssamling. Här publiceras nyheter inom
skolområdet.
Lärarförbundet. Facklig organisation som från början som från
början organiserade lärare upp till år 6.
Lärarnas riksförbund. Facklig organisation som från början
organiserade adjunkter i grundskolans senare år och
gymnasieskolan.
BUFs och UAFs gemensamma lärportal. Omfattar;
FRONTER – lärplattform
SKOLA 24 – Frånvaroregistreringssystem
UNIKUM – system för elevens IUP och skriftliga omdömen
Personal
HÖK
AB
Bilaga M
LAS
MBL
FAS
AML
Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor
Allmänna bestämmelser. I AB finns regler om vad som gäller när
ett anställningsavtal ingås, arbetstidsvillkor, allmänna åliggande,
regler vid avstängning, förmåner vid sjukdom, semester och vad
som gäller när en anställning upphör m.m.
Lärarnas arbetstid
Lagen om anställningsskydd. I LAS regleras bland annat vilka
olika anställningsformer som får förekomma, vad som gäller vid
uppsägning, avsked m.m.
Medbestämmande lagen som reglerar förhandlingsskyldigheten
Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Centralt samverkansavtal
som syftar till att främja en god hälsa och en god arbetsmiljö.
Arbetsmiljölagen
103
ATL
AG
At
AVA
Ssgr
Fsk
Fp
Bsk
SAM arbetet
Rehab
Arbetstidslagen
Arbetsgivare
Arbetstagare
Allmän visstidsanställning
Sysselsättningsgrad
Förskollärare
Fritidspedagog
Barnskötare
Systematiskt arbetsmiljöarbete – enkätarbete med åtgärdsplan
Rehabilitering
Ekonomi
Driftredovisning - redovisar verksamhetens bokförda kostnader och intäkter under ett år.
Skillnaden mellan intäkter och kostnader är nettokostnaden. Ex. löner, hyror,
barnomsorgsintäkter, bidrag till fristående skolor. Driftsredovisningen ingår i kommunens
resultaträkning.
Investeringsredovisning – redovisar nämndens kostnader för investeringar. Investeringar är
inköp av anläggningstillgångar och förs till kommunens balansräkning. BUN får endast
investeringsbudget för inventarier, dvs möbler, datorer, musikinstrument etc.
Investeringsbudgeten för fastigheter ansvarar FN för.
Kapitalkostnader – är avskrivningar och internränta på de investeringar som är gjorda.
Det innebär att kostnaden för investeringar fördelas över tiden som tex inventarier som skrivs
av på 10 år och belastar BUN:s driftskostnader så länge.
Delårsrapport – är en uppföljning av ekonomin för perioden januari-april samt en
helårsprognos för nettokostnaderna. Rapporten ska till skillnad från de vanliga
ekonomiuppföljningarna tillställas både Kommunstyrelsen och Fullmäktige. Här redovisas
även verksamhetsmått som beskriver verksamheten och dess resultat och måluppfyllelse.
Delårsbokslut – är en uppföljning av ekonomin för perioden januari-augusti samt en
helårsprognos för nettokostnaderna. Rapporten ska tillställas KS och KF. Här redovisas även
verksamhetsmått som beskriver verksamheten och dess resultat och måluppfyllelse samt en
skriftlig redogörelse för verksamhetens måluppfyllelse, viktiga händelser nu och i framtiden.
Nettokostnad – Kostnader minus intäkter.
Resultatbalans (RB) – Underskott/ överskott i bokslutets driftsredovisning balanseras ( förs
över) till nästa års driftsbudget.
Årsarbetare (Åa) – En persons sysselsättningsgrad ( tex 75%) minus tjänstledighet plus
eventuell vikarie. Används vid beräkningar av nyckeltal och verksamhetsmått.
Kkr – tusenkronor.
104

Barn- och ungdomsnämndens handlingar 2015-09-23

Transcription

Similar documents

Utvecklingsprojekt som fått SIS

Ekonomisk och miljömässig värdering / Olof Andersson

Vi vill utveckla Sveriges bästa äldreomsorg”

Protokoll Storbrukarråd 2015-03-10

Verksamhetsberättelse 2014 slutliga 1

Rutin vid placering i särskild undervisningsgrupp

Verksamhetsberättelse 2014-2015, Grundlärarprogrammet F-3, 4-6

och ungdomsnämnden 2015-08-26 Sidan 1 av 10