4:1 Den stora frågan

Transcription

SO•Serien från Liber
GEOGRAFI
 LÄRARHANDLEDNING 
Göran Svanelid
S•OS Geografi lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
ISBN 978-91-47-10809-1
© 2012 Göran Svanelid och Liber AB
Arbetsuppgifterna är utarbetade av Göran Svanelid, Margareta Elg,
Per Ericsson, Maria Fitger och Ewa Jaquet.
Redaktör: Thomas Johansson
Formgivare: Lotta Rennéus
Produktion: Thomas Sjösten
Första upplagan
1
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares
och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal,
är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer
och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och
universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan
medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av
olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i
BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
tfn 08-690 90 00
www.liber.se
Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
e-post: [email protected]
Får kopieras
Till läraren
Kursplan – Geografi
SO.S Geografi 7
SO.S Geografi 8
SO.S Geografi 9
Tema miljö
Får kopieras
Till läraren
Övningarna i lärarhandledningen
Libers lärarstöd i SO är ett unikt material genom att övningarna kan kopplas till:
1. Kunskapssynen i Lgr 11
2.Forskning
3. De nationella proven (som kommer att genomföras för första gången
våren 2013).
Övningarnas huvudsakliga syfte är dels att ge fler elever möjligheten att utveckla de viktigaste
förmågorna i SO vilket i sin tur ökar chanserna till både bättre resultat på de nationella proven
och därmed på sikt bättre betyg. Vi har valt att kalla sättet att undervisa för ”ROT–
pedagogik”, d.v.s. att gå till rötterna för att hitta vad allt handlar om egentligen, och där
bokstäverna ROT står för:
R: Gör Rätt saker
O: Gör det Ofta
T: Gör det Tidigt
Att göra något rätt innebär i detta fall om att bygga in ”The Big 4” (se nedan) i övningarna
samtidigt som dessa fyra förmågor ska synliggöras i undervisningen så ofta och tidigt som
möjligt. ROT-pedagogiken bör därmed öka chanserna att fler elever kommer att uppnå de nya
och betydligt högre behörighetskraven till gymnasieskolan. Då det tidigare (Lpo 94) räckte
med godkända betyg i de tre ämnena svenska, engelska och matematik krävs nu åtta eller tolv
godkända betyg (betyget E) för att vara behörig till de praktiska respektive teoretiska
programmen inom gymnasieskolan.
Får kopieras
1
”The Big 4”: De viktiga förmågorna i SO
Alla kursplaner inleds med att ämnets syfte beskrivs och denna text avslutas med att ett antal
(3–6) långsiktiga mål presenteras i punktform. I dessa mål finner vi de förmågor som
undervisningen ska utveckla. Det är samma förmågor som sedan ska bedömas. En viktig insikt
är att dessa förmågor är generella, de återfinns i alla skolämnen, dock med lite olika ”tyngd”
beroende på ämne. I SO-övningarna är det följande fyra förmågor (The Big 4) som är i fokus:
1. Analysförmågan, d.v.s. förmågan att kunna resonera om orsaker till och
konsekvenser av olika händelser och skeenden. I historia kan det handla om att
förstå och förklara en förändringsprocess som industrialiseringen i Sverige; i
geografi fenomen som urbanisering och klimatförändringar; i samhällskunskap
företeelser som makt eller inflation; och i religionskunskapen hur
livsåskådningar kan ha en identitetsskapande funktion för både individer och
grupper.
Att analysera kan även innebära att beskriva olika samband, att hitta
lösningar på problem, eller att göra jämförelser för att identifiera likheter och
skillnader och/eller för- och nackdelar. Även förmågan att kunna växla
perspektiv ingår i analysförmågan.
2. Kommunikativa förmågan, d.v.s. förmågan att kunna delta i en diskussion,
argumentera för en åsikt, motivera en ståndpunkt, föra ett logiskt resonemang
samt uttrycka en ståndpunkt.
3. Begreppslig förmåga, d.v.s. att förstå innebörden i ämnesspecifika begrepp och
kunna tillämpa dem i olika och nya sammanhang. Det är genom att begripa
begreppen som eleverna kan delta i ämnesspecifika diskussioner. Begreppen är
därmed ett ”ämnesspråk” och kan då fungera som tankeredskap, t ex för att
lättare kunna generalisera och se mönster.
4. Informationshanteringsförmåga, d.v.s. veta hur man söker, väljer ut,
strukturerar och kritiskt granskar information.
Observera att de två förstnämnda förmågorna, bokstavligen, inte återfinns i kunskapskraven.
Till exempel så beskrivs analysförmågan bland annat i termer av orsaker och konsekvenser eller
samband. På samma sätt så ”bryts” den kommunikativa förmågan ner i mer konkreta uttryck
som att argumentera, diskutera, motivera, resonera. En huvudpoäng med ”The Big 4” är att de
ska utvecklas, mer eller mindre, i alla skolämnen. Låt förmågorna bli hela skolans ”röda tråd”.
Det är viktigt att dessa förmågor utvecklas redan i de lägre årskurserna. Senast i åk 1!
Sex olika typövningar
SO.S lärarhandledningar har en stringent och tydlig struktur. Vi har valt ut några lärande
typövningar som återkommer i alla fyra SO-ämnen och i alla årskurser. Dessa typövningar
utgår från Lgr 11:s kunskapssyn, centrala innehåll och kunskapskrav och genom att
övningarna är återkommande innebär det att de blir igenkända av eleverna. Man skulle kunna
uttrycka det så att eleverna är på ett ”lärande träningsläger” där de tränar på det som är viktigt
att kunna. Det återkommande inslaget och den tydliga strukturen bör vara till stor nytta för
samtliga elever, men kanske mest för de elever som behöver mer stöd. De behöver få en
tysdligare struktur genom att möta liknande typövningar och detta främst för att de ska kunna
utveckla de viktiga förmågorna.
Får kopieras
2
Typövning 1: Utveckling av analysförmågan
Att utveckla analysförmågan är viktigt i alla skolämnen, inte minst i SO-ämnena. I
kunskapskraven ”vimlar” det av hänvisningar till just denna förmåga. För att ta några exempel:
I geografi ska eleverna beskriva orsaker till och konsekvenser av bland annat
klimatförändringar, befolkningsfördelning och migration. I historia förväntas också eleverna
kunna resonera om orsaker till och konsekvenser av bland annat samhällsförändringar och
människors livsvillkor. I samhällskunskap är det ”sambandstänkandet” som är prioriterat.
Exempelvis så ska eleverna kunna beskriva samband både inom och mellan olika
samhällsstrukturer. Även i religionskunskap finns krav på ”sambandstänkande”.
Eleverna får rikligt med tillfällen att utveckla analysförmågan och mer konkret genom att de:
• Tar hjälp av en generell analysmodell. Här kan vi verkligen tala om
”återanvändning”.
• Tar hjälp av ”sambandsträning”. Eleverna ska försöka identifiera och beskriva
olika samband. Ju längre ”sambandskedjor” desto bättre.
• Tar hjälp av en jämförande analys för att beskriva likheter och skillnader, samt
för- och nackdelar.
• Tar hjälp av ett stort antal ”varför-frågor” för att utveckla tänkandet kring
”orsakssidan” av analysen. Det finns även frågor som enbart fokuserar på
”konsekvenssidan”.
Typövning 2: Utveckling av den kommunikativa förmågan
Att utveckla elevernas kommunikativa förmåga har två sidor. Den ena sidan handlar om
”kommunikation som medel” och den andra sidan om ”kommunikation som mål”. I det
första fallet finns ett stort antal övningar där eleverna via samtal och interaktion i en grupp ges
tillfälle att via språket, den egna förförståelsen och egna erfarenheters hjälp nå så långt som
möjligt i gruppens svar. I det andra fallet utvecklar övningarna de krav på resonemang,
argument och motiveringar som kunskapskraven kräver för olika betygsnivåer. Dessutom
finns några övningar där eleverna utvecklar sin kommunikativa förmåga genom att
argumentera för eller emot samt ett flertal övningar där elever får träna på att föra resonemang.
Typövning 3: Utveckling av begreppsförmågan
Alla skolämnen har sitt specifika ämnesspråk. I SO finns krav på begreppskunskap i alla fyra
ämnena. För att kunna analysera, föra ett resonemang, delta i en diskussion eller argumentera
för en åsikt krävs en ämnesbegreppslig kompetens. Varje kapitel inleds med övningar på ett
antal (cirka 10) centrala begrepp. Eftersom mängden begrepp är mycket stort har vi gjort ett
urval så att sådana begrepp som behövs för den fortsatta förståelsen i ämnet.
Typövning 4: Förmågan att hantera information
Denna förmåga är inte lika framskriven i denna lärarhandledning som de övriga. Detta ska
inte tolkas som att den är av mindre betydelse. Snarare handlar det om att elevers sökande
efter information kan riktas åt så många olika håll och är ofta av dagsaktuellt slag. Vill man
som lärare fördjupa sig i källkritik så kan vi rekommendera Skolverkets ”Kolla källan”, som
innehåller mycket matnyttigt kring informationssökning, källkritik och säkerhet på nätet.
Får kopieras
3
Typövning 5: Utveckling av elevers läsförståelse
Svenska elevers läsförståelse har, enligt PISA-undersökningarna, försämrats avsevärt och detta
gäller både ”starka” och ”svaga” läsare. Speciellt gäller detta förståelsen av faktatexter. Vad detta
beror på vet vi inte med säkerhet, men vad vi vet är att förmågan att förstå det man läser är
viktigt i alla ämnen. Ett problem är dock att det endast, och i bästa fall, är svensklärarna som
känner till hur man med hjälp av olika lässtrategier kan utveckla elevernas läsförståelse, den
förmåga som mer än någon annan avgör hur en enskild elev kommer att klara grundskola och
alla framtida studier. Att utveckla sin läsförståelse är utan tvekan den avgörande nyckeln till
lyckosamma framtida studier. Ska uttrycket ”livslångt lärande” ha någon mening krävs det en
god läsförståelse.
Därför har vi skapat ett stort antal övningar som har fokus på läsförståelse. Mer konkret
innebär det att eleverna får träna på att sammanfatta det viktigaste i en text. Detta kan ske
genom att de ska skapa en ny rubrik till den befintliga, en rubrik som ska formuleras som en
fråga där svaret på frågan ska vara inriktad mot det viktigaste i texten.
Ett annat sätt att förbättra läsförståelsen görs i de övningar där eleverna blir
uppmärksamma på ”oklarheter” i texten och som kräver att de kan göra inferenser, d.v.s. att de
kan läsa mellan raderna. Läroböckerna skulle bli otroligt mycket mer omfattande om allt som
behandlas ska förklaras i detalj.
Många, speciellt de s.k. ”svaga läsarna”, läser ofta ytligt, vilket leder till att de inte förstår
när de inte förstår det de läser. Flera av övningarna försöker få eleverna att bli mer aktiva
läsare; att de stannar upp och tänker till när de inte förstår.
Typövning 6: Den stora frågan
Varje nytt kapitel inleds med ”Den stora frågan”. Här har vi försökt att sammanfatta ett helt
kapitel i en enda fråga. Givetvis finns det andra tänkbara ”stora frågor”, men vi har valt att
prioritera frågetyper som utvecklar elevernas analysförmåga. ”Den stora frågan” är givetvis inte
en frågetyp som besvaras snabbt och enkelt utan tvärt om är det en fråga som kommer att
besvaras allt eftersom undervisningen fortskrider. Man skulle därför kunna kalla denna
frågetyp för en ”processfråga”. ”Den stora frågan” kan med fördel presenteras i samband med
introduktionen av det nya arbetsområdet/kapitlet och eleverna bör få tillfälle att ge förslag på
möjliga svar utifrån sin förförståelse och sina egna erfarenheter.
En möjlighet för dig som lärare, är att ställa ”Den stora frågan” vid något senare tillfällen
för att se om eller vad eleverna har lärt sig fram till dess. Frågan är givetvis en given provfråga
om elevernas lärande utvärderas via prov.
En generell och återkommande metodik
Bortsett från de ovan beskrivna typövningarna så är metodiken kring hur eleverna ska bearbeta
övningarna väl strukturerade och återkommande. En vanligt förekommande uppföljning av
en övning går till på följande sätt:
1. Eleverna får individuellt försöka ge sitt bästa svar på en uppgift utifrån sin
förförståelse, egna erfarenheter och kunskaper. Läraren går runt och ger feed
back för att stötta, speciellt, lite mer osäkra elever. Eleverna tar med andra ord
redan i inledningen ansvar för sitt eget lärande.
2. Eleverna tar hjälp av gruppen för att ge det bästa svaret. Här är samtalet och
interaktionen avgörande för lärandet. Gruppens bästa svar utgår fortfarande
”bara” från gruppmedlemmarnas förförståelse, egna erfarenheter och
Får kopieras
4
kunskaper. Läraren ger feed back när det behövs, men intar mer en
observerande och stöttande roll än kontrollerande och bedömande. Detta kallar
vi ”kamratlärande”.
3. Alla grupper redovisar sina bästa svar, men för att spara tid så behöver kanske
inte grupper upprepa det som redan är sagt. Här är läraren mer aktiv speciellt
genom att utmana eleverna. Det kan ske genom att kräva förtydligande av svar
(Hur tänker ni att …?), probelematiserande frågor och genom att få eleverna
att se utifrån fler/andra perspektiv.
4. Ett alternativ till punkt 3 är att göra på detta sätt: När grupperna har tänkt ut
sitt bästa svar så kan gruppen byta sina svar med en annan grupp. Uppgifterna
för grupperna är nu att ge respons till varandra. När det har skett förbättrar
respektive grupp sitt svar.
Idén med att ta del av andra gruppers diskussioner och svar har vuxit fram i
kölvattnet efter det ökande intresset för formativ bedömning (bedömning för
lärande). Gruppernas respons ska dels rikta sig mot två av den andra gruppens
svar som var bra (”två stjärnor” delas ut och en motivering om vad som är bra
bör ingå), dels ska responsen riktas mot ett av svaren som var mindre bra (”en
önskan” om ett bättre svar). När eleverna har fått en vana att ge respons på det
sättet kommer de med tiden att kunna skilja mellan svar som håller hög
respektive låg kvalitet vilket i förlängningen bör höja deras prestationer.
5. Som avslutning leder läraren en diskussion i helklass eller hjälper till att
sammanfatta elevernas kunnande. Detta sista steg är ett exempel på ett
kollektivt lärande och forskning har påvisat att det samlade kollektiva vetande i
en klass utgör 40 % av det som läraren tänkt lära ut. Detta bör leda till att det
kan vara lärande att låta eleverna sätta ord på sin förförståelse och ta hjälp av
sina egna erfarenheter, även om det inte alltid är helt korrekt. Varje klassrum
bör ha så högt i tak så att felaktiga och alternativa svar tillåts.
Lärarens roll går, om denna metodik tillämpas, från att huvudsakligen vara en ”lyssnade
coach” till att vara en diskussionsledare vars främsta uppgift är att formulera klargörande och
utmanande frågor, d.v.s. gå från en mer passiv till allt mer aktiv roll.
Koppling mellan typövningarna och forskning
Libers lärarstöd i SO är unikt på flera sätt än genom de återkommande, kvalitativt inriktade,
typövningarna och metodiken. Ett annat inslag handlar om att det stora flertalet av
övningarna utgår från och har inspirerats av forskning. Nedan följer några exempel på detta.
Lev Vygotskij är i högsta grad levande i övningarna. Tydligast framträder
han nog i det faktum att det är elevernas samtal/interaktion som är
”motorn” i lärandet vilket är ett praktiskt exempel på hur Vygotskijs
teori om hur språk och tänkande går hand i hand. En viktig del i vår
metodik är att eleverna ska ges tid till tänkande, de ska stöttas i tron
om att de kan lära av varandra, det vi kallar ”kamratlärande”. Vygotskijs
tanke om ”den närmaste utvecklingszonen”, att kunna ta ett kvalitativt
steg i sitt eget tänkande, behöver någon eller något som kan fungera
Får kopieras
5
som stöd för att ta detta nästa steg. Rent konkret kommer detta
”tankestöd” huvudsakligen från två håll. Dels från elevernas lärande
samtal och dels från de ”stödmallar” som strukturerar upp tänkandet.
Dessa stödmallar fungerar som ”byggnadsställningar” och uppmuntrar
eleverna att ta det steg för steg: Tänk först och skriv sedan. Detta är
något helt annat än den lärare som, av någon anledning, sprutar ut
mängder av frågor i klassrummet och där oftast ett par elever hänger
med i det upptrissade tempot. När eleverna väl har skapat en god
förståelse av begreppen blir även de en del av ”byggnadsställningen”,
som till slut helt kan monteras ned när eleverna kommit förbi det
skede som Vygotskij utryckte på följande sätt: Det man kan göra med
hjälp av någon/något idag, kan man göra själv imorgon. Tanken med att
skapa ett lärande samtal i klasserna utgår även från Olga Dysthes texter
om ”det dialogiska klassrummet”.
Jean Piaget finns också med på ett hörn. Hans tankar om att vi alla
bär med oss en viss förförståelse, ett embryo till kunskap, är en
utgångspunkt för övningarna i denna lärarhandledning. När elevernas
förförståelse tas i beaktande händer det ofta att olika elever/grupper
tänker helt olika kring en händelse, fråga eller fenomen. En klassiker är
det fall då 50 procent av eleverna tror att Nilen rinner ”uppåt” och den
andra halvan, tvärt om, att Nilen rinner ”nedåt”. Då har man skapat
något som Piaget hade gillat; en s.k. ”kognitiv konflikt”. En konflikt
som, rätt utnyttjad, kan bli en mycket bra ”hjälpmotor”.
Paul Black, Dylan Wiliam och John Hattie är alla företrädare för den
formativa bedömningstraditionen. Här finns inte utrymme att säga
något mer om denna framgångsfaktor. För de intresserade kan vi
rekommendera böcker skriva på svenska av Christian Lundahl och
Anders Jönsson.
Typövningarna och de nationella proven
En stor nyhet är att även SO kommer att få sina ämnesuppdelade nationella prov, dessutom
redan i åk 6. I Libers lärarstöd finns det med förslag på tolv nationella prov, ett per ämne och
årskurs. Våra förslag på nationella prov kan med fördel börja användas redan i åk 7. Ju tidigare
och mer träning eleverna får desto mer säkra bör de bli och stressen bör därmed minska.
Genom att göra dessa prov får eleverna lättare kan knäcka den hemliga ”provkoden”. Det är
säkert flertalet lärare som fått frågan: Vad kommer på provet? Denna fråga ska inte eleverna
behöva ställa. Eleverna ska inte veta exakt vilka frågor som kommer på provet, men de ska veta
vilka typer av frågor, och därmed också kunskaper som efterfrågas.
En god idé är att använda de ”summativa bedömningen” av ett prov i ett formativt syfte.
Proven bör tydliggöra vilka svaga och starka sidor en enskild elev och klass har. Samtidigt får
Får kopieras
6
ni som SO-lärare feedback hur er undervisning har fungerat. Ett sätt att öka er
bedömarkompetens är att ni försöker hitta tid till att dubbelrätta ett prov. För att
bedömningen ska bli så likvärdig som möjligt är det bra om elevernas svar görs anonyma och/
eller att man som lärare bedömer en annan klass än den man själv undervisar i.
Typövningarna och kursplanen
Självklart så utgår övningarna i detta material från respektive ämnes syfte, centrala innehåll
och kunskapskrav. Detta betyder inte att det har varit möjligt att täcka in allt i alla kursplaner.
Det viktigaste, för dig som lärare, är att veta att alla övningar, om än på olika sätt, bidrar med
att utveckla de viktigaste förmågorna i kursplanens syfte och i kunskapskraven. Det betyder i
klartext att kunskapssynen i Lgr 11 är tydligt framskrivning i detta material.
Sammanfattning
Det unika med SO.S Lärarhandledningar är att det finns ett stort antal välstrukturerade och
återkommande typövningar där ”motorerna” är elevers språkliga interaktion utifrån deras
förförståelse, egna erfarenheter och kunskaper. Övningarna har dessutom tydlig koppling till
de senaste 100 årens giganter inom pedagogiken: Lev Vygotskij och Jean Piaget. Dessutom har
erfarenheter och tankar hämtats från formativ bedömning, det senaste ”stjärnskottet” på den
pedagogiska himlen. En annan princip bakom övningarna är Vygotskijs tanke om sambandet
mellan språk och lärande. Vi vill ännu en gång påminna om det starka stödet som pedagogisk
forskning har påvisat att lärandet påverkas positivt om eleverna ges tid till att tänka och
samtala, och därmed lära av varandra, d.v.s. det vi tidigare kallade ”kamratlärande”. Detta
betyder inte att lärarens roll skulle marginaliseras. Tvärt om. Det är genom utmanande och
klargörande frågor som du som lärare både får syn på och kan utveckla elevers tänkande. Vi
har i och med detta material haft en idé om att försöka leva upp till att dagens undervisning
ska vila både på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet. Detta är ett krav enligt den
nya skollagen. Vi på Liber har försökt få ner detta krav till en mer konkret och begriplig nivå.
Avslutningsvis hoppas vi att ni får nytta av alla forskningsbaserade och lärande övningar
och glöm aldrig ROT-pedagogikens tre grundtankar: Gör Rätt saker, gör det rätta Ofta och
börja Tidigt. Alla elever har en medfödd önskan att förstå, men tyvärr ger de ibland upp.
Får kopieras
7
Kursplan – Geografi
Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla
människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan
människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger
oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor.
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska
förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom
undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra
jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Eleverna ska även ges
förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är
viktiga och användbara.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga
verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och
mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma
konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar
mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla
kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för
naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan
och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och
dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska
eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge
eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden
och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om varför
intressekonflikter om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att
eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer
acceptabel levnadsmiljö för alla.
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och
förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika
delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av
kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden
kring etik och hållbar utveckling.
Källa: Skolverket
Får kopieras
8
Centralt innehåll, årskurs 7-9
Livsmiljöer
•
•
•
•
Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar
människors levnadsvillkor.
Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser
förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av
världen.
Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor
transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats
över tid.
Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och
konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och
urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
•
•
•
•
•
Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar,
regioner och orter.
Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor.
Topografiska och olika tematiska kartor.
Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till
exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska
informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på
Internet, till exempel satellitbilder.
Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i
närsamhället.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om
geografi.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
•
•
•
•
•
•
Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar,
torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och
kulturlandskapet.
På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och
samhällen kan förebygga risker.
Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och
mark.
Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa
drivmedel.
Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat
och naturresurser.
Källa: Skolverket
Får kopieras
9
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur,
och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till
och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och
klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på
ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras
och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur
de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till
viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt
deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier,
metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder
eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har
grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss
säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och
redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser
för människa, samhälle och natur vägs in.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är
uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det
genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och
konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar
i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl
fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och
konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och
kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa
mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och
olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika
delar av världen.
metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder
eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda
kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet
beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Källa: Skolverket
Får kopieras
10
redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några
konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är
uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och
visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och
konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar
i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande
sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och
beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för
välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har
förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för välutvecklade och
väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt
deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor
och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda
kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva
lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några
konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
Källa: Skolverket
Får kopieras
11
SO•S Geografi 7
Får kopieras

Innehåll
1. Planeten jorden
1:2 Det roterande jordklotet
1:3 Nyttan av olika kartor
1:4 Gradnätet
1:5 Var ligger huvudstäderna?
1:6 Sammanfatta för att fatta bättre
1:7 Läsförståelse
1:8 Ut på sambandsjakt
1:9 Fler viktiga samband
1:10 De viktiga varför-frågorna
2. Klimat och väder
2:2 Stadiga vindar
2:3 Varför regnar det? (1)
2:4 Varför är det på detta viset?
2:5 Sammanfatta det viktigaste
2:7 Analysmodellen
3. Klimatzoner och växtlighet
3:2 Grattis, du har vunnit!
3:3 Varierande väder
3:4 Vegetation och klimat
3:5 Temperatur och växtlighet
3:6 Vad påverkar klimatet?
3:8 Den viktiga analysmodellen, del 1
3:10 Klimatet bestämmer mycket
4. Vattnet och människorna
4:2 Vattnets kretslopp (1)
4:3 Världens floder
4:4 Mycket eller lite regn?
4:5 Oljekatastrofer
4:11 Alla floder mynnar till slut ut i ett hav
4:12 Tio viktiga varför-frågor
4:13 Vattnets stora betydelse
4:14 För- och nackdelar med stora
dammbyggen
4:15 Turism på gott och ont
5. Mat från mark och vatten
5:2 Ris, majs och potatis
5:3 Spannmålsproduktion och befolkning
5:4 Träna på sambanden!
5:5 Den viktiga analysmodellen
5:6 Var får vi vår mat ifrån?
5:7 Vad äts var och varför just det och just
där?
6. Människor och maten
6:2 Träna på att förstå sambanden
6:3 De viktiga orsakerna
6:4 Analys av för- och nackdelar mellan
olika boende i ett u-land
6:5 Analys av orsaker till att människor
flyttar
6:6 Megapolis
Förslag på prov, åk 7
Geografi åk 7, delprov I – Klimatzoner
Geografi åk 7, delprov II – Klimat och
klimatzoner
Uppföljning av de två delproven
Får kopieras

SOS Geografi 7
1. Planeten jorden
Jorden snurrar och lutar. Vad får detta för konsekvenser för
årstiderna och klimatet på jorden?
Uppgift 1: Gör egna Stora frågor
Läs igenom inledningen på s. 5. Vilka frågor vill du ha svar på efter att ha läst inledningen och
vilka förslag på svar har du?
Mina frågor
Mina bästa svar utifrån min förförståelse
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare med
1. Jämför dina frågor och svar med en grupp av klasskamrater.
2. Välj ut en av de frågor som har formulerats i gruppen och ge ert gemensamma
och bästa svar på denna fråga.
3. Presentera frågan och gruppens bästa svar för hela klassen.
4. Lyssna på de andra gruppernas frågor och svar och lär av varandra.
Får kopieras
1:1
SOS Geografi 7
Uppgift 2: Förklara begreppen
Begrepp
Min tolkning av begreppet
Planeter
Årstider
Vändkrets
Ekvator
Tidszon
Tidvatten
Gradnät
Namn: ______________________________________________________
Breddgrad
Längdgrad
Väderstreck
Arbeta vidare
1. Besvara ”Den stora frågan” ovan och använd så många som möjligt av
begreppen i ditt svar. Skriv 5–10 meningar.
2. Byt text med någon klasskamrat och ge honom/henne ”två stjärnor och en
önskan”.
3. Förbättra din egen text efter din klasskamrats respons.
4. Lämna in texten till din SO-lärare.
Får kopieras
1:1
SOS Geografi 7
Namn: ______________________________________________________
1:2 Det roterande jordklotet
Besvara följande frågor med hjälp av ovanstående skiss. Rita och förklara på skissen.
1. Vi brukar säga att solen går upp i öster och ned i väster, men i själva verket är
det jorden som roterar (snurrar) kring sin egen axel. Jorden roterar ett helt varv
på 24 timmar (ett dygn). Markera med en pil på klotet åt vilket håll jorden
roterar.
2. Jorden rör sig även kring solen. Men åt vilket håll? Markera på skissen med en
pil åt vilket håll jorden rör sig runt solen.
3. Vilka månader visar de fyra positionerna i ovanstående skiss?
Välj mellan juni, december, september, mars. Skriv i skissen.
4. Färga det område som har midnattssol i juni.
Vad kallas den gräns som avgör om ett område har midnattssol eller ej?
Får kopieras
1:2
SOS Geografi 7
1:3 Nyttan av olika kartor
Du har säkert använt en karta vid flera olika tillfällen. I denna övning ska du:
1. Lära dig att skilja mellan olika typer av kartor.
2. Reflektera över när, och vid vilka olika tillfällen, du kan ha nytta av de olika
karttyperna.
Typ av karta
Kännetecken på respektive karta
Vilken nytta kan du ha av respektive karta
Vägkarta
Topografisk karta
Namn: ______________________________________________________
Tematiska kartor
Google Earth
Sjökort
3. Jämför med din grupp och lär av varandra!
Får kopieras
1:3
SOS Geografi 7
Hjälpmedel: Atlas
1:4 Gradnätet
För att kunna bestämma var en ort ligger i världen har man
delat in jorden i ett nät, gradnätet. Gradnätet består av
breddgrader (latituder) och längdgrader (longituder).
Breddgraderna utgår från ekvatorn. Längdgraderna
utgår från nollmeridianen.
1. Rita in en breddgrad och en längdgrad på
globen. Markera även ekvatorn och
nollmeridianen.
2. En cirkel är indelad i 360° (°=grader). Jorden vid
ekvatorn bildar en cirkel som är drygt 40 000 km
i omkrets. Hur lång är då en grad? (Dividera 360°
med omkretsen i km.)
Breddgrader och längdgrader används för att bestämma positioner på kartan. När man anger
ett geografiskt läge skriver man först breddgraden, om den är norr (N) eller söder (S) om
ekvatorn, sedan längdgraden, om den ligger väster (V) eller öster (Ö) om nollmeridianen.
3. Ange vad som döljer sig bakom nedanstående positionsangivelser.
Position
Plats
Land
Namn: ______________________________________________________
60°N 30°Ö
52°N 0°
52°S 60°V
Får kopieras
1:4
SOS Geografi 7
4. Bestäm den ungefärliga positionen för följande platser.
Plats
Position
a) New York
b) Sydney
c) Bagdad
Namn: ______________________________________________________
d) Där du bor
Får kopieras
1:4
SOS Geografi 7
Hjälpmedel: Atlas
1:5 Var ligger huvudstäderna?
Maria bor i en huvudstad i Europa, men vilken?
Just i dag är det höstdagjämning och solen står i zenit (rakt över) ekvatorn. Maria mäter
vinkeln till solen. Vinkel är densamma som breddgraden där Maria bor. Vinkeln är nästan 39°.
1. I vilken stad bor Maria? Pricka ut staden på världskartan.
2. Kan du hitta fler huvudstäder i andra delar av världen på ungefär samma
breddgrad (mellan 38° och 40°N)? Pricka ut dem på världskartan.
3. Finns det någon huvudstad vid motsvarande breddgrad (40°S) söder om
ekvatorn?
4. Leta efter och skriv ned eventuella huvudstäder vid följande breddgrader.
a)20°N
b)20°S
c)30°N
d)30°S
e)50°N
Namn: ______________________________________________________
f )50°S
Får kopieras
1:5
SOS Geografi 7
1:6 Sammanfatta för att fatta bättre
Att träna sig på att bli bättre på att sammanfatta är viktigt. I denna övning ska du välja ett av
följande två olika sätt att sammanfatta:
1. Genom att använda dig av sammanfattningarna på sidorna 12 och 20. Du
väljer ut fyra av de sammanlagt åtta punkterna och gör en sammanfattning på
mellan en halv- till en A4-sida.
2. Genom att försöka komma på den bästa fråga som sammanfattar det viktigaste
i den text som står under respektive rubriker.
Rubrik i läroboken
Den bästa frågan till respektive text som står under rubrikerna i läroboken.
Årstider (s. 8)
Vändkretsarna (s. 10)
Ebb och flod (s. 12)
Namn: ______________________________________________________
Gradnätet (s. 15)
Tematiska kartor (s. 18)
Arbeta vidare
1. Bilda grupper efter vilken av de två typerna av sammanfattningar ni har valt.
2. Samtala om och jämför det du skrivit med vad andra i din grupp skrivit.
3. Lär av varandra genom att skapa gruppens bästa sammanfattning.
4. Redovisa inför övriga i klassen.
5. Förbättra er egen sammanfattning efter det ni har lärt av andra gruppers
redovisningar.
