MILJÖRAPPORT

Transcription

MILJÖRAPPORT

Dokumentnummer
D 2015-001343
Foto: Daniel Asplund
MILJÖRAPPORT
STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2014
Swedavia AB
Stockholm Arlanda Airport
Organisationsnummer: 556797 – 0818
Anläggningsnummer: 0191 – 72 - 001
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
2(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Revisionsförteckning
Rev
01.00
Datum
2015-03-26
Upprättad av
ARNMM
Information
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
3(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Innehåll
1
VERKSAMHETSBESKRIVNING .................................................................................. 6
1.1 Viktiga händelser under året...................................................................................... 7
1.2 Fastighetsrättsliga förändringar ................................................................................. 7
1.3 Swedavias organisation på Stockholm Arlanda ........................................................ 8
1.4 Flygplatsens påverkan på miljön ............................................................................... 9
2
TILLSTÅNDSBESLUT .................................................................................................... 9
3
GÄLLANDE VILLKOR ................................................................................................. 10
4
ANMÄLNINGSÄRENDEN ............................................................................................ 10
5
TILLSYNSMYNDIGHET .............................................................................................. 10
6
TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISKT PRODUKTION ......................................... 10
7
EGENKONTROLLPROGRAM OCH NATURVÅRDSVERKETS
FÖRESKRIFTER ............................................................................................................ 10
8
SAMMANFATTNING AV RESULTAT AV MÄTNINGAR,
BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR ....................................... 11
8.1 Flygtrafik ................................................................................................................. 11
8.1.1 Antal rörelser ............................................................................................. 11
8.1.2 Bananvändning .......................................................................................... 11
8.1.3 Helikoptertrafik .......................................................................................... 13
8.1.4 Nordostliga vindar ..................................................................................... 14
8.1.5 Nordvästliga vindar .................................................................................... 15
8.1.6 Sydostliga vindar ....................................................................................... 16
8.1.7 Sydvästliga vindar ...................................................................................... 17
8.1.8 Flygplanstyper............................................................................................ 18
8.1.9 Flygvägsuppföljning – kontrollprogram .................................................... 20
8.2 Flygbuller ................................................................................................................ 23
8.2.1 Beräkningsmetod och utfall ....................................................................... 23
8.2.2 Ljudmätningar ............................................................................................ 24
8.3 Vatten och mark ...................................................................................................... 25
8.3.1 VA-rapport ................................................................................................. 25
8.3.2 Spillvattenbesiktning.................................................................................. 33
8.3.3 Grundvattenrapport .................................................................................... 34
8.3.4 Swedavias bergtäkt Laggatorp ................................................................... 43
8.3.5 Lagringsplats för schaktmassor .................................................................. 44
8.3.6 Undersökningar och utredningar ................................................................ 44
8.3.7 Forskningsprojektet RE-PATH .................................................................. 46
8.3.8 Periodisk miljöbesiktning .......................................................................... 51
8.3.9 Förekomst av lukt i tunnlar ........................................................................ 51
8.3.10 Föreläggande gällande enskilda avlopp ..................................................... 52
8.3.11 Provtagning av PFAS i enskilda brunnar ................................................... 52
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
4(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.4
9
Referens
8.3.12 Naturinventeringar ..................................................................................... 53
Utsläpp till luft ........................................................................................................ 54
8.4.1 Fordonstrafik inom Stockholm Arlanda .................................................... 54
8.4.2 Marktransporter till och från Stockholm Arlanda ...................................... 55
8.4.3 Flygresenärers färdsätt till Stockholm Arlanda.......................................... 58
8.4.4 Anställdas färdsätt till Stockholm Arlanda ................................................ 59
8.4.5 Flygtrafik och motorprovning .................................................................... 60
8.4.6 Uppvärmning och elanvändning ................................................................ 61
8.4.7 Brandövning............................................................................................... 62
8.4.8 Lösningsmedel ........................................................................................... 63
8.4.9 Halter av luftföroreningar i omgivningen .................................................. 63
8.4.10 Miljöförbättrande åtgärder ......................................................................... 72
ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT
OCH KONTROLLFUNKTIONER ............................................................................... 73
9.1 Provytor för inventering av skogsskador ................................................................. 73
9.2 Justering av mätutrustning för utgående spillvatten vid Måby ............................... 73
9.3 Kontroll och förbättrad uppföljning av vattenvolymer ........................................... 73
9.4 Reglering av vattennivån i Halmsjön ...................................................................... 73
9.5 Felaktig uppföljning i grundvattenrör VP4 ............................................................. 74
9.6 PFOS i utgående vatten från Kolsta reningsverk .................................................... 74
10 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV
EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM .................. 75
10.1 Överskridna riktvärden på utgående vatten från reningsanläggning B508
Brandstation Öst ...................................................................................................... 75
10.2 Driftproblem i pumpstation för B-glykolvätska ...................................................... 75
10.3 Läckage på dricksvattenledning .............................................................................. 76
10.4 Hantering av miljöincidenter ................................................................................... 76
11 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT
MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH
ENERGI ........................................................................................................................... 77
11.1 Energianvändning.................................................................................................... 77
11.1.1 Fjärrvärmeanvändning ............................................................................... 77
11.1.2 Elanvändning ............................................................................................. 78
11.2 Nyckeltal energianvändning .................................................................................... 78
11.3 Genomförda åtgärder för att minska energianvändningen ...................................... 79
11.4 Planerade åtgärder för ytterligare effektiviseringar ................................................. 79
12 DE KEMISKA PRODUKTER OCH BIOTEKNISKA ORGANISMER SOM
KAN BEFARAS MEDFÖRA RISKER PÅ MILJÖN ELLER MÄNNISKORS
HÄLSA OCH SOM UNDER ÅRET ERSATTS MED SÅDANA SOM KAN
ANTAS MINDRE FARLIGA......................................................................................... 80
12.1 Typer av kemiska produkter .................................................................................... 80
12.2 Kemikaliearbete ...................................................................................................... 80
12.3 Kemikalieförbrukning 2014 .................................................................................... 81
12.4 Kemikalieanvändning vid halkbekämpning av banor ............................................. 82
12.5 Kemikalieanvändning vid flygplansavisning .......................................................... 83
12.5.1 Glykolrapport ............................................................................................. 83
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
5(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
12.6
12.7
12.8
12.9
Referens
12.5.2 Utsläpp till recipienten ............................................................................... 84
Kemikalieanvändning vid gummiborttagning från rullbanor .................................. 84
Kemikalieanvändning vid brandövning .................................................................. 85
Kemikalieanvändning i flygplanstoaletter ............................................................... 85
Övrig kemikalierapportering ................................................................................... 85
13 REDOVISNING AV DE BETYDANDE ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS
UNDER ÅRET I SYFTE ATT MINSKA VOLYMEN AVFALL FRÅN
VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET ................................ 86
13.1 Avfallshantering på Arlanda år 2014 ...................................................................... 86
13.2 Avfallsfraktioner från Stockholm Arlanda 2014 ..................................................... 86
13.3 Aktiviteter under 2014............................................................................................. 88
14 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE
UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS
HÄLSA ............................................................................................................................. 88
14.1 Åtgärder för minskade utsläpp till mark och vatten ................................................ 88
14.1.1 Mästaåns vattensamverkan ........................................................................ 88
14.1.2 PFOS .......................................................................................................... 88
14.1.3 Miljöteknisk markundersökning intill ramp K ........................................... 89
14.1.4 Miljöutredning söder om Cargo City-området........................................... 89
14.1.5 Omledning av dag- och skogsvatten .......................................................... 90
14.2 Åtgärder för minskade utsläpp till luft .................................................................... 90
14.2.1 Fordon och bränslen ................................................................................... 90
14.2.2 Energi ......................................................................................................... 91
14.2.3 Marktransporter till och från Stockholm Arlanda ...................................... 91
14.2.4 Flygtrafik.................................................................................................... 92
14.3 Åtgärder för minskad energianvändning ................................................................. 93
14.4 Airport Carbon Accreditation .................................................................................. 93
14.5 Åtgärder för att minska bullerexponering och total bulleremission ........................ 93
14.6 Åtgärder för att minska kemikalieanvändningen .................................................... 95
14.6.1 Utbildning för chefer och skyddsombud .................................................... 95
14.6.2 Rådgivning ................................................................................................. 95
14.6.3 Substituera mera......................................................................................... 95
15 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE
AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR ...................................... 96
BILAGOR
Bilaga 1. Domar och beslut, ändringar och tillägg till villkor
Bilaga 2. Tillståndsvillkor Stockholm Arlanda Airport
Bilaga 3. Ansökningar, anmälningar och andra beslut
Bilaga 4. Uppföljning av Handlingsplan för reduktion av utsläpp av koldioxid
Bilaga 5. Beräkningsmetod av utsläpp i LTO-cykeln
Bilaga 6. Kemikalieförteckning
Bilaga 7. Energibesparande åtgärder på Stockholm Arlanda 2008-2014
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
6(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
1
Referens
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Stockholm Arlanda Airport (Stockholm Arlanda nedan) är Sveriges största
flygplats med omkring 22,4 miljoner resenärer under 2014. Flygplatsen är även en
arbetsplats för omkring 17 000 personer som arbetar i något av de runt 600 olika
företag som är etablerade på flygplatsen. Stockholm Arlanda har tre start- och
landningsbanor. Dessa trafikeras av runt 80 flygbolag, som flyger till omkring 180
olika destinationer. I Figur 1 nedan syns en överblicksbild över Stockholm
Arlanda.
Bana 2 (08-26)
Halmsjön
Bana 1 (01L-19R)
Terminal 2-5, Pir F
Väg 273
Bana 3 (01R-19L)
Väg E4
Figur 1. Översiktsbild Stockholm Arlanda.
Swedavia är ett statligt ägt aktiebolag som äger, driver och utvecklar Stockholm
Arlanda samt ytterligare nio andra flygplatser som alla ingår i det nationella
basutbudet. Därutöver äger Swedavia Göteborg City Airport samt är
minoritetsägare i bolaget som driver flygplatsen. Cirka 880 personer är anställda
inom Stockholm Arlandas organisation. Inkluderas koncernanställda, placerade på
Arlanda, är antalet drygt 1 150 personer.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
7(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
1.1
Referens
Viktiga händelser under året
Följande viktiga förändringar eller händelser med koppling till miljöarbetet har
skett på Stockholm Arlanda under 2014:








1.2
Den 1 mars startade Flygbussarna en ny linje, från Liljeholmen via
Södermalm – Kungsholmen – Vasastan – Karolinska sjukhuset till
Stockholm Arlanda. Flygbussarna meddelade redan i maj att den nya
linjen betraktades som en succé.
Från den 8 mars blev det möjligt för resenärer och medarbetare på
Stockholm Arlanda att fritt åka Arlanda Express inom flygplatsen; mellan
terminalerna 2/3 och 5.
Den 1 oktober presenterade Swedavia världens första biogasdrivna
snöröjare på Stockholm Arlanda.
Den 7-9 oktober hölls huvudförhandlingar i Mark- och
miljööverdomstolen angående de villkor som överklagats från mark- och
miljödomstolens dom (M 2284-11), främst rörande flygvägar och buller.
Den 10 oktober införde Swedavia och APCOA biodiesel i poängsystemet
för taxiframkallning på Stockholm Arlanda. Endast miljöbilar har
möjligheten att få högre framkallningspoäng, förutsatt att tankad volym
uppgår till minst 80 procent biodiesel.
Den 7 november genomfördes den första reguljära flighten från Arlanda
(till Åre Östersund Airport) med inblandning av biobränsle i tanken.
Bränslet var den gången till 10 procent biodrivmedel.
Den 10 november kom den första snabbladdaren för elbilar på plats på
Stockholm Arlanda. Att tanka upp den el som en personbil förbrukar
mellan centrala Stockholm och Stockholm Arlanda tar mindre än en
halvtimme med den nya laddaren.
Den 21 november meddelade Mark- och miljööverdomstolen dom (M
11706-13) för de villkor som hade överklagas. Domen innebär att dagens
inflygningar vid högtrafik till bana 3 kan fortsätta även efter 1 januari
2018. Avseende övriga överklagade villkor har Mark- och
miljööverdomstolen bland annat fastställt att bullernivå 65 dB(A) ska
gälla. Domen har överklagats av tre parter den 19 december. Swedavia har
inte tagit det nya tillståndet i drift. Swedavia följer samma tillstånd och
villkor som tidigare tills annat beslut tas.
Fastighetsrättsliga förändringar
Under 2014 har delar av flygplatsfastigheten, Arlanda 3:1, sålts till bolag ägda av
Swedavias fastighetsbolag, Swedavia Real Estate AB. Försäljningen avser ett
område i flygplatsens södra del, Arlanda Cargo City, där de nya fastigheterna
Arlanda 3:2, 3:3, 3:4 och 3:5 har bildats. Sammantaget omfattar förändringen ett
område på ca 365 000 m2. Under 2014 har även fastigheten Arlanda 2:11 sålts och
ägs numera av bolag utanför Swedavia koncernen.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
8(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
1.3
Referens
Swedavias organisation på Stockholm Arlanda
Organisationsschemat nedan beskriver Swedavias organisation på Stockholm
Arlanda under 2014, se Figur 2. Flygplatsdirektör på Stockholm Arlanda är KjellÅke Westin. Flygplatsdirektörens ledningsstöd består av ett antal experter i olika
frågor, t.ex. miljö. Miljöenheten har under större delen av 2014 bestått av fem
miljörådgivare och en miljöchef som ingår i flygplatsens ledningsgrupp. Som
hjälp gällande flygbuller och flygvägsuppföljning finns akustiker från Swedavia
Konsult. Miljörådgivare i miljöenheten har under året även bemannat
miljöcontrollerfunktionen för Operations, Försäljning, Infrastruktur samt
Ledningsstöd.
Figur 2. Organisationsschema för Stockholm Arlanda 2014.




Avdelningen Operations utför de minutoperativa tjänsterna för att få
verksamheten att fungera för Swedavias kunder: resenärer, flygbolag och
hyresgäster; där resenären är vår primära kund. Operations säljer
flygoperativa produkter till främst flygbolagen, men också
marktjänstbolagen och andra aktörer för flygoperativa tjänster.
Avdelningen Försäljning ansvarar för att på ett effektivt sätt förse
resenärerna med produkter och tjänster, såsom parkering, kollektivtrafik,
restauranger, butiker, reklamplatser och kommersiell förvaltning.
Avdelningen Infrastruktur driver och underhåller byggnader,
landningsbanor, parkeringsytor etc. och ska se till att dessa fungerar ur
aspekter som teknik, funktion och tillgänglighet. Infrastruktur levererar till
Operations och Försäljning.
Swedavia Energi AB ingick tidigare i Stockholm Arlandas organisation
men är sedan 1 april 2014 ett helägt dotterbolag till Swedavia Real Estate
AB. Swedavia Energi erbjuder trygga, effektiva och miljöanpassade
energileveranser och energitjänster till alla aktörer på Swedavias
flygplatser.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
9(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM


1.4
Referens
Swedavia Airport Telecom AB (AT) ingick tidigare i Stockholm Arlandas
organisation men är sedan 1 april 2014 ett helägt dotterbolag till Swedavia
Real Estate AB och ansvarar för drift, underhåll och utveckling av
fibernät, kopparnät, teknikrum och datorhallar på Swedavias flygplatser.
Swedavia Real Estate AB (REAB) är ett helägt dotterbolag till Swedavia
AB och har som uppgift att äga, utveckla och förvalta fastigheter på
exploaterbar mark på och omkring Swedavias flygplatser.
Flygplatsens påverkan på miljön
Verksamheten vid Stockholm Arlanda påverkar miljön bland annat genom utsläpp
till luft, vatten, mark samt störningar genom buller. Verksamheten genererar även
avfall samt farligt avfall.




2
Utsläpp till luft i form av koldioxid, kväveoxider, kolväten, partiklar,
kolmonoxid och svaveldioxid sker främst från flygtrafiken och från
vägtrafiken till och från flygplatsen. Utsläpp sker även från servicefordon
inne på flygplatsen, vid produktion av fjärrvärme som flygplatsen
använder, provning av flygplansmotorer och från brandövningar.
Bullerpåverkan från flygtrafiken sker främst vid start och landning på
flygplatsens banor samt vid användning av inoch utflygningsvägar enligt
överenskomna trafikmönster.
Flygplatsens påverkan på närliggande vattendrag sker i huvudsak under
vinterhalvåret när flygplan och banor av flygsäkerhetsskäl avisas.
Utsläppen till spillvattennätet från flygplatsen består, förutom av det som
är normalt för hushållsavloppsvatten, även av glykol, baktericider och
mindre mängder olja och tungmetaller. Spillvatten från flygplatsen
passerar oljeavskiljare och lokala reningsverk innan det leds till ett
kommunalt reningsverk.
TILLSTÅNDSBESLUT
Flygplatsens tillstånd, enligt miljölagstiftningen, är givna till Swedavia. Ansvarig
för verksamheten är Swedavias VD. Miljöansvaret är delegerat till
flygplatsdirektören, som i sin tur delegerat ansvaret vidare till de olika
avdelningscheferna på flygplatsen och slutligen till respektive enhetschef.


Den 15 augusti 1991 lämnade regeringen Luftfartsverket tillstånd, enligt
dåvarande 4 kap. lagen om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) till
att utvidga verksamheten vid Stockholm Arlanda med en tredje rullbana.
Beslutet innehåller elva villkor.
Den 6 april 1993 lämnade Koncessionsnämnden för miljöskydd
Luftfartsverket tillstånd enligt dåvarande miljöskyddslagen till att på
Stockholm Arlanda bedriva flygverksamhet och anlägga en tredje
rullbana.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
10(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Dessa beslut har följts av rättelser, ändringar och tillägg vilka redovisas i Bilaga 1.
I Bilaga 2 redovisas alla nu gällande miljövillkor samt villkorsuppföljning för
2014. Alla tidigare tillstånd gäller som om de vore givna enligt nuvarande
miljöbalken. Redovisade tillstånd givna till Luftfartsverket eller LFV har
övertagits av Swedavia AB. Därutöver finns ett antal beslut från Länsstyrelsen i
Stockholms län samt Sigtuna kommun, dessa redovisas i Bilaga 3.
Under 2011 lämnade Swedavia in en ansökan om nytt miljötillstånd till Mark- och
miljödomstolen. Den 27 november 2013 meddelade Mark- och miljödomstolen ett
nytt miljötillstånd för hela verksamheten på Stockholm Arlanda. Domen
överklagades av bl.a. Swedavia. Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt
meddelade dom i de överklagade villkor den 21 november 2014. Domen har
överklagats till Högsta domstolen av tre parter. Det nya tillståndet har inte tagits i
anspråk.
3
GÄLLANDE VILLKOR
Swedavias tillstånd för Stockholm Arlanda är givna enligt Naturresurslagen,
Miljöskyddslagen och Miljöbalken. I Bilaga 2 redovisas en sammanställning av
gällande villkor. Villkorsuppfyllelsen är kommenterad efter varje villkor.
4
ANMÄLNINGSÄRENDEN
Anmälningsärenden och andra beslut fattade under 2014 redovisas i Bilaga 3. För
en redovisning av tidigare fattade beslut, se tidigare miljörapporter.
5
TILLSYNSMYNDIGHET
Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsynsmyndighet.
6
TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISKT PRODUKTION
Stockholm Arlanda har tillstånd för 372 100 rörelser (starter och landningar)
fördelat på tre rullbanor. Under 2014 genomfördes totalt 228 115 rörelser. Detta är
en ökning med ungefär 4 procent jämfört med år 2013. Även antalet passagerare
ökade med ungefär 8,2 procent till omkring 22,4 miljoner år 2014.
7
EGENKONTROLLPROGRAM OCH NATURVÅRDSVERKETS
FÖRESKRIFTER
Verksamheten vid Stockholm Arlanda är tillståndspliktig, vilket innebär krav på
en årlig miljörapport i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om
miljörapport (NFS 2006:9). Merparten av de uppgifter som redovisas i denna
rapport är resultaten från mätningar, beräkningar och andra undersökningar som är
fastställda i Stockholm Arlandas Kontrollprogram, version 5.4.
Stockholm Arlanda omfattas inte av följande förordningar och föreskrifter:
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
11(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM








Referens
Förordningen (SFS 2013:252) om stora förbränningsanläggningar,
Förordningen (SFS 2013:253) om förbränning av avfall
Förordningen (SFS 2013:254) om användning av organiska
lösningsmedel.
Industriutsläppsförordningen (SFS 2013:250)
SNFS 1990:14 (Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från
anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse).
SNFS 1994:2 (Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används
i jordbruket).
NFS 2002:26 (Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från
förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW
eller mer).
NFS 2002:28 (Avfallsförbränning).
8
SAMMANFATTNING AV RESULTAT AV MÄTNINGAR,
BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR
8.1
Flygtrafik
Uppgifterna i detta avsnitt avser år 2014 och har hämtats från Swedavias statistik,
som utgörs av faktureringsunderlag gentemot flygbolagen, och Swedavias
flygvägsuppföljningssystem ANOMS som innehåller radarspår från faktiska
flygningar. Ur systemet kan information om flygtid, flygväg, flyghöjd,
flygplanstyp, flygbolag m.m. erhållas. Systemet används även för att
sammanställa nödvändig information för bullerberäkning.
8.1.1
Antal rörelser
Det totala antalet rörelser (starter och landningar) var 228 115, exklusive
helikoptertrafik, under 2014. Detta är en ökning med cirka 4 procent jämfört med
år 2013.
8.1.2
Bananvändning
I Tabell 1 nedan redovisas det beräknade1 antalet starter och landningar på
Stockholm Arlanda år 2014, fördelade på dag, kväll, natt och bana. Denna
fördelning används i bullerberäkningen. Bananvändningen styrs i huvudsak av
vindriktningen, där vindriktningen anger varifrån vinden kommer. I Figur 3
illustreras hur vindriktningen har varit under år 2014. Den vanligaste
vindriktningen år 2014 var 180 grader.
1
I systemet för flygvägsuppföljning, ANOMS, finns cirka 98 procent av landningarna och
starterna på Stockholm Arlanda år 2014 registrerade. Banfördelningen av dessa har använts vid
beräkning av antal rörelser per bana redovisade i Tabell 1.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
12(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Tabell 1. Antalet rörelser per bana och tidsperiod, 1 januari - 31 december 2014
Operation
Bana
Dag (kl. 07-19)
Kväll (kl. 19-22)
Natt (kl. 22-06)
Landningar
08
235
0
0
26
22 478
6 573
4 377
01L
13 979
5 194
5 496
01R
12 577
1 169
320
19L
17 078
1 642
413
19R
11 937
4 583
6 012
Landningar Totalt
78 284
19 161
16 618
Starter
08
26 767
8 697
6 497
26
4
0
0
01L
14 767
1 398
1 515
01R
65
0
0
19L
1 634
87
3 234
19R
41 741
7 380
266
Starter Totalt
84 978
17 561
11 513
Totalt
163 262
36 722
28 131
330
350
340 6,00%
360
10
20
5,00%
320
310
30
40
50
4,00%
300
60
3,00%
290
70
2,00%
280
1,00%
80
270
0,00%
90
260
År 2014
100
250
110
240
120
230
220
130
140
210
200
190
180
170
160
150
Figur 3. Vindriktningsförhållande vid Stockholm Arlanda år 2014 enligt METAR2. Vind norrifrån
anges som 360 grader.
2
METAR står för METeorological Aerodrome Report, en väderrapport inom flyget som talar om
hur vädret är på en flygplats. Denna väderraport uppdateras var 30:e minut.
114 063
114 052
228 115
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
13(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Figur 4 – Figur 8 visar så kallade flygtäthetsplottar i fyra vindkvadranter (NO,
NV, SO och SV) som huvudsakligen styr bananvändningen på Stockholm
Arlanda. Täthetsplottar visar antalet passager av flygspår under höjden 10 000 fot
(ca 3 000 meter) i ett rutnät applicerat på området där varje ruta är 100 x 100
meter. Figur 4 – Figur 8 baseras på typiska dagar då angiven kvadrant använts
hela dagen.
8.1.3
Helikoptertrafik
Utöver antalet rörelser angivna i Tabell 1 ovan finns i Swedavias
flygvägsuppföljningssystem totalt 1 781 helikopterrörelser registrerade under
2014. Majoriteten av denna trafik är icke-kommersiell i form av polis. I Figur 4
visas en flygtäthetsbild för helikoptertrafiken.
Figur 4. Flygtäthet, huvudsakligen icke-kommersiell helikoptertrafik baserat på 1 781 rörelser år
2014.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
14(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.1.4
Referens
Nordostliga vindar
I Figur 5 visas en flygtäthetsbild på en dag med huvudsakligen nordostliga vindar
år 2014.
Figur 5. Flygtäthet, huvudsakligen vind från 350-100 grader (NO) baserat på 750 flygrörelser
den 25 mars 2014.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
15(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.1.5
Referens
Nordvästliga vindar
I Figur 6 visas en flygtäthetsbild på en dag med huvudsakligen nordvästliga
vindar år 2014.
Figur 6. Flygtäthet, huvudsakligen vind från 280-350 grader (NV) baserat på 494 flygrörelser den
12 januari 2014.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
16(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.1.6
Referens
Sydostliga vindar
I Figur 7 visas en flygtäthetsbild på en dag med huvudsakligen sydostliga vindar
år 2014.
Figur 7. Flygtäthet, huvudsakligen vind från 100-170 grader (SO) baserat på 715 flygrörelser den
4 mars 2014.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
17(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.1.7
Referens
Sydvästliga vindar
I Figur 8 visas en flygtäthetsbild på en dag med huvudsakligen sydvästliga vindar
år 2014.
Figur 8. Flygtäthet, huvudsakligen vind från 170-280 grader (SV) baserat på 785 flygrörelser den
20 maj 2014.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
18(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.1.8
Referens
Flygplanstyper
I Tabell 2 anges antalet rörelser av de 10 vanligast förekommande
flygplanstyperna på Stockholm Arlanda år 2014. Dessa utgjorde tillsammans cirka
78 procent av alla rörelser på flygplatsen, där B738 (Boeing 737-800) var den
vanligast förekommande flygplanstypen. Bland dessa tio flygplanstyper är
majoriteten tvåmotoriga jetflygplan som tillsammans med de tre
turbopropellerflygplanen SB20, SF34 och AT76 utgör listan. Samtliga av dessa
flygplanstyper är avsedda för kort- till medeldistansflygningar. Jämfört med
föregående år så har ATP ersatts av AT76. Endast 9st rörelser med flygplan ur
MD80-serien förekom under 2014.
Tabell 2. De 10 vanligaste flygplanstyperna på Stockholm Arlanda år 2014.
Flygplanstyper är redovisade med ICAO-beteckningar.
Flygplanstyp
Antal
B738
62 707
B736
27 755
B737
21 449
A320
16 329
B712
9 653
SB20
9 139
A321
8 912
SF34
8 896
A319
6 690
AT76
6 666
Övriga
49 919
Totalt
228 115
Civila flygplanstyper certifieras enligt internationella miljövärdighetsregler som
för buller anges i ICAO Annex 16. Dokumentet är indelat i kapitel som anger
gränsvärden beroende typ, vikt och certifieringsår. Gränsvärdena har blivit
striktare med tiden i syfte att säkerhetsställa att den senast tillgängliga tekniken
avseende bullerreducering beaktas vid design av nya flygplan och därmed bidrar
till en bullerreducering runt flygplatserna. Sedan år 2006 bullercertifieras civila
jetflygplan och tyngre propellerflygplan enligt ICAO Annex 16, kapitel 4.
Den 1 april 2002 trädde ett EU-direktiv som förbjuder kapitel 2-flygplan3 som är
tyngre än 34 ton, i kraft. Under 2014 utfördes totalt 14 rörelser med kapitel 2flygplan, samtliga av dessa var statsflyg eller hade en startvikt som var lägre än 34
ton.
3
Gäller certifieringsår från 1972 till 1977.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
19(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
I Figur 9 illustreras några olika flygplanstypers marginal till gränsvärden angivna
i kapitel 3. Horisontell axel visar flygplanstypens introduktionsår. I figuren
illustreras även gränsvärden för de olika kapitlen jämfört kapitel 3. Av figuren
framgår det att nuvarande kapitel 4 är ungefär 10 enheter striktare jämfört kapitel
3. Figuren visar en trend där flygplanstyperna blivit tystare med tiden.
Som ett led i ett fortsatt arbete med att minska bulleremission, fattade ICAOs råd
under 2013 ett beslut om att skärpa bullercertifieringskraven med ytterligare 7
enheter jämfört kapitel 44. Gränsvärdena kommer att anges i Annex 16 kapitel 14
och kommer att gälla nydesignade flygplan från år 2017 eller 2020 beroende på
vikt.
Figur 9. Illustration av hur utvecklingen av jetflygplan avseende bulleremission sett ut sedan 60talet. Horisontell axel anger flygplanstypens introduktionsår och vertikal axel visar marginal till
gränsvärden enligt kapitel 3. Blå linje anger gränsvärden för de olika kapitlena enligt ICAO
Annex 16. Flygplanstyper ritade med svarta fyrkanter är ur produktion medan flygplanstyper
ritade med röda trianglar är i produktion. Exempelvis uppfyller B788, Boeing Dreamliner,
gränsvärden enligt kapitel 3 med en marginal om ungefär 25 EPNdB 5.
4
http://www.aci.aero/News/Releases/Most-Recent/2013/02/18/ACI-Welcomes-New-InternationalAircraft-Noise-Standard.
5
Med EPNdB avses den enhet som svarar mot storheten EPNL. EPNL liknar den A-vägda
ljudnivån, men frekvensvägningen är annorlunda och dessutom nivåberoende. Det ingår även två
korrektioner i EPNL, dels en för ljudets varaktighet och dels en för närvaro av rena toner.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
20(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.1.9
Referens
Flygvägsuppföljning – kontrollprogram
Under året har fyra stycken flygvägsuppföljningsmöten genomförts. Dessa möten
är även ett förberedande forum för framtagande av kvartalsvisa rapporter till
samarbetsorganet. Deltagande i forumet är representanter från flygtrafikledningen
vid Stockholm Arlanda, Swedavia Flygakustik, Avdelningen Airside Business och
Miljöenheten vid Stockholm Arlanda. Resultatet av 2014-års uppföljning av
flygvägsvillkor enligt flygplatsens kontrollprogram redovisas nedan. Uppfyllelse
av flygplatsens miljövillkor redovisas i Bilaga 2.
8.1.9.1
Avgående flyg – inom begränsningslinjer
Minst 90 procent av den avgående trafiken ska hålla sig inom de villkorade
flygvägarna, Standard Instrument Departure (SID), som har ritats in med
begränsningslinjer på karta. Under 2014 var utfallet för flygplan inom SID 96
procent. Månadsvis utfall för 2014 redovisas i Tabell 3.
Tabell 3. Starter inom SID vid Stockholm Arlanda under 2014.
Månad
januari
februari
mars
april
maj
juni
juli
augusti
september
oktober
november
december
År 2014
8.1.9.2
% inom SID
97 %
96 %
96 %
96 %
95 %
96 %
94 %
93 %
95 %
93 %
95 %
95 %
95 %
Avgående flyg– flygning över Märsta
Miljötillståndet medger att propellerplan dag- och kvällstid får avvecklas inom så
kallade lågfartssektorer, förutsatt att den maximala ljudnivån inte överstiger 70
dB(A) över tätort. Med hjälp av flygvägsuppföljningssystem kontrolleras antalet
flygningar på lägre höjd än 1 000 m MSL över Märsta tätort. Inga otillåtna starter
över Märsta skedde år 2014.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
21(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.1.9.3
Referens
Ankommande flyg – inflygning över 750 meter över hav
Nattetid får inte slutlig inflygning påbörjas förrän flygningen är etablerad på
centrumlinjen för aktuell landningsbana. Anflygning skall ske på lägst 750 m
MSL6. Under 2014 har två otillåtna rörelser skett med ankommande flygplan som
flugit lägre än 750 m MSL.
8.1.9.4
Ankommande flyg – inflygning över tätorter
Ankommande flygplan får inte överflyga tätorter på lägre höjd än 750 m.
Swedavia kontrollerar 19 tätorter runt omkring flygplatsen. Dessa är: Alsike,
Bålsta, Bro, Brunna, Håbo-Tibble, Norra Järfälla, Kårsta, Knivsta, Kungsängen,
Lindholmen, Märsta, Rimbo, Rosersberg, Sigtuna, Norra Sollentuna, Täby,
Uppsala, Vallentuna, och Upplands-Väsby. I Tabell 4 redovisas utfallet för 2014.
Av dessa 37 överträdelser var det totalt 1 landning som inte följde villkoret.
Övriga 36 landningar som fastnat i kontrollen har skett med anledning av speciella
förhållanden såsom säkerhetsskäl.
Tabell 4. Ankommande flygplan lägre än 750 meter över tätort (villkor 2 kontroll 4) 2014.
Månad
januari
februari
mars
april
maj
juni
juli
augusti
september
oktober
november
december
Totalt
8.1.9.5
Antal
1
1
2
0
4
7
2
5
3
5
6
1
37
Ankommande flyg - propellerplan
Ankommande propellerflygplans höjd övervakas dag- och kvällstid inom en
kvadrat på 51 x 51 km med flygplatsen i centrum. I syfte att kontinuerligt behålla
minimiavstånd mellan anflygande plan får passering av tätort inte ske på lägre än
600 m vid landning mellan kl. 07-22. Inga otillåtna anflygningar har skett under
året.
6
MSL står för Mean Sea Level och avser höjd över havsyta.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
22(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.1.9.6
Referens
Landning bana 08 och start bana 26
Totalt 234 landningar och 1 start har under år 2014 skett västerifrån respektive
västerut på bana 2 (den väst-östliga banan, kallad 08-26). Samtliga av dessa 235
rörelser har skett på grund av säkerhetsskäl.
8.1.9.7
Kapitel 2- flygplan nattetid
8.1.9.8
Jetflygplan och propellerflygplan med en maximal startvikt överstigande 9 ton
som inte uppfyller kraven i ICAO Annex 16, kapitel 3 eller 5, får inte använda
Bana 1 nattetid. Under år 2014 har inga sådana rörelser ägt rum.
Starter bana 19R nattetid
Starter från bana 19R nattetid övervakas och rapporteras. Under år 2014 har 257
starter skett nattetid. Samtliga på grund av säkerhetsskäl.
8.1.9.9
Anflygning över Upplands Väsby tätort
Inflygningar till bana 01L övervakas och antalet inflygningar som flyger utanför
överenskommen flygvägskorridor och passerar Upplands Väsby tätort redovisas.
Under 2014 förekom 24 inflygningar till bana 01L som överflög Upplands Väsby
tätort med en höjd understigande 650m (2 200 fot). Under året förekom även 193
inflygningar till bana 01L som överflög Upplands Väsby tätort med en höjd
överstigande 650m (2 200 fot).
8.1.9.10
Vägd dygnsekvivalent ljudnivå
Information om detta finns i avsnittet 8.2 ”Flygbuller” nedan.
8.1.9.11
Löwenströmska sjukhuset
Landningar på bana 01R mellan kl. 23-06 övervakas i syfte att undvika att
bullerexponera Löwenströmska sjukhuset för maximala ljudnivåer överskridande
70 dB(A). Under år 2014 har 63 landningar skett på bana 01R under aktuell tid,
samtliga på grund av säkerhetsskäl.
8.1.9.12
Provkörning av motorer
Normalt provkörs flygplanens motorer i Swedavias motorprovplats. Swedavia har
dock tillstånd att provköra flygplanens motorer vid banände. Nattetid (kl. 22-07)
får sådan provkörning ske högst tio gånger per år för de flygplanstyper som inte
kan tas in på motorkörningsplatsen. Under 2014 har tre motorprovkörningar
genomförts vid banände nattetid.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
23(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
8.2
Flygbuller
8.2.1
Beräkningsmetod och utfall
En flygbullerberäkning av FBN år 2014 genomfördes med beräkningsprogrammet
INM version 7.0d. I Figur 10 redovisas FBN 55 och 65 dB(A) jämfört med de
tillståndsgivna bullerkurvorna med samma FBN-nivåer. FBN 55 dB(A) år 2014
utbreder sig i huvudsak inom tillståndsgiven kurva. FBN 55 dB(A) skär den
tillståndsgivna kurvan norr om Bana 1 men är inom marginalen 3 dB(A) (enligt
MD deldom 2003-01-17 M346-01). FBN 65 dB(A) ligger inom motsvarande
tillståndsgiven bullerkurva. Antalet boende inom FBN 55 dB(A) år 2014 uppgår
till 2 078, se Tabell 5.
Figur 10. Beräknad FBN 55 dB(A) (blå kurva) och 65 dB(A) (röd kurva) för år 2014, jämfört med
motsvarande tillståndsgivna enligt SOU 1975:56, svarta kurvor.
Tabell 5. Antal boende och area inom FBN 55 och 65 dB(A).
Flygbullernivå, dB(A)
> 55
> 65
Antal boende
Area, km2
2 078
4
75
12
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
24(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.2.2
Referens
Ljudmätningar
Som ett led i Stockholm Arlandas miljöarbete och i syfte av egenkontroll av
genomförda bullerberäkningar upprättade flygplatsen två ljudmätstationer under
år 2010. I Rosersberg finns sedan år 2012 ytterligare en ljudmätstation upprättad
som ägs och förvaltas av Sigtuna kommun. Gemensamt för bullermätstationerna
är att de är anslutna till Swedavias flygvägsuppföljningssystem och registrerar
kontinuerligt maximala och ekvivalenta ljudnivåer från start- och
landningsrörelser. Den momentana ljudnivån som registreras av ljudnivåmätarna
kan ses via verktyget WebTrak som hittas på flygplatsens hemsida. Uppmätta
ljudnivåer från ljudmätaren i Rosersberg har sammanställts dels i fyra
kvartalsrapporter med fokus på maximala ljudnivåer, som finns tillgängliga via
Sigtuna kommuns hemsida7 och dels i en sammanställning för hela året avseende
ekvivalent ljudnivå, FBN8 se rapport D 2015-001498.
Generellt så visar resultaten från mätsammanställningarna en god
överenstämmelse med beräknade ljudnivåer. För den vanligast förekommande
flygplanstypen, Boeing 737-800 uppgår median av uppmätt maximal ljudnivå för
landningspassager till ungefär 76 dB(A) vilket överensstämmer med den
beräknade ljudnivån vid aktuell punkt. Även uppmätt FBN för utfall år 2014, som
uppgår till ungefär 59 dB(A) överensstämmer också med motsvarande beräkning i
aktuell punkt.
7
www.sigtuna.se/Miljo--Natur/Buller/Bullermatstationen-i-Rosersberg.
FBN (Flygbullernivå) är en dygnsvägd ekvivalent ljudnivå baserad på ett års trafik, där hänsyn
tas till när på dygnet flygrörelsen sker. En kvällshändelse värderas till tre daghändelser, och en
natthändelse till tio daghändelser.
8
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
25(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.3
Referens
Vatten och mark
Stockholm Arlanda utför kontinuerlig kontroll av de vatten som flygplatsens
verksamhet påverkar. För att minimera miljöpåverkan genomgår dagvattnet och
spillvattnet behandling i flygplatsens reningsanläggningar. Vattenkontrollen
omfattar dagvatten, spillvatten, grundvatten och dricksvatten samt
recipientkontroll. Swedavia har under 2014 anlitat ALcontrol för att utföra en stor
del av den provtagning och analyser som genomförs inom ramen för Swedavias
egenkontroll, resterande provtagning utförs av Swedavias egna provtagare. I detta
avsnitt sammanfattas resultatet av egenkontrollen samt andra utredningar som
gjorts under året. Utöver detta ingår en kortfattad redovisning av den verksamhet
som bedrivs i Swedavias bergtäkt Laggatorp, som i sin helhet beskrivs i en separat
miljörapport för täktverksamheten9.
8.3.1
VA-rapport
Detta avsnitt syftar till att sammanfatta resultatet av den kontroll och provtagning
som under 2014 gjorts i Stockholm Arlandas recipientvatten, dagvatten,
spillvatten och oljeavskiljare i enlighet med gällande kontrollprogram10. Kontroll
av dricksvatten har skett i enlighet med kontrollprogrammet för dricksvatten11.
En karta över provpunkter för kontroll av dagvatten redovisas i Figur 11. För
beskrivning av övriga provpunkter och systemlösningar för de olika tekniska
systemen hänvisas till gällande kontrollprogram.
Figur 11. Karta över provpunkter för kontroll av dagvatten samt provpunkt F (recipientkontroll).
Kartan är tagen från ”Kontrollprogram för Stockholm Arlanda version 5.4”.
9
Miljörapport täktverksamhet Laggatorp 2014, D 2015-001284.
Kontrollprogram för Stockholm Arlanda Airport version 5.4, D 2011-020322.
11
Kontrollprogram för dricksvatten Stockholm Arlanda Airport.
10
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
26(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Utförligare beskrivning av genomförd kontroll och resultat går att finna i de
underlagsrapporter som beskrivs i Tabell 6. Underlagsrapporterna ska ses som en
del av VA-rapporten.
Tabell 6. Underlagsrapporter som ligger till grund för VA-rapporten.
Rapportnamn
Recipientkontroll 2014 Stockholm
Arlanda Airport
Märstaåns vattensamverkan, årsrapport
2014
Kiselalger i Märstaåns
avrinningsområde 2014
Dagvattenkontroll 2014 Stockholm
Arlanda Airport
Spillvattenkontroll 2014 Stockholm
Arlanda Airport
Årsrapport för
underhåll och tömning av oljeavskiljare
vid Stockholm Arlanda Airport 2014
Årsrapport för dricksvatten vid
Stockholm Arlanda flygplats 2014
Periodisk spillvattenbesiktning
Dokumentnummer
D 2015-000278
Publicerad: 2015-03-10
Publicerad: 2014-12-09
D 2015-000279
D 2015-000281
D 2015-001064
D 2015-001063
D 2015-000958
Analyser av dagvatten och spillvatten har i huvudsak utförts av det ackrediterade
laboratoriet ALcontrol samt via provtagning med onlineinstrument.
Dricksvattenanalyser har utförts av Norrvatten. Ytterligare kompletterande
analyser har utförts av Swedavias egen personal och av IVL (PFOS).
För en fullständig redovisning av villkorsuppfyllnaden hänvisas till Bilaga 2. I
Tabell 7 redovisas ett urval av de villkor som följts upp avseende dag- och
spillvatten.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
27(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Tabell 7. Ett urval av de villkor som följts upp avseende dag- och spillvatten.
8.3.1.1
Villkor12
Halten opolära alifatiska kolväten i
utgående vatten från OAD1 ska inte
överstiga 5 mg/l (oljeindex).
Utvärdering
Halten har understigit
detektionsgränsen i samtliga analyser.
Villkoret är uppfyllt.
Utgående vatten från samtliga
reningsanläggningar (B529, B457 och
B508) ska understiga de riktvärden
som fastställts för reningsanläggning
B457.
Den tillförda glykolen till
spillvattennätet får inte överstiga 10 ton
glykol mätt som COD per dygn eller
2,56 ton glykol mätt som TOC per
dygn.
Provtagningen i april vid
reningsanläggningen B508 visade på
förhöjda koppar-, bly- och kromhalter.
Villkoret är ej uppfyllt.
Tillförseln av glykol har som mest
uppgått till 2,44 ton TOC per enskilt
dygn. Villkoret är uppfyllt.
Recipientkontroll ytvatten
Nedan redovisas resultatet för 2014 års recipientkontroll, ytvatten.
8.3.1.1.1
Märstaån
Recipientkontroll i Märstaån har utförts genom provtagning enligt Swedavias
kontrollprogram samt enligt det samordnade uppföljningsprogrammet inom ramen
för Märstaåns vattensamvekan. Det samordnade uppföljningsprogram omfattar
provtagning i Märstaåns mynning samt i de olika delgrenarna.
8.3.1.1.2
Swedavias kontrollprogram
Swedavias kontroll av recipientpåverkan i Märstaån har utförts genom
provtagning med onlineinstrument i mätpunkt F. Härutöver har kompletterande
provtagning och analyser i samma provtagningspunkt utförts av ALcontrol.
Årsflödet i punkten F under 2014 (7 154 700 m3) var 11 procent högre 2014 än
under 2013 och 33 procent lägre än 2012.
Resultatet av provtagningen visar att syrehalten i punkten F har överstigit 7 mg/l
under de största delarna av året2. Halter under 7 mg/l uppmättes i maj och juni,
som lägst 4,5 mg/l den 25 maj. Under 2014 bedömdes vattnet i punkten F ha ett
syrerikt tillstånd förutom under maj och juni då det bedömdes som svagt
syretillstånd13.
12
13
För fullständig villkorsformulering se Bilaga 2.
För bedömning se underlagsrapport ” Recipientkontroll 2014 Stockholm Arlanda Airport”.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
28(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Årsmedelhalter och totala mängder TOC, fosfor och kväve redovisas i Tabell 8.
Halten av kväve och fosfor bedömdes som hög respektive mycket hög, men ej
onormalt höga för ett näringspåverkat vattendrag14. Kvävetransporten var högre
2014 än 2013 med en transporterad mängd på 7,8 ton. Fosfortransporten var något
lägre än föregående år med en transporterad mängd på 0,38 ton. Årsmedelhalten
för TOC bedöms som måttligt hög med en halt på 9,9 mg/l15. Den transporterade
mängden TOC under 2014 var 77,6 ton, vilket är mindre än föregående år (89
ton).
Veckosamlingsprov var fjortonde dag som analyserades för propylenglykol gav
utslag över mätområdet under ett tillfälle 201416. Analyserna för formiat och
etylenglykol var samtliga under mätområdet.
Tabell 8. Årsmedelhalt och transporterad mängd TOC, kväve och fosfor under 2014 och 2013 i
punkten F.
Parameter
TOC
Kväve
Fosfor
Årsmedelhalt (mg/l)
2014
9,9
1,019
0,052
2013
12,5
0,862
0,056
Mängd (ton)
2014
77,6
7,8
0,38
2013
89
6,2
0,39
Med undantag för arsenik och uran var metallhalterna i punkten F lägre än de
gränsvärden och miljökvalitetsnormer som anges i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2013/39/EU samt i Havs- och vattenmyndighetens skrivelse17 2013-0927. Jämfört med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, Rapport 4913, bedömdes
årsmedelhalterna för metaller i punkten F som låga eller mycket låga18.
PFOS detekterades vid provtagningen i punkten F. Halterna19 var högre än
miljökvalitetsnormen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU
(0,65 ng/l) som gäller från och med 2015-09-15.
8.3.1.1.3
Samordnad recipientkontroll i Märstaån
Den samordnade recipientkontrollen för Märstaån sker inom ramen för Märstaåns
vattensamverkan. Undersökningar sker av vattenkemi och kiselalger i
Halmsjöbäcken, Kättstabäcken, Odensalabäcken, Roserbergsbäcken och i
Märstaåns mynning.
Undersökningarna med avseende på kiselager utfördes av Medins Biologi AB.
14
För bedömning se underlagsrapport ”Recipientkontroll 2014 Stockholm Arlanda Airport”.
För bedömning se underlagsrapport ”Recipientkontroll 2014 Stockholm Arlanda Airport”.
16
Fjorton dagars samlingsprov som avlutades den 30 december visade 17 mg/l propylenglykol.
17
Rekommendationer angående klassgränser för särskilt förorenande ämnen.
18
Med metaller avses här arsenik, bly, kadmium, krom, nickel, koppar och zink.
19
Halterna som detekterades var 340 och 116 ng/l.
15
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
29(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Provtagningarna indikerade att den ekologiska statusen20 i Märstaån var god under
2014 men att ån, precis som under 2013 och 2012, ligger inom riskzonen för
måttligt god status. Halmsjöbäcken bedömdes ha god status men i
klassintervallets nedre del och i Kättstabäcken bedömdes statusen som måttligt
god liksom under föregående år.
Månadsvis provtagning har utförts av Länsstyrelsen. Sammantaget visar undersökningen på låga flöden och den ekologiska statusen med avseende på
näringsämnen ligger på gränsen mellan måttlig och god enligt
vattenmyndighetens redovisningar. I förhållande till de andra bäckarna (se
8.3.1.1.3) uppvisade Kättstabäcken påtagligt högre halter av kalium, organiskt
material och järn. Kaliumhalterna antas bero på flygplatsens användning av
kaliumformiat, medan de förhållandevis höga halterna av organiskt material och
järn antas främst anta bero på de humusrika vatten som avleds från skogs- och
mossområden i bäckens övre delar.
8.3.1.2
Dagvattenkontroll
Kontroll av dagvatten från verksamheten under 2014 har utförts genom
provtagning med onlineinstrument i mätpunkt ut från Kättstabäckens
dagvattenanläggning (KDA), Halmsjöbäckens dagvattenanläggning (HDA),
Halmsjöns dagvattenanläggning (HSDA), Halmsjöbäckens bergtunnel (HBT),
Södra dagvattenanläggningen (SDA) samt punkt E3 i Halmsjöbäcken. Härutöver
har kompletterande provtagning och analyser utförts av ALcontrol.
8.3.1.2.1
Syrehalt
Syrehalten i vattnet ut från KDA var den största delen av året över 7 mg/l som
dygnsmedelvärde och årsmedelhalten var 10,2 mg/l. Som lägst uppmättes 4,9mg/l
mätt som dygnsmedelvärde. I utloppet från HDA var syrehalten lägre där de
lägsta uppmätta dygnsmedelhalterna uppmättes till 1,0 och 1,6 mg/l och
årsmedelhalt 7,8 mg/l. Samma låga syresituation rådde i HBT som är belägen
strax nedströms HDA där syrehalter under 1 mg/l uppmättes under juni
(månadsmedelhalt juni var 4,4 mg/l). Årsmedelhalten i HBT var dock 8,0 mg/l.
Vid Halmsjöns utlopp var årsmedelhalten av syre 10,4 mg/l. Den 28 augusti
uppmättes årets lägsta halt 6,5 mg/l. I HSDA var den lägsta uppmätta syrehalten
8,2 mg/l och årsmedelhalten var 11,4 mg/l.
Syrehalten vid placeringen för Södra dagvattenanläggningen (SDA) varierade
mellan 0,0 och 15,9 mg/l (årsmedelhalt 9,8 mg/l) och årslägsta syrehalt i E3
uppmättes i oktober och var 6,5 mg/l (årsmedelhalt 10,9 mg/l).
20
För bedömning se underlagsrapporten ”Kiselalger i Märstaåns avrinningsområde 2014”.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
30(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.3.1.2.2
Referens
Totalt organiskt material (TOC)
Årsmedelhalten av organiskt material (TOC) var i utgående vatten 15,0 mg/l vid
KDA, 14,7 mg/l i HDA och 10,2 mg/l vid HBT. Årsmedelhalten TOC i HSDA
uppgick 2014 till 7,7 mg/l21. I Halmsjöns utlopp var årsmedelhalten 7,3 mg/l och
under hela året varierade halten mellan 5,9 och 9,2 mg/l.
8.3.1.2.3
Flöde och transport av organiskt material
Årsflödet från KDA var ca 1 169 000 m3 och årstransporten av TOC var 16,3 ton.
Flödet var högre än året innan men den totala transporten av TOC var lägre än
201322. Den transporterade årsmängden TOC från KDA under 2014 utgjorde ca
21 procent23 av den transporterade mängden i punkten F. Årsflödet och TOC
transporten från HBT var ungefär 2 396 000 m3 och 24,2 ton. Från HDA var
årsflödet 1 310 000 m3 och årstransporten av TOC 16,4 ton. Den transporterade
årsmängden TOC från HDA under 2014 utgjorde ca 21 procent av den
transporterade mängden i punkten F.
8.3.1.2.4
Dagvattenanläggningarnas drift och funktion
En treårig prövotidsutredning för anläggningarna KDA, HDA, SDA och HSDA
med start vintersäsongen 2014/2015 kommer innebära en ökad provtagning
speciellt i dagvattenanläggningarnas inlopp. Data kommer då kunna användas för
att uppskatta reningsgrader för samtliga nämnda anläggningar.
8.3.1.2.5
Kättstabäckens dagvattenanläggning, KDA24
Under vintermånaderna 2014 har de tre säsongslagringsdammarna,
utjämningsmagasinet och filterbäddarna varit i drift och tagit emot
formiatpåverkat vatten. Anläggningen har under perioden november till december
2014 mottagit extrema vattenflöden vilket resulterat i att anläggningen inte kunnat
driftats på ett optimalt sätt. På grund av det höga flödet har inte allt vatten
uppehållits för rening. Andelen vatten som passerat utan rening anses ändå som
liten.
8.3.1.2.6
Halmsjöbäckens dagvattenanläggning, HDA25
Den tredje säsongslagringsdammen färdigställdes under 2013 och hela
anläggningen kunde tas i drift till vintersäsongen 13/14. Mätbod för
onlinemätning sattes upp i december 2013. Anläggningen har kapacitet att lagra
en hel vintersäsongs dagvattenvolym. Inga större driftstörningar har inträffat.
21
För bedömning se underlagsrapport ”Dagvattenkontroll 2014 Stockholm Arlanda Airport”.
Flödet från KDA under 2013 var 731 000 m3 årstransporten av TOC från KDA var 20 ton.
23
Motsvarande siffra för 2013 var 23 procent.
24
KDA tar under vintersäsongen emot dagvatten från bana 1, västra delen av bana 2 samt
rampytor vid terminalerna 4 och 5.
25
HDA tar under vintersäsongen emot dagvatten från bana 3 med tillhörande taxibanor.
22
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
31(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.3.1.2.7
Referens
Södra dagvattenanläggningen, SDA26
Södra dagvattenanläggningen färdigställdes under 2013 och driftsattes inför
vintersäsongen 13/14. De extremt låga flödena vid SDA under 2014 har försvårat
flödesmätningen då utrustningen har svårt att mäta i det låga mätområdet.
8.3.1.2.8
Halmsjöns dagvattenanläggning, HSDA27
Halmsjöns dagvattenanläggning driftsattes i december 2013. Under september
slog blixten ned i mätstationen och data för september till och med början på
december gick förlorad. Den uppskattade reningsgraden i det vatten som
uppehålls inom skärmbassänganläggningen med avseende på TOC bedömdes vara
mellan 10 och 40 procent28.
8.3.1.2.9
Halmsjöns utlopp
Regleringen av Halmsjöns utlopp byggdes om under 2014 för att bättre kunna
reglera och mäta flödet ut från sjön. Anläggningen stod färdig i december 2014.
8.3.1.2.10
Dagvatten oljeavskiljare
Samtliga av Swedavias oljeavskiljare har kontrollerats och tömts enligt fastställda
rutiner. Provtagning utförs i OAD 1 enligt gällande kontrollprogram.
Provtagningen under 2014 visar att halten olja (oljeindex) varit under
detektionsgränsen (<0,1 mg/l) vid samtliga mättillfällen.
Under 2014 har ny oljeavskiljare installerats (OAD76 och OAD77) vid en
utbyggnad av Betaparkeringen söder om hyrbilcenter byggnad B182. Swedavias
oljeavskiljarförteckning har utökats med ytterligare en oljeavskiljare OAD75 som
är placerad vid Clarion Hotel, som också äger och underhåller oljeavskiljaren.
För borttransporterad mängd oljeföroreningar från oljeavskiljare se avsnitt
8.3.2.1.1 Oljeavskiljare spillvatten.
Förteckning och karta över oljeavskiljarna återfinns i Årsrapport för
underhåll och tömning av oljeavskiljare vid Stockholm Arlanda Airport 2014.
8.3.1.3
Spillvattenkontroll
Kontrollerna 2014 utfördes genom provtagning och analys av ALcontrol i enlighet
med gällande kontrollprogram.
26
SDA, tar under vintersäsongen emot vatten från ramp- och terminalområden sydost om bana 1.
HSDA, tar under vintersäsongen emot dagvatten från östra delen av bana 2.
28
Uppskattning beräknad utifrån manuella stickprov.
27
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
32(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.3.1.3.1
Referens
Måby
Under 2014 var det totala spillvattenflödet från Stockholm Arlanda 689 000m3.
Detta är mer än 2013 då flödet var 588 500 m3. Det totala spillvattenflödet som
årligen lämnar flygplatsen består av den förbrukade volymen dricksvatten samt
nederbörd och smältvatten från B-glykolsystemet och snötippen på airside.
Resultaten av de provtagningar och analyser som gjorts på det samlade
spillvattnet visar att bly, koppar, krom, zink och nickel förekom i halter som var
lägre än varningsvärdena29 för inkommande vatten till Käppala reningsverk.
Kadmiumhalten har under 2014 förekommit i en halt (årsmedelhalt 0,39 µg/l) som
var högre än vad som är normalt för vanligt hushållsspillvatten30. Särskild
uppföljning av kadmiumhalter och mängder gjordes regelbundet under 2014 inom
ramen för arbetet med att minska tillförseln av kadmium till spillvattennätet.
Årsmängderna av kadmium, bly och krom i spillvattnet var bland de lägre under
perioden 2008-2014. Halterna av koppar, nickel, zink och TOC var högre år 2014
jämfört med 2012 och 2013. Kväve- och fosformängderna var de största under
perioden 2008-2014.
8.3.1.3.2
Swedavias reningsanläggningar
Utgående vatten från Swedavias reningsanläggningar bedöms utifrån de
riktvärden som har fastställts för den då temporära reningsanläggningen B457,
som numera är permanent. Swedavia har tre reningsanläggningar för spillvatten,
B457 (driftområdet), B508 (Brandstation öst) och B529 (Kolsta).
Resultatet av provtagningen visar att halterna av klorid, oljeindex samt metallerna
kadmium, bly, koppar, krom, nickel och zink i utgående vatten från de tre
reningsanläggningarna var lägre än fastställda riktvärden med undantag av några
metaller i aprilprovet från B508. Aprilprovet mätte bly-, koppar- och kromhalter
över respektive metalls riktvärde31. Som åtgärd såg leverantören över anläggning
B508 och utbildade driftpersonalen ytterligare inom drift av reningsanläggningen.
Rengöring av provtagningsutrustning och byte av slangar utfördes. Vid den nya
provtagningen i juni understeg alla metallhalter de fastställda riktvärdena.
Metallmängderna från B457 och B529 var bland de lägsta under perioden 20062014. De beräknade metallmängderna från B508 var generellt högre än tidigare
år32.
29
Svenskt vattens publikation P95 ” Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan
verksamhet”.
30
Enligt varningsvärdena bör inte halten kadmium i spillvattnet överstiga den från vanligt hushåll,
det vill säga 0,1 µg/l. Årsmedelhalten för 2012 och 2013 var 0,47 µg/l resp. 0,24 µg/l.
31
Uppmätt blyhalt i april var 260 µg/l. Riktvärdet är 50 µg/l.
Uppmätta kromhalter i april var 90 µg/l. Riktvärdet är 50 µg/l.
Uppmätta kopparhalter i april var 490 µg/l. Riktvärdet är 200 µg/l.
32
För bedömning se underlagsrapporten ”Spillvattenkontroll 2014 Stockholm Arlanda Airport”.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
33(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Halten av oljeindex i utgående vatten från reningsanläggningarna var lägre än
fastställt riktvärde och pH-värdet var inom angivet intervall. Halterna av
organiska ämnen (TOC, CODcr och BOD7) var högst i utgående vatten från B529.
8.3.2
Spillvattenbesiktning
WSP Environmental har på uppdrag av Swedavia AB utfört periodisk en
miljöbesiktning av spillvattensystemet inom Stockholm Arlanda under september
2014. Besiktningen ingår i egenkontrollen och genomförs vart tredje år.
Föregående besiktning av nämnda spillvattennät genomfördes under
verksamhetsåret 2011.
Under besiktningen framkom det att föroreningshalter i utgående
obehandlat/behandlat processavloppsvatten (golvskur- och handtvättvatten) från
vissa verksamheter inom Stockholm Arlanda överskrider gällande varningsvärden
för metaller och olja (oljeindex). Reningsåtgärder och kravställanden för dessa
verksamheter är något som redan påbörjats och kommer att fortsätta att utredas av
Swedavias VA-enhet under 2015.
Utsläppta föroreningshalter i samlat utgående spillvatten vid Måby från hela
Stockholm Arlanda har under verksamhetsåren 2011-2014 legat under gällande
riktvärden för samtliga analyserade parametrar.
Besiktningsmannen betonar att Swedavias målsättning, liksom tidigare ska vara
att innehålla gällande riktvärden för utsläpp av föroreningar till
spillvattensystemet samt se till att spillvattnet inte innehåller rester av ämnen som
dels kan påverka den fortsatta behandlingen av vattnet i det kommunala
reningsverket (Käppalaverket) på ett negativt sätt, dels påverka avloppsslammet
negativt med avseende på föroreningshalt. Swedavia ska sträva efter att erhålla
optimala driftbetingelser i befintliga interna reningsanläggningar samt vid behov
komplettera behandlingen av processavlopp med nya enheter som medför att
utgående resthalter av förekommande föroreningar kan ligga på en låg och stabil
nivå.
Som helhet bedömer besiktningsmannen att Swedavia AB:s verksamhet bedrivs
målinriktat och ambitiöst inom miljöområdet. Verksamheten uppfyller väl dagens
ställda miljökrav från berörda instanser (tillsynsmyndigheten, Sigtuna kommun
och Käppalaförbundet).
8.3.2.1.1
Oljeavskiljare spillvatten
Samtliga av Swedavias oljeavskiljare har kontrollerats och tömts enligt gällande
rutiner.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
34(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Från alla oljeavskiljare, inom såväl spill- som dagvattennätet, har under året totalt
108 ton oljehaltigt avfall transporterats bort vilket är mer än föregående år33.
Borttransport har utförts av SITA. Slutlig mottagare är Löt avfallsanläggning.
8.3.2.1.2
Glykolpåverkat vatten
Under 2014 har Swedavia i genomsnitt pumpat ut 0,3 ton TOC/dygn från Bglykoldammarna till spillvattennätet. Den utpumpade mängden TOC har inte vid
något enskilt dygn överskridit den tillåtna organiska belastningen på 2,56
ton/dygn. Den största mängd som pumpas ut under ett enskilt dygn var 2,44 ton
TOC/dygn.
8.3.2.2
Dricksvatten
Provtagningen av Swedavias dricksvatten har utförts enligt ”Kontrollprogram för
dricksvatten Stockholm Arlanda Airport”. Under 2014 har 593 000 m3
dricksvatten förbrukats/köpts in. Motsvarande siffra för 2013 var 600 000 m3.
Under året inträffade fem vattenläckor. Två har uppstått på Hobasledningar
(tillverkade av glasfiberarmerad plast) i försörjningstunnel B900. En vattenläcka
uppstod vid utbyte av ventiler och ledningar vid Terminal 5 B002. Två läckor har
påträffats i driftområdet i närheten av fältgaraget B006. Alla läckor har reparerats
omgående efter att material införskaffats.
Analysrapporter för kallvattenprover inom ordinarie provtagningsschema med
bedömningen tjänligt med anmärkning har föranlett uppföljningsprov vid ett
tillfälle. Provtagning av Trihalometaner sker vid uttagsposter för tankning av
flygplansvatten. Halterna av Trihalometaner var vid ett av två tillfällen strax över
Livsmedelverkets gränsvärde för tjänligt med anmärkning34.
8.3.2.3
Bottenfaunaundersökning
Bottenfaunaundersökning görs vart femte år. Senaste året den genomfördes var
2013 och således kommer nästa undersökning genomföras 2018.
8.3.3
Grundvattenrapport
I detta avsnitt sammanfattas utförd kontroll av grundvatten.
8.3.3.1
Försörjningstunnlar
Under flygplatsen finns ett system av tunnlar med försörjningsstråk för olika
media. Tunnlarna dräneras via pumpstationer som leder bort inläckande grundvatten till dagvattensystemet. Stockholm Arlanda har villkor på hur mycket
33
Under 2013 transporterades 69 ton oljehaltigt avfall bort av SITA.
Spolning av ledningar och blandningskärl utförs fyra gånger per år för att minimera halterna av
trihalometaner
34
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
35(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
grundvatten som får pumpas ut från den nya försörjningstunneln. Tunneln är totalt
2 600 meter och mätningen av inläckage sker vid fyra mätstationer.
Villkoret medger bortledning av 5 liter vatten per minut och 100 meter tunnel.
Under 2014 har bortledd vattenmängd i genomsnitt uppgått till 6,1 liter per minut
och 100 meter tunnel, vilket innebär att villkoret inte är uppfyllt. Den bortledda
mängden under 2014 var något högre jämfört med de föregående två åren då 5,0
resp. 5,1 liter pumpades ut per minut och 100 meter tunnel år 2013 respektive
2012. Vatteninläckaget i tunneln är mycket beroende av väderförhållanden och
svårt att styra. Swedavia arbetar löpande för att minska inläckaget så att
försörjningstunnlarnas funktion bibehålls.
8.3.3.2
Översiktlig grundvattenprovtagning
I enlighet med kontrollprogrammet sker översiktlig grundvattenprovtagning i åtta
grundvattenrör på flygplatsen, se Figur 12 nedan. Provtagningsfrekvens och
parametrar varierar något på de olika provplatserna. I stort mäts grundvattenytans
nivå, organiskt material och kalium liksom ämnena enligt SGU:s grundvattenlista.
Som en följd av gällande villkor för skyddet av Långåsen mäts även alifatiska och
polyaromatiska kolväten (olja respektive PAH) i provpunkterna B2 och C2, norr
respektive söder om Bana 3.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
36(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Figur 12. Kontrollbrunnar för grundvatten.
Grundvattennivåerna vid de olika provplatserna var generellt låga på grund av
högre årsmedeltemperatur än normalt.
De flesta undersökta ämnena uppvisade halter som var lägre än SGU:s riktvärden.
Undantaget var lösningsmedlet tetrakloreten som söder om bana 1 (rör VP4)
uppmättes i halt strax över rapporteringsgräns (0,13 μg/l). Tetrakloretenhalten var
dock under SGU:s riktvärde. I grundvatten-stationerna VP4, 8906, Kolsta och
BH6 var konduktiviteten högre än riktvärdet och i station VP4 även kloridhalten. I
station 8906 var ammoniumhalten dubbelt så hög som riktvärdet 1,5 mg/l.
Arsenikhalten i rören VP4 och C2 överskred SGU:s riktvärde. Bedömningen kan
dock vara överskattad eftersom dessa riktvärden baseras på prov som filtrerats
innan analys, vilket i enlighet med programmet inte sker i denna undersökning.
I station VP4 har tidigare års undersökningar visat att natriumhalten varit kraftigt
förhöjd, liksom konduktiviteten och kloridhalten, så slutsatsen har varit och är
fortfarande att relikt grundvatten förekommer på stationen. Förhöjda halter av
kalium och organiskt material (TOC) i station 8906 visar på påverkan av
banavisningsmedlet kaliumformiat. Troligen bidrar även andra salter till den höga
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
37(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
konduktiviteten. I grundvattenstationen Kolsta var halterna av sulfat, klorid och
kalium förhöjda jämfört med de lägsta halterna inom området. Det tyder på att det
är en blandning av olika salter som ger den höga konduktiviteten som var strax
över SGU:s riktvärde.
På det hela taget bedöms påverkan på grundvattnet inom flygplatsområdet som
mycket liten. Ovan beskrivna grundvattenkontroll finns beskriven i rapporten
Grundvattenkontroll 201435 och åtgärder finns sammanfattade i avsnitt 9.5
Felaktig uppföljning i grundvattenrör VP4.
8.3.3.3
Energiutvinning från akvifären och Halmsjön
Akvifärlagret utgörs av ett grundvattenmagasin i en isälvsavlagring som består av
sand och grus och som utgör en del av Stockholmsåsen. Akvifären används som
ett säsongslager, med fem kalla brunnar i norr och sex varma brunnar i söder.
Sommartid används uppumpat grundvatten från den kalla delen av akvifären för
kylningsändamål, varefter det uppvärmda returvattnet pumpas tillbaka till
akvifärens varma del för att lagras till vintern då det används för uppvärmning.
Kylan används till komfortkyla, kylning av datarum samt kommersiell kyla (kök,
restauranger). Värmen används till förvärmning av ventilationsluft och till
markvärme. För akvifäranläggningen finns ett särskilt tillstånd.
Som komplement till akvifäranläggningen används även vatten från Halmsjön för
kyl- och värmeändamål, vilket också är reglerat i särskilt tillstånd.
I syfte att uppfylla gällande tillstånd och meddelade villkor för akvifären och
Halmsjön behöver kontroll ske av bortledda och återförda vattenvolymer, grundvattennivåer, vattenkemi samt eventuella skador på byggnader, anläggningar och
vegetation. Denna egenkontroll är sammanställd i rapporten Grundvatten –
Akvifären, Miljörapport 201436. Nedan följer en sammanfattning av denna
rapport.
De mätpunkter som ovanstående text hänvisar till finns (bland andra mätpunkter)
redovisade i Figurerna 13-14 nedan.
35
36
Grundvattenkontroll 2014, dokumentnummer D 2015-000282.
Grundvatten – Akvifären, Miljörapport 2014, Swedavia AB, diarienummer D 2015-000948,
Grundvattengruppen 2015-03-03.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
38(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Figur 13. Mätpunkters läge längs Långåsen.
Referens
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
39(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Figur 14. Mätpunkters läge i akvifären och Halmsjön.
Referens
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
40(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.3.3.3.1
Referens
Grundvattenvolymer till kylningsoch uppvärmningsändamål
Under sommardriften togs ca 1 072 000 m³ grundvatten från de kalla brunnarna
för kylningsändamål och under vinterdriften togs ca 532 000 m³ grundvatten från
de varma brunnarna ut för uppvärmningsändamål, att jämföra med maximalt
tillåtna 1 440 000 m3 respektive 1 460 000 m3.
Det högsta timflödet uppgick till 536 m3/h, jämfört med maximalt tillåtna 720
m3/h. För spoländamål uttogs ca 3 000 m³ grundvatten, jämfört med maximalt
tillåtet 5 000 m3.
8.3.3.3.2
Halmsjövatten till kylningsoch uppvärmningsändamål
Som komplement till akvifäranläggningen används Halmsjöns vatten till kylningsoch uppvärmningsändamål. I enlighet med gällande beslut får Swedavia fritt styra
fördelningen mellan uttag av värme respektive kyla från Halmsjön, dock utan att
överskrida 720 000 m³/år eller 720 m³/h (200 l/s). Den totala vattenvolymen som
har tagits från Halmsjön under 2014 för produktion av kyla och värme uppgick till
719 406 m3, där motsvarande volym har återförts till Halmsjön. Det högsta
momentana flödet har inte gått att få ut från registrerade värden men kan antas
uppgå till installerad pumpkapacitet som är på ca 300 m3/h (ca 83 l/s) d v s knappt
50 procent av det maximalt tillåtna uttaget.
8.3.3.3.3
Grundvattennivå
I 2013 års miljörapport för akvifärlagret föreslogs några ändringar som har
genomförts under år 2014:



Punkt 08-26N har inte visat sig vara en bra punkt för referensmätning av
naturliga variationer i grundvattentemperatur. Istället har punkt Rb8611
valts som referenspunkt för grundvattennivå- och temperatur norr om den
åssträcka som direkt påverkas av akvifärlagret.
Mätpunkten 110919E har tillkommit för att få ett referensvärde från ett
område med djupare liggande grundvatten. Denna punkt utgör också en
lämplig punkt för referensmätning av grundvattennivån söder om den
åssträcka där akvifärlagret är beläget.
Mätpunkten Rb1001 har använts för att bestämma ”tröskelnivån” över
vilken grundvattenutströmning sker mot öster. Denna punkt har därför
inkluderats i kontrollprogrammet.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
41(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Under 2014 har egenkontrollen omfattat de mätpunkter som redovisas i Tabell 9.
Tabell 9. Mätpunkter under 2014 för kontroll av grundvattennivå och temperatur.
Mätpunkt för
Kommentar
grundvatten
B
Rb0604
Rb0605
Rb0607
Rb0608
Rb0609
Rb0614
Rb1001
Rb1006
08-26N
VP3
Rb8611
110919E
Provpunkten har utgått
provpunkten har utgått
provpunkten är ny
provpunkten har utgått
för referensmätning
för referensmätning, ny provpunkt
för referensmätning, ny provpunkt
Grundvattennivåerna i akvifärens mätpunkter har under 2014 hållit sig inom de
nivåintervall som är beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningen för akvifärlagret
och som därmed utgör villkor för tillåtna nivåvariationer under sommar- och
vinterdriftfall. Tillåtna grundvattennivåförändringar vid uttagsbrunnarna är 3,5
meter (avsänkta nivåer) och vid infiltrationsbrunnarna 2,5 meter, d.v.s. totalt
6 meter nivåvariation. Under 2014, var liksom under 2013 och 2012, nivåvariationen störst i mätpunkt B (4,56 respektive 3,71 och 4,05 meter). Orsaken till att
B-röret visar på stora nivåskillnader är att B-röret ligger nära de varma brunnarna
(bl a Rb 0604), se Figur 15 nedan. Grundvattennivåer i de i Figur 14 redovisade
grundvattenrören redovisas i Figurerna 15-16.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
42(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Figur 15. Grundvattennivåer norr respektive söder om akvifärlagret (Rb8611 och 110919E) och i
observationsrör prepresenterande ”varma” respektive ”kalla” sidan om akvifärlagret (Rb0604
och Rb0614).
8.3.3.3.4
Begränsning av grundvattenutströmning öster om åsen
Akvifärlagrets vinterdrift innebär att nedkylt vatten infiltreras i den norra delen av
akvifären. Detta medför en grundvattennivåhöjning och att utströmning av
grundvatten mot öster ökar vintertid. För att förhindra att grundvatten strömmar ut
mot öster och tillförs Sigridsholmssjöns avrinningsområde då de kalla brunnarna
laddas under vintern genomfördes ett försök under vintern 2012/2013 med att
sänka grundvattennivån genom att pumpa grundvatten och avleda detta till
Halmsjön. Resultatet av försöket visade att om grundvattennivån sänks till +23,10
m upphör utströmningen av grundvatten från akvifären österut. Swedavia
beslutade efter att ha informerat Länsstyrelsen i Stockholms län att pumpning
skulle ske under vinterdriftperioden 2013/2014 och under 2014/2015. Den varma
hösten 2013 medförde att vinterdrift påbörjades sent (2013-12-05) och den 10
december startade utpumpning av grundvatten för avledning till Halmsjön. Fram
till den 31 december 2013 hade 72 500 m3 pumpats till Halmsjön. Nivån låg under
denna period under +23,10 m och utflödet på Långåsens östra sida var mycket
litet. Även hösten 2014 var varm och vinterdriften påbörjades först den 14
december 2014. Pumpning av grundvatten för avledning till Halmsjön påbörjades
den 13 december. Det har i början av 2015 uppdagats att vattenmätaren var
sönder. En beräkning av bedömt uttag har därför gjorts med hjälp av
avsänkningen i brunnen i förhållende till grundvattennivån i akvifären. Bedömt
uttag uppgår till ca 24 l/s. Detta innebär att mellan den 13 december och 31
december har 38 880 m3 grundvatten avletts till Halmsjön. Grundvattennivån har
under hela tiden pumpning skett legat under tröskelnivån +23,10 m förutom under
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
43(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
cirka 10 dagar i januari. Dessa dagar var flödet från brunnen något för lågt men
justerades så att grundvattennivån sjönk under tröskelnivån +23,10 m.
Figur 16. Grundvattennivåer norr respektive söder om akvifärlagret (Rb8611 resp. VP3 och
110919E) samt i observationsrör prepresenterande ”varma” respektive ”kalla” sidan om
akvifärlagret (Rb0604 och Rb0614).
8.3.3.3.5
Inventering av skogs- och kärrmarksområden
Till följd av akvifäranläggningen har Skogsstyrelsen sedan hösten år 2008 haft i
uppdrag att kontrollera effekter och konsekvenser på skog och kärrmarker öster
om åsen. Kontrollen sker på två provytor i områden som betingar höga naturvärden och som är registrerade i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.
Från sammanfattningen av dessa två rapporter37 framgår att det verkar som
uttorkningen av området inte har ökat under denna vinter. Området upplevs dock
som torrare än när Skogsstyrelsen inledde inventeringen samt att det verkar som
om uttorkningen av området inte ökat under denna sommar trots liten nederbörd.
Medeltalet av kronutglesning är högre än medeltalet för Stockholms län. Antalet
döda träd har inte ökat markant.
8.3.4
Swedavias bergtäkt Laggatorp
Swedavia har avtal med Svevia AB, för att driva Swedavias bergtäkt Laggatorp,
som är belägen norr om bana 2. Täkttillståndet medger en årlig produktion på
maximalt 750 000 ton. Under år 2014 har inga sprängningar utförts och inget berg
37
Rapport om inventering av träd och mossor vid Långåsen, 2014-06-23, Skogsstyrelsen,
Diarienummer SVE 104631 och Rapport om inventering av träd och mossor vid Långåsen,
2014-10-24, Skogsstyrelsen, Diarienummer SVE 104631.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
44(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
brutits. Under 2013 utfördes fler sprängningar än vad som normalt brukar
genomföras, med syftet att skapa etableringsmöjlighet av ett asfaltverk i
täktschaktet. Därav förelåg ej behov av att bryta berg under 2014. Det är Svevia
som innehar tillståndet för asfaltverket som togs i drift under 2014. Tidigare brutet
berg har använts till vägbyggnadsmaterial, för tillverkning av asfalt och till
vägbyggnad. Samtliga 19 villkor i täkttillståndet är uppfyllda. En utförlig
beskrivning av bergtäktsverksamheten finns i en separat miljörapport38.
8.3.5
Lagringsplats för schaktmassor
Swedavia Real Estate ansvarar för ett markområde strax söder om fraktområdet
Cargo City, där tillfällig lagring av rena schaktmassor är tillåten. Införda och
utförda massor ska journalföras samt vattenprovtagning i en kontrollbrunn, kallad
Kontrolldamm lermassor, ska utföras två gånger per år. Under 2014 har inga
massor förts in eller ut från området. Vattenprovtagning och analys på ofiltrerade
prover har utförts vilka visar på vissa förhöjda halter, av bl.a. bly, kväve och
fosfor. Med anledning av detta har en miljöutredning påbörjats, se vidare i avsnitt
14.1.4 Miljöutredning söder om Cargo City-området. De förhöjda kvävehalterna
bedöms härstamma från sprängstensmassor som finns inom området, och halterna
av totalkväve har under 2014 varierat mellan 7200 och 14000 µg/l. Under året har
totalfosforhalterna varierat mellan 78 och 300 µg/l, TOC har varierat mellan 53
och 120 mg/l och konduktiviteten har varierat mellan 86 och 124 mS/m.
Analyserade petroleumkolväten och PAH:er var generellt under
detektionsgränserna. Utförd analys av PFOS visar en liten påverkan (4,5 ng/l).
8.3.6
Undersökningar och utredningar
8.3.6.1
Inventering av kadmium
Stockholm Arlandas spillvatten går via Sigtuna kommuns spillvattenledningar till
Käppala reningsverk på Lidingö. För att det kväve- och fosforrika slammet från
reningsverket ska kunna användas som fosforkälla inom jordbruket behöver
mängden kadmium i slammet minskas. Under 2010 upprättade Swedavia,
Käppalaförbundet och Sigtuna kommun en åtgärdsplan med syftet att minska
förekomsten av kadmium i spillvattnet från Stockholm Arlanda. Åtgärdsplanen
har flera delmål varav slutmålet är att kadmiumhalten i utgående spillvatten från
Stockholm Arlanda år 2020 inte ska innehålla högre kadmiumhalt än vad
avloppsvatten från hushåll gör. Detta innebär en maximal halt av kadmium på
0,1 µg/l vilket med Stockholm Arlandas spillvattenflöde motsvarar ett utsläpp på
cirka 50 g kadmium per år.
Inom ramen för åtgärdsplanen påbörjades kartläggningen av
kadmiumförekomsten i spillvattennätet under 2011. Provtagningen och
kartläggningen av intressanta delströmmar i spillvattennätet har fortgått under
2012 där det östra driftområdet har visat sig vara av särskilt intresse. Under 2012
38
Miljörapport täktverksamhet Laggatorp 2014, diarienummer D 2015-001284.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
45(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
genomfördes också en informations- och inventeringskampanj på flygplatsen, där
även Käppalaförbundet och Sigtuna kommun deltog. Målgruppen var bland andra
flygplatsaktörer med verksamheter i flygplanshangarer, verkstäder, fordonstvättar
samt Swedavias fastighetsförvaltare. Totalt besöktes 17 verksamheter. Därtill
genomfördes dels en spillvattenprovtagning från en av hangarerna i samband med
en så kallad teknisk tvätt av ett flygplans landningsställ, dels stickprovtagning i
flertalet vattenlås. Inventeringen visade att handtvättning i samband med
hangarverksamhet kan vara en potentiell källa till kadmium. Arbetet fortskred
under 2013 då bl.a. undersökningar av handtvättrutiner och vattenlås i
hangarbyggnader skett, följt av en dialog med aktuella verksamhetsutövare. Ett
20-tal VA-avtal har upprättats med externa verksamhetsutövare och det har utförts
en utredning av olika reningsmetoder för metallrening av B-glykol.
Under april 2014 har provtagning av kadmium utförts vid östra driftområdet,
höstprovtagningen uteblev dock till följd av hög arbetsbelastning. Östra
driftområdet är fortfarande i fokus då det från tidigare provtagningar är känt att
kadmiumkällor fortfarande finns inom området. Vid provtagning under
spillvattenbesiktningen kunde ytterligare kadmiumkällor identifieras och åtgärder
vidtogs. Kravställande på verksamheter under 2014 har fortgått, där SAS, Patria
och LIN-hangaren stått i fokus. Den första fasen av projektet metallrening av Bglykol stod färdig december 2014 och uppföljning av filtrets reningsgrad
påbörjades. Läs ytterligare i kapitel 8.3.6.2 Anläggning för rening av B-glykol
nedan. Under 2014 uppkom även planer på att rena kadmiumförorenat
processvatten från hangarer i Swedavias eget reningsverk vid Kolsta.
Kadmiumprojektet som är ett samarbete mellan Swedavia, Käppalaförbundet och
Sigtuna kommun har blivit uppmärksammat både i branschtidningen Svenskt
Vatten och i SVT:s Rapport.
8.3.6.2
Anläggning för rening av B-glykol
När ett flygplan har avisats sugs avisningsvätskan (monopropylenglykol) som
hamnat på marken upp av en sugbil direkt efteråt. Den avisningsvätska som inte
går att suga upp kallas för B-glykol transporteras via ett ledningsnät till två
stycken B-glykolsdammar belägna söder om bana 1. Till dessa dammar leds även
smältvatten från snötippar. Vätskan i B-glykoldammarna (B-glykolen) leds till
spillvattennätet och ingår i det samlade spillvattnet från flygplatsen som leds till
Käppala reningsverk.
Tidigare har B-glykolen inte renats. Swedavia har under 2014 inlett ett arbete för
att utreda möjligheten till metallrening av B-glykolen. Den 10 november 2014
inlämnade Stockholm Arlanda en anmälan till Länsstyrelsen i Stockholms län om
utförande av en anläggning för metallrening av B-glykol. Ett positivt beslut
erhölls den 15 december 2014. Den planerade anläggningen i form av en
filterbädd av torv med inblandning av stenkolsaska kommer att användas i den
ena av de två befintliga B-glykolsdammarna söder om Bana 1. Swedavia avser att
utföra anläggningen i två etapper. Ungefär en fjärdedel av anläggningen
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
46(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
färdigställdes under 2014 för att kunna provdriftas första kvartalet i 2015. Om
anläggningen ger önskat reningsresultat kommer nästa etapp att utföras och vara
klar till vintersäsongen 2015/2016. Reningsanläggningen kommer att omfattas av
Stockholm Arlandas egenkontroll.
8.3.6.3
Förbättringsåtgärd för spillvattnet från LIN-hangaren
Under 2014 genomfördes en spillvattenbesiktning under vilken höga halter av
kadmium uppdagades i oljeavskiljaren som tar emot vatten från LIN-hangaren.
Som åtgärd proppades oljeavskiljaren provisoriskt för att detta processvatten inte
ska nå spillvattennätet. Processvattnet som tillförs oljeavskiljaren (som nu är att
betrakta som en tank) transporteras till Löt, SITA’s anläggning för farligt avfall.
Under våren 2015 kommer ett reningstest av detta vatten att utföras vid Swedavias
egen anläggning Kolsta reningsverk. Om testet faller ut väl kommer detta bli en
permanent lösning.
8.3.7
Forskningsprojektet RE-PATH
RE-PATH (Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial
and Human populations in the vicinity of International Airports) är ett
samfinansierat projekt mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och Swedavia.
Projektet statades 2009 efter att förhöjda halter av PFAS 39konstaterats vid både
Göteborg Landvetter och Stockholm Arlanda. Syftet med projektet har varit att
undersöka effekter och risker med spridningen av PFAS från flygplatserna där
dessa ämnen har läckt ut från brandövningsplatserna. PFOS har ingått i de
brandbekämpningsskum (AFFF)som har använts vid brandövningarna sedan
början av 1980-talet fram tills år 2003.
Delårsrapporter från år 2009, 2010, 2011 och 2012 har tidigare publicerats på
projektets hemsida. En slutrapport för projektet kommer att publiceras under
201540.
Under åren 2009 - 2014 har ca 700 prover tagits och proverna har i huvudsak
utgjorts av ytvatten, sediment, fisk samt olika fiskorgan. Även några enstaka
fåglar och däggdjur har analyserats. De PFAS som har ingått i projektet är: PFBS,
PFHxS, PFOS, PFDS, PFOSA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA
och 6:2 FTS
De huvudsakliga slutsatserna från projektet RE-PATH är:



39
40
Brandövningsplatser är viktiga punktkällor i Sverige.
Lokalt upp till 100 gånger högre halter i fisk och vatten jämfört med
referensområden.
Stockholm Arlanda bidrar med cirka 1 kg PFOS (3 kg PFAS)/år till
Mälaren.
PFAS = per- och polyfluorerade alkylsyror.
Woldegiorgis et al., 2010, Norström et al. 2011, Norström et al., 2012, Norström et al., 2013.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
47(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM



8.3.7.1
Referens
Ingen påvisad risk för människa, enligt nuvarande TDI (tolerabelt dagligt
intag).
Inga akuta ekotoxikologiska effekter på lokala arter.
Långsam avklingning av halterna i närmiljön – risk för sekundär
förgiftning.
Brandövningsplatser är viktiga punktkällor i Sverige
Vid Stockholm Arlanda är det vid den nya brandövningsplatsen som PFASinnehållande brandskum har använts. Spridningen sker främst västerut till
Kättstabäcken där högst halter har detekterats, se Figur 17. Spridningen av PFAS
når även Halmsjön där halterna i ytvattnet är ca 100 gånger högre jämfört med
referenssjön Valloxen.
Figur 17. Koncentration av PFOS (ng/l) i ytvatten vid Stockholm Arlanda.
Punkterna vid Halmsjöns utlopp har provtagits två gånger per år sedan 2009. En
regressionsanalys som gjorts på halterna från dessa fem år visar att halterna av
PFOS inte minskar signifikant under denna period. Dock är fem år ett kort
intervall för att studera tidstrender och uppföljande mätningar behövs.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
48(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.3.7.2
Referens
Stockholm Arlanda bidrar med 1 kg PFOS (3 kg PFAS)/år till Mälaren
Från och med våren 2013 och ett år framåt togs prover en gång per månad vid
provpunkt Broby F som är den punkt där flygplatsens avrinning från
Kättstabäcken och Halmsjöbäcken går ihop och sedan rinner vidare till Märstaån
och ut i Mälaren. På samma sätt har prover tagits i Uppsala, vid Fyrisåns utlopp
till Mälaren. Då mängden PFOS som årligen rinner ut vid dessa båda ställen
jämförts visar det sig att från Stockholm Arlanda rinner det ut cirka 1,1 kg PFOS
(3 kg PFAS)/år till Mälaren och från Uppsala rinner det ut cirka 1,9 kg PFOS/år
till Mälaren. Detta kan även jämföras med hur mycket PFOS som tillförs hela
Mälarens yta per år från atmosfären viket motsvarar cirka 1,5 kg/år.
Vattnet i Mälaren som kommer från Uppsala och Märstaån passerar Görväln
verket där Norrvatten har sin dricksvattenproduktion. Här är halterna av PFOS
cirka 6 ng/l. Det tyder på att den PFOS som härstammar från Stockholm Arlanda,
Uppsala och övriga diffusa källor till Mälaren späds ut så att detta dricksvatten
innehåller PFOS-halter som ligger inom intervallet för vad som detekteras i icke
påverkade dricksvatten.
8.3.7.3
Fisk
Halten PFOS i abborrarna i Halmsjön utanför Stockholm Arlanda har minskat
signifikant (p < 0.05) sedan 2009 men fortfarande är halterna cirka 100 gånger
högre jämfört med referenssjön Valloxen där halterna är ca 2-3 ng/g färskvikt, se
Figur 18.
Figur 18. Halter av PFOS (ng/g färskvikt) i abborre från Halmsjön.
Alla individer av fisk har ålders- och könsbestämts. Multivariat modellering i
form av PCA (Principal Component Analysis) har utförts med ålder, kön och
PFAS halten i muskel som ingående parametrar. Den visade att åldern inte har
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
49(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
någon inverkan på PFAS-halten medan könet visade sig har en inverkan där
hannar har en högre halt än honorna. Även exponeringsförsök med sebrafisk på
laboratoriet visade att hannar innehöll högre halter jämfört med honorna.
8.3.7.4
Exponering
Livsmedelsverket har uppskattat den mängd fisk som kan ätas med olika
föroreningsgrad av PFOS utan att TDI (tolerabelt dagligt intag) överskrids. I
beräkningar har hänsyn tagits till bidraget från andra livsmedel samt dricksvatten
med bakgrundnivåer av PFOS. Enligt dessa beräkningar kan fisken från Halmsjön
konsumeras 1,8 -7,4 gånger per månad. Dock råder fiskeförbud i Halmsjön sedan
2008. Ett flertal abborreindivider har under projektets gång analyserats med
avseende på PFOS-innehållet i fler organ än muskel, d.v.s. lever, blod, gälar och
gonader. Då PFAS binder till proteiner i blodet innehåller blodrika organ betydlig
högre halter än muskeln. Från mätningarna kan det uppskattas att en enstaka
individ kan innehålla upp till 300 µg PFOS. Även om inte människor i närområdet
av dessa flygplatser direkt påverkas av halterna i fisken kan det inte uteslutas att
fiskätande däggdjur och fåglar kan få en betydligt högre exponering. Andra
studier har visat att minkar fångade i Märstaområdet har de högsta halterna av
PFOS som uppmätts i Sverige.
8.3.7.5
Inga ekotoxikologiska effekter på lokala arter
I projektet RE-PATH har under åren ett flertal toxicitetstester genomförts. Rom
från abborre samt grodyngel har samlats in från Halmsjön samt från referenssjön.
Kläckningsfrekvens, immobilitetstest och morfologi har studerats på olika
generationer. Inga ekotoxikologiska effekter har kunnat påvisas för dessa lokala
arter vid de koncentrationer som vattnet där de härstammar ifrån innehåller.
8.3.7.6
Långsam avklingning av halterna i närmiljön
En dynamisk massbalansmodell har använts för att beräkna hur lång tid det tar för
mark och vatten i Stockholm Arlanda-området att nå bakgrundsnivåer av PFOS
om inga saneringsåtgärder införs. Arbetet har bland annat inneburit att uppskatta
vattenflödena inom området och hur de är kopplade till varandra samt att beräkna
den totala mängd PFOS som tillförts marken historiskt. Resultaten visar att minst
38 kg PFOS har använts genom tiderna. Hälften av denna mängd finns enligt
modellen fortfarande kvar och den största mängden PFOS ligger lagrad i marken
men det finns även flera kg PFOS kvar i grundvattnet. I Halmsjön finns den
huvudsakliga andelen PFOS i vattenmassan och endast en mindre del i
sedimentet. Modellen simulerar att med dagens minskningstakt kommer det ta
cirka 200 år för Halmsjön att nå bakgrundsnivåer, se Figur 19. Modellen visar
också att den dominerande transportvägen för PFOS ut från flygplatsområdet är
via Broby F och därmed går den största delen ut i Mälaren.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
50(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Figur 19. Modellerade halter av PFOS (ng/l) i Halmsjöns ytvatten över tid (blå linje), samt
uppmätta halter (röda trekanter), samt en bakgrundsnivå på 2ng/l (rödstreckad linje).
8.3.7.7
Konklusioner
PFOS har under alla år som projektet pågått kunnat detekteras i samtliga prover
som insamlats runt flygplatserna och även i alla prover tagna i referenssjöar, det
vill säga från områden som inte har påverkan av flygplatser, samhällen eller
industri. I till exempel Halmsjön är halterna i ytvatten och fisk 100 gånger högre
jämfört med referenssjöar. Trots de uppmätta halterna i fisk och vatten bedöms
den humana exponeringen vara liten då ingen kommunal dricksvattentäckt är
påverkad samt att fisken kan konsumeras. Läckaget från brandövningsplatserna
får dock en betydelse som lokal utsläppskälla då det inte kan uteslutas att
fiskätande däggdjur skulle kunna påverkas då de konsumerar hela fisken.
Då PFOS tillhör en grupp av ämnen där det inte finns några naturliga
nedbrytningsvägar kommer dessa ämnen stanna kvar i naturen under lång tid
framöver. Det finns idag metoder som renar vatten från PFOS men effektiviteten
och kostnaden styrs bl.a. av hur rent vattnet är från andra ämnen som t.ex. humus
och metaller. En multikriterieanalys (riskvärdering), det vill säga en värdering av
möjliga åtgärder, deras kostnader och eventuella bieffekter i relation till de
önskade effekterna skulle behöv göras innan ett beslut om åtgärder tas.
Projektet avslutades med ett seminarium om PFAS som hölls på Nalen den 27
januari 2015. IVL presenterade resultaten och slutsatserna från projektet,
Swedavia presenterade hur PFAS-frågan har hanterats, vilka åtgärder som har
vidtagits och vilka utmaningar som fortfarande återstår i arbetet. Bland de
inbjudna fanns bl.a. Länsstyrelser, kommuner, centrala myndigheter, forskare och
problemägare.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
51(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.3.8
Referens
Periodisk miljöbesiktning
I enlighet med kontrollprogrammet har en periodisk miljöbesiktning genomförts
på Stockholm Arlanda under 2014. Besiktningen utfördes av konsultföretaget
WSP Environmental på uppdrag av Swedavia och omfattade spillvattensystemet.
Bland annat kontrollerades vardagliga rutiner, underhåll, kvalitetskontroll,
uppföljning av villkor samt påpekanden från föregående besiktningstillfälle
(2011). Resultat och analys från VA-utredningen kan läsas i avsnitt 8.3.1 VArapport.
8.3.9
Förekomst av lukt i tunnlar
Sedan en tid tillbaka förekommer ett luktproblem periodvis på Stockholm
Arlanda. Luktproblemet besvärar personal och passagerare som passerar vissa
platser på flygplatsen. Till en början utreddes frågan utifrån ett
arbetsmiljöperspektiv och Ocab anlitades för att utföra en omfattande utredning,
som pågick mellan januari 2011 och augusti 201241. Provpunkterna omfattade
trekantiga rummet i terminal 5, ett flertal tunnlar, ett par platser i
centralbyggnaden samt några platser i tunnlarna som hör till Arlandabanan.
Provtagningen utfördes i fast material, vatten samt luft. Proverna analyserades
med avseende på innehåll av mikroorganismer, ammoniak, svavelväte samt
organiska föreningar. Utredningen visade att källan till den upplevda lukten
bedöms vara en kemisk förening i form av allylisotiocyanat, som bl.a. finns i
senapsfrö och fungerar som växtens försvar. Ämnet bedöms sedan har omvandlats
till bl.a. ammoniak och svavelväte. Även tillväxt av mikroorganismer återfanns på
ett par ytor.
Under 2014 inleddes en utredning ut miljösynpunkt. För att utreda orsaken till de
luktproblem som periodvis förekommer på Stockholm Arlanda har COWI anlitats.
COWI har som ett första steg arbetat med att identifiera potentiella föroreningar,
platser för provtagning och att ta fram ett program för att utvärdera tidsberoendet
och periodiciteten i luktproblemet. Ett provtagningsprogram har upprättats i syfte
att kontrollera förekomsten av de identifierade ämnena samt att utreda
grundvattenvariationerna på platsen. Under november 2014 installerades några
grundvattenrör på airside och öster om Terminal 2. Nivåmätning och
vattenprovtagning har utförts i grundvattenrör. Då lukterna som förekommer
indikerar att någon form av anaerob nedbrytning pågår i vattnet har analyser
utförts på avisnings- och halkbekämpningsprodukter som har använts samt på
dess nedbrytningsprodukter. Dessa omfattar propylenglykol med dess potentiella
nedbrytningsprodukter aldehyder, karboxylsyror och svavelväte samt urea, med
dess nedbrytningsprodukter ammonium och ammoniak. Även
halkbekämpningsmedlen kaliumformiat och kaliumacetat ingår.
41
Arlanda luktproblem Sammanfattning, 2012-11-05, Ocab.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
52(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
De hittills erhållna resultaten från utredningen finns sammanställda i ett PM42. Ett
flertal av de analyserade ämnena påträffades i förhöjda halter i de analyserade
grundvattenproverna. Detta visar att det förekommer rester från både användning
av nuvarande avisningsmedel liksom från tidigare använda
halkbekämpningsmedel. Utredningen pekar också på att de illaluktande
föroreningarna under Stockholm Arlanda sannolikt har en stor utbredning.
Utredningen kommer att fortgå under 2015, med inriktning på fortsatt studie av
säsongsvariationer i föroreningshalter och grundvattennivåer, vilket kan ge mer
detaljerad information om vari huvudorsaken ligger.
8.3.10
Föreläggande gällande enskilda avlopp
Swedavia äger och förvaltar ett flertal torp, gårdar och bostadshus som finns på
markerna runt flygplatsen. I princip samtliga av dessa hus är från tiden före
flygplatsen uppfördes. Några av de större mangårdsbyggnaderna är enligt
Länsstyrelsens bebyggelseregister klassade som kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse. Bostäderna har skiftande standard och består av både
permanentbostäder och fritidshus. Byggnaderna hyrs ut till privatpersoner och
näringsidkare.
Miljö- och hälsoskyddskontoret inventerade Swedavias enskilda
avloppsanläggningar under 2012 och utfärdade förelägganden om förbud mot
utsläpp av avloppsvatten utan godtagbar rening43 efter den 31 december 2016.
Föreläggandet innehåller en tid- och åtgärdsplan som Swedavia har inlämnat.
Byggkonsulter och entreprenörer är upphandlade och arbetet följer tidplanen.
Under 2014 har 14 stycken avlopp åtgärdats. Tolv stycken avlopp återstår att
åtgärda under 2015 och 2016 enligt åtgärdsplanen. Av dessa tolv kommer ett till
två stycken avlopp inte att åtgärdas då dessa byggnader inte kommer att bebos i
fortsättningen på grund av rivningsplaner. I två byggnader som tidigare har haft
föreläggande om förbud mot utsläpp utan godtagbar efterföljande rening har
anlagt nytt avloppsystem, varvid användningen nu har ändrats.
8.3.11
Provtagning av PFAS i enskilda brunnar
Med anledning av fynd av perfluorerade ämnen i dricksvatten gav
Livsmedelsverket ut en rekommendation44 under 2014 med en uppmaning till
kommuner och dricksvattenproducenter att vid behov undersöka förekomsten av
PFAS i dricksvattnet. Enligt rekommendationen ska sju stycken PFAS-ämnen
(PFAS7) ingå i analysen, däribland PFOS och PFOA. I rekommendationen har
Livsmedelsverket även presenterat en bedömd åtgärdsgräns på 90 ng PFAS7/l. I
42
PM Luktproblem Arlanda – utvärdering av analysresultat, 2014-12-22, COWI (projektnummer
A047653).
43
Se Bilaga 3, Pågående miljömål, anmälningsärenden och andra beslut - Stockholm Arlanda
Airport 2014.
44
Riskhanteringsrapport 2014-03-12, Livsmedelsverket, Rådgivningsavdelningen.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
53(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
det fall åtgärdsgränsen överskrids rekommenderas vattenproducenten att
undersöka orsaken till förekomsten och att vidta åtgärder för att i så stor
utsträckning som möjligt minska exponeringen för dessa ämnen via dricksvattnet.
Med anledning av Livsmedelsverkets utgivna rekommendation med ingående
åtgärdsgräns så finns det en haltnivå att förhålla sig till ur ett hälsoperspektiv.
Därför genomförde Swedavia en kontroll av PFAS i ett urval av de enskilda
brunnar som finns i Swedavias småfastigheter som hyrs ut till hyresgäster.
Analyserna utfördes av IVL Svenska miljöinstitutet och omfattade analys av sex
stycken av de PFAS7 som Livsmedelsverket rekommenderar att undersöka. Det
ämne som inte ingick i analysen är PFPeA. Detta ämne har erfarenhetsmässigt
visat sig förekomma i små mängder varför detta inte påverkar möjligheten att
jämföra summahalten av de analyserade sex PFAS (PFAS6) med
Livsmedelsverkets rekommenderade åtgärdsgräns. Vattenprovtagningarna
utfördes i december 2014 och omfattade elva stycken utvalda enskilda brunnar
kring flygplatsområdet samt det kommunala dricksvattnet som levereras till
flygplatsen från Norrvatten. Se resultatet i Tabell 10. I åtta av de elva provtagna
brunnarna påvisades förekomst av en eller flera av de analyserade ämnena inom
PFAS6. I vattenprovet från en tappkran i kontorshuset Versailles på
flygplatsområdet uppmättes 9,5 ng PFAS6/l. I fem av de åtta enskilda brunnarna
var halten PFAS6 lägre än i det kommunala dricksvattnet. I två av brunnarna,
fastighet B114 och B128, var halterna 41 respektive 67 ng PFAS6/l, d.v.s. de låg
under åtgärdsgränsen. I en av brunnarna, fastighet B400, var halten
208 ng PFAS6/l. Denna brunn blev obrukbar strax efter provtagningen och
kommer inte att tas i bruk igen. Nya analyser kommer att utföras i två nyborrade
dricksvattenbrunnar som kommer att ersätta den obrukbara. Under tiden för
utredningen förses fastigheten med en alternativ dricksvattenkälla. Det är värt att
notera att en analys av ämnena PFOS och PFOA utfördes i den nu obrukbara
brunnen ett år tidigare (november 2013), då halterna understeg 1 ng/l för
respektive ämne. Läs ytterligare om PFAS i avsnittet 8.3.7 Forskningsprojektet
RE-PATH.
Tabell 10. Analysresultat av PFAS6 i dricksvatten, koncentration är angiven i ng/l.
Fastighet B114 B128 B131 B156 B158 B164 B340 B356 B400 B428 B450 Versailles
40,9 66,5 5,5
5,3
0
0,8
0
0,3
208
0
2,1
9,5
Totalt
PFAS6
[ng/l]
8.3.12
Naturinventeringar
Under slutet av sommaren 2014 genomfördes en naturinventering av den
rödlistade sen fältgentiana (Gentianella campestris var. campestris (EN) på gräsytorna kring bansystemet på Stockholm Arlanda45. Populationen av sen
45
Inventeringsrapporter: Fältgentiana på Stockholm Arlanda Airport 2014-12-07 samt Lejdens
Gård 2014-11-06, Faunistica.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
54(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
fältgentiana bedöms vara en av Sveriges största, vilket är spännande då
växtplatsen skiljer sin från naturligt välhävdade betesmarker. Inventeringen
utfördes av Faunistica AB på uppdrag av Swedavia.
Under inventeringen 2013 (2012+2013) registrerades totalt 234 (569) arter varav
10 (18) är rödlistade. Den fälthållning av gräsytorna som bedrivs på flygplatsen
skapar en slåttermark som är gynnsam för många arter.
Årligen genomförs även karteringar av finnögontröst och fältgentiana på Lejden.
Vid karteringen 2014 noterades färre individer finnögontröst och något fler
individer fältgentiana jämfört med 2013 års kartering.
8.4
Utsläpp till luft
De totala utsläppen av koldioxid och kväveoxider från flygplatsverksamheten,
inklusive utsläpp från marktransporter till och från Stockholm Arlanda, redovisas
i uppföljningen av villkor 1, se Bilaga 2, Tillståndsvillkor Stockholm Arlanda
2014.
8.4.1
Fordonstrafik inom Stockholm Arlanda
De interna fordonen tankar huvudsakligen på Swedavias tankstation inne på
Stockholm Arlandas behörighetsområde (airside). Swedavia förvaltar den enda
tankstationen på airside. Swedavia tillhandahåller ett förnybart drivmedel,
rapsmetylester (RME) och strävar efter att den diesel som används har så hög
inblandning av förnybar råvara som möjligt förutsatt att övriga bränslekrav är
uppfyllda.
År 2014 användes Diesel MK1, ACP Evolution, som innehåller 32 procent
förnybar råvara sommartid (april-september) och 30 procent förnybar råvara
vintertid (oktober-mars). Mängden bränsle som sålts och utsläppen från bränslet
redovisas i Tabell 11. Utanför airside finns andra tankstationer som tillhandahåller
E85 och fordonsgas. Under 2014 bestod fordonsgasen till 86 procent av biogas
och 14 procent naturgas.
Samtliga Swedavias passagerarbussar på Stockholm Arlanda drivs med förnybara
drivmedel. Stockholm Arlanda har nio hybridbussar som drivs på 100 procent
RME. Hybridtekniken innebär cirka 30 procent lägre bränsleförbrukning.
Stockholm Arlanda har även 13 passagerarbussar som drivs med fordonsgas (86
procent biogas 2014). Biogas ger miljönytta eftersom den framställs av förnybar
råvara och därmed inte ger upphov till något nettoutsläpp av koldioxid. Vidare är
biogasbussars utsläpp av kväveoxider och partiklar lägre jämfört med utsläppen
från motsvarande dieseldrivna bussar.
Användningen av fordonsgas har ökat med 15 procent år 2014 jämfört med
föregående år på grund av en ökad användning av bussar på både landside och
airside. Det beror även på ett byte av fyra dieselbussar till biogasbussar, vilket
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
55(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
genererar en ökning av användningen av fordonsgas. Bensinförbrukningen har
minskat med 20 procent och dieselförbrukningen har minskat med cirka 14
procent. Minskningen av bensinförbrukningen beror på att bensinbilar fasats ut
och ersatts med hybridbilar, elbilar, gasbilar eller dieselbilar. Den huvudsakliga
orsaken till den minskade dieselanvändningen är mindre behov av snöröjning
p.g.a. det snöfattiga året.
För bestämning av utsläpp av kväveoxider (NOX), flyktiga organiska ämnen
(VOC), svavel (S) och partiklar har beräkningarna utgått ifrån Trafikverkets
prognostiserade emissionsfaktorer (g/km) för år 2014. Koldioxidutsläppen har
beräknats utifrån kolinnehållet i bränslet. Utsläppen av koldioxid baseras på
bränsleförbrukningen borträknat fem procent inblandning av etanol i bensin och
inblandning av 30-32 procent förnybart bränsle i form av bland annat RME och
tallolja i diesel, se Tabell 11. Bensin och diesel är av miljöklass 1 och har låg
svavelhalt på 0,001 viktprocent. Utsläppen från biogasdrivna bussar och bilar har
beräknats med emissionsfaktorer från IVL:s Miljöfaktabok för bränslen.
Tabell 11. Mängd tankat fordonsbränsle och beräknade avgasutsläpp från flygplatsfordonen
under 2014 (avrundade värden). ”Swedavia” avser Swedavias interna förbrukning, ”Swedavias
kunder” avser förbrukningen hos externa aktörer på flygplatsen.
Fordonsbränsle
1
Användare/förbrukning
Enhet
Fordonsgas
RME(100 %)2, Biodiesel100
Bensin MK13, 5 % etanol
Diesel MK1, ACP Evolution (S)4
Diesel MK1, ACP Evolution (V)5
Nm
3
m
3
m
3
m
3
m
Swedavia
3
247 320
210
37
140
314
Swedavias
kunder
27
530
453
Totalt
247 320
210
65
670
766
Användare/utsläpp
Utsläpp
Enhet
Swedavia
Swedavias
Totalt
kunder
CO2
ton
970
1 780
2 750
NOX
ton
12
19
31
S
kg
2
2
4
1
Fordonsgasen innehåller 86 procent biogas (förnybart) och 14 procent naturgas.
2
RME står för rapsmetylester, ett förnybart bränsle tillverkat av raps och rybs.
3
MK1 står för miljöklass 1.
4
ACP Evolution diesel Sommar innehåller ca 32 procent förnyelsebar råvara. ACP Evolution
diesel Vinter innehåller ca 30 procent förnyelsebar råvara.
8.4.2
Marktransporter till och från Stockholm Arlanda
8.4.2.1
Vägtrafik till Arlanda
Vägtrafiken till Arlanda kartläggs genom trafikräkning på tillfartsvägarna.
Trafikräkningen omfattar totala antalet fordon med uppdelning på lätta respektive
tunga fordon (>3,5 ton) och sker med slangar från Trafikia AB för räkning av
fordon. År 2014 utfördes trafikräkningen veckorna 40-43 (29 sep – 26 okt),
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
56(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
huvudsakligen vid samma mätpunkter som tidigare år. Mätpunkterna är
markerade på kartan i Figur 20. Mätpunkt 11 tillkom under 2008 för att frakttransporterna som tidigare gick via en mätpunkt 5 (Kolstavägen) 2008 numera går
via denna punkt. Under 2010 togs mätpunkt 5 bort och mätpunkt 12 lades till, som
följd av att vägen mot Cargo City byggdes om i slutet av 2009. Då mätpunkt 5
togs bort och Swedavia har ringa trafik till Kolsta reningsverk som tidigare
passerade mätpunkt 5, har dessa trafikrörelser istället uppskattats och adderats till
det totala mätresultatet.
Figur 20. Mätpunkter för trafikräkning på Stockholm Arlandas
tillfartsvägar perioden 29 sep – 26 okt 2014.
Medelantalet fordon per dygn på alla tillfartsvägar redovisas i Tabell 12. Fordon
som parkerar på långtidsparkeringarna ingår också i trafiken till flygplatsen och är
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
57(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
därför med i redovisningen. Trafikmängden av lätta och tunga fordon följer
liknande mönster vid de olika kontrollpunkterna som föregående år.
Tabell 12. Medelantalet fordon på Stockholm Arlandas tillfartsvägar per dygn och i riktning mot
flygplatsen under perioden 29 sep – 26 okt 2014 (avrundade siffror).
Fordon
Tunga
Tunga
Tillfartsvägar, år 2014
fordon
fordon %
2. Skogsvägen
370
130
(34 %)
3. Väg till Statoil
2 940
850
(29 %)
4. Väg mellan väg 273 och terminalerna
1 550
140
(9 %)
6. E4.65
14 310
1 100
(8 %)
7. Väg till Benstockens parkering
400
100
(24 %)
8. Förbindelseväg Skogsvägen - Statoil
270
130
(49 %)
11. Mot bränsledepån*
1 160
510
(44 %)
12. Väg mot Cargo city
200
170
(85 %)
Alfa/Beta-parkeringen (infarter)
1 740
Total
22 940
3 130
14 %
* Medelantalet fordon per dygn som trafikerade Stockholm Arlandas Kolsta reningsverk
är inkluderade i trafikuppgifterna för tillfartsväg 11 (ett fordon/dygn).
Trafikmängden av lätta och tunga fordon följer liknande mönster vid de olika
kontrollpunkterna som föregående år. Medeldygnstrafiken till flygplatsen uppgick
till cirka 22 940 fordon per dygn under mätperioden 29 september – 26 oktober
2014. Detta är en ökning med cirka fem procent jämfört med motsvarande mätperiod under 2013. Den största procentuella och faktiska förändringen av dygnsmedeltrafiken jämfört med föregående år har skett vid mätpunkt 4 och 8, en
