Skötselplan för Pålsjö naturreservat

Transcription

Skötselplan för
Pålsjö naturreservat
HELSINGBORG
Dnr: 1886/2012
Helsingborgs kommungräns med naturreservat Pålsjö markerat med stjärna.
Diarienummer: 1886/2012
Planförfattare: Fredrik Bengtsson, Widar Narvelo
Skötselplan för Pålsjö naturreservat
Innehållsförteckning
1 Inledning
5
2 Syftet med naturreservatet
6
3 Beskrivning av området
6
Administrativa uppgifter
Allmän beskrivning och bevarandevärden
Geomorfologi och hydrologi
Historisk och nuvarande markanvändning samt kulturhistoria
Biologi
Friluftsliv
Hot mot bevarandevärdena
4 Generella mål och riktlinjer för skötseln
21
Skog
Gräsmark
Åkermark
Våtmark
Friluftsliv och tillgänglighet
5 Specifika mål och skötselåtgärder för olika delområden
25
Skogsmark: S1-S15
Betesmark: B1-B8
Ängsmark: Ä A1Gräsmark för parkering: G1-G3
Park: P1-P4
Åker: Å1-Å12
Hagar för hästgårdar: H1-H3
Våtmark: V1
Strand: St1
Hav: H1
Övriga områden: Ö
6 Skötsel av anordningar för rekreation och pedagogik
39
Stigar, tillgänglighet och parkering
Vindskydd, grillplatser, lekplatser, badplatser, med mera
Skyltar, naturpunkter och annan information
Friluftsanläggning
Renhållning och sanitära anläggningar
Utmärkning av naturreservatets gräns
7 Jakt och fiske
40
8 Tillsyn
40
3
9 Uppföljning
41
10 Konsekvensbeskrivning
41
11 Kostnadsansvar och prioriteringar
42
12 Ordförklaringar
43
13 Källor
44
Kartor och flygfoto
Planer och program
Litteratur/Inventeringar/Artfakta
Muntliga kontakter
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
4
1
2
3
4
5
6
7
Avgränsning av reservatet
Skötselområden,
Stigar inom naturreservatet 2015
Öppet vatten
Dikningsföretag
Förslag på nya stigar, planteringar, med mera
Lista över funna arter inom reservatsområdet
1 Inledning
Enligt 3 § förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken med mera
framgår bland annat att en skötselplan ska fastställas vid bildande av ett naturreservat.
Skötselpla- nen fastställs samtidigt med naturreservatet av kommunfullmäktige men
kan revideras och omarbetas vid behov genom delegationsbeslut av
stadsbyggnadsnämnden.
Skötselplanen redovisar naturreservatets syften och vilka natur och bevarandevärden
som finns. Därefter följer en redogörelse för bevarandemålen och för hur
naturreservatet ska skötas för att uppnå målen och syftena med reservatet.
Skötselplanen delar upp reservatet i mindre skötselområden av olika karaktär. Pålsjö
naturreservat omfattar åkermark som till vissa delar föreslås omvandlas till gröna stråk,
betesmarker, våtmarker, skog med mera. Det är svårt att i nuläget avgöra var och hur
snabbt dessa förändringar kommer att ske. Därför har skötselplanens en begränsad
aktualitet och bör revideras inom 20 år.
Helsingborgs stad äger marken inom reservatet. Stadsbyggnadsförvaltningen ansvarar
för större delen av områdets skötsel men delar av reservatet är utarrenderat för bland
annat hästbete i anslutning till Pålsjö gård och Gamla Kungshult. Skötselplanen anger
vad förvaltaren av naturreservatet ska alternativt kan göra, både i löpande skötsel och i
nya investeringar. De praktiska skötselåtgärderna utförs oftast av entreprenörer,
arrendatorer eller andra som förvaltaren har avtal med.
Pålsjö skogs naturreservat är varierat i många avseenden; topografi, geologi, hydrologi,
biotoper, markanvändning och markhistoria. De delar av området med lång
kontinuitet, som äldre trädmiljöer, havs- och strandområden eller gamla odlingsgränser
och stenmurar, har särskilt höga ekologiska och historiska värden. Landborgen med
utblickar över Sundet, skogsdungarna, omväxlingen mellan öppna och slutna landskap
samt det faktum att området ligger i direkt anslutning till centralorten, har gjort Pålsjö
skog med omgivning till ett av Helsingborgs populäraste rekreationsområden.
Tillgänglighet och kanalisering av besökare är viktiga aspekter att utveckla med stöd av
skötselplanen.
Arealen skog, äng- och bete samt vatten föreslås öka i området på nuvarande åkermark.
Likaså föreslås stigar för gång, ridning och cykel anläggas samt ytor och anläggningar
för spontanidrott. Andra åtgärder för att öka värdet för rekreation och pedagogik är
vindskydd, grillplatser samt naturpunkter. En friluftssanläggning ska vara möjlig att
bygga vid Larödsvägen gärna i kombination med naturum eller annan naturpedagogisk
byggnad. En enklare byggnad för ombyte ska vara möjlig att bygga vid Krematoriet.
Placering och utformning av dessa anläggningar ska ta hänsyn till växt- och djurliv i
området. De åtgärder som skötselplanen redovisar kommer att stärka livsvillkoren för
många skyddsvärda eller hotade arter samtidigt som rekreationsvärdena höjs.
5
2 Syftet med naturreservatet
Syftet med Pålsjö naturreservat är att:
• bevara ett tätortsnära naturoch rekreationsområde med höga naturoch kulturvärden,
• återställa och nyskapa värdefulla livsmiljöer för att förbättra förutsättningarna för
skyddsvärda och ovanliga växt-, svamp- och djurarter i området,
• bevara och tillgängliggöra kulturhistoriska lämningar,
• tillgodose allmänhetens behov av ett tätortsnära rekreationsområde,
• bidra till att uppnå lokala och nationella miljömål, främst ett rikt växt- och djurliv, levande
skogar, ett rikt odlingslandskap, myllrande våtmarker och en god bebyggd miljö.
Syftet ska nås genom att:
• att skydda land- och vattenmiljöerna mot exploatering,
• sköta de olika naturmiljöerna naturvårdsinriktat,
• nyskapa naturmiljöer till exempel skogsplantering och våtmarksanläggning, för
att förstärka de biologiska och rekreativa värdena i området,
• anlägga och underhålla anordningar för allmänheten som exempelvis gång-, rid- och
cykelstigar, grillplatser, väderskydd, hundhägn, parkeringar och andra anordningar utan att de
biologiska värdena går förlorade,
• anlägga och underhålla skyltar, naturpunkter och annan information så att besökare kan
uppleva och få ökad kunskap om reservatets olika naturoch kulturmiljöer.
3 Beskrivning av området
Administrativa uppgifter
Områdets namn:
Pålsjö
Naturvårdsverkets ID nummer:
Skyddsform:
Naturreservat enligt miljöbalken
Beslutsdatum:
Markägare:
Helsingborgs stad Förvaltare:
Helsingborgs stad
Län:
Skåne
Kommun:
Helsingborg
Socken:
Allerums och Helsingborgs socken
Fastigheter:
Del av Pålsjö 1:1, Pålsjö 3:1, Laröd 55:1, med flera.
Gränser:
Naturreservatsgränsen är markerad på karta i bilaga 1.
Arealer:
Totalt cirka 436 hektar
Arealfördelning i hektar 2014:
Skog 200, åker 138, betesmark 43, övrig gräsmark 11,
park 10, våtmark 3, strand 7, hav 18, övrigt 6
Vegetationszon:
Nemorala zonen (bland annat ädellövskog)
Naturgeografisk region:
Skånes sediment- och horstområden, region 7
Lägesbeskrivning:
Norr om Helsingborgs centrum
Kartblad:
Topografisk karta: Helsingborg 3C SV
Ekonomisk karta: Helsingborg 3B:21
Inskrivna nyttjanderätter:
Dikningsföretag:
Sofiero och Laröd n:ris 2 och 4
Planförfattare:
6
Fredrik Bengtsson, Widar Narvelo,
Allmän beskrivning och bevarandevärden
Geomorfologi och hydrologi
Det aktuella området ligger på den så kallade helsingborgsryggens västligaste del. Den
avgränsas i norr med en sluttningszon i nordväst-sydostlig riktning mellan Kristinelund
i nordväst och Mörarp i nordost. I söder avgränsas den av Rååns dalgång. Topografin är
svagt böljande med djupa raviner och bäckdalar. Denna berggrundsplatå avlutas med
landborgsbranten vid Öresund.
Landborgen är mycket brant inom
reservatet med en nivåskillnad på
mellan 20-40 meter. Formationen är
resultatet av dels tektoniska rörelser
där berggrunden väster om
landborgen har sjunkit ned samt
tidigare, högre liggande havs
erodering av strandbrinken. För cirka
4000-7000 år sedan var jordens
klimat betydligt varmare och
Landborgen, strand och grunda havsbottnar vid Hittarp.
polarisarna hade då smält bort så
mycket att havsytan stod 6-7 meter
högre än idag. Vågor och strömmar eroderade berggrunden och skapade en näst intill
lodrät brant, en så kallad abrasionsbrant. Själva branten kallades av professor Lennart
von Post ”Skandinaviens ståtligaste postglaciala strandlinje”.
Den sedimentära berggrunden är från slutet av Jura-tiden, knappt 200 miljoner
gammal och består av olika sandstens-, lerstens- och kolskikt. De kolförande lagren har
varit föremål för brytning bland annat för Kullens fyr under 1600-talet. Spår efter
dessa dagbrott finns fortfarande främst norr om villa Thalassa. Sandstensberggrunden
har också brutits till slipstenar och byggnadsändamål, bland annat Kronborgs slott är
byggt av Helsingborgsandsten. I kollagerna har man funnit sällsynta växtfossil och den
så kallade Pålsjöfloran har beskrivits som världsunik. Djupa bäckraviner genomkorsar
Landborgen på flera ställen i Laröd, Sofiero,
Pålsjö skog. På vissa platser i ravinerna och
utmed landborgen kan man se den sedimentära
berggrundens olika lager. Det finns även så
kallade böljeslagsmärken på stranden nedanför
Tinkarp. Det är förstenade räfflor som liknar de
som finns på en nutida sandbotten. Helsingborg
är sedan 1700-talet välkänt för sina
hälsobringande källor och det är just landborgen
med dess framläckande grundvatten som gett
upphov till detta.
Fossila ormstjärnor i sandsten
Jordarterna i området består till största del av moränlera. Utmed landborgkanten och
bäckravinerna förekommer sand och berg i dagen. I övre delen av landborgen mellan
Pålsjö och Tinkarp finns urskålade partier vilka tolkats som nivationsnischer och
solifluktionsnischer (våldsamma snödrev samt jordflytning) vilka uppstod under
inlandsisens senare tidsperiod och dess avsmältning.
7
Landskapet kring Pålsjö varierar mellan öppna åker- och betesmarker och slutna
skogpartier. I väster ger landborgen möjlighet till utblickar över Öresund och Danmark
och har säkert bidragit till att ge Helsingborg epitetet Sundets pärla. Från
strandpromenaden och vägen norrut mot Sofiero bildar landborgen en dramatisk, grön
fond till stranden och bebyggelsen. De östra delarna mellan väg 111, Laröd och Maria
park karakteriseras av mer storskaligt jordbrukslandskap med större åkerfält. Åkrarna
avgränsas med skogsdungar, ägogränser och markvägar som ibland kantas av uppvuxna
träd och buskar. Området direkt öster om landborgen karakteriseras av ett småskaligare
odlingslandskap med skogsdungar, betesmarker och mindre åkerfält. Äldre byggnader
som Pålsjö slott, krematoriet med flera ger en särskild karaktär åt denna del. Vid Pålsjö
slott finns även en parkanläggning med avenbokhäckar och buxbomsparterr.
I reservatet ingår en smal och grund zon av Öresund. Havsområden med ett vattendjup
på 0-6 m betecknas som grundområden. Bottnen i det strandnära området på 0,2 till 1
meters djup består förutom av sand också av grus och sten. Här och var finns det
vegetation - huvudsakligen olika arter av fröväxterna nating (Ruppia sp.) och nate
(Potamogeton sp.). Växter som nating och nate utgör skydd för många djur som lever
på sedimentet (epifauna). I grundområdena påverkas växt- och djurlivet genom stora
säsongsbetingade svängningar i temperatur, syre, salthalt samt vågrörelser. Sedimentet i
dessa områden omlagras ständigt. Dessa bottnar kallas för erosionsbottnar.
Vattenmiljöerna i området omfattar både bäckar i raviner, mindre våtmarker och
grunda havsbottnar.
Markanvändning och kulturhistoriska bevarandevärden
Dagens markanvändning är i stort sett densamma som den från 1900-talets början.
Den största förändringen hade då redan skett i och med skiftesreformer, uppodling och
utdikning under 1800-talets första hälft då det gamla by- och bondesamhällets
markanvändning började brytas upp. Före denna omvälvande tid dominerade
slåtterängar och betesmark i området. I vissa delar av reservatet skiljer sig dock
markanvändningen avsevärt från äldre tider. Delar
av området, främst i landborgs-sluttningen
planterades med tall, såväl svarttall som svensk tall
i början av 1900-talet och under 1980-talet med
blandlövskog på platån. Andra delar har hägnats in
och betas numera av får och kor. I området finns
några anlagda våtmarker och en bäck har
återskapats 2013 mellan Sankta Maria och Pålsjö
skog.
Promenad i uppvuxen bok- och ekskog
som tidigare varit slåttermark
Kulturmiljövärdena är omväxlande inom
Pålsjöområdet. Här finns kulturmiljövärden knutna till den agrara historien, tidiga
täktverksamheter och till stadens bebyggelseutveckling. De första spåren efter mänsklig
aktivitet i Helsingborg finns på landborgsplatån. Vid bland annat Sofiero och Tinkarp
har man hittat boplatslämningar från bondestenåldern, omkring 4 200 för Kristus.
Synliga spår från äldre tider är dessvärre svårt att hitta idag inom reservatet. Flera av
bronsåldershögarna har plundrats eller grävts ur. Det finns enstaka gravhögar som är
restaurerade, samt fornåkrar med röjningsrösen
8
Den historiska markanvändningen i Helsingborgslandskapet har stora likheter med vad
som hände i övriga delar av Skånes slättbygd. Markanvändningen har präglats av
utveckling från lövurskog till kulturlandskap med slåtterängar och betesmarker och
vidare från by- och bondesamhälle till modernt jord- och skogsbruk och
urbanisering. By- och bondesamhällets markindelning i inägor och utmark verkade
under tiden 800-1800 efter Kristus, det vill säga från sen järnålder/vikingatid fram
till skiftesreformerna i början av 1800-talet. Under medeltiden fram till skiftestiden
(enskifte, laga skifte) var animalieproduktionen huvudnäringen (export) i
nordvästskåne, vilket präglade terrängen till 50 procent i form av betesmarker medan
slåtterängar med lövtäkt utgjorde 40 procent. Åker utgjorde cirka 10 procent av
landarealen. (Se historiska kartor på sidorna 16-17).