Får kopieras
1:6
SOS Geografi 7
Det finns alltid meningar i en lärobok som inte är tillräckligt förklarade och många gånger
krävs det att du kan ”läsa mellan raderna”. Detta är ganska svårt. I denna övning får du
chansen att utveckla din läsförståelse.
Jag visar min förståelse av meningen genom att
besvara frågorna
Mening i läroboken
”… men det är också en ömtålig miljö som inte klarar
allt för stora förändringar utan att det kan få förödande
konsekvenser.” (s. 6)
• Vilka stors förändringar kan det vara?
• Vilka förödande konsekvenser kan det vara?
”Därför är det viktigt med kunskaper om vår planet och
dess miljö så att vi kan vårda den på bästa sätt.” (s. 6)
• Hur kan vi vårda vår planet?
”Det är bara i norr och söder som årstiderna är så olika
[som t.ex. i Norden].” (s. 9)
• Varför är det inte så på alla ställen på jorden?
”Det är förstås bra om ett land kan ha samma tid.”
(s. 11)
• Varför är det bra?
”På Frankrikes västkust kan det skilja mer än femton
meter [mellan ebb och flod] och detta ställer förstås till
en del problem.” (s. 12)
Namn: ______________________________________________________
• Vilka slags problem och för vem?
”Vill man ha en riktig bild av jordytan är det bara
jordgloben som duger.” (s. 14)
• Varför?
”Här på kartan ser Grönland ut att vara lika stort som
hela Afrika.” (s. 14)
• Hur är det i verkligheten?
• Varför är skillnaderna så stora?
Arbeta vidare
1. Samtala om och jämför dina svar på frågorna med din grupp.
2. Skapa gruppens bästa svar på fyra av de åtta frågorna.
3. Redovisa gruppens bästa svar för övriga klassen.
4. Revidera dina svar efter att ha lyssnat och lärt av dina klasskamrater.
Får kopieras
1:7
SOS Geografi 7
Ett av de säkraste sätten att visa att du förstått något i SO, men även i andra ämnen, är att visa
att du förstått hur olika saker hänger ihop. I denna övning ska du träna din förmåga att
beskriva samband.
I denna övning ska du försöka hitta minst ett exempel på samband till respektive rubrik.
Det finns många att välja mellan! Det bästa är om du kan skapa ”sambandskedjor”, det vill
säga samband som består av fler än ett samband i ”bara” två led.
Titta till exempel på avsnittet under rubriken ”Vår planet”. Där hittar du ett exempel på en
sambandskedja mellan olika delar som:
”Solen”
”jordens bana”
”vatten i flytande form”
Här har du tre sambandsdelar. Din uppgift är nu att skapa en ordning mellan delarna så att de
hänger ihop (samband) på ett sätt som andra kan förstå. Detta är inte lätt, men en väldigt
lärorik övning. För att binda samman de olika delarna används ord eller uttryck som till
exempel:
… därför att …
… på grund av …
… som en konsekvens av …
… en orsak till att …är …
… påverkas av …
… leder till att …
… är beroende av …
Rubriken
Mina exempel på samband
Namn: ______________________________________________________
Vår planet (s. 6)
Årstider (s. 8)
Ebb och flod (s. 12)
Tematiska kartor (s. 18–19)
Arbeta vidare
1. Jämför dina exempel på samband med de andra i gruppen.
2. Skapa gruppens bästa förslag på samband; ett per rubrik.
3. Redovisa inför hela klassen.
4. Lär av varandra och förbättra din grupps samband efter det du nu har hört.
Får kopieras
1:8
SOS Geografi 7
1:9 Fler viktiga samband
Det är viktigt att förstå hur olika saker hänger ihop. Ju fler och längre samband du kan
beskriva, desto mer har du förstått och därmed kommer du att få ett högre betyg.
I den här övningen handlar det om sambanden mellan jordens rörelser och vad de får för
följder.
Jordens olika rörelser
Hur lång tid tar denna rörelse?
Vilka följder får dessa rörelser?
Runt sin egen axel
Namn: ______________________________________________________
Runt solen
Fyra ”Tänk-om–frågor”
• Tänk om jordaxeln inte lutade. Hur skulle detta påverka:
1. Årstiderna på jorden?
2. Klimatet på olika ställen på jorden?
• Tänk om jorden inte skulle snurra runt sin egen axel. Hur skulle det påverka:
3. Förhållandet mellan dag och natt?
4. Temperaturen mellan de två jordhalvorna?
• Jämför med din grupp och skapa gruppens bästa svar.
• Avsluta med att redovisa gruppens bästa svar inför hela klassen och lär av andras
redovisningar.
Får kopieras
1:9
SOS Geografi 7
1:10 De viktiga varför-frågorna
Det är lite ”finare” att kunna besvara varför-frågor jämfört med att kunna svaret på en mängd
faktafrågor. I denna övning ska du få tillfälle att visa at du har förstått viktiga saker genom att
besvara ett antal varför-frågor.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Varför blir det varmare om solen befinner sig i zenit?
Varför är det kanske bara på jorden som det finns liv?
Varför har vi olika årstider på jorden?
Varför har vi natt och dag på jorden?
Varför är nollmeridianen viktig för att veta vad klockan är?
Varför uppstår det ebb och flod?
Varför är gradnätet så viktigt?
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
• Samtala om och jämför dina svar med gruppens svar.
• Skapa gruppens bästa svar och redovisa för övriga klasskamrater.
• Lyssna och lär av de övriga gruppernas redovisningar.
Får kopieras
1:10
SOS Geografi 7
2. Klimat och väder
Vilka är förklaringarna till att det är så stora skillnader mellan
olika klimat på olika platser i världen?
Läs igenom inledningen på s. 23. Vilka frågor vill du ha svar på efter att ha läst inledningen
och vilka förslag på svar har du?
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
• Jämför dina frågor och svar med en grupp av klasskamrater
• Välj ut en av gruppens egna frågor och ge ert gemensamma och bästa svar på
denna fråga.
• Presentera er ”Stora fråga” och gruppens bästa svar för hela klassen.
• Lyssna på de andra gruppernas frågor och svar och lär av varandra.
Får kopieras
2:1
SOS Geografi 7
Begrepp
Klimat
Väder
Temperatur
Nederbörd
Låg- och högtrycktryck
Passadvindar
Monsun
Namn: ______________________________________________________
Havsström
Kust- och inlandsklimat
Klimatzon
Arbeta vidare
1. Försök besvara ”Den stora frågan” och använd så många som möjligt av
begreppen i listan ovan. Skriv 5–10 meningar.
önskan”.
Får kopieras
2:1
SOS Geografi 7
Hjälpmedel: Atlas
2:2 Stadiga vindar
Familjen Ohoj är förtjusta i att segla på de verkligt stora haven. De har hört att man kan
utnyttja jordens olika vindsystemen för att få de bästa vindarna. Nu ska du hjälpa familjen att
planera några seglatser med hänsyn till vindarna. Ta hjälp av atlasen för att se hur
vindsystemen rör sig. Ge förslag på vilken väg de ska ta och när på året (juli eller januari) det
är bäst att segla ur vindsynpunkt.
Namn: ______________________________________________________
Markera städerna och den bästa färdvägen på underlagskartan samt skriv in bästa tidpunkt för
nedanstående fem seglatser.
1. Från Barcelona i Spanien till Kingston på Jamaica.
2. Från Kapstaden i Sydafrika till Mangalore i Indien.
3. Från Wellington i Nya Zeeland till Honolulu på Hawaii.
4. Från Rangoon i Burma till Colombo i Sri Lanka.
5. Från Lima i Peru till Sapporo i Japan.
Får kopieras
2:2
SOS Geografi 7
I den här övningen ska du titta lite på tre olika orsaker till att det kan börja regna. Genom att
läsa texten ska du göra en skiss som beskriver de tre olika nederbördstyperna. Använd
kopieringsunderlaget ”Varför regnar det? (2)”
Markera vindar med pilar, regn med lodräta, streckade linjer, Varm och kall luft med
V = varmt, K = kallt.
A. Först besöker vi Bergen på Norges västkust
1. Varma vindar blåser in från väster. De har tagit upp mycket fuktighet på sin väg
över Atlanten. Rita in detta i skissen under utrymmet som är markerat med
en etta.
2. När luften kommer in över land så tvingas den uppåt eftersom det ligger berg i
vägen. Luft som stiger kyls av och då bildas moln. Rita in detta i skissen under
utrymmet som är markerat med en tvåa.
3. Kall luft kan inte hålla lika mycket fuktighet som varm, den kalla och fuktiga
luften i molnet faller ned som regn. Rita in detta i skissen under utrymmet som
är markerat med en trea.
Den här typen av nederbörd kallas för sluttningsregn eller orografisk nederbörd.
Namn: ______________________________________________________
B. Nu ska vi besöka Joensuu i östra Finland en varm sommardag
1. Solen har stekt hela förmiddagen och värmt upp luften nära marken. Rita in
detta i skissen under utrymmet som är markerat med en etta (klockan 12.00).
2. Frampå eftermiddagen stiger den varma luften uppåt och den kyls då av och
det bildas moln. Rita in detta i skissen under utrymmet som är markerat med
en tvåa (klockan 14.00).
3. Sent på eftermiddagen har molnen tätnat. Det börjar åska och regnet öser ner
under en kort stund. Rita in detta i skissen under utrymmet som är markerat
med en trea (klockan 16.00).
Den här typen av nederbörd kallas för åskregn eller konvektionsnederbörd.
C. Det sista besöket gör vi i Kristianstad i Sverige
1. Precis väster om Kristianstad ligger kall luft som kommit västerifrån. Rita in
detta i skissen under utrymmet som är markerat med en etta.
2. Från öster blåser en varm luftström in. Rita in detta i skissen under utrymmet
som är markerat med en tvåa.
3. När den varma luften möter den kalla så tvingas den varma luften upp över den
kalla. Då kyls den varma luften av och den kan inte längre behålla all fuktighet
den har. Det bildas moln och det börjar regna. Rita in detta i skissen under
utrymmet som är markerat med en trea.
Den här typen av nederbörd kallas för frontnederbörd.
Får kopieras
2:3
SOS Geografi 7
1.
2.
3.
v
ä
s
t
e
r
Namn: ______________________________________________________
1.
12.00
1.
2.
14.00
3.
3.
16.00
2.
v
ä
s
t
e
r
Får kopieras
2:3
SOS Geografi 7
Kan du besvara dessa tio ”Rumpnissefrågor” så har du mycket bra chanser att få ett toppbetyg
i geografi. I denna övning dyker många väldigt viktiga geografifrågor upp!
1. På vintern i Sverige är det nästan jämt kallare i norra Sverige jämfört med södra
Sverige. Varför är det på detta viset?
2. En vinterdag, när det är soligt och molnfritt, är det kallare än om det hade varit
molnigt. Varför är det på detta viset?
3. En sommardag, när det är soligt och molnfritt, är det varmare än om det hade
varit molnigt. Varför är det på detta viset?
4. Ju högre upp man flyger eller klättrar, desto kallare blir det, trots att man ju
kommer närmare solen. Dessutom stiger ju varm luft uppåt. Dessa två fakta
borde ju göra att det skulle bli varmare ju högre upp man kommer, men det är
tvärt om. Varför är det på detta viset?
5. När luften värms upp av solen så stiger den uppåt. Varför är det på detta viset?
6. Det är mycket varmare vid ekvatorn jämfört med vid polerna. Varför är det på
detta viset?
7. Norra delen av Norge ligger på samma breddgrad som t ex Grönland och
nordligaste Alaska. I nordligaste Norge är havet isfritt på vintern och det går att
bedriva jordbruk på sommaren. Detta är helt otänkbart på samma breddgrader
i Grönland och norra Alaska. Varför är det på detta viset?
8. Vid ekvatorn regnar det så gått som varje dag. Varför är det på detta viset?
9. Utan vindar och havsströmmar skulle det vara för varmt för att kunna bo vid
ekvatorn och för kallt att bo på våra breddgrader. Varför är det på detta viset?
10. Orsakerna till att det regnar är alltid desamma. Vilka är orsakerna och varför är
det på detta viset?
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
• Samtala om och jämför dina svar med en klasskamrats svar på samma frågor.
• Ändra i dina svar efter det du nu lärt dig av din klasskamrat.
Får kopieras
2:4
SOS Geografi 7
1. Genom att använda dig av sammanfattningen på sidorna 27 och 34. Du väljer
ut fyra av de sammanlagt åtta punkterna och gör en sammanfattning på mellan
en halv- till en A4-sida.
i den text som står under olika rubriker.
Rubrik i läroboken
Stadiga vindar (s. 26)
Havsströmmar (s. 28)
Kust och inland (s. 29)
Namn: ______________________________________________________
Väderprognoser (s. 33)
Väder och klimat (s. 33)
Jordens klimatzoner (s. 34)
Arbeta vidare
1. Bilda grupper efter vilken av de två typerna av sammanfattningar ni valt.
2. Samtala om och jämför det du skrivit med vad andra i din grupp skrivit.
3. Lär av varandra genom att skapa gruppens bästa sammanfattning.
4. Redovisa inför övriga i klassen.
5. Förbättra er egen sammanfattning efter det ni lärt av andra gruppers
redovisningar.
Får kopieras
2:5
SOS Geografi 7
beskriva samband.
Titta till exempel på avsnittet under rubriken ”Regnskog”. Där hittar du ett exempel på en
”ekvatorn”
”solens strålning”
”jordytan blir het”
”luften värms” samt
”lågtryck”
Här har du hela fem sambandsdelar. Din uppgift är nu att skapa en ordning mellan delarna så
att de hänger ihop (samband) på ett sätt som andra kan förstå. Detta är inte lätt, men en
väldigt lärorik övning. För att binda samman de olika delarna används ord eller uttryck som
till exempel:
Rubriken
Mina exempel på samband
Namn: ______________________________________________________
Lågtryck vid ekvatorn (s. 25)
Västvinden värmer norra Europa
(s. 26)
Vindarna fördelar värmen (s. 27)
Får kopieras
2:6
SOS Geografi 7
Havsströmmar (s. 28)
Kust och inland (s. 29)
Jordens klimatzoner (s. 34)
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
4. Lär av varandra och förbättra din grupps samband efter det du nu har hört.
Får kopieras
2:6
SOS Geografi 7
2:7 Analysmodellen
Ett förklara olika samband är ett exempel på att analysera. Ett annat sätt att analysera är att
tänka kring de tre delarna: Orsaker till – Konsekvenser av – Lösningar på. I denna övning ska
du analysera det faktum att klimatet blir allt varmare; varför det blir det, vilka konsekvenser
detta får och svar på frågan: Vem/Vilka kan lösa problemet på vilket sätt?
Orsaker till …
Konsekvenser av …
PROBLEMET MED
ATT KLIMATET
BLIR VARMARE
• för människor
• för samhällen
• för naturen
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet kan
lösas och av
vem/vilka:
Arbeta vidare
1. Jämför dina exempel på orsaker, konsekvenser och lösningar med de andra i
gruppen.
2. Skapa gruppens bästa förslag på analysmodell.
4. Lär av varandra och förbättra din grupps analysmodell efter det du nu har hört.
Får kopieras
2:7
SOS Geografi 7
3. K
limatzoner och
växtlighet
Vilka samband finns mellan hur klimatet är på en plats i världen
och de växter och djur som finns där?
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
• Jämför dina frågor och svar med en grupp av klasskamrater
denna fråga.
Får kopieras
3:1
SOS Geografi 7
Begrepp
Klimatzon
Vegetation
Tropisk zon
Regnskog
Savann
Öken
Tempererad zon
Namn: ______________________________________________________
Kust- och inlandsklimat
Stäpp
Löv- och barrskog
Arbeta vidare
1. Besvara ”Den stora frågan” och använd så många som möjligt av begreppen i
listan ovan. Skriv 5–10 meningar.
önskan”.
4. Lämna in texten till din SO–lärare.
Får kopieras
3:1
SOS Geografi 7
3:2 Grattis, du har vunnit!
Du har vunnit ”Det geografiska sällskapets” reselotteri och vinsten är att besöka fyra
geografiskt intressanta platser. Det visar sig att alla platserna har olika klimat och därför blir
packningen lite olika beroende på vart resan går.
Följande platser ska du besöka:
a. Antarktis där du ska följa ett forskningsprojekt om pingviner.
b. Maldiverna där du ska få uppleva korallrevens fiskar.
c. Stavanger i Norge för att studera oljeutvinning.
d. Amazonfloden där du ska paddla och övernatta i indianbyar.
1. Markera på kartan de platser du ska besöka.
2. Det finns mycket du behöver ha med. Här är en lista
på fyra saker som var och en är oundgänglig på
någon av resorna.
Snorkel TermobyxorStövlarMyggnät
Para ihop rätt sak med rätt resmål och fundera ut
ytterligare tre saker som är nödvändiga för varje
resmål. Skriv i tabellen.
3. Att resa är inte riskfritt. Fundera ut tre faror som du
bör akta dig för vid varje resmål. Skriv i tabellen.
4. Fyll sedan i vilken klimatzon de olika platserna
befinner sig i.
Resmål
Packning
Faror
Klimatzon
Namn: ______________________________________________________
Antarktis
Maldiverna
Stavanger
Amazonfloden
Får kopieras
3:2
SOS Geografi 7
Hjälpmedel: Atlas
3:3 Varierande väder
Klimatet i de nordiska länderna varierar en hel del mellan de olika länderna. Ta hjälp av en
atlas och studera kartorna över temperatur och nederbörd i januari respektive juli.
1. I vilket område är det kallast i januari?
2. Var är det kallats i Sverige i juli?
3. Hur ser den genomsnittliga nederbörden och temperaturen ut i januari
respektive juli i Nordens huvudstäder. Fyll i tabellen.
Temperatur i C°
januari
Nederbörd i millimeter
juli
januari
juli
Reykjavik
Oslo
Stockholm
Helsingfors
Namn: ______________________________________________________
Köpenhamn
4. Per befinner sig i januari i norra delen av ett nordiskt land och temperaturen är i
snitt över noll grader. Var är Per?
5. Pål har rest från Sverige till ett annat nordiskt land i juli och han fryser för
temperaturen är i snitt under fyra grader. Var är Pål?
6. Märta har åkt till Bergen i juli men hon är så besviken på vädret. Varför tror du
att hon är besviken?
Får kopieras
3:2
SOS Geografi 7
7. Det är lätt att tro att det alltid är gott om snö i nordligaste Sverige, men faktum
är att nederbörden är ganska liten. Hur stor är den i genomsnitt i januari?
8. Om man i juli vill åka någonstans i Norden där det är en medeltemperatur på
minst 15 grader i snitt och där det regnar mindre än 75 mm, vart kan man då
åka?
9. Var i Norden skulle du helst vilja bo med tanke på temperatur och nederbörd i
januari respektive juli?
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
3:2
SOS Geografi 7
Hjälpmedel: Atlas
3:4 Vegetation och klimat
Varje klimatzon är indelad, i mindre klimatområden beroende på nederbörd och växtlighet.
Huvudstäder
Ta reda på vilka europeiska huvudstäder som ligger i
a) barrskogsområdet (barrskogsklimat)
b) lövskogsområdet (lövskogsklimat)
c) medelhavsområdet (vinterregnklimat)
Australien
2. Titta på en klimatkarta över Australien och skriv i vilket klimatområde följande
städer ligger i
Namn: ______________________________________________________
Sydney: Brisbane: Darwin: Perth: Alice Springs: Melbourne: 3
I vilken av ovanstående städer skulle du föredra att bo i med tanke på klimat
och vegetation? Berätta varför.
Får kopieras
3:4
SOS Geografi 7
Hjälpmedel: Atlas
3:5 Temperatur och växtlighet
Allt som växer måste ha vatten och ljus. Men det som växer är också beroende av
temperaturen. Alla länder har inte lika tydliga årstider som vi har i Norden. Här är det stor
skillnad mellan vinter och sommar. På andra ställen på jorden finns det regntider och torrtider,
eller så är det ungefär samma väder hela året om. Det är en orsak till att växtligheten skiljer sig
på olika platser på jorden.
Studera kartorna i en atlas som visar de olika klimatzonerna och årsmedeltemperaturen och
svara på följande frågor.
1. Vilken är årsmedeltemperaturen i tundraområdena?
Ge exempel på något som kan växa där?
2. Vilka olika växtzoner hittar du (sätt ett X under rätt växtzon) där
årsmedeltemperaturen ligger mellan
Barrskog
Lövskog
Regnskog
Grässtäpp
Buskstäpp
Savann
Öken
a) 0 och 10 grader
b) 10 och 20 grader
c) 20 och 28 grader
d) varmare än
28 grader
3. I vilka världsdelar finns det ingen tundra?
Namn: ______________________________________________________
4. Vilket område i södra tempererade zonen har lägst årsmedeltemperatur? Vad
finns det för växtzoner där?
5. Var hittar du öknar även om årsmedeltemperaturen inte ligger över 20 grader?
6. Var ligger de varmaste områdena på jorden i förhållande till ekvatorn?
Får kopieras
3:5
SOS Geografi 7
3:6 Vad påverkar klimatet?
Det finns en mängd olika orsaker till klimatförändringar på jorden. Men det faktum att
människans verksamhet påverkar klimatet är något ganska nytt. Klimatförändringar påverkar
förutsättningarna för odling och livsmedelsproduktion och människans livsvillkor.
1. Här nedan ser du en lista på 10 tänkbara orsaker till klimatförändringar. Läs
igenom dessa och avgör vilka som orsakas av mänsklig verksamhet.
2. Fundera på om de är möjliga att åtgärda och ge förslag på åtgärd där det är
möjligt.
Möjlig att åtgärda Ja /Nej
Orsakas av mänsklig verksamhet Ja/Nej
Ge förslag på åtgärd
1. Vulkanutbrott
2. Utsläpp av avgaser i trafiken
3. Utsläpp av gaser från industrin
4. Nedhuggning av skog
Namn: ______________________________________________________
5. Variationer i solens aktivitet
6. Läckage från jordbruksmarken
7. ”Pruttande” boskap
8. Brinnande soptippar
9. Utsläpp från oljeborrtorn
10. Sandstormar
Får kopieras
3:6
SOS Geografi 7
Ett sätt att kolla om du förstått något mer på djupet är hur väl du kan besvara olika varförfrågor. I denna övning möter du tio varför-frågor. Lycka till!
Namn: ______________________________________________________
1. Klimatet och tillgången på vatten bestämmer vilka olika växter som trivs inom
ett visst område. Varför är det på detta viset?
2. I öknar och i polarområden finns det väldigt få växter och djur. Varför är det på
detta viset?
3. Det är väldigt varmt och fuktigt i den tropiska zonen. Varför är det på detta
viset?
4. Regnskog trivs bra nära ekvatorn, men avskyr områden nära vändkretsarna och
polarområdena. Varför är det på detta viset?
5. Jorden i tropiska zonen är väldigt näringsfattig vilket leder till att det inte
fungerar med jordbruk i dessa områden. Varför är det på detta viset?
6. En mycket liten del av jordens befolkning bor i barrskogsområdet. Varför är det
på detta viset?
7. I stora delar av den tempererade zonen passar det väldigt bra att bedriva
jordbruk. Varför är det på detta viset?
8. Världens öknar kännetecknas av att både nederbörden och befolkningen är
väldigt låg. Samtidigt är det extremt varmt på dagarna, men det kan vara
minusgrader på nätterna. Varför är det på detta viset?
9. Ett kustklimat har både en mycket jämnare temperatur över året och samtidigt
större nederbörd än inlandsklimat. Varför är det på detta viset?
10. Världens kallaste platser ligger i Antarktis. Varför är det på detta viset?
Får kopieras
3:7
SOS Geografi 7
Det är en stor fördel om du kan använda dig av analysmodellen på ett bra sätt. Försök att få
med många orsaker, konsekvenser och förslag på lösningar. När du väl har gjort det så gäller
det att se hur t ex orsakerna hänger ihop eller om några orsaker är viktigare än andra.
Detsamma gäller även konsekvenserna och lösningarna. I denna övning ska du använda
analysmodellen på problemet med avverkningen av regnskogen.
Orsaker till …
Konsekvenser av …
AVVERKNINGEN
AV REGNSKOGEN
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet kan
lösas och av vilka:
Arbeta vidare
gruppen.
Får kopieras
3:8
SOS Geografi 7
Här kommer ytterligare en möjlighet att använda analysmodellen. I denna övning handlar
problemen om dels djurens överbetning och hur detta leder vidare till erosion som dessutom
kan förvärras av människornas verksamheter.
Orsaker till …
Konsekvenser av …
ÖVERBETNING OCH
JORDFÖRSTÖRELSE
(EROSION)
Namn: ______________________________________________________
Förslag på
lösningar på
problemet:
Arbeta vidare
gruppen.
Får kopieras
3:9
SOS Geografi 7
3:10 Klimatet bestämmer mycket
Namn: ______________________________________________________
De två faktorer som mest säger något om hur klimatet är på en viss plats är temperaturen (hur
varmt eller kallt det är) och nederbörden (hur stor eller liten den är). I denna övning ska du
analysera på vilket sätt en viss plats temperatur och nederbörd påverkar vad som växer där.
Temperatur
Nederbörd
Hög
Hög
Hög
Låg
Låg
Låg
”Lagom”
”Lagom”
Klimatzon
Vegetationszon
Var i världen?
Typländer
Arbeta vidare
1. Vilka andra faktorer än temperatur och nederbörd avgör vilket klimat
(temperatur och nederbörd) en viss plats på jorden har?
2. Samtala om och jämför din stödmall med de övriga i gruppen.
3. Skapa gruppens bästa stödmall.
4. Redovisa ert förslag för övriga i klassen.
5. Förändra er egen stödmall efter vad ni har lärt av andra.
6. Använd stödmallen och skriv en egen resonerande text på temat: ”Nu vet jag
varför det som växer på en viss plats växer just där.”
Får kopieras
3:10
SOS Geografi 7
Att träna på att hitta exempel på samband i en text är viktigt. Dels för att du då samtidigt lär
dig att hitta det viktigaste i en text, det vill säga du utvecklar din läsförståelse, dels lär du dig
viktiga saker och utvecklar ditt tänkande.
Titta till exempel på avsnittet under rubriken ”Regnskog”. Där hittar du ett exempel på en
”tropiska zonen”
”ekvatorn”
”växthus”, samt
”hälften av alla växt- och djurarter”
Här har du fyra sambandsdelar. Din uppgift är nu att skapa en ordning mellan delarna så att
de hänger ihop (samband) på ett sätt som andra kan förstå. Detta är inte lätt, men en väldigt
exempel:
Rubriken
Jag har hittat följande exempel på samband
Namn: ______________________________________________________
Regnskog (s.38)
Savann (s. 41)
Att leva i ett torrt område (s. 43)
Stäpp (s. 48)
Barrskog (s. 50)
Växter och djur i Antarktis (s. 54)
Får kopieras
3:11
SOS Geografi 7
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Samtala och jämför dina samband med andra i din grupp.
2. Skapa gruppens bästa samband; ett per rubrik.
3. Redovisa för hela klassen.
4. Avsluta med att se hur många av sambanden som var i fler än ett led.
5. Försök förbättra era egna samband så att de bildar längre sambandskedjor, det
vill säga i fler än ett led.
Får kopieras
3:11
SOS Geografi 7
ut fem av de sammanlagt tretton punkterna och gör en sammanfattning på
mellan en halv- till en A4-sida.
Rubrik i läroboken
Den bästa frågan till respektive text som står under rubrikerna i
läroboken.
Regnskog (s. 38)
Savann (s. 41)
Öken (s. 42)
Namn: ______________________________________________________
Klimatet i Skandinavien (s. 46)
Stäpp (s. 48)
Barrskog (s. 50)
Arbeta vidare
1. Samtala och jämför dina förslag på frågor med din grupp.
2. Diskutera er fram till de bästa svaren ni har kommit fram till på tre av de sex
frågorna.
3. Redovisa era tre frågor och svar på dessa för övriga klassen.
4. Lär av andra genom att ni gör förbättringar i både frågor och svar nu när ni
lyssnat på era klasskamraters redovisningar.
Får kopieras
3:12
SOS Geografi 7
4. Vattnet och människorna
Vilken betydelse spelar vattnet för människan, naturen och
samhället?
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
• Jämför dina frågor och svar med en grupp av klasskamrater.
denna fråga.
Får kopieras
4:1
SOS Geografi 7
Begrepp
Atmosfären
Grundvatten
Havsströmmar
Tsunami
Vattnets kretslopp
Delta
Cyklon
Namn: ______________________________________________________
Naturkatastrof
Översvämning
Vattenkonflikter
Arbeta vidare:
önskan”.
Får kopieras
4:1
SOS Geografi 7
Mellan hav och land cirkulerar vattnet på jorden i ett evigt kretslopp. I den här övningen ska
du göra en förklarande skiss över vattnets väg genom kretsloppet.
Rita en liten bild till varje punkt nedan. Siffrorna finns även markerade på underlagsskissen på
nästa sida. Använd pilar, färg och egna teckningar för att göra din bild så tydlig som möjlig.
1. Solen värmer havet utanför kusten. Vattenmolekyler stiger uppåt och bildar
vattendroppar.
2. Vattendropparna blir allt fler och det bildas moln.
3. Vinden för molnen in över land.
4. Molnen stiger och kyls ned och vattendropparna börjar falla mot marken som
regn.
5. Väl på marken kan vattnet ta en mängd olika vägar. Här är några exempel:
a) Rinna ned i åar, sjöar och floder som flyter vidare ned mot havet.
b)Rinna ned i marken och bilda grundvatten som mycket långsamt rör sig
mot havet.
c) Frysa fast som snö och is i glaciärer.
d)Vattnet kan även ta vägen genom växter, djur eller människor på sin väg
tillbaka till havet.
6. Förr eller senare hamnar vattnet i havet igen och kretsloppet är slutet.
7. Skrivövning: Skriv en berättelse om vattendropparna Dripp och Drapp. Berätta
om deras öden och äventyr som de upplever på sin väg genom vattnets
kretslopp. Här följer några ord som du kan använda i din berättelse:
salt, fågel,soppa, brunn, fisk, avlopp, blad, is, jord.
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
4:2
SOS Geografi 7
6.
1.
2.
Namn: ______________________________________________________
3.
4.
5.
Får kopieras
4:2
SOS Geografi 7
Hjälpmedel: Atlas
4:3 Världens floder
Floder har i alla tider spelat en viktig roll för människan, som källa till färskvatten, bevattning,
som transportled och fiskevatten. Många floder rinner genom flera länder, och så småningom
mynnar alla i havet.
1. Markera nedanstående floder på underlagskartan över världen. Visa med pil
den riktning som respektive flod rinner. Ta hjälp av en atlas.
2. Genom vilka länder rinner floderna och i vilket hav mynnar de? Använd en
atlas och fyll i tabellen.
Namn: ______________________________________________________
Flod
Passerar länder
Mynnar i hav
1. Amazonfloden
2. Mississippi
3. Nilen
4. Kongo
5. Eufrat
6. Ganges
7. Indus
8. Huang He
9. Volga
10. Donau
Får kopieras
4:3
SOS Geografi 7
Hjälpmedel: Atlas
4:4 Mycket eller lite regn?