ökning med cirka 14 procent (motsvarar 187 respektive 33 fordon per dygn). Den
tunga trafiken uppgick till totalt cirka 3 130 fordon per dygn under mätperioden,
vilket motsvarar en minskning med cirka två procent jämfört med föregående år.
Den tunga trafiken utgjorde cirka 14 procent av den totala trafiken under
trafikmätningsperioden, vilket var i samma nivå som tidigare år.
I Figur 21 åskådliggörs utvecklingen av vägtrafiken till flygplatsen sedan 2003.
Ur diagrammet kan utläsas att trafiken till flygplatsen i grova drag har ökat sedan
2003, men att trafikökningen sedan 2011 har avstannat, för att sedan öka igen
under 2014. Det bör påpekas att mätningarna för 2006 inte är jämförbara med
övriga mätningar eftersom de genomfördes vid en annan tidpunkt på året, samt att
det år 2009 skedde en viss dubbelräkning av fordon.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
58(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
24 000
3 500
22 000
3 000
20 000
2 500
18 000
2 000
16 000
Fordon
14 000
Tunga fordon
12 000
Tunga fordon
Fordon
Trafikutveckling
1 500
1 000
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Figur 21. Resultat från trafikräkningar år 2003–2014. Genomsnittligt antal fordon per dygn i
riktning mot flygplatsen. Observera att mätningarna 2006 genomfördes vid annan tidpunkt på året
än övriga mätningar.
Avgasmängden från vägtrafik till och från Stockholm Arlanda år 2014 har
beräknats till cirka 163 300 ton koldioxid (CO2) och cirka 470 ton kväveoxider
(NOX), vilket kan jämföras med ca 154 000 ton CO2 respektive 450 ton NOX år
2013. De samlade utsläppen från vägtrafiken har alltså ökat (med cirka 6 procent
för CO2 och ca 4 procent för NOX) jämfört med föregående år.
Antalet passagerare har ökat med cirka 8,5 procent 2014 jämfört med 2013. Den
genomsnittliga andelen miljötaxi uppgick till 95 procent under både 2014 och
2013.
8.4.3
Flygresenärers färdsätt till Stockholm Arlanda
Avresande flygresenärer väljer olika färdsätt till Arlanda. I Swedavias resvaneundersökning, som år 2014 omfattade cirka 99 309 avresande passagerare, framgår resenärernas senaste/sista färdsätt till Arlanda, se Tabell 13 (resenärer som
färdades med flyg redovisas inte). Tabellen visar att bil (egen bil, hyrbil,
taxi/limousin) är det vanligaste transportsättet till Arlanda. Jämförelser mellan
passagerares val av marktransportmedel har tidigare år visat på en generellt sett
ökande trend för andelen kollektivtrafikresenärer och en minskande trend för
andelen bilresenärer. Resultatet för 2014 avviker dock från denna trend och visar
istället på en minskning av andelen kollektivtrafikresenärer och en ökning av
andelen bilresenärer.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
59(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Tabell 13 Avresande passagerares val av marktransportmedel till Stockholm Arlanda år 2006 –
2014 (avrundade värden).
Marktransportmedel
Bil
Buss
Tåg
Annat
8.4.4
Andel resenärer i %
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
54
53 52
53
52
50
50
51
18
19 19
19
18
20
19
18
26
26 27
26
27
28
30
29
2
2
2
2
2
2
1
2
Anställdas färdsätt till Stockholm Arlanda
Under år 2014 gjordes ingen kartläggning av anställdas färdsätt till Stockholm
Arlanda. Resultaten i Tabell 14 nedan är från den resvaneundersökning som
utfördes år 2010. Undersökningen omfattade totalt cirka 6 400 personer, vilket
innebar samtliga anställda inom Swedavia samt ett urval av företag på
flygplatsområdet, utvalda med avseende på bland annat personalintensitet,
geografisk spridning och skiftarbetande personal. I Tabellen, redovisas även
resultatet från 2006 och 2008 års undersökningar (2006 kartlades endast
Swedavias anställdas val av färdmedel).
Resultatet visar att Swedavias anställda åker mer tåg än hela gruppen flygplatsanställda (inklusive Swedavia), vilka generellt sett åker något mer bil och buss till
arbetet jämfört med gruppen Swedaviaanställda (2010 jämfört med 2008). Av
resultatet framgår att andelen tåg- och bussresenärer bland Swedaviaanställda har
ökat jämfört med 2008 samtidigt som andelen bilresenärer har minskat.
Arbetspendlingen till och från Stockholm Arlanda med bil var totalt sett på
samma nivå år 2010 som år 2008. En detaljerad genomgång per företag visar att
de företag som bland annat infört subventioner för kollektivtrafikkort, engagerat
och involverat medarbetarna i dialog och fått dem att känna sig delaktiga har
lyckats minska andelen bilresande till och från Stockholm Arlanda.
Tabell 14. Anställdas val av marktransportmedel till Stockholm Arlanda år 2010, 2008 och 2006
(avrundade värden i procent). Andel flygplatsanställda inkluderar Swedavia.
Marktransportmedel
Bil
Buss
Tåg
Annat
Andel Swedaviaanställda
År 2006 År 2008 År2010
68
62
53
19
12
15
9
20
28
4
6
4
Andel flygplatsanställda
År 2008
År 2010
55
56
20
21
19
20
6
3
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
60(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.4.5
Flygtrafik och motorprovning
8.4.5.1
Flygtrafik
Referens
Till avgasutsläppen från flygtrafik räknas alla avgasutsläpp i LTO-cykeln
(Landing and Take-Off cycle), vilket innebär utsläpp från flygplanen under höjden
3 000 fot (915 meter) inklusive taxning, det vill säga flygplanens transporter på
marken.
Beräkningar av utsläppen i LTO-cykeln år 2014 har utförts av Totalförsvarets
forskningsinstitut (FOI) enligt samma metod som föregående år. Beräkningsmetoden beskrivs i Bilaga 5. År 2011 gjordes en förbättring av beräkningsmetoden. Från ett system baserat på linjär modellering av flygbanor har FOI
övergått till ett system som använder ICAO:s Emission Indices och mer realistiska
flygbanor. Inför beräkningen av utsläppen från flygtrafiken år 2011 uppdaterades
även emissionsdata för nästan samtliga flygplanstyper.
Vid jämförelse av utsläppen för år 2011 i Tabell 15 nedan, beräknade före
respektive efter uppdatering av beräkningsmodellen, framgår att den uppdaterade
modellen ger en tydlig ökning av beräknade CO- och HC-utsläpp samt en
minskning av beräknade NOx-, CO2- och SO2-utsläpp. Dessa förändringar kan till
stor del förklaras av uppdaterade emissionsdata för flygplanstyperna i gruppen
Boeing 737, vilka sammanlagt stod för cirka 40 procent av flygtrafiken 2011.
Utsläppsdata för koldioxid (CO2), kvävedioxid (NOx), kolväten (HC), kolmonoxid
(CO) och svaveldioxid (SO2) redovisas i tabellen och bygger på beräkningar
utifrån Swedavias statistik på de flygplan som startat eller landat på Arlanda under
året.
Tabell 15. Avgasutsläpp från flygtrafik under 915 meters höjd för olika år (avrundat).
År
LTO (antal)
2014
2013
2012
20111
20112
2010
113 957
109 811
104 909
106 612
106 612
95 406
CO2
156 420
147 910
143 860
140 920
148 770
129 150
NOx
510
470
460
460
560
490
Utsläpp (ton)
HC
120
110
110
100
60
60
CO
900
860
800
730
390
370
SO2
50
50
50
40
50
40
1
Beräknat med FOI:s beräkningsmodell efter uppdatering av emissionsdata för flygplanstyper och
införande av mer realistiska flygbanor.
2
Beräknat med FOI:s beräkningsmodell före uppdatering av emissionsdata för flygplanstyper och
införande av mer realistiska flygbanor.
Flygtrafiken på Stockholm Arlanda har ökat med knappt fyra procent år 2014
jämfört med år 2013. LTO-utsläppen har ökat med knappt sex procent avseende
koldioxid och drygt åtta procent avseende kväveoxider. Relativa utsläpp av
koldioxid per LTO har ökat med två procent 2014 i jämförelse med föregående år
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
61(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
samtidigt som relativa utsläpp av CO2 per passagerare har minskat med omkring
tre procent jämfört med föregående år. Detta som en följd av övergång till mer
kostnadseffektiva och utsläppseffektiva flygplan, främst i inrikestrafiken.
Flygtrafiken inrikes har traditionellt dominerats av flygplanstyperna Boeing 737 i
olika versioner (främst -600 och -800) och McDonnell-Douglas (MD-80-serien,
81/82/83/87). I förhållande till nya generationens Boeing 737 som har modernare
motorer, genererar MD-80-serien mer CO2 och NOx men mindre CO. Flygplan i
MD-80-serien fasades ut under 2013. Endast ett fåtal flygplan i MD-80-serien
trafikerade Stockholm Arlanda under år 2014.
Analysen av 2014 års flygtrafik visar att andelen rörelser med nya generationens
Boeing 737 i olika versioner uppgick till sammanlagt cirka 50 procent, det vill
säga ungefär samma andel som föregående år, se även avsnitt 8.1 Flygtrafik.
8.4.5.2
Motorprovning
Efter reparation och/eller underhåll av flygplan är det nödvändigt att prova
motorernas funktion. Under år 2014 gjordes sammanlagt 354 motorprovningar på
motorprovplatsen och vid änden av rullbanan. För motorprovningarna bokades
totalt 361 timmar. År 2013 var motsvarande antal 273 motorprovningar och 288
bokade timmar.
Motorprovningen görs med varierande gaspådrag. Fullt pådrag används först efter
att motorn blivit varm och bara under korta stunder. SAS verkstad uppger att ett
genomsnittligt gaspådrag på cirka 30 procent av maximalt pådrag är ett rimligt
antagande för beräkning av utsläppen från motorprovningarna.
Utsläppsberäkningen baseras på utsläppsstatistik från 27 stycken flygplanstyper,
varav de vanligaste flygplanstyperna som använts till motorprovningarna är
Boeing 737 (600 Series), Boeing 737 (800 Series), Saab 2000, BAE Jetstream 61
ATP och Saab 340-A. Tre flygplanstyper saknar underlag för utsläppsstatistik. För
dessa har underlag från närmast liknande flygplanstyp använts. I beräkningen
antas motorerna vara i drift under all bokad tid. Motorerna är i realiteten dock bara
i drift en del av den totala tid som bokats, vilket innebär att utsläppen överskattas i
beräkningen. I Tabell 16 redovisas beräknade utsläpp från motorprovningar år
2014.
Tabell 16. Avgasutsläpp från motorprovningar på Stockholm Arlanda 2014.
Gaspådrag
(%)
30
8.4.6
Tid
(h)
361
CO2
850
Utsläpp (ton)
NOx
HC
1,4
0,6
CO
5
Uppvärmning och elanvändning
Swedavias och SAS byggnader är anslutna till ett fjärrvärmesystem på flygplatsen
som ägs av Swedavia. Swedavias fjärrvärmenät är vid fastighetsgränsen anslutet
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
62(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
till ett fjärrvärmenät som är samägt av AB Fortum Värme och Stockholms stad.
Swedavia och SAS äger varsin panncentral som ingår som reserv i
fjärrvärmenätet. I dessa pannor används eldningsolja 1 som bränsle. Swedavias
panncentral driftas av AB Fortum Värme och startas vi behov. SAS panncentral
togs under 2013 ur drift tills vidare. Sedan 2006 har inte Swedavia några egna
oljepannor utanför fjärrvärmenätet. Uppgifter om total energiåtgång för
Stockholm Arlanda kan läsas i avsnitt 11.1 Energianvändning.
Flygplatsens värmeanvändning under året och de utsläpp som värmeproduktionen
gett upphov till redovisas i Tabell 17. Utsläppen från energiproduktionen beror på
vilka bränslen AB Fortum Värme använt för att producera fjärrvärmen. Från och
med år 2013 har ett avtal träffats med AB Fortum Värme om att all fjärrvärme
som levereras till Stockholm Arlanda, ska vara koldioxidneutral, det vill säga
producerad av förnybara bränslen. Enligt uppgifter från AB Fortum Värme bestod
bränslemixen till Swedavia och andra verksamhetsutövare på Stockholm Arlanda
år 2014 till huvuddel av träflis och pellets och i mindre omfattning av andra
biobränslen. Biobränslet antas inte ge något nettoutsläpp av CO2.
Tabell 17. Utsläpp från produktion av den fjärrvärme som använts på Stockholm Arlanda år 2014
samt utsläpp från enskilda oljepannor som inte ingår i fjärrvärmenätet.
År 2014
Swedavia, fjärrvärme
Arlanda totalt inkl. Swedavia, fjärrvärme
Externa enskilda oljepannor (ingår ej i
fjärrvärmenätet)
Energi
(MWh)
43 096
78 445
1 170
Utsläpp (ton)
CO2
NOx
S
0
3
0,01
758
6
0,3
310
0,3
0,1
Sedan 2005 köper Swedavia ursprungsgarantier motsvarande Swedavias årliga
elanvändning, se vidare i avsnitt 11.1 Energianvändning. Från och med år 2011
köper Swedavia även ursprungsgarantier motsvarande den el som säljs vidare till
kunder på flygplatsen. Därmed kan Swedavias och Swedavias kunders
nettoutsläpp av koldioxid från produktionen av den köpta elen anses vara noll.
Uppgifter om elens ursprung samt de åtgärder som Swedavia kontinuerligt arbetar
med se vidare avsnitt 11.1 Energianvändning.
8.4.7
Brandövning
Under år 2014 användes endast ett förnybart brandövningsbränsle, Sekundol 85.
Sekundol 85 är en biobaserad alkoholprodukt som främst innehåller etanol.
Utsläppet av fossil koldioxid (från gasolanvändning) vid årets brandövningar var
totalt cirka 6,5 ton koldioxid (CO2). Förbrukningsminskningen av
brandövningsbränsle de senaste åren har åstadkommits genom en rad aktiviteter.
Brandsimulatorerna har justerats till att förbruka mindre bränsle och en
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
63(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
begränsning av bränslemängd per brandscenario har införts. Härutöver har en
taktiksal byggts upp för att i kunna simulera övningarna före praktiskt
genomförande vid brandövningsplatsen, vilket minimerar onödiga moment och
därmed bränsleförbrukningen.
8.4.8
Lösningsmedel
I villkor 10 i tillståndsbeslutet enligt Miljöskyddslagen (6 april 1993) föreskrivs
det att ”utsläppsmängden till luften av lösningsmedel m.m. (VOC) från LFVs
verkstäder och kylaggregat får sammanlagt uppgå till högst 12 t/år, varav högst 5 t
aromater”. Villkoret uppfylldes med god marginal då VOC-utsläppen till luft från
Swedavias verkstäder och kylaggregat år 2014 var cirka 1,2 ton varav 0,2 ton
aromater. Utsläppet av VOC inom villkor 10 har minskat med cirka 0,5 ton jämfört med 2013. Utsläppen har beräknats utifrån den faktiska förbrukningen av
olika kemiska produkter i Swedavias verkstäder, deras innehåll av olika VOC,
andel aromater och deras densitet.
8.4.9
Halter av luftföroreningar i omgivningen
8.4.9.1
Mätningar av luftföroreningar
Swedavia mäter kontinuerligt halterna av luftföroreningar med passiva provtagare
vid totalt 13 provpunkter, markerade på kartan i Figur 22 nedan. De olika
parametrar som mäts är kvävedioxid (NO2), ozon (O3), flyktiga organiska ämnen
(VOC) och partiklar med diameter mindre än 2,5 μm (PM2,5). Halterna anges i
mikrogram per kubikmeter luft. Årsmedelvärden för NO2, O3, VOC och PM2,5
redovisas i Tabell 18.
Under 2014 har en inventering av skogskador genomförts på två skogsytor (nr 17
och 16) genom bedömning av andel tappade barr på gran och tall. Skogsytan
markerad nr 17 på kartan är en ny yta för år 2014 och ersätter yta nr 7 som
avverkades hösten 2013. På en av skogsytorna (nr 16) samt på öppet fält (nr 10)
mäts nedfall av luftföroreningar.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
64(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Figur 22. Provpunkter för mätning av luftföroreningshalter (NO2, O3, VOC, PM2,5), nedfall av
luftföroreningar samt undersökning av skogsskador vid Stockholm Arlanda 2014.
Kvävedioxid- och ozonprovtagarna i de olika provpunkterna byts varje månad
(månadsprover). Mätning av partiklar sker under en vecka per månad. Mätning av
VOC sker fyra veckor på sommaren respektive vintern.
Tabell 18 Halter (g/m3) av luftföroreningar som årsmedelvärde år 2014.
Provpunkt
1
2
3
4
5
6
8
9
11
12
13
14
15
NO2
10 (12)
5,3 (5,4)
5 (5)
5,8 (6,7)
5 (5)
3,8 (4,9)
12 (15)
4,6 (5,4)
15 (15)
5,6 (7,1)
O3
VOC*
56 (57)
56 (53)
0,36 (0,36)
0,50 (0,41)
0,50 (0,41)
0,48 (0,41)
0,40 (0,55)
PM2,5
6,5 (6,5)
I tabellen anges 2013 års värden inom parentes.
*För VOC, åtta veckors mätning, har halten av bensen i g/m3 angivits.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
65(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Kvävedioxid
NO2-halterna har liksom tidigare år varit högst nära terminalerna, vid större vägar
och vid parkeringar där det är mest marktrafik, jämför Tabell 18 (årsmedelvärden)
och Figur 22. Månadsmedelvärdena av NO2-halten för de olika provpunkterna
sammanslagna överensstämmer med månadsmedelvärdena för föregående år, se
Figur 23. Månadshalterna av NO2 varierar med årstiden och är som högst på
vintern. En anledning kan vara att uppvärmningsbehovet i regionen är störst på
vintern, vilket innebär ökad energiproduktion med ökade utsläpp och därmed en
högre bakgrundshalt i luften.
Kvävedioxid
25
20
µg/m3
8.4.9.2
Referens
15
10
5
0
NO2
Riktvärde miljökvalitetsmål
Figur 23. Månadsmedelvärden av NO2 under perioden januari 2006 till december 2014 samt
riktvärde för miljökvalitetsmålet Frisk luft.
Riktvärdet avseende årsmedelvärde för kvävedioxid för att uppnå det nationella
miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att halten 20 µg/m3 inte ska överskridas. Det
sammanlagda årsmedelvärdet av NO2 för samtliga mätpunkter vid flygplatsen
uppgick till 7 µg/m3 år 2014 och underskred därmed miljökvalitetsmålets
riktvärde. Även NO2-halten som årsmedelvärde för samtliga enskilda provpunkter
var lägre än miljökvalitetsmålets riktvärde. Mätresultatet kan också jämföras med
miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa som är 40 µg/m3 i
årsmedelvärde.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
66(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Marknära ozon
Marknära ozon (O3) bildas genom kemiska reaktioner mellan kväveoxider och
flyktiga organiska ämnen (VOC). Halterna är vanligtvis högre under vår och
sommar samt på eftermiddagar, eftersom reaktionen påskyndas vid inverkan av
solljus och höga temperaturer. Ozonbildning tar lång tid vilket innebär att ozonet
som har mätts upp på Stockholm Arlanda har bildats på grund av utsläpp från
andra områden. Stockholm Arlandas lokala avgasutsläpp ger en tillfällig sänkning
av ozonhalten eftersom ozon förbrukas när kväveoxid (NO) omvandlas till
kvävedioxid (NO2).
Med anledning av brist på mätdata för att kunna stämma av mot gällande riktvärden för marknära ozon till miljökvalitetsmålet Frisk luft, avseende timmedelvärde respektive åttatimmarsmedelvärde, har jämförelse gjorts mot det
tidigare generationsmålet. Det tidigare generationsmålet för marknära ozon
innebar att O3-halten inte bör överstiga 50 µg/m3 i medelvärde under sommarhalvåret (apr.– okt.) år 2020. Medelhalten för sommarhalvåret på Stockholm
Arlanda har varit högre än det tidigare generationsmålet varje år de senaste åren,
och medelhalten under 2014 var 61 µg/m3, se Figur 24. Månadsmedelvärdena av
ozonhalten år 2014 låg på en något lägre nivå än halterna under 2013, även
månadsmedelvärdena under sommarhalvåret (april till oktober).
Marknära ozon
100
90
80
70
µg/m3
8.4.9.3
Referens
60
50
40
30
20
10
0
O3, månad
O3, sommar
Generationsmål, sommar
Figur 24. Månadsmedelvärden och sommarmedelvärden av marknära ozon under perioden
januari 2006 till december 2014 samt tidigare generationsmål till miljökvalitetsmålet Frisk luft.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
67(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa innebär att det ska eftersträvas att ozon efter 2009 inte förekommer i högre halter än 120 µg/m3 som
åttatimmarsmedelvärde.
8.4.9.4
Flyktiga organiska ämnen
Flyktiga organiska ämnen, VOC (Volatile Organic Compounds), är vanliga
bränslerester i avgaser från förbränningsmotorer.
De olika VOC som mätts vid mätpunkterna är n-oktan, n-nonan, bensen, toluen,
meta/paraxylen, ortoxylen, etylbensen och butylacetat. Mätpunkterna är placerade
vid Sky City, terminal 2 och vid Grind 1, vilka är mycket trafikerade områden.
Mätpunkt 15 ligger vid Bana 3 och mätpunkt 9 ligger i flygplatsområdets utkant
och används som referenspunkt. Syftet med mätpunkterna är att mäta upp halterna
där många människor vistas och att undersöka var på Arlanda de högsta VOChalterna finns. Mätningar utfördes vecka 22–25 och vecka 46–49. Halterna
varierar med årstiden och är för flertalet av VOC-föreningarna högre vintertid än
sommartid.
Resultatet från mätningarna visar att VOC-halterna liksom tidigare år generellt är
högre vid de trafikerade områdena Sky City, Terminal 2, och Grind 1 jämfört med
referensprovpunkten. Halterna av xylen och etylbensen är högst vid Bana 3.
Halterna vid Bana 3 i övrigt ligger något över halterna vid referenspunkten utom
för toluen där de är lägre än vid referenspunkten. Medelvärdena av de uppmätta
VOC-halterna vid de olika mätpunkterna presenteras i Figur 25.
Figur 25. Medelvärden under 2014 för olika VOC (μg/m3) utifrån mätningar gjorda vecka 22-25
och vecka 46-49 vid fem mätpunkter.
Av de uppmätta VOC-föreningarna är bensen den enda som är kopplad till en
miljökvalitetsnorm samt till miljökvalitetsmålet för Frisk luft. Liksom tidigare år
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
68(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
är medelhalten för bensen vid samtliga mätpunkter väsentligt lägre än både
miljökvalitetsnormen; 5 µg/m3 som årsmedelvärde, och miljökvalitetsmålets
riktvärde; 1 µg/m3 som årsmedelvärde, se Figur 25. Överlag har halterna av VOC
ökat under 2014 jämfört med året innan. En bidragande orsak till detta är att
antalet flygrörelser samt vägtrafiken (medeldygnstrafik till Arlanda) har ökat med
4 respektive 6 procent jämfört med föregående år. Utöver detta har antalet
flygresenärer ökat samtidigt som andelen resenärer som väljer att resa med bil och
taxi till Stockholm Arlanda ökat jämfört med föregående år. Halterna av bensen
har ökat med 18 till 20 procent vid samtliga mätpunkter utom vid mätpunkt för
Bana 3 där halten minskat med 28 procent jämfört med år 2013. Halterna av
toluen har ökat med 33 procent vid Sky City, 18 procent vid Terminal 2 och 40
procent vid Grind 1. Halterna av n-Oktan har ökat mellan 27 och 61 procent för
samtliga mätpunkter. Jämfört med år 2013 har årsmedelhalterna av butyl-acetat
minskat med cirka 16 procent vid mätpunkten Grind 1 och vid mätpunkterna Sky
City, Bana 3 och Terminal 2 är halterna butylacetat oförändrade jämfört med år
2013. Halterna av etylbensen har ökat med mellan 25 och 105 procent för
samtliga mätpunkter. Årshalten av M+P-xylen har ökat med 8 procent vid Sky
City, 6 procent vid Grind 1 och 26 procent vid Bana 3. Halterna av O-xylen har i
sin tur ökat med 70 procent vid Sky City, 31 procent vid Terminal 2, 75 procent
vid Grind 1 och 48 procent vid Bana 3. n-Nonan har ökat med 19 procent vid Sky
City, 69 procent vid Grind 1 och 17 procent vid Bana 3 jämfört med året innan.
Vid resterande mätpunkter har halterna sjunkit jämfört med året innan.
8.4.9.5
Partiklar
Partiklar i utomhusluft uppkommer naturligt, t.ex. genom spridning av damm och
sand, och genom mänsklig verksamhet, t.ex. som en följd av vägtrafik samt
förbränning av olje- eller biobränslen. Inandningsbara partiklar har i typiska fall
en storlek på cirka 10 µm (0,01 mm) eller mindre. Luftens innehåll av partiklar
med sådana dimensioner brukar betecknas som PM10 (Particulate Matter 10). På
senare år har kunskapen om hälsofaran med finare partiklar ökat, och i november
2005 infördes ett delmål för halten PM2,5 till miljökvalitetsmålet Frisk luft. I och
med preciseringen av miljökvalitetsmålet för partiklar PM2,5 som fastställdes av
regeringen 2012 gäller riktvärdet att halterna 25 µg/m³ som dygnsmedelvärde och
10 µg/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska underskridas. Sedan år
2010 finns även en miljökvalitetsnorm (MKN) för partiklar PM2,5, som innebär
att halten 25 µg/m3 som årsmedelvärde bör eftersträvas till och med den 31 december 2014 och inte får överskridas från och med den 1 januari 2015. Halterna av
PM2,5 i bakgrundsluften orsakas till stor del av långväga transporterade partiklar.
Under 2004 och 2005 utförde Swedavia mätningar av halten PM10 (µg/m³) på en
mätpunkt utanför huvudingången till Terminal 4 under en vecka per månad.
Årsmedelhalten av PM10 låg båda åren under såväl miljökvalitetsnorm som
delmålet till miljökvalitetsmålet Frisk luft. Sedan 2006 har mätningar av halten
PM2,5 utförts vid samma mätpunkt under en vecka per månad, för att få ett mått
på förekomsten av dessa finare partiklar. Syftet med mätningarna är att få en
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
69(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
indikation på partikelhalterna på platser där människor vistas och där halterna
förmodas vara särskilt höga.
Alla mätningar har utförts med en metod som utarbetats av IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL). Kort beskrivet sugs en viss mängd luft per dygn genom ett
filter, för varje dygn under mätveckan. Filtren vägs på specialvåg före och efter
mätning.
Årsmedelvärdet av de uppmätta halterna PM2,5 utanför huvudingången till