Helsingborgslandskapet tillhörde den så kallade ”risbygden” (1700-talsbeteckning),
även kallad ”området mellan skogen och plogen”. Vidsträckta, hedartade betesmarker,
Helsingborgs allmänning och Kulla Fälad dominerade omgivningen. På kartor från
mitten av 1700-talet finns trädmarkeringar, vilket kan tolkas som att området varit
trädbärande under mycket lång tid, kanske ända sedan stenåldern. Pålsjö beskrivs
också som en ”vacker ungskog 1746” andra områden beskrivs som ”vacker eke- och
surskog” och fäladen som ”ljungtuvig med ene”. ”Skildebäck” och ”Ugglemåse” anges
vid Sofieroskogen och dess omgivning. Vid ”Gravarne”, omnämnt redan på 1500talet, väster om Tinkarpsbacken står det ”Garavarehus” och ”Upgrafne och nu
oduglige bryne- och slipstensbrott” 1742. Stubbarp, Tinkarp och Skabelycke är gårdar
som markerats på 1700-talskartorna.
Helsingborgslandskapet var mycket vått och fuktigt. Cirka en tredjedel av arealen var
våtmarker som hade högt ekonomiskt värde på grund av den höavkastning de gav.
Våtmarkerna inom det aktuella reservatsområdet syns på skånska
rekognosceringskartan (1810-talet) i form av tvärstrecksmarkeringar. Från 1850-talet
började man dika ut våtmarkerna för att vinna odlingsmark till de utskiftade gårdarna.
Under åren 1880-1920 grävdes även många märgelgravar i syfte att sprida kalkrik lera
på åkrarna. Dessa fylldes igen i stor
omfattning under senare delen av 1900talet i takt med mekaniseringen av
jordbruket. Det finns 7-8 märgelgravar och
andra smådammar och lövkärr kvar inom
reservatet. I dagsläget finns mycket lite kvar
av utmarken, några kvarvarande områden
finns som igenvuxna rester som
Larödskogen, delar av Sofieroskogen samt
Landborgsbranten och utmed stränderna.
Betade våta marker med ek och björk.
Även om landskapet har ändrats dramatiskt sedan 1800-talet finns några äldre gränser
och gårdsbildningar kvar från tiden före skiftet. Vissa gränser är från tiden före 1800talet och några är skiftesgränser från 1800-talet. Exempelvis finns gränsen mellan
Allerums och Helsingborgs landförsamling inom reservatsområdet. Även ägogränser
och vägar knutna till enskiftet är lätt urskiljbara.
9
I anslutning till reservatet finns även ett par
större egendomar med tillhörande
byggnader och parkanläggningar. Pålsjö från
1600-talet och Sofiero, som tidigare hette
Skabelycke från 1800-talet. Vid Pålsjö fanns
en mycket tidig och kortvarig industriell
tillverkning av fajans under åren 1765 till
1774. Parkanläggningen kring Pålsjö är
tilltalande med äldre avenbokshäckar,
rosbuskar och buxbomsparterr. Det sista
kvarvarande torpet som tillhörde Pålsjö
finns kvar på Landegrens gata.
Pålsjö slott med omgivande parkytor
Stenmurar, märgelgravar och alléer som finns kvar idag är av kulturhistoriskt intresse
och kan hjälpa besökaren att tolka hur landskapet har förändrats genom historien.
Sofieroskogen och åkermarken öster om
Sofierovägen tillhörde Sofieros slott fram till
1964 då dessa marker såldes till Helsingborgs
stad. Stigsystemet i skogen var en del av
slottets parkanläggning där man kunde göra
promenader i vagn, det vill säga åkturer med
häst och vagn i sakta mak. Det fanns även
stigar i Kungshultsskogen i början av 1900talet som tillhörde sanatoriet som låg där i
anslutning till skogen.
Avenbokallén från 1700-talet vid Pålsjö slott
Bäckarna var en viktig förutsättning i den förindustriella odlingskulturen och har därför
stort odlingshistoriskt värde. Längs vattendragen fanns vattenkvarnar men dessa
försvann i samband med utdikning och den kraftiga sänkningen av grundvattennivån.
Av alla Helsingborgs vattenkvarnar finns idag bara Pålsjö kvarn bevarad. Redan på
1660-talet fanns en kvarn dokumenterad på den här platsen. Nuvarande kvarnbyggnad
är från 1820-talet och hyser både en kvarndel och en liten möllarebostad. Hela
anläggningen med tillhörande damm hyser stora kulturhistoriska värden.
Vid Tinkarp och det gamla fiskeläget Gravarna förekom täkt av kol och sandsten. Det
var i slutet av 1500-talet som man upptäckte kolfyndigheterna i nordvästra Skåne. De
första fynden gjordes just vid Tinkarp där berget går i dagen i den branta slänten.
Marken ägdes av Krapperups gods och kolen användes för att elda Kullens fyr. Idag
finns en lång rad täktgropar främst vid Tinkarp och Thalassa som är rester av brytning
av kol och sandsten. Groparna bör ses som unika fornlämningar.
Pålsjö skog har i över 100 år fungerat som strövoch rekreationsområde för Helsingborgarna.
Staden köpte år 1908 in skog och åkermark av
den tidigare ägaren konsul Nils Persson.
Skogspaviljongen med kaffeservering sommartid
öppnade 1914 och den runda paviljongen med
spåntak är ritad av den internationellt kände
arkitekten Sigurd Lewerenz.
Skogspaviljongen ritad av Sigurd Lewerenz
10
Ortofoto från 2014 med reservatsgräns i svartstreckad linje.
11
Ortofoto 2014 med hittills kända fornlämningar. I reservatsområdet finns cirka 25 kända fornlämningar
bestående av boplatser, fossila åkrar, mindre fynd, båtlämningar och gravhögar.
12
Mårten Sjöbecks avritning av lantmäterikartor från 1700-talet. Reservatsgränsen är markerad med
svartstreckad linje men viss förskjutning råder jämfört med nutida karta. På bilden ses inägomarken
med dess slåtterängar (grön) och utmarken/betesmarken (beige) samt åkermarken (gul). Kartan ger
vägledning om var det finns ytor med lång kontinuitet som trädbevuxen eller oplöjd mark.
13
Skånska rekognosceringskartan 1812-1815. Reservatsgränsen är markerad med svartstreckad linje
men viss förskjutning råder jämfört med en nutida karta. Våtmarkerna och bäckarna syns tydligt i
kartan och även landborgen och ravinerna.
14
På kartor från början av 1800-talet syns det tydligt att det är de höglänta markerna som är
uppodlade och att de låglänta partierna är fuktigare. Markerna har ännu inte dikats ut
eller skiftats (se Skånska rekognosceringskartan). Under 1800-talet genomfördes skiften av
markerna, vilket innebar stora förändringar i landskapsbilden. Gränserna mellan skog, åker
och betesmark blev mycket skarpa och tydliga. Det befintliga vägnätet ändrades och man
rätade ut diken och bäckar.
Häradskartan från 1912 med reservatsgränsen inlagd.
15
På flygfoto från 1939 kan man se att markanvändningen är ungefär densamma som 1912. Maria park
har tillkommit och villor har byggts på åkermarken i Pålsjö skog.
16
Biologiska bevarandevärden
Storleken och variationen på reservatet medför att det finns flera olika naturtyper och livsmiljöer.
Det innebär att många olika arter kan leva här. Inom reservatet finns äldre bok- och ekskogar,
alkärr och fuktig lövskog, buskrika betesmarker, våtmarker, bäckar och raviner samt strandmark
och grunda havsbottnar. Alla dessa biotoper har höga naturvärden. Inte sällan är det
kombinationen och övergångszonerna mellan olika naturtyper som är viktiga, till exempel bryn
mellan skog och betesmark eller strandzon mellan hav och land. Generellt sett har områden med
lång kontinuitet fler växt- och djurarter som är anpassade till specifika och stabila förhållanden. I
Pålsjö naturreservat är det framförallt den uppvuxna skogen med gamla träd samt raviner och
landborgssluttning som har dessa förutsättningar.
I Pålsjö skog har man i de inventeringar som gjorts hittat
ett trettiotal arter upptagna på den nationella rödlistan.
Majoriteten av dessa är beroende av äldre trädmiljöer
och de livsmiljöer som finns där med grova träd, död
ved, högstubbar, savflöden och hålträd. Att säkerställa
god tillgång och kontinuitet på gamla och grova träd är
avgörande för att de biologiska värdena i Pålsjö ska
behållas och utvecklas. Detta gäller särskilt
ädellövträd som bok och ek med flera. Av de
trivala lövträden är särskilt sälg värdefull och har
näst efter eken störst betydelse för vedlevande insekter
och är även viktig som energikälla för de första
pollinerande insekterna tidigt på våren. Grov asp är ett
annat värdefullt träd för bland annat hackspettar.
De äldre skogsområdena domineras av hedartad
vegetation med vitsippsmattor på våren som efterföljs av
ekorrbär och kruståtel. I fuktigare partier med rikare
jordar förekommer gulsippa, smånunneört, skånsk
nunneört, ramslök, gulplister, skogsbingel och
skogsknipprot. Kvarstående enar finns kvar längst ut på
Gammal grov bok som är bra för växter, djur och
landborgkanten i väster och påminner om tidigare
svampar och för människor som vill klättra i träd.
betesdrift i området. Flertalet av de svenska lövträden
och buskarna förekommer inom reservatet och bidrar till en variationsrik skogsmiljö.
Förekommande träd- och buskarter utöver bok och skogsek är avenbok, ask, fågelbär, rönn, asp,
al, skogslönn, hassel, brakved, skogsolvon. Förr var skogslind vanlig men finns idag bara på ett fåtal
platser.
Betesmarkerna är anlagda på tidigare åkermark och har begränsade floristiska värden idag. På
sikt kan dock en betesgynnad flora återkomma med rätt skötsel och eventuell stödplantering.
De betade markerna har trots det ett stort värde för fåglar, insekter och fladdermöss.
Småbiotoper som har bevarandevärden inom reservatsområdet är stengärden och märgelgravar
som utgör refugier och spridningskorridorer för många arter. Dessutom kan märgelgravarna
hysa våtmarksvegetation som annars har försvunnit i och med att många av de ursprungliga
våtmarkerna torrlagts. Inte sällan är det kombinationen och övergångszonerna mellan olika
naturtyper som är viktiga, till exempel bryn mellan skog och betesmark eller strandzon mellan
hav och land.
17
Det finns många hålhäckande fåglar i Pålsjö bland annat större och mindre hackspett, spillkråka,
gröngöling, ringduva, stare, kattuggla och skogsduva. Andra häckande fåglar är glada, korp och
ormvråk. Bland småfåglarna tillhör stjärtmes, svartmes, rödhake, lövsångare, grönsångare,
gärdsmyg, rödstjärt, koltrast, taltrast, björktrast, och hämpling de vanligare, bofasta arterna i
likhet med Helsingborgs ”kommunfågel” stenknäcken.
Femtionio arter vedlevande insekter har hittats 2013 i Pålsjö varav bokblombocken är ett
exempel på en utrotningshotad skalbagge beroende av högstubbar av bok. Andra rödlistade är
prydnadsbock, en ”vedvivel” samt en ”smalplattbagge”.
Bokvårtlav, orangepudrad klotterlav och stiftklotterlav är exempel på rödlistade lavarna som har
hittats i Pålsjö och som trivs på äldre träd. Exempel på mossor är strandsprötmossa, späd
krypmossa, stor gräsmossa, silverbryum, skogsbjörnmossa, smaragdmossa och kvastmossa.
Bland svamparna finns till exempel bokvaxskivling, porslinsskivling, hinnskivling, solkremla,
skillerticka, koralltaggsvamp och rotsopp.
Sju-åtta arter fladdermöss har hittats 2013 varav 5-6
förökar sig i området. Bland rödlistade fladdermöss i
området finns fransfladdermus och eventuellt även
sydfladdermus. Fyrtioåtta arter sniglar och snäckor har
hittats varav ett par arter är mer krävande större
skogsglanssnäcka, mindre agatsnäcka och dvärgsnigel.
Av andra evertebrater kan nämnas dubbelfotingen
Nanogona polydesmoides som hittades i landborgen och
var det första fyndet i Sverige 1989.
Skog, betesmarker och vatten är viktiga miljöer
för fladdermöss och groddjur. På bilden den
återskapade Pålsjöbäcken söder om Maria park.
Snok, padda, åkergroda och vanlig groda samt mindre
vattensalamander finns i området. Det är rimligt att tro att även större vattensalamander,
kopparödla och huggorm finns inom reservatet. Av däggdjur förekommer till exempel rådjur,
räv, grävling, mård, småvessla, ekorre, fälthare.
I reservatet ingår en smal och grund zon av Öresund. Dessa grunda, produktiva områden med
sin rika förekomst av bottendjur och växter utgör ett "skafferi" för fisk och är en viktig
uppväxtmiljö för fiskyngel, till exempel torsk och flatfiskar. Orsaken till den rika växtligheten
hänger bland annat samman med att mycket ljus kan tränga ned till bottnarna. Grundområdena
är även mycket betydelsefulla för häckande och rastande kustfågel. Bottendjur som lever på
sandbottnar ned till cirka 10 meter tillhör Macoma-samhället där östersjömusslan (Macoma
balthica) är dominerande tillsammans med hjärtmussla, sandmussla, östersjömussla,
tusensnäcka, märlan Corophium volutator och havsborstmaskarna Arenicola marina
(sandmask), Nereis diversicolor och Pygospio elegans. Av de större flatfiskarna som förekommer
i grundområden är skrubbskäddan eller skrubban den vanligaste arten. Det finns även flera
andra flatfiskar i sundet som sandskädda, rödspätta och piggvar. Bestånd av fröväxten ålgräs
(Zostera marina) förekommer i delar av grundområde och utgör skydd för små fiskar som spigg,
smörbultar, havsnål med flera. Även flertalet kräftdjur förekommer i ålgräsängarna som t ex
strandkrabba (Carcinus maenas), sandräka (Crangon crangon) och pungräkor. Täta bestånd av
ålgräs minskar erosionsrisken och skyddar kusterna genom att ålgräsets kraftiga rhizom
(jordstammar) binder sedimentet.
18
Trots ett stort antal fynd av olika arter i området finns det ytterligare många fler att göra.
Kunskapen är bristfällig särskilt om de ryggradslösa djuren, det vill säga insekter, maskar,
spindlar samt svampar eftersom dessa grupper inte är specifikt eller heltäckande inventerade.