Nederbördsvatten i form av regn och snö är det som är livgivande för växterna. Där det regnar
lite finns en annan växtlighet än där det regnar mycket. Kommer regnet i alltför stora mängder
så drabbas området av översvämningar. Jorden eroderas dessutom lätt om den inte är bunden
av växtlighet.
Studera kartorna i en atlas med de olika klimatzonerna och årsnederbörden och svara på
följande frågor.
1. Vilken växtzon har den lägsta årsnederbörden?
2. Vilken växtzon har den högsta årsnederbörden?
3. Hur stor är årsnederbörden i norra Australien? Vad är det för växtlighet i detta
område?
4. Var finns den högsta årsnederbörden i världen?
5. Vilka andra områden i världen bör ha problem med översvämningar om man
bara ser till hög årsnederbörd?
Namn: ______________________________________________________
6. Regnskog – det hörs att årsnederbörden måste vara stor. Hur stor är den?
Får kopieras
4:4
SOS Geografi 7
Hjälpmedel: Atlas
4:5 Oljekatastrofer
Namn: ______________________________________________________
Det har flera gånger hänt allvarliga olyckor där stora oljetankers har gått på grund eller av
annan anledning havererat till havs. Stora mängder olja har läckt ut och skadat djur- och
växtliv inom stora områden.
Några av de största olyckorna har varit:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Castillo de Bellver 1983 utanför Sydafrikas sydspets
Assimi 1983 i Indiska oceanen utanför Omanviken
Nova 1985 i Indiska oceanen utanför Omanviken
Odyssey 1988 mitt ute i Atlanten strax norr om norra vändkretsen
Exxon Valdez 1989 i Alaskagolfen utanför Alaska
Khara 5 1989 i norra Atlanten
Katina P 1992 mellan Madagaskar och Moçambique
Braer 1993 vid Shetlandsöarna
Prestige 2002 utanför Galiciens kust i Spanien
1. Markera dessa platser på kartan med ett X.
2. Ge förslag på åtgärder som man skulle kunna vidta för att förhindra framtida
oljekatastrofer på haven. Vad kan det finnas för ny teknik, vad kan man lagstifta om?
Får kopieras
4:5
SOS Geografi 7
Nu ska du analysera mera. Det kan aldrig bli för mycket av analys i SO-ämnena. I denna
övning ska du försöka hitta så många exempel som möjligt på, och kopplingar mellan dessa
exempel, orsaker, konsekvenser och förslag på lösningar på problemet med översvämningar,
att det finns för mycket vatten.
Orsaker till …
Konsekvenser av …
FÖR MYCKET REGN:
ÖVERSVÄMNINGAR
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas, av
vem/vilka:
Arbeta vidare
2. Skapa gruppens bästa förslag på orsaker, konsekvenser och lösningar.
Får kopieras
4:6
SOS Geografi 7
Kan du tänka dig att det på vissa platser på jorden har det inte fallit en droppe regn på flera år.
I denna övning ska du analysera problemet med torka, att nederbörden är för liten.
Orsaker till …
Konsekvenser av …
FÖR LITE REGN:
TORKA
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas och av
vem/vilka:
Arbeta vidare
Får kopieras
4:7
SOS Geografi 7
Problemet med vatten kan vara komplext. Problemet kan vara att det finns för mycket vatten,
då blir det översvämningar, eller så kan det vara det omvända problemet med för lite vatten,
det vill säga torka.
I denna övning ska du analysera ett tredje ”vattenproblem”, nämligen problemet då vattnet
är orent, smutsigt, och farligt att dricka.
Orsaker till …
Konsekvenser av …
ORENT VATTEN/
ORENA BRUNNAR
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas, av
vem/vilka:
Arbeta vidare
Får kopieras
4:8
SOS Geografi 7
Att träna på att hitta samband i en text är viktigt. Dels för att du då samtidigt lär dig att hitta
det viktigaste i en text, det vill säga du utvecklar din läsförståelse. Dels lär du dig viktiga saker
samtidigt som man kan säga att du utvecklar ditt tänkande.
Titta till exempel på avsnittet under rubriken ”Tsunamis – havets monstervågor”. Där
hittar du ett exempel på en sambandskedja mellan olika delar som:
”vulkanutbrott”
”vågor”
”havsbotten”
”långgrund strand”, samt
”larmsystem”
Här har du hela fem sambandsdelar. Din uppgift är nu att skapa en ordning mellan delarna så
att de hänger ihop (samband) på ett sätt som andra kan förstå. Detta är inte lätt, men en
väldigt lärorik övning. För att binda samman de olika delarna används ord eller uttryck som
till exempel:
Rubriken
Mina förslag på samband under respektive rubrik
Namn: ______________________________________________________
Tsunamis – Havets
monstervågor (s. 61)
Nyttiga floder (s. 64)
De häftiga
monsunregnen (s. 68)
Får kopieras
4:9
SOS Geografi 7
Brist på rent vatten
(s. 72)
Vattenkonflikter i
Mellanöstern (s. 75)
Klimat, vatten och
turism (s. 76)
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Samtala och jämför dina samband med de andra i din grupp.
2. Välj ut de två samband ni är mest nöjda med.
Får kopieras
4:9
SOS Geografi 7
Att kunna sammanfatta en text är en viktig kunskap. Det gäller att hitta det viktigaste i texten.
Det är ingen poäng att sammanfatta det mist viktiga.
I denna övning ska du välja mellan två olika sätt att sammanfatt, tänk på att du tränar på
båda sätten:
ut fem av de sammanlagt tolv punkterna och gör en sammanfattning på mellan
en halv- till en A4-sida. Byt text med en kamrat och ge varandra respons.
Rubrik i läroboken
Den bästa frågan till respektive text som står under rubrikerna i
läroboken.
Jordens vatten (s. 58)
Salt och sött (s. 59)
Vattnets kretslopp (s. 62)
Sjöar, floder och kanaler (s. 64)
Namn: ______________________________________________________
Tropiska cykloner (s. 69)
Egypten och Nilens vatten (s. 74)
Arbeta vidare
frågorna.
Får kopieras
4:10
SOS Geografi 7
Hjälpmedel: Atlas
4:11 Alla floder mynnar till slut ut i ett hav
Nu ska du få träna på lite namngeografi. I denna övning ska du ta hjälp av en kartbok för att
leta upp tio av världens största floder. Du ska dessutom visa att du vet i vilken världsdel floden
ligger, vilken sjö eller hav floden mynnar ut i samt namnet på en stad som ligger längs med
floden eller vid dess mynning. Välj alltid den största staden
Flod
Världsdel
Mynnar ut i havet/insjön i
landet …
Stor stad vid floden eller vid
mynningen
Amazonas
Brahmaputra
Donau
Huang He
Ganges
Mississippi
Nilen
Namn: ______________________________________________________
Po
Rhen
Volga
Arbeta vidare
1. Vilka fördelar respektive nackdelar kan det finnas med att en stor flod rinner
genom ett land?
2. Vilka förklaringar kan finnas till det faktum att väldigt många av världens
storstäder ligger vid vatten, en flod, en insjö eller vid ett hav.
3. Vilka få miljonstäder i världen är undantag fån denna regel.
Får kopieras
4:11
SOS Geografi 7
4:12 Tio viktiga varför-frågor
Du har säkert hört din lärare säga att det är viktigt i SO att både försöka formulera och kunna
svara på varför-frågor. Skälet till det är att dessa frågor alltid är riktade mot förståelse av
samband mellan olika saker.
I denna övning får du tillfälle att testa din förståelse med hjälp av tio frågor.
1. Området närmast kusten, den så kallade shelfen, är den mest värdefulla delen
av havet. Varför är just denna del så värdefull?
2. Sötvattnet smakar inte sött. Varför kallar man då detta vatten för sött när det
inte är det?
3. Havens vatten är bra när man vill transportera olika varor, men inte för att
dricka. Varför inte?
4. ”Vind föder vågor” är ett gammalt uttryck som fortfarande är bra. Varför då?
5. Varför är det rätt att påstå att det finns ett samband mellan Tsunamis och
jordbävningar?
6. Under julen 2004 i Thailand dog 2400 turister, av dessa var 543 svenskar.
Varför dog just så många turister och varför så många svenskar?
7. Varför är det korrekt att säga att det är solen som ligger bakom vattnets
kretslopp?
8. Australien är, i förhållande till hela ytan, den torraste världsdelen. Ändå hör vi
aldrig talas om några australier som svälter ihjäl på grund av extrem torka.
Varför är det så?
9. Konstbevattning av åkrar är mycket ovanligt i Sverige. Varför är det så?
10. Trots att stora dammbyggen kan skapa konflikter, och till och med krig, mellan
grannländer så bygger många länder sin damm ändå. Varför gör de det, trots
den ökande krigsrisken?
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
• Samtala och jämför med någon klasskamrat. Har ni svarat rätt på frågorna?
Får kopieras
4:12
SOS Geografi 7
4:13 Vattnets stora betydelse
Det är tack vare vattnet som det finns liv på vår jord. Varken du, några djur eller växter skulle
klara någon längre tid utan vatten.
I denna övning ska du ta hjälp av stödmallen för att lista ut så många exempel som möjligt
på hur vi kan nyttja vattnet som vi har i våra sjöar, floder, grundvattnet, atmosfären och i
haven. Med ”vi” menas alla enskilda individer, grupper av människor samt hela samhället,
lokalt, nationellt och globalt.
Vattnet i …
Nytta: Exempel 1
Nytta: Exempel 2
Nytta: Exempel 3
Nytta: Exempel 4
Sjöar
Floder/älvar
Grundvattnet
Namn: ______________________________________________________
Atmosfären
Haven
Arbeta vidare
1. Slutsats: Vilken ”vattendel” i västerspalten har, enligt dig, den största nyttan för
oss människor och samhället?
2. Samtala om och jämför dina svar med din grupp.
3. Lär av varandra och skapa gruppens bästa svar.
5. Förbättra er egen stödmall utifrån vad dina klasskamrater har lärt er.
6. Skriv en resonerande text på temat: ”Det livsviktiga vattnet”.
7. Byt text med en klasskamrat och dela ut ”två stjärnor och en önskan”.
Får kopieras
4:13
SOS Geografi 7
4:14 För- och nackdelar med stora dammbyggen
Vatten är vår viktigaste naturresurs och allt som har stor betydelse kan det bli en konflikt
kring. Detta gäller speciellt om det som är viktigt är en ”bristvara”, alltså något det är ont om.
I denna övning ska du analysera för- och nackdelar med att bygga en stor damm. Börja
med att försäkra dig om att du vet varför dammar byggs över huvud taget.
Namn: ______________________________________________________
Fördelar med stora dammbyggen
Nackdelar med stora dammbyggen
Arbeta vidare
1. Samtala om och jämför vad du skrivit med vad din grupp har angett som föroch nackdelar med att bygga en stor damm.
2. Skapa gruppens bästa analys av för- och nackdelar med dammbyggen.
3. Skriv en resonerande text på temat: ”Dammbygge – på gott och på ont.”
4. Byt text med en klasskamrat och dela ut ”två stjärnor och en önskan”.
5. Förbättra din resonerande text efter de råd du har fått och lämna in texten till
din SO-lärare.
Får kopieras
4:14
SOS Geografi 7
4:15 Turism på gott och ont
Massturismen till bland annat öar i Medelhavet kan betraktas som både något positivt och
negativt.
I denna övning ska du analysera turism, världens största näring när det gäller antalet
anställda. I din analys måste du göra någon koppling till vattenfrågan.
1. Börja dock med att träna på namngeografi: Till vilka länder hör följande
populära turistöar?
Turistö
Hav
Land
Världsdel
Mallorca
Kanarieöarna
Sardinien
Korsika
Sicilien
Namn: ______________________________________________________
Kreta
Rhodos
Bali
Hawaii
Får kopieras
4:15
SOS Geografi 7
2. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att satsa stort på turism?
Namn: ______________________________________________________
Fördelar med storsatsning på turism
Nackdelar med storsatsning på turism
Arbeta vidare:
1. Skriv en resonerande text på temat: ”Turism på gott och ont.”
2. Byt med en klasskompis och ge ”två stjärnor och en önskan”.
3. Förbättra din resonerande text innan du lämnar texten till din SO-lärare
Får kopieras
4:15
SOS Geografi 7
5. Mat från mark och vatten
Vilka samband finns mellan klimatet och den mat som äts i olika
delar av världen?
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare med
• Välj ut en av gruppens egna frågor ovan och ge ert gemensamma och bästa svar
på denna fråga.
• Presentera gruppens bästa svar för hela klassen.
Får kopieras
5:1
SOS Geografi 7
Begrepp
Baslivsmedel
Sädesslag
Spannmål
Rotfrukt
Vegetabilier
Animaliska produkter
Namn: ______________________________________________________
Skaldjur
Självhushåll
Plantager
Arbeta vidare
önskan”.
Får kopieras
5:1
SOS Geografi 7
Namn: ______________________________________________________
5:2 Ris, majs och potatis
Ris
Den vanligaste maten i världen är ris. För en fattig familj i Asien kan ris
vara det Enda man har möjlighet att äta. Här kan du se vilka fem länder
som producerar mest ris.
1. Markera dessa länder på underlagskartan med ett R.
2. Ge exempel på några maträtter där det ingår ris.
Indonesien
Kina
Vietnam
Indien
Bangladesh
Majs
I andra delar av världen är majs den allra viktigaste basfödan. Här kan
du se vilka fem länder som producerar mest majs.
3. Markera dessa länder med ett M på underlagskartan.
4. Ge exempel på några maträtter där det ingår majs eller majsmjöl.
Argentina
Brasilien
Mexiko
USA
Kina
Får kopieras
5:2
SOS Geografi 7
Potatis
I Norden kan man nog påstå att potatis är den viktigaste basfödan.
Här kan du se vilka fem länder som producerar mest potatis.
5. Markera länderna som har stor potatisproduktion med ett P på
underlagskartan.
6. Ge några exempel på några maträtter där det ingår potatis. Vad
innehåller de mer än potatis?
USA
Kina
Ryssland
Indien
Polen
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
5:2
SOS Geografi 7
5:3 Spannmålsproduktion och befolkning
Hur ser spannmålsproduktionen ut jämfört med den befolkning som ska försörjas? I den här
övningen ska du göra en punktkarta samt fundera över hur det ser ut i de olika världsdelarna.
Afrika
5
14
Asien
48
60
Europa
19
11
Nordamerika
19
5
Sydamerika
7
9
Oceanien
2
1
2. Vilken världsdel har den största spannmålsproduktionen?
Namn: ______________________________________________________
3. Vilken världsdel producerar minst spannmål? 4. Vilka världsdelar producerar mer än vad de behöver? Det vill säga att de har
större procentuell spannmålsproduktion än andel av världens befolkning?
5. Vilken världsdel producerar minst spannmål i förhållande till befolkningen?
Befolkning i %
Världsdel
Spannmålsproduktion i %
1. Gör din egen punktkarta över spannmålsproduktionen i världen. Sätt ut en
punkt för varje procent av världens totala spannmålsproduktion. Sätt
punkterna i varje världsdel och tänk på att försöka göra punkterna lika stora.
Får kopieras
5:3
SOS Geografi 7
6. a)Nordamerika, Europa och Australien i Oceanien brukar räknas till den rika världen
Hur många procent av spannmålsproduktionen har dessa tre världsdelar tillsammans?
b) Hur stor andel av befolkningen bor i dessa tre världsdelar?
7. I Afrika, Asien och Sydamerika finns många fattiga länder. Räkna ut hur många procent
av spannmålsproduktionen dessa länder har tillsammans, jämför med befolkningsandelen
i världen.
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
5:3
SOS Geografi 7
5:4 Träna på sambanden!
Du kan aldrig träna nog många gånger på de viktiga sambanden. Du kommer att ha glädje av
det många gånger senare i livet, speciellt så länge du studerar.
I denna övning får du möjligheten att träna på 14 olika samband. Kämpa på!
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Namn: ______________________________________________________
13.
14.
Matvanorna (vad vi äter) är olika i olika delar av världen, därför att …
Norr om Polcirkeln kan nästan inga ätliga växter överleva, därför att …
Norr om Polcirkeln är det mycket glesbefolkat, därför att …
I Sverige äter vi oftast bröd bakat av vete. I Kina äts ris varje dag. Detta
beror på att …
I Sverige dricks mycket mjölk. I Sydeuropa är det vanligare att dricka vin till
maten. Detta beror på att …
Att odla ris i terrasser är bra, därför att …
Att få ett överskott av sitt jordbruk är väldigt viktigt för bönderna i de fattigare
länderna, därför att då kan de …
De första bönderna – och bönder än idag – väljer att bosätta sig på speciella
platser, områden där de vet att …
När befolkningen genom århundradena har ökat måste mer mat produceras,
och det har skett genom att …
Gammal åkermark kan ”försvinna”, till exempel genom att …
I Sverige får vi bara ut en skörd per år och detta beror främst på att …
Trots att bara cirka två procent av USA:s och Sveriges befolkning arbetar som
bönder, så producerar dessa få bönder mer livsmedel än de cirka 70 procent
som arbetar som bönder i ett afrikanskt land. Detta beror på …
Nästan all fisk fångas nära kusten (shelfen) och detta beror på att …
Yrkesfiskarnas fiskebåtar blir allt större och effektivare, ändå minskar
fiskefångsterna och detta beror på att …
Får kopieras
5:4
SOS Geografi 7
Du har kanske hört någon säga att vi ska sluta att äta torsk. Anledningen till detta påstående är
att de stora och effektive fiskebåtarna har fångat så mycket torsk att denna populära matfisk
håller på att ta slut.
I denna övning ska du analysera problemet med ”överfiskningen” (av bland annat torsk).
Glöm inte bort i din analys att det finns människor som lever på att fiska, yrkesfiskarna, och
det är många som tycker det är trevligt med levande fiskehamnar, som vi gärna besöker som
turister.
Orsaker till …
Konsekvenser av …
ÖVERFISKNINGEN
I HAVEN
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas, av
vem/vilka:
Arbeta vidare
5. Skriv en kort resonerande text om: ”Vem bryr sig om torsken?”
Får kopieras
5:5
SOS Geografi 7
5:6 Var får vi vår mat ifrån?
Vi behöver äta varje dag för att få energi till allt som vi vill göra. Det är få människor i de rika
industriländerna som arbetar som bönder, men desto fler som har som jobb att ta hand om
böndernas råvaror, nämligen alla de som arbetar inom livsmedelsindustrin. Det vi inte själva
kan producera i vårt land måste vi importera.
I denna övning ska du ta hjälp av stödmallen för att jämföra olika livsmedelsprodukter som
kommer från olika håll i världen.
Exempel på mat från …
Sverige
Sydeuropa
Övriga världen
Jordbruket:
Sädesslagen
Jordbruket:
Frukt och grönt
Djuren
Namn: ______________________________________________________
Haven
Fiskodlingar
Följdfråga
Vad är det som avgör vilken mat/vilka livsmedel som kommer från vilken plats
i världen?
Arbeta vidare
Samtala och jämför din stödmall med din grupps och förbättra den efter att ni
lärt av varandra.
Får kopieras
5:6
SOS Geografi 7
5:7 Vad äts var och varför just det och just där?
I denna övning tränar du dig på sambandet mellan vad som växer på en plats också är det som
äts (nu bortser vi från handeln med mat) och det som äts beror ytterst på klimatet som sätter
bestämda gränser för vad som kan odlas.
Det är just dessa samband som ska utvecklas i denna övning.
Sädesslag
Trivs i ett klimat som …
Odlas och äts i delar av
världen som …
Ingår i bearbetade livsmedel
som …
Vete
Ris
Namn: ______________________________________________________
Majs
Hirs
Arbeta vidare
1. Samtala och jämför det du skrivit med vad andra i din grupp skrivit i sina
respektive stödmallar.
2. Förbättra din egen stödmall efter att ni lärt varandra inom gruppen
Får kopieras
5:7
SOS Geografi 7
båda sätten:
ut fem av de sammanlagt tolv punkterna och gör en sammanfattning på mellan
en halv- till en A4-sida. Byt text med en kamrat och ge varandra respons.
Rubrik i läroboken
Den bästa frågan till respektive text som står under rubrikerna
i läroboken.
Mer mark har odlats upp (s. 85)
Mer än en skörd om året (s. 86–87)
Fisk är nyttig mat (s. 90)
Namn: ______________________________________________________
Fisket idag och i framtiden (s. 93)
Fiskeodling (s. 94)
Arbeta vidare
frågorna.
Får kopieras
5:8
SOS Geografi 7
6. Människor och maten
Varför är vissa områden mycket tätbefolkade och andra områden
nästan tomma på människor?
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
• Väj ut en av frågorna och ge gruppens bästa svar på den.
Får kopieras
6:1
SOS Geografi 7
Begrepp
Storstadsområde
Folkmängd
Invånare
Glesbygd
Tätbygd
Folkökning
Migration
Namn: ______________________________________________________
Urbanisering
Landsbygd
Undernäring
Arbeta vidare
1. Resonera kring svaret på ”Den stora frågan” och använd så många som möjligt
av begreppen i listan ovan. Skriv 5–10 meningar.
önskan”.
Får kopieras
6:1
SOS Geografi 7
6:2 Träna på att förstå sambanden
Du kan aldrig träna nog många gånger på de viktiga sambanden. Du kommer att ha glädje av
det många gånger senare i livet, speciellt så länge du studerar.
I denna övning får du möjligheten att träna på tio nya samband. Jobba gärna med någon
klasskamrat. Två tänker oftast bättre än en.
Namn: ______________________________________________________
1. 80 länder i världen har fler människor än Sverige. Sverige är med andra ord
relativt glesbefolkat. Varför är det så?
2. Av Nordens fem länder har Sverige den klart största befolkningen. Hur kan det
komma sig?
3. Stockholm är Sveriges överlägset största stad. Vad kan det bero på?
4. Sex av tio människor (60 procent) bor i Asien och 14 procent bor i Afrika.
Varför bor det så mycket mer människor i just Asien (Kina och Indien främst)?
5. Jordbruksproduktionen måste öka snabbare än vad befolkningen gör. Varför?
6. Den som inte får tillräckligt med mat blir undernärd vilket leder vidare till att …
7. Att läskunnigheten i vissa afrikanska länder bara är cirka 30 procent är ett
problem för samhällets utveckling, därför att …
8. Om levnadsstandarden höjs i ett land leder det till att befolkningstillväxten
minskar och det i sin tur beror på att …
9. När man jämför (sidan 105) befolkningspyramiderna mellan Nigeria och
Sverige så får bägge länderna dras med olika problem som en följd av att
pyramiderna ser ut som de gör. Problemen är …
10. Befolkningsökningen har minskat i vissa länder och det har två orsaker,
nämligen …
Får kopieras
6:2
SOS Geografi 7
6:3 De viktiga orsakerna
Tidigare har du säkert använt dig av analysmodellen. I denna övning så ska du använda en
kortare och enklare modell. Du ska helt enkelt försöka lista ut vilka orsaker som ligger bakom
två fakta.
Orsaker till detta faktum:
•
•
•
Namn: ______________________________________________________
•
•
•
FAKTA 1.
ATT JORDBRUKET I
DEN TEMPERERADE
KLIMATZONEN ÄR
MER EFFEKTIVT ÄN
I ANDRA KLIMATZONER.
FAKTA 2.
ATT AFRIKA ÄR
DEN FATTIGASTE
KONTINENTEN
PÅ JORDEN.
Arbeta vidare
1. Samtala och jämför dina tankar kring orsakerna med dina gruppkompisar.
2. Skapa gruppens bästa svar och redovisa för de övriga i klassen.
3. Lägg till orsaker som du nu har lärt dig genom att ha lyssnat på dina
klasskamrater.
Får kopieras
6:3
SOS Geografi 7
6:4 Analys av för- och nackdelar mellan olika boende
i ett u-land
I Sverige bor de flesta människor i städer. I de fattiga länderna, u-länder, bor ännu fler
människor på landsbygden än i städerna. Detta kommer att ändras i framtiden.
Urbaniseringen i u-länderna går snabbt.
I denna övning ska du fundera över för- och nackdelar mellan att bo i en storstad eller på
glesbygden, ”bo på landet”.
Fördelar med att …
Nackdelar mes att …
Bo i en storstad
Namn: ______________________________________________________
Bo på landsbygden
Följdfråga
Är det samma för- och nackdelar om du jämför ett i-land som Sverige med ett u-land som
Nigeria?
Arbeta vidare
1. Samtala och jämför din stödmall med dina gruppkompisars.
2. Skapa gruppens bästa svar.
3. Skriv en kortare resonerande text på temat: ”För- och nackdelar med att bo i en
större stad jämfört med att bo på landet”.
Får kopieras
6:4
SOS Geografi 7
6:5 Analys av orsaker till att människor flyttar
Här följer två övningar som har att göra med att flytta mellan två platser och att denna flytt
kan ske frivilligt eller av tvång. Den första övningen (A) handlar om orsakerna medan den
andra övningen (B) fokuserar på konsekvenserna av en flytt.
Övning A: Orsaker till att människor flyttar
Från landsbygd till storstad (Urbanisering) Från ett land till ett annat (Emigration)
Flytta frivilligt
Flytta av tvång
Övning B: Konsekvenser av att människor flyttar
Av att flytta från landsbygd till
storstad (Urbanisering)
Av att flytta från ett land till ett annat
(Emigration)
Namn: ______________________________________________________
Positiva konsekvenser
Negativa konsekvenser
Får kopieras
6:5
SOS Geografi 7
6:6 Megapolis
Stockholm är Sveriges överlägset största stad. Men i ett globalt perspektiv är Stockholm en
småstad.
I denna övning ska du para ihop stad med rätt land och världsdel.
Storstad
Land
Världsdel
Paris
London
Rom
Sao Paulo
Rio de Janeiro
Delhi
Mumbai
Sydney
Namn: ______________________________________________________
New York
Mexico City
Los Angeles
Tokyo
Shanghai
Seoul
Jakarta
Får kopieras
6:6
SOS Geografi 7
båda sätten:
1. Genom att använda dig av sammanfattningen på sidan 105. Du väljer ut tre av
de sammanlagt sju punkterna och gör en sammanfattning på mellan en halv- till
en A4-sida. Byt text med en kamrat och ge varandra respons.
Rubrik i läroboken
Glesbygder (s. 98)
Tätbygder (s. 99)
Urbanisering (s. 104)
Namn: ______________________________________________________
Undernäring och svält (s. 109)
Mycket mat försvinner (s. 94)
Arbeta vidare
frågorna.
Får kopieras
6:7
SOS Geografi 7
Förslag på prov, åk 7
Geografi åk 7, delprov I
Geografi åk 7, delprov II
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
Förslag på prov,
åk 7
SOS Geografi 7
Klimatzoner
Som du upptäckt genom egna resor eller på tv så är det stora skillnader i klimatet mellan olika
platser på jorden. Din uppgift är nu att analysera dessa klimatskillnader. Du gör det med hjälp
av analysmodellen nedan.
Orsaker till
klimatskillnaderna:
1. VILKA ÄR
JORDENS OLIKA
KLIMATZONER?
Konsekvenser av
klimatskillnaderna:
Namn: ______________________________________________________
2. BESKRIV HUR
DE SKILJER SIG ÅT
Får kopieras
Geografi åk 7,
delprov I
SOS Geografi 7
Namn: ______________________________________________________
Klimat och klimatzoner
1. Anta att du är expert på geografi och får besök att en frågvis och vetgirig
lågstadieklass. Nu får du visa att du verkligen är geografiexpert för elevernas
frågor är ganska kluriga. Hör bara!
a.Vi har lärt oss att vi som bor i Sverige har olika årstider, men vi har inte
fattat hur det kommer sig att vi i Sverige har det, men inte alla andra länder.
b.Vi skulle vilja veta om det finns någon plats på jorden som har ungefär
samma årstid året runt och hur detta påverkar deras liv och samhälle.
c.Vi vet också att jorden snurrar runt sin egen axel, men du experten, vad
skulle hända med väder och klimat om jorden inte skulle snurra runt sin
egen axel?
d.Vi har läst om olika havsströmmar och vindar, men vi har inte fattat på
vilket sätt dessa två kan påverka klimatet på en viss plats. Det vore
jättesnällt av dig experten om du kunde ge några exempel på havsströmmar
och vindar som påverkar oss här i Sverige.
e.Och så har vi det här med regn, eller nederbörd som vår SO-lärare har sagt
att vi ska säga. Vi har lärt oss att nederbörden alltid beror av samma saker.
Vilka då, undrar vi ju då så klart.
f.Vår SO-lärare kan bli riktigt tjatig när det gäller begreppen. De är SÅ
viktiga. En dag fick vi en läxa där vi skulle skapa en kedja av samband. Vi
fattade ingenting. Kan inte du hjälpa oss. Begreppen som vi skulle skapa
samband mellan var dessa:
• Vegetation/växtlighet
• Temperatur
• Klimatzon
• Nederbörd
g.I Skåne bor det tio gånger så många människor som i Lappland trots att
Lappland är tio gånger större. Varför är Skåne mycket mer tätbefolkat än
Lappland?
Får kopieras
Geografi åk 7,
delprov II
SOS Geografi 7
Bilda par eller grupper av elever.
Låt eleverna samtala om och jämföra sina svar med varandra.
Skapa gruppens bästa svar.
Redovisa och lär av de andra gruppernas redovisningar.
Diskutera skilda tolkningar mellan gruppernas svar.
Namn: ______________________________________________________
1.
2.
3.
4.
5.
Får kopieras
Uppföljning
SO• S Geografi Åk 8
Får kopieras
Innehåll
7. Landskapet omkring oss
7:2 Kontinenter i rörelse
7:3 Jordbävningar
7:4 Berget bryts ned
7:7 En jämförande analys av tre olika
bergarter
7:8 En enklare analys
7:9 Positiva och negativa konsekvenser
7:10 Inlandsisen
8. Skogslandskapet och trävarorna
8:2 Saker av trä
8:4 Analys av den användbara skogen!
8:5 Sambandet mellan klimat och typ av
skog
8:6 Analysera mera!
8:7 Jämförande analys av Nordens
skogsareal
9. Jordbrukslandskapet och matvarorna
9:2 Landskap i förändring
9:4 Människans påverkan på gott och ont
9:5 Ytterligare en stödmall!
9:6 Dags för nya orsaker!
9:7 Hur ska jordbruket drivas?
10.Fritidens landskap
10:2 Allemansrätt och fel!
10:4 Stör och förstör
10:5 Prioritera mellan
10:6 Sveriges nationalparker och världsarv
10:7 Du har makten att bestämma
10:8 Turistmål
11. Staden
11:2 Tätort eller glesbygd?
11:4 Analysera fördelar och nackdelar med
att bo på olika ställen
11:5 Var ska du bygga?
11:6 Fatta rätt beslut
11:7 Stadsplanering
11:8 Stadsplanering, del 2
11:9 Hur ska vi resa?
11:10 Om att välja färdsätt
11:11 Städer i världen
11:12 Varför ligger staden där?
11:13 Storstäder i världen
Förslag på prov åk 8
Får kopieras

SOS Geografi 8
7. Landskapet omkring oss
Var kommer alla höga berg ifrån och vad är det som får dem att
försvinna?
Uppgift 1
a. Försök själv att komma på det bästa svaret på ”Den stora frågan”.
b. Vilka frågor väcks till liv efter att du ha läst inledningen på sidan 5/115 och
vilka svar kan du ge?
(Sidorna hänvisar till årskursbok och ämnesbok.)
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
• Väj ut en av frågorna och skapa gruppens bästa svar på denna fråga.