Terminal 4 under 2014 uppgick till 8,8 μg/m3, vilket är något högre jämfört med
tidigare år (6,5 μg/m3 år 2013, 8,1 μg/m3 år 2012). Årsmedelvärdet är lägre än
såväl miljökvalitetsnormen (25 μg/m3) som riktvärdet till det nationella
miljökvalitetsmålet Frisk luft (10 μg/m3) avseende årsmedelhalt.
Miljökvalitetsmålets riktvärde 25 μg/m3 som dygnsmedelvärde överskreds inte
vid tre av dygnen (3 av 77 dygn). Den högsta dygnsmedelhalten uppmättes till
34 µg/m3 under ett dygn i februari. Mars var den månad som hade det högsta
månadsmedelvärdet (17 µg/m3). Variationer i partikelhalten samt medelvärde per
mätvecka redovisas i Figur 26. Provtagning i juni uteblev på grund av att en
provtagare var monterad felaktigt. Provtagning i augusti uteblev på grund av
vatten i mätutrustningen.
Figur 26. Veckomedelvärdet av partikelhalten, PM2,5, (μg/m3) vid huvudingången till Terminal 4
utifrån mätningar en vecka per månad under 2014. Felstaplar är SE (SE=Standardavvikelse/√n).
I augusti till september 2012 utförde Swedavia mätningar av antalet ultrafina
partiklar (UFP) inne på flygplatsområdet; en vecka vid Gate 4, Terminal 5 och två
veckor vid Gate 32, Terminal 4. Resultaten från mätningarna redovisades i
miljörapporten för 2012 och finns sammanställda i separata rapporter.
Inom ramen för ACI EUROPE Environmental Strategy Committee medverkade
Swedavia under 2012 att genomföra en studie om ultrafina partiklar. Resultatet
redovisas i en rapport som innehåller beskrivning av vad UFP är, redovisning av
resultat från mätningar av UFP från ett antal flygplatser i Europa och USA,
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
70(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
jämförelser med andra typer av verksamheter, redovisning av mätmetoder och en
diskussion kring regelverk. Rapporten publicerades i februari 201346.
8.4.9.6
Nedfall av luftföroreningar
Länsstyrelsen i Stockholms län mäter nedfall av luftföroreningar och markförsurning på flera provytor i länet. En av provytorna ligger vid Stockholm
Arlanda (nr 16 i Figur 22). Där sker mätning av torrdeposition och provtagning av
markvatten. Mätning av våtdeposition sker på öppet fält (nr 10). Provtagningen
sker samma tid som övrig provtagning i länet, utförs av Skogsstyrelsen och
finansieras av Swedavia. Mätdata från alla provytorna sammanställs varje år i en
årsrapport ”Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län” av IVL Svenska
Miljöinstitutet AB. Rapportering sker på våren efter varje hydrologiskt år, som
varar från oktober till och med september. I det följande återges en sammanfattning för Stockholm Arlanda från den senaste rapporteringen.
8.4.9.6.1
Försurning
Nedfallet av sulfatsvavel till granskog vid Stockholm Arlanda ligger under eller i
nivå med motsvarande nedfall vid andra platser med granskog i
Stockholmsområdet. Nedfallet av sulfatsvavel har minskat signifikant vid
samtliga fyra skogsytor i länet, inklusive Arlanda, sedan 1999, då mätningarna
startade vid Stockholm Arlanda.
Halterna av sulfatsvavel i markvattnet har legat relativt högt vid granskogen vid
Stockholm Arlanda, samt på två andra platser, jämfört med alla övriga platser i
Stockholmsområdet. Sulfatsvavelhalterna vid Stockholm Arlanda har inte minskat
sedan mätningarna startade, men halterna ligger i nuläget bland de lägsta i landet.
Det kan dock finnas andra skäl till höga svavelhalter, förutom nedfall.
pH i markvattnet har vid Stockholm Arlanda legat relativt högt, jämfört med
andra platser i länet. Vid Arlanda har pH i markvattnet varierat mellan 4,5 – 6,3
sedan mätstarten (om pH är under 5 är markvattnet försurat). Den
syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet vid Stockholm Arlanda har
varierat mellan -0,1 till 0,7 sedan mätningarna startade. I huvudsak har ANC legat
på positiva värden vilket tyder på att det inte föreligger någon betydande
försurning av markvattnet vid Stockholm Arlanda.
Sammantaget tyder mätningarna av markvattenkemi inte på någon betydande
försurning i granskogen vid Stockholm Arlanda.
46
Ultrafine Particles at Airports, Discussion and assessment of ultrafine particles (UFP) in aviation
and at airports in 2012, ACI EUROPÉ Environmental Strategy Committee, https://www.acieurope.org/policy/position-papers.html?view=group&group=1&id=7.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
71(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
8.4.9.6.2
Referens
Kvävenedfall
Nedfallet av oorganiskt kväve, d.v.s. nitrat (NO3) och ammonium (NH4), med
nederbörden vid Stockholm Arlanda varierar betydligt mellan åren. Under
2013/14 var kvävedenedfallet som våtdeposition 4,8 kg/ha vilket är strax under
den kritiska belastningsgränsen som finns för kvävenedfall till barrskog47. Om
man till det lägger torrdepositionen på ca 10-20 procent medför det att gränsvärdet
för kvävenedfall till barrskog sannolikt överskreds vid Stockholm Arlanda under
2013/14. Detta var även fallet för kvävenedfallet vid Farstanäs, som också ligger
en bit utanför själva Stockholmsområdet. Vid Bergby som ligger mellan
Stockholm Arlanda och Stockholm var kvävedepositionen något lägre och
gränsvärdet överskreds troligen inte där under 2013/14.
Nitrat förekommer inte i några förhöjda halter i markvattnet vid granskogen i
Stockholm Arlanda. Detta tyder på att en eventuell upplagring av kväve i
skogsmarken inte nått den nivå där det börjar läcka ut till markvattnet. Inte heller
ammonium förekommer i några förhöjda halter vid Stockholm Arlanda.
Sammanfattningsvis har bedömningen gjorts att nedfallet till och inverkan av
försurande och övergödande ämnen (kväve) på skogsmarken vid Stockholm
Arlanda inte på något betydande sätt skiljer sig jämfört med andra motsvarande
platser i Stockholmsområdet.
8.4.9.7
Skador på skog
Varje år inventerar Skogsstyrelsen barrförlust på skogsytor, provytor, i hela
Stockholms län. Att ett träd har färre barr än ett friskt träd är symtom på skogsskador. På uppdrag av Swedavia inventeras också provytor som ligger nära
Stockholm Arlanda (nr 7 t o m år 2012, nr 16 och nr 17 f o m 2014 i Figur 22).
Provyta nr 7 med gran och tall avverkades hösten 2013 och ersattes med provyta
nr 17 med endast granar år 2014. På provyta nr 16 växer både gran och tall.
Inventeringen görs på gran och tall och på samma individer varje år. På varje träd
görs en uppskattning av hur stor andel barr som saknas på de kvistar som borde
bära barr. Träden klassas som skadade först när barrförlusten överstiger
20 procent.
Figur 27 och 28 nedan visar andelen gran respektive tall med 0-20 procent barrförlust, 21-40 procent barrförlust, 41-60 procent barrförlust och 61-100 procent
barrförlust under åren 2006 till 2014, för hela länet samt för Stockholm Arlandas
två provytor sammanslagna. Utglesningen i länet är på relativt låg nivå, knappt 85
procent av granarna och 90 procent av tallarna har utglesning under 20 procent.
Arlandas provytor har något färre skadade granar och tallar jämfört med länets
provytor i genomsnitt. Barrförlusten för granar och tallar på Arlandas provytor har
minskat något jämfört med föregående år.
47
5 kg N/ha och år, IVL (2014)
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
72(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Figur 27. Granars barrförlust vid Stockholm Arlanda jämfört med Stockholms län under perioden
2007–2014.
Figur 28. Tallars barrförlust vid Stockholm Arlanda jämfört med Stockholms län under perioden
2007–2014.
8.4.10
Miljöförbättrande åtgärder
Swedavia arbetar sedan många år tillbaka med olika åtgärder för att begränsa
utsläppen till luft där fokus är att minska flygplatsens klimatpåverkan. Swedavia
arbetar med åtgärder inom den egna verksamheten, flygplatsdriften, men även
genom att ge incitament till andra aktörer på flygplatsen att begränsa sina utsläpp.
Detta har resulterat i betydande utsläppsminskningar, framför allt genom energieffektiviseringar och minskade utsläpp från marktransporter. Sedan år 2006 har
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
73(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Swedavia mer än halverat koldioxidutsläppen från verksamheter knutna till driften
av flygplatsen. Detta arbete för år 2014 beskrivs vidare i avsnitt 11.
9
ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT
OCH KONTROLLFUNKTIONER
9.1
Provytor för inventering av skogsskador
Swedavia har två provytor för inventering av skogsskador på Stockholm Arlanda,
vilka Skogsstyrelsen enligt egenkontrollen inventerar en gång per år. Nordväst om
bana 1 har Swedavia haft en provyta för inventering av skogsskador (se nr 7,
Figur 22, avsnitt 8.4.9.1 Mätningar av luftföroreningar). Under oktober 2013
avverkades denna skogsyta innan den årliga utvärderingen ägde
rum. Avverkningen var möjlig då skogsytan inte var registrerad i skogsbruksplanen och därmed inte var skyddad mot avverkning. I samarbete med Skogsstyrelsen har en ny provyta utsetts under 2014 (se nr 17, Figur 22, avsnitt 8.4.9.1)
vilken nu också är registrerad i skogsbruksplanen. Även den andra skogsproytan
(se nr 16, Figur 22, avsnitt 8.4.9.1 Mätningar av luftföroreningar), är registrerad i
skogsbruksplanen.
9.2
Justering av mätutrustning för utgående spillvatten vid Måby
Halten kadmium var generellt högre i det samlade spillvattnet från flygplatsen
under 2014 jämfört med föregående år. Åtgärder vidtogs vid provtagningspunkt
Måby för att säkerställa att inte slam kontaminerade provtagningen. Kontroll av
flödesmätare och provtagningsutrustning sker kontinuerligt för att säkerställa en
representativ provtagning.
9.3
Kontroll och förbättrad uppföljning av vattenvolymer
Efter installation av ny flödesmätare i Måby spillvattenstation den 21 januari 2014
har högre flöden påvisats. För att säkerställa att flödesmätningen är korrekt
kommer en kontinuerlig uppföljning påbörjas av flöden från B-glykoldammen, av
dricksvattenförbrukningen samt spillvattenflödet i Måby. Det höga flöde som
mätts upp under 2014 beror troligen på en dricksvattenläcka som runnit direkt ner
i en spillvattenbrunn, se avsnitt 10.3 Läckage på dricksvattenledning.
9.4
Reglering av vattennivån i Halmsjön
Mark- och Miljödomstolen lämnade den 17 april 2013 Swedavia tillstånd48 att
utföra ansökt ombyggnation av regleringsdammen samt ändring i regleringen av
vattennivån i Halmsjön. Domen omfattar bl.a. att ersätta regleringsdammens
planksättningar och övriga anordningar med ett reglerbart mätskibord med en
vinkelspets som är justerbar, att anordna möjlighet att ytterligare påsadla
skibordet samt omfattar ett antal vattenhushållningsbestämmelser för reglering av
vattenståndet i Halmsjön.
48
Nacka Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, dom Mål nr M 2833-12, 2013-04-17.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
74(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Under 2014 har ombyggnationen utförts och den nya regleringen har tagits i drift.
I mätstationen vid Halmsjöns utlopp mäts flödets- och vattennivån kontinuerligt
vid utloppet. Stickprov tas en gång i veckan och skickas till ALcontrol för analys
av TOC (totalt organiskt kol), total-kväve och total-fosfor.
9.5
Felaktig uppföljning i grundvattenrör VP4
Under februari 2015 uppdagades det att provtagaren från ALcontrol inte tagit
prover i grundvattenrör VP4 utan ett rör cirka 200 meter västerut. Felaktigheten
omfattade två provtagningar, en i november 2014 och en i januari 2015. En
felbeskrivning av detta har skrivits i grundvattenrapport för 2014 där båda rören är
utmärka på karta i Figur 12. Som åtgärd har en representant från VA-enheten följt
med provtagaren till samtliga grundvattenrör i gällande kontrollprogram för att
säkerställa att inte förväxlingar har gjorts vid andra provtagningspunkter.
Provtagning i grundvattenrör VP4 återupptogs så fort avvikelsen uppdagades.
9.6
PFOS i utgående vatten från Kolsta reningsverk
Under november 2014 utfördes en provtagning på utgående vatten från Swedavias
interna reningsverk B529 Kolsta i syfte att analysera PFOS. Till Kolsta leds
spillvatten från Brandstation City, uppsamlat brandövningsvätska från
flygplatsens brandövningsplats samt spillvatten från fordonstvättar vid
Räddningsstation Kolsta (extern verksamhet). Provtagningen pågick mellan den 3
till 30 november och halten PFOS uppgick till 4 260 ng/l. En uppföljning av inoch utgående vatten (Kolsta) kommer att utföras, med utgångspunkt på en
kompletterande provtagning och analys för att därefter bedöma utrednings- och
åtgärdsbehovet.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
75(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
10
ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV
EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM
10.1
Överskridna riktvärden på utgående vatten från reningsanläggning B508
Brandstation Öst
Villkoret för utgående vatten från samtliga reningsanläggningar (B529, B457 och
B508) ska understiga de riktvärden som fastställts för reningsanläggning B457.
Provtagningen i april 2014 vid reningsanläggningen B508 visade på förhöjda
koppar, bly och kromhalter vilket var generellt högre än tidigare år49.
Reningsanläggningen omhändertar och behandlar vatten från
fordonstvättverksamheten i Brandstation Öst. Länsstyrelsen och
Käppalaförbundet underrättades omedelbart efter att överträdelsen upptäcktes, och
de medgav fortsatt drift av anläggningen under tiden för utredningsarbetet.
Vid uppföljande provtagning i juni underskred samtliga metallhalter riktvärden.
Detta efter att entreprenören sett över anläggningen och utbildat driftpersonalen
ytterligare inom drift av reningsanläggningen, samt efter att rengöring av
provtagningsutrustning och byte av slangar utförts. Då flödet genom
reningsanläggningen är mycket lågt har den inträffade driftstörningen inte
inneburit att metallmängder av någon större betydelse har släppts ut. Swedavia har
inte kunnat se några effekter nedströms i ledningsnätet som följd av
driftstörningen.
Den 20 oktober 2014 lämnade Länsstyrelsen beslut50 att de inte vidtar någon
ytterligare åtgärd med anledning av driftstörningen.
10.2
Driftproblem i pumpstation för B-glykolvätska
Den 30 december 2014 visade ett tvåveckors samlingsprov från mätpunkt F
förekomst av propylenglykol. Glykol brukar detekteras i mätpunkten någon gång
per år, men vid detta tillfälle var halten något högre än tidigare, 17 mg/l.
Swedavia utredde då orsaken till förekomsten i vattendraget och orsaken tros vara
ett problem i glykolpumpstationen (beteckning GB11) som ombesörjer remoteavisningsytan vid bana 3. Innan avisningssäsongen startade renoverades
pumparna och efterföljande provkörning påvisade god funktion. Larm för hög
vattennivå uppkom dock den 8 december, vilket resulterade i att en mindre volym
vatten breddades till våtmarksområdet i Halmsjöbäckens dagvattenanläggning
(HDA). Det visade sig då att pumparna inte pumpade iväg någon B-glykol till Bglykoldammarna. Som åtgärd stängdes överfallet till utloppet från våtmarken för
att minska utflödet från våtmarken. Genom att styra om flödet till
luftningsdammen i HDA-anläggningen och leda det vidare till en av
49
För bedömning se underlagsrapporten ”Spillvattenkontroll 2014 Stockholm Arlanda Airport”.
Beslut, beteckning 555-25557-20014 och 555-25555-2014, Länsstyrelsen i Stockholms län,
2014-10-10.
50
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
76(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
lagringsdammarna undveks breddning till våtmarken. Vattnet förvaras i
lagringsdammen tills det organiska innehållet har brutits ned. Den första teorin till
breddningen var att det orsakades av stopp i ledningen, men en provtryckning i
ledningen utfördes och det kunde konstateras att inget stopp förelåg. Genom att
installera kraftigare pumpar kunde flödet åter styras om till det normala flödet till
B-glykoldammarna. Det inträffade bedöms inte ha inneburit någon negativ
miljöpåverkan.
10.3
Läckage på dricksvattenledning
Vecka 48 upptäcktes ett läckage vid lågtryckszonen i östra driftområdet51. Vid
upptäckten av denna läcka uppdagades ännu en läcka vid högtryckszonen vid
Arlandamacken. Denna läcka har förmodligen uppstått flera månader innan
upptäckten. Vattnet från läckan rann till stor del ner i en spillvattenbrunn vilket
förmodligen ökat spillvattenflödet under 2014.
10.4
Hantering av miljöincidenter
Swedavia arbetar kontinuerligt för att minska uppkomst och konsekvenser av
miljöincidenter på flygplatsen. Miljöincidenter utgörs som regel av spill och
läckage av bränsle eller olja från flygplan och fordon, men kan även vara kopplad
till ett problem med någon utrustning. Vid alla incidenter ska den som orsakat
eller upptäckt ett spill eller läckage kontakta flygplatsens räddningstjänst.
Räddningstjänsten bär huvudansvaret för saneringsåtgärden men den som orsakat
incidenten ska påbörja saneringsarbetet omedelbart. När det finns risk för att ett
spill kan nå exempelvis en dagvattenbrunn tillkallas VA-jouren som dels bedömer
huruvida det föreligger risk för att spillet kan nå mark, spill- eller dagvatten, dels
kan vidta ytterligare åtgärder för att begränsa konsekvenserna av spillets
spridning. I Airport Regulations (AR) ställs krav på flygplatsaktörerna att utöva
egenkontroll av fordon och utrustning. ATOS ronderar på flygplatsen och
underrättar räddningstjänst och påbörjar saneringen vid behov. Spill rapporteras i
Swedavias händelserapporteringssystem och Swedavias revisionsteam granskar
aktörers beredskap och rutiner för hantering av spill.
Under 2014 rapporterades 40 incidenter som berörde mark eller vatten ur
miljöhänseende, varav majoriteten orsakades av externa aktörer på flygplatsen. Av
dessa incidenter var 25 stycken kopplade till spill av flygbränsle, och de flesta av
dessa orsakades av någon form av utrustningsproblem på flygplanen. Knappt tio
stycken incidenter under året bestod av oljespill, kopplade till markfordon och
utrustningar. En missad uppsugning av avisningsvätska efter utförd
glykolavisning rapporterades under året. Ett mindre läckage av glykol från
markvärmesystemet uppstod utanför huvudentrén till Sky City i samband med ett
grävarbete. De resterande incidenterna bestod exempelvis av driftproblem i någon
anläggning, vilka omhändertagits utan någon negativ miljöpåverkan som följd.
51
För mer information se ”Årsrapport för dricksvattenförsörjning Arlanda 2014”.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
77(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Helhetsbedömningen är att de rapporterade incidenterna under året inte har
inneburit någon märkbar negativ miljöpåverkan.
11
ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT
MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH
ENERGI
Den första april 2014 flyttades energiverksamheten till ett av Swedavia helägt
dotterbolag, Swedavia Energi AB. Stockholm Arlanda har gett Swedavia Energi
uppdraget att leverera värme, el och kyla till flygplatsen och även ansvara för drift
och underhåll av Swedavias klimatanläggningar. Swedavia Energi ska dessutom
jobba för att stödja Swedavias miljömål på Stockholm Arlanda, ”Minskad
energianvändning med 2 procent per år i snitt 2014-2017”. Energieffektivisering
sker genom investering i ny teknik, driftoptimering och förändring av
lokalanvändarnas beteendemönster.
11.1
Energianvändning
På Stockholm Arlanda sker huvudsakligen uppvärmning med fjärrvärme som
produceras av biobränsle. Från och med år 2013 har Swedavia ett avtal med AB
Fortum Värme som innebär att all fjärrvärme som levereras till Swedavia och
Swedavias kunder på Stockholm Arlanda ska vara koldioxidneutral, det vill säga
producerad av förnybara bränslen.
Swedavia köper sedan 2005 ursprungsgarantier motsvarande den egna årliga elanvändningen på flygplatsen. Ursprungsgarantier upphandlas från elproducenter
som producerar el från enbart förnybara källor, det vill säga från vind, sol, vatten
och/eller biobränslen. Sedan 1 januari 2011 köper Swedavia även ursprungsgarantier motsvarande den el som säljs vidare till andra kunder på flygplatsen. År
2014 köpte Swedavia vindel motsvarande cirka en fjärdedel av Swedavias elanvändning. För resterande del av flygplatsens elanvändning köpte Swedavia
”vanliga” ursprungsgarantier.
Vid kylning av terminaler och andra byggnader används huvudsakligen lokala
resurser i form av det akvifärlager som togs i drift under 2009 tillsammans med
vatten från Halmsjön.
11.1.1
Fjärrvärmeanvändning
I Tabell 19 redovisas fjärrvärmeanvändningen på Stockholm Arlanda under de
senaste fem åren. Jämfört med 2013 har Swedavias fjärrvärmeanvändning minskat
med 6,8 procent under 2014. Vid normalårskorrigering av värmeanvändningen
har dock en liten ökning (1,1 procent) skett.
Åtgärder som genomförts under året för att minska värmeanvändningen redovisas
under avsnitt 11.3 Genomförda åtgärder för att minska energianvändningen.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
78(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Tabell 19. Fjärrvärmeanvändning (MWh) på Stockholm Arlanda 2010-2014.
2014
2013
2012
2011
2010
Swedavia
43 096
46 257
46 488
40 987
55 406
Arlanda (totalt)
78 445
84 825
84 230
79 298
104 288
År
11.1.2
Elanvändning
Swedavias elanvändning på Stockholm Arlanda uppgick till 63 839 MWh under
2014, vilket innebär en minskning med 2,4 procent jämfört med föregående år, se
Tabell 20.
Stockholm Arlandas totala elanvändning under 2014 var 137 137 MWh, vilket är
en minskning med 2,7 procent jämfört med föregående år.
Tabell 20. Elanvändning (MWh) på Stockholm Arlanda 2010- 2014.
År
Swedavia
Arlanda (totalt)
11.2
2014
2013
2012
2011
2010
63 839
65 385
66 611
66 616
70 910
137 135
140 984
141 392
140 609
143 977
Nyckeltal energianvändning
I Tabell 21 nedan redovisas Swedavias energianvändning på flygplatsen i relation
till antalet passagerare och antal kvadratmeter lokalyta. Nyckeltalen används som
mått på Swedavias energieffektiviseringsarbete på flygplatsen. Nyckeltalen
beräknas både med faktiska och normalårskorrigerade värden.
Tabell 21. Swedavias energianvändning på Stockholm Arlanda 2010-2014 i relation till antalet
passagerare och lokalyta.
Nyckeltal Energianvändning/år
2014
2013
2012
2011
2010
Totalt Swedavia Arlanda
[kWh]/passagerare
4,8
5,4
5,8
5,6
7,5
Terminaler Värme [kWh]/kvm
66
79
78
72
94
Terminaler Värme+El inkl. verksamhetsel
[kWh]/kvm
204
218
226
220
248
2014
2013
2012
2011
2010
4,9
5,4
5,7
5,7
7,0
Terminaler Värme [kWh]/kvm
75
83
79
81
84
Terminaler Värme+El inkl. verksamhetsel
[kWh]/kvm
213
222
227
229
238
Nyckeltal Energianvändning/år
(Normalårskorrigerad)
Totalt Swedavia Arlanda
[kWh]/passagerare
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
79(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Nyckeltalen visar på en minskning av Stockholm Arlandas totala
energianvändning per passagerare, både avseende faktiska och
normalårskorrigerade värden.
11.3
Genomförda åtgärder för att minska energianvändningen
Energieffektivisering har blivit en del av kärnverksamheten på flygplatsen.
Swedavia Energi arbetar kontinuerligt med nya åtgärder som leder till minskad
energianvändning.
Under 2014 har Swedavia Energi fortsatt utbytet av LED-armaturer, t ex av
ytterbelysning vid T2 och i Sky Citys P-garage och lastkaj. Totalt finns nu ca
13 300 armaturer installerade på flygplatsen. Provinstallationer har dessutom skett
i bl. a Terminalerna 2 och 4. Utbyte av vanliga armaturer mot LED har gett en
minskning av elanvändningen på flygplatsen med cirka 4,5 GWh sedan 2009.
Anläggningar för värme, kyla och ventilation optimeras kontinuerligt.
I Bilaga 7 presenteras en sammanställning av de energibesparande åtgärder som
Swedavia Energi genomfört på Stockholm Arlanda under perioden 2008-2014.
I sammanställningen framgår även pågående arbeten.
I juni år 2009 togs akvifäranläggningen i Långsåsen, intill flygplatsen, i drift.
Akvifären är ett stort vatten- och grusmagasin som används för kyl- och
värmeförsörjning till flygplatsen. Under sommaren levererar akvifären kyla
till flygplatsens byggnader samtidigt som den lagrar värme. På vintern används
den lagrade värmen till markvärmesystemet på flygplanens uppställningsplatser
och till att förvärma ventilationsluft i byggnader. Under 2014 har ca 14,2 GWh
använts för kylning och ca 3,0 GWh för uppvärmning. Akvifäranläggningen har
inneburit en betydande minskning av flygplatsens el- och värmeanvändning.
11.4
Planerade åtgärder för ytterligare effektiviseringar
Exempel på åtgärder som ska genomföras under 2015 för att ytterligare minska
energianvändningen på flygplatsen är:



Byte av huvudfläktar i Terminal 5
Nytt styrsystem för värme/kyla/ventilation i Centralbyggnad Nord
Ny rumsreglering i Terminal 4
Dessutom kommer arbetet med LED-installationer att fortsätta, planerade installationer är:


Terminal 2: P-hus och lastkaj
Bagage Nord
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
80(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
12
DE KEMISKA PRODUKTER OCH BIOTEKNISKA ORGANISMER SOM
KAN BEFARAS MEDFÖRA RISKER PÅ MILJÖN ELLER
MÄNNISKORS HÄLSA OCH SOM UNDER ÅRET ERSATTS MED
SÅDANA SOM KAN ANTAS MINDRE FARLIGA
12.1
Typer av kemiska produkter
Swedavia använder 368 olika kemiska produkter på Stockholm Arlanda, varav
huvuddelen utgörs av produkter i små mängder avsedda för verkstads- och
fastighetsarbete. Kemikalierna utgörs dels av normala konsumentprodukter, dels
produkter för professionella användare. Användningen omfattar även ett antal mer
specifika produkter, såsom halkbekämpningskemikalier.
De typer av kemiska produkter som dominerar inom Swedavias verksamhet är:








Brandsläckningsmedel
Drivmedel
Frysskydd
Färgprodukter
Halkbekämpningsmedel
Mineraloljor
Vägmarkeringsfärg
Vägsalt
Andra kemikalier av betydande omfattning som t ex avisningsglykol och
flygfotogen köps in och hanteras av andra företag på flygplatsen.
12.2
Kemikaliearbete
För kemikaliehanteringen finns övergripande rutiner om bland annat inköp,
substitution och praktisk hantering. Alla kemiska produkter finns dokumenterade i
databasen iChemistry och förrådsregistret IFS. Särskild uppmärksamhet riktas
mot produkter som finns med i Kemikalieinspektionens begränsnings- och PRIOdatabaser (utfasnings- eller riskminskningsämnen) samt i ECHAs
kandidatförteckning.
Swedavias kemikaliegrupp kontrollerar regelbundet om nya ämnen tillkommit i
KEMIs begränsningsdatabas och på ECHAs kandidatförteckning. Om en
uppdatering berör Swedavia kontaktas berörd flygplats för att påbörja arbetet med
att fasa ut den produkt som innehåller ämnet ifråga. Under 2014 har smörjoljan
Q8 Mahler som innehåller ett ämne på ECHAs kandidatförteckning fasats ut från
verksamheten. Den produkt som nu används, Agrol Tera Truck, innehåller inga
ämnen som finns på kandidatförteckningen. Ett tiotal miljö- och/eller hälsofarliga
kemiska produkter har tagits bort från verksamheten under 2014.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
81(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Swedavia har ett strukturerat arbetssätt för inköp, riskbedömning och förvaring av
kemiska produkter. När ett behov av en ny kemisk produkt uppstår undersöker
användaren först om en produkt för ändamålet redan används inom Swedavia. Om
en sådan produkt inte finns tillgänglig tar användaren fram ett förslag på en
produkt som uppfyller funktionskraven och lämnar in en ansökan till Swedavias
Kemikaliegrupp för en miljö- och hälsobedömning. Om produkten godkänns ska
sedan en lokal riskbedömning göras ur arbetsmiljö- och miljösynpunkt, anpassad
efter den applikation och det arbetsställe som den hanteras vid.
På Stockholm Arlanda förvaras kemiska produkter invallade eller i utrymmen
med tät tröskel och utan golvbrunn. Att förvaringen uppfyller gällande regler och
villkor följs upp genom regelbundna miljöronder och interna revisioner. Även
externa revisioner hos andra verksamhetsutövare på flygplatsen genomförs.
Denna uppföljning har under senare år bidragit till en ökad medvetenhet bland
personalen och antalet avvikelser vid revisioner har minskat.
12.3
Kemikalieförbrukning 2014
En sammanställning av ett antal kemikalier som hanterats i större volymer på
flygplatsen under 2014 redovisas i Tabell 22 nedan. Swedavias interna
kemikalieförbrukning redovisas i Bilaga 6.
Tabell 22. Kemikalier som hanterats i större volymer inom Stockholm Arlanda 2014. Mängder
från 2013 inom parantes.
Produkt
Flygfotogen Jet A-1
Dieselbränslen
RME 100 %
Bensin 95 MK1
Fordonsgas
Brandövningsbränsle, Sekundol 85
Brandövningsbränsle, Gasol
Skumsläckmedel, brandövning
Avisningsglykol Typ 1
Avisningsglykol Typ 2
Halkbekämpningsmedel, Kaliumformiat
Halkbekämpningsmedel, Natriumformiat
Vägsalt för halkbekämpning
Toalettdesinfektionsmedel, TG 320 AF
Vägmarkeringsfärg, vattenbaserad
Avfettningsmedel
Spolarvätska
Mängd
749 460*
(635 047*) m3
1436 (1818**) m3
210 m3
65 (81) m3
175 ton
42 (42) m3
2,2 (1,2) m3
4,2 (5,3) m3
493* (650*) m3
171* (215*) m3
976 (1320) m3
11 (16) ton
227 (183) ton
3,9 (3,0) m3
11,7 (17,3) m3
2,3 (3,3) m3
1,2 (1,6) m3
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
82(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Motoroljor
2,1 (3,4) m3
Bilschampo
1,0 (0,6) m3
Lösningsmedel vid borttagning av gummi 0 (0) m3
från banor
* Köps in och hanteras av annat företag på flygplatsen.
** RME-bränsle inräknat år 2013.
Det kan noteras att förbrukningen av avisning- och halkbekämpningsprodukter
fortsatt har minskat i volym från 2013 till 2014, vilket beror på mildare
vintersäsonger. Minskningen av den totala drivmedelsförbrukningen för
markfordon på Stockholm Arlanda under 2013 har fortsatt även under 2014.
Minskningen av dieselförbrukning beror främst på milda vintersäsonger som
medfört minskat behov av snöröjning.
12.4
Kemikalieanvändning vid halkbekämpning av banor
För att hålla rullbanor och taxibanor isfria under vintern används främst mekanisk
halkbekämpning, vilket sker med hjälp av fältfordon utrustade med stålborstar och
blåsaggregat s.k. PSB-maskiner (Plog, Sop, Blås). Vid de tillfällen mekanisk
halkbekämpning är otillräcklig för att hålla erforderliga friktionsvärden sker även
kemisk halkbekämpning.
För kemisk halkbekämpning av banor används formiatbaserade
banavisningsmedel. Formiat är ett salt baserat på myrsyra som är biologiskt
lättnedbrytbart, dock under förbrukning av syre. Formiat har låg giftighet för
vattenlevande organismer. På Stockholm Arlanda används främst en vattenlösning
av kaliumformiat. På försök används även mindre mängder natriumformiat i
granulatform. Banavisningsmedlen levereras från Taminco (tidigare Kemira).
Under vintersäsongen 2013/2014 användes 1 175 ton formiat, vilket innebär en
minskning med 48 procent jämfört med föregående säsong, då förbrukningen var
ovanligt hög (2 250 ton formiat 2012/2013). Halkbekämpning är en viktig
säkerhetsfråga och användningen av formiat styrs uteslutande av
väderförhållandena, vilket är anledningen till att förbrukningen varierar. Störst
användning sker vid lätt nederbörd och när temperaturen är kring noll. Att
behovet varierar från säsong till säsong framgår av Figur 29 nedan.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
83(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Figur 29. Förbrukning av banavisningsmedel (ton) under vintersäsongerna 2000/2001 –
2013/2014.
12.5
Kemikalieanvändning vid flygplansavisning
För avisningen av flygplan används propylenglykol uppblandad med vatten.
Sedan cirka 10 år tillbaka används två typer av glykol, dels den vanligaste tunna
blandningen (typ 1), dels en något tjockare blandning (typ 2). Propylenglykol är
biologiskt lättnedbrytbart, dock under förbrukning av syre.
Avisning av flygplan görs av fyra externa avisningsföretag på särskilt anvisade
platser. Glykol som rinner av flygplanen sugs upp med sugbil och lagras i tankar
och benämns A-glykol. A-glykolen används sedan dels i externa reningsverk där
den används som extra kolkälla, dels i en testanläggning för glykolåtervinning.
Den glykol som inte kan sugas upp benämns B-glykol och samlas upp via rännor
och ett särskilt ledningssystem, varefter det samlas i flygplatsens B-glykoldammar
vid glykoluppsamlingsanläggningen. Från B-glykoldammarna pumpas det sedan
vidare till Käppala reningsverk. Vid B-glykoldammarna finns också en snötipp för
glykol- och formiatpåverkad snö. Smältvatten från denna snötipp avleds till Bglykoldammarna.
12.5.1
Glykolrapport
I syfte att kontrollera efterlevnaden av gällande villkor med avseende på utsläpp
av glykol till dagvattnet görs en särskild glykolrapport efter varje
avisningssäsong.
Behovet av avisningsmedel varierar kraftigt beroende på väderleken.
Användningen under 2014 redovisas i Figur 30 nedan. Under säsongen 2013/2014
användes sammanlagt ca 617 ton 100-procentig glykol vilket är en halvering
jämfört med föregående säsong (1 383 ton 2012/2013).
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
84(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Figur 30. Användning av glykol under vintersäsongerna 1991/1992 – 2013/2014.
Uppsamling med sugbil utfördes vid 99,7 procent av alla flygplansavisningar
under säsongen 2013/2014.
12.5.2
Utsläpp till recipienten
Enligt undersökningar och beräkningar som Swedavia tidigare utfört beräknas
cirka 10 procent av använd glykol antingen följa med flygplanen upp i luften eller
på annat sätt diffust försvinna till luft i samband med avisningen. Baserat på
provtagningar av den uppsamlade A- och B-glykolen beräknas uppsamlingen till
ca 73 procent av totalt använd mängd glykol. Kvarstående mängd glykol som
riskerar att nå dagvattnet uppgår till 17 procent. Den beräknade
uppsamlingsgraden bedöms dock vara en underskattning då den mängd glykol
som bryts ner i ledningssystemet och glykoldammarna inte finns med i
massbalansberäkningen.
Noterbart är att provtagningen av A- och B- glykolen har skett på utgående
ledning från aktuella uppsamlingsdammar. Utsläppet till recipienten under
säsongen 2013/2014 beräknas därmed ha uppgått till 17 procent vilket innebär att
gällande villkor (max 10 procent) har överskridits.
12.6
Kemikalieanvändning vid gummiborttagning från rullbanor
Tidigare användes på Stockholm Arlanda ett organiskt lösningsmedel för att
avlägsna gummirester från betongen på rullbanorna. Denna användning ersattes i
början av 90-talet med en kemikaliefri teknik vilken genomförs genom
högtrycksspolning med vatten och sopning med sopvalsar. Följaktligen har det
under 2014 inte använts några organiska lösningsmedel för att ta bort gummirester
från rullbanorna.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
85(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
12.7
Referens
Kemikalieanvändning vid brandövning
Brandövningar sker på den särskilda övningsplatsen norr om västra delen av Bana
2. Övningsområdet är försett med gummiduk i marken så att allt släckvatten tas
omhand för rening i en av Swedavias reningsanläggningar innan det släpps vidare
till det kommunala spillvattennätet.
Under 2014 användes endast ett förnybart brandövningsbränsle, Sekundol 85. Det
är en biobaserad alkoholprodukt som främst innehåller etanol. Under året
användes cirka 25 m3 Sekundol som brandövningsbränsle samt 2,2 ton gasol till
tändning av brandövningsbränslet. Förbrukningen av Sekundol var cirka 5 procent
högre och förbrukningen av gasol cirka 75 procent högre jämfört med föregående
år (24 m3 Sekundol resp. 1,2 ton gasol under 2013). Flygplatsens räddningskår
stod för 32 procent av förbrukningen av Sekundol, och Brand- och
räddningsskolan stod för den resterande delen.
Vid de flesta övningar används endast Sekundol som bränsle och vatten som
släckmedel. I samband med övningar med brandsläckningsskum används dels ett
detergentbaserat övningsskum till cirka 1,5 procent inblandat i vatten, dels ett
fluorfritt skarpt brandskum med 3 procents inblandning. Sekundol ersatte i april
2010 flygfotogen, Jet-A1, som tidigare använts. Utsläppen av fossil koldioxid från
brandövningar på flygplatsen har därför minskat jämfört med tidigare år.
12.8
Kemikalieanvändning i flygplanstoaletter
I flygplanstoaletterna tillsätts baktericider för att hindra bakterietillväxt och
smittspridning. Toaletterna i ankommande flygplan töms med sugbil, varefter
innehållet töms i en central pumpgrop för vidare avledning till det kommunala
spillvattennätet. I anslutning till tömningsstationen sker tillblandning av ny
sanitetsvätska till de flygplan som önskar påfyllning.
I december 2014 gjordes en rapport om sanitetsvätska i flygplanstoaletter (Dnr D
2014-006997). Koncentrationen på den sanitetsvätska som släpps till det
kommunala spillvattennätet från Stockholm Arlanda har minskat jämfört med
2011. Rapporten som togs fram i december 2014 visar inte någon större
förändring av vilken typ av baktericid som tillförs spillvattnet. Därmed kan den
karaktärisering av toalettvatten som gjordes 1999 även fortsättningsvis vara
relevant för att beskriva avfallets påverkan på spillvattnet. Denna karaktärisering
påvisar att toalettvattnet hade toxiska egenskaper, men att detta inte utgör ett
problem med hänsyn tagen till den spädning som sker vid avledningen till
spillvattennätet.
12.9
Övrig kemikalierapportering
Stockholm Arlanda upprättar årligen en köldmedierapport som skickas till
tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, senast den 31 mars. Utöver
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
86(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
köldmedierapporten ska även en kemikalieförteckning årligen rapporteras till
Käppalaverket, med inrapportering senast den 28 februari.
13
REDOVISNING AV DE BETYDANDE ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS
UNDER ÅRET I SYFTE ATT MINSKA VOLYMEN AVFALL FRÅN
VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET
13.1
Avfallshantering på Arlanda år 2014
Merparten av avfallshanteringen på Stockholm Arlanda utförs av Swedavias
kontrakterade entreprenörer. Huvudentreprenören, Ragn-Sells, sköter all
avfallshantering åt Swedavia på flygplatsen utom slam från fett- och oljeavskiljare, ledningsrensningar och reningsverk som ligger på en annan entreprenör
(SITA). Städning av lokaler utförs av ett antal olika städentreprenörer. Städning i
flygplanen handlas upp av flygbolagen, och det insamlade avfallet därifrån
omhändertas av huvudentreprenören. Den enda avfallshantering som Swedavia
utför i egen regi är allmän städning av flygplatsområdet, tömning av sopbehållare
samt underhållsrensning av hydrantsystemet.
Avfallsinsamlingen är ordnad så att resenärer och verksamhetsutövare uppmanas
att källsortera. Beroende på plats erbjuds olika möjligheter med avseende på kärl,
följande fraktioner kan sorteras:












returpapper inklusive tidningar
wellpapp
hårda plastförpackningar
övriga plastförpackningar
färgade glasförpackningar
ofärgade glasförpackningar
metallförpackningar
blandade små batterier
kompost
trä
brännbart avfall
deponirester (t ex porslin)
Avfallsentreprenören transporterar det insamlade avfallet till Swedavias mottagnings- och omlastningsstation (Kretsloppscentralen) strax utanför airside. Där
kan även verksamhetsutövare på området lämna avfall varje dag mellan kl 07-09
då centralen är bemannad. Farligt avfall t.ex. olika oljor, färger, lampor, batterier
med mera sorteras av huvudentreprenörens personal.
13.2
Avfallsfraktioner från Stockholm Arlanda 2014
I Tabell 23-25 nedan redovisas en sammanställningar över de avfallsfraktioner från
Stockholm Arlanda under 2014, samt var dessa produkter omhändertogs.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
87(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Tabell 23. Materialåtervinning Stockholm Arlanda 2014 (mängd i ton).
Kategori / Fraktion
Blandat metallskrot
Mottagare
Högbytorp/Västerås
Mängd
8,52
Avfall från fettavskiljare
Högbytorp
328
Biologiskt nedbrytbart avfall
Högbytorp
256,75
Glykolrester
Hårda plastförpackningar
Högbytorp
Edstippen
754
28,81
Metallförpackningar
Högbytorp
9,68
Färgat glas
Högdalen
143,39
Ofärgat glas
Högdalen
28,99
Pallemballage
Lunda
20,93
Papper/kontorspapper
Hallstavik/IL
Rosersberg
Lunda
127,25
Wellpapp
323,84
Tabell 24. Energiåtervinning Stockholm Arlanda 2014 (mängd i ton).
Kategori / Fraktion
Blandat avfall till sortering
Mottagare
Högbytorp
Mängd
41,49
Brännbart verksamhetsavfall
Uppsala
värmev./Brista
Uppsala
värmev./Brista
Högbytorp/Edst./
Brista
2875,7
Hushållsavfall
Utsorterat trä
1690,53
31,99
Tabell 25. Deponi och farligt avfall Stockholm Arlanda 2014 (mängd i ton).
Kategori / Fraktion
Avfall till deponi
Batterier, bly (Pb)
Småbatterier osorterade
Mottagare
Högbytorp
Högbytorp
Högbytorp
Mängd
2,13
8,45
0,84
Elektronik
Lysrör
Elkretsen
Högbytorp
30,88
2,42
Lösningsmedel
Högbytorp
1,24
Färgavfall
Högbytorp
0,5
Färgburkar
Högbytorp
4,05
Metallhydroxidslam
Högbytorp
8,94
Olje- och bränslefilter
Högbytorp
1,02
Spill/avfallsolja
Högbytorp
9,3
Avfall från sandfång/
grusränna/oljeavskiljare
Annat oljehaltigt avfall
Övrigt farligt avfall (fr a
sopsand)
Högbytorp
8,0
Högbytorp
Högbytorp
14,96
370,05
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
88(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
13.3
Referens
Aktiviteter under 2014
Swedavia arbetar för att en större andel av flygplatsens avfall ska materialåtervinnas. Under 2014 har följande aktiviteter genomförts:







Rekrytering av avfallsingenjör. Avfallsingenjören tillträdde den 1 april
2014.
Uppdatering av rutiner och AR rörande avfallshantering i syfte att
förtydliga anvisningar för sortering av avfall.
Beställning av väderskyddstält för elavfall på Kretsloppscentralen,
leverans sker i februari 2015.
Genomgång av samtliga källsorteringsrum, målning av väggar och golv
eller sanering beroende på behov.
Tydlig märkning av vilka fraktioner som ska sorteras i
källsorteringsrummen.
Information till kunder och hyresgäster genom uppsökande verksamhet.
Uppstart av ett pilotprojekt för hämtning av avfall hos kund.
14
ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE
UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS
HÄLSA
14.1
Åtgärder för minskade utsläpp till mark och vatten
14.1.1
Mästaåns vattensamverkan
Under 2014 har Swedavia fortsatt sitt deltagande i Märstaåns vattensamverkan, en
samverkansgrupp för en förbättrad vattenkvalitet i Märstaån och Steningeviken
som består av bl.a. Länsstyrelsen, Sigtuna kommun och ett antal näringsidkare
inklusive Swedavia. Syftet är att karakterisera tillståndet i Mästaåns olika grenar,
att utgöra underlag för bedömning av ekologisk och kemisk status i Märstaån samt
att fortsätta den långsiktiga tidsserieövervakningen i Märstaåns mynning. Uppföljningen består av vattenkemisk provtagning och provtagning av påväxtalger, se
avsnitt 8.3.1.1.3 Samordnad recipientkontroll i Märstaån.
14.1.2
PFOS
För några år sedan har ett relativt nytt miljöproblem identifierats på Swedavias
flygplatser. Användningen av brandsläckningsskum har bidragit till att ett stabilt
miljögift, PFOS (perfluoroktansulfonat), har spridits i miljön kring flygplatsen. År
2008 utfärdade Stockholm Arlanda förbud mot att använda brandsläckningsskum
innehållande PFOS. Under 2011 skärptes lagstiftningen genom förbud mot
användning av brandsläckningsskum innehållande PFOS. Se mer information om
projektet RE-PATH i avsnitt 8.3.7 Forskningsprojektet RE-PATH.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
89(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
14.1.3
Referens
Miljöteknisk markundersökning intill ramp K
Under 2014 har en miljöteknisk markundersökning genomförts på ett markområde
i det östra driftområdet i anslutning till ramp K och verksamhetsområdet där
företaget Aviator (tidigare Nordic Aero) är lokaliserade. Aviators verksamhet
består bl.a. av en verkstad samt anläggning för glykolåtervinning som står på en
betongplatta som avvattnas till ett närliggande dike via en oljeavskiljare.
Undersökningen initierades i samband med planer på att anpassa detta outnyttjade
markområde för att skapa ett större verksamhetsområde för Aviators verksamhet.
Markområdet är beväxt med gräs och sly och innefattar ett dike som i ett par olika
dikesgrenar leder mot Halmsjön via en pumpstation.
Markundersökningen utfördes av Sweco under våren och sommaren 2014 och
resultatet finns sammanställt i en rapport52. Resultatet visade att marken är
godkänd för mindre känslig markanvändning, att spår av tyngre alifater >C16-C35
endast fanns i ett av de åtta undersökta provgroparna, i övrigt förekom inga
detekterbara halter av petroleumkolväten eller PAH. Ett vattenprov togs i diket
och detta visade förekomst av höga halter alifatiska kolväten samt spår av PAH.
Med anledning av resultatet arbetar Swedavia vidare med frågeställning rörande
diket. Kompletterande provtagning har utförts i och efter oljeavskiljaren från
plattan vid glykolåtervinningsplatsen, i diket samt i pumpstationen varifrån vattnet
leds mot Halmsjön. Analysresultaten visade främst tydlig förekomst av glykol,
vilket tyder på att föroreningar kommer med dagvattnet från Aviators verksamhet
intill det aktuella området. Analyserna visade också att halten glykol avtog snabbt
med avståndet från oljeavskiljaren och att det inte föreligger en risk för negativ
miljöpåverkan i Halmsjön. Arbetet fortgår i dialog med Aviator, där första steget
är att identifiera och stoppa läckage av oönskade föroreningar till diket, för att
därefter fortsätta med lämpliga åtgärder i diket.
14.1.4
Miljöutredning söder om Cargo City-området
Under 2013 gav Länsstyrelsen tillstånd till tillfällig lagring av rena schaktmassor
på ett markområde söder om fraktområdet Cargo City. Markområdet används inte
till någon verksamhet utan består av en större obebyggd yta som inte är hårdgjord.
Ett av försiktighetsmåtten i tillståndet var att upprätta en kontrolldamm för
vattenprovtagning nedanför lagringsplatsen, vilken upprättades och
provtagningspunkten heter Kontrolldamm lermassor. Vattenanalyser har påvisat
förekomst av bl.a. förhöjda halter av bly. Upprepade provtagningar har därför
utförts i mätpunkten som visar att halterna varierar kraftigt, men fortsätter att vara
förhöjda. Swedavia har därför inlett ett arbete för att utreda dess orsak. I västra
kanten av det aktuella markområdet där mätstationen Kontrolldamm lermassor
ligger löper Halmsjöbäcken som ansluter till Märstaån. Förhöjda halter av
metaller har inte kunnat noteras i detta vatten varför Swedavias bedömning är att
situationen inte är akut men bör utredas. Arbetet fortgår under 2015.
52
Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Stockholm Arlanda Airport, Expansionsområde för
Nordic Aero, 2014-07-22, uppdragsnummer 1182007.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
90(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
14.1.5
Referens
Omledning av dag- och skogsvatten
Under våren 2014 inlämnade Swedavia en anmälan53 till Sigtuna kommun om
ändring av bergtäktsverksamheten. Swedavia erhöll ett positivt beslut den
1 september 201454 som innebär att skogsvatten från markområdet norr om täkten
samt dagvatten från schaktet kan ledas sydost till Halmsjön. De praktiska
anläggningsarbetena färdigställdes under 2014 och omfattade dikesarbeten,
anläggande av två sedimentationsbassänger ovanför schaktet samt en pumpgrop i
schaktet. Tidigare rann skogsvattnet ned i schaktet vid stor nederbörd eller
snösmältning och vattnet pumpades åt väster mot Kättstabäcken. Fortsättningsvis
sker provtagning av utgående vatten från dammarna enligt Svevias
egenkontrollprogram. Kontrollen omfattar årlig provtagning av pH, oljeindex,
totalkväve samt suspenderat material. Ytterligare detaljer om omledningen av
skogs- och dagvatten finns att läsa i miljörapporten för täktverksamheten55.
14.2
Åtgärder för minskade utsläpp till luft
Stockholm Arlanda arbetar med olika åtgärder för att minska utsläppen till luft där
fokus de senaste åren har varit att minska flygplatsens utsläpp av fossil koldioxid.
Samtliga åtgärder finns sedan år 2008 sammanställda i ”Handlingsplan avseende
LFVs (numera Swedavias) åtgärder för att Stockholm Arlanda utsläpp av
koldioxid ska uppnå flygplatsens miljövillkor”, diarienummer LFV 2008–006271.
Många av åtgärderna redovisade i handlingsplanen för perioden 2008-2011 är
genomförda, inte längre aktuella eller framflyttade i tiden. Under år 2012
kompletterades och uppdaterades denna handlingsplan med åtgärder för reduktion
av utsläppen av fossil koldioxid från flygplatsverksamheten år 2012-2015
(Handlingsplan för reduktion av utsläpp av koldioxid år 2012-2015, diarienummer
D 2012-001367). Den övergripande inriktningen i den ursprungliga handlingsplanen kvarstår. En komplettering har även gjorts för att synliggöra att många av
åtgärderna även reducerar utsläppen av kväveoxider och partiklar. En redovisning
av framdriften för åtgärderna i handlingsplanen år 2014 finns i Bilaga 4.
Handlingsplanen omfattar åtgärder för att minska Stockholm Arlandas totala
utsläpp av koldioxid, kväveoxider och partiklar, se exempel nedan.
14.2.1
Fordon och bränslen
Swedavia har arbetat med mål och aktiviteter för att minska utsläppet av koldioxid
från fordon och bränslen. Under 2014 har exempelvis nya räddningsfordon tagits i
drift, varav nu samtliga 6 stycken räddningsfordon är av bästa miljöklass (diesel).
53
Anmälan om ändring av bergtäktsverksamhet vid fastigheten Arlanda 3:1 i Sigtuna kommun,
dokumentnummer D 2014-002201, 2014-05-28.
54
Beslut med anledning av ändring av tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet – Lagring av
avbaningsmassor samt ändrad dagvattenhantering, Swedavia AB, Arlanda 3:1, Sigtuna kommun,
dokumentnummer D 2014-004621 2014-09-01.
55
Miljörapport täktverksamhet Laggatorp, dokumentnummer D 2015-001284 (2014).
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
91(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Fyra biogasbussar togs i drift under året. Dessutom har Swedavia nio hybridbussar
som driftsattes år 2012 och har körts med 100-procentig RME sedan april 2013. I
oktober presenterade Swedavia världens första biogasdrivna snöröjningsmaskin
(biogas och diesel) och i november inleddes det första testet med denna i
Östersund. Utvecklingsarbetet av maskinen har skett i samarbete med
fordonstillverkarna Aebi Schmidt och Volvo. Planen är att det kommer att gå
totalt åtta biogasdrivna maskiner i drift till 2016.
Utbildning i sparsam körning har genomförts för bussförare och personal som
arbetar som bussförare eller med fälthållning som t ex snöröjning. Vad gäller lätta
fordon har under 2014 ett investeringsbeslut fattats för utbyte av resterande 30
lätta fordon. Beställning har lagts och leverans inväntas under årsskiftet
2014/2015. Av dessa 30 fordon är 8 stycken elfordon.
Det finns en plan för att säkerställa tillgång på biogas på airside till 2017 i
samband med nytt driftområde. Under 2014 tillhandahåller Stockholm Arlanda
diesel med ca 30 procent förnybar inblandning för både interna och externa
kunder.
14.2.2
Energi
Swedavia har även arbetat med mål och aktiviteter för att minska utsläppen av
koldioxid från energianvändningen på Stockholm Arlanda. Till exempel levereras
nu återigen 100 procent förnybar fjärrvärme till flygplatsen genom avtal med
Fortum. Genomförda driftoptimeringar under 2014 är bland annat
energieffektivare kylproduktion, installation av fjärrkyla till BVC (B217).
energieffektivare markvärmekörning, injustering av flöden i rör- och
ventilationssystem samt utbyte till effektivare cirkulationspumpar och
värmeåtervinning samt ventilation. Härutöver har ca 1 500 äldre armaturer bytts ut
till LED-belysning under 2014. Se vidare i avsnitt 11.3 Genomförda åtgärder för
att minska energianvändningen samt Bilaga 7.
14.2.3
Marktransporter till och från Stockholm Arlanda
Swedavia har som målsättning att öka andelen resenärer som reser kollektivt till
flygplatsen och på så sätt minska utsläppen av bland annat koldioxid från
marktrafiken. År 2014 reste 47 procent av flygresenärerna med tåg eller buss
till/från flygplatsen. Året innan, 2013 var andelen 49 procent. Sedan 2008 arbetar
Swedavia tillsammans med elva andra aktörer utifrån ett Letter of Intent för att
öka tillgängligheten och minska miljöpåverkan från transporter till och från
Arlanda. Swedavia träffar regelbundet kollektivtrafikoperatörer för att verka för
ökad andel förnybara bränslen samt förbättrade linjer, avgångstider och information för resenärer och anställda. Swedavia erbjuder också alla sina anställda att
resa subventionerat med kollektivtrafiken. Antalet utnyttjade kollektivtrafikbidrag
2014 ökade med 35 procent jämfört med 2013. För att främja körning med
miljöbilar finns på flygplatsen cirka 90 stycken laddplatser för elbilar där
parkering och laddning varit gratis 2014. Sedan 2011 har Swedavia dessutom krav
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
92(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
på 100 procent miljötaxi för taxibolagen som trafikerar Arlanda. Det innebär att
för att få hämta upp resenärer på Arlanda måste taxibolagen trafikera flygplatsen
med miljötaxi (dispens lämnas dock till s.k. ”stortaxi”).
14.2.4
Flygtrafik
Som tidigare tillämpas emissionsrelaterade avgifter för flygplan. Den
emissionsrelaterade avgiften, som är en del av startavgiften, ökar med ökande
utsläpp av kväveoxider och kolväten och fungerar som ett incitament för
flygbolagen att använda flygplan med renare motorer på Stockholm Arlanda.
Swedavias leverantör av flygtrafiktjänst, LFV, arbetar för att minska
miljöpåverkan från flygtrafiken vid Arlanda. Tidigare gjordes bland annat detta
genom så kallade gröna inflygningar, vilket kräver mindre gaspådrag och därmed
minskar bullret och bränsleförbrukningen. Under år 2014 genomfördes 2 640
gröna inflygningar från marschhöjd till landning, vilket reducerade
koldioxidutsläppet med cirka 470 ton. Dessa gröna inflygningar följde någon av
de fastställda inflygningsvägarna med ”inbyggd” CDO (kontinuerligt sjunkande).
En ”grön” inflygning kan även genomföras utan att följa en fastställd
inflygningsväg. För 2015 har Swedavia och LFV avtalat om att ändra de KPI:er
som ska redovisas. De nya KPI:erna bedöms ge en bättre bild av den faktiska
miljöpåverkan än det tidigare begreppet ”grön inflygning”, eftersom gröna
inflygningar endast fick genomföras under begränsade perioder.
Exempel på andra åtgärder för att minska utsläppen från flygtrafiken är arbetet
med införande av verktyg som ska resultera i dels optimerade taxningstider och
minimerade motortider för flygplanen när de är på marken, men även effektivare
flygoperationer i luften. Verktyget ökar förutsägbarheten för starter och
landningar genom att bl.a. föreslå köhantering i samband med avgång.
Swedavia verkar också för att tillhandahålla infrastruktur för förnybara drivmedel
för flygplan och har gått in i ett Nordiskt Samarbete (NISA) med ett antal företag
för att möjliggöra en kommersiell produktionsanläggning för biobränsle till flyg.
Swedavia har bl.a. samarbete med SAS för att möjliggöra flygningar med
inblandning av förnybart bränsle i flygbränslet. En provflygning med 10 procents
inblandning av biobränsle har gensomförts och vidare arbete pågår. Till
handlingsplanen hör arbete med att utveckla incitament som stimulerar efterfrågan
på biobränsle, exempelvis differentierad prismodell. Swedavia har tagit fram en
strategi för ett fossilfritt flyg och en inriktning och mål gällande biobränsle för
flyget. Fortsatt konkretisering av inriktning och finansiering sker i Swedavias
strategiska hållbarhetsplan som beslutas av styrelsen i april 2015.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
93(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
14.3
Referens
Åtgärder för minskad energianvändning
Se avsnitt 11 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska
verksamhetens förbrukning av råvaror och energi.
14.4
Airport Carbon Accreditation
Stockholm Arlanda är sedan november 2009 certifierad på högsta nivån enligt ett
internationellt program, Airport Carbon Accreditation, som mäter och graderar
flygplatsers arbete med att minska sin klimatpåverkan. Sedan 2012 har Stockholm
Arlanda som första flygplats i världen ett treårigt certifikat för perioden 20122014. Under 2014 skickades Carbon Footprint för Stockholm Arlanda in och
koldioxidcertifiering är även fortsättningsvis på högsta nivån (3+). Under året har
Swedavia arbetat med förnyad ansökan om treårigt certifikat på högsta nivån för
perioden 2015-2017.
Flygplatsorganisationen ACI (Airport Council International) i samarbete med
WSP Environmental står bakom programmet som kallas Airport Carbon
Accreditation, ACA. Programmet följer den internationella standarden World
Resources Institute (WRI) ”Greenhouse Gas Protocol”. Flygplatsers klimatarbete
kan certifieras på fyra olika nivåer. Stockholm Arlanda klimatarbete är sedan
2009 certifierat på den högsta nivån 3+, neutrality. Denna nivå innebär att
flygplatsen är helt klimatneutral avseende koldioxidutsläpp från den egna
verksamheten. De egna utsläppen i verksamheten som ännu inte kunnat minskas
med egna åtgärder kompenseras genom att Swedavia investerar i projekt i
utvecklingsländer. Motsvarande utsläppsminskning kan då istället ske inom ramen
för dessa projekt.
För att bli certifierad på högsta nivån i programmet måste också alla andra steg på
skalan uppfyllas. Grundkraven är en redovisning av flygplatsens koldioxidutsläpp
som flygplatsen har kontroll över men också de utsläppskällor som flygplatsen
kan påverka. Samtliga utsläppskällor verifieras sedan enligt ISO 14064 (Greenhouse Gas Accounting) av en oberoende revisor. Vidare ingår att bevisa en
effektiv koldioxidhantering och att påvisa kontinuerliga utsläppsminskningar.
För att uppnå nivå 3 måste flygplatsen engagera andra företag som agerar på
flygplatsen, såsom flygbolag, cateringföretag och kollektivtrafikbolag i klimatarbetet.
14.5
Åtgärder för att minska bullerexponering och total bulleremission
De åtgärder som flygplatsen arbetar med för att minska bullerexponering och total
bulleremission som framförallt belastar kringboende vid flygplatsen finns sammanställda i flygplatsens NMP, Noise Management Plan. Stockholm Arlandas
aktiviteter i NMP följer ett internationellt vedertaget åtgärdsprogram för
flygplatsers bullerhantering, den så kallade Balanced Approach, enligt punkt 1-4
nedan. Flygplatsen har utöver dessa punkter lagt till två punkter, punkt 5 och 6.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
94(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
1. Avgifter
En översyn av Swedavias befintliga avgiftsmodeller för startavgifter kopplade
till buller och emissioner har genomförts. I uppdraget ingick även att se över
möjligheterna att ytterligare förbättra miljöincitamenten för flygbolagen.
Resultatet ger att bulleravgiften totalt sett fördubblas. Detta görs dels genom
att decibeltrösklarna i formeln för både avgående och ankommande trafik
sänks, dels genom en justering av Unit Rates för att bland annat bättre
motsvara påverkan på bosatta runt flygplatsen, till exempel kontroll av
flygbuller och isolering av hus nära flygplatsen. Avgiften i sig har dessutom
ett viktigt signal- och incitamentsvärde mot flygbolagen.
2. Operativa åtgärder
Åtgärder för att minska bullret med olika procedurer, banfördelning, etc.
Under 2014 infördes en rekommendation om att en bullerreducerande
startprocedur, NADP 2, ska användas på Stockholm Arlanda.
3. Restriktioner
Stockholm Arlanda har restriktioner i sina villkor. Exempelvis får kapitel 2flyg inte använda bana 1 nattetid. Ett annat exempel är att flygplatsen inte låter
några flygplan landa på bana 3 söderifrån kl. 23-07, eftersom det inte får bullra
mer än 70 dB(A) över Löwenströmska området under denna tid. Starter från
bana 1 (19R) är inte tillåtna före kl. 07.00. Resultatet av villkorsuppföljningar
redovisas i Bilaga 2.
4. Markanvändning
Inom ramen för bevakning av Riksintresset Stockholm Arlanda bevakar och
yttrar sig Swedavia rörande samtliga bygglovsärenden inom
riksintresseområdet. Inom ramen för projektet ”Bullerisolering Arlanda
flygplats”, (ISOL-projektet) inventerar och bullerisolerar Swedavia de bostäder
som enligt villkor i flygplatsens miljötillstånd har rätt till bullerisolerande
åtgärder. Under 2014 utfördes bullerisolerande åtgärder på 18 hus. Åtta av
dessa är goodwill-åtgärder på hus utanför, men nära det begränsningsområde
för bostäder som ingår i flygplatsens bullerisoleringsvillkor.
Bullerisoleringsprojektet avslutades 2014. Därefter omhändertas flygplatsens
bullerisoleringsfrågor i ett förvaltningsuppdrag, till dess att ett nytt
bullerisoleringsvillkor blir gällande.
5. Uppföljning och Kontroll
Swedavia Konsult utför uppföljning och kontroll genom
bullerkartläggningar/mätningar/beräkningar. Egenuppföljning och kontroll
regleras också i flygplatsens miljövillkor vilka redovisas i avsnitt 7 samt Bilaga
2.
6. Kommunikation
Bullerklagomål samt Information till omgivningen.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
95(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
Referens
Under året hade flygplatsen ett mål att i 85 procent av fallen svara på enklare
klagomål inom tre arbetsdagar. Detta mål nåddes inte helt då trenden under året
har varit klagomål av lite mer omfattande karaktär, flygplatsen nådde trots
detta upp till den uppsatta svarstiden i 80 procent av fallen.
Via arlanda.se är det möjligt för grannar och intresserade att använda WebTrak
- ett webbaserat system där man kan följa flygtrafiken till/från flygplatsen. Det
går även att skicka in bullerklagomål via systemet. Flygplatsen jobbar
kontinuerligt med att få ner den fördröjning som finns i systemet så att
informationen finns tillgänglig snabbare.
Flygplatsen har under året genomfört följande aktiviteter i sitt arbete med
information till allmänheten:



14.6
10 st. lokala och regionala möten.
4 nr. av Tidningen Nya Arlanda.
82 procent nöjda grannar, enligt den enkät som flygplatsen genomför
årligen.
Åtgärder för att minska kemikalieanvändningen
För att minska de risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön och
människors hälsa vid kemikaliehantering har några åtgärder vidtagits under 2014.
14.6.1
Utbildning för chefer och skyddsombud
En utbildning för chefer och skyddsombud om riskbedömning av kemikalier ur
arbetsmiljö- och miljöperspektiv har getts av Stockholm Arlandas miljörådgivare
för kemikalier och kemikaliesystemadministratör. Vid utbildningen lärde sig
deltagarna bland annat att göra riskbedömning i Swedavias
kemikaliehanteringssystem iChemistry.
14.6.2
Rådgivning
Miljörådgivaren och kemikaliesystemadministratören har gjort besök vid några
avdelningar/enheter på flygplatsen. Vid besöken har chefer och medarbetare fått
hjälp med sin kemikalieinventering och fått svar på specifika frågor kring
hantering av avdelningens/enhetens kemikalier.
14.6.3
Substituera mera
Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Substituera Mera inom hela
Swedavia-koncernen med syfte att minska antalet farliga kemiska produkter.
Aktiviteten, som uppmärksammades på intranätet och vid ett särskilt
informationstillfälle, föll väl ut och ett tiotal kemiska produkter rensades bort från
verksamheten.
Dokumenttyp
Datum
Ver.rev
Dokumentnummer
Sida
RAPPORT
2015-03-26
01.00
D 2015-001343
96(96)
Godkänd
Sekretess
K-Å W
Enhet
Upprättad av
ARNMM
15
Referens
MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE
AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR
Punkten är inte tillämplig på flygplatsverksamheten eftersom verksamheten går ut
på att generera tjänster. Någon tillverkning av varor sker inte.

MILJÖRAPPORT

Transcription

Similar documents

Djurpolicy - Nordic Choice Hotels

årsberättelse - Boende mot buller i norra Sollentuna

Utförligt Reseprogram

Historiska Berlin

T O S C A N A - Lasses Resor

Ladda hem produktblad och materialspec – klicka här.

Swedavia - Samtrafiken

multi storey car park P22