Rekreation och tillgänglighet
Pålsjö är Helsingborgs mest populära rekreationsområde och används av många människor på en
rad olika sätt. Områdets höga naturoch kulturmiljövärden som gör det attraktivt för rekreation i
olika former. Dagligen sker här aktiviteter med
promenad, löpning, hundrastning, ridning och cykling.
Öresund lockar med bad och fiske under
sommarhalvåret. Ett tjugotal föreningar med intressen
av natur, rekreation och motion använder Pålsjö
naturreservat för sina verksamheter. Reservatet har ett
väl utbyggt system av stigar framförallt i den södra och
västra delen. Här finns uppmärkta motionsspår på 3,5
och 10 kilometer. Ett elljusspår på 3 kilometer finns i
Pålsjö skog med utgångspunkt från Krematoriet.
Promenad bland Pålsjös vitsippor
Öppna gräsytor för bollspel används framförallt vid Krematoriet och vid Pålsjö slott. I Pålsjö skog
finns en mindre lekplats intill våffelpaviljongen och ett enklare utegym mellan järnvägen och
Weijlandersgatan. Inom reservatet finns en handfull grillplatser utmed landborgspromenaden
samt vid Pålsjö slott och naturpunkt betesmarken. Ett hundhägn finns intill Henrik Sylvius väg
intill Pålsjö skog och i Larödsskogen utmed Kennelvägen har Helsingborgs brukshundsklubb har
sin klubbstuga och träningsområde. Det finns anlagda och markerade ridstigar inom
naturreservatet som förbinder ridanläggningarna vid Pålsjö gård, Gamla Kungshult med Laröd. I
reservatets närområde finns omkring 150 hästar på olika ridanläggningar.
Pålsjö naturreservat är det enda av stadens tre rekreationsområden som inte störs av trafikbuller
(de andra är Bruces skog och Ättekulla-Råådalen). Större delen av området uppfyller
Naturvårdsverkets föreslagna riktvärden på 45 dB(A) för tätortsnära rekreationsområden. Delar
av området har även en bullernivå som är lägre än 40 dB(A) vilket ofta används som gränsen för
tyst område.
Tillgängligheten till reservatet är mycket god eftersom det ligger i direkt anslutning till de norra
delarna av centralorten, Maria park och Laröd. Inom 10 minuters gång eller cykling kan över 40
000 boende nå reservatet. Med kollektivtrafik eller bil når ytterligare människor snabbt
rekreationsområdet. Landborgspromenaden som anlades 1957 är väletablerad och sammanfaller
med den år 2007 invigda Skåneleden längs Öresund. Vandringsleden är populär och
sammanbinder Pålsjö naturreservat med andra delar av landborgens parker och naturmiljöer i
norr och söder. Två stadsbusslinjer ansluter till reservatet, dels i väster utmed Drottninggatan mot
Sofiero och Laröd och dels i öster utmed Romares väg förbi Krematoriet och vidare till Maria
park. Flera huvudcykelvägar går genom naturreservatet varav en är ”Cykelns blå band” som är en
del av sträckan Halmstad-Malmö. Om man kommer med bil finns goda parkeringsmöjligheter
främst i de västra och södra delarna, till exempel vid Pålsjöbaden, Drottninggatan, Sofiero,
Tinkarpsplatån, Larödbaden, Krematoriet och Thalassa. I de östra delarna vid Kungshult och
Larödsskogen är parkeringsplatserna begränsade. Tidvis kan parkeringsplatserna framförallt vid
Krematoriet och Våffelpaviljongen vara hårt belastade.
Pålsjöområdet används återkommande för olika tävlingar till exempel orientering och löpning.
19
Andra aktiviteter som anordnas i området är gympapass, tipspromenader, mulleverksamhet,
fågelskådning och naturguidning.
Pedagogik och information
Området har successivt fått ökad betydelse för utomhuspedagogik för skolor, studiebesök och
fortbildning. Idag finns inom reservatet en naturpunkt på temat betesmarker. I direkt närheten
av Pålsjö naturreservat finns cirka 25 skolor och förskolor
som har goda möjligheter att enkelt använda området i sin
undervisning. Ytterligare flera skolor och förskolor från
andra platser i kommunen besöker Pålsjö regelbundet som
en del i sin verksamhet. Tillgängligheten för dessa
ändamål är god med flera angöringsplatser men
informationen om naturoch kulturmiljövärden samt
rekreation behöver förbättras till exempel genom fler
naturpunkter, informationsskyltar och liknande.
Fågelskådning från landborgen med fin vy
över Öresund.
Hot mot bevarandevärdena
Skogsmark
Brist på kontinuitet av gamla och grova träd samt död ved i olika former är största hotet mot de
skogliga värdena i reservatet. När det gäller trädmiljöerna måste fokus vara att säkerställa både
kvantiteter och kvaliteter i detta avseende. I yngre skogsområden kan man skynda på
naturvärdena på olika sätt genom veteranisering, tillförsel av död ved från andra platser,
byggande av olika holkar, etcetera. Sjukdomar som drabbar träd har blivit ett allt större hot de
senaste decennierna. Om stora bestånd drabbas på samma gång kan det uppstå luckor i
trädgenerationerna vilket kan medföra brist på livsmiljöer för många arter i Pålsjö. Att möta det
hotet är svårt men att variera trädslagen vid plantering kan vara ett sätt att minska riskerna. Ett
annat hot är konflikten mellan rekreationsintresset i de mest känsliga miljöerna som kan
innebära säkerhetskrav på att träd tas ner i förtid eller att skogen”snyggas upp” så att död ved
körs iväg eller buskar röjs bort. Störningar på växter men framförallt djurliv på grund av
intensivt utnyttjande, till exempel gruppträning, tävlingar under vår och sommar samt
lösspringande hundar är andra hot.
Betesmark
Största hotet är utebliven eller bristfällig betesdrift. Om avbetningen är alltför svag kommer
markerna att domineras av högväxande arter vilket försämrar möjligheterna för betesgynnad
flora att utvecklas. Igenväxning av markerna är också ett hot på sikt.
Invasiva arter
Ett stort antal främmande växt- och djurarter som sprider sig i havet, på land och i
sötvattenmiljöer är ett växande problem i många länder. EU arbetar med att ta fram en
handlingsprogram fram och Naturvårdsverket har redan tagit fram en. Bland de invasiva arterna
i Pålsjöområdet kan nämnas spansk skogssnigel som tycks tränga undan den inhemska, svarta
skogssnigeln som har relativt liten förekomst i Pålsjö enligt inventering 2013. Andra arter som
kan utgöra problem är parkslide, sykomorlönn och i havet amerikansk havsborstmask och
amerikansk kammanet. Vissa av arterna går ej att bekämpa men sykomorlönn och parkslide hör
till de som går och därför ska tas bort.
Rekreation
20
Det finns många olika anspråk på att använda Pålsjö naturreservat för rekreation. Det intensiva
utnyttjandet i södra och västra delarna innebär konflikter mellan olika besökare. Det finns idag
delvis motsättningar mellan motionärer som tränar löpning och andra sporter och de besökare
som vill uppleva lugn och ro i naturmiljö. Hundägare, ryttare och cyklister är andra besökare
som ibland riskerar komma i konflikt med varandra. Ett sätt minska spänningarna är att
förbättra tillgängligheten och öka naturoch upplevelsekvaliteterna till de östra områdena. Ett
annat sätt är att tydliggöra vilka förhållningsregler som gäller när man besöker Pålsjöområdet.
Ökade besöksmängder till reservatet medför efterfrågan på bland annat parkeringsplatser som
inte alltid går att utvidga där de är idag. En ny friluftsgård utmed Larödsvägen skulle kunna
avlasta de södra delarna i det avseendet.
4 Generella mål och riktlinjer för skötseln
Skog
Många av de ovanliga och rödlistade arterna i Pålsjö naturreservat är beroende av gamla och grova
lövträd samt död ved i olika former. Med gamla menas
över 200 år för ek och bok och över 140 år för övriga
trädslag. Huvudmålet med skogsskötseln att säkerställa
tillgången på dessa träd där särskilt bok och ek är
värdefulla. Målsättningen är att träd, så långt det är
möjligt ska stå kvar hela sin biologiska ålder inklusive
nedbrytningsfasen. För att träden ska kunna utveckla sina
kronor och bli grova behöver de ljus och utrymme, därför
måste viss skötsel bedrivas.
På skogsmark ska nedanstående, generella bevarandemål
gälla för hela området. Därutöver kan det även finnas
specifika för delområdena.
Fallna träd efter höststormarna 2013 bidrar
till död ved och olikåldrighet i trädbeståndet
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppfyllda:
• Det finns död ved i alla former med minst 20 kubikmeter/hektar. Minst en
högstubbe samt två lågor ska finnas per hektar skog. Lågor av träd ska inte vara
uppkapade.
• Minst 5 nya högstubbar ska säkerställas eller skapas per år i genomsnitt inom
reservatet.
• Stora träd är framgallrade och har utrymme att expandera.
• I buskskiktet finns lokalt förekommande träd- och buskarter.
• Sykomorlönn eller andra främmande busk- och trädslag inte längre finns i
området, med undantag för enstaka barrträd.
Skogsområdena ska ha en olikåldrig struktur och med ett stort inslag av äldre träd eller träd som
är veteraniserade. En variation arter av svenska lövträd och buskar eftersträvas.
Beståndsgränserna ska brytas upp och göras mer oregelbundna, så att bestånden flyter samman.
Punktinsatser i form av gallring kring större träd ska ske i skogsbestånden. För de skogsområden
som ingår i området gäller att alla bryn ska vara väldefinierade med blandning av träd och buskar
och med successiva övergångar mellan skog och äng/åker (se även under rubriken Bryn). Behåll vissa ytor
i skogen täta till skydd för djurlivet.
21
Främmande trädslag såsom sykomorlönn, gran, tall och lärk ska genom gallring och avverkning
avlägsnas från området. Detta arbete bör ske långsiktigt genom luckhuggning med åtföljande
inplantering av svenskt ädellöv. Nyplantering/sådd av skog ska utföras i oregelbundet mönster,
detta för att uppnå naturligt utseende på bestånden. Enstaka granar, tallar, popplar eller
lärkträd kan stå kvar bland annat för vinterskydd åt småfåglar eller som blivande hålträd. Vid
anläggning med nytt växtmaterial ska så lokal proveniens som möjligt användas. Fältskiktet i
vissa yngre trädplanteringarna behöver gynnas genom transplantering av exempelvis
vitsippsmattor, insådd eller plantering av örtpluggplantor för att få in vilda arter.
Lövträd som asp, rönn, björk, al och oxel räknas som triviallöv, men de ska inte tas bort helt, utan
gynnas i vissa delområden där de inte stör utvecklingen av ek- och bokkronorna.
Död ved ska lämnas kvar där den står/faller och endast kapas eller flyttas om den utgör en
säkerhetsrisk, hindrar framkomlighet eller riskerar skada känslig flora. Röjnings- och
gallringsrester ska i första hand läggas i högar, så kallade biodepåer. Om det anses bli för mycket
röjnings- och gallringsrester kan dessa i första hand föras bort till en annan del i
reservatsområdet där det är brist på död ved, till exempel i yngre skogsplanteringar. I andra
hand ska de föras bort till andra skogsmarker i kommunen där det finns behov av död ved. I
sista hand ska skogsmaterial som förs bort från reservatet säljas som material till virke, papper
eller energi.
De allmänna skogsdikena ska skötas så att de främjar syftet med områdets skogsbestånd. De
diken som finns inom reservatet ska underhållas på ett sätt som inte resulterar i en ändring av
grundvattennivån. Det innebär försiktiga, punktvisa insatser om det uppstår någon fördämning
så att vattnet stiger och blir stillastående. Skog som har vuxit upp i fuktiga och blöta
förhållanden ska fortsatt vara blöta. Området omfattas av två dikningsföretag, Sofiero och Laröd
n:ris 2 och 4, se bilaga 4
Bryn
Brynen är viktiga övergångszoner samtidigt som det är värdefullt med solexponering av
stenmurar som ofta finns i brynen. Solexponeringen
gynnar till exempel värmekrävande skogsödlor och
fjärilar. I vissa fall finns vidkroniga ekar i bryn och
stenmurar. Brynen karaktäriseras på många ställen av
större träd i kombination med stenmurar.
Buskvegetationen kan till exempel bestå av äldre
exemplar av sälg, hassel, hagtorn och apel vilka är
viktiga att värna om. Samtidigt kan rötterna från träd
och buskar hota att skada murarna. Här får
prioriteringen avgöras från fall till fall beroende på
Bryn ger vindskydd och gynnar många olika
platsens förutsättningar.
insekter, fåglar och fladdermöss.
Restaurering av brynen gynnar en lång rad organismer främst olika örter och insektslivet, vilket i
sin tur gynnar insektsätande fåglar och fladdermöss. Vid gallring av brynen ska blommande träd
och buskar (till exempel körsbär, apel, sälg, hagtorn, nypon, fläder, rönn, oxel) i stor
utsträckning sparas, medan lövsly tas bort. Även mindre träd av ickeblommande arter (bok, ek,
avenbok, björk, asp, klibbal, tall, gran,lärk) ska tas bort då de beskuggar äldre lövträd.
Nyanläggning av artrika och flikiga bryn behöver ske på ställen där åker och skog möts abrupt.
22
Gräsmark
De betade markerna i Pålsjö är till största delen på före detta åkermark. Ny betesmark föreslås
också på nuvarande åker. Det innebär att de floramässigt inte är så varierade och artrika som
naturbetesmarker men de har likväl stor betydelse för organismer som insekter, fåglar och
fladdermöss. Målsättningen är på sikt att växtarter
som är typiska för ogödslade betesmarker ska etablera
sig i större omfattning. Det kan ske med sådd eller
plantering av betesmarksflora som är lämplig för
området av lokalt ursprung. Innan anläggning bör man
minska näringshalterna i jorden för att inte den
betesgynnade floran ska kvävas av snabbväxande gräs
och örter. För att magra ut jorden kan man odla utan
att lägga på näring ett eller flera år innan. Alternativt
djupplöjer man för att få upp alven eller så lägger man
Betande djur i landskapet uppskattas av
på ett lager sand eller annan mager jord.
många människor. Här visas fårvallning för
allmänheten i Pålsjö.
För att floran ska ha en positiv utveckling är
användning av gödning, bekämpningsmedel, kalkning eller annan jordförbättring förbjudet.
Användning av medel mot betesdjursparasiter får inte användas under betessäsong annat än
undantagsvis. I betesmarkerna bör man plantera solitära träd och buskar som med fördel kan
hamlas eller beskäras.
För att gynnsamt tillstånd ska uppnås för betesmark behöver följande bevarandemål uppfyllas:
• Arealen betesmark som årligen betas är minst 20 hektar utöver hästhagarna i
anslutning till hästgårdarna.
• Det förekommer ingen eller sparsam igenväxningsvegetation.
• Solitärträd och -buskar finns i betesmarkerna till exempel enstaka ek, hagtorn.