• Skapa gruppens bästa svar på ”Den stora frågan” (uppgift a)
• Presentera för klassen gruppens bästa svar på både ”Den stora frågan” och
gruppens bästa svar på den andra utvalda frågan i tabellen ovan (uppgift b).
Får kopieras
7:1
SOS Geografi 8
Du ska nu själv och senare i gruppen försöka förklara vad begreppen nedan betyder. Som
vanligt visar du/ni att ni förstått begreppen genom att sätta in begreppet i vänsterspalten i en
mening.
Begrepp
Jordskorpa
Förkastning
Kontinent
Bergart
Metall
Vittring
Namn: ______________________________________________________
Erosion
Det geologiska kretsloppet
Inlandsis
Morän
Arbeta vidare
1. Byt ”begreppsförklaringarna” med en annan grupp.
2. Dela ut ”två stjärnor och en önskan” till den andra gruppen.
3. Förbättra din egen text efter responsen du fick från din klasskamrat.
Får kopieras
7:1
SOS Geografi 8
7:2 Kontinenter i rörelse
Hjälpmedel: Atlas
Namn: ______________________________________________________
Jordskorpan är uppdelad i flera så kallade kontinentalplattor. Varje platta består av
jordskorpan och den översta delen av manteln. Plattorna rör sig sakta, på vissa håll glider de
isär och på andra ställen krockar de. På så sätt omvandlas hela tiden jordens yta. Använd en
atlas och leta upp en tektonisk översiktskarta.
1. Markera de ungefärliga gränserna mellan kontinentalplattorna på
underlagskartan.
2. Lägg in namnen på de olika plattorna.
a. Stillahavsplattan b. Afrikanska plattan
c. Amerikanska plattan
e. Nazcaplattan
g. Eurasiska plattan
f. Indiska plattan
d. Antarktiska plattan
3. Markera kontinentalplattornas riktning med pilar vid några områden där,
a) plattorna glider isär,
b) plattorna kolliderar.
4. Vad finns vid de områden där kontinentalplattorna glider isär?
5. Vad finns det ofta vid de områden där plattorna kolliderar?
Får kopieras
7:2
SOS Geografi 8
7:3 Jordbävningar
Namn: ______________________________________________________
Kraftiga spänningar kan upspstå i gränsen mellan kontinentalplattor som rör sig. Då uppstår
jordbävningar. Jordbävningar medför varje år katastrofer och stort mänskligt lidande.
Årtal
Plats
Breddgrad
Längdgrad
1988
Spitak,
Armenien
40° N
44° Ö
25 000
6.8
1995
Kobe, Japan
34° N
135° Ö
5 502
6.9
1998
Nya Guinea
3° S
142° Ö
2 183
7.0
1999
Izmit, Turkiet
40° N
29° Ö
15 637
7.6
1999
Chi-Chi, Taiwan
23° N
120° Ö
2 400
7.7
2001
Gujarat, Indien
23° N
70° Ö
20 085
7.7
2003
Norra Algeriet
36° N
3° Ö
2 000
6.8
Antal döda
Richterskalan
Får kopieras
7:3
SOS Geografi 8
1. Markera platserna i tabellen ovan på underlagskartan med hjälp av längd- och
breddgradsangivelserna. Ta hjälp av en atlas.
2. Jämför hur platserna ligger i förhållande till kontinentalplattorna.
3. I vilka områden sker de största katastroferna i samband med jordbävningar?
4. Ge några exempel på åtgärder som man kan vidta för att lindra effekterna av
stora jordbävningar.
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
7:3
SOS Geografi 8
7:4 Berget bryts ned
Bergen är inte beständiga. De bryts ständigt ned av olika krafter i naturen. Det kallas för
erosion och vittring. Två exempel på vittring är solsprängning och frostsprängning.
Solsprängning
Ibland lyser solen starkt och länge på berget som värms upp av solstrålningen. När sedan den
följande natten blir kall så får den kraftiga temperaturskillnaden mellan dag och natt berget att
spricka och gå sönder. Ibland spricker bara små bitar sönder men ibland kan hela stenblock
sprängas bort på det här sättet.
1. Rita och beskriv i de tre rutorna hur solsprängning går till.
Frostsprängning
Regnvatten eller smältvatten kan leta sig in i både små och stora sprickor i berget. Om det blir
minusgrader på natten så fryser vattnet till is och när vatten fryser till is så utvidgas vattnet.
Isen trycker på och ibland sprängs berget sönder. Liksom vid solsprängning handlar det om
både små och stora stenar som lossnar.
Namn: ______________________________________________________
2. Rita och beskriv i de tre rutorna hur frostsprängning går till.
3. Ge exempel på var någonstans i världen som ovanstående typer av vittring kan
uppstå.
Får kopieras
7:4
SOS Geografi 8
För att du ska förstå det du läser krävs att du är koncentrerad. Det är även bra om du har
papper och penna i närheten för att t ex formulera frågor som uppstår när du läser som att du
inte riktigt därför att det saknas en förklaring i läroboken.
Uppgift
I denna övning ska du besvara frågor som visar om du har förstått det du läst, eller inte.
(Sidorna hänvisar till årskursbok och ämnesbok)
Mening i läroboken
Jag visar min förståelse av meningen genom att besvara
frågan
”Att Skandinavien är ett geologiskt stillsamt
område idag …” (s. 6/116)
• Vad betyder ”geologiskt stillsamt”?
”Västra väggar, en förkastning vid Omberg i
Östergötland.” (bildtext, s. 6/116)
• Hur har denna förkastning bildats?
”Island bildas fortfarande.” (s. 7/117)
• Hur då?
• Varför fortsätter det?
”De [geologerna] vet tyvärr inte när och var
de [vulkanutbrotten] kommer att inträffa.”
(s. 7/117)
• Varför skriver man ”tyvärr”, tror du?
”På grund av värmen från Jordens inre rör
sig materialet i manteln, och dessa rörelser
påverkar jordskorpan.” (s. 8/118)
Namn: ______________________________________________________
• Påverkar hur?
”Han [Alfred Wegener] ansåg att alla
kontinenterna tidigare hade suttit ihop i en
enda superkontinent …” (s. 9/119)
• Vilka bevis finns för att han hade rätt?
”Glaciären på toppen [av Mount Everest] kan
förstås också variera i höjd.” (s. 11/121)
• Hur kan den variera?
”Utan gruva – inget Kiruna”. (s. 16/126)
• Förklara vad som menas.
”För ungefär 20 000 år sedan var inlandsisen
som störst. Då täckte den Sverige, Norge,
Finland och nådde en bit ner i Europa.”
(s. 25/135)
• Hur kan man veta det?
Får kopieras
7:5
SOS Geografi 8
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Välj ut 3–4 meningar och som du är osäker på.
2. Jämför och samtala om dina svar på frågorna överensstämmer med det dina
gruppkompisar har svarat.
3. Skapa gruppens bästa svar och redovisa för era klasskamrater.
4. Lär av dina klasskamraters redovisningar och förbättra dina svar.
Får kopieras
7:5
SOS Geografi 8
I denna övning är det dags igen att träna ytterligare en gång på din analysförmåga. Här gäller
det problemen med ett vulkanutbrott på Island och det faktum att kontinenterna rör sig.
Orsaker till detta:
•
Konsekvenser av det:
VULKANUTBROTTET
PÅ ISLAND 2010
•
•
Orsaker till detta:
•
Namn: ______________________________________________________
•
•
KONTINENTERNA
RÖR SIG PÅ TRE
OLIKA SÄTT:
1.
2.
3.
Konsekvenser av
detta för:
• Naturlandskapet
• Människorna
• Samhället
Arbeta vidare
1. Jämför dina exempel på orsaker och konsekvenser med de andra i gruppen.
2. Skapa gruppens bästa förslag på analysmodell
3. Redovisa inför hela klassen och förbättra din grupps analysmodell efter det du
nu har hört.
Får kopieras
7:6
SOS Geografi 8
7:7 En jämförande analys av tre olika bergarter
Allt går att analysera, det vill säga att dela upp en helhet i olika delar och sedan studera varje
del för sig och samtidigt i förhållande till helheten. Helheten i detta fall är det geologiska
kretsloppet.
I denna övning ska du analysera olika bergarter.
Bergart
Exempel på bergarter
Hur har bergarten
bildats?
Till vad kan bergarten
användas?
Magmatiska bergarter
Sedimentära bergarter
Namn: ______________________________________________________
Omvandlade bergarter
Följdfrågor
1. Vilken bergart anser du vara viktigast för oss människor och varför?
2. Vilken bergart har du själv kommit i kontakt med?
Arbeta vidare
• Jämför och samtala om din stödmall med någon klasskamrat.
• Revidera din stödmall efter det du nu har lärt dig av din klasskamrat.
Får kopieras
7:7
SOS Geografi 8
7:8 En enklare analys
I denna övning ska du bara fokusera på orsakerna till dat faktum att staden Kiruna måste
flyttas samt orsakerna till de miljöproblem som förknippas med gruvbrytningen.
•
KIRUNA MÅSTE FLYTTAS
•
•
Namn: ______________________________________________________
•
•
MILJÖPROBLEM OCH
PROBLEM MED
ARBETSMILJÖ I SAMBAND
MED GRUVBRYTNING
•
Följdfrågor
1. Varför finns det få eller ingen som kräver att järnmalmsgruvorna i Lappland ska
stängas på grund av de miljöproblem som finns?
2. Vad kan det vara för bakomliggande händelser som gör att det ibland är mycket
stor efterfrågan på järnmalm och att det vid andra tider är tvärt om?
Får kopieras
7:8
SOS Geografi 8
7:9 Positiva och negativa konsekvenser
Detta är en enklare analys efter som bara konsekvenserna är i fokus. I denna övning så gäller
det vilka positiva och negativa konsekvenserna kan vara av:
• Landhöjningen
• Att vi tar grus och stenar från våra rullstensåsar.
Konsekvenser som är:
LANDHÖJNINGEN
• Positiva
• Negativa
Namn: ______________________________________________________
Konsekvenser som är:
GRUSTAG FRÅN
VÅRA RULLSTENSÅSAR
• Positiva
• Negativa
Arbeta vidare med:
1. Börja med att hitta både för- och nackdelar på egen hand.
2. Jämför dina svar med gruppen och skapa tillsammans ert bästa svar.
3. Presentera gruppens bästa svar och lär av dina klasskamraters svar.
Får kopieras
7:9
SOS Geografi 8
7:10 Inlandsisen
Att Sverige har varit täckt av en kilometertjock inlandsis finns det flera spår av i naturen. I
denna övning ska du fylla i stödmallen nedan för att visa att du har grundläggande kunskaper
om denna inlandsis, hur den bildats, bevis för att den funnits och vilken nytta vi än idag har
av inlandsisens spår.
Spår efter isen
Har bildats vid isens
utbredning eller vid
avsmältningen
Bevis för detta är att:
Exempel på nytta av
respektive ”spår”
Morän
Rundhäll
Namn: ______________________________________________________
Rullstensås
Lerjordar
Följdfråga
Vilket enskilt spår efter istiden anser du har varit till mest nytta för oss människor? Motivera
ditt svar!
Får kopieras
7:10
SOS Geografi 8
8. S
kogslandskapet och
trävarorna
Vilken nytta har enskilda individer, grupper, företag och Sverige
av vår skog?
Uppgift 1
b. Vilka frågor väcks till liv och som du vill ha svar på efter att ha läst ingressen på
sidan 35/145 och vilka svar kan du ge?
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
• Skapa gruppens bästa svar på ”Den stora frågan” (uppgift 1 a).
• Presentera för klassen gruppens bästa svar på både ”Den stora frågan” och
gruppens bästa svar på den andra utvalda frågan (uppgift 1 b) i tabellen ovan.
Får kopieras
8:1
SOS Geografi 8
mening.
Begrepp
Export
Barrskog
Lövskog
Taigan
Regnskog
Växthuseffekt
Namn: ______________________________________________________
Klimat
Den globala uppvärmningen
Hållbart skogsbruk
Skogsråvara
Arbeta vidare
Får kopieras
8:1
SOS Geografi 8
8:2 Saker av trä
Eftersom Sverige är ett skogrikt land så har också trä nyttjats som råvara för
många produkter vi använder till vardags. Numera är trä ofta ersatt med plast, t.ex.
i köksutrustningen. Men vissa saker vill vi ofta ha i trä. Tillgången till trä behöver aldrig avta
eftersom vi kan plantera nya träd. Olja däremot kommer att ta slut en dag och då
kan vi inte göra vanliga plastprodukter.
1. Titta dig omkring i rummet där du sitter och skriv upp minst fem saker som är
helt eller delvis gjorda av trä.
2. Skriv fem saker gjorda av trä och som du brukar använda utomhus.
3. Skriv fem saker gjorda av trä som finns i det rum du brukar sova i.
4. Ringa in de ord som är saker som vanligen är gjorda av trä (även om de kan
vara hopsatta med annat material):
parkettgolvdator
sax
tavelram
blyertspennakvastskaft
pincett
halsband
lekstuga krocketspelhockeyklubba ridsadel
Namn: ______________________________________________________
hålslagjulgran
sparkstötting bastu
5. Fundera ut fem saker eller användningsområden där man skulle kunna använda
trä istället för något annat material.
6. Vad finns det för saker eller användningsområden där trä absolut inte passar att
använda som material.
Får kopieras
8:2
SOS Geografi 8
Är det något som alla har rätt att lära sig i skolan är den viktigaste rättigheten den att faktiskt
kunna förstå vad man läser. Det är därför denna typövning dyker upp lite då och då.
Uppgift
I denna övning gäller det för dig att svara på frågor utifrån meningar i läroboken.
Mening i läroboken
besvara frågan
”Skogsbruket ger arbetstillfällen och
exportinkomster.” (s. 35/144)
• Ge exempel på detta!
”Mycket skog avverkas för att man vill
använda marken till annat ….” (s. 35/144)
• Vad då för annan verksamhet?
”Ungefär en tredjedel av jordens landyta
täcks av skog.” (s. 36/145)
• Vad består resten (2/3) av?
”Skogarna avverkas för hårt.” (s. 37/146)
• Vad menas med ”för hårt”?
• Varför är inte det bra?
”… när människor får det bättre använder
de mer papper.” (s. 39/149)
Namn: ______________________________________________________
• Förklara detta samband!
”Ska skogsbruket kunna leverera tillräckliga
mängder skogsråvara i framtiden måste det
vara hållbart.” (s. 39/149)
• Förklara meningen!
”På västra Jylland har danskarna planterat
tallskog på de magra sandiga jordarna.”
(s. 40/150)
• Vad menas med att jordarna är ”magra”?
• Varför har de planterat tallskog?
”I norra Sverige växer träden långsamt.” (s. 43/153)
• Varför växer träden långsamt i norra Sverige?
”Skogsindustrin växte fram i Norrland, och det
var då naturligt att fabrikerna byggdes vid kusten.”
(s. 49/159)
• Varför var det naturligt?
Får kopieras
8:3
SOS Geografi 8
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
2. Jämför och samtala om dina svar på frågorna överensstämmer med dina
gruppkompisars svar.
Får kopieras
8:3
SOS Geografi 8
8:4 Analys av den användbara skogen!
Skogen betyder otroligt mycket, både för människor och för samhället. I denna övning ska du
analysera hur skogen kan användas, och vilken nytta vi har av den, i hemmen, inom
arbetslivet, på fritiden och för det svenska samhället i stort.
Skogen kan
användas…
Exempel 1
Exempel 2
Exempel 3
I hemmen
Inom arbetet/
industri
Namn: ______________________________________________________
På fritiden
För samhället/
Sverige i stort
Arbeta vidare
• Vilket av dina exempel anser du har störst värde för dig personligen?
• Samtala om och jämför din mall med dina gruppkamraters mallar.
• Revidera din mall efter det du har lärt av dina klasskamrater.
• Skriv en kortare resonerande text där du utgår från stödmallen utifrån frågan:
”Vad betyder skogen för mig, andra och hela samhället?”
Får kopieras
8:4
SOS Geografi 8
8:5 Sambandet mellan klimat och typ av skog
En klassisk geografifråga är denna: Vad finns var och varför just där? Denna fråga passar
väldigt bra in på denna övning där du ska försöka förklara varför en viss typ av skog växer just
där. Det gäller att ha koll på de två ”tunga” begreppen temperatur och nederbörd, det vill säga
klimatet.
För in följande skogstyper i stödmallen nedan:
•
•
•
•
•
Barrskog
Lövskog
Savann
Regnskog
Ingen skog alls (öken eller tundra)
Hög temperatur
Låg temperatur
Hög nederbörd
Namn: ______________________________________________________
Låg nederbörd
Arbeta vidare
1. Förklara med egna ord sambandet mellan KLIMATET och SKOGSTYP
utifrån frågan: Vilken typ av skog växer var i världen och varför just där?
2. Samtala om och jämför din stödmall med din grupps mallar.
3. Gör de ändringar som förbättrar din stödmall utifrån det du nu lärt dig av dina
gruppkompisar.
Får kopieras
8:5
SOS Geografi 8
8:6 Analysera mera!
Så var det åter dags att damma av analysmodellen. I denna övning är det fokus på problemet
med att skogen avverkas för hårt, speciellt i vissa delar av världen. Varför görs detta? Vad kan
det få för konsekvenser och vilka lösningar finns på problemet?
Orsaker till:
Konsekvenser av:
PROBLEMET
MED ATT SKOGEN
AVVERKAS
FÖR HÅRT
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas (av vem/vilka?):
Arbeta vidare
1. Jämför dina exempel på orsaker och konsekvenser med de andra i gruppen.
3. Redovisa inför hela klassen och förbättra din grupps analysmodell efter det du
nu har hört.
4. Skriv en resonerande text på temat: ”Rädda regnskogen!”
5. Byt text med en klasskamrat och ge respons utifrån ”två stjärnor och en
önskan”.
Får kopieras
8:6
SOS Geografi 8
8:7 Jämförande analys av Nordens skogsareal
Denna övning svarar på frågorna: Var växer det och var växer det inte skog? Varför/varför inte?
Land
Mycket skog
Lite skog
Förklaring till att landet har mycket eller lite skog
Island
Norge
Sverige
Namn: ______________________________________________________
Danmark
Finland
Får kopieras
8:7
SOS Geografi 8
Nu ska du få tillfälle att förbättra din förmåga att sammanfatta olika texter. Du ska välja
mellan följande två sätt. Tänk på att inte alltid välja samma sätt att sammanfatta. Variera!
1. Genom att använda dig av sammanfattningen på sidorna 41/151 och 52/162.
Du väljer ut fyra av de sammanlagt tio punkterna och gör en sammanfattning
på mellan en halv- till en A4-sida. Byt text med en kamrat och ge varandra
respons.
i den text som står under olika rubriker. (oftast pekande mot ett samband)
Rubrik i läroboken
Den bästa frågan till respektive text som står under rubrikerna i läroboken
Jordens skogar
(s. 36/146 )
Skogen och klimatet
(s. 38/148)
Namn: ______________________________________________________
Hållbart skogsbruk
(s. 44/154)
Orter med stor skogsindustri
(s. 49/159)
Sverige säljer mycket
skogsprodukter
(s. 51/161)
Arbeta vidare
2. Diskutera er fram till de bästa svaren ni kommit fram till på tre av de sex frågorna.
4. Lär av andra genom att ni gör förbättringar i både frågor och svar nu när ni har
Får kopieras
8:8
SOS Geografi 8
9. J ordbrukslandskapet och
matvarorna
För 100 år sedan arbetade nästan alla inom jordbruket. Idag är
3 procent bönder. Trots det produceras mycket mer mat idag. Hur
kan det komma sig?
Uppgift 1
(Sidorna hänvisar till SO.S 8 och Ämnesboken.)
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
• Presentera för klassens gruppens bästa svar på både ”Den stora frågan” och
Får kopieras
9:1
SOS Geografi 8
Förklara begreppen
mening.
Begrepp
Råvara
Livsmedelsindustri
Jordart
Jordmån
Ekologiskt jordbruk
Handelsgödsel
Namn: ______________________________________________________
Bekämpningsmedel
Befolkningstäthet
Glesbygd
Tätbygd
Arbeta vidare
3. Förbättra din egen text efter responsen du fick från dina klasskamrater.
Får kopieras
9:1
SOS Geografi 8
9:2 Landskap i förändring
Med kulturlandskapet menar vi det landskap vi människor lever i och som är
påverkat och förändrat av människan. Spår av äldre kulturlandskap finns både på
landet och i städer. Ny teknik, befolkningsförändringar, växande städer och mycket
mer gör att landskapet ständigt skiftar karaktär.
Jämför de två landskapsbilderna nedan. Den ena föreställer ett landskap omkring år 1900 och
den andra samma landskap 100 år senare.
Hur har kulturlandskapet förändrats under dessa 100 år? Skriv ner allt du ser som har
förändrats. Några tips om vad du kan titta efter: bebyggelse, åkrarna, skogen, sjön, vägar,
markanvändning m.m.
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
9:2
SOS Geografi 8
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
9:2
SOS Geografi 8
Är det något som alla har rätt att lära sig i skolan är den viktigaste rättigheten den att faktiskt
kunna förstå vad man läser. Det är därför denna övning dyker upp lite då och då.
Uppgift
I denna övning gäller det för dig att svara på frågor utifrån meningar i läroboken.
Mening i läroboken
Jag visar min förståelse av meningen genom att besvara frågan
”Många åkrar har övergivits [de
senaste 100 åren] …”
(s. 55/165)
• Vilka orsaker kan finns till det?
”Samtidigt har jordbruket
moderniserats och det mesta av
den mat vi behöver kommer från
svenska gårdar.” (s. 55/165)
• Vad menas med ”moderniserats”?
”De allra bästa jordbruksmarkerna
finns i områden med sådana
moränleror.” (s. 56/166)
• Hur och var har dessa leror
bildats?
• Varför är de bäst?
Namn: ______________________________________________________
”Inte bara jordmånen har betydelse
för vad man odlar i ett område utan
också klimatet.” (s. 59/169)
• På vilket sätt har klimatet
betydelse?
”Marken … måste vårdas på
samma sätt som skogen vårdas.”
(s. 64/174)
• Hur vårdar man mark och skog?
”Ekologiskt jordbruk använder inte
… handelsgödsel och kemiska
bekämpningsmedel.” (s. 64/174)
• Varför inte det?
”Gammal jordbruksmark används
nu till annat.” (s. 65/175)
• Som t.ex. till vad då?
”Nu är mejerierna mycket större
och färre.” (s. 67/177)
• Varför är de det?
Får kopieras
9:3
SOS Geografi 8
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
Får kopieras
9:3
SOS Geografi 8
9:4 Människans påverkan på gott och ont
Det är sant att människor påverkas av naturen, men det är lika sant att människorna påverkar
naturen; på gott och på ont.
Uppgift
I denna övning ska du träna dig på att analysera orsaker till mänsklig påverkan (varför-frågor)
samt positiva och negativa konsekvenser av mänsklig påverkan.
1. Fyll i stödmallen.
2. Samtala och jämför gruppens olika stödmallar.
4. Redovisa för era klasskamrater och lyssna och lär av de andras redovisningar.
5. Skriv en resonerande text på temat: Människor påverkan på naturen – på gott
och ont.
6. Byt text med en klasskamrat och ge och ta emot respons med ”två stjärnor och
en önskan.”
Orsaker till …
Exempel på hur
människan har
påverkat naturen
Positiva konsekvenser
av detta
Negativa konsekvenser
av detta
Odlat upp mark
Namn: ______________________________________________________
Huggit ner skog
Byggt samhällen
Anlagt vägar, hamnar,
flygfält, broar …
Får kopieras
9:4
SOS Geografi 8
9:5 Ytterligare en stödmall!
Hoppas du tycker att du haft nytta av de tidigare presenterade stödmallarna. Kanske kan du
och dina klasskamrater kan komma på egna lärande stödmallar. Då har ni kommit långt.
Uppgift
I denna övning ska du försöka se kedjan från ”råvaran”, via förädling av denna råvara till
vilken bransch inom livsmedelsindustrin respektive vara hör hemma. De olika branscherna
som du har att välja mellan är:
• konserveringsindustri
• bagerinäring
• kvarnindustri
• charkuterier
• mejeriindustrin
• slakteriindustrin
”Råvara”
Förädlade varor
• skinnindustri
Livsmedelsindustri
Ko
Gris
Spannmål
Namn: ______________________________________________________
Får och getter
Frukt
Grönsaker
Fisk och skaldjur
Får kopieras
9:5
SOS Geografi 8
9:6 Dags för nya orsaker!
I denna övning ska du utveckla din förmåga att tänka kring orsaker: Vilka de är, hur de hänger
samman och påverkar varandra. Är det några orsaker som är viktigare än andra.
Här gäller det orsakerna bakom det faktum att färre bönder producerar idag mer mat än
vad många fler gjorde för 50–100 år sedan. Samtidigt så producerar en bonde i Skåne mer mat
än en kollega i Norrbotten, i norra Sverige. Varför är det på detta viset?
•
•
•
IDAG PRODUCERAR FÄRRE
BÖNDER MER LIVSMEDEL
ÄN BETYDLIGT FLER
BÖNDER GJORDE FÖR
50–100 ÅR SEDAN
Namn: ______________________________________________________
•
•
EN BONDE I SKÅNE
PRODUCERAR IDAG
MYCKET MER ÄN
EN BONDE I NORRBOTTEN
•
Uppgifter
1. Jämför och samtala med din grupp och skapa gruppens bästa svar om
orsakerna.
2. Diskutera i helklass vad ni tror är den viktigaste orsaken till de två exemplen ovan.
Får kopieras
9:6
SOS Geografi 8
9:7 Hur ska jordbruket drivas?
De senaste tio åren har det blivit allt vanligare att bedriva ett så kallat ekologiskt jordbruk.
Men vad menas egentligen med det?
Namn: ______________________________________________________
Uppgift
I denna övning ska du försöka klargöra vilka skillnaderna är mellan ett “vanligt” jordbruk och
ett ekologiskt jordbruk.
Vad kännetecknar ett “Vanligt jordbruk”?
Vad kännetcknar ett “Ekologiskt jordbruk”?
Vilka för- och nackdelar finns med denna typ av
jordbruk?
Vilka för- och nackdelar finns med denna typ av
jordbruk?
Arbeta vidare
1. För en diskussion i klassen om för och emot ekologiskt jordbruk. I
diskussionen ska ni utgå från HEM-begreppen, nämligen:
• Hälsa
• Ekonomi
• Miljö
2. Skriv en resoenerande text om för- och nackdelar med traditionellt jämfört
med ekologiskt jordbruk utifrån begreppen hälsa, ekonomi och miljö.
3. Byt text med en av dina klasskamrater och ge respons utifrån idén med “två
stjärnor och en önskan”.
4. Gör de ändringar som du har lärt dig av din klasskamrat och lämna in den
förbättrade texten till din SO-lärare.
Får kopieras
9:7
SOS Geografi 8
beskriva samband.
Titta till exempel på avsnittet under rubriken ”Jordmåner”. Där hittar du ett exempel på en
”översta jordlagret”
”klimat”
”växter och djur”
”människor”
”jordmån”
Här har du fyra sambandsdelar. Din uppgift är nu att skapa en ordning mellan delarna så att
de hänger ihop (samband) på ett sätt som andra kan förstå. Detta är inte lätt, men en väldigt
exempel:
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
9:8
SOS Geografi 8
Uppgift
Försök hitta minst ett exempel på samband i texten under respektive rubrik. Det finns många
samband att välja mellan!
(Sidorna hänvisar till årskursboken och ämnesboken.)
Rubriken
Mina förslag på samband i de olika texterna
Jordmåner
(s. 57/167)
Den bästa
jordbruksmarken
(s. 58/168)
Svenskt jordbruk
(s. 59/169)
Namn: ______________________________________________________
Jordbruket och EU
(s. 63/173)
Fler än 55 000
arbetar inom
livsmedelsindustrin
(s. 67/177)
Arbeta vidare
2. Skapa gruppens bästa samband – ett samband per rubrik.
Får kopieras
9:8
SOS Geografi 8
10. Fritidens landskap
Vilka för- och nackdelar finns det med allemansrätten?
Uppgift 1
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare med
Får kopieras
10:1
SOS Geografi 8
mening.
Begrepp
Fritiden
Fritidslandskap
Allemansrätten
Rekreation
Nationalpark
Naturreservat
Namn: ______________________________________________________
Världsarv
Rörligt friluftsliv
Naturlandskap
Kulturlandskap
Arbeta vidare
3. Förbättra din egen text efter responsen du fick från dina klasskamrater.
Får kopieras
10:1
SOS Geografi 8
10:2 Allemansrätt och fel!
Nedanstående påståenden handlar om de riktlinjer och regler som går under namnet
allemansrätten. Men vad är sant och vad är falskt? Markera riktiga påståenden.
santfalskt
Namn: ______________________________________________________
1. Du får gå, åka skidor och rida över någon annans mark i skog och på
åkrar om du inte skadar växtligheten.
2. Du får passera över andras tomt om du inte stör.
3. Du får passera genom grindar och hagar om du inte släpper ut
några djur.
4. Du får bada och gå iland från en båt var du vill vid sjöar och åar.
5. Du får tälta några dygn på någon annans mark om du inte stör.
6. Du måste bara städa efter dig när du har haft picknick, inte annars.
7. Det är tillåtet att elda på klipphällar om du har frågat
markägaren om lov.
8. Du får plocka små mängder kvistar, löv och nötter från
växande träd.
9. Hundar får springa lösa i skogen under hela året.
10. Du får fiska med spö utan fiskekort i havet och i de största
svenska sjöarna.
Får kopieras
10:2
SOS Geografi 8
Genom att svara rätt på frågorna nedan så visar du att du har god läsförståelse och har
förmågan att ”läsa mellan raderna”.
Uppgift
I denna övning utvecklar du med andra ord en av de viktigaste förmågorna för att lyckas i sina
studier: Att förstå det man läser!
Mening i läroboken
besvara frågan
”Nationalparker och världsarv är unika områden
som ska bevaras för all framtid.” (s. 71/181)
• Vad är en nationalpark och ett världsarv?
• Varför är de så viktiga att bevara?
”Moderns skogsbruk och jordbruk har förändrat
landskapet …” (s. 78/188)
• Hur då?
”Våra fritidsvanor förändrar landskapet.”
(s. 80/190)
• Ge några exempel på hur.
”Allra tätast ligger fritidshusen utmed västkusten
och i Stockholms skärgård.” (s. 80/190)
• Varför just där?
”Medan de flesta utförsåkarna bor i södra delen
av landet ligger nästan alla skidorterna norr om
Dalälven.” (s. 81/191)
Namn: ______________________________________________________
• Vad finns det för förklaringar till detta?
• Vad får detta faktum för konsekvenser för
miljön?
” … [för utförsåkarna] varar högsäsongen bara två
månader, under februari och mars.” (s. 81/191)
• Varför är säsongen så kort?
”Det ingår i kommunens uppgifter att ordna
fritidsområden för sina invånare.” (s. 82/192)
• Ingen lag tvingar kommunerna att bygga dyra
simhallar eller ishockeyhallar. Ändå så gör
kommunerna det. Hur ska detta förklaras?
Arbeta vidare med
Får kopieras
10:3
SOS Geografi 8
10:4 Stör och förstör
En av våra rättigheter är ganska unik. Det är rättigheter som bara finns i Sverige, Norge och
Finland.
Uppgift
I denna övning ges du möjlighet att fördjupa dina kunskaper om vår allemansrätt, men tänk
på att det finns skyldigheter också att ta hänsyn till.