Gemensamma löpande skötselåtgärder för betesmarkerna:
• Betesmarken betas varje år under betessäsong (maj-oktober), alternativt
slåttras så att
ingen skadlig mängd förna ansamlas.
• Kontinuerligt underhåll av stängsel, övergångar, vattenanordningar för djuren
• Putsning av betesmarken vid ofullständigt betestryck eller vid rator. Vid stora mängder ska
det bortklippta växtmaterial som blir vid putsningen tas bort. Naturvårdsbränning ska vara
möjligt som ett alternativ till maskinell putsning om förvaltaren bedömer detta lämpligt.
Gemensamma löpande skötselåtgärder för slåttermarkerna:
• Slåttermark ska skötas med slåtter minst en gång om året. Det slagna
materialet ska tas bort.
Gemensamma löpande skötselåtgärder för gräsmarker för parkering eller bruksgräsmatta:
• Kontinuerlig gräsklippning
Gemensamma löpande skötselåtgärder för kuststränderna:
• Återkommande röjning så att endast små bestånd av buskage finns längs
kuststränderna. Tångrensning ska vara möjligt vid badplatser men kräver dispens från
strandskydd för de platser där det är aktuellt.
23
Åkermark
Åkermarken inom naturreservatet ska ses som en
resurs både för att producera ekologiska livsmedel
men också för att förstärka de biologiska och
rekreativa värdena. Delar av åkermarken föreslås att
tas ur bruk och istället omvandlas till naturmiljöer.
Det kan ske genom anläggning av våtmarker, ängsoch betesmarker och plantering av träd och buskar.
Andra åtgärder är att ordna stigar för gång, ridning
och cykel.
Åkermarken bör brukas med ekologiska metoder.
På åkermarken som man fortsätter att odla är det
angeläget att visa upp i praktiken vad staden önskar
ska ske även på privatägd åkermarken. Det kan exempelvis vara att etablera och förstärka
gröna stråk utmed befintliga landskapselement som stenmurar och trädridåer. Det kan även
vara att anlägga lärkrutor och fågelåkrar, avfasning av dikeskanter, trädplantering, eller andra
åtgärder som är positiva ur många olika aspekter. Området bör kunna användas för forskning
på ekosystemtjänster i jordbruket. All odling bör ske med ekologiskt godkända metoder.
Utmed Larödsvägen och väg 111 föreslås jordmassor läggas för att minska bullret i reservatet.
Det ska ske med rena massor och efter en särskild planering. Samråd krävs innan med
länsstyrelsen.
Våtmark
Inom reservatet finns flera dammar och våtmarker som har anlagts med olika syften och
funktion. Dagvattendammar ska skötas utifrån de behov som finns för fördröjning och rening av
dagvatten. Det kan till exempel innebära återkommande röjning, slåtter eller rensning av
sediment. Andra exempel på våtmarker är kvarndammen vid Pålsjö mölla och Pålsjö bäck. Det
underhåll som behövs av dessa anläggningar ska ske efter behov.
Dammen i Sofieroskogen
24
6 Specifika mål och åtgärder för skötseln, se karta bilaga 2
Skogsmark
Skötselområde S1, S2 och S3: Skog längs landborgen från Hittarp till Sofiero
Areal: 15, 7 och 6 hektar
I delområdena S1, S2 och S3 består skogen i huvudsak av uppvuxen svarttall och skogsek med inslag
av andra lövträd som bok, björk, rönn, med flera. Svarttallen som planterades under 1800-talet för att
hindra sand- och jordflykt är rötskadad i stor omfattning. Hittarpsravinen i den norra delen av S1 är
utpekat som område av naturvärde enligt Skogsstyrelsen.
Långsiktigt mål: Överhållen, flerskiktad ädellövskog med ekdominans.
Iståndsättning:
Tall och andra främmande trädslag avvecklas på sikt och ersätts med lövträd genom successiv gallring.
Stödplantering av lövträd och buskar görs vid behov.
Löpande skötsel utöver den generella: Gallring av trädskiktet för att utveckla grova individer av lövträd.
Vid gallring ska lövhögstubbar eftersträvas. Röjning av sykomorlönn och parkslide och andra
främmande träd- och buskarter.
Skötselområde S4: Skogen mellan Pålsjöbaden och Tinkarpsgården Areal: 20 hektar
Delområdet består av ädellövskog med dominans av ek och bok med inslag av avenbok, fågelbär,
lönn, björk, asp, med flera. Buskskiktet är välutvecklat och består av yngre träd samt hassel, sälg,
hägg, hagtorn, kaprifol. I den norra delen finns rester av äldre svarttallplantering. I delområdet finns
flera utsiktsgator mot sundet från landborgspromenaden som ska hållas öppna. Sykomorlönn finns i
området.
Långsiktigt mål: Överhållen, flerskiktad ädellövskog med bok- och ekdominans med fria siktgator ut
mot Öresund.
Iståndsättning: Del av yngre ekplantering införlivas i betesmarken, se skötselområde B7.
Löpande skötsel utöver den generella: Gallring och röjning i siktgatorna så att det finns fri sikt ut mot
Öresund.
Skötselområde S5 och S6: Larödsskogen
Areal: 7 och 5 hektar
Bok och skogsek dominerar med stort inslag av björk. Enstaka bergek förekommer. I buskskiktet finns
rönn, sälg och kaprifol. Liljekonvalj finns i stora partier i S5 och här finns även ett igenvuxet kärr med
intressant flora och fauna. I den östra delen förekommer inslag av barrträd. Skogen i delområde S6
kan komma att beröras av spårväg i västra eller östra delen.
Långsiktigt mål: Överhållen, flerskiktad ädellövskog med bok- och ekdominans. I den kärrartade delen
kan triviallöv som al och björk dominera.
Iståndsättning: I S6 ska barrträden avvecklas efterhand men enstaka träd kan stå kvar.
Löpande skötsel utöver den generella: -
25
Skötselområde S7: Norra Sofieroskogen
Areal: 15 hektar
Uppvuxen ädellövskog på cirka 140 år med uppemot 200-åriga bokar och ekar. Delområdet har varit
en del av Sofiero slottsanläggning med tillhörande stigsystem sedan tidigt 1900-tal. Delvis fuktig i
anslutning till bäck och äldre diken. Hedartad flora som under våren domineras av vitsippa och
sommartid av ekorrbär, kruståtel, liljekonvalj och lundgröe. Björk, rönn och enstaka asp finns utöver
bok och ek i trädskiktet. Buskskiktet är varierat men asp, rönn, björnbär, kaprifol och sykomorlönn
dominerar. I delområdet har flera ovanliga lavar hittats, bland annat matt pricklav, grå skärelav,
orangepudrad klotterlav och savlundlav. I de senaste stormarna har många träd fallit, framförallt i de
fuktiga områdena.
Långsiktigt mål: Överhållen, flerskiktad ädellövskog med bok- och ekdominans med stort inslag av
äldre och grova träd samt död ved i olika former.
Skötselområde S8: Södra Sofieroskogen
Areal: 20 hektar
Uppvuxen, cirka 120-årig bokskog med stort inslag av skogsek i den norra delen. Här finns även
mindre partier med gråal, rödek och lärk. I den södra delen yngre björkdominerad lövskog. I den östra
kanten finns ett varierat, tätt buskskikt som domineras av hägg med inslag av asp, bindvide,
druvfläder, fågelbär, hassel, rönn, skogstry, slån och sälg. Floran är hedartad liksom i område S7. Den
sydöstra delen är fuktigt och här finns även skogsdiken. Utmed den västra kanten mot åkrarna finns
en uppvuxen bokskog med glest buskskikt. I den södra kanten finns vidkroniga ekar som bildar ett
vackert lövverk över stigen.
Långsiktigt mål: Överhållen, flerskiktad ädellövskog med bokdominans.
Iståndsättning: Avveckling av gråal, rödek och lärk som efterhand ersätts med blandlövskog med lokal
proveniens. Stödplantering av buskar och träd i västra kanten samt veteranisering av enstaka bokar
(inte de grövsta) för att öka åldersvariationen i området och skapa stående död ved.
Löpande skötsel utöver den generella:
Skötselområde S9 och S10:
Yngre, cirka 25-årig, planterad lövskog väster om Pålsjö gård, mellan Sofieroskogen och gamla Pålsjö
skog. I S10 och norra S9 förekommer bok, avenbok, ek, lönn och skogslind medan hägg, hassel,
skogstry och benved finns i buskskiktet. I södra S9 dominerar gråal och hägg. Under 2013
återskapades en bäck i S9 varvid en del av trädplanteringen avverkades.
Långsiktigt mål: Överhållen, flerskiktad ädellövskog.
Iståndsättning: Anläggning av stig utmed den nya Pålsjöbäcken i gränsen mellan S9 och B8. Skapa
gläntor i skogen genom röjning. Död ved samlas ihop efter gallringar och läggs i biodepåer i
skogskanten i soligt eller halvskuggigt läge. Veteranisering av enstaka träd för att skapa stående död
ved. Etablera bryn i kanterna.
26
Skötselområde S11: skogen längs Dag Hammarskjölds väg
Areal: 5 hektar
Området består huvudsakligen av branta slänterna mot de nedskurna bäckarna. Äldre
högstammig bok dominerar utom längs bäcken och runt Pålsjö damm där klibbal dominerar.
Inslag finns även av skogsek, ask och enstaka sykomorlönn. I den norra delen finns om våren
nästan heltäckande mattor av vitsippa och svalört och dessutom gulsippa och smånunneört. Ett
mindre bestånd av mellanhäxört finns mellan bäcken och Dag Hammarskjölds väg norr om
Pålsjö damm. I sluttningen norr Pålsjö mölla finns sloknunneört (max 500 exemplar) och i
vägkanten nedanför ett bestånd av vätteros (ca 150 exemplar). Mellanhäxört finns utmed
bäcken norr om vägen cirka 100 meter NO Pålsjö kvarn. Genom området går Dag
Hammarskjölds väg.
Långsiktigt mål: Överhållen flerskiktad ädellövskog.
Iståndsättning: Eventuellt kan vägen breddas för att anlägga en säker gång- och cykelväg.
Löpande skötsel utöver den generella: Särskild hänsyn till beståndet med mellanhäxört genom
viss röjning och bortforsling av slaget material.
Skötselområde S12: Norra Pålsjö skog
Areal: 45 hektar
Uppvuxen ek- och bokskog på omkring 140 år med inslag av andra lövträd som avenbok,
skogslönn, rönn, björk och enstaka gran. Äldre träd på upp emot 200 år förekommer. Eken
dominerar i den östra delen och boken i den västra. I fuktigare partier är al och ask vanligare. I
buskskiktet finns hassel, sälg, fläder, olvon, hägg, hagtorn, hallon, björnbärsarter, med flera.
Fältskiktet är hedartat i större delen med vitsippor under våren och sparsam flora under
sommartid med kruståtel och ekorrbär som dominerar. Ställvis finns inslag av gulplister,
skärmstarr, lundbräken. Enligt flera olika undersökningar av skogens tillstånd 1987, 1997 och i
samband med trädsäkringen 2010 utmed järnvägen konstaterades att skogen är i dålig kondition
(markkemi och näringsinnehåll i blad) sannolikt beroende på en kombination av långvarig
belastning från luftföroreningar, försurning samt det relativt lilla jorddjupet. Utspridning av
godkänd vitaliseringskalk kan ske.
Långsiktigt mål: Överhållen, flerskiktad bok-ekskog samt alkärr/klibbalsumpskog
Iståndsättning: Ta bort trädgårdsavfall som dumpats i skogen av intilliggande villor. Eventuell
spridning av godkänd vitaliseringskalk.
Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde S13: Pålsjö ravinskog mellan järnväg och södra gränsen Areal: 8 hektar
En ravin med vattendrag och med dominans av bok med inslag av ek, klibbal och avenbok. I
den östra delen finns en mer eller mindre torrlagd alsumpskog med gammal al på socklar.
Grundvattennivån har tidigare varit betydligt högre än idag.
Långsiktigt mål: Överhållen ädellövskog med alkärr/alsumpskog i de delar som är fuktiga.
Iståndsättning: Eventuell höjning av grundvattennivån i albeståndet med fortsatt möjlighet att
använda stigarna. Ta bort trädgårdsavfall som dumpats i skogen av intilliggande villor.
27
Skötselområde S14: Kungshultskogen/Mariaskogen
Areal: 32 hektar
I den norra delen kring Kungshults vårdhem finns ett äldre bokbestånd med inslag av avenbok
och skogsek. Stigarna har varit en del av det tidigare sanatoriet vid Kungshult och även
mentalsjukhuset vid Sankta Maria. Fram till 1970-talet var stora delar av den södra delen
bevuxen med tall och gran. Numera dominerar björk och bok området med inslag av ek,
avenbok, sälg, asp, med mera. I brynen finns hassel, olvon och slån, brakved, druvfläder, fläder,
hallon, rönn, skogsbjörnbär och vildkaprifol. Enstaka gran och tall finns kvar i bestånden.
Långsiktigt mål: Överhållen blandlövskog
Iståndsättning: Avverkning av gran efterhand och därefter plantering av exempelvis skogslind,
avenbok, hassel, fågelbär, björk. Eventuellt justeras stigarna så de blir mer svängda.
Betesmark
Skötselområde B1: Betesmark mellan Larödskogen och Larödvägen
Areal: 3 hektar
Betesmark på före detta åker som ligger mellan skog S5 och S6 och infarten till Laröd.
Långsiktigt mål: Betesmark med rik flora
Iståndsättning: Eventuell förstärkning av stängsel.
Areal: 3 hektar
Skötselområde B2: Betesmark söder om Larödskogen
Betesmark utmed infarten till Laröd och intill Larödsskogen. Delar av ytan har karaktären av
naturbetesmark med intressant flora, i övrigt är det före detta åkermark. Hänsyn tas till
kraftledningsstolparna.
Långsiktigt mål: Betesmark med rik flora alternativt slåtteräng.
Iståndsättning: Röjning och därefter sätts nytt stängsel på delar av ytan.
Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde B 3: Kungens fårhage
Areal: 2 hektar
Den så kallade fårahagen söder om Sofiero ger en fin utblick över Öresund som behöver hållas
öppen. Floravärdet i nuläget okänt.
Långsiktigt mål: Betesmark med rik flora
Iståndsättning: Löpande skötsel utöver den generella: -
28
Skötselområde B4: Betesmark vid Sofiero gård
Areal: 1 hektar
För närvarande åker i träda mellan Sofiero gård och Sofieroskogen där delar är mycket fuktiga.
Eventuellt kan delar av den iordningställas som mer parkliknande yta med koppling till Sofiero
gård. Man bör utreda möjligheten att anlägga en våtmark inom området.
Långsiktigt mål: Betesmark/äng där man på en del av området kan anlägga en våtmark och
park.
Iståndsättning: Stängsel och slåtter/röjning. Eventuell anläggning av våtmark och park.
Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde B5: Betesmark söder om Sofieroskogen
Areal: 1 hektar
Öppen och torr betesmark på före detta åker söder om Sofieroskogen och utmed cykelväg.
Delar av betesmarken har tidigare varit en del av skogsmarken S9. Ytterligare utökning av
betesmarken in i skogen kan vara aktuell.
Långsiktigt mål: Artrik betesmark
Iståndsättning: Anläggning av övergångar, eventuell insådd av betesmarksflora, eventuell
utökning in i skogsmarken S9,
Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde B6: Betesmark norr om Landegrensgatan
Areal: 6 hektar
Betesmark mellan S4 och S9. Området är varierat med både öppna och trädbevuxna partier
med rester av torpträdgårdar efter de 4-5 gamla torpen som låg här tidigare. Området är delvis
blött och här finns även en anlagd damm.
Långsiktigt mål: Artrik betesmark med inslag av träd och buskar
Iståndsättning: Eventuellt kan ytterligare våtmarker anläggas för växt- och djurliv.
Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde B7: Betesmark söder om Landegrensgatan
Areal: 3 hektar
Betesmark på före detta åker utmed Pålsjöbäcken. Området gränsar norrut till det sista
kvarvarande torpet utmed Landegrensgatan. Betesmarken ska utökas västerut (mot S4) in i en
yngre ekplantering.
Långsiktigt mål: Artrik betesmark. Torpets byggnader och tomt bör användas för publikt
ändamål.
Iståndsättning: Ny stängseldragning halvvägs in i ekplanteringen, gallring av träd. De träd som
ska behållas i betesmarken ska skyddas mot betning och skador på stammarna. Plantera in ett par
solitärträd på den öppna betesytan.
Löpande skötsel utöver den generella: Eventuell hamling av träd.
29
Skötselområde B8: Betesmark öster om Henrik Sylvius väg
Areal: 4 hektar
Öppen betesmark mellan skogsområdena S9 och S10. Betesmarken bör utökas längs
Pålsjöbäcken mot Maria park på skogsmark och före detta åkermark.
Långsiktigt mål: Artrik betesmark med betade bäckslänter.
Iståndsättning: Nysättning av staket, insådd av gräsfröblandning, gallring av skogsmark,
plantering av enstaka solitärträd och buskar.
Areal: 3 hektar
Skötselområde B9: Betesmark öster om Thalassa
Hage nordost om Thalassa. Öppen betesmark med fuktig sänka i mitten. Eventuell utökning av
våtmarken.
Långsiktigt mål: Artrik betesmark med våtmark.
Iståndsättning: Eventuellt plantering av enstaka solitärträd och buskar. Eventuell utökning av
våtmarken.
Gräsmark som sköts som äng
Skötselområde Ä1
Areal: 0,5 hektar
Åkermark i träda utmed cykelvägen mellan Maria och Laröd. I västra kanten finns en uppvuxen
trädridå. Föreslås överföras till gräsyta som sköts som äng.
Långsiktigt mål: Ängsyta, eventuellt med inslag av träd och buskar.
Iståndsättning: Insådd av gräsfröblandning, eventuell plantering av träd och buskar.
Skötselområde Ä2
Areal: 3 hektar
Åkermark söder om Maria park mellan delområde S9 och Pålsjöbäcken. Området överförs från
åker till äng med brynvegetation mot S9. En stig anläggs som förbinder Maria park med
naturpunkt betesmarken via Ä2 och S9
Långsiktigt mål: Ängsyta med inslag av enstaka träd och buskar. Brynvegetation mot
skogskanten på delområde S9.
Iståndsättning: Insådd av gräsfröblandning, plantering av träd och buskar. Anläggning av stig.
30
Skötselområde Ä3
Areal: 2 hektar
Ängsmark söder och väster om S9 och S10. Ytan används till viss del för ridning.
Långsiktigt mål: Ängsyta
Areal: 0,5 hektar
Skötselområde Ä4
Gräsyta vid grusparkering mellan S4 och B6. Här finns bord, bänkar och grillplats med utsikt
över Öresund.
Långsiktigt mål: Öppen gräsyta med bord, bänkar och grillplats.
Iståndsättning: Upprustning av grillplats.
Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Ä5: Pålsjö backar
Areal:0,5 hektar
Ängsyta väster om Thalassa i landborgssluttningen. En stig med trappa förbinder leder mellan
Vikingsstrand och Landborgens krön och Skåneleden. Utblick över Öresund och vidkroniga
ekar. Intressant lokal för geologi med synlig skärning av berggrunden. Möjlig lokalisering av
naturpunkt landborgen/geologi.
Långsiktigt mål: Ängsyta med inslag av vidkroniga träd och vy över Öresund.
Iståndsättning: Eventuell anläggning av naturpunkt i landborgssluttning. Berggrundsskärningen
kan behöva framhävas ytterligare för att fungera som en pedagogisk plats. Gallring och
topphuggning av träd för att säkra vyn över Öresund.
Gräsmark med möjlighet till parkering
Skötselområde G1
Areal: 1 hektar
Gräsmark med möjlighet till parkering söder om uppvuxen trädridå i norra gränsen. En
dagvattendamm finns i västra delen. Sofieroskogen gränsar i södra delen.
Långsiktigt mål: Gräsmark/parkering med inslag av träd och buskar.
Iståndsättning: Eventuell inplantering av buskar som avgränsning mellan parkeringsytorna.
31
Skötselområde G2
Gräsmark med möjlighet till parkering söder om B3 - Kungens fårahage.
Areal: 1 hektar
Långsiktigt mål: Gräsmark/parkering. Utsikt över Öresund.
Iståndsättning: Eventuell inplantering av buskar som avgränsning mellan parkeringsytorna och
som inte hindrar utsikten över Öresund.
Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde G3
Areal: 2 hektar
Gräsmark med möjlighet till parkering söder om Sofiero gård och öster om Sofierovägen.
Långsiktigt mål: gräsmark/parkering med inslag av träd och buskar.
Iståndsättning: Eventuell inplantering av grupper alternativt solitärträd och buskar som
avgränsning mellan parkeringsytorna. Även andra åtgärder som stenmurar och stenrösen ska
vara möjliga.
Parker
Skötselområde P1: Norr om Sofiero
Areal: 1 hektar
Långsmal parkyta mellan Sofiero och Laröd. Här finns gräsmatta med fotbollsmål, bänkar och
mindre lekplats.
Långsiktigt mål: Park
Skötselområde Park 2: Brofästet intill Tinkarpsgården
Areal: 1 hektar
Parkering och gräsplan samt trädridå utmed Sofierovägen på det en gång tilltänkta brofästet till
Danmark. Skåneleden delar sig här i två förgreningar norrut.
Långsiktigt mål: Rast- och parkeringsplats med träd och buskar.
Iståndsättning: Plantering av buskar och solitärträd på gräsytan, eventuell anläggning av
grillplats och fler bord och bänkar.
32
Skötselområde Park 4: Pålsjö slott
Areal: 3 hektar
Parkytor kring Pålsjö slott med bäck och damm, gräsmattor, buxbomsparterr, avenbokshäckar,
träd och buskar. Här finns även bord, bänkar och grillplats.
Långsiktigt mål: Öppna gräsytor, häckar, träd och buskar, buxbomsparterr, damm och bäck.
Bord, bänkar och grillplats.
Iståndsättning: Eventuellt anläggning av ytterligare grillplats, bord och bänkar.
Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Park 5: Krematoriet
Areal: 4 hektar
Triangelformat grönområde söder om krematoriet med en grusad parkeringsplats i väster och
en mindre asfalterad i öster. Öppen större gräsmatta med fotbollsmål, träd- och
buskplanteringar med mindre gläntor. Intill parkeringsplatsen i väster finns toalett.
Långsiktigt mål: Områdespark för närboende, rekreationsyta för spontanidrott med gläntor
mellan träd- och buskplanteringarna. Parkeringsplatser, toalett, bänkar och bord, grillplats.
Iståndsättning: Eventuellt anlägga grillplats, lekplats, ytterligare bänkar och bord. Vid behov ska
även parkeringsplatsen kunna utökas inom området.
Areal: 1 hektar
Skötselområde Park 6: Johan Banérs gata
Gräsmatta med inslag av träd och buskar kring kiosken sydost om Pålsjö skog med bänkar och
bord.
Långsiktigt mål: Park
Åker
Skötselområde Å1: Åker söder om Larödvägen
Areal: 22 hektar
Åker söder om Larödsvägen. En markväg avgränsar området söderut mot Å3 en markväg i norr
mot Å2. Bullervall längs Larödvägen kan vara aktuellt liksom våtmark, träd- och buskplantering
samt gräsmarker.
Långsiktigt mål: Ekologisk odling på kvarvarande åkermark. Delar av ytan planteras med träd
och buskar utmed markvägen för att förstärka kopplingen mellan Kungshultsskogen S14 och
Larödsskogen S5. Delar av ytan kan omföras till betes- eller slåttermark eller öppen gräsmark
för aktiviter.
33
Iståndsättning: Plantering av träd och buskar, förbättring av markvägen för gång, ridning och
cykling. Eventuell insådd av gräsfröblandning. Eventuell våtmarksanläggning.
Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Å2: Åker utmed östra Larödvägen
Areal: 3 hektar
Mindre åker utmed östra delen av Larödsvägen. Kan beröras av framtida spårväg. Området är
lämpligt att plantera skog på för att knyta ihop Larödskogen S6 med Kungshultsskogen S14.
Långsiktigt mål: Åker med ekologisk odling alternativt skog.
Iståndsättning: Eventuell plantering av buskar och träd.
Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Å3: Åker väster om Kungshultsskogen
Areal: 25 hektar
Åker mellan Sofieroskogen S7 och Kungshultsskogen S14 och mellan åkrarna Å1 och Å5.
Gång- och cykelväg i västra kanten. Kan beröras av framtida spårväg. I delar av området har det
tidigare varit våtmarker. Längs de östra delarna av området intill Kungshultsskogen bör ett
flikigt bryn anläggas som en övergång till den öppna marken.
Långsiktigt mål: Åker med ekologisk odling alternativt betes- eller slåttermark, våtmark eller
skog.
Iståndsättning: Eventuell insådd av gräsfröblandning och stängsling alternativt plantering av
buskar och träd. Eventuell anläggning av våtmark.
Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Å4: Åker norr om Kungshultsskogen
Areal: 17 hektar
Åkermark mellan Väg 111 och Kungshultsskogen med markväg utmed norra kanten parallellt
med väg 111 mellan Å2 och H1. Kan vara aktuellt med bullervall mot väg 111. Utmed
markvägen bör en brynplantering planteras för att skapa lä och visuell avgränsning mot väg 111.
Områdets västra delar är lämpligt att plantera skog på för att knyta ihop Larödskogen S6 med
Kungshultsskogen S14.
Långsiktigt mål: Åker med ekologisk odling alternativt betes- eller slåttermark eller skog. Delar
av ytan planteras med träd och buskar mellan Å2 och H1 utmed markvägen och mellan
Kungshultsskogen S14 och Larödsskogen S6. Eventuell bullervall mot väg 111.
Iståndsättning: Eventuell insådd av gräsfröblandning samt stängsling alternativt plantering av
buskar och träd.
34
Skötselområde Å5: Åker öster om Sofieroskogen
Areal: 25 hektar
Åker i ett tyst område och i ett landskapsrum som har potential att utvecklas till en värdefull
rekreationsyta.
Långsiktigt mål: Tillgängligt område för naturupplevelser, vandring, med mera. Blandning av
halvöppet haglandskap med träd- och buskgrupper, ängsytor, våtmark och eventuellt bete.
Kvarvarande åkermark odlas ekologiskt. Gång-, cykel- och ridstigar genom området mellan
Sofiero gård/Sofieroskogen och Maria park.
Iståndsättning: Eventuell insådd av gräsfröblandning och plantering av buskar och träd.
Eventuell anläggning av våtmark. Anläggning av stigar. Stängsling om området ska betas.
Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Å6: Åker söder om Sofiero gård
Areal: 6 hektar
Åkern mellan Sofieroskogen och gräsmark med möjlighet till parkeringen G4. Längs östra
kanten mot skogen bör ett bryn etableras med varierade buskarter och gräsyta. Värdefull
landskapsbild söder om Sofiero gård.
Långsiktigt mål: Åker med ekologisk odling alternativt betes- eller slåttermark.
Iståndsättning: Plantering av buskar, insådd av gräs och örter.
Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Å7: Åker väster om Sofieroskogen
Areal: 19 hektar
Åker med en fornlämning (gravhög) mitten. Värdefull landskapsrum. Ett grönt stråk som
förbinder Dag Hammarskjölds väg med Sofieroskogen bör etableras för att underlätta
tvärförbindelser i området. Eventuellt kan solitära träd planteras.
Iståndsättning: Eventuell insådd gräsfröblandning samt plantering av buskar och träd.
Skötselområde Å8: Åker väster Dag Hammarskjölds väg
Areal: 2 hektar
Långsmal åkerremsa mellan Dag Hammarskjölds väg och skogen längs landborgen S4. En
avenboksallé planterades 2014 längs vägen till minne av Raul Wallenberg. De 30 träden
symboliserar de 30 mänskliga rättigheterna.
Långsiktigt mål: Ängsyta mot landborgssluttningen med enstaka träd- och buskgrupper.
Iståndsättning: Insådd av gräsfröblandning eventuellt efter utmagring av jorden. Plantering av
enstaka buskar och träd.
35
Skötselområde Å9: Åker söder om Maria Park
Åker söder om Maria Park.
Areal: 5 hektar
Iståndsättning: Eventuell insådd av gräsfröblandning samt plantering av träd och buskar.
Stängsling om området ska betas.
Löpande skötsel utöver den generella:
Skötselområde Å10: Åker norr om Pålsjö gård
Areal: 10 hektar
Åker mellan Maria park och Pålsjö gård. Längst i öster en grönyta med en mindre damm.
Långsiktigt mål: Åker med ekologisk odling, alternativ betesmark, alternativt enklare
fotbollsplaner eller annan öppen gräsyta för aktiviteter som inte kräver stängsel, ljus eller andra
tekniska anordningar.
Iståndsättning: Eventuell insådd av gräsfröblandning, eventuell anläggning av bollplaner.
Stängsling om området ska betas.
Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Å11 och Å12: Åkrar kring Pålsjö slott
Åkrar norr och söder om Pålsjö slott. Landskapsbilden är av stort värde runt Pålsjö slott varför
det är angeläget att ytorna förblir mer eller mindre öppna.
Långsiktigt mål: Åkrar med ekologisk odling alternativt gräsmark med bete eller slåtter. På
ytorna kan enstaka träd- och buskgrupper planteras som ger rumskänsla utan att skada
öppenheten och utblickarna.