Fritidslandskap
Exempel på hur man kan ”störa eller
förstöra”. Vad som inte är tillåtet.
Hur man gör för att inte störa eller
förstöra. Vad som är tillåtet enligt
Allemansrätten.
I skogen
Vid stränder och hav
Namn: ______________________________________________________
I jordbruksmark
I fjällen
Får kopieras
10:4
SOS Geografi 8
10:5 Prioritera mellan
Alla har haft några erfarenheter av att vara i naturen. Att vara ensam i en djup skog på natten
kan vara skrämmande, men det är inte det denna övning handlar om.
Uppgift
Här ska du rangordna (1-8) mellan åtta positiva naturupplevelser och sedan motivera din
rangordning och då kan det vara värt att ta hjälp av egna positiva naturerfarenheter.
Naturupplevelse
Min ranking
Min motivering till min ranking
Vara med om fågelskådning en
tidig vårmorgon.
Fiska abborre i en insjö en ljum
sommarkväll.
Ligga och sola på en klipphäll vid
havet.
Åka längdskidor en solig vinterdag.
Namn: ______________________________________________________
Vandra i fjällen och lyssna på
tystnaden.
Vandra en höstdag i skogen och
leta efter bär och svamp.
Tälta och grilla över öppen eld en
sommarkväll.
Segla eller paddla kanot längs med
kusten.
Arbeta vidare
Samtala och jämför med din grupp och se om er rangordning liknar eller skiljer sig åt mellan er.
Får kopieras
10:5
SOS Geografi 8
10: 6 Sveriges nationalparker och världsarv
I denna övning ska du undersöka några av våra nationalparker och världsarv: I vilka landskap
vi hittar dem och vilket speciellt värde har de?
Namn
Nationalpark
Världsarv
Landskap
Speciellt värde
Abisko
Laponia
Höga kusten
Gotska Sandön
Skuleskogen
Birka
Namn: ______________________________________________________
Tiveden
Visby
Kosterhavet
Blå jungfrun
Arbeta vidare
1. Om du skulle få möjligheten att besöka en nationalpark och ett världsarv, vilka
skulle du då välja och varför just dessa?
2. Samtala om och jämför dina val med din grupps prioriteringar.
Får kopieras
10: 6
SOS Geografi 8
10:7 Du har makten att bestämma
Tänk dig att du sitter med i kommunfullmäktige med makt att påverka beslut. Din uppgift är
att välja ut tre idrottsgrenar som du anser ska prioriteras i kommunen. Du ska ta hänsyn till:
• Kostnader för att ordningsställa för idrottsaktiviteten.
• Antal utövare – hur populär är den?
• Hänsyn till HEM: Hälsan, Ekonomin (för utövaren) och Miljöpåverkan.
• Jämställdhetsaspekt.
Idrottsgren
Kostnad
Prioritering
(+0-)
(1–3)
Motivering till prioriteringen
Friidrott
Bowling
Fotboll
Ridning
Ishockey
Innebandy
Basket
Handboll
Golf
Simning
Tennis
Namn: ______________________________________________________
Segling
Skidskytte
Bilsport
Motorcross
Gymnastik
Slalom
Längdskidor
Wild card 1
Arbeta vidare
1. Försök ena er inom din grupp vilka tre idrotter som kommunen ska satsa på.
2. Delta i en debatt med de andra grupperna och ha en omröstning på slutet om
vilka aktiviteter ni ska satsa på i er gemensamma kommun.
Får kopieras
10:7
SOS Geografi 8
10:8 Turistmål
Det finns en rad olika skäl till varför man gärna reser utomlands, t.ex. att man vill ha sol,
värme och bad eller att man vill uppleva en annan kultur och natur eller att man vill ha
tillgång till fina skidbackar och snö.
Här nedan är några resmål som är populära hos svenskarna just nu.
1. Ange vad du tror är huvudorsaken till att man åker just dit. Välj mellan:
Sol, värme, bad, avkoppling, äventyr, annan kultur, upplevelser,
vintersport, mat, historia och kultur, shopping, natur, storstadsliv
Turistmål
Land
Orsak till resa
Lista eget val
1. Kanarieöarna
2. London
3. Paris
4. Rom
5. Kreta
6. Phuket
7. Florida
8. Florens
9. S:t Anton
Namn: ______________________________________________________
10. Peking
2. Markera de tio turistmålen på underlagskartan.
3. Gör en egen
rangordning
över de
turistmål du
skulle vilja
besöka. Sätt
en etta vid
det turistmål
du helst
skulle vilja
besöka och
rangordna
sedan
övriga.
Får kopieras
10:8
SOS Geografi 8
11. Staden
Vilka för- och nackdelar finns det med att bo i en storstad?
Uppgift 1
• Försök själv att komma på det bästa svaret på ”Den stora frågan”.
• Vilka frågor väcks till liv och som du vill ha svar på efter att ha läst ingressen på
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
Får kopieras
11:1
SOS Geografi 8
mening.
Begrepp
Stadsplanering
Centrum
Kollektivtrafik
Service
Kommun
Tätort
Namn: ______________________________________________________
Privatbilism
Färdmedel/Färdsätt
Infrastruktur
Världsstäder
Arbeta vidare
Får kopieras
11:1
SOS Geografi 8
11:2 Tätort eller glesbygd?
Vad menas med en tätort? I Sverige säger vi att en tätort är ett samhälle som har minst 200
invånare i en samlad bebyggelse. Glesbygd är då det som inte är tätort.
1. Vad är det som skiljer glesbygd från tätort? Sätt ett kryss vid de ord du tycker
passar bäst in under rubrikerna Tätort respektive Glesbygd.
2. Det finns både för- och nackdelar med att bo i tätort såväl som i glesbygd. Fyll i
för- och nackdelar så som du ser det.
Tätort eller
glesbygd?
Affärer
Tätort
Glesbygd
Fördelar
Glesbygd
Bibliotek
Biograf
Frisk luft
Fågelsång
Golfbana
Tätort
Gott om plats
Ishall
Jakt och fiske
Lantbrevbärare
Natur
Nackdelar
Parker
Glesbygd
Namn: ______________________________________________________
Ridskola
Simhall
Svampskog
Tandläkare
Trängsel
Tätort
Tystnad
Får kopieras
11:2
SOS Geografi 8
I denna övning ska du visa att du förstår meningar även om de inte alltid är tillräckligt
förklarade. Det du nu gör är att du tränar på att ”läsa mellan raderna” vilket är viktigt för att
kunna förstå en text mer på djupet.
När du gör denna övning utvecklar du med andra ord en av de viktigaste förmågorna för
att lyckas i sina studier: Att förstå det man läser!
Mening i läroboken
Mitt svar på frågan är
”Centrum är det bästa läget för de flesta kontor,
affärer och restauranter.” (s. 87/197)
• Varför då?
” Hyrorna för lokalerna [i centrum] är mycket
höga.” (s. 87/197)
• Varför då?
”Nästan inga familjer med barn bor i de större
städernas centrum.” (s. 88/198)
• Varför inte?
”Numera bygger man inte längre jättestora
höghusområden …” (s. 89/199)
• Varför inte?
”Förr fanns industrierna inne i staden.” (s. 91/101)
• Så är det inte längre – varför inte?
Namn: ______________________________________________________
”Stormarknaderna ligger vid stora vägar i städernas
utkanter eller vid motorvägsavfarter längre ut på
landsbygden …” (s. 92/102)
• Varför ligger stormarknaderna just där?
”En fördel med att bygga [stormarknader] utanför
staden är att marken är mycket billigare.” (s. 94/204)
• Varför är marken billigare utanför staden?
”Förr gick de stora genomfartslederna för bilarna
rakt genom städernas centrala delar. Så är det inte
numera.” (s. 97/207)
• Varför är det inte så numera?
”Där [i glesbygden] är det nödvändigt för hushållen
att ha bil.” (s 98/208)
• Varför är det nödvändigt?
”Det [den ökande bilismen] är ett slöseri med ändliga
resurser, och det påverkar miljön.” (s. 99/209)
• Förklara meningen!
Får kopieras
11:3
SOS Geografi 8
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Välj ut två av de frågor du är mest osäker på och ta och ge hjälp från/till din
grupp.
2. Skapa gruppens bästa svar och redovisa för och lär av de andra gruppernas
redovisningar
Får kopieras
11:3
SOS Geografi 8
11:4 A
nalysera fördelar och nackdelar med att bo på olika
ställen
De flesta människor trivs där de bor. Samtidigt är det säkert så att var man än bor så finns det
både för- och nackdelar med boendet.
Uppgift
I denna övning ska du analysera boendets för- och nackdelar. Till din hjälp har du ett antal
begrepp som du hittar efter stödmallen.
• Ekonomi
• Hälsa
• Utbildning
• Kommunikationer • Fritidssysselsättningar
Fördelar med att bo …
• Arbete
• Miljö
• Butiker och annan service
• Nöjesliv
Nackdelar med att bo …
Glesbygden
Namn: ______________________________________________________
Förortsområde
Stadens centrum
Får kopieras
11:4
SOS Geografi 8
11:5 Var ska du bygga?
Här nedan ser du en karta över den påhittade staden Gladköping. Du arbetar som
stadsplanerare i staden, och din uppgift är nu att placera ut åtta nya inslag i staden.
1. Gå igenom inslagen nedan och fundera på var de bäst skulle passa in i
stadsbilden. Du måste givetvis ta hänsyn till hur du tror att invånarna i
Gladköping tycker och tänker. Fundera noga, och var inte rädd att ändra dig
efter hand.
2. Sätt ut respektive siffra på den plats på kartan där du vill placera in varje nytt
inslag.
1. Ett stort köpcentrum
2. Ett dagis
3. En ishall
4. En ny lokal för en MC-klubb
5. En mast som sänder mobiltelefonsignaler
6. Ett fängelse
7. En lyxrestaurang
Skog
Skog
Jär
nvä
g
Industriområde
Industriområde
Höghus
Höghus
Skog
Namn: ______________________________________________________
Villor
Park
Centrum
Centrum
Park
Åker
Höghus
Höghus
Villor
Villor
Skog
Skog
Får kopieras
11:5
SOS Geografi 8
11:6 Fatta rätt beslut
Du kommer nu att agera chef för stadsplaneringen i Gladköpings kommun. Tre viktiga
ärenden ligger på ditt bord: Ugglehöjdsskolan, templet och Jättevaruhuset. Nu står du inför
svåra beslut. Uppgiften är att ta beslut som du tror är bra för Gladköpings invånare och
samtidigt försöka undvika att människor känner att du helt har struntat i deras åsikter. Men
du måste ta beslut i alla fyra ärenden.
1. Ska Ugglehöjdsskolan stängas?
Ni kanske måste stänga Ugglehöjdskolan på grund av att eleverna blir färre.
Eleverna kommer i så fall att flyttas över till Hökarboskolan som ligger 5 km
längre bort.
a) Vilka olika grupper bör du fråga om vad de tycker?
b) Vilket är ditt beslut i frågan om Ugglehöjdsskolan? Stängas Ej stängas?
Motivering:
c) Vilka grupper kommer att bli nöjda med beslutet?
d) Vilka grupper kommer att bli missnöjda med beslutet?
2. Ska templet byggas?
Namn: ______________________________________________________
Ordföranden i den buddhistiska församlingen kommer till dig och säger: ”Vi är
nu över 1 000 buddister i vår stad. Sverige är ju ett land med religionsfrihet,
och alla grupper ska ha rätt att utöva sin religion. Vi buddhister har nu samlat
in pengar och skulle vilja bygga ett tempel i utkanten av parken.”
b) Vilket är ditt beslut i frågan om tempelbygget? Byggas Ej byggas
Motivering:
Får kopieras
11:6
SOS Geografi 8
3. Ska Jättevaruhuset byggas?
Butikskedjan Jättevaruhuset planerar att öppna upp ett varuhus i Gladköpings
centrum. ”Vi kommer att innebära mycket positivt för er stad”, säger de till dig.
Men de mindre butiksägarna i staden kommer till dig och försöker stoppa det
nya varuhuset. ”Det kommer att innebära en katastrof för staden om
Jättevaruhuset öppnar här. Många småbutiker kommer att gå i konkurs.”
b) Vilket är ditt beslut i frågan om Jättevaruhuset? Byggas Ej byggas
Motivering:
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
11:6
SOS Geografi 8
11:7 Stadsplanering
Den klassiska geografifrågan är: ”Vad finns Var och Varför just här? Denna fråga passar väldigt
bra att ha som utgångspunkt i denna övning.
Uppgift
Du ska tänka som en stadsplanerare, nämligen att allt som finns i och runt en stad har
placerats där utifrån en speciell idé. För en stadsplanerare sker inget av slump.
Ta hjälp av den tecknade bilden i läroboken på sidan 86/196.
Fenomen
Varför detta just här?
Småhusområdet från 1980-talet
Köpcentrumet
Motorvägens sträckning
Ringledens sträckning
Industriområdet
Namn: ______________________________________________________
Höghusen i centrum
Fritidsområdet i väster
Bostadsområdena med höghus
och lägre hus
Arbeta vidare
1. Jämför och samtala med de andra i din grupp för att se om ni tänker på samma
sätt när det gäller stadsplaneringsfrågor.
2. Förändra dina egna tankar om stadsplanering, och det du tidigare har fört in i
högra spalten, efter det du nu har lärt dig av dina klasskamrater.
3. Ha en diskussion i helklass där ni jämför era egna idéer kring stadsplanering
med verklighetens, det vill säga den stadsplanering som har styrt hur det ser ut
där just ni bor. Försök hitta både likheter och skillnader.
Får kopieras
11:7
SOS Geografi 8
11:8 Stadsplanering, del 2
Tänk dig in i rollen som att du är stadsplanerare och har makten att styra över vad olika
nybyggnationer ska placeras, lokaliseras i din egen kommun.
Uppgift
I denna övning tränar du att värdera för- och nackdelar samt tänka kring likheter och
skillnader. Frågan som nu gäller är: Om din egen kommun skulle bygga det som finns
uppräknat i vänsterspalten: Var skulle det passa bäst och Varför just där?
Arbeta sedan vidare
1. Samtala om och jämför dina tankar med din grupps.
2. Skapa gruppens bästa förslag.
3. Lär av de andra gruppernas redovisningar.
Nybygge av …
Var i din kommun?
Varför just där?
Idrottsplats
Stort köpcentrum
Industriområde
Namn: ______________________________________________________
Fritidsområde
Ny stor nöjespark
Ny stor parkeringsplats
Wild card
Får kopieras
11:8
SOS Geografi 8
11:9 Hur ska vi resa?
Ibland är det svårt att fatta beslut. Till exempel gäller det när vi ska resa relativt korta sträckor
på mellan några kilometer till några mil.
Uppgift
I denna övning ska du analysera fördelar och nackdelar med att färdas i egen bil eller med
kollektivtrafik. Missa inte chansen att ta hjälp av de begrepp som du hittar efter stödmallen.
Fördelar med …
Nackdelar med …
Privatbilism
Namn: ______________________________________________________
Kollektivtrafik
Arbeta vidare
1. Diskutera i helklass utifrån frågan: Varför är det bäst att åka bil eller kollektivt?
2. Skriv en resonerande text, där du tar hjälp av diskussionen ni just avslutat,
utifrån frågan: ”Vad ska samhället satsa på i framtiden: Privatbilism eller
kollektivtrafik?”
Ta hjälp av begreppen:
• Hälsa
• Ekonomi
• Miljö
• Tid
• Bekvämlighet
Får kopieras
11:9
SOS Geografi 8
11:10 Om att välja färdsätt
I denna övning ska du analysera olika fördelar och nackdelar med sex olika färdsätt. Ta hjälp
av begreppen:
• Tid
Färdsätt
• Hälsa
• Ekonomi
Fördelar med …
• Miljö
• Avstånd
• Bekvämlighet
Nackdelar med …
Tåg
Buss
Egen bil
Namn: ______________________________________________________
Taxi
Flyg
Cykel
Arbeta vidare
1. Samtala och jämför dina tankar kring för- och nackdelar med din grupps.
2. Skriv en resonerande text kring ämnet: ”Därför föredrar jag att resa med …”
Får kopieras
11:10
SOS Geografi 8
Hjälpmedel: Atlas
11:11 Städer i världen
Världens storstäder växer snabbt och mycket. Speciellt stor är urbaniseringen i de fattigare
länderna. (Placera ut på en världskarta!)
Huvudstad
I landet …
I världsdelen …
En eller två andra viktiga
miljonstäder i landet
London
Pretoria
Berlin
Rom
Moskva
Ankara
Madrid
Delhi
Washington DC
Namn: ______________________________________________________
Rio de Janeiro
Peking
Canberra
Jakarta
Tokyo
Ottawa
Arbeta vidare
• Ta hjälp av din grupp och besvara frågorna: Kan du se något mönster som delas
av de flesta av städerna? Hur ser det mönstret ut? Försök förklara orsakerna
bakom mönstret!
Får kopieras
11:11
SOS Geografi 8
Hjälpmedel: Atlas
11:12 Varför ligger staden där?
Det finns alltid en eller flera orsaker till att en stad ligger på ett speciellt ställe. Vissa städer har
till exempel växt upp vid platser där folk träffades för att utbyta varor, eller där det var lätt att
odla mat.
Uppgift
Här följer några exempel på olika städer i världen. Din uppgift är att med hjälp av en atlas
försöka lista ut varför städerna har anlagts just där. I varje ruta till vänster här nedan finns en
orsak till placering av städer. Studera de listade städernas läge i atlasen och välj ett alternativ
som är en trolig orsak till att staden ligger just där den ligger. Skriv in staden i rutan som bäst
beskriver orsaken till stadens placering. Tänk på att vissa städer passar in på fler än ett
alternativ.
Tokyo
Dallas
Khartoum
Nässjö
New Orleans Bergen
Chicago
Abu Dhabi
Umeå
Johannesburg
Saint Louis
Donetsk
Koblenz
Québec
På en bördig
slätt
Floder som
flyter ihop
Namn: ______________________________________________________
Vid en
råvarukälla
Vid en
flodmynning
I en skyddad
vik
Vid en
järnvägsknut
Får kopieras
11:12
SOS Geografi 8
11:13 Storstäder i världen
Tabellen visar de städer i varje världsdel som har den största befolkningen. Uppgifterna är från
omkring år 2000 och bygger på beräknat invånarantal inklusive förorter.
Europa
Afrika
Sydamerika
Moskva
15,1 milj.
Kairo
14,8 milj.
São Paolo
17,7 milj.
London
12,2 milj.
Lagos
13,4 milj.
Buenos Aires
12,5 milj.
Paris
10,9 milj.
Kinshasa
5,1 milj.
Rio de Janeiro
10,6 milj.
Asien
Nordamerika
Oceanien
33,1 milj.
New York
21,2 milj.
Sydney
3,9 milj.
Chongquing
30,7 milj.
Mexico City
18,1 milj.
Melbourne
3,3 milj.
Söul
21,9 milj.
Los Angeles
16,3 milj.
Namn: ______________________________________________________
Tokyo
Får kopieras
11:13
SOS Geografi 8
Uppgifter
1. Pricka in städerna på världskartan.
2. I vilken världsdel finns de största storstäderna?
3. Vilken världsdel har inga städer med över fem miljoner invånare?
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
11:13
SOS Geografi 8
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
Förslag på
prov åk 8
SOS Geografi 8
Både människor och naturens egna processer påverkar landskapets utseende. I denna uppgift
ska du analysera vilka olika krafter som förändrar naturlandskapet i Sverige och på andra
platser i världen.
Förändringsfaktorer
Hur sker påverkan av naturlandskapet?
Vad blir resultat av påverkan?
Inlandsisen
Floder/älvar
Vittring
Havet
Vindar
Namn: ______________________________________________________
Plattrörelser
Jakt efter råvaror
Skogsbruk
Produktion
av livsmedel
Arbeta vidare
• Resonera om vilken av naturens egna processer som är den kraft som påverkar
landskapet mest. Ge några exempel från olika delar av världen.
• Resonera även om för- och nackdelar med den påverkan som naturen står för.
Får kopieras
Geografi åk 8,
delprov I
SOS Geografi 8
Anta att du är expert på geografi som får besök av en vetgirig och frågvis lågstadieklass. Nu får
du skärpa dina sinnen för det är ganska kluriga frågor som till exempel dessa:
Namn: ______________________________________________________
1. Vår lärare berättade att det finns spår efter vulkaner och jordbävningar i Sverige.
Det tror vi inte på. Vem har rätt; vår SO-lärare eller vi?
2. Däremot så vet vi säkert att det finns aktiva vulkaner på Island, men inte i
dagens Sverige. Hur kommer det sig detta?
3. För inte så länge sedan såg vi på TV att Italien hade drabbats av jordbävningar.
Tydligen är det inte bara Italien som drabbas av jordbävning och därför undrar
vi: Vilka andra länder än Italien och vad är det som gör att just dessa länder
råkar illa ut? Är det bara så att de har otur, eller …?
4. Och nu kommer det en fråga om bergskedjor. På vissa ställen på jorden finns
det jätte långa och höga bergskedjor. Varifrån kommer de?
5. Och sedan en annan sak som vi inte tror på. Vår SO-lärare påstår på fullt allvar
att det där det idag är en stor platt slätt kan det för länge sedan stått en jättestor
bergskedja, typ Himalaya. Hallå, vi bara undrar, vem är det som slipar ner
bergstopparna?
6. Till slut en fråga om floder. På en SO-lektion skulle vi rita ut pilar för att visa
att vi visste åt vilket håll en flod rinner åt. Är det ett skämt, eller? Hur kan vi
veta det? Vi har ju inte varit vid Nilen till exempel. Vad säger du experten?
Får kopieras
Geografi åk 8,
delprov II
SOS Geografi 8
Namn: ______________________________________________________
1.
2.
3.
4.
5.
Får kopieras
Uppföljning
SO•S Geografi 9
Får kopieras
Innehåll
12. Industri och service
12:2 Industri- och servicejobb
12:3 Europas industrier
12:4 Välj transport
12:5 Allt förändras!
12:6 Varför-frågor
12:7 Sveriges största företag
12:8 Du har makten att Prioritera!
Namn: ______________________________________________________
13. Energi
13:2 Energikällor i Sverige
13:3 Energi förr och nu
13:4 Olika energikällor
13:5 Vindkraft åt alla!
13:6 Tio nya varför-frågor
13:7 Elproduktionen i Norden
13:8 Fördelar och nackdelar med
olika energislag
14. I-länderna
14:2 De åtta mäktigaste
14:3 Tre stormakter
14:5 Välfärdslistan
14:6 Den viktiga verkstadsindustrin
14:7 De viktiga flygplatserna
14:8 Analysera EU:s miljöproblem
14:9 Sammanfatta för att fatta
15. U-länderna
15:2 Välfärd
15:3 Rik och fattig
15:4 Pålitlig statistik? – källkritik
15:5 Flyktingar i världen
15:6 Råvaruberoende
15:7 Tio frågor om samband
15:8 Jämförande analys av för- och nackdelar
15:9 Fattigdomen i världen
15:10 Prioritera! Vad är viktigast?
15:11 BRIC-länder
15:12 Tre före detta utvecklingsländer
16. Hållbar utveckling
16:2 Hållbar konsumtion?
16:3 Miljötänkande i hemmet
16:4 Hur miljövänlig är du?
16:5 Håll reda på miljöhoten
16:6 Framtiden tillhör barnen
16:7 Klimatförändringar i världen
16:9 Framtida problem
16:10 Varför skövlas skogen?
16:11 Ett riktigt badproblem
16:12 Rätten till ren luft
17. Sårbarhet
17:2 En allvarlig naturkatastrof
17:3 Analysera sårbarheten i samband
med naturkatastrofer
17:4 Sårbara platser i världen
18. Arktis
18:2 Går det att rädda isbjörnarna?
18:3 Sambandsträning
Geografi åk 9, delprov I (alternativ a)
Geografi åk 9, delprov I (alternativ b)
Får kopieras

SOS Geografi 9
12. Industri och service
Varför jobbar allt färre med industrijobb och allt fler med
servicejobb?
Uppgift 1
a. Försök att på egen hand besvara ”Den stora frågan”.
sidan 5/219 och vilka förslag på svar har du?
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
• Skapa gruppens bästa svar på ”Den stora frågan” (uppgift 1a).
• Väj ut en fråga i uppgift 1b och skapa gruppens bästa svar på denna fråga.
• Presentera för klassens gruppens bästa svar på både ”Den stora frågan” och den
andra utvalda frågan i tabellen ovan.
Får kopieras
12:1
SOS Geografi 9
Förklara begreppen genom att sätta in dem i ett sammanhang som visar att du har förstått
begreppen.
Begrepp
Industri
Service
Mekanisering
Automatisering
Bransch
Verkstadsindustri
Namn: ______________________________________________________
Globalisering
Utrikeshandel
Universitet och högskolor
Godstransporter
Arbeta vidare
önskan”.
Får kopieras
12:1
SOS Geografi 9
12:2 Industri- och servicejobb
Hade du gått i åk 9 för cirka 50 år sedan hade chansen varit ganska stor att du hade börjat
jobba direkt efter grundskolan. Så är det inte idag.
Uppgift
I denna övning får du tillfälle att börja fundera lite över olika yrken, utbildning och för- och
nackdelar med att ha ett arbete inom industrin eller service. Fyll i stödmallen på.
Arbeta sedan vidare med
1. Samtala om och jämför din stödmall med dina gruppkamraters mallar.
3. Skriv en resonerande text utifrån temat: ”Jag om tio år – mitt drömjobb”.
4. Byt text med en klasskamrat och ge respons á la ”två stjärnor och en önskan”.
5. Förbättra din text efter din klasskamrats goda råd och lämna in texten till din
SO-lärare.
Industrijobb
Servicejobb
Exempel på yrken
inom …
Namn: ______________________________________________________
Exempel på
utbildningsvägar
inom …
Fördelar med att arbeta
inom …
Nackdelar med att
arbeta inom …
Får kopieras
12:2
SOS Geografi 9
Namn: ______________________________________________________
Hjälpmedel: Atlas
12:3 Europas industrier
I Europa finns en mängd olika industriområden. Vissa har vuxit upp runt naturtillgångar,
andra runt viktiga transportknutar. Industrierna har skapat arbete och välfärd för många
områden men även en hel del miljöproblem.
Uppgifter
1. Markera industriområdena på underlagskartan över Europa.
2. Fundera på varför industriområdena vuxit upp just i dessa områden. Använd en
atlas och avgör de viktigaste orsakerna till industriområdenas placering. Välj
mellan: närhet till råvaror, bra kommunikationer, stor befolkning.
Får kopieras
12:3
SOS Geografi 9
Industriområden
Närhet till råvaror
Bra kommunikationer
Stor befolkning
Mälardalen
Nordvästra England
Södra Polen
Nederländerna och
Belgien
Namn: ______________________________________________________
Ruhrområdet
Milanoområdet
3. Nämn några andra industriområden i Europa.
Får kopieras
12:3
SOS Geografi 9
12:4 Välj transport
Du har blivit anställd vid ett av världens största företag som logistiker, det vill säga en som
planerar transporter. Din chef har i dag gett dig i uppdrag att ordna med transport av ett antal
sändningar till olika kunder över hela världen. För att kunderna ska bli nöjda måste du möta
just deras behov av snabbhet, säkerhet, bekvämlighet, pris och så vidare. Vissa sändningar
kanske också kräver mer än ett transportsätt.
Till varje sändning har du fyra olika transportmedel att välja mellan:
flyg tåg båt lastbil
1. Fyll i det transportsätt som du tycker passar bäst.
2. Motivera dina förslag. Använd gärna en atlas som hjälp.
Transportsätt
Varför?
En stor last vete från Texas till
Rotterdam.
Diamantringar från tillverkaren i
Pretoria till Hong Kong.
Stenkol från en gruva i Krakow till
stålindustri i Köln.
Dagstidningar från ett tryckeri
i Malmö till tidningsutbärarna i
Skåne.
Två travhästar från Neapel som ska
springa Elitloppet i Stockholm.
Namn: ______________________________________________________
Ett spelarkontrakt som ska skickas
från en fotbollsklubb i London för
att skrivas under av en spelare i
Köpenhamn.
Ett stort antal nytillverkade bilar
från Detroit till Mexico City.
Regelbundna leveranser av oxfilé
från Nya Zeeland till butikskedjor i
Sverige.
Olja från Förenade Arabemiraten
till Tokyo.
En danstrupp från Kiev som ska
turnera i västra Europa i två veckor.
Ett parti kristallvaser från
småländska glasbruk till Buenos
Aires.
Tio tusen röda rosor från Madrid till
karnevalen i Rio de Janeiro.
Får kopieras
12:4
•
•
•
•
•
Industriproduktion i världen (globalt perspektiv)
Från ”förr i tiden”:
Stödmall 1
Till idag:
Varför? (orsaker)
• Samhället
• Dig
Framtiden för:
Du och alla andra människor förändras. Detsamma gör samhällen.
I denna övning ska du analysera trender när det gäller industriproduktionen i både ett globalt och ett nationellt perspektiv. Det handlar om vad som har förändrats,
orsakerna bakom denna förändring samt hur du tror att framtiden ser ut; för dig och samhället i stort.
12:5 Allt förändras!
Namn: ______________________________________________________
SOS Geografi 9
Får kopieras
12:5
Till idag:
Arbeta vidare
1. Samtala om och jämför dina två mallar med dina gruppkompisars mallar.
2. Förbättra dina två mallar efter vad du lärt av gruppen.
•
•
•
•
•
Industriproduktion i Sverige (nationellt
perspektiv)
Från ”förr i tiden”:
Stödmall 2
Namn: ______________________________________________________
Varför (orsaker)
• Samhället
• Dig
Framtiden för:
SOS Geografi 9
Får kopieras
12:5
SOS Geografi 9
12:6 Varför-frågor
Namn: ______________________________________________________
Du har säkert hört din lärare säga att det är viktigt i SO att både försöka formulera och kunna
svara på varför-frågor. Skälet till det är att dessa frågor alltid är riktade mot förståelse.
I denna övning får du tillfälle att testa din förståelse med hjälp av tio frågor.
1. De senaste 50 åren har antalet industrijobb minskat och antalet jobb inom
servicenäringarna ökat. Varför har det blivit på detta viset?
2. En stor del av svenska företag har flyttat sin produktion till länder i sydöstra
Asien. Varför har de inte flyttat till Australien eller Afrika?
3. Den tredje huvudnäringen är jordbruk. Idag är det bara två procent av alla som
arbetar som jobbar inom jordbruket. Trots detta så producerar bönderna mer
livsmedel än för 50 år sedan då antalet bönder var många fler. Varför är detta
möjligt?
4. För 60 år sedan var det mycket vanligare i Sverige att det var männen som
arbetade, medan kvinnorna var hemma. Så är det inte idag. Varför var det så
”förr i tiden”?
5. För 30 år sedan fanns det flera stora varv i Sverige som byggde stora fartyg. Så
är det inte längre idag. Varför är det inte så?
6. Man kan påstå att det relativt lilla samhället Vårgårda (se s. 8/222) har haft stor
nytta av globaliseringen. Varför är det ett rimligt påstående?
7. Alltsedan tidig medeltid har olika länder i Europa bedrivit handel med
varandra. Varför har de gjort det och varför kommer de att fortsätta med det?
8. Sveriges viktigaste handelspartners är Tyskland, Norge, Danmark,
Storbritannien och Finland. Varför är just dessa länder så viktiga?
9. Det blir allt vanligare att ungdomar väljer att studera utomlands. Varför har
detta blivit mer populärt idag jämfört med för 50 år sedan?
10. Läkarutbildningen i Sverige finns på följande orter: Umeå, Uppsala, Solna,
Stockholm, Linköping, Göteborg, Lund och Örebro. Varför finns de just där?
Finns det något mönster i placeringen av orterna?
Arbeta vidare
• Samtala om och jämför dina svar med gruppens svar på de 10 varför-frågorna.
• Välj ut 2–3 frågor där ni är lite osäkra på svaret och lyssna vad andra grupper
har svarat.
Får kopieras
12:6
SOS Geografi 9
12:7 Sveriges största företag
Utan Sveriges största företag skulle vårt land vara ett mycket fattigare land. I denna övning ska
du reda ut till vilken bransch företagen hör och vad de producerar.
Företag
Vilken bransch?
Producerar vad?
Volvo
Ericson
Vattenfall
Skanska
SCA
Electrolux
Ericsson
Telia Sonera
Sandvik
Namn: ______________________________________________________
H&M
Atlas Copco
Scania
Alfa Laval
Största företaget i din egen
kommun
Diskutera inom gruppen
• På vilka olika sätt kan man mäta hur stort ett företag är?
• De stora svenska företagen är mycket viktiga. På vilka olika sätt är de viktiga?
Får kopieras
12:7
SOS Geografi 9
Hjälpmedel: Atlas
12:8 Du har makten att Prioritera!
Anta att du har makten att lokalisera en ny stor industri i en medelstor svensk stad. Företagets
producerar mobildelar och de flesta köparna (marknaden) finns i och i närheten av de tre
svenska storstäderna samt inom EU. Det som kommer att avgöra vilken stad som kommer att
få det nya företaget beror på hur bra kommunikationerna är. Företagets huvudkontor ligger i
Sundsvall. Delarna till mobilen importeras från Kina. Bokstaven P i stödmallen står för din
Prioritering.
De aktuella alternativen vad gäller kommunikationerna är:
• Järnväg
Stad
• Flygplats
P
• Motorväg
Järnväg
• Hamn
Flygplats
Motorväg
Hamn
Motivering
till P
Växjö
Kalmar
Uddevalla
Namn: ______________________________________________________
Västerås
Karlstad
Umeå
Följdfrågor:
1. Förändras förutsättningarna om stor hänsyn skulle tas till:
a. Kostnader för transporterna (t.ex. till och från en hamn)?
b.Miljökonsekvenser?
2. Vad betyder (positivt och negativt) en lokalisering av en ny storindustri för
en stad?
Får kopieras
12:8
SOS Geografi 9
13. Energi
Vilka för- och nackdelar har olika energislag och vad kan du och
din familj göra för att spara mer på energi?
Uppgift 1
•
•
Försök att på egen hand besvara Den stora frågan.
Vilka frågor väcks till liv och som du vill ha svar på efter att ha läst ingressen på
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
Får kopieras
13:1
SOS Geografi 9
begreppen.
Begrepp
Energikälla
Förnybara energikällor
Råvara
Fossila bränslen
Ändliga bränslen
Fjärrvärme
Namn: ______________________________________________________
Geotermisk värme
Biobränsle
Växthusgas
Transporter
Arbeta vidare
önskan”.
Får kopieras
13:1
SOS Geografi 9
13:2 Energikällor i Sverige
1950
1970
1990
2000
Under årens lopp har utnyttjandet av olika
energikällor varierat i Sverige. Tabellen nedan
visar den procentuella fördelningen av den totala
energin som har kommit från olika källor.
Olja & gas
21
63
26
35
Vattenkraft
26
27
32
22
Kol
2
4
4
4
Biobränsle, ved
27
6
9
18
(Biobränsle, ved omfattar ved, sopor, biomassa – alltså
Kärnkraft
–
–
29
21
brännbara icke-fossila bränslen.)
1. Fyll i diagrammet som visar utvecklingen av användandet av olika energikällor.
Gör en kurva för varje energikälla.
%
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
Namn: ______________________________________________________
0
1950
1970
1990
2000
2. Vilken energikälla har ökat mest i användning från 1950 fram till år 2000?
3. Av vilken energikälla har användandet minskat mest under samma period?
4. Vilka två energikällors kurvor har varierat mest under perioden?
5. Vad kan det finnas för orsaker till att användandet av dessa energikällor har
ökat och minskat under perioden?
Får kopieras
13:2
SOS Geografi 9
13:3 Energi förr och nu
Kan du tänka dig att leva utan elektricitet som en självklar del i vardagen? Förr i tiden
användes en mängd andra sätt för att få energi.
Tabellen här nedan visar några olika områden där energi alltid har behövts.
1. Din uppgift är att fundera på hur man fick energi till dessa områden på 1600talet samt hur vi får energi till samma områden i dag. Några exempel (du kan
säkert själv komma på fler):
muskelkraft djur vind vattenkraft eld bensin/diesel elektricitet
Områden
Energikälla på 1600-tal
Energikälla i dag
Transporter till havs
Transporter på land
Uppvärmning av bostäder
Belysning
Driva maskiner
2. Vad tror du var mest besvärligt med energisituationen för människorna förr i tiden?
Namn: ______________________________________________________
3. Vad är positivt med de förändringar som har skett?
4. Vilka av förändringarna tycker du är mindre bra, och varför?
Får kopieras
13:3
SOS Geografi 9
13:4 Olika energikällor
Det finns flera olika energikällor, och det finns både för- och nackdelar med dem alla. Din
uppgift här är att beskriva varje energikälla genom att visa på vad som är positivt respektive
negativt med dem. Utgå från nedanstående tabell och skriv på lösa blad om mer utrymme
krävs. Några saker som du kan ta med är:
• Är energikällan förnyelsebar eller icke-förnyelsebar?
• Är den lätt eller svår att utvinna?
• Är den billig eller dyr att utvinna?
• Hur påverkar energikällan miljön?
• Är energikällan effektiv, så att det går att utvinna mycket energi ur den?
förnyelsebar/ ickeförnyelsebar
Utvinning
Miljö
Effektivitet
Olja
Naturgas
Kol
Vattenkraft
Namn: ______________________________________________________
Vindkraft
Solenergi
Kärnkraft
Jordvärme
Får kopieras
13:4
SOS Geografi 9
13:5 Vindkraft åt alla!
I Gladköpings kommun har några drivande personer dragit igång projektet Vindkraft åt alla.
Projektet är storslaget och målsättningen är att vindkraften ska täcka hela kommunens elbehov
i framtiden. Projektet innebär att 300 vindkraftverk i olika storlek ska uppföras på slätten i
utkanten av staden. Projektet har fått många anhängare, men också flera motståndare. Här är
några personer:
Personer FÖR projektet
Malte Gunsson – 25 år
studerande, medlem i Fältbiologerna.
Siv Grodbladh – 45 år
kontorist och ledamot i kommunfullmäktige för Miljöpartiet.
Greger Frisk – 39 år
läkare.
Anneli Ross – 26 år
småbarnsförälder som bor granne med kommunens största kraftverk
som drivs av företaget Gladkraft.
Personer EMOT projektet
chefsekonom i kommunen.
Pelle Rubin – 68 år
boende i byn Gåsarp strax bredvid där kraftverken är tänkta att
placeras.
Emma Larsson – 38 år
VD i Gladkraft som levererar det mesta av kommunens ström i dag.
Oskar Renfana – 29 år
högstadielärare och ledamot i kommunfullmäktige för
Gladköpingspartiet, som helt är emot projektet.
Namn: ______________________________________________________
Rut Kastensson – 42 år
Får kopieras
13:5
SOS Geografi 9
Din uppgift är nu att skriva en insändare i Gladköpingskuriren. Den ska vara undertecknad av
en person som är FÖR eller EMOT projektet Vindkraft åt alla. Välj själv en av personerna och
ta fram de bästa argument som du kan komma på för att stödja den personens åsikter.
För
Emot
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
13:5
SOS Geografi 9
13:6 Tio nya varför-frågor
1. De rika i-länderna gör av med otroligt mycket mer energi än de fattigare
u-länderna. Varför är det på detta viset?
2. De viktigaste energikällorna har under mer än hundra år, och än idag, varit
olja, kol och naturgas. Varför har dessa energikällor varit så dominerande så
länge?
3. De senaste årtiondena har kritiken mot dessa ändliga energikällor ökat i kraft.
Varför då?
4. Många politiska konflikter och krig har handlat om olja. Varför är oljan
tydligen värd att kriga om?
5. Krig där oljeländer är inblandade kan skapa en lågkonjunktur i hela
världsekonomin. Hur då?
6. Norge är ett av världens rikaste länder. Varför är det så?
7. Det är väldigt svårt att säga exakt när oljan kommer att ta slut. Varför är det på
detta viset?
8. De flesta av världens länder önskar att minska oljeanvändningen. Varför vill de
det?
9. Världens största kärnkraftsländer är alla i-länder. Varför är det på detta viset?
10. Danmark producerar mest el från vindkraftverk i hela världen. Varför är det så?
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
• Samtala om och jämför dina svar med gruppens svar på de 10 varför-frågorna.
• Välj ut 2–3 frågor där ni är lite osäkra på svaret och lyssna vad andra grupper
har svarat.
Får kopieras
13:6
SOS Geografi 9
13:7 Elproduktionen i Norden
Utan el stannar samhället. Vi tar säkert det för givet att el ska finnas jämt. Vi tänker säkert inte
på att elektriciteten kan komma från olika ”källor”.
Uppgift
I denna övning ska du göra en jämförande analys mellan de nordiska länderna utifrån
frågorna: Varifrån får landet sin mesta el och varför är det just så?
Energikällorna är:
• Vattenkraft • Kärnkraft • Värmekraft • Vindkraft och geotermisk kraft
Nordiskt land
Varifrån kommer den mesta elen?
Varför är det så?
Sverige
Norge
Namn: ______________________________________________________
Finland
Danmark
Island
Arbeta vidare
• Vilka länder skulle drabbas hårdast om EU skulle förbjuda alla kärnkraft?
• Om detta skulle hända; vilka skulle konsekvenserna då bli?
Får kopieras
13:7
SOS Geografi 9
13:8 Fördelar och nackdelar med olika energislag
Frågan om varifrån vi ska hämta vår energi är en viktig politisk fråga. I denna övning ska du
analysera för- och nackdelar med olika energislag.
Energislag
Ändligt eller förnybar?
Fördelar med energislaget
Nackdelar med energislaget
Olja
Naturgas
Kol
Kärnkraft
Vattenkraft
Namn: ______________________________________________________
Solkraft
Vindkraft
Biobränsle
Arbeta vidare
1. Om du vore politiker – vilka två energislag skulle du prioritera och varför?
2. Debattera denna fråga i helklass.
3. Skriv en resonerande text om: ”Vad ska Sverige satsa på i framtiden och varför?”
Får kopieras
13:8
SOS Geografi 9
14. I-länderna
Varför är de rika i-länderna rika?
Uppgift 1
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
Får kopieras
14:1
SOS Geografi 9
Förklara begreppen genom att sätta in de i ett sammanhang som visar att du har förstått
begreppen.
Begrepp
I-land
Den inre marknaden
Handelshinder
Näringsliv
Industrivaror
Postindustriellt samhälle
Namn: ______________________________________________________
Naturtillgång
Råvara
NIC-land
Världsmarknad
Arbeta vidare
önskan”.
Får kopieras
14:1
SOS Geografi 9
14:2 De åtta mäktigaste
7
1
2
6 3
4
5
8
På världskartan finns några av världens mäktigaste industriländer markerade. Det är dessa åtta
länder som kallas för G8-gruppen. Dessa träffas regelbundet sedan 1975 för att diskutera
situationen i världen.
Namn: ______________________________________________________
1. Skriv ned ländernas namn vid rätt siffra.
1 5 2 6 3 7 4 8 2. Ett av länderna har gått igenom stora förändringar, men får ändå vara med i
G8-gruppen, bland annat för att det ingick i ett mäktigt rike under det kalla
kriget. Vilket land är det, och vilket rike var landet en del av?
3. Vilka världsdelar är inte representerade i G8-gruppen?
Får kopieras
14:2
SOS Geografi 9
4. Vad anser du att G8-länderna borde diskutera på sina möten.
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
14:2
SOS Geografi 9
14:3 Tre stormakter
Under en stor del av 1900-talet krigade dåtidens stormakter med vapen om vem som skulle
dominera världen. De senaste decennierna har kampen om världsherraväldet handlat om att
dominera världshandeln.
Uppgift
I denna övning ska du göra en jämförande analys av de tre stormakterna EU, USA och Kina.
Du gör det genom att identifiera respektive stormakts starka och svaga sidor. Efter det
rangordnar du efter vilken stormakt som är störst, näst störst och så vidare. Avsluta med att
motivera din rangordning.
Stormakt
Starka sidor
Svaga sidor
Min ranking (1–3)
Min motivering till
rankingen
EU
USA
Namn: ______________________________________________________
Kina
Arbeta vidare
1. Samtala om och jämför din stödmall med dina gruppkamraters mallar.
3. Redovisa er gemensamma stödmall för övriga klassen.
4. Förbättra din egen stödmall efter att du har lärt dig av andra gruppers
redovisningar.
5. Skriv nu en resonerande text om framtiden: ”Hot eller möjligheter – hur ser
världen ut om 50 år?”
6. Byt text med en klasskamrat och ge respons genom ”två stjärnor och en
önskan”.
7. Revidera din text efter responsen du har fått och lämna in texten till din
SO-lärare.
Får kopieras
14:3
SOS Geografi 9
I denna övning ges du möjligheten att testa dig själv på om du kan svara på ett antal
”förståelsefrågor”. Klarar du det så vet du att du har bra läsförståelse. Om inte så får du träna mer.
Mening i läroboken
besvara frågan
”De absolut mest framgångsrika i-länderna är
USA och Japan.” (s. 43/257)
• Vad betyder ”framgångsrika” i detta
sammanhang?
• Finns det några områden där USA och
Japan inte är framgångsrika?
”I-länderna handlar mycket med varandra …
(s. 43/257)
• Vilka fördelar finns med handeln?
”… människor … och varor får flyttas [inom
EU] utan tullar och handelshinder: Det är två
mycket viktiga fördelar med att vara med i
EU.” (s. 44/258)
• Vilka fördelar handlar detta om?
”Till exempel har en del svenska klädföretag
flyttat sin tillverkning till Estland.” (s. 46/260)
• Varför har de gjort det?
”I nordvästra Europa är naturförhållandena bra
för jordbruk.” (s. 47/261)
Namn: ______________________________________________________
• Bra på vilka sätt?
”Den gamla typen av industrivaror kunde
tillverkas mycket billigare i andra delar av
världen.” (s. 48/262)
• Vad var det för slags industrivaror?
• Vad menas med andra delar av världen?
”Men vad menas med ett rikt land?” (s. 53/267)
• Besvara frågan!
”I USA finns världens modernaste och mest
effektiva jordbruk.” (s. 54/268)
• Vad menas med modernt och effektivt?
Arbeta vidare
Får kopieras
14:4
SOS Geografi 9
14:5 Välfärdslistan
Det är alldeles klart att det finns stora skillnader mellan olika länder i Europa. Många länder
hör utan tvekan till gruppen ”Världens rikaste länder i världen”, i andra finns det tydliga spår
av fattigdom och sociala och ekonomiska problem.
Uppgift
I denna övning ska du använd kartan på sidan 45/259 för att placera i länderna i rutan nedan
under rätt plats på den globala världslistan.
Portugal
Kroatien
Ryssland
Sverige
Italien
Storbritannien
Norge
Spanien
Tyskland
Österrike
Finland
Polen
Moldavien
Island
Ungern
Frankrike
Grekland
Holland
Välfärdslistan
Exempel på länder i respektive grupp
Grupp 1 (Topplats)
Grupp 2
Grupp 3
Namn: ______________________________________________________
Grupp 4
Grupp 5
Grupp 6 (sist på listan)
Arbeta vidare
Finns det några likheter (mönster) mellan länderna i grupp 1 och 2 jämfört med länderna i
grupperna 3–4 samt 5–6?
Får kopieras
14:5
SOS Geografi 9
14:6 Den viktiga verkstadsindustrin
Inom EU är verkstadsindustrin mycket viktig. Den ger vinster till ägarna av företagen,
exportinkomster till ländernas regeringar och arbetsinkomster till många människor.
Uppgift
I denna övning ska du para ihop rätt företag och industrigren med rätt land. Länderna du ska
välja mellan är:
• Storbritannien
Företag
• Frankrike
• Spanien
Vilken industribransch?
• Tyskland
• Italien
Land
Volkswagen
BP
Siemens
Renault
Shell
Namn: ______________________________________________________
Fiat
Bayer
Philips
Mercedes
Rolls-Royce
Får kopieras
14:6
SOS Geografi 9
14:7 De viktiga flygplatserna
Det finns inget färdmedel som är bättre än flyget när det gäller snabba resor över stora avstånd.
Hur stora olika länders flygplatser är, när det gäller antalet resenärer, säger mycket om landets
ekonomiska betydelse.
Uppgift
I denna övning ska du kontrollera om du känner till några av Europas största flygplatser.
Flygplats
Närmaste storstad
Land
Arlanda
Heathrow
Charles de Gaulle
Barajas
Schiphol
Fiumicino
Namn: ______________________________________________________
Frans Josef Strauss
Ataturk International
Gatwick
Orly
Kastrup
Arbeta vidare
1. Vilka av dessa flygplatser har du varit på?
2. Berätta för övriga i klassen om din resa och dina upplevelser av själva resan.
3. Kan du se något mönster mellan storflygplats, närmaste storstad och land?
Får kopieras
14:7
SOS Geografi 9
14:8 Analysera EU:s miljöproblem
I denna övning ska du reda ut vilka typiska miljöproblem som förknippas med EU-länderna,
samt orsakerna till, konsekvenserna av och alternativa lösningar på dessa olika miljöproblem.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
EXEMPEL PÅ
MILJÖPROBLEM
INOM EU:
•
•
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas (av vem/vilka?)
2. Skapa gruppens bästa förslag på samband.
3. Redovisa inför hela klassen och förbättra din grupps samband efter det du nu
har hört.
4. Skriv en resonerande text på temat: ”Rädda …!”
önskan”.
6. Revidera din text efter responsen och lämna din text till din SO-lärare.
Får kopieras
14:8
SOS Geografi 9
14:9 Sammanfatta för att fatta
I denna övning ska du visa att du har förstått det viktigaste om i-länder. Övningen går ut på
att du ska skriftligt sammanfatta det som står på sidan 58/272 i läroboken.
Du gör din sammanfattning genom att besvara frågan:
•
Vad är typiskt för i-länder?
Till din har du följande åtta begrepp:
• Utbildning
• Sjukvård
• Medellivslängd
• Jordbruk
• Industrinäring
• Forskning och utveckling (FoU)
• Servicenäring
• Konsumtionssamhälle
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Samtala om och jämför din skriftliga sammanfattning med dina
gruppmedlemmars sammanfattningar.
2. Skapa gruppens bästa sammanfattning.
3. Redovisa gruppens sammanfattning för de övriga i klassen.
4. Förbättra er sammanfattning utifrån det ni nu lärt er av alla andra
redovisningar.
Får kopieras
14:9
SOS Geografi 9
15. U-länderna
Varför är de fattiga länderna fattiga och vilka kan göra vad för att
ändra på detta?
Uppgift 1
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
Får kopieras
15:1
SOS Geografi 9
begreppen.
Begrepp
U-land
Koloni
Export och import
Självhushåll
Råvaror
Världsmarknad
Namn: ______________________________________________________
Bistånd
Medellivslängd
Industrialisering
Globalisering
Arbeta vidare
önskan”.
Får kopieras
15:1
SOS Geografi 9
15:2 Välfärd
Om man vill jämföra länders välfärd räcker det inte med att bara jämföra ländernas ekonomi.
För att få en bättre bild av situationen i ett land bör man jämföra länderna på flera olika
områden. Dessa områden kan vi kalla välfärdskriterier. Det finns en mängd olika
välfärdskriterier men de vanligaste är:
• Medellivslängd – befolkningens genomsnittliga livslängd.
• Spädbarnsdödlighet – hur många barn som dör före ett års ålder.
• Grundläggande utbildning – hur stor andel av befolkningen som kan läsa och skriva.
• Fördelningen av näringsgrenar i samhället – hur stor del av samhällets ekonomi
som baserar sig på jordbruk, industri och service.
Välfärdskriterier för ett i-land
Här följer några värden som är typiska för länder med hög välfärd, i-länder:
• Medellivslängden är över 75 år.
• Spädbarnsdödligheten är lägre än 20 per 1000 födda.
• Mer än 95 procent av befolkningen kan läsa och skriva.
• Mindre än 10 procent av befolkningen arbetar med jordbruk.
• Över 20 procent av befolkningen arbetar inom industrin.
• Minst hälften av befolkningen arbetar inom servicesektorn.
Jämför länderna
Här följer statistiska uppgifter från fem länder i världen. Du ska nu jämföra välfärden i dessa
med hjälp av ovanstående välfärdskriterier.
Medellivslängd
Spädbarnsdödlighet
(per 1 000 födda)
Läskunnighet
i % av
befolkningen
Andel av befolkningen i % som
arbetar inom
Namn: ______________________________________________________
jordbruk
industri
service
USA
76
4
99
3
18
79
Sverige
78
6
99
3
28
69
Sudan
56
70
45
63
4
33
Bangladesh
57
95
37
57
10
33
Brasilien
64
35
82
29
16
55
1. Studera siffrorna för varje land. Ringa in de siffror som visar att landet är ett
i-land. Hur många välfärdskriterier uppfyller varje land?
2. Vilka av länderna kan man beskriva som i-länder? Ringa in dem i tabellen.
3. Att USA inte uppfyller ett av kriterierna kan sägas vara något positivt, i stället
för något negativt. Varför?
Får kopieras
15:2
SOS Geografi 9
4. Vilket av u-länderna har kommit längst i utvecklingen? Markera landet med en
stjärna i tabellen.
5. Ge några egna förslag på vad Sudan och Bangladesh skulle kunna göra för att få
en ökad välfärd.
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
15:2
SOS Geografi 9
15:3 Rik och fattig
I vissa länder är inkomstfördelningen mycket ojämlik – en liten grupp har enorma rikedomar
medan de flesta i landet är fattiga. I andra länder är inkomstfördelningen mer jämlik och
andelen riktigt fattiga och mycket rika är liten. Nedanstående tabell visar på hur
inkomstfördelningen ser ut i några länder i världen.
Fattiga
Rika
Så här mycket tjänar de 20 %
fattigaste invånarna i landet.
Så här mycket tjänar de 10 %
rikaste i landet.
Sverige och de andra nordiska
länderna, Japan
10% av landets inkomster
20% av landets inkomster
Storbritannien, Frankrike
7 % av landets inkomster
USA
Indien
Brasilien, Sydafrika
Namn: ______________________________________________________
Länder
Får kopieras
15:3
SOS Geografi 9
Uppgifter
l. Gör en tabell som visar den procentuella inkomstfördelningen i dessa länder.
Hur stor andel av landets inkomster tjänar varje inkomstgrupp: fattiga, varken
fattig eller rik, rika? Fyll i tabellen nedan med streckning, tomt eller skuggat
som i rutorna här:
fattiga
varken fattig eller rik
0
10
20
rika
30
40
50
60
70
Sverige, Norden, Japan
Storbrittanier, Frankrike
80
90
100 %
av
landets
inkomster
USA
Indien
Brasilien, Sydafrika
2. Ge exempel på problem som kan uppstå i ett land där inkomster är väldigt
ojämnt fördelad?
Namn: ______________________________________________________
3. Vad kan det finnas för orsaker till att ett land har stora inkomstskillnader
mellan rika och fattiga?
Får kopieras
15:3
SOS Geografi 9
15:4 Pålitlig statistik? – källkritik
Denna uppgift passar bra att göra två och två eller i mindre grupper. Efter genomförd övning
kan det vara bra att diskutera den information som tagits fram från Internet. Hur kan man
veta vilken information som är pålitlig? Vad bör man tänka på när man tar fram uppgifter från
Internet? På Internet finns det nästan oändligt mycket information. Vissa källor kan man lita
på, men definitivt inte alla.
Din uppgift i den här övningen är att söka reda på två statistiska uppgifter på Internet:
• Hur stor befolkning har landet Ghana?
• Hur stor är USA:s statsskuld?
För att få så säkra uppgifter som möjligt behöver du besöka flera olika sajter för att kunna se
om du får samma uppgifter, eller om de skiljer sig åt. Sedan måste du avgöra vilken av källorna
som är mest tillförlitlig. Ett tips – befolkning heter population på engelska, och statsskuld
heter national debt. I tabellen här nedanför för du in information som du får på varje sajt du
besöker.
Fråga
Vilket svar får du?
Vem ansvarar för
hemsidan?
När är uppgifterna
från?
Hur stor befolkning
har landet Ghana?
Hur stor är USA:s
statsskuld?
1. Stämmer siffrorna överens? Hur mycket skiljer de sig åt, om de är olika?
Namn: ______________________________________________________
2. Varför är siffrorna olika, tror du?
3. Vilket svar tror du ligger närmast sanningen? Varför?
Arbeta vidare
Denna uppgift passar bra att göra två och två eller i mindre grupper. Efter genomförd övning
kan det vara bra att diskutera den information som tagits fram från Internet. Hur kan man
veta vilken information som är pålitlig? Vad bör man tänka på när man tar fram uppgifter från
Internet?
Får kopieras
15:4
SOS Geografi 9
15:5 Flyktingar i världen
Det finns ungefär 20 miljoner människor som lever på flykt i ett annat land än sitt eget, enligt
FN. De flesta har flytt från konflikter, politisk förföljelse och svält. Tabellen visar vilka 10
länder som de flesta av världens flyktingar flydde ifrån år 2001.
Namn: ______________________________________________________
1.Afghanistan
810 000
2. Burundi
50 000
3. Irak
30 000
4. Sudan
90 000
5. Angola
70 000
6. Somalia
40 000
7. Bosnien
30 000
8. Kongo-Kinshasa
90 000
9. Vietnam
50 000
10. Eritrea
30 000
Får kopieras
15:5
SOS Geografi 9
1. Placera in länderna med varje siffra på rätt plats på världskartan.
2. I vilken världsdel ligger de flesta av länderna?
3. Vilken är anledningen till att så många tvingats på flykt från länder i denna
världsdel?
4. Om det var lika många svenskar på flykt som afghaner det här året, ungefär hur
stor del av svenskarna skulle ha flytt till ett annat land då?
5. Finns det andra anledningar än konflikter, politisk förföljelse och svält till att
människor tvingas på flykt?
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
15:5
SOS Geografi 9
15:6 Råvaruberoende
Ett rikt land som Sverige exporterar många olika
sorters varor, både råvaror och avancerad teknologi.
Men många av de fattigaste länderna får den allra
största delen av sina inkomster från export av en enda
råvara. Det kallas ensidigt råvaruberoende. Tabellen
visar några länder och hur mycket av sina
exportinkomster de får från en viss vara.
Zambia
99,8 % koppar
Guinea Bissau
98 % cashewnötter
Tchad
95 % bomull
Uganda
90 % kaffe
Niger
73 % uran
Maldiverna
57 % fisk
1. Bara ett av länderna ligger inte i Afrika? Vilket?
2. Ett land som måste förlita sig nästan enbart på en enda exportråvara utsätter sig
för stora risker. Vilka risker finns det med att ha så gott som all sin inkomst från
en enda vara?
3. Ge exempel på några händelser som skulle kunna påverka ovanstående länders
handel positivt eller negativt.
Namn: ______________________________________________________
4. De flesta av råvarorna exporteras till rikare länder som förädlar dem till färdiga
produkter. Vad skulle det kunna innebära för de fattiga länderna om de själva
kunde ta hand om förädlingen av råvarorna?
Får kopieras
15:6
SOS Geografi 9
15:7 Tio frågor om samband
Den kanske viktigaste förmågan att utveckla i SO är analysförmågan. I denna förmåga ingår
att kunna beskriva olika samband. I ju längre led du kan beskriva ett samband desto bättre är
det. I denna övning får du tio tillfällen att utveckla din analysförmåga.
1. Nästan alla de 30 länder som är fattigast ligger söder om Sahara. Varför är det så?
2. Hur ser sambandet ut mellan fattigdom, flykting och inbördeskrig?
3. Hur ser sambandet ut mellan mat, jordbruk och nederbörd?
4. Hur ser sambandet ut mellan fattigdom, före detta kolonier och ”unga stater”?
5. Hur ser sambandet ut mellan fattigdom och snabb befolkningsökning?
6. Hur ser sambandet ut mellan fattigdom och begrepp som överskott, inkomst
och marknad?
7. Fattiga länder exporterar mest råvaror. Varför gör de det?
8. En stor del av vinsterna av värdefulla mineraler, malm och skogsprodukter går
till de rika i-länderna och Kina. Varför är det så?
9. Hur ser sambandet ut mellan fattigdom och medellivslängd?
10. Hur ser sambandet ut mellan fattigdom och läskunnigheten i landet?
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
• Samtala och jämför dina samband med andra i din grupp.
• Skapa gruppens bästa samband; ett per fråga.
• Redovisa för hela klassen.
• Avsluta med att se hur många av sambanden som var i fler än ett led.
• Försök förbättra era egna samband så att de bildar längre sambandskedjor, det
Får kopieras
15:7
SOS Geografi 9
15:8 Jämförande analys av för- och nackdelar
Du har säkert en rätt klar bild av hur det är att leva i ett u-land även om du aldrig besökt ett
fattigt land. I denna övning ska du försöka hitta både för- och nackdelar med att bo i ett rikt
i-land respektive i ett fattigt u-land.
Fördelar med att bo i ett …
Nackdelar med att bo i ett …
I-land
Namn: ______________________________________________________
U-land
Arbeta vidare
1. Samtala om och jämför din stödmall med gruppens olika mallar. Vilka likheter
och skillnader finns? Hur kan dessa likheter och skillnader förklaras?
3. Redovisa gruppens bästa mall för hela klassen.
4. Lyssna och lär av de andra gruppernas redovisningar.
5. Diskutera i helklass utifrån frågorna: Varifrån har ni fått er syn på världen? Hur
ska likheter och skillnader i synsätt på i- och u-länder kunna förklaras?
Får kopieras
15:8
SOS Geografi 9
15:9 Fattigdomen i världen
Det kanske enskilt viktigaste problemet att lösa i dagens värld är fattigdomsproblemet. Även
om mycket har förbättras de senaste decennierna så kvarstår stora orättvisor.
Uppgift
I denna övning ska du analysera orsakerna till, konsekvenserna av och alternativa lösningar på
fattigdomsproblemet.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
FATTIGDOMEN
BLAND ULÄNDERNA
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas (och av
vem/vilka?)
2. Skapa gruppens bästa förslag på samband.
har hört.
4. Skriv en resonerande text på temat: ”Hur ska fattigdomen kunna utrotas?”
önskan”.
6. Revidera din text efter responsen och lämna din text till SO-läraren
Får kopieras
15:9
SOS Geografi 9
15:10 Prioritera! Vad är viktigast?
Anta att du har kommit tillbaka till FN efter en resa där du besökt flera fattiga länder. Under
din resa har du identifierat en mängd utvecklingsområden, men allt kan inte lösas på en gång.