Iståndsättning: Eventuell insådd av gräsfröblandning och eventuell plantering av träd och
buskar. Stängsling om området ska betas.
Hagar för hästgårdar
Skötselområde H1: Hästhagar vid Gamla Kungshults gård
Hästhage norr om Mariastaden intill Gamla Kungshults ridanläggning.
Långsiktigt mål: Ogödslad betesmark
36
Areal: 3 hektar
Skötselområde H2: Hästhagar väster om Pålsjö gård
Hästhage som ligger väster om Pålsjö gårds ridanläggning.
Areal: 5 hektar
Långsiktigt mål: Ogödslad betesmark. Delar av området kan eventuellt bli aktuellt för
dagvattenanläggning i samband med utbyggnad av Maria Parkområdet.
Iståndsättning: Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde H3: Hästhagar öster om Pålsjö gård
Hästhage som ligger öster om Pålsjö gårds ridanläggning.
Areal: 8 hektar
Långsiktigt mål: Ogödslad betesmark. Delar av området kan bli aktuellt för
dagvattenanläggning i samband med utbyggnad av Maria Parkområdet.
Strand
Skötselområde St1: Stranden mellan Gravarliden och Laröd
Areal: 6 hektar
Bad- och sandstrand med P-platser, fort från andra världskriget, brygga vid Larödbaden och
mindre byggnader för småbåtsverksamhet. Erosionsskydd i form av stenskoning finns söder om
Hittarp. Skyddsmurar till hus finns nedanför Sofiero. Små stenhövder sticker vinkelrätt ut i
vattnet som gamla (omkring 1930-tal) sandfällor för att bygga på sanden. På vissa ställen utmed
stranden går det ut dagvattenrör. På några platser blottas sandstenberggrunden med fossila
böljeslagsmärken och djurfossil, bland annat har ormstjärnor hittats. Den del av stranden som
ingår i reservatet är cirka 1,6 kilometer lång men stranden fortsätter såväl norr som söder om.
Strandskydd gäller för området.
Långsiktigt mål: bad- och sandstrand med befintliga inslag som brygga, småbyggnader,
lekplatsytor, grillplatser, med mera.
Iståndsättning: Löpande skötsel: strandskötsel med hänsyn till flora och fauna samt bad och rekreation. Vresros
och andra invasiva arter samt skräp tas bort. Vid badplatser kan tång få tas bort efter samråd
med hänsyn till strandskyddet.
37
Hav
Skötselområde H1: Grunda havsbottnar
Areal: 18 hektar
Grundområde som är viktig för marina fauna i Öresund och för rekreation. Bad, fiske, surfing
och båtliv sker här. På lång sikt kan erosionen öka till följd av stigande havsnivå. I framtiden kan
man behöva ta ställning till skyddsåtgärder av olika slag även för strandzonen. Strandskydd
gäller för området.
Långsiktigt mål: Havsområde
Iståndsättning: Löpande skötsel: Vid kusterosion kan återfyllnad med sand vara aktuell vilket kräver separat
samråd och prövning.
6 Skötsel av anordningar för rekreation och pedagogik
Stigar, tillgänglighet och parkering
För många besökare är Pålsjö ett värdefullt rekreationsområde som skiljer sig från parker och
mer anlagda miljöer. Att behålla naturkaraktären med spontant upptrampade stigar är en viktig
del av upplevelsen. Likväl kan vissa stigar behöva förstärkas med beläggning som stenmjöl,
grus, flis eller liknande naturmaterial för att klara slitaget. Spänger är ett alternativ vid blötare
passager.
Besökare ska lätt kunna veta var och hur man tar sig runt i Pålsjö naturreservat och vilka
förutsättningar som gäller för besöket. Asfalt ska endast tillåtas när det handlar om cykelväg av
mycket hög prioritet. Spontant upptrampade stigar ska tillåtas utan att de underhålls.
Elljusbelysta delar av motionsspår ska finnas och kunna utökas enligt bilagd karta. Elbelysning
utöver dessa motionsspår ska undvikas eftersom det har negativ påverkan på faunan och särskilt
då insekter, fladdermöss och fåglar. Vid anläggning av elbelysning ska man ta hänsyn till faunan
genom att anpassa armaturer och val av ljusfrekvens.
Inom och i anslutning till reservatet finns parkeringsmöjlighet för bil på omkring 12 olika
platser. Det ska finnas möjlighet att anlägga ytterligare parkeringsplatser inom reservatet om
inga höga naturvärden påverkas. Det ska finnas minst en uppskyltad parkeringsplats för
rörelsehindrade personer på varje område för parkering inom reservatet.
Långsiktigt mål: Väl markerade stigar för gång, ridning och cykling samt tydliga
parkeringsplatser för bilar. Minst tre slingor som är tillgängliga för rörelsehindrade ska finnas
liksom minst en grillplats och en utsiktsplats över Öresund.
Iståndsättning: Översyn av stigsystemet där man kontrollmäter motionsslingorna och förser
dessa med kilometermarkering. Förlängning av elljusspår. Markering av en
tillgänglighetsanpassad slinga, utsiktsplats och grillplats. Ytterligare stigar kan bli aktuella inom
reservatet.
Löpande skötsel: Normalt återkommande underhåll.
38
Vindskydd, grillplatser, lekplatser, badplatser, med mera
Inom reservatet finns flera lekplatser, grillplatser, bänkar, bord och utegym. Dessa är populära
platser att besöka och bidrar till rekreationen inom reservatet. Det ska vara möjligt att anlägga
vindskydd, väderskydd, naturlekplatser på flera platser och även andra anordningar som bidrar
till de rekreativa värdena utan att naturoch kulturmiljövärdena går förlorade. Tillgänglighet
till olika målpunkter är viktig att eftersträva där finns naturliga förutsättningar.
Långsiktigt mål: Väl underhållna anordningar som lekplatser, utegym, bänkar, bord, grillplatser,
vindskydd, med mera. Ett flertal av dessa ska vara tillgänglighetsanpassade.
Iståndsättning: Vindskydd, naturlekplats, ytterligare grillplatser och utegym ska anläggas inom
reservatet. Vid behov även ytterligare bänkar, bord och andra anordningar som bedöms
behövas.
Löpande skötsel: Normalt återkommande underhåll.
Skyltar, naturpunkter och annan information
Det finns idag informationstavlor med beskrivning av stigsystemet på cirka 10 platser. På några av
dessa platser ska informationen kompletteras med reservatsskyltar enligt Naturvårdsverkets
vägledning ”att skylta skyddad natur”.
Det finns en naturpunkt på temat betesmarker i reservatet. Denna behöver förnyas med nya
skyltar och förbättrad layout. Det finns förslag på att anlägga en ny naturpunkt på temat
landborgen/geologi. Denna byggs förslagsvis nedanför Thalassa vid landborgkanten. Det kan bli
aktuellt med ytterligare information om områdets värden och kvalitéer och det ska vara möjliga
att anordna utan att det stör upplevelsen av området eller naturvärdena.
Långsiktigt mål: Minst 6 reservatsskyltar ska finnas på viktiga entréplatser. Naturpunkter ska
finnas med väl underhållen information.
Iståndsättning: Eventuell anläggning av naturpunkt landborgen/geologi och annan information
om områdets olika värden.
Löpande skötsel: Normalt återkommande underhåll
Renhållning och sanitära anläggningar
Inom reservatet finns flera toaletter i dagsläget, dels vid parkeringsplatsen vid Krematoriet och
dels vid våffelkaféet. I anslutning till parkeringsplatsen vid Pålsjö mölla finns även en pissoar
från början av 1900-talet som dessutom är utpekad i bevarandeprogrammet. Ett stort antal
papperskorgar och soptunnor finns i anslutning till parkeringar, grillplatser och stigar.
Ytterligare toaletter efterfrågas och de bör anläggas på viktiga entréer, förslagsvis i de norra
delarna som idag saknar toalett. Nedskräpning är ett återkommande problem i området som
kräver resurser.
Långsiktigt mål: Minst 3 toaletter som är öppna året runt inom reservatet och
tillänglighetanpassade. Soptunnor och papperskorgar som täcker behoven.
39
Iståndsättning: Eventuell anläggning av toalett och uppsättning av ytterligare soptunnor och
papperskorgar.
Löpande skötsel: Normalt återkommande underhåll. Städning av området som motsvarar
behovet.
Friluftsanläggning
Under lång tid har man diskuterat behovet av en anläggning för ombyte, dusch, gym i
anslutning till Pålsjö skog. Två möjliga placeringar pekas ut i reservatet, ett vid Krematoriet och
ett vid Larödsvägen.
Entréen vid Krematoriet används idag flitigt och här finns även en toalett och mindre
parkeringsplats. En friluftsanläggning i detta läge ligger närmare de centrala delarna av
Helsingborg och här finns god nåbarhet med kollektivtrafik och cykel men sämre med bil
eftersom man måste igenom centrala delarna av staden. Området har begränsade
utvecklingsmöjligheter då det behöver ta parkmark i anspråk för både byggnad, parkering och
andra anordningar utomhus. Enligt grönstrukturprogrammet föreslås parkmarken utvecklas till
en områdespark för boende i närområdet. Området i de södra delarna av reservatet är de
intensivast utnyttjade och en målsättning är att avlasta detta från ytterligare besökare och
aktiviteter. De sammanvägda aspekterna talar mot en anläggning här.
Den andra placeringen av friluftsgård är vid Larödvägen intill reservatet på nuvarande
åkermark. Platsen är lättillgänglig med bil via både Sofierovägen och Larödvägen och väg 111.
Buss passerar i närområdet på Sofierovägen och det finns cykelvägar från både centrum,
Mariaområdet och Laröd som passerar området. Ytmässigt finns det inga direkta begränsningar
och en anläggning här skulle avlasta de södra delarna av reservatet på ett bättre sätt. Angöring
till elljusspår och andra motionsslingor samt cykelväg behöver åtgärdas.
Reservatsföreskrifterna gör det möjligt att bygga en friluftsanläggning om inte naturvärdena
skadas. Utöver funktioner för motion och fysisk träning i olika former ska även enklare kafé
eller restaurang vara möjligt. Man bör även i samband med en friluftsanläggning ge plats åt
naturpedagogik som skolor, förskolor och allmänhet kan ta del av. Ett inspirerande Naturum av
det mindre slaget finns i Skrylle, Lunds kommun.
Utmärkning av naturreservatets gräns
Naturreservatets gräns ska markeras ut när naturreservatet har vunnit laga kraft.
Gränsmarkeringar underhålls och förnyas vid behov.
7 Jakt och fiske
Jakt inom reservatet är förbjudet förutom skyddsjakt efter förvaltarens godkännande. Fiske
utmed kustdelen av reservatet regleras inte i reservatsbeslutet.
8 Tillsyn
Helsingborgs stad genom dess delegationsordning ansvarar för regelbunden tillsyn av reservatet.
40
9 Uppföljning
Helsingborgs stad ansvarar för att skötselåtgärder utförs i enlighet med skötselplanen.
Uppföljning av skötselåtgärderna görs löpande genom avstämning med utförare av skötseln
samt arrendatorer.
10 Konsekvensbeskrivning
Bildande av naturreservatet och genomförande av åtgärderna innebär att skyddet för växt- och
djurliv samt friluftslivet stärks samtidigt som värdena utvecklas påtagligt. Naturreservatet innebär att
området permanent bevaras som en naturresurs i Helsingborgs centralort och ett av stadens tre
utpekade rekreationsområden kan fortsätta utvecklas på lång sikt. Området bidrar till att nå lokala,
regionala och nationella miljö- och hälsomål. Ekosystemtjänsterna förväntas öka, till exempel
pollinering, rening av vatten, förbättrad folkhälsa, kulturella aspekter, klimatpåverkan,
förebyggande av jorderosion, minskad övergödning med mera. Intentionerna i stadens
översiktsplan uppfylls vad gäller utveckling av området, ett av tre utpekade, övergripande naturoch kulturstråk. Naturreservatet innebär också att Helsingborgs värde ökar som attraktiv stad för nuvarande och
tillkommande Helsingborgare.
Kostnadskonsekvenser uppstår främst för de ytor som tidigare varit åker och som omvandlas till
natur genom trädplantering, anläggning av gräsmark eller byggande av våtmark. Förbättrade
rekreationsmöjligheter genom utbyggnad av stigar, grillplatser, vindskydd, bord, bänkar och
naturpunkter innebär ökade kostnader för såväl investering som för drift och underhåll. För större
delen av området föreslås det ingen förändring av skötseln jämfört med den nuvarande som staden
ansvarar för. De åkrar som trädplanteras kan ingå i det årliga Barnens skogprojektet. För delar av
investeringskostnaderna finns goda möjligheter att söka externa medel om staden är beredd att
medfinansiera. Delar av kostnaderna för iordningsställandet ska täckas inom Handlingsplan för
grönstrukturprogrammet. Eftersom staden är markägare bedöms det inte innebära några kostnader
för markersättning när åker omvandlas till naturmark.
41
11 Kostnadsansvar och prioriteringar
Öppen mark Skötselåtgärd
Betesdrift
Putsning av dåligt betad
vegetation och sly
Slåtter
Slåtter om bete inte kan lösas
Betesdrift eller slåtter på
område som idag är åker
Underhåll av befintliga stängsel
Strandmark
Skogsmark
Anläggningar
42
Delområde
Ansvarig
Prio
Årligen
Vid behov
B1-B9
B1-B9
Förvaltaren
1
2
Årligen
Årligen
Årligen
G1-G4
B1-B9
Å1-Å13
2
1
3
Inför
B1-B9
betessäsong
en
Å1-Å13, B7,
B8
Vid behov Där de
förekommer
1
Vid behov
B1-B9, Å1Å13 St1
Årligen
P1-P6
Höst-vinter Där de
förekommer
Vid behov Där det är
lämpligt
Vid behov St1
3
Vid behov
S1-S13
1
Vid behov,
augustifebruari
Vid behov,
augustifebruari
Gallring och röjning kring stora Vid behov,
träd
augustifebruari
Uppsättande och underhåll av, Vid behov
informationsskyltar,
reservatsmarkeringar
Utbyggnad av stigar, elljusspår, Vid behov
vindskydd, grillplats, bänkar,
bord, naturpunkt och liknande
S1-S13
2
S1-S4
2
S1-S14
2
Alla
1
Nystängsling av tidigare obetad
mark
Borttagning av främmande
växter, till exempel parkslide,
sykomorlönn, jättebjörnloka
och vresros.
Bränning
Våtmark
Tidpunkt
Parkskötsel
Underhåll av våtmarker för att
säkerställa öppen vattenspegel
Nyanläggning av våtmarker
Skötsel som gäller områdets
funktion som allmän badplats
Trädsäkring längs motionsstigar
och andra prioriterade stigar
Borttagning av främmande
arter som till exempel gran, tall
och sykomorlönn.