Uppgift
I denna övning ska du välja ut de tre viktigaste (Topp 3) och de tre minst viktiga (Botten 3)
utvecklingsområdena. Glöm inte att du ska motivera dina prioriteringar!
Utvecklingsområde
Topp 3 & Botten 3
Min motivering
Bygga fler brunnar
Bygga bättre vägar
Bygga fler skolor
Bättre sjukvård
Bekämpa hiv/aids
Industrialisering
Namn: ______________________________________________________
Effektivare jordbruk
Förstatliga gruvor
Bekämpa befolkningsökningen
Wild card
Arbeta vidare
1. Samtala om och jämför dina prioriteringar med gruppens.
2. Skapa gruppens gemensamma kompromissförslag på Topp och Botten 3.
3. Redovisa för övriga i klassen.
4. Revidera er egen prioritering och motiveringar efter vad de andra lärt er.
5. Skriv en resonerande text utifrån frågan: ”Vad bör FN satsa på och varför just
detta?”
Får kopieras
15:10
SOS Geografi 9
15:11 BRIC-länder
Förkortningen BRIC-länder har en dubbel betydelse. Dels står bokstäverna för Big Rapidly
Industrialized Countries (Stora snabbväxande industrialiserade länder). För det andra betyder
bokstäverna: Brasil, Russia (Ryssland), India och China.
Uppgift
I denna övning ska du göra en jämförande analys av tre av dessa BRIC-länder för att
identifiera:
a. dessa tre länders positiva förutsättningar för fortsatt ekonomisk utveckling
b. olika hot eller problem som dessa länder står inför i framtiden.
Exempel på positva förutsätningar
Exempel på negativa hot/problem
Brasilien
Indien
Namn: ______________________________________________________
Kina
Arbeta vidare med
1. Samtala om och jämför din stöd mall med gruppens mallar.
2. Slå era kloka huvuden ihop för att tillsammans skapa gruppens bästa stödmall.
3. Redovisa för övriga klassen.
4. Förbättra er stödmall efter att ha lär av de andras redovisningar.
5. Skriv en kortare resonerande text på temat: ”Vilka är framtidens ekonomiska
stormakter?”
6. Byt text med en klasskamrat och ge och ta emot respons efter idén med ”två
stjärnor och en önskan”.
Får kopieras
15:11
SOS Geografi 9
15:12 Tre före detta utvecklingsländer
I denna övning ska du försöka identifiera om det finns likheter när det gäller förutsättningarna
bakom den snabba ekonomiska utvecklingen i tre av BRIC-länderna.
Förutsättningar bakom:
•
•
Namn: ______________________________________________________
•
•
•
•
DEN SNABBA
EKONOMISKA
UTVECKLINGEN
I BRASILIEN
DEN SNABBA
EKONOMISKA
UTVECKLINGEN
I INDIEN
DEN SNABBA
EKONOMISKA
UTVECKLINGEN
I KINA
Får kopieras
15:12
SOS Geografi 9
I denna övning ska du välja att sammanfatta mellan följande två olika sätt:
1. Genom att använda dig av sammanfattningarna på sidorna 70 och 80/284 och
294. Du väljer ut tre av de sammanlagt sju punkterna och gör en
sammanfattning på mellan en halv- till en A4-sida. Byt text med en kamrat och
ge varandra respons.
Rubrik i läroboken
Export och import
(s. 69/2)
Utveckling i u-länder
(s. 70/284)
Befolkningen
fördubblades på 35
år (s. 76/290)
Namn: ______________________________________________________
En enorm ökning av
industri och handel
(s. 78/292)
Kina – Mycket bättre
men stora problem
(s. 79/293)
2. Diskutera er fram till de bästa svaren som ni har kommit fram till på tre av de
sex frågorna.
Får kopieras
15:13
SOS Geografi 9
16. Hållbar utveckling
Varför har världens länder så svårt att skapa en mer hållbar
utveckling?
Uppgift 1
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
Får kopieras
16:1
SOS Geografi 9
Förklara begreppen genom att sätta in de i ett sammanhang som visar att du har förstått
begreppen.
Begrepp
Hållbar utveckling
Kretslopp
Global uppvärmning
Växthuseffekt
Skogsskövling
Övergödning
Föroreningar
Namn: ______________________________________________________
Återvinning
Förbränning
Undernäring
Arbeta vidare
önskan”.
Får kopieras
16:1
SOS Geografi 9
16:2 Hållbar konsumtion?
Med hållbar utveckling menas att vi ska leva våra liv i dag på ett sätt som inte förstör
möjligheterna för kommande generationer att leva ett gott liv. En viktig del är också att
jordens resurser ska brukas, återvinnas och i bästa fall fördelas rättvist mellan olika länder.
Tittar man till exempel på vad olika länder konsumerar inser man snart att det uppstår en del
problem.
Tabellen visar konsumtion i kilo/liter per invånare:
Etiopien
Indien
Albanien
Tyskland
Papper, kg
0,4
4
18
205
Bensin, liter
3
7
76
490
Kött, kg
10
4
25
87
1. Om du skulle rangordna de här länderna från rikast till fattigast, hur skulle du
rangordna dem?
2. Vad kan det finnas för anledningar till att invånare i rika länder använder
mycket mer papper än de i fattiga? Ge exempel.
Namn: ______________________________________________________
3. Hur många gånger mer bensin gör den genomsnittlige tysken av med jämfört
med en indier?
4. I Etiopien konsumerar man mindre än de andra länderna av nästan allt. Men
när det gäller kött ligger Indien sist. Försök komma på något i det indiska
samhället som kan vara orsak till att indierna inte äter så mycket kött.
5. Vad skulle det innebära för den globala miljön om indierna (som är fler än en
miljard) började konsumera lika mycket bensin, papper och kött som tyskarna?
Får kopieras
16:2
SOS Geografi 9
16:3 Miljötänkande i hemmet
En familj i ett rikt land som Sverige genererar stora mängder sopor och avfall. I Sverige
genereras närmare bestämt 4 172 000 ton år 2002. Procentuellt fördelas hushålls-soporna så
här: 9 procent gick till kompostering, 20 procent lades på soptippen, 31 procent gick till
återvinning och 40 procent förbrändes och blev till energi.
I den här övningen ska du undersöka av hur ni tar hand om ert avfall hemma hos dig.
1. Hur många personer är ni i ert hushåll?
2. Sorterar ni de sopor som hämtas av sopbilen, eller slängs allt i samma påse
(beror på vilket system ni har i er kommun)?
3. Hur många soppåsar slänger ni i genomsnitt per dag?
4. Undersök allt ni slänger hemma och för statistik på hur ni sorterar ert avfall.
Fyll i tabellen nedan. Genomför undersökningen under 2–3 dagar.
5. Vad drar du för slutsatser av resultatet av undersökningen? Hur kan ni i er
familj bli bättre på att ta hand om miljön?
Sopor
Kastas
Sorteras
Papper
Pappersförpackningar (t.ex.) mjölkpaket
Mjuka plastförpackningar
Namn: ______________________________________________________
Hårda plastförpackningar
Glas
Batterier
Konservburkar
Matrester
Övrigt
Får kopieras
16:3
SOS Geografi 9
16:4 Hur miljövänlig är du?
Här följer ett antal frågor som handlar om saker du kan göra för att ta bättre hand om vår
miljö och bidra till ett hållbart samhälle. Ringa in det alternativ som passar in på hur ofta du
eller din familj gör de olika sakerna.
Hur ofta …
Alltid
Oftast
Ganska sällan
Aldrig
pantar du flaskor och burkar som du själv har köpt?
går du till återvinningsstationen med papper, plast med mera?
slänger du dina använda batterier i en återvinningsholk?
väljer ni i er familj varor som är miljömärkta?
skulle du köpa ”refillmjölk”, det vill säga själv tappa upp
mjölken i egna flaskor, om det fanns i affären?
tänker du på att apparaten ska dra så lite ström som möjligt
när du köper elektroniska prylar?
duschar du mer än du egentligen behöver?
stänger du av teven med knappen i stället för fjärrkontrollen?
cyklar du i stället för att köra moped eller bli skjutsad med bil
när du ska någonstans?
1. Vilka av de här olika områdena är du mest nöjd med för din egen del?
Namn: ______________________________________________________
2. Vilka områden tror du att folk i allmänhet är sämst på att följa?
3. Vilka områden tycker du att du behöver förbättra?
4. Hur kan du göra för att bli mer ”miljövänlig” på de här områdena?
5. Ge exempel på vad vi kan göra för att påverka andra att ta större miljöansvar så
att resurserna räcker till kommande generationer?
Får kopieras
16:4
SOS Geografi 9
16:5 Håll reda på miljöhoten
Här nedan presenteras fyra av de allvarligaste hoten mot vår globala miljö. Det är stora och
omfattande hot som det är viktigt att kunna argumentera kring. Använd denna
sammanställning för att reda ut och hålla isär fakta, orsaker, följder och tänkbara åtgärder. Välj
ett eller flera av hoten. Svaren sammanställer du bäst från flera olika källor, du väljer själv hur
mycket du vill skriva under respektive punkt. Utgå från läroboken.
Vad är det?
Orsaker
Följder
Åtgärder
Beskriv miljöhotet.
Vad är det för orsaker som ligger bakom?
På vilket sätt hotar det miljön och vilka följder kan det få i framtiden?
Vad kan göras för att minska/bli av med hotet?
Växthuseffekt
Namn: ______________________________________________________
Ozonhål i atmosfären
Försurning av sjöar, skog och mark
Övergödning och syrebrist i hav
Får kopieras
16:5
SOS Geografi 9
16:6 Framtiden tillhör barnen
Det finns en mängd olika förklaringar till att befolkningen i världens länder växer olika
snabbt. Här nedan kan du läsa ett antal uttalanden. En del leder till hög tillväxt, andra till låg
befolkningstillväxt.
1. Sätt ett + vid dem som leder till hög tillväxt och ett – vid dem som leder till låg
tillväxt.
”Jag måste ha
en son som tar
hand om
familjen”
”Jag vill
återvända till
arbetet inom
några år.”
Namn: ______________________________________________________
”Vi vet inte så
mycket
om familje
planering.”
”Barn
är en gåva
från
Gud.”
”Det går inte att få tag
på preventivmedel och
för resten har vi inte
råd med dem.”
”Vi använder
preventivmedel
och har valt att
ha ett barn.”
”Eftersom jag
är katolik
får jag inte
använda några
preventivmedel.”
”Barnen
hjälper oss
med
arbetet på
åkrarna.”
”Det är lätt
att få infor
mation om
familjeplanering.”
”När vi blir gamla
kommer våra
barn att ta hand
om oss.”
2. Välj ut ett citat och förklara på vilket sätt uttalandet kan påverka
befolkningstillväxten.
Får kopieras
16:6
SOS Geografi 9
16:7 Klimatförändringar i världen
Det finns få saker som debatterats mer de senaste decennierna än just klimatförändringarna,
deras orsaker, konsekvenser och lösningar. Ett dilemma i sammanhanget är att det finns länder
som kan se sig som vinnare av det faktum att medeltemperaturen stiger, medan andra länder
är förlorare. I denna övning ska du analysera dessa viktiga frågor.
Orsaker till:
KLIMATFÖRÄNDRINGAR
I OLIKA DELAR
AV VÄRLDEN:
• NORRA HALVKLOTET
• SUBTROPISKA ZONEN
• TROPISKA ZONEN
Konsekvenser av:
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas (och av
vem/vilka?)
Arbeta vidare
har hört.
4. Skriv en resonerande text på temat: ”Hur ska fattigdomen kunna utrotas?”
önskan”.
Får kopieras
16:7
SOS Geografi 9
Titta till exempel på avsnittet under rubriken ”Det blir varmare”. Där hittar du ett exempel
på en sambandskedja mellan olika delar som:
”växthusgaser”
”klimatet förändras”
”det blir varmare”
”utsläpp”
”medeltemperaturen”
Namn: ______________________________________________________
Här har du fem sambandsdelar. Din uppgift är nu att skapa en ordning mellan delarna så att de
hänger ihop (samband) på ett sätt som andra kan förstå. Detta är inte lätt, men en väldigt lärorik
övning. För att binda samman de olika delarna används ord eller uttryck som till exempel:
Får kopieras
16:8
SOS Geografi 9
Rubrik
Exempel på samband
Det blir varmare
(s. 85/299)
Koldioxid
(s. 86/300)
Havsytan stiger
(s. 94/308)
Övergödning och
syrebrist
(s. 96/310)
Fattigdom
(s. 106/320)
Namn: ______________________________________________________
De flesta fattiga lever
av jordbruk
(s. 107/321)
Befolkningen ökar
mest i fattiga länder
(s. 109/323)
Arbeta vidare
2. Skapa gruppens bästa samband; ett per rubrik
Får kopieras
16:8
SOS Geografi 9
16:9 Framtida problem
Världen har alltid stått inför och kommer även i framtiden att möta olika svåra utmaningar.
Uppgift
några av de viktiga framtidsfrågorna.
Exempel på framtida
problem
Orsaker till …
Konsekvenser av …
Lösningar på …
Glaciärer och
inlandsisarna smälter
Världshavens korallrev
försvinner
Värmeböljor blir vanligare
Fler och häftigare orkaner
Namn: ______________________________________________________
Låga öar försvinner som
t.ex. Maldiverna
Översvämningskatastrofer
blir vanligare
Arbeta vidare
1. Jämför dina exempel på analys med de andra i gruppen.
2. Skapa gruppens bästa förslag på analys.
3. Redovisa inför hela klassen och förbättra din grupps analys efter det du nu har
hört.
4. Skriv en resonerande text på temat: ”Hur ska framtidsproblemen lösas?”
önskan”.
6. Revidera din text efter responsen och lämna din text till SO-läraren.
Får kopieras
16:9
SOS Geografi 9
16:10 Varför skövlas skogen?
I delar av den tropiska klimatzonen försvinner regnskog i en snabb takt. I värsta fall har vi
ingen regnskog kvar om 50 år. Är det något att bry sig om, det går ju inte att bo i en regnskog?
Det är många människor som idag och över hela världen kämpar mot skogsskövlingen.
Uppgift
I denna övning ska du få chansen att lära dig mer om detta problem. Lycka till med din analys!
Orsaker till:
SKOGSSKÖVLING
Konsekvenser av:
• VAR?
• VILKA?
• HUR?
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas (av
vem/vilka?)
hört.
4. Skriv en resonerande text på temat: ”Hur ska problemet med skogsskövling
lösas?”
önskan”.
Får kopieras
16:10
SOS Geografi 9
16:11 Ett riktigt badproblem
I jämförelse med de stora framtidsfrågorna som den om klimatförändringarna och
fattigdomen kan detta mer lokala problem verka lite ”futtigt”. Men faktum är att problemet
med algblomning ställer till det för många människor när de är har semester.
Uppgift
I denna övning är det dags att analysera problemet med algblomningen.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
ALGBLOMNING
• VAD ÄR …?
• NÄR SKER …?
• VAR SKER …?
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas (av
vem/vilka?)
Arbeta vidare
hört.
4. Skriv en resonerande text på temat: ”Hur ska problemet med algblomning
lösas?”
önskan”.
Får kopieras
16:11
SOS Geografi 9
16:12 Rätten till ren luft
Tillgången till rent vatten är livsavgörande. Riktigt på samma sätt är det inte när det gäller ren
luft. Normalt blir man inte akut sjuk av oren luft, men på sikt kan det vara en dödlig fara. Att
andas in oren luft kan på vissa ställen vara farligare än att röka cigaretter.
Uppgift
problemet med luftföroreningar.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
LUFTFÖRORENINGAR
• VAD ÄR …?
• VAR FINNS …?
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas (av
vem/vilka?)
Arbeta vidare
hört.
4. Skriv en resonerande text på temat: ”Hur ska problemet med luftföroreningar
lösas?”
önskan”.
Får kopieras
16:12
SOS Geografi 9
17. Sårbarhet
Välj en egen naturkatastrof: Vilka är orsakerna till,
konsekvenserna av och lösningarna på ”din” naturkatastrof?
Uppgift 1
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
Får kopieras
17:1
SOS Geografi 9
begreppen.
Begrepp
Sårbarhet
Översvämningar
Naturkatastrof
Vegetation
Delta
Tropisk cyklon
Namn: ______________________________________________________
Jordbävning
Bergskedja
Kontinentalplatta
Storm
Arbeta vidare
önskan”.
Får kopieras
17:1
SOS Geografi 9
17:2 En allvarlig naturkatastrof
Sverige drabbas då och då av översvämningar, men som när det gäller naturkatastrofer i vårt
land så är det mest materiella skador (ekonomiskt dyrbara skador) och skador på naturen i sig.
Det är relativt sällsynt att människor dödas i samband med översvämningar i Sverige. I andra
länder är det desto vanligare att människor drunknar i vattenmassorna. I denna övning ska du
analysera detta med översvämningar.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
ÖVERSVÄMNINGAR:
• VAR?
• NÄR?
• VAD HÄNDER …?
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas (och
vem/vilka?)
Arbeta vidare
hört.
4. Skriv en resonerande text på temat: ”Hur ska problemet med översvämningar
lösas?”
önskan”.
Får kopieras
17:2
SOS Geografi 9
17:3 Analysera sårbarheten i samband med naturkatastrofer
De närmaste fyra övningarna tar upp och analyserar följande naturkatastrofer:
• Torka
• Jordbävningar
• Vulkanutbrott
• Stormar
Sårbarhet, exempel 1 (torka)
Orsaker till:
Konsekvenser av:
TORKA
• VAR?
• NÄR?
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas (av
vem/vilka?)
Arbeta vidare
hört.
4. Skriv en resonerande text på temat: ”Hur ska problemet med torka lösas?”
önskan”.
Får kopieras
17:3
SOS Geografi 9
Sårbarhet, exempel 2 (jordbävningar)
Orsaker till:
Konsekvenser av:
JORDBÄVNINGAR
• VAR?
• VAD HÄNDER?
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas (av
vem/vilka?)
Arbeta vidare
hört.
4. Skriv en resonerande text på temat: ”Hur ska problemen med jordbävningar
lösas?”
önskan”.
6. Revidera din text efter responsen och lämna sedan din text till SO-läraren.
Får kopieras
17:3
SOS Geografi 9
Sårbarhet, exempel 3 (vulkanutbrott)
Orsaker till:
Konsekvenser av:
VULKANUTBROTT
• VAR?
• VAD HÄNDER…?
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas (av
vem/vilka?)
Arbeta vidare
hört.
4. Skriv en resonerande text på temat: ”Hur ska problemen med vulkanutbrott
lösas?”
önskan”.
Får kopieras
17:3
SOS Geografi 9
Sårbarhet, exempel 4 (stormar)
Orsaker till:
Konsekvenser av:
STORMAR
• VAR?
• NÄR?
• VAD HÄNDER…?
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas (av
vem/vilka?)
Arbeta vidare
hört.
4. Skriv en resonerande text på temat: ”Hur ska problemen med stormar lösas?”
önskan”.
Får kopieras
17:3
SOS Geografi 9
17:4 Sårbara platser i världen
I denna övning ska du träna på namngeografi. Det handlar om att para ihop en stad med rätt
land och världsdel. Dessutom ska du koppla samman rätt stad med relevant typ av sårbarhet
och slutligen även ge en förklaring till respektive sårbar naturkatastrof.
Välj mellan följande naturkatastrofer (vissa platser kan drabbas av mer än en
naturkatastrof ):
• Översvämningar
• Torka
• Tropiska stormar
• Jordbävningar
• Vulkanutbrott
• Tsunamis
Sårbar stad
Land
Världsdel
Typ av sårbarhet
Förklaring till
sårbarheten
Tokyo
New Orleans
Neapel
Namn: ______________________________________________________
Jakarta
Male
San Fransisco
Får kopieras
17:4
SOS Geografi 9
Dhaka
Istanbul
Messina
Amsterdam
Reykavik
Namn: ______________________________________________________
Timbuktu
Wild card
Arbeta vidare
1. Vilka är de tre farligaste städerna att bo i (Topp 3)? Motivera dina tre val.
2. Skapa gruppens gemensamma ”Topp 3” och redovisa i helklass.
Får kopieras
17:4
SOS Geografi 9
Ett bra sätt att träna sin förmåga att kunna sammanfatta en text är att försöka hitta den enskilt
bästa fråga vars svar är en bra sammanfattning av texten. I denna övning ska du göra om
rubriken i vänsterspalten till den fråga som bäst sammanfattar texten under respektive rubrik.
Rubrik
Bästa frågan som sammanfattar det viktigaste i
texten under rubriken
Torra områden (s. 114/328)
Översvämningar (s. 115/329)
Jordbävningar (s. 116/330)
Bergskedjor bildas (s. 119/333)
Namn: ______________________________________________________
Vulkanutbrott (s. 120/334)
Samhället är sårbart för stormar (s. 122/336)
Arbeta vidare
1. Samtala om och jämför dina svar med de andra i din grupp.
2. Skapa gruppens bästa svar.
3. Redovisa för hela klassen de två frågor som ni tycker ni lyckats speciellt bra
med, men även den fråga som ni är minst nöjd med.
4. Lyssna och lär sedan av de övriga gruppernas redovisningar.
5. Förbättra er stödmall efter de andra gruppernas lärande redovisningar.
Får kopieras
17:5
SOS Geografi 9
18. Arktis
Vilka skulle konsekvenserna bli om alla is i Arktis skulle smälta?
Uppgift 1
Mina frågor
1.
Namn: ______________________________________________________
2.
3.
Arbeta vidare
Får kopieras
18:1
SOS Geografi 9
begreppen.
Begrepp
Antarktis
Arktis
Polarklimat
Kontinent
Medeltemperatur
Tundra
Namn: ______________________________________________________
Naturtillgång
Shelf
Urbefolkning
Inlandsis
Arbeta vidare
önskan”.
Får kopieras
18:1
SOS Geografi 9
18:2 Går det att rädda isbjörnarna?
Forskarna verkar bli allt mer säkra på att Arktis i norr håller på att smälta. Är det något att bry
sig om, du kommer säkert aldrig att studera isbjörnarna. Sanningen har, som oftast, två sidor.
Skulle Arktis smälta skulle det gå att hitta både vinnare och förlorare. Denna övning handlar
om just detta: Vem vinner och vem skulle vara en förlorare om Arktis skulle smälta?
Orsaker till:
Konsekvenser av:
• Negativa
ARKTIS SMÄLTER
• Positiva
Namn: ______________________________________________________
Förslag på hur
problemet ska
lösas (av
vem/vilka?)
Arbeta vidare
hört.
4. Skriv en resonerande text på temat: ”Hur ska problemen med issmältning i
Arktis lösas?”
önskan”.
Får kopieras
18:2
SOS Geografi 9
18:3 Sambandsträning
Så var det dags för lite hjärngymnastik, eller egentligen tränings i att förstå olika samband.
Uppgift
I denna övning ska du tänka ut tio olika samband. Som vanligt gäller att ju längre kedjor av
samband du kan komma på desto smartare är du.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Norra ishavet kommer kanske att vara isfritt om tjugo år, därför att …
Negativa konsekvenser av att Arktis skulle smälta är …
Positiva konsekvenser av att Arktis skulle smälta är …
Träden kan inte växa i Arktis, därför att …
Det finns ett överflöd av mat för miljoner flyttfåglar i Arktis, därför att …
Ökade utsläpp av metangas leder till att temperaturökningen på jorden går
snabbare, därför att …
Världens alla hypermoderna fiskeflottor hoppas på att Arktis ska smälta snabbt,
därför att …
Om Arktis smälter kommer det att påverka restiderna för sjöfarten, därför
att …
Kampen mellan de länder som gränsar till Arktis kommer att bli hård, därför
att …
Om Arktis smälter så kommer det att påverka inuiterna, därför att …
Namn: ______________________________________________________
Gå vidare med detta
• Samtala och jämför dina samband med andra i din grupp.
• Skapa gruppens bästa samband; ett per påstående.
• Redovisa för hela klassen.
• Avsluta med att se hur många av sambanden som var i fler än ett led.
• Försök förbättra era egna samband så att de bildar längre sambandskedjor, det
Får kopieras
18:3
SOS Geografi 9
Namn: ______________________________________________________
Får kopieras
Förslag på
prov åk 9
SOS Geografi 9
U-länder
Namn: ______________________________________________________
Den stora frågan handlar om u-länder och problem som kan förknippas med de fattiga
länderna.
1. Du analyserar u-ländernas problem genom att fylla i stödmallen så bra som
möjligt. Du börjar med att själv välja ut tre problem som är vanliga i den fattiga
delen av världen. Tänk på att välja tre problem som inte liknar varandra allt för
mycket. När du är färdig går du vidare till uppgift 2.
2. Resonera om vilket av dina tre valda problem som är det viktigaste att lösas,
både för människorna och samhället. Glöm inte att motivera varför du anser att
just detta problem bör prioriteras.
Får kopieras
Geografi åk 9,
delprov I (a)
3.
2.
1.
Vanliga problem
Stödmall
Orsaker till problemet
Konsekvenser av
problemet
Namn: ______________________________________________________
Hur kan problemet lösas?
Vem/vilka kan lösa
problemet?
Vilka hinder finns för att
lösa problemet
SOS Geografi 9
Får kopieras
Geografi åk 9,
delprov I (a)
SOS Geografi 9
Klimatförändringar
Du har säkert hört talas om att klimatet håller på att förändras, det handlar främst om att
temperaturen stadigt ökar.
I denna uppgift ska du tillämpa analysmodellen för att besvara frågorna:
1. Vad menas med den globala uppvärmningen?
2. Varför blir det varmare?
3. Vilka konsekvenser kan denna globala uppvärmning leda till?
4. Vilka kan lösa problemet med den globala uppvärmningen och på vilket sätt?
5. Vilka hinder finns för dessa lösningar?
Orsaker till …
Konsekvenser av …
Namn: ______________________________________________________
DEN GLOBALA
UPPVÄRMNINGEN
Lösningar på …
Hinder för
lösningarna …
Arbeta vidare
Resonera, med hjälp av egen stödmall, kring olika förklaringar (teorier) till, konsekvenser av,
lösningar på samt hinder för att lösa problemen med den globala uppvärmningen.
Får kopieras
Geografi åk 9,
delprov I (b)
SOS Geografi 9
Global uppvärmning
1. Ett faktum är att många industrier har lagts ned eller har flyttat sin produktion
utomlands. Varför har de gjort det? Vilka för- och nackdelar finns det med att
tillverka IKEA-möbler och H&M-kläder i Sverige jämfört med ett annat land
långt bort? Vilka konsekvenser följer av detta, både för enskilda människor,
grupper och samhället i stort.
2. Olika länder i Norden satsar på olika energislag för sin elproduktion. Fyll i
stödmallen nedan!
Land
Varifrån kommer elen?
Varför just därifrån? (Orsaker)
Sverige
Namn: ______________________________________________________
Norge
Danmark
Får kopieras
Geografi åk 9,
delprov II
SOS Geografi 9
3. Vilka för- och nackdelar finns det med olika energislag? Fyll i stödmallen!
Energislag
Fördelar
Nackdelar
Kol
Olja
Kärnkraft
Vattenkraft
Namn: ______________________________________________________
Vindkraft
Solenergi
Arbeta vidare
4. Ta hjälp av stödmallen för att resonera om för- och nackdelar mellan att
använda fossila eller förnyelsebara energikällor. För även in ett resonemang om
möjligheten att spara energi.
5. Vilka problem finns inom EU när det gäller miljöfrågor, jordbruket och
industrin?
6. Vilket samband finns mellan global uppvärmning, klimatförändringar och
växthuseffekten?
7. Vilka är orsakerna till, konsekvenser av, lösningar på och hinder för problemen
med algblomning, skogsavverkning och luftföroreningar?
Får kopieras
Geografi åk 9,
delprov II
SOS Geografi 9
Namn: ______________________________________________________
1.
2.
3.
4.
5.
Får kopieras
Uppföljning
Tema miljö
Inledning
Allt fler blir i dag medvetna om att vårt sätt att utnyttja naturens resurser inte är hållbart i
längden. Vår snabba förbrukning av de fossila bränslena, utsläpp av ozonnedbrytande ämnen
och gifter som försurar skog och mark medför stora problem och ökade hälsorisker.
Tillgången till jordens resurser är ojämlikt fördelad. De främsta orsakerna till överexploatering
och förstörelse av naturtillgångar i u-länder är livsstilen i i-länderna.
Hur ska vi kunna förändra vårt beteende och nå en långsiktig hållbarhet?
En förutsättning är att vi har kunskap om ekosystemet. I geografiämnet ska eleverna få en
sådan kunskap och öka sin förtrogenhet med ett ekologiskt tänkande. Eleverna ska utveckla
kunskaper om naturresurserna och förstå konsekvenserna av olika livsformer.
Med kunskap och ett ökat miljömedvetande kan vi påverka utvecklingen positivt.
Källsortering och att välja vad vi konsumerar är relativt enkla metoder. Ju fler som ställer krav
på att produktionsprocesser och produkter ska vara miljövänliga, desto mer måste
producenterna anpassa sig till detta. På sikt innebär ett ekologiskt tänkande bättre produkter
och renare miljö.
I detta tema synliggörs ekosystemet i praktiska experiment och med ett konkret och skapande
arbetssätt. Eleverna får öva att tänka långsiktigt och fundera på miljömässiga konsekvenser för
olika val och handlingar. De får också öva att ta ställning utifrån mångtydig och komplex
information i olika miljöfrågor.
Får kopieras
Tema (1)
A. Ett eget kretslopp
MÅL: Påvisa hur naturens kretslopp på jorden fungerar.
ARBETSSÄTT: Praktiskt arbete, iaktta, reflektera, diskutera, summera. Grupparbete.
TIDSÅTGÅNG: Cirka 20 minuter varje vecka under 6-8 veckor.
B. Ekologiska minibyar
MÅL: Att arbeta med ekologiskt hållbara alternativ för samhället nu och i framtiden.
ARBETSSÄTT: Göra en detaljerad planering av en ekoby, söka information, värdera,
diskutera, summera, formulera och förklara i tal och skriven text. Grupparbete.
TIDSÅTGÅNG: Cirka 12 timmar.
BILAGOR: Underlag för elevskiss, Förutsättningar, Information om energi och el.
C. Rollspel kring aktuella miljöfrågor
MÅL: Öva att ta fram information och göra research, driva en tes, väcka debatt samt att
presentera en aktuell miljöfråga på ett kreativt och skapande sätt, och sedan själv värdera
informationen och ta ställning i frågan.
ARBETSSÄTT: Samla och bearbeta information samt driva en tes. Arbetet presenteras som
ett dramatiserat tv-inslag med avslutande gruppdiskussion.
TIDSÅTGÅNG: Cirka 8 timmar.
BIIAGOR: Programsyften och roller, Programidé - trängselavgifter, Programidé - torskfisket.
Får kopieras
Tema (2)
A. Ett eget kretslopp
Inledning
I detta konkreta experiment får eleverna studera ett naturligt kretslopp, som de bygger upp i
glasburkar med jord och växter. De studerar vad som händer och för anteckningar. Många
frågor väcks som blir bra utgångspunkter för intressanta diskussioner. Den bästa tiden att
arbeta med detta experiment är på våren.
Syftet med experimentet är att synliggöra ekosystemet.
Detta behövs
Ett antal stora glasburkar med lock (en på ca 5 elever)
Lecakulor
Matjord
Sand
Tåliga växter t.ex. fetbladväxter eller klängväxter (inte blommande växter).