Utsiktsgallring och röjning vid
utpekade siktgator
3
1
2
2
2
2
2
12 Ordförklaringar
Död ved:
Död stående eller liggande träd och grenar. Omkring 30 % av den svenska
skogens 20 000 arter av växter, djur och svampar är beroende av död ved.
För att våra vedlevande insekter ska överleva på sikt krävs 20-30% död
ved jämfört med 1-2 % som finns i normal produktionsskog.
Ekosystemtjänst:
Naturens gratistjänster som pollinering, ved, virke, svamp, bär,
vattenrening, livsmedel, motverkande av erosion och vind med flera.
Evighetsträd:
Vissa gamla träd, ofta solitärträd som till exempel ek och bok, har stora
ekologiska, kulturhistoriska och affektionsvärden. De märks därför ut med
särskild skylt för att de ska få stå kvar även efter att de har dött och blir till
stubbe eller liggande stam (låga). Se även jätteträd.
Hasselbuketter:
Hasselbusken blir gärna flerstammig genom rotskott varför de bildar en
bukett med käppar eller stammar.
Hålträd:
Träd som är ihåliga vilket gynnar många djur, till exempel hålbyggande
fåglar, skalbaggar, ekorre, skogsmård och fladdermöss. Om det finns mulm
(trämjöl) är det också gynnsamt.
Högstubbe:
Träd som står upp men där hela eller delar av kronan brutits av. Se även
död ved.
Invasiv art:
Främmande art som sprids snabbt och hotar inhemska arter på sikt, till
exempel vresros, sykomorlönn, parkslide, jättebalsamin, amerikansk kammanet
med flera.
Jätteträd:
Ett jätteträd är ett träd oavsett trädslag som uppnått en brösthöjdsdiameter av minst 1 meter. Träd som uppfyller detta kriteriet registreras
av länsstyrelsen. Det kan även utgå ett ekonomiskt bidrag för att friställa
jätteträd. Jätteträd är viktiga för den biologiska mång- falden och utgör
unika habitat för en del insekter, lavar mossor och svampar samtidigt som
de fyller viktiga funktioner även för större djur såsom fåglar och
fladdermöss. Som exempel så finns en rödlis- tad skalbagge bara på riktigt
grova ekar, läderbaggen. Den förflyttar sig knappast mer än 400 meter.
Krattskog:
Trädslag i buskform på gamla betesmarker eller utmed kusten, exempel
ekkratt. Ofta uppvuxen på mager mark och utsatt för vind och/eller bete.
Låga:
På marken liggande trädstam.
Lärkruta:
Åkermark som inte sås in utan får vara obevuxen så att sånglärkan får
möjlighet att häcka på marken. Skapas enklast genom att man lyfter på
såmaskinen då och då eller att man genar i kurvorna så att det blir
medvetna såmistor.
43
Rata, rator:
Ytor som betesdjuren inte betat av.
Rödlistad art:
Art som klassificerats i någon av rödlistekategorierna: Nationellt utdöd
(RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad
(NT) eller Kunskapsbrist (DD)
Stubbskottsäng:
En särskild form av slåtteräng i Sydsverige där man rothögg träd och
buskar (exempelvis al, ask, lind, hassel) som därefter satte nya skott.
Triviala träd/
triviallöv:
Trädarter som är vanliga och som sprider sig lätt, till exempel björk,
rönn, asp, al.
Veteranisera:
Att aktivt skada träd för att det snabbare ska uppnå naturvårdsnytta som
annars först uppkommer efter lång tid. Exempelvis partiell ringbarkning,
skada rötter eller stam eller annan mekanisk behandling i samma syfte.
Ädellövträd:
Ofta något mer krävande trädslag och med högre ekonomiskt värde. Hit
räknas ek, ask, alm, bok, fågelbär, skogslind, skogslönn och avenbok.
Överhållen skog: Ett begrepp som i normalt skogsbrukssammanhang avser skog som har
passerat ekonomiskt mest gynnsamma avverkningsålder. Helsingborg stad
har inga avkastningskrav på kommunägd skogsmark och därför är
målsättningen alltid överhållen skog där biologiska och rekreativa värden
premieras.
13 Källor
Kartor och flygfoto
Avritning av 1700-talskartor, Sjöbeck, M.,
Skånska rekognosceringskartan, 1812-1815.
Häradsekonomiska kartan, 1912.
Ekonomiska kartan, 1970.
Flygfoto över Helsingborg, 1939.
Flygfoto över Helsingborg, 1965.
Ortofoto över Helsingborg 2012.
Jordartskarta Helsingborg SV. Ser Ae Nummer 16. SGU 1974
Planer och program
Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kommun. Helsingborgs stad 1991.
Grönstrukturprogram för Helsinborg. Helsingborgs stad 2014
Natur- och kulturmiljöprogram för Helsingborg. Stadsbyggnadsförvaltningen pågående arbete.
Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun. Helsingborgs stad1992.
Naturvårdsprogram för Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län1996.
Närmare till naturen i Skåne. Länsstyrelsen i Skåne 2003.
PM Klimatanpassning. Helsingborgs stad 2012.
Skogsbruksplan för Helsingborgs stad. Skogsvårdsstyrelsen1997.
Skogsstrategi för Skåne. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen 2005
44
ÄÖP Pålsjö, Utställningshandling förslag, Helsingborgs stad 2013
ÖP2010 – en strategisk översiktsplan. Helsingborgs stad 2010.
Litteratur/Inventeringar/Artfakta
Allmänningen Kulla fälad. Helsingborgs museums årsbok. Sjöbeck M 1947
Artfakta Artdatabanken SLU www.artfakta.se
Artpools- och traktanalys av lövträdbärande marker i Blekinge, Skåne och Hallands län.
Länsstyrelserna i Blekinge län, Skåne Län, Halland och Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland 2002
Död ved i levande skogar - Hur mycket behövs och hur kan målet nås? Naturvårdsverket rapport
5413, 2005.
En översiktlig inventering av lavar i Helsingborgs kommun. Johansson, P. 1992
En översiktlig inventering av evertebrater i Helsingborgs kommun. Gärdenfors, U. 1989
Helsingborgs historia 1925 Del I Forntiden och den äldre medeltiden
Helsingborgs stadslexikon. Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006
Helsingborgs raviner och dalar – ett urval. Helsingborgs stad 2009
Skogsskadeinventering 1987 och Skogsskadeundersökning i Helsingborg 1997, Ekologgruppen 1987
och 1997
Fåglar i Pålsjöområdet (fyndlista). Kullabygdens Ornitologiska Förening 2013
Kärlväxtinventering av Helsingborgs skogsmark. 1999-2000. Hanson, S-Å., Ramlösa naturkonsult,
Helsingborg.
Mossinventering Helsingborgs kommun. Brunet, J. och Godow, S. 1989
Mångbruksplan för Helsingborgs stads skog, 2008
Naturinventering av Pålsjö skog med omgivning 2013. Calluna 2013
Pålsjö skog – åtgärder och utveckling. Ramböll 2010
Pålsjö skog rapport 2010 – inventering av markkemi och skogsskador. Ekobalans 2010
Rödlistade arter i Sverige 2005. Gärdenfors, U. (ed). Artdatabanken, SLU, Uppsala 2005
Skyddsvärda skalbaggar och andra organismer i lövträdsmiljöer i Helsingborgs stad.
Malmqvist, A. Naturcentrum 2005
Muntliga kontakter
Christer Strid, Kullabygdens ornitologiska förening
Jan-Erik Hederås, Naturskyddsföreningen i Helsingborg
45
Bilaga 1. Avgränsning av reservatet
Pålsjö naturreservat markerad med svartstreckad linje på ortofoto från 2014.
46
Bilaga 2. Skötselområden
Skötselområdena markerade med gul linje på ortofoto från 2014.
47
Bilaga 3. Stigar inom reservatet 2014
48
Bilaga 4. Öppet vatten 2014
49
Bilaga 5. Dikningsföretag
Dikningsföretag inom reservatet markerade med blå linje: Sofiero och
Laröd n:ris 2 och 4
50
Bilaga 6. Förslag på nya stigar, planteringar, med mera
51
Bilaga 7. Lista över funna arter inom reservatsområdet
Kärlväxter
Amerikansk dunört Epilobium adenocaulon
Andmat Lemna minor
Ask Fraxinus excelsior
Asp Populus tremula
Avenbok Carpinus betulus
Benved Euonymus europaeus
Bergdunört Epilobium montanum
Bergek Quercus petraea
Bergrör Calamagrostis epigejos
Bergslok Melica nutans
Bergssyra Rumex acetosella
Besksöta Solanum dulcamara
Björnbär Rubus spp
Bladvass Phragmites australis
Blekbalsamin Impatiens parviflora
Blåbär Vaccinium myrtillus
Blåsuga Ajuga pyramidalis
Blåtåtel Molinia caerulea
Bok Fagus sylvatica
Brakved Frangula alnus
Brunstarr Carex acutiformis
Brunört Prunella vulgaris
Brännässla Urtica dioica
Buskstjärnblomma Stellaria holostea
Bäckbräsma Cardamine amara
Desmeknopp Adoxa moschatellina
Druvfläder Sambucus racemosa
Ek Querqus robur
Ekorrbär Maianthemum bifolium
Engelskt rajgräs Lolium perenne
Etternässla Urtica urens
Fackelblomster Lythrum salicaria
Femfingerört Potentilla argentea
Flenört Scrophularia nodosa
Flockfibbla Hieracium umbellatum
Frossört Scutellaria galericulata
Fyrkantig johannesört Hypericum maculatum
Fågelbär Prunus avium
Fårsvingel Festuca ovina
Getapel Rhamnus catharticus
Glasbjörk Betula pubescens
52
Granbräken Drypteris cristata
Grendunört Epilobium roseum
Grenrör Calamagristis canescens
Groblad Plantago major
Gråal Alnus incana
Gråbo Artimisia vulgaris
Gråfibbla Pilosella officinarum
Gråstarr Carex canescens
Gråvide Salix cinerea
Gulsippa Anemone ranunculoides
Gulsporre Linaria vulgaris
Gulkämpar Plantago maritima
Gökärt Lathyrus linifolius
Hagfibbla Hieracium vulgatum
Hallon Rubus idaeus
Hampflockel Eupatorium cannabinum
Harkål Lapsana communis
Harstarr Carex leporina
Hassel Corylus avellana
Hultbräken Thelypteris phegopteris
Humleblomster Geum rivale
Hundkäx Anthriscus sylvestris
Hundäxing Dactylis glomerata
Hägg Prunus padus
Hässlebrodd Milium effusum
Hönsarv Cerastium fontanum
Igelknopp Sparganium Spp
Jolster Salix Pentandra
Jordreva Glechoma hederacea
Lundkardborre Arctium nemorosum
Kabbeleka Caltha palustris
Kanadabinka Conyza canadensis
Kanadensiskt gullris Solidago canadensis
Kirskål Aegopodium podagraria
Klibbal Alnus glutinosa
Klotgräs
Knappsäv Eleocharis palustris
Knapptåg Juncus conglomeratus
Knipparv Cerastium glomeratum
Knippfryle Luzula campestris
Knylhavre Arrhenatherum elatius
Korsört Senecio vulgaris
Krusbär Ribes uva-crispa
Krussilja Selinum carvifolia
Kruståtel Deschampsia flexuosa
Krypbjörnbär Rubus sect. Corylifolii
Kråkvicker Vicia cracca
Kvickrot Elytrigia repens
Kålmolke Sonchus oleraceus
Kärrfibbla Crepis paludosa
Kärrgröe Poa trivialis
Kärrtistel Cirsium palustre
Kärrviol Viola palustris
Lentåtel Holcus mollis
Liljekonvalj Convallaria majalis
Lind Tilia cordata
Lingon Vaccinium vitis idaea
Liten blåklocka Campanula rotundifolia
Liten kardborre Arctium minus
Ljung Calluna vulgaris
Luddtåtel Holcus lanatus
Lundbräken Dryopteris dilatata
Lundgröe Poa nemoralis
Lundvårlök Gagea spathacea
Löktrav Alliaria petiolata
Majbräken Athyrium filix-femina
Majsmörblomma Ranunculus auricomus
Majveronika Veronica serpyllifolia
Marviol Cakile maritima
Maskrosor Taraxacum spp
Mjölke Epilobium angustifolium
Monke Jasione montana
Murgrönsveronika Veronica hederifolia
Nagelört Erophila verna
Nattskatta Solanum nigrum
Naverlönn Acer campestre
Nejlikrot Geum urbanum
Nordbräken Dryopteris expansa
Nyponros Rosa dumalis
Odon Vaccinium uliginosum
Ogräsmaskros Taraxacum sect. Ruderalia
Olvon Viburnum opulus
Ormbär Paris quadrifolia
Oxel Sorbus intermedia
Parkslide Fallopia japonica
Pillerstarr Carex pilulifera
Pipdån Galeopsis tetrahit
Piprör Calamagrostis arundinacea
Renfana Tanacetum vulare
Revfibbla Hieracium auricula
Revsmörblomma Ranunculus repens
Robinia Robinia pseudoacacia
Rosendunört Epilobium hirsutum
Rotfibbla Hypochoeris radicata
Rundhagtorn Crataegus laevigata
Rundhagtorn x Korall/ Crataegus
spetshagtorn
Rundhagtorn x Trubb- Crataegus
hagtorn
Röda vinbär Ribes rubrum
Rödkörvel Torilis japonica
Rödnarv Spergularia rubra
Rödplister Lamium purpureum
Rödven Agrostis capillaris
Röllika Achillea millefolium
Rönn Sorbus aucuparia
Rörflen Phalaris arundinacea
Saltarv Honckenya peploides
Sandrör Ammophila arenaria
Sandstarr Carex arenaria
Skogsalm Ulmus glabra
Skogsbjörnbär Rubus nessensis
Skogsbräken Dryopteris carthusiana
Skogsek Quercus robur
Skogslönn Acer platanoides
Skogsnarv Moehringia trinervia
Skogsnoppa Gnaphalium sylvaticum
Skogsskräppa Rumex sanguineus
Skogsstarr Carex sylvatica
Skogsstjärna Trientalis europaea
Skogsviol Viola riviniana
Skånsk Nunneört Corydalis cava
Sloknunneört Corydalis pumila
Smultron Fragaria vesca
Smånunneört Corydalis intermedia
Smörblomma Ranunculus acris
Snårvinda Calystegia sepium
Snärjmåra Galium aparine
Sommarvicker Vicia sativa
Sparvnäva Geranium pusillum
Spetshagtorn Crataegus rhiphidophylla
Stagg Nardus stricta
Stenbär Rubus saxatilis
Stenmåra Galium saxatile
Stensöta Polypodium vulgare
Sankt Pers nycklar Orchis mascula
53
Stinknäva Geranium robertianum
Stor sötväppling Melilotus altissimus
Stor ängssyra Rumex thyrsiflorus
Storgröe Poa remota
Storrams Polygonatum multiflorum
Strandklo Lycopus europaeus
Strandkål Crambe maritima
Strandkämpar
Strandråg
Stjärnstarr Carex echinata
Styvmorsviol Viola tricolor
Svalting Alisma plantago aquatica
Svalört Ranunculus ficaria
Svinmålla Chenopodium album
Sykomorlönn Acer pseudoplatanus
Sälg Salix caprea
Sötbjörnbär Rubus plicatus
Tall Pinus sylvestris
Teveronika Veronica chamaedrys
Tiggarranunkel Ranunculus sceleratus
Timotej Phleum pratense
Tomtskräppa Rumex obtusifolius
Toppdån Galeopsis bifida
Trampört Polygonum aviculare
Trift Armeria maritioma
Trubbhagtorn Crataegus monogyna
Trådtåg Juncus filiformis
Träjon Dryopteris filix-mas
Tusensköna Bellis perennis
Tuvtåtel Deschampsia caespitosa
Tuvull Eriophorum vaginatum
Tvåblad Listera ovata
Ullig kardborre Arctium tomentosum
Vasstarr Carex acuta
Veketåg Juncus effusus
Videört Lysimachia vulgaris
Vildapel Malus sylvestris
Vildkaprifol Lonicera periclymenum
Vispstarr Carex digitata
Vitgröe Poa annua
Vitklöver Trifolium repens
Vitplister Lamium album
Vitsippa Anemone nemorosa
Vitskråp Petasites albus (inplanterad)
Vårförgätmigej Myosotis stricta
Vårtbjörk Betula pendula
Vårfryle Luzula pilosa
Vårtåtel Aira praecox
54
Vårvicker Vicia lathyroides
Våtarv Stellaria media
Vägmålla Atriplex patula
Vägtistel Cirsium vulgare
Åkerfräken Equisetum arvense
Åkerförgätmigej Myosotis arvensis
Åkerkulla Anthemis arvensis
Åkertistel Cirsium arvense
Äkta Johannesört Hypericum perforatum
Älggräs Filipendula ulmaria
Ältranukel Ranunculus flammula
Ängsfryle Luzula multiflora
Ängsgröe Poa pratensis
Ängshaverrot Tragopogon pratensis
Ängssyra Rumex acetosa
Ärenpris Veronica officinalis
Örnbräken Pteridium aquilinum
Svampar (urval)
Bokvaxskivling Hygrophorus mesotephrus
Fnösketicka Fomes fomentarius
Gallsopp Tylopeus felleus
Gråfotad flugsvamp Amanita excelsa
Grå bläcksvamp Coprinopsis atramentaria
Hinnskivling Bolbitius reticulatus
Honungsskivling Armillaria mellea coll.