Eget kretslopp - plantera
1. Berätta för eleverna att de ska få göra ett experiment – ett eget litet kretslopp
som kommer att pågå under en längre tid. De ska i grupper plantera växter i
glasburkar, vattna och tillsluta. Sedan ska de studera och anteckna vad som
händer och vid något tillfälle i veckan diskutera och ta upp frågor kring
experimentet.
2. Dela in eleverna i grupper om 3–5 och skriv följande instruktion på tavlan:
a. Täck botten med ett lager lecakulor, ca 2 cm.
b. Blanda lite sand i jorden.
c. Fyll på med sandjord upp till halva burken.
d. Vattna lite försiktigt så att vattnet tränger ner i hälften av jorden.
e. Plantera en eller två växter.
f. Sätt på locket.
3. Låt eleverna skriva ner vad de gjort, vilka växter de planterar och dagens datum.
De ska också skriva vad de tror kommer hända i burken i framtiden. Ställ
burken så att den får ljus, dock inte i ett fönster med för mycket sol.
Vad händer? - anteckna
4. Vid ett tillfälle i veckan får eleverna studera sina burkar och anteckna vad de
ser. Skriv följande instruktioner på tavlan:
a. Anteckna datum och skriv ner era iakttagelser.
b. Skriv ner frågor och/eller förklaringar till eventuella händelser och
iakttagelser.
5. När eleverna har gjort detta får de gruppvis läsa upp sina anteckningar och ni
diskuterar hur de kan ta reda på svaren på frågorna, kanske finns det något att
läsa eller så berättar du vad du vet. Ibland måste man göra något (se ”Problem
som kan uppstå”) för att kunna fullfölja experimentet.
6. Därefter får eleverna anteckna vad de kommit fram till, vad de gjort och varför,
samt vad de tror ska hända till nästa tillfälle.
Får kopieras
Tema (3)
Problem som kan uppstå
Torka: Om växterna gulnar eller verkar torra har man hällt i för lite vatten.
Öppna och vattna lite till. Sätt på locket.
Mögel: Man har hällt i för mycket vatten. Öppna och låt det stå och lufta
något dygn. Om det inte hjälper är det bara att tvätta ur och börja om.
Ohyra: Om man har otur med jorden eller med växterna, kan ohyra ha
kommit med. Om detta inträffar med alla burkar får man börja om, men låt i
så fall en burk med ohyra vara kvar. Det kan vara intressant att se vad som
händer i den burken. Växterna mår dåligt och kanske t. o. m. dör, men till slut
blir populationen av ohyra för stor och varken mat eller syre räcker till, de dör
ur. Detta pågår ständigt när populationer blir för stora i kretsloppet.
Alger: Öppna burken och lufta något dygn, det kan bero på att man hällt i för
mycket vatten. Men så småningom är det nästan ofrånkomligt att gröna alger
bildas. Förhoppningsvis kommer innehållet i burken så småningom in i en
balans där uppbyggnad och nedbrytning sker, som parallella processer i ett
kretslopp.
Hur gick det? - diskutera och sammanfatta
Växterna kommer till slut till ett stadium då de inte kan bli mycket större pga. det begränsade
utrymmet. Då är det dags att avsluta.
7. Låt eleverna skriva ner sina reflexioner kring experimentet som helhet.
8. Låt grupperna läsa upp vad de skrivit.
9. Sammanfatta. Prata och diskutera tillsammans kring reflexionerna.
Detta har varit ett experiment som påvisat ett litet kretslopp, ett experiment om vad som
händer hela tiden på vår jord. Hela vår jord är ju ett enda gigantiskt kretslopp. Detta utbyte av
energi, syre, koldioxid, vatten och mineralämnen pågår överallt och är grunden för allt liv. Det
gäller därför att se till att det är balans mellan koldioxid och syre på jorden.
10. Diskutera. Vad kan vi göra för att inte rubba kretsloppen på jorden?
• Kan man öka kunskapen om miljön?
• Går det att minska mängden förbränning av det fossila bränslet?
• Kan man tänka sig att minska energiförbrukningen, genom att använda mer
energisnåla saker?
• Är det möjligt att satsa mer på förnybara energikällor?
Får kopieras
Tema (4)
B. Ekologiska minibyar
I detta experiment ska eleverna skapa en skiss (som kan fördjupas i ett collage) av ekosystemet
– en ekologisk miniby – där människor, djur och landområden ska ingå. På en begränsad areal
mark, och med en viss utrustning, ska dessa tänkta människor, kunna klara sig själva i 30 år
utan inblandning av yttervärlden.
Att låta eleverna ytterligare bearbeta kunskapsstoffet i en gestaltning i collageform, innebär en
integreringsmöjlighet av ny fakta och egna erfarenheter. Det konkreta skapandet ”plockar”
upp minnen och erfarenheter och ger dessutom möjlighet till dialog och utbyten i gruppen.
Detta sätt att ”förlänga” kunskapsprocessen innebär också att den får en fördjupad dimension.
Syftet med övningen är att ge eleverna en inblick i vår energiförbrukning och vår hantering av
avfall, samt att de, i skapandet av skissen (och collaget) får pröva hållbarheten och se
konsekvenserna av sina egna hypoteser.
Tidsåtgång: ca 8 timmar (introduktion 30 min, planera ett tänkt samhälle 60 min, sökande av
fakta 60 min, skiss samt collage av byn 120 min, skriva om byn 120 min, redovisa 120 min).
Arbetsgång
1. Förberedelser. Kopiera upp arbetsbladen: Förutsättningar och Information om
energi och el samt Underlag för skiss. Om du tänker låta eleverna göra ett collage
ska du skaffa detta: Stora pappersark, så stora som möjligt, ett till varje grupp,
färger, tuschpennor, silkespapper, tonpapper, metallpapper/folie, (t.ex. till
vattenkraftverk, vindkraftverk, jordbruksmaskiner m. m.), tidningspapper kan
också ge en härlig effekt, lim, knappar, piprensare och annat småplock som du
tror kan vara till nytra.
2. Presentera övningen. Berätta för eleverna att de i grupper om cirka 4-5 själva
ska skapa ett tänkt ekologiskt samhälle. Samhället ska rymma ca 125 invånare.
De får en viss areal mark (Underlag för skiss) och en viss utrustning i startläget
(se Förutsättningar och Information om energi och el). Målet är att skapa ett helt
ekologiskt samhälle där invånarna ska kunna leva i 30 år utan kontakt med
världen utanför. Samhälle ska vara hållbart vilket innebär att när de trettio åren
har gått ska området inte vara skadat, t.ex. ha mängder med avfall som inte har
brutits ner i kretsloppet eller att all mark är skövlad. Med andra ord ska man
kunna fortsätta leva på och i området.
• Eleverna ska göra en skiss av samhället och eventuellt sedan också ett
collage.
• De ska även skriva ner hur livet konkret ska fungera i ekobyn.
• När allt är klart får de redovisa sina samhällen för varandra.
3. Gå igenom förutsättningarna. Dela arbetsbladen: Förutsättningar och
Information om energi och el samt Underlag för skiss till varje grupp och gå
igenom.
Får kopieras
Tema (5)
4. Utifrån förutsättningarna gör eleverna en skiss över sin tänkta ekoby. Skissen
kommer troligen att ändras ett par gånger under arbetets gång och den
slutgiltiga skissen ska de ha som underlag för det eventuella collaget av byn.
Eleverna ska nu söka de fakta de tycker de behöver för att skapa sitt samhälle.
De kan använda sig av Internet, bibliotek, eller ringa för att få information. En
viss del av den information de kan komma att behöva finns på
informationsbladet, men säkert vill de ta reda på mer för att få underlag för bra
beslut.
5. Grupperna skriver ner hur deras ekosamhälle ska fungerar. Grupperna ska
kunna besvara punkterna på kopieringsunderlaget Förutsättningar. Svaren ska
finnas formulerade samt markerade på skissen.
6. Grupperna gör noggranna skisser av sina ekobyar på kartunderlaget. Låt
eleverna döpa sitt samhälle och om de vill, göra en egen flagga, kanske skriva en
sång …
7. Till sist får alla redovisa sina samhällen. Eleverna får fundera på vad de har
saknat i det tänka samhället och hur de ska kunna skaffa sig dessa saker på ett så
miljövänligt sätt som möjligt.
Får kopieras
Tema (6)
Förutsättningar
1. Fördelning av mark
Utgå från landområdet som finns på kopieringsunderlaget Underlag för skiss. Hur ska
markområdet användas? Hur stor del ska vara skog, energiskog, trädgård och jordbruksmark
(odlingsmark, betesvall, fodervall)?
För ett hushåll (med 5 personer) behövs ungefär 5 000m2 odlingsbar jord. Har ni
djurhållning krävs även betesvall och fodervall, till detta behövs ytterligare ca 5 000 m2 för
djuren. Ni drygar kanske ut tillgången på mat med jakt eller fiske. Då behövs skog och
vattendrag.
2. Byggnader
Bostadshusen som människorna ska bo i ska få vara färdigbyggda när isoleringen från
omvärlden börjar, men ni ska bestämma hur dessa ska se ut, hur de ska vara byggda (i vilket
material). Rita gärna till. Andra byggnader får också vara klara, bestäm vad ni behöver t.ex.
matkällare, reningsverk, ladugård.
3. Mat och vatten
Ni får ta med mat för ett år, sedan måste ni kunna producera egen mat. Vilken mat kommer
ni att kunna äta? Hur får ni tillräcklig näring? Hur får ni dricksvatten och tvättvatten och hur
vattnar ni vid torka? Vad ska ni odla, vad behöver ni ha med er för att börja odla t.ex. redskap,
plantor, frön? Vilka djur behöver ni? Hur ska de bo och tas om hand? Vad behöver ni för
detta?
4. Användbara redskap och andra varor
Vissa varor far ni ta med utifrån t.ex. verktyg, redskap, böcker, musikinstrument, elektriska
saker som kyl, frys, tv, radio, lampor, spis, tvättmaskin, musikanläggning och övriga maskiner.
Här gäller det att tänka på att välja energisnåla varor. Vilka av dessa saker ska ni ha? Kanske
några av dessa saker kan ersättas av något annat, eller undvaras helt? Vilka märken ska ni ha på
de elektriska varorna, om ni väljer några av dessa saker?
5. Energiförsörjning
Hur stor kommer er energiförbrukning att bli? Vilka investeringar på energiområdet gör ni?
Första halvåret kan ni få er energi utifrån, men sedan måste ni bli självförsörjande. Hur ska ni
då få el och energi?
6. Avfallshantering
Hur ska toalettavfallet och bad-, disk- och tvättvatten tas om hand? Vilka rengöringsmedel
kan ni använda? Vilket övrigt avfall får ni och hur tas det om hand? Kan ni använda er av
avfallet på något sätt?
Får kopieras
Tema (7)
7. Arbetsfördelning
Vad kommer människorna att arbeta med? Vilken yrkeskunskap behöver människorna ha?
Vad kommer de att roa sig med? Finns det skola? I så fall, vad ska barnen lära sig? Om de inte
finns skola, hur lär sig barnen då?
8. Beslut
Hur tas de gemensamma besluten i byn? När och var?
9. Omsorg och tro
Hur löser ni sjukvårdsbehovet? Hur ska omhändertagandet av barn och gamla fungera? Finns
det några religiösa riter och traditioner? Hur tar man hand om de döda?
10. Hjälp från omvärlden
En gång per år får ni ta in 100–150 kg av något utifrån. Vad väljer ni? Det kan vara olika
behov vid olika år.
Får kopieras
Tema (8)
Information om energi och el
Energiinformation
• Ett vindkraftverk med effekten 1 MW ger 2 500 MWh/år.
• Ett litet vattenkraftverk ger mellan 50-100 kWh. Ett stort kraftverk kan ge ca 500-1000 MWh (megawatt = 1 000 kWh).
• En solfångare på en m2 , ger ca 375 kWh/år.
• Biobränsle finns i många olika typer – ved, flis, torv, pellets. När det gäller pellets
går det åt nio m3 per år i en normal villa. l en normal villa förbrukas 25 000 kWh
per år (5 000 kWh för hushållsel, 5 000 kWh för varmvatten och 15 000 kWh för
uppvärmning).
• Ett kärnkraftverk ger 2–9 TWh (miljarder kWh)/år. Ett kilo uran ger en miljon kWh.
• Etanol är en kemisk förening (C2N50H). Den framställs ur växter som innehåller
stärkelse och socker t.ex. säd, potatis, majs, sockerbetor och biomassa. Etanol kan
användas som motorbränsle.
Fakta om elförbrukning
Kyl drar ca 175 kWh/år, matkällare drar ingen el och kan vara ett alternativ till kyl .
Frys drar ca 300 kWh/år, en kyl och frys som är tillverkade efter 1995 innehåller
köldmedier som inte innehåller freon .
Diskmaskin drar ca 1 kWh per tillfälle, att diska för hand drar ingen el.
Tvättmaskin drar ca 0,9 kWh per tillfälle, att tvätta för hand är jobbigt men drar ingen el.
Spis drar ca 0,5 kWh per tillfälle.
Dammsugare En halvtimmes dammsugning i veckan, ger en årsförbrukning på ca 25
kWh, att sopa och våttorka drar ingen el.
Glödlampor 25 glöd lampor drar ca 150 kWh per år.
Dator 125 kW h per år.
TV 150 kWh per år.
Video 30 kWh per år.
Radio/stereo 10 kWh per år
Får kopieras
Tema (9)
Tips till fördjupning och mer information
Internetadresser:
www.sopskolan.se
www.energilexikon.nu
www.energikunskap.se
www.hsr.se
www.naturvardsverket.se
www.snf.se (svenska naturskyddsföreningen)
www.svenskenergi.se
Får kopieras
Tema (10)
Underlag för skiss
Får kopieras
Tema (11)
C. Rollspel kring aktuella miljöfrågor
Inledning
l detta avsnitt får eleverna träna att söka information, att driva en tes samt presentera sitt
material på ett kreativt sätt. De får också öva att kritiskt granska och värdera olika argument
och till sist själva ta ställning i den fråga som presenterats.
Klassen delas i två grupper som båda ska göra ett tv-program, ett debattprogram där en grupp
presenterar ett program som är för, och den andra gruppen ett program som är emot i den
aktuella frågan. Grupperna ska debattera ämnet och sedan ta ställning.
Trängselavgifter, och torskfisket är de ämnen som föreslås i materialet. Men ämnena är
utbytbara och andra aktuella ämnen som intresserar eleverna kan presenteras och debatteras
inom denna modell.
Syftet med övningen är att eleverna ska öva sig att se saker ur fler perspektiv, att grundlägga en
vana att ”vända på myntet” och ta in ”morståndarsidans” argument. Här är det viktigt att
lyssna på många argument och låta en så mångfacetterad verklighet som möjligt växa fram,
och bygga ställningstagande på sådan information.
Läs igenom instruktionerna. Välj antingen: trängselavgifter eller torskfisket.
Moment
1. Programval och rollfördelning. Presentation och rollfördelning. Tidsåtgång:
40 min
2. Arbeta med debattprogrammen – faktasök. Grupparbete och
informationsinhämtning från olika källor. Tidsåtgång: 60 min.
3. Arbeta med debattprogrammen – programidé. Praktiskt manusarbete, samt
övning i att dramatisera de olika programinslagen. Tidsåtgång: 120 min.
4. Sändning och debatt. Grupparbete, muntlig framställning, dramatisering.
Tidsåtgång: 180 min.
5. Uppföljning. Reflektera, ta ställning, diskutera. Tidsåtgång: 40 min.
1. Programval och rollfördelning
• Delge eleverna uppdraget. Berätta att de ska göra två debattprogram som
belyser två ståndpunkter i ett aktuellt debattämne (trängselavgifter eller
torskfisket).
• Klassen delas i två grupper. En grupp ska göra ett debattprogram för och den
andra gruppen ett program emot. Det är nu gruppernas uppgift att driva var sin
tes utifrån samma ämne.
• Placera eleverna i de två programgrupperna. Berätta kort att de ska göra ett
program som informerar, belyser och diskurerar de aktuella ämnena utifrån
deras respektive perspektiv. Programmet ska vara ca 20 minuter långt.
• Programmet ska vara av typen debattprogram där olika människor kommer till
studion för att presentera sin åsikt i frågan och intervjuas av programledaren.
Ett inslag i programmet ska också vara ett ”på-platsen-reportage” från en
demonstration i den aktuella frågan.
Får kopieras
Tema (12)
•
•
Programmen ska sedan visas efter varandra för att sedan utmynna i en debatt
mellan de två grupperna.
Gå tillsammans igenom programsyfte och rollerna med hjälp av
kopieringsunderlager Programsyfte och roller. I programmet som föreslås ingår
15–16 roller. (Man kan ta bort representanten för intresseorganisationen/
politikerna och några roller ur kategorin ”vanliga människor”).
Får kopieras
Tema (13)
Programsyften och roller
Programsyfte med debattprogrammet för/emot
Programmets idé är att propagera och skapa en opinion för
Programmet ska ha en seriös framtoning och informationen ska baseras på fakta, även om
urvalet sker i syfte att skapa opinion för
Roller
En programledare är den person som presenterar programmet, binder ihop programmets olika
delar, presenterar och intervjuar de gäster som kommer till studion och som bollar över till
”på-platsen-reportaget”.
NAMN En forskare är den som kommer till studion för att berätta om fakta i ämnet. T.ex. om
luftföroreningar, om mätresultat, bilavgasernas roll i de allmänna luftföroreningarna, deras
effekter på djur och växtliv och på människors hälsa.
NAMN En journalist är den som är drivande i debatten, som grävt fram fakta och som skapat debatt, som
har åsikter och argument i frågan och som känner starkt i denna fråga, antingen för eller emot.
NAMN Vanliga människor som ser saken utifrån sina livssituationer (fast förstås för om de tillhör den
gruppen, och emot om man representerar den andra gruppen.) En barnfamilj på förslagsvis tre
personer, två ungdomar och en pensionär.
NAMN En representant för en intresseorganisation, en representant för någon förening som är positivt
inställd i det ena programmet och en representant för någon förening som är negativt inställd i
det andra programmet.
NAMN En representant från JA- respektive NEJ-partiet. En politiker som är engagerad i frågan,
antingen för eller emot.
NAMN En grupp demonstranter, bestående av fyra till fem personer, som ska hitta på samt gestalta
”på-platsenreportaget”, ett inslag från en demonstration, för eller emot.
NAMN S•OS Geografi lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Tema (14)
2. Arbeta med debattprogrammen – faktasök
Eleverna ska nu få börja arbeta med det egna programinslaget.
Målet med övningen är att öva att söka information, välja och presentera informationen på en
kreativt sätt i enlighet med programsyftet.
•
•
•
•
Dela ur referensböcker, läroböcker och Internetadresser.
Det är lämpligt om gruppen delar upp sig och några läser igenom
referenslitteraturen, läroböcker och Internetsidor och gör anteckningar om
sådant som kan vara användbart i programmet.
Ge grupperna en tidsram för denna övning, t.ex. 60 min.
Båda grupperna, emot respektive för, har nytta av att gå igenom ”all
information” för att välja ut sådan som är fördelaktig ur det egna perspektivet
och också för att lättare kunna möta och bemöta motståndaren.
Internetadresser
Interneradresser kring trängselavgifter:
www.motormannen.se (Motormännens riksförbund)
www.snf.se (Svenska naturskyddsföreningen)
www.lankskafferiet.org (tidigare Skolverket, numera Umeå universitet)
Interneradresser med information om miljötillståndet i Östersjön, om torskfisket och fisket:
www.havochvatten.se (Havs- och vattenmyndigheten)
www.naturvardsverket.se
www.snf.se (Svenska naturskyddsföreningen)
www.mp.se (Miljöpartiet)
www.greenpeace.se
3. Arbeta med debattprogrammen – programidé
Gå igenom programidén tillsammans.
• Kopiera idésamlingen till grupperna. Samla de två programgrupperna och dela
ut respektive programidé.
• Läs igenom programidén högt tillsammans och låt eleverna ställa frågor.
Poängtera att detta är ett grundförslag för att eleverna ska få idéer till upplägget,
men det är fritt fram för egna idéer, men naturligtvis utifrån programsyftet. De
kan lägga till inslag.
Får kopieras
Tema (15)
Grupperna gör en mind map över programmet
• De båda grupperna ska utifrån sin programidé rita en mindmap över hur
programmet ska utformas. De ska kort tänka igenom varje grupps inslag och ge
de olika inslagen rubriker. Sedan fördelar respektive programgrupp
informationsmaterialet, referensböcker och material från Internet och sätter sig
i smågrupperna och arbetar.
Arbeta i smågrupper
• Dela in eleverna i smågrupper inom respektive programgrupp, se nedan. Varje
grupp arbetar i smågrupper med sin del av programmet och gör upp en
ordning för de olika inslagen. Eftersom programledaren bara kan vara på ett
ställe i taget ska alla grupper utom grupp l också själva tänka ur vilka frågor
programledaren ska ställa. Grupperna skriver först ett skissartat manus (de
behöver inte skriva några repliker, oftast är det bättre att få uttrycka sig
spontant, men de måste veta vad de vill ha fram) och sedan börjar de träna på
sina inslag. Vid det första träningstillfället får alla grupper utom grupp l klara
sig utan programledaren. Låt dem arbeta en god stund, så länge att alla grupper
inom respektive program hinner träna någon gång.
Grupp 1: Programledare, journalist, forskare.
Grupp 2: Föreningsrepresentanter och/eller politiker.
Grupp 3: Vanliga människor, en barnfamilj, ungdomar och en pensionär m.fl.
Grupp 4: Demonstranter, några människor i ett demonstrationståg, en talare.
Får kopieras
Tema (16)
Programidé – trängselavgifter
Programledaren presenterar programmet med: ”Välkommet till Magasinet, kvällens ämne är
trängselavgifter och vår första gäst i soffan, journalisten … som kan beskrivas som en eldsjäl i
denna fråga och vi får snart höra varför …” Detta kan program ledare säga stående, ensam
”framför kameran”, för att sedan gå till gästen i soffan.
GRUPP 1 (programledare, journalist, forskare)
Programledaren presenterar sedan journalisten och ber henne/honom berätta varför han/hon
blivit så engagerad i frågan.
För: I programmet för trängselavgifter kan journalisten tänkas ha ett astmatiskt barn vars hälsa
starkt försämrats av den dåliga stadsluften. I intervjun med journalisten ska det också komma
fram lite fakta om luftföroreningarna och bilavgasernas inverkan på luftmiljön och vilka
effekter dessa avgaser har på miljön och på människors hälsa. Programledaren ska sedan vända
sig till forskaren som kan bekräfta och vidareutveckla det vi fått veta av journalisten.
Emot: I programmet emot trängselavgifter måste ni komma på något annat skäl, t.ex. hur
dessa avgifter stänger ute dem som har det sämst ställt, som nu inte har råd att använda bilen
längre, och som måste åka kollektivt och handla. I programmet emot trängselavgifter kan och
ska journalisten och forskaren peka på hur luftmiljön förbättrats och hur bilavgaserna renats
och också peka på möjligheter att fortsätta en sådan utveckling, i stället för att införa
begränsningar i trafiken. Forskaren, journalisten och programledaren ska försöka få fram
siffror som visar att trängselavgifterna inte haft förväntad effekt i de städer där de genomförts.
GRUPP 2 (politiker, föreningsrepresentanter)
Politikerna och föreningsfolket, berättar också om sina program för hur de tänkt sig framtiden
och argumenterar för respektive emot. Här kan de som ska agera som föreningsfolk och/eller
politiker söka information på nätet hos våra olika partier och ”låna” argument i frågan. Vi har
ju riksdagspartier som både är för och emot och som föreslår olika åtgärder. Det går också att
hitta föreningar som är för respektive emot t.ex. naturskyddsföreningen och någon
motororganisation.
GRUPP 3 (vanligt folk: barnfamilj, ungdomar, pensionär)
Allt eftersom programmet rullar på bjuds nya gäster in till soffan som naturligtvis ska stödja
den tes programmet driver: barnfamiljen kan exempelvis klaga på den dåliga luften, på buller
och på stillastående trafik, och pensionären, yrkesförare och ungdomarna kan stämma in i
kritiken och krydda med fler argument för avgifterna. De kan också föreslå motåtgärder.
GRUPP 4 (demonstranter)
Någon gång under programmet ska studiosändningen också avbrytas för att visa ”på-platsenreportaget” från demonstrationerna för respektive emot. Grupperna som ansvarar för det
inslagen ska tänka ut olika slagord, göra plakat och bete sig som man gör på en demonstration.
Respektive grupp kan också förbereda ett litet tal och välja någon som ska prata inför
demonstranterna så som det brukar vara på en demonstration. Det kan också förekomma en
”på-platsen-reporter” som intervjuar demonstranter och som kommenterar demonstrationen,
och som ”skickar tillbaka” programmet till studion. (Om ni filmar stängs programmet av när
inslaget är slut och kameran sätts på när programledaren i studion tar över.)
Får kopieras
Tema (17)
Programidé – torskfisket
Programledaren presenterar programmet med: ”Välkommet till Magasinet, kvällens ämne är
torskfisket och vår första gäst i soffan, journalisten … som kan beskrivas som en eldsjäl i denna
fråga och vi får snart höra varför … ” Detta kan programledaren säga stående, ensam ”framför
kameran” för att sedan gå till soffan, till gästen.
GRUPP 1 (programledare, journalist, forskare)
Programledaren presenterar sedan journalisten och ber henne/honom berätta varför han/hon
blivit så engagerad i frågan.
För: Ett program för ett stopp för torskfiske skulle kunna börja med en journalist som
intervjuas av programledaren med anledning av löpsedeln: ”Giftalger skrämmer barnen från
Östersjöns stränder”. Journalisten berättar om de synliga förskräckelserna med algerna och
kommer sedan också in på de osynliga (forskarens hjälper förstås till här)
nedbrytningsprocesserna av plankton och växtlighet, på syrebrist, på torsken oförmåga att
föröka sig …
Emot: Ett program emot skulle kunna börja med en intervju med en skuldsatt fiskare som
möter arbetslöshet och sysslolöshet, som kan medföra att hela bygder avfolkas. I ett program
emot kan man också peka på andra åtgärder för att rädda fisket, andra miljöåtgärder: minska
utsläppen från jordbruk och industri, mer internationellt samarbete och överenskommelser
om fiskestopp då fisken fortplantas, ändrad maskstorlek i fiskenäten, skonsammare
fiskemetoder …
GRUPP 2 (politiker, föreningsrepresentanter)
Politikerna och föreningsfolker, berättar också om sina partiprogram hur de tänkt sig
framtiden och argumenterar för respektive emot. Här kan de som ska agera som föreningsfolk
och/ellerpolitiker söka information på nätet hos våra olika partier och ”låna” argument i
frågan. Vi har ju riksdagspartier som både är för och emot och som föreslår olika åtgärder. Det
går också att hitta föreningar som är för respektive emot, t.ex. Naturskyddsföreningen och
någon fiskeriorganisation.
GRUPP 3 (vanligt folk: barnfamilj, ungdomar, pensionär)
Barnfamiljer kan komma till studion och vittna om förskräckelsen på stränderna, pensionärer
se det sorgliga i att barnbarnen aldrig kommer att få äta torsk.
GRUPP 4 (demonstranter)
Någon gång under programmet ska studiosändningen också avbrytas för att visa ”på-platsenreportaget” från demonstrationerna för respektive emot. Grupperna som ansvarar för det
inslagen ska tänka ut olika slagord, göra plakat och bete sig som man gör på en demonstration.
Respektive grupp kan också förbereda ett litet tal och välja någon som ska prata inför
demonstranterna så som det brukar vara på en demonstration. Det kan också förekomma en
”på-platsen-reporter” som intervjuar demonstranter, kommenterar demonstrationen och som
”skickar tillbaka” programmet till studion. (Om ni filmar stängs programmet av när inslaget är
slut och kameran sätts på när programledaren i studion tar över.)
Får kopieras
Tema (18)
4. Sändning och debatt
Sändning
När de olika grupperna har tränat sina respektive delar är det dags att sätta ihop programmet.
Låt respektive programgrupp träna tillsammans. Ge dem tid att köra igenom programmet två
gånger.
Om ni bestämt er för att filma, så gör ett genrep framför kameran så att du vet när du ska
stänga av och på och vilka förflyttningar som ska göras. Det borde bara bli två avstängningar,
före och efter ”på-platsenreportaget”.
Filmerna blir ett underlag för eleverna inför debatten.
Grupperna visar sedan sina program för varandra.
Debatt
Programgrupperna ska nu mötas i en debatt där de synar och ifrågasätter varandras argument
och framför sina egna.
Syftet med övningen är att öva att lyssna och upptäcka håligheter i resonemang och öva att
argumentera i egen sak.
Förberedelser
• Placera eleverna i programgrupperna och om du filmat ska de först titta på
videon av den andra gruppens program. Har du inte filmat ska de tänka
igenom och försöka komma ihåg vad som sagts i programmet.
• Efter det ska respektive programgrupp dela in sig i tre mindre grupper som
ansvarar för en punkt var. Skriv följande instruktion på tavlan:
En grupp antecknar sådant de vill fråga om och sådant de finner tvivelaktigt
och vill ifrågasätta.
En grupp skriver en egen argumentlista för sin sak och ”bevisar” varför det egna
förslaget är så mycket bättre.
En grupp förbereder en kort tal som sammanfattar det gruppen vill säga i
frågan.
• Ge programgrupperna ca 30 minuter att förbereda sig.
Debattera
• Samla grupperna till debatten. Berätta att du är debattledare och att debatten
ska inledas med de två talen som grupperna förberett.
• Lotta om vem som ska börja. Låt sedan talarna framföra sina tal utan att bli
avbrutna.
• Sammanfatta sedan vad som har sagts och ge ordet fritt. Skriv en talarordning
på tavlan, exempelvis genom att anteckna elevernas initialer i den ordning de
räcker upp handen.
• Dela tavlan i två spalter och skriv rubrikerna: För … Emot …
Anteckna sedan under debatten viktiga argument för respektive emot.
• Avsluta när det känns lagom och grupperna har fått framföra sina argument. Be
någon elev skriva av det du antecknat på tavlan eller skriv själv av det.
Får kopieras
Tema (19)
5. Uppföljning
Eleverna lämnar nu sina roller, nu är det deras egna åsikter som ska fram.
Vad är det för grundläggande värderingar som styr och påverkar när de väljer och prioriterar i
olika samhällsfrågor?
Rösta i debattfrågan
• Genomför en sluten omröstning på lappar i den fråga som har debatterats
tidigare.
Slutdiskussion
Eleverna ska nu fundera på om det finns överensstämmelser mellan hur de prioriterat och hur
de fattar beslut i den fråga som debatterats. Syftet med övningen är att få eleverna att börja
fundera på vad och vilka motiv som ”styr” deras tänkande.
• Redovisa sammanställningen av omröstningen och diskutera och fundera på
om det finns överensstämmelser mellan deras val i den aktuella frågan och hur
de prioriterar.
• Diskutera också hur eleverna prioriterar och vilka grundläggande värden och
värderingar som styr deras val. Är de nöjda med hur de prioriterat och innebär
deras prioriteringar en god förutsättning för en långsiktig och ekologiskt
hållbar framtid.
• Fundera och diskutera tillsammans utifrån vad som framkommit i den research
ni gjort inför debattprogrammen – om och hur olika gruppers
ställningstaganden kan vara kopplade till ett egenintresse i frågan. Hur förhåller
det sig och varför är det så? Fundera också på om en ekologiskt hållbar framtid
måste innebära personliga offer.
Får kopieras
Tema (20)