Kantarell Cantharellus cibarius
Liten stinksvamp Mutinus caninus
Ostronmussling Pleurotus ostreatus
Porslinsskivling Oudemansiella mucida
Koralltagsvamp Hericium coralloides
Korallticka Grifola frondosa
Raggskinn Stereum hirsutum
Rodnande flugsvamp Amanita rubescens
Rökslöjskivling Hypholoma capnoides
Stinksvamp Phallus impudicus
Sidenticka Coriolos versicolor
Skillerticka Inonotus cuticularis
Trollsmör Fuligo septica
Vinterticka Polyporus brumalis
Mossor (urval)
Björnmossor Polytrichum spp
Husmossa Hylocomium splendens
Kammossa Ptilium crista castrensis
Kvastmossor Dicranum spp
Nålkvastmossa Dicranum tauricum
Krusig ulota Ulota crispa
Levermossa Mercanthiophyta sp
Stjärnmossor Mnium spp
Vågig sidenmossa Plagithecium undulatum
Platt fjädermossa Neckera complanata
Atrichium undulatum
Bryum cf pallescens
Brachythecium rutabulum
Brachythecium velutinum
Calliergonella cuspidatum
Cephalozia bicuspidata
Ceratodon purpureus
Dicranella heteromalla
Dicranum scoparium
Oxyrrhyncium prolongum
Herzogiella seligeri
Hypnum cupressiforme
Isopterygium elegans
Lophocolia bidentata
Lophozia bicrenata
Mnium hornum
Plagiomnium affine
Pleuridium subulatum
Polytrichum formosum
Polytrichum juniperinum
Polytrichum piliferum
Racomitrium heterostichum
Rhizomnium punctatum
Plagiothecium curvifolium
Plagiothecium laetum
Rhytidiadelphus squarrosus
På bland annat stenmurar har följande
mossarter hittats i omgivningen:
Bryum argenteum
Tortula muralis
Tortula ruralis
Tortula subulata
Amblystegium serpens
Brachythecium albicans
Brachythecium pupuleum
Brachythecium sarebrosum
Hypnum cupressiforme lindbergii
Orthotrichum diaphanum
Sanionia unicinata
Lavar ovanliga arter
Bokkantlav Lecanora glabrata
Bokvårtlav Pyrenula nitida
Glansfläck Arthonia spadicea
Grynig dagglav Physconia grisea
Grå skärelav Schismatomma decolorans
Matt pricklav Arthonia pruinata
Orangepudrad klotterlav Opegrapha
ochrocheila
Rostfläck Arthonia vinosa
Savlundlav Bacidia incompta
Stiftklotterlav Opegrapha vermillicifera
Lavar vanliga arter
Blåslav Hypogymnia physodes
Färglav Parmelia saxatilis
Kartlav Rhizocarpon geographicum
Skrynkellav Parmelia sulcata
Vägglav Xanthoria parietina
Lepraria incana coll.
Cladonia coniocraea,
Hypogymnia physodes
Lecanora conizaeoides.
Parmelia saxati/is
Mycoblastus sterilis.
Pertusaria perrusa
Buellia punctata,
Pertusaria amara,
Phlyctis argena
Physcia tenella.
Calicium viride,
Chaenotheca trichialis,
Cyphelium inquinans,
Evemia prunastri,
Haematomma ochroleucum,
Lecanora expallens
Parmelia sulcata.
Anhonia spadicea
Lecanora chlarotera,
Phlyctis argena,
Pyrrhospora quernea
Anhonia vinosa
Fåglar
Bivråk Pernis apivorus
Björktrast Turdus pilaris
Blåmes Parus caeruleus
Bofink Fringilla coelebs
Domherre Pyrrhula pyrrhula
Drillsnäppa Actitis hypoleucus
Dubbeltrast Turdus viscivorus
Entita Parus palustris
Fasan Phasianus colchicus
Fiskmås Larus canus
Glada Milvus milvus
Gransångare Phylloscopus collybita
Gravand Tadorna tadorna
Grå flugsnappare Muscicapa striata
Gråhakedopping Podiceps grisegena
Gråhäger Ardea cinerea
Gråsparv Passer domesticus
Gråtrut Larus argentatus
Gräsand Anas plathyrhyncos
55
Grönfink Carduelis chloris
Gröngöling Picus viridis
Grönsiska Carduelis spinus
Grönsångare Phylloscopus sibilatrix
Gulsparv Emberiza citrinella
Gärdsmyg Troglodytes troglodytes
Gök Cuculus canorus
Havstrut Larus marinus
Hussvala Delichon urbica
Härmsångare Hippolais icterina
Hämpling Carduelis cannabina
Järnsparv Prunella modularis
Kaja Corvus monedula
Kattuggla Strix aluco
Knipa Bucephala clangula
Knölsvan Cygnus olor
Koltrast Turdus merula
Korp Corvus corax
Kråka Corvus corone cornix
Ladusvala Hirundo rustica
Lövsångare Phylloscopus trochilus
Mindre hackspett Dendrocopos minor
Mindre strandpipare Charadrius dubius
Morkulla Scolopax rusticola
Näktergal Luscinia luscinia
Nötskrika Garrius glandarius
Nötväcka Sitta europaea
Ormvråk Buteo buteo
Pilfink Passer montanus
Rapphöna Perdix perdix
Ringduva Columba palumbus
Råka Corvus frugilegus
Rödbena Tringa totanus
Rödhake Erithacus rubecula
Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus
Rörhöna Gallinula chloropus
Silltrut Larus fuscus
Skata Pica pica
Skogsduva Columba oenas
Skogssnäppa Tringa ochropus
Skrattmås Larus ridibundus
Sothöna Fulica atra
Sparvhök Accipiter nisus
Spillkråka Dryocopus martius
Stare Sturnus vulgaris
Steglits Carduelis carduelis
Stenknäck Coccothraustes coccothraustes
Stenskvätta Oenanthe oenanthe
Stjärtmes Aegithalos caudatus
Storskarv Phalacrocorax carbo
Strandskata Haematopus ostralegus
56
Större hackspett Dendrocopos major
Svarthätta Sylvia atricapilla
Svartmes Parus ater
Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca
Sånglärka Alauda arvensis
Sädesärla Motacilla alba
Talgoxe Parus major
Talltita Parus montanus
Taltrast Turdus philomelos
Tofsvipa Vanellus vanellus
Tornfalk Falco tinnuculuc
Tornseglare Apus apus
Trädpiplärka Anthus trivialis
Trädgårdssångare Sylvia borin
Trädkrypare Certhia familiaris
Törnskata Lanius collurio
Törnsångare Sylvia communis
Vigg Aythya fuligula
Ängspiplärka Anthus pratensis
Ärtsångare Sylvia corruca
Evertebrater - rödlistade eller ovanliga för
området, Insekter, spindlar, maskar med
flera (urval)
Bokblombock Stictoleptura scutellata
”smalplattbagge” Uleiota planatus
Prydnadsbock Anaglyptus mysticus
”Vedvivel” Phloeophagus thomsoni
”Mångfoting” Nanogona polydesmoides
”Stumpbagge” Plegaderus caesus
Bokoxe Dorcus parallelopipedus
Större vedsvampbagge Mycetophagus
quadripustulatus
“En kamkobagge” Prionychus ater
Enfärgad barksvartbagge Coriceus unicolor
Ekbarkborre Dryocoetes villosus
Bålgegeting Vespa crabro
Criorhina asilica Hallonblomfluga
Aeletes atomarius
Cis castaneus
Cryptophagus labilis
Epuraea guttata
Euplectus brunneus
Euplectus duponti
Hylis foveicollis
Plegaderus dissectus
Priobium carpini
Blåvingad lövsvampbagge Tetratoma fungorum
Större sågsvartbagge Uloma culinaris
Bålgetingkortvinge Velleius dilatatus
Mollusker
Större skogsglanssnäcka Aegopinella nitidula
Fäckig lundsnäcka Arianta arbustorum
Ängsdvärgsnäcka Carychium
Trädgårdssnäcka Cepaea hortensis
Parksnäcka Cepaea nemoralis
Strimspolsnäcka Clausilia bidentata (Ström)
Allmän agatsnäcka Cochlicopa lubrica
Mindre agatsnäcka Cochlicopa lubricella
Slät spolsnäcka Cochlodina laminata
Sträv skruvsnäcka Columella aspera
Fläckdisksnäcka Discus rotundatus
Allmän konsnäcka Euconulus fulvus
Vinbergssnäcka Helix pomatia Linnaeus
Strimglanssnäcka Nesovitrea hammonis
Löksnäcka Oxychilus alliarius
Källarglanssnäcka Oxychilus draparnaudi
Större bärnstenssnäcka Succinea putris
Skäggsnäcka Trochulus hispidus
Större kristallsnäcka Vitrea crystallina
Glassnäcka Vitrina pellucida
Skogsdvärgsnäcka Carychium tridentatum
Strimgrynsnäcka Vertigo substriata
Punktsnäcka Punctum pygmaeum
Sniglar…..
Däggdjur
Ekorre Sciurus vulgaris
Fransfladdermus Myotis nattereri (sårbar)
Fälthare Lepus europaeus
Grävling Meles meles
Gråskimlig fladdermus Vespertilio murinus
Igelkott Erinaceus europaeus
Iller Mustela putorius
Mindre skogsmus Apodemus sylvaticus
Mink Mustela vision
Mullvad Talpa europaea
Skogsmård Martes martes
“Näbbmus” Soricidae sp
Nordisk fladdermus Eptesicus nilssoni
Rådjur Capreolus capreolus
Rödräv Vulpes vulpes
Småvessla Mustela nivalis
Större skogsmus Apodemus fl avicollis
Skogssork Clethrionomys sp
Sydfladdermus Eptesicus nilssonii
Vildkanin Oryctolagus cuniculus
Åkersork Microtus sp
Grod- och kräldjur
Huggorm (trolig) Vipera berus
Kopparödla Anguis fragilis
Mindre vattensalamander Triturus vulgaris
Skogsödla Zootoca vivipara
Snok Natrix natrix
Större vattensalamander (trolig) Triturus
cristatus
Vanlig groda Rana temporaria
Vanlig padda Bufo bufo
Åkergroda Rana arvalis
Marina växter och djur
Ålgräs Zostera marina
Blåstång Fucus vesicolosus
Sågtång Fucus serratus
Nating Ruppia sp
Nate Potamogeton sp.
Bladtången (Laminaria saccharina)
Tarmtång Enteromorpha intestinalis
Grönslick Cladophora
Östersjömusslan (Macoma balthica)
Hjärtmussla,
Sandmussla
Östersjömussla
Tusensnäcka
Strandsnäckan (Littorina littorea)
”Små musslor” Abra alba och Abra nitida
Ärtmusslan (Corbula gibba)
Islandsmusslan (Artica islandica)
Kräftdjuret Diastylis rathkei.
Tånglusen (Idothea sp.)
Märlan Corophium volutator
Havsborstmask Arenicola marina (sandmask),
Nereis diversicolor och Pygospio elegans.
Smörbultar: stubb
Pungräkor
Sandräkor till exempel Crangon crangon,
Gammarus sp. och Idothea sp.,
Blåmussla
Skrubbskädda
Sandskädda
Rödspätta
Piggvar.
Torsk Gadus morua
Stenbit
Horngädda
Havsöring Salmo
Ål
Nejonöga
Strandkrabba (Carcinus maenas)
Strandväxter
Fårsvingel Festuca ovina
Gulkämpar Plantago maritima
Marviol Cakile maritima
57
Rödven Agrostis tenuis
Saltarv Honckenya peploides
Sandrör Ammophila arenaria
Sandstarr Carex arenaria
Strandkål Crambe maritima
Strandkämpar
Strandråg
Styvmorsviol Viola tricolor
Trift Armeria maritioma
58

Skötselplan för Pålsjö naturreservat

Transcription

Similar documents

Förslag till beslut och föreskrifter för

Markanvisning Mariehällsvägen

Yttrande över förslag till naturreservat i Karsvreta Träsk

Marum - Norrtälje kommun

Ansökan om registrering av område för älgjakt.doc

Tilldelning 2015_16_förslag

Notiser - Svensk Raps

Magnarps strandmarker Samrådsversion del2 skötselplan, 572 